Bet. 1997/98:AU2

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1997/98:AU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

AU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet, inom den ram som riksdagen den 20 november

1997 beslutat om, regeringens budgetproposition med förslag om anslag på

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling för budgetåret 1998. Ramen

för utgiftsområdet omfattar 3,6 miljarder kronor.

I betänkandet behandlas motioner som väckts under allmänna motionstiden och

som tar upp frågor rörande såväl den nationella regionalpolitiken som EG:s

strukturfonder.

Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken

Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad regional obalans. Även om det

finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts och planeras inom

utgiftsområdet varnar utskottet för orealistiska förväntningar på vad som kan

åstadkommas genom anslagen på området. Den ?stora? regionalpolitikens betydelse

betonas.

Utskottet anser att det övergripande målet för utgiftsområde 19 främst skall

vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden

att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för den ?stora?

regionalpolitiken. Därigenom tillstyrks regeringens förslag.

Segregation och utanförskap i storstäderna måste motverkas och lokal

utveckling stimuleras. Med anledning av motionsyrkanden anser utskottet att ett

tillkännagivande bör riktas till regeringen med innebörden att frågor av denna

karaktär bör beaktas av regeringen. Senast i samband med vårpropositionen 1998

bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

När det gäller övervägandena kring EU:s regional- och strukturpolitik från år

2000 finner inte utskottet anledning att motsätta sig att det nuvarande mål 6-

området utökas med kustområdet, förutsatt att dagens principer för

medelsfördelning tillämpas. En differentiering mellan kust- och inland bör

göras beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda

projekt. På denna punkt har Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna

avlämnat en gemensam reservation.

Utskottet förutsätter att regeringen på en rad områden återkommer med förslag

eller närmare information i den regionalpolitiska särproposition som aviserats.

Det gäller bl.a. hur regionalpolitiska aspekter skall kunna beaktas inom olika

utgiftsområden, sektorsfrågor, frågor om lokalisering av statlig verksamhet av

större vikt och om samband mellan nationell regionalpolitik och

strukturfondsfrågor, gles- och landsbygdspolitik samt resurscentrum för

kvinnor. Frågeställningar av denna karaktär behandlas också i en rad motioner.

En reservation från Centerpartiet behandlar resurscentrum för kvinnor.

Utöver de nämnda reservationerna har Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet,

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avlämnat reservationer rörande mål för och

allmän inriktning av regionalpolitiken.

Företagsstöd - enskilda stödformer

Regeringens förslag om ändringar i reglerna för landsbygdsstöd,

sysselsättningsbidrag, småföretagsstöd och stöd till kommersiell service

tillstyrks av utskottet. I motioner lämnas förslag som avser samtliga dessa

stödformer samt regionalt utvecklingsstöd och transportbidrag. Dessa

motionsförslag avslås av utskottet.

Miljöpartiet har avlämnat reservationer beträffande två stödformer.

Anslagsfrågor

I betänkandet behandlas de anslag som ryms inom den tidigare nämnda ramen för

utgiftsområde 19. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning. I ett utskottsinitiativ föreslås vidare att riksdagen beslutar

om ett beställningsbemyndigande. Genom bemyndigandet tillåts regeringen att

under 1998 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska

åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren

1999, 2000 och 2001.

Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande om uppdelning på

länsstyrelserna och de nya regionala självstyrelseorganen av kvarstående medel

med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget. Merparten av de återstående

medlen bör tillföras självstyrelseorganen.

I reservationer från Centerpartiet respektive Miljöpartiet behandlas

anslagsfrågor.

Propositionen

I budgetpropositionen för 1998, 1997/98:1 utgiftsområde 19, föreslår regeringen

att riksdagen

1. godkänner det övergripande målet för utgiftsområdet enligt vad regeringen

förordar (avsnitt 2.2),

2. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd (avsnitt 4.2),

3. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.3),

4. godkänner regeringens förslag om småföretagsstöd (avsnitt 4.4),

5. godkänner regeringens förslag om stöd till kommersiell service (avsnitt

4.5),

6. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling enligt följande uppställning:

---------------------------------------------------------

| |Anslagstyp|Anslagsbelopp|

|Anslag | |(tusental|

| | |kr) |

---------------------------------------------------------

|A 1. |Regionalpolitiska åtgärder |ramanslag |1 597 517|

---------------------------------------------------------

|A 2. |Regionalpolitisk |ramanslag | 390 000|

| |låneverksamhet | | |

---------------------------------------------------------

|A 3. |Täckande av förluster på |ramanslag | 12 000|

| |grund av kreditgarantier | | |

| |inom regionalpolitiken | | |

---------------------------------------------------------

|A 4. |Ersättning för nedsättning |ramanslag | 415 000|

| |av socialavgifter | | |

---------------------------------------------------------

|A 5. |Transportbidrag |ramanslag | 336 000|

---------------------------------------------------------

|A 6. |Glesbygdsverket |ramanslag | 23 393|

---------------------------------------------------------

|A 7. |Statens institut för |ramanslag | 7 943|

| |regionalforskning | | |

---------------------------------------------------------

|A 8. |Europeiska regionala |ramanslag | 748 000|

| |utvecklingsfonden | | |

---------------------------------------------------------

|A 9. |Utgifter för lokalisering |reservations-|75 000|

| |av statliga ar- |anslag | |

| |betstillfällen till | | |

| |Söderhamn | | |

---------------------------------------------------------

|Summa | |3 604 853|

---------------------------------------------------------

Disposition av betänkandet

Riksdagen har den 20 november 1997 beslutat om fördelningen av utgifterna för

budgetåret 1998 på utgiftsområden (prop. 1997/98:1, bet. FiU1, rskr. 35). Genom

beslutet är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden fastlagda. Som underlag

för finansutskottets ställningstagande beträffande ramen för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling har arbetsmarknadsutskottet avlämnat

yttrandet 1997/98:AU2y.

I detta betänkande behandlas förslag i budgetpropositionen (1997/98:1) om

anslag under utgiftsområde 19 och därav föranledda motionsyrkanden.

Betänkandet är disponerat enligt följande. Inledningsvis behandlas mål och

allmän inriktning av regionalpolitiken. I samma avsnitt behandlas också vissa

frågor som rör organisation, samordning och sektorsansvar samt allmänna

stödområdes- och strukturfondsfrågor. I avsnitt som följer därefter tar

utskottet upp frågor rörande Glesbygdsverket, resurscentrum för kvinnor och

företagsstöd - enskilda stödformer. Slutligen behandlas anslag på utgiftsområde

19 för budgetåret 1998.

Motioner

De motioner som behandlas i utskottsbetänkandet framgår av bilaga 1 till

betänkandet.

Motionerna

1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiska förutsättningar för de nationella och de regionala

resurscentrumen.

1997/98:A299 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om de regionalpolitiska

stödformerna i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till 1 152 517 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter till

250 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde 19

fastställa anslaget A 5 Transportbidrag till 311 000 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder reservera 25 000 000 kr för utbildningssatsning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under anslaget A 9

Europeiska regionala utvecklingsfonden reservera 25 000 000 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1997/98:A309 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt Miljöpartiets förslag

i budgettabell 3,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling för budgetåren 1999 och 2000 enligt budgettabell 3,

1997/98:A402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att

utjämna de regionala skillnaderna i landet.

1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sektorernas ansvar för regionalpolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regionalpolitiska konsekvensanalyser skall genomföras innan

beslut tas som får regionalpolitiska konsekvenser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av stödområdena,

15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt uppställning:

--------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens |Anslagsändring |

|(Tusental kr) |förslag | |

--------------------------------------------------------

|A 1 |1 597 517 |+90 000 |

|Regionalpolitiska | | |

|åtgärder | | |

--------------------------------------------------------

1997/98:A404 av Ola Sundell (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål 6-områdets utvidgning.

1997/98:A408 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nationellt

resurscentrum för kvinnor skall vara ett självständigt fristående råd.

1997/98:A412 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

omförhandling med EU-kommissionen vad avser reglerna för stöd ur EU:s

strukturfonder, samt en därav betingad förändring av det svenska, nationella

stödområdet.

1997/98:A413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurscentrum,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ekonomiska förutsättningar ges för

resurscentrum genom att öronmärkta medel reserveras för dem i regleringsbrevet

till länsstyrelsen och inryms under utgiftsområde 19 A Regional utjämning och

utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté.

1997/98:A418 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt regionalpolitiskt synsätt på storstadsregionerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan inom regionalpolitiken.

1997/98:A422 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till

utvecklingen inom mål 5b-området sydöstra Sverige.

1997/98:A423 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU:s strukturfonder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av administrativa förenklingar vad gäller regionalstöd.

1997/98:A426 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens

förutsättningar.

1997/98:A429 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det avgörande i att mobilisera lokala resurser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utspädningen av de regionalpolitiska stöden,

1997/98:A432 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt

företagsstöd.

1997/98:A434 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det regionalpolitiska företagsstödet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 90 miljoner av

reservationsmedel bör användas i enlighet med vad som i motionen anförts i

avvaktan på en långsiktigt hållbar finansiering.

1997/98:A435 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga kretsen av

företag som kan erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar.

1997/98:A436 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Transportbidragsutredningens

förslag till konkurrensneutralt transportbidrag.

1997/98:A441 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snara åtgärder för

att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EU:s

strukturfonder.

1997/98:A442 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsbidragets

förändrade förordning samt dess konsekvenser för turistnäringen.

1997/98:A444 av Annika Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i

Skåneregionen.

1997/98:A446 av Kristina Nordström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en statlig storstadspolitik för integration,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda en samverkan mellan olika åtgärder och system.

1997/98:A447 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull

regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka

växande klyftor och skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättningar i

hela landet.

1997/98:A448 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den stora och lilla regionalpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Glesbygdsverket.

1997/98:A449 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

att omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget.

1997/98:A451 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att den bör verka för Stockholms

skärgård i framtida förhandlingar om EU:s strukturfonder.

1997/98:A452 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av offentlig service i

storstädernas förorter.

1997/98:A453 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitikens inriktning,

4. att riksdagen till landshövdingeuppdraget för budgetåret 1998 anvisar 390

000 000 kr under anslaget A 1,

6. att riksdagen till RRC:s verksamhet för budgetåret 1998 reserverar 48 000

000 kr under anslaget A 1,

7. att riksdagen till NRC:s verksamhet för budgetåret 1998 anvisar 10 000 000

kr,

8. att riksdagen med följande förändring i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt uppställning:

-------------------------------------------------------

|Anslag | |Regeringens |Ändringsförslag|

|(Tusental kr) | |förslag | |

-------------------------------------------------------

|A 1 | |1 597 517 |+ 400 000 |

|Regionalpolitiska | | | |

|åtgärder (ram) | | | |

-------------------------------------------------------

|Summa | |3 604 853 |+ 400 000 |

-------------------------------------------------------

1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp.

1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samhällets organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklad regionalpolitik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det lokala engagemanget,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sektorisering,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenkling av regelverk inom EG:s strukturfonder,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strukturfonder och nationella stödområden,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandlingar om reformerad regional- och strukturpolitik,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att riksdagen i god tid före 1999 kan ta ställning till svenska

riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitisk samordning,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingsplaner,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om landsbygdsperspektivet,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till de lokala utvecklingsgrupperna,

1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det mindre landsbygdsstödet (det s.k. mikrostödet) bör kunna

sökas även av kvinnor i tätort,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att småföretagarstödet vid nyanställning bör höjas till 50 % för

kvinnor.

1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------------

|Anslag | Regeringens | Anslags-|

|(Tusental kr) | förslag | förändring|

--------------------------------------------------------

|A 1.Regionalpolitiska | 1 597 517 | -870 000|

|åtgärder | | |

--------------------------------------------------------

|A 2.Regionalpolitisk | 390 000 | -130 000|

|låneverksamhet | | |

--------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | 3 604 853 | -1 000 000|

--------------------------------------------------------

1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala och lokala resurscentrum för kvinnor,

1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnliga resurscentrum.

Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas förslag

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

| | |Regeringens|Motionärernas förslag i |

| | |förslag |förhållande till |

| | | |regeringens förslag |

-------------------------------------------------------------------

| | | | Motioner |

--------------------------------------------------------------------

| | | A299 | Fi510 | A453 | A403|

| | | (m) | (fp) | (v) | (kd)|

--------------------------------------------------------------------

|A. Regional utjämning | | | | | |

|och utveckling | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|1 |Regionalpolitiska | 1 597 | -445 |-870 000 | +400 |+90 000|

| |åtgärder (ram) | 517 | 000 | | 000 | |

--------------------------------------------------------------------

|2 |Regionalpolitisk |390 000 | |-130 000 | | |

| |låneverksamhet | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|3 |Täckande av |12 000 | | | | |

| |förluster på grund | | | | | |

| |av kreditgarantier | | | | | |

| |inom | | | | | |

| |regionalpolitiken | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|4 |Ersättning för |415 000 | -165 | | | |

| |nedsättning av | | 000 | | | |

| |socialavgifter | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|5 |Transportbidrag |336 000 |-25 000 | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|6 |Glesbygdsverket |23 393 | | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|7 |Statens institut | 7 943 | | | | |

| |för | | | | | |

| |regionalforskning | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|8 |Europeiska |748 000 | | | | |

| |regionala utveck- | | | | | |

| |lingsfonden (ram) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

|9 |Utgifter för |75 000 | | | | |

| |lokalisering av | | | | | |

| |statliga | | | | | |

| |arbetstillfällen | | | | | |

| |till Söderhamn | | | | | |

| |(reserva- | | | | | |

| |tionsanslag) | | | | | |

--------------------------------------------------------------------

| |Summa | 3 604 | -635 | -1 000 | +400 |+90 000|

| | | 853 | 000 | 000 | 000 | |

--------------------------------------------------------------------

Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 13) i hemställan

------------------------------------------------------------

|Motion |Motionärer |Yrkanden|

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|Anslagsfrågor | | |

------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|Allmänna frågor | | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A309 |av Birger Schlaug |6 |

| |m.fl. (mp) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A444 |av Annika Nilsson |delvis|

| |m.fl. (s) | |

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

|Medelsanvisning på anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder|

------------------------------------------------------------

|1997/98:A273 |av Ingbritt Irhammar |11 |

| |och Margareta |delvis|

| |Andersson (c) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |14, 17|

| |(m) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A403 |av Ulf Björklund |14, 15|

| |m.fl. (kd) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A413 |av Eva Goës m.fl. |1 |

| |(mp) |delv.,|

| | |2 |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A434 |av andre vice talman |1 |

| |Görel Thurdin (c) |delv.,|

| | |2 |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A453 |av Johan Lönnroth |4, 6-8|

| |m.fl. (v) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:Fi510 |av Anne Wibble m.fl. |4 |

| |(fp) |delvis|

------------------------------------------------------------

|1997/98:N247 |av Olof Johansson |13 |

| |m.fl. (c) | |

------------------------------------------------------------

|1997/98:Sk321 |av Gullan Lindblad |10 |

| |och Göthe Knutson |delv. |

| |(m) | |

------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

|Medelsanvisning på anslaget A 2 Regionalpolitisk|

|låneverksamhet |

------------------------------------------------------------

|1997/98:Fi510 |av Anne Wibble m.fl. |4 delv.|

| |(fp) | |

------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

|Medelsanvisning på anslaget A 4 Ersättning för nedsättning|

|av socialavgifter |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |15 |

| |(m) | |

------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

|Medelsanvisning på anslaget A 5 Transportbidrag |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |16 |

| |(m) | |

------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

|Medelsanvisning på anslaget A 8 Europeiska regionala|

|utvecklingsfonden |

------------------------------------------------------------

|1997/98:A299 |av Per Unckel m.fl. |18 |

| |(m) | |

------------------------------------------------------------

Utskottet

Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken

Mål och allmän inriktning

Propositionen

Regeringen bedömer att verksamheterna inom utgiftsområdet, främst genom stöd

till näringslivets utveckling, har bidragit till ökad sysselsättning och

ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt utsatta områden. Detta gynnar hela

landets ekonomi. Trots detta tenderar de regionala obalanserna att öka.

