Bet. 1997/98:AU11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1997/98:AU11

Regional tillväxt - för arbete och välfärd

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

AU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1997/98:62 Regio-

nal tillväxt - för arbete och välfärd samt Riksdagens revisorers förslag

(1997/98:RR8) angående regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet.

Utskottet tar i betänkandet också ställning till ett mycket stort antal motions-

yrkanden (ca 360) som väckts med anledning av propositionen respektive

kvarstår från den allmänna motionstiden 1997 eller som har föranletts av

revisorernas förslag.

Yttranden har inhämtats från utbildningsutskottet, trafikutskottet och nä-

ringsutskottet.

Avsnitt 1. Förutsättningar och mål

Regeringens förslag till mål och riktlinjer för regionalpolitiken respektive

den regionala näringspolitiken tillstyrks av arbetsmarknadsutskottet. De

hittillsvarande målen för regionalpolitiken om uthållig tillväxt, rättvisa och

valfrihet bör kvarstå oförändrade. Det övergripande målet för den regionala

näringspolitiken skall vara att utifrån de förutsättningar som finns i varje

region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och

växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.

Arbetsmarknadsutskottet ser positivt på regeringens strävanden att åstad-

komma regelförenklingar för att underlätta företagens verksamhet. Samtliga

motionsyrkanden rörande mål och riktlinjer för regionalpolitiken respektive

den regionala näringspolitiken avstyrks.

I ett tillkännagivande till regeringen anser utskottet att en utredning med

parlamentariskt inflytande bör tillsättas främst för att studera effekterna av

dagens regionalpolitik och för att utarbeta en strategi för regional balans.

Utredningsarbetet skall ha en bred inriktning och innefatta gles- och lands-

bygdsfrågor.

Avsnitt 2. Insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa

sektorer

Utskottet framhåller att landets infrastruktur för kommunikationer har myck-

et stor betydelse för den regionala utvecklingen. Att vägar, järnvägar, flyg

och andra transportmedel finns och fungerar väl är en förutsättning för att

hela Sverige skall leva och utvecklas. Utskottet betonar vidare vikten av att

postservicen håller god standard i hela landet.

Arbetsmarknadsutskottet understryker utbildningens betydelse för regional

utveckling. Propositionens förslag om distansutbildning tillstyrks av utskot-

tet. Regeringens förslag om distansutbildning innebär att den decentralisera-

de utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500

platser senast år 2000, i första hand inom stödområde 1. Vidare innebär

förslaget att en delegation och ett utvecklingscentrum för IT-baserad distans-

undervisning skall inrättas och placeras i Härnösand. Samtliga motionsför-

slag som tas upp i avsnittet avstyrks.

Avsnitt 3. Statlig verksamhet - helhetssyn och organisatoriska

förändringar

Utskottet anser att största möjliga regionalpolitiska hänsyn skall tas vid

utformningen av statlig verksamhet. Detta skall ske med beaktande av de

målkonflikter som finns mellan regionalt hänsynstagande och krav på effek-

tivitet i statlig verksamhet. Utskottet förordar att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden som behandlas i avsnittet.

Avsnitt 4. Stödområden och regionalpolitiska företagsstöd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om stödområden. Det innebär att

utskottet förordar att dagens system med två långsiktiga stödområden 1 och 2

samt tillfälliga stödområden skall kvarstå. Vidare bör regeringen, och inte

som i dag riksdagen, fortsättningsvis bestämma vilka områden som skall ingå

i de långsiktiga stödområdena. Riksdagen bör dock enligt utskottets uppfatt-

ning även i fortsättningen utöva ett inflytande över den nationella stödområ-

desindelningen. Inom de ramar som följer av EG:s regelsystem bör riksdagen

lägga fast huvudprinciper för stödområdesindelningen som regeringen skall

följa vid förhandlingar med kommissionen.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om att stödformen regionalt

utvecklingslån skall upphöra och att statens lånefordringar överförs till Stif-

telsen Norrlandsfonden.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till vissa ändringar i

utformningen av transportbidraget. De lägsta bidragsnivåerna upphör i syfte

att reducera kostnaderna medan vissa områden ges högre bidragsnivåer.

Bidraget utvidgas till att även gälla sjötransporter.

Utskottet tillstyrker förslag till ändring i lagen om nedsättning av soci-

alavgifter. Vissa branscher skall inte längre vara ersättningsberättigade.

Samtliga motionsförslag som behandlas i avsnittet avstyrks.

Avsnitt 5. Glesbygds- och landsbygdsfrågor

Utskottet konstaterar att gles- och landsbygdspolitiken är en viktig del av

regionalpolitiken. Motionsförslag om skärgårdsfrågor, turism m.m. avstyrks

med hänvisning bl.a. till vidtagna eller planerade åtgärder.

Avsnitt 6. EG:s strukturfonder

Utskottet anser att Riksdagens revisorers förslag om regionalpolitiskt stöd

efter EU-medlemskapet till övervägande del tillgodoses med vad regeringen

anfört i propositionen. Revisorerna föreslår bl.a. ökad samordning mellan

nationella regionalpolitiska insatser och de insatser som genomförs inom

ramen för strukturfondsprogrammen. I avsnittet behandlas också motioner

om EG:s strukturfonder under innevarande och kommande programperioder.

Samtliga motionsförslag i avsnittet avstyrks.

Avsnitt 7. Det regionala utvecklingsarbetet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det pågående arbetet med regio-

nala utvecklingsstrategier måste utvecklas.

När det gäller verksamheten vid Nationellt resurscentrum för kvinnor för-

utsätter arbetsmarknadsutskottet att en utvärdering sker efter den fortsatta

försöksverksamheten t.o.m. år 1999.

Samtliga motionsförslag som behandlas i avsnittet avstyrks. Det gäller

även de förslag som rör åtgärder i vissa län och regioner.

Avsnitt 8. Regional näringspolitik m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att anslaget A 1 Regionalpolitis-

ka åtgärder inom utgiftsområde 19 även skall få användas till s.k. såddfinan-

siering, en form av riskfinansiering.

I fråga om försöksverksamhet med friare användning av arbetsmarknads-

politiska medel anser utskottet att någon ytterligare sådan verksamhet, utöver

vad som aviserats i propositionen, inte bör komma till stånd förrän redan

beslutade eller aviserade försök har analyserats.

Förslagen i propositionen om regionala tillväxtavtal tillstyrks av arbets-

marknadsutskottet. Utskottet betonar att tillväxtavtalen bör samordnas med

kommande strukturfondsprogram.

Regeringens planer på regionala kompetensråd välkomnas av utskottet.

Råden bör kunna bidra till bättre balans mellan efterfrågan och utbud på

arbetskraft.

Samtliga motionsyrkanden, däribland ett stort antal yrkanden om friare an-

vändning av arbetsmarknadspolitiska medel, avstyrks av utskottet.

Reservationer

Totalt har 130 reservationer avgetts i ärendet, däribland många gemensam-

ma.

Företrädarna för fem partier - Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet och Kristdemokraterna - vänder sig i reservationer mot att riks-

dagen lämnar ifrån sig beslutsrätten om den långsiktiga stödområdesindel-

ningen och mot förslaget om socialavgifter.

I trepartireservationer från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokrater-

na behandlas bl.a. mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken, regel-

förenklingar för företagen samt riskkapitalfrågor. Till detta kommer ett antal

tre- respektive tvåpartireservationer samt ett drygt hundratal reservationer

från de enskilda partiernas företrädare.

Ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1997/98:62 Regio-

nal tillväxt - för arbete och välfärd samt Riksdagens revisorers förslag

(1997/98:RR8) angående regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet.

Utskottet tar i betänkandet också ställning till ett mycket stort antal motions-

yrkanden (ca 360) som väckts med anledning av propositionen respektive

kvarstår från den allmänna motionstiden 1997 eller som har föranletts av

revisorernas förslag.

Yttranden har inhämtats från utbildnings-, trafik- och näringsutskotten.

I betänkandets bilaga 1 återfinns en förteckning över regeringens förslag till

riksdagen i propositionen 1997/98:62. Av samma bilaga framgår Riksdagens

revisorers förslag (1997/98:RR8). I denna bilaga återfinns också en förteck-

ning över samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Utbildningsutskottets yttrande i ärendet framgår av betänkandets bilaga 2,

trafikutskottets av bilaga 3 och näringsutskottets av bilaga 4.

I bilaga 5 återfinns tre lagförslag.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser från organisatio-

ner och resurscentrum för kvinnor.

Disposition av betänkandet

I utskottsbetänkandets avsnitt 1 behandlas mål och riktlinjer för regionalpo-

litiken respektive för den regionala näringspolitiken. Med regionalpolitik

avses åtgärder inom alla politikområden riktade till geografiska områden

med regionalpolitiska problem. Den regionala näringspolitiken avser åtgär-

der på regional nivå som syftar till att samordna insatser inom olika statliga

politikområden med kommunala och andra medel i syfte att påverka nä-

ringslivets utveckling i en region.

Avsnitt 2 i betänkandet behandlar huvudsakligen vad som brukar benäm-

nas den stora regionalpolitiken, dvs. åtgärder av regionalpolitisk betydelse

som vidtas inom en lång rad samhällsområden. Som exempel på områden

som ingår i den stora regionalpolitiken kan nämnas infrastrukturfrågor, post-

frågor och utbildningsfrågor.

Avsnitt 3 ägnas åt frågan om regionalpolitiska hänsyn vid utformningen av

statlig verksamhet.

Betänkandets avsnitt 4 fokuserar främst på den lilla regionalpolitiken, allt-

så åtgärder till vilka medel anslås under utgiftsområde 19. Inom den lilla

regionalpolitiken utgör regionalpolitiska företagsstöd och medfinansiering av

EG:s strukturfondsprogram viktiga beståndsdelar. Frågor om stödområden

för de regionalpolitiska företagsstöden liksom vissa frågor rörande samban-

det mellan nationell regionalpolitik och EG:s strukturfondspolitik tas upp i

avsnittet.

I avsnitt 5 behandlas gles- och landsbygdspolitik, som i vissa avseenden

kan sägas utgöra en särskild del av regionalpolitiken, samt bl.a. skärgårdsfrå-

gor.

Frågor om EG:s strukturfonder behandlas i betänkandets avsnitt 6 och in-

nefattar bl.a. förenklad administration inom strukturfondsprogrammen re-

spektive utformningen av EU:s framtida struktur- och regionalpolitik. I av-

snittet tar utskottet upp Riksdagens revisorers förslag angående regionalpoli-

tiskt stöd efter EU-medlemskapet liksom propositionens redogörelse för

strukturfondspolitiken.

Avsnitt 7 avser regionalt utvecklingsarbete och regionala utvecklingsstra-

tegier, krav på särskilda insatser i vissa län och regioner samt verksamheten

vid resurscentrum för kvinnor.

I avsnitt 8, slutligen, står den regionala näringspolitiken i fokus. Regionala

tillväxtavtal, riskkapitalförsörjning, försöksverksamhet med friare använd-

ning av arbetsmarknadspolitiska medel och inrättande av regionala kompe-

tensråd är exempel på frågor som behandlas i avsnittet.

Utskottet

1. Förutsättningar och mål

Propositionen

Faktorer som påverkar regionalpolitiken och den regionala näringspolitiken

Regeringen konstaterar inledningsvis att förutsättningarna för att bedriva en

effektiv närings- och regionalpolitik har förändrats. De främsta orsakerna till

denna förändring är hårdare konkurrens till följd av tilltagande internationell

ekonomisk integration, snabbare teknisk utveckling och nya sätt att kommu-

nicera. Varor, tjänster, kapital och arbetskraft kan röra sig fritt över långa

avstånd. Kostnaderna för transporter och kommunikation har minskat.

Världshandeln ökar snabbare än produktionen och direktinvesteringarna ökar

ännu snabbare.

Den starkare ekonomiska integrationen drivs fram av snabb teknisk ut-

veckling och av att olika restriktioner och barriärer avskaffas. Det gäller

exempelvis sänkta tullar och borttagande av handelshinder. Den internatio-

nella konkurrensen har skärpts. Det är inte tillräckligt att utnyttja billiga

produktionsfaktorer eftersom det har skett en förskjutning från priskonkur-

rens till konkurrens baserad på kundanpassning och kvalitet.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och landets regioner är alltmer be-

roende av processer och politik på internationell nivå. Sverige påverkas bl.a.

av den liberalisering av världshandeln som sker inom ramen för Världshan-

delsorganisationen (WTO, World Trade Organization) samt genom medlem-

skapet i Europeiska unionen (EU).

När det sedan gäller näringslivets långsiktiga konkurrenskraft beror den

främst på företagens möjligheter och förmåga att vara innovativa och upp-

gradera sin kunskapsbas. Den nationella och regionala företagsmiljön spelar

en stor roll för näringslivets förutsättningar att utvecklas. Företagen är i ol

grad beroende av det lokala resursutbudet. Det är viktigt att alla typer av

företag kan erbjudas det nationella och regionala resursutbud som krävs för

att de skall kunna upprätthålla och stärka sin konkurrens- och utvecklings-

kraft.

Företag som är sammankopplade i täta nätverk, exempelvis s.k. industri-

ella kluster, arbetar ofta i en dynamisk och innovativ miljö där kunskap och

teknologi lätt överförs mellan företagen. Det svenska näringslivets utveck-

ling de närmaste årtiondena beror till stor del på om de industriella klustren

har förmåga att utvecklas och leda utvecklingen internationellt. En ökad

förståelse för hur samspelet mellan företagen och olika offentliga institutio-

ner fungerar kan ge värdefull insikt för närings- och regionalpolitiken.

En regional arbetsfördelning har varit en förutsättning för välfärdspolitiken

eftersom den främjat en hög nationell tillväxt. För att Sverige skall utvecklas

väl krävs att den mest kvalificerade produktionen klarar den internationella

konkurrensen. Det är viktigt att de expanderande näringarna har goda möj-

ligheter att växa och skapa sysselsättning. Endast vid en hög nationell eko-

nomisk tillväxt ökar också sysselsättningen i de svagare regionerna.

Naturliga förutsättningar, historiska omständigheter, enskild företagsamhet

och strukturomvandling har bidragit till en stor variation i näringslivsstruktu

ren mellan olika delar av landet. Detta gör att regionerna har väsentligt olika

förutsättningar när det gäller att utveckla näringslivet under 2000-talet.

Enligt regeringen har de senaste decennierna kännetecknats av betydande

förändringar på arbetsmarknaden. Strukturomvandlingen har betytt att nya

och delvis annorlunda näringslivsstrukturer har växt fram inom olika delar av

landet. Detta har i sin tur starkt påverkat den regionala befolknings- och

sysselsättningsutvecklingen. Under 1950- och 60-talen medförde struktur-

omvandlingen kraftigt minskad sysselsättning inom jord- och skogsbruket

samtidigt som sysselsättningen steg inom industrisektorn. De regionala oba-

lanserna ökade kraftigt. Under 1970- och 80-talen fortsatte sysselsättningen

att minska inom jord- och skogsbruket. Samtidigt skedde stora strukturför-

ändringar inom tillverkningsindustrin. Förändringarna innebar stora syssel-

sättningsbortfall inom vissa delar av landet. Dessa decennier kännetecknades

samtidigt av en mycket kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn över hela

landet, vilken starkt bidragit till att upprätthålla en förhållandevis god regi

nal balans. Även inom den privata tjänstesektorn skedde en ökning av syssel-

sättningen och då främst under 1980-talet. Ökningen har dock i huvudsak

skett inom storstadsområdena och på större orter. Den har därför bidragit till

att den regionala obalansen har ökat.

Under 1990-talet har ett stort antal arbetstillfällen försvunnit. De krafti-

gaste minskningarna har skett inom tillverkningsindustrin och byggnadsin-

dustrin. Det har även skett en avsevärd nedgång inom handel och kommuni-

kation samt inom vård och omsorg. Minskningen av sysselsättningen var

under 1990-talets första år kraftig och relativt likartad inom flertalet län.

Därefter har det skett en viss återhämtning i samtliga län. Återhämtningen

har varit något större inom storstadslänen än inom övriga län.

Arbetslösheten har under 1990-talet ökat dramatiskt i de flesta delar av

landet. Mellan åren 1990 och 1997 har ökningen varit omkring 8 procenten-

heter. Ökningen uppstod huvudsakligen under perioden 1990-1994. Efter-

som sysselsättningsminskningen skedde främst inom tillverkningsindustrin

och byggnadsindustrin påverkades framför allt männens arbetsmarknad. Den

minskning av sysselsättningen som skett inom bl.a. den offentliga sektorn,

privata tjänster och handel under 1990-talet har i särskilt hög grad ökat kvin-

nornas arbetslöshet. Bland ungdomar har den kraftiga lågkonjunkturen inne-

burit att den öppna arbetslösheten har uppnått mycket höga nivåer. Inom

åldersgruppen 20-24 år är det i hela riket fråga om en ökning från knappt

3 % till närmare 13 % mellan åren 1990 och 1996. Inom stödområde 1 var

arbetslösheten år 1996 drygt 20 % och inom stödområde 2 omkring 16 %. I

de tillfälliga stödområdena uppgick ungdomsarbetslösheten till ca 14 %.

Utanför stödområdena uppgick den till ca 12 %. Den återhämtning som skett

när det gäller arbetslösheten under de senaste åren har framför allt kommit

storstadsregionerna till godo.

Befolkningstillväxten i Sverige har de senaste åren dämpats väsentligt.

Detta beror i första hand på en kraftigt minskad nettoinvandring och minska-

de födelsetal. Befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan de olika länen.

Under perioden 1971-1997 har storstadslänens befolkning ökat med ca

11 %. Ökningen i Stockholms län har varit närmare 20 %. Skogslänens invå-

narantal har stagnerat vid 1970 års nivå. I övriga län har befolkningsökning-

en varit närmare 13 %.

Den förhållandevis balanserade befolkningsutvecklingen i de regionalpoli-

tiskt prioriterade delarna av landet under åren 1986-1994 berodde i stor

utsträckning på en betydande nettoinvandring av personer med flyktingbak-

grund och/eller anhöriganknytning. Under de senaste åren har denna typ av

nettoinvandring till de regionalpolitiskt prioriterade områdena praktiskt taget

upphört samtidigt som utflyttningen av svenska medborgare har ökat. Detta

förhållande har tillsammans med sjunkande födelsetal varit en av de vikti-

gaste orsakerna till det trendbrott mot en väsentligt mer ogynnsam befolk-

ningsutveckling som skett under perioden 1995-1997. Under perioden 1995-

1997 svarade de svenska medborgarna för omkring två tredjedelar av

skogslänens sammanlagda flyttningsunderskott. Motsvarande andel svenska

medborgare var endast en femtedel under perioden 1993-1994.

De mellanregionala flyttströmmarna får även betydande konsekvenser för

olika regioners åldersstruktur, vilket innebär att andelen äldre invånare ökar

skogslänen. Detta beror i första hand på att det är yngre människor som

flyttar. Kvinnorna flyttar i något större omfattning från skogslänen än vad

männen gör. När kvinnorna flyttar är de även yngre än männen.

Regeringen anser att de långsiktiga regionalpolitiska problemen kvarstår.

Den kraftiga minskningen av sysselsättningen och väsentligt höjd arbetslös-

het i de flesta delar av landet har bidragit till en befolkningsminskning inom

de regionalpolitiskt prioriterade regionerna de senaste åren. Denna minsk-

ning är enligt regeringen av sådan omfattning att den är ett allvarligt hot mot

en balanserad regional utveckling.

Som framgår av propositionens redogörelse har Närings- och teknikut-

vecklingsverket (NUTEK) delat in Sveriges 108 lokala arbetsmarknadsregi-

oner i sju grupper för att möjliggöra jämförelser mellan regioner med likarta-

de produktionsförutsättningar. Genom att jämföra regioner med likartade

produktionsförutsättningar kan man konstatera att regionerna visar olika

resultat i fråga om ekonomisk tillväxt samt produktivitets- och sysselsätt-

ningsutveckling. Dessa jämförelser tyder enligt regeringen på att det finns

stora skillnader inom regionalfamiljerna och att potentialen till förbättringar

är stor. Regeringen, som anser att denna metod kan vara ett användbart

verktyg i utvecklingsarbetet, avser att uppdra åt NUTEK att medverka till att

den förs ut i det regionala utvecklingsarbetet.

Mål

Regeringen föreslår i propositionen att de övergripande regionalpolitiska

målen om hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet skall ligga fast.

För att nå de regionalpolitiska målen skall åtgärder vidtas inom många olika

samhällsområden. De särskilda regionalpolitiska medlen skall utnyttjas mer

flexibelt (avsnitt 5 i propositionen).

Den regionala utvecklingen i varje län bör även i fortsättningen baseras på

länets långsiktiga regionala utvecklingsstrategi. Betydelsen av denna strategi

bör öka. Statens insatser bör framgå tydligare än i dag och samordnas bättre

med andra åtgärder. Sektorsövergripande näringspolitiska insatser skall i

ökad utsträckning föras ner till lokal och regional nivå. Regionalpolitiken

skall motverka regionala obalanser.

Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, arbetsmarknadssituationen och

tillgången till service är ojämnt fördelade över landet. Genom den hårdare

konkurrens som följer av internationell ekonomisk integration har det blivit

allt viktigare för företagen att verka i konkurrenskraftiga miljöer. Varje regi

on bör byggas upp efter långsiktiga strategier, som utnyttjar dess styrkor och

minskar dess svagheter. Därvid bör man eftersträva att bygga upp miljöer

som gynnar företagstillväxt, främjar kunskapsutveckling och förbättrar män-

niskornas miljö.

En regional utvecklingsstrategi skall innefatta en helhetssyn på sam-

hällsutvecklingen där en god ekonomisk, social och kulturell utveckling kan

förenas med hänsyn till ekologiska förutsättningar och likvärdiga förutsätt-

ningar för kvinnor och män.

I takt med att kunskaper och förändringsförmåga får allt större betydelse

för tillväxt och sysselsättning ökar också regionernas och den lokala miljöns

betydelse. Tillsammans med omvärldsförändringar, såsom avreglering, inter-

nationalisering och ökad konkurrens, ställer detta allt högre krav på den

framtida näringspolitiken.

I propositionen redovisas riktlinjer för den regionala näringspolitiken. Med

begreppet avses näringspolitik som bedrivs på regional nivå, t.ex. inom ett

län. Åtgärderna syftar till att genom samordning av insatser inom olika stat-

liga politikområden (utgiftsområden) med kommunala och andra medel

påverka näringslivets utveckling i en region. Det övergripande målet för den

regionala näringspolitiken skall enligt propositionen vara att med utgångs-

punkt i den enskilda regionens förutsättningar stimulera en hållbar ekono-

misk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad

sysselsättning för både kvinnor och män (avsnitt 5 i propositionen).

Skälen till regionalpolitik

En politik för regional utjämning av levnadsförhållandena mellan olika delar

av Sverige och mellan olika orter i länen - regionalpolitiken - har utvecklats

som en del av välfärdssamhället.

Enligt regeringen står regionalpolitiken i dag inför minst lika stora utma-

ningar som när den infördes under 1960-talet. Då utgjorde den en reaktion på

en omfattande befolkningsutflyttning från skogslänen.

Regionalpolitik bedrivs av såväl samhällsekonomiska som fördelningspo-

litiska skäl. Den bidrar till ett effektivare utnyttjande av existerande resurs

samt till ökad valfrihet för enskilda människor i arbete och boende. Den

svenska regionalpolitiken har varit mer framgångsrik än den i andra länder

och har bidragit till den tradition av solidaritet och sammanhållning som

hittills präglat det svenska samhället.

Propositionen framhåller att det nu är nödvändigt att förstärka de regional-

politiska insatserna inom främst den stora regionalpolitiken.

Statens samlade resurser för regional utveckling

När det gäller statens samlade resurser för regional utveckling poängterar

propositionen att det regionala utvecklingsarbetet måste bygga på insikt i och

kunskap om statens samlade resurser för regional utveckling, vilka är statens

viktigaste styrmedel i det regionala utvecklingsarbetet. Ungefär 10 % av

statsbudgeten för budgetåret 1998 - ca 72 miljarder kronor - bedöms ha

särskild betydelse för den regionala utvecklingen. År 1997 var motsvarande

siffra ca 77 miljarder kronor.

Sammantaget omfattar statens samlade resurser för regional utveckling

omkring hundra anslag som administreras av ett 40-tal statliga organ på

central nivå och ett tiotal på regional nivå. Dessa resurser är en viktig del i

det regionala utvecklingsarbetet och bör redovisas tydligare. Dessa statliga

resurser bör samordnas i större utsträckning än i dag tillsammans med de

resurser som ställs till förfogande av kommuner och landsting. Detta bör ske

i samverkan med näringslivet. De nationella målen och prioriteringarna bör i

ökad utsträckning kompletteras med regionala.

Motioner

Mål och riktlinjer

Moderaterna presenterar i sin partimotion A20 (yrk. 1, 2 och 13) ett förslag

till omläggning av regionalpolitiken i fem led: 1) de för den regionala ut-

vecklingen mest skadliga förändringarna från senare år bör undanröjas, dvs.

beslut om energibeskattning och kärnkraftsavveckling, 2) företagsklimatet

bör förbättras genom skattesänkningar och förenklingar, 3) statligt stöd bör

lämnas till informationsteknisk infrastruktur i hela landet, 4) statlig upp-

handling bör ske av individualiserad distansutbildning, 5) bristen på utbildad

arbetskraft bör undanröjas genom kvalificerad eftergymnasial utbildning.

Enligt Moderaterna leder de förbättrade villkoren för företagen enligt fem-

punktsförslaget till att selektiva företagsstöd blir onödiga. Bidrag kan växlas

mot lägre skatter. Utöver en tillväxtfrämjande företagsmiljö menar Modera-

terna att vissa kompletterande men generella åtgärder kan sättas in för att

stärka utvecklingen i svaga regioner. Det skulle exempelvis kunna gälla krav

på att kommuner som erhåller skatteutjämningsbidrag skall vidta åtgärder för

att förbättra det lokala företagsklimatet och/eller avdragsrätt för den verklig

hyreskostnaden för personer som distansarbetar.

Centerpartiet konstaterar i sin partimotion A21 (yrk. 1, 2, 16, 17, 22, 28 och

42) att den regionala problembilden inger både oro och hopp. Befolknings-

omflyttningen är allvarlig samtidigt som det finns kreativitet och entusiasm

när det gäller den egna bygden. "Hela Sverige skall leva" måste vara led-

stjärnan för en politik som syftar till regional rättvisa och utveckling. Därfö

måste också ansvaret för den regionala utvecklingen bli tydligare. Center-

partiet anger en rad utgångspunkter för en ny regionalpolitik. Konkreta mål

för regionalpolitiken, överordnade målen för andra politikområden, måste

ställas upp. Den regionala och fysiska planeringen måste samordnas, den

lokala nivån stärkas och regionernas inflytande över den regionala planering-

en öka. Likvärdig service måste finnas tillgänglig över hela landet. Sektors-

politiken måste brytas och samordningen öka på alla nivåer. Centerpartiet

kräver också att lika förutsättningar skall skapas för kvinnor och män att leva

och bo på landsbygden och att människornas inflytande över lokalsamhället

blir större. Partimotionen pläderar vidare för förändringar i kommunala

skatteutjämningssystemet så att en bättre regional balans kan uppnås. Regel-

verket för företagande bör förbättras i syfte att underlätta verksamheten för

små och medelstora företag. Åtgärder bör vidtas för att underlätta tillkomsten

av tjänste- och kunskapsföretag. Arbetslöshetsförsäkringen måste utformas

så att den inte missgynnar deltidsarbetande - deltidsarbete är många gånger

det enda arbete som står till buds på mindre orter. Regionalpolitiken måste

präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. En fjärde planeringsnivå bör

införas utöver central, regional och lokal nivå.

Folkpartiet betonar i sin kommittémotion A33 (yrk. 1, 2 och 14) vikten av

lokal mobilisering. Partiet har sedan lång tid tillbaka förespråkat övergång

till mobiliseringspolitik. Målen för regionalpolitiken kan uppnås genom att

man satsar på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande.

Fördelarna och styrkan hos varje enskild region kan endast tas till vara ge-

nom lokala initiativ. Mobilisering av lokala resurser sker inte genom politis-

ka beslut, men regionalpolitiken kan stödja och stimulera en utveckling.

Politiska åtgärder måste till för att underlätta små- och nyföretagande - små-

företagen har på många orter stor betydelse för livskraften i bygden. En

tillväxtfrämjande ekonomisk politik gynnar även småföretagandet.

Enligt Vänsterpartiet i partimotion A47 (yrk. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 18, 30 och

31) måste en kraftsamling till för att bryta utvecklingen mot ökade regionala

klyftor. En parlamentarisk utredning måste tillsättas för att se över regional-

politikens hittillsvarande effekter och förutsättningarna för regional balans.

Ett jämställdhetsperspektiv saknas i den regionalpolitiska propositionen och

måste integreras bättre i propositionsarbetet. Vänsterpartiet efterlyser ett me

aktivt och offensivt agerande från statens sida i dess egenskap av ägare. I vad

Vänsterpartiet benämner den "naturliga regionalpolitiken" bör man bygga på

varje regions förutsättningar. Vidareförädling, forsknings- och utvecklings-

arbete m.m., knutna till regionens naturtillgångar, måste i ökad utsträckning

etableras i regionen. Flyttlassen går i dag mot universitetsorter och storstä-

der, men utvecklingen kan vändas genom en politisk kraftsamling. Staten

kan skapa förutsättningar för återflyttande. Dagens utflyttningsorter får

minskade statsbidrag. En översyn behövs av dagens statsbidrags- och utjäm-

ningssystem för kommuner och landsting i syfte att åstadkomma ett mer

socialt träffsäkert system. Anslagsramarna för de särskilda regionalpolitiska

medlen bör utökas med ca 500 miljoner kronor för jämställdhetsinsatser och

bättre resurser för länsstrategierna. Kvinnorepresentationen i regionala be-

slutsgrupper bör uppgå till minst 40 %. Länsstyrelserna bör utarbeta en läns-

strategi för att säkra kvinnors rätt till arbete och rimliga livsvillkor.

Miljöpartiets motion A54 (yrk. 1, 2, 3, 4, 9, 10 och 20) redovisar de mål och

principer som enligt partiet skall prägla regionalpolitiken. Den regionala

självstyrelsen skall utökas genom folkvalda församlingar i regionerna - mer

makt, befogenheter och resurser bör flyttas från central till regional och loka

nivå. Ekonomisk och ekologisk balans i varje region skall minska stödbero-

endet. Allt regionalpolitiskt stöd bör utgå från principen om hjälp till själv-

hjälp. Den sociala ekonomin bör stärkas bl.a. genom byautvecklingsgrupper

och glesbygdsinitiativ. (Anm. Begreppet ´social ekonomi´ brukar användas

som samlingsnamn på verksamheter inom folkrörelsesektorn.) Kommun-

sektorn bör få ökade ekonomiska ramar. En ökad kommunal anknytning av

fastighetsskatten bör utredas liksom ett lämpligt sätt att kompensera glesbyg-

den för en kraftig bensinskattehöjning. Vidare pläderar Miljöpartiet för att

den del av det inomkommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet

som avser kostnadsutjämning för kollektivtrafik bör avskaffas eftersom detta

omfördelar pengar från glesbefolkade landsdelar till storstadsregionerna.

Skogslän och glesbygd bör få bli försöksområden för fler arbeten inom den

privata tjänstesektorn.

Kristdemokraterna framhåller i sin kommittémotion A22 (yrk. 1, 7 och 10)

att ett välfärdssamhälle måste bygga på en samhällsekonomi i balans. En

framgångsrik ekonomisk politik får positiva effekter även på den regionala

utvecklingen. Den skapar också utrymme för särskilda regionalpolitiska

satsningar. En förutsättning för välfärdssamhället är en marknadsekonomi

som styrs av sociala och ekologiska hänsyn. Det är viktigt att alla människor

oavsett var de bor i landet har tillgång till arbete, service och en god miljö.

Regionalpolitikens uppgift är att bidra till att livskraftiga regioner kan ut-

vecklas i hela landet. Partiet förespråkar ökad kommunal och regional själv-

styrelse genom direktvalda regionala fullmäktige. Detta skulle ge ett ökat

ansvar för den regionala utvecklingen. Gynnsamma villkor för ny- och små-

företagande är viktiga för att de nya arbetstillfällena skall komma hela landet

till del. Regelverket för företagande måste förenklas, något som också 1998

års landsbygdsriksdag slagit fast.

I flerpartimotionen A32 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslås

en avreglering i tre steg av regelverket för företagande.

Sten Tolgfors (m) anser i motion A19 (yrk. 1 och 5) att den förtida kärn-

kraftsavvecklingen skall stoppas för att värna glesbygdens möjligheter. Vida-

re måste förutsättningarna för företagande stärkas.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) förespråkar i motion

A30 (yrk. 2) speciella insatser för att få till stånd billigare hushållstjänste

Siri Dannaeus (fp) hävdar i motion A58 (yrk. 1) att den viktigaste regional-

politiska insatsen är att skapa bättre villkor för företagande och företagare.

Enligt Sigge Godin m.fl. (fp) i motion A429 (yrk. 8) har förutsättningarna för

regionalpolitiken ändrats drastiskt i och med Sveriges EU-medlemskap. En

parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att se över hela regional-

politiken.

Motion A44 (yrk. 1) av Owe Hellberg (v) kräver en utredning om hur stats-

bidragen till kommuner och landsting skall fördelas.

Storstadsfrågor, Stockholmsfrågor

Sören Lekberg m.fl. (s) poängterar i motion A48 att det är viktigt för hela

Sverige att Stockholmsregionen kan utnyttja de fördelar som regionens stor-

lek, befolkningssammansättning och geografiska läge ger.

Kristina Nordström m.fl. (s) pekar i motion A446 (yrk. 1) på en rad uttryck

för segregationen och dess utveckling i Stockholm.

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) pläderar i motion A458 (yrk. 1) för en politik som

låter Stockholmsregionen växa. Stockholmsregionen bör vara den naturliga

knutpunkten i en framväxande stark Östersjöregion.

Återföring av resurser till regioner

Flera motioner, däribland tre partimotioner, tar upp frågan om återförande av

vinster från vattenkraftsproduktion till de regioner där kraften utvunnits. Det

är Centerpartiet i motion A21 (yrk. 38), Vänsterpartiet i motion A47 (yrk.

35), Miljöpartiet i motion A54 (yrk. 25) samt Erik Arthur Egervärn (c) i

motion A401 som för fram krav med denna innebörd.

Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 5) att en ökad kommunal anknytning

av fastighetsskatten bör utredas.

Kristdemokraternas kommittémotion A22 (yrk. 15) förespråkar att fastig-

hetsskatten, som nu skall belasta vattenkraftsstationer, växlas över till en

kommunal fastighetsavgift.

Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 (yrk. 1 och 2) att det bör utredas om en

investeringsfond kan tillskapas genom att man tar ut produktionsskatt på

vattenkraftsanläggningar i Norrbotten. Vidare bör bygdeavgifterna ses över

och höjas.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet tagit upp vis

frågor rörande mål och riktlinjer för regionalpolitiken. Utskottet begränsar

sig därvid till frågor som har samband med näringsutskottets beredningsom-

råde, dvs. främst närings- och energifrågor. Näringsutskottet yttrar sig vidare

över motionsyrkanden om förenkling av regler för företagande.

Näringsutskottet instämmer i regeringens förslag om övergripande regio-

nalpolitiska mål respektive mål för den regionala näringspolitiken. Utskottet

ser positivt på de utredningsinitiativ som presenteras i propositionen och som

avser regionalpolitikens hittillsvarande effekter på den regionala utveckling-

en och de framtida förutsättningarna för regional balans liksom på den plane-

rade utredningen om glesbygdens och landsbygdens framtida utvecklings-

möjligheter.

I sitt yttrande anser näringsutskottet att den regionala näringspolitiken

måste integreras såväl med den ekonomiska politiken som med andra politik-

områden. De allmänna förutsättningarna för företagande är goda. Låg infla-

tion, låg ränta och en stabil valuta gynnar investeringar och bidrar till att

stärka företagens konkurrenskraft i hela landet. Frågan om bättre och enklare

regler för småföretag är av utomordentligt stor vikt när det gäller möjlighe-

terna att skapa goda tillväxtförutsättningar.

När det gäller motionsyrkanden om vårdsektorn och s.k. hushållsnära

tjänster pekar näringsutskottet i sitt yttrande på att ett antal utredningar oc

insatser äger rum inom dessa områden. Utskottet hänvisar till sin redovisning

av pågående aktiviteter i betänkande 1997/98:NU10. I fråga om motionsyr-

kandet om att avbryta den planerade avvecklingen av kärnkraften hänvisar

näringsutskottet till sitt betänkande 1997/98:NU5.

När det gäller statliga företag anser näringsutskottet att staten har en bety-

delsefull roll som ägare av företag såväl inom basindustrierna som i andra

branscher. Ett statligt ägande är enligt utskottet motiverat av bl.a. sysselsät

nings- och regionalpolitiska skäl samt som en motvikt mot det privata nä-

ringslivet. Under våren 1998 kommer utskottet att behandla nya riktlinjer för

Telia AB:s verksamhet (prop. 1997/98:121) och Riksdagens revisorers för-

slag om statens roll som ägare av bolag (förs. 1997/98:RR9).

Utan att gå in i detalj på samtliga spörsmål som behandlas i motionerna

konstaterar näringsutskottet i nu berörd del av sitt yttrande att många krav

ligger i linje med pågående utveckling. Utskottet tillstyrker propositionen i

behandlad del och avstyrker motionerna A20 (m), A21 (c), A33 (fp), A47

(v), A54 (mp), A22 (kd), A32 (fp, m, c, kd), A19 (m) och A58 (fp) i berörda

delar.

När det gäller mål och riktlinjer tillstyrker Moderaternas, Kristdemokrater-

nas och Folkpartiets företrädare i en gemensam avvikande mening aktuella

förslag i Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- och

kommittémotioner samt i motion A19 (m). Centerpartiets representant till-

styrker i en avvikande mening berörda delar i Centerpartiets partimotion. I en

avvikande mening av Vänsterpartiets företrädare tillstyrks motsvarande delar

av Vänsterpartiets partimotion. Miljöpartiets representant i näringsutskottet

tillstyrker i en avvikande mening berörda förslag i Miljöpartiets partimotion.

Vad beträffar regelförenkling har näringsutskottet i betänkande

1997/98:NU10 behandlat motioner om avreglering inom företagsområdet

och därvid utförligt redovisat frågan liksom pågående utveckling. Utskottet

hänvisar till det aktuella betänkandet där uppgifter redovisas om bl.a. Småfö-

retagsdelegationens arbete.

Det är enligt näringsutskottet väsentligt att företagen har stabila spelregler

för att kunna planera framtida verksamhet och investeringar. Saneringen av

statsfinanserna har skapat förutsättningar för låga räntor och låg inflation.

Utskottet redovisar vissa uppgifter om av- och omregleringar under senare år

liksom pågående utredningsarbete rörande konkurrensregler och småföretag.

Småföretagsdelegationens arbete bereds för närvarande av regeringen vilket

välkomnas av näringsutskottet. De små företagens förutsättningar att hålla

sig informerade om regelverk på många olika områden måste enligt utskottet

beaktas. Näringsutskottet avstyrker motionerna A21 (c), A33 (fp) och A22

(kd) i berörda delar samt motion A32 (fp, m, c, kd).

Såvitt avser regelförenkling tillstyrker Moderaternas, Kristdemokraternas

och Folkpartiets företrädare i en gemensam avvikande mening motsvarande

förslag i Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- respektive

kommittémotioner samt i motion A32 (fp, m, c, kd), samtidigt som företrä-

darna anser att det behandlade förslaget i Centerpartiets partimotion i det

väsentliga kan anses tillgodosett. I en gemensam avvikande mening avstyr-

ker Vänsterpartiets och Miljöpartiets representanter berörda förslag ur Cen-

terpartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiets parti- och kommittémotioner

samt i motion A32 (fp, m, c, kd). Centerpartiets representant tillstyrker i en

avvikande mening berörd del av Centerpartiets partimotion samt motion A32

(fp, m, c, kd).

Utskottets ställningstagande

Faktorer som påverkar regionalpolitiken och den regionala näringspolitiken

Innan utskottet behandlar regeringens förslag till övergripande regionalpoli-

tiska mål och de motioner som har beröring med denna fråga vill utskottet

kommentera de olika faktorer som kan påverka förutsättningarna för regio-

nalpolitiken och den regionala näringspolitiken.

När det gäller den internationaliserade ekonomins påverkan av möjlighe-

terna att bedriva regionalpolitik och näringslivets organisation och lokalise-

ring drar utskottet inte några andra slutsatser än de regeringen redogjort för.

Däremot vill utskottet i fråga om den regionala utvecklingen beröra de

problem som den nuvarande befolkningsutvecklingen innebär. Utskottet vill i

detta sammanhang hänvisa till en nyligen publicerat skrift, Från Glesbygd

till Storstad? En kunskapsöversikt om flyttströmmar. Skriften är initierad av

Svenska Kommunförbundet.

Som framgår av propositionen har det sedan 1960-talet skett förändringar i

mönstret på flyttströmmarna. Under 1960-talet skedde en stor nettoinflytt-

ning till storstadslänen och en stor nettoutflyttning från skogslänen. De övri-

ga länens nettoinflyttning var i stort sett obefintlig. Orsaken till dessa flyt

ningsströmmar var huvudsakligen omstruktureringar inom jord- och skogs-

bruk samt en ökad efterfrågan på arbetskraft inom industri- och tjänstesek-

torn i de större städerna.

Under 1970-talet uppstod en stor nettoutflyttning från storstadslänen. Den-

na utflyttning brukar i dagligt tal kallas "den gröna vågen". Utflyttningen

från storstadslänen var egentligen inte någon "reell" utflyttning från storstä-

derna till glesbygden. Nettoflyttningen berodde i stället på att minskningen

av inflyttningen gick snabbare än minskningen av utflyttningen. Utflyttning-

en från storstäderna skedde i stor utsträckning till storstädernas kranskom-

muner. De övriga länen hade under detta årtionde en positiv nettoinflyttning.

Under 1980-talet vände flyttningsströmmarna. Detta innebar att stor-

stadslänen fick en positiv nettoinflyttning och övriga län en nettoutflyttning.

Perioden 1986-1994 präglades, som framgår av propositionen, av en förhål-

landevis balanserad befolkningsutveckling även i de regionalpolitiskt priori-

terade delarna av landet. Denna utveckling förklaras i stor utsträckning av en

betydande nettoinvandring av personer med flyktingbakgrund och/eller s.k.

anhöriganknytning. En stor del av dessa invandrare har senare flyttat till

storstadslänen.

Under de senaste åren har som nämnts denna typ av nettoinvandring till de

regionalpolitiskt prioriterade områdena praktiskt taget upphört, samtidigt

som utflyttningen av svenska medborgare har ökat. Tillsammans med sjun-

kande födelsetal är detta förhållande en av de viktigaste orsakerna till det

trendbrott som skett mot en väsentligt mer ogynnsam befolkningsutveckling

under perioden. Under perioden 1993-1994 svarade de svenska medborgarna

för endast omkring en femtedel av skogslänens flyttningsunderskott.

Invandrares stora rörlighet har flera orsaker. En viktig förklaring är ålders-

sammansättningen i invandrargruppen. De flyttintensiva åldrarna 20-29 år är

överrepresenterade. En annan viktig förklaring är att en person som en gång

flyttat från sin uppväxtplats är mer benägen att återigen flytta än en person

som aldrig har brutit upp. En tredje förklaring kan vara den bristande förank-

ringen på arbetsmarknaden. Arbetet fungerar i de sistnämnda fallen inte som

någon återhållande eller styrande faktor. En annan tänkbar förklaring kan

vara den politiskt beslutade placeringsstrategin.

Perioden 1995-1997 förändrades mönstret. Andelen svenska medborgare

som flyttade från skogslänen ökade och kom, som påpekas i propositionen,

att utgöra omkring två tredjedelar av flyttningsunderskottet. Omflyttningen

har varit mycket stor under de senaste åren. Under år 1997 flyttade 195 000

personer över länsgränserna. Åldersprofilen hos de personer som flyttar har

förändrats väsentligt. Vid en jämförelse med år 1970 är flyttningsintensiteten

hos personer i åldrarna 20-25 mycket högre i dag, medan den minskat bland

personer över 25 år och deras medföljande barn. Både kvinnor och män

flyttar i störst utsträckning i åldrarna 20-22 år.

Ökningen beror i huvudsak på att människor flyttar för att studera. De

kommuner som har fått ett flyttningsöverskott är framför allt de som ligger i

de tre storstadsområdena eller är universitets- och högskoleorter. Ändringar i

folkbokföringslagen den 1 juli 1991, som innebar att det inte längre är möj-

ligt att som ensamstående student vara folkbokförd i föräldrahemmet trots att

man flyttat hemifrån, kan ha bidragit till den ökning som skett vid studieor-

terna. Vilken betydelse detta har haft för statistiken över flyttningsströmmar-

na är svårt att säga, men troligen är det en bidragande orsak till det registre

rade flyttningsöverskottet på universitets- och högskoleorter.

Enligt den förutnämnda skriften är det inte tillräckligt att det finns en hög-

skola på orten för att ungdomarna skall stanna. Från vissa högskoleorter

flyttar fler ungdomar än vad högskolan drar till sig. Exempel på sådana orter

är Vänersborg, Härnösand, Falun, Eskilstuna och Trollhättan. För att de

nyutexaminerade skall stanna kvar krävs att det finns forskarutbildning eller

kunskapsinriktade företag som suger upp denna grupp. Det är därför enligt

utskottets mening viktigt med ett väl fungerande samspel mellan universitet

och högskolor å ena sidan och näringsliv å den andra.

Den nu beskrivna utvecklingen visar enligt utskottet på ett framtida pro-

blem. Genom att ungdomarna flyttar från skogslänen kommer befolknings-

strukturen att förändras. I och med att det är fler kvinnor än män som flyttar

blir även könsfördelningen i de barnafödande åldrarna sned. I de drabbade

kommunerna blir resultatet en minskning av personer i de familjebildande

åldrarna.

Om mönstret från 1960- och 70-talen upprepas kan den nuvarande utflytt-

ningen följas av en återflyttning. I vilken omfattning framtidens högsko-

lestudenter kommer att återvända till sin hembygd efter avklarade studier är

dock mycket osäkert. Av studier där denna fråga undersökts framgår att

många är beredda att flytta tillbaka om de kan få ett i förhållande till sin

utbildning adekvat arbete. Slutsatsen av detta är att regionalpolitiken måste

utformas så att dessa personer kan finna arbeten på den ursprungliga hemor-

ten.

Utskottet vill påpeka att det även i de övriga länderna i Norden finns lik-

artade problem med utflyttningar från glesbygd till storstad.

Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till övergripande

mål för regionalpolitiken samt motioner rörande förutsättningar och mål för

regionalpolitiken.

Övergripande synpunkter

Regeringens proposition 1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och väl-

färd innehåller enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning en värdefull

beskrivning av förändrade villkor, hot och möjligheter som påverkar förut-

sättningarna för regional utjämning och utveckling i Sverige under de kom-

mande åren. Utifrån den analys som propositionen gör av villkoren för nä-

ringslivet och konkurrensförhållanden blir slutsatsen att politiken för regio-

nal utjämning och utveckling måste decentraliseras ytterligare. Regionerna

måste enligt utskottets uppfattning få ökat inflytande över prioriteringar och

medelsanvändning. En förstärkning av regionalpolitiken bör ske främst ge-

nom ökad tonvikt på den stora regionalpolitiken och genom utveckling av

den regionala näringspolitiken.

Förslagen i propositionen bygger enligt utskottets uppfattning på ett gedi-

get kunskapsunderlag. Utöver det utredningsarbete som har gjorts inom

Regeringskansliet har ett omfattande analysarbete utförts av NUTEK,

REKO-STAT-utredningen (SOU 1997:13), Glesbygdsverket, Konsument-

verket, Statskontoret samt av Utredningen om konkurrensneutralt transport-

bidrag (SOU 1997:94).

I parti- och kommittémotioner kritiseras propositionens förslag på en lång

rad punkter. Det förefaller dock som om dessa motionärer endast i mycket

begränsad utsträckning har upptäckt den betydande kunskapsbank som det

nyss nämnda utredningsmaterialet utgör.

När det gäller Moderaterna och Folkpartiet kan förslagen till åtgärder för

regional utjämning framför allt sägas bestå av krav på omfattande nedskär-

ningar av anslagen för detta ändamål, något som dock inte uttryckligen

framgår av motionerna A20 och A33. Där pläderas i stället i allmänna orda-

lag för förbättrat företagsklimat och i Folkpartiets fall också för lokal mobil

sering. Utskottet vill erinra om att Folkpartiet i samband med budgetbehand-

lingen för innevarande budgetår krävde nedskärningar av anslagen inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling med 1 miljard kronor

eller ca 27 % av regeringens anslagsförslag. Moderaternas nedskärningsför-

slag uppgick till 635 miljoner kronor eller drygt 17 % av det föreslagna

anslaget (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 19, bet. AU2, rskr. 128). Om inte

riksdagen hade avvisat dessa motionsförslag skulle de ha tvingat fram en

kraftigt sänkt ambitionsnivå när det gäller att underlätta utvecklingen i nä-

ringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Enligt utskottets uppfattning bör Sverige, tvärtemot vad som skulle bli

fallet om man genomförde Moderaternas och Folkpartiets politik, fortsätta att

eftersträva likvärdiga levnadsvillkor i alla delar av landet. Den svenska poli-

tiken för regional utjämning och utveckling låter sig mycket väl förenas med

åtgärder för att underlätta företagandets villkor och att ta till vara medbor-

garnas engagemang på lokal nivå. Utskottet återkommer senare i betänkandet

till dessa frågor.

Regionalpolitisk utredning

Regeringen aviserar i propositionen i relativt allmänna ordalag att analyser

och utredningsarbete skall göras på flera områden. Bl.a. skall enligt proposi-

tionen en närmare analys ske av regionalpolitikens hittillsvarande effekter på

framför allt den regionala utvecklingen men även den ekonomiska tillväxten.

Likaså skall de framtida förutsättningarna att upprätthålla regional balans i

Sverige analyseras och glesbygdens och landsbygdens framtida utvecklings-

möjligheter utredas. I vilka former detta analys- respektive utredningsarbete

är tänkt att bedrivas framgår inte av propositionen.

De långsiktiga regionalpolitiska problemen är som framgått ovan oföränd-

rade. De senare åren har en betydande befolkningsminskning ägt rum i de

regionalpolitiskt prioriterade regionerna. För att vända utvecklingen krävs en

kraftsamling. I en utredning med parlamentariskt inflytande bör bl.a. effek-

terna av dagens regionalpolitik studeras. En strategi för regional balans bör

vidare utarbetas. Utredningsarbetet bör ha bred inriktning och bör bl.a. kunna

innefatta frågor om främjande och tillvaratagande av lokala resurser och om

stimulans av företagande och sysselsättning genom exempelvis företagsstöd,

riskkapital och/eller kompetensutveckling. Likaså bör utredningen kunna

behandla frågor om insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa sekto-

rer, exempel infrastruktur, postväsende och utbildning. Utredningsarbetet

skall även innefatta gles- och landsbygdsfrågor. Vad utskottet här anfört om

regionalpolitisk utredning bör med anledning av motionerna A47 (v) och

A429 (fp) i motsvarande delar ges regeringen till känna.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna det fyraåriga forskningsprogram

rörande landsbygd och landsbygdsutveckling som tagit sin början under år

1998. Bakom forskningsprogrammet står Forskningsrådsnämnden, Bygg-

forskningsrådet, Glesbygdsverket, Institutet för regional forskning, Kommu-

nikationsforskningsberedningen samt Skogs- och jordbrukets forsknings-

nämnd.

De projekt som finansieras inom ramen för forskningsprogrammet kan ex-

empelvis avse långsiktiga frågor om sysselsättning, småföretagande och

miljö på landsbygden. Projekten kan således täcka ekonomiska, miljömässi-

ga, socio-ekonomiska och/eller kulturella aspekter på landsbygden och dess

befolkning. Exempel på andra forskningsområden inom programmet är fö-

retagande i och utanför de areella näringarna, hur IT och annan infrastruktur

påverkar landsbygdens utvecklingsmöjligheter samt omställningen mot en

hållbar utveckling. I forskningsprogrammet välkomnas också projekt som

syftar till att synliggöra såväl kvinnors som mäns speciella förutsättningar på

landsbygden, liksom forskning som rör frågor om demokratiska processer,

lokal utveckling samt makt och inflytande i landsbygdens utveckling.

