Bet. 1997/98:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1997/98:AU13

Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

AU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens proposition

1997/98:81 Föräldraledighetsdirektivets genomförande i Sverige och två motioner

som väckts med anledning av den.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny lag i vilken arbetstagare

medges rätt till ledighet från arbetet av trängande familjeskäl vid sjukdom

eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelbara närvaro nödvändig. Lagen

föreslås träda ikraft den 3 juni 1998.

Propositionen

Regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 81 att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet av trängande

familjeskäl.

Motionerna

1997/98:A61 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till

tjänstledighet för vård av anhörig.

1997/98:A62 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att

den pappaledighet som är individuellt anknuten förlängs till tre månader.

Utskottet

Bakgrund

I och med Maastrichtfördraget och det därtill fogade sociala protokollet och

avtalet om socialpolitik tillfördes en ny möjlighet att fatta beslut på EG-

nivå. I avtalet ges arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå möjlighet att

ingå avtal i socialpolitiska frågor. Ett sådant avtal kan genomföras antingen

enligt de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter tillämpar

eller enligt beslut av ministerrådet på förslag av kommissionen.

Den 3 juni 1996 antogs, för första gången enligt det nya förfarandet, rådets

direktiv 96/34/EG om ramavtalet för föräldraledighet undertecknat av

arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå.

Syftet med direktivet är att underlätta för föräldrar som arbetar att förena

åtagandena i arbetsliv och familjeliv.

Enligt direktivet, som innebär att ramavtalet om föräldraledighet genomförs,

skall en arbetstagare ha en individuell rätt till föräldraledighet i minst tre

månader med anledning av ett barns födelse eller vid adoption för att vårda

barnet. Rätten till ledighet skall gälla tills barnet uppnått en bestämd ålder

som får vara upp till åtta år. I princip skall rätten till den föräldraledighet

som anges i avtalet beviljas på ett sådant sätt att den inte kan överlåtas,

detta för att främja rätten till lika möjligheter för kvinnor och män och

principen om likabehandling av kvinnor och män. Enligt avtalet är det möjligt

för medlemsländerna att fastställa vissa kvalifikationskrav eller

tillämpningsföreskrifter. Bland annat kan staterna besluta om huruvida ledighet

skall beviljas på heltid eller deltid och om det skall gälla någon särskild

kvalifikationstid för att rätt till ledighet skall inträda. En sådan

kvalifikationstid får dock enligt avtalet inte överstiga ett år.

Medlemsländerna får också anpassa föreskrifterna till de särskilda

förutsättningar som gäller vid adoption, fastställa anmälningsperioder inom

vilken arbetstagaren skall för arbetsgivaren uppge tidpunkterna för

föräldraledighetens början och slut, fastställa under vilka omständigheter

arbetsgivaren får skjuta upp beviljandet av ledigheten och godkänna särskilda

arrangemang för att tillgodose de små företagens behov avseende drift och

struktur.

Enligt avtalet skall särskilda åtgärder vidtas för att skydda arbetstagare

mot uppsägning på grund av att han eller hon begär eller tar i anspråk sin rätt

till föräldraledighet. Arbetstagaren skall vid ledighetens slut ha rätt att

återgå till sitt arbete eller, om detta inte är möjligt, till likvärdigt arbete

eller likartat arbete. De rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller kommer

att förvärva när föräldraledigheten börjar skall bevaras oförändrade fram till

ledighetens slut. Socialförsäkringsfrågor skall av medlemsstaterna behandlas

och avgöras med beaktande av kontinuitetens betydelse när det gäller rätten

till socialförsäkringsförmåner, särskilt sjuk- och hälsovård.

Medlemsstaterna skall också vidta nödvändiga åtgärder för att ge

arbetstagarna rätt till ledighet på grund av force majeure som har samband med

trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens

omedelbara närvaro nödvändig. Även för sådan ledighet får medlemsländerna

föreskriva kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter. Rätten till

ledighet får begränsas till ett visst antal dagar om året eller ett särskilt

antal dagar vid varje tillfälle.

Direktivet skall vara genomfört senast till den 3 juni 1998. Om det är

nödvändigt med hänsyn till särskilda svårigheter eller till att direktivet

genomförs genom kollektivavtal får medlemsstaterna förfoga över ytterligare ett

år.

Rätt till föräldraledighet

Gällande rätt

Enligt föräldraledighetslagen (1995:584) har en förälder rätt till hel ledighet

för vård av barn till dess barnet är 18 månader, oavsett om föräldern får

föräldrapenning eller inte. Denna rätt till ledighet gäller båda föräldrarna.

