Bet. 1996/97:UU6 Krigsmaterielexport

Beredningskedjan

riksdagens skrivelse Rskr. 1996/97:149 Riksdagsskrivelse 1996/97:149

Bet. 1996/97:UU6
Utskottsbetänkanden · UU

Krigsmaterielexport

1997-02-13 · 52 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:UU6, Krigsmaterielexport

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU06

Krigsmaterielexport

Innehåll

1 Sammanfattning

3 Motionerna

4 Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UU6

1 Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1995/96:204

Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1995, vilken föreslås bli

lagd till handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner som har väckts

med anledning av skrivelsen, ett antal motioner från den allmänna motionstiden

1996/97 samt motionsyrkanden som har väckts med anledning av proposition

1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv. Motionerna rör

huvudsakligen redovisningsfrågor, lagstiftningen rörande krigsmaterielexport,

följdleveransbegreppets tolkning, försvarsindustriellt samarbete samt

krigsmaterielexport till enskilda stater och områden.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

2 Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1995/96:204 att riksdagen tar del av Redogörelsen

för den svenska krigsmaterielexporten år 1995.

3 Motionerna

3.1 Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:204

1996/97:U1 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att det bör tas fram lagstiftning och förordning

angående tillverkning och utförsel av krigsmateriel.

1996/97:U2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en successiv avveckling av exporten av krigsmateriel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i EU-sammanhang måste verka för en mer restriktiv

hållning i frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att någon åtskillnad i riktlinjer mellan nya leveranser av

krigsmateriel och följdleveranser inte görs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten

bör innehålla en redovisning av vilken typ av materiel som sålts till

respektive land samt av vilket företag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten

bör innehålla en redovisning av vilka tillstånd som lämnats för svenska

företags avtal om utlandssamarbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samma riktlinjer skall gälla för Övrig krigsmateriel som för

Krigsmateriel för strid,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Bangladesh,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Brasilien,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Indien,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Pakistan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Malaysia,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexporten till Thailand,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Republiken Korea,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Kina,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Tunisien,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för krigsmaterielexport till Singapore.

1996/97:U3 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att principen om

att regeringen skall avgöra ärenden av principiell betydelse bör tolkas så att

alla ärenden där det råder oklarhet om regeringens uppfattning hänskjuts till

regeringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör

tillämpa riktlinjerna mycket restriktivt också vad avser export av övrig

krigsmateriel, vilket betyder att sådan export inte bör ske till stat som är

inblandad i konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skrivelsen om

krigsmaterielexport fortsättningsvis bör redovisa vad det är för svensk

krigsmateriel, eller kategorier av krigsmateriel, som exporterats till olika

stater,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör

tillämpa en mycket restriktiv exportpolitik avseende minor, och inte godkänna

export av Bofors mina 013,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det under 1995

exporterades krigsmateriel till ett antal stater som inte uppfyller

exportvillkoren i riktlinjerna och att exportpolitiken bör vara mera

restriktiv.

1996/97:U4 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av huruvida de länder till vilka krigsmaterielexport

sker uppfyller kriterierna i riktlinjerna för denna export som anges i

regeringens skrivelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en översyn av reglerna för s.k. följdleveranser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att aktivt påverka EU i riktning mot en gemensam

restriktiv syn på krigsmaterielexport, baserad på de svenska riktlinjerna och

kriterierna.

3.2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97

1996/97:U214 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bättre kontroll av den internationella vapenhandeln.

1996/97:U401 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den

internationella vapenhandeln,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs

förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv

kapacitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa

riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan

materiel som de största exportföretagen själva anser vara ?försvarsmateriel?

omfattas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmateriel-

export, också vid export av komponenter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras

som ?följdleveranser?,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i

krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger

fortsatt export om köparen kommer i krig,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till

Indonesien,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indien

och Pakistan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till

Gulfstaterna i Mellanöstern,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter

och reservdelar till smugglade krigsmaterielsystem.

1996/97:U405 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det inte skall ske någon ?sammanvägning? av de

försvarspolitiska behoven och de utrikespolitiska villkoren i exportärenden,

utan att de två olika bedömningsgrunderna var för sig och samtidigt båda måste

vara uppfyllda,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige endast bör exportera krigsmateriel till demokratier,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Indonesien,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krigsmaterielexport till Gulfstaterna i Mellanöstern,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige inom ramen för FN bör kräva att också mindre

krigsmaterielaffärer rapporteras till FN-registret,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i större utsträckning bör redovisa vilka

krigsmaterielaffärer som svenska företag genomför med utlandet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport bör lagfästas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att export av kompletterande krigsmaterielsystem inte skall

betraktas som följdleveranser och inte kunna ske till stater som inte

uppfyller riktlinjernas exportvillkor.

1996/97:U409 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen som en del av utrikespolitiken, även

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

fortsättningsvis, skall verka för en minskad svensk, europeisk och

internationell vapenhandel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av regelverket för svensk krigsmaterielexport,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör följa Europaparlamentets uppmaning att inte

godkänna export av militär materiel till Indonesien, så länge ockupationen av

Östtimor fortsätter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om MR-situationen i Gulfstaterna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vapenexport till Indien och Pakistan.

1996/97:U508 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EU:s stöd till vapenteknologiskt samarbete skall upphöra.

1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EU-ländernas vapenexportregler måste ändras,

1996/97:U605 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att internationellt verka för att all försäljning av

militärutrustning till Nigeria upphör.

1996/97:U623 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för svensk vapenexport.

1996/97:U628 av Eva Goës m.fl. (mp, c, fp, v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vapenexport.

1996/97:Fö501 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpning av lagen om krigsmaterielexport,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om eventuell översyn av lagen om krigsmaterielexport,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fast organisation för exportstöd.

3.3 Motionsyrkanden med anledning av proposition 1996/97:25

1996/97:Sf13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en successiv avveckling av vapenexporten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad kontroll av den internationella vapenhandeln.

4 Utskottet

4.1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll

4.1.1 Ärendets beredning i utskottet

Inför arbetet med detta betänkande har utskottet tagit del av föredragningar

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

av det för krigsmaterielfrågor ansvariga statsrådet Leif Pagrotsky,

krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman och dr Ian Anthony, forskare vid

SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

4.1.2 Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om

krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda

författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen

(1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen

(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande

förordningar.

I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på

grundval av en genomgripande översyn av med krigsmaterielexporten

sammanhörande frågor. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU1,

rskr. 1992/93:61).

I proposition 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet skulle

inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga

produkter, s.k. dual use-produkter. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet.

1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den nya myndigheten, Inspektionen för

strategiska produkter, ISP, påbörjade sin verksamhet den 1 februari 1996. ISP

ersätter Krigsmaterielinspektionen, KMI, och har i uppgift att ansvara för

utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som andra strategiskt känsliga

produkter, s.k. dual use-produkter. Krigsmateriellagen föreskriver att

krigsmateriel inte får tillverkas utan ISP:s tillstånd. Även all

försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd av ISP.

Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och strids-

ammunition återfinns inom kategorin krigsmateriel för strid, medan icke

förstörelsebringande materiel återfinns inom kategorin övrig krigsmateriel.

Närmare definitioner av de två kategorierna finns i krigsmaterielförordningen.

4.1.3 Krigsmaterielinspektionen och Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utövar kontroll över

tillverkningen av krigsmateriel. ISP har i sitt arbete nära samråd med

Utrikesdepartementets enhet för europeisk integration, som sedan den 1 juli

1996 har beredningsansvaret för frågor rörande krigsmaterielexporten, och

Försvarsdepartementet.

Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de underrättelser

som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra

veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av eller annan

utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till ISP kvartalsvis

redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen skall de

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som görs.

4.1.4 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som

regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell grund

för tillståndsprövningen. Riktlinjerna understryker den vikt som vid den

utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid

respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas

till mänskliga-rättighets-kriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel

av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

För kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer

som tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör ges till en stat som

befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i

internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som

har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer omfattande och

grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,

före år 1993 oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas

till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som

inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och

grova kränkningar av mänskliga rättigheter. De skilda riktlinjerna för

krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större

länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke

förstörelsebringande materiel. Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet

synliggörs och redovisas legitim export som tidigare var oreglerad. Denna

export blir nu också föremål för en politisk prövning.

4.1.5 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor och Exportkontrollrådet

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större

vikt om möjligt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet. Vissa

utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med

nämnden är påkallad. Det har dock ansetts önskvärt att prövningen av även

andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring.

Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av proposition 1984/85:82 om

ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande

nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari

1996 till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten av ISP. Liksom nämnden

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

sammanträder Exportkontrollrådet, som har tio ledamöter, på kallelse av chefen

för ISP, krigsmaterielinspektören, som leder överläggningarna. Inspektören

fattar efter rådets hörande beslut i de ärenden som behandlats. I de fall ett

ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt skall

inspektionen dock överlämna ärendet till regeringens prövning.

Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt

viktiga ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna

fullständig insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom att

samtliga utförselbeslut för export fortlöpande redovisas. Genom denna procedur

säkerställs en parlamentarisk insyn i ISP:s arbete.

4.1.6 Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör

klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-

vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över

teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1995

höll rådet fyra sammanträden samt ett samråd per korrespondens. Genom

tillskapandet av ISP kommer det teknisk-vetenskapliga rådets arbetsområde att

breddas till att även omfatta dual use-produkter.

4.1.7 Information om vapenexportpolitiken

KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och vid

statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning och

utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,

regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. ISP har vidare för

avsikt att hålla seminarier och informationsmöten om ISP:s verksamhet och

arbetsområden under 1996. I en informationsskrift (Sveriges

vapenexportpolitik, UD informerar 1993:4) behandlas krigsmaterielexportens

roll i den svenska säkerhetspolitiken, den svenska försvarsindustrin,

riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel samt det internationella samarbetet

för att reglera vapenexporten.

4.1.8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som

anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen

redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen.

Enligt vissa definitioner skall handeln med följande sju vapenkategorier

rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri,

stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter.

Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella

vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med försvarets

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

myndigheter och ISP sammanställer ESEK aktuella uppgifter som i enlighet med

den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN.

Sverige deltar endast i obetydlig omfattning i världshandeln med aktuella

tyngre vapensystem. För år 1995 rapporterade Sverige import från Tyskland av

232 splitterskyddade trupptransportfordon. Någon svensk export av materiel

inom de nämnda sju kategorierna förekom inte under år 1995.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för

större öppenhet om vapentransfereringar. Samråd om rapporteringen till FN-

registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av EU.

4.1.9 Truppminor

Sverige har innehaft ordförandeposten i översynskonferensen hösten 1995 och

våren 1996 avseende 1980 års vapenkonvention, vars huvudsyfte varit att

revidera landmineprotokollet. Redan vid det förberedande mötet i augusti 1994

föreslog Sverige att man i detta protokoll skulle införa totalförbud för

truppminor (antipersonella landminor). Översynskonferensen, som avslutades i

maj 1996, lyckades uppnå en rad förbud och begränsningar av minor, men inte

ett totalförbud för truppminor, som eftersträvats av flera länder. I det

reviderade landmineprotokollet införs även vissa begränsningar avseende export

och överföring av landminor. Således förbjuds konventionsstaterna att överföra

truppminor vars användning blivit förbjuden i protokollet, huvudsakligen icke-

detekterbara truppminor samt icke-självförstörande truppminor. Vidare förbjuds

varje överföring av minor till en mottagare som inte är en stat. Slutligen

åtar sig konventionsstaterna återhållsamhet i handeln med minor, varvid bl.a.

krävs att mottagande land, som inte är konventionsstat, måste åta sig att

följa dess bestämmelser.

Sverige har inte exporterat några truppminor sedan början av 1970-talet.

I FN:s generalförsamling har Sverige varit medförslagsställare till en

resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av

antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att snarast

deklarera sådana moratorier.

4.2 Svensk krigsmaterielexport år 1995 (bilaga till regeringens skrivelse

1995/96:204)

4.2.1 Beviljade utförseltillstånd

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses riksdagen

med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt som underlag ges

för en bredare allmän debatt. På grundval av redovisning från de

krigsmaterielproducerande företagen har ISP utarbetat en redogörelse för år

1995.

Regeringen har under år 1995 beviljat utförseltillstånd för försäljning av

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

krigsmateriel till ett värde av 8 083 miljoner kronor, varav 3 248 miljoner

kronor avser krigsmateriel för strid och 4 835 miljoner kronor övrig

krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet av

beviljade tillstånd ökade med 76,1 % år 1995 jämfört med år 1994, vilket i

huvudsak förklaras av ett par större beställningar från Norge respektive USA.

För krigsmateriel för strid uppgick ökningen till 56,8 % och för övrig

krigsmateriel till 92,1 % jämfört med år 1994. Räknat i fasta priser ökade

värdet av beviljade tillstånd år 1995 med 71 %. För krigsmateriel för strid

steg motsvarande värde med 52 %, medan för övrig krigsmateriel noterades en

uppgång med 86 %.

Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan

1 500 och 2 300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel

av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter

reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det

första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom

inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för

försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var

tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avsåg leveranser under flera

kalenderår. Beslut om utförseltillstånd fattades t.o.m. den 31 januari 1996

enbart av regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning

eller i övrigt inte var av större vikt prövade emellertid det statsråd som

hade till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel frågan om

tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1995 regeringsbeslut i

utförselärenden som sammantaget motsvarar 98 % av det totala värdet av givna

tillstånd.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1988-1995

jämte antalet regeringsbeslut och dessas andel av det sammanlagda värdet av

givna tillstånd

-------------------------------------------------------

| | | |

|År |Värde |Härav regeringsbeslut |

| |mkr i | |

--------------------------------------------------------

| |löpande priser |mkr |% av |Antal|

--------------------------------------------------------

| | | | | |

|1988 |6 405 |6 333 |99 |380 |

--------------------------------------------------------

|1989 |7 247 |7 100 |98 |312 |

--------------------------------------------------------

|1990 |2 980 |2 912 |98 |328 |

--------------------------------------------------------

|1991 |2 559 |2 511 |98 |350 |

--------------------------------------------------------

|1992 |3 360 |3 287 |98 |241 |

--------------------------------------------------------

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

|1993 |6 105 |5 916 |97 |368 |

--------------------------------------------------------

|1994 |4 589 |4 415 |96 |260 |

--------------------------------------------------------

|1995 |8 083 |7 935 |98 |401 |

-------------------------------------------------------

| |

|Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av|

|beviljade utförseltillstånd beräknat i fasta priser. |

-------------------------------------------------------

|Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning|

|åren 1988-1995 i löpande priser och i 1968 års|

|prisnivå1 jämte den procentuella volymändringen |

---------------------------------------------------------------

| | | | |

| |mkr |mkr |jämfört med|

---------------------------------------------------------------

|1988 |6 405 |1 366 |+ 14 |

---------------------------------------------------------------

|1989 |7 247 |1 455 |+ 6 |

---------------------------------------------------------------

|1990 |2 980 | 578 |- 60 |

---------------------------------------------------------------

|1991 |2 559 | 478 |- 17 |

---------------------------------------------------------------

|1992 |3 360 | 628 |+ 31 |

-------------------------------------------------------------

| |Summa |KS |ÖK |Summa |KS |ÖK |Summa |KS |ÖK|

-------------------------------------------------------------

|1993 |6 105 |1 |4 |1 030 |328 |702 |- |- |- |

| | |942 |162 | | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|1994 |4 589 |2 |2 | 749 |338 |411 |- 27 |+ |- |

| | |072 |517 | | | | |3 |41|

-------------------------------------------------------------

|1995 |8 083 |3 |4 |1 279 |514 |765 |+71 |+52 |+86|

| | |248 |835 | | | | | | |

-------------------------------------------------------------

______________________________________________________________

1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter

använts.