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

Utskottet ansluter sig till de förslag rörande mål och riktlinjer som läggs fra

i propositionen. De mål för regionalpolitiken som riksdagen vid flera tillfäl-

len har ställt sig bakom skall således ligga fast. Målen för regionalpolitiken

skall alltså vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga l

nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta mål avser vad som

brukar benämnas den stora regionalpolitiken.

Utskottet återkommer nedan till regeringens förslag om mål för den regio-

nala näringspolitiken.

Med anledning av yrkanden rörande jämställdhet i regionalpolitiken och

den regionala näringspolitiken i Vänsterpartiets i motion A47 finner utskottet

anledning att påpeka att det i det föreslagna målet för den regionala närings-

politiken (se nedan) uttryckligen sägs att målet skall omfatta både kvinnor

och män. På länsstyrelserna, som ju får en nyckelroll i arbetet med den nya

regionala näringspolitiken (se avsnitt 8 i betänkandet), ställs redan i dag kra

att de inom samtliga verksamhetsområden skall vidta åtgärder som främjar

ett jämställdhetsperspektiv. Detta framgår av länsstyrelsernas regleringsbrev.

I anslutning till verksamhetsmålet att främja jämställdhet ställs också krav på

återrapportering. Insatser och resultat skall redovisas och bedömas under

respektive verksamhetsgren. Statistik skall enligt regleringsbrevet redovisas

könsfördelad. Där detta inte är möjligt skall en motivering lämnas. Som

framgår av utskottets redovisning av jämställdhetskraven på länsstyrelserna

anser statsmakterna att regionalpolitiska åtgärder skall nå ut till båda könen

och att det i det regionala utvecklingsarbetet är viktigt att statistisk inform

tion finns uppdelad på kvinnor och män.

Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning om vikten av ett jäm-

ställdhetsperspektiv i propositioner men menar att det viktigaste trots allt

måste vara att jämställdheten får ett genomslag i det fortlöpande regionala

utvecklingsarbetet, något som regleringsbrevets nyss nämnda krav bidrar till.

Mer statistik än i dag borde enligt utskottets uppfattning redovisas könsupp-

delad i propositioner. Det är också önskvärt att jämställdhetsanalyser blir mer

frekvent förekommande i regeringsförslag. Däremot anser utskottet att det är

att gå för långt att exempelvis kräva att all statistik skall redovisas könsupp

delad i propositioner.

I Vänsterpartiets motion föreslås som framgått ovan att de ekonomiska

ramarna för särskilda regionalpolitiska medel skall utökas med ca 500 miljo-

ner kronor för jämställdhetsåtgärder och medelstillskott för länsstrategierna.

Utskottet konstaterar att riksdagen under innevarande riksmöte redan har

avslagit ett förslag från Vänsterpartiet om att utöka ramen för utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling med 400 miljoner kronor (prop.

1997/98:1, utgiftsområde 19, yttr. AU2y, bet. FiU1, rskr. 35).

Miljöpartiet anser att kommunsektorn bör få vidare ekonomiska ramar. Ett

sådant förslag har redan avslagits av riksdagen i samband med behandlingen

av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 25, bet.

FiU1, rskr. 35). Inte heller har partiets förslag om kraftigt höjda bensinskatt

fått något gehör i riksdagen. Utskottet kan därför inte finna någon anledning

att förorda en utredning av hur vissa grupper skulle få kompensation för

merkostnader till följd av ett sådant beslut.

Utan att precisera på vilket sätt det skulle ske vill Miljöpartiet verka för

nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn genom försöksverksamhet i skogslän

och glesbygd. Utskottet menar för sin del att tillväxten inom tjänstesektorn

framför allt skall stimuleras genom goda generella villkor för företagande. I

sammanhanget vill utskottet emellertid peka på att NUTEK har i uppdrag att

bedriva aktiv uppsökande verksamhet mot tjänsteföretag i Stockholmsområ-

det angående en eventuell lokalisering i stödområdet.

Flera motioner tar som nämnts upp frågan om fördelning av makt och in-

flytande på olika organisatoriska nivåer. Centerpartiet vill i motion A21 att

regionalpolitiken skall präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. Miljöparti-

et anser i motion A54 att det är viktigt att mer makt, befogenheter och resur-

ser flyttas ner från central till regional och lokal nivå, medan Kristdemokra-

terna i motion A22 förespråkar ökad kommunal och regional självstyrelse

genom direktvalda regionala fullmäktige.

Rapporten Bygderörelsen i Sverige (Statens institut för regionalforskning,

SIR, 1998) konstaterar att den lokala nivån på senare år har kommit att spela

en allt större och viktigare roll i förhållande till nationalstaten. De lokala

utvecklingsgrupperna har med en betydande insats av eget ideellt arbete, eget

kapital, samhällsstöd och kreativitet utvecklat den lokala infrastrukturen med

bl.a. service, bostäder och arbete. Enligt rapporten pekar dock forskningsre-

sultaten framför allt på att bygderörelsen är en viktig "skapare" av lokal

identitet och en "förnyare" av lokal demokrati. Tillväxten i bygderörelsen har

varit mycket snabb. Från knappt 900 lokala utvecklingsgrupper år 1989 har

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva utvecklats till ett nätverk med om-

kring 3 500 grupper år 1997.

Utskottet anser att denna utveckling talar för sig själv. Utan gynnsamma

omvärldsbetingelser hade den inte varit möjlig. Även om det som Centerpar-

tiet benämner nerifrån och upp-perspektivet kan utvecklas ytterligare existe-

rar detta redan i hög grad i regionalpolitiken. Det är också en viktig be-

ståndsdel i den nya regionala näringspolitiken. När det gäller motionsförsla-

gen om direktvalda regionala fullmäktige eller motsvarande vill utskottet

erinra om riksdagens ställningstagande i anslutning till beslutet om att införa

regionala självstyrelseorgan (prop. 1996/97:36, bet. KU4, rskr. 77). Riksda-

gen ansåg att förslag av denna karaktär bör prövas före valen år 2002 på

basis av erfarenheterna av försöksverksamheten med självstyrelseorgan.

I bl.a. Centerpartiets motion A21 föreslås åtgärder i syftet att underlätta

tillkomsten av kunskaps- och tjänsteföretag, exempelvis när det gäller s.k.

hushållsnära tjänster. Centerpartiet föreslår vidare ett skattefritt sparande f

att starta eget. Partiet lämnar som framgått ovan också förslag om att arbets-

löshetsförsäkringen skall utformas så att deltidsanställda inte missgynnas.

Flera olika åtgärder har på senare tid vidtagits i syfte att underlätta till-

komsten av bl.a. kunskaps- och tjänsteföretag. Framför allt är det, som ar-

betsmarknadsutskottet nyss framhållit, väsentligt att erbjuda goda generella

villkor för företagande. Också riktade åtgärder kan i vissa fall vara motivera-

de. När det gäller åtgärder inom tjänstesektorn, och då främst vårdområdet

och s.k. hushållsnära tjänster, hänvisar näringsutskottet i sitt yttrande till

redovisning av pågående utredningar och insatser i utskottets betänkande

1997/98:NU10. Inom arbetsmarknadsutskottets eget beredningsområde har

under innevarande riksmöte ett förlängt starta eget-bidrag införts för invand-

rare och en ny lag tillkommit om rätt till tjänstledighet för att starta och be

driva näringsverksamhet.

När det gäller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetande har

regeringen i april 1998 tillsatt en utredning (dir. 1998:27) med uppgift att

bl.a. överväga om det bör göras förändringar i de nuvarande reglerna för rätt

till arbetslöshetsersättning för deltidsarbetande och personer med tillfälliga

arbeten. Syftet skall enligt utredningsdirektiven vara att stärka dessa perso-

ners ställning på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslöshetsförsäkringens

karaktär av omställningsförsäkring bevaras. Näringsutskottet behandlar i sitt

yttrande det aktuella yrkandet i motion A21 och avstyrker därvid detta.

I fråga om Miljöpartiets krav i motion A54 om ekologisk grundsyn även i

regionalpolitiken vill utskottet erinra om att propositionens förslag till över

gripande mål för den regionala näringspolitiken uttryckligen anger att den

ekonomiska tillväxt som stimuleras genom insatserna skall vara hållbar.

Som nämnts ovan skall glesbygdens och landsbygdens framtida utveck-

lingsmöjligheter utredas. Ett av de områden som bör belysas i utredningen är

landsbygdens roll i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. I

detta sammanhang vill utskottet också erinra om att ett av länsstyrelsernas

fyra verksamhetsmål är att inom samtliga verksamhetsgrenar främja en eko-

logiskt hållbar utveckling. I det övergripande målet för NUTEK, progra-

mområde Regional utjämning och utveckling, slås vidare fast att progra-

mområdet skall bidra till en balanserad regional utveckling som präglas av en

uthållig ekonomisk tillväxt. Utskottet behandlar i avsnitt 4 frågan om miljö-

hänsyn vid beviljande av regionalpolitiska företagsstöd.

Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna A20

(m), A21 (fp), A30 (c), A33 (fp), A47 (v), A54 (mp), A19 (m), A22 (kd) och

A58 (fp), i förekommande fall i berörda delar.

Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken

Som tidigare framgått anser utskottet i likhet med regeringen att målet för

regionalpolitiken skall ligga fast. Utskottet ställer sig också bakom proposi-

tionens förslag till övergripande mål för den regionala näringspolitiken.

Detta mål skall således vara att utifrån de förutsättningar som finns i varje

region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och

växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.

Det faktum att inget parti har begärt avslag på regeringens förslag i denna del

tolkar utskottet som att det på denna punkt finns överensstämmelse i partier-

nas synsätt. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att näringsutskottet i

sitt yttrande tillstyrker regeringens förslag rörande riktlinjer för regionalpo

tiken respektive den regionala näringspolitiken.

Utskottet har under innevarande riksmöte i betänkande 1997/98:AU2 re-

dovisat en rad andra mål med anknytning till regionalpolitik. I anslutning till

detta tillstyrkte utskottet ett förslag från regeringen om övergripande mål för

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (prop. 1997/98:1, ut-

giftsområde 19, bet. AU2, rskr. 128). Målet för utgiftsområde 19, som främst

skall vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade omr

den att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitik

ligger enligt utskottets uppfattning väl i linje med det mål som nu föreslås fö

den regionala näringspolitiken.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A20

(m), A33 (fp), A19 (m) och A22 (kd), i samtliga fall i berörd del.

Utskottet kan glädjande nog konstatera att det råder en bred politisk enig-

het om att den nationella och regionala företagsmiljön spelar en stor roll för

näringslivets förutsättningar att utvecklas. Propositionen redovisar en rad

olika aktiviteter som pågår i syfte att underlätta etablering och utveckling av

småföretag, främja utländska investeringar, export m.m. samt förenklingsåt-

gärder när det gäller företagande. I fråga om regelförändringar innehåller

näringsutskottets yttrande värdefull information om pågående verksamhet i

detta syfte. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i näringsutskottets positiva

syn på den prövning som för närvarande görs av regeringen i fråga om möj-

ligheterna att förenkla regler och minska regelmängden.

Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang också peka på att det re-

geringsförslag om regionala tillväxtavtal som behandlas i betänkandets av-

snitt 8 innefattar möjligheter till ökad flexibilitet i olika regelverk. I samb

med att tillväxtavtal utarbetas kommer de deltagande parterna att få möjlig-

het att lämna förslag som syftar till att öka flexibiliteten i befintliga regel

för tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Förslag till förändringar

kan enligt propositionen handla om att flytta beslutsrätten över lån, bidrag

eller motsvarande från en aktör till en annan. Det kan också gälla justeringar

av villkoren för medelsanvändning. Berörda parter skall vara överens om

förslagen. Enligt regeringen är en övergripande ambition att tydliga mål i

ökad utsträckning skall ersätta detaljerade regler.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna A20

(m), A21 (c), A33 (fp), A22 (kd) och A32 (fp, m, kd, c) bör avslås, i före-

kommande fall i berörda delar.

Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem

Flera motioner föreslår som framgått ovan förändringar i kommunsektorns

statsbidrags- och utjämningssystem eller att sådana förändringar skall utre-

das. Dagens statsbidrags- och utjämningssystem trädde i kraft den 1 januari

1996. Redan dessförinnan tillkallades en parlamentariskt sammansatt kom-

mitté, Kommunala utjämningskommittén, med uppgift att följa upp och

utvärdera det nya systemet för kostnadsutjämning och lämna förslag till

förändringar för att förbättra systemets förmåga att skapa likvärdiga ekono-

miska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Av kommitténs

direktiv framgår att den bör bedriva sitt arbete så att förslag till förändring

kan läggas fram för riksdagen i sådan tid att de kan träda i kraft år 2000. Mot

bakgrund av det utvärderingsarbete som pågår anser utskottet att motionerna

A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och A44 (v) bör avslås av riksdagen i berörda

delar.

Storstadsfrågor

I några motioner behandlas en rad frågor som rör Stockholmsregionen. I

propositionen konstateras att genom den starka integrationen till följd av

nätverk och underleverantörssystem avgörs utvecklingen i de mer perifera

arbetsmarknadsregionerna ofta av utvecklingen i de större städerna och cent-

ralorterna. En gynnsam utveckling där får spridningseffekter till andra delar

av landet och skapar dessutom förutsättningar för omfördelning av resurser

mellan individer och regioner.

I fråga om segregation och utanförskap i storstäderna vill arbetsmarknads-

utskottet erinra om att utskottet i betänkande 1997/98:AU2 poängterat att

sådana företeelser måste motverkas och lokal utveckling stimuleras. Rege-

ringen har aviserat att en proposition om storstadsfrågor med tonvikt på

frågor som rör segregation i storstadsområdena skall föreläggas riksdagen i

maj 1998. Riksdagen kommer därmed att få tillfälle att ta ställning till åt-

gärdsförslag på dessa områden. Motion A48 (s) samt motionerna A446 (s)

och A458 (m) i berörda delar avstyrks av utskottet.

Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.

I propositionen redovisas beräkningar av storleken på de resurser som staten

tillför regionerna. Utskottet delar propositionens uppfattning att bättre infor

mation om de samlade resurser som står till buds för regionerna kan ligga till

grund för ökad samordning såväl mellan olika organ på det regionala och

lokala planet som mellan regionalt fördelade resurser som härrör från olika

politikområden. Utskottet utgår från att en vidareutveckling sker av arbetet

med att beräkna statens samlade resurser för regional utveckling så att upp-

gifterna kan brytas ner och öppet redovisas på regional nivå. Den informa-

tion som redovisas i propositionen avser föregående och innevarande bud-

getår. Det bör i det regionala planeringsarbetet vara av stort värde att få

tillgång till denna typ av information också avseende framtida resurser, ex-

empelvis kommande budgetår.

Med anledning av de motioner som tar upp frågan om återförande av

vinster från vattenkraftsproduktion, m.m. vill utskottet erinra om att riksda-

gen vid ett flertal tillfällen har avslagit motionsförslag av denna innebörd.

Det är bl.a. med hjälp av statens samlade resurser för regional utveckling

som en regional utjämning av livsvillkoren skall främjas. Utskottet vidhåller

mot denna bakgrund sin i tidigare sammanhang framförda uppfattning när

det gäller återföring av vinster från vattenkraft och avstyrker därmed motio-

nerna A21 (c), A47 (v) och A54 (mp) i berörda delar samt motion A401 (c).

Motionsförslagen om att växla över från statlig fastighetsskatt på vatten-

kraftsstationer till kommunal fastighetsavgift, om att till de regioner där

vattenkraften produceras återföra vinster, inkomster eller skatteinkomster

från vattenkraften, om ökad kommunal anknytning av fastighetsskatten och

om höjda bygdeavgifter är enligt utskottets synsätt varianter på samma tema

som de nyss behandlade motionerna. Motionerna A22 (kd), A45 (v) och A54

(mp) avstyrks därför i berörda delar.

2. Insatser av regionalpolitisk betydelse inom vissa

sektorer

2.1 Den kommunala ekonomin

Regeringen lämnar inte något förslag till riksdagsbeslut i detta avsnitt av

propositionen. Följande anförs dock. Kommuner och landsting intar en cen-

tral ställning i det svenska samhället. Kommuner och landsting svarar i dag

för en rad väsentliga samhällsuppgifter. Verksamheten i kommunerna och

landstingen har därmed mycket stor betydelse för att skapa likvärdiga lev-

nadsvillkor för alla. Kommunernas ekonomiska svårigheter, bl.a. orsakade av

ett stort antal tomma lägenheter, behandlas senare under våren med anled-

ning av den bostadspolitiska propositionen.

Några motioner har inte väckts med anknytning till den kommunala eko-

nomin.

2.2 Infrastrukturen för kommunikationer

I detta avsnitt behandlar utskottet IT- och telefrågor samt frågor som rör

vägar och järnvägar m.m.

Propositionen

Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.

Bl.a. följande anges dock.

Regeringen bedömer att åtgärderna inom transportinfrastrukturen priorite-

ras bl.a. utifrån regional- och näringspolitiska utgångspunkter. Åtgärder inom

området vidtas kontinuerligt.

Regeringen anser att det ur regionalpolitisk synvinkel är av stor vikt med

väl fungerande tågförbindelser mellan Stockholm och Östersund. Regeringen

bedömer därför att snabbtågsanpassningen bör påskyndas. Inriktningen bör

vara att snabbtågstrafiken skall starta senast år 2002, vilket enligt propositi

nen innebär en tidigareläggning med fem år. Regeringen anger att den nya

myndigheten - Rikstrafiken - som föreslås i den transportpolitiska proposi-

tionen 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling bör verka för att

den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Östersund fortlö-

pande utvecklas och förbättras.

Enligt propositionen har riksväg 45 mellan Göteborg och Karesuando samt

vissa anslutande vägar stor betydelse för näringslivets och arbetsmarknadens

funktion i Norrlands inland. I Vägverkets förslag till nationell väghållnings-

plan ingår ombyggnad av riksväg 45 främst på vissa punkter i Dalarnas län. I

Västerbottens och Norrbottens län föreslås förstärkningsåtgärder och vissa

justeringar av befintlig väg. Kostnaden för de föreslagna åtgärderna är ca 650

miljoner kronor. Regeringen avser att tidigarelägga vissa av investeringsåt-

gärderna på riksväg 45 så att 80 % av dem kan utföras inom tre år.

Av propositionen framgår vidare att särskilda insatser kommer att göras

för upprustning och underhåll av vägnätet. Regeringen avser att tidigareläg-

ga åtgärder i de nationella och regionala planerna så att eftersatt underhåll

kan börja tas igen. Enligt propositionen kommer vidare rekonstruktionen av

vägnätet att forceras liksom satsningar göras på att höja bärigheten. Rege-

ringen bedömer att de planerade insatserna kommer att ha en särskild bety-

delse för Norrlandslänen.

Regeringen anger att E 4:s sträckning vid Sundsvall utgör en besvärlig

flaskhals för stora delar av vägtrafiken till och från norra Sverige. Det är

därför av stor vikt för hela vägtrafikstrukturen längs Norrlandskusten att

projekteringen av den nya förbifarten kan påbörjas snarast. För närvarande

planeras byggnationen i huvudsak komma att ske efter år 2007. Av proposi-

tionen framgår att regeringen avser att medverka till att förberedelsearbetet

kan fortsätta så att frågan om finansieringen kan behandlas i beslutet om den

nationella väghållningsplanen inför nästa planperiod som avser åren 2002-

2011.

När det gäller telefrågor och informationsteknik (IT) framgår av propositio-

nen att telekommunikationerna skall bidra till regional balans, att de skall

vara öppna och flexibla, att de skall bidra till ett effektivt resursutnyttjand

samhället samt att de i sig skall vara effektiva. Regeringen hänvisar bl.a. til

de insatser som fortlöpande görs för att utveckla och modernisera den infor-

mationstekniska infrastrukturen. Vidare anges att konkurrensen på markna-

den pressar ner priserna och medför ökade satsningar på nya produkter från

operatörernas sida. Mycket talar för att konkurrensen på marknaden kommer

att leda till att anknytningar kommer att byggas ut i stor omfattning via

ADSL, satellitkommunikation, elnät och fiberkabel. Regeringen bedömer att

den nya telelagen uppfyller höga krav på regionalt likvärdiga villkor. Rege-

ringen hänvisar vidare till att Post- och telestyrelsen har i uppdrag att åter-

rapportera konsekvenser av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på

telemarknaden med avseende på tjänsteutbud, prisutveckling och servicegrad

för bl.a. olika regioner och abonnentkategorier. Därutöver skall särskilt mål-

uppfyllelsen av de regionala och sociala målen i telelagen redovisas.

Motioner

Allmänna frågor

Moderaterna menar i partimotion A20 att det behövs ett bättre beslutsun-

derlag för trafikpolitiken än det som presenterats i propositionen; bl.a. är

förslagen i stor utsträckning redan tillgodosedda i Vägverkets respektive

Banverkets planeringsarbete. Motionärerna anser att det presenterade be-

slutsunderlaget är så bristfälligt att de flesta av propositionens förslag bör

avslås i avvaktan på att konsekvensbeskrivningar utarbetas (yrk. 9).

Centerpartiet föreslår i partimotion A21 en utredning om införandet av ett

skatterättsligt "glesbygdsavdrag" för dem som har långa avstånd och reser

mycket och inte kan nyttja kollektivtrafiken (yrk. 8).

Vänsterpartiet efterlyser i motion A47 särskilda utredningsinsatser. Enligt

motionärerna bör vägarnas beskaffenhet i Norrlands inland utredas med

tanke på turismen. På järnvägsområdet föreslår motionärerna att en rad olika

järnvägsprojekt utreds närmare. Det gäller bl.a. en upprustning av Väster-

dalsbanan med banförlängning till Sälen, utbyggnad av Norrbotniabanan och

biltåg. En utredning bör vidare genomföras om behovet av vägar och järnvä-

gar och godsterminaler för att öka möjligheterna till ett utvecklat samarbete

inom Barentsregionen (yrk. 8 delvis).

Kristdemokraterna anser i motion A22 (yrk. 29) att transporternas betydelse

för landsbygdsturismen bör utredas. En analys av transportbehoven i områ-

den med litet underlag bör ligga till grund för förslag som kan ge perifera

områden samma möjligheter att utvecklas som mer tätbefolkade delar av

landet.

Vissa motioner tar upp frågor om järnvägen.

Tågförbindelserna mellan Stockholm och Östersund behandlas i motionerna

A18 (m) yrkande 3, A29 (c) yrkande 4, A31 (fp) yrkande 6, A33 (fp) yrkan-

de 4, A40 (s), A44 (v) yrkande 6 och A55 (s). Samtliga motionärer framhål-

ler vikten av att snabbtågsförbindelsen mellan Stockholm och Östersund

utvecklas och genomförs längs Norra stambanan, dvs. via Bollnäs och Ljus-

dal. I motionerna A31 yrkande 1 och A33 (fp) yrkande 4 framhålls även

vikten av att den aktuella tågtrafiken sker via Arlanda flygplats.

I fem motioner föreslås en tidigareläggning av dubbelspårsutbyggnaden

mellan Uppsala och Gävle på sträckan Älvkarleby-Bomansberget.

Vänsterpartiet förordar i motion A47 (yrk. 8 delvis) en tidigareläggning av

dubbelspår på banan Gävle-Uppsala på sträckan mellan Älvkarleby och

Bomansberget.

Owe Hellberg (v) redovisar i motion A44 motsvarande uppfattning och

framhåller att med nuvarande tågtrafik och planerad trafiktillväxt bör dubbel-

spårsutbyggnaden tidigareläggas (yrk. 7).

Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) framhåller i motion A18 att

planerna på att bygga dubbelspåret Älvkarleby-Bomansberget först åren

2002-2004 stämmer dåligt överens med den förutsedda snabbtågstrafiken på

sträckorna Stockholm-Östersund och Stockholm-Sundsvall liksom med den

planerade regionala tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle. Projektet föreslås

därför bli tidigarelagt och påbörjas i slutet av 1998 (yrk. 2).

Sven Bergström (c) konstaterar i motion A29 att enkelspåret på den aktu-

ella bansträckan redan i dag utgör en besvärande flaskhals för tågtrafiken.

Om inte projektet tidigareläggs kan knappast den planerade regionala tågtra-

fiken mellan Uppsala och Gävle startas som avsetts hösten 2000 (yrk. 5).

Lennart Rohdin (fp) betonar i motion A31 (yrk. 5) att en utbyggnad av

järnvägssträckan Bomansberget-Älvkarleby är central för hela regionens

framtida utveckling.

Andra ban- och trafikförslag på järnvägsområdet redovisas i följande motio-

ner.

Kristdemokraterna framhåller i kommittémotion A22 att Inlandsbanan på

sikt bör vidareutvecklas som en transportled i hela sin längd från Kristine-

hamn till Gällivare (yrk. 32). De menar vidare att en utbyggnad av Väster-

dalsbanan fram till Sälen är en framtidssatsning och förordar att detta projekt

bör övervägas noggrant. I detta sammanhang bör prövas att finansiera en

utbyggnad med EU-bidrag (yrk. 33).

Laila Bäck och Leo Persson (båda s) framhåller i motion A37 att Inlands-

banan är viktig för den tunga industrins transportbehov och för inlandskom-

munerna som en framtida gods- och transportjärnväg. Inlandsbanan utgör

också enligt motionärerna ett komplement för utvecklingen av turismen i

inlandet.

Kjell Ericsson (c) framhåller i motion A17 delvis att det krävs ytterligare

järnvägsinvesteringar i Värmland. Det gäller bl.a. upprustning och ökad

kapacitet på Värmlandsbanan samt på banan Mellerud-Kil-Karlstad.

Lennart Rohdin (fp) efterlyser i motion A31 ett närmare samarbete mellan

SJ och berörda kommuner inför tidtabellsomläggningar (yrk. 7).

Siri Dannaeus (fp) framhåller i motion A58 (yrk. 4) att goda kommunika-

tioner är viktiga för regional tillväxt. Det är därför viktigt att införandet a

snabbtågstrafik med X 2000-förbindelser inte sker på bekostnad av antalet

tågstopp.

I motion A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s) anges att snabb-

tågstrafiken är mycket viktig och att den bör anpassas till att betjäna turis-

men. Detta betyder att tillgängligheten måste ökas och att vissa bansatsningar

till den svenska fjällvärlden måste komma till stånd, exempelvis till Säle-

nområdet.

Vissa motioner tar upp frågor med anknytning till vägnätet.

Centerpartiet föreslår i partimotion A21 en upprustning av grusvägnätet. Det

bör tillskapas en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik med

mer än 150 fordon per dygn (yrk. 6). Partiet menar också att möjligheten att

få medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder för enskilda vägar bör återin-

föras (yrk. 7).

Folkpartiet menar i kommittémotion A33 att vägnätet i bl.a. skogslänen

måste upprustas. Det skulle medföra minskade problem med tjällossningen

(yrk. 3).

I Miljöpartiets partimotion A54 föreslås att E 4:s och E 14:s sträckning

förbi Sundsvall utformas på ett billigare sätt än det regeringen och Vägverket

planerar (yrk. 12).

I motion A23 (yrk. 4) föreslår andre vice talman Görel Thurdin (c) ökade

satsningar på upprustning och underhåll av länsvägarna i Västernorrlands

län.

Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s) förespråkar i motion

A12 en ny sträckning av E 4 mellan Uppsala och Mehedeby.

Axel Andersson m.fl. (s) föreslår i motion A56 en tidigareläggning av E 4:s

om- och utbyggnad på sträckan Enånger-Hudiksvall.

Elizabeth Nyström (m) framhåller i motion A59 vikten av en utbyggnad av

riksväg 45. Sträckan Göteborg-Trollhättan bör enligt motionären prioriteras.

Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m) föreslår i motion A18 att den

planerade ombyggnaden av E 4 sträckorna Uppsala-Älvkarleby respektive

Enånger-Hudiksvall tidigareläggs.

I motion A46 (yrk. 2) av Marianne Andersson (c) framförs att en tidigare-

läggning av resurser till vägarna i Dalsland bör ske.

Kjell Ericsson (c) pekar i motion A17 delvis på Värmlands behov av resur-

ser för olika väg projekt.

Några motioner avser övergripande frågor i vissa regioner.

Bengt Hurtig (v) tar i motion A45 upp frågor med anknytning till främst

Norrbotten. Han föreslår att Sveriges, Norges, Finlands och Rysslands kom-

munikationsministrar gemensamt utarbetar en plan och prioriteringsordning

för ett ekologiskt uthålligt kommunikationssystem i de delar av länderna som

kan kallas Barentsregionen (yrk. 4). Han framhåller vidare i motionen beho-

vet av åtgärder som stärker infrastrukturen - vägar, järnvägar och telekom-

munikation - i Norrbottens län (yrk. 3).

Per Westerberg (m) framhåller i motion A409 (yrk. 1) behovet av investe-

ringar i vägar och järnvägar i Södermanland.

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) menar i motion A458 (yrk. 5) att det behövs en

ny politik för utbyggnad av Stockholmsregionens infrastruktur såvitt avser

flyg, tåg- och vägtrafik.

Ett par motioner tar upp frågor om Gotland.

Vänsterpartiet anser i partimotion A47 att Gotlandsborna måste ha lång-

siktiga och trygga förbindelser med fastlandet. Kravet på att staten tar över

driften av Gotlandstrafiken har åter aktualiserats (yrk. 9).

Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s) pekar i motion A53 på

att kommunikationerna har stor betydelse för Gotlands utveckling och till-

växt.

Några motioner tar upp frågor om elektronisk kommunikation och teletjäns-

ter. Här betonas telesystemet och informationstekniken (IT) som en del av

landets infrastruktur.

Moderaterna framhåller i partimotion A20 som sin mening att till in-

frastruktur hör även de elektroniska kommunikationsmöjligheterna. Partiet

föreslår (yrk. 4) att staten utarbetar ett program för regional utbyggnad av

informationsteknisk infrastruktur.

Även Centerpartiet tar upp frågor om den elektroniska infrastrukturen. I

partimotion A21 framhålls att nya tekniska lösningar ger möjlighet till bättre

kommunikation. De s.k. ADSL-baserade tjänsterna för bredbandskommuni-

kation måste byggas ut (yrk. 4). Det behövs också en enhetstaxa för anslut-

ning till teletjänster (yrk. 5).

Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 19) att begreppet bastelefoni

bör vidgas till att omfatta fler tjänster än vad som gäller i dag. Partiet mena

också att allmänna samlingslokaler med möjligheter till avancerad datakom-

munikation breddar näringslivsstrukturen. Detta bör enligt partiet stödjas

(yrk. 38).

I Folkpartiets kommittémotion A33 (yrk. 6) framställs krav på en reform

som minskar antalet riktnummer i landet. Bakgrunden är att motionärerna

anser att Telias senaste taxeförändring visat sig drabba landets glesbefolkade

delar.

Vänsterpartiet betonar att alla skall kunna ha tillgång till IT. Partiet före-

slår i partimotion A47 (yrk. 10) en utredning för att ta reda på hur stora kost

naderna skulle bli för en utbyggnad av fibernät till alla företag och hushåll.

Kabeltevenätet bör dessutom flyttas från Telia AB så att bolaget inte lockas

att ta ut överpriser av hushåll som ligger avlägset till (yrk. 11).

Miljöpartiet menar i partimotion A54 (yrk. 11) att en landsomfattande en-

hetstaxa för telefon- och IT-tjänster bör tillskapas. Taxan bör utgå från sam-

ma principer som brevportot.

Andre vice talmannen Görel Thurdin (c) tar i motion A23 upp tillgången

till nättjänster. Hon menar att Telias ansvar för teleförbindelser skall omfatt

även datatrafik av högkapacitetsstandard, minst s.k. ISDN-förbindelse, och

att detta skall ske till enhetstaxa i hela landet (yrk. 3).

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) lyfter i motion A35 fram behovet av bl.a.

bättre infrastruktur för IT-användning i Bergslagen.

Sten Tolgfors (m) pekar i motion A19 (yrk. 3) på betydelsen av informa-

tionsteknik för landets och regionernas ekonomiska tillväxt.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner

som berör utskottets beredningsområde. Trafikutskottet avstyrker för sin del

samtliga motioner. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga 3. Här refereras

trafikutskottets ställningstagande i de avseenden som nu är aktuella.

Allmänna frågor

Trafikutskottet anför inledningsvis som sin mening att propositionen inom

kommunikationsområdet redovisar en rad insatser som från regional- och

näringspolitiska utgångspunkter är angelägna.

När det gäller användningen av de medel som anvisats till investeringar

och underhåll av trafikens infrastruktur erinrar utskottet om innebörden av

riksdagens beslut år 1997 med anledning av regeringens proposition In-

frastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53, bet.

1996/97:TU7, rskr. 174). Beslutet innebär bl.a. att medelsanvändningen sker

enligt ett samhällsekonomiskt planeringssystem där riksdagen fastställer

målen, infrastrukturinriktningen och de ekonomiska ramarna, medan plane-

ringen och beslutsfattandet för enskilda projekt kännetecknas av en långtgå-

ende decentralisering. Det betyder att regeringen fastställer Vägverkets och

Banverkets investeringsplaner och därmed har möjlighet att tidigarelägga

vissa investeringar som har särskild regionalpolitisk betydelse inom de ramar

som riksdagen tidigare har angett. Utskottet anser att denna rollfördelning är

ändamålsenlig och lämplig.

När det gäller motion A20 (m) anser utskottet att de åtgärder som rege-

ringen enligt propositionen avser vidta bidrar positivt till att skapa tillväxt

och regional balans i landets olika delar. Trafikutskottet menar därför för sin

del att riksdagen bör avslå motion A20 (m) yrkande 9.

I frågan om det behov av utredning som framförs i motion A47 (v) in-

stämmer trafikutskottet i att det finns en rad frågor som det är angeläget att

utreda inför den fortsatta planeringen av trafikens infrastruktur. Det plane-

ringssystem som riksdagen lagt fast ger dock enligt utskottets mening goda

förutsättningar för att en allsidig belysning. Något riksdagsinitiativ bedöms

därför inte nu vara erforderligt. Trafikutskottet avstyrker därför för sin del

motion A47 (v) yrkande 8 i denna del. Syftet med motionsyrkandet förutsätts

dock till väsentlig del komma att tillgodoses.

Järnvägar

Trafikutskottet berör i sitt yttrande över järnvägsfrågorna inledningsvis tåg-

förbindelserna mellan Stockholm och Östersund.

Trafikutskottet anser att det är angeläget att utveckla tågförbindelserna

mellan Stockholm och Östersund och ser därför positivt på vad regeringen

anför om att snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Östersund bör tidiga-

reläggas med fem år.

Beträffande de motionsyrkanden som framhåller att tågtrafiken bör ske på

Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och Bollnäs erinrar utskottet om att rege-

ringen i den transportpolitiska propositionen föreslår att en myndighet för

rikstrafikfrågor, Rikstrafiken, inrättas. Dess huvuduppgift skall vara att uti-

från ett kundorienterat helhetsperspektiv verka för att åstadkomma ett sam-

verkande kollektivtrafiksystem. Rikstrafiken skall kunna upphandla viss

regionalpolitiskt motiverad interregional persontrafik. Rikstrafiken bör också

verka för att den interregionala persontrafiken på sträckan Stockholm-Öster-

sund fortlöpande utvecklas och förbättras.

När det gäller de motioner som tar upp att den aktuella tågtrafiken bör an-

sluta till Arlanda flygplats erinras om att i den pågående järnvägsutbyggna-

den till Arlanda ingår utbyggnad av den s.k. norra böjen norr om Arlanda.

Det innebär att den långväga tågtrafiken på Norra stambanan, Ostkustbanan

och Dalabanan kan integreras med flygtrafiken.

När det gäller dubbelspår mellan Uppsala och Gävle anser trafiksutskottet,

sammanfattningsvis, att det inte bör ankomma på riksdagen att lägga fast när

enskilda järnvägsprojekt bör igångsättas. Det hänvisas till att den av motio-

närerna föreslagna fortsatta dubbelspårsutbyggnaden finns med i Banverkets

förslag till stomnätsplan för perioden 1998-2007 och att byggstart planeras i

slutet av perioden.

Vad gäller Inlandsbanan hänvisar trafikutskottet till riksdagens behandling

tidigare under riksmötet (prop. 1997/98:1 utg.omr. 22, bet. 1997/98:TU1,

rskr. 104). I sitt av riksdagen godkända betänkande framhöll trafikutskottet

att Inlandsbanan fyller en viktig funktion i det nationella godstransport-

systemet. Riksdagen beslutade att fortsatt statligt stöd skall utgå för verk-

samheten och att investeringar i Inlandsbanans infrastruktur kan finansieras

inom ramen för den av riksdagen beslutade regionala investeringsplanering-

en.

När det gäller förslag om ytterligare baninvesteringar på stomjärnvägar,

länsjärnvägar och på Inlandsbanan hänvisar trafikutskottet till det plane-

ringssystem som riksdagen tidigare har lagt fast.

Beträffande synpunkter på tåguppehåll framhåller utskottet främst att det

inte bör ankomma på riksdag och regering att ha synpunkter på sådana frå-

gor.

Och, slutligen, beträffande tidtabellsfrågor förutsätter trafikutskottet att et

nära informationsutbyte förekommer mellan trafikföretag och olika intres-

senter som exempelvis kommuner inför trafikomläggningar.

Trafikutskottets slutsats är att de aktuella motionerna inte påkallar någon

åtgärd från riksdagens sida.

Vägar

Trafikutskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget med ytterli-

gare insatser för upprustning och underhåll av vägnätet. De åtgärder som

anges i propositionen ligger vidare väl i linje med riksdagens infrastrukturbe-

slut år 1997 om bl.a. utökade satsningar för att åtgärda eftersatt underhåll på

vägnätet, rekonstruktion av vägar samt omfattande tjälsäkringsåtgärder. När

det gäller den närmare medelsfördelningen mellan län och olika vägar har

utskottet ingen erinran mot regeringens bedömning. Det betyder att särskilda

insatser bör avsättas för riksväg 45. I övrigt bör det ankomma på Vägverket

att inom de ramar som statsmakterna angett fördela de tillkommande resur-

serna för att bl.a. ta igen eftersatt underhåll. Det innebär också enligt utsko

tets bedömning att bristande vägunderhåll kan åtgärdas i Norrlandslänen men

även i vissa delar av södra Sverige. Riksdagen bör därför avslå samtliga nu

aktuella motionsyrkanden.

Beträffande motion A21 (c) yrkande 7, om särskilda medel för att förbättra

bärigheten på enskilda vägar, hänvisar trafikutskottet till att riksdagen tidig

re under riksmötet avslagit ett likartat yrkande, på grund av bl.a. att anslags

nivån till enskilda vägar efter en temporär neddragning återställts år 1997

(bet. 1997/98:TU1, rskr. 104). Utskottet, som förutsatt att anslagsnivån för

enskilda vägar i fortsättningen skulle vara stabil, har inte ändrat uppfattning

Beträffande utbyggnaden av E 4 förklarar utskottet att sträckorna Uppsala-

Mehedeby och Enånger-Hudiksvall finns med i Vägverkets förslag till na-

tionell plan för vägtransportsystemet 1998-2007. Det förslaget bereds för

närvarande av regeringen som kommer att fastställa planen senare i vår enligt

den planeringsprocess som riksdagen har lagt fast. Trafikutskottet anser att

det inte bör ankomma på riksdagen att besluta om när olika vägprojekt bör

genomföras. Trafikutskottet anser därför för sin del att riksdagen bör avslå

motionerna A12 (s), A18 (m) yrkande 1 och A56 (s).

När det gäller E 4:ans sträckning vid Sundsvall anför trafikutskottet att det

inte bör ankomma på regering eller riksdag att föregripa planeringsarbetet

och lägga fast den närmare planutformningen. Trafikutskottet avstyrker

därför för sin del motion A54 (mp) yrkande 12.

Gotlandstrafiken

Trafikutskottet redovisar som sin mening att färjetrafiken har en avgörande

betydelse för möjligheterna att skapa tillväxt och sysselsättning på Gotland.

Staten har också ett ansvar för att det finns en tillfredsställande trafikförsö

ning med färja till och från Gotland. Hög säkerhet, miljöanpassning samt

krav på att vägen till och från Gotland alltid skall vara öppen är vidare

grundläggande förutsättningar som lagts fast för trafiken.

Trafikutskottet förutsätter vidare att den långsiktiga medelsram som lagts

fast för färjetrafiken på Gotland tillsammans med andra insatser möjliggör att

trafiken kan vidareutvecklas så att regional tillväxt främjas på Gotland. Tra-

fikutskottet avstyrker för sin del de motioner som tar upp Gotlandstrafiken.

Teletjänster och IT

Trafikutskottet anger inledningsvis som sin mening att informationstekniken

har en avgörande betydelse för utvecklingsmöjligheterna i samhället. Grun-

den för en ökad IT-användning är en god infrastruktur. Det betyder att den

fysiska infrastrukturen spelar stor roll för vilket genomslag olika tillämp-

ningar av informationstekniken kan få i samhället. Trafikutskottet säger sig

därmed dela den grundsyn som kommer till uttryck i flera av motionerna om

att tillgången till effektiva och moderna telekommunikationer utgör en viktig

förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional utveckling. Det

är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till goda

telekommunikationer.

Utskottet förklarar att det för närvarande sker en snabb utbyggnad av tele-

och datasystemet. Arbete pågår också med att etablera en nationell bred-

bandsstruktur. Trafikutskottet tillägger att regeringen i 1998 års ekonomiska

vårproposition (1997/98:150) meddelat att man avser att tillsätta en särskild

utredare för att kartlägga behovet av infrastrukturutbyggnad för IT sett ur ett

regionalt och socialt perspektiv.

Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av

begreppet bastelefoni - dvs. vad som enligt telelagen skall räknas som en s.k.

grundläggande samhällstjänst - framhåller trafikutskottet att den snabba

tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjäns-

ter som skall ingå i begreppet. En sådan anpassning följer också av det tele-

politiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika delar

skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Vilken teknik som an-

vänds bör dock inte regleras eftersom en samhällsstyrning av tekniken kan

medföra felbedömningar och stora felinvesteringar.

De motioner som berör prissättning på teletjänster bemöts med en hänvis-

ning till det telepolitiska målet om att alla skall ha tillgång till teletjänst

likvärdiga villkor. Trafikutskottet förutsatte vidare i sitt av riksdagen god-

kända betänkande under förra riksmötet att regeringen noga uppmärksammar

prisutvecklingen och årligen rapporterar härom till riksdagen (bet.

1996/97:TU5, rskr. 201).

Utskottet berör vidare frågan om prisskillnader mellan glesbygd och tätort

när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Trafikutskottet konstaterar att ISDN

erbjuds till ett fast pris i nästan hela landet och att Telia under senare år h

sänkt taxorna för ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir

därmed i takt med moderniseringen av kommunikationsnätet alltmer likfor-

miga över hela landet. Dessutom kommer Telias utbyggnad av en bredbands-

struktur, som ger vida bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN, att på-

börjas i de områden som ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden, dvs. främst i

glesbygdsområden.

Beträffande det motionsförslag som väckts om Telias verksamhet inom

kabeltelevision hänvisar trafikutskottet till kommande riksdagsbehandling

under våren av proposition 1997/98:121 Riktlinjer för Telia AB:s verksam-

het.

Önskemålet om en riktnummerreform, slutligen, bemöts med en hänvis-

ning till att regeringen i regleringsbrevet för år 1998 har gett Post- och tele

styrelsen i uppdrag att senast den 31 december 1998 redovisa principer för en

ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden.

Trafikutskottet avstyrker mot denna bakgrund för sin del motionerna men

anger att syftet med flertalet motionsyrkanden förutsätts komma att tillgodo-

ses.

Utskottets ställningstagande

Infrastrukturen har en mycket stor betydelse för den regionala utvecklingen.

Att vägar, järnvägar, flyg och andra transportmedel finns och fungerar väl är

förutsättningen för att hela Sverige skall leva och utvecklas. Inte minst i

norra Sverige och i de delar av landet som ligger långt från storstadsregio-

nerna är transportbehovet grundläggande. Men också telekommunikationer

och de nu snabbt framväxande möjligheterna till elektroniska kommunika-

tioner har betydelse för utvecklingen. Utskottet vill understryka att staten hä

har ett ansvar.

Trafikutskottet har i sin bedömning av de motioner utskottet yttrat sig över

vägt samman de särskilda regionalpolitiska hänsyn som är nödvändiga med

andra ändamål på ett sätt som arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till. Ut-

skottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit till

uttryck i trafikutskottets yttrande.

Detta innebär till en början att utskottet inte har några invändningar mot de

resonemang som förs i propositionen eller mot de planerade eller vidtagna

åtgärder som omtalas från regeringens sida.

Det innebär vidare att utskottet - på de skäl som trafikutskottet anfört -

avstyrker följande motioner:

1997/98:A12 av Barbro Andersson och Ingrid Andersson (båda s),

1997/98:A17 av Kjell Ericsson (c),

1997/98:A18 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (båda m),

1997/98:A20 yrkandena 4 och 9 av Carl Bildt m.fl. (m),

1997/98:A21 yrkandena 3-7, 9 och 26 av Olof Johansson m.fl. (c),

1997/98:A22 yrkandena 9, 11, 32 och 33 av Dan Ericsson m.fl. (kd),

1997/98:A23 yrkandena 3 och 4 av andre vice talman Görel Thurdin (c),

1997/98:A29 yrkandena 4 och 5 av Sven Bergström (c),

1997/98:A31 yrkandena 5-7 av Lennart Rohdin (fp),

1997/98:A33 yrkandena 3, 4 och 6 av Elver Jonsson m.fl. (fp),

1997/98:A35 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s),

1997/98:A37 av Laila Bäck och Leo Persson (båda s),

1997/98:A40 av Rune Berglund och Mona Nyberg (båda s),

1997/98:A41 av Leo Persson och Laila Bäck (båda s),

1997/98:A44 yrkandena 6 och 7 av Owe Hellberg (v),

1997/98:A46 yrkande 2 av Marianne Andersson (c),

1997/98:A47 yrkandena 8-11 av Gudrun Schyman m.fl. (v),

1997/98:A53 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (båda s),

1997/98:A54 yrkandena 11-13 av Birger Schlaug m.fl. (mp),

1997/98:A55 av Axel Andersson m.fl. (s),

1997/98:A56 av Axel Andersson m.fl. (s),

1997/98:A58 yrkande 4 av Siri Dannaeus (fp),

1997/98:A59 av Elizabeth Nyström (m).

Några motioner som utskottet har att ta ställning till omfattas inte av trafiku

skottets yttrande.

Detta gäller till en början motion A21 (c) yrkande 8 om ett

"glesbygdsavdrag". Utskottet kan inte se att det finns behov av en sådan

utredning som motionärerna förespråkar. Yrkandet avstyrks därför.

I Kristdemokraternas motion A22 (yrk. 29) begärs en utredning om trans-

porternas betydelse för landsbygdsturism. Här kan hänvisas till vad trafikut-

skottet yttrat om det av riksdagen beslutade planeringssystemet i dessa frå-

gor. Systemet bedöms ge goda förutsättningar för en allsidig belysning av de

behov motionärerna uppehåller sig vid. Enligt utskottets mening är alltså en

utredning inte nödvändig. Yrkandet avstyrks därmed.

Beträffande motion A409 (m) om behovet av investeringar i vägar och

järnvägar i Södermanland, är det som trafikutskottet anfört om Vägverkets

ansvarsområde tillämpligt, inom de ramar som staten bestämt. Även det

yrkandet bör därför avslås.

Motionerna A460 (c) yrkandena 19 och 38 samt A19 (m) yrkande 3 tar

upp tele- och IT-frågor. Det trafikutskottet anfört om bl.a. en kommande

utredning om IT-frågor ur ett regionalt och socialt perspektiv har bärighet

även på dessa motionsyrkanden. De bör därför avslås.

Utskottet är avslutningsvis i detta avsnitt inte heller berett att ställa sig

bakom motionerna A458 (m) yrkande 5, som avser en ny politik för utbygg-

nad av Stockholmsregionens infrastruktur, och A45 (v) yrkandena 3 och 4,

som tar sikte främst på åtgärder i Norrbotten.

2.3 Flygtrafik

Propositionen

Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.

Regeringen har i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling

(prop. 1997/98:56) föreslagit ett särskilt statligt driftstöd till kommunala el

privatägda flygplatser fr.o.m. budgetåret 1999. Regeringen bedömer att det

nya stödet till driften av kommunala flygplatser innebär en långsiktigt hållbar

lösning för denna regionalpolitiskt viktiga trafik.

När det gäller utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats bedömer regeringen att

en förlängning av rullbanan vid flygplatsen ger goda förutsättningar för

utveckling av internationell fraktflygverksamhet där. En sådan verksamhet

kan ge stora fördelar för den regionala utvecklingen i Norrbottens län och i

Barentsregionen, men bör även ses i ett nationellt, europeiskt och globalt

perspektiv. Regeringen avser därför att tillsätta en förhandlingsman som

tillsammans med de berörda myndigheterna skall ta fram en samlad finansie-

ringslösning för en utbyggnad av Luleå-Kallax flygplats. Avsikten är att ge

möjlighet till en utveckling av internationell fraktflygverksamhet med kring-

liggande verksamheter. Regeringen ämnar i ett första skede ställa 10 miljoner

kronor till förhandlingsmannens förfogande.

Regeringen anger vidare att den avser att medverka till en lösning av fi-

nansieringsfrågorna i samband med att en ny flygplats anläggs i Pajala i

Tornedalen.

Motioner

Centerpartiet påpekar att avregleringen av det svenska inrikesflyget medfört

färre turer och högre priser för mindre orter. Partiet anser i partimotion A21

(yrk. 9) att det bör införas ett system med statlig upphandling av sådana

flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersiellt mindre

intressanta. Finansieringen kan ske genom en avgift på övriga inrikes flygre-

sor.

I partimotion A54 (yrk. 13) uttrycker Miljöpartiet tveksamhet om det - med

hänsyn främst till miljön - är lämpligt med utökat fraktflyg via Luleå-Kallax.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 11) att det är bra att

regeringen planerar ett särskilt statligt driftstöd för kommunala eller privat

ägda flygplatser i skogslänen. Den föreslagna begränsningen av stödet till

enbart mål 6-området är dock onödig.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner

som berör utskottets beredningsområde. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga

3. Här återges trafikutskottets ställningstagande i den del som avser flygtrafi

ken.

- - -

Flygtrafikstöd

Beträffande motionerna A21 (c) och A22 (kd) om upphandling av flygtrafik

och stöd till flygplatser vill utskottet hänvisa till att regeringen i proposit

1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling har föreslagit ett nytt

stödsystem för vissa flygplatser och vidgade möjligheter för statlig upphand-

ling av bl.a. flygtrafik. Utskottet kommer senare i vår att behandla regering-

ens förslag jämte motioner. Trafikutskottet anser med hänvisning till den

förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen i detta sammanhang

bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 9 och A22 (kd) yrkande 11.

Luleå-Kallax flygplats

Trafikutskottet anser i likhet med regeringen att en förlängning av rullbanan

vid Luleå-Kallax flygplats ger goda förutsättningar för utveckling av inter-

nationell fraktflygverksamhet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen

avser att tillsätta en förhandlingsman med uppdrag att tillsammans med

berörda parter föreslå en samlad finansieringslösning. Beträffande motion

A54 (mp) vill utskottet hänvisa till att ur global synpunkt kan en omledning

av fraktflygstrafik mellan Europa och Asien via Luleå leda till sammantaget

förkortade flygvägar och därmed till positiva miljöeffekter. Trafikutskottet

avstyrker därmed för sin del motion A54 (mp) yrkande 13.

Pajala flygplats

Trafikutskottet konstaterar att Tornedalen är den enda region i landet varifrån

det tar mer än fyra timmar att ta sig till Stockholm. Enligt utskottets mening

skall transportsystemet främja en positiv regional utveckling genom att dels

utjämna skillnader i möjligheten för olika delar av landet att utvecklas, dels

motverka nackdelar av långa transportavstånd. Utskottet ser därför positivt

på att regeringen avser att medverka till en lösning av finansieringsfrågorna i

samband med anläggandet av en ny flygplats i Tornedalen.

- - -

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon annan uppfattning än trafikutskottet.

Det innebär till en början att de motioner som tar sikte på frågan om flyg-

trafikstöd bör avslås med tanke på den kommande riksdagsbehandlingen där

liknande frågor tas upp i ett samlat och principiellt perspektiv. Motionerna

A21 (c) yrkande 9 och A22 (kd) yrkande 11 avstyrks alltså.