Därutöver har en förälder rätt till hel ledighet medan föräldern får

föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Adoptivföräldrar har också rätt till föräldraledighet. Som villkor för rätt

till ledighet gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd

hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv

månader de senaste två åren. En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till

ledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före

ledighetens början eller så snart som möjligt. En arbetstagare får avbryta sin

påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före

ledigheten. Arbetsgivaren har viss rätt att skjuta upp återgången till arbetet.

En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att

arbetstagaren utnyttjat sin rätt till ledighet enligt den nu nämnda lagen.

Rätten till ersättning vid föräldraledighet regleras i lagen om allmän

försäkring. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under

högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam

vårdnad, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av

den tiden. En förälder kan avstå från sitt rätt att uppbära föräldrapenning

till förmån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning

motsvarande 30 dagar för varje barn. Föräldrapenning utges längst till dess

barnet fyllt 8 år. Bestämmelserna om föräldrapenning gäller även

adoptivföräldrar.

Propositionen

Den rätt till föräldraledighet under ett barns första 18 månader som regleras i

föräldraledighetslagen gäller oavsett om föräldern får föräldrapenning eller

inte. För tid därutöver har förälder rätt till ledighet om föräldrapenning tas

ut under ledigheten. Det sagda innebär att rätten till ledighet är fristående

från föräldraförsäkringens förmåner. Om föräldraledighetslagens ledighetsregler

används fullt ut genom att föräldrarna inte tar ut någon föräldrapenning innan

barnet är ett och ett halvt år, har föräldrarna således rätt att ta ledigt från

arbetet först 18 månader utan föräldrapenning och därefter sammanlagt 15

månader med föräldrapenning. De svenska reglerna om föräldraledighetens längd

är mycket förmånligare än direktivets regler, och de uppfyller enligt

regeringen väl direktivets bestämmelser.

Direktivet anger emellertid också att rätten till föräldraledighet är en

individuell rätt till ledighet om tre månader för var och en av föräldrarna.

Denna rätt bör, enligt uttalande från parterna på gemenskapsnivå, i princip

beviljas på så sätt att den inte kan överlåtas.

Som konstaterats tidigare ger föräldraledighetslagen i princip båda

föräldrarna rätt till ledighet för vård av barn så länge barnet är yngre än ett

och ett halvt år. Denna rätt infördes i och med antagandet av lagen (1978:410)

om rätt till ledighet för vård av barn m.m. Med hänvisning till uttalanden i

förarbetena till 1978 års föräldraledighetslag drar regeringen slutsatsen att

båda föräldrarna har en individuell rätt till föräldraledighet tills barnet är

ett och ett halvt år. Eftersom båda föräldrarna har denna rätt blir det enligt

propositionen inte aktuellt att överlåta någon rätt till ledighet till den

andra föräldern. Gentemot arbetsgivaren har arbetstagaren alltså en ovillkorlig

rätt till ledighet under förutsättning att den nyttjas till att vårda barnet.

Regeringen konstaterar att det i praktiken oftast inte är möjligt för två

föräldrar att vara lediga samtidigt. Föräldrapenning utgår t.ex. endast till en

förälder i taget. Det skulle därför gå att invända att den nuvarande

regleringen i föräldraledighetslagen inte ger en individuell rätt gentemot den

andra föräldern att själv vårda barnet i tre månader. Enligt regeringens

bedömning kan direktivet emellertid inte anses reglera någon sådan rätt utan i

stället arbetstagarens rätt till ledighet gentemot sin arbetsgivare. Regeringen

konstaterar med detta att de svenska reglerna visserligen inte garanterar varje

förälder en icke överlåtbar föräldraledighet med föräldrapenning i tre månader,

men eftersom direktivet inte reglerar någon rätt till ersättning behövs det

inte någon ändring i reglerna för att uppfylla direktivet.

Bestämmelserna i föräldraledighetslagen om att rätten till ledighet

förutsätter att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren viss tid,

särbestämmelserna om adoptivbarn och bestämmelsen om att förälder skall, om det

är möjligt, anmäla till arbetsgivaren att han eller hon vill vara ledig

överensstämmer alla med direktivet.

Enligt avtalet skall en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet

skyddas mot uppsägning. Regler som tillgodoser detta krav finns i

föräldraledighetslagen. Arbetstagaren har i föräldraledighetslagen också skydd

mot försämrade anställningsvilllkor.

Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att de svenska reglerna står i

överensstämmelse med direktivet vad gäller rätten till föräldraledighet i

samband med barns födelse.

Motionen

Andreas Carlgren m.fl (c) anför i motion A62 följande. Föräldraledighet är för

flertalet av barnfamiljerna helt bunden till möjligheten att erhålla ersättning

under ledigheten. Enligt reglerna om föräldrapenning utgår föräldrapenning

enbart till en förälder i taget. Den enda ersättningsperiod, och därmed

ledighet, som inte kan överlåtas utgörs av den s.k. pappamånaden om 30 dagar.