Varje regions möjligheter och förutsättningar måste tas till vara. Stora

regionala obalanser hämmar den potential för sysselsättning och tillväxt som

finns i hela landet. Ny teknik och ny kunskap innebär nya möjligheter. Den

regionala utjämningspolitiken måste även i fortsättningen drivas med kraft.

Närings- och regionalpolitiken inriktas för att möta de nya utmaningarna.

Företagsstöden görs mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala

och lokala förutsättningar. Helhetsansvaret betonas. En stark strävan i den nya

regionala näringspolitik som regeringen håller på att genomföra är att

effektivare utnyttja befintliga organ och resurser inom olika samhällssektorer

genom bättre samverkan och helhetssyn.

Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition bl.a. närmare behandla

de framtida förutsättningarna samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I

det sammanhanget kommer också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att

lämnas utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Inom utgiftsområdet prioriteras under 1998 genomförandet i hela landet av

förslag som har kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala

näringspolitiken. Det innebär bl.a. en ökad samordning mellan de olika statliga

åtgärder som har betydelse för näringslivets utveckling.

Regionalpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt

partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och

samhälle.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för den

?stora? regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet

så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.

Utgiftsområdet omfattar endast en mindre del av regionalpolitiken, den

?lilla? regionalpolitiken. Utvecklingen inom många andra utgiftsområden ger de

grundläggande förutsättningarna och är sammantaget mer betydelsefull för den

regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken.

Något övergripande mål för utgiftsområde 19 har hittills inte formulerats.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för

utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för näringslivet i

regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att

uppfylla målen för regionalpolitiken (avsnitt 2.2).

När det gäller uppföljning och utvärdering av verksamheten inom

utgiftsområdet konstaterar regeringen att länsstyrelsernas verksamhet med

regionalpolitiska företagsstöd och projekt i stort sett fungerar väl.

Företagsstöden har bidragit till nya arbetstillfällen i framför allt utsatta

län och regioner samt i glesbygdsområden. Kunskaperna om de regionalpolitiska

stödens effekter och effektivitet måste emellertid öka. Regeringen avser att

vidareutveckla resultatstyrningen av länsstyrelsernas verksamhet. För att

möjliggöra säkrare utvärderingar av stödens effekter är det även nödvändigt att

utveckla metoderna för detta.

I fråga om Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet med

regionalpolitiska företagsstöd bedömer regeringen att myndigheten har

acceptabla handläggningstider. Stöden beräknas på ett tillfredsställande sätt

bidra till nya arbetstillfällen i de mest utsatta regionerna. För de större

projektområdena genomförs utvärderingar. NUTEK:s beskrivningar av hur

verksamheten bedrivs och av de uppnådda resultaten behöver dock enligt

propositionen kompletteras med ytterligare uppföljningar och utvärderingar

innehållande kvantitativa och kvalitativa data m.m.

Motioner

Ett flertal motioner tar upp frågor som rör mål för och inriktning av

regionalpolitiken. Bland dessa återfinns partimotioner från Centerpartiet och

Vänsterpartiet samt en kommittémotion från Kristdemokraterna. Andra motioner

behandlar bl.a. storstadsfrågor i regionalpolitiken, behovet av

konsekvensanalyser och betydelsen av att mobilisera krafterna på det lokala

planet.

Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 1-3 och 36) att samhällets organisation

i grunden måste förändras. Det lokala arbetet med att utveckla det egna

närområdet kräver att resurser och möjligheter kan hanteras lokalt.

Medborgarnas legitima rätt till inflytande över beslut som rör deras vardag

måste kunna tillgodoses. Utvecklande av och tillgång till service måste kunna

ske med närhet. Servicen måste vara av god kvalitet i hela landet för att

möjliggöra utveckling. Regionalpolitiken måste inriktas på de speciella

förutsättningarna i varje region och på vad som skapar möjligheter till

utveckling. Den nationella sammanhållningen är viktig för en balanserad

utveckling. Regionalpolitiken är inte till för att skifta ut bidrag till vissa

regioner utan skall i stället medverka till att alla regioner blir

utvecklingsregioner. Enligt Centerpartiets uppfattning är regionalpolitiken

inte främst en politik för särskilt utsatta glesbygdsområden utan i stället

syftar den till utveckling i alla regioner. Parollen ?Hela Sverige skall leva?

innebär en helhetssyn på samtliga landsändars utveckling. En utvecklad

regionalpolitik bidrar enligt Centerpartiet bättre till ett ekonomiskt och

ekologiskt ?lyft?, ökad sysselsättning, ökad demokrati och delaktighet för

alla. En politik som frigör krafterna på det lokala planet och leder till ökat

engagemang kan fördjupa demokratin. Landsbygdsperspektivet måste lyftas fram

som en viktig del av regionalpolitiken. Utvecklingen av den moderna landsbygden

måste ske med utgångspunkt i lokala förutsättningar och en decentraliserad

samhällsstruktur. Då kan landets samlade resurser bättre tas till vara.

Enligt Vänsterpartiet i motion A453 (yrk. 1) behövs en ny och kraftfull

regionalpolitik för att skapa regional rättvisa. Det statliga och nationella

ansvaret för att hela Sverige skall leva kan inte nog understrykas. Partiet

pekar i motionen på en lång rad frågor som har betydelse för den ?stora?

regionalpolitiken. Ett samlat grepp måste tas på mål och insatser på området.

Statliga åtgärder måste samordnas och den regionala näringslivsutvecklingen

förstärkas. Andra betydelsefulla frågor gäller effekterna av EU:s

strukturfonder och regelsystem för regional utveckling, frågor relaterade till

skatteutjämningssystemet, avregleringens effekter på infrastrukturen,

kommunikationernas utformning och finansiering samt frågan om differentierad

skatt på fordonsbränslen. Alltmer av regionalpolitiken måste enligt

Vänsterpartiet styras över till förnyande utvecklingsinsatser. Makt och

resurser måste få en mer jämlik fördelning. Utvecklingsprocessens

underifrånperspektiv måste framhävas starkare. Samhällelig och kommersiell

service måste garanteras över hela landet. Folkvalda församlingar bör kunna

överta mycket av den regionala utvecklingen och samordningen vilket kräver en

betydande omfördelning av resurser. Det fördelningspolitiska perspektivet måste

styra utvecklingen. EU:s bidragsregler skall inte styra prioriteringarna i den

svenska regionalpolitiken.

I kommittémotion A403 (yrk. 1 och 7) betonar Ulf Björklund m.fl. (kd) att

regionalpolitikens uppgift är att bidra till att utveckla livskraftiga regioner

i hela landet. Regionalpolitik får inte bara handla om det som kallas den

?lilla? regionalpolitiken, utan man måste i högsta grad ha en helhetssyn så att

den ?stora? regionalpolitiken har rätt inriktning. En felaktig syn på regionala

frågor kan inte justeras med regionalpolitiska stöd. Det är helheten i

politiken som är avgörande för om devisen ?Hela Sverige skall leva? skall kunna

förverkligas. För att skapa regional balans är det nödvändigt att

arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken harmoniseras med

regionalpolitiken. Regional balans förutsätter vidare god infrastruktur som

bl.a. innefattar bidrag till kommunala flygplatser i skogslänen.

Kristdemokraterna är i kommittémotionen kritiska till att en regionalpolitisk

proposition kommer att presenteras under 1998 utan att en parlamentarisk

utredning behandlat frågan, detta trots att lämpligheten av en sådan utredning

markerades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU2. I avvaktan på

propositionen redovisar motionärerna mer principiella uppfattningar.

Olle Lindström (m) anser i motion A402 att åtgärder bör vidtas för att utjämna

de regionala skillnaderna i landet. Riksdag och regering bör göra noggranna

regionala konsekvensanalyser innan beslut fattas om förändringar i den statliga

politiken.

Carina Moberg m.fl. (s) förespråkar i motion A418 (yrk. 1 och 2) ett nytt

synsätt i regionalpolitiken. Ökad hänsyn måste tas till att förhållandena inom

regionerna kan skilja sig kraftigt åt. Till och med angränsande stadsdelar

eller kommundelar kan ha helt olika förutsättningar. Det är inte längre enbart

stora geografiskt sammanhängande områden som kan betecknas som problemområden

utan också delar av storstadsregionerna. Vid fördelning av de samlade

regionalpolitiska resurserna måste även sådana regioner kunna betraktas som

prioriterade områden. En viktig förutsättning för regional utveckling är att

decentraliseringen av statliga beslut fortsätter. Begreppet regionalpolitik

måste breddas. I dag är begreppet begränsat till den ?lilla? regionalpolitiken

som består av traditionell stödverksamhet riktad mot utsatta landsdelar och som

endast utgör en halv procent av omslutningen i statens budget inklusive

transfereringssystemen. En vidgning av begreppet regionalpolitik till att avse

den ?stora? regionalpolitiken innebär att det skall finnas en regionalpolitisk

ambition för den samlade omfördelning av resurser mellan regionerna som sker

via statens budget inklusive transfereringssystemen. Samverkan mellan central,

regional och lokal nivå är avgörande för resultatet och skall stärkas.

Näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, utbildnings-

och forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur måste ske med

utgångspunkt i ett regionalt helhetsperspektiv. De regionalpolitiska stöden

måste förnyas och anpassas efter de regionala förutsättningarna.

Hans Stenberg m.fl. (s) poängterar i motion A426 att det är hög tid att vidta

konkreta åtgärder för att motverka de ökade regionala obalanserna, främst genom

att staten har en helhetssyn på sin verksamhet. Regionalpolitiska analyser

måste byggas in i beslutsfattandet på alla nivåer och ha långsiktig inriktning.

De regionala stödformerna måste ses över liksom indelningen i stödområden.

Förenklingar i systemen som rör EG:s strukturfonder måste genomföras omedelbart

och den svenska regionalpolitiken måste samordnas på ett bättre sätt med EU:s

regionalpolitik. En gemensam regionalpolitisk myndighet bör utredas.

Sigge Godin m.fl. (fp) förordar i motion A429 (yrk. 1) en förändring av

regionalpolitiken som innebär en övergång till det som motionärerna benämner

mobiliseringspolitik. Regionalpolitikens mål uppnås genom satsningar på den

enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Mobilisering av lokala

resurser kan inte kommenderas fram genom politiska beslut, men

regionalpolitiken kan på olika sätt stödja, underlätta och stimulera

utveckling.

Kristina Nordström m.fl. (s) presenterar i motion A446 (yrk. 2 och 3) förslag

till en statlig storstadspolitik för integration. Inte bara kommunerna har

ansvar för att bryta segregationen i storstäderna. Också staten har ett stort

ansvar. En statlig storstadspolitik för integration måste utformas så att den

bl.a. innefattar bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och Europapolitiken.

Samverkan mellan olika åtgärder samt mellan kommunala och statliga system bör

utredas. Alla kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedlingar

måste få ett gemensamt uppdrag att tillsammans sätta medborgaren i centrum.

Monica Öhman m.fl. (s) betonar i motion A447 behovet av en kraftfull

regionalpolitik och en utvecklad regional näringspolitik för att motverka

växande klyftor och för att skapa förutsättningar för tillväxt och

sysselsättning i hela landet.

Leo Persson m.fl. (s) poängterar i motion A448 (yrk. 1) att det krävs en

medveten nationell regionalpolitisk styrning om möjligheterna att utveckla

företagsamhet och att bo i hela landet skall bli goda. Den regionalpolitiska

proposition som regeringen har aviserat bör på ett tydligt sätt behandla både

den ?stora? och den ?lilla? regionalpolitiken så att alla sektorsområden klart

inser sitt regionala ansvar.

Anders Ygeman (s) pläderar i motion A452 för bättre offentlig service i

storstädernas förorter. Genom att erbjuda rimlig offentlig service kan staten

ge draghjälp för civila insatser och ett utvecklat privat näringsliv och därmed

bidra till att bryta segregationen i förorterna.

Utskottets ställningstagande

Regional obalans

Utskottet ser med oro på utvecklingen mot ökad obalans. Så har exempelvis många

län haft en negativ befolkningsutveckling under perioden 1994-1996. Det gäller

i särskilt hög grad de län som omfattar stödområden. Arbetslösheten uppvisar

också betydande regionala skillnader vilket tydligt framgår av nedanstående

diagram med länsvisa uppgifter om andelen arbetslösa i procent av

arbetskraften. Också inom länen finns stora skillnader i arbetslöshet.

I AMS-rapporten Arbetsmarknadsutsikterna för 1998 som publicerades i slutet av

november 1997 konstateras att de regionala skillnaderna på arbetsmarknaden

ökat. Den sysselsättningsminskning som skedde från slutet av 1995 drabbade

framför allt skogslänen, men även flertalet övriga län. Storstadslänen undgick

däremot i stort sett en sysselsättningsnedgång.

Uppgången hittills under 1997 har enligt rapporten förstärkt arbetsmarknaden

i storstadslänen, framför allt i Stockholms län. Andra län med en kraftig

ökning av platstillströmningen är t.ex. Jönköpings och Skaraborgs län.

Skogslänens andel av antalet nyanmälda platser har minskat. Förbättringen av

konjunkturläget har följts av minskad arbetslöshet i samtliga län under hösten

1997.

Enligt AMS-rapporten väntas allmänt i landet en ökning av antalet sysselsatta

inom näringslivet, även om tillväxttakten bedöms variera, bl.a. beroende på den

regionala näringsstrukturen. När det gäller den offentliga sektorn väntas en

stabilisering i en stor del av landet, men i flera län förutses en fortsatt

minskning. Den förväntade expansionen inom privata tjänster, framför allt

uppdragssektorn, bedöms framför allt innebära nya arbetstillfällen i

storstadsområdena. För skogslänen väntas sammantaget i stort sett oförändrad

sysselsättning, men en fortsatt minskning förutses i några av dem.

Bedömningarna av arbetsmarknadsutvecklingen har enligt AMS blivit ljusare i

hela landet. Allmänt väntas en fortsatt ökning av efterfrågan på arbetskraft.

Sannolikt sker emellertid en fortsatt koncentration av arbetstillfällen i

landet.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de åtgärder som bedrivs inom

verksamhetsområdet, främst genom stöd till näringslivets utveckling, har

bidragit till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiskt

utsatta områden. Strävandena att effektivisera användningen av medel inom

området måste fortgå med oförminskad styrka. Utskottet anser att förslag som

läggs fram i årets budgetproposition innebär steg i rätt riktning men är

samtidigt övertygat om att det går att ytterligare effektivisera

medelsanvändningen. Satsningen på tillväxtorienterad regional näringspolitik

kan i sammanhanget nämnas som exempel.