Även motion A54 (mp) yrkande 13 som avser Luleå-Kallax flygplats av-

styrks, på de skäl som trafikutskottet anfört.

2.4 Postfrågor

Propositionen

Regeringen redovisar att en proposition inom kort kommer att läggas fram

med förslag till ändringar i den nuvarande postlagen. Ändringarna syftar dels

till att kunna säkerställa de postpolitiska målen på en marknad i utveckling,

dels till att anpassa lagstiftningen till det nyligen beslutade EG-direktivet

97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av postservicen inom

gemenskapen. Den samhällsomfattande posttjänsten föreslås bli definierad

som ett övergripande mål för posttjänsten i landet. Det övergripande målet är

att alla, var man än bor och verkar i vårt land, skall kunna ta emot postför-

sändelser. Som servicemål anges att posttjänsten skall vara av god kvalitet.

Av propositionen framgår vidare att regeringens ambition att säkra höga krav

på likvärdiga villkor återspeglas bl.a. av det löpande uppdraget till Post- och

telestyrelsen att årligen rapportera förändringar i servicenivåerna på post-

och kassaservicen i landets alla delar.

Motioner

Centerpartiet betonar i partimotion A21 (yrk. 3) att det är viktigt med en väl

fungerande postservice i hela landet. Nedläggningar, indragningar av service

och olika villkor i skilda delar av landet är enligt motionen oacceptabelt. Om

inte en god postservice kan upprätthållas i landets mer glesbefolkade delar

bör servicen upphandlas av olika postföretag. Motionärerna betonar vidare

att lantbrevbärningen är en viktig del av servicen på landsbygden.

Även Kristdemokraterna framhåller, i kommittémotion A22 (yrk. 9), att det

är viktigt att det finns en fungerande postgång och postservice i hela landet -

även i glesbygd. Den senaste tidens utveckling mot allt sämre postservice

måste därför brytas. Enligt motionärerna bör i stället eventuella besparings-

krav i första hand klaras genom att lokaler samutnyttjas med andra verksam-

heter.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och de motioner

som berör utskottets beredningsområde. De motioner som berörs är motio-

nerna A21 (c) yrkande 3 och A22 (kd) yrkande 9. Yttrandet återges i sin

helhet i bilaga 3. Här återges trafikutskottets ställningstagande i del som

avser postfrågor.

- - -

Trafikutskottet anser att en väl fungerande post- och kassaservice är ett vä-

sentligt inslag i en aktiv regionalpolitik. Regeringen har i proposition

1997/98:127 Statens ansvar på postområdet föreslagit ändringar i den nuva-

rande postlagen. Utskottet kommer senare i vår att behandla regeringens

förslag jämte motioner. I detta sammanhang kommer Postens betydelse för

den regionala utvecklingen att diskuteras och därmed de frågor som aktuali-

seras av motionärerna. Trafikutskottet anser med hänvisning till det anförda

och i avvaktan på den förestående behandlingen av dessa frågor att riksdagen

bör avslå motionerna A21 (c) yrkande 3 och A22 (kd) yrkande 9.

- - -

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen att en väl fungerande postservice i hela Sverige

är en viktig fråga inom regionalpolitiken. Det måste betonas att postservicen

skall hålla en god standard i hela landet. Enhetliga priser och säker distribu-

tion av försändelser till rimliga distributionstider i hela landet bör vara en

utgångspunkt för postens utveckling. Utskottet ser med oro på tendensen till

nedläggningar av postkontor i landet.

När Postverket, enligt riksdagens beslut, år 1993 ombildades till aktiebolag

upphörde posten att vara myndighet. Statens roll som ägare är nu att fast-

ställa de övergripande målen för Posten AB. Ansvaret för hur verksamheten

organiseras och att statens krav uppfylls ligger hos bolaget och dess styrelse.

Utskottet förutsätter att posten överväger lantbrevbärarens roll i ett regional

politiskt perspektiv.

När det gäller de motioner som nu är uppe till behandling delar utskottet

trafikutskottets uppfattning om att riksdagen bör avslå dessa i avvaktan på

den förestående behandlingen av regeringens proposition om postens ansvar.

Därmed avstyrks motionerna A21 (c) och A22 (kd) i berörda delar.

Det kan utöver vad som framgår av trafikutskottets yttrande nämnas att re-

geringen den 12 mars 1998 beslutat att tillsätta en särskild utredare vars

uppdrag är att utreda hur en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning

skall tillhandahållas och finansieras. Även behovet av ändringar i gällande

regelverk på postområdet skall utredas (dir. 1998:15). Utskottet noterar att

det i direktiven anges som grundläggande att alla, oavsett om det rör sig om

fysiska eller juridiska personer, skall kunna skicka och ta emot betalningar

och få tillgång till kontanter. Servicen skall således tillhandahållas oavsett

var man har sin fasta bostad eller fasta driftställe. Denna tillgänglighet best

enligt direktiven av flera olika komponenter, bl.a. geografisk täckning.

Utskottet utgår från att att utredaren noga beaktar de regionalpolitiska as-

pekterna i sitt uppdrag; detta följer också av regeringens direktiv till kom-

mittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir.

1992:50).

2.5 Utbildning - distansutbildning

Propositionen

Dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer kvalificerad och

återkommande utbildning. Tillgången till utbildning på olika nivåer är viktig

för utvecklingen i landets alla delar. En breddning av utbudet bör därför

eftersträvas. Detta bör åstadkommas såväl inom ramen för de ordinarie ut-

bildningssystemen som med riktade insatser.

Det finns stora regionala olikheter i befolkningens utbildningsnivå. Av

dem som är lågutbildade eller endast har kortare gymnasieutbildning bor

många utanför de traditionella universitetsregionerna. Det är mot denna

bakgrund som regeringen har uppdragit åt högskolorna att särskilt främja

rekryteringen i regioner där utbildningsnivån är låg liksom bland grupper

med svag studietradition.

Högskolan har expanderat starkt de senaste åren. Under perioden 1997-

2000 tillförs högskolan sammanlagt 60 000 permanenta platser, varav

närmare två tredjedelar hittills har tillfallit mindre och medelstora högskolor

Riksdagen har vidare beslutat att tilldela samtliga högskolor permanenta och

förstärkta forskningsresurser.

Behovet av distansutbildning är stort och redan i dag studerar var tionde

student på distans. Samtliga universitet och högskolor har av regeringen fått i

uppdrag att prioritera och utöka utbudet av distansutbildning. Utredningen

om distansmetoder inom utbildningen (DUKOM) driver försöksverksamhet i

syfte att ta fram underlag för en framtida strategi för den samlade distansut-

bildningen i Sverige. Kommittén skall avlämna sina förslag i maj 1998.

De viktigaste delarna av gymnasieskolans utbildningar bör enligt proposi-

tionen göras tillgängliga via IT. När det gäller gymnasiestudier m.m. på

distans inom vuxenutbildningen bör målet vara att ge deltagare i kunskaps-

lyftet med behov av distansutbildning en möjlighet att oberoende av bostads-

ort få studera på samma villkor som övriga studerande.

Högskolans potential som regionalpolitisk resurs skall utnyttjas i större ut-

sträckning än hittills. Regeringen föreslår i propositionen att den decentrali-

serade utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500

platser senast fr.o.m. år 2000 (avsnitt 6.2.2.3 i propositionen). Platserna ska

användas dels för angelägen decentraliserad utbildning på orter främst inom

stödområde 1 och på långt avstånd från universitet eller högskola, dels för

IT-baserad distansundervisning inom områden som är särskilt angelägna ur

regionalpolitisk synvinkel och där utbildningen inte kan väntas komma till

stånd på annat sätt. Den decentraliserade utbildningen skall ha en tydlig

koppling till det lokala näringslivets behov. Regeringen begär riksdagens

godkännande av propositionens förslag till riktlinjer för en ökning av decent-

raliserad utbildning och distansutbildning.

Propositionen föreslår att en särskild delegation skall få i uppdrag att pla-

nera och genomföra verksamheten med IT-baserad distansundervisning.

Delegationen skall också stödja utvecklingen av distansutbildning baserad på

modern informationsteknik genom ett utvecklingscentrum som förläggs till

Härnösand (avsnitt 6.2.2.3 i propositionen). Delegationen skall förfoga över

platserna och på uppdrag av regeringen upphandla utbildningar hos högsko-

lorna. Regeringen begär riksdagens godkännande av att delegationen och

centrumet inrättas och av att det förläggs till Härnösand.

De totala resurserna för detta centrum kommer inledningsvis att uppgå till

ca 100 miljoner kronor. Av dessa tillskjuter Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 50 miljoner under innevarande budget-

år avseende IT-utbildning för folkbildningens behov. För etablering av cent-

rumet kommer 50 miljoner kronor att avsättas för år 1999. Finansieringen

avseende år 1999 skall ske via anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, pro-

grammet för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska projekt

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Resursfrågorna

skall enligt regeringen behandlas i kommande budgetförslag till riksdagen.

Motioner

Moderaterna ser i partimotion A20 (yrk. 5) inget skäl att etablera något

statligt utvecklingscentrum för IT-baserad distansutbildning. Marknaden

kommer att svara för utvecklingen utan statlig medverkan. Distansutbildning

kan inte organiseras som konventionell utbildning. Staten bör i stället få

möjlighet att upphandla utbildningstjänster som inte erbjuds kommersiellt.

Detta bör ske genom att utbildningsmyndigheterna i öppen konkurrens upp-

handlar tjänster som respektive myndighet finner nödvändiga.

Centerpartiet förespråkar i partimotion A21 (yrk. 10-12 och 13) att ändring-

ar av studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte bör utredas. Vidare bör

högskolan ges i uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i speciellt ut-

satta kommuner med finansiering i särskild ordning eller med öronmärkta

medel inom resurstilldelningssystemet. Lärcentrum på landsbygden med

möjlighet till distansundervisning bör stimuleras och utvecklas. Såväl i mo-

tion A21 som i partimotion A460 (yrk. 20) för Centerpartiet fram krav på att

högskolornas resurstilldelningssystem ändras så att antalet distansutbild-

ningsplatser ökar.

Folkpartiet betonar i kommittémotion A33 (yrk. 7) utbildningens och dis-

tansundervisningens betydelse inom regionalpolitiken.

Vänsterpartiet anser i motion A47 (yrk. 12-15, 17 och 26) att regeringens

förslag om att inrätta ett utvecklingscentrum för distansundervisning i Här-

nösand bör avslås av riksdagen. Partiet förordar att resurstilldelningssystemet

för grundläggande högskoleutbildning modifieras så att distansutbildning

främjas. Vidare anser Vänsterpartiet att antalet platser i distansutbildning är

för snålt tilltaget och att en utbyggnad bör komma till stånd. Efter det att

Distansutbildningskommittén (DUKOM) presenterat sitt slutbetänkande bör

regeringen återkomma till riksdagen med förslag om uppdrag för delegatio-

nen för utvecklingscentrumet. Förslag med samma innebörd förs fram i

Vänsterpartiets motion Kr24 (yrk. 7). I motion A47 presenteras också förslag

om ökad satsning på mindre och medelstora högskolor. Särskilt viktigt är det

att högskolorna kan bygga upp fasta forskningsresurser. En utredning bör

göras om möjligheterna att reducera studielånen för högskoleutbildade som

flyttar till exempelvis stödområde 1.

Miljöpartiet anser i partimotion A54 (yrk. 14) att regionens högskola skall

ansvara för utbudet av distansundervisning i regionen. Detta erfordrar en

strategisk genomgång med kommunerna i upptagningsområdet av möjlighe-

terna att utveckla kvalificerad utbildning via IT eller på annat sätt.

Lena Sandlin m.fl. (s) lägger i motion A27 fram en rad förslag om förbätt-

rade utbildningsmöjligheter utanför högskoleorter m.m.

Göran Magnusson m.fl. (s) förespråkar i motion A50 (delvis) resurser till

ett distansutbildningscentrum i Norberg.

Agneta Brendt m.fl. (s) anser i motion A57 att ytterligare resurser bör till-

föras Gävleborgs län för utveckling av behovsanpassad distansutbildning.

Det finns enligt Per Westerberg (m) i motion A409 (yrk. 4) starka skäl att

överväga ytterligare satsningar på distansundervisning med hjälp av IT och

s.k. interaktiva skärmar.

Birgitta Hambraeus (c) pläderar i motion A24 för lokalt efterfrågestyrd

distansutbildning i hela landet.

Genom större satsningar på distansutbildning skulle enligt Ingbritt Irham-

mar och Margareta Andersson (båda c) i motion A427 (yrk. 2) möjligheter-

na öka för många kvinnor att vidareutbilda sig.

Margareta Andersson och Marianne Andersson (båda c) framför i motion

Kr28 (yrk. 3) krav på en långsiktigt hållbar finansiering för centrumet för

distansundervisning i Härnösand.

Siri Dannaeus (fp) betonar i motion A58 (yrk. 5) betydelsen för Sörmland

av utbildning och ytterligare satsning på högskolan i Eskilstuna.

Sigge Godin (fp) poängterar i motion A420 (yrk. 4) att det finns ett starkt

behov av ökad forskning vid Mitthögskolan.

Sigge Godin m.fl. (fp) pekar i motion A429 (yrk. 2) på utbildningens bety-

delse, bl.a. när det gäller de regionala högskolorna och behovet av att ut-

veckla distansmetodik för gymnasister. Av speciell betydelse för landsbyg-

den är att högskolorna tar sitt ansvar för distansutbildning.

Tanja Linderborg (v) föreslår i motion A43 att ett distansutbildningscent-

rum inrättas i Norberg.

Owe Hellberg (v) anser i motion A44 (yrk. 5) att det är kommunerna som

bör tillföras de medel som erfordras för att distansutbildningen vid universi-

tet och högskolor skall utökas. Kommunerna bör identifiera vilka utbildning-

ar som behövs för att stärka den lokala och regionala sysselsättningen.

Britt-Marie Danestig (v) förordar i motion Kr25 att delegationen och cent-

rumet för distansundervisning knyts till Linköpings universitet och förläggs

till Norrköping.

Eva Goës m.fl. (mp) begär i motion A60 (yrk. 1 och 2) att 1 miljon kronor

skall anslås till Kvinnouniversitet i Västernorrland för forskning samt 1

miljon kronor till drift och ekologisk ombyggnad av universitetet.

Utbildningsutskottets yttrande

När det gäller motionsyrkanden om utbildningens betydelse inom regional-

politiken anför utbildningsutskottet att riksdagens beslut om utbyggnad av

permanenta platser inom den högre utbildningen för perioden 1997-2000 har

grundats på samma uppfattning som kommit till uttryck i motionerna, nämli-

gen att den regionala utvecklingen gynnas av en höjd utbildningsnivå i be-

folkningen och ökad tillgänglighet till utbildning i respektive region. Därför

har en stor del av utbyggnaden skett i de mindre och medelstora högskolorna

i landet. Propositionen visar tydligt att regeringen inser vikten av distansut-

bildning, såväl på gymnasienivå som på högskolenivå. Utbildningsutskottet

påpekar i sammanhanget att försöksverksamhet pågår med modern lärlings-

utbildning i gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker motionerna A33 (fp) och A429 (fp) i motsvarande de-

lar.

Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande vissa uppgifter om uppbygg-

naden och utvecklingen av decentraliserad utbildning och distansutbildning

vid universitet och högskolor, däribland de krav som regeringen ställt på

lärosätena när det gäller omfattningen av distansutbildning samt fortbildning

och vidareutbildning.

I fråga om antalet platser för distansutbildning framhåller utskottet att re-

geringen inte har anmält någon avsikt att ta bort dagens krav på att lärosätena

skall bedriva distansutbildning i minst samma omfattning som tidigare. Lika-

så betonar utskottet att regeringen har för avsikt att vid behandlingen av

DUKOM:s kommande förslag behandla frågan om distansutbildningens

fortsatta utbyggnad inom högskolan liksom inriktningen på denna. De 1 500

platser som enligt regeringens förslag i propositionen skall avsättas för cen-

tral fördelning av IT-baserad distansutbildning avser områden som är särskilt

angelägna ur regionalpolitisk synpunkt och där utbildningen inte kan väntas

komma till stånd på annat sätt. Mot denna bakgrund anser utbildningsut-

skottet att det är naturligt att platserna i första hand fördelas till orter in

stödområde 1.

Utskottet utgår från att regeringen senast i budgetpropositionen kommer att

redovisa förslag om hur de år 2000 tillkommande platserna för grundläggan-

de högskoleutbildning skall fördelas. Dessförinnan bör inte riksdagen ta

ställning till platsfördelningen. När det gäller de motionsyrkanden som ar-

betsmarknadsutskottet behandlar i detta sammanhang avstyrker utbildnings-

utskottet motionerna A21 (c), A27 (s), A43 (v), A44 (v), A47 (v), A50 (s),

A409 (m) och A427 (c), i förekommande fall i berörda delar.

Beträffande delegationen och utvecklingscentrumet för IT-baserad distans-

undervisning tillstyrker utbildningsutskottet regeringens förslag. Utskottet

anser att det inte finns anledning för riksdagen att motsätta sig en placering

Härnösand och påpekar att det naturligtvis finns möjlighet för regeringen att

återkomma till riksdagen angående delegationens uppgifter efter det att

DUKOM har avlämnat sitt förslag. I fråga om central upphandling från dele-

gationens sida hänvisar utbildningsutskottet till propositionens skrivningar

bl.a. om att erfarenheterna får utvisa hur verksamheten bör vara organiserad

framgent. Utbildningsutskottet anser att riksdagen inte på förhand bör ta

ställning till vilka resurser delegationen och centrumet kommer att behöva på

sikt. Utbildningsutskottet avstyrker därmed motionerna A20 (m), A27 (s),

A47 (v), Kr24 (v), Kr25 (v) och Kr28 (c) i behandlade delar.

Utbildningsutskottet förutsätter att högskolans ansvar för distansutbildning

skall kvarstå och att den också i fortsättningen kommer att ha ansvar för

fortbildning och vidareutbildning. I högskolelagen finns fastslaget att varje

lärosäte skall samverka med det omgivande samhället. Därmed anser ut-

skottet att motion A54 (mp) i berörd del är tillgodosedd. Det finns inte längre

någon helt klar gräns mellan distansutbildning och decentraliserad utbild-

ning. Utskottet anser inte att behandlingen av DUKOM:s slutbetänkande och

överväganden om resurstilldelningssystemet bör föregripas. Mot denna bak-

grund avstyrker utbildningsutskottet motionerna A21 (c), A47 (v), A54 (mp)

och A460 (c), samtliga i berörda delar.

Utbildningsutskottet instämmer i regeringens uppfattning att det även i

fortsättningen bör vara ett lokalt ansvar att etablera och driva lokala studie-

centrum. Med hänvisning till att propositionen uttalar att SSV (Statens skolor

för vuxna) i samverkan med andra aktörer bör ge stöd till att utveckla sådana

centrum anser utskottet att motion A21 (c) i behandlad del är tillgodosedd.

Utbildningsutskottet förklarar sig inte berett att förorda ett generellt överfö

rande av medel från lärosätena till kommuner eller lokala utvecklingscent-

rum i syfte att genomföra distansutbildning eller utlokaliserad utbildning.

Motionerna A21 (c), A24 (c) och A57 (s), i förekommande fall i berörda

delar, avstyrks av utbildningsutskottet.

I fråga om forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor kon-

staterar utbildningsutskottet att samtliga dessa lärosäten har tilldelats kraft

ökade och permanenta forskningsresurser genom riksdagsbeslut hösten 1996

och senare. Av budgetpropositionen framgick vidare att dessa högskolor

utöver anslagen på statsbudgeten också kunde påräkna medel från forsk-

ningsstiftelserna. Något underlag för att bedöma möjligheterna till ytterligare

resurser till mindre och medelstora högskolor finns inte för närvarande,

enligt utskottet. Mot denna bakgrund bör motion A47 (v) avstyrkas i be-

handlad del.

Med samma motivering föreslår utbildningsutskottet avslag på motionsför-

slag rörande fler utbildningsplatser till vissa lärosäten. Dessa förslag åter-

finns i de i detta avsnitt av betänkandet behandlade motionerna A50 (s) och

A58 (fp).

Regeringens aviserade förslag om nytt studiestödssystem bör avvaktas in-

nan riksdagen tar ställning till frågan om förändringar i studiestödssystemet i

regionalpolitiskt syfte. Utbildningsutskottet förordar avslag på motionerna

A21 (c) och A47 (v) i berörda delar.

Det bör enligt utbildningsutskottet ankomma på regeringen att ta ställning

till om Kvinnouniversitet i Västernorrland skall tilldelas statligt stöd. Motio

A60 avstyrks därmed av utbildningsutskottet.

Sex avvikande meningar finns fogade till yttrandet.

Folkpartiets företrädare i utbildningsutskottet tillstyrker i en avvikande

mening rörande utbildningens betydelse inom regionalpolitiken berörda delar

i Folkpartiets kommittémotion A33 och motion A429 (fp).

I en avvikande mening tillstyrker Centerpartiets representant i utskottet i

fråga om antalet platser i distansundervisning behandlade delar av Center-

partiets partimotion A21 och motion A427 (c), vad beträffar högskolans

ansvar Centerpartiets partimotioner A21 och A460 samt Vänsterpartiets

partimotion A47 i berörda delar, i fråga om lokala studiecentrum Centerpar-

tiets partimotion A21 i behandlad del och vad beträffar förändringar i studie-

stödssystemet i regionalpolitiskt syfte Centerpartiets partimotion A21 och

Vänsterpartiets partimotion A47 (v) i berörda delar.

Vänsterpartiets företrädare i utbildningsutskottet tillstyrker i en avvikande

mening såvitt avser antalet distansutbildningsplatser berört förslag i Väns-

terpartiets partimotion A47, i fråga om högskolornas ansvar för distansut-

bildningen behandlade förslag i Vänsterpartiets partimotion A47 samt Cen-

terpartiets förslag i partimotionerna A21 och A460, vad beträffar fasta forsk-

ningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna berörd del av

Vänsterpartiets partimotion A47 och i fråga om avskrivning av del av studie-

skulden för dem som bosätter sig i regionalpolitiskt prioriterade områden

Vänsterpartiets partimotion A47 och Centerpartiets partimotion A21 i be-

handlade delar.

Moderaternas företrädare i utskottet avstyrker i en avvikande mening rege-

ringens förslag om delegation och utvecklingscentrum och tillstyrker Mode-

raternas partimotion A20 i berörd del.

Vänsterpartiets och Miljöpartiets företrädare i utbildningsutskottet avstyr-

ker i en gemensam avvikande mening regeringens förslag om delegationen

och utvecklingscentrumet och tillstyrker Vänsterpartiets partimotioner A47

och Kr24, båda i behandlade delar.

Miljöpartiets företrädare i utskottet tillstyrker i en avvikande mening i frå-

ga om högskolans ansvar för distansutbildning Miljöpartiets partimotion

A54 i berörd del och i fråga om Kvinnouniversitetet i Västernorrland motion

A60 (mp).

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet väljer i denna del att behandla olika delfrågor rö-

rande distansutbildning m.m. enligt dispositionen i utbildningsutskottets

betänkande.

Arbetsmarknadsutskottet vill starkt betona utbildningens betydelse för re-

gional utveckling. Utskottet ansluter sig här till den bedömning som görs i

propositionen, nämligen att dagens och morgondagens arbetsmarknad kräver

alltmer kvalificerad och återkommande utbildning. Nya och kvalificerade

arbetsuppgifter tillkommer där högskoleutbildning krävs samtidigt som

okvalificerade arbetsuppgifter försvinner. I betänkandets avsnitt 8 behandlar

utskottet behovet av kompetensutveckling i anslutning till den nya regionala

näringspolitiken.

Också utbildningsutskottet betonar i sitt yttrande utbildningens betydelse

inom regionalpolitiken och avstyrker i sammanhanget motionerna A33 (fp)

och A429 (fp) i berörda delar. Arbetsmarknadsutskottet delar uppfattningen

att dessa yrkanden bör avslås.

När det gäller antalet platser för distansutbildning avstyrker arbetsmark-

nadsutskottet med samma motivering som utbildningsutskottet motionerna

A21 (c), A27 (s) (delvis), A43 (v), A44 (v), A47 (v), A50 (s) (delvis), A409

(m) och A427 (c), i förekommande fall i berörda delar. Arbetsmarknadsut-

skottet tillstyrker vidare regeringens förslag om att den decentraliserade

utbildningen och distansutbildningen skall byggas ut med minst 1 500 platser

senast år 2000, i första hand inom stödområde 1.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i likhet med utbildningsutskottet rege-

ringens förslag om inrättande av en delegation och ett utvecklingscentrum

för IT-baserad distansundervisning. Därvid delar arbetsmarknadsutskottet

den av utbildningsutskottet framförda uppfattningen att det inte finns skäl att

invända mot en placering i Härnösand. Arbetsmarknadsutskottet anser att

valet av placeringsort tillgodoser kravet på att delegationen bör vara förlagd

en miljö där distansutbildningen är en etablerad utbildningsform. Till detta

kommer, vilket framhålls av regeringen, att lokaliseringen innebär närhet till

en högskola som bl.a. arbetar med distansutbildning med hjälp av IT. När det

gäller delegationens uppgifter, central upphandling och framtida resursbehov

instämmer arbetsmarknadsutskottet i de synpunkter som redovisas i utbild-

ningsutskottets yttrande. I likhet med utbildningsutskottet anser arbetsmark-

nadsutskottet att motionerna A20 (m), A27 (s) (delvis), A47 (v), Kr24 (v),

Kr25 (v) och Kr28 (c) bör avslås av riksdagen, i förekommande fall i be-

handlade delar.

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i den motivering som redovisats i ut-

bildningsutskottets yttrande rörande motionsförslag om högskolans ansvar

för distansutbildning. Utskottet instämmer därmed i utbildningsutskottets

uppfattning och avstyrker partimotionerna A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och

A460 (c), i berörda delar.

I likhet med utbildningsutskottet instämmer arbetsmarknadsutskottet i re-

geringens uppfattning att det även i framtiden bör vara ett lokalt ansvar att

driva lokala studiecentrum. I och med att, som redovisas i propositionen,

SSV i samverkan med andra aktörer skall ge stöd till utveckling av sådana

centrum, anser såväl utbildningsutskottet som arbetsmarknadsutskottet att

motion A21 (c) är tillgodosedd i berörd del. Motionen avstyrks därmed. När

det gäller resursöverföringar från lärosäten till kommuner eller lokala studie-

centrum för att genomföra distansutbildning eller decentraliserad utbildning

avstyrker arbetsmarknadsutskottet med samma motivering som utbildnings-

utskottet förslag med denna innebörd. Det innebär att motionerna A24 (c)

och A57 (s) avstyrks av utskottet.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande redovisat den kraftiga ökning som

skett de senaste åren när det gäller forskningsresurser till mindre och medel-

stora högskolor samt även lämnat information om förväntat resurstillskott till

dessa lärosäten genom forskningsstiftelserna. Varken utbildningsutskottet

eller arbetsmarknadsutskottet anser sig för närvarande ha något underlag för

att bedöma behovet av ytterligare resurser vid de mindre och medelstora

högskolorna. Motion A47 (v) avstyrks därför i berörd del i enlighet med

utbildningsutskottets förslag. Även motion A420 (fp) bör avslås i behandlad

del.

Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning att även

motionerna A50 (s) och A58 (fp), i berörda delar, bör avslås av riksdagen.

De sistnämnda motionerna redovisar förslag om fler utbildningsplatser till

vissa lärosäten.

Motionsförslag om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt

syfte avstyrks av utbildningsutskottet med motiveringen att regeringens avi-

serade förslag om nytt studiestödssystem bör avvaktas. Arbetsmarknadsut-

skottet instämmer i denna uppfattning och avstyrker således motionerna A21

(c) och A47 (v) i behandlade delar.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande motiverat sitt förslag att motion A60

(mp) om statligt stöd till Kvinnouniversitetet i Västernorrland skall avslås av

riksdagen. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i utbildningsutskottets upp-

fattning och avstyrker således motionen.

2.6 Kultur

Propositionen

Propositionens avsnitt om kulturfrågor innehåller inte något förslag till riks-

dagsbeslut. Regeringen framhåller dock som sin bedömning bl.a. följande.

Kulturen är en betydelsefull faktor för regional utveckling. En rik och sti-

mulerande kulturmiljö och ett rikt kulturutbud är viktiga konkurrensmedel i

fråga om en regions attraktivitet, både vad gäller val av lokaliseringsort för

näringslivets investeringar och enskilda personers val av bosättningsort. Det

finns dessutom småföretagsamhet med anknytning till kultursektorn, som i

många fall har goda förutsättningar att utvecklas inom glesbygdsområden.

Detta gäller inte minst kulturturismen.

En av regeringens visioner är att genom nyttjande av modern informa-

tionsteknik (IT) kunna överbrygga avståndet mellan regioner med olika

förutsättningar när det gäller tillgången till ett brett kulturutbud. I proposi

nen redovisas en pågående satsning på det digitala nationella nätverket Kul-

turnät Sverige. Denna informations- och kunskapsbas för kultur kan nås via

Internet och är avsedd att vara en mötesplats för konstnärer, kulturinstitutio-

ner och publik. Regeringen förutskickar också en kommande satsning på

utveckling av ny teknik som skall kunna öka tillgängligheten till främst det

institutionella kulturutbudet och det gemensamma kulturarvet. Regeringen

planerar för detta ändamål att under en treårig försöksperiod, med start under

1998, avsätta 30 miljoner kronor till lokala och regionala utvecklingsprojekt

inom kulturområdet. Avsikten är bl.a. att genom IT kunna göra överföringar

av olika former av kulturengagemang. Medlen skall fördelas till olika projekt

av Statens kulturråd.

Motioner

Folkpartiet anser i kommittémotion A33 (yrk. 8) att regionalpolitiska medel

bör kunna användas för kulturella insatser i landsbygd. Satsningen bör kunna

inrymmas inom länsanslagets ram för projektverksamhet.

Samma mening framförs i motion A429 (yrk. 3) av Sigge Godin m.fl. (fp).

Miljöpartiet föreslår i partimotion A54 en sysselsättningsfrämjande sats-

ning på byggnadsvård och byggnadshyttor (yrk. 15). Partiet anknyter också

till Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser och betonar att kul-

turminnesvård, kulturlandskapsvård och Agenda 21-arbete bör räknas som

folkbildning (yrk. 16).

Enligt Kristdemokraternas kommittémotion A22 bör myndigheters och

kommuners insatser på kulturområdet samordnas. Kommittén anser att mins-

kade anslag till länsmusiken är en felaktig nedskärningspolitik (yrk. 14).

Lennart Rohdin (fp) anför i motion A31 (yrk. 9) att de regionalpolitiska

stödmedlen bör kunna användas som stöd till den kulturella infrastrukturen,

t.ex. till länsmusiken.

Utskottets ställningstagande

Insatser inom kulturområdet är en betydelsefull del av det regionala utveck-

lingsarbetet. Det finns skäl att framhålla kulturens roll som bärare av

"kulturell infrastruktur" och som lokaliseringsfaktor. En ort eller region med

ett varierat och starkt kulturliv drar lättare till sig t.ex. företagande och t

rism. Kulturen har också stor betydelse för att motverka utflyttning och i

stället locka till sig människor för nyinflyttning till regioner. Inte minst fö

kvinnor spelar tillgängligheten till kultur en stor roll. Regionalpolitiska me-

del av olika slag kan därför mycket väl användas även för kulturella insatser.

Att kulturen spelar en betydelsefull roll inom regionalpolitiken stämmer

väl med de utgångspunkter regeringen redovisar i propositionen. Utskottet

ser med tillfredsställelse på den aviserade satsningen på ny teknik för lokala

och regionala utvecklingsprojekt. Enligt vad utskottet inhämtat under hand

räknar regeringen med att fatta beslut om uppdraget till Statens kulturråd

under våren 1998. Arbetet bör sedan kunna komma i gång under sommaren

och hösten. Utskottet förutsätter att denna satsning tillsammans med Kultur-

nät Sverige och annat arbete som pågår i dessa frågor kommer att innebära

ökad tillgänglighet och viktig kulturell utveckling för de orter som i dag har

ett mindre omfattande kulturellt utbud.

Länsstyrelserna disponerar över medel för den projektverksamhet som av-

ses i motion A33. Med de utgångspunkter som anges i förordningen

(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete ankommer det på respektive

länsstyrelse att besluta om medlens användning. Länsstyrelserna har här

möjlighet att delta i finansieringen av kultursatsningar med projektmedel ur

anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Det är givet - och föreskrivs också

i den nämnda förordningen - att länsstyrelsernas verksamhet bör samordnas

med andra aktörer. Här kan inskjutas att kulturella ändamål kan stödjas även

med medel ur de strukturfondsprogram som utarbetas med anledning av

EU:s strukturfonder.

Insatser för exempelvis byggnadsvård och stöd till länsmusiken kan ses

som regionalpolitiskt lämpliga ändamål. Dock är det ofrånkomligt att t.ex.

länsmusikens behov måste vägas mot behov på andra håll och att storleken

av stöd alltid måste bedömas mot bakgrund av bl.a. det statsfinansiella läget.

Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1997 ställt sig bakom förslag från

regeringen om minskat bidrag till länsmusiken (bet. 1997/98:KrU1, rskr. 99).

Det finns nu inte anledning att ändra på den bedömning som då gjordes.

Utskottet anser med det anförda att de motioner som nu behandlas är be-

svarade. Därmed avstyrks motionerna A22 (kd), A31 (fp), A33 (fp), A54

(mp) och A429 (fp) i berörda delar.

2.7 Arbetsmarknaden

Motioner

Kristdemokraterna anser i partimotion A22 att flyttningsbidraget bör avskaf-

fas (yrk. 16). Flyttningsbidragen motverkar enligt motionen möjligheterna

till arbete och boende i hela landet.

Ulf Björklund m.fl. (kd) motsätter sig i motion A403 (yrk. 10) sådana bi-

dragsformer som motverkar satsningar på arbetstillfällen och boende i gles-

bygd. Flyttningsbidragen anges som exempel på en sådan stödform.

Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 att det åter bör bli möjligt att använda

arbetsmarknadsmedel för att i samfinansiering med det privata skogsbruket

få i gång verksamhet med skogsvård (yrk. 7). En intensifierad skogsvård

skulle skapa många arbetstillfällen, menar motionären.

Utskottets ställningstagande

Flyttningsbidrag i olika former är ett sedan länge etablerat stöd i svensk

arbetsmarknadpolitik. Det är en möjlighet för främst arbetslösa personer som

behöver resa för att söka eller tillträda arbete. Bland stödformerna finns även

bidrag till pendlingsresor, vilket ökar möjligheten att bo kvar i glesbygd. En

del av reglerna har en uttalat regionalpolitisk inriktning. Utskottet kan därfö

inte dela uppfattningen att flyttningsbidraget står i motsats till regionalpoli

ken. Motionerna A22 och A403 avstyrks därför i berörda delar.

I fråga om skogsvården vill utskottet framhålla att sådan verksamhet kan

förekomma inom ramen för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Av

regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket framgår dessutom att stöd kan

lämnas för skogliga arbeten inom ramen för de s.k. otraditionella medlen.

Utskottet avstyrker motion A45.

2.8 Jordförvärvslagstiftning, strandskydd m.m.

Motioner

Centerpartiet förespråkar i kommittémotion A21 (yrk. 14, 40 och 43) en

översyn av jordförvärvslagen i syfte att stärka sambandet mellan ägande,

brukande och boende. Ett förslag bör läggas fram om sänkt fastighetsskatt.

Vidare bör kommunerna ges större frihet när det gäller regler om strand-

skydd.

Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 18) att den avreglering och liberali-

sering av marklagstiftningen som skedde i början av 1990-talet lett till att

denna blivit uddlös och lätt att kringgå. Målet med marklagstiftningen måste

vara att öka sysselsättning och bosättning i glesbygden. Mot denna bakgrund

bör en översyn göras av hur jordförvärvslagstiftningen har fungerat.

Sigrid Bolkéus och Rune Berglund (båda s) hävdar i motion A13 att

strandskyddsbestämmelserna bör kunna luckras upp när det gäller glesbyg-

dens vidsträckta stränder så att det lokala näringslivet och fastboende kan

uppföra anläggningar, lokaler och bostäder i strandnära lägen. En utredning

om strandskyddet bör därför göras.

Vissa motionsyrkanden som rör fastighetsfrågor i skärgården behandlas i

avsnitt 5.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkanden om översyn av jordförvärvslagstiftningen i motio-

nerna A21 och A54 vill arbetsmarknadsutskottet hänvisa till tidigare ställ-

ningstaganden från riksdagen under innevarande riksmöte (bet.

1997/98:BoU2). Bostadsutskottet har i det av riksdagen godkända betänkan-

det 1997/98:BoU2 funnit anledning att anta att man inom Jordbruksdeparte-

mentet har för avsikt att kontinuerligt följa upp tillämpningen och behovet av

förändringar när det gäller jordförvärvslagen. Bostadsutskottet, som anser att

det finns behov av en sådan uppföljning, har utgått från att en sådan görs

utan något särskilt tillkännagivande till regeringen om detta. Arbetsmark-

nadsutskottet ansluter sig till den bedömningen och avstyrker därför motio-

nerna A21 (c) och A54 (mp) i berörda delar.

Med anledning av yrkande i motion A21 om fastighetsbeskattningen kan

utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en parlamentarisk utred-

ning (dir. 1998:20) som skall se över fastighetsbeskattningen och bl.a. analy-

sera den skattemässiga neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Utred-

ningen skall även överväga om det finns något lämpligt sätt att förbättra

villkoren för fastboende i attraktiva kustområden och stimulera miljöinveste-

ringar.

Motionerna A21 och A13 behandlar strandskyddsfrågor. Frågor om

strandskyddets utformning behandlas för närvarande av jordbruksutskottet

med anledning av förslag i propositionen Miljöbalk (1997/98:45). Utskottet

inser att förhållandena ser olika ut i olika delar av landet men vill inte före

gripa jordbruksutskottets ställningstaganden och avstyrker därför de aktuella

yrkandena i motionerna A21 (c) och A13 (s).

3. Statlig verksamhet - helhetssyn och organisatori-

ska förändringar

Propositionen

Den statliga sektorn har genomgått stora förändringar under de senaste 10-

15 åren. Rationaliseringar har skett inom de flesta delsektorer och antalet

sysselsatta har minskat kraftigt. Förändringarna har bl.a. motiverats av nya

krav på verksamheterna och statens behov av besparingar. Nya organisa-

tionsformer har inneburit att vissa verksamheter har bolagiserats, privatise-

rats eller överförts till andra huvudmän.

Sammantaget har dessa förändringar påverkat den regionala fördelningen

av såväl statliga verksamheter som sysselsättning. Detta framgår av REKO-

STAT-utredningens betänkande Regionpolitik för hela Sverige (SOU

1997:13). Utredningen visar entydigt att dessa förändringar har lett till att a

fler statliga verksamheter har centraliserats, vilket främst beror på att allt

större planeringsregioner har införts.

Regeringen har vid flera tillfällen betonat den statliga sektorns betydelse

för regional utveckling. Samtidigt har regeringen påpekat bristen på helhets-

syn när nya organisationsstrukturer utformas i den statliga sektorn och dessa

har haft negativa konsekvenser på sysselsättningens regionala fördelning och

dessutom lett till att regional samordning försvårats.

Regeringen avser att förstärka uppföljningen av det regionala utfallet av

organisatoriska och sysselsättningsmässiga förändringar i den statliga sek-

torn. I anslutning till REKO-STAT-utredningens arbete genomfördes en

kartläggning av organisatoriska och sysselsättningsmässiga förändringar i

statlig sektor. Kartläggningen avser åren 1990, 1995 och 1996. Enligt propo-

sitionen skall kartläggningen kontinuerligt uppdateras. De myndigheter som

är organiserade regionalt och/eller lokalt bör fortlöpande rapportera planera-

de och genomförda organisatoriska förändringar. Genom uppgiftsinsamling-

en blir det lättare för den enskilda myndigheten att sätta in den egna verk-

samheten i ett regionalt perspektiv när nya organisationsstrukturer skall

utformas. På motsvarande sätt får länsstyrelserna en bättre överblick över

statliga verksamheter i det egna och angränsande län. Detta kan i sin tur

underlätta länsstyrelsens uppgift att svara för den regionala samordningen av

statlig verksamhet (se nedan). Också för beslut som fattas på central nivå och

som rör organisatoriska förändringar av statlig verksamhet kommer en för-

bättrad överblick att underlätta beslutsfattandet. Regeringen kommer senare

att ta ställning till de närmare formerna för uppföljningen.

Enligt propositionen skall kraven på myndigheterna att ta regionala hänsyn

tydligare preciseras i relevanta föreskrifter.

Myndigheterna lyder under de verksamhetskrav som regering och riksdag

beslutar om. I myndighetsstyrningen finns inbyggda målkonflikter. Verks-

förordningen (1995:1322) ställer krav på regionalpolitiska hänsynstaganden

från myndigheterna och på att de skall samarbeta med andra myndigheter.

Samtidigt ställs krav på att myndigheterna organiserar sig effektivt. I verks-

förordningen slås också fast att ledningen för en myndighet inte kan avkrävas

ansvar för mer än den egna verksamheten.

Länsstyrelserna har enligt förordningen (1982:877) om regionalt utveck-

lingsarbete ansvaret för den regionala samordningen av statlig verksamhet.

Förordningen reglerar hur övriga myndigheter skall förhålla sig gentemot

länsstyrelserna i frågor som rör utfallet av deras verksamhet på den regionala

nivån, exempelvis vid verksamhetsförändringar som påverkar sysselsättning

och/eller service.

Sammantaget har enligt propositionen de stora förändringarna av myndig-

hetsstyrningen som ägt rum under 1990-talet inneburit att olika statliga sek-

torer uppnått effektivitetsvinster samtidigt som länsstyrelsernas möjligheter

att svara för en effektiv regional samordning i viss mån gått förlorade. Mot

bakgrund av denna utveckling avser regeringen att förtydliga kravet på att

myndigheter skall ta regional hänsyn när verksamheten utformas. Detta skall

ske utan att verkscheferna fråntas sitt ansvar för myndighetens effektivitet

och ledning. Kravet på regionalt hänsynstagande bör bl.a. innebära att myn-

digheterna åläggs att samråda med andra myndigheter vid organisationsför-

ändringar. Det bör vidare leda till att förhållandet mellan myndigheterna och

länsstyrelsen klargörs och att myndigheterna på central nivå i ökad utsträck-

ning söker samverkanslösningar med andra myndigheter.

Regeringen avser vidare att se över förordningen (1982:877) om regionalt

utvecklingsarbete för att klargöra vilken typ av information som myndighe-

terna skall förse länsstyrelserna med för att dessa effektivt skall kunna arbet

långsiktigt med länets utveckling.

Riksdagen lade år 1990 fast vissa riktlinjer för lokalisering av statlig verk-

samhet. Där uttalas bl.a. att omlokalisering, men framför allt decentralise-

ring, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional

utveckling inom landet. Riksdagen har vidare uttalat att frågor om lokalise-

ring av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av princi-

piell natur bör underställas riksdagen (bet. 1996/97:AU2, rskr. 106). I propo-

sitionen redovisar regeringen de åtgärder som vidtagits under år 1997 när det

gäller lokalisering av statlig verksamhet.

Motioner

Ökad helhetssyn på organisatoriska förändringar i statlig verksamhet

Samtliga partier utom Moderaterna betonar i sina motioner betydelsen av

helhetssyn, sektorssamordning eller styrning av statliga organ i syfte att få

till stånd större regionalt hänsynstagande. Motionsyrkanden av denna karak-

tär framställs också av en rad enskilda motionärer. I vissa motioner avses

främst sysselsättningseffekter, i andra effekter på service. I en tredje katego

preciseras inte kraven på det regionala hänsynstagandet närmare.

Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 33) att det sektorsövergripande ar-

betet måste stärkas och att största möjliga regionala och lokala samordning

måste ske i beslut om medel som går ut till olika regioner. Inom Regerings-

kansliet bör det inrättas ett organ som har övergripande ansvar för den regio-

nala utvecklingen. I motion A460 (yrk. 27 och 28) betonar Centerpartiet att

statsmakterna måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen.

Direktiven till myndigheter, verk och bolag måste bli tydligare när det gäller

kraven på regionalpolitiskt ansvar. I verksamheter där staten har ett ägarin-

flytande måste regionalpolitiska hänsyn prioriteras. Beslut om förändrad

statlig organisation bör alltid föregås av en regionalpolitisk konsekvensana-

lys.

I kommittémotion A33 (yrk. 17) betonar Folkpartiet att det krävs breda

och noggranna konsekvensanalyser i verk och myndigheter samt samråd med

länsmyndigheter innan omstrukturering sker. I ökad utsträckning krävs hel-

hetssyn och tvärsektoriella avvägningar.

Enligt Miljöpartiet i motion A54 (yrk. 8) krävs en starkare styrning av

statliga verk och bolag så att inte dessa skall överge mindre orter och gles-

bygd vid neddragningar.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 2 och 4) att samord-

ning och helhetssyn måste vara vägledande för den statliga sektorspolitiken.

Regionalpolitiska konsekvensanalyser underlättar beslutsfattandet. I kom-

mittémotion A459 (yrk. 2) förespråkar partiet en bättre samordning av olika

myndigheters uppgifter så att förutsättningarna för arbetstillfällen i skärgår-

den stärks. I såväl motion A22 (yrk. 3) som motion A403 (yrk. 3) betonar

Kristdemokraterna att regionalpolitiska aspekter skall vägas in i beslutsfat-

tandet vid statligt ägarinflytande.

Eva Arvidsson m.fl. (s) anser i motion A440 att det av direktiven till statli-

ga myndigheter och verk bör framgå att en regionalpolitisk granskning skall

göras och samråd ske med andra berörda myndigheter innan beslut fattas

som har regionalpolitisk betydelse.

Lena Sandlin m.fl. (s) anser i motion A443 att uppsägningarna av statligt

anställda till följd av omstruktureringar inom den statliga sektorn står i mot-

satsförhållande till riksdagens beslut om främst jämställdhets- och regional-

politik.

Inger Lundberg m.fl. (s) vill i motion A16 (yrk. 2) att konsekvensstudier

skall genomföras av regionindelning hos statliga myndigheter, verk och

bolag.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) poängterar i motion A416 (yrk. 1) att

regeringen måste ta ett ansvar för de olika regionerna i Sverige och bidra till

ett helhetsperspektiv vad gäller statlig service.

Sven Bergström (c) anser i motion A407 att det inte finns anledning att

centralisera verksamhet i statlig regi på det sätt som skett under senare år. I

stället borde statliga verk och myndigheter ta ansvar för regional balans och

god service. Verksamhet borde utlokaliseras till regioner och orter med oba-

lans på arbetsmarknaden.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) finner i motion

A427 (yrk. 1) anledning att se över den totala struktur som statliga myndig-

heter och verk har ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Dagens politik leder ti

att främst kvinnornas arbetslöshet i avfolkningsbygder ökar.

Lennart Rohdin (fp) kräver i motion A31 (yrk. 8) att riksdagen skall ge

riktlinjer för hur den statliga servicen ute i landet skall organiseras.

I motion A58 (yrk. 3) anser Siri Dannaeus (fp) att länsstyrelsen bör ges

större möjlighet att samordna och påverka i samband med neddragning av

statlig verksamhet.

Sigge Godin m.fl. (fp) efterlyser i motion A429 (yrk. 7) mer helhetssyn och

tvärsektoriella avvägningar när det gäller statlig verksamhet och regionalpo-

litik. Det krävs breda och noggranna konsekvensanalyser innan omstrukture-

ringar görs.

Dan Ericsson (kd) anser i motion A424 (yrk. 1 och 2) att en delegation bör

tillsättas för att samordna beslutsfattande som berör statlig verksamhet i

Jämtlands län. Vidare bör en studie genomföras av hur olika grad av regio-

nalpolitiska hänsynstaganden vid beslutsfattandet i statliga verksamheter

påverkar utvecklingsmöjligheterna.

Omlokalisering av statlig verksamhet

Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 30 och 31) att de verk och myndig-

heter som har huvuddelen av sin verksamhet i storstadsområdena skall utreda

vilka verksamheter som kan utlokaliseras. Vidare bör nya verksamheter i

dotterbolag till affärsdrivande verk och statliga bolag i regel utlokaliseras.

Likartade förslag framförs av Centerpartiet i motion A460 (yrk. 29, 30, 31

och 32). Där förordar partiet att regeringen skall besluta i frågor som rör

flyttning från stödområde till icke stödområde av verksamhet vid statlig

myndighet eller verk. Samtliga verk och myndigheter som har sin huvudsak-

liga verksamhet i storstadsområdena bör utreda möjligheterna till utlokalise-

ring till stödområde. Det bör prövas om dotterbolag till affärsdrivande verk

och statliga bolag kan förläggas utanför storstäderna. Centerpartiet anser

vidare att det finns anledning att beakta ett tidigare förslag om att samtliga

branschforskningsinstitut skall utlokaliseras.

Enligt andre vice talman Görel Thurdin (c) i motion A416 (yrk. 6) bör

Härnösand prioriteras när statliga myndigheter omorganiseras eller lokalise-

ring av ny statlig verksamhet skall äga rum.

Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) pläderar i motion A411 för att

tillkommande statlig verksamhet skall lokaliseras till Kalmar län.

Kerstin Kristiansson m.fl. (c) pekar i motion A414 (yrk. 2 och 3) på Här-

nösands behov av stöd för att hejda den negativa utvecklingen när statliga

myndigheter omorganiseras. Kommunens behov av arbetstillfällen bör enligt

motionärerna få högsta prioritet i kommande prövning av lokalisering av ny

statlig verksamhet.

Sigge Godin (fp) anser i motion A420 (yrk. 5) att de regionalpolitiska må-

len skall beaktas vid lokalisering av statlig verksamhet. Vid överväganden

om omlokalisering av hela eller delar av verksamheten borde regeringens

godkännande inhämtas när det kan bli aktuellt med flyttning från en ort inom

regionalpolitiskt stödområde till en annan ort inom eller utom stödområde.

Barbro Johansson m.fl. (mp) föreslår i kommittémotion A457 (yrk. 3) en

utredning om utlokalisering av statlig verksamhet till regionala centrum ute i

landet.

Eva Goës m.fl. (mp) föreslår i motion Fö216 (yrk. 10 och 14) att skatteför-

valtningen i första hand bör organiseras i en enhet för Jämtland och en för

Västernorrland. I andra hand anser motionärerna att skatteförvaltningen bör

förläggas till Härnösand. Med tanke på den negativa utvecklingen på arbets-

marknaden är det viktigt att statlig verksamhet utlokaliseras till Härnösand.

Utskottets ställningstagande

Helhetssyn på organisatoriska förändringar i statlig verksamhet

Av propositionen framgår att regeringen förbereder åtgärder som syftar till

ökad helhetssyn på organisatoriska förändringar i den statliga förvaltningen.

Regeringen avser att i föreskrifter precisera kravet på myndigheterna att ta

regionala hänsyn. Det gäller såväl kraven på länsstyrelserna som på övriga

myndigheter. Utskottet som välkomnar detta initiativ delar regeringens upp-

fattning att dessa åtgärder bör medföra att effektiva lösningar baserade på en

helhetssyn oftare kommer att kunna uppnås än vad som är fallet i dag.

Regeringen redovisar också i propositionen att en kontinuerlig uppföljning

skall ske av hur förändringar i den statliga sektorn påverkar regional organi-

sation och sysselsättning. Även till detta initiativ har utskottet en positiv

inställning och anser att en sådan uppföljning kommer att ge ett värdefullt

underlag för åtgärder som syftar till helhetssyn i statlig verksamhet.

En lång rad motioner betonar betydelsen av helhetssyn, sektorssamordning

eller styrning av statliga organ i syfte att få till stånd ett större regionalt

synstagande. Inte i något fall ens antyder dessa motioner att det finns en

målkonflikt mellan å ena sidan kraven på regionalt hänsynstagande och

balans och å den andra krav på effektivitet i den statliga verksamheten.

Utskottet anser att, med beaktande av de målkonflikter som finns, största

möjliga regionalpolitiska hänsyn måste tas vid utformningen av statlig verk-

samhet. Utskottet välkomnar därför som framgått ovan de åtgärder som

regeringen avser att vidta för att främja helhetssyn i statlig verksamhet. Mo-

tionerna A21 (c), A33 (fp), A22 (kd), A459 (kd), A440 (s), A443 (s), A16

(s), A407 (c), A427 (c), A58 (fp), A429 (fp) och A424 (kd), i förekommande

fall i berörda delar, avstyrks därmed.