Konsekvensen av de svenska reglerna om ersättning vid föräldraledighet blir

därför i praktiken att den oöverlåtbara ledighet om tre månader som direktivet

stadgar saknas, med undantag för de trettio dagarna. Föräldraledigheten är

tyvärr fortfarande i stor utsträckning en mammaledighet i Sverige. Det är utan

tvekan så att ett jämställt samhälle, där kvinnor och män har lika värde på

arbetsmarknaden, förutsätter att man också delar på ansvaret för barnen.

Direktivet syftar till en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan

föräldrarna. Mer måste därför göras för att uppmuntra pappor att vara

föräldralediga. Detta bör, enligt motionärerna, ske både med mer information

och med att den pappaledighet med föräldrapenning som är individuellt anknuten

förlängs till tre månader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att de svenska reglerna i

föräldraledighetslagen uppfyller direktivets krav vad gäller rätt till ledighet

i samband med barns födelse.

Andreas Carlgren m.fl. (c) har begärt att den individuellt anknutna och ej

överlåtbara rätten till ledighet med föräldrapenning förlängs till tre månader.

Utskottet kan i och för sig instämma i motionärernas uppfattning att det är

angeläget att föräldrar i högre grad än i dag delar på föräldraledigheten och

ansvaret för barnen. Inte minst har detta betydelse för kvinnors ställning på

arbetsmarknaden. Direktivet kan emellertid inte anses föreskriva någon sådan

rätt. Utskottet gör här samma bedömning som regeringen. Utskottet avstyrker

motion A62.

Rätt till ledighet av trängande familjeskäl

Gällande rätt

En förälder har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning för vård av

barn enligt 8 § föräldraledighetslagen. Rätten till ledighet gäller som

huvudregel barn under tolv år. En sådan rätt till ledighet gäller vård av barn

när barnet är sjukt eller smittat eller när barnets ordinarie vårdare är sjuk

eller smittad. Rätten till ledighet gäller också t.ex. besök hos samhällets

förebyggande barnhälsovård. En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat

barn har också rätt till ledighet och tillfällig föräldrapenning när föräldern

avstår från att arbeta i samband med i lagen vissa angivna situationer, t.ex.

deltagande i kurs för att lära sig att vårda barnet m.m.

Rätt till ledighet och ersättning för att vårda en närstående finns även

enligt närståendevårdslagen (1988:1465). En förutsättning för rätt till

ledighet och ersättning är att vården lämnas till någon som är svårt sjuk.

Reglerna syftar till att ge möjlighet för vård av närstående i livets slutskede

men även för att ge stöd, tillsyn och vård på grund av hastigt uppkommen

sjukdom, exempelvis hjärn- eller hjärtinfarkt.

Propositionen

I propositionen görs en genomgång av hur direktivet förhåller sig till de

svenska lagreglerna om rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning, till

lagen om närståendevård och till kollektivavtal och praxis. Regeringen gör

sammanfattningsvis den bedömningen att direktivets regel om rätt till ledighet

på grund av force majeure i samband med trängande familjeskäl till viss del,

men inte fullt ut, uppfylls genom lagreglerna. Regeringen anser inte heller att

direktivet täcks av att det i vissa kollektivavtal finns bestämmelser som

möjliggör ledighet eller av det förhållandet att en person rimligtvis inte

riskerar uppsägning eller avskedande om han eller hon är frånvarande i en sådan

akut situation som direktivet avser. Därmed delar regeringen den bedömning som

en majoritet av remissinstanserna gjort, nämligen att genomförandet av

direktivets regler kräver reglering genom kollektivavtal eller

lagstiftningsåtgärder. För att genomförandet skall kunna ske via kollektivavtal

krävs att parterna uttrycker en vilja att förhandla om detta. Den samlade bild

regeringen fått i remissvaren ger inte intryck av att det skulle finnas en

sådan vilja, sägs det i propositionen. Mot den bakgrunden anser regeringen att

lagstiftningsvägen måste väljas.

Lagförslaget

Propositionen

Genom en ny lag ges arbetstagare rätt till ledighet från sin anställning av

trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör

arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Lagen föreslås i huvudsak

vara tvingande till arbetstagarens förmån. Parterna ges dock möjlighet att i

kollektivavtal begränsa rätten till ledighet till ett visst antal dagar om

året, till ett visst antal dagar för varje tillfälle eller till bådadera.

Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet tillförsäkras skydd mot

uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller

anställningsvillkor.