Även om det alltså finns anledning att se positivt på de insatser som gjorts

och planeras inom området, vill utskottet samtidigt varna för orealistiska

förväntningar på vad som kan åstadkommas genom anslagen på utgiftsområdet. Det

är frågan om ett av de mindre utgiftsområdena i statsbudgeten. Verksamheten

inom en rad andra utgiftsområden har minst lika stor betydelse för

möjligheterna att uppnå regional utjämning och utveckling. Inom ramen för den

?stora? regionalpolitiken måste flera olika samhälleliga nivåer och

politikområden samverka i riktning mot sektorsövergripande lösningar som

kännetecknas av ett helhetsperspektiv. Insatser inom näringspolitiken och

arbetsmarknadspolitiken måste i likhet med utbildnings- och

forskningssatsningar samt investeringar i infrastruktur göras med utgångspunkt

i ett regionalt helhetsperspektiv. En felaktig grundsyn på regionala frågor kan

inte justeras med regionalpolitiska stöd.

Storstäderna och regionalpolitiken

Innan utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till övergripande

mål för utgiftsområde 19, landsbygdsfrågor m.m., vill utskottet ta upp frågan

om regionalpolitiken och storstäderna, vilken bl.a. behandlas i motion A418

(yrk. 1 och 2). Motionärerna pekar där på att det inte längre är enbart stora

geografiskt sammanhängande områden som kan utgöra problemområden utan också

delar av storstadsregionerna. När de regionalpolitiska resurserna fördelas

måste även den senare typen av regioner kunna betraktas som prioriterade

områden, anser motionärerna. Också motionerna A446 och A452 tar upp frågor som

rör regionalpolitiken och segregationen i storstäderna.

Utskottet delar den oro som motionärerna ger uttryck för när det gäller

problemen i storstäderna.

Storstadskommittén (dir. 1995:35) betecknar i rapporten ?Delade städer?

situationen som allvarlig. Det handlar enligt kommittén om en sammantagen

ekonomisk, social, etnisk och demografisk segregation som har förstärkts under

senare år.

Rapporten har studerat segregationen sedan mitten av 1980-talet bl.a. med

statistiskt underlag från SCB. Enligt rapporten har segregationen funnits under

hela tidsperioden men blivit mer påtaglig under de senaste åren. Klyftan har

ökat mellan å ena sidan bostadsområden med mycket låg respektive extremt låg

inkomst och å den andra ?övriga bostadsområden´. Samtidigt har en utjämning

skett inom gruppen ?övriga bostadsområden´ som innefattar sex inkomstgrupper

alltifrån ?extremt hög inkomst´ till ?låg inkomst´. Segregation medför

utanförskap och ger upphov till onda cirklar av problem som förstärker

varandra. Detta leder till att människor blir utestängda från viktiga delar av

samhällslivet. Ännu är inte valdeltagandet i de ekonomiskt mest utsatta

områdena nere i 30 % men på väg dit, hävdar Storstadskommittén i sin rapport.

Ett 30-procentigt valdeltagande innebär att demokratin urholkas.

Utskottet anser att det finns starka skäl att vidta särskilda insatser för

att motverka omfattande arbetslöshet och utanförskap i delar av

storstadsregionerna. Här kan politiska insatser spela en viktig roll. Det

handlar ju, vilket Centerpartiet också framhåller i motion A460 (yrk. 2 och 3),

om att ta till vara den lokala utvecklingskraften och att regionalpolitiken

inriktas på att skapa möjligheter till utveckling. Inom den kommunala

verksamheten - såväl på landsbygden som i storstadsområdena - måste det lokala

engagemanget bättre tas till vara. Utskottet instämmer i uppfattningen att

regionalpolitiken skall bidra till att alla regioner blir utvecklingsregioner.

De allvarliga problemen med ökad segregation i storstäderna måste tas på

största allvar. Genom lokal mobilisering och samordnade insatser från

samhällets sida måste segregationens negativa effekter i de aktuella

storstadsområdena vändas till en positiv utveckling baserad på växande

arbetsmarknad och nyföretagande. Det gäller att åstadkomma goda levnadsvillkor.

Den offentliga servicen måste fungera. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiska

insatser framstår som centrala när det gäller att uppnå regional utjämning. De

är också väsentliga för att motverka segregation och för att stimulera lokal

utveckling. Utskottet anser att det bör riktas ett tillkännagivande till

regeringen med innebörden att frågor rörande segregation och utanförskap i

storstäderna bör beaktas av regeringen som senast i samband med

vårpropositionen 1998 bör återkomma till riksdagen med förslag av denna

innebörd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A418 (s), A446 (s), A452 (s)

samt A460 (c), i förekommande fall i berörda delar i den mån de inte kan anses

vara tillgodosedda med vad utskottet har anfört.

Övergripande mål för utgiftsområdet

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen ställt sig bakom att målen för

regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att

likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Detta mål avser

vad som brukar benämnas den ?stora? regionalpolitiken.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling främst skall vara att

underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att

utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken.

Hittills har det inte funnits något övergripande mål fastslaget för det

aktuella utgiftsområdet.

Innan utskottet tar ställning till förslaget om övergripande mål för

utgiftsområdet finns det anledning att något beröra andra övergripande mål med

anknytning till regionalpolitik och som framgår av statsliggaren med

regleringsbrev för 1997.

Inom utgiftsområde 19 finns redan i dag övergripande mål fastslagna för

Glesbygdsverket resp. Statens institut för regionalforskning. Glesbygdsverket

skall enligt sitt övergripande mål ?verka för att förbättra

levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och

landsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i

skärgårdsområdena?. Det övergripande målet för Statens institut för

regionalforskning, SIR, är ?att initiera och samordna forskning på

regionalpolitikens område samt att se till att forskningsresultaten sprids och

blir tillgängliga för olika intressenter?.

I utgiftsområde 24 Näringsliv innefattas Närings- och

teknikutvecklingsverkets, NUTEK, verksamhet. NUTEK bedriver sin verksamhet

under fyra olika programområden varav ett benämns Regional utveckling. Det

övergripande målet för programmet är ?att bidra till en balanserad regional

utveckling som präglas av en uthållig ekonomisk tillväxt och ett högt

resursutnyttjande i hela landet. NUTEK skall bidra till att det offentliga

systemet för regional näringslivsutveckling fungerar effektivt?. Något

övergripande mål för utgiftsområde 24 finns inte enligt gällande regleringsbrev

och föreslås inte heller i budgetpropositionen.

Länsstyrelserna, som ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, har som övergripande mål för sina insatser när

det gäller regionalekonomi och näringslivsutveckling samma övergripande mål som

slagits fast för den ?stora? regionalpolitiken, nämligen ?uthållig tillväxt,

rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna

i hela landet?. I årets budgetproposition föreslås ett övergripande mål för

utgiftsområde 18 där regionalpolitiken inte nämns.

Utskottet, som konstaterar att inga motioner har väckts med anledning av

förslaget till övergripande mål för utgiftsområde 19, tillstyrker regeringens

förslag. Utskottet vill understryka att för att mål- och resultatstyrningen

skall fungera krävs att övergripande mål, verksamhetsmål, återrapporteringskrav

m.m. kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.

Andra övergripande regionalpolitiska frågor

I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter

redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i flera motioner där den

?stora? regionalpolitikens betydelse och vikten av en helhetssyn på de

regionalpolitiska insatserna betonas. Som utskottet har framhållit i tidigare

sammanhang har utvecklingen av den ?stora? regionalpolitiken avsevärt större

betydelse för den regionala utvecklingen än den ?lilla? regionalpolitiken.

I den regionalpolitiska särpropositionen avser regeringen att ta upp frågan

om den ?stora? regionalpolitiken och i anslutning till detta också spörsmål

kring utformningen av nya organisationsstrukturer inom statliga verksamheter.

När utskottet i ett senare betänkande behandlar dessa överväganden är avsikten

att utskottet också skall ta ställning till en rad motionsförslag som lagts

fram under den allmänna motionstiden och som ställer krav på regionalpolitiska

hänsyn inom statliga verksamheter. Utskottet återkommer dock nedan i avsnittet

Organisation, samordning och sektorsansvar till frågan om lokalisering av

statlig verksamhet.

Flera motioner poängterar vikten av en god samhällelig och kommersiell

service i hela landet liksom att kommunikationer och annan infrastruktur

fungerar och får tillräckligt samhälleligt stöd. Utskottet har i dessa

avseenden ingen annan uppfattning än motionärerna och anser att en väl

fungerande infrastruktur har stor regionalpolitisk betydelse. Utskottet

återkommer senare i betänkandet till förslag från regeringen om det statliga

stödet till kommersiell service.

I betänkandet 1996/97:AU2 konstaterade arbetsmarknadsutskottet att

osäkerheten och oklarheterna om den slutliga utformningen av det svenska

strukturfondssystemet kvarstår. I anslutning till detta bedömde utskottet att

en parlamentarisk utredning lämpligen borde genomföras om stora förändringar av

den nationella regionalpolitiken är påkallade. Utskottet utgick emellertid från

att regeringen, när resultatet av då pågående utredningsarbete hade analyserats

och konturerna i fråga om EG-systemets tillämpning i Sverige hade klarnat,

skulle vidta erforderliga åtgärder.

Någon utredning av den art som utskottet beskrev har inte tillsatts av

regeringen. Utskottet kan inte tolka detta på annat sätt än att regeringen

bedömer att tiden inte varit mogen för en utredning av denna karaktär.

Utskottet utgår från att regeringen i den kommande regionalpolitiska

propositionen utförligt analyserar de frågor som nyss nämnts och lägger fram

erforderliga förslag.

Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang också ta upp frågan om

uppföljning och utvärdering av verksamheten inom utgiftsområde 19. Det är med

tillfredsställelse utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen gjort

flera uttalanden som visar att man fäster stor vikt vid att vidareutveckla mål-

och resultatstyrningen liksom att öka kunskaperna om de regionalpolitiska

stödens effekter och effektivitet. Utskottet finner anledning att i detta

sammanhang betona vikten av att ytterligare förbättra resultatredovisningen

avseende olika stödformer och att den i största möjliga utsträckning gör

jämförelser möjliga.

Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet propositionens

förslag (avsnitt 2.2) om mål för utgiftsområde 19 och avstyrker samtidigt

motionerna A460 (c), A453 (v), A403 (kd), A402 (m), A426 (s), A429 (fp), A447

(s) och A448 (s) i berörda avseenden.

Organisation, samordning och sektorsansvar

Propositionen

En mycket viktig uppgift för regeringen och olika myndigheter är att se till

att de regionalpolitiska aspekterna beaktas inom olika utgiftsområden.

Exempel på sektorer som på ett avgörande sätt positivt bidrar till den

regionala utvecklingen är skatteutjämningssystemet samt kommunikations- och

utbildningsväsendet. Verksamheterna inom dessa sektorer har varit väsentliga

för såväl den regionala balansen som den ekonomiska tillväxten i hela landet.

Utvecklingen inom de utsatta regionerna kan dock kräva en helhetssyn inom

ytterligare sektorer. Brister i helhetssynen vid t.ex. utformningen av nya

organisationsstrukturer inom statliga verksamheter medför att

besparingseffekten inom en enskild sektor kan motverkas av ökade utgifter inom

andra sektorer. Enligt regeringen kommer dessa frågor att behandlas närmare i

den regionalpolitiska särpropositionen.

Motioner

Centerpartiet anser i motion A460 (yrk. 5, 34, 35 och 37) att vi nu står inför

ett vägval när det gäller sektoriseringen i samhället. Dagens starka

sektorisering måste brytas på alla nivåer så att samverkan och samordning

underlättas samtidigt som det politiska inflytandet ökar. Regionalpolitiken

måste tydligare lyftas fram i Regeringskansliet. Först när den samordnas inom

samtliga politikområden går det att uppnå ordentliga resultat.

Regionalpolitiken måste enligt Centerpartiet vara enkel, begriplig och drivas

decentraliserat. Resurserna måste gå till det egentliga, utvecklingsinriktade

arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel. Medel till lokalt

utvecklingsarbete bör inte alltid kanaliseras via myndigheter utan bör kunna

slussas till exempelvis Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Medel bör

även kunna kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna.

Ulf Björklund m.fl. (kd) poängterar i kommittémotion A403 (yrk. 2 och 4) att

den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. I statens

instruktioner för verksamheter i olika sektorer bör det framgå att man där

skall ha en helhetssyn där de regionala faktorerna vägs in i beslutsfattandet.

Kristdemokraterna anser att regionalpolitiska konsekvensanalyser bör upprättas

innan beslut fattas som kan leda till förändrade förutsättningar för områden

som är beroende av en aktiv regionalpolitik.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner anledning att poängtera att samverkan mellan central, regional

och lokal nivå måste stärkas. Den centrala nivån har ett övergripande ansvar

för att uppnå regional balans, men förmågan till samverkan mellan de olika

samhällsnivåerna är avgörande för resultatet. Det gäller att utforma

näringspolitiska insatser, arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och

forskningspolitik samt investeringar i infrastruktur med utgångspunkt i ett

regionalt helhetsperspektiv.

Av betänkandets inledande avsnitt framgår att utskottet också finner det

lokala perspektivet på regionalpolitiken angeläget. Där betonas att den lokala

utvecklingskraften måste tas till vara. Ett av flera organ för att ta till vara

lokal utvecklingskraft är Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Utskottet

konstaterar att betydande belopp har kanaliserats till rådet på senare tid.

Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen under de fyra senaste åren

lämnat drygt 23 miljoner kronor i stöd till Folkrörelserådet och dess

verksamhet.

I budgetpropositionen betonas att en mycket viktigt uppgift för regeringen

och olika myndigheter är att se till att de regionalpolitiska aspekterna

beaktas inom olika utgiftsområden. Utskottet anser att den regionalpolitiska

särpropositionen närmare bör redovisa hur denna angelägna uppgift skall

utföras.

Som framgått ovan avser regeringen att i den regionalpolitiska

särpropositionen närmare ta upp frågor om lokalisering i samband med nya

organisationsstrukturer inom statliga verksamheter. Också sektorsfrågor kommer

att behandlas i propositionen.

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av vad som anförts i motionerna om

lokalisering av statlig verksamhet erinra om utskottets förslag till

tillkännagivande förra hösten i betänkande 1996/97:AU2 som riksdagen senare

beslutat om. Utskottet uttryckte uppfattningen att frågor om lokalisering av

statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt

intresse bör underställas riksdagen. Utskottet förutsätter att regeringen,

förutom i den årliga redovisningen för behandlingen av riksdagsskrivelser,

också i särpropositionen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med

anledning av tillkännagivandet.

Med det anförda avstyrks motionerna A460 (c) och A403 (kd) i berörda delar i

den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor

Allmänt om strukturfonder och målområden

Bakgrund

För närvarande finns sju mål för EG:s strukturfonder. Sex av dessa berör

Sverige varav tre avser insatser inom geografiskt avgränsade områden. De

sistnämnda är mål 2, 5b och 6. Utöver målen deltar Sverige i åtta

gemenskapsinitiativ. Inom dessa finns det flera program som är geografiskt

avgränsade. I flera fall avser initiativen samma regioner som de geografiskt

avgränsade målen.

Antalet geografiskt avgränsade målområden i Sverige är elva: fem mål 2-

områden, fem mål 5b-områden och ett mål 6-område. När avgränsningarna av

målområden gjordes i samband med att Sverige blev medlem i EU var det de

tidigare nationella prioriteringarna för regionalt stöd som utgjorde

utgångspunkt för hur målområdena avgränsades.