Flera motioner för fram krav på att statliga myndigheter, verk och bolag skall

ha ett större regionalpolitiskt ansvar. När det gäller tillgången till service

redovisar regeringen i propositionen åtgärder som syftar till att utveckla

samordnade servicelösningar (se närmare i betänkandets avsnitt 5). Proposi-

tionen redovisar också att den utredning om glesbygdens framtida utveck-

lingsmöjligheter som regeringen avser att tillsätta skall se över bestämmelser

och avtal som reglerar statliga servicegivares åtaganden att verka för sam-

ordnade servicelösningar i gles- och landsbygdsområden. Syftet med en

sådan översyn är enligt propositionen bl.a. att tydligt söka belysa de målkon-

flikter som kan uppstå exempelvis då länsstyrelserna och självstyrelseorga-

nen skall utföra sin samordningsuppgift och överväga eventuella ändringar

av befintliga serviceåtaganden (se vidare i betänkandets avsnitt 5).

Frågan om statens roll som ägare av bolag behandlas för närvarande av

riksdagen. Riksdagens revisorer har nyligen lagt fram förslag (1997/98:RR9)

angående statens roll som ägare av bolag. Förslaget bygger på en granskning

av statens roll som ägare av majoritetsägda bolag (Riksdagens revisorers

rapport 1997/98:2). I rapporten för revisorerna ett principiellt resonemang

om mål och styrformer för statliga bolag. Rapporten behandlar således inte

specifika mål av exempelvis regionalpolitisk karaktär. Arbetsmarknadsut-

skottet finner emellertid att det principiella resonemanget är av intresse för

bedömning av frågan om ökat regionalpolitiskt hänsynstagande från statliga

bolag.

Revisorernas rapport konstaterar att de olika mål som regeringen har for-

mulerat för statliga bolag varierar påtagligt när det gäller tydlighet. Bara i

fåtal fall finns övergripande syften formulerade för bolagen, även i de fall

bolagen helt eller delvis har andra syften är rent kommersiella. För bolag

som har monopolställning och/eller har samhällsåtaganden ställs ibland, men

inte alltid, kvalitetskrav utöver de ekonomiska kraven.

I sin rapport efterlyste revisorerna mot denna bakgrund tydligare beskriv-

ningar av syftet med verksamheten och fler preciserade verksamhetsmål för i

första hand de bolag som helt eller delvis har andra mål än rent kommersiel-

la. De mål och krav som staten som ägare ställer på bolagen redovisas i dag i

många olika typer av dokument, bl.a. bolagsordning, ägardirektiv, avtal,

riksdagsbeslut, propositioner och i form av policyuttalanden från riksdagen.

Revisorerna föreslår att det för alla statliga bolag tydligt bör framgå av

bolagsordningen vad som är det övergripande syftet med verksamheten.

Detta är enligt revisorerna av särskild vikt när bolaget har helt eller delvis

andra mål än rent kommersiella. För bolag som helt saknar andra krav än

rent kommersiella bör detta tydligt framgå av bolagsordningen. Revisorerna

anser vidare att regeringen bör utforma gemensamma riktlinjer för styrningen

av de statliga bolagen. Riktlinjerna bör i första hand innehålla principiella

utgångspunkter och redovisas i en proposition till riksdagen.

Motionskraven om regionalpolitiska hänsynstaganden från statliga bolag

måste ses i ett vidare sammanhang och övervägas utifrån mer principiella

utgångspunkter. Arbetsmarknadsutskottet anser därför att riksdagens ställ-

ningstagande till Riksdagens revisorers förslag bör avvaktas och motionerna

A460 (c), A54 (mp), A22 (kd), A403 (kd), A416 (c) och A31 fp) avslås i

berörda delar.

Omlokalisering av statlig verksamhet

Regeringen har i propositionen redovisat nu gällande riktlinjer i fråga om

lokalisering av statlig verksamhet.

Utskottet har inte ändrat sin i tidigare betänkanden redovisade inställning

beträffande lokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. I sam-

band med dessa överväganden har utskottet betonat att en ingående bedöm-

ning måste göras före denna typ av beslut liksom att en balanserad regional

utveckling måste eftersträvas. När det gäller de motionsyrkanden som går ut

på att statlig verksamhet bör förläggas till Härnösand bedömer utskottet att

propositionens förslag om att inrätta ett distansutbildningscentrum där åt-

minstone till en del bör kunna tillgodose motionärernas önskemål.

När det gäller Centerpartiets krav på utlokalisering av branschforsk-

ningsinstitut vill utskottet betona att det primära kravet för de företag från

olika håll i landet som anlitar eller samarbetar med industriforskningsinsti-

tuten måste vara att dessa har hög kompetens, inte att de är belägna på vissa

orter i landet. Flera av instituten är av verksamhetsmässiga skäl belägna i

Stockholm och Göteborg men av samma skäl finns också institut belägna i

exempelvis Luleå, Piteå, Skellefteå och Jönköping. För samtliga institut

gäller att nära kontakter med högskolan är av största betydelse. Mot bak-

grund av vad här har anförts avstyrker utskottet motionerna A21 (c), A460

(c), A416 (c), A411 (c), A414 (c), A420 (fp), A457 (mp) och Fö216 (mp), i

förekommande fall i berörda delar.

4. Stödområden och regionalpolitiska företagsstöd

4.1 Allmänt

Propositionen

Det behövs en ökad samordning mellan de särskilda regionalpolitiska medlen

och medel inom andra utgiftsområden. Uppföljningen av vissa stödformer

behöver förbättras. Effekterna av nedsatta socialavgifter bör utvärderas. I

anslutning till detta bör det belysas på vilket sätt staten bäst stödjer utveck

lingen av näringslivet i dessa utsatta regioner. Ytterligare förändringar i syf

att bl.a. öka effektiviteten i företagsstöden bör genomföras.

Motioner

Miljöpartiet anser i sin partimotion A54 (yrk. 21) att de 200 miljoner kronor

som regeringen vill tillföra Norrlandsfonden (se nedan) i stället bör användas

till mikrostöd till småföretagare.

Sigge Godin m.fl. (fp) betonar i motion A429 (yrk. 5) småföretagens bety-

delse för landsbygdens utveckling. Motionärerna anser att de stöd som kan

utges för s.k. mjuka investeringar i exempelvis marknadsföring också skall

kunna utbetalas vid tjänsteresor som görs av företagare eller anställda i

landsbygden. Om detta inte blir möjligt bör persontransportstödet återinföras.

Utskottets ställningstagande

Beslutanderätten över större delen av anslaget för regionalpolitiska åtgärder,

eller det s.k. länsanslaget, är i dag decentraliserad till länsstyrelserna resp

självstyrelseorganen som avgör hur medlen fördelas på olika stödformer,

exempelvis regionalt utvecklingsstöd, sysselsättningsbidrag och landsbygds-

stöd. Utskottet anser att denna decentralisering är av stort värde och bör

bibehållas. Därför kan inte utskottet se något skäl till att riksdagen skulle t

ställning till hur mycket medel som skall tillföras just stödformen lands-

bygdsstöd och då endast den del av stödformen som utgörs av s.k. mikrostöd

enligt 18 § förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kom-

mersiell service. Till detta kommer att utskottet finner det oacceptabelt att

omfördela lånemedel på 200 miljoner kronor till att utgöra bidrag, vilket är

innebörden av Miljöpartiets förslag. Motion A54 (mp) avstyrks således i

berörd del.

En allmän strävan när det gäller de regionalpolitiska företagsstöden har

under de senaste åren varit att tona ner driftsstödens betydelse till förmån fö

investeringsstöd som kan ses som en mer offensiv stödform. Senaste gången

utskottet framhöll detta var i betänkande 1997/98:AU2. Denna princip bör

enligt utskottets uppfattning gälla även fortsättningsvis. Motion A429 bör

därmed avslås av riksdagen.

4.2 Stödområdesfrågor

Propositionen

För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportbidraget, finns för

närvarande tre olika stödområden. Två av dessa är långsiktiga områden,

benämnda stödområde 1 resp. 2, som omfattar ett stort geografiskt samman-

hängande område i norra och västra Sverige. Omfattningen av stödområdena

1 och 2 beslutas av riksdagen. Dessutom är vissa kommuner och delar av

kommuner inplacerade i s.k. tillfälligt stödområde. Omfattningen av detta

område beslutas av regeringen. Propositionen redovisar vilka kommuner och

delar av kommuner som för närvarande ingår i respektive stödområde.

Den regionalpolitiska stödformen landsbygdsstöd kan lämnas i stödområ-

dena men också i tätorter som omfattas av EG:s strukturfonders mål 2- och

mål 5b-program samt i glesbygds- och landsbygdsområden. De sistnämnda

områdena fastställs av länsstyrelserna.

Stödområdena 1 och 2 samt de tillfälliga stödområdena omfattar för närva-

rande ca 13 % av Sveriges befolkning. De ekonomiska stimulanserna varie-

rar i de olika stödområdena. De är högst i stödområde 1, näst högst i stödom-

råde 2 och minst i tillfälliga stödområden.

Riksdagen har i olika sammanhang uttalat att de regionalpolitiska resurser-

na bör koncentreras till de mest utsatta områdena samt att ett system med

stödområden bör vara stabilt. Det nuvarande stödområdessystemet har gällt

från 1990. Sedan dess har endast smärre ändringar gjorts i de olika område-

na. Stabiliteten i systemet har alltså varit god, vilket ligger i linje med rik

dagens uttalanden. Att få ändringar har gjorts är också ett uttryck för att de

regionalpolitiska problemen oftast är av mycket långsiktig karaktär.

Enligt EG:s statsstödsregler skall bl.a. alla regionalpolitiska stödområden i

medlemsländerna godkännas av EG-kommissionen. Kommissionen har

utfärdat ingående regler för vilka områden som kan godkännas som stödom-

råden för företagsstöd. Medlemsländerna måste i princip rätta sig efter dessa

regler.

EG-kommissionen har nyligen utfärdat nya riktlinjer för hur nationella re-

gionalpolitiska områden skall bestämmas i framtiden. De innebär bl.a. att

regionalpolitiska företagsstöd fr.o.m. år 2000 kommer att få lämnas i områ-

den som omfattar en mindre andel av befolkningen än för närvarande. I dag

bor ca 18,5 % av Sveriges befolkning inom regionalpolitiskt stödområde

(stödområde 1 och 2, tillfälligt stödområde samt det geografiska område där

transportbidrag kan lämnas). Enligt de kriterier som kommissionen har lagt

fast skulle Sveriges nationella regionalpolitiska stödområde i dagsläget en-

dast få omfatta 15,6 % av befolkningen. Huvudskälet till att Sverige fått ett

mycket lågt utfall i jämförelse med andra medlemsländer är att arbetslöshe-

ten är jämförelsevis jämnt fördelad över landet.

Kommissionen anser att det i framtiden skall råda bättre överensstämmelse

mellan nationella regionalpolitiska stödområden och områden som omfattas

av EG:s strukturfondsstöd. Denna uppfattning delas av regeringen. Enligt

regeringen är det angeläget med ett ökat samband mellan den nationella

regionalpolitiken och EG:s regional- och strukturpolitik. Genom ett sådant

samband kan en kraftsamling ske och viktiga synergieffekter uppnås. Detta

behöver dock inte tolkas alltför strikt. Eftersom en reformering av EG-

politiken på området just nu diskuteras och inriktning, resursfördelning m.m.

kommer att läggas fast under åren 1998 och 1999, bör enligt propositionen

behovet av samspel med den nationella regionalpolitiken beaktas under de

kommande förhandlingarna.

Frågor rörande samordning mellan nationell regionalpolitik och struktur-

fondsfrågor behandlas också i betänkandets avsnitt 6.

Regeringen föreslår att de delar av Sverige som har geografiska läges-

nackdelar och andra långsiktiga regionalpolitiska problem skall, liksom för

närvarande, vara inplacerade i två långsiktiga stödområden, benämnda 1 och

2. Även systemet med inplacering av områden med strukturomvandlings-

problem i tillfälliga stödområden bör enligt propositionen behållas (avsnitt

6.3.2 i propositionen). Riksdagen föreslås fatta beslut med denna innebörd.

Den nationella stödområdesindelningen bestäms numera av regler som ut-

färdas av EG-kommissionen. Varken regeringen eller riksdagen har enligt

propositionen annat än mycket begränsade möjligheter att påverka detta. I

propositionen föreslås därför att riksdagen beslutar att det bör vara en uppgif

för regeringen att avgöra vilka områden som skall ingå i de långsiktiga stöd-

områdena 1 och 2. Riksdagen bör dock, inom de ramar som följer av EG-

kommissionens regler, kunna lägga fast huvudprinciper för stödområdesin-

delningen som regeringen skall följa vid förhandlingar med kommissionen.

Huvudprincipen för stödområdena 1 och 2 bör enligt regeringens förslag

till riksdagen vara att de skall omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest

utsatta områdena, att de skall bedömas utifrån hur svåra de långsiktiga regio-

nalpolitiska problemen är och att de inte skall ändras för ofta. Regeringen

begär riksdagens godkännande av förslagen om stödområden.

Propositionen anser att stödområde 1 främst bör baseras på de geografiska

lägesnackdelarnas storlek. Stödområde 2 bör dels fungera som en övergångs-

zon från stödområde 1 till områden utanför stödområdena, dels innefatta

områden med andra långsiktiga regionalpolitiska problem. Propositionen

anger en rad faktorer som bör beaktas vid sammanvägning av de regionalpo-

litiska problemens svårighetsgrad. Det gäller befolkningsutveckling, befolk-

ningstäthet, andel äldre invånare, sysselsättningsutveckling, andel sysselsatta

inom offentlig sektor, sysselsättningsgrad för kvinnor och män, skattekraft,

utbildningsnivå och statliga transfereringar. Vid bedömningen framför allt av

tillfälliga stödområden bör också arbetslösheten spela en stor roll. Proposi-

tionen konstaterar att EG-kommissionen också använder bruttoregionprodukt

per capita som ett viktigt kriterium.

Det är nödvändigt att i större grad än hittills använda lokala arbetsmarkna-

der som grund för analyser av de regionalpolitiska problemens svårighets-

grad och för regionalpolitiska insatser. När nya områden för stöd av EG:s

strukturfonder läggs fast bör samband eftersträvas mellan dessa och de na-

tionella stödområdena.

Motioner

Den nationella stödområdesindelningen

En rad motioner tar upp frågor som stödområdesindelning. Centerpartiet och

Folkpartiet yrkar avslag på propositionens förslag om att regeringen och inte

som hittills riksdagen skall besluta om vilka områden som skall ingå i de

långsiktiga stödområdena 1 och 2. Kristdemokraterna är också kritiska mot

förslaget. Moderaterna anser att det i princip inte behövs någon nationell

stödområdesindelning. Vänsterpartiet finner det orimligt att EU skall ha ett

avgörande inflytande över svensk stödområdesindelning. Flertalet övriga

motioner innehåller förslag om ändrad inplacering i stödområden för län,

enskilda kommuner eller delar av kommuner.

Centerpartiets avslagsyrkande förs fram i motion A21 (yrk. 39).

Folkpartiets uppfattning att regeringsförslaget bör avslås förs fram i kom-

mittémotion A33 (yrk. 10 och 11). Folkpartiet anser vidare att placering i

tillfälligt stödområde endast bör få gälla under begränsad tid.

Moderaterna anser i motion A20 (yrk. 3) att en förändring av regionalpo-

litiken efter de huvudlinjer som partiet förespråkar skulle göra att behovet av

en nationell stödområdesindelning bortfaller. Stödområdesindelningen bör

ses över och göras så generell och enkel som möjligt.

Vänsterpartiet tar i motion A47 (yrk. 20) upp frågan om överensstämmelse

mellan nationella stödområden och områden som omfattas av EG:s struktur-

fondsinsatser. Partiet menar att även om det bör finnas en sådan överens-

stämmelse så är det orimligt att EU-byråkratin skall kunna avgöra vilka

områden i Sverige som kan beviljas nationella stöd. En sådan beslutsordning

innebär en oacceptabel inskränkning av den nationella beslutanderätten.

Kristdemokraterna finner det i kommittémotion A22 (yrk. 20 och 21) rim-

ligt att riksdagen av regeringen begär förslag om reviderad stödområdesin-

delning och inte, som föreslås i propositionen, överlämnar beslutsfattandet i

frågan till regeringen. Regeringen bör, när förhandlingarna med EU om nästa

programperiod för strukturfonderna är slutförda, redovisa ett samlat förslag

om ändrad stödområdesindelning. Regeringen bör särskilt granska inplace-

ringen av Norsjö kommun.

Lennart Rohdin (fp) anser i motion A31 (yrk. 3 och 4) att riksdagen även i

fortsättningen bör besluta om stödområdesindelning. En översyn bör göras

av stödområdesindelningen.

Bengt Hurtig (v) förordar i motion A45 (yrk. 8) att regeringen verkar för

att återställa nationellt självbestämmande över den svenska regionalpolitiken

och stödområdesindelningen.

Inplacering i stödområde av viss kommun eller visst område

Andre vice talman Görel Thurdin (c) lämnar i motion A23 (yrk. 2) förslag till

ändrad stödområdesindelning som berör hela eller delar av Ånge, Sollefteå,

Örnsköldsviks, Härnösands, Kramfors och Sundsvalls kommuner.

Lena Sandlin m.fl. (s) föreslår i motion A26 att Norsjö kommun permanent

inplaceras i stödområde 1.

Rune Berglund och Jörgen Persson (båda s) anser i motion A445 att de

församlingar i Östersunds och Krokoms kommuner som inte är inplacerade i

något stödområde bör inplaceras i stödområde 2.

Ola Sundell (m) anser i motion A404 (yrk. 1) att hela Jämtlands län bör få

utgöra stödområde.

Erik Arthur Egervärn (c) föreslår i motion A431 en försöksverksamhet i

Jämtlands län där hela länet utgör ett stödområde och där maximalt stöd

utgår.

Lennart Daléus och Andreas Carlgren (båda c) anser i motion A451 (yrk.

2) att vissa områden i Stockholms skärgård bör klassas som stödområde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar i andra delar av betänkandet, däribland avsnitten 3 och 8,

olika aspekter på den stora regionalpolitiken, alltså åtgärder av regionalpoli-

tisk betydelse som vidtas inom en lång rad samhällsområden och som ger de

grundläggande förutsättningarna för den regionala utvecklingen. I dessa

sammanhang betonar utskottet vikten av sektorsövergripande planering,

samordning och helhetssyn vilket förväntas ha gynnsamma effekter på ut-

vecklingen i alla delar av landet.

När det gäller den lilla regionalpolitiken, alltså åtgärder till vilka medel

anslås på statsbudgeten under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling, utgör regionalpolitiska företagsstöd och medfinansiering av EG:s

strukturfondsprogram viktiga beståndsdelar. För de regionalpolitiska före-

tagsstöden, exklusive transportbidraget, finns som framgår ovan tre stödom-

råden, varav två långsiktiga.

Propositionens förslag till riksdagen om stödområden har redovisats ovan.

Förslaget kan något förenklat sägas bestå av tre delförslag. För det första

föreslås att dagens system med två långsiktiga stödområden 1 och 2 samt

tillfälliga stödområden skall kvarstå. För det andra föreslås att regeringen,

och inte som i dag riksdagen, fortsättningsvis bör bestämma vilka områden

som skall ingå i stödområdena 1 och 2. För det tredje lämnas förslag om

huvudprinciper för ställningstaganden om vilka områden som skall ingå i

stödområdena 1 och 2.

Centerpartiet i motion A21 och Folkpartiet i motion A33 anser som nämnts

att riksdagen även i fortsättningen bör besluta om vilka områden som skall

ingå i stödområdena 1 och 2. Varken Centerpartiet eller Folkpartiet utvecklar

i sina motioner skälen till avslagsyrkandena i denna del. Också Vänsterparti-

et och Kristdemokraterna är kritiska mot propositionens förslag i aktuell del.

När det gäller propositionens andra delförslag, att regeringen fortsättnings-

vis bör bestämma vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2,

anser utskottet att en orealistisk verklighetsuppfattning kommer till uttryck i

de nyss nämnda motionerna. Sverige är sedan år 1995 medlem i Europeiska

unionen och har i och med medlemskapet åtagit sig att följa EG:s regelsy-

stem, ett faktum som motionärerna förefaller blunda inför. Som uttryckligen

redovisas i propositionen bestäms den nationella stödområdesindelningen

numera av regler som utfärdas av EG-kommissionen. Varken regeringen

eller riksdagen har annat än mycket begränsade möjligheter att påverka detta.

Mot denna bakgrund finner utskottet att regeringens förslag i denna del är

konsekvent och logiskt. Också övriga delar av regeringens förslag tillstyrks

av utskottet. Således bör ett system med två långsiktiga stödområden 1 och 2

samt tillfälliga stödområden behållas. Vidare bör riksdagen godkänna de av

regeringen föreslagna huvudprinciperna för hur stödområdena 1 och 2 av-

gränsas. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag (avsnitt 6.3.2) o

stödområden för företagsstöd. Detta hindrar enligt utskottets uppfattning inte

att riksdagen även i fortsättningen utövar ett inflytande över den nationella

stödområdesindelningen. Riksdagen bör således, inom de ramar som följer

av EG:s regelsystem, lägga fast huvudprinciper för stödområdesindelningen

som regeringen skall följa vid förhandlingar med kommissionen. Utskottet

återkommer nedan till dessa principer. Med hänvisning till vad som ovan

anförts avstyrker utskottet motionerna A20 (m) (delvis), A21 (c), A33 (fp),

A20 (m), A47 (v), A22 (kd), A31 (fp) och A45 (v) i berörda delar.

Både regeringen och Riksdagens revisorer (se betänkandets avsnitt 6) an-

ser att en ökad överensstämmelse bör eftersträvas mellan nationella stödom-

råden och områden som omfattas av EG:s strukturfondsstöd. Utskottet delar

uppfattningen att när nya områden för stöd från EG:s strukturfonder läggs

fast ökat samband bör eftersträvas mellan dessa områden och de nationella

stödområdena.

Utskottet förordar avslag på motionerna A20 (m) (delvis) och A31 (fp) om

att en översyn av stödområdesindelningen bör göras. Utskottet delar uppfatt-

ningen att stödområdesindelningen bör göras så enkel som möjligt. Motio-

nerna avslås i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med vad utskot-

tet anfört.

Någon specifik tidsgräns för inplacering i tillfälligt stödområde som före-

slås i motion A33 är utskottet inte berett att förorda. EG-kommissionens

beslut är redan tidsbegränsade. I konsekvens med utskottets uppfattning att

regeringen fortsättningsvis bör bestämma vilka områden som skall ingå i

stödområdena 1 och 2 avstyrker utskottet de motioner som innefattar förslag

om att viss kommun eller visst geografiskt område skall få utgöra stödområ-

de. Motionerna A33 (fp), A23 (c), A26 (s), A445 (s), A404 (m), A431 (c)

och A451 (c) avstyrks således av utskottet i berörda delar. Utskottet tillstyr-

ker regeringens förslag rörande stödområden (avsnitt 6.3.2 i propositionen).

Utskottet vill slutligen ta upp frågan om huvudprinciper för stödområdesin-

delningen. Utskottet delar regeringens uppfattning om att huvudprinciperna

för vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2 bör vara att de skall

omfatta de från regionalpolitisk synpunkt mest utsatta områdena. De bör

vidare bedömas utifrån hur svåra de långsiktiga regionalpolitiska problemen

är och de skall inte ändras för ofta. Bland de faktorer som bör beaktas vid

sammanvägningen av de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad åter-

finns de faktorer som exemplifieras i propositionen, nämligen befolkningsut-

veckling, befolkningstäthet, andel äldre invånare, sysselsättningsutveckling,

andel sysselsatta inom offentlig sektor, sysselsättningsgrad för kvinnor och

män, skattekraft, utbildningsnivå och statliga transfereringar. Regeringen bör

till riksdagen redovisa vilken relativ betydelse olika faktorer tillmäts vid

sammanvägningen, alltså vilken fördelningsmodell som används.

Slutligen vill utskottet något beröra EG-kommissionens kriterier för hur

storleken på nationella regionalpolitiska stödområden bestäms. Som framgår

av propositionen baseras kriterierna på bruttoregionprodukt per capita och

arbetslöshet i olika regioner jämförda med nationella värden och värden för

hela regionen. I och med att Sverige har en i jämförelse med andra länder

framgångsrik regionalpolitik, vilket bl.a. medfört att arbetslösheten är regio-

nalt mer jämnt fördelad än i många andra medlemsländer i EU, missgynnas

Sverige av de nyss nämnda kriterierna. Det är enligt utskottet otillfredsstäl-

lande att kriterierna är utformade så att Sverige enligt dessa endast får ha

15,6 % av befolkningen i stödområden, vilket är mycket lågt i jämförelse

med andra medlemsländer. Utskottet anser därför att regeringen bör verka för

att kommissionens fördelningskriterier ändras.

4.3 Regionalt utvecklingsstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra.

Bakgrunden är följande. Regionalt utvecklingsstöd, dvs. regionalt utveck-

lingsbidrag och regionalt utvecklingslån, kan lämnas enligt förordningen

(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Lånen beviljas av länsstyrel-

serna och av regionala självstyrelseorgan, NUTEK och regeringen. Stiftelsen

Norrlandsfonden bedriver i de fem norrlandslänen verksamhet med lån m.m.

som liknar de regionala utvecklingslånen. ALMI Företagspartner AB och

Stiftelsen Industrifonden bedriver en liknande låneverksamhet över hela

landet. ALMI vänder sig främst till mindre projekt och Industrifonden till

något större. Norrlandsfonden finansierar främst lån i ett segment däremel-

lan.

Riskfylld utlåning till små och medelstora företag kräver betydande kom-

petens. Denna kan lättare upprätthållas och vidareutvecklas av organ med

viss omfattning på sin verksamhet. De länsstyrelser och regionala självstyrel-

seorgan som beviljar regionala utvecklingslån är relativt små aktörer vad

gäller sådan utlåning. Det är också viktigt att småföretagen får tillgång till

"kompetent kapital", dvs. att finansiering kombineras med tillförsel av ökad

kompetens och kontakter. Mot denna bakgrund är det regeringens bedöm-

ning att antalet aktörer behöver minskas och att förutsättningar bör skapas för

kvarvarande aktörer att vidareutveckla sin verksamhet. Att regionala utveck-

lingslån upphör som stödform förenklar också det regionalpolitiska företags-

stödsystemet.

De lånebehov som för närvarande tillgodoses genom regionala utveck-

lingslån föreslås i fortsättningen täckas främst genom Norrlandsfonden och

ALMI:s regionala dotterbolag. För att inte möjligheterna att erhålla lånefi-

nansiering av regionalpolitiskt angelägna projekt i norra Sverige skall mins-

kas, behöver Norrlandsfondens kapital förstärkas. Denna förstärkning före-

slås ske genom att Norrlandsfonden får ett kapitaltillskott på 200 miljoner

kronor (se avsnitt 4.4).

Regeringen föreslår också att staten till Norrlandsfonden överför samtliga

utestående lokaliseringslån och regionala utvecklingslån, som har beviljats

och utbetalats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företags-

stöd och tidigare gällande förordningar. Det skall vara en uppgift för rege-

ringen att efter värdering av lånen förhandla med Norrlandsfonden om er-

sättning till staten för dessa lån. Överlåtelsen medför att Norrlandsfonden bli

borgenär i förhållande till låntagarna, sedan dessa underrättats om överlåtel-

sen, och att fonden kommer att svara för förvaltningen av lånen.

Stiftelsens förvaltning av lånefordringar innebär myndighetsutövning i vis-

sa avseenden. Att överlämna sådan förvaltningsuppgift till ett enskilt organ

kräver stöd i lag. Regeringen föreslår därför, och eftersom verksamheten rör

allmänna medel, en ny lag - lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden att

besluta i frågor om förvaltningen av regionala utvecklingslån; se bilaga 5.

Eftersom den grundlagsfästa principen om handlingsoffentlighet bör gälla

även för stiftelsen i dess myndighetsutövande verksamhet, föreslås också en

ändring i sekretesslagen (1980:100). Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen kan

enskilda organ som anges i en särskild bilaga till lagen jämställas med myn-

digheter i fråga om rätten att ta del av allmänna handlingar. Regeringen

föreslår att Stiftelsen Norrlandsfonden tas upp i bilagan vad gäller stiftelsen

verksamhet med statligt reglerade lokaliseringslån och regionala utveck-

lingslån. Förslaget till ändring i sekretesslagen återfinns i bilaga 5 till det

betänkande.

Motioner

Centerpartiet föreslår i partimotion A21 (yrk. 34) att anslaget till småföreta-

garstöd höjs med 500 miljoner kronor.

Enligt Vänsterpartiet i motion A453 måste långsiktiga jämställdhetspro-

gram åtfölja företagsstödet. Företagsstöden bör fungera som en hävstång för

att en mindre segregerad arbetsmarknad kommer till stånd (yrk. 2). Även

företagens kvalitets- och miljöstandarder bör skärpas och aspekter av denna

karaktär bör vägas in i bedömningen av enskilda stödärenden (yrk. 3).

Enligt Owe Hellberg (v) bör det regionala utvecklingsstödet till företag i

tjänstesektorn och inom trädgårdsnäringen utvecklas (motion A44 yrkande

4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot förslaget att stödformen regionalt

utvecklingslån avskaffas. Som regeringen anför medför en sådan ändring en

förenkling i det regionalpolitiska företagsstödet som nu blir mer överskåd-

ligt. Utskottet godtar förslaget om kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlands-

fonden. Utskottet ställer sig också bakom lagförslagen, dvs. en lag om Norr-

landsfonden och ändringen i sekretesslagen, dock med vissa smärre språkliga

justeringar. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar dessa lagar. Förslag

om detta läggs fram i utskottets hemställan.

Centerpartiet anser i motion A21 att de medel som står till förfogande för

småföretagarstöd är alltför knappt tilltagna. Detta är dels en fråga om storle-

ken på vad som brukar kallas länsanslaget, inom anslaget A 1. Regionalpoli-

tiska åtgärder, dels en fråga om regionala prioriteringar. Det finns - allmänt

sett - inte underlag för annan mening än att den nuvarande medelsanvisning-

en på anslaget i och för sig är väl avvägd. Dessutom är småföretagsstöd,

enligt förordningen (1994:773) om småföretagsstöd, en av flera företagsin-

riktade åtgärder som länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan kan vidta

- allt utifrån de prioriteringar man gjort regionalt. Beslutanderätten över det

s.k. länsanslaget är således i dag decentraliserad till länsstyrelserna som

avgör hur medlen fördelas på olika stödformer, exempelvis regionalt utveck-

lingsstöd, småföretagsstöd och landsbygdsstöd. Utskottet anser att denna

decentralisering är av stort värde och bör bibehållas. Utskottet kan mot den

bakgrunden inte ställa sig bakom Centerpartiets yrkande. Det avstyrks därför.

Vänsterpartiet tar i motion A453 upp jämställdhets- och miljöaspekterna

när det gäller företagsstöd. Utskottet har inhämtat att NUTEK i en framställ-

ning under 1997 till Närings- och handelsdepartementet framfört liknande

synpunkter beträffande miljön. NUTEK har också framfört förslag om pro-

jekt med inriktning mot ökad jämställdhet.

Utskottet delar här uppfattningen att både jämställdhets- och miljöaspekter

har stor betydelse och att de bör kunna beaktas vid beslut i enskilda

stödärenden. Gällande bestämmelser utgör inte hinder mot att så sker; när det

gäller jämställdheten anger rent av förordningen (1990:642) om regionalpo-

litiskt företagsstöd som huvudregel att minst 40 % av det antal arbetsplatser

som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet. Jäm-

ställdhets- och miljöaspekterna har alltså betydelse. Samtidigt måste påpekas

att det grundläggande syftet med de regionalpolitiska företagsstöden är att

skapa livskraftiga regioner genom att stimulera förnyelse och tillväxt i nä-

ringslivet, särskilt i utsatta regioner. Jämställdhets- och miljöaspekter bör

därför, anser utskottet, vägas in i den helhetsbedömning som alltid görs i ett

enskilt stödärende. Men dessa aspekter kan inte ha självständigt avgörande

betydelse i ärendena om företagsstöd eller över huvud taget om regionalpoli-

tiska stöd.

Inom Närings- och handelsdepartementet bereds för närvarande frågorna

om huruvida, och i så fall i vilken form, hänsyn till jämställdhets- och miljö-

aspekter skall föranleda ändringar i de författningar som styr företagsstöden.

Inom NUTEK pågår på regeringens uppdrag ett arbete med att försöka kon-

kretisera hur miljöaspekten skulle kunna påverka beslut i stödärenden. Och

när det gäller jämställdhet räknar enligt vad utskottet inhämtat under hand

regeringen med att under april månad lämna ett uppdrag till NUTEK som

innebär att i någon eller några kommuner i stödområdena ta fram pilotprojekt

i vilka företag och andra aktörer kan försöka utveckla nya vägar för att öka

antalet kvinnor i vissa branscher.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion A453 (v) i berörda

delar.

Motion A44 (v) tar sikte på dels regionala utvecklingsbidrag, dels regio-

nala utvecklingslån. När det gäller lånen har utskottet ovan tillstyrkt rege-

ringens förslag om avskaffande av stödformen. Motionen i den delen föran-

leder därför inte något ytterligare från utskottet.

När det däremot gäller regionalt utvecklingsbidrag kan anföras att enligt

förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd kan stöd i dag

lämnas även till privat tjänsteverksamhet i vissa fall och till immateriella

("mjuka") investeringar. Frågan om en utvidgning i fråga om stödberättigade

branscher och investeringar har berörts av NUTEK i en skrivelse till rege-

ringen. Såsom framgår av budgetpropositionen för 1998 har regeringen be-

dömt att en sådan utvidgning skulle motverka andra viktiga mål med de

regionala utvecklingsbidragen. Enligt utskottets mening föreligger det nu inte

något behov av sådana ändringar som föreslås i motionen. Den avstyrks

därmed i sin helhet.

4.4. Stiftelsen Norrlandsfonden

Propositionen

Regeringen föreslår att Stiftelsen Norrlandsfonden genom ett kapitaltillskott

förstärks som risklånefinansiär i norra Sverige. Förstärkningen föreslås i

första hand ske genom ett kapitaltillskott på 280 miljoner kronor. Efter viss

tid skall en förnyad bedömning göras av hur kapitalbehovet utvecklar sig för

fonden.

Norrlandsfonden har inte fullgjort vissa inbetalningar till staten av stiftel-

sekapital. Statens fordran uppgår till 40 miljoner kronor för vardera åren

1996 och 1997. Regeringen föreslår nu att dessa inbetalningar från Norr-

landsfonden skall anses fullgjorda genom att 80 miljoner kronor avräknas

från det föreslagna kapitaltillskottet på 280 miljoner kronor. Därmed blir det

kapitaltillskott som kommer att tillföras fonden år 1999 netto 200 miljoner

kronor.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma till an-

slagsfrågorna.

Utskottets ställningstagande

Som angetts ovan (avsnitt 4.3) anser utskottet att regeringens förslag i de

delar som berör kapitaltillskottet och en delvis ny roll för Stiftelsen Norr-

landsfonden är väl övervägt. Riksdagen bör bifalla propositionen.

4.5 Nedsättning av socialavgifter

Bakgrund

Systemet med nedsatta socialavgifter regleras i lagen (1990:912) om nedsätt-

ning av socialavgifter. Det är en regionalpolitisk stödform vars syfte är att

kompensera främst näringslivet i Norrlands inland för bestående konkur-

rensnackdelar i form av liten lokal marknad, gleshet, ogynnsamma väder-

leksförhållanden och långa avstånd.

Lagen omfattar vissa angivna slag av verksamheter. I stödområde 1 om-

fattas fler verksamheter än i det övriga stödområdet. Nedsättningen är 8

procentenheter. Lagen är tidsbegränsad på det sättet att nedsättning sker

t.o.m. inkomståret 2000.

Propositionen

Stödformen är ännu inte godkänd av EG-kommissionen.

I överläggningar med kommissionen har regeringen accepterat kommis-

sionens förslag att företag som bryter eller utvinner mineraliska produkter

bör uteslutas från nedsättning, såvida inte liknande brytning eller utvinning

av mineraliska produkter även sker i andra regioner i Sverige. Ändring i

lagen föreslås i enlighet med detta.

I propositionen konstateras att utgifterna för stödet ökar successivt efter-

som nedsättningarna är direkt knutna till företagens lönesummor. För att

utgifterna för stödformen skall rymmas inom tillgängliga ramar föreslås vissa

begränsningar i de verksamheter som är berättigade till nedsättning. Stödet

för näringsgrenar som kan expandera, t.ex. industri- och tjänsteföretag med

vidareförädling av varor och tjänster, behålls. Däremot föreslås att jordbruk,

skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt s.k. annan personlig service-

verksamhet inte längre skall ingå i systemet. Förslag om lagändring läggs

fram i enlighet med detta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Regeringen avser att återkomma med de eventuella ytterligare förslag till

förändringar som kan föranledas av EG-kommissionens ställningstagande.

Regeringen kommer också att låta utvärdera stödformen.

Motioner

Samtliga oppositionspartier utom Moderaterna föreslår att regeringens för-

slag skall avslås helt eller delvis.

Helt avslag yrkas av Centerpartiet som i sin partimotion A21 (yrk. 35) anser

att förslaget är ologiskt. De nya arbetena kommer i första hand att skapas

inom den privata tjänstesektorn och den påverkas positivt om arbetskrafts-

kostnaderna minskas, t.ex. genom avgiftsnedsättningar. Vidare bidrar stöd-

formen till att minska de konkurrensnackdelar företagen har i Norrlands

inland.

Avslag i den del som avser jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och

fiske samt annan personlig serviceverksamhet yrkas av Folkpartiet i kom-

mittémotion A33 (yrk. 9). Yrkandet motiveras med att sänkta arbetsgivarav-

gifter är ett verksamt medel för att öka antalet arbeten. Partiet anser också a

de branscher som drabbas utgör en viktig faktor för att få människor att bo

kvar i glesbygden.

Avslag yrkas i denna del även av Vänsterpartiet, som i partimotion A47

(yrk. 23) påpekar att partiet vid ett flertal tillfället har betonat risken med

konservera gamla strukturer med regionalpolitiskt stöd. Denna stödform har

enligt partiet sådana risker inbyggda och partiet är därför positivt till den

utvärdering regeringen aviserat. Partiet anser att man bör invänta denna

utvärdering innan förändringar av stödformen genomförs.

Miljöpartiet, vars avslagsyrkande formellt omfattar hela regeringsförsla-

get, förklarar i partimotion A54 (yrk. 19) att den föreslagna förändringen vad

gäller jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel samt jakt och fiske innebär en

försämring för näringsgrenar som är viktiga delar i glesbygdens möjligheter

att forma en uppåtgående utvecklingsspiral. Förslaget vad gäller personliga

tjänster ser partiet som än mer märkligt eftersom utvecklingen inom tjänste-

sektorn anses vara avgörande för möjligheten att minska arbetslösheten.

Kristdemokraterna yrkar avslag på förslaget att stödet skall upphöra i vissa

branscher och menar i sin kommittémotion A22 (yrk. 12) att regeringens

hållning på detta område är rent destruktiv. Näringsgrenar som jordbruk,

trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt personlig service måste ges förutsätt-

ningar att växa. I stället för att höja arbetsgivaravgifterna för jordbruksföre

tag borde skatterna här sänkas.

Som framgår av inledningen avvisar inte Moderaterna regeringens förslag

och de framställer inte heller något yrkande i denna del. Partiet uppger i

partimotion A20 att man vill att detta stödsystem skall vara kvar under den

tidsperiod som beslutet nu gäller, dvs. t.o.m. år 2000. De anser inte att några

förändringar av nedsättningsnivåerna är påkallade. Däremot utgår partiet från

att den branschavgränsning regeringen gör innebär att turismen även i fort-

sättningen skall omfattas av nedsättningen.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) vänder sig i motion A23 (yrk. 6) mot

att nedsättningen skall upphöra för de angivna branscherna och anser att man

bör avvakta den utvärdering som skall genomföras innan några förändringar

genomförs i stödformen.

I motion A31 (yrk. 2) förklarar Lennart Rohdin (fp) att statsmakterna ger

felaktiga signaler genom att ta bort vissa näringsgrenar från stödformen.

Enligt motionären är det inte politikerna som skall avgöra var de nya arbete-

na i Norrlands inland skall skapas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan inställning än regeringen när det gäller avgräns-

ningen av nedsättning för verksamhet som avser gruvor och mineralbrott.

Reglerna bör i denna del anpassas till kommissionens förslag. Nedsättning

skall således medges endast om liknande brytning och utvinning sker även i

andra regioner i Sverige.

I fråga om ändringarna i övrigt instämmer utskottet i regeringens bedöm-

ning att det är angeläget att besparingarna utformas så att stödformens offen-

siva karaktär förstärks. Nedsättningen av socialavgifter bör koncentreras till

de delar av näringslivet som kan förväntas expandera, som industri- och

tjänsteföretag med vidareförädling av varor och tjänster. Utskottet ansluter

sig därför till förslaget att jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och

fiske samt "annan personlig serviceverksamhet" inte längre skall omfattas av

stödet. Det skall särskilt framhållas att stödformen kommer att finnas kvar i

flera branscher med anknytning till turism, t.ex. inom hotell, pensionat och

camping, restaurang och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med

sådan verksamhet samt inom rekreationsverksamhet och kulturell service-

verksamhet med visst undantag. Det skall också framhållas att sådan "annan

personlig serviceverksamhet" som nu utesluts för närvarande är stödberätti-

gad endast i stödområde 1.

Utskottet avstyrker med detta motionerna A21, A22, A23, A31, A33, A47

och A54 i berörda delar.

4.6 Transportbidrag

Bakgrund

Transportbidrag regleras i förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt

transportbidrag. Bidrag lämnas för transport från (uttransportbidrag) och till

(intransportbidrag) orter inom ett stödområde som utgörs av Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs,

Dalarnas och Värmlands län. Detta stödområde indelas i fem transportbi-

dragszoner, där zon 1 innebär lägst stödnivå. Bidraget kan avse godstrans-

porter på järnväg eller i yrkesmässig trafik på väg. Bidrag ges med mellan 5

och 45 % av transportkostnaderna och är beroende av avsändnings- eller

mottagningsortens belägenhet och av transportavståndet. Lägsta bidragsbe-

rättigade transportavstånd är 251 km. I princip förutsätter uttransportbidraget

att godset utgörs av hel- eller halvfabrikat som har undergått "en betydande

bearbetning" inom stödområdet medan intransportbidraget förutsätter att

godset utgörs av råvaror eller halvfabrikat som skall undergå en sådan bear-

betning hos mottagaren.

Enligt föreskrifter utges uttransportbidrag för sågade trävaror, även de som

endast genomgått måttlig vidareförädling. Undantagna är de s.k. bulksågver-

ken vid kusten. Definitionen av bulksågverk är kopplad till viss storlek på

produktionsvolymen och tillgång till hamn.

Propositionen

Regeringen föreslår vissa förändringar vad gäller zonindelning och nivåer på

transportbidraget. För att reducera kostnaderna skall transportbidragszon 1

upphöra samtidigt som kravet på lägsta transportavstånd höjs till 401 km.

Transportbidragszon 5 utvidgas till att omfatta Edsele, Junsele, Ramsele och

Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun samt f.d. Solbergs kyrkobok-

föringsdistrikt i Örnsköldsviks kommun, vilket enligt propositionen innebär

bättre överensstämmelse med de regionalpolitiska stödområdena.

Vidare föreslås förändringar för att stärka konkurrensneutraliteten mellan

de olika transportslagen. Transportbidraget utvidgas till att även omfatta

transportkostnader med fartyg till annan hamn på betydande avstånd från

ursprungshamnen, dvs. minst 400 km.

Den nuvarande uppdelningen mellan s.k. bulksågverk och andra sågverk

tas bort, och i stället införs en volymbegränsning inom zonerna 2 och 4 -

dvs. i Västernorrlands län och i kustkommuner och kustnära kommuner i

Norrbottens och Västerbottens län - för transport av oförädlade trävaror. För

förädlade trävaror lämnas transportbidrag utan begränsning.

För att stimulera till mer rationella transporter skall bidrag för landtrans-

porter till hamnar även kunna lämnas för transport till hamnar i grannländer.

Möjlighet ges att lämna bidrag till sådana särlösningar för vissa grupper av

företag som medför totalt sett lägre transportkostnader och bidrag.

För att öka småföretagens möjligheter att utnyttja bidraget avser regering-

en att sänka viktgränsen per sändning från 100 kg till 20 kg i zonerna 3 och

5, dvs. i huvudsak i delar av Norrlands inland. Det bör ankomma på rege-

ringen att i fortsättningen avgöra viktgränsen per sändning.

Regeringen bedömer att de föreslagna utvidgningarna kan finansieras ge-

nom de besparingar man förordar.

Motioner

Åtta motioner tar upp regeringens förslag om förändring av transportstödet. I

två av dem motsätter man sig förändringarna helt och hållet, i tre av motio-

nerna vänder man sig mot delar av förslagen och i lika många stöder man

förslagen i stort.

Miljöpartiet anser i kommittémotion A54 att hela förslaget om förändring av

transportstödet bör avslås (yrk. 24).

Motsvarande yrkande har Kristdemokraterna i sin kommittémotion A22

(yrk. 13).

Centerpartiet vänder sig i partimotion A21 mot vissa av de föreslagna för-

ändringarna. Partiet avvisar förslaget om transportbidrag för oförädlade

träråvaror inom kustkommunerna som enligt motionen står i strid med bidra-

gets syfte att stimulera till höjd förädlingsgrad inom bidragsområdet (yrk.

36). Partiet motsätter sig också att transportbidragszon 1 upphör och att

lägsta transportstödsavstånd höjs till 401 km (yrk. 37).

Även i två enskilda c-motioner avvisas delar av förslagen. Såväl andre vice

talman Görel Thurdin (c) i motion A23 (yrk. 8) som Sven Bergström (c) i

motion A29 (yrk. 3) avvisar förslaget om höjning av lägsta transportavstånd.

I den förstnämnda motionen yrkas dessutom avslag på förslaget om trans-

portstöd för oförädlade trävaror (yrk. 7) och i den sistnämnda på förslaget om

att transportbidragszon 1 skall upphöra (yrk. 2).

Folkpartiet stöder i sin kommittémotion A33 i stort regeringens förslag om

transportbidraget. Dock föreslår partiet ytterligare förändringar i zonindel-

ningen (yrk. 12). Vännäs kommun samt Burträsk, Jörn, Fällfors och Kalv-

träsk församlingar i Skellefteå kommun bör enligt motionen föras till zon 5

och Ånge kommun föras till zon 3.

Motsvarande ändringsförslag finns i motion A51 av Hans Stenberg m.fl.

(s).

Moderaterna anser i sin partimotion A20 att förslaget om att öppna trans-

portbidraget även för sjötransporter är bra, men påpekar att detta kan komma

att ändra regeringens lönsamhetskalkyler för Botniabanan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner det riktigt att transportbidragszonerna i så hög grad som

möjligt skall överensstämma med de regionalpolitiska stödområderna. De

utvidgningar av transportbidragszon 5 som regeringen föreslår är således

angelägna. Kostnadsökningarna bör finansieras inom anslaget, och en rimlig

besparing är att som regeringen föreslår att ta bort de lägsta stödnivåerna (5

%), eftersom de är av mindre betydelse för företagen.

Utskottet anser liksom regeringen att ambitionen bör vara att sträva mot

bidragssystem som inte snedvrider konkurrensen. De undantag som i dag

finns för bulksågverken att få transportstöd för oförädlade trävaror kan sned-

vrida konkurrensen. Regeringens förslag att i stället införa en volymbegräns-

ning lika för alla sågverk i zonerna 2 och 4 är därför välkommet. Sågverk i

zonerna 3 och 5 är fortfarande gynnade av transportbidraget då det där inte

finns några begränsningar och dessutom stödnivån är högre.

Utskottet tillstyrker även övriga delar av regeringens förslag om ändringar

av transportbidraget och anser därmed att motionerna A21, A22, A23, A29

och A54 bör avstyrkas i berörda delar.

Vad gäller motionsförslagen om att föra över ytterligare kommuner och

kommundelar till zon 5 respektive 3 gör utskottet bedömningen att detta inte

är möjligt inom gällande anslagsramar. Utskottet är därför inte berett att

tillstyrka dessa motionsförslag. Motionerna A33 i berörd del och A51 av-

styrks.

5. Glesbygds- och landsbygdsfrågor

Propositionen

Propositionen innehåller i denna del inte något förslag till riksdagsbeslut.

Regeringen lämnar dock en samlad redovisning av planerade insatser för

gles- och landsbygdens utveckling enligt följande.

Regeringen konstaterar att glesbygds- och landsbygdspolitiken är en viktig

del av regionalpolitiken. För att en ekonomisk tillväxtpolitik skall bli fram-

gångsrik är det nödvändigt att landets resurser tas till vara även i gles- och

landsbygd.

Särskilda åtgärder skall i första hand riktas mot glesbygdsområden och

mot skärgården.

Glesbygdsverket har avgett rapporten Förnyelsens landskap - bygdepolitik

för 2000-talet som bygger bl.a. på förslag från 1996 års landsbygdsriksdag

och ett brett samråd med Folkrörelserådet hela Sverige skall leva, byaut-

vecklare, kommuner och länsstyrelser. Glesbygdsverket har också under

1997 utarbetat ett förslag till Nationellt strategiskt handlingsprogram för

skärgården. Programmet anlägger en helhetssyn på utvecklingsmöjligheterna

i skärgården. Inom områdena Mark och vatten, Näringsliv och försörjning,

Bostäder, Service och kommunikationer samt Lokalt utvecklingsarbete före-

slås strategiska mål, delmål och åtgärder. Regeringen bedömer att det innan

en kraftfull och samordnad politik med utgångspunkt i programmet kan

utformas krävs en uppföljning och redovisning av vad som gjorts och vad

som ytterligare behöver göras. Regeringen har uppdragit åt Glesbygdsverket

att senast den 31 december 1998 lämna en sådan redovisning.

Utvecklingsinsatser i skärgården sker också inom ramen för EG:s struktur-

fondsprogram mål 5b Skärgården.

Statliga verksamheter i skärgården bör samordnas. Ny distansöverbryg-

gande teknik kan bidra till att förbättra skärgårdens förutsättningar, både vad

gäller offentlig verksamhet och näringsliv. Regeringen har därför uppdragit

åt Länsstyrelsen i Stockholms län att tillsammans med berörda förvaltningar

finna former för fortsatt och utvecklad statlig verksamhet i Stockholms skär-

gård.

Regeringen avser att tills vidare stödja Skärgårdarnas Riksförbund med en

halv miljon kronor årligen. Syftet är att fördjupa samverkan mellan olika

organisationer i skärgården.

Berörda länsstyrelser har i december 1997 fått regeringens uppdrag att

upprätta regionala miljö- och hushållningsprogram för landets större skär-

gårdsområden.

Att småföretagen utvecklas är viktigt för att skapa ny sysselsättning i gles-

bygd och landsbygd. Nyföretagande och kooperativt företagande bör stimu-

leras. Lånemöjligheterna för unga entreprenörer i vissa glesbygds- och

landsbygdsområden bör förbättras. Ett konkret åtgärdsprogram för att främja

kunskapsintensiv produktion i glesbygd och landsbygd bör utarbetas. Ytterli-

gare 5 miljoner kronor bör anslås för att främja export av svenska livsme-

delsprodukter. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att användas för

småskalig turismutbildning, fiskevårdande åtgärder och för vidareutveckling

av ett nationellt trav- och galoppcentrum.

När det gäller kommersiell service och samhällsservice anger regeringen

att arbetet med att utveckla samordnade servicelösningar bör intensifieras.

Vidare planerar regeringen att medverka till att en databas skapas där föränd-

ringar i tillgången på service i gles- och landsbygd och konsekvenser av

sådana förändringar löpande kan följas upp och rapporteras. Regeringen

avser också att uppdra åt Konsumentverket att initiera projekt med innebörd

att öka samordningslösningar i varudistributionen. Dessutom anges att kvar-

varande hushåll med året-om-boende i gles- och landsbygd som i dag saknar

tillgång till elektricitet bör få en tillfredsställande elförsörjning.

Lokala initiativ är viktiga för att alla resurser skall kunna tas till vara.