En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala ideellt och ekonomiskt

skadestånd till arbetstagaren. Mål om tillämpning av lagen skall handläggas

enligt arbetstvistlagen (1974:371).

Lagen föreslås träda i kraft den 3 juni 1998, dvs. den dag som direktivet

senast skall vara genomfört.

Motionen

Chatrine Pålsson m.fl. (kd) välkomnar i kommittémotion A61 förslaget om rätt

till ledighet av trängande familjeskäl. Motionärerna konstaterar att det under

senare år har blivit möjligt för alltfler sjuka att få vårdas i hemmet. Den

insats som utförs av anhöriga är många gånger en förutsättning för att den

sjuke skall kunna vara hemma. Det bör därför utgå en viss ersättning vid

ledighet för vård av anhörig. Den rätt till tjänstledighet som nu införs

innebär att samhället medger att rollen som anhörig är viktig. Många upplever

emellertid att det är viktigt att både hålla kontakt med arbetsplatsen och

delta aktivt i en närståendes svåra situation. Det bör därför vara möjligt att

få ledigt på deltid om den enskilde önskar det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har så sent som under hösten förra året haft anledning av pröva

frågor om ledighet från anställning (1997/98:AU4). Utskottet konstaterade då

att möjligheterna för en anställd att vara ledig från arbetet för olika ändamål

är ganska omfattande och att reglerna ibland kritiseras för att vara alltför

generösa. Enligt kritikerna kan ledighetsreglerna av olika skäl leda till

problem, såväl för arbetsgivare som för arbetstagare. Utskottet uttalade en

viss förståelse för den kritiken och ansåg att det bör finnas vägande skäl för

att införa ytterligare lagregler om ledighet.

Enligt artikel 189 i EG-fördraget är direktiv bindande för medlemsstaterna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att direktivet inte till alla delar

uppfylls av befintliga svenska lagregler. Eftersom det inte finns

förutsättningar att uppfylla direktivet genom kollektivavtal krävs införande av

ny lagstiftning.

Utskottet har inte något att invända mot lagförslaget som sådant och

tillstyrker därför det förslag till ny lag som regeringen lämnat.

Vad gäller Chatrine Pålssons m.fl yrkande om rätt till ledighet på hel- eller

deltid för vård av anhörig i hemmet har utskottet behandlat motsvarande begäran

i nyss nämnda betänkande. Då konstaterades att det enligt närståendevårdslagen

redan finns möjlighet att vara ledig på hel- eller deltid med ersättning

motsvarande vårdarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Detta gäller under förutsättning att den närstående är svårt sjuk. Utskottet

ställer sig inte bakom motionen i den mån den avser rätt till ledighet

därutöver. Motion A61 avslås därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande individuell rätt till föräldraledighet

att riksdagen avslår motion 1997/98:A62,

2. beträffande antagande av lagförslaget

att riksdagen antar det i propositionen enligt bilaga framlagda förslaget till

lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl,

3. beträffande närståendevård

att riksdagen avslår motion 1997/98:A61.

res. (kd)

Stockholm den 23 april 1998

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson

(s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja

Fransson (s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg

(m), Barbro Johansson (mp), Anna Åkerhielm (m) och Michael Stjernström (kd).

Reservation

Rätt till ledighet för vård av anhörig (mom. 3)

Michael Stjernström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Lagförslaget, i det stycke

som börjar med ?Vad gäller Chatrine?, bort ha följande lydelse:

Under senare år har det blivit möjligt för alltfler svårt sjuka att vårdas i

hemmiljö. Strukturförändringar har skett i sjukvården, vilket bland annat

inneburit att antalet vårdplatser reducerats kraftigt. Allt större vårdinsatser

måste därför utföras i hemmet. Många gånger är det en förutsättning för att den

sjuke skall kunna vara hemma att anhöriga gör en vårdinsats.

Det kan samtidigt vara viktigt för den som vårdar en sjuk nära anhörig att ha

kontakt med sin arbetsplats. Det bör därför vara möjligt för arbetstagare att

vara lediga också på deltid för att vårda anhörig i hemmet. Detta bör ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker mot bakgrund av vad som sagts här

motion A61.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande närståendevård

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A61 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................1

Bakgrund 1

Rätt till föräldraledighet 3

Gällande rätt 3

Propositionen 3

Motionen 4

Utskottets ställningstagande 5

Rätt till ledighet av trängande familjeskäl 5

Gällande rätt 5

Propositionen 5

Lagförslaget 6

Propositionen 6

Motionen 6

Utskottets ställningstagande 6

Hemställan 7

Reservation.........................................8

Rätt till ledighet för vård av anhörig (mom. 3) 8

Regeringens lagförslag..............................9