I meddelandet Agenda 2000 som lades fram av Europeiska kommissionen i juli

1997 behandlas bl.a. konsekvenserna av en utvidgning av EU. Kommissionen lägger

i meddelandet fram förslag om reformer inom flera politikområden, däribland

struktur- och regionalpolitik. På detta område föreslår kommissionen en större

koncentration av insatserna såväl geografiskt som när det gäller inriktningen

på åtgärderna. Effektiviteten måste förbättras bl.a. genom bättre kontroll,

uppföljning och utvärdering samt förenklingar. Närhetsprincipen betonas, alltså

att beslut fattas på den nivå där det är mest ändamålsenligt, liksom

partnerskap.

Antalet mål för strukturfonderna föreslås i Agenda 2000 minskas från dagens

sju till tre, varav två skall vara geografiskt avgränsade och ett mål omfatta

hela länder. De områden som omfattas av de nya geografiskt avgränsade målen

skall reduceras från dagens 51 % av EU:s befolkning till 35-40 %.

Enligt vad representanter för Näringsdepartementet informerat utskottet om

väntas riktlinjer för EU:s framtida struktur- och regionalpolitik bli antagna

vid Europeiska rådets möte i Luxemburg den 12-13 december 1997. Våren 1998

väntas kommissionen lägga fram förslag om nytt regelverk för strukturfonderna.

Där kommer man bl.a. att ange kriterier för prioritering av regioner,

åtgärdsinriktning och hur administrationen av fonderna skall gå till.

Kommissionens förslag till nytt regelverk förhandlas i och beslutas av

ministerrådet. När förhandlingarna är slutförda och ministerrådets beslut

föreligger kan det nationella arbetet starta inom ramen för det nya

strukturfondsprogrammet. Detta beräknas kunna ske i slutet av 1998 eller, om

förseningar uppstår, i början av 1999.

Den svenska regeringens ståndpunkter beträffande inriktningen av EU:s

regional- och strukturpolitik från år 2000 har inom EU:s organ redovisats vid

flera tillfällen. Redan innan Agenda 2000 presenterades klargjorde Sverige sina

positioner i frågan (promemoria från Närings- och handelsdepartementet 1997-06-

19). Regeringen föreslår följande huvudinriktning för EU:s regional- och

strukturpolitik:

* koncentration såväl vad gäller geografisk omfattning som antalet åtgärder

* effektivisering

* reducering av budgeten

* förenklingar beträffande program, genomförande m.m.

* bättre samordning av nuvarande strukturfonder och så lika regelverk för

dessa som möjligt

* radikal minskning av dels antalet mål från nuvarande sju till tre, dels

antalet gemenskapsinitiativ från fjorton till tre

* ökat inflytande för medlemsländerna när det gäller avgränsning av regioner

och utformning av program

Sverige anser att framtida insatser skall koncentreras till de ekonomiskt minst

utvecklade länderna och att budgeten bör minskas för perioden 2000-2006. Vidare

har Sverige uppfattningen att gemenskapsintresset tydligt skall definieras. Det

skall således klart framgå vilket mervärde som väntas uppstå till följd av den

gemensamma regional- och strukturfondspolitiken och vilka prioriteringar som

medlemsländerna har ett gemensamt intresse av och solidariskt vill verka för.

Regeringen konstaterade i positionspromemorian från juni 1997 att en

konsekvens av en reformerad regionalpolitik inom EU blir att det stöd som

Sverige i dag erhåller kommer att påverkas. Stödet till Sverige kommer att

minska. För Sveriges del kommer en reformering av strukturfondspolitiken att

innebära att ett antal val kommer att behöva göras, t.ex. mellan geografiskt

riktade insatser och nationella program för att lösa arbetslöshetsproblemen,

men också mellan regioner som i dag har strukturfondsprogram.

Som tidigare framgått föreslår Agenda 2000 tre nya mål för

strukturfondsprogrammen. Sverige stöder enligt positionspromemorian förslaget

om ett nytt mål 1 som skulle omfatta de ekonomiskt minst utvecklade länderna

och regionerna samt perifert belägna och glest befolkade regioner. Sverige

utgår från att de norra delarna av Sverige (nuvarande mål 6 samt kommuner i

kustområdet) vid inplacering i det nya mål 1 kommer att behandlas på ett med

övriga regioner inom det nya mål 1 likvärdigt sätt vad gäller typ av åtgärder,

nationella stöd etc.

Också förslaget om ett nytt mål 2 stöds av Sverige. Målet föreslås inriktat

på regioner med strukturomvandlingsproblem inom näringsgrenar som jord- och

skogsbruk, industri, servicenäringar, offentlig verksamhet etc. Det går enligt

regeringens bedömning inte att i dag säga vilka geografiska områden som skulle

kunna omfattas av ett nytt mål 2.

Förslaget till nytt mål 3 är inte geografiskt avgränsat utan är ett s.k.

horisontellt mål med inriktning på långsiktigt kvalificerad och

framtidsinriktad kompetensutveckling. Målet stöds av Sverige.

Propositionen

Regeringen avser att återkomma med ytterligare information om inriktning och

genomförande av strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition.

EG:s strukturfonder har för innevarande programperiod förstärkts bl.a. för

att motverka de regionala obalanser inom Europeiska unionen som skapandet av

den inre marknaden bedöms kunna medföra. Genomförandet av EG:s

strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av regionalpolitiken.

Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EG:s strukturfondsprogram

ses över.

Motioner

En rad motioner tar upp frågor som rör stödet från EG:s strukturfonder i dag

och i framtiden liksom samordningen med det nationella stödsystemet. Samtliga

motionärer representerar Moderaterna, Centern, Folkpartiet och

Kristdemokraterna. Bland motionerna återfinns också en fyrpartimotion.

Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 24-26) att antalet målområden bör

kunna reduceras. Det finns inget skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla

medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden.

Dagens mål 6-område bör i framtiden få likvärdigt stöd. Förutsättningarna för

dagens mål 2- och mål 5b-områden får inte försämras. Stöden bör koncentreras

till de mest utsatta områdena. Regeringens agerande i förhandlingarna om

framtida strukturfonder har varit alltför passivt. Det måste bli kraftfullt och

ges högsta prioritet. Riksdagen bör i god tid före 1999 få ta ställning till

svenska riktlinjer för framtida regional- och strukturpolitik.

I kommittémotion A403 (yrk. 5) av Ulf Björklund m.fl. (kd) betonar motionärerna

att Sverige måste påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att de

ger alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en god

miljö.

Enligt kommittémotion A459 (yrk. 3) av Dan Ericsson m.fl. (kd) bör Sverige

verka för ett vidgat skärgårdsbegrepp inom EU så att den nya programperioden

för strukturfondsprogrammen kan omfatta hela skärgården.

I fyrpartimotionen A423 (yrk. 1) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp)

pekar motionärerna på den byråkratiska rundgången av medel som betalas till EU

för att sedan komma tillbaka i form av bidrag från strukturfonderna.

Omfattningen av strukturfondernas mål och målområden bör ses över och

rundgången av medel begränsas.

Ola Sundell (m) hävdar i motion A404 (yrk. 2) att en utvidgning av mål 6-

området till att även omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade

insatser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet.

Margareta Andersson m.fl. (c) pläderar i motion A422 för fortsatt stöd till

utvecklingen i mål 5b-området i sydöstra Sverige.

Sigge Godin m.fl. (fp) uttrycker i motion A429 (yrk. 6) oro över utspädningen

av de regionalpolitiska stöden till allt större områden. EU:s översyn av

målområdena får inte innebära att effektiva satsningar i de mest utsatta

delarna av landet motverkas.

Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) anser i motion A451 (yrk. 3) att

regeringen i förhandlingar om EG:s strukturfonder och regionalpolitik bör verka

för Stockholms skärgård.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för

regionalpolitiken.

Svensk regionalpolitik har utökats och fått delvis nya former efter EU-

inträdet. Detta konstaterar Riksdagens revisorer i en granskningsrapport om

stödgivningen för regional utveckling efter Sveriges EU-inträde. Granskningen,

som genomförts efter förslag från arbetsmarknadsutskottet, har inriktats på de

förändringar som EU-medlemskapet har inneburit för den nationella stödgivningen

vad gäller stödens inriktning och innehåll, finansiering, beslutsgång och

administration. Några av huvudpunkterna i rapporten Re-gionalpolitiskt stöd

efter EU-medlemskapet är följande:

* utgångspunkten bör vara att de strukturfondsmedel som Sverige har tilldelats

också skall utnyttjas

* inför nästa programperiod bör möjligheterna utnyttjas att erhålla en större

andel EG-stöd

* utformningen av programmen bör bli mindre detaljerad inför nästa

programperiod

* samordningen bör öka mellan nationella insatser och sådana insatser som

genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen

* ramprogram skulle kunna användas för att minska belastningen på

länsstyrelser och beslutsgrupper och för att underlätta ansökningsprocessen

för de sökande

* frågan om beslutsgruppernas roll, sammansättning och ansvar bör prövas inför

nästa programperiod

Enligt vad arbetsmarknadsutskottet har erfarit kommer remissbehandlingen av

granskningsrapporten att påskyndas. Därmed bör det bli möjligt för utskottet

att behandla revisorernas slutliga ställningstagande i frågan i anslutning till

att den regionalpolitiska särpropositionen behandlas.

Samtliga motioner som redovisas ovan - A460 (c), A403 (kd) A459 (kd), A423

(kd, m, c och fp), A404 (m), A422 (c), A429 (fp) och A451 (c) - kan direkt

eller indirekt sägas ta upp frågor som rör omfattningen av strukturfondernas

mål och målområden.

I fyrpartimotionen A423 förs krav fram på att göra en översyn av

strukturfondernas mål och målområden. När det gäller översyn av målen sker, som

framgått ovan, redan en sådan i anslutning till behandlingen av Agenda 2000-

förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta fram ett nytt

strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de geografiskt

avgränsade målområdena att ses över. Om antalet mål blir färre och

strukturfondernas budget minskar, vilket är förslag som regeringen förespråkar

och som utskottet inte har anledning att motsätta sig, måste rimligen i ett

senare skede de geografiskt avgränsade målområdena ses över och reduceras.

I dagsläget, när inte ens de nya strukturfondsmålen är fastlagda, är det dock

enligt utskottets uppfattning för tidigt att ta ställning till vilka

geografiska områden i Sverige som bör få stöd under nästa programperiod. I

fråga om dagens mål 6 konstaterar dock utskottet med tillfredsställelse att

regeringen anser att man kan utgå från att området skall ingå i det nya mål 1.

Utskottet vill dock i detta sammanhang uttrycka viss tveksamhet till

regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall

ingå i det nya mål 1. Utskottet vill inte motsätta sig en utökning med

kustområdet förutsatt att samma principer för fördelning av strukturfondsmedel

tillämpas som för nuvarande mål 6. Detta skulle tillföra norra Sverige mer

strukturfondsmedel. Vidare bör en differentiering mellan kust- och inland göras

beträffande typ av åtgärder och andelen strukturfondsmedel i enskilda projekt.

EU:s regionalpolitiska stöd måste, som motionärerna i A403 (kd) framhåller,

syfta till att jämna ut regionala obalanser i fråga om tillgång till arbete,

service m.m. Den aktuella översynen får inte, som framhålls i motion A429 (fp),

innebära att man motverkar effektiva satsningar i de mest utsatta delarna av

landet.

I motionerna A459 (kd) och A451 (c) krävs att skärgårdsfrågor skall

integreras i det nya strukturfondsprogrammet. I dag finns för Sveriges del ett

särskilt mål 5b-område Skärgården som omfattar 300 öar.

I EG:s nya strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 väntas de enskilda

medlemsländernas inflytande öka när det gäller avgränsning av regioner och

utformning av program. Detta är också en inriktning som har starkt stöd från

den svenska regeringen. I och med att det nationella inflytandet väntas öka bör

detta också kunna leda till att den enskilda medlemsstaten får större

möjligheter än i dag att påverka om och i vilken omfattning skärgårdsområden

skall ingå i nationella målområden. Mot denna bakgrund anser utskottet att

motionerna A459 (kd) och A451 (c) bör avstyrkas.

Utskottet återkommer nedan till frågor om samordning mellan nationella

stödområden och målområden samt beslutsformer och administration kring

strukturfonderna.

Utskottet kan inte dela uppfattningen i motion A460 (c) om att regeringen

hittills agerat alltför passivt i förhandlingarna om framtida strukturfonder,

eftersom några förhandlingar ännu inte påbörjats. Utskottet vill dock framhålla

vikten av ett kraftfullt svenskt agerande i de kommande förhandlingarna.

Utskottet förutsätter att en mer ingående diskussion i de aktuella frågorna

kan föras i anslutning till behandlingen av den kommande särpropositionen

vilken bör kunna ske i god tid före 1999. Mot bakgrund av vad som ovan har

anförts avstyrker utskottet motionerna A460 (c), A403 (kd), A423 (kd, m, c och

fp), A404 (m), A422 (c) och A429 (fp) och i berörda delar i den mån de inte kan

anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Samordning mellan nationella stödområden och målområden

Bakgrund

Under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden redovisas ovan vissa

uppgifter om målområden.

Målområdena omfattar betydligt fler personer än de områden som ingår i de

nationella stödområdena. Av tabellen nedan framgår i vilken utsträckning

målområde eller del av målområde också utgör nationellt stödområde. Ett kryss

visar att områdena eller delar av områdena sammanfaller.

Samband mellan målområden för EU:s strukturfondsmedel och Sveriges nationella

stödområden

-------------------------------------------------------

|Målområde |Stöd- |Stöd- |Tillfälligt|Ej |

| |område |område |stöd- |nationellt |

| |1 |2 |område |stödområde |

-------------------------------------------------------

|Mål 2 | | | | |

| | | | | |

|Norra | | | x | x |

|Norrlandskus- | | | | |

|ten | | | | |

-------------------------------------------------------

|Ångermanlands-| | | x | |

|kusten | | | | |

-------------------------------------------------------

|Bergslagen | | x | x | x |

-------------------------------------------------------

|Fyrstad | | | | x |

-------------------------------------------------------

|Blekinge | | | x | x |

-------------------------------------------------------

|Mål 5b | | | | |

-------------------------------------------------------

|Västerbotten/Gävle/ Dala|| | x | x |

-------------------------------------------------------

|Västra | | x | | x |

|Sverige | | | | |

-------------------------------------------------------

|Sydöstra | | | x | x |

|Sverige | | | | |

-------------------------------------------------------

|Gotland | | | | x |

-------------------------------------------------------

|Mål 6 | | | | |

-------------------------------------------------------

|Norrbotten | x | x | | |

-------------------------------------------------------

|Västerbotten | x | x | | |

-------------------------------------------------------

|Västernorrland| x | x | | |

-------------------------------------------------------

|Jämtland | x | x | | x |

-------------------------------------------------------

|Gävleborg | | x | | |

-------------------------------------------------------

|Dalarna | | x | | |

-------------------------------------------------------

|Värmland | | x | | |

-------------------------------------------------------

Källa: Riksdagens revisorer, 1997 och NUTEK, 1997.

Propositionen

Eftersom den regionalpolitiska problembilden inte har förändrats nämnvärt

föreslår regeringen i budgetpropositionen ingen ändring i

stödområdesindelningen. Regeringen avser att, som framgått tidigare, återkomma

med ytterligare information om inriktning och genomförande av

strukturfondsprogrammen i en regionalpolitisk proposition.

Motion

Axel Andersson m.fl. (s) förespråkar i motion A412 (delvis) förhandlingar med

EG-kommissionen i syfte att förändra reglerna för lokaliseringsbidraget enligt

vad som behandlas nedan under rubriken Regionalt utvecklingsstöd. En förändring

bör enligt motionärerna åtföljas av anpassning av den nationella

stödområdesindelningen så att de kommuner som ingår i EU:s olika målområden

också innefattas i det nationella stödsystemet.

Som framgått tidigare under rubriken Allmänt om strukturfonder och målområden

anser Centerpartiet i motion A460 att antalet målområden bör kunna reduceras

samt att det inte finns något skäl att helt knyta möjligheterna att erhålla

medel från strukturfonder och gemenskapsinitiativ till nationella stödområden.

Utskottets ställningstagande

Regeringen anser att en koordinering bör ske mellan EU-medlemsstaternas

prioriteringar i den nationella politiken och de insatser som sker genom EU.

Det kan t.ex. gälla avgränsningen av stödområden för nationella

regionalpolitiska stöd till företag och avgränsningen av områden för insatser

med strukturfondsmedel. Detta framgår av en den förut nämnda

positionspromemorian rörande Agenda 2000 (Närings- och handelsdepartementet

1997-06-19).

Frågan om samordning mellan nationella stödområden och målområden behandlas

vidare i rapporten Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet som nyligen

publicerats av Riksdagens revisorer men som ännu inte har remissbehandlats. Som

framgått av den tidigare redovisningen av några av rapportens huvudförslag,

presenteras förslag om ökad samordning mellan nationella insatser och sådana

insatser som genomförs inom ramen för strukturfondsprogrammen. Det gäller både

stödformer, stödområden och planering av stödåtgärder för regional utveckling.

Utskottet är för närvarande inte berett att ta definitiv ställning i de

frågor som har aktualiserats i ovannämnda motioner. I avvaktan på ett slutligt

ställningstagande från Riksdagens revisorer under våren 1998 samt regeringens

överväganden i en regionalpolitisk särproposition anser utskottet att motion

A412 (s) bör avslås i berörd del.

Utskottet tar i avsnittet Regionalt utvecklingsstöd upp frågan om

medfinansiering av denna nationella stödform i strukturfondsprogram.

Beslutsformer och administration kring strukturfonderna

Propositionen

Arbetet med strukturfondsprogrammen har medfört stora administrativa för-

ändringar för den svenska regionalpolitiken.

Regionpolitiken inom EU har fört med sig ett mer utvecklat regionalt

partnerskap med ett ökat samarbete mellan olika intressenter i näringsliv och

samhälle. Möjligheterna att effektivisera genomförandet av EU:s

strukturfondsprogram ses över.

Motioner

Centerpartiet anser i partimotion A460 (yrk. 21) att reglerna kring

strukturfondsstöden är alltför detaljerade. Förenklingar i regelverken måste

göras för att uppnå bättre lokal anpassning och därmed större effektivitet.

Flerpartimotionen A423 (yrk. 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp)

hävdar att den nationella administrationen och beslutsformerna kring

strukturfondsmedlen bör ses över och förenklas.

Erling Bager (fp) förordar i motion A441 att åtgärder vidtas så att kommuner

och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av EG:s

strukturfondsmedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om att byråkratin kring

strukturfondsstöden måste minska och regelsystemen bli enklare. Det är bl.a.

mot den bakgrunden som arbetsmarknadsutskottet initierat den granskning som

genomförts av Riksdagens revisorer rörande stödgivningen för regional

utveckling efter Sveriges inträde i EU och som har redovisats ovan.

Även om utskottet i likhet med motionerna A460 (c), A423 (kd, m, c och fp)

och A441 (fp) vill ha till stånd förenklingar av hanteringen av

strukturfondsstöd anser utskottet inte att något tillkännagivande till

regeringen kan anses nödvändigt, eftersom regeringen själv uppger att frågan

skall ses över. Med anledning av vad som anförs i motion A441 (fp) vill

utskottet poängtera att åtgärder mot byråkrati och krångel kring

strukturfonderna måste syfta till att underlätta hanteringen för såväl

offentliga som privata mottagare liksom för föreningar, stiftelser etc.

Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

Som tidigare redovisats räknar utskottet med att ta upp förslagen från

Riksdagens revisorer om regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet i samband

med behandlingen av den regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet utgår

vidare från att regeringen i den regionalpolitiska propositionen redovisar de

åtgärder som vidtas eller planeras för att underlätta ärendehandläggningen i

anslutning till strukturfonderna och i förekommande fall lägger fram förslag

för riksdagen om hur förenklingar och effektivisering kan göras.

Glesbygdsverket

Bakgrund

Glesbygdsverket har enligt regleringsbrevet för 1997 haft i uppdrag att

analysera och bedöma effekterna av utvecklingen i glesbygds- och

landsbygdsområden samt att till regeringen lämna förslag till en

utvecklingsinriktad glesbygds- och landsbygdspolitik. Verket har våren 1997

överlämnat rapporten Förnyelsens landskap - bygdepolitik för 2000-talet till

regeringen. Rapporten innehåller förslag till en ny bygdepolitik med

prioriterade åtgärder för gles- och landsbygden. Regeringen har ännu inte tagit

ställning till förslagen.

Motion

Leo Persson m.fl. (s) tar i motion A448 (yrk. 2) upp frågan om förverkligande

av det förslag till modell för bygdepolitik med åtgärdsprogram som

Glesbygdsverket har överlämnat till regeringen. Motionärerna anser att

regeringen bör ge direktiv till bl.a. Glesbygdsverket att sätta i gång med

åtgärdsprogrammet i avvaktan på den regionalpolitiska propositionen.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är naturligt att ta ställning till den

framtida gles- och landsbygdspolitiken i anslutning till övriga

regionalpolitiska ställningstaganden i samband med behandlingen av den

aviserade regionalpolitiska särpropositionen. Utskottet anser mot denna

bakgrund att motion A448 (s) bör avslås i berörd del.

Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor

Propositionen

NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och uppbyggande av ett nationellt

resurscentrum för kvinnor med motsvarighet på regional och lokal nivå är

betydelsefullt. Detta bör enligt regeringen tas till vara och utveckla den

resurs som kvinnor utgör i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen avser

att uppdra åt NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt

resurscentrum för kvinnor under ytterligare en period.

Motioner

Ett flertal motioner tar upp frågor rörande organisation och medel för cen-

tralt, regionala och lokala resurscentrum för kvinnor.

I detta sammanhang behandlas motioner som rör organisation m.m. av re-

surscentrum. Motionsförslag rörande medel till resurscentrum behandlas i

avsnittet Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder.

Enligt Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion A408 skall ett nationellt resurs-

centrum organiseras som ett självständigt fristående råd eller en kommitté med

en egen budget.

Eva Goës m.fl. (mp) hävdar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 3) att en

förutsättning för ett framgångsrikt arbete är en samordnande organisation på

central nivå som skall arbeta med ett underifrånperspektiv med nätverk och

regionala resurscentrum som målgrupp. Frågan om en mer fristående placering av

det nationella resurscentrumet bör utredas. I styrelsen bör projektledaren ingå

liksom representanter från regionala och lokala resurscentrum samt

generaldirektörerna för NUTEK och Glesbygdsverket. En referensgrupp bör vidare

tillsättas.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11

delvis) att det nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett

eget budgetansvar.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) konstaterar i motion Sk321 (yrk. 10

delvis) att länsstyrelserna är huvudmän för regionala resurscentrum för

kvinnor. Det nationella centrumet bör ha stödjande, samordnande, informativa

och administrativa funktioner. På motsvarande sätt som länsstyrelserna är

huvudmän för regionala resurscentrum bör kommunerna vara huvudmän för lokala

resurscentrum.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen i regleringsbrevet för 1998

att ta upp frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor och där ge NUTEK i

uppdrag att i samråd med Glesbygdsverket driva centrumet för ytterligare en

period. När det gäller verksamheten vid regionala och lokala resurscentrum för

kvinnor konstaterar utskottet att länsstyrelserna enligt regleringsbrevet för

budgetåret 1997 (utgiftsområde 18) skall uppmärksamma åtgärder för kvinnor. De

skall därvid medverka till att verksamheten vid resurscentrum för kvinnor kan

fortsätta.

Utskottet är i dagsläget inte berett att ta ställning till motionärernas

förslag om organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor utan förutsätter att

regeringen tar upp frågan i den regionalpolitiska särpropositionen. Motionerna

A408 (s), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) avstyrks därmed i berörda delar.

Utskottet återkommer nedan under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder till

frågan om medel för resurscentrum för kvinnor.

Företagsstöd - enskilda stödformer

Bakgrund

EG:s statsstödsregler reglerar stödpolitiken i medlemsstaterna. Medlemsländerna

kan bedriva en egen nationell regionalpolitik genom åtgärder, anpassningar och

stödinsatser. För statsstöd till näringsverksamhet gäller emellertid EG:s

regler för statlig stödgivning till näringslivet. Allt stöd till företag

inklusive stöd från strukturfonderna omfattas av EG:s statsstödsregler.

Huvudregeln är att allt statsstöd som snedvrider eller hotar att snedvrida

konkurrensen är förbjudet om det påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Statsstöd är dock tillåtet om det t.ex. syftar till att främja den ekonomiska

utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det

råder allvarlig brist på sysselsättning. Stöd kan också tillåtas om det

underlättar utvecklingen av viss näringsverksamhet eller vissa regioner.

EG-kommissionen övervakar medlemsstaternas stödpolitik. Nya stöd och

ändringar i existerande stöd måste anmälas till och godkännas av kommissionen

som i och med detta reglerar hur den nationella stödgivningen får bedrivas.

Detta gäller i första hand stödområdenas omfattning, stödens utformning och

maximala bidragsnivåer. Vid EU-inträdet existerande stöd får tillämpas till

dess att kommissionen har lämnat besked om stödet. En ny stödform får dock inte

beviljas förrän kommissionen godkänt den.

Inför EU-medlemskapet bedömde den svenska regeringen att man skulle kunna

behålla den nationella regionalpolitiken vid sidan om strukturfondsprogrammen.

Strukturfondsmedlen skulle inte integreras med den nationella stödgivningen

utan utgöra ett komplement till denna.

Efter att Sverige blev medlem i EU kan landsbygdsstöd användas för

medfinansiering (samfinansieras med EG-stöd) i områden som berörs av målen 2,

5b och 6. Landsbygdsstöd kan också, om det ingår som delfinansiering, fr.o.m.

1997 beviljas till tätorter som omfattas av strukturfondsprogram.

Samfinansieringen med EG-stöd går till så att länsstyrelserna söker EG-stöd

inom ramen för strukturfondsprogrammen för sådana åtgärder som landsbygdsstödet

skall användas för. Därefter fördelas stöd enligt den förordning som gäller för

landsbygdsstöd. Följden blir att länsstyrelsernas medel för landsbygdsstöd ökar

utan att det påverkar omfattningen av övriga stödformer som finansieras via

länsanslaget. De som söker landsbygdsstöd kan beviljas EG-stöd utan att behöva

följa den procedur som föreskrivs för EG-ansökningar.

Möjligheterna till medfinansiering innebär som nämnts att de medel som

länsstyrelserna har avsatt för landsbygdsstöd kan utökas med EG-stöd. På

liknande sätt kan tillfälligt småföretagsstöd samfinansieras med EG-stöd i

målen 2 och 5b. Regionalt utvecklingsstöd (lokaliserings- och

utvecklingsbidrag) kan däremot inte med de regler som gäller i dag användas för

att samfinansiera strukturfondsprogram. Samtliga nationella stödformer har

alltså inte integrerats i hanteringen av strukturfondsstöden. Detta kan sägas

innebära att Sverige tillämpar två delvis skilda stödsystem.

Propositionen

Regeringen bedömer att de regionalpolitiska företagsstöden i huvudsak fungerar

väl och att de bidrar till att näringslivet utvecklas i de regionalpolitiskt

prioriterade områdena. Uppföljningen av vissa stödformer behöver förbättras.

Effekterna av nedsatta socialavgifter m.m. bör utvärderas. I det sammanhanget

bör också ställas frågan om möjligheterna att förbättra metoderna att mäta de

samhällsekonomiska effekterna av företagsstöden.

I samband med genomförandet av den nya regionala näringspolitiken bör

förändringar göras av de regionalpolitiska företagsstöden för att öka

möjligheterna att använda stöden flexibelt till många olika ändamål och därmed

öka effektiviteten i stödsystemen.

Regionalt utvecklingsstöd

Propositionen

Regeringen anser att det är otillfredsställande att inte villkoret att minst 40

% av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av det regionala

utvecklingsstödet skall förbehållas vardera könet uppnås. Regeringen avser

därför att ge NUTEK i uppdrag att finna nya vägar att uppnå detta mål.

Hänsyn till miljön skall tas vid beslut om stöd.

Motion

Axel Andersson m.fl. (s) hävdar i motion A412 (delvis) att när det gäller

företagsstöd till små och medelstora företag är endast landsbygdsstödet godkänt

och förhandlat med EG-kommissionen inom ramen för statsstödsreglerna. För

stödformen kan 30 % av de medel som länsstyrelsen beslutat om återsökas från

EG:s strukturfonder. Sverige bör enligt motionären begära en omförhandling med

kommissionen i syfte att även 30 % av lokaliseringsbidragen skall kunna

återsökas från EG:s strukturfonder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först ansluta sig till regeringens uppfattning att miljöaspekter

skall vägas in vid beslut om företagsstöd.

Gällande regler för hur nationellt regionalpolitiskt företagsstöd får

medfinansiera strukturfondsmedel har redovisats ovan. Där framgår att

landsbygdsstöd och tillfälligt småföretagsstöd för närvarande kan utgöra

medfinansiering i områden som berörs av vissa mål.

Utskottet har underrättats om att vid de möten med övervakningskommittéer för

olika målområden som äger rum i november-december 1997 tas frågan upp om

ytterligare nationella företagsstöd skall kunna medfinansiera programmen. För

mål 2 och mål 6 läggs då fram förslag om att göra regionalt utvecklingsstöd

medfinansieringsbart med dessa strukturfondsprogram. Stödet skall i första hand

användas för att medfinansiera s.k. mjuka investeringar och nylokaliseringar

inom de ramar som anges i respektive programdokument. Inget förslag av denna

karaktär läggs fram beträffande mål 5b.

Mot bakgrund av vad som här har redovisats avstyrks motion A412 (s) i berörd

del.

Landsbygdsstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att regionalt utvecklingslån namnändras till landsbygdslån.

Den sammanlagda finansieringen med landsbygdsstöd (landsbygdsbidrag och

landsbygdslån) skall i fortsättningen uppgå till högst 70 % av stödunderlaget.

Landsbygdsstöd skall fortsättningsvis lämnas endast till små och medelstora

företag, med undantag för i det fall att stora företag medverkar i ett

samverkansprojekt tillsammans med små och medelstora företag.

Regeringen begär riksdagens godkännande av detta förslag (avsnitt 4.2).

Motion

Kommittémotion A804 (yrk. 10) av Barbro Johansson m.fl. (mp) pläderar för att

det mindre landsbygdsstödet, det s.k. mikrostödet, bör kunna sökas även av

kvinnor i tätort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att själva benämningen på stödformen -

landsbygdsstöd - indikerar att det är ett stöd som har regionalpolitiska

syften. Stödet kan enligt förordningen (1994:557) om landsbygdsstöd med vissa

undantag lämnas i stödområden, glesbygdsområden och landsbygdsområden.

Förordningen anger ramar för vad som skall anses vara ?glesbygd? respektive

?landsbygd? men i övrigt är det länsstyrelsen som definierar vad som ryms inom

de båda begreppen.

Ramarna för stödet ger, enligt Glesbygdsverkets och Konsumentverkets

gemensamma rapport Service i gles- och landsbygd, relativt stort utrymme för

variationer i tolkningen. I rapporten drar de båda myndigheterna slutsatsen att

en alltför stor andel av det stöd som ursprungligen var tänkt för perifera

områden med låg tillgänglighet i stället koncentreras till tätorter och områden

nära tätorter. Utskottet finner det olyckligt med en sådan utveckling. Den

leder enligt utskottets mening i riktning mot vad som skulle kunna betecknas

som en utspädning av landsbygdsstödet. Stödet bör även i fortsättningen vara

ett regionalpolitiskt stöd och inte utvecklas till ett mer generellt

näringspolitiskt stöd, vilket förefaller vara vad motionärerna förespråkar. För

det senare ändamålet finns en rad andra stödformer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i stödformen

landsbygdsstöd. Motion A804 (mp) avstyrks i berörd del.

Sysselsättningsbidrag

Propositionen

Syftet med den nuvarande stödformen sysselsättningsbidrag är att främja ökad

sysselsättning i stödområdena 1 och 2 genom att täcka en del av de ökade

kostnader som uppkommer i samband med nyanställningar.

Sysselsättningsbidraget lämnas i dag, med vissa undantag, utan särskild

behovsprövning, till företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Regeringen

föreslår att det i varje enskilt ärende rörande bidraget i fortsättningen skall

göras en prövning av om stödet är nödvändigt för att åstadkomma den avsedda

sysselsättningsökningen. Nuvarande bidragsbelopp skall betraktas som

maximinivåer och prövas i varje enskilt ärende.

Budgetpropositionen föreslår vidare att medel för sysselsättningsbidrag

fortsättningsvis skall anvisas som ett nytt ändamål under anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder, vilket ytterligare ökar flexibiliteten i det

regionalpolitiska arbetet. Den föreslagna ändringen beräknas på sikt innebära

en besparing på 90 miljoner kronor per år. Även framdeles kommer enligt

regeringen de flesta beslut om sysselsättningsbidrag att fattas av

länsstyrelserna, men både regeringen och NUTEK skall i vissa fall kunna fatta

sådana beslut. Det bör enligt propositionen vara en uppgift för regeringen att

närmare utforma de nya bestämmelser som kan erfordras med anledning av detta

förslag.

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som föreslagits beträffande

sysselsättningsbidraget (avsnitt 4.3).

Som tidigare redovisats prövar EG-kommissionen nationella företagsstöd för

att bedöma om dessa står i överensstämmelse med EG:s statsstödsregler. I

samband med sådan prövning har kommissionen föreslagit lämpliga åtgärder för

att sysselsättningsbidraget skall överensstämma med statsstödsreglerna.

Förslagen innefattade krav på utbildning i samband med nyanställning, att

rekrytering i första hand skall ske av arbetslösa samt att bidraget endast

skall lämnas vid anställningar som gäller tills vidare. Dessa förändringar har

införts i förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och trädde

i kraft den 15 juni 1997. EG-kommissionen har därefter godkänt

sysselsättningsbidraget.

Motioner

Fyra motioner pekar på konsekvenserna av de regeländringar som har gjorts

beträffande sysselsättningsbidraget. I tre av motionerna framförs krav på att

omförhandla eller återställa regler medan en motion vill utreda turistnäringens

situation och kompensera denna för olägenheter till följd av regeländringen.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) förordar i motion A434 (yrk. 1 delvis) att

reglerna rörande sysselsättningsbidrag bör återställas.

Erik Arthur Egervärn (c) anser i motion A432 att regeringen bör omförhandla

reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen så att inte

turistnäringen med sitt säsongsberoende drabbas särskilt negativt.

Enligt Lena Sandlin (s) i motion A442 bör regeringen utreda turistnäringens

situation och kompensera näringen för nackdelarna med de ändrade reglerna

rörande sysselsättningsbidrag.

Även Rune Berglund och Jörgen Persson (s) pekar i motion A449 på behovet av att

omförhandla reglerna för sysselsättningsbidraget med EG-kommissionen.

Utskottets ställningstagande

När det gäller de regionalpolitiska företagsstöden har en allmän strävan de

senaste åren varit att tona ner driftsstödens betydelse till förmån för

investeringsstöd som kan ses som en mer offensiv stödform.

Vad beträffar sysselsättningsbidraget har utskottet erfarit att regeringen

förhandlat med EG-kommissionen i flera år om huruvida stödformen är förenlig

med EG:s statsstödsregler. Efter den ingående prövning som gjorts i dessa

förhandlingar har regeringen gjort bedömningen att de regelförändringar som

genomfördes sommaren 1997 (SFS 1997:208) var en förutsättning för att

kommissionen skulle godkänna stödformen såsom förenlig med statsstödsreglerna.

Utskottet, som utgår från att regeringen gjort en omsorgsfull prövning av

frågan, anser mot denna bakgrund att motionerna A434 (c), A432 (c) och A449 (s)

bör avstyrkas.

Vad beträffar motion A442 (s) vill utskottet peka på att regeringen under

senare år har tagit flera initiativ som gäller turistnäringen. Riksdagen

fattade våren 1995 beslut om inriktningen och utformningen av turistpolitiken.

På förslag av Turistdelegationen har riksdagen därefter under 1996 antagit ett

handlingsprogram för utveckling av svensk turism. För närvarande gör

Turistdelegationen på uppdrag av regeringen riktade studier av

förutsättningarna för utveckling av svensk turism. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 februari 1998. Under den aktuella tidsperioden har regeringen

vidare satt av 90 miljoner kronor för internationell marknadsföring av Sverige

som turistland. Sammantaget finner utskottet att statsmakterna under de senaste

åren har satsat betydande resurser på att främja turistnäringen. Utskottet

föreslår mot denna bakgrund att motion A442 (s) avslås.

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om förändringar rörande

stödformen sysselsättningsbidrag.

Småföretagsstöd

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1994 att överföra medel från arbetsmarknadspolitiska

åtgärder till länsstyrelserna för särskilda åtgärder för regional utveckling

och tillväxt (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366). Medlen skulle användas

för tillfälligt småföretagsstöd som regleras i förordningen (1994:773) om

tillfälligt småföretagsstöd. Vidare kunde medlen utgå till s.k. konsultcheckar

och andra företagsinriktade åtgärder. Under budgetåren 1994/95 och 1995/96 har

800 respektive 400 miljoner kronor överförts till länsstyrelserna för nämnda

åtgärder. Utöver dessa medel har regeringen i särskilda beslut åren 1996 och

1997 tilldelat länsstyrelserna ytterligare medel för småföretagsstöd under åren

1996, 1997 och 1998.

Propositionen

Tillfälligt småföretagsstöd skall inte längre vara en temporär åtgärd utan bör

ingå bland de företagsinriktade åtgärder som länsstyrelserna kan vidta.

Stödformen föreslås därför i fortsättningen benämnas småföretagsstöd.

Tillfälligt småföretagsstöd kan lämnas i hela landet till företag som uppfyller

vissa villkor. I propositionen begärs riksdagens godkännande av det framlagda

förslaget (avsnitt 4.4).

Det är otillfredsställande att det inte har varit möjligt att uppnå villkoret

att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet

skall förbehållas vartdera könet. Regeringen avser därför att uppdra till NUTEK

att finna nya vägar att uppnå detta mål.

Motion

I kommittémotion A804 (yrk. 11) föreslår Barbro Johansson m.fl. (mp) att

småföretagsstödets villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till

50 % (± 1 anställd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att en fristående utvärdering som gjorts av

Nordlandsforskning i Bodö och som redovisas i budgetpropositionen visar på

betydande effekter av verksamheten med tillfälligt småföretagsstöd,

konsultcheckar och andra företagsinriktade projekt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att det tillfälliga

småföretagsstödet inte längre skall vara en temporär åtgärd utan bör ingå bland

andra företagsinriktade stödformer med benämningen småföretagsstöd. Några

ändringar av reglerna för stödformen är inte aktuella vilket exempelvis innebär

att småföretagsstödet även i fortsättningen kommer att kunna lämnas i hela

landet.

Som framgått ovan kan medel till särskilda åtgärder för regional utveckling

och tillväxt förutom till tillfälligt småföretagsstöd också lämnas till

konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder.

När det ursprungliga programmet med särskilda åtgärder för regional

utveckling och tillväxt utformades våren 1994 sades det uttryckligen att

programmet skulle skapa möjligheter till tillväxtfrämjande insatser i hela

landet. Denna inriktning har också gällt i de beslut om särskilda åtgärder för

regional utveckling och tillväxt som beslutats sedan dess och som redovisas i

budgetpropositionens avsnitt 3.2.7.

Småföretagsstöd kommer även i framtiden att kunna lämnas i hela landet. Också

för vad som i åtgärdsprogrammen benämnts ?andra företagsinriktade åtgärder?

finns den möjligheten genom de medel för regional projektverksamhet som

finansieras via anslaget A 1.

Möjligheten att lämna konsultcheckar i hela landet bör enligt utskottets

uppfattning kvarstå i samband med den förändring som genomförs.

När det gäller det förslag som läggs fram i motion A804 (mp) delar utskottet

regeringens uppfattning att det är otillfredsställande att villkoret om att

minst 40 % av nytillkommande arbetsplatser skall förbehållas vartdera könet,

inte kan uppnås. Trots att villkoret, som innefattar vissa möjligheter till

undantag, har funnits i mer än 20 år uppgår andelen kvinnor i företag som har

beviljats regionalt utvecklingsstöd endast till ca 30 %. Att i detta läge,

såsom motionärerna i A804 föreslår, höja villkoret från 40 % till 50 %, bedömer

utskottet i dagsläget som orealistiskt. I stället måste inriktningen vara att

få praktiskt genomslag för bestämmelsen som den ser ut i dag. Utskottet kommer

med intresse att ta del av NUTEK:s förslag om hur den befintliga regeln skall

omsättas i praktiken. Med det anförda avstyrks den aktuella motionen.

Stöd till kommersiell service

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att avskrivningslånet namnändras till

investeringsbidrag.

Investeringsbidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 85 % av

utgifterna för vissa investeringar i sådana dagligvarubutiker och

drivmedelsanläggningar som har ett väl utbyggt utbud av grundläggande

servicefunktioner. Servicebidrag skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst

200 000 kr till sådana verksamheter.

Investeringsbidrag skall i fortsättningen kunna lämnas med högst 50 % av

utgifterna för vissa utbildningsåtgärder för butiksägare och anställda. Inve-

steringslån skall upphöra. Regionalt utvecklingslån namnändras till

landsbygdslån. Hemsändningsbidraget föreslås förbättras bl.a. genom att det

fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 30 kr per hushåll och

inköpstillfälle förutsatt att respektive kommun bidrar med ett minst lika stort

belopp. I särskilda fall skall bidraget kunna uppgå till högst 45 kr.

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad som har föreslagits beträffande

stöd till kommersiell service (avsnitt 4.5).

Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades möjligheterna till avskrivningslån till

investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten

genom föreskrifter i lag eller förordning. Den ökade stödmöjligheten syftar

bl.a. till att underlätta för butiker och bensinstationer att ersätta

miljöfarliga köldmedier i kyl- och frysanläggningar samt för att förse

bensinanläggningar med utrustning för bensinåtervinning.

Motion

Helena Frisk m.fl. (s) anser i motion A435 att kretsen av företag som kan

erhålla bidrag för byte av kyl- och frysanläggningar bör vidgas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förändringar i reglerna för stöd

till kommersiell service. Utskottet noterar att underlaget till förslaget har

tagits fram gemensamt av Glesbygdsverket och Konsumentverket samt att

remissinstanserna överlag har varit positiva till utredningsförslaget. Såvitt

utskottet kan bedöma innebär regeringens förslag en effektivisering av stödet

till kommersiell service samtidigt som det ryms inom ramen för anslaget A 1.

När det gäller motion A435 konstaterar utskottet att en av förutsättningarna

för glesbygdens fortlevnad och utveckling är att det finns en rimlig

försörjning med dagligvaror och drivmedel. Stödet till kommersiell service

skall bidra till att glesbygdens invånare och konsumenter har tillgång till ett

väl utbyggt nät av livsmedelsbutiker och bensinstationer. Syftet med stödet är

alltså inte i första hand att det skall utgöra ett företagsstöd. För detta

ändamål finns andra regionalpolitiska stödformer. Mot denna bakgrund avvisar

utskottet en utvidgning av den karaktär som motion A435 (s) föreslår och anser

därmed att motionen bör avslås.

Transportbidrag

Propositionen

I avvaktan på fortsatta överläggningar med EG-kommissionen om transportbidraget

anser regeringen att bidraget skall behållas oförändrat. Regeringen tar därför

inte ställning till transportbidragsutredningens betänkande Konkurrensneutralt

transportbidrag (SOU 1997:94).

Vid de överläggningar angående nedsatta socialavgifter som pågår med EG-

kommissionen och som redovisas i budgetpropositionen (inledningen till avsnitt

4) har kritik framkommit från kommissionen mot den nuvarande utformningen av

stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av

socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med

denna stödform.

Motion

Lena Sandlin (s) fäster i motion A436 uppmärksamhet på

Transportbidragsutredningens förslag till konkurrensneutralt transportbidrag

och pekar på bristande konkurrensneutralitet mellan olika transportslag och en

snedvridning av transportarbetet, vilket i sin tur leder till brister i

resursanvändningen.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen att i den regionalpolitiska

särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Utskottet anser att

propositionen bör avvaktas och avstyrker därmed motion A436 (s).

Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998

Allmänna frågor

Inledning

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt den uppställning som

framgår av bilaga 2. Sammanlagt tas nio anslag upp under utgiftsområdet.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört med

tidigare ordning, vilket framgår under respektive anslagsrubrik. Av

uppställningen i bilaga 2 framgår också motionsförslag rörande anslagen.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande (1997/98:AU2y) till

finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 19.

Riksdagen har genom beslut (1997/98:FiU1, rskr. 35) anslutit sig till vad

arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet förordat. Utgiftsramen för

budgetåret 1998 har genom riksdagsbeslutet fastslagits till 3 605 miljoner

kronor.

Motioner

Per Unckel m.fl. (m) betonar i kommittémotion A299 (yrk. 3) att det för att

uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens

utveckling. En rad besparingar, bl.a. på det regionalpolitiska området, krävs

för att genomföra Moderaternas politik för företagande, arbete och utveckling,

vilken enligt partiet skapar förutsättningar för att de aktuella regionerna

skall kunna växa av egen kraft. Goda möjligheter till utbildning är en viktig

del i detta, och en betydande kunskapssatsning till stöd för regional

utveckling bör genomföras så att tillgången till utbildning ökar på orter som i

dag har ett begränsat utbud. Kommuner och landsting bör mer aktivt än i dag

delta i medfinansieringen av strukturfondsprojekt.

Miljöpartiets förslag i partimotion A309 (yrk. 5 och 6) sammanfaller med

propositionens. Partiet vill avvakta en regionalpolitisk särproposition.

Annika Nilsson m.fl. (s) förespråkar i motion A444 (delvis) att hanteringen av

det s.k. landshövdingeuppdraget läggs över på de regionala självstyrelseorganen

efter 1998.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än Moderaterna i kommittémotion A299 om

att det är nödvändigt att främja företagens utveckling om målen med

regionalpolitiken skall kunna uppfyllas. Det är också en huvudinriktning i

utformningen av den nya närings- och regionalpolitiken. Företagsstöden görs mer

flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och lokala

förutsättningar. Likaså instämmer utskottet i Moderaternas uppfattning att goda

möjligheter till utbildning är en viktig del i regionalpolitiken. Detta kommer

tydligt till uttryck i den särskilda statliga vuxenutbildningssatsning som går

under benämningen kunskapslyftet och där medel utgår till minst 100 000

helårsplatser per år från hösten 1997. Denna satsning innebär stora

resurstillskott för utbildning i hela landet. Utbildningsutskottet föreslår i

betänkande 1997/98:AU1 att ytterligare 10 000 platser anordnas inom

kunskapslyftet. Något riksdagsbeslut har ännu inte fattats i frågan.

Även om utskottet alltså i allmänna termer instämmer i motionärernas

uppfattning har utskottet ingen förståelse för hur detta bäst skulle kunna

uppnås med sänkta regionalpolitiska anslag. Utskottet är för närvarande inte

berett att ta ställning till frågan om kommuner och landsting mer aktivt bör ta

del i medfinansieringen av strukturfondsprojekt. På denna punkt bör den

regionalpolitiska särpropositionen avvaktas. Utskottet avstyrker således motion

A299 (m) i berörd del.

Utskottet noterar att förslagen från Miljöpartiet i motion A309 inte innebär

några avvikelser i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Regionala självstyrelseorgan

Utskottet övergår nu till att behandla motion A444 (s). Utskottet tar därvid

inte upp de delar av motionen som avser bl.a. kulturfrågor, Östersjösamarbete,

näringspolitiska insatser, livsmedelsfrågor, infrastruktur m.m., utan behandlar

i detta sammanhang endast frågan om huruvida de medel som avsatts med anledning

av det s.k. landshövdingeuppdraget skall få disponeras av regionala

självstyrelseorgan. Övriga delar av motionen avser utskottet att behandla i ett

senare betänkande med anledning av den regionalpolitiska propositionen.

Verksamheten med regionala självstyrelseorgan regleras genom lagen

(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. I de

försökslän som omfattas av försöksverksamheten - Kalmar, Gotlands och Skåne län

- skall självstyrelseorganet från länsstyrelsen överta ansvaret för det

sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga

utveckling enligt förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (det

regionala utvecklingsansvaret).

I budgetpropositionen har regeringen, vilket redovisas nedan, angivit för

vilka ändamål medel från anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder avses

tillföras de regionala självstyrelseorganen.

I det s.k. landshövdingeuppdraget fick landshövdingarna hösten 1996 i uppdrag

att samordna regionala åtgärder för ökad tillväxt och sysselsättning. En första

rapport skulle inlämnas till regeringen senast den 15 december 1996. Regeringen

har därefter bedömt landshövdingarnas förslag bl.a. med avseende på deras

påverkan på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i länen, graden av

samverkan mellan aktörer samt jämställdhetsaspekter och fördelat medel till

länen samt NUTEK utifrån detta. För samtliga län har t.o.m. 1998 sammantaget

363 miljoner kronor fördelats med anledning av landshövdingeuppdraget genom

regeringsbeslut den 26 september 1996 och den 13 mars 1997. De aktuella medlen

finns upptagna på det under tolfte huvudtiteln på tilläggsbudget för budgetåret

1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16 Program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt.

Enligt vad utskottet har erfarit bereds inom Regeringskansliet för närvarande

frågan om uppdelning till länsstyrelser respektive regionala självstyrelseorgan

av kvarstående medel på anslaget A 16. Utskottet anser att det i detta

sammanhang är väsentligt att beakta det regionala utvecklingsansvar som enligt

lag ålagts självstyrelseorganen. En utgångspunkt för de fortsatta övervägandena

rörande fördelning av eventuella kvarvarande medel från anslaget måste mot

denna bakgrund vara att merparten av de återstående medlen bör tillföras

självstyrelseorganen. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A444 i berörd

del får därmed anses besvarad med vad utskottet anfört och avstyrks därmed.

Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder

Propositionen

Anslagets ändamål, anslagsberäkning m.m.

Regeringen föreslår att medel från detta anslag fr.o.m. budgetåret 1998 skall

få anvisas till följande ändamål:

* regionala utvecklingsbidrag,

* lån till privata regionala investmentbolag,

* landsbygdsbidrag,

* stöd till kommersiell service,

* småföretagsstöd,

* sysselsättningsbidrag,

* regional och central projektverksamhet,

* medfinansiering av strukturfondsprogram,

* vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram m.m.,

* uppföljning och utvärdering samt

* viss central utvecklingsverksamhet m.m.

Det främsta syftet med att två nya ändamål, sysselsättningsbidrag respektive

småföretagsstöd, föreslås bli finansierade med medel från anslaget är att

större flexibilitet i de regionalpolitiska åtgärderna därigenom kan uppnås.

Sysselsättningsbidrag finansieras t.o.m. budgetåret 1997 via ett särskilt

anslag (anslaget A 5 Sysselsättningsbidrag) medan tillfälligt småföretagsstöd

finansieras inom ramen för ett program för särskilda åtgärder för regional

utveckling och tillväxt. Förändringar beträffande de båda stödformerna har

behandlats tidigare i betänkandet.

Riksdagen beslutade våren 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1996/97:284) att medel från anslaget A 1 skulle få användas även för vissa

utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram. Avsikten med

regeringens förslag var emellertid att medel även skall få användas för

administrationskostnader till följd av vissa länsstyrelsers uppdrag som fond-

ansvarig myndighet för Interreg II A-program. Regeringen har därför beslutat

att medel från anslaget av berörda länsstyrelser skall kunna användas för

sådana administrationskostnader. Eftersom riksdagens ställningstagande på denna

punkt enligt regeringen inte varit tydligt anmäler regeringen i

budgetpropositionen det något utökade användningsområdet för anslaget A 1.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen beträffande anslaget A 1 ett

ramanslag på 1 598 miljoner kronor.

Regionala självstyrelseorgan

Huvuddelen av anslaget A 1 beräknas komma att användas av länsstyrelserna,

eller i vissa fall regionala självstyrelseorgan, för företagsstöd och

medfinansiering av strukturfondsprogram.

Till följd av riksdagens beslut om försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning (prop. 1996/97:36, bet. KU4, rskr. 77) skall fr.o.m.

budgetåret 1998 självstyrelseorganen i Kalmar, Gotlands och Skåne län bl.a.

överta ansvaret för att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och för

huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärdsmedel som berörda länsstyrelser

disponerar i nuvarande system.

Huvuddelen av de medel regeringen fördelar till respektive län skall enligt

riksdagens beslut i tillämpliga delar tillföras självstyrelseorganet för

följande ändamål:

* regionala utvecklingsbidrag

* landsbygdsbidrag

* stöd till kommersiell service

* småföretagsstöd

* regional projektverksamhet

* medfinansiering av strukturfondsprogram

* vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram samt

* uppföljning och utvärdering

För ändamålet regional projektverksamhet bör enligt regeringen gälla att även

länsstyrelserna i berörda län tilldelas vissa medel för att kunna bedriva

projekt för bl.a. regional näringspolitik.

För ändamålet uppföljning och utvärdering bör gälla att självstyrelseorganen

disponerar vissa medel för uppföljning av enskilda projekt medan berörda

länsstyrelser tilldelas medel för att göra statlig uppföljning av genomförda

åtgärder.

Detta innebär att även länsstyrelserna i de län som omfattas av regionala

självstyrelseorgan bör disponera vissa medel från anslaget A 1. NUTEK och

regeringen bör liksom i dag disponera en viss del av anslaget för central

utvecklingsverksamhet m.m.

Det bör enligt budgetpropositionen även fortsättningsvis vara en uppgift för

regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som

behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala

problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln. Behovet

av medfinansiering av åtgärder inom strukturfondsprogrammen och behovet för det

nya ändamålet sysselsättningsbidrag bör särskilt beaktas vid

medelsfördelningen.

Medel för resurscentrum för kvinnor

Som redovisats ovan under avsnittet Organisation m.m. av resurscentrum för

kvinnor anser regeringen att NUTEK:s projekt med kvinnliga affärsrådgivare och

resurscentrum för kvinnor är betydelsefullt. Regeringen avser att uppdra åt

NUTEK att i samråd med Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för

kvinnor under ytterligare en period.

Motioner

En rad motioner tar upp frågor som rör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder.

Moderaterna och Folkpartiet vill i kommittémotioner minska anslaget.

Vänsterpartiet vill i stället öka det vilket också föreslås av

Kristdemokraterna i en kommittémotion. Flera motionärer vill öronmärka eller på

annat sätt säkerställa medel till resurscentrum för kvinnor. Vidare framläggs

förslag om att återställa regeländringar för sysselsättningsbidraget, vilket

får anslagskonsekvenser. Slutligen finns förslag om hantering av A 1-medel i

regionala självstyrelseorgan.

Per Unckel m.fl. (m) förordar i kommittémotion A299 (yrk. 14 och 17) att

anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fastställs till 1 153 miljoner kronor,

dvs. 445 miljoner kronor lägre än regeringens förslag. Den regionala

utbildningssatsning som Moderaterna förespråkar bör genomföras som ett projekt

inom ramen för EG:s strukturfonder. Redan för 1998 bör 25 miljoner kronor av

anslaget A 1 reserveras för satsningen, föreslår motionärerna.

Centerpartiet anser i motion N247 (yrk. 13) att erfarenheterna av verksamheten

med kvinnliga resurscentrum är mycket goda och att medel bör säkerställas så

att verksamheten får fortsätta.

Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att

anslaget A 1 fastställs till 870 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.

Vänsterpartiet vill enligt motion A453 (yrk. 4, 6, 7 och 8) ge en kraftig

impuls till det regionala utvecklingsarbete för ökad tillväxt och

sysselsättning som planeras inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget och

föreslår att ytterligare 390 miljoner kronor skall anvisas till detta under

anslaget A 1. Fördelningen av medlen bör följa de regionalpolitiska

prioriteringarna så att län med svagare utvecklingskraft och lägre

utbildningsnivå prioriteras. För regionala resurscentrum för kvinnor bör 48

miljoner kronor per år avsättas under anslaget och för det nationella

resurscentrumet 10 miljoner kronor. Totalt föreslås en ökning av anslaget A 1

med 400 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.

Ulf Björklund m.fl. (kd) avvisar i kommittémotion A403 (yrk. 14 och 15)

regeringens förslag till besparing på 90 miljoner kronor för regionalpolitiska

insatser och tillför därför motsvarande belopp. De medel som tillförs kan

enligt partiet användas för att förändra stödområdesindelningen. Därvid bör

situationen för Norsjö kommun särskilt beaktas.

Andre vice talman Görel Thurdin (c) är i motion A434 (yrk. 1 delvis och 2)

kritisk mot vad motionären anser vara en kraftfull neddragning av anslaget till

regionalpolitiska åtgärder. Enligt motionären bör regeringen återställa

regelförändringarna rörande sysselsättningsbidraget inom det regionalpolitiska

företagsstödet. För att finansiera den uteblivna besparingen bör 90 miljoner

kronor av reservationsmedel användas under budgetåret 1998 i avvaktan på en

långsiktigt hållbar finansiering av de regionalpolitiska åtgärderna.

Eva Goës m.fl. (mp) pekar i motion A413 (yrk. 1 delvis och 2) på betydelsen av

resurscentrum för kvinnor. Motionärerna anser att öronmärkta regionalpolitiska

medel måste avsättas till regionala resurscentrum i regleringsbrev.

Näringsdepartementet bör diskutera med andra departement om möjligheterna till

projekt i samverkan med regionala resurscentrum med varierande medfinansiering

i länen.

Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) anser i motion A273 (yrk. 11

delvis) att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev till

länsstyrelserna skall garanteras ekonomiska förutsättningar för att utföra ett

konstruktivt arbete.

Enligt Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) i motion Sk321 (yrk. 10 delvis)

måste regionala resurscentrum ges ekonomiska förutsättningar genom öronmärkta

medel från NUTEK i samråd med Glesbygdsverket. Kommunerna bör vara huvudmän för

lokala resurscentrum via regionalpolitiska medel.

Utskottets ställningstagande

Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.

Regeringen har i budgetpropositionen lämnat förslag om till vilka ändamål medel

från anslaget A 1 fortsättningsvis skall få lämnas. Förslaget innebär att

ytterligare två stödformer skall finansieras via anslaget:

sysselsättningsbidrag respektive småföretagsstöd. Inga motioner har haft

invändningar mot förslaget. Det tillstyrks också av utskottet.

Enligt utskottets uppfattning skulle de drastiska neddragningar av anslaget

A 1 som föreslås av Moderaterna i motion A299 respektive Folkpartiet i

kommittémotion Fi510 innebära ett kraftigt bakslag för strävandena mot regional

utjämning och utveckling. Folkpartiets förslag innebär att betydligt mer än

hälften av dagens anslag skall skäras bort. Med en så kraftig nedskärning

skulle länsorganens möjligheter att stödja den nya regionala näringspolitiken

dramatiskt försämras. Även Moderaternas nedskärningsförslag skulle enligt

utskottets uppfattning innebära en allvarlig åderlåtning av möjligheterna till

regionalpolitiska insatser. Förutsättningarna för att genomföra en ny regional

näringspolitik skulle kraftigt försämras. Utskottet kan därför inte tillstyrka

motionerna A299 (m) respektive Fi510 (fp) i berörda delar.

Utskottet, som anser att regeringens förslag till medelsanvisning är väl

avvägt, kan inte heller ansluta sig till Vänsterpartiets eller

Kristdemokraternas förslag till anslagsökningar i partimotion A453 respektive

kommittémotion A403. I motion A403 (kd) har motionärerna i sitt anslagsyrkande

tillfogat krav på att Norsjö skall inplaceras i annat stödområde och att en

ändrad stödområdesindelning skall utredas. Utskottet är i avvaktan på den

regionalpolitiska särpropositionen inte berett att ta ställning till förslag om

ändrade stödområden.

Enligt vad som redovisats ovan har utskottet erfarit att regeringen i

regleringsbrevet för 1998 kommer att ge NUTEK i uppdrag att i samråd med

Glesbygdsverket driva Nationellt resurscentrum för kvinnor ytterligare en

period. När det gäller verksamheten vid de regionala och lokala resurscentrumen

har utskottet ovan redovisat vilka bestämmelser i frågan som under innevarande

budgetår finns i regleringsbrevet för länsstyrelserna. NUTEK har undersökt hur

finansieringen av den regionala verksamheten har utvecklats. En enkät till alla

länsstyrelser visar att resurserna har ökat, främst tack vare EU-medel. Även om

flera centrum har lagts ner, har andra startat. Det finns minst ett

resurscentrum i varje län.

I flera motioner - N247 (c), A453 (v), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) -

yrkas att medel skall reserveras för resurscentrum för kvinnor. Utskottet vill

peka på att det för berörda organ finns klart utsagt att ett jämställd-

hetsperspektiv skall integreras i beslutsprocesserna. Som redan framhållits

förutsätter utskottet att regeringen tar upp frågan om resurscentrum för

kvinnor i den regionalpolitiska särpropositionen.

Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget i motion A299 (m) om medel

till en regional utbildningssatsning utan anser som tidigare anförts att en

sådan kommer till stånd genom den särskilda vuxenutbildningssatsning som

genomförs under benämningen kunskapslyftet. I och med att utskottet har

avstyrkt förslaget i motion A434 (c) om att återställa tidigare gällande regler

för sysselsättningsbidraget finns enligt utskottets uppfattning inget skäl att

i detta sammanhang bifalla motionen i den del som avser finansiering av

förslaget.

Som framgått ovan beslutade riksdagen våren 1997 att medel från anslaget A 1

skulle få användas även för vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till

strukturfondsprogram. Innebörden av riksdagens beslut var även att medel från

anslaget A 1 skulle få användas för ersättning till länsstyrelser för deras

övertagande av de fondförvaltande centrala verkens uppgifter beträffande vissa

Interreg II A-program.

Beställningsbemyndigande

I tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1, yttr. AU3y, bet.

FiU11, rskr. 46) beslutade riksdagen att regeringen skulle bemyndigas att under

budgetåret 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med

regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor

under budgetåren 1998, 1999 och 2000.

Arbetsmarknadsutskottet förordar därför med stöd av sin initiativrätt att

riksdagen beslutar om ett bemyndigande även för budgetåret 1998. Utskottet

anser att regeringen bör bemyndigas att, i fråga om ramanslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500

miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001.

Sammanfattning beträffande anslaget A 1

Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till

medelsanvisning på anslaget A 1. Samtliga motioner - A299 (m), N247 (c), Fi510

(fp), A453 (v), A403 (kd), A434 (c), A413 (mp), A273 (c) och Sk321 (m) -

avstyrks i berörda delar. Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer

till motionerna och anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av

budgetförslagen och medelsanvisning inom utgiftsområde 19.

Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet

Propositionen

Över anslaget anvisas för närvarande medel för regionala utvecklingslån som

beviljas av länsstyrelserna, NUTEK och regeringen. Räntor, avbetalningar och

andra återbetalningar på lånen tillförs numera andra inkomsttitlar. För

budgetåret 1998 föreslås ett ramanslag på 390 miljoner kronor. Motsvarande

anslag har för budgetåret 1997 benämningen Regionala utvecklingslån.

Motion

Anne Wibble m.fl. (fp) föreslår i kommittémotion Fi510 (yrk. 4 delvis) att

anslaget A 2 minskas med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare kommenterat Folkpartiets förslag till minskning av

anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder som utskottet anser skulle medföra en

dramatisk försämring. Utöver den nedskärningen föreslår partiet i motion Fi510

också en kraftig reducering av anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet. Om

Folkpartiets förslag genomfördes skulle detta enligt utskottets uppfattning

innebära väsentligt försämrade lånemöjligheter för vissa företag inom

stödområdet. Det gäller de företag där upplåning i samband med inve- steringar

inte kan ske på den allmänna lånemarknaden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Fi510 (fp) i berörd del.

Förslaget är anslagspåverkande. Utskottet, som biträder regeringens förslag

till medelsanvisning, återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom

regionalpolitiken

Propositionen

Anslaget disponeras av Glesbygdsverket för infrianden av kreditgarantier för

lån som lämnats av länsstyrelserna före den 1 januari 1997. Därefter har

samtliga system med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphört.

Regeringen föreslår ett ramanslag på 12 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet

återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av

budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.

Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Propositionen

Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks bortfall av

avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning

av socialavgifter. Enligt lagen skall den procentsats, efter vilken

arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned t.o.m.

utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i

stödområde 1 och delar av stödområde 2. Från och med 1997 är nedsättningen åtta

procentenheter.

Regeringen avser att låta utvärdera effekterna av systemet med nedsatta

socialavgifter. Utvärderingen bör enligt propositionen också belysa på vilket

sätt staten bäst stimulerar näringslivets utveckling i de regionalpolitiskt

mest utsatta områdena - genom nedsatta socialavgifter eller andra driftsstöd,

stöd i samband med investeringar och etableringar och/eller med förbättrad

samhällelig infrastruktur.

Som tidigare redovisats har EG-kommissionen vid pågående överläggningar om

nedsatta socialavgifter uttryckt kritik mot den nuvarande utformningen av

stödformen. Kommissionen har bl.a. föreslagit att nedsättningen av

socialavgifter bör omvandlas till indirekt transportbidrag och samordnas med

denna stödform.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 415 miljoner kronor.

Motion

Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 15) att anslaget A 4 bör

fastställas till 250 miljoner kronor, dvs. 165 miljoner kronor mindre än

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Från och med budgetåret 1997 har en besparing gjorts på stödformen ersättning

för nedsättning av socialavgifter i och med att nedsättningen har minskats från

tio till åtta procentenheter. I budgetpropositionen aviserar regeringen som

framgått ovan en utvärdering av stödformen.

Moderaternas förslag skulle innebära en drastisk nedskärning av stödformen.

Betydande negativa konsekvenser skulle uppstå. Utskottet avstyrker därför

motion A299 (m) i berörd del. Utskottet anser att resultatet av utvärderingen

bör inväntas och tillstyrker i avvaktan på denna regeringens förslag till

medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i

avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Anslaget A 5 Transportbidrag

Propositionen

Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för transportbidrag

enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportbidrag.

Motsvarande anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 6.

Bidragsnivåerna i transportbidraget har 1997 sänkts med fem procentenheter i

samtliga transportbidragszoner.

Kunskapen om transportmarknaden i stödområden är enligt regeringen

bristfällig. Därför bör medel avsättas för utvärdering av transportbidraget och

för fortsatta studier av transportmarknaden i stödområden.

Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 336 miljoner kronor.

Motion

Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 16) att anslaget A 5 bör

fastställas till 311 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Bidragsnivåerna i transportbidraget har som tidigare framgått sänkts under

1997. Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen vidare att i den

regionalpolitiska särpropositionen behandla frågan om transportbidrag. Mot

denna bakgrund anser utskottet att Moderaternas förslag till anslagsminskning i

motion A299 i berörd del bör avvisas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsberäkning. Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i

avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Anslaget A 6 Glesbygdsverket

Propositionen

Övergripande mål för Glesbygdsverket är att förbättra levnadsförhållandena och

utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen.

Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i

skärgårdsområdena. Verket skall utveckla sin roll som samordnare av glesbygds-

och landsbygdsinsatser. Det skall svara för sekretariatsuppgifter åt

övervakningskommittéer för EG-kommissionens strukturfondsprogram för mål 5b och

gemenskapsinitiativet Leader II. Motsvarande anslag har för budgetåret 1997

beteckningen A 7.

RRV bedömer att årsredovisningen för Glesbygdsverket i allt väsentligt är

rättvisande.

Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 23,4 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet

återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av

budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.

Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning

Propositionen

Övergripande mål för Statens institut för regionalforskning, SIR, är att

initiera och samordna forskning inom regionalpolitikens område samt att se till

att forskningsresultaten blir tillgängliga för olika intressenter. Motsvarande

anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 8.

RRV bedömer att årsredovisningen för SIR i allt väsentligt är rättvisande.

Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 7,9 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet

återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av

budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.

Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden

Propositionen

Anslaget disponeras av NUTEK och vissa länsstyrelser för utbetalningar från

EG:s regionalfond. Det motsvaras av en inkomstpost på statsbudgetens

inkomstsida. Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som delfinansierar 23

utvecklingsprogram för strukturfondernas mål 2, 5b och 6 samt vissa av de s.k.

gemenskapsinitiativen. Innevarande programperiod löper för Sveriges del från

1995 t.o.m. 1999. De sista utbetalningarna beräknas ske under 2001. Motsvarande

anslag har för budgetåret 1997 beteckningen A 9.

Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett ramanslag på 748 miljoner kronor.

Motion

Per Unckel m.fl. (m) anser i kommittémotion A299 (yrk. 18) att 25 miljoner

kronor bör reserveras under anslaget A 9 Europeiska regionala utvecklingsfonden

för en av Moderaterna föreslagen regional utbildningssatsning. I

motionsyrkandet anges med vad som uppenbarligen är en felskrivning att det

aktuella anslagsnumret är A 9.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet godtar den medelsberäkning som regeringen gjort under

anslaget A 8. Utskottets synpunkter på insatser av den karaktär som föreslås i

Moderaternas motion har tidigare avvisats av utskottet med hänvisning till

satsningarna inom kunskapslyftet. Motion A299 (m) avstyrks därför i berörd del.

Utskottet återkommer till motionen och anslaget nedan i avsnittet

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till

Söderhamn

Propositionen

Riksdagen har beslutat att verksamheten vid Hälsinge flygflottilj, F 15, skall

läggas ned före den 1 januari 1999 (prop. 1996/97:4, bet. FöU4, rskr. 109-112).

Nedläggningen av verksamheten innebär att den redan ansträngda

sysselsättningssituationen i kommunen försämras kraftigt. Med hänsyn till detta

har regeringen bl.a. beslutat att lokalisera 350 statliga arbetstillfällen till

Söderhamn. En särskild utredare har tillkallats för att lämna förslag till

åtgärder (dir. 1996:83).

Regeringen föreslår för budgetåret 1998 ett reservationsanslag på 75 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under anslaget. Utskottet

återkommer till anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av

budgetförslagen och medelsanvisning på utgiftsområde 19.

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19

Utskottets ställningstagande

Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag.

Arbetsmarknadsutskottet anser med hänvisning till vad utskottet anfört ovan att

riksdagen med avslag på motionerna enligt bilaga 3 för budgetåret 1998 skall

anvisa medel under utgiftsområdet i enlighet med regeringens förslag till

anslag vilket framgår av bilaga 2.

Utskottet anser vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna vad utskottet ovan i avsnittet Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret

1998 under rubriken Allmänna frågor, anfört om uppdelning till länsstyrelser

respektive regionala självstyrelseorgan av kvarstående medel med anledning av

det s.k. landshövdingeuppdraget på det under tolfte huvudtiteln på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 upptagna reservationsanslaget A 16

Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt.

Utskottet anser slutligen att riksdagen skall bemyndiga regeringen att, i fråga

om ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder, låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om

högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001.

Utskottet

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande

1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 2

och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena

1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i motsvarande del,

1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429

yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1,

1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkandena 1, 5, 21, 34 -37,

dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för

utgiftsområde 19,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

regionalpolitiken och storstäderna,

res. 1 (m)

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (kd) - delvis

2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A403 yrkande 5 1997/98:A460 yrkandena

24-26 och 1997/98:A429 yrkande 6,

res. 6 (c, fp, kd)

3. beträffande Skärgården och strukturfonderna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande

3,

res. 5 (kd) - delvis

4. beträffande Glesbygdsverket

att riksdagen avslår motion 1997/98:A448 yrkande 2,

5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del,

1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i motsvarande del och 3 samt

1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del,

res. 2 (c) - delvis

6. beträffande regionalt utvecklingsstöd

att riksdagen avslår motion 1997/98:A412 i motsvarande del,

7. beträffande landsbygdsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2

samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 10 godkänner vad som

förordats i propositionen om landsbygdsstöd,

res. 7 (mp) - delvis

8. beträffande sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1997/98:A432, 1997/98:A434 yrkande 1 i

motsvarande del, 1997/98:A442 och 1997/98:A449 godkänner vad som förordats

i propositionen om sysselsättningsbidrag,

9. beträffande Småföretagsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4

samt med avslag på motion 1997/98:A804 yrkande 11 godkänner vad som

förordats i propositionen om småföretagsstöd,

res. 7 (mp) - delvis

10. beträffande stöd till kommersiell service

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 5

samt med avslag på motion 1997/98:A435 godkänner vad som förordats i

propositionen om stöd till kommersiell service,

11. beträffande transportbidrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:A436,

12. beträffande anslagsfrågor - allmänna frågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:A299 yrkande 3,

13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998

att riksdagen

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medel

till regionala självstyrelseorgan,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som

innebär utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåren 1999, 2000 och

2001 (anslag A 1 Regionalpolitiska åtgärder),

c) med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 6 samt

med anledning av motion 1997/98:309 yrkande 5, anvisar anslag enligt

följande uppställning:

1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------

|A. Regional utjämning och utveckling |

------------------------------------------------------

|1 |Regionalpolitiska åtgärder (ram) | 1 597|

| | | 517|

------------------------------------------------------

|2 |Regionalpolitisk låneverksamhet (ram) |390 000|

------------------------------------------------------

|3 |Täckande av förluster på grund av |12 000|

| |kreditgarantier inom | |

| |regionalpolitiken(ram) | |

------------------------------------------------------

|4 |Ersättning för nedsättning av |415 000|

| |socialavgifter (ram) | |

------------------------------------------------------

|5 |Transportbidrag (ram) |336 000|

------------------------------------------------------

|6 |Glesbygdsverket (ram) |23 393|

------------------------------------------------------

|7 |Statens institut för regionalforskning | 7|

| |(ram) | 943|

------------------------------------------------------

|8 |Europeiska regionala utvecklingsfonden |748 000|

| |(ram) | |

------------------------------------------------------

|9 |Utgifter för lokalisering av statliga | 75 000|

| |arbetstillfällen till Söderhamn | |

| |(reservationsanslag) | |

------------------------------------------------------

| |Summa | 3 604|

| | | 853|

------------------------------------------------------

d) avslår de i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.

res. 8 (c)

res. 9 (mp)

Stockholm den 27 november 1997

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),

Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson

(s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro

Johansson (mp), Dan Ericsson (kd) och Paavo Vallius (s).

Reservationer

1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Mål för och allmän inriktning

av regionalpolitiken bort ha följande lydelse:

Utskottet är kritiskt mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt,

lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Det är

anmärkningsvärt att regeringen inte tidigare under mandatperioden kunnat lägga

fram en sammanhållen regionalpolitik utan gör detta under periodens absoluta

slutskede. Utskottet anser vidare att det är djupt beklagligt att någon

parlamentarisk utredning rörande regionalpolitiken inte har tillsatts av

regeringen, trots att utskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till

förmån för en sådan.

I budgetpropositionen 1997/98:1 utgiftsområde 19 hänvisar regeringen

återkommande till den regionalpolitiska särpropositionen som regeringen avser

att lägga under våren. Mot denna bakgrund finner utskottet för närvarande inte

anledning att gå in i detalj i vad som gäller beträffande åtgärder och allmän

inriktning av regionalpolitiken utan återkommer till detta i samband med

behandlingen av den aviserade regionalpolitiska särpropositionen. I detta

sammanhang redovisar utskottet endast vissa principiella uppfattningar.

För att uppfylla målen med regionalpolitiken är det nödvändigt att främja

företagens utveckling. Den politik för företagande och arbete som Moderata

samlingspartiet förordar skapar förutsättningar för att regioner skall kunna

växa av egen kraft.

Svensk regionalpolitik har historiskt försökt lösa problem genom att styra

resurser till utsatta orter, regioner eller företag. Åtgärderna har syftat till

att försöka eliminera komparativa nackdelar i landets olika delar. På kort sikt

har vissa positiva effekter kunnat utläsas av åtgärderna. I ett längre

perspektiv finns det visserligen exempel på att regionalpolitiska insatser

varit av värde, men generellt sett har dock nackdelarna varit betydande. Den

befintliga näringslivsstrukturen har konserverats i stället för att förnyas så

att den kunnat möta föränderliga krav från omvärlden. Ny kontinuerligt

stödberoende verksamhet har etablerats. Företagslokaliseringar som inte är

marknadsmässiga har medfört snedvriden konkurrens.

För den regionalpolitik som utskottet förordar måste utgångspunkten vara att

de förutsättningar och företräden som olika regioner har skall tas till vara.

Regionalpