Bet. 1996/97:UU4

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU04

Förbud mot användning av synförstörande laservapen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1996/97

UU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

regeringens proposition 1995/96:210

Förbud mot användning av synförstörande

laservapen. Inga motioner har väckts med

anledning av regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner propositionens förslag.

Propositionen

I proposition 1995/96:210 yrkar

regeringen att riksdagen godkänner ett

protokoll (protokoll IV) av den 13

oktober 1995 till konventionen i Genève

den 10 oktober 1980 om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de

förklaringar och tillkännagivanden som

regeringen förordat. I det nya

protokollet förbjuds viss användning av

synförstörande laservapen.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1995/96:210 föreslås att

riksdagen godkänner ett protokoll

(protokoll IV) av den 13 oktober 1995

till konventionen i Genève den 10

oktober 1980 om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de

förklaringar och tillkännagivanden som

regeringen förordat. I det nya

protokollet förbjuds viss användning av

synförstörande laservapen. Protokollet

träder i kraft sex månader efter det att

20 stater har lämnat samtycke till att

bli bundna av protokollet. Hittills har

Finland lämnat sådant samtycke.

Bakgrund

År 1980 ingicks konventionen om förbud mot

eller inskränkningar i användningen av

vissa konventionella vapen som kan anses

vara ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention). Sverige tillträdde

denna konvention år 1982. Konventionen,

som trädde i kraft år 1983, är uppbyggd

som en ramkonvention, till vilken är

fogade fyra protokoll. Ursprungligen

fanns tre protokoll till konventionen,

nämligen ett protokoll om förbud mot att

använda vapen vars huvudsakliga effekt

är att skada genom icke-detekterbara

fragment (protokoll I), ett protokoll

med förbud mot eller inskränkningar i

användningen av minor, försåtvapen och

andra anordningar (det s.k.

landmineprotokollet, protokoll II) och

ett protokoll om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av

brandvapen (protokoll III).

Protokoll II om landminor har

reviderats under en

granskningskonferens.

Förbud och inskränkningar i

användningen för andra vapentyper kan

införas genom att nya protokoll fogas

till konventionen. Protokollet om

synförstörande laservapen (protokoll IV)

är det första protokoll som tillförts

konventionen efter det att konventionen

och dess ursprungliga protokoll antogs.

Ärendet och dess beredning

På begäran av konventionsstaterna beslöt

Förenta nationernas (FN)

generalsekreterare år 1993 att

sammankalla en konferens för granskning

av 1980 års vapenkonvention

(granskningskonferensen) samt att denna

konferens skulle förberedas av en grupp

regeringsexperter. Expertgruppen

sammanträdde vid fyra tillfällen och

granskningskonferensen sammanträdde i

Wien den 25 september-13 oktober 1995.

Granskningskonferensen antog ett

protokoll om synförstörande laservapen

den 13 oktober 1995 (Laserprotokollet).

Protokollet är konventionens fjärde

protokoll.

FN:s generalförsamling antog den 12

december 1995 en resolution om 1980 års

vapenkonvention i vilken stater uppmanas

att så snart som möjligt tillträda

laserprotokollet.

Vid den 26:e Internationella rödakors-

och rödahalvmånekonferensen i Genève

antogs den 7 december 1995 en resolution

i vilken antagandet av laserprotokollet

välkomnas.

Berörda myndigheter har getts tillfälle

att lämna synpunkter under

förhandlingsarbetet. Mot bakgrund härav

har remissförfarande inte ansetts

behövligt.

Innehållet i protokollet

Protokollet består av en inledande del,

artikel 1, en huvuddel som består av

fyra artiklar och en avslutande del,

artikel 2.

I den inledande delen, artikel 1, anges

att protokollet skall fogas till

konventionen om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention med tillhörande

protokoll).

I artikel 1 i huvuddelen stadgas att

det är förbjudet att använda laservapen

som är särskilt konstruerade för att

bestående förstöra en normal synförmåga.

Protokollets parter får enligt artikel 1

inte heller överföra sådana vapen till

annan stat eller något icke statligt

subjekt.

Enligt artikel 2 skall fördragsslutande

parter vidta alla möjliga

försiktighetsmått för att undvika att

bestående synförstörelse uppstår när de

använder lasersystem. Sådana

försiktighetsmått inbegriper bl.a.

utbildning av militär personal och andra

praktiska åtgärder.

I artikel 3 stadgas att synförstörelse

som uppstår som en biverkan eller

indirekt verkan av legitim militär

användning av lasersystem inklusive

användning av lasersystem mot optiska

instrument, inte omfattas av förbudet i

protokollet.

Med bestående synförstörelse avses

enligt artikel 4 oåterkallelig och

okorrigerbar synförlust som innebär ett

allvarligt handikapp utan utsikt att

synen återställs. Sådan allvarlig

synskada anses föreligga om synförmågan

är nedsatt till mindre än 20/200

Snellen, mätt på båda ögonen. Detta

motsvarar en synskärpa lika med eller

mindre än visus 0,1 binokulärt.

I den avslutande delen i artikel 2

stadgas att protokollet träder i kraft

enligt bestämmelserna i punkterna 3 och

4 i artikel 5 i konventionen. Detta

innebär att det krävs att 20 stater

skall ha samtyckt till protokollet för

att det skall träda i kraft.

Godkännande av protokollet

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner protokollet av den 12 oktober

1995 om förbud mot användning av

synförstörande laservapen med följande -

till konventionsdepositarien - angivna

förklaringar och tillkännagivanden:

- Sverige avser att tillämpa protokollet

i alla slag av väpnade konflikter.

- Sverige avser fortsätta att arbeta för

en internationell överenskommelse som

innebär att protokollets regler skall

tillämpas i alla slag av väpnade

konflikter.

- Sverige har sedan länge arbetat för ett

uttryckligt förbud mot synförstörande

användning av laser som riskerar att

göra soldater blinda. En sådan verkan

har av Sverige ansetts stå i strid med

den folkrättsliga principen om förbud

mot stridsmedel och stridsmetoder som

orsakar onödigt lidande.

Sverige anser att synförstörande

användning av laser som riskerar att

göra soldater blinda står i strid med

den folkrättsliga principen om förbud

mot stridsmedel och stridsmetoder som

orsakar onödigt lidande. Denna

uppfattning utgör ett av huvudskälen

till att Sverige har engagerat sig i

laserfrågan.

Protokollet förbjuder användning av

laservapen som är särskilt konstruerade

för att förorsaka bestående

synförstörelse. Lasersystem som

pansarvärnsvapen, avståndsmätare,

målsökare, m.m. är att betrakta som

legitima system. Protokollet innehåller

således inte ett generellt förbud mot

att använda andra vapensystem, som inte

är specifikt utformade, i synförstörande

syfte. De fördragsslutande parterna

förbinder sig dock att använda även

legitima lasersystem på ett sådant sätt

att synförstörelse undviks. Detta

innebär enligt svensk uppfattning att en

instruktion att använda ett lasersystem

mot ett oskyddat öga skulle stå i strid

mot protokollet.

Regeringen understryker att man kommer

att fortsätta arbeta för en

internationell överenskommelse som klart

anger att protokollets regler även skall

tillämpas i interna konflikter. Sverige

avser tillämpa protokollet i alla slag

av väpnade konflikter. En förklaring

härom kommer att göras när Sverige ger

sitt godkännande av att bli bundet av

protokollet. Ett tillkännagivande kommer

också att göras om Sveriges ovan nämnda

uppfattning i fråga om synförstörelse

såsom stridande mot den folkrättsliga

principen om förbud mot stridsmedel och

stridsmetoder som orsakar onödigt

lidande.

Regeringen gör bedömningen att svensk

lag redan är så utformad att Sverige kan

efterleva bestämmelserna i protokollet.

Någon lagändring behövs därför inte för

att Sverige skall kunna samtycka till

att bli bundet av protokollet. I

propositionen redovisas utförligare

protokollets betydelse vis-à-vis svenska

förhållanden.

Eftersom protokollet enligt regeringens

bedömning är av större vikt skall det

enligt 10 kap. 2 § regeringsformen

godkännas av riksdagen.

Utskottets överväganden

Sverige för sedan många år en aktiv

nedrustningspolitik. Inom ramen för

dessa strävanden har Sverige även länge

verkat för att få till stånd en översyn

av 1980 års FN-konvention om särskilt

inhumana vapen och för en ökad

anslutning till konventionen. Det

protokoll om synförstörande laservapen

som nu fogas till konventionen motsvarar

bara i begränsad utsträckning de svenska

föresatserna på området. Utskottet

biträder regeringens uppfattning att

Sverige mot denna bakgrund bör tillämpa

protokollets regler i enlighet med de i

propositionen angivna förklaringarna och

tillkännagivandena.

Med det anförda tillstyrker utskottet

att riksdagen godkänner protokollet

(protokoll IV) av den 13 oktober 1995

till konventionen i Genève den 10

oktober 1980 om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de

förklaringar och tillkännagivanden som

regeringen förordat.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till

propositionen godkänner ett protokoll

(protokoll IV) av den 13 oktober 1995

till konventionen i Genève den 10

oktober 1980 om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar (1980 års

vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de

förklaringar och tillkännagivanden som

regeringen förordat.

Stockholm den 24 juni 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Nils T Svensson (s), Inger Koch (m),

Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm

(s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva

Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars

Hjertén (m), Ingrid Näslund (kds),

Agneta Brendt (s), Marianne Andersson

(c) och Marianne Samuelsson (mp).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Utskottet 1

Utskottets överväganden 4

Hemställan 4

Bilaga: Tilläggsprotokoll 6