(KS=Krigsmateriel för strid, ÖK=Övrig krigsmateriel)

4.2.2 Faktiska leveranser

Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste

tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen

framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport. Under år

1995 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 148 miljoner kronor

och övrig krigsmateriel för 2 165 miljoner kronor, dvs. tillsammans 3 313

miljoner kronor. Jämfört med år 1994 ökade exporten av krigsmateriel under år

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

1995 med 4,1 %. Beträffande krigsmateriel för strid noterades en minskning med

14,8 % och för övrig krigsmateriel en ökning av exporten med 18,0 %, i löpande

priser. Räknat i fasta priser ökade den totala exporten av krigsmateriel under

året med 1,0 %.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1986-1995 i löpande

priser och 1968 års prisnivå2, m.m.

-------------------------------------------------------------

| | | |

|År |Sveriges |Krigsmaterielexport |

| |totala |andel av fasta ändring |

| | |löpande |

| | |varuexp. priser i fasta |

-------------------------------------------------------------

| |mkr |mkr |% |mkr |% |

-------------------------------------------------------------

|1986 |265 100 |3 243 |1,22 | |+46,0|

| | | | |746 | |

-------------------------------------------------------------

|1987 |281 433 |4 427 |1,57 | |+31,5|

| | | | |981 | |

-------------------------------------------------------------

|1988 |304 782 |6 155 |2,02 |1 |+34,0|

| | | | |313 | |

-------------------------------------------------------------

|1989 |332 580 |6 005 |1,81 |1 |- |

| | | | |206 |8,1 |

-------------------------------------------------------------

|1990 |339 850 |3 327 |0,98 | |- 46,5|

| | | | |645 | |

-------------------------------------------------------------

|1991 |332 779 |2 705 |0,81 | |- 21,7|

| | | | |505 | |

-------------------------------------------------------------

|1992 |326 031 |2 753 |0,84 | |+ 1,8|

| | | | |514 | |

--------------------------------------------------------------

| | |Summa |KS |ÖK | | | |

--------------------------------------------------------------

|1993 |388 290 |2 863 |1 216 |1 647 |0,74 | |- |

| | | | | | |483 | |

--------------------------------------------------------------

|1994 |471 6023 |3 181 |1 347 |1 834 |0,68 | |+ 7,5|

| | | | | | |519 | |

--------------------------------------------------------------

|1995 |564 3304 |3 313 |1 148 |2 165 |0,59 | |+ 1,0|

| | | | | | |524 | |

--------------------------------------------------------------

| | |(+4,1 |(- |(+18,0| | | |

| | |%) |14,8 |%) | | | |

| | | |%) | | | | |

--------------------------------------------------------------

_____________________________________________________________

2Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

3Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1994 har i årets sammanställning

korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse

1994/95:183 om krigsmaterielexporten år 1994. Korrigeringen innebär ingen

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4Preliminär uppgift för varuexporten år 1995.

Krigsmaterielexporten utgjorde år 1994 0,68 % av Sveriges totala varuexport.

Krigsmateriel för strid svarade för 0,29 % och Övrig krigsmateriel för 0,39 %.

Krigsmaterielens andel av den totala exporten sjönk under år 1995 till 0,59 %,

varav drygt 0,20 % utgjorde Krigsmateriel för strid och drygt 0,38 % Övrig

krigsmateriel.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1994-1995

fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden

____________________________________________________________

-------------------------------------------------------

| | | | |

| | |1994 |1995|

-------------------------------------------------------

|Krigsmateriel för strid |

--------------------------------------------------------

|KS1 |Finkalibriga eldrörsvapen | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

|KS2 |Kanoner, pansarvärnsvapen | 61 | 80|

--------------------------------------------------------

|KS3 |Ammunition | 129 | 65|

--------------------------------------------------------

|KS4 |Robotar, raketer, torpeder, | 382 | 172|

--------------------------------------------------------

|KS5 |Eldledningsutrustning | 119 | 113|

--------------------------------------------------------

|KS6 |ABC-stridsmedel | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

|KS7 |Krut och sprängämnen | 76 | 78|

--------------------------------------------------------

|KS8 |Krigsfartyg | 581 | 580|

--------------------------------------------------------

|KS9 |Stridsflygplan | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

|KS10 |Stridsfordon | 0 | 60|

--------------------------------------------------------

|KS11 |Riktade energivapen | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

| | | | |

| |SUMMA | 1 347 |1 148|

| | | | |

-------------------------------------------------------

|Övrig krigsmateriel |

--------------------------------------------------------

|ÖK21 |Finkalibriga, eldrörsvapen, | 1 | 2|

--------------------------------------------------------

|ÖK22 |Kanoner, pansarvärnsvapen, | 69 | 97|

--------------------------------------------------------

|ÖK23 |Övningsammunition m.m. | 157 | 237|

--------------------------------------------------------

|ÖK24 |Övningsraketer, | 52 | 30|

--------------------------------------------------------

|ÖK25 |Spanings- och mätutrustning | 680 | 658|

| |m.m. | | |

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

--------------------------------------------------------

|ÖK26 |Skyddsmateriel m.m. | 8 | 2|

--------------------------------------------------------

|ÖK27 |Krut- och | 1 | 0|

--------------------------------------------------------

|ÖK28 |Fartyg för bevakning m.m. | 27 | 146|

--------------------------------------------------------

|ÖK29 |Flygplan utformade för militärt | 151 | 133|

--------------------------------------------------------

|ÖK30 |Fordon utformade för militärt | 328 | 161|

--------------------------------------------------------

|ÖK31 |Riktade energivapen | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

|ÖK32 |Fortifikationer | 0 | 0|

--------------------------------------------------------

|ÖK33 |Elektronisk utrustning för | 33 | 146|

--------------------------------------------------------

|ÖK34 |Fotografisk och elektrooptisk | 5 | 0|

--------------------------------------------------------

|ÖK35 |Övningsmateriel | 245 | 541|

--------------------------------------------------------

|ÖK36 |Tillverkningsutrustning | 69 | 11|

--------------------------------------------------------

|ÖK37 |Programvara | 7 | 2|

--------------------------------------------------------

| | | | |

| |SUMMA |1 834 |2 165|

--------------------------------------------------------

4.2.3 Geografisk fördelning

Den regionala sammanställningen ger vid handen att Nordens och övriga

Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en minskande

tendens. Medan denna andel uppgick till 66 % år 1993 hade den gått ned till 42

% år 1994 och till 36 % år 1995. Samtidigt hade Asiens andel ökat från 14 % år

1993 till 38 % år 1994 och till 36 % år 1995. Nordamerikas andel gick upp från

13 % 1994 till 22 % år 1995.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet

under åren 1993-1995

-----------------------------------------------------------

| | | |

| |1994 |1995 |

|1993 | | |

---------------------------------------------------------

| |Tot |KS |ÖK |Tot |KS |ÖK |Tot |KS |ÖK|

---------------------------------------------------------

|Norden |35 |34 |36 |18 |10 |24 |15 |14 |15|

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

|Västeuropa |31 |44 |21 |24 |23 |25 |21 |16 |24|

---------------------------------------------------------

|och | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

|Östeuropa | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1|

---------------------------------------------------------

|Nordamerika | 9 | 6 |11 |13 |13 |12 |22 | 7 |30|

---------------------------------------------------------

|Latinamerika| 1 | 3 | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 0|

---------------------------------------------------------

|och | | | | | | | | | |

---------------------------------------------------------

|Nya Zeeland | 9 |12 | 7 | 6 | 2 | 9 | 4 | 5 | 4|

---------------------------------------------------------

|Asien |14 | 0 |24 |38 |51 |28 |36 |55 |26|

---------------------------------------------------------

|Afrika | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 1 | 0|

---------------------------------------------------------

|Antal |44 | | |46 | | |45 | | |

---------------------------------------------------------

Nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I tabell 6

har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har överstigit

1 miljon kronor under något av åren 1993-1995. Under 1995 omfattade svenska

tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 45 länder. Till 15 av dessa

understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Sammanfattningsvis kan konstateras att

OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya

Zeeland och Australien, alltjämt utgör de helt dominerande mottagarna av

svensk krigsmateriel, under år 1995 motsvarande 62 % av utförseln mot 61 % år

1994. Asiens andel av exporten minskade samtidigt från 38 % år 1994 till 36 %

år 1995. Jämfört med år 1993 har dock en kraftig förskjutning skett. Medan

OECD-länder då svarade för hela 84 % av exporten och Asien för enbart 14 %,

skedde 1994 en förändring på så sätt att OECD-ländernas andel minskade till 61

%, samtidigt som Asiens andel ökade till 38 %.

Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1995

Singapore med 674,8 miljoner kronor följt av Amerikas förenta stater med 518,1

miljoner kronor, Storbritannien med 292,1 miljoner kronor, Norge med 255,6

miljoner kronor, Thailand med 239,9 miljoner kronor, Kanada med 211,9 miljoner

kronor och Tyskland med 184,0 miljoner kronor.

Krigsmaterielexport understigande 50 000 kr betecknas i tabell 6 med 0,0

miljoner kronor.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1993-1995 fördelad på

länder

--------------------------------------------------

| 1993 | 1994 | 1995 |

----------------------------------------------------------

| |KS |ÖK |Summa|KS |ÖK |Summa|KS |ÖK |Summa|

----------------------------------------------------------

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

|förenta |37,9|114,2|152,1|94,5|134,1|228,6|56,2|461,9|518,1|

----------------------------------------------------------

| |143,1|117,8|260,9|23,0|165,8|188,8|58,8|80,6|139,4|

----------------------------------------------------------

| | - |3,1 |3,1 | - |3,0 |3,0 | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| | - | - | - | - |0,3 |0,3 | - |1,7 |1,7|

----------------------------------------------------------

| |160,2|5,4|165,5|38,6|4,3|42,9|0,0 |5,8 |5,8|

----------------------------------------------------------

| |23,3|4,4 |27,6|6,8 |4,8 |11,6|21,9|8,8 |30,6|

----------------------------------------------------------

| |37,9|63,7|101,6|87,6|77,2|164,8|22,0|189,9|211,9|

----------------------------------------------------------

| |32,9|71,2|104,1|11,5|45,7|57,2|54,9|51,8|106,7|

----------------------------------------------------------

| |52,0|111,8|163,8|2,8|58,3|61,1|1,8|120,1|122,0|

----------------------------------------------------------

| |1,6 |24,6|26,2|0,6 |42,6|43,2|0,3 |21,3|21,6|

----------------------------------------------------------

|Arabemiraten | - |0,2 |0,2 | - |15,5|15,5| - |0,1 |0,1|

----------------------------------------------------------

|nationerna | - | - | - | - |0,7 |0,7 | - |5,2 |5,2|

----------------------------------------------------------

| | - |42,2|42,2| - |158,4|158,4|- |117,3|117,3|

----------------------------------------------------------

| | - |0,6 |0,6 |11,7|0,8 |12,5| - | - | -|

----------------------------------------------------------

| | - |2,7 |2,7 | - |0,5 |0,5 |2,5 |0,1 |2,6|

----------------------------------------------------------

| |9,9 |5,1 |15,1|1,6 |2,6 |4,2 |0,8 |2,5 |3,3|

----------------------------------------------------------

| |0,4 |15,3|15,7| - |18,7|18,7| - |27,8|27,8|

----------------------------------------------------------

| | - |4,2 |4,2 | - | - | - | - |2,4 |2,4|

----------------------------------------------------------

|Korea | - |1,7 |1,7 | - |5,4 |5,4 | - |7,9 |7,9|

----------------------------------------------------------

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

| | - |31,9|31,9| - |8,0 |8,0 | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| | - |48,1|48,1|33,3|90,5|123,8|16,4|70,2|86,6|

----------------------------------------------------------

| | - |1,5 |1,5 | - |2,0 |2,0 | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| |0,1 |32,7|32,8|1,3 |12,0|13,3|28,4|8,6 |37,0|

----------------------------------------------------------

| |334,9|409,3|744,3|113,5|349,0|462,5|98,4|157,2|255,6|

----------------------------------------------------------

| | - |0,6 |0,6 |0,0 |6,7 |6,7 |0,3 |1,7 |2,0|

----------------------------------------------------------

| | - |1,7 |1,7 | - |2,2 |2,2 | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| | - |28,8|28,8|57,1|0,9 |58,0|35,9| - |35,9|

----------------------------------------------------------

--------------------------------------------------

|1993 | 1994 | 1995 |

----------------------------------------------------------

| |KS |ÖK |Summa|KS |ÖK |Summa|KS |ÖK |Summa|

----------------------------------------------------------

| |0,3 | - |0,3 | - |0,0 |0,0 |7,0 |1,2 |8,1|

----------------------------------------------------------

| | - |3,5 |3,5 | - | - | - | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| |67,4|70,0|137,5|40,0|15,0|55,1|4,1|14,9|19,0|

----------------------------------------------------------

| |3,7 |139,1|142,8|580,6|155,2|735,8|582,0|92,7|674,8|

----------------------------------------------------------

| | - |3,9 |3,9 |0,0 |2,5 |2,5 |0,4 |2,5 |2,9|

----------------------------------------------------------

| |6,8 |116,9|123,7|2,1|226,1|228,2|0,7|291,4|292,1|

----------------------------------------------------------

| | - |75,6|75,6| - |53,8|53,8|1,9 |238,0|239,9|

----------------------------------------------------------

| | - |9,6 |9,6 |8,9 |11,0|19,9|9,3 |4,4 |13,7|

----------------------------------------------------------

| |51,9|48,5|100,4|4,5|72,2|76,7|59,6|124,4|184,0|

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

----------------------------------------------------------

| |8,6 | - |8,6 | - |2,0 |2,0 | - | - | -|

----------------------------------------------------------

| |243,4|35,2|278,5|226,9|84,7|311,6|85,0|49,9|134,8|

----------------------------------------------------------

|länder | - |1,65|1,6 | - |1,36|1,3 | - |2,87|2,8|

----------------------------------------------------------

| | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 3 | 1 | 2 | 3|

| |216 |647 |863 |347 |834 |181 |148 |165 |313|

----------------------------------------------------------

5Andorra, Botswana, Ghana, Island, Portugal, Turkiet, Saudiarabien och Ungern.

6Andorra, Argentina, Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya

Kaledonien, Saudiarabien och Ungern.

7Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius,

Namibia, Portugal, Tjeckien, Ungern, Venezuela och Zimbabwe.

4.2.4 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Prövningen av ärenden om upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med

utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller

för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel

medför en långsiktigare bindning än regelrätt export. Sådana avtals

omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler, m.m. granskas

därvid i detalj.

Under år 1995 har inga nya tillstånd lämnats för upplåtelse av

tillverkningsrätt utomlands. Sex samarbetsavtal har granskats och godkänts

avseende gemensam utveckling eller produktion med Amerikas förenta stater,

Frankrike (två tillstånd), Storbritannien och Tyskland (två tillstånd).

För år 1995 har 15 företag redovisat sammanlagt 166 redan gällande licens-

upplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.

4.3 Sammanfattning av motionerna

I motion 1996/97:U1 (s) yrkas att det bör tas fram ny lagstiftning och

förordning angående tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Vapenexporten

är, konstateras det i motionen, i lag förbjuden, men dispenser kan beviljas

under förutsättning att man inte bryter mot vissa fastställda kriterier. Det

finns dock utrymme för olika tolkningar av dessa kriterier, vilket skapar

problem. Ett särskilt problem utgör de långa leveranstiderna i förhållande

till de fastställda kriterierna. Följdleveranser kan bli aktuella under ett

vapensy-stems hela livslängd, vilket kan innebära flera decennier. Om export

en gång godkänts, kommer leveranser att fullföljas även om situationen för

t.ex. de mänskliga rättigheterna allvarligt försämrats. Det finns enligt

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

motionären därför anledning att sätta en yttersta tidsgräns inom vilken

ingångna avtal skulle kunna omprövas. Det bör i en ny lagstiftning tydligt

anges att det är förbjudet att exportera alla former av krigsmateriel som är

producerade uteslutande för export. Slutanvändarintyg måste krävas vid all

export, också för komponenter. Internationella samarbetsavtal får aldrig ta

över de svenska exportreglerna.

I Vänsterpartiets partimotion 1996/97:U2 (v) föreslås en successiv

avveckling av den svenska vapenexporten (yrkande 1). Vänsterpartiet har mot

bakgrund av de enkla sambanden mellan krigsmaterielförsäljning, krig och

flyktingströmmar under många år föreslagit en avveckling av den svenska

krigsmaterielexporten. Svensk krigsmaterielexport ingår som en del i en ond

cirkel. Sveriges viktigaste bidrag till att bryta denna onda cirkel vore att

upphöra med all export.

I yrkande 2 i samma motion menar partiet att regeringen inom EU måste verka

för en mer restriktiv hållning i frågor rörande krigsmaterielexport.

Vänsterpartiet motsätter sig (yrkande 3) att en uppdelning görs mellan nya

leveranser och följdleveranser i det gällande regelverket. Enligt motionärerna

innebär de gällande reglerna att krigsmaterielexporten kan fortsätta också i

de fall mottagarlandet gjort sig skyldigt till omfattande och grova

kränkningar av de mänskliga rättigheterna, med hänvisning till att de aktuella

leveranserna är att se som följdleveranser till tidigare ingångna avtal. Ett

sådant regelsystem, menar man, står i strid med övergripande svenska

utrikespolitiska målsättningar.

Vidare anför Vänsterpartiet (yrkande 4) att den nuvarande redovisningen av

svensk krigsmaterielexport är oklar och att den bör innefatta också en

redogörelse för vilken typ av materiel som sålts till respektive land samt av

vilket företag.

I yrkande 5 anförs att regeringen i sin redovisning också bör ange vilka

tillstånd som lämnats svenska företag att bedriva internationellt samarbete.

Enligt motionens yrkande 6 är det orimligt att göra en uppdelning mellan

Krigsmateriel för strid och Övrig krigsmateriel, på det sätt som nu sker. Den

senare kategorin innefattar på intet sätt mindre farliga produkter. Det vore

därför rimligt att samma bestämmelser gäller för de båda kategorierna. Detta

bör ges regeringen till känna.

I motionen anges vidare ett antal länder där Vänsterpartiet anser att

respekten för de mänskliga rättigheterna är så dålig att svensk export av

krigsmateriel till dessa stater bör avbrytas. Bangladesh, heter det i yrkande

7, är ett land där brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande och

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

grova samtidigt som det råder starka politiska spänningar i landet.

Beträffande Brasilien hävdas det i yrkande 8 att även om militärdiktaturens

tid är förbi, så har läget i landet inte i någon nämnvärd utsträckning

påverkat respekten för de mänskliga rättigheterna. Så länge myndigheter och

polis fortsätter att allvarligt kränka de mänskliga rättigheterna är det inte

rimligt att Sverige exporterar krigsmateriel till landet.

Både Indien (yrkande 9) och Pakistan (yrkande 10) har under lång tid köpt

stora mängder krigsmateriel från Sverige. Det är väl känt att förhållandet

mellan dessa båda länder är spänt. I Pakistan förekommer också ett omfattande

förtryck av etniska minoriteter, och brotten mot de mänskliga rättigheterna är

omfattande. I båda dessa länder används våld och våldtäkt av regimen som ett

medel att kväsa politisk opposition. På hela den indiska subkontinenten

förekommer omfattande förbrytelser och övergrepp, med politiska spänningar och

motsättningar under ytan. Sverige bör inte exportera krigsmateriel till

regionen.

När det gäller Malaysia (yrkande 11) är de mänskliga och demokratiska

rättigheterna föga respekterade, ens i lagstiftningen. I Malaysias närområde

finns också en potentiell utrikespolitisk konflikt, rörande Spratlyöarna i

Sydkinesiska sjön. Svensk krigsmaterielexport till landet bör därför inte

komma i fråga. Med liknande argumentering, även beträffande Spratlyöarna, vill

motionärerna i yrkande 12 att exporten till Thailand avbryts.

I Republiken Korea greps enligt motionen flera hundra människor av politiska

skäl under 1996. Av dessa har 150 kvarhållits i fängelse. Tortyr tillämpas för

att avtvinga fångar bekännelser. I yrkande 13 föreslås att

krigsmaterielexporten till landet stoppas.

Beträffande folkrepubliken Kina påpekas i motionens yrkande 14 att landet i

realiteten ockuperar Tibet. Ett land som ockuperar ett annat, menar

motionärerna, och där begår brott mot de mänskliga rättigheterna borde falla

utanför ramen för vad som gäller för svensk krigsmaterielexport. Kina

tillämpar vidare både tortyr och dödsstraff.

Regimen i Tunisien har efter sitt maktövertagande tillämpat

frihetsberövanden för att tysta oppositionella. Landet har i dag över 1 000

politiska fångar. Amnesty International har rapporterat flera fall av tortyr.

I yrkande 15 vill motionärerna att svensk krigsmaterielexport till landet

avbryts.

Sverige har under åren exporterat betydande mängder krigsmateriel till

Singapore. Även om landet inte längre fungerar som transitland för sådan

export menar motionärerna att landet är en tvivelaktig handelspartner vad

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

gäller krigsmateriel. I yrkande 16 anförs att det vore rimligt att Sverige

avbryter exporten, särskilt som Amnesty International betecknat MR-

kränkningarna i landet som ?omfattande och grova?.

I motion 1996/97:U3 (mp) anför Miljöpartiet i yrkande 1 att principen om att

regeringen skall avgöra krigsmaterielärenden av principiell vikt måste tolkas

så att alla ärenden där det råder oklarhet om regeringens uppfattning skall

hänskjutas till densamma.

Riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport bör tillämpas strikt också vad

avser kategorin Övrig krigsmateriel. Sådan export bör inte ske till stat som

är inblandad i konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt (yrkande 2).

I yrkande 3 anför Miljöpartiet att regeringen bör ges till känna att den

årliga skrivelsen om krigsmaterielexporten fortsättningsvis bör utökas med en

redovisning av vilken typ av krigsmateriel som exporteras till olika stater.

Mot bakgrund av den svenska regeringens aktiva medverkan i arbetet för ett

internationellt förbud mot antipersonella minor, bör restriktivitet iakttas

med vissa minor som kan anses befinna sig i gränslandet mellan att vara en

antipersonell mina och en fordonsmina. I yrkande 4 anförs att en export av

Bofors mina 013 inte bör godkännas.

Enligt Miljöpartiets uppfattning gick över hälften av den svenska

krigsmaterielexporten för år 1995 till stater som inte uppfyller de krav som

det svenska regelverket ställer. De länder som åsyftas är Amerikas förenta

stater, Bangladesh, Brasilien, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Indien, Kina,

Republiken Korea, Malaysia, Pakistan, Singapore, Thailand och Tunisien. I

yrkande 5 anförs att riksdagen måtte ge regeringen till känna att det under

1995 exporterades krigsmateriel till ett antal stater som inte uppfyller

exportvillkoren och att exportpolitiken bör vara mer restriktiv.

Kristdemokraterna anför i motion 1996/97:U4 (kd) yrkande 1 att en utvärdering

bör ske årligen av huruvida de länder som köpt svensk krigsmateriel verkligen

uppfyller de krav som det svenska regelverket ställer. De gällande kriterierna

för export är enligt motionen väl avvägda, men i den nu aktuella skrivelsen

från regeringen upptas flera länder dit krigsmaterielexport skett som kan

ifrågasättas. Vissa av dessa länder befinner sig i eller riskerar väpnad

konflikt med ett annat land. Andra har inre oroligheter medan en tredje grupp

inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Motionärerna exemplifierar genom

att nämna länderna Indien, Pakistan, Republiken Korea, Indonesien, Kina och

Singapore.

I yrkande 2 föreslås en översyn av reglerna för följdleveranser. Många av

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

exportavtalen innebär enligt motionen att man förbinder sig att leverera t.ex.

ammunition och reservdelar under lång tid framöver. Reglerna för sådana

leveranser måste ses över.

Det är vidare viktigt, heter det i yrkande 3, att regeringen agerar aktivt

för att påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn på krigsmateriel-

export, utgående från de svenska riktlinjerna.

I motion 1996/97:U214 (v) yrkande 29 anför Vänsterpartiet att den

internationella vapenhandeln måste bringas under bättre kontroll.

Försäljningen av vapen till u-länderna, i synnerhet de som ligger i

konfliktområden, måste stoppas.

I ett flertal fall har svensk krigsmateriel kommit att användas i krig, heter

det i motion 1996/97:U401 (mp). Enligt Miljöpartiet innebär detta ett

misslyckande för den svenska exportpolitiken. I yrkande 1 anförs att en

avvecklingsplan bör upprättas för den svenska krigsmaterielexporten.

I yrkande 2 i samma motion vill Miljöpartiet att Sverige skall öka sitt

engagemang för att begränsa den internationella vapenhandeln.

Miljöpartiet menar beträffande utvecklingen av offensiva vapensystem att om

de sju ledande nationerna på detta område, dit Sverige hör, skulle stoppa

tillverkningen, skulle detta innebära att i princip all utveckling av någon

betydelse skulle upphöra. I yrkande 3 anförs att riksdagen måtte ge regeringen

till känna att det svenska tekniska utvecklingsarbetet rörande sådana

vapensystem skall avbrytas.

Riktlinjerna för den svenska krigsmaterielexporten bör skärpas, och en

utredning med ett sådant uppdrag tillsättas (yrkande 4). Exportvillkoren skall

vidare, eftersom regeringen enligt Miljöpartiets uppfattning inte följer

riksdagens nu gällande riktlinjer, lagfästas (yrkande 5).

Krigsmaterielbegreppet måste breddas till att omfatta all sådan materiel som

exportföretagen själva karakteriserar som ?försvarsmateriel? (yrkande 6).

Under 1995 exporterades sådan materiel, klassad som civilt gods, till ett

värde av 274 miljoner kronor, enligt Försvarsindustriföreningen.

Enligt motionens yrkande 7 bör slutanvändarintyg krävas också för export av

komponenter, som efter bearbetning kan komma att ingå i större system. Dagens

system innebär att köparen beträffande komponenter endast förbinder sig att

inte exportera den aktuella produkten vidare i obearbetat skick. Om de svenska

komponenterna skulle komma att ingå i ett huvudsakligen utländskt vapensystem,

innebär de gällande riktlinjerna att de svenska produkterna kan exporteras

till länder som annars är ?förbjudna? att köpa svensk krigsmateriel.

Miljöpartiet menar att regleringen av ?följdleveranser? är ett särskilt

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

problem, och i yrkande 9 anförs att hela materielsystem inte bör kunna

exporteras enligt de regler som gäller för sådana leveranser.

Enligt Miljöpartiet måste regelverket genomgående tolkas mera restriktivt,

och i yrkande 10 vill man se att all export till länder som kommer i krig,

alltså även där endast följdleveranser är aktuella, skall vara förbjuden.

Vidare anser partiet att avtal med leveransgarantier, för den händelse

mottagaren kommer i krig, inte skall vara tillåtna framgent (yrkande 11).

Ett antal länder bör på grund av sin bristande respekt för de mänskliga

rättigheterna vara uteslutna som mottagare av svensk krigsmateriel. Enligt

Miljöpartiet gäller detta Indonesien (yrkande 12), Indien och Pakistan

(yrkande 13) och de sex Gulfstaterna (yrkande 14).

I yrkande 15 anför Miljöpartiet att regeringen bör finna vägar att förhindra

export av reservdelar och komponenter till smugglad svensk krigsmateriel samt

service och underhåll av sådan materiel.

Folkpartiet uppehåller sig i motion 1996/97:U405 (fp) yrkande 1 vid de

grundläggande kriterierna för svensk krigsmaterielexport. För att kunna

godkänna export krävs enligt gällande riktlinjer att exporten 1) bedöms

erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller

kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd samt 2) inte står i

strid med principerna och målen för svensk utrikespolitik. De två

bedömningsgrunderna, menar man, skall tillämpas var för sig, och båda

kriterierna skall vara uppfyllda. Riksdagen bör ge regeringen till känna att

någon sammanvägning av dessa båda villkor inte skall ske vid

tillståndsprövningen.

Att främja demokratin i världen måste vara en huvudlinje i svensk

utrikespolitik. I konsekvens härmed, menar Folkpartiet i yrkande 4 i samma

motion, bör Sverige endast exportera krigsmateriel till stabila demokratier.

Det är enligt motionärerna motbjudande att det från och till sker export även

till diktaturer, i vissa fall till stater som skulle fängsla medborgare som

skulle vilja protestera just mot en import av krigsmateriel. Instabiliteten i

oroliga regioner gör att stor restriktivitet är påkallad också beträffande

export till annars ?acceptabla? regimer i sådana regioner. Sålunda borde

Gulfstaterna vara uteslutna som mottagare av svensk krigsmateriel (yrkande 6).

Tolkningen av begreppet ?följdleveranser? är enligt motionärerna otydlig,

och beslutet att våren 1996 medge export av ny bestyckning till örlogsfartyg i

Indonesien framhålls som ett exempel på detta. Det är enligt motionären oklart

huruvida den aktuella materielen skall ses som reservdelar och ammunition

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

eller som kompletterande krigsmateriel, av samma typ som tidigare levererats.

Motionären vill i yrkande 5 att riksdagen ansluter sig till denna syn på den

aktuella leveransen.

I samma motions yrkande 7 menar motionärerna att Sverige inom ramen för FN

bör kräva att också mindre krigsmaterielaffärer rapporteras till FN-registret,

som ett led i arbetet för större öppenhet i dessa frågor.

I motionens yrkande 10 anförs att export av kompletterande krigsmateriel

inte skall kunna betraktas som följdleveranser och inte skall kunna ske till

stater som inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor.

Regeringens årliga skrivelse om krigsmaterielexporten lämnar en tämligen god

bild av den svenska krigsmaterielexporten. I yrkande 8 anförs dock att Sverige

bör föregå med gott exempel internationellt och i än större utsträckning

redovisa vilka konkreta krigsmaterielaffärer som svenska företag genomför med

utlandet.

Den svenska sektionen av Amnesty har påpekat att det bland mottagarna av

svensk krigsmateriel förekommer ?omfattande och grova? kränkningar av de

mänskliga rättigheterna. Amnestys genomgång indikerar, heter det, att det

krävs en mer restriktiv svensk exportpolitik. Det finns en utbredd känsla av

att en glidning i tolkningen av riktlinjerna pågår, mot bakgrund särskilt av

det ansträngda arbetsmarknadsläget i Sverige. I yrkande 9 anförs därför att

riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport bör lagfästas.

I motion 1996/97:U409 (s) yrkande 1 anförs att regeringen även

fortsättningsvis måste verka för en minskad svensk, europeisk och

internationell vapenhandel.

I samma motions yrkande 2 föreslås att regelverket för svensk

krigsmaterielexport blir föremål för ny utredning. Det finns enligt

motionärerna många brister i det nuvarande regelverket, och mycket talar för

att det behövs en revidering av de gällande reglerna på området, främst i

syfte att förhindra en ytterligare liberalisering av krigsmaterielexporten.

Det finns enligt motionärerna all anledning att nu göra en bred översyn, i

syfte att uppnå en ökad restriktivitet.

I yrkande 3 anförs att regeringen bör följa Europaparlamentets uppmaning att

inte godkänna export av militär materiel till Indonesien, så länge

ockupationen av Östtimor fortsätter.

MR-situationen i Gulfstaterna behandlas i yrkande 4. Samtliga de sex stater

som av den borgerliga regeringen godkändes som mottagare av svensk

krigsmateriel år 1993 är enligt motionärerna att se som diktaturer, och

dessutom ligger de i en konfliktfylld region. Efter att dåvarande

utrikeshandelsministern Mats Hellström aviserat en mera restriktiv hållning,

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

stängdes sedermera dessa länder för nya affärer. Det är viktigt, heter det i

motionen, att Gulfområdet inte heller i framtiden blir aktuellt som mottagare

av svensk krigsmateriel. Motionärerna vill att riksdagen ansluter sig till

beskrivningen av MR-situationen i dessa länder.

Indien och Pakistan är sedan länge involverade i en konflikt med varandra.

En snabb kapprustning har skett, och i den indiska delen av Kashmir fortsätter

de väpnade oroligheterna. Dessutom förekommer det enligt uppgifter från

Amnesty omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom de

båda staterna. Sverige bör därför inte exportera krigsmateriel till dessa

länder (yrkande 5).

Vänsterpartiet behandlar i partimotion 1996/97:U508 (v) yrkande 6 det

vapenteknologiska samarbete som äger rum mellan EU:s medlemsstater. Enligt

motionen omfattar EU:s grundläggande intressen skyddet av globala principer,

inklusive mänskliga rättigheter och demokrati. Ett fortsatt vapenteknologiskt

samarbete är inte förenligt med kampen mot fattigdom och konflikter, då stora

mängder med vapen exporteras från Europa till länder som befinner sig i

konflikt eller kränker de mänskliga rättigheterna. Allt EU:s stöd till denna

verksamhet måste därför upphöra.

Kristdemokraterna vill i motion 1996/97:U515 (kd) yrkande 49 att EU-ländernas

vapenexportregler ändras. Ett organiserat samarbete och specialisering på

krigsmaterielområdet inom hela EU skulle på sikt kunna leda till att

försäljningen begränsas till att främst gälla unionens medlemsländer och i

andra hand övriga stabila demokratiska stater.

Miljöpartiet anför i motion 1996/97:U605 (mp) yrkande 2 att regeringen

internationellt bör verka för att all försäljning av militärutrustning till

Nigeria upphör. Den sittande regimen, under diktatorn Sani Abacha, har

avbrutit alla demokratiska landvinningar, och hårda lagar begränsar de

mänskliga och demokratiska rättigheterna. Amnesty International och Human

Rights Watch vittnar om att tortyr, avrättningar och omänsklig behandling är

vanligt förekommande i landet.

Folkpartiet betonar i motion 1996/97:U623 (fp) yrkande 6 vikten av att

demokratikriteriet framgent får större genomslag vid bedömningen av vilka

länder som kan komma i fråga som mottagare av svensk krigsmateriel. En sådan

tolkning av exportkriterierna skulle ligga i linje med Sveriges aktiva

engagemang för att i andra sammanhang stabilisera demokratins landvinningar

efter det kalla krigets slut. Denna övergripande målsättning har grundläggande

betydelse för Sveriges egen säkerhet som självständig stat, men är också

betydelsefull för en fredlig utveckling i ett globalt perspektiv.

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

I motion 1996/97:U628 (mp) anför Miljöpartiet i yrkande 4 att den svenska

krigsmaterielexporten till Indonesien omedelbart bör avbrytas, på grund av de

grava och omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Indonesien

och Östtimor. Regeringen har att hörsamma rekommendationerna i Europarådets

parlamentariska församlings resolutioner 470 och 966 och verka för att dessa

genomförs. Det är enligt motionärerna inte rimligt att fortsätta sälja kanoner

till en ockupationsmakt, med hänvisning till att liknande leveranser tidigare

godkänts. Att kalla de aktuella leveranserna för ?följdleveranser? står inte i

överensstämmelse med de gällande riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport.

Moderata samlingspartiet berör i motion 1996/97:Fö501 (m) yrkande 3

tillämpningen av lagen om krigsmaterielexport med avseende på internationellt

försvarsmaterielsamarbete. Frågan om exportregler och exportkontroll är intimt

förknippad med formerna för det internationella samarbetet, och i motionen

anförs att det är viktigt att åstadkomma en harmonisering i tillämpningen av

regelverket med de länder som är aktuella för ett samarbete i dessa frågor.

Motionärerna konstaterar därvid att restriktivitet i exportbedömningarna är

ett genomgående drag för de flesta med Sverige jämförbara länder (de nordiska

länderna, Storbritannien, Nederländerna och USA).

I motionens yrkande 4 konstateras att omvärldsförändringar sedan tillkomsten

av 1992 års lag om krigsmaterielexport i någon mån har ställt det nu gällande

regelverket i en ny dager. En kraftig utveckling av det internationella

samarbetet, tillsammans med medlemskapet i EU, gör att frågan om industrins

rätt att producera enbart för export bör införas som en möjlighet. På längre

sikt kan det finnas skäl att omarbeta hela lagstiftningen, om gemensamma

europeiska handelsregler för krigsmateriel förhandlas fram.

Det finns enligt motionärerna flera motiv till en ökad svensk krigsmateriel-

export. Längre tillverkningsserier inom försvarsindustrin skulle enligt

motionärernas uppfattning inte bara leda till lägre kostnader för det svenska

försvaret utan också till att basen för industrin stärktes. Genom att

efterfrågan på underhåll, renovering, modifiering och hotbildsanpassning kan

grundas på flera länders intresse, skapas bättre förutsättningar för att i

Sverige upprätthålla den nödvändiga kompetensen.

I yrkande 5 anförs att regeringen bör inrätta en fast organisation för

exportstöd, med uppgift att samordna svenska exportansträngningar, inklusive

det referensstöd som Försvarsmakten och andra myndigheter lämnar. Även på

regeringsnivå bör ansträngningar göras för att främja den svenska

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

försvarsindustrins möjligheter.

Vänsterpartiet anför i motion 1996/97:Sf13 (v) yrkande 2 att den svenska

vapenexporten successivt bör avvecklas. Majoriteten av världens flyktingar har

flytt från våld, krig och politiskt förtryck. Den direkta orsaken till att nio

av tio fördrivna människor lämnar sina hem är politiskt förtryck och väpnade

konflikter. Dessa konflikter utkämpas till största delen med vapen som

tillverkats i de rika industriländerna.

Från moralisk utgångspunkt är det enligt Vänsterpartiet svårt att komma

ifrån att Sverige måste anses ha ett särskilt ansvar för flyktingströmmar som

uppkommer i länder som tidigare importerat vapen från Sverige. Enligt

uppgifter från Svenska Freds- och skiljedomsföreningen var 65 % av dem som

mellan 1983 och 1994 sökte asyl i Sverige på flykt från något av tio

krigförande länder dit svenska företag under samma period exporterat

krigsmateriel. Vänsterpartiet kräver därför en successiv avveckling av den

svenska vapenexporten. I yrkande 3 anförs att Sverige i internationella fora

måste påtala de förödande konsekvenserna av den internationella vapenhandeln

och agera för en skärpt kontroll av denna.

4.4 Utskottets överväganden

4.4.1 Redovisningsfrågor

I motion 1996/97:U2 (v) yrkande 4 efterlyses en mera detaljerad redogörelse

för den svenska krigsmaterielexporten, med uppgift om vilken typ av materiel

som sålts till respektive land samt av vilket företag. Ett liknande yrkande

framställs i motion 1996/97:U3 (mp) yrkande 3. I yrkande 5 i Vänsterpartiets

motion vill motionärerna också ha en redovisning av vilka tillstånd som

lämnats för svenska företag om utlandssamarbete. Folkpartiet har i motion

1996/97:U405 (fp) yrkande 8 föreslagit att årsredovisningarna utformas på ett

mera detaljerat sätt.

Utskottet har tidigare haft anledning att ta ställning till yrkanden av

detta slag, senast i betänkande 1994/95:UU20.

I enlighet med en utfästelse i proposition 1984/85:82 har regeringen fr.o.m.

riksmötet 1984/85 i årliga skrivelser redovisat den svenska

krigsmaterielexporten. Utskottet finner att den redogörelse som lämnas genom

årets skrivelse uppfyller rimliga krav på konkretion och ger en god samlad

bild av den svenska krigsmaterielexporten, både vad avser situationen i dag

och utvecklingen över tiden. Vid en jämförelse med flertalet övriga stater som

exporterar krigsmateriel, är redovisningen också mera öppen. Utskottet anser

att regeringen fortsatt bör efterkomma önskemålet om att ta med alla uppgifter

som det inte finns skäl att hemlighålla. Hänsynen till berättigade krav på

sekretess som kan ställas av motparten i ett avtalsförhållande sätter dock en

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

yttersta gräns för denna öppenhet. Även utrikessekretessen måste i detta

sammanhang beaktas.

Utskottet avstyrker motionerna U2 (v) yrkandena 4 och 5, U3 (mp) yrkande 3

samt U405 (fp) yrkande 8.

4.4.2 Lagstiftningsfrågor och regelverk

Ett flertal motionsyrkanden behandlar det gällande regelverket för svensk

krigsmaterielexport och föreslår ändringar och preciseringar av detta. I ett

motionsyrkande betonas att en sammanvägning av försvarspolitiska behov och

utrikespolitiska villkor inte bör ske, utan att dessa grundläggande kriterier

båda måste vara uppfyllda. I flera yrkanden påkallas en översyn av

följdleveransbegreppet. Vidare ifrågasätts i några motioner den uppdelning som

görs mellan kategorierna Krigsmateriel för strid och Övrig krigsmateriel. I en

motion efterlyses en revidering av hela regelverket för krigsmaterielexporten.

I ett annat motionsyrkande krävs att en utredning tillsätts, med uppgift att

utarbeta skärpta regler för svensk krigsmaterielexport. Det yrkas vidare att

regelverket i sin helhet skall lagfästas, och att krigsmaterielbegreppet skall

breddas ytterligare, till att omfatta all materiel som är att se som

?försvarsmateriel?. Slutanvändarintyg skall framgent krävas för all export,

anförs det i ett yrkande, även beträffande komponenter. Ett par yrkanden

innefattar önskemål om att all svensk krigsmaterielexport skall avbrytas till

länder som kommer i krig. I de fallen skall enligt motionärerna inte heller

leveransgarantier kunna utfärdas. I ett motionsyrkande anförs att ett större

antal exportärenden av Inspektionen för strategiska produkter borde överlämnas

till regeringens prövning, som principiellt viktiga, än vad som hittills varit

fallet.

Utskottet gör i dessa frågor följande bedömning.

Vad gäller en översyn av de regler som styr svensk krigsmaterielexport delar

utskottet motionärernas synpunkter, vad gäller vikten av att reglerna för

krigsmaterielexport fortlöpande utvärderas och anpassas till ändrade

förhållanden i mottagarländerna där så är nödvändigt. Regelsystemet på detta

område syftar till att nå största möjliga samsyn beträffande svåra

avvägningsfrågor mellan delvis motstridiga intressen.

Lagstiftningen och de riktlinjer som styr svensk krigsmaterielexport har

utvecklats under lång tid. Det nu gällande regelsystemet, som kodifierades

1993, är fortfarande tämligen nytt, även om det tillkom på basis av tidigare

praxis. Som ovan anförts innebar den nya krigmateriellagens tillkomst att

krigsmaterielbegreppet breddades, varför tillståndsprövningen sedan dess äger

rum under delvis nya förutsättningar. Så sent som i februari 1996 tillskapades

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

en ny kontrollmyndighet, Inspektionen för strategiska produkter.

Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande tar till vara de

erfarenheter man vinner genom tillämpningen av det nya regelsystemet. Vid

lämpligt tillfälle bör en utvärdering och översyn av såväl lagstiftningen och

riktlinjerna som tillämpningen av dessa ske. I avvaktan på resultatet av

konstitutionsutskottets pågående granskning av följdleveransbegreppet finner

utskottet emellertid inte nu skäl att påfordra en sådan.

Med det anförda anser utskottet motionerna U1 (s), U401 (mp) yrkande 4, U409

(s) yrkande 2 samt Fö501 (m) yrkande 4 besvarade.

Utskottet har tidigare tagit ställning till yrkanden av innebörd att

riktlinjerna för krigsmaterielexporten skall lagfästas. Då utskottet

behandlade förslaget till ny krigsmateriellagstiftning, i betänkande

1992/93:UU1, anförde utskottet:

Utskottet anser att krigsmaterielärenden är förvaltningsärenden som det

ankommer på regeringen att avgöra. Övervägandena i samband med dessa ärenden

omfattar löpande bedömningar som berör utrikes- och försvarspolitiken, i en

omvärld som ständigt är stadd i förändring. Utskottet ser det som en fördel

att regeringens politiska ansvar för besluten i detta sammanhang tydliggörs.

Utskottet är således inte berett att tillstyrka att riktlinjerna lagfästs utan

finner ordningen med riktlinjer som godkänns av riksdagen men tillämpas av

regeringen under politiskt ansvar ändamålsenlig.

Utskottets bedömning kvarstår oförändrad. De utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiska intressen som i dessa sammanhang skall tagas till vara är

mångskiftande. Möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt

författningsreglera de olika situationer som kan aktualiseras i tillämpningen

är också begränsade.

Därmed avstyrks motionerna U401 (mp) yrkande 5 och U405 (fp) yrkande 9.

De nu gällande reglerna för svensk krigsmaterielexport har utvecklats under en

följd av år. Bestämmelser om tillverkning och tillhandahållande av

krigsmateriel återfinns i lagen (1992:1300) om krigsmateriel respektive

förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, som båda trädde i kraft den 1

januari 1993. Utrikesutskottet behandlade regeringens förslag till ny

lagstiftning (prop. 1991/92:174 lagen om krigsmateriel) i betänkande

1992/93:UU1. Vid samma tillfälle hade utskottet anledning att ta ställning

till de av regeringen utarbetade riktlinjerna för krigsmaterielexport och

annan utlandssamverkan.

Regeringens förslag till ny lagstiftning, vilket bifölls av riksdagen,

innefattade en klassificering av krigsmateriel med utgångspunkt i materielens

funktion och konstruktion. Krigsmateriel indelas enligt lagstiftningen i två

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

kategorier: krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Produkter med

såväl civil som militär användning bör enligt lagen om krigsmateriel

klassificeras som krigsmateriel när de i sin militära funktion har en

förstörelsebringande effekt. Jämfört med den tidigare gällande ordningen

innebar den nya lagstiftningen att klassificeringen starkare kopplades till

den destruktiva vapenverkan hos materielen. Utskottet gjorde i betänkande

1992/93:UU1 bedömningen att fler produkter än tidigare skulle komma att ses

som krigsmateriel och noterade att förslaget innebar en anpassning av de

svenska reglerna till i första hand de kriterier för klassificering som gäller

i flertalet av de länder med vilka Sverige har samarbete på

krigsmaterielområdet. Mot den bakgrunden hade utskottet ingen erinran mot

regeringens förslag till ny reglering.

Utskottet vidhåller denna bedömning. Uppdelningen i två huvudkategorier av

krigsmateriel är sakligt grundad och tar nödvändig hänsyn till de faktiska

skillnaderna mellan olika typer av materiel utifrån dennas militära effekt. En

bedömning av materielens verkningssätt måste rimligen få återverkningar vid

behandlingen av frågan om svensk export av materielen i fråga. Sålunda bedöms

export av kategorin Övrig krigsmateriel kunna ske på delvis andra villkor än

vad som gäller för krigsmateriel för strid. Att förändra denna ordning är inte

påkallat, inte heller att ytterligare bredda krigsmaterielbegreppet.

Med det anförda avstyrks motionerna U2 (v) yrkande 6, U3 (mp) yrkande 2 och

U401 (mp) yrkande 6.

I motion U405 (fp) yrkande 1 yrkas att någon sammanvägning av de

försvarspolitiska behoven och de utrikespolitiska villkoren i övrigt inte bör

ske vid tillståndsprövningen.

I betänkande 1992/93:UU1 anförde utskottet vid sin behandling av regeringens

förslag till riktlinjer:

Utskottet noterar att i propositionen anges två övergripande kriterier när

undantag från de generella förbuden kan medges: dels att utlandssamverkan är

erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller

kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitisk önskvärd, dels att samverkan inte

står i strid med principerna eller målen för Sveriges utrikespolitik.

Härigenom framhålls således tydligare än tidigare motiven för att tillåta

utlandssamverkan, dvs. de försvars- och säkerhetspolitiska målsättningarna,

och ett större ansvar och krav läggs på regeringen att motivera den

utlandssamverkan som beviljas. Samtidigt betonas vikten av de utrikespolitiska

principerna och målen. Utskottet noterar att detta ligger i linje med vad

utskottet angav i betänkandet 1987/88:30 och tillstyrker förslaget i detta

hänseende.

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

Denna utskottets bedömning kvarstår. Betoningen av de grundläggande säkerhets-

och försvarspolitiska målsättningarna utgör en viktig grund för bedömningen av

tillåtligheten av utlandssamverkan. Det gällande regelverket är enligt

utskottets uppfattning ägnat att tillgodose såväl utrikespolitiska som

försvarspolitiska mål inom ramen för en säkerhetspolitisk helhetssyn.

Med det anförda anser utskottet motion U405 (fp) yrkande 1 besvarad.

Enligt 1a § andra stycket i lagen (1992:1300) om krigsmateriel respektive 1b §

andra stycket i lagen (1991:341) om strategiska produkter skall Inspektionen

för strategiska produkter/respektive en myndighet med eget yttrande överlämna

ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse

eller annars är av särskild vikt. I motion U3 (mp) yrkande 1 anförs att ett

större antal ärenden än hittills bör överlämnas till regeringen, nämligen alla

krigsmaterielärenden där regeringens hållning är oklar.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att det i lagtexten finns en

uttrycklig skyldighet för myndigheten att överlämna ärenden av principiell

vikt till regeringen. Vid behandlingen av regeringens förslag rörande

inrättande av Inspektionen för strategiska produkter (bet. 1995/96:UU3)

tillstyrkte nämligen utskottet regeringens förslag, men med den ändringen att

det i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1991:341) om strategiska

produkter skall stå att ärenden av principiell vikt eller som annars är av

särskild vikt skall överlämnas till regeringen. (Regeringen använde i

propositionen uttrycket ?bör?). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag.

Utskottet vill framhålla att det övergripande politiska ansvaret för

hanteringen av krigsmaterielärenden åvilar regeringen. I detta sammanhang bör

noteras att lagstiftningen ger regeringen möjlighet att meddela ytterligare

föreskrifter om överlämnande av ärenden. Utskottet förutsätter att regeringen

kommer att utnyttja denna möjlighet om det är nödvändigt för att styra

utvecklingen av praxis. Även om sådana regeringens föreskrifter med

nödvändighet måste vara av generell karaktär, hindrar inte detta ett snabbt

och effektivt överlämnande av ärenden.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U3 (mp) yrkande 1.

Ett flertal motionsyrkanden behandlar följdleveransbegreppet. I motion U2 (v)

yrkande 3 anförs att någon skillnad inte bör göras mellan nya leveranser och

följdleveranser av krigsmateriel. I motion U4 (kd) yrkande 2 efterlyses en

översyn av reglerna på detta område, och i motion U401 (mp) yrkande 9 anförs

att hela vapensystem aldrig bör kunna klassificeras som följdleveranser. Ett

avsnitt 32 Kontrollera mot PDF

snarlikt yrkande (yrkande 10) framförs i motion U405 (fp). I motion U401 (mp)

yrkande 10 anförs att all krigsmaterielexport skall avbrytas till länder som

kommer i krig eller av andra orsaker inte längre uppfyller exportvillkoren. I

yrkande 11 i samma motion hävdas att leveransgarantier inte skall vara giltiga

för det fall mottagarlandet kommer i krig.

Uttolkningen av följdleveransbegreppet har utvecklats över tiden, allteftersom

praktisk erfarenhet har vunnits rörande dessa frågor.

Utvecklingen av praxis rörande följdleveransbegreppets tolkning är för

närvarande föremål för konstitutionsutskottets granskning. Innan denna

granskning är avslutad vill utskottet inte ta ställning till de yrkanden som

avser följdleveransbegreppet eller föreslå förändringar rörande detta.

Utskottet utgår från att regeringens vid lämpligt tillfälle utförda

utvärdering av det gällande regelsystemet också kommer att omfatta

följdleveransbegreppet, som centralt vid tillståndsgivningen.

Utskottet anser med det anförda motionerna U2 (v) yrkande 3, U4 (kd) yrkande

2, U401 (mp) yrkande 9 samt U405 (fp) yrkande 10 besvarade.

Två motionsyrkanden behandlar det fall där mottagarlandet råkar i krig och

påfordrar ytterligare leveranser av svensk krigsmateriel. Sådana leveranser,

liksom leveransgarantier för detta fall, bör enligt motionärerna vara

uteslutna.

Utan att ta ställning till den hittillsvarande tillämpningen av

följdleveransbegreppet, konstaterar utskottet att det i vissa fall skulle

kunna innebära orimliga konsekvenser för mottagande stater, och för svenskt

utrikespolitiskt agerande, att generellt utesluta leveranser av krigsmateriel

till stater som råkar i väpnad konflikt. Av samma anledning kan man enligt

utskottets uppfattning inte generellt avvisa giltigheten av leveranser i dessa

fall. Varje ärende rörande krigsmaterielexport måste bedömas på egna meriter,

utgående från de av riksdagen fastställda riktlinjerna.

Motion U401 (mp) yrkandena 10 och 11 avstyrks.

I motion U401 (mp) yrkande 7 anförs att slutanvändarintyg skall vara

nödvändiga vid all export av krigsmateriel, även beträffande utförsel av

komponenter.

Riktlinjerna för krigsmaterielexporten anger att beträffande de fall då ett

samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till

tredje land, bör fråga om sådan export bedömas enligt svenska regler, i fall

då den slutliga produkten kan sägas ha en övervägande svensk identitet. Sådan

materiel som har övervägande utländsk identitet bör bedömas enligt

samarbetslandets exportregler.

Vid tillståndsgivning rörande svenska komponenter krävs regelmässigt ett

avsnitt 33 Kontrollera mot PDF

s.k. OPD, Own Production Declaration, vid utförsel av produkter som avses

användas i köparens egen produktion eller vid bearbetning av stapelvaror som

krut och sprängämnen, som kan anses sakna egen identitet. Det aktuella intyget

innebär att köparen intygar att de svenska komponenterna kommer att integreras

i en färdig produkt och att produktens identitet inte påverkas genom detta.

All tillståndspliktig utlandssamverkan, även gällande komponentexport, skall

ske med iakttagande av de generella riktlinjerna. Detta innebär att även sådan

utförsel skall vara säkerhetspolitiskt önskvärd och stå i överensstämmelse med

Sveriges utrikespolitik i övrigt. Utskottet finner det inte påkallat att

förespråka en ändring av den nu gällande ordningen beträffande

komponentleveranser.

Med det anförda avstyrks motion U401 (mp) yrkande 7.

4.4.3 Generella begränsningar av krigsmaterielexporten m.m.

I tre motionsyrkanden föreslås att den svenska krigsmaterielexporten på sikt

avvecklas, U2 (v) yrkande 1, U401 (mp) yrkande 1 och Sf13 (v) yrkande 2.

Miljöpartiet yrkar i motion U401 (mp) yrkande 3 att Sverige bör avbryta all

utveckling av offensiva vapensystem. Partiet understryker vidare (yrkande 15 i

samma motion) att service och export av komponenter och reservdelar till

smugglade krigsmaterielsystem måste förhindras. I motion U3 (mp) yrkande 4

vill Miljöpartiet att export av Bofors mina 013 inte skall godkännas för

export.

Folkpartiet anför i motion U405 (fp) yrkande 4 att svensk

krigsmaterielexport endast bör komma i fråga vad gäller stabila demokratier.

Liknande yrkanden framförs i motion U623 (fp) yrkande 6, där det anförs att

demokratikriteriet bör få större genomslag i bedömningen av

krigsmaterielexporten.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft anledning att ta ställning till

yrkanden av innebörd att den svenska krigsmaterielexporten skall avvecklas och

har konsekvent avstyrkt dessa. Senast skedde detta i betänkande 1994/95:UU20.

Dessa utskottets tidigare gjorda ställningstaganden äger fortfarande

giltighet.

Utskottet avstyrker motionerna U2 (v) yrkande 1, U401 (mp) yrkande 1 och

Sf13 (v) yrkande 2.

Vad gäller ett demokratirekvisit som förutsättning för svensk krigsmateriel-

export, vill utskottet hänvisa till betänkande 1994/95:UU1, där utskottet

framhöll att all utlandssamverkan på krigsmaterielområdet skall stå i

överensstämmelse med Sveriges utrikespolitiska målsättningar. Bland dessa

nämndes främjandet av demokrati, av mänskliga rättigheter, av avspänning och

nedrustning samt av en höjd levnadsnivå i de fattiga länderna. Motionärernas

önskemål synes i allt väsentligt vara tillgodosedda vad gäller motion U405

avsnitt 34 Kontrollera mot PDF

(fp) yrkande 4. Utskottet förordar inte tillskapandet av ett nytt

demokratirekvisit, utöver de krav som innefattas i de övergripande

riktlinjerna.

Med det anförda anser utskottet motion U405 (fp) yrkande 4 besvarad. Motion

U623 (fp) yrkande 6 avstyrks.

Riktlinjerna för krigsmaterielexport är gällande också beträffande materiel av

offensiv typ, varför utskottet inte ser anledning att påkalla åtgärder

syftande till ett stopp för utvecklingen av sådana system.

Utskottet avstyrker med det anförda motion U401 (mp) yrkande 3.

I motion U3 (mp) yrkande 4 vill motionärerna att all export av minan FFV 013

stoppas.

Regeringen beslutade under våren 1994, efter ett uttalande av riksdagen, att

Sverige i samband med översynen av FN:s vapenkonvention skulle föreslå ett

internationellt förbud mot antipersonella minor. Utskottet hade i betänkande

1994/95:UU19 framhållit att ett sådant internationellt totalförbud utgör den

enda verkliga lösningen på det humanitära problem som användningen av dessa

vapen ger upphov till. Översynskonferensen beträffande 1980 års

vapenkonvention ledde bl.a. till att ett reviderat protokoll om landminor

antogs, som på praktiskt taget alla punkter är betydligt starkare utformat än

dess föregångare från 1980. Regeringen avser förklara Sverige bundet av

bestämmelserna i protokollet.

I mars 1995 gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att utreda behovet av

antipersonella minor i det svenska försvaret och konsekvenserna av att

utnyttja andra försvarsalternativ i stället för sådana minor. Resultatet

redovisades våren 1996. På grundval av den utredningen föreslog regeringen i

proposition 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 ett totalförbud mot

användning av antipersonella minor i det svenska försvaret. Detta förslag

tillstyrktes av försvarsutskottet i betänkande 1996/97:FöU1, och riksdagen

fattade beslut i enlighet med försvarsutskottets förslag.

Vad gäller minan FFV 013 konstaterar utskottet att denna inte räknas till de

s.k. truppminorna. Enligt vad utskottet inhämtat är den inte heller en

antipersonell mina i den meningen att den ligger dold i marken och utlöses

automatiskt av förbipasserande. Detta vapen är konstruerat för försvar av

fasta installationer, som t.ex. flygfält. Det åligger dock inte utskottet att

göra en närmare bedömning av det aktuella vapnet. All export, även beträffande

denna vapentyp, skall ske i enlighet med nu gällande riktlinjer. Ansvariga för

den prövningen är Inspektionen för strategiska produkter, Exportkontrollrådet

och, ytterst, regeringen. Motion U3 (mp) yrkande 4 avstyrks.

Alltsedan ett parlamentariskt sammansatt rådgivande organ först inrättades,

avsnitt 35 Kontrollera mot PDF

1985, har gällt att reservdelsexport inte bör komma i fråga beträffande sy-

stem som förts ut eller vidareexporterats utan den svenska regeringens

tillstånd. Då riktlinjerna reviderades 1992 infördes detta synsätt explicit i

riktlinjerna. Utskottet noterar att de nu gällande riktlinjerna uttryckligen

föreskriver att tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare,

med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt

hinder möter.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen inlett ett arbete syftande till

att införa tillståndsplikt för civila produkter som har ett direkt samband med

krigsmateriel som tidigare utförts illegalt eller krigsmateriel som tidigare

utförts till någon annan än den som angivits som köpare, mottagare eller

slutanvändare i meddelat utförseltillstånd. Tillståndsplikten är tänkt att

regleras i en generalklausul, och en förutsättning för att utförsel skall

betraktas som illegal skall vara att detta slagits fast i en svensk

lagakraftvunnen dom. En sådan skärpning skulle i väsentlig mån förbättra

kontrollen av denna typ av affärer. Samtidigt skulle potentiella kunders

incitament att köpa krigsmateriel på illegal väg försvagas betydligt.

Utskottet noterar med tillfredsställelse denna regeringens ambition och

finner att motionärernas önskemål i stort synes vara tillgodosedda.

Utskottet anser motion U401 (mp) yrkande 15 med det anförda besvarad.

4.4.4 Försvarsindustriellt samarbete och exportstöd

Vänsterpartiet anför i motion U2 (v) yrkande 2 att regeringen måste verka för

en mer restriktiv hållning från övriga EU-länder beträffande krigs-

materielexporten. I motion U214 (v) yrkande 29 argumenterar partiet för en

bättre kontroll av den internationella vapenhandeln. Ett liknande yrkande

framställs i motion U409 (s) yrkande 1. Även Kristdemokraterna understryker, i

motion U3 (kd) yrkande 3, vikten av att Sverige aktivt påverkar EU i riktning

mot en gemensam restriktiv syn på krigsmaterielexport. I motion U515 (kd)

yrkande 49 menar partiet att EU-ländernas vapenexportregler måste bli mer

restriktiva. Folkpartiet vill i motion U405 (fp) yrkande 7 att regeringen

skall agera för att även mindre vapenaffärer skall rapporteras till FN-

registret. Vänsterpartiet motsätter sig i motion U508 (v) yrkande 6 allt

vapenteknologiskt samarbete inom EU. Också Vänsterpartiet vill att regeringen

skall verka för en ökad kontroll av den internationella vapenhandeln, motion

Sf13 (v) yrkande 3. Moderata samlingspartiet argumenterar i motion Fö501 (m)

yrkande 3 till förmån för en harmonisering av krigsmateriellagstiftningen för

avsnitt 36 Kontrollera mot PDF

de länder som är aktuella för samarbete med svensk försvarsindustri. I yrkande

5 i samma motion föreslås inrättandet av en fast organisation för exportstöd.

Artikel 223 i Romfördraget möjliggör för EU:s medlemsstater att undanta

tillverkning och handel med krigsmateriel från unionens regelverk, för att

skydda egna väsentliga säkerhetsintressen. Detta innebär att det på detta

område inte finns någon gemenskapskompetens. Reglerna rörande

krigsmaterielexport varierar sålunda kraftigt från land till land, både till

form och innehåll. Det är enligt utskottets bedömning knappast troligt att

detta förhållande kommer att ändras inom en snar framtid. Inom ramen för den

nu pågående regeringskonferensen, som syftar till en omförhandling av EU-

fördragen, har den hittillsvarande tillämpningen av artikel 223 diskuterats,

liksom en eventuell förändring av fördragstexten. Det framstår dock som mycket

osannolikt att några regeländringar kommer till stånd inom ramen för

konferensen. Vad gäller en eventuell framtida harmonisering av

exportlagstiftningen måste för Sveriges vidkommande vår restriktiva

exportpolitik tas som utgångspunkt. Under denna förutsättning ser utskottet

positivt på en harmonisering av lagstiftningen.

Med det anförda anser utskottet motion Fö501 (m) yrkande 3 besvarad.

Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:UU20) välkomnat regeringens redovisade

ambition att aktivt verka för en mer restriktiv syn inom EU på

krigsmaterielexporten. Sverige arbetar internationellt för en ökad

restriktivitet och för en större öppenhet vad gäller redovisningen av sådan

export.

I december 1991 antog FN:s generalförsamling, med Sverige som

medförslagsställare, en resolution om att upprätta ett internationellt

konventionella vapen. Sverige har alltsedan registrets inrättande lämnat

uppgifter om den svenska krigsmaterielexporten. Avgörande för huruvida

rapporteringsskyldighet föreligger är huruvida en viss typ av materiel kan

hänföras till en av de sju kategorier som behandlas i registret. Då registret

endast omfattar tyngre konventionella vapen, är dock värdet på de

materielleveranser som rapporteras dit typiskt sett tämligen högt. Vid en

översyn av vapenregistret, som ägde rum 1994, fördes en preliminär diskussion

inom en expertgrupp som tillsatts för att utarbeta rekommendationer till

generalförsamlingen om möjligheten av att utvidga registret till att omfatta

även handeldvapen. Någon sådan rekommendation lades dock ej fram för

generalförsamlingen. FN:s vapenregister är för närvarande föremål för en ny

översyn. Parallellt arbetar en expertgrupp som tillsatts av

avsnitt 37 Kontrollera mot PDF

generalsekreteraren på uppdrag av generalförsamlingen med frågan om

handeldvapen i ett bredare perspektiv. Sverige stödde aktivt inrättandet av

denna expertgrupp och håller nära kontakt med gruppen. Förhoppningen är att

gruppens rapport skall utmynna i konkreta förslag, som kan behandlas av

generalförsamlingen vid höstens möte. Utskottet har förstått att regeringen

avvaktar resultatet av detta arbete och ser positivt på ansträngningar att

förbättra kontrollen även över lättare vapen.

Med det anförda anser utskottet motion U405 (fp) yrkande 7 besvarad.

Wassenaar-arrangemanget tillkom i juli 1996. Då nåddes överenskommelse om ett

nytt arrangemang för exportkontroll, där nu 33 länder deltar. Syftet är att

motverka spridningen av både vapen och strategiskt känsliga produkter, s.k.

dual use-produkter, som kan ha en destabiliserande verkan och hota

internationell och regional fred och säkerhet. Medlemsländernas frivilliga

rapportering beträffande konventionella vapen bygger på FN-registrets

definition.

Arrangemanget skall tillämpas globalt och icke-diskriminerande. Det är inte

avsett att förhindra legitim handel. Avsikten är att deltagande stater genom

informationsutbyte och diskussioner skall försöka nå fram till en gemensam syn

på hur handeln med dessa produkter utvecklas och vilka risker den kan medföra.

Samtliga EU:s medlemsländer deltar i detta samarbete. Ett huvudsyfte är att

diskutera politiskt och militärt instabila regioner i världen och om möjligt

nå en samsyn rörande krigsmaterielexport till dessa. Sålunda har läget i

Afghanistan varit uppe till diskussion, och i november tog Sverige initiativ

till en belysning av läget i länderna vid de stora sjöarna i centrala Afrika.

I december 1996 tillskapades ett sekretariat i Wien, för vilket den

österrikiska staten betalar lokalkostnaderna. Ännu har ingen chef för

sekretariatet kunnat utses, varför krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman,

som sedan april förra året är ordförande för Wassenaar-arrangemanget, tills

vidare fullgör även denna uppgift. Regeringen och Inspektionen för strategiska

produkter fäster stor vikt vid att skapa organisatoriska förutsättningar för

ett effektivt agerande inom ramen för Wassenaar-arrangemanget.

Inom EU diskuteras krigsmaterielfrågor bl.a. i rådsarbetsgrupperna COARM och

POLARM. Inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik strävar

medlemsstaterna efter en samsyn rörande uttolkningen och genomförandet av åtta

kriterier som medlemsländerna beslutat skall vara vägledande vid exportbeslut.

Detta sker dels genom löpande informationsutbyte beträffande enskilda

avsnitt 38 Kontrollera mot PDF

mottagarländer, dels genom gemensamma vapenembargon. I februari 1996 fattade

EU beslut om ett fortsatt krigsmaterielembargo gentemot länderna i det forna

Jugoslavien, med undantag för Slovenien och Makedonien. Ett annat exempel

utgör Nigeria, där ett EU-embargo är i kraft sedan november 1995. EU beslöt

vidare så sent som i december 1996 att införa ett vapenembargo mot

Afghanistan. Dialogen inom EU har också resulterat i gemensamma positioner i

tulltekniska frågor rörande den EU-interna handeln med krigsmateriel.

Inom ramen för arbetet i COARM pågår för närvarande en diskussion med det

nederländska ordförandeskapet, som säger sig vilja åstadkomma en europeisk

uppförandekod rörande illegal vapenhandel. En sådan skulle, föreställer man

sig, förutsätta ett utökat samarbete mellan EU-ländernas tull- och

polismyndigheter. Tankar finns också på att hjälpa länderna i tredje världen

att bygga upp sin kompetens på detta område. Sverige har ställt sig positivt

till dessa ambitioner.

Inom COARM deltar regeringen också aktivt i diskussioner syftande till ett

bättre informationsutbyte beträffande situationen i de länder och regioner

vilka kan bli aktuella som mottagare för krigsmaterielexport från Europa.

Enligt utskottets uppfattning innebär Sveriges aktiva agerande på detta område

att motionärernas önskemål i allt väsentligt synes vara uppfyllda. Utskottet

konstaterar att regeringen lägger ned ett betydande arbete för att åstadkomma

en begränsning och en förbättrad kontroll av den internationella handeln med

krigsmateriel och utgår från att så kommer att ske även framgent.

Med det anförda anser utskottet motionerna U2 (v) yrkande 2, U4 (kd) yrkande

3, U214 (v) yrkande 29, U401 (mp) yrkande 2, U409 (s) yrkande 1, U515 (kd)

yrkande 49 och Sf13 (v) yrkande 3 besvarade.

Vänsterpartiet motsätter sig i motion U508 (v) yrkande 6 det vapentekniska

samarbetet inom EU.

Utskottet vill beträffande det förekommande försvarsmaterielsamarbetet

mellan EU:s medlemsländer hänvisa till vad det sammansatta utrikes- och

försvarsutskottet i betänkande 1996/97:UFöU1 anförde beträffande Sveriges

intresse av internationell samverkan på detta område: ?Försvarsindustrins

bidrag till Försvarsmaktens anpassningsförmåga avgörs inte bara av dess

tekniska kompetens, utan också av den industriella strukturen, i synnerhet vad

avser internationellt samarbete. Ett kraftigt utökat och fördjupat

internationellt samarbete, mellan myndigheter och mellan företag, är en

förutsättning såväl för att bevara svensk försvarsindustriell kompetens som

för att möjliggöra Försvarsmaktens anpassningsförmåga.?

avsnitt 39 Kontrollera mot PDF

Utskottet anförde vid det tillfället vidare: ?En inhemsk försvarsindustri

utgör i sig en säkerhetspolitisk tillgång. Med hänsyn till den begränsade

inhemska marknaden, de ökade svårigheterna att upprätthålla nödvändig bredd

inom den egna försvarsindustrin samt med hänsyn till strävan att bibehålla en

hög teknisk nivå inom kritiska områden och en fortsatt kostnadseffektiv

materielförsörjning, framstår ett väsentligt utökat internationellt samarbete

som en förutsättning för den svenska försvarsindustrins överlevnad.?

Utskottet gör samma bedömning som det sammansatta utrikes- och

försvarsutskottet. Motion U508 (v) yrkande 6 avstyrks därmed.

I motion Fö501 (m) yrkande 5 efterlyser Moderata samlingspartiet en fast

organisation för exportstöd beträffande krigsmateriel.

Utskottet noterar att regeringen har uppmärksammat behovet av stöd för

svenska exportsatsningar rörande krigsmateriel. I proposition 1996/97:4

Totalförsvar i förnyelse, etapp 2, betonades vikten av att regeringen och

svenska myndigheter på ett aktivt och strukturerat sätt stöttar försvarsindu-

strins exportansträngningar av större materielprojekt. Det sammansatta

utrikes- och försvarsutskottet, som behandlade propositionen, anförde i

betänkande 1996/97:UFöU1 i denna fråga: ?Den traditionella, nationellt

baserade exportförsäljningen är ett nödvändigt komplement till det begränsade

antalet internationella utvecklingsprojekt, vilket är en förutsättning för en

svensk försvarsmaterielprofil. Utskottet ansluter sig därför till vad

regeringen i den nu aktuella propositionen anför om stöd för svenska

exportansträngningar.?

Utskottet delar detta synsätt.

Regeringen inrättade i oktober 1996 en särskild sakkunnigbefattning vid

Närings- och handelsdepartementets enhet för exportfrämjande och inre

marknaden. Syftet med att skapa denna nya tjänst har varit att samordna

regeringskansliets medverkan i industrins marknadsföring utomlands av större

försvarssystem. Den sakkunnige håller enligt vad utskottet erfarit nära

kontakt med försvarsindustrin och är också ett stöd för de svenska ambassader

utomlands som har anledning att agera i dessa frågor.

Inom regeringskansliet finns vidare en särskild statssekreterargrupp för

försvarsindustrifrågor, ledd av en statssekreterare i Närings- och

handelsdepartementet. Till denna är knutna två interdepartementala

arbetsgrupper, en för försvarsindustrirelaterade frågor och en som behandlar

försvarsmateriel-exportfrågor.

Motionärernas önskemål synes i allt väsentligt vara tillgodosedda. Med det

anförda anser utskottet motion Fö501 (m) yrkande 5 besvarad.

4.4.5 Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

avsnitt 40 Kontrollera mot PDF

Vänsterpartiet vill i motion U2 (v) yrkandena 7-16 att krigsmaterielexporten

till ett flertal länder stoppas. I Miljöpartiets motion U3 (mp) yrkande 5

hävdas att det under 1995 exporterades krigsmateriel till ett antal stater som

inte uppfyller exportvillkoren i riktlinjerna och att exportpolitiken bör vara

mera restriktiv. Kristdemokraterna vill i motion U4 (kd) yrkande 1 att en

uppföljning och utvärdering bör ske årligen av huruvida mottagarländerna

verkligen uppfyller riktlinjernas krav. Miljöpartiet vill i motion U401 (mp)

yrkandena 12-14 att all krigsmaterielexport avbryts till Indonesien, Indien,

Pakistan och Gulfstaterna. Även i motion U409 (s) yrkandena 3-5 förespråkas

att all export till dessa länder avbryts.Yrkanden av samma innebörd har

beträffande Indonesien och Gulfstaterna väckts av Folkpartiet (motion U405

(fp) yrkandena 5 och 6). I flerpartimotionen U628 (mp, c, fp, v) yrkande 4

anförs att vapenexporten till Indonesien bör stoppas. Miljöpartiet vill i

motion U605 (mp) yrkande 2 att regeringen internationellt skall verka för att

all försäljning av militärutrustning till Nigeria upphör.

Det gällande regelsystemet avseende utlandssamverkan på krigsmaterielområdet

syftar till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd i dessa, många

gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs

Exportkontrollrådet och kan också bli föremål för diskussion i utrikesnämnden.

När det gäller ställningstaganden beträffande tillstånd för export av

krigsmateriel är det regeringen som enligt gällande lag och riktlinjer i sista

hand har att pröva sådana ärenden. Regeringen har också det politiska ansvaret

för tillämpningen av riktlinjerna.

Riksdagsutredningen, som tillsattes av talmanskonferensen 1990 och överlämnade

sitt första betänkande i juni 1993, uppehöll sig i detta vid bestämmelserna i

11 kap. RF och konstaterade att riksdagen i princip är förhindrad att besluta

i förvaltningsangelägenheter som enligt författningar ankommer på regeringen,

domstolar eller andra myndigheter. Utredningen framhöll att riksdagen inte har

formell behörighet att ?överpröva? beslut som fattas av lägre instans. Enligt

utredningens mening bör utskottsberedningen av motioner som rör

myndighetsuppgifter i första hand ta sikte på en mer övergripande bedömning;

dels huruvida verksamheten på regerings- eller myndighetsnivå utformats i

enlighet med riksdagens intentioner i själva delegationsbeslutet, dels om

utvecklingen blivit sådan att det är motiverat att ompröva delegationsbeslutet

och återföra normgivningen till riksdagen.

Med anledning av Riksdagsutredningens rekommendationer har utskottet i ett

avsnitt 41 Kontrollera mot PDF

tidigare betänkande (bet. 1994/95:UU1) kommit till slutsatsen att riksdagen

inte bör göra något särskilt tillkännagivande beträffande ett vapenembargo

gentemot enskilda länder. Denna utskottets bedömning kvarstår.

Utskottet noterar vidare att ingen export av svensk krigsmateriel har ägt

rum under senare år till flera av de länder som omnämns i de aktuella

motionerna. Enligt utskottets uppfattning åvilar det inte riksdagen att

beträffande sådana länder uttala sig för det hypotetiska fallet att leveranser

skulle efterfrågas.

Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett viktigt

rekvisit vid bedömningen av tillåtligheten av svensk krigsmaterielexport.

Utförseltillstånd för nya leveranser av krigsmateriel bör enligt riktlinjerna

inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga

rättigheter förekommer. Utskottet har tidigare uttalat (bet. 1994/95:UU20) att

regeringen vid en utvärdering och översyn av av krigsmateriellagstiftningen

och riktlinjerna samt tillämpningen av dessa bör fästa särskilt stor vikt vid

MR-frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla att utskottet i årligen

återkommande betänkanden gör landspecifika bedömningar beträffande respekten

för de mänskliga rättigheterna. Utskottet utgår från att regeringen vid sina

ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig

utlandssamverkan tar hänsyn till vad utskottet därvid anför.

Beträffande försäljning av krigsmateriel till Nigeria konstaterar utskottet

att EU:s ministerråd den 20 november 1995 fattade beslut om ett embargo på

vapenområdet rörande Nigeria. Någon svensk vapenexport till detta land är

således inte aktuell under rådande förhållanden. Någon svensk export av

krigsmateriel till Nigeria har enligt vad utskottet erfarit inte ägt rum sedan

1988. Utskottet förutsätter att regeringen så länge förhållandena i Nigeria

påkallar det verkar för att det internationella embargot upprätthålls.

Med det anförda anser utskottet motionerna U2 (v) yrkandena 7-16, U3 (mp)

yrkande 5, U4 (kd) yrkande 1, U401 (mp) yrkandena 12-14, U405 (fp) yrkandena 5

och 6, U409 (s) yrkandena 3-5, U605 (mp) yrkande 2 samt U628 (mp, c, fp, v)

yrkande 4 besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1995/96:204 Redogörelse för

den svenska krigsmaterielexporten år 1995 till handlingarna,

2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U2 yrkandena 4 och 5, 1996/97:U3

yrkande 3 samt 1996/97:U405 yrkande 8,

res. 1 (fp, v, mp)

avsnitt 42 Kontrollera mot PDF

3. beträffande en översyn av krigsmateriellagstiftningen

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U1, 1996/97:U401 yrkande 4,

1996/97:U409 yrkande 2 samt 1996/97:Fö501 yrkande 4 besvarade med vad

utskottet anfört,

4. beträffande lagfästande av riktlinjerna för tillståndspliktig

utlandssamverkan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U401 yrkande 5 samt 1996/97:U405

yrkande 9,

res. 2 (fp, v, mp)

5. beträffande klassificeringen av krigsmateriel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U2 yrkande 6, 1996/97:U3 yrkande 2

samt 1996/97:U401 yrkande 6,

res. 3 (v, mp)

6. beträffande de säkerhets- och utrikespolitiska kriterierna vid

tillståndsprövningen

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U405 yrkande 1 besvarad med vad

utskottet anfört,

7. beträffande överlämnande av ärenden till regeringen

att riksdagen avslår motion 1996/97:U3 yrkande 1,

8. beträffande följdleveranser

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U2 yrkande 3, 1996/97:U4 yrkande 2,

1996/97:U401 yrkande 9 samt 1996/97:U405 yrkande 10 besvarade med vad

utskottet anfört,

9. beträffande leveransgarantier m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:U401 yrkandena 10 och 11,

res. 4 (mp)

10. beträffande komponentleveranser

att riksdagen avslår motion 1996/97:U401 yrkande 7,

res. 5 (mp)

11. beträffande en avveckling av den svenska krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U2 yrkande 1, 1996/97:U401 yrkande 1

samt 1996/97:Sf13 yrkande 2,

res. 6 (v, mp)

12. beträffande ett demokratirekvisit vid tillståndsprövningen

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:U623 yrkande 6 förklarar motion

1996/97:U405 yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört,

res. 7 (fp, v)

13. beträffande offensiva vapensystem

att riksdagen avslår motion 1996/97:U401 yrkande 3,

14. beträffande export av minor

att riksdagen avslår motion 1996/97:U3 yrkande 4,

res. 8 (v, mp)

15. beträffande följdleveranser till illegalt utförd krigsmateriel

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U401 yrkande 15 besvarad med vad

utskottet anfört,

16. beträffande en harmonisering av exportlagstiftningen

att riksdagen förklarar motion 1996/97:Fö501 yrkande 3 besvarad med vad

utskottet anfört,

17. beträffande FN:s vapenregister

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U405 yrkande 7 besvarad med vad

utskottet anfört,

18. beträffande en bättre kontroll av den internationella

vapenhandeln m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U2 yrkande 2, 1996/97:U4 yrkande 3,

1996/97:U214 yrkande 29, 1996/97:U401 yrkande 2, 1996/97:U409 yrkande

1, 1996/97:U515 yrkande 49 samt 1996/97:Sf13 yrkande 3 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 9 (fp, v, mp, kd) - motiv.

avsnitt 43 Kontrollera mot PDF

19. beträffande försvarsmaterielsamarbetet inom EU

att riksdagen avslår motion 1996/97:U508 yrkande 6,

res. 10 (v, mp)

20. beträffande en fast organisation för exportstöd

att riksdagen förklarar motion 1996/97:Fö501 yrkande 5 besvarad med vad

utskottet anfört,

21. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och

områden

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U2 yrkandena 7-16, 1996/97:U3

yrkande 5, 19996/97:U4 yrkande 1, 1996/97:U401 yrkandena 12-14,

1996/97:U405 yrkandena 5 och 6, 1996/97:U409 yrkandena 3-5, 1996/97:U605

yrkande 2 och 1996/97:U628 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört.

res. 11 (c, fp, v, mp, kd) - motiv.

Stockholm den 13 februari 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-

Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),

Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Tone

Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil

Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Lennart Rohdin (fp).

Reservationer

1. Redovisningen av krigsmaterielexporten (mom. 2)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med ?I enlighet

med en utfästelse? och som slutar med ?avstyrker motionerna U2 (v) yrkandena 4

och 5, U3 (mp) yrkande 3 samt U405 (fp) yrkande 8? bort ha följande lydelse:

Regeringens skrivelse med en redogörelse för krigsmaterielexporten under

1995 är, som tidigare år, tämligen knapphändig. Det står efter läsning av

skrivelsen inte helt klart vilka företag som tillverkat vad och vart de olika

produkterna exporterats. Inte heller redovisas i detalj vilka tillstånd som

givits svenska företag och vilka länder dessa tillstånd gäller. Enligt

utskottets mening bör regeringens redovisning av svensk krigsmaterielexport

framgent innefatta en redogörelse för vilken typ av materiel som sålts till

vilka länder och vilka företag som tillverkat den. Vidare bör besked lämnas om

vilka tillstånd till utlandssamverkan som lämnats svenska företag. Utskottet

tillstyrker därmed motionerna U2 (v) yrkandena 4 och 5, U3 (mp) yrkande 3 samt

U405 (fp) yrkande 8.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:U2 yrkandena 4 och 5,

1996/97:U3 yrkande 3 samt 1996/97:U405 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Lagfästande av riktlinjerna för tillståndspliktig utlandssamverkan (mom. 4)

avsnitt 44 Kontrollera mot PDF

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Utskottet har

tidigare tagit? och som slutar med ?Därmed avstyrks motionerna U401 (mp)

yrkande 5 och U405 (fp) yrkande 9? bort ha följande lydelse:

Export av vapen utan tillstånd är i lag förbjuden, En rad rådgivande

riktlinjer finns i dag för reglerande av svensk vapenexport. I lagen om

krigsmateriel och lagen om strategiska produkter villkoras tillstånden.

Bestämmelserna är i dag restriktiva, men tillämpningen kan trots detta vara

liberal. När nu dessa ärenden överförts från regeringen till en myndighet, bör

riktlinjerna lagfästas, så att inga tvivel uppstår om hur reglerna tillämpas.

Regeringen har tidigare avvisat krav på lagreglering av riktlinjerna för

krigsmaterielexport. Då dispensgivningen nu överförts från regeringen till en

självständig myndighet har frågan kommit i ett nytt läge. En myndighet bör

styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Regeringen bör återkomma med

förslag till riksdagen om lagreglering av riktlinjerna för krigsmateriel-

exporten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed motionerna U401 (mp) yrkande 5 och U405 (fp)

yrkande 9.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagfästande av riktlinjerna för tillståndspliktig

utlandssamverkan

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:U401 yrkande 5 och

1996/97:U405 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Klassificeringen av krigsmateriel m.m. (mom. 5)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Produkter med

såväl civil? och på s. 26 slutar med ?Med det anförda avstyrks motionerna U2

(v) yrkande 6, U3 (mp) yrkande 2 och U401 (mp) yrkande 6? bort ha följande

lydelse:

Uppdelningen mellan krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel innebär

på intet sätt att den senare materielkategorin innefattar någon mindre farlig,

mindre förstörelsebringande eller beskedligare form av krigsmateriel. All

krigsmateriel som exporteras är avsedd att kunna användas i destruktivt syfte.

Av detta följer enligt utskottets uppfattning att samma bestämmelser bör gälla

för utförsel av de båda materielslagen. Riktlinjerna för krigsmaterielexport

bör tillämpas restriktivt även vad gäller övrig krigsmateriel, vilket betyder

att export inte bör ske till stat som är inblandad i konflikt som kan befaras

leda till väpnad konflikt. Krigsmaterielbegreppet bör vidare breddas, så att

avsnitt 45 Kontrollera mot PDF

all materiel som de stora exportföretagen själva anser vara ?försvarsmateriel?

omfattas.

Utskottet tillstyrker därmed motionerna U2 (v) yrkande 6, U3 (mp) yrkande 2

och U401 (mp) yrkande 6.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande klassificeringen av krigsmateriel m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:U2 yrkande 6, 1996/97:U3

yrkande 2 och 1996/97:U401 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

4. Leveransgarantier m.m. (mom. 9)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ?Utan att ta

ställning till den hittillsvarande? och som slutar med ?Motion U401 (mp)

yrkandena 10 och 11 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att de hittillsvarande riktlinjerna för

krigsmaterielexporten inte på ett tillfredsställande sätt tagit hänsyn till

förändringar i mottagarländerna som gör att riktlinjernas exportvillkor inte

längre är uppfyllda. Utskottet anser att all export av krigsmateriel skall

stoppas om en stat kommer i väpnad konflikt eller av annan anledning inte

uppfyller riktlinjernas exportvillkor. Detta skall gälla även avtal med

leveransgarantier, som inte skall vara giltiga om köparen kommer i krig.

Utskottet tillstyrker därmed motion 1996/97:U401 yrkandena 10 och 11.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande leveransgarantier m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U401 yrkandena 10 och 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Komponentleveranser (mom. 10)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ?Vid

tillståndsgivning rörande svenska? och som slutar med ?Med det anförda

avstyrks motion U401 (mp) yrkande 7? bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att Sverige genom en tillämpning av dessa regler riskerar

att indirekt medverka till att vapen säljs till länder som inte är tillåtna

enligt det svenska regelsystemet, vad gäller leveranser som anses ha ?svensk

identitet?. Enligt utskottets mening bör av den anledningen slutanvändarintyg

krävas för alla leveranser av svensk krigsmaterielexport, också vid utförsel

av komponenter.

Utskottet tillstyrker motion U401 (mp) yrkande 7.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande komponentleveranser

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U401 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. En avveckling av den svenska krigsmaterielexporten

(mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

avsnitt 46 Kontrollera mot PDF

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottet har

vid ett flertal tillfällen? och som slutar med ?avstyrker motionerna U2 (v)

yrkande 1, U401 (mp) yrkande 1 och Sf13 (v) yrkande 2? bort ha följande

lydelse:

Med tanke på hur ofta svenska vapen används i väpnade konflikter i världen,

trots de svenska försöken att motverka detta i regelverket, finner utskottet

att regeringen bör överväga huruvida den svenska vapenexporten påverkar

trovärdigheten i de svenska internationella fredssträvandena. Enligt

utskottets uppfattning bör en avvecklingsplan för den svenska

krigsmaterielexporten utarbetas och en successiv avveckling av denna export

inledas snarast. Utskottet tillstyrker därmed motionerna U2 (v) yrkande 1,

U401 (mp) yrkande 1 samt Sf13 (v) yrkande 2.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande en avveckling av den svenska krigsmaterielexporten

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:U2 yrkande 1, 1996/97:U401

yrkande 1 samt 1996/97:Sf13 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

7. Ett demokratirekvisit vid tillståndsprövningen (mom. 12)

Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Motionärernas

önskemål synes i allt? och som slutar med ?Motion U623 (fp) yrkande 6

avstyrks? bort ha följande lydelse:

Det skulle enligt utskottets mening också ge större trovärdighet åt

principerna bakom vår krigsmaterielexport om demokratikriteriet fick större

genomslag vid bedömningen. Utskottet anser med anledning av motionerna U405

(fp) yrkande 4 och U623 (fp) yrkande 6 att detta bör ges regeringen till

känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande ett demokratirekvisit vid tillståndsprövningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:U405 yrkande 4 och

1996/97:U623 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

8. Export av minor (mom. 14)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ?Det åligger

dock inte utskottet? och som slutar med ?Motion U3 (mp) yrkande 4 avstyrks?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser dock att regeringen bör tillämpa en mycket restriktiv

exportpolitik avseende minor och därför inte bör godkänna export av Bofors

mina 013. Även om denna inte ligger dold i marken är den konstruerad för att

utlösas automatiskt av förbipasserande. Utskottet tillstyrker motion U3 (mp)

yrkande 4.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande export av minor

avsnitt 47 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U3 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. En bättre kontroll av den internationella vapenhandeln m.m. (mom. 18 -

motiveringen)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid

Näslund (kd) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med

?Enligt utskottets uppfattning innebär Sveriges? och som slutar med ?anser

utskottet motionerna U2 (v) yrkande 2, U4 (kd) yrkande 3, U214 (v) yrkande 29,

U401 (mp) yrkande 2, U409 (s) yrkande 1, U515 (kd) yrkande 49 och Sf13 (v)

yrkande 3 besvarade? bort ha följande lydelse:

Den säkerhetspolitiska utvecklingen inte minst i Europa sedan det kalla

krigets slut och aviserade omfattande reduktioner och omstruktureringar av

Europas försvarsmakter har lett till en kraftigt minskad marknad för

krigsmateriel. I grunden kan denna utveckling bara hälsas med

tillfredsställelse. Minskad efterfrågan på vapen är alltid önskvärd och bör

därför understödjas.

Detta medför emellertid ofta stora påfrestningar för europeisk krigsmateriel-

industri. Till en början kan omstrukturering och anpassning av denna industri

skapa regionala svårigheter och sysselsättningssvårigheter. Det leder lätt

till en politisk strävan att lätta på restriktioner för export av

krigsmateriel, för att på så sätt minska påfrestningarna på den inhemska

sysselsättningen.

Mot denna bakgrund är det viktigt att motverka att enskilda europeiska

stater driver en mer egoistisk nationell vapenexportpolitik, som skulle kunna

motverka övergripande mål om nedrustning och avspänning. Sverige bör därför i

lämpliga former ta initiativ till att förmå främst medlemsstaterna inom EU att

bedriva en mer restriktiv vapenexportpolitik. Detta skall givetvis ske utan

att Sverige gör avkall på riktlinjerna för sin egen restriktiva exportpolitik.

Med det anförda anser utskottet motionerna U2 (v) yrkande 2, U4 (kd) yrkande

3, U214 (v) yrkande 29, U401 (mp) yrkande 2, U409 (s) yrkande 1, U515 (kd)

yrkande 49 samt Sf13 (v) yrkande 3 besvarade.

10. Försvarsmaterielsamarbetet inom EU (mom. 19)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?Utskottet

vill beträffande det förekommande? och som slutar med ?Motion U508 (v) yrkande

6 avstyrks därmed? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste kampen mot fattigdom och konflikter

intensifieras. I det sammanhanget är det viktigt att biståndspolitiken inte

motverkas av Sveriges agerande inom andra politikområden. Det är ett faktum

avsnitt 48 Kontrollera mot PDF

att stora mängder vapen i dag exporteras från Europa till länder som befinner

sig i konflikt eller kränker de mänskliga rättigheterna. Inom EU pågår ett

omfattande teknologiskt samarbete, som syftar till att utveckla nya

vapensystem. Sverige bör på detta område vara ett föregångsland och minska den

svenska krigsmaterielexporten. Ett överordnat mål måste vara att den totala

produktionen och exporten av krigsmateriel minskar i världen. Av den

anledningen bör enligt utskottets mening allt svenskt stöd till

försvarsindustriellt samarbete och exportstöd upphöra. Utskottet tillstyrker

motion U508 (v) yrkande 6.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande försvarsmaterielsamarbetet inom EU

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U508 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

(mom. 21 - motiveringen)

Helena Nilsson (c), Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke

Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser att den del av utskottets yttrande

som på s. 35 börjar med ?Med anledning av Riksdagsutredningens

rekommendationer? och som slutar med ?det hypotetiska fallet att leveranser

skulle efterfrågas? bort ha följande lydelse:

Utskottet har under en lång följd av år behandlat den bristande respekten

för de mänskliga rättigheterna i Indonesien, i synnerhet vad avser Östra Timor

och dess rätt till självbestämmande (senast i betänkandena 1993/94:UU3,

1993/94:UU26 och 1994/95:UU24). Utskottet har därvid tagit del av upprepade

rapporter från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, från FN:s

särskilde rapportör, från Human Rights Watch/Asia och State Departments årsbok

för 1996.

Utskottet tvingas konstatera att förhållandena i Indonesien och på Östra Timor

inte i något avseende förbättrats. Tvärtom innebar regimens aktioner mot

oppositionen sommaren 1996 liksom det ökade trycket på Östra Timor efter det

att Nobels fredspris förlänades företrädare för den östtimoranska

frihetskampen att utvecklingen snarare försämrats.

Av regeringens skrivelse om krigsmaterielexporten för 1995 framgår att ingen

export ägde rum under 1995. Däremot har utförseltillstånd beviljats för ca 55

miljoner kronor. Våren 1996 har däremot förnyad export av krigsmateriel till

Indonesien ägt rum. Utskottet finner mot bakgrund av sina tidigare

konstateranden rörande utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i Indonesien

och i synnerhet vad avser Östra Timor och dess rätt till självbestämmande att

all form av krigsmaterielexport till Indonesien (dvs. både krigsmateriel för

avsnitt 49 Kontrollera mot PDF

strid och övrig krigsmateriel) som omfattas av de svenska exportreglerna står

i strid med de riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som riksdagen ställt

sig bakom.

Särskilda yttranden

1. En översyn av krigsmateriellagstiftningen (mom. 3)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Regeringen föreslog i proposition 1995/96:31 inrättandet av en ny myndighet

för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter, vilket också

blev riksdagens beslut. Moderata samlingspartiet motsatte sig beslutet, då vi

inte ansåg att samma myndighet skulle pröva tillståndsgivning enligt de skilda

lagar som gäller för krigsmateriel och strategiska eller s.k. dual use-

produkter. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden medan däremot dual

use-produkter i princip omfattas av frihandel och av EU:s fria rörlighet för

varor.

Vi stödde oss på det förslag som framlagts i betänkandet Kontroll över export

av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) som innebar att

tillståndsprövningen för dual use-produkter borde delegeras från regeringen

till Kommerskollegium. Flertalet remissinstanser delade denna uppfattning.

2. En översyn av krigsmateriellagstiftningen (mom. 3)

Ingrid Näslund (kd) anför:

Trots att lagen och riktlinjerna som gäller krigsmaterielexporten enligt min

mening är väl avvägda, kvarstår tvivel på att de kriterier som där anges till

fullo är uppfyllda i alla fall där export tillåts.

Detta gäller såväl vid avvägningen av till vilka länder export bör vara

tillåten som när det gäller begreppet följdleveranser. Det är utmärkt att

konstitutionsutskottet nu granskar följdleveransbegreppet. Som jag ser det

måste de grundläggande kriterierna spela en stor roll även vid bedömningen av

följdleveranser och i allt väsentligt vara uppfyllda. Detta gäller inte minst

kriteriet om de mänskliga rättigheterna.

Även om det tillkommer regeringen och kontrollmyndigheten, Inspektionen för

strategiska produkter, att avgöra ärenden som rör krigsmaterielexport, måste

utrikesutskottet och riksdagen kunna ha en mening om hur enskilda länder

uppfyller kriterierna. Jag anser att vi inte kan frånsäga oss allt ansvar för

fattade eller kommande beslut.

Regeringen bör enligt min mening snarast göra en utvärdering och översyn av

tillämpningen av lagstiftningen och riktlinjerna, när det gäller de länder

till vilka krigsmaterielexport sker. Jag förutsätter att den granskning

konstitutionsutskottet gör beträffande följdleveranser noggrant följs upp av

regering och riksdag.

3. Överlämnande av ärenden till regeringen (mom. 7)

Bodil Francke Ohlsson anför:

avsnitt 50 Kontrollera mot PDF

Enligt Miljöpartiets uppfattning måste principen att regeringen skall avgöra

krigsmaterielärenden av principiell betydelse få större genomslag och tolkas

så att alla ärenden där det råder minsta oklarhet om regeringens uppfattning

skall hänskjutas till regeringen för avgörande.

4. Följdleveranser (mom. 8)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Det har i praxis visat sig att mycket av det som rubricerats som

följdleveranser knappast kan betraktas som sådana. Det har alltför ofta

förekommit att följdleveranser framställts som någonting oundvikligt, varefter

sådana leveranser har kunnat pågå under mycket lång tid. Detta har kunnat pågå

trots att det förelegat öppna militära konflikter, uppenbar fara för konflikt

eller omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Tillämpningen av de

restriktiva riktlinjerna för krigsmaterielexport vid s.k. följdleveranser

uppvisar i praktiken stora problem. Med hänvisning till att det gäller

följdleveranser har tillstånd givits för export till länder som annars vore

uteslutna som mottagare av svensk krigsmateriel. Följdleveransbegreppet har

tänjts så att i stort sett vad som helst har kunnat passera, om landet i fråga

tidigare fått köpa krigsmateriel från Sverige.

Mot denna bakgrund bör det inte göras någon skillnad mellan nya leveranser

och följdleveranser vid tillståndsprövningen. Kraven för tillstånd av export

för följdleveranser bör vara desamma som för tillstånd till nya exportländer.

Den omfattande granskning av följdleveransbegreppet och dess tillämpning som

konstitutionsutskottet nu genomför är välkommen och leder förhoppningsvis till

konkreta förslag i den riktning som vi föreslagit.

5. Offensiva vapensystem (mom. 13)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Sverige bidrar till den internationella vapenhandeln, och det finns en rad

problem förknippade med denna handel. Export av krigsmateriel leder till att

människor dödas eller flyr. Ca 90 % av världens 18,2 miljoner externa

flyktingar är på flykt undan krig. Export av krigsmateriel till fattiga länder

tär hårt på dessa länders ekonomi, och gör att medel till sociala insatser,

undervisning och hälsovård saknas. Export av krigsmateriel till

konfliktområden ökar risken för att krig bryter ut. Den startar ömsesidiga

kapprustningar och ökar militärens inflytande. Export av krigsmateriel kan

också ingå i andra överenskommelser där säljaren hjälper köparen att få i gång

en egen krigsmaterieltillverkning och tillverka vapen på licens.

Den amerikanska forskaren Randall Forsberg som besökte utrikesutskottet under

hösten 1995 har föreslagit att de sju ledande vapentillverkarna i världen,

avsnitt 51 Kontrollera mot PDF

däribland Sverige, skall stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med

offensiv kapacitet. Om dessa sju stater, USA, Ryssland, Frankrike,

Storbritannien, Tyskland, Italien och Sverige, gör detta, kan i princip all

utveckling av nya högteknologiska offensiva vapen stoppas. Miljöpartiet menar

att Sverige bör gå i spetsen för en sådan nedrustningspolitik.

6. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

(mom. 21)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

I debatten och i riksdagsmotioner om krigsmaterielexport har många enskilda

länder nämnts. Det är svårt göra en komplett lista över de länder som inte bör

vara aktuella för svensk krigsmaterielexport. Amnesty International, Human

Rights Watch, m.fl. organisationer har förvisso utförlig dokumentation.

Utrikesutskottet återkommer i betänkandet om mänskliga rättigheter med

bedömningar av situationen i ett flertal länder och regioner. Vi har

förståelse för att det i detta betänkande därför inte är meningsfullt att i

detalj granska land för land. Däremot borde utskottet ge exempel på några

länder till vilka vi bedömer export som otänkbart. Utskottet är den instans

som bör få yttra sig om vapenexport sker till länder som enligt utskottets

bedömning inte uppfyller kraven enligt riktlinjerna för svensk

krigsmaterielexport.

Indonesien har nämnts i reservation 11 till detta betänkande. Vi vill peka

på att krigsrisken och den bristande respekten för mänskliga rättigheter t.ex.

i Nigeria, i vissa av Gulfstaterna, liksom Indien, Pakistan, Malaysia och

Thailand är påtaglig. Försvarsindustrin bör få en tydlig signal om att dessa

områden är uteslutna för export av både krigsmateriel för strid och övrig

krigsmateriel.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning....................................1

2 Skrivelsen........................................1

3 Motionerna........................................1

3.1 Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:2041

3.2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/973

3.3 Motionsyrkanden med anledning av proposition 1996/97:255

4 Utskottet.........................................6

4.1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll.............6

4.2 Svensk krigsmaterielexport år 1995 (bilaga till regeringens

skrivelse 1995/96:204) 9

4.3 Sammanfattning av motionerna.................16

4.4 Utskottets överväganden......................24

4.4.1 Redovisningsfrågor.......................24

4.4.2 Lagstiftningsfrågor och regelverk........24

4.4.3 Generella begränsningar av krigsmaterielexporten m.m.28

4.4.4 Försvarsindustriellt samarbete och exportstöd30

4.4.5 Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden34

avsnitt 52 Kontrollera mot PDF

Hemställan.........................................36

Reservationer......................................38

Särskilda yttranden................................43