Detta arbete bör understödjas och utvecklas på alla nivåer. Folkrörelserådet

Hela Sverige skall leva bör få resurser så att dess verksamhet kan utvecklas.

Ytterligare medel bör avsättas till Glesbygdsverket för LAG-gruppernas

verksamhet inom EG:s strukturfonder, gemenskapsinitiativet Leader II.

Regeringen förutskickar vidare en avsikt att i annat sammanhang lämna

direktiv till en utredning om glesbygdens och landsbygdens framtida utveck-

lingsmöjligheter. Områden som bör belysas är olika näringars roll för tillväxt

och sysselsättning på landsbygden, landsbygdens roll i omställningen till ett

ekologiskt hållbart samhälle, behov av kompetensutveckling, kvinnor och

ungdomars situation m.m.

Vidare bör bestämmelser och avtal som reglerar statliga servicegivares

åtaganden att verka för samordnade servicelösningar i gles- och landsbygds-

områden ses över. Syftet med en sådan översyn är bl.a. att tydligt söka belysa

de målkonflikter som kan uppstå i länsstyrelsernas och självstyrelseorganens

samordningsarbete och då överväganden görs om ändringar i gällande servi-

ceåtaganden.

Motioner

Några motioner tar upp allmänna frågor om gles- och landbygdspolitikens

inriktning.

Moderaterna föreslår i partimotion A20 (yrk. 7) en ny myndighetsorganisa-

tion för glesbygdsområdet. Glesbygdsverket och Folkrörelserådet bör enligt

motionen knytas till NUTEK.

Centerpartiet anser i partimotion A21 att NUTEK:s regionalpolitiska verk-

samhet och Glesbygdsverket bör sammanföras till ett sammanhållet regio-

nalpolitiskt verk. Detta skulle enligt motionen stärka landsbygdsfrågornas

ställning inom regionalpolitiken (yrk. 29).

Vänsterpartiet begär i partimotion A47 (yrk. 24) att en parlamentarisk ut-

redning om glesbygds- och landsbygdspolitiken tillsätts. Dess uppdrag bör

vara att se över handläggningen av landsbygdsstöd, kooperativt företagande,

samarbete mellan offentlig verksamhet, lokala föreningar och näringsliv,

m.m. Några utgångspunkter bör vara att det lokala inflytandet - "bygdens

initiativrätt" - skall öka och att myndigheternas roll bör inriktas på att göra

verktygen tillgängliga för de individer och företag i gles- och landsbygd som

möter det nya arbetslivet och framtidens marknader.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) påpekar i motion A39 att de nuvarande skatte-

reglerna vad gäller dubbel bosättning utgör ett hinder för distansarbete i

glesbygd. De anser att det behövs förändringar i skatte- och folkbokföring-

slagstiftningen för att möjliggöra distansarbete.

Flera motioner tar upp frågor om turism.

I partimotion A21 pekar Centerpartiet på att turism ger nya möjligheter för

landsbygden och att ökade satsningar kan generera ökad sysselsättning.

Partiet konstaterar dock att det finns flera problem för de mindre företagen

inom denna bransch. Samordningen mellan olika aktörer och myndigheter

inom turismen måste förbättras. Det är viktigt att utbildning och forskning

som bedrivs på detta område sker i dialog med mindre företag (yrk. 25). De

rigida bestämmelserna om vägskyltning bör ses över. Det måste bli lättare att

få sätta upp vägskyltar om lokala evenemang och sevärdheter (yrk. 26). Även

livsmedelslagstiftningen är ett hinder för många mindre företag. Den nuva-

rande lagstiftningen tar inte hänsyn till bl.a. mindre kaffestugor eller enklar

matställen. Det är enligt partiet inte rimligt att man har samma krav på dessa

företag som på stora restauranger. Lagstiftningen bör därför göras mer flexi-

bel inom detta område (yrk. 27).

Miljöpartiet framhåller i partimotion A54 (yrk. 17) att allemansrätten är

viktig. Allemansrätten ger möjlighet att erbjuda turister från andra länder

naturupplevelser. Det är dock viktigt att nyttjandet av allemansrätten inte

innebär onödiga skador på naturen.

Kristdemokraterna påpekar i motion A22 (yrk. 27 och 28) att den småska-

liga landsbygdsturismen inte har dragit någon större nytta av det regionalpo-

litiska stödet. Bondgårdsturism, sameturism osv. är goda exempel som bör

utvecklas. Detta bör lyftas upp på ett nationellt plan till ett programarbete

som ger bygdeturismen en profil. För att landsbygdsturismen skall utvecklas

krävs en målmedveten samordning mellan de olika intressenterna. Målsätt-

ningen bör enligt motionärerna vara att skapa förutsättningar för en ekolo-

giskt uthållig näring.

Kristdemokraterna framför motsvarande synpunkter även i kommittémo-

tion A403 (yrk. 13).

Några motioner tar upp kommersiell service och samhällsservice.

Centerpartiet föreslår i partimotion A21 (yrk. 32) att verksamheten med

medborgarkontor permanentas.

Centerpartiet menar vidare i partimotion A460 att allmänheten skulle kun-

na få bättre service om delar av olika myndigheters och verks funktioner

förlades till länsstyrelsen (yrk. 33). Detta skulle kunna minska de i dag ofta

långa avstånden.

Folkpartiet påpekar i kommittémotion A33 att regional utveckling bygger

på samverkan. Om statliga verk och myndigheter som post, arbetsförmedling

m.fl. och kommuner samverkar kan personal- och lokalkostnader pressas

ned. Biblioteks-, post- och apoteksverksamheten kan skötas i samarbete med

butiker i landsbygd. Det är viktigt att sådana förslag uppmuntras och prövas

och att de inte förhindras av traditionellt tänkande (yrk. 16).

Även Kristdemokraterna ser positivt på kommersiell service och samhälls-

service i nya samarbetsformer. Kommuner bör kunna avtala med lokala

näringsidkare, t.ex. att en lanthandlare skall tillhandahålla viss kommunal

service (kommittémotion A22, yrk. 19).

Sven Bergström (c) anför i motion A29 (yrk. 1) att det behövs en funge-

rande samhällsservice i alla regioner för att flyttlassen skall vända och hela

Sverige skall leva.

Några motioner tar upp frågor om lokalt utvecklingsarbete.

Miljöpartiet anser i partimotion A54 (yrk. 23) att insatser som stärker

byautvecklingsrörelsen kan hejda avfolkningen. I kommittémotion A457

begär partiet en utredning om vad EU inneburit respektive vad EMU-

medlemskap kan betyda för glesbygden (yrk. 6). Motionärerna framhåller

också att människor som i "underifrån-rörelser" försöker motverka effekter-

na av nedskärningar i offentlig och privat sektor behöver statens stöd (yrk.

12).

I kommittémotion A22 pekar Kristdemokraterna på ett behov av kommu-

nala och regionala landsbygdsprogram där byutvecklingsgrupper och byalag

ges en framträdande roll (yrk. 18) och ekonomiska resurser (yrk. 31). De

anser också att Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och Skärgårdarnas

riksförbund bör tillförsäkras fasta resurser för sin fortsatta verksamhet (yrk.

30).

Samma mening om landsbygdsprogram, byutvecklingsgrupper och byalag

anges av Kristdemokraterna i kommittémotion A403 från den allmänna

motionstiden 1997 (yrk. 11 och 12).

Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (båda s) föreslår i motion A406 att

kommunerna åläggs att upprätta bygdeplaner för ökad service och tillväxt,

med övergripande mål för hela kommunen och detaljplaner för delar av

kommuner.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) anser att regional-

politiken bör ses ur ett kvinnoperspektiv och att Sverige bör satsa på lands-

bygdsutveckling, särskilt för landsbygdens kvinnors skull (motion A427, yrk.

5).

Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) föreslår i motion A433 åtgär-

der för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.

Olika skärgårdsfrågor tas upp i flera motioner.

Enligt Folkpartiets kommittémotion A33 måste de som bor och arbetar i

skärgården ha goda villkor. Skärgårdens utveckling och betydelse kräver att

företagande, skolor, kommunikationer och turism stimuleras (yrk. 15).

Samma mening framförs av Sigge Godin m.fl. (fp) i motion A429 från den

allmänna motionstiden 1997 (yrk. 4).

Vänsterpartiets partimotion A47 framhåller "ö-regionen" Gotland som en

del av skärgården (yrk. 25).

I Kristdemokraternas kommittémotion A22 (yrk. 22) - och i motion A459

(yrk. 1) av Dan Ericsson m.fl. (kd) från den allmänna motionstiden 1997 -

begärs en samlad, nationell skärgårdspolitik bl.a. när det gäller sysselsätt-

ningen och fiskenäringen. Kommittén anser också i motion A22 att statliga

myndigheter som är verksamma i skärgården måste samordna sina verksam-

heter. En möjlighet sägs vara att ett särskilt statligt skärgårdsråd inrättas f

samordningen (yrk. 23). Motionärerna anser också att begreppet "skärgård"

bör vidgas till att avse både fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden och

öar med och utan broförbindelse (yrk. 24). De begär vidare nedsatt fastig-

hetsskatt (yrk. 25) och anser att regeringen i arbetet med jordförvärvslagstift

ningen skall presentera förslag som ger ökade möjligheter att vid fastig-

hetsöverlåtelser i skärgårdarna starkare hävda intresset av bosättning och

sysselsättning (yrk. 26).

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion A405 att olika aktö-

rers agerande i skärgården i Stockholms län måste samordnas.

Lennart Daléus och Andreas Carlgren (båda c) vill i motion A451 att en

särskild "skärgårdslag" skall utredas. En sådan kunde innehålla regler bl.a.

om att staten måste förhandla med skärgårdens kommuner och andra aktörer

om verksamhetsförändringar. Lagen kunde också ange garantier för att post

och annan samhällsservice finns kvar i skärgården (yrk. 1).

Karin Pilsäter m.fl. (fp) instämmer i motion A455 (yrk. 1 och 4) i flera av

de synpunkter som framförts i Folkpartiets kommittémotion A33 (se ovan).

Motionärerna framhåller därutöver behovet av ett samordnat statligt ansvar

för att undvika att enskilda myndigheter drar ner på sina verksamheter med

långtgående effekter för skärgårdsregionen (yrk. 7). Vidare föreslår motionä-

rerna att reglerna för regionalpolitiskt stöd ändras så att stödet kommer även

skärgården till del (yrk. 8).

Sistnämnda förslag motsvaras av ett förslag i motion A456 av Karin Pil-

säter m.fl. (fp). Motionärerna framhåller att skärgården är en glesbygd och

begär att regeringen ändrar bedömningsgrunderna för vad som räknas som

glesbygd (yrk. 2).

Margareta E Nordenvall och Inger Koch (båda m) menar i motion Sk609

att fastighetsskatten bör sänkas och att fler arbetstillfällen och bättre kom-

munikationer behövs i skärgården (yrk. 1). De framhåller också att en natio-

nell skolpeng skulle innebära möjligheter att starta friskolor i skärgården

(yrk. 5).

Näringsutskottets yttrande om turism

Näringsutskottet har på arbetsmarknadsutskottets begäran yttrat sig i vissa

frågor. Yttrandet återges i sin helhet i bilaga 4. Här återges de delar som

avser turism.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande tidigare riksdagsbeslut om medel och inriktning samt olika på-

gående insatser avseende turismen hänvisas till betänkande 1997/98:NU10.

Vidare kan nämnas att näringsminister Anders Sundström i februari 1998

besvarade en interpellation (1997/98:133) av Margareta Andersson (c) om

turistsatsningen i glesbygd. Det finns ingen bransch som staten har så stort

engagemang i som turistnäringen, framhöll näringsministern. Förutom regio-

nalpolitiska och andra insatser hänvisade näringsministern till att Sverige

tillsammans med EG tagit fram ett femårigt program på 1,2 miljarder kronor

i EG:s strukturfondsprogram för turismen. Enligt näringsministerns uppfatt-

ning bör besluten fattas ute i länen när det gäller det regionalpolitiska länsa

slaget och i beslutsgrupperna när det gäller strukturfondsprogrammen. Han

skulle dock vilja se ett starkare engagemang också från branschen. Denna har

enligt näringsministern inte svarat upp mot det avtal som finns mellan staten

och branschens företrädare. Han pekade vidare på extra engångssatsningar i

marknadsföring - 90 miljoner kronor - samt på mycket stora satsningar på

forskning och utveckling inom området.

Det kan nämnas att Glesbygdsverket har utarbetat ett handlingsprogram för

småskalig landsbygdsturism med rubriken En lönsam näring med en hållbar

utveckling (juli 1997). I programmet föreslås bl.a. framtagande av guideut-

bildningsprogram som är anpassade för landsbygdsturismen.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller

turistnäringens betydelse för regionerna, inte minst i glesbygden. Turismen

har en stor sysselsättningspotential i glesbygds- och landsbygdsområden och

spelar en viktig roll i arbetet med att stärka den regionala utvecklingen. Ett

näringsmässigt perspektiv på turismen kan främja näringen, men det får inte

stå i strid med en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige har alla möjligheter

att utvecklas som turistland.

För att främja den småskaliga landsbygdsturismen anser näringsutskottet i

likhet med regeringen att utbildning av lokala resurspersoner och lokala

turistguider för upplevelseturism i gles- och landsbygden är en viktig insats.

Särskilda utbildningsplaner finns framtagna, varav en är anpassad för den

samiska ursprungsbefolkningen, redovisas det i propositionen. Näringsut-

skottet ser positivt på regeringens avsikt att till en kostnad om 4,6 miljoner

kronor på försök inrätta sådana utbildningar inom regionalpolitiskt priorite-

rade områden.

Med hänvisning till vad som anförts anser inte näringsutskottet att något

initiativ av riksdagen på dessa områden är erforderligt. Berörda motionsyr-

kanden avstyrks således.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de allmänna utgångspunkter för gles- och lands-

bygdspolitiken som anges i propositionen. Det som redovisas där är en viktig

del av regionalpolitiken. Gles- och landsbygdspolitiken tar sikte på åtgärder

inom alla politikområden som riktas till gles- och landsbygdsområden. Bland

målen för dessa åtgärder märks särskilt intresset av att utveckla förutsätt-

ningar för människor att bo kvar i dessa områden. Åtgärderna bör vidare

inriktas mot att bidra till tillväxt och sysselsättning och mot att upprätthåll

viss kommersiell och offentlig service. Det lokala initiativet, dvs. förank-

ringen i regionen eller bygden, spelar en viktig roll för att de politiska besl

ten skall få ett faktiskt genomslag.

Skärgårdsfrågorna har stor betydelse. Det gäller både de bofastas villkor

och förutsättningarna för turism och annat företagande. Utskottet välkomnar

därmed regeringens avsikt att framöver rikta särskilda åtgärder mot gles-

bygdsområden och mot skärgården. Som framgått av redovisningen ovan

pågår också ett betydande arbete när det gäller skärgårdarnas utveckling och

förutsättningar. Utskottet återkommer till skärgårdsfrågor nedan i anslutning

till de närmare ställningstagandena till motionerna.

Ett par motioner berör frågan om myndighetsorganisationen för glesbygds-

frågor. I dag verkar Glesbygdsverket och delar av NUTEK delvis parallellt.

De båda myndigheterna samverkar också i vissa avseenden. Glesbygdsverket

har, enligt verkets instruktion, till uppgift att stödja utvecklingen och lämna

förslag till förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbefolk-

ningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Tyngdpunkten ligger på

skogslänens inre delar och skärgårdsområdena. NUTEK har bl.a. att svara för

statliga insatser för att främja en balanserad regional utveckling och har

därvid att följa de regionalpolitiska målen.

Utskottet vill inte utesluta att en samordning av delar av NUTEK och

Glesbygdsverket skulle kunna stärka gles- och landsbygdsfrågornas ställning

eller ha andra positiva effekter. Det finns dock inte nu underlag för en säker

bedömning av detta. Organisatoriska förändringar bör övervägas i samband

med kommande analysarbete och utredning om gles- och landsbygden. Ut-

skottet förutsätter att regeringen, och de berörda myndigheterna, fortlöpande

överväger den framtida myndighetsorganisationen på området. Med detta

avstyrker utskottet motionerna A20 (m) och A21 (c) i berörda delar.

När det gäller motion A47 och yrkandet om en utredning beträffande gles-

och landsbygdspolitiken, konstaterar utskottet att regeringen i propositionen

förklarat att en utredning om detta kommer att tillsättas. Utskottet anser, som

framgår av avsnitt 1, att regeringen bör ges till känna att en utredning röran-

de regionalpolitik inklusive gles- och landsbygdsfrågor med ett parlamenta-

riskt inflytande bör tillsättas. Därmed behövs inte någon särskild utredning

om gles- och landsbygdsfrågor. I och med att utskottet ställer sig bakom

kraven på en regionalpolitisk utredning kan syftet med motion A47 (v) i nu

aktuell del anses vara tillgodosett. Motionen avstyrks därmed i berörd del.

Motion A39 (s) tar upp distansarbete och främst skattefrågor. Utredningen

om regleringen av distansarbete, som skall redovisa sitt uppdrag den 1 sep-

tember 1998, skall enligt direktiven föreslå de ändringar eller komplettering-

ar av lagstiftningen som erfordras samt de andra åtgärder som kan behövas. I

detta innefattas eventuella förslag till ändringar i skattelagstiftningen (dir.

1997:83). Utredningens arbete bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Turistnäringen är viktig för utveckling och sysselsättning i i flera av de regi

onalpolitiskt prioriterade områdena, inte minst i glesbygden. Utskottet vill -

när det gäller de motioner som tar upp frågor om turismen - anknyta till vad

näringsutskottet anfört i sitt yttrande (se ovan och bilaga 4). Näringsutskotte

hänvisar till pågående eller planerade insatser för turismen och anger, sam-

manfattningsvis i den delen, som sin mening att något initiativ av riksdagen

inte är erforderligt.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än näringsutskottet. Generellt

får sägas att den politik som regeringen för i dessa frågor ligger i linje med

mycket av det som efterfrågas i de nu aktuella motionerna. Åtgärder har

vidtagits eller planeras i de avseenden som nu framstår som viktiga. Exem-

pelvis kan de satsningar på infrastruktur som omnämns i propositionen -

särskilt vad avser vägnätet och vissa tågförbindelser i norra Sverige - ge

betydelsefulla verkningar för turistnäringen, inte minst i glesbygd. Här kan

också framhållas att Glesbygdsverket i juli 1997 lade fram ett handlingspro-

gram för småskalig landsbygdsturism med rubriken En lönsam näring med

en hållbar utveckling. I programmet föreslås bl.a. framtagande av guideut-

bildningsprogram som är anpassade för landsbygdsturismen.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om allemansrätten och

vikten av småskalig landsbygdsturism, men anser inte att något tillkännagi-

vande i dessa delar är påkallat. Här kan hänvisas till utskottets uttalanden

med anledning av motsvarande yrkande om småskalig turism i utskottets

betänkande 1996/97:AU2. Det kan också nämnas att frågor kring allemans-

rätten inom kort kommer att behandlas av riksdagen i samband med behand-

lingen av förslaget till ny miljöbalk.

När det särskilt gäller frågan i motion A21 (c) om livsmedelslokaler kan

konstateras att detta är en utpräglad myndighets- och tillsynsfråga enligt

livsmedelsförordningen (1971:807). Tillsynen utövas av behörig kommunal

nämnd. Bestämmelserna är också i hög grad harmoniserade inom EU. Utred-

ningen om livsmedelstillsyn (dir. 1997:25) redovisar sina förslag den 30 april

1998. I uppdraget ingår att föreslå lämpliga former för livsmedelstillsynen.

På grund av det anförda vill utskottet inte ställa sig bakom yrkandet om

ändringar i livsmedelslagstiftningen. - Här kan vidare hänvisas till jord-

bruksutskottets betänkande 1997/98:JoU14.

Beträffande motion A21 (c) om vägskyltar kan hänvisas till att riksdagen

tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett flertal likartade motions-

yrkanden (bet. 1997/98: TU8, rskr. 1997/98:161). Av trafikutskottets betän-

kande framgår att inom Vägverket pågår en översyn av vägmärkesförord-

ningen som väntas bli klar senare i år. Enligt vad trafikutskottet erfarit över

väger Vägverket att tillåta vägskyltar för reklam o.d. i glesbygd och turistom-

råden i större utsträckning än för närvarande. Av betänkandet framgår också

att utskottet såg positivt på denna inriktning av översynen och att resultatet

av denna borde avvaktas. De berörda motionsyrkandena avstyrktes därmed

av trafikutskottet.

Utskottet förutsätter att det som ett resultat av den nämnda översynen

kommer att bli lättare att sätta upp vägskyltar för att utveckla olika näringar

på landsbygden. Detta skulle positivt stödja samhällets insatser för att för-

bättra den regionala balansen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen bör avslå motion A21 (c) yrkande 26. Syftet med motionsyr-

kandet förutsätts dock komma att tillgodoses.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A21 (c), A54 (mp) samt

A22 och A403 (kd).

När det gäller de motioner som tar upp frågor med anknytning till kommersi-

ell service och samhällsservice är, som framgått ovan, regeringens ambition

att intensifiera arbetet med att utveckla samordnade servicelösningar. Ut-

skottet instämmer i denna strävan. Det kan avse t.ex. samarbete mellan

kommuner och privatägda butiker eller mellan statliga myndigheter och

andra aktörer där det är lämpligt. De åtgärder som redovisas i propositionen

förefaller väl ägnade att åstadkomma fortsatt utveckling i en sådan riktning.

Det synes här inte råda några egentliga motsättningar mellan regeringens

politik och de meningar som företräds av motionärerna. Något särskilt initia-

tiv från riksdagen framstår inte som nödvändigt.

I motion A460 (c) föreslås att delar av myndigheters verksamhet förläggs

till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har enligt förordningen (1982:877) om

regionalt utvecklingsarbete ansvaret för den regionala samordningen av

statlig verksamhet. Förordningen reglerar hur övriga myndigheter skall för-

hålla sig gentemot länsstyrelserna i frågor som rör utfallet av deras verksam-

het på den regionala nivån, exempelvis vid verksamhetsförändringar som

påverkar sysselsättning och/eller service. I propositionen anförs - som när-

mare framgår i avsnitt 3 i betänkandet - att kravet på regionalt hänsynsta-

gande bör innebära bl.a. att myndigheterna åläggs att samråda med andra

myndigheter vid organisationsförändringar. Det bör enligt vad som sägs i

propositionen leda till att förhållandet mellan myndigheterna och länsstyrel-

sen klargörs och att myndigheterna på central nivå i ökad utsträckning söker

samverkanslösningar med andra myndigheter.

När det så gäller yrkandet om att verksamheten med s.k. medborgarkontor

skall permanentas konstaterar utskottet att riksdagen under 1997 fattade

beslut om att försöksversamheten skall pågå till den 1 juli 2002. En arbets-

grupp inom Inrikesdepartementet följer arbetet. I det av riksdagen godkända

betänkandet 1996/97:KU9 antecknade konstitutionsutskottet att möjligheter-

na till ytterligare utvidgning av försöksverksamheten skulle tas upp i utvär-

deringsarbetet. Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta den utvär-

deringen innan riksdagen tar ställning till om verksamheten med medborgar-

kontor skall vara permanent eller ej.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A21 och A460 (c), A33

(fp), A22 (kd) och A29 (c) i de delar som nu avses.

Utskottet instämmer, när det gäller det lokala utvecklingsarbetet, i flera av d

synpunkter som framkommer i motionerna. Således är åtgärder för byaut-

veckling och uppmuntran till byalag av stor betydelse för gles- och lands-

bygden. Dessa frågor påkallar dock inte något initiativ från riksdagen. Rege-

ringen har beviljat Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva utökade resurser

för 1998 och har för avsikt att under kommande år bevilja rådet 9,5 miljoner

kronor årligen. Därmed är motion A22 (kd) i den delen tillgodosedd. Motio-

nerna A54 och A457 (mp), A22 och A403 (kd) och A247 (c) avstyrks med

det anförda i berörda delar. - Utskottet berör frågor om byautveckling även i

avsnitt 1.

Däremot vill utskottet på föreliggande underlag inte ställa sig bakom begäran

om kommunala bygdeplaner. När det gäller en utredning om konsekvenser

av medlemskapet i EU respektive EMU vill utskottet hänvisa till att sådana

utredningar gjorts. Här kan nämnas forskningsprogram hos Institutet för

regionalforskning (SIR) för perioden 1997-1999. Där analyseras särskilt EU-

medlemskapets regionala konsekvenser. För programområdet Kvinnor och

män i dialog om regionernas framtid finns ett separat forskningsprogram som

SIR publicerat i samarbete med NUTEC/NCR. Det är därför nu inte nödvän-

digt med en sådan utredning som motionärerna efterlyser. Särskilda åtgärder

för sysselsättning och utveckling i Kalmar län är vidare i första hand en fråga

för de regionala instanser som anförtrotts befogenheter på området. Motio-

nerna A406 (s), A457 (mp) och A433 (c) i berörda delar avstyrks med detta.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet ställning till de motioner som särskilt

avser skärgårdsfrågor.

Utskottet instämmer i det som anförs i motionerna A33, A429 och delar av

A455 (alla fp) om att de som bor och arbetar i skärgården måste ha goda

villkor. Som anförs i motionerna A22 och A459 (kd), och Sk609 yrkande 1

delvis (m) är också fiskerinäringen och tillgången till annan sysselsättning

viktig för dem som bor och verkar i skärgårdarna. Goda kommunikationer,

service, skolor och - som redan nämnts - en levande turism har också stor

betydelse för skärgårdens befolkning. Detta gäller både året om-boende och

de som bor och arbetar i skärgårdarna sommartid. Inriktningen av arbetet

med skärgårdsfrågorna måste vara den nu angivna. Något särskilt uttalande

om detta är dock inte nödvändigt. Motionerna avstyrks därför i berörda delar.

En motion tar upp frågan om effekterna av nedläggningar eller sammanslag-

ningar av offentliga verksamheter. Liknande frågor har behandlats flera

gånger i utskottet (se t.ex. bet. 1991/92:AU13 och bet. 1996/97:AU2). I detta

betänkande behandlas frågan närmare i avsnitt 3, till vilket hänvisas. Här kan

dock framhållas att regeringen i propositionen anger att kraven på att myn-

digheter skall ta regionala hänsyn framöver kommer att preciseras i före-

skrifter. Utskottet underströk särskilt hösten 1996 vikten av att beslut om

omstrukturering av statlig verksamhet föregås av kartläggning, analyser och

bedömningar från regionalpolitisk utgångspunkt. Denna ståndpunkt gäller

fortfarande. Det krävs en helhetssyn och långsiktighet i planeringen för att

servicen och sysselsättningen skall upprätthållas på god nivå. Eftersom ut-

skottet hösten 1996 föreslog ett tillkännagivande till regeringen beträffande

organisation och lokalisering av statlig verksamhet av den innebörden, vilket

också blev riksdagens beslut (rskr. 106), är det nu inte nödvändigt med nå-

gon riksdagens åtgärd i denna fråga. Utskottet utgår från att den angivna

ståndpunkten beaktas i de sammanhang frågan uppkommer.

Med detta avstyrker utskottet motion A455, yrkande 7 (fp).

Den nu behandlade frågan anknyter till behovet av att statliga myndigheter

och andra aktörer som är verksamma i skärgården samordnar sina verksam-

heter och samarbetar där så är möjligt och lämpligt. Detta tas upp i motio-

nerna A22 (kd) och A405 (m). Det nyss förda resonemanget om helhetssyn

och långsiktig planering är tillämpligt även här; det är viktigt att kortsiktig

lösningar inte tillgrips. Något särskilt initiativ är dock inte nödvändigt. Ut-

skottet är inte berett att ställa sig bakom att en ny myndighet inrättas för

samordningsändamål, såsom ett statligt skärgårdsråd. Motionerna bör därför

avslås.

Motionsyrkanden om ett vidgat skärgårdsbegrepp ur stödområdessynpunkt

avslogs av riksdagen våren 1995 och återigen hösten 1996. Utskottet anteck-

nade då att skärgården ses som en speciell typ av landsbygdsområde och att

länsstyrelserna för att främja en enhetlig praxis vid bedömningen av vilka

områden som utgör glesbygd eller landsbygd skall samråda med Glesbygds-

verket och de angränsande länens länsstyrelser. Utskottet anförde vidare som

sin mening att den länsvisa bedömningen och det redovisade samrådsförfa-

randet var en rimlig ordning. Utskottet har inte ändrat uppfattning. Motio-

nerna A456, A22, A47 och A451 i berörda delar avstyrks med detta. Det är -

som närmare behandlats på annan plats i detta betänkande - inte heller aktu-

ellt med ändringar av reglerna för regionalpolitiskt stöd (jfr avsnitt 4.2).

Motion A455 yrkande 8 avstyrks därför.

Utskottet ser inte något behov av att frågan om en särskild "skärgårdslag"

utreds. Inte heller det som i motion Sk609 anförs om en nationell skolpeng är

av den arten att utskottet vill ställa sig bakom det. Motionerna A451 yrkande

1 (c) och Sk609 yrkande 5 (m) avstyrks därför.

Frågor om översyn av jordförvärvslagstiftningen och fastighetsskatt be-

handlas i detta betänkande i avsnitt 2.8. Som där närmare redovisas har riks-

dagens bostadsutskott ansett att det finns behov av en uppföljning av hur

jordförvärvslagen tillämpas och en analys av om lagen behöver ändras. Bo-

stadsutskottet har också utgått från att en sådan uppföljning görs utan något

särskilt tillkännagivande till regeringen om detta. Arbetsmarknadsutskottet

ansluter sig till den bedömningen. Som också närmare anges i avsnitt 2.8 är

frågan om fastighetsbeskattningen för närvarande under utredning (dir.

1998:20). Utredningen skall bl.a. överväga om det finns något lämpligt sätt

att förbättra villkoren för fastboende i attraktiva kustområden. Utredningens

arbete bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågor om fastighets-

skatten för dem som bor i skärgården. Motionerna A22 yrkande 25 och 26

(kd) samt Sk609 yrkande 1 (m) delvis avstyrks med detta.

6. EG:s strukturfonder

I detta avsnitt behandlas dels regeringens proposition i den del den avser

EG:s strukturfonder, dels Riksdagens revisorers förslag angående regional-

politiskt stöd efter EU-medlemskapet.

6.1 Allmänt

Utskottet har i samband med behandlingen av regeringens budgetproposition

med förslag på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling (bet.

1997/98:AU2) lämnat en relativt utförlig bakgrundsbeskrivning av EG:s

strukturfonder och förslag till förändringar som har diskuterats inför nästa

programperiod. Den information som ges där har fortfarande aktualitet.

Propositionen

Sveriges medlemskap i EU och möjligheter att ta del av den gemensamma

regional- och strukturpolitiken har inneburit en betydande ökning av resur-

serna för regionalt och lokalt utvecklingsarbete. En koncentration av insat-

serna bör eftersträvas.

Sverige bör inrikta sig på att inom ramen för en minskad totalbudget få ett

i relation till andra medlemsländer rättvist återflöde av strukturfondsmedel

och verka för en ökad decentralisering av programarbete m.m. för olika

regional- och strukturpolitiska åtgärder.

Åtgärderna bör inriktas på att åstadkomma regional balans, understödja

sysselsättningstillväxt, stärka konkurrenskraften hos främst småföretagen och

på kompetensutveckling.

Motionen

Moderaterna anför i motion A20 följande. Partiet konstaterar först att det

inte nödvändigtvis är så att en nationell medfinansiering av projekt som kan

få EU-stöd är den optimala användningen av de offentliga medlen. Partiet

anser att stödet från EG:s strukturfonder har starka selektiva drag. Karaktären

på EU-stödet strider därmed mot de principer Moderaterna förordar för en

politik som kan främja en allsidig utveckling i alla delar av Sverige. Starka

skäl talar för att Sverige skall ta emot resurser som vårt land har rätt till.

är viktigt att resurserna används på ett så generellt sätt som möjligt. På läng

sikt är det angeläget att genom ett målmedvetet arbete inom EU växla ut

stödet mot en motsvarande lägre svensk EU-avgift. Det regionala samarbetet

blir mest effektivt om det sker i varierande former och i enlighet med de

specifika behov samarbetet avser att tillgodose (yrk. 8).

Utskottets ställningstagande

Den gemensamma regional- och strukturpolitiken är det viktigaste instru-

mentet för att minska obalanserna och skillnaderna i ekonomisk utveckling

mellan regionerna i EU. På så sätt kan också en ökad grad av sammanhåll-

ning skapas i unionen. Minskade regionala skillnader är en nödvändighet om

alla regioner inom unionen till fullo skall kunna dra nytta av den gemen-

samma inre marknaden.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en koncentration av insatserna i

EG:s struktur- och regionalpolitik bör ske till de ekonomiskt och socialt mest

eftersatta regionerna. Liksom regeringen förordar utskottet också att Sverige

strävar efter att inom en minskad totalbudget öka återflödet av struktur-

fondsmedel till landet.

Utskottet delar helt regeringens uppfattning om inriktningen av EG:s

struktur- och regionalpolitik. Motion A20 avstyrks i berörda delar.

6.2 Förenklad administration

Propositionen

Regeringen bedömer att strukturfondsprojekten givit goda erfarenheter och

att verksamheten med programmen har inneburit en vitalisering av det regio-

nala utvecklingsarbetet. Det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser

om programmens effekter enligt de halvtidsutvärderingar som presenterats.

Utrymme för förbättringar finns dock vad gäller administrativa rutiner och

samspelet mellan de många berörda myndigheterna. De utvärderingar som

gjorts tar bl.a. upp behov av förändringar i roll- och ansvarsfördelningen

mellan olika myndigheter. Därför kan det finnas skäl till att redan under

innevarande period vidta förändringar. Regeringen kommer att ta initiativ till

att åstadkomma förenklingar och effektiviseringar av verksamheten.

Motioner

Flera motioner tar upp behovet av att förenkla administrationen runt EU:s

strukturfonder.

Centerpartiet menar i partimotion A21 att regelverket för EU:s struktur-

fonder är krångligt. Det är angeläget att eftersträva enklare och klarare regel

verk med färre nivåer (yrk. 41 delvis).

Folkpartiet pekar i kommittémotion A33 på behovet av att minska byrå-

kratin vid hanteringen av strukturfonderna (yrk. 13). Partiet menar att det

finns en fara att administrationen växer sig alltför stor, vilket kan verka

hämmande på en naturlig utveckling av småföretagandet.

Även Kristdemokraterna efterlyser i kommittémotion A22 en förenklad

administration och organisation för hanteringen av EG:s strukturfonder (yrk.

6).

I motion A23 föreslår andre vice talman Görel Thurdin (c) förenkling och

effektivisering av programadministrationen (yrk. 5). Länsstyrelserna bör få

överta utbetalning av strukturfondsmedel för att komma ifrån den i dag okla-

ra situationen när en myndighet beviljar stöd och en annan beslutar om ut-

betalning. På detta sätt skulle administrationen även vinna i effektivitet,

anser motionären.

Barbro Johansson (mp) anser i motion A11 (yrk. 2 och 7) att det måste bli

enklare att ansöka om strukturfondsmedel. Små organisationer och förening-

ar kan i dag ha svårt att sätta sig in i ansökningsförfarandet, som dessutom

kan variera beroende på vilken myndighet som är ansvarig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att regeringen gör de förändringar som den bedömer är

påkallade för att hanteringen av strukturfondsmedlen skall bli så effektiv som

möjligt. Utskottet anser dock att större förändringar i organisationen kring

strukturfondsarbetet bör vänta till nästa programperiod för åren 2000-2006.

Förändringar vad gäller exempelvis utbetalningsansvar måste också godkän-

nas av Europeiska kommissionen. Eftersom kommissionens förslag med

förändringar för nästa period, som presenteras i avsnitt 6.3 Strukturfonderna

- kommande programperiod, är relativt genomgripande kommer det mesta

att då behöva omprövas. Utskottet avstyrker därmed motionerna A11, A21,

A22, A23 och A33 i berörda delar.

6.3 Strukturfonderna - kommande programperiod

Bakgrund

EU-kommissionen har nyligen lämnat ett förslag till nytt regelverk för regio-

nal- och strukturpolitiken som skall gälla från år 2000. Kommissionens för-

slag är att strukturpolitiken koncentreras till de ekonomiskt mindre utveckla-

de länderna eller regionerna, att strukturfondsinsatserna effektiviseras samt

att regelverk, genomförande m.m. förenklas.

Antalet mål föreslås minska från nuvarande sju till tre och gemenskapsini-

tiativen från nuvarande tretton till tre. Av de föreslagna målen är två geogra-

fiska och ett horisontellt. De tre föreslagna gemenskapsinitiativen inriktas på

gränsöverskridande och transnationellt samarbete, landsbygdsutveckling

samt mänskliga resurser. Enligt kommissionens uppfattning bör omfattning-

en av de geografiska målen reduceras under programperioden från nuvarande

51 % till ca 35-40 % av folkmängden i unionens nuvarande medlemsländer.

Det nya mål 1 föreslås omfatta regioner med en BNP/invånare som är läg-

re än 75 % av EU-genomsnittet. Därutöver skall målet omfatta mycket peri-

fera regioner och nuvarande mål 6, dvs. regioner med mycket låg befolk-

ningstäthet. Ungefär två tredjedelar av fondmedlen föreslås gå till mål 1-

områden.

Det nya mål 2 föreslås omfatta regioner med stora behov av omstrukture-

ring till följd av deras ekonomiska och sociala situation. Det är fråga om

regioner där stora förändringar sker inom industri-, tjänste- och fiskesekto-

rerna samt landsbygdsområden på tillbakagång och stadsområden med om-

fattande sysselsättnings- och sociala problem. Enligt kommissionen kommer

stödet att omfatta 18 % av EU:s befolkning. I dag omfattas 26 % av mål 2

och mål 5b.

Det nya mål 3 föreslås omfatta områden utanför de geografiska målområ-

dena. Åtgärderna inriktas på att motverka negativa konsekvenser av ekono-

miska och sociala förändringar, utveckling av utbildningssystem och livs-

långt lärande samt bekämpning av arbetslöshet och social utslagning. Stöd

skall också kunna utgå för åtgärder som syftar till ett ökat deltagande av

kvinnor på arbetsmarknaden.

Medlemsländerna förhandlar för närvarande med kommissionen om det

nya regelverket. Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet

förväntas rådet fatta beslut i frågan i höst eller under våren 1999.

Propositionen

Regeringen anser att EG:s regional- och strukturpolitik är mycket viktig. Den

ger ett betydande mervärde för EU och medlemsstaterna. Regeringen anslu-

ter sig till huvuddragen i det förslag som kommissionen lämnat men anser att

budgeten för strukturpolitiken bör minska. Regeringen är inriktad på att

stödja kommissionens ambitioner att koncentrera, effektivisera och förenkla

strukturpolitiken. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av den utvidgning

som kan förutsättas komma att påbörjas under nästa programperiod.

Enligt regeringen bör de regional- och strukturpolitiska åtgärderna inriktas

på att åstadkomma regional balans, understödja sysselsättningstillväxt, stärka

konkurrenskraften hos främst småföretagen och på kompetensutveckling.

EG:s regional- och strukturpolitik bör också medverka till en hållbar utveck-

ling och miljöanpassning genom bl.a. utvecklade miljöbedömningar samt till

lika möjligheter för kvinnor och män.

Sverige bör inrikta sig på att få ett i relation till andra medlemsländer rätt-

vist återflöde av strukturfondsmedel och medverka till en ökad decentralise-

ring av programarbete m.m. för olika regional- och strukturpolitiska åtgärder.

Vad gäller de förslag som kommissionen lämnat om nya mål för regional-

och strukturpolitiken verkar regeringen för att glesbefolkade regioner inom

mål 1 ges samma status som de länder eller regioner som kvalificerar sig

enligt kriteriet BNP/ invånare. Regeringen avser också att redovisa behov av

insatser inom ramen för det nya mål 2, däri inkluderat skärgårdsområdet,

samt att verka för att det nya mål 3 får en inriktning som innebär att det blir

ett verksamt medel för att öka förutsättningar för en långsiktig positiv syssel

sättningsutveckling och minskad arbetslöshet.

Enligt regeringens bedömning är det angeläget med ett ökat samband

mellan den nationella regionalpolitiken och EG:s regional- och strukturpoli-

tik. Behovet av samspel med den nationella regionalpolitiken bör beaktas

under de kommande förhandlingarna med kommissionen.

Riksdagens revisorer

Revisorerna menar att arbetet med kommande strukturfondsprogram i största

möjliga utsträckning bör samordnas med övrig planering för regional ut-

veckling. Även den geografiska avgränsningen av stödområden och målom-

råden bör samordnas i syfte att skapa enhetligare avgränsningar. Revisorerna

noterar att det regionala utvecklingsbidraget redan har integrerats i vissa

program. Revisorerna förutsätter att regeringen även inför kommande struk-

turprogram beaktar möjligheterna att integrera nationella stöd (yrk. 1).

Revisorerna föreslår att regeringen i förhandlingarna inför nästa program-

period utgår från att andelen EG-stöd i de svenska strukturfondsprogrammen

skall vara av samma omfattning som i andra jämförbara länder (yrk. 2).

I samband med revisorernas granskning har en jämförelse av olika plane-

ringsdokument från olika delar i landet gjorts. Jämförelsen visar att doku-

menten har ett likartat innehåll. Enligt revisorernas bedömning finns det risk

för att de särdrag för regional utveckling som kan finnas därmed inte upp-

märksammas. Revisorerna föreslår att regeringen uppmärksammar länssty-

relser och andra regionala och lokala organ på förhållandet att samma typer

av insatser planeras i stora delar av landet samt på konsekvenserna av en

sådan likformighet (yrk. 3).

En omfattande genomförandeorganisation har inrättas för mål 2-, mål 5b-

och mål 6-programmen, bl.a. har nya instanser i form av beslutsgrupper

inrättats. I beslutsgrupperna - där de formella besluten om EG-stöd fattas -

är majoriteten kommunala och landstingskommunala ledamöter. Närings-

livsorganisationer är inte representerade. Revisorerna föreslår att regeringen

inför nästa programperiod utarbetar förslag till alternativa beslutsformer som

under en försöksperiod kan tillämpas i några olika delar av landet. Part-

nerskapstanken bör även återspeglas i beslutande organ.

Ramprogram bör utnyttjas i större utsträckning. Det skulle underlätta för

de sökande både vad gäller ansökningsproceduren och frågan om att ordna

offentlig medfinansiering. Ramprogram kan också avlasta beslutsgrupper

och sekretariat (länsstyrelser) för bedömning av mindre enskilda projekt.

Slutligen pekar revisorerna på att utbetalningar av EG-stöd sker långsamt.

Enligt revisorerna finns det inte några formella hinder för delutbetalningar

eller utbetalningar i förskott. Trots detta sker utbetalningar enbart i eftersk

Revisorerna säger sig därför förutsätta att samtliga projektägare i samband

med att de beviljas EG-stöd får tydlig information om rutinerna för hur re-

kvisition och utbetalning av EG-stöd skall ske (yrk. 4).

Motionerna

Centerpartiet tar i motion A21 upp målområdesindelningen för EU:s struk-

turfonder. Partiet anser att de nuvarande sju målen torde kunna minskas. För

detta talar effektivitetsskäl och en strävan att minska administrationen och

öka insynen. Det är enligt partiet av vikt att de områden som i dag är föremål

för mål 6-stöd i likvärdig utsträckning kan erhålla stöd. En omdefiniering av

målen får inte heller innebära att förutsättningarna för de områden som i dag

omfattas av mål 2 och mål 5b försämras. Dessa områden bör även fortsätt-

ningsvis erhålla stöd. Regeringen har i förhandlingarna med kommissionen

föreslagit mindre stöd. Partiet motsätter sig det. Vidare är partiet emot att

införa kuststäderna i Norrland i stödområden. Det riskerar att dränera medel

från de områden som bäst behöver stöd för den lokala utvecklingen (yrk. 41

delvis).

Vänsterpartiet befarar i motion A47 att kommissionens nya kriterier för

målområdena kommer att medföra att en betydligt mindre andel av Sveriges

befolkning omfattas av nationella stödområden under programperioden

2000-2006 jämfört med nuvarande programperiod. Sveriges välfärdspolitik,

som framför allt genom kommunsektorn, det sociala transfereringssystemet

och arbetsmarknadspolitiken har utjämnat ekonomiska och sociala regionala

skillnader långt mer än i andra länder, kan medföra att Sverige tvingas bidra

till rikare länder som inte har tillämpat motsvarande solidariska regionalpoli-

tik. Det är därför viktigt att i förhandlingarna åstadkomma ett återflöde i

paritet med vad som gällt under innevarande period (yrk. 19). Partiet anser

också att det finns en risk att reglerna för nationell medfinansiering innebär

att stödmedel undandras från ordinarie regionalpolitiska verksamheter. Parti-

et vill att möjligheterna till privat medfinansiering i samband med närings-

livssatsningar utreds (yrk. 21). När målområdena förändras blir det alltmer

viktigt att regionerna tar ett regionalt helhetsansvar. Umeå och glesbygds-

kommunen Dorotea kommer t.ex. att hamna i samma målområde. Allt intres-

se får inte "tippa över" mot den starka kommunen Umeå (yrk. 22).

Miljöpartiet anser i motion A54 att reglerna för nationell medfinansiering

som förutsättning för stöd från EU:s strukturfonder leder till en för hög eko-

nomisk belastning för kommunerna. Partiet pekar på att små och fattiga

kommuner i glesbygden måste välja mellan att ta från en redan av stora

besparingar hårt ansatt kommunal ekonomi för att medfinansiera EU:s regio-

nalpolitik eller att avstå från projekt som kan ges stöd. Staten bör därför ta

större ansvar än hittills för att regionalpolitiken skall fungera (yrk. 26).

Dan Ericsson m.fl. (kd) anför i kommittémotion A22 att det är alarmerande

att det, som motionärerna uppfattar det, nu kommer information som tyder på

att Sverige kommer att mista en del av återflödet av EU-medel. Det är ytterst

angeläget att Sverige så långt som möjligt utnyttjar det regionalpolitiska stöd

från EU som kan komma i fråga (yrk. 5).

Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (båda c) menar i motion A34 att stöd

till mål 5b-området bör vara kvar. Mot bakgrund av att projekt inom målom-

rådet kommit i gång så sent är det alldeles för tidigt att föra en diskussion o

en förändring av målområdena. Effekterna av det nuvarande systemet är

ännu inte fullt mätbara.

Barbro Johansson (mp) anför i motion A11 följande. Det är inte nödvän-

digtvis så att en samordning med EU av nationella regionalpolitiska insatser

ger de bästa resultaten. Sverige måste kunna behålla en möjlighet att kunna

utvärdera behoven enligt nationella målblock. Om man vill öka lokalt och

regionalt inflytande kanske två parallella system ger största utdelningen (yrk.

1). Så mycket som möjligt av EU-stödet bör slussas via ramprogrammen

(yrk. 3). En översyn bör göras av nationella regler som förhindrar genomfö-

randet av bra projektidéer (yrk. 4). Regeringen bör möjliggöra förskottsut-

betalning av EG-stöd (yrk. 5). Den som ansöker om stöd bör kunna vara

säker på att stödet verkligen utbetalas om ett projekt godkänts (yrk. 6).

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen är utskottet positivt till det förslag som kommissionen

lämnat om en minskning av antalet målområden för EU:s regional- och

strukturpolitik. Detta skulle kunna effektivisera hanteringen av struktur-

fondsmedlen. Det skulle också innebära att strukturfondspolitiken geogra-

fiskt kan koncentreras till de ekonomiskt mindre utvecklade länderna och

regionerna. Utskottet delar också regeringens uppfattning att EU:s budgetan-

slag för regional- och strukturpolitiken bör minska, även det som ett led i

strävandena att uppnå bättre prioriteringar, förenklingar och effektivisering-

ar.

Det är visserligen för tidigt att i dag bedöma vilka konsekvenser en sådan

koncentration av målområdena innebär för svenskt vidkommande. Klart är

emellertid att kommissionen i sitt förslag till nytt regelverk för strukturfon-

derna låtit det nuvarande mål 6-området ingå i det nya mål 1-området. Detta

får anses ligga i linje med svenska intressen. Regeringen har i en s.k. posi-

tionspromemoria inför förhandlingar med kommissionen i juni förra året

angett som svensk ståndpunkt att även till mål 6-regionerna angränsande

kustområden bör ingå i det nya målområdet. Denna ståndpunkt har såvitt

utskottet kan bedöma ännu inte fått gehör hos kommissionen. Centerpartiet

har som framgått motsatt sig att kustområdena omfattas. Utskottet har tidiga-

re behandlat frågan om kustområdena och då uttalat en viss tveksamhet till

att dessa mer generellt skulle ingå i det nya målområdet 1. Utskottet motsatte

sig dock inte en sådan utökning förutsatt att samma kriterier används för

fördelning av strukturfondsmedel som för nuvarande mål 6. Detta skulle,

menade utskottet, tillföra norra Sverige mer strukturmedel. En sådan utvidg-

ning får inte innebära att man motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta

delarna av landet. En differentiering bör dock ske mellan kust- och inland

beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda pro-

jekt (bet. 1997/98:AU2). Utskottet har fortfarande samma uppfattning. Mo-

tionerna A21 yrkande 41 i motsvarande del och A47 yrkande 22 avstyrks

därför i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.

Möjligheterna att bedöma vad den nya avgränsningen av målområden kom-

mer att innebära för svensk del är än mindre beträffande de områden som i

dag omfattas av målen 2 och 5b. Som utskottet redogjort för i bakgrundsav-

snittet kommer, enligt kommissionens förslag, andelen av EU:s befolkning

som omfattas att minska från 26 % till 18 %. Utskottet har inledningsvis

uttalat sig positivt för en koncentration av strukturfondspolitiken till de län

der och regioner som är minst ekonomiskt utvecklade samt till att budgetan-

slaget för strukturpolitiken minskar. Detta innebär sannolikt att de geogra-

fiskt avgränsade målområdena även för svensk del kommer att reduceras.

Mot bakgrund av vad som sagts här anser sig utskottet inte kunna ställa sig

bakom yrkandena om att samtliga de regioner som i dag omfattas av mål 2

och mål 5b skall ingå i det nya målområdet. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna A21 yrkande 41 i motsvarande del och A34.

Om den inriktning av politiken som här förordats också innebär att EG-

stödet till Sverige i kronor räknat blir mindre är även det svårt att bedöma

innan förhandlingarna med kommissionen är slutförda. Vänsterpartiet har

yrkat att Sverige verkar för ett återflöde som står i paritet med vad som gällt

under innevarande period. Utskottet ställer sig inte bakom en sådan begäran.

Liksom regeringen och Riksdagens revisorer anser utskottet dock att den

svenska linjen i förhandlingar bör vara att återflödet av strukturfondsmedel,

inom ramen för en minskad totalbudget, skall öka. Något tillkännagivande

om detta förefaller inte behövas. Revisorernas yrkande 2 och motionerna

A47 yrkande 19 och A22 yrkande 5 bör enligt utskottet inte föranleda någon

riksdagens åtgärd. Vad beträffar det resonemang Vänsterpartiet i motion A47

i övrigt för angående frågan hur den nationella stödområdesindelningen

påverkas av kommissionens kriterier för målområden vill utskottet hänvisa

till vad som sagts ovan i avsnitt 4.2 Stödområdesfrågor.

Riksdagens revisorer har föreslagit en ökad samordning av de nationella

insatserna för regional utveckling med de insatser som genomförs inom

ramen för strukturfondsprogrammen. En sådan samordning skulle avse bl.a.

avgränsningen av stödområden. Det är också regeringens bedömning att en

sådan samordning är angelägen. Utskottet hänvisar i denna del till vad som

sagts tidigare i avsnitt 4.2 Stödområdesfrågor. Utskottet är också ense med

Riksdagens revisorer om att en samordning bör ske även vad gäller planering

för regional utveckling och samfinansiering. Utskottet ser därför positivt på

att regeringen uttalat att behovet av samspel med den nationella regionalpo-

litiken skall beaktas under de kommande förhandlingarna med kommissio-

nen. Vid en sådan samordning måste naturligtvis också den svenska lagstift-

ningen uppmärksammas. Något tillkännagivande i denna fråga förefaller

dock inte vara nödvändigt. Utskottet förordar att riksdagen lämnar Reviso-

rernas yrkande 1 och motion A11 yrkandena 1 och 4 utan vidare åtgärd.

Några motionärer oroas över att reglerna om nationell medfinansiering kan

komma att innebära att medel undandras från annan viktig offentlig verk-

samhet. En förutsättning för att stöd från EG:s strukturfonder skall beviljas ä

att det finns en nationell offentlig medfinansiering. Med nationella offentliga

medel avses såväl statliga som kommunala och landstingskommunala medel.

För vissa av målen svarar staten för hela eller delar av finansieringen. För de

horisontella målen anvisas medel över statsbudgeten. För projekt inom de

geografiska målområdena är medfinansieringen inte garanterad i förväg

genom avsatta medel. För dessa program är det de enskilda myndigheterna

som avgör om de vill finansiera projekt. För gemenskapsinitiativen Adapt

och Employment kan i dag även privata medel godtas som nationell medfi-

nansiering. Motsvarande möjlighet finns inte för övriga mål eller initiativ.

Enligt vad utskottet inhämtat från Närings- och handelsdepartementet får

inte, utan föregående förhandlingar med kommissionen, den nationella med-

finansieringen ersättas med privat sådan. För innevarande programperiod har

de flesta övervakningskommittéer beslutat om förändringar framfört allt

genom att öka strukturfondernas finansieringsandel. Detta innebär, enligt vad

som sägs i propositionen, att kravet på den nationella offentliga medfinansie-

ringen kommer att minska. I den s.k. positionspromemoria som utskottet

tidigare refererat till är det regeringens inställning att privat medfinansieri

bör kunna räknas in som en del i den offentliga medfinansieringen. Någon

utredning om privat medfinansiering förefaller därför inte behövas. Utskottet

är inte heller berett att ställa sig bakom yrkandet om ökad statlig andel av

den offentliga medfinansieringen. Utskottet avstyrker därför motionerna A47

yrkande 21 och A54 yrkande 26.

Riksdagens revisorer har som nämnts föreslagit att regeringen uppmärksam-

mar länsstyrelser och andra regionala och lokala organ på det förhållandet att

samma typer av insatser planeras i stora delar av landet samt att konsekven-

serna av detta kan bli att de särdrag för regional utveckling som kan finnas

inte uppmärksammas. S.k. övervakningskommittéer har ansvar för att följa

utvecklingen av strukturfondsprogrammen. Enligt uppgift som lämnas i

propositionen har på uppdrag av respektive övervakningskommitté en utvär-

dering skett av genomförandet fram till halvtid av pågående programperiod.

Programmen för de geografiska målen motsvarar enligt utvärderarna i stor

utsträckning den problembild som respektive region uppvisar. Ytterligare

utvärderingar kommer att göras efter programperiodens slut. Utskottet utgår

ifrån att erfarenheterna ifrån den nuvarande programperioden tas till vara vid

utformningen av nästa liksom vid behandlingen av kommande projektansök-

ningar. Även revisorernas yrkande 3 bör enligt utskottet lämnas utan vidare

åtgärd.

Vad gäller revisorernas förslag om nya beslutsformer, nya regler för admi-

nistration och utbetalning hänvisar utskottet till vad som sagts ovan under

avsnittet Förenklingar. Följande kan i detta sammanhang tilläggas. I propo-

sitionen har regeringen sagt sig vilja stimulera till en bred diskussion om

roll- och ansvarsfördelning mellan olika myndigheter liksom om medverkan

av andra aktörer. Detta får anses ligga i linje med vad revisorerna föreslagit

om att pröva olika beslutsmodeller i olika program.

Såväl Riksdagens revisorer som Barbro Johansson (mp) i motion A11 har

förordat en ökad andel s.k. ramprogram. De har också tagit upp frågor om

rutiner vid utbetalning av EG-stöd.

Av revisorernas rapport framgår att privata stödmottagare i flera fall kan ta

del av strukturfondsmedel indirekt via ramprogram. Stödet beviljas då for-

mellt till länsstyrelse, kommun eller annan offentlig aktör. En länsstyrelse

kan t.ex. söka EG-stöd för s.k. företagsstödsprogram (landsbygdsstöd eller

tillfälligt småföretagarstöd). Därefter kan företag hos länsstyrelsen söka t.ex

landsbygdsstöd. Länsstyrelsen står då som formell stödmottagare i beslutet

om EG-stöd men fyller ingen direkt funktion i de enskilda projekten. Liksom

regeringen är utskottet av den uppfattningen att ramprogram ger uppenbara

fördelar för företag genom att den offentliga medfinansieringen är ordnad

och genom att de inte behöver sätta sig in i ansökningsförfarandet för EG-

stöd.

I den nyss nämnda motionen framförs den synpunkten att de rutiner som i

dag tillämpas och som innebär att utbetalningar av EG-stöd endast sker i

efterhand bör ändras. Utskottet kan konstatera att det enligt Riksdagens

revisorers rapport inte finns några formella hinder mot att göra delbetalning-

ar eller utbetalningar i förskott, men att andra rutiner tillämpas i dag. Revis

rerna menar att utbetalningen av medel ur strukturfonderna går för långsamt.

Vad slutligen gäller prövningsförfarandet hos de myndigheter som sköter

utbetalningar av EG-stöd anges i revisorernas rapport att den utbetalande

myndigheten skall kontrollera att stödet är förenligt med gemenskapsreglerna

samt att det stämmer överens med det program på vilket stödbeslutet grun-

das. Om kontrollen visat att dessa villkor inte är uppfyllda får utbetalning

inte ske. Enligt revisorerna kan de fondansvariga myndigheternas kontroll

uppfattas som en överprövning av beslutsgruppens beslut. Det är därför

oklart vem som ansvarar för bifall till en ansökan i det fall den utbetalande

myndigheten inte bedömer att stöd får utbetalas. Utskottet delar den uppfatt-

ning som kommer till uttryck i motion A11 att det är olyckligt att ansvarsför-

delningen är oklar mellan berörda myndigheter.

Utskottet utgår från att även frågor om utbetalningsrutiner behandlas i de

diskussioner om administrativa rutiner som regeringen aviserat. Vid en sam-

lad bedömning av vad som sagts ovan anser utskottet inte att det är nödvän-

digt med något tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Revisorernas

yrkande 4 och motion A11 yrkandena 3, 5 och 6 bör därför lämnas utan

vidare åtgärd.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de förslag som revisorerna

lämnat om förändringar vad gäller EG:s strukturfonder till övervägande del

tillgodoses med vad regeringen anfört i propositionen. Som framgått delar

även utskottet i huvuddrag de synpunkter som revisorerna redovisat.

Utskottet noterar avslutningsvis att regeringen i 1998 års ekonomiska vår-

proposition (prop. 1997/98:150) redovisar innehållet i Europeiska revisions-

rättens rapport om iakttagelser som rätten gjort vid den årliga granskningen

av hur EU-budgeten genomförts. I rapporten konstateras en rad brister på

strukturfondsområdet. Bland annat uppmärksammas den bristfälliga defini-

tionen av programmens mål och innehåll samt brist på information om hur

åtgärderna fortskrider. I propositionen lämnas förslag till införande av regler

om tillsyn och kontroll av sådant strukturstöd som inte redan i dag omfattas

av en sådan reglering.

7. Det regionala utvecklingsarbetet

7.1 Regionala utvecklingsstrategier

Propositionen

Sveriges regioner har olika förutsättningar för sitt näringsliv. Detta beror

bl.a. på skillnader i natur och klimat, befolkningstäthet, infrastruktur, utbil

ningsnivå, historisk näringsstruktur och kulturell bakgrund.

Regeringen anser att varje region bör ges bättre förutsättningar att stimule-

ra utveckling utifrån sin unika näringslivskultur. En sådan utveckling kan

endast ske i nära samverkan mellan aktörerna i respektive region.

Det regionala utvecklingsarbetet bör också i framtiden baseras på en lång-

siktigt övergripande utvecklingsstrategi för varje län. Huvudsyftet med de

regionala utvecklingsstrategierna är att de skall utgöra underlag för olika

planeringsprocesser, t.ex. infrastrukturplaneringen. Strategiernas betydelse

växer och det pågående arbetet bör fördjupas. Länsstrategierna skall tas fram

i ett brett partnerskap. Därigenom skapas ett forum där regionens aktörer kan

diskutera framtidsfrågor.

Ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet ligger primärt hos länsstyrel-

serna respektive självstyrelseorganen. Kopplingen mellan den regionala och

den centrala nivåns insatser bör enligt propositionen förstärkas med de regi-

onala utvecklingsstrategierna som grund.

Propositionen redovisar ett flertal samhällsområden där det regionala stra-

tegiarbetet utvecklas och pekar också på de insatser som görs inom ramen för

strukturfondsprogrammen. Regeringen anser att ansvaret för genomförande,

uppföljning och utvärdering av utvecklingsstrategin bör göras tydligare. För

att åstadkomma detta avser regeringen att lämna ytterligare riktlinjer för det

regionala utvecklingsarbetet så att frågor om prioritering, målbeskrivning,

finansiering, dokumentation, uppföljning och utvärdering kan förtydligas.

De regionala utvecklingsstrategierna skall utgöra grund för de regionala

tillväxtavtal som behandlas i betänkandets avsnitt 8.

Motioner

Ett par motionsyrkanden behandlar mer allmänna frågor rörande det regio-

nala utvecklingsarbetet medan ett drygt tjugotal yrkanden tar upp frågor som

rör utvecklingen i vissa län och regioner.

Allmänna frågor

Inger Lundberg m.fl. (s) vill i motion A16 (yrk. 1) ha stimulans till samver-

kan mellan olika län med nuvarande länsindelning som grund.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) anser i motion

A427 (yrk. 4) att det regionala utvecklingsarbetet bör utgå från länsvisa

utvecklingsplaner där kvinnornas situation blir särskilt belyst.

Åtgärder i vissa län och regioner

Utöver de motioner som behandlas nedan tas motioner som förespråkar

omlokalisering av statlig verksamhet till viss region eller kommun upp i

betänkandets avsnitt 3 medan skärgårdsfrågor behandlas i avsnitt 5.

Vänsterpartiet lägger i sin partimotion A47 (yrk. 34) fram ett förslag om

en satsning på förnyelse av Bergslagen. En fond på 200 miljoner kronor bör

inrättas för ändamålet.

Åke Gustavsson (s) föreslår i motion A14 (yrk. 1) stöd till utvecklingen på

det småländska höglandet.

Torgny Danielsson m.fl. (s) pekar i motion A36 på behovet av särskilda

åtgärder för utveckling av gränsregionen Arvika-Kongsvinger (Arko-

regionen).

Göran Magnusson m.fl. (s) förespråkar i motion A50 (delvis) ekonomiska

resurser till insatser i Köping, Kungsör och Arboga.

Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vill i motion A52 att en större andel av sta-

tens regionalpolitiska medel skall komma Södermanland till del.

Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) pekar i motion A417 på en rad insatser som be-

hövs för att understödja en positiv utveckling i Malmöregionen.

Håkan Juholt m.fl. (s) presenterar i motion A419 en rad åtgärder för att

minska arbetslösheten i Kalmar län men också i riket.

Sten Östlund m.fl. (s) anser i motion A439 att den näringspolitik som be-

drivs i Västsverige skall inriktas på att utveckla både de företag som redan

finns i regionen och de nya företag som kan bli morgondagens arbetsgivare.

Annika Nilsson m.fl. (s) presenterar i motion A444 (delvis) en rad åtgärder

för att främja utvecklingen i Skåne län.

Per Westerberg (m) förespråkar i motion A409 (yrk. 2 och 3) länsöver-

skridande samarbete för Södermanlands del. I syfte att stimulera nyföreta-

gande måste länsstyrelsen svara för att det kommer till stånd starkare samar-

bete mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Nyföretagarcentrum, ALMI,

handelskammare och företagare.

Bertil Persson m.fl. (m) förespråkar i motion A410 en lokalt förankrad

svensk-dansk utredning av en rad integrationsfrågor rörande Skåne-Själland.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) anser i motion A416 (yrk. 2) att rege-

ringen snarast bör initiera en särskild analys av Västernorrlands län.

Sigge Godin (fp) pekar i motion A420 (yrk. 1, 2 och 3) på att Västernorr-

land under perioden 1980-1996 har haft den mest negativa befolkningsut-

vecklingen i landet och att detta påverkat servicen. Nyföretagandet måste

främjas och en ökad andel regionalpolitiska medel bör tillföras länet.

Elver Jonsson och Eva Eriksson (båda fp) betonar i motion T215 (yrk. 1,

10 och 11) att de gynnsamma förutsättningarna i Västsverige måste tas till

vara på ett bättre sätt för att uppnå delaktighet och balans i regionen. Upp-

märksamhet måste ägnas åt vissa svaga områden i länet och länsorganisatio-

nen utformas så att den kan ge stöd åt sådana områden.

Maggi Mikaelsson (v) lägger i motion A42 fram en rad förslag som syftar

till tillväxt i Västerbottens län.

Roy Ottosson (mp) presenterar i motion A454 (yrk. 1) en rad förslag för att

förbättra sysselsättningen i Västernorrland.

Holger Gustafsson (kd) förespråkar i motion A421 en decentraliserad för-

valtning inom det nya länet Västra Götaland.

Dan Ericsson (kd) pläderar i motion A425 för en samlad utvecklingsinsats

i Norrköping enligt en strategirapport från landshövdingen.

Utskottets ställningstagande

Regeringen lämnar i propositionen en redogörelse för pågående utvecklings-

arbete när det gäller regionala utvecklingsstrategier. Utskottet delar regering

ens uppfattning att det pågående arbetet bör fördjupas. Länsstrategierna bör

tas fram i ett brett partnerskap och måste vara väl förankrade på lokal och

regional nivå.

Med anledning av ett yrkande i motion A16 om stimulans till samverkan

mellan olika län med nuvarande länsindelning som grund vill utskottet ut-

trycka sitt fulla stöd för samarbete såväl mellan olika svenska regioner som

samarbete mellan svenska regioner och intilliggande regioner i grannländer-

na. Både de regionala utvecklingsstrategierna och de regionala tillväxtavtal

som behandlas främst i avsnitt 8 i betänkandet bör stimulera till sådant sam-

arbete.

När det gäller samarbete över regiongränser har de projekt som bedrivs

med stöd av strukturfondsmedel visat sig ha stor betydelse. Inom ramen för

olika strukturfondsprojekt bedrivs länsöverskridande verksamhet av bety-

dande omfattning. Det gäller exempelvis Interreg II-programmet för Öre-

sundsregionen där hittills ett femtiotal samarbetsprojekt har startats med stöd

från EG:s strukturfonder. Strukturfondsstödet har under innevarande pro-

gramperiod uppgått till ca 28 miljoner ecu. Inom ramen för den svensk-

danska Öresundsdelegationens verksamhet förbereds för närvarande en an-

sökan om att även under nästa programperiod för strukturfonderna erhålla

stöd för gränsregionalt samarbete. Med hänvisning till vad som här har an-

förts anser utskottet att några tillkännagivanden inte är påkallade med anled-

ning av motionerna A16 i berörd del och A410.

I motion A427 ställs krav på att det regionala utvecklingsarbetet bör utgå

från utvecklingsplaner där kvinnornas situation blir särskilt belyst. Som

utskottet har redovisat i avsnitt 1 finns redan i dag i regleringsbrevet för

länsstyrelserna krav på att dessa inom samtliga verksamhetsgrenar skall vidta

åtgärder som främjar ett jämställdhetsperspektiv. I anknytning till detta stäl-

ler regleringsbrevet också upp krav på återrapportering som innebär att insat-

ser och resultat skall bedömas under respektive verksamhetsgren. Könsför-

delad statistik skall redovisas. Utskottet utgår från att de riktlinjer som red

utfärdats för länsstyrelsernas jämställdhetssträvanden skall vara tillräckliga

för att tillgodose vad som förefaller vara motionärernas syfte. Med det sagda

avstyrker utskottet motion A427 (c) i aktuell del.

När det gäller förslaget om en särskild satsning på Bergslagen, vilket fram-

förs i Vänsterpartiets motion A47, vill utskottet peka på de insatser med stöd

av EG:s strukturfonder som pågår i området. Under programperioden 1995-

1999 tillförs Bergslagen ca 600 miljoner kronor via strukturfonds-

programmet mål 2 Bergslagen. Programmet omfattar insatser rörande

näringlivs- och kompetensutveckling samt lokal utveckling. Syftet med

insatserna är att främja sysselsättningen. Hittills har beslut fattats om ungef

hälften av medlen i programmet. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion A47 (v) i berörd del.

En lång rad motionsyrkanden rör förslag till åtgärder i län och regioner. I

vissa fall behandlas som nämnts ovan yrkanden av denna karaktär på andra

håll i betänkandet. Det gäller exempelvis distansutbildning i avsnitt 2 och

vissa frågor rörande omlokalisering av statlig verksamhet som tas upp i

avsnitt 3 och skärgårdsfrågor som behandlas i avsnitt 5.

Som framgått av avsnitt 1 beräknas statens samlade resurser för regional

utveckling under år 1998 uppgå till ca 72 miljarder kronor. Genom väl ut-

vecklade och genomförda länsstrategier kan dessa resurser användas på ett

effektivt sätt. Strategierna bör, som framhålls i propositionen, tas fram i ett

brett partnerskap och vara väl förankrade på lokal och regional nivå. På detta

sätt kommer varje region att få bättre förutsättningar att stimulera utveckling

och anpassningsförmåga utifrån sin ofta unika näringslivskultur.

Det är, vilket utskottet vill betona, i första hand de lokala och regionala or-

ganen som skall bedöma hur resurserna för regional utveckling skall använ-

das. När det gäller vissa av de förslag till åtgärder i län och regioner som

föreslås i motioner vill utskottet också peka på möjligheten att söka anslag

från det forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling

som startat under 1998 (se avsnitt 1). Det gäller t.ex. projekt som rör företa-

gande, service och infrastruktur.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A14 (s), A36 (s), A42 (v),

A50 (s), A52 (s), A409 (m), A416 (c), A417 (s), A419 (s), A420 (fp), A421

(kd), A425 (kd), A439 (s), A444 (s), A454 (mp) och T215 (fp), i förekom-

mande fall i berörda delar.

7.2 Resurscentrum för kvinnor m.m.

Propositionen

Det behövs även i fortsättningen särskilda insatser för kvinnor inom regio-

nalpolitiken, både för att förstärka kvinnors situation på arbetsmarknaden

och för att tillvarata deras initiativ och kompetens i det regionala utveck-

lingsarbetet.

Av propositionen framgår att medel avsätts även för budgetåren 1998 och

1999 för att finansiera det nationella resurscentrumet för kvinnor (NRC) och

för att stödja regionala och lokala resurscentrum för kvinnor. För budgetåret

1998 har 3 miljoner kronor avsatts för NRC:s verksamhet. Regeringen avser

att anvisa motsvarande resurser även för år 1999. För stöd till projekt vid

regionala och lokala resurscentrum har regeringen under innevarande bud-

getår avsatt 16,5 miljoner kronor.

Två former av regionalpolitiska insatser är särskilt riktade till kvinnor. Det

gäller dels nätverket med resurscentrum, dels ett projekt med kvinnliga af-

färsrådgivare. Regeringen anser att NUTEK bör verka för samordning av

dessa verksamheter.

Motioner

Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 23 och 24) att verksamheten med ett

nationellt respektive regionala resurscentrum för kvinnor bör permanentas.

Det nationella resurscentrumets självständighet bör säkerställas.

Vänsterpartiet pläderar såväl i motion A47 (yrk. 27) som i motion A453

(yrk. 5) för heltidsanställda jämställdhetsexperter hos varje länsstyrelse. I

motion A47 (yrk. 28 och 29) föreslås att 2 miljoner kronor per län årligen

avsätts för regionala resurscentrum. För det centrala resurscentrumet bör 10

miljoner kronor per år avsättas.

Miljöpartiet vill enligt motion A54 (yrk. 22) ha bättre ekonomiska förut-

sättningar för regionala resurscentrum och för lokala kooperativa utveck-

lingscentrum.

Carin Lundberg m.fl. (s) förespråkar i motion A38 en samordning av nät-

verket med resurscentrum och de kvinnliga affärsrådgivarna.

Näringsutskottets yttrande

I sitt yttrande anser näringsutskottet (yttrandet återfinns i bilaga 4) att den

nya regionala näringspolitiken -liksom regionalpolitiken hittills - måste

uppmärksamma kvinnornas företagande. Näringsutskottet instämmer i rege-

ringens uppfattning att särskilda insatser genom verksamheten med resur-

scentrum bör göras under ytterligare en period. Utskottet förutsätter att en

utvärdering sker efter den fortsatta försöksverksamheten 1998 och 1999.

Också verksamhetsformer och resultat vid lokala och regionala resurscent-

rum bör redovisas. Näringsutskottet avstyrker berörda yrkanden i motionerna

A21 (c), A47 (v), A54 (mp) och A38 (s).

Moderaternas representanter i näringsutskottet avstyrker i en gemensam

avvikande mening Centerpartiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets partimo-

tioner i berörda delar samt motion A38 (s). Vänsterpartiet, Miljöpartiets och

Centerpartiets företrädare tillstyrker i en gemensam avvikande mening par-

timotionerna från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i aktuella

delar. Företrädarna anser vidare att motion A38 får anses tillgodosedd i och

med detta. Folkpartiets företrädare avstyrker i en avvikande mening Center-

partiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets partimotioner i berörda delar samt

motion A38 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att resurser avsätts för fortsatt verksamhet vid NRC

under år 1998 och 1999. Därigenom kan NRC fortsätta stödja uppbyggnaden

och vidareutvecklingen av regionala och lokala resurscentrum för kvinnor.

Av NUTEK:s årsredovisning för 1997 framgår att effekten av arbetet inom

NRC är att satsningarna på regionala och lokala resurscentrum ökat avsevärt

under året. Antalet resurscentrum i landet ökade under år 1997 från 59 till

120. Verksamheten vid resurscentrum har enligt NUTEK bidragit till att

kvinnor startar eget företag eller påbörjar en process som kan leda till företa

gande, anställning eller utbildning. Vidare har enligt NUTEK verksamheten

vid NRC fått en fastare struktur genom att en styrelse har bildats med före-

trädare från regionala och lokala resurscentrum samt generaldirektörerna för

NUTEK och Glesbygdsverket.

I likhet med näringsutskottet instämmer arbetsmarknadsutskottet i rege-

ringens uppfattning att särskilda insatser genom verksamheten med resurs-

centrum bör göras under ytterligare en period. Arbetsmarknadsutskottet delar

också näringsutskottets uppfattning dels att en utvärdering bör äga rum efter

den fortsatta försöksverksamheten 1998 och 1999, dels att verksamheten vid

lokala och regionala resurscentrum redovisas. Därmed avstyrks motion A21

(c) i berörda delar.

Som nyss framgått fördubblades antalet resurscentrum under år 1997.

Denna tillväxt är imponerande och leder enligt utskottets uppfattning till

slutsatsen att ytterligare resurser inte behöver tillföras för närvarande.

När det gäller Vänsterpartiets krav i motion A47 om att medel bör avsättas

för NRC och regionala resurscentrum konstaterar utskottet att förslag från

Vänsterpartiet med denna innebörd redan har avslagits av riksdagen i anslut-

ning till behandlingen i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 Utgiftsområde

19, bet. AU2, rskr. 128). Av den regionalpolitiska propositionen framgår att

3 miljoner kronor har avsatts för det centrala resurscentrumet budgetåret

1998 och motsvarande resurser aviserats för 1999. Till detta kommer som

framgått ovan att 16,5 miljoner kronor under budgetåret 1998 avsatts för

projektstöd till regionala och lokala resurscentrum. Motion A47 (v) bör mot

denna bakgrund avslås.

Beträffande motionsförslag om medelstillskott till lokala kooperativa ut-

vecklingscentrum vill utskottet peka på att stödet till sådan verksamhet har

utökats högst väsentligt under innevarande budgetår. Anslaget till kooperati-

va utvecklingscentrum uppgår under budgetåret 1998 till 16,5 miljoner kro-

nor vilket innebär att anslaget har förstärkts med 10 miljoner kronor jämfört

med förra budgetåret (anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv).

Som nyss framgått finner utskottet inte anledning att förorda några ytterli-

gare medelsförstärkningar till resurscentrum. Med tanke på det kraftiga me-

delstillskottet till lokala kooperativa utvecklingscentrum under innevarande

budgetår är utskottet inte berett att förorda ytterligare medel till denna verk

samhet. Utskottet anser att motion A54 (mp) bör avslås av riksdagen i berörd

del.

Utskottet har i sin bedömning i avsnitt 1 i betänkandet redovisat de krav på

jämställdhetsarbete som ställs på länsstyrelserna. Dessa krav, som framgår av

regleringsbrevet, innebär bl.a. att länsstyrelserna inom samtliga verksam-

hetsområden skall vidta åtgärder som främjar ett jämställdhetsperspektiv.

Denna typ av verksamhetsmål kan enligt utskottet bedömas få långt större

effekter på det regionala jämställdhetsarbetet än om riksdagen skulle slå fast

att ett visst antal befattningshavare av en viss kategori - i detta fall jäm-

ställdhetsexperter - måste anställas av varje länsstyrelse. Målstyrning är

enligt utskottets uppfattning klart att föredra framför detaljreglering. Utskot

tet avstyrker därmed Vänsterpartiets motioner A47 och A453 i berörda delar.

I motion A38 förordas samordning mellan nätverket med resurscentrum

och de kvinnliga affärsrådgivarna. Utskottet konstaterar att regeringen i

propositionen uttrycker uppfattningen att NUTEK bör verka för en sådan

samordning och avstyrker därmed motion A38 (s) i den mån motionen inte

kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

8. Regional näringspolitik m.m.

Detta avsnitt i utskottsbetänkandet innefattar dels frågor som i propositionen

behandlas under rubriken näringspolitiska frågor, dels frågor som i proposi-

tionen tas upp i avsnittet regional näringspolitik.

8.1 Allmänt

Propositionen

Näringspolitik handlar i dag i hög grad om att skapa bra produktionsbetingel-

ser för företagen. Omvärldsförändringarna (se betänkandets avsnitt 1) inne-

bär bl.a. att näringslivets konkurrenskraft i allt högre grad är beroende av

dess förmåga att kundanpassa produkter och tjänster. Detta kräver bl.a. tek-

nisk och annan kompetens liksom samarbete i nätverk mellan kund, produ-

cent och leverantör. Samtidigt erfordras större, ibland internationella, nätver

för att säkerställa kompetensförsörjningen.

Näringspolitiken syftar i första hand till att stödja de generella förutsätt-

ningarna för företagande. Ett stabilt och överskådligt regelverk, konkurrens

på lika villkor och väl fungerande marknader stärker drivkrafterna för till-

växt. Enligt propositionen bör huvuddragen i näringspolitiken vara att identi-

fiera och undanröja tillväxthinder, att bygga system för långsiktig kompe-

tensförsörjning samt att på ett effektivt och flexibelt sätt utnyttja och ut-

veckla samhällets resurser till förmån för såväl kvinnor som män.

Regeringen redovisar i propositionen en rad aktiviteter som bedrivs inom

ramen för näringspolitiken och som syftar till att underlätta etablering och

utveckling av småföretag, främja utländska investeringar, export, forskning

och utveckling samt väl fungerande konkurrens.

Den regionala näringspolitiken bör utvecklas. Utgångspunkten för detta

bör vara varje regions specifika möjligheter och förutsättningar. De statliga

resurser av näringslivsfrämjande karaktär som avsätts inom olika politikom-

råden bör samordnas och användas på ett effektivt sätt så att de olika regio-

nernas förutsättningar för tillväxt och sysselsättning blir så gynnsamma som

möjligt.

Det övergripande målet för den regionala näringspolitiken skall vara att

utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar eko-

nomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad

sysselsättning för både kvinnor och män (se betänkandets avsnitt 1).

Enligt propositionen omfattar statens samlade resurser för regional ut-

veckling drygt 70 miljarder kronor under budgetåret 1998 (se betänkandets

avsnitt 1). En del av dessa medel och de åtgärder som finansieras med hjälp

av dessa har en mer direkt påverkan på näringslivets utveckling. Regeringen

bedömer att användningen av sådana statliga resurser, benämnda det regio-

nala tillväxtkapitalet, i större utsträckning än för närvarande bör anpassas ti

det regionala och lokala näringslivets behov och förutsättningar.

Motion

Enligt Sten Tolgfors (m) i motion A19 (yrk. 2 och 4) bestäms många av de

faktorer som påverkar kommunernas långsiktiga konkurrenskraft och därmed

framtidsmöjligheter på det lokala planet. Motionären pekar på att kommu-

nalpolitikens betydelse blivit större när det gäller att främja goda villkor fö

företagande. Det är ett fel att tro att staten kan reglera fram tillväxt genom

nya regionala delegationer eller tillväxtavtal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som i och för sig kan instämma i motionärens uppfattning att

kommunalpolitiken har betydelse för näringslivets utvecklingsförutsättning-

ar, delar inte alls motionärens pessimistiska syn på möjligheterna för staten

att bidra till goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Tvärtom ans

utskottet att de åtgärder och förslag som presenteras i propositionen och som

syftar till att främja den nationella och regionala företagsmiljön kan komma

att få stor positiv betydelse för näringslivet. Utskottets tillförsikt bygger i

minst på att ett förbättrat samspel mellan företagen och olika offentliga in-

stitutioner kan väntas bli en följd av åtgärderna. Motion A19 (m) i berörda

delar bör enligt utskottets uppfattning avslås av riksdagen.

8.2 Livsmedelsindustri och jordbruk

Propositionen

Livsmedelsindustrin är Sveriges tredje största industrinäring och sysselsätter

direkt ca 60 000 personer. Till detta kommer indirekt sysselsättning. Enligt

regeringen behöver den svenska industrinära livsmedelsforskningen stärkas.

I utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167)

föreslås ett nationellt samlat forskningsprogram för industriell förnyelse och

kompetenshöjning inom livsmedelsföretagen samt kompetenshöjning röran-

de denna näring vid universitet och högskolor. Utredningen remissbehandlas

under våren 1998. Därefter avser regeringen att återkomma i budgetproposi-

tionen för år 1999 med ett eventuellt förslag till nationellt forskningsprogram

avseende näringen.

Motioner

Moderaterna lägger i motion A20 (yrk. 6) fram förslag till åtgärder för att

förbättra förutsättningarna för jordbruket och stärka livsmedelsindustrin.

Partiet anser att kartavgiften inte skall belasta livsmedelsnäringen. Denna

näring bör inte finansiera djurregistret. Fri handel med mjölkkvoter bör infö-

ras och reglerna för miljöstödet till jordbruket förenklas. Moderaterna mot-

sätter sig vidare aviserade förslag om en höjning av den s.k. skogsvårdsav-

giften liksom höjd elskatt och höjda avgifter på bekämpningsmedel.

Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 15) att konkurrenskraften hos

svensk jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste stärkas. Regeringen bör

senast i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag i enlighet

med intentionerna i utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige.

Kristdemokraterna förespråkar i kommittémotion A22 (yrk. 8) rättvisare

konkurrensförutsättningar för jordbruksnäringen. Bl.a. bör en sänkning ske

av sådana skatter, exempelvis el- och dieselskatter, som slår hårt mot näring-

en.

Utskottets ställningstagande

Samtliga frågor om jordbrukets avgiftsbelastning, konkurrensförhållanden

m.m. som tas upp i motionerna A20 och A22 har behandlats av riksdagen

under innevarande riksmöte i bl.a. betänkandena 1997/98:JoU3, JoU9 och

JoU21. Vissa frågor om konkurrensförhållanden kommer vidare att behand-

las under våren 1998 i anslutning till riksdagens ställningstagande till rikt-

linjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU.

Arbetsmarknadsutskottet finner varken skäl att frångå den bedömning som

gjorts tidigare under riksmötet av jordbruksutskottet och som godkänts av

riksdagen eller att föregripa den behandling som för närvarande pågår i jord-

bruksutskottet. Motionerna A20 (m) och A22 (kd) avstyrks därför i berörda

delar.

Som framgår av propositionen sker under våren 1998 remissbehandling av

förslagen i utredningsbetänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige. Utskot-

tet finner det högst rimligt att, som regeringen anger i propositionen, remiss-

behandlingen avvaktas innan eventuella förslag baserade på utredningen

läggs fram. När det gäller utredarens energiskatteförslag har utskottet erfarit

att detta kommer att behandlas inom ramen för den översyn av energiskatte-

systemet som nu genomförs. Utskottet anser att motion A21 (c) bör avstyrkas

i berörd del.

8.3 Riskfinansiering - såddkapital

Propositionen

Riskfinansiering har avgörande betydelse för att stimulera tillväxten i småfö-

retagssektorn och öka sysselsättningen. Inom närings- och regionalpolitiken

finns i dag flera olika typer av riskfinansiering som alla har till syfte att

komplettera de privata marknaderna för lån, garantier och egenkapitalför-

sörjning.

När det gäller tillgången till riskfinansiering i tidiga utvecklingsskeden av-

ser regeringen att under år 1998 ta ställning till resursbehovet och hur en

eventuellt ökad insats skall kunna finansieras. I propositionen lämnar rege-

ringen förslag till förändringar när det gäller den typ av riskfinansiering som

ofta går under benämningen såddkapital (se nedan).

Vissa småföretag har behov av stöd för att utarbeta prospekt för att söka

privat ägarkapital. NUTEK och andra statliga organ bör enligt propositionen

i ökad utsträckning genom bl.a. kontaktmöten förmedla privat ägarkapital

från riskkapitalbolag till små och medelstora företag. ALMI Företagspartner

AB bör erbjuda lån på fördelaktiga villkor till unga företagare. Medel för

sådana ungdomslån tillförs från EG:s strukturfonder för användning i de

områden som ingår i målen 5b och 6. ALMI bör intensifiera användningen

av lånegarantier för att öka småföretagens tillgång till lånekapital.

Inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsom-

råde 19 har länsstyrelserna stor frihet att prioritera mellan olika ändamål.

Regeringen anser att det finns anledning att pröva ytterligare möjligheter att

vidga användningen av anslaget till att även omfatta viss riskfinansiering.

Propositionen föreslår därför att anslaget A 1 även skall kunna användas till

s.k. såddfinansiering i enlighet med förordningen (1995:1254) om statligt

stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverk-

samhet. I propositionen begärs riksdagens godkännande av detta förslag

(avsnitt 9.2).

Förslaget innebär att länsstyrelserna och, i försökslänen, självstyrelseorga-

nen ges möjlighet att disponera medel för detta ändamål. NUTEK har den

samlade nationella kompetensen inom området och är i dag den myndighet

som fattar beslut om såddfinansiering. I riktlinjerna för länsstyrelsernas

användning av medlen avser regeringen att närmare precisera NUTEK:s roll

i sådana beslut.

Motioner

Enligt Moderaterna i motion A20 (yrk. 11 och 12) leder inte regeringens

förslag i propositionen till en bättre fungerande riskkapitalmarknad. Partiet ä

tveksamt till regeringens uppfattning att ALMI bör intensifiera sin verksam-

het med garantilån och anser att ALMI inte helt bör gå över till sådan verk-

samhet. Regeringens förslag om användningen av anslaget för regionalpoli-

tiska åtgärder bör avslås.

Centerpartiet anser i motion A21 (yrk. 18, 19 och 20) att den regionala risk-

kapitalförsörjningen till de mindre företagen måste förbättras. För detta än-

damål bör ALMI tillföras ytterligare 400 miljoner kronor fram till år 2000.

Vidare bör ALMI tillföras 80 miljoner kronor i driftskapital. I syfte att för-

bättra den regionala riskkapitalförsörjningen bör bl.a. lokala mötesplatser

efter modellen med regionala aktietorg, innovationsmarknader etc. stimule-

ras. Detta kan göra det möjligt för lokala placerare att investera i lokala bo-

lag.

Vänsterpartiet finner i motion A47 (yrk. 32, 33 och 36) att dagens riskka-

pitalförsörjning behöver kompletteras med regionala fonder och börser.

Därigenom kan man få en garanti för att alla regioner har tillgång till riskka-

pital. Vänsterpartiet ser vidare positivt på NUTEK:s bidrag till småföretags-

börser i syfte att stimulera nya företag. Möjligheterna att vidga dessa insatse

till fler aktörer i landet bör undersökas. Det är angeläget att förutom NUTEK

även regionala organ får möjlighet att använda medel till såddfinansiering.

Denna ökade flexibilitet kan dock komma att motverkas av medelsbrist.

Siri Dannaeus (fp) pekar i motion A58 (yrk. 2) på vikten av att underlätta

för småföretagare, och då särskilt kvinnor, att anskaffa startkapital, exempel-

vis genom såddfinansiering.

Näringsutskottets yttrande

När det gäller riskkapitalförsörjning redovisar näringsutskottet i sitt yttrand

(återfinns i bilaga 4) vissa kompletterande uppgifter rörande statligt stöd til

börser som är inriktade på små företag.

Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att tillgången till

riskfinansiering är av avgörande betydelse för att nå ökad tillväxt i småföre-

tagssektorn. Utskottet är positivt till att brister i det privata utbudet av ri

kapital kompenseras av statliga insatser av olika karaktär.

Med anledning av förslag om regionala fonder och börser i motion A47 (v)

pekar näringsutskottet bl.a. på att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för

att öka tillgången till kapital och bredda marknadsplatserna. Utskottet av-

styrker motionen i aktuell del.

ALMI fullgör enligt näringsutskottet många viktiga funktioner när det

gäller växande småföretag. Det gäller bl.a. utlåningsverksamhet, garantigiv-

ning och satsningar på kvinnor. Utskottet anser att en utökad garantiverk-

samhet inom ALMI innebär att småföretagen tillförs större lånevolymer och

därmed bättre utvecklingsmöjligheter utan direkt ökade kostnader för staten.

Utskottet delar därmed inte uppfattningen i motion A21. Inte heller anser

näringsutskottet att pensionssystemets premiereserv bör användas för att

bygga upp regionala fonder. Berörda yrkanden i motion A21 (c) avstyrks

därmed av näringsutskottet.

Motion A20 (m) avstyrks i berörd del av näringsutskottet med hänvisning

till att utskottet förutsätter att ALMI har rutiner för att följa upp garantilå

I en gemensam avvikande mening rörande riskkapitalförsörjning tillstyrker

företrädarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet förslaget i

Moderaternas partimotion i aktuell del. Representanterna för Vänsterpartiet

och Miljöpartiet tillstyrker i en gemensam avvikande mening berörda förslag

i Vänsterpartiets partimotion. Vidare tillstyrker Centerpartiets företrädare i

en avvikande mening Centerpartiets partimotion i berörda delar.

När det gäller förslag i motionerna A47 (v) och A58 (fp) om såddkapital

konstaterar näringsutskottet i sitt yttrande att de berörda yrkandena i bety-

dande utsträckning ligger i linje med regeringens förslag och utskottets upp-

fattning. Utskottet framhåller att det statliga stödet inom näringspolitiken bö

vara neutralt mellan olika företagsformer liksom mellan kvinnor och män.

Att uppmärksamma kvinnor som företagare och deras kapitalbehov kan

enligt näringsutskottet ses som en strävan mot neutralitet. När det gäller

farhågor om att länens anslagsutrymme är för litet pekar utskottet på betydel-

sen av att vinna erfarenheter även om volymerna till en början inte blir sär-

skilt stora. Näringsutskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyr-

ker motionerna A20 (m), A47 (v) och A58 (fp) i berörda delar.

I fråga om såddkapital tillstyrker Moderaternas företrädare i en avvikande

mening berört förslag i Moderaternas partimotion. I en gemensam avvikande

mening tillstyrker företrädarna för Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet

förslag i motion A58 i behandlad del. Vänsterpartiets representant tillstyrker

i en avvikande mening berört förslag i Vänsterpartiets partimotion. Likaså

tillstyrker Kristdemokraternas representant i näringsutskottet i en avvikande

mening Kristdemokraternas förslag i behandlad del.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i likhet med näringsutskottet i regering-

ens uppfattning att ökad tillväxt i småföretagssektorn är starkt beroende av

tillgången till riskfinansiering. Brister i det privata utbudet av riskkapital

måste därför kompenseras av statliga insatser av olika karaktär.

Arbetsmarknadsutskottet anser liksom näringsutskottet att förslagen i mo-

tion A47 (v) om regionala fonder och börser bör avslås av riksdagen. Ar-

betsmarknadsutskottet ställer sig vidare i likhet med näringsutskottet avvi-

sande till förslagen i motion A21 (c) om att ALMI:s lånefond skall tillföras

ytterligare medel och att det nya pensionssystemets premiereserv skall an-

vändas för att bygga upp regionala fonder. Utskottet avstyrker motionen i

berörda delar. Även om det förslag i motion A21 (c) som avser tillförande av

driftskapital till ALMI inte behandlas i näringsutskottets yttrande anser ar-

betsmarknadsutskottet att yrkandet bör avslås.

Med samma motivering som framförs av näringsutskottet avstyrker ar-

betsmarknadsutskottet motion A20 (m) i aktuell del.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkandena om såddkapital. I

likhet med näringsutskottet konstaterar arbetsmarknadsutskottet att det finns

en betydande överensstämmelse mellan å ena sidan motionsyrkandena rö-

rande såddkapital och å den andra regeringens förslag och utskottets uppfatt-

ning. Utskottet instämmer i vad näringsutskottet anfört och tillstyrker propo-

sitionen i aktuell del samt avstyrker motionerna A20 (m), A47 (v) och A58

(fp) i berörda delar.

Enligt vad utskottet har erfarit innefattar ställningstaganden rörande

såddkapital många gånger såväl tekniskt som ekonomiskt komplicerade

överväganden. Utskottet vill därför peka på behovet av att tydligt precisera

NUTEK:s framtida roll i sammanhanget. Utskottet vill här göra en jämförel-

se med motiveringen till regeringens förslag om att stödformen regionalt

utvecklingslån skall upphöra (avsnitt 4 i betänkandet). I det sammanhanget

anförs som skäl för att avskaffa låneformen bl.a. att riskfylld utlåning till s

och medelstora företag kräver betydande kompetens, vilken enligt proposi-

tionen lättare kan upprätthållas och vidareutvecklas av organ med viss om-

fattning på sin kompetens.

8.4 Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel, m.m.

Propositionen

På det arbetsmarknadspolitiska området har under år 1997 försöksverksam-

het bedrivits med regionalt och lokalt självbestämmande i 28 kommuner. I

försöksverksamheten söker man nya former för lokal samverkan mellan stat

och kommun för att effektivisera medelsanvändningen. Regeringen har nyli-

gen beslutat om försöksverksamhet i Skåne län med friare användning av

medel inom arbetsmarknadspolitikens ram. I propositionen redovisar rege-

ringen att den skall utvidga försöksverksamheten till ytterligare fyra län,

nämligen Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län.

Motioner

I parti- och kommittémotioner från Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet framförs förslag om friare användning av arbetsmarknads-

politiska medel i hela landet. Också en rad enskilda motionärer pläderar för

sådan friare medelsanvändning. I flertalet fall rör det sig här om önskemål

om att ett visst län eller en viss region skall omfattas av försöksverksamhet.

Några motionärer är inriktade på försöksverksamhet med arbetstidsförkort-

ning respektive näringslivsutveckling. I en motion förespråkas en ekonomisk

frizon.

Enligt Centerpartiet i motion A21 (yrk. 21) borde den av regeringen föror-

dade försöksverksamheten med friare användning av arbetsmarknadspolitis-

ka medel utsträckas till att omfatta hela landet eller åtminstone de regional-

politiskt prioriterade områdena. Också de enskilda motionärerna Ingrid Ir-

hammar och Margareta Andersson (båda c) anser i motion A30 (yrk. 1) att

hela landet skall få bli "frizon" när det gäller användningen av arbetsmark-

nadsresurser.

Folkpartiet föreslår i kommittémotion A33 (yrk. 18) att alla län som så

önskar skall kunna bli frilän beträffande användning av arbetsmarknadspoli-

tiska medel.

Även Vänsterpartiet förordar i motion A47 (yrk. 37) att den friare använd-

ningen av arbetsmarknadspolitiska medel utvidgas till samtliga län. En förut-

sättning för detta är dock att de nationellt definierade målen för arbetsmark-

nadspolitiken kan tillgodoses. Den uppsjö av försöksverksamheter och frizo-

ner som nu finns bör ersättas av en systematisk reform där volymkravet tas

bort, regelverket liberaliseras och besluten kan fattas regionalt och lokalt.

Det är då viktigt att "frihetens ramar" klargörs när det gäller hur medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshetsersättning skall få använ-

das. Vänsterpartiet påpekar att effekterna av en decentraliserad arbetsmark-

nadspolitik inte skall överdrivas.

Även Miljöpartiet anser i motion A54 (yrk. 6 och 7) att arbetsmarknads-

politiska medel bör få användas friare i samtliga län. Detta är viktigt för att

stärka den regionala och lokala självstyrelsen. Genom friare användning av

de arbetsmarknadspolitiska medlen kan också friårsprojektet som inleddes i

Trelleborg år 1996 genomföras i hela Sverige. För att detta skall bli möjligt

behöver dock regelverket modifieras.

Åke Gustavsson (s) bedömer i motion A14 (yrk. 2) att möjligheten att mer

flexibelt få använda arbetsmarknadspolitiska medel bör vara betydelsefull för

att minska arbetslösheten på småländska höglandet.

Enligt Hans Karlsson m.fl. (s) i motion A15 bör norra och västra delen av

Örebro län eller hela länet utses som ytterligare försöksområde för lokal

styrning av arbetsmarknadspolitiska medel.

Carin Lundberg m.fl. (s) vill i motion A25 att Västerbotten skall få bli för-

sökslän för friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.

Magnus Johansson m.fl. (s) anser i motion A28 (yrk. 1) att Blekinge bör få

bli försökslän med ökat lokalt och regionalt självbestämmande inom arbets-

marknadspolitiken.

Sven-Erik Österberg m.fl. (s) argumenterar i motion A49 för en utvidgning

av antalet försökslän med friare användning av arbetsmarknadspolitiska

medel till att även omfatta Västmanlands, Örebro och Södermanlands län.

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anser i motion A438 att olika typer av för-

söksverksamhet bör kunna bedrivas i Värmland, exempelvis när det gäller

friare regelverk för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, en ny modell för

såddkapital, lärlingsverksamhet, utbildning och gränsöverskridande samar-

bete.

Margareta E Nordenvall och Inger Koch (båda m) pläderar i motion

Sk609 (yrk. 7) för att skärgården skall få bli en ekonomisk frizon.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) anser i motion A23 (yrk. 1) att det är

synnerligen befogat att pröva en mer flexibel användning av arbetsmark-

nadspolitiska medel i Västernorrlands län.

Marianne Andersson (c) vill i motion A46 (yrk. 1) ha försöksverksamhet

med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel i Västra Götalands

län.

Sven Bergström (c) förespråkar i motion A430 att starta eget-bidrag även

skall kunna utges till icke arbetslösa i Söderhamn. I motion A450 anser

samma motionär att Gävleborgs län bör blir försökslän för näringslivsut-

veckling.

Lennart Rohdin (fp) anser i motion A31 (yrk. 1) att det inte är tillräckligt

att Gävleborgs län ingår i den av regeringen aviserade utvidgningen av för-

söksverksamheten med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.

I länet borde också bedrivas försöksverksamhet med avskaffad arbetsgivar-

avgift för nyanställda ungdomar.

Siri Dannaeus (fp) pläderar i motion A58 (yrk. 6) för att antalet försökslän

med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel utökas till att även

omfatta Södermanlands län.

Owe Hellberg (v) vill i motion A44 (yrk. 8) att förutsättningarna för ett

försök med sextimmarsdag i Ockelbo eller Ovanåkers kommuner skall utre-

das.

Bengt Hurtig (v) anser i motion A45 (yrk. 5) att Norrbotten eller stödom-

rådena 1 och 2 bör bli försöksområden med kortare arbetstid.

Bakgrund

Under år 1997 bedrevs försöksverksamhet med friare användning av arbets-

marknadspolitiska medel i 28 kommuner och kommundelar. För närvarande

bedrivs sådan försöksverksamhet i 19 kommuner och kommundelar samt

fr.o.m. den 1 mars 1998 även i Skåne län.

De medel som avsätts för försöksverksamheten får användas otraditionellt,

dvs. utan de begränsningar som finns för de olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna. I försöksverksamheten i kommuner och kommundelar gäller

Arbetsmarknadsverkets övergripande mål (effektmål) och verksamhetsmål.

Detta innebär bl.a. att försökskommunerna (motsv.) måste uppfylla det s.k.

volymmålet. Volymkravet innebär att ett angivet antal personer i genomsnitt

per månad skall delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i yrkesinriktad

rehabilitering.

Försöksverksamheten i Skåne län får bedrivas utan att något volymmål

måste uppfyllas. Där krävs i stället att den reguljära sysselsättningen i länet

skall öka till riksgenomsnittet. Vidare skall den totala arbetslösheten i länet

minskas så att den vid försöksperiodens slut vid utgången av år 1999 högst

motsvarar riksgenomsnittet.

Utskottets ställningstagande

Enligt propositionen har regeringen för avsikt att utvidga pågående försöks-

verksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel. Ut-

över de kommuner och kommundelar samt Skåne län där försöksverksamhet

i dag pågår kommer regeringen som framgått tidigare att utvidga försöks-

verksamheten till att även omfatta Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och

Jämtlands län.

I ett stort antal motioner föreslås som framgått ovan att försöksverksam-

heten med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel skall utvid-

gas ytterligare, såväl geografiskt som innehållsmässigt.

Erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten med friare

användning av arbetsmarknadspolitiska medel är goda på många håll, vilket

såväl utskottet som många motionärer erfarit. Enligt utskottet är det dock

viktigt att mer systematiska kunskaper inhämtas om effekterna av försöks-

verksamheten innan en ytterligare utvidgning kan övervägas. Utskottet vill i

sammanhanget peka på möjligheterna att förbättra effektiviteten i de arbets-

marknadspolitiska åtgärderna på andra sätt än genom den aktuella försöks-

verksamheten. Rimligen bör exempelvis ett förenklat åtgärdssystem och väl

fungerande arbetsförmedlingsnämnder leda till effektivitetsvinster.

Utöver pågående kommunförsök och den försöksverksamhet i Skåne län

som regeringen redan beslutat om anser utskottet att det för närvarande är

tillräckligt att utvidga försöksverksamheten till att omfatta de fyra län som

angivits i propositionen. I sammanhanget kan nämnas att bl.a. en rapport från

Riksrevisionsverket (RRV) ligger till grund för utskottets uppfattning.

Riksrevisionsverket har i slutrapporten Lokal samverkan i arbetsmark-

nadspolitiken (RRV 1997:58) redovisat resultatet av en uppföljning och

utvärdering av den försöksverksamhet kring lokal samverkan i arbetsmark-

nadspolitiken som regeringen beslutade om våren 1996. Studien har gjorts på

uppdrag av regeringen.

RRV:s studie avser försöksverksamheten fram till och med oktober 1997.

Resultaten fram till dess tyder enligt RRV på en högre effektivitet i försöks-

verksamheten än i de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Ett syfte

med försöken har varit att de skall främja aktivt arbetssökande och övergång

till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt RRV:s studie har insat-

serna i försöksverksamheten lett till arbete i större utsträckning och till åte

gång till arbetslöshet i mindre utsträckning jämfört med ordinarie konjunk-

turberoende åtgärder. Samtidigt är den offentliga åtgärdskostnaden per delta-

gare något lägre än motsvarande kostnad för ordinarie statliga åtgärder.

De redovisade resultaten tyder enligt RRV på att en friare resursanvänd-

ning för arbetsförmedlingen underlättar lokal samverkan, vilket har medfört

ökad träffsäkerhet i åtgärdsinsatserna och därmed effektivare resursanvänd-

ning. Enligt RRV har emellertid försöksverksamheten haft en alltför begrän-

sad omfattning för att det skall vara möjligt att studera förekomsten av inlås-

ningseffekter, undanträngningseffekter och effekter på rörlighet, strukturom-

vandling och tillväxt. Det går därför inte, framhåller RRV, att utifrån resul-

taten från försöksverksamheten dra några säkra slutsatser om i vilken ut-

sträckning och på vilket sätt verksamhet med friare resursanvändning på

lokal nivå eventuellt bör utökas.

Enligt RRV kan man från resultaten av försöksverksamheten inte utan vi-

dare dra slutsatsen att försöksverksamheten bör utvidgas. Om beslut emel-

lertid skulle fattas om en generell möjlighet till friare resursanvändning bör

stor vikt läggas vid kontinuerlig uppföljning, betonar RRV.

Utskottet anser att någon ytterligare försöksverksamhet med friare an-

vändning av arbetsmarknadspolitiska medel än vad som redovisats i proposi-

tionen inte bör komma till stånd förrän mer omfattande analyser har gjorts av

redan beslutad eller aviserad verksamhet. Som framgått ovan är utskottet inte

berett att tillstyrka de motionsförslag om utvidgad försöksverksamhet eller

försöksverksamhet i andra områden än de av regeringen förordade. Mot

bakgrund av vad som här har anförts avstyrker arbetsmarknadsutskottet

motionerna A21 (c), A30 (c), A33 (fp), A47 (v), A54 (mp), A14 (s), A15 (s),

A25 (s), A28 (s), A49 (s), A438 (s) (delvis), A23 (c), A46 (c) och A58 (fp), i

förekommande fall i berörda delar.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka något av de förslag om olika ty-

per av försöksverksamhet o.d. respektive frizon som föreslås i motionerna

A31 (fp), A430 (c), A438 (s) (delvis), Sk609 (m), A44 (v) eller A45 (v).

Således avstyrks även dessa motioner.

8.5 Regionala tillväxtavtal, m.m.

Propositionen

Regeringen lägger i propositionen (avsnitt 9.3) fram förslag om att riksdagen

skall godkänna ett program för utarbetande av regionala tillväxtavtal. Nyck-

eln till ökad tillväxt och sysselsättning finns i företags och företagares för-

måga att vidareutveckla och förädla produkter, tjänster och idéer. Uppgiften

för staten och andra offentliga aktörer är bl.a. att medverka till att närings-

livsverksamheten får goda förutsättningar. För att främja tillväxt och syssel-

sättning krävs ökad anpassning till regionala och lokala förhållanden. Om

mer ansvar skall delegeras och möjligheterna till flexibla lösningar på regio-

nal och lokal nivå skall bli större ställs dock högre krav på mål- och resultat

styrning och på samordning av insatserna från olika aktörer.

Programmet med regionala tillväxtavtal syftar till ökad samverkan mellan

organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på

såväl lokal och regional som central nivå. Den viktigaste förutsättningen för

att bedriva en effektiv regional näringspolitik är enligt propositionen ett väl

fungerande samspel mellan å ena sidan näringslivets efterfrågan på rådgiv-

ning, kompetensförsörjning, riskfinansiering, investeringsstöd m.m. och å

den andra det serviceutbud som skilda offentliga aktörer erbjuder.

Regeringen avser att under våren 1998 erbjuda länsstyrelserna och, i för-

sökslänen, självstyrelseorganen, att initiera, driva och samordna arbetet med

regionala tillväxtavtal. Statliga myndigheter som bedriver tillväxt- och sys-

selsättningsfrämjande verksamhet kommer att få i uppdrag att medverka i

överläggningar kring avtalens innehåll, genomförande och finansiering.

Vidare kommer regeringen att ge organ som delvis finansieras med statliga

medel möjlighet att medverka i arbetet med tillväxtavtalen. En första uppgift

för de länsstyrelser respektive självstyrelseorgan som avser att vara med, är

att bjuda in det "regionala partnerskapet", dvs. näringsliv, kommuner,

landsting, stiftelser, handelskammare, fackföreningar, representanter från

lokala utvecklingsgrupper m.fl., att medverka i arbetet.

Tillväxtavtalen skall godkännas av regeringen. Regeringen bedömer att de

första avtalen kan träda i kraft den 1 januari 2000 och gälla i tre år. Tid-

punkten sammanfaller med inledningen på EG:s nästa strukturfondsperiod.

Enligt propositionen bör programarbetet beträffande strukturfondsprogram-

men kunna samordnas med utformningen av tillväxtavtal i berörda regioner.

Strukturfondsprogrammen behandlas närmare i utskottsbetänkandets avsnitt

6.

De regionala tillväxtavtalen skall utarbetas stegvis i tre etapper. Under den

första och andra etappen utförs en analys av regionens starka sidor och svag-

heter samt utarbetas ett utkast till program som bl.a. anger mål, prioritering-

ar, genomförande och möjlig finansiering. I samband med detta kommer

deltagande aktörer att ha möjlighet att lämna förslag till ändringar i regel-

verk, beslutsordningar m.m. i syfte att uppnå ökad flexibilitet vad avser

arbetssätt och medelsanvändning inom ramen för avtalen.

För de parter som har för avsikt att träffa tillväxtavtal som skall träda i

kraft år 2000 bör etapp ett och två genomföras under år 1998. Under den

tredje etappen genomförs förhandlingar mellan statens företrädare och övriga

aktörer om programmens slutliga innehåll och finansiering. Därefter sluts ett

regionalt tillväxtavtal som skall löpa under tre år. För tillväxtavtal som skal

träda i kraft år 2000 genomförs etapp tre under år 1999.

Motioner

Tre parti- eller kommittémotioner samt en enskild motion för fram yrkanden

rörande regionala tillväxtavtal. Moderaterna anser att regeringens förslag bör

avslås medan Kristdemokraterna reser invändningar främst mot bristen på

långsiktighet i avtalen. Vänsterpartiet är positivt till förslaget men vill ha

demokratisk förankring av avtalen på länsnivå. I detta sammanhang behand-

las också ett motionsyrkande om näringspolitiskt utvecklingsprogram.

Moderaterna anser i motion A20 (yrk. 10) som nyss nämnts att förslaget om

regionala tillväxtavtal bör avslås. Partiets främsta invändning är att den för-

handlingsprocess mellan län och centralstat som utgör sista steget i avtalets

tillkomst är så selektiv att den hotar själva grundvalen för en ekonomi med

förutsebara villkor. I stället för den generella stimulanspolitik som partiet

förespråkar riskerar tillväxtavtalen att leda till att Sverige sjunker ännu dju

pare ner i planeringskulturen.

Enligt Vänsterpartiet i motion A47 (yrk. 38) är förslaget om tillväxtavtal

ett steg i rätt riktning samtidigt som det illustrerar bristen på demokrati på

den regionala nivån. Länsstyrelserna förutsätts vara motor och samordnare

för avtalen utom i försökslänen där självstyrelseorganen skall ha denna

funktion. I stället behövs en demokratisk förankring där man tar tillvara den

lokala initiativkraften. Länsparlament borde enligt Vänsterpartiet vara den

naturliga politiska nivån i länen. I motion A44 (yrk. 3) framför Owe Hellberg

(v) likartade synpunkter när han föreslår att folkvalda bör vara i majoritet i

den organisation som skall ta fram tillväxtavtalen.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A22 (yrk. 17) att de regionala

tillväxtavtalen inte blir tillräckligt långsiktiga. Avtalen är endast tänkta at

gälla under treårsperioder. Osäkerheten om de framtida förutsättningarna för

att bedriva viss näringsverksamhet blir därmed betydande.

Bengt Hurtig (v) lägger i motion A45 (yrk. 6) fram förslag om ett närings-

politiskt utvecklingsprogram för Norrbotten.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet anser i sitt yttrande (bilaga 4) att regeringens förslag om

tillväxtavtal utgör ett led i en ny regional näringspolitik för tillväxt och sy

selsättning. Utskottet anser att förutom resultatet i form av ett underskrivet

tillväxtavtal utgör själva processen som leder fram till avtalet en viktigt del

en regional kraftsamling. Processen att utarbeta regionala tillväxtavtal kan ge

underlag för ett nytt tillväxtorienterat sätt att tänka i regionerna. Näringsut

skottet ser också positivt på att de deltagande aktörerna kommer att ha möj-

lighet att lämna förslag till ändringar i regelverk m.m. i syfte att uppnå ökad

flexibilitet i fråga om arbetssätt och medelsanvändning inom ramen för av-

talen.

Näringsutskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden rörande regionala

tillväxtavtal.

I en gemensam avvikande mening tillstyrker företrädarna för Moderaterna

och Folkpartiet förslaget i Moderaternas partimotion. Vänsterpartiets och

Miljöpartiets företrädare i utskottet tillstyrker i en gemensam avvikande

mening förslagen i Vänsterpartiets partimotion respektive motion A44 (v).

Kristdemokraternas kommittémotion tillstyrks i en avvikande mening av

partiets representant.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet delar näringsutskottets positiva inställning till rege-

ringens förslag om regionala tillväxtavtal. Så som näringsutskottet framhåller

kan själva processen när avtalet utarbetas ha stor betydelse för den regionala

tillväxten. Den kan leda till att nya kontaktytor växer fram samt stimulera

nyföretagande och tillkomsten av nya arbetstillfällen. Arbetsmarknadsut-

skottet instämmer vidare i näringsutskottets positiva syn på möjligheterna att

lämna förslag om förenklingar i anslutning till utarbetandet av tillväxtavta-

len.

Påståendet i motion A22 (kd) att de regionala tillväxtavtalen inte skulle ha

en långsiktig karaktär förefaller utskottet något märkligt. Det måste närmast

ses som en självklarhet att de regionala tillväxtavtalen skall ses i ett långsi

tigt perspektiv. Utskottet förutsätter att det i många avtal kommer att ingå

delar som avser och ger effekter under betydligt längre tidrymder än enbart

den treåriga planerings- och genomförandeperioden. Det är enligt utskottet

önskvärt att de regionala tillväxtavtalen ses som en fortlöpande process och

där strikta avgränsningar mellan olika avtalsperioder undviks så långt möj-

ligt.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på vikten av att de regionala till-

växtavtalen samordnas med kommande strukturfondsprogram. När det gäller

kraven i motionerna A47 och A44 om demokratisk förankring av tillväxt-

avtalen vill utskottet peka på sitt ställningstagande i betänkandets avsnitt 1

om direktvalda regionala fullmäktige eller motsvarande.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i likhet med näringsutskottet regering-

ens förslag om program för regionala tillväxtavtal (propositionens avsnitt

9.3). Motionerna A20 (m), A47 (v), A44 (v) och A22 (kd) avstyrks således.

Enligt utskottets uppfattning har förslaget om ett näringspolitiskt utveck-

lingsprogram som läggs fram i motion A45 många beröringspunkter med

förslaget om regionala tillväxtavtal. Flera av de idéer som motionären för

fram i sitt förslag skulle kunna inrymmas i ett regionalt tillväxtavtal. Utskot

tet är emellertid inte berett att tillstyrka motion A45 (v) utan anser att denn

bör avslås av riksdagen.

8.6 Regionala kompetensråd

Propositionen

Regeringen anser att den sysselsättnings- och tillväxtfrämjande verksamhe-

ten i varje län bör förstärkas med regionala kompetensråd. Rådens uppgift

skall vara att föreslå kort- och långsiktiga åtgärder med utgångspunkt från en

samlad bild av de regionala utbildningsbehoven. Genom att identifiera områ-

den där det råder eller befaras uppstå brist på arbetskraft skall flask-

halsproblem kunna motverkas.

I de regionala kompetensråden, som också skall bidra till ökad regional

samverkan, bör enligt propositionen ingå dels företrädare för näringsliv,

offentliga arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, dels utbildningsanord-

nare som ansvarar för dimensionering av och inriktning på utbildningen.

Länsstyrelserna som har övergripande ansvar för sektorssamordning och

regional utveckling bör ingå i råden. I försökslänen innefattar detta även

självstyrelseorganen.

Regeringen avser att genom Arbetsmarknadsstyrelsen ge länsarbetsnämn-

derna i uppdrag att tillsammans med ovannämnda parter besluta om vilken

av dessa som skall ha till uppgift att samla relevanta aktörer till regionala

kompetensråd.

Motioner

Enligt Magnus Johansson m.fl. (s) i motion A28 (yrk. 2) bör i stället för

regionala kompetensråd möjligheten undersökas att förlägga verksamheten

till kommunala arbetsförmedlingsnämnder.

Owe Hellberg (v) förespråkar i motion A44 (yrk. 2) att varje län skall få ta

ställning till behovet av ett regionalt kompetensråd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens planer på att förstärka den regionala sam-

verkan genom inrättandet av regionala kompetensråd. Genom förbättrade

kontakter mellan bl.a. arbetsmarknadens parter, arbetsmarknadsmyndigheter

och olika utbildningsanordnare bör bättre balans kunna uppnås mellan efter-

frågan och utbud på arbetskraft. Initiativet till att samla berörda aktörer ska

ligga på länsarbetsnämnden, men utformningen av de regionala kompetens-

råden lämnar utrymme för en rad regionala avgöranden. Motionerna A28 (s)

och A44 (v) avslås mot denna bakgrund i aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

Avsnitt 1

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,

1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande

del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yr-

kandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2,

1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och

14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31, 1997/98:A54 yrkan-

dena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1 godkänner regering-

ens förslag om mål och riktlinjer för regionalpolitiken,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

res. 6 (kd)

2. beträffande utredning om regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A47 yrkande 1

och 1997/98:A429 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts om tillsättande av en utredning om regionalpolitiken,

3. beträffande mål och riktlinjer för den regionala näringspoli-

tiken

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkandena 1 i motsvarande del

och 5, 1997/98:A20 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A22 yr-

kande 1 i motsvarande del samt 1997/98:A33 yrkande 1 i motsvarande

del godkänner regeringens förslag om mål och riktlinjer för den regi-

onala näringspolitiken,

res. 7 (m, fp, kd)

4. beträffande regelförenkling

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvaran-

de del, 1997/98:A21 yrkande 17, 1997/98:A22 yrkande 10,

1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande 2 i motsvarande del,

res. 8 (m, fp, kd)

res. 9 (c)

res. 10 (kd)

5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämnings-

system

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 2, 1997/98:A44

yrkande 1, 1997/98:A47 yrkande 7 och 1997/98:A54 yrkande 10,

res. 11 (v)

res. 12 (mp)

6. beträffande storstadsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A48, 1997/98:A446 yrkande

1 och 1997/98:A458 yrkande 1,

7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduk-

tion, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,

1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A45 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A47 yrkande 35, 1997/98:A54 yrkandena 5 och 25 samt

1997/98:A401,

res. 13 (c, v)

res. 14 (mp)

res. 15 (kd)

Avsnitt 2

8. beträffande bättre beslutsunderlag

att riksdagen avslår motion 1997/98:A20 yrkande 9,

res. 16 (m)

9. beträffande glesbygdsavdrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:A21 yrkande 8,

res. 17 (c)

10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 29 och

1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del,

res. 18 (v)

res. 19 (kd)

11. beträffande tågförbindelsen Stockholm-Östersund

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A18 yrkande 3, 1997/98:A29

yrkande 4, 1997/98:A31 yrkande 6, 1997/98:A33 yrkande 4,

1997/98:A40, 1997/98:A44 yrkande 6 och 1997/98:A55,

res. 20 (c, fp)

12. beträffande dubbelspår

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A18 yrkande 2, 1997/98:A29

yrkande 5, 1997/98:A31 yrkande 5, 1997/98:A44 yrkande 7 och

1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del,

res. 21 (v)

13. beträffande övriga järnvägsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A17 i motsvarande del,

1997/98:A22 yrkandena 32 och 33, 1997/98:A31 yrkande 7,

1997/98:A37, 1997/98:A41, 1997/98:A58 yrkande 4 samt

1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande del,

res. 22 (fp)

res. 23 (kd)

14. beträffande vägar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsva-

rande del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,

1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkan-

de 2, 1997/98:A54 yrkande 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt

1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande del,

res. 24 (c, v)

res. 25 (fp)

res. 26 (mp)

15. beträffande åtgärder i vissa regioner

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A45 yrkandena 3 och 4,

1997/98:A47 yrkande 9, 1997/98:A53 samt 1997/98:A458 yrkande 5,

res. 27 (v)

16. beträffande IT m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A19 yrkande 3, 1997/98:A20

yrkande 4, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5, 1997/98:A23 yrkande 3,

1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35, 1997/98:A47 yrkandena 10

och 11, 1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19

och 38,

res. 28 (m, fp)

res. 29 (c, mp)

res. 30 (v)

17. beträffande flygtrafik

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 9, 1997/98:A22

yrkande 11 och 1997/98:A54 yrkande 13,

res. 31 (c)

res. 32 (mp)

res. 33 (kd)

18. beträffande postfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 3 och

1997/98:A22 yrkande 9,

res. 34 (c, kd)

19. beträffande utbildningens betydelse för regional utveck-

ling

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A33 yrkande 7 och

1997/98:A429 yrkande 2,

res. 35 (fp)

20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och di-

stansutbildning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i mot-

svarande del, 1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yr-

kande 13, 1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A409 yrkande 4

och 1997/98:A427 yrkande 2 godkänner regeringens förslag om rikt-

linjer för ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning,

res. 36 (m)

res. 37 (c)

res. 38 (v)

21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad di-

stansundervisning i Härnösand

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 5, 1997/98:A27 i motsva-

rande del, 1997/98:A47 yrkandena 14 och 15, 1997/98:Kr24 yrkande

7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3 godkänner regeringens

förslag om att inrätta en delegation och ett utvecklingscentrum för di-

stansutbildning baserad på modern informationsteknik i Härnösand,

res. 39 (m)

res. 40 (v)

22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 12,

1997/98:A47 yrkande 12, 1997/98:A54 yrkande 14 och 1997/98:A460

yrkande 20,

res. 41 (c)

res. 42 (v)

res. 43 (mp)

23. beträffande lokala studiecentrum

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 13,

1997/98:A24 och 1997/98:A57,

res. 44 (c)

24. beträffande forskningsresurser till mindre och medelstora

högskolor, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A47 yrkande 17,

1997/98:A50 i motsvarande del, 1997/98:A58 yrkande 5 och

1997/98:A420 yrkande 4,

25. beträffande förändringar i studiestödssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 10 och

1997/98:A47 yrkande 26,

res. 45 (c)

26. beträffande kvinnouniversitetet i Västernorrland

att riksdagen avslår motion 1997/98:A60 yrkandena 1 och 2,

res. 46 (mp)

27. beträffande kulturfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 14,

1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yrkande 8, 1997/98:A54 yrkan-

dena 15 och 16 samt 1997/98:A429 yrkande 3,

res. 47 (fp)

res. 48 (mp)

res. 49 (kd)

28. beträffande flyttningsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 16 och

1997/98:A403 yrkande 10,

res. 50 (kd)

29. beträffande arbetsmarknadsmedel för skogsvård

att riksdagen avslår motion 1997/98:A45 yrkande 7,

res. 51 (v)

30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A13, 1997/98:A21 yrkandena

14, 40 och 43 samt 1997/98:A54 yrkande 18,

res. 52 (c)

res. 53 (mp)

Avsnitt 3

31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksam-

het

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A21

yrkande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A31 yrkande 8,

1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A54 yrkande 8, 1997/98:A58 yr-

kande 3, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416 yr-

kande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande 1,

1997/98:A429 yrkande 7, 1997/98:A440, 1997/98:A443,

1997/98:A459 yrkande 2, 1997/98:A460 yrkandena 27 och 28,

res. 54 (c, kd)

res. 55 (fp)

res. 56 (mp)

32. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 30 och 31,

1997/98:A411, 1997/98:A414 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A416 yr-

kande 6, 1997/98:A420 yrkande 5, 1997/98:A457 yrkande 3,

1997/98:A460 yrkandena 29-32 samt 1997/98:Fö216 yrkandena 10

och 14,

res. 57 (c)

res. 58 (fp)

res. 59 (mp)

Avsnitt 4

33. beträffande allmänt om regionalpolitiska stödformer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A54 yrkande 21 och

1997/98:A429 yrkande 5,

res. 60 (fp)

res. 61 (mp)

34. beträffande beslutanderätten om långsiktiga stödområ-

den

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 39, 1997/98:A22 yrkande

20, 1997/98:A31 yrkande 3, 1997/98:A33 yrkande 10, 1997/98:A45

yrkande 8 och 1997/98:A47 yrkande 20 godkänner regeringens förslag

att det fortsättningsvis skall vara en uppgift för regeringen att närmare

bestämma vilka områden som skall ingå i stödområdena 1 och 2,

res. 62 (c, fp, v, mp, kd)

35. beträffande principerna för stödområdesindelningen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 3, 1997/98:A22 yrkande

21 i motsvarande del, 1997/98:A31 yrkande 4 och 1997/98:A33 yr-

kande 11 godkänner regeringens förslag om principerna för stödområ-

desindelningen,

res. 63 (m)

res. 64 (kd)

36. beträffande ändrad stödområdesindelning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 21 i motsvaran-

de del, 1997/98:A23 yrkande 2, 1997/98:A26, 1997/98:404 yrkande 1,

1997/98:A431, 1997/98:A445 och 1997/98:A451 yrkande 2,

res. 65 (kd)

37. beträffande förvaltningen av regionala utvecklingslån

m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar

dels antar de i propositionen enligt bilaga 5 framlagda förslagen till

a) lag om rätt för Stiftelsen Norrlandsfonden att besluta i frågor om

förvaltningen av regionala utvecklingslån,

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd,

38. beträffande utveckling av det regionala utvecklingsstödet

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 34,

1997/98:A44 yrkande 4 och 1997/98:A453 yrkandena 2 och 3,

res. 66 (c)

res. 67 (v)

39. beträffande kapitaltillskott till Norrlandsfonden m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkän-

ner regeringens förslag om Stiftelsen Norrlandsfonden,

40. beträffande nedsatta socialavgifter i gruvnäringen m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 35 i motsvarande del och

1997/98:A54 yrkande 19 i motsvarande del, antar 6 § första stycket

punkt 1 i det av regeringen enligt bilaga 5 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

41. beträffande nedsatta socialavgifter i jord- och skogsbruk

m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 35 i motsvarande del,

1997/98:A22 yrkande 12, 1997/98:A23 yrkande 6, 1997/98:A31 yr-

kande 2, 1997/98:A33 yrkande 9, 1997/98:A47 yrkande 23 och

1997/98:A54 yrkande 19 i motsvarande del antar 6 § första stycket

punkt 9 och 11 § i det av regeringen enligt bilaga 5 framlagda försla-

get till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialav-

gifter,

res. 68 (c, fp, v, mp, kd)

42. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del antar det

av regeringen enligt bilaga 5 framlagda förslaget till lag om ändring i

lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

43. beträffande ändringar av transportbidraget

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 36 och 37,

1997/98:A22 yrkande 13, 1997/98:A23 yrkandena 7 och 8,

1997/98:A29 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:A54 yrkande 24 god-

känner regeringens förslag om transportbidrag,

res. 69 (c, mp, kd)

44. beträffande ytterligare förändringar i zonindelningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A33 yrkande 12 och

1997/98:A51,

res.70 (fp)

Avsnitt 5

45. beträffande myndighetsorganisationen för glesbygdsfrå-

gor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 7 och

1997/98:A21 yrkande 29,

res. 71 (m)

res. 72 (c)

46. beträffande utredning om gles- och landsbygdspolitiken

att riksdagen avslår motion 1997/98:A47 yrkande 24,

res. 73 (v)

47. beträffande distansarbete och skattelagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:A39,

48. beträffande turism

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 25-27,

1997/98:A22 yrkandena 27 och 28, 1997/98:A54 yrkande 17 samt

1997/98:A403 yrkande 13,

res. 74 (c)

res. 75 (mp)

res. 76 (kd)

49. beträffande kommersiell service och samhällsservice

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 32,

1997/98:A22 yrkande 19, 1997/98:A29 yrkande 1, 1997/98:A33 yr-

kande 16 och 1997/98:A460 yrkande 33,

res. 77 (c)

res. 78 (fp)

res. 79 (kd)

50. beträffande byautveckling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkandena 18, 30 och

31, 1997/98:A54 yrkande 23, 1997/98:A403 yrkandena 11 och 12,

1997/98:A427 yrkande 5, samt 1997/98:A457 yrkande 12,

res. 80 (mp)

res. 81 (kd)

51. beträffande annat lokalt utvecklingsarbete m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A406 och 1997/98:A433 och

1997/98:A457 yrkande 6,

52. beträffande skärgårdspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 22,

1997/98:A33 yrkande 15, 1997/98:A429 yrkande 4, 1997/98:A455

yrkandena 1 och 4, 1997/98:A459 yrkande 1 samt 1997/98:Sk609 yr-

kande 1 i motsvarande del,

res. 82 (m)

res. 83 (c, kd)

res. 84 (fp)

53. beträffande betydelsen av organisationen av statlig verk-

samhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:A455 yrkande 7,

res. 85 (fp)

54. beträffande samordning av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 23 och

1997/98:A405,

res. 86 (kd)

55. beträffande vidgat skärgårdsbegrepp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkande 24,

1997/98:A47 yrkande 25, 1997/98:A455 yrkande 8 och 1997/98:A456

yrkande 2,

res. 87 (c, kd)

res. 88 (v)

56. beträffande övriga skärgårdsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A22 yrkandena 25 och 26,

1997/98:A451 yrkande 1 samt 1997/98:Sk609 yrkandena 1 i motsva-

rande del och 5,

res. 89 (m)

res. 90 (c, fp, kd)

Avsnitt 6

57. beträffande inriktningen av EU:s struktur- och regionalpo-

litik

att riksdagen avslår motionen 1997/98:A20 yrkande 8,

res. 91 (m)

58. beträffande förenklad administration

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A11 yrkandena 2 och 7,

1997/98:A21 yrkande 41 i motsvarande del, 1997/98:A22 yrkande 6,

1997/98:A23 yrkande 5 och 1997/98:A33 yrkande 13,

res. 92 (c)

res. 93 (mp)

res. 94 (kd)

59. beträffande nuvarande mål 6

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i motsvaran-

de del och 1997/98:A47 yrkande 22,

res. 95 (c, kd)

60. beträffande nuvarande mål 2 och 5b

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkande 41 i motsvaran-

de del och 1997/98:A34,

res. 96 (c, kd)

61. beträffande återflöde av medel

att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 2 samt motionerna

1997/98:A22 yrkande 5 och 1997/98:A47 yrkande 19 utan vidare åt-

gärd,

res. 97 (m, fp, kd)

res. 98 (v)

62. beträffande samordning av målområden m.m.

att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 1 samt motion

1997/98:A11 yrkandena 1 och 4 utan vidare åtgärd,

res. 99 (m, fp, kd)

res. 100 (mp)

63. beträffande offentlig medfinansiering

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A47 yrkande 21 och

1997/98:A54 yrkande 26,

res. 101 (v)

res. 102 (mp)

64. beträffande likriktning av projekten

att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 3 utan vidare åtgärd,

res. 103 (m, c, fp, kd)

res. 104 (v)

65. beträffande beslutsformer m.m.

att riksdagen lämnar revisorernas förslag yrkande 4 samt motion

1997/98:A11 yrkandena 3, 5 och 6 utan vidare åtgärd,

res. 105 (m, fp, kd)

res. 106 (mp)

Avsnitt 7

66. beträffande jämställdhetsperspektiv på utvecklingsplaner-

na

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A16 yrkande 1 och

1997/98:A427 yrkande 4,

67. beträffande satsningar i Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:A47 yrkande 34,

res. 107 (v)

68. beträffande åtgärder i län och regioner

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A14 yrkande 1,

1997/98:A36, 1997/98:A42, 1997/98:A50 i motsvarande del,

1997/98:A52, 1997/98:A409 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A410,

1997/98:A416 yrkande 2, 1997/98:A417, 1997/98:A419,

1997/98:A420 yrkandena 1-3, 1997/98:A421, 1997/98:A425,

1997/98:A439, 1997/98:A444 i motsvarande del, 1997/98:A454 yr-

kande 1 samt 1997/98:T215 yrkandena 1, 10 och 11,

res. 108 (m)

res. 109 (mp)

69. beträffande resurscentrum för kvinnor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A21 yrkandena 23 och 24,

1997/98:A38, 1997/98:A47 yrkandena 27-29, 1997/98:A54 yrkande

22 samt 1997/98:A453 yrkande 5,

res. 110 (m) - motiv.

res. 111 (c, fp, mp)

res. 112 (v)

Avsnitt 8

70. beträffande kommunalpolitik och företagande

att riksdagen avslår motion 1997/98:A19 yrkandena 2 och 4,

71. beträffande livsmedelsindustri och jordbruk

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 6, 1997/98:A21

yrkande 15 och 1997/98:A22 yrkande 8,

res. 113 (m)

res. 114 (fp, kd)

res. 115 (c)

72. beträffande såddfinansiering

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del, med an-

ledning av motionerna 1997/98:A47 yrkande 36 och 1997/98:A58 yr-

kande 2 samt med avslag på motion 1997/98:A20 yrkande 12 godkän-

ner regeringens förslag om användningen av anslaget Regionalpolitis-

ka åtgärder,

res. 116 (m)

res. 117 (fp, mp)

res. 118 (v)

73. beträffande riskkapitalförsörjning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A20 yrkande 11,

1997/98:A21 yrkandena 18-20 samt 1997/98:A47 yrkandena 32 och

33,

res. 119 (m, fp, kd)

res. 120 (v, mp)

res. 121 (c)

74. beträffande friare användning av arbetsmarknadspolitiska

medel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A14 yrkande 2,

1997/98:A15, 1997/98:A21 yrkande 21, 1997/98:A23 yrkande 1,

1997/98:A25, 1997/98:A28 yrkande 1, 1997/98:A30 yrkande 1,

1997/98:A33 yrkande 18, 1997/98:A46 yrkande 1, 1997/98:A47 yr-

kande 37, 1997/98:A49, 1997/98:A54 yrkandena 6 och 7,

1997/98:A58 yrkande 6, 1997/98:A438 i motsvarande del och

1997/98:A450,

res. 122 (m) - motiv.

res. 123 (c, fp, kd)

res. 124 (v)

res. 125 (mp)

75. beträffande frizonsförsök m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A31 yrkande 1, 1997/98:A44

yrkande 8, 1997/98:A45 yrkande 5, 1997/98:A430, 1997/98:A438 i

motsvarande del och 1997/98:Sk609 yrkande 7,

res. 126 (m)

res. 127 (fp)

76. beträffande avslag på förslaget om regionala tillväxtav-

tal

att riksdagen avslår motionen 1997/98:A20 yrkande 10,

res. 128 (m)

77. beträffande program för regionala tillväxtavtal m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med

avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 17, 1997/98:A44 yrkande

3, 1997/98:A45 yrkande 6 och 1997/98:A47 yrkande 38 godkänner

regeringens förslag om program för regionala tillväxtavtal,

res. 129 (fp, kd)

res. 130 (v, mp)

78. beträffande regionala kompetensråd

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A28 yrkande 2 och

1997/98:A44 yrkande 2.

Stockholm den 23 april 1998

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),

Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson

(s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m),

Barbro Johansson (mp), Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c).

Reservationer

1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande

lydelse

Förväntningarna på regeringens sedan länge aviserade proposition om re-

gionalpolitik har varit stora på många håll i landet. En omfattande befolk-

ningsomflyttning har utsatt många landsdelar, inte minst Norrland, för bety-

dande påfrestningar. De förslag som nu lagts fram i propositionen kan dess-

värre knappast sägas innefatta något nytänkande på det regionalpolitiska

området. Det är enligt arbetsmarknadsutskottet uppenbart att regeringens

regionalpolitik har misslyckats.

En bred önskan om en utredning med parlamentarisk inriktning har non-

chalerats av regeringen. I stället har ett dåligt underbyggt och i stort sett

innehållslöst förslag lagts fram för riksdagen. Det är uppenbart att ett

gedige

kunskapsunderlag måste tas fram om det skall bli möjligt att utforma en

politik som kan få flyttlassen att vända. Utskottet har därför, som framgår

ovan, i betänkandet givit regeringen till känna att en regionalpolitisk utred-

ning med parlamentarisk inriktning bör tillsättas. Det är ett lyckligt besked

om utskottets samstämmiga kritik av regeringens regionalpolitik.

Utskottet finner inte anledning att här ytterligare behandla bristerna i rege-

ringens förslag utan konstaterar att förslaget inte kan läggas till grund för

e

framgångsrik regionalpolitik. I stället väljer utskottet att dra upp

riktlinjer

för en omläggning och modernisering av regionalpolitiken. Utskottet ställer

sig därmed bakom Moderaternas förslag i motion A20.

Utskottet anser att den utredning som, enligt riksdagens tillkännagivande,

skall tillsättas bör inrikta sitt arbete på att avveckla de selektiva

lösningar

den bidragspolitik som kännetecknar regeringens regionalpolitik. Dagens

konkurrenssnedvridande stödpolitik bör ersättas med en politik som innebär

generella skattesänkningar och andra åtgärder som kan främja företagstill-

växten i hela landet.

Omläggningen av politiken bör ske i fem led. För det första bör de regio-

nalt mest skadliga förändringarna från senare år undanröjas, för det andra

bör företagsklimatet förbättras, för det tredje bör en god informationsteknisk

infrastruktur byggas upp i hela landet, för det fjärde bör villkoren för

indivi

dualiserad utbildning på distans förbättras och för det femte bör bristen på

utbildad arbetskraft undanröjas.

Utskottet övergår här till att något närmare redogöra för sin uppfattning om

vart och ett av de fem leden i en omläggning av regionalpolitiken.

Först av allt måste de beslut undanröjas som inneburit de allvarligaste för-

sämringarna för den regionala utvecklingen. Redan för år 1999 bör enligt

utskottets uppfattning en rad åtgärder vidtas som närmare preciseras i motion

A20. Det gäller en sänkning av skatten på bensin, på diesel för arbetsredskap

samt av skatten på el. Vidare bör gränsen för reseavdrag sänkas och reseav-

dragen höjas.

För det andra måste åtgärder till för att underlätta företagsetableringar och

för att främja företagande. Här står enligt utskottets uppfattning skattesänk-

ningar i fokus, men även exempelvis lönebildningen måste förändras.

Dagens höga skatter på företagande och arbete medför stora problem för

etableringar och tillväxt. Skattesänkningar är enligt utskottets uppfattning

av

avgörande betydelse för regional utveckling. Skatten för låg- och medelin-

komsttagare, bl.a. sänkt kommunalskatt, måste prioriteras. Värnskatten skall

avskaffas i sin helhet. Beskattningen av företagets egna riskbärande kapital

lindras, skattereglerna för fåmansbolag förändras och fastighetsskatten suc-

cessivt avskaffas. Vidare måste förenklingar för företagen genomföras. På

detta område bildar förslagen från Småföretagsdelegationen en god grund för

förändringar. Också en modernisering av arbetsrätten är av betydelse i sam-

manhanget.

För det tredje måste krav ställas på den informationstekniska infrastruktu-

ren i hela landet. Investeringar måste göras även i områden där den kommer-

siella lönsamheten är otillräcklig. I sådana fall bör statligt stöd utges i

for

som säkerställer en utbyggnad i konkurrens. Tillgången till en god informa-

tionsteknisk infrastruktur kommer att få allt större betydelse för etablering

a

företag.

För det fjärde måste villkoren för individualiserad distansutbildning för-

bättras. I stället för att, som regeringen föreslagit, inrätta ett statligt

ins

bör staten få möjlighet att upphandla utbildningstjänster som inte erbjuds

kommersiellt. Distansutbildningen bör utvecklas i så individualiserade for-

mer som möjligt.

Det femte ledet i den politik som utskottet förordar innebär att bristen på

utbildad arbetskraft måste undanröjas. En kraftig utbyggnad av kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning måste till. I en första etapp måste utbyggna-

den omfatta sådan utbildning där det finns en mer akut arbetskraftsbrist i

regionen.

De förslag till förändringar i fem led som nyss redovisats bidrar, enligt ut-

skottets uppfattning, till en tillväxtfrämjande företagsmiljö i hela landet. I

stället för den traditionella regionalpolitikens olika bidragsformer bör

företa

gen ges generella villkor och ett gott företagsklimat i hela landet. Bidrag

bör

växlas mot sänkta skatter. Det kan emellertid övervägas om inte även vissa

kompletterande men generella åtgärder kan sättas in i syfte att stärka utveck-

lingen i svagare regioner. Bland de åtgärder som kan övervägas och som

redovisats i motion A20 (m) vill utskottet peka på möjligheten att kräva av

kommuner som erhåller skatteutjämningsbidrag att dessa lägger ut relevanta

delar av sin verksamhet på entreprenad. En annan åtgärd som kan övervägas

innebär att de minsta företagen i skogslänen befrias från merparten av dagens

regelverk.

Vad som här anförts om omläggning av regionalpolitiken i fem led och

andra åtgärder i syfte att skapa tillväxt och arbete bör enligt

arbetsmarknads-

utskottets uppfattning ges regeringen till känna. Detta innebär att motionerna

A20 (m) och A19 (m) tillstyrks i berörda delar. Propositionen avstyrks i

motsvarande del liksom övriga i sammanhanget anförda motioner.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i

motsvarande del och 1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del

samt 2 och 13 i motsvarande del samt med avslag på dels propositio-

nen i motsvarande del, dels motionerna 1997/98:A21 yrkandena 1, 16,

22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och 7,

1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del,

2 i motsvarande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och

31, 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, fr.o.m. det stycke som

börjar med "Flera motioner tar", bort ha följande lydelse:

Den regionala utvecklingen går åt fel håll. Obalanserna mellan regionerna

ökar och den tydligaste konsekvensen är bristen på arbete i de mer glest

befolkade områdena. Befolkningsomflyttningen från mindre orter till större

är allvarlig. Regeringens förslag i den regionalpolitiska propositionen är

långtifrån tillräckliga.

Samtidigt finns det kreativitet och entusiasm när det gäller den egna byg-

den.

Att "hela Sverige skall leva" måste vara ledstjärnan för en politik som

syftar till regional rättvisa och utveckling. Därför måste också ansvaret för

den regionala utvecklingen bli tydligare. En ny regionalpolitik bör känne-

tecknas av bl.a. följande. Konkreta mål för regionalpolitiken skall vara över-

ordnade målen för andra politikområden. Den regionala och fysiska plane-

ringen måste samordnas, den lokala nivån stärkas och regionernas inflytande

över den regionala planeringen öka. Likvärdig service måste finnas tillgäng-

lig över hela landet. Sektorspolitiken måste brytas och samordningen öka på

alla nivåer. Lika förutsättningar skall tillskapas för kvinnor och män att

leva

och bo på landsbygden och människornas inflytande över lokalsamhället

måste bli större.

Vidare behövs förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet

som medför att en bättre regional balans kan uppnås. Befolkningsstrukturen

och befolkningsminskningen måste få större genomslag.

Företagsklimatet i landet måste förbättras. Stabilare och mer gynnsamma

villkor måste utformas för den privata sektorn, särskilt för de företag som

har

potential att växa. Det är i de små och medelstora företagen som de nya

arbetstillfällena kan förväntas komma till stånd. För att detta skall ske

måste

fler människor se det som naturligt att starta ett eget företag och

entreprenör

en måste vara väl ansedd i samhället. För att företagsklimatet ytterligare

skal

förbättras anser näringsutskottet att åtgärder bör prioriteras inom följande

områden: främjande av det personliga ägandet, administrativa förenklingar,

skattelagstiftning, kunskap och kompetens samt riskkapitalförsörjning. Dessa

åtgärder gynnar även den regionala utvecklingen.

Många av de moderna företagen är relativt oberoende av avstånd och läge i

landet eftersom de baserar sig på IT. Den nya regionala näringspolitiken kan

därför än mer än tidigare baseras på decentralisering. Inom IT-området kan

sysselsättningen förväntas öka, vilket bör gagna hela landet.

Företagsbeskattningen måste reformeras så att den bidrar till fler anställ-

ningar och underlättar för företagen att bygga upp ett eget kapital. Åtgärder

bör vidtas för att underlätta tillkomsten av tjänste- och kunskapsföretag. De

hushållsnära tjänsterna är värda att beakta i sammanhanget. Regler om skat-

tefritt sparande för den som vill "starta eget" är en möjlighet.

Arbetslöshets-

försäkringen måste utformas så att den inte missgynnar deltidsarbetande -

deltidsarbete är många gånger det enda arbete som står till buds på mindre

orter.

Regionalpolitiken måste präglas av ett nerifrån och upp-perspektiv. En

fjärde planeringsnivå bör införas utöver central, regional och lokal nivå.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 1, 16,

22, 28 och 42 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande

del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,

1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande

del, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30

yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsva-

rande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31,

1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, fr.o.m. det stycke som

börjar med "I parti- och kommittémotioner" och som slutar med "till dessa

frågor", bort ha följande lydelse:

Det regeringen anför om regionalpolitikens mål och inriktning är emeller-

tid inte tillräckligt.

Utskottet vill framhålla att politiska insatser endast i begränsad omfattning

kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika regioner. I stället för

traditionell lokaliserings- och planeringspolitik behövs en mobiliseringspoli-

tik. Varje region och varje bygd har sin styrka och sina möjligheter. Dessa

kan tas till vara endast genom lokala initiativ - lokal mobilisering.

Regionalpolitiken bör utgå från den enskilda människan och hennes för-

måga till skapande. De politiska besluten skall stödja, underlätta och

stimule-

ra utveckling och lokal samverkan. Inte minst måste politiken underlätta för

små- och nyföretagande. På små orter och på landsbygden har småföretagen

ofta en stor betydelse för att skapa livskraft i bygden. En politik som gynnar

små företag är en politik som säkerställer möjligheter till utkomst i gles-

och

landsbygd. En sådan politik leder till - bl.a. - ökad sysselsättning och tryg-

gad välfärd i hela landet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A33 och A58 i berörda

delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A33 yrkandena 1

i motsvarande del, 2 och 14 samt 1997/98:A58 yrkande 1 och med av-

slag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna

1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A20 yrkandena 1 i

motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande del, 1997/98:A21 yrkandena

1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena 1 i motsvarande del och

7, 1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och

31 samt 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande

lydelse

Enligt utskottet måste en kraftsamling till för att bryta utvecklingen mot

ökade regionala klyftor. Regeringen har tyvärr inte presenterat en hållbar

strategi för att uppnå regional balans. Utskottet återkommer till vad som

sagts tidigare om behovet av en regionalpolitisk utredning med parlamenta-

riskt inflytande. Här bör påpekas att hela arsenalen av regionalpolitiska fö-

retagsstöd bör utvärderas så att en regionalpolitisk inriktning byggd på

aktivt

stöd till regional utvecklingskraft kan åstadkommas, snarare än passiva

driftsbidrag.

Utskottet vill betona de statliga företagens och affärsverkens betydelse för

den regionala utvecklingen. Det är positivt att regeringen uppmärksammar

effekterna av nedskärningar inom affärsverk och att den anser att en samord-

ning måste ske så att nedskärningar inte slår för hårt mot vissa orter.

Utskot-

tet är dock av den uppfattningen att staten måste handla mer offensivt i denna

fråga. Regionalpolitiken bör också innefatta ett tydligt genusperspektiv.

Arbetet bör inriktas på förändringar av EG-finansierade regional- och struk-

turpolitiska åtgärder.

Utskottet ser en stark dominans av privat ägande i det svenska näringslivet.

Statligt ägande bör vara en rimlig motvikt till denna privata maktkoncentra-

tion. Affärsverk och bolag som Vattenfall och Telia bör förbli statliga och

utvecklas i rollen som kraftcentrum för teknologisk utveckling.

Som regeringen påpekar är det viktigt med hög tillväxt inom alla regioner.

De olika regionerna är beroende av varandra, i såväl stad som land. En sned-

vriden befolkningsutveckling kan leda till försämrad tillgänglighet vad gäller

statlig och kommunal service både på landsbygden och i tätorten.

Enligt utskottet bör också betonas vikten av kunskapsutveckling och tek-

nikförnyelse för att i dag utsatta regioner skall kunna hänga med i den inter-

nationella utvecklingen och i konkurrensen. Det s.k. underifrånperspektivet

bör vara gällande. En internationaliserad ekonomi betyder inte att den lokala

närvaron och miljön har blivit mindre viktig för det enskilda företaget och

dess anställda.

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att en del i det som motionärer-

na kallar "den naturliga regionalpolitiken" måste vara att staten identifierar

varje regions specifika karaktär och agerar därefter. Allt färre människor

behövs i produktionen, och näringslivet måste därför breddas. Politiken bör

inriktas på att etablera förädling, utbildning, utvecklingsarbete, forskning,

administration och miljöteknik som är knutna till respektive regions natur-

tillgångar. Utskottet vill, liksom Vänsterpartiet, att en utredning utförs om

vilka omlokaliseringar som är möjliga enligt denna princip.

Vad gäller glesbygds- och landsbygdspolitiken vill utskottet peka på att det

för att vända utvecklingen i dessa delar krävs en långsiktig vision om ett

ekologiskt präglat och socialt öppet Norden. Landsortens möjligheter måste

lyftas fram mer än i dag. Det bör här upprepas att staten bör ta till vara

ner-

ifrån och upp-perspektivet. Det är först då man kan få en optimal och kreativ

användning av de offentliga resurserna.

Utskottet är kritiskt mot att Närings- och handelsdepartementet inte redo-

visar på vilket sätt mäns och kvinnors levnadsförhållanden skiljer sig åt i

den

regionalpolitiska propositionen. En icke könsuppdelad statistik riskerar att

skapa underlag för "könsblinda" politiska förslag som inte tar hänsyn till den

inbyggda bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet betonar

att det är viktigt att all statistik är könsuppdelad i regeringens

propositione

Regeringen borde också i sina propositioner på ett tydligare sätt än hittills

redovisa förslagens konsekvenser för kvinnor och män.

Enligt utskottets uppfattning bör ca en halv miljard kronor avsättas till re-

gionalpolitiken för att tillgodose högre jämställdhetsambitioner inom politik-

området och för att finansiera tillväxten i länen inom ramen för länsstrategi-

erna.

Andelen kvinnliga företagare som får företagsstöd är vid vissa länsstyrel-

ser mindre än 10 %. Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det regio-

nala företagsstödet bör riktas till kvinnor i lika stor omfattning som till

män

Kvinnorepresentationen i statliga myndigheter på regional nivå bör öka, och

utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att den bör uppgå till minst 40 %.

De förändringar som pågår i kommunerna där ansvar för social verksamhet

flyttas från kollektiva system till de enskilda familjerna påverkar kvinnor

och

män olika. Länsstyrelserna bör därför få i uppdrag att kartlägga och utveckla

en länsstrategi för att säkra kvinnors rätt till arbete och rimliga

livsvillkor

Utskottet tillstyrker med det anförda Vänsterpartiets motion A47 yrkandena

2-6, 18, 30, 31 och 35. Propositionen i motsvarande del liksom motionerna

A20, A21, A22, A30, A33, A54 och A58 avstyrks, i förekommande fall i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 2-6,

18, 30 och 31 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande

del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del,

1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande

del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yr-

kandena 1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2,

1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och

14, 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Mål och förutsättningar,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande

lydelse

Utskottet anser att följande mål och principer skall prägla regionalpoliti-

ken:

Utökad regional självstyrelse som syftar till att föra ner beslutsmakt till

folkvalda församlingar i regionerna.

En ekonomisk och ekologisk balans i varje region. Regionalpolitiken

syftar till att göra regionen allt mindre beroende av regionalekonomiskt

stöd.

Allt regionalpolitiskt stöd är baserat på principen "hjälp till självhjälp".

Försiktighet bör iakttas med regionalpolitiska sysselsättningsstöd av tra-

ditionell art. Alltför stor del av sådana satsningar har inte gett de utlovade

resultaten.

Satsning på särskilda regionalpolitiska medel såsom att utveckla nätverk,

individer, företagskultur, kompetensutveckling, kvinnors och de nya

svenskarnas företagande, teknikspridning till små och medelstora företag,

m.m.

Insatser inom forskning och utveckling enligt en övergripande plan. Här

är sambandet med de lokala högskolorna viktigt.

Ett stärkande av den sociala ekonomin genom bl.a. byutvecklingsgrupper

och glesbygdsinitiativ.

Miljöaspekterna skall vävas in så att regionalpolitiken bidrar till målet

om en ekologiskt hållbar ekonomi. Regionalekonomiska bidrag skall pri-

oriteras till sådana satsningar som omfattar miljöteknik och/eller är sär-

skilt sysselsättningsintensiva.

Förbättrad infrastruktur genom bl.a. satsning på ett upprustat järnvägsnät

i kombination med bättre småvägar men även genom att införa en lands-

omfattande enhetstaxa för telefon och IT.

Så långt som möjligt tillämpa principen om samband mellan boende och

brukande, vilket i sin tillämpning betyder att regionens invånare så långt

det är möjligt bör äga regionens produktionstillgångar.

Vid avreglering måste de regionalpolitiska aspekterna beaktas genom

lagstiftning, ekonomiska insatser eller på annat sätt så att en tillfredsstäl-

lande försörjning kan upprätthållas i alla delar av landet.

En stark offentlig verksamhet har kanske den allra största betydelsen i

befolkningssvaga delar av landet. Vid lokalisering av statlig verksamhet

skall regionalpolitiska aspekter beaktas.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9

och 20 och med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels

motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:A20

yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsvarande del,

1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A22 yrkandena

1 i motsvarande del och 7, 1997/98:A30 yrkande 2, 1997/98:A33 yr-

kandena 1 i motsvarande del, 2 i motsvarande del och 14,

1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31 samt 1997/98:A58 yrkan-

de 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, bort ha följande

lydelse

Regionalpolitikens uppgift är att bidra till livskraftiga regioner i hela lan-

det. Detta kräver en aktiv generell regionalpolitik där näringsliv och

offentli

sektor i glesbygd kompenseras för långa avstånd, små lokala marknader,

brist på utbildad personal, sämre kringservice etc. En effektiv

regionalpolitik

motverkar flaskhalsar i ekonomin under en konjunkturuppgång och minskar

sårbarheten i en nedgång. En regionalpolitik måste utformas som kan stoppa

flyttlassen och förhindra de negativa följder för olika landsdelar som avfolk-

ning medför och därmed lägga en bättre grund för en positiv utveckling i

hela landet.

De direkta anslagen till regionalpolitiken kan ha en stor betydelse för den

regionala utvecklingen om de satsas på rätt ställe i rätt tid. Dock är det

vikt

att regionalpolitik inte bara får handla om det som kallas "den lilla

regional-

politiken" utan den måste i högsta grad grundas på en helhetssyn så att det

som man kallar "den stora regionalpolitiken" har rätt inriktning. Detta visar

sig tydligt när den statliga servicen snabbt försämras och koncentreras till

länens och i ännu värre fall regionernas huvudorter.

Utskottet vill gärna understryka vikten av ökat kommunalt och regionalt

självstyre. Genom direktvalda regionala fullmäktige ökar kommunernas och

regionernas möjligheter att själva ta ansvar för sin utveckling. Enligt

subsidi

aritetsprincipen bör ansvaret för det regionala stödet framför allt finnas lo-

kalt.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga

motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkandena 1 i

motsvarande del och 7 samt med avslag på dels propositionen i mot-

svarande del, dels motionerna 1997/98:A19 yrkande 1 i motsvarande

del, 1997/98:A20 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 och 13 i motsva-

rande del, 1997/98:A21 yrkandena 1, 16, 22, 28 och 42, 1997/98:A30

yrkande 2, 1997/98:A33 yrkandena 1 i motsvarande del, 2 i motsva-

rande del och 14, 1997/98:A47 yrkandena 2-6, 18, 30 och 31,

1997/98:A54 yrkandena 1-4, 9 och 20 samt 1997/98:A58 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken

(mom. 3)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken, de tre

första styckena, bort ha följande lydelse:

Sverige har sedan år 1970 fallit från tredje till artonde plats i industrilän-

dernas välståndsliga. Den svenska ekonomin växer långsammare än genom-

snittet för EU:s länder, och välståndsutvecklingen är svag.

Ett mer dynamiskt företagande och fler riktiga arbeten kräver insatser över

flera områden, i första hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden, Sveriges

engagemang i EU, energiförsörjningen och kunskapsutvecklingen. På samt-

liga dessa områden saknar regeringen ett alternativ som har förutsättningar

att fungera, såväl nationellt som på det regionala planet.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning, vilken överensstämmer med

den som förs fram i motionerna A20 (m), A33 (fp) och A22 (kd), måste en

framsynt regional näringspolitik ta sin utgångspunkt i en genuin förståelse

för företagandets villkor.

Regeringens regionalpolitiska proposition klarar inte ens att kompensera

för de direkta försämringar för glesbygden och företag i glesbygd som rege-

ringen tagit initiativ till de senaste åren. Höjningen av bensin- och diesel-

skatterna samt höjningen av gränsen för reseavdrag är exempel på detta.

Höjningen av produktionsskatterna på el och den förtida avvecklingen av

kärnkraften är åtgärder som riskerar att leda till höjda elkostnader och

skapar

därtill betydande osäkerhet om de långsiktiga villkoren för investeringar i

industriell verksamhet i Sverige.

Ekonomins globalisering förstärker konkurrensen som svenska företag

möter. Informationstekniken fördjupar dynamiken i den ekonomiska och

samhälleliga utvecklingen. Samtidigt förbättrar informationstekniken förut-

sättningarna för företagande i hela landet och ger möjlighet till företagande

i

nya och växande branscher. Betydelsen av IT-utvecklingen för sysselsätt-

ningen i framtiden bör inte underskattas.

Det måste skapas goda generella villkor för företagande och ett gott före-

tagsklimat i hela landet. Det är totalt sett viktigare för den regionala

utveck

lingen än den traditionella regionalpolitiken. Utskottet tar här fasta på de

förslag som Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna presenterat i

flera olika sammanhang, förslag som har till syfte att öka förutsättningarna

för arbetslösa att få ordinarie arbeten. Här finns ingen motsättning mellan

storstäder och små orter. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar

som

gör att små företag vill och kan bli större.

Ett allvarligt tecken på näringsklimatets tillstånd är att antalet egenföreta-

gare ökade fram till år 1995 för att sedan börja minska. Enligt ekonomen

Stefan Fölster minskade antalet företagare med 39 000 mellan åren 1995 och

1997.

Målet om att halvera den öppna arbetslösheten till sekelskiftet kommer

inte att kunna nås med nuvarande regeringspolitik. Enligt Konjunkturinstitu-

tets rapport från mars 1998 räknar man med en öppen arbetslöshet på 6 %

och en total arbetslöshet på 10,2 % (inklusive åtgärder) år 2000. Bara detta

är

ett skäl att lägga om kursen till ett samhälle som värnar om företag och före-

tagare. Sverige måste få ett mer företagsvänligt klimat än hittills. Småföre-

tagsdelegationens förslag bildar en god grund för radikala förenklingar.

En generell sänkning av skatten på arbete ökar de enskilda hushållens

möjligheter att också efterfråga tjänster. Fortfarande kvarstår emellertid så

stora skattekilar att någon nämnvärd effekt sannolikt inte uppkommer i detta

avseende. Det är därför nödvändigt att genomföra speciella åtgärder så att

skatten på arbete sänks kraftigt för tjänster med stort arbetsinnehåll,

tjänste

som efterfrågas av enskilda hushåll. Ett förslag till sådana åtgärder har

nyli-

gen presenterats av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna.

Med vad som här anförts tillstyrker arbetsmarknadsutskottet motionerna A19

(m), A20 (m), A22 (kd) och A33 (fp) i berörda delar. Propositionen i mot-

svarande del liksom övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks i

berörda delar i den mån kraven inte tillgodoses genom utskottets ställnings-

tagande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande mål och riktlinjer för den regionala näringspolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A19 yrkandena 1

i motsvarande del och 5, 1997/98:A20 yrkande 1 i motsvarande del,

1997/98:A22 yrkande 1 i motsvarande del samt 1997/98:A33 yrkande

1 i motsvarande del och med avslag på propositionen i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Regelförenkling (mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m),

Christel Anderberg (m) och Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, de tre sista styckena

bo

ha följande lydelse:

I syfte att skapa tillväxt och sysselsättning är det viktigt att de små

företa-

gen kan växa. Därför måste befintliga tillväxthinder för småföretagandet

undanröjas.

Arbetsmarknadsutskottet delar uppfattningen som framförs i motion A32

(fp, m, c, kd) om att det finns ett stort antal aktörer som är ansvariga för

regionalpolitikens genomförande. Detta leder till att summan av de regionala

regelverken blir hämmande för näringslivet. Den regionala näringspolitiken

måste därför ha inslag av regelförenklingar, direkt riktade till de små

företa-

gen.

Det är nödvändigt att krånglet minimeras om företagen skall kunna ut-

vecklas. Småföretagsdelegationens förslag bildar en god grund för radikala

förenklingar.

Avsiktsförklaringen om avregleringsarbetet, daterad den 3 april 1998, från

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna

innebär att dessa partier är överens om att genomföra så gott som alla förslag

i betänkandet Bättre och enklare regler från Småföretagsdelegationen. Några

av de viktigaste förslagen är enklare registrering av företag, enklare själv-

deklaration för företagare, lättnader i uppgiftslämnandet, enklare

tullprocedu-

rer, patentskydd för enklare uppfinningar m.fl.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A22 (kd), A32 (fp, m, c,

kd) och A33 (fp) i berörda delar. Motion A20 (m) ligger i linje med utskot-

tets ställningstagande. Det behandlade yrkandet i motion A21 (c) kan i det

väsentliga anses tillgodosett med arbetsmarknadsutskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regelförenkling

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i

motsvarande del, 1997/98:A22 yrkande 10, 1997/98:A32 och

1997/98:A33 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motion

1997/98:A21 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Regelförenkling (mom. 4)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, avslutningsvis bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser vidare - i anslutning till Centerpartiets motioner i frågan -

att regelverket för företagande måste förbättras och förenklas för

näringslivet

i allmänhet och de små och medelstora företagen i synnerhet. Motion A21 i

den delen bör bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regelförenkling

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 17 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvarande

del, 1997/98:A22 yrkande 10, 1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande

2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört,

10. Regelförenkling (mom. 4)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken, de tre sista styckena,

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan glädjande nog konstatera att det råder en bred politisk enig-

het om att den nationella och regionala företagsmiljön spelar en stor roll för

näringslivets förutsättningar att utvecklas. För att de nya arbetstillfällena

skall komma hela landet till del är det viktigt att villkoren för ny- och

småfö

retagande är gynnsamma. Utskottet finner här anledning att vara missnöjd

med den politik som regeringen fört. Regelverket för företagande måste

förenklas. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga

motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande regelförenkling

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 10 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A20 yrkande 13 i motsvarande

del, 1997/98:A21 yrkande 17, 1997/98:A32 och 1997/98:A33 yrkande

2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört,

11. Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem

(mom. 5)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem, bort ha

följande lydelse:

Obalanserna i den regionala utvecklingen har under senare tid ökat. Flytt-

lassen går mot universitetsorter och storstäder, även om det finns tecken på

att inflyttningen till Stockholm med omnejd har mattats. Antalet högskole-

platser har fördubblats under 90-talet vilket har betytt att många ungdomar

flyttar till högskoleorter. Staten kan dock bidra till en annan utveckling ge-

nom att skapa förutsättningar för en återflyttning till hemorten.

Statsbidragen

till kommunerna utges med lika mycket per invånare oberoende av kommu-

nens åldersprofil och ekonomiska förutsättningar. Hänsyn tas inte till kom-

munernas och landstingens olika förutsättningar att själva skapa en god ser-

vice och trygg välfärd. För att skapa likvärdiga villkor för landets kommuner

och landsting borde därför fördelningen av statsbidragen till kommunerna ses

över i en utredning. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A44

och A47 i berörda delar. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A44 yrkande 1

och 1997/98:A47 yrkande 7 samt med avslag på motionerna

1997/98:A21 yrkande 2 och 1997/98:A54 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kommunsektorns stadsbidrags- och utjämningssystem

(mom. 5)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem, bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser emellertid, i likhet med Miljöpartiet, att en faktor snarast

bör rättas till. Det inomkommunala inkomst- och kostnadsutjämningssys-

temet skall vara regionalpolitiskt neutralt. Vad gäller utjämning för kollek-

tivtrafik omfördelas dock resurser från glesbygd till storstadsregioner, trots

att dessa egentligen har lägre kostnader för kollektivtrafiken. Utskottet

anser

att denna felaktiga omfördelning måste rättas till, och systemet med kost-

nadsutjämning för kollektivtrafiken avskaffas. Regeringen bör lägga fram ett

förslag för riksdagen. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd del.

Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kommunsektorns statsbidrags- och utjämningssystem

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 10 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 2, 1997/98:A44 yr-

kande 1 och 1997/98:A47 yrkande 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.

(mom. 7)

Hans Andersson (v) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., från

det stycke som börjar med "Med anledning av" bort ha följande lydelse:

Vinster på produktion av vattenkraft bör överföras till samhällsinveste-

ringar i de producerande länen. Motsvarande 1 öre per kWh från vattenkraft

producerad i de norra skogslänen skulle ge drygt 500 miljoner kronor per år.

Regeringen bör också se över bygdeavgifterna i syfte att undersöka om det är

möjligt att höja dem. Medlen används nu för näringslivsutveckling i kommu-

nerna, satsningar på infrastruktur och stöd till ideella föreningar. Utskottet

tillstyrker med det anförda motionerna A21 yrkande 38, A45 yrkandena 1

och 2 och A47 yrkande 35. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta

avsnitt avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,

1997/98:A45 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A47 yrkande 35 och

med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A54 yr-

kandena 5 och 25 samt 1997/98:A401 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

14. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.

(mom. 7)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., i andra

och tredje styckena bort ha följande lydelse:

Med anledning av de motioner som tar upp frågan om återförande av

vinster från kraftproduktionen vill utskottet instämma i att detta är en

åtgärd

av stor betydelse. Regeringen bör återkomma med förslag till metod för

återföring av del av vattenkraftens inkomster till de regioner där kraftverken

är belägna. En ytterligare möjlighet att behålla resurserna lokalt är att öka

den kommunala anknytningen av fastighetsskatten. I den kommande utred-

ningen om fastighetsskatten bör möjligheten till en ökad kommunal anknyt-

ning av fastighetsskatten undersökas. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörda delar. Övriga motioner

avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 5 och

25 samt med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 38,

1997/98:A22 yrkande 15, 1997/98:A45 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A47 yrkande 35 samt 1997/98:A401 som sin mening ger re-

geringen till känna vad utskottet anfört,

15. Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m.

(mom. 7)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1. Förutsättningar och mål,

delavsnittet Återförande av vinster från vattenkraftsproduktion, m.m., fr.o.m.

det stycke som börjar med "Med anledning av" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de motioner som pläderar för att återföra vinsterna

från vattenkraftsproduktion till de regioner där kraften utvunnits. Detta är

en

kraftfull regionalpolitisk insats för de delar av Norrland där älvarna

exploate

rats. Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att ett lämpligt sätt att

säkerställa denna återföring är att införa en kommunal fastighetsavgift på

vattenkraftssproduktion, som ersätter den statliga fastighetsskatten på

vatten-

kraftstationer. Detta kommer att innebära ett betydande tillskott till de kom-

muner som producerar vattenkraft. Detta bör ges regeringen till känna. Med

hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A22 i berörd del. Övriga

motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande återförande av vinster från vattenkraftsproduktion,

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 15 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 38, 1997/98:A45 yr-

kandena 1 och 2, 1997/98:A47 yrkande 35, 1997/98:A54 yrkandena 5

och 25 samt 1997/98:A401 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

16. Bättre beslutsunderlag (mom. 8)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" och

t.o.m. meningen "Carl Bildt m.fl. (m)," bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen inte beskriver konse-

kvenserna av sina förslag eller hur de skall finansieras. Regeringen har i

stället utnyttjat möjligheten att föra medel mellan anslagen för vägar och

järnvägar utan att höra riksdagen. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet och Kristdemokraterna motsatte sig att regeringen fick denna

möjlighet. Om regeringen genom omfördelningar bestämmer hur i stort sett

hela utgiftsramen används ter sig riksdagens behandling av enskilda anslag

som tämligen meningslös. Det betyder också att riksdagens kontrollmakt

försvagas. Regeringens tidigareläggningar motsvaras vidare av att andra

utbyggnadsprojekt senareläggs eller att medel som reserverats för andra

angelägna samhällsprojekt förbrukas. Regeringen bortser därmed från det

faktum att man bara kan använda varje krona en gång. Enligt utskottets me-

ning är därför regeringens beslutsunderlag så bristfälligt att ett bättre

under

lag bör tas fram. I avvaktan på att så sker bör de av regeringen nu aviserade

åtgärderna inte genomföras.

Utskottet anser därför för sin del att riksdagen bör bifalla motion A20 (m) i

behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande bättre beslutsunderlag

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Glesbygdsavdrag (mom. 9)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer, fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har", bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Men en regionalpolitiskt viktig aspekt måste särskilt framhållas. De som bor

långt från områden med stora satsningar på allmänna kommunikationer och

annan infrastruktur måste kompenseras för de kostnader som de långa av-

stånden och den minskade valfriheten innebär. På landsbygden måste man ha

bil. Ett skatterättsligt avdrag vars storlek beror på avstånd och tillgång

till

basservice bör utredas, ett "glesbygdsavdrag" för dem som inte har tillgång

till kollektivtrafik.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande glesbygdsavdrag

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Särskilda utredningsinsatser m.m. (mom. 10)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt.2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer, i de fem första styckena, bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i Vänsterpartiets motion A47

att det finns en rad frågor som det är angeläget att utreda inför den

fortsatta

planeringen av trafikens infrastruktur. Det gäller bl.a. en upprustning av

Västerdalsbanan med banförlängning till Sälen, utbyggnad av Norrbotniaba-

nan, bil- och järnvägar i Norrland och förhållandet båt/flyg i Gotlandstrafi-

ken. Möjligheterna till statliga subventioner till Gotlandstrafiken samt beho-

vet av järnvägar, vägar och godsterminaler för att öka samarbetet inom Ba-

rentsregionen bör också utredas.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkande 8 i motsvarande

del. Utskottet delar trafikutskottets uppfattning att motion A22 yrkande 29

bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 8 i mot-

svarande del och med avslag på motion 1997/98:A22 yrkande 29 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Särskilda utredningsinsatser m.m. (mom. 10)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner anledning att instämma i motionsyrkandet från Kristde-

mokraterna om en utredning om transporternas betydelse för landsbygdstu-

rismen. I glesbebyggda områden kan ofta bristen på transporter hindra en

utveckling av turismen. Motion A22 tillstyrks därmed i berörd del. Övriga

motioner avstyrks i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande särskilda utredningsinsatser m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 29 och

med avslag på motion 1997/98:A47 yrkande 8 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Tågförbindelsen Stockholm-Östersund (mom. 11)

Elver Jonsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen

för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med

"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Men enligt utskottets mening bör det klarläggas att tågtrafiken mellan Stock-

holm och Östersund skall ske längs Norra stambanan via bl.a. Ljusdal och

Bollnäs. Tågtrafiken bör även ansluta till Arlanda flygplats så att den lång-

väga tågtrafiken på bl.a. Norra stambanan kan integreras med den nationella

och internationella flygtrafiken vid Arlanda. Utskottet förutsätter generellt

a

tågen gör uppehåll på ett sådant sätt att tågtrafikens regionalpolitiska

fördel

till fullo kan utnyttjas.

Utskottet tillstyrker därför samtliga motioner som rör frågan om Norra

stambanan. Det gäller motionerna A18 (m) yrkande 3, A29 (c) yrkande 4,

A31 (fp) yrkande 6, A33 (fp) yrkande 4, A40 (s), A44 (v) yrkande 6 och A55

(s).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande tågförbindelsen Stockholm-Östersund

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A18 yrkande 3,

1997/98:A29 yrkande 4, 1997/98:A31 yrkande 6, 1997/98:A33 yrkan-

de 4, 1997/98:A40, 1997/98:A44 yrkande 6 och 1997/98:A55 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Dubbelspår (mom. 12)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets hemställan i avsnitt 2.2 Infrastruktur för kommunika-

tioner, i den del det avser dubbelspår mellan Uppsala och Gävle, bort ha

följande lydelse:

En tidigareläggning av utbyggnaden av dubbelspår på banan Gävle-

Uppsala mellan Älvkarleby och Bomansberget bör utredas. Utskottet tillstyr-

ker motion A47 yrkande 8 i motsvarande del. Övriga motioner, A18, A29,

A31, A33, A40, A44 och A55, avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda

med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande dubbelspår

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A44 yrkande 7 och

med avslag på motionerna 1997/98:A18 yrkande 2, 1997/98:A29 yr-

kande 5, 1997/98:A31 yrkande 5 och 1997/98:A47 yrkande 8 i mot-

svarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

22. Övriga järnvägsfrågor (mom. 13)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen

för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med

"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Men enligt utskottets mening bör det när det gäller persontrafiken på tåg

särskilt markeras att förändringar i tidtabeller och trafikens turtäthet är en

viktig angelägenhet för de berörda kommunerna. Här krävs ett nära samar-

bete mellan SJ och kommunerna. Detta är viktigt inte minst för allmänhetens

tilltro till SJ.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion A31 (fp) yrkande 7.

Tågförbindelserna spelar över huvud taget en betydelsefull roll inom regio-

nalpolitiken. Men t.ex. X 2000-förbindelser utan tågstopp vid stationerna ger

ingen regional utveckling. Exempel från bl.a. Mälarbanan visar att detta är en

angelägen fråga.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion A58 (fp) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande övriga järnvägsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 7

och 1997/98:A58 yrkande 4 samt med avslag på motionerna

1997/98:A17 i motsvarande del, 1997/98:A22 yrkandena 32 och 33,

1997/98:A37, 1997/98:A41 och 1997/98:A409 yrkande 1 i motsva-

rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

23. Övriga järnvägsfrågor (mom. 13)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer fr.o.m. det stycke som börjar med "Trafikutskottet har" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill särskilt framhålla två angelägna projekt. Dessa är en utveck-

ling av Inlandsbanan till en transportled hela sträckan mellan Kristinehamn

och Gällivare samt en utbyggnad av Västerdalsbanan fram till Sälen. Ut-

skottet tillstyrker därmed motion A22 i berörd del. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande övriga järnvägsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkandena 32

och 33 samt med avslag på motionerna 1997/98:A17 i motsvarande

del, 1997/98:A31 yrkande 7, 1997/98:A37, 1997/98:A41,

1997/98:A58 yrkande 4 och 1997/98:A409 yrkande 1 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Vägar m.m. (mom. 14)

Hans Andersson (v) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med

"Yrkandet avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Dock måste det framhållas att stora områden i Sverige har en bristfällig

infrastruktur. Detta gäller inte minst det glesare vägnätet i norra Dalsland

oc

de s.k. skogslänen.

I Sverige finns också 2 000 mil grusväg som inte är hårdbelagd. Det bör

tillskapas en plan för hårdbeläggning av vägar med trafik på 150 fordon per

dygn eller mer. Inom tio år bör de vägarna vara hårdbelagda.

Det enskilda vägnätet är viktigt för både allmänheten och näringslivet, inte

minst turismen. En utveckling med fler avstängda enskilda vägar är olycklig

för tillgängligheten. Därför bör ersättningsnivån till de enskilda väghållarna

hållas på minst oförändrad nivå. Möjligheten att få del av medel som avsatts

för bärighetshöjande åtgärder bör återinföras (det s.k. bärighetsanslaget).

I övriga delar ansluter sig utskottet till vad trafikutskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande vägar m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A17 i motsvaran-

de del och 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på mo-

tionerna 1997/98:A12, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A23 yrkande

4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkande 2, 1997/98:A54 yr-

kande 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-

tet anfört,

25. Vägar m.m. (mom. 14)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för

kommunikationer i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar

med "Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Men särskilt när det gäller vägnätet i skogslänen vill utskottet framhålla att

vägunderhållet länge har varit eftersatt. Särskilt besvärligt har det varit

för

näringslivets transporter; t.ex. när det gäller virkestransporter har

tjälloss-

ningen vållat stora problem och kostnader. Problemen är speciellt stora i

Jämtland och området söderut t.o.m. Dalsland. Det är därför angeläget att

vägarna i dessa län förbättras så snart som möjligt. Det bör ankomma på

regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att förbättra vägstandarden.

Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla motion A33 (fp) yrkande 3.

Övriga motioner som nu behandlas bör avslås av de skäl som trafikutskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande vägar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A33 yrkande 3 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsvarande

del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,

1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A46 yrkande 2, 1997/98:A54 yrkan-

de 12, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-

tet anfört,

26. Vägar m.m. (mom. 14)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer fr.o.m. andra stycket bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit

till uttryck i trafikutskottets yttrande utom på några punkter. Den ena gäller

frågan om förbifarten vid Sundsvall. Utskottet instämmer här med Miljöpar-

tiet i att det billigare alternativet bör väljas med en västlig förbifart.

Dett

ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande vägar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 12 och

med avslag på motionerna 1997/98:A12, 1997/98:A17 i motsvarande

del, 1997/98:A18 yrkande 1, 1997/98:A21 yrkandena 6 och 7,

1997/98:A23 yrkande 4, 1997/98:A33 yrkande 3, 1997/98:A46 yrkan-

de 2, 1997/98:A56, 1997/98:A59 samt 1997/98:A409 yrkande 1 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-

tet anfört,

27. Åtgärder i vissa regioner (mom. 15 )

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer, i det stycke som börjar med "Utskottet vill avslutningsvis",

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang poängtera att främjandet av infrastruktu-

ren inte bara får ses som en nationell fråga. Infrastrukturen i norra Sverige

och i Barentsregionen måste t.ex. ses som en helhet. Det sedan länge rådande

förhållandet att transporter i regionen huvudsakligen sker i nord-sydlig rikt-

ning och inte i öst-västlig riktning fortsätter bl.a. på grund av brister i

in-

frastrukturen. Det existerande järnvägsnätet måste enligt utskottet

förstärkas,

och Sverige bör i EU driva frågan om stöd till en järnväg längs Norrlands-

kusten med fortsatta förbindelser mot Murmansk och Archangelsk, om möj-

ligt som ett TEN-projekt med EU-stöd.

Det bör övervägas om någon form av vägavgift skall införas liksom en

vägförbindelse mellan nordvästra Ryssland, med hamnar på Norges Atlant-

kust via Haparanda och Luleå.

Datakommunikationen är svagt utvecklad och nyttjandet av datakommuni-

kation är mycket dyrt i Ryssland. Förbättringsåtgärder i detta avseende bör

vidtas.

Kommunikationsministrarna i de länder som ingår i området bör utarbeta

en gemensam plan och prioritetsordning för att bygga ett ekologiskt uthålligt

kommunikationssystem i regionen. Vad utskottet nu sagt bör ges regeringen

till känna, och utskottet tillstyrker därmed motion A45 yrkande 4. Utskottet

ställer sig dock inte bakom motionerna A45 yrkande 3 och A458 yrkande 5.

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer, i styckena 4 och 5 i den del de avser Gotlandstrafiken, bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att klarlägga att invånarna på Gotland ges lång-

siktiga och trygga förbindelser med fastlandet. De tidningsuppgifter som

redovisats om att rederiet Nordström & Thulin kräver ersättning av staten på

fler hundra miljoner kronor för den tidigare färjetrafiken på Gotland visar

att

det förmodligen skulle vara billigare för staten att själv ta över och driva

färjetrafiken på Gotland. Motion A47 yrkande 9 tillstyrks med det anförda.

Motionerna A45, A53 och A458 avstyrks i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande åtgärder i vissa regioner

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A45 yrkande 4

och 1997/98:A47 yrkande 9 samt med avslag på motionerna

1997/98:A45 yrkande 3, 1997/98:A53 och 1997/98:A458 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. IT m.m. (mom. 16)

Elver Jonsson (fp) samt Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen

för kommunikationer som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar med

"Elizabeth Nyström (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

Det bör dock framhållas att IT-utvecklingen spelar en avgörande roll för

näringslivets utveckling och då särskilt för etableringen av snabbväxande

företag. Därför behövs en informationsteknisk infrastruktur med hög överfö-

ringskapacitet. Normalt sett klarar marknadens aktörer att bygga ut denna

kapacitet. De mer utsatta delarna av Sverige, som de inre delarna av Norr-

land, har dock dålig elektronisk överföringskapacitet. Mot denna bakgrund

föreslås att staten utarbetar ett program för regional utbyggnad av informa-

tionsteknisk infrastruktur. Det kan ske bl.a. genom att staten genom upp-

handling gör det lättare för privata intressenter att bygga ut nätkapaciteten.

En annan möjlighet är att staten delfinansierar en viss utbyggnad som staten

tar ansvar för, genomför och finansierar. Efter det att utbyggnaden genom-

förts kan projektet privatiseras helt eller delvis. Programmet för att skapa

en

god informationsteknisk infrastruktur bör ses tillsammans med Moderata

samlingspartiets förslag att erbjuda alla skolor möjligheter till goda kommu-

nikationsmöjligheter med IT. Regeringen bör utan dröjsmål redovisa det

begärda investeringsprogrammet så att ett slutligt riksdagsbeslut kan fattas

före 1998 års utgång.

Utskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion A33 (fp) att

det är viktigt att glesbygden erbjuds väl utbyggda och fungerande kommuni-

kationer till rimligt pris. Telias senaste taxeförändring visade sig dock

drabb

landets glesbefolkade delar. Det visar enligt utskottets mening att det nu är

dags för en riktnummerreform i Sverige med syfte att minska antalet rikt-

nummerområden.

Utskottet tillstyrker med det sagda motionerna A20 (m) yrkande 4 och A33

(fp) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande IT m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A20 yrkande 4

och 1997/98:A33 yrkande 6 samt med avslag på motionerna

1997/98:A19 yrkande 3, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5, 1997/98:

A23 yrkande 3, 1997/98:A35, 1997/98:A47 yrkandena 10 och 11,

1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19 och 38

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. IT m.m. (mom. 16)

Barbro Johansson (mp) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Infrastrukturen för kom-

munikationer, i den del som börjar med "Trafikutskottet har" och slutar

med "bör därför avslås", bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

men beträffande teletjänster måste framhållas att den elektroniska in-

frastrukturen och tillgången till teletjänster inte får begränsas till de

störr

orterna. Utbyggnaden av s.k. ADSL-baserade tjänster och bredbandskom-

munikation måste ske och påskyndas i hela landet. En enhetstaxa för anslut-

ning bör införas. En enhetstaxa bör också gälla för telefontjänster.

God service och valfrihet måste gälla för hela landet. Telekommunikatio-

nernas begrepp bastelefoni bör därför breddas till att omfatta fler tjänster

än

vad som gäller i dag.

På många håll i landet utvecklas allmänna samlingslokaler till moderna

"IT-stugor" med avancerad datautrustning som används bl.a. för utbildning.

Detta är värt att uppmärksammas och stödjas.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande IT m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkandena 4

och 5, 1997/98:A54 yrkande 11 och 1997/98:A460 yrkandena 19 och

38 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1997/98:A19

yrkande 3, 1997/98:A20 yrkande 4, 1997/98:A23 yrkande 3,

1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35 samt 1997/98:A47 yrkandena

10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

30. IT m.m. (mom. 16)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2. Infrastrukturer för kom-

munikationer, i den del det avser telekommunikationer och informations-

teknik, bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet anser att hela befolkningen bör få tillgång till IT.

Regeringen bör därför ge Telia AB i uppdrag att utreda vad en utbyggnad av

fibernät till alla företag och hushåll skulle kosta. För att främja

utbyggnaden

av nätet föreslås att ROT-bidrag skall kunna ges. Enligt utskottet finns det

vidare en risk för att Telia kommer att utnyttja sin dominans på området för

kabelnät för TV till att ta ut överpriser av marknaden. Mot denna bakgrund

bör Telias verksamhet inom kabeltelefoni organiseras i ett eget separat bolag

eller alternativt överflyttas till Svenska kraftnät. Utskottet tillstyrker

därf

motion A47 yrkandena 10 och 11. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande IT m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 10

och 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:A19 yrkande 3,

1997/98:A20 yrkande 4, 1997/98:A21 yrkandena 4 och 5,

1997/98:A23 yrkande 3, 1997/98:A33 yrkande 6, 1997/98:A35,

1997/98:A54 yrkande 11 samt 1997/98:A460 yrkandena 19 och 38

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Flygtrafik (mom. 17)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Flygtrafik bort ha

följande

lydelse:

Utskottet instämmer till stor del i vad trafikutskottet anfört i sitt

yttrande.

När det gäller motion A21 (c), som tar upp erfarenheterna av inrikesflygets

avreglering, måste det emellertid framhållas att orterna med många resande

har varit vinnarna och de mindre orterna har fått bära ökade kostnader och

sämre service. För att motverka detta bör det finns ett system där staten upp-

handlar de flygtrafiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersi-

ellt mindre intressanta. Detta kan finansieras med en avgift på övriga inrikes

flygresor.

För att klara en positiv regional utveckling måste den grundläggande ser-

vicen utvecklas. Oavsett var människor valt att bosätta sig måste dessa funk-

tioner garanteras.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande flygtrafik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 9 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 11 och 1997/98:A54

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

32. Flygtrafik (mom. 17)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Flygtrafik, fr.o.m. andra

stycket, bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer alltså i de bedömningar och de slutsatser som kommit

till uttryck i trafikutskottets yttrande, utom på några punkter. En fråga

gälle

Kallax flygplats. Miljöpartiet ställer sig tveksamt till ett utökat trafikflyg

Kallax flygplats.

Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion

A54 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande flygtrafik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 13 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 9 och 1997/98:A22

yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

33. Flygtrafik (mom. 17)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avnitt 2.3 Flygtrafik bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till trafikutskottets ställningstagande förutom vad

gäller särskilt statligt driftstöd för flygplatser. Utskottet instämmer här

med

Kristdemokraterna i att en inskränkning till mål 6-området inte är påkallad.

Motion A22 tillstyrks därmed i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande flygtrafik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 11 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 9 och 1997/98:A54

yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

34. Postfrågor (mom. 18)

Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.4 Postfrågor i det stycke

som

börjar med "När det gäller" bort ha följande lydelse:

Möjligheten till god post- och kassaservice är en förutsättning för en posi-

tiv utveckling och tillväxt i hela landet. Alla måste garanteras denna till

enhetliga priser och med rimliga distributionstider. Geografiskt

differentierad

prissättning kan ej accepteras. Detta bör ges regeringen till känna.

I 1 § postlagen stipuleras: "I landet skall det finnas en rikstäckande post-

service som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort." Trots

tydligheten i lagstiftningen har många fått betala för att få sin post

hemburen

Det är inte acceptabelt att hushåll på landsbygden diskrimineras och tvingas

hämta sin post kilometervis hemifrån, alternativt tvingas betala en godtycklig

summa för lagstadgad service.

Även den övriga utvecklingen inom postområdet inger oro. På flera håll

genomförs indragningar av service vad gäller utdelning av post på landsbyg-

den. Posten måste ta sitt regionalpolitiska ansvar. Om inte Postens service i

de mer glest befolkade delarna kan upprätthållas måste medel säkerställas för

upphandling där andra aktörer ges möjlighet att svara för denna service.

Eventuella besparingskrav får i stället klaras av genom samutnyttjande av

lokaler. Detta bör ges regeringen till känna.

Lantbrevbäringen står för en viktig del av servicen på landsbygden och

måste säkerställas. På flera håll pågår olika projekt där lantbrevbärare även

står för annan service. Vi anser att denna utveckling är värd att stödja och

utveckla. För många äldre på landsbygden är det en trygghet att lantbrevbä-

rare dagligen kommer förbi deras hem. Även projekten med post i butik har

fallit väl ut. Det visar sig att både postservicen och lanthandeln har kunnat

räddas tack vare samordning.

Utskottet tillstyrker med detta motionerna A21 och A22 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande postfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 3

och 1997/98:A22 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

35. Utbildningens betydelse för regional utveckling (mom. 19)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, i det stycke som börjar med "Också utbildningsutskottet", bort ha

följande lydelse:

Utskottet ser det emellertid som en brist att det fortfarande saknas en flexi-

bel och väl utvecklad lärlingsutbildning. En sådan bör finnas som ett eget

program i gymnasieskolan, och skolan och arbetslivet bör dela på ansvaret

för utbildningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet härmed. Utskottet anser också att distansmetodik bör utvecklas inte

bara för gymnasiala studier för vuxna utan också för elever i gymnasiesko-

lan, så att de själva kan välja inriktning för sina studier utan att för den

sk

vara hänvisade till tröttsamma bussresor till närmaste gymnasieort.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

A33 yrkande 7 och A429 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utbildningens betydelse för regional utveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A33 yrkande 7

och 1997/98:A429 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

36. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning

(mom. 20)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, rörande antalet platser för distansutbildning, bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A409 (m) att det finns skäl att övervä-

ga ytterligare satsningar på distansundervisning med hjälp av IT. En sådan

satsning kan emellertid inte ske på det oflexibla sätt som regeringen

föreslår.

Avancerad distansutbildning är till sin karaktär mycket flexibel. De insatser

som det finns skäl att förorda, utöver en utbyggnad av infrastrukturen, måste

ta hänsyn till den speciella karaktär distansutbildningen har. Utskottet delar

regeringens bedömning om ett nödvändigt resurstillskott, men vill alltså se

en mer ändamålsenlig användning av resurserna. Detta bör med anledning av

regeringens förslag om antal platser för distansutbildning ges regeringen till

känna. Motion A409 tillstyrks således i berörd del medan regeringens förslag

avstyrks. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda

med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-

bildning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A409 yrkande 4 och

med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna

1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i motsvarande del,

1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yrkande 13,

1997/98:A50 i motsvarande del och 1997/98:A427 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning

(mom. 20)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning bort ha följande lydelse:

Vid fördelningen av de år 2000 tillkommande 15 000 högskoleplatserna

anser utskottet att särskild vikt bör läggas vid satsningar på

distansutbildnin

Att som regeringen sätta antalet platser för distansundervisning till bara

1 500 är en alltför låg ambitionsnivå. Utskottet föreslår riksdagen att med

bifall till motionerna A21 yrkande 11 och A427 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad här har anförts.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-

bildning

att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del,

dels motionerna 1997/98:A21 yrkande 11 och 1997/98:A427 yrkande

2 samt med avslag på motionerna 1997/98:A27 i motsvarande del,

1997/98:A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A47 yrkande 13,

1997/98:A50 i motsvarande del samt 1997/98:A409 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Ökning av decentraliserad utbildning och distansutbildning

(mom. 20)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, i det stycke som börjar med "När det gäller antalet", bort ha föl-

jande lydelse:

Det är angeläget med en utbyggnad av distansutbildning och decentralise-

rad utbildning i linje med regeringens förslag. Utskottet anser dock att

antale

distansutbildningsplatser borde vara minst det dubbla. Detta bör ges rege-

ringen till känna. Motion A47 yrkande 13 tillstyrks därför. Motionerna A21,

A27, A43, A44, A50, A409 och A427 avstyrks, i förekommande fall i berör-

da delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande ökning av decentraliserad utbildning och distansut-

bildning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 13 samt

med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna

1997/98:A21 yrkande 11, 1997/98:A27 i motsvarande del, 1997/98:

A43, 1997/98:A44 yrkande 5, 1997/98:A50 i motsvarande del,

1997/98:A409 yrkande 4 och 1997/98:A427 yrkande 2 som sin me-

ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad

distansundervisning i Härnösand (mom. 21)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, rörande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad distans-

undervisning bort ha följande lydelse:

Informationstekniken har kapacitet att, oavsett utbildningsstadium, erbjuda

den enskilde utbildning på villkor som denne själv definierar. Utbudet av

utbildningar på nätet kommer att kunna bli mycket stort. Utskottet är, i

likhet

med Moderaterna i motion A20, övertygat om att marknaden kommer att

kunna stå för en betydande del av utvecklingen utan statlig medverkan under

förutsättning att infrastrukturen är väl utbyggd. Därför anser utskottet att

riksdagen inte skall godkänna inrättandet av ett statligt utvecklingscentrum

för IT-baserad distansutbildning. Utbildningsmyndigheterna bör i öppen

konkurrens upphandla de tjänster som respektive myndighet finner nödvän-

diga som komplement till det som tillhandahålls utan statens medverkan. De

av regeringen föreslagna resurserna för utvecklingscentrum respektive plat-

ser bör i stället utgöra en del i myndigheternas upphandlingskapacitet. Ut-

skottet instämmer i Moderaternas uppfattning i motion A20 behandlad del

och anser att riksdagen med bifall till motion A20 i berörd del bör avslå

regeringens förslag om delegation och utvecklingscentrum. Övriga i sam-

manhanget upptagna motioner bör avslås i berörda avseenden i den mån de

inte tillgodoses med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad

distansundervisning i Härnösand

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A20 yrkande 5 och

med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna

1997/98:A27 i motsvarande del, 1997/98:A47 yrkandena 14 och 15,

1997/98:Kr24 yrkande 7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad

distansundervisning i Härnösand (mom. 21)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, i det stycke som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker",

bort ha följande lydelse:

Distansutbildningskommittén har haft 100 miljoner kronor av statliga me-

del att fördela på ett hundratal projekt som bedrivits av eller i samarbete

med

kommunala skolor, Statens skolor för vuxna, universitet och högskolor m.m.

Regeringens förslag att etablera ett särskilt utvecklingscentrum för att

stödja

utvecklingen av distansutbildning får anses vara en naturlig fortsättning på

Distansutbildningskommitténs arbete. Utskottet delar dock Vänsterpartiets

uppfattning att kommitténs slutbetänkande bör avvaktas innan formerna för

ett sådant centrum och dess placering beslutas.

Enligt regeringens förslag skall ledningen för utvecklingscentrumet upp-

dras åt en delegation med företrädare för högskolan och folkbildningen.

Delegationen skall få i uppdrag att lämna förslag till inriktning och fortsatt

finansiering av verksamheten. Utskottet menar att det kan finnas skäl att ge

delegationen uppdrag utöver det som gäller samverkan mellan folkbildning

och högskola inom IT-området och distansutbildning. Det finns anledning att

skapa forum även för samarbete när det gäller annan utbildning för vuxna på

gränsen mellan gymnasium och högskola. Större möjligheter borde komma

till stånd exempelvis för samverkanskurser på folkhögskolor, kurser som ger

högskolepoäng. Mot bakgrund av det anförda bör motion A47 yrkandena 14

och 15 tillstyrkas. Regeringens förslag om en framtida placering av ett ut-

vecklingscentrum till Härnösand avstyrks liksom motionerna A20 yrkande 4,

A27 yrkande 27 i motsvarande del, Kr24 yrkande 7, Kr25 och Kr28 yrkande

3.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande delegation och utvecklingscentrum för IT-baserad

distansundervisning i Härnösand

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkandena 14

och 15 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels

motionerna 1997/98:A20 yrkande 5, 1997/98:A27 i motsvarande del,

1997/98:Kr24 yrkande 7, 1997/98:Kr25 samt 1997/98:Kr28 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning rörande högskolans ansvar för distansutbildning bort ha följande

lydelse:

Det bör ingå i högskolans ansvar att även anordna utlokaliserad utbildning.

Regeringen kan ge detta som ett särskilt uppdrag. Utbildningen kan finansie-

ras antingen i särskild ordning eller med öronmärkta resurser inom resurstill-

delningssystemet. Resurstilldelningssystemet måste ses över så att distansut-

bildningen underlättas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motio-

nerna A21 yrkande 12 och A460 yrkande 20 och med anledning av motion

A47 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad här har anförts.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 12,

1997/98:A47 yrkande 12 och 1997/98:A460 yrkande 20 samt med av-

slag på motion 1997/98:A54 yrkande 14 som sin mening ger regering-

en till känna vad utskottet anfört,

42. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, i det stycke som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet instämmer",

bort ha följande lydelse:

En modifiering av resurstilldelningssystemet till grundläggande högskole-

utbildning för att främja distansutbildning är angelägen och brådskande. Den

nuvarande ordningen är snarast ägnad att hämma högskolornas benägenhet

att ta sitt ansvar för distansutbildningen. Detta bör ges regeringen till

känna

Utskottet tillstyrker med det anförda motion A47 yrkande 12. Utskottet av-

styrker motionerna A21 yrkande 12, A54 yrkande 14 och A460 yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A47 yrkande 12 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 12, 1997/98:A54 yr-

kande 14 och 1997/98:A460 yrkande 20 som sin mening ger regering-

en till känna vad utskottet anfört,

43. Högskolans ansvar för distansutbildning (mom. 22)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning, rörande högskolans ansvar för distansutbildning, bort ha följande

lydelse:

Regeringens satsning på de mindre och medelstora högskolorna är ett vik-

tigt medel för att skapa regional tillväxt. Utskottet finner det här angeläget

understryka att regionens högskola själv tar ansvar för utbudet av distans-

undervisning i sin region.

Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion

A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts

med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande högskolans ansvar för distansutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 14 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkande 12, 1997/98:A47 yr-

kande 12 och 1997/98:A460 yrkande 20 som sin mening ger regering-

en till känna vad utskottet anfört,

44. Lokala studiecentrum (mom. 23)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning rörande lokala studiecentrum bort ha följande lydelse:

När det gäller lokala studiecentrum behöver mer göras för att stimulera och

utveckla sådana centrum på landsbygden med möjlighet till distansutbild-

ning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A21

yrkande 13 som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande lokala studiecentrum

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkande 13 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A24 och 1997/98:A57 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45. Förändringar i studiestödssystemet (mom. 25)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.5 Utbildning - distansut-

bildning rörande förändringar i studiestödssystemet bort ha följande lydelse:

Frågan om förändringar i studiestödssystemet i regionalpolitiskt syfte har

inte utretts av Studiestödsutredningen. Det finns inte någon anledning för

riksdagen att nu avstå från att begära en sådan utredning. Riksdagen bör

bifalla motionerna A21 yrkande 10 och motion A47 yrkande 26 i den delen.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande förändringar i studiestödssystemet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 10

och 1997/98:A47 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

46. Kvinnouniversitetet i Västernorrland (mom. 26)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i 2.5 Utbildning - distansutbildning,

rörande kvinnouniversitet i Västernorrland, bort ha följande lydelse:

Utskottet finner anledning att instämma i yrkanden av Eva Goës m.fl. (mp)

om medel till Kvinnouniversitetet i Västernorrland. Riksdagen begär att

regeringen anslår 1 miljon kronor till forskning vid Kvinnouniversitetet samt

1 miljon kronor till drift och underhåll av universitetsbyggnaderna. Utskottet

tillstyrker därmed motion A60.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande kvinnouniversitetet i Västernorrland

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A60 yrkandena 1 och

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47. Kulturfrågor (mom. 27)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur, fr.o.m. det stycke

som börjar med "Länsstyrelserna disponerar", bort ha följande lydelse:

Även om således vissa insatser för kulturella ändamål redovisas i proposi-

tionen vill utskottet särskilt understryka vikten av att regionalpolitiska

mede

används för kulturella insatser i landsbygd. Sådana satsningar bör kunna

inrymmas inom länsanslagets ram för projektverksamhet.

I landets mer glest befolkade delar spelar ett levande och rikt kulturliv en

särskilt stor roll för den lokala utvecklingen och mobiliseringen. De regio-

nalpolitiska stödmedlen bör därför användas för att stödja den kulturella

infrastrukturen. Musiklivet och det allmänna kulturlivet skulle med sådana

medel erhålla ett väsentligt tillskott och en god stimulans. Länsmusiken är

ett

utmärkt exempel på verksamhet värd stöd.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A31, A33 och A429 i be-

rörda delar.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande kulturfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 9,

1997/98:A33 yrkande 8 och 1997/98:A429 yrkande 3 samt med av-

slag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 14 och 1997/98:A54 yrkan-

dena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

48. Kulturfrågor (mom. 27)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur bort ha följande

lydelse:

Regeringen betonar att en rik och stimulerande kulturmiljö och ett rikt

kulturutbud är viktiga konkurrensmedel för en regions attraktivitet. Utskottet

finner här anledning att instämma i Miljöpartiets krav om att regeringen som

en följd av detta borde presentera en satsning inom byggnadsvården. För

många småföretag skulle detta innebära en betydande sysselsättningsökning.

Vidare vill utskottet betona att kulturminnesvård, kulturlandskapsvård och

Agenda 21-arbete bör uppmuntras inom folkbildningsorganisationerna. Detta

bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i

berörd del. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande kulturfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkandena 15

och 16 samt med avslag på motionerna 1997/98:A22 yrkande 14,

1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yrkande 8 och 1997/98:A429

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

49. Kulturfrågor (mom. 27)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.6 Kultur, i fjärde stycket

fr.o.m. andra meningen och i femte stycket, bort ha följande lydelse:

De särskilda kulturmedel som regeringen nu avsätter bör enligt utskottets

mening komma länsmusiken till del. Med hänsyn till det anförda tillstyrker

utskottet motion A22 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de

inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande kulturfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A22 yrkande 14 och

med avslag på motionerna 1997/98:A31 yrkande 9, 1997/98:A33 yr-

kande 8, 1997/98:A54 yrkandena 15 och 16 samt 1997/98:A429 yr-

kande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. Flyttningsbidrag (mom. 28)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.7 Arbetsmarknaden, i första

stycket, bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att flyttningsbidraget bör

avskaffas. Denna stödform uppmuntrar till att flytta från glesbygd och mot-

verkar därför de regionalpolitiska målen om att öka möjligheterna till arbete

och boende i hela landet.

Utskottet tillstyrker därför motionerna A22 och A403 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande flyttningsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A22 yrkande 16

och 1997/98:A403 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

51. Arbetsmarknadsmedel för skogsvård (mom. 29)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.7 Arbetsmarknaden, i det

stycke som börjar med "I fråga om skogsvården", bort ha följande lydelse:

En intensifierad skogsvård skulle ge tiotusentals nya dagsverken. Enligt

utskottet bör det därför vara möjligt att använda arbetsmarknadsmedel, i

samfinansiering med det privata skogsbruket, för att få i gång skogsvårds-

verksamhet. Arbetsmarknadsmedel bör också kunna användas för att stödja

stamkvistning. Som ett villkor för att få stöd bör gälla att åtgärdsplaner,

som

bl.a. tar upp miljöaspekter, upprättas. Motion A45 yrkande 7 tillstyrks

därför.

dels att utskottets hemställan under 29 bort haft följande lydelse:

29. beträffande arbetsmarknadsmedel för skogsvård

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A45 yrkande 7 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. Jordförvärvslagstiftning m.m. (mom. 30)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.8 Jordförvärvslagstiftning,

strandskydd m.m., bort ha följande lydelse:

Fastighetsskatten bör sänkas. Och kommunerna bör ges större frihet när

det gäller reglerna om strandskydd.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A21 yrkandena 14, 40

och 43 och med avslag på motionerna 1997/98:A13 och 1997/98:A54

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-

fört,

53. Jordförvärvslagstiftning m.m. (mom. 30)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.8 Jordförvärvslagstiftning,

strandskydd m.m., i första stycket bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med oro på utvecklingen med att spekulationsförvärven av

skogsfastigheter ökat kraftigt. Målet med marklagstiftningen måste vara att

öka sysselsättning och bosättning i glesbygden. En översyn och analys av hur

lagstiftningen avseende jordförvärv fungerat måste inledas. Detta bör ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion A54 i berörd del.

Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande jordförvärvslagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 18 och

med avslag på motionerna 1997/98:A21 yrkandena 14, 40 och 43 samt

1997/98:A13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

54. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)

Michael Stjernström (kd) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-

hetssyn och organisatoriska förändringar fr.o.m. den del som börjar "En

lång rad motioner" bort ha följande lydelse:

Statsmakten måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen.

Tydligare direktiv till myndigheter, verk och bolag beträffande deras regio-

nalpolitiska ansvar måste utformas. I verksamheter där staten har ett ägarin-

flytande måste regionalpolitiska hänsyn prioriteras.

För att ge tillräcklig tyngd åt resursfördelningen inom den stora regional-

politiken bör en regionalpolitisk samordning ske. Beslut om förändrad orga-

nisation måste alltid föregås av en regionalpolitisk konsekvensanalys.

Förändringar bör också ske inom Regeringskansliet. Statsrådet med ansvar

för regionalpolitiken bör få en starkare ställning. Ett särskilt organ inom

Regeringskansliet bör samordna regionalpolitiken. Det anförda innebär att

motionerna A21, A22 och A460 tillstyrks i berörda delar. Övriga i samman-

hanget behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A21 yrkande 33,

1997/98:A22 yrkandena 2-4 och 1997/98:A460 yrkandena 27 och 28

samt med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A31

yrkande 8, 1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A54 yrkande 8,

1997/98:A58 yrkande 3, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407,

1997/98:A416 yrkande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A427 yrkande 1, 1997/98:A429 yrkande 7, 1997/98:A440,

1997/98:A443 samt 1997/98:A459 yrkande 2 som sin mening ger re-

geringen till känna vad utskottet anfört,

55. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-

hetssyn och organisatoriska förändringar, i delavsnittet Helhetssyn på

organisatoriska förändringar, fr.o.m. den del som börjar med "En lång rad

motioner" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att myndigheterna och de statliga verken skall med-

verka till att de regionalpolitiska målen förverkligas. Kortsiktiga

rationalise

ringar och besparingsiver är inte förenligt med detta. Deras verksamhet bör i

stället präglas av helhetssyn och tvärsektoriella avvägningar, och beslut om

omstruktureringar och liknande bör föregås av breda och noggranna kon-

sekvensanalyser. Innebörden av detta är att de statliga verken och myndig-

heterna har - och måste axla - ett regionalpolitiskt ansvar.

Vid nedläggningar och neddragningar av statlig verksamhet måste länssty-

relsen ges större möjligheter att samordna och påverka.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna A31, A33, A58 och A429

i berörda delar.

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-

hetssyn och organisatoriska förändringar, i samma delavsnitt, i det stycke

som börjar med "Motionskraven om", bort ha följande lydelse:

Riksdagen måste ge tydliga riktlinjer för hur den statliga servicen ute i

landet skall organiseras. Domstolar och statliga myndigheter måste fortsatt

finnas nära människorna. Centralisering är inte en god lösning. Den statliga

servicen måste ses i ett perspektiv "underifrån" - från människorna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:A31 yrkande 8,

1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A58 yrkande 3 och 1997/98:A429

yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2,

1997/98:A21 yrkande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A54

yrkande 8, 1997/98:A403 yrkande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416

yrkande 1, 1997/98:A424 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande

1, 1997/98:A440, 1997/98:A443, 1997/98:A459 yrkande 2 samt

1997/98:A460 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

56. Organisatoriska förändringar i statlig verksamhet (mom. 31)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3 Statlig verksamhet -

helhets-

syn och organisatoriska förändringar, delavsnittet Helhetssyn på organi-

satoriska förändringar i statlig verksamhet, såvitt avser sista stycket, bort

h

följande lydelse:

Det stora antalet motionsyrkanden som framhåller att statliga myndigheter

skall ta regionalpolitiska hänsyn ger dock utskottet anledning att ta frågan

under övervägande. Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen till känna

att tydligare direktiv skall ges till statliga verk och bolag för att dessa

in

skall överge mindre orter och glesbygd. Utskottet tillstyrker därmed motion

A54 i berörd del. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodosetts

med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande organisatoriska förändringar i statlig verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A54 yrkande 8 samt

med avslag på motionerna 1997/98:A16 yrkande 2, 1997/98:A21 yr-

kande 33, 1997/98:A22 yrkandena 2-4, 1997/98:A31 yrkande 8,

1997/98:A33 yrkande 17, 1997/98:A58 yrkande 3, 1997/98:A403 yr-

kande 3, 1997/98:A407, 1997/98:A416 yrkande 1, 1997/98:A424 yr-

kandena 1 och 2, 1997/98:A427 yrkande 1, 1997/98:A429 yrkande 7,

1997/98:A440, 1997/98:A443, 1997/98:A459 yrkande 2 samt

1997/98:A460 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

57. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 32)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 3. Statlig verksamhet - hel-

hetssyn och organisatoriska förändringar, delavsnittet Omlokalisering av

statlig verksamhet, fr.o.m. den del som börjar "När det gäller", bort ha föl-

jande lydelse:

Regeringen måste ha en kraftfull plan för utlokalisering av statliga verk,

myndigheter och bolag. Alla verk och myndigheter bör ha som uppdrag att

förlägga åtminstone 10 % av sin verksamhet till stödområden.

Frågor om omorganisation och/eller omlokalisering av verksamhet inom

statliga verk och myndigheter från prioriterade områden (stödområden) till

områden utanför stödområdena skall alltid hänskjutas till regeringen för

avgörande.

Regeringen bör vidare uppdra till samtliga verk och myndigheter som har

sin huvudsakliga verksamhet i storstadsområdena att utreda vilka verksam-

heter som kan utlokaliseras till stödområdet. Detta bör ges regeringen till

känna. Åtgärder av detta slag är också angelägna med tanke på den neddrag-

ning som skett inom statlig sektor under senare år.

Flera affärsdrivande verk och statliga bolag har startat dotterbolag; exem-

pelvis kan nämnas att både Telia och Posten under senare år startat ett antal

nya bolag. Även denna typ av nya verksamheter skall underställas regional-

politiska hänsynstaganden. Det skall alltid prövas om nya verksamheter kan

förläggas utanför storstäderna.

I 1987 års regionalpolitiska utredning framfördes förslag om att samtliga

branschforskningsinstitut skulle utlokaliseras. Förslaget ledde då inte till

någon åtgärd. Utskottet anser att förslaget är väl värt att beakta. Lokalise-

ringen av dessa institut är inte direkt beroende av en särskild ort, varför en

utlokalisering bör kunna ske.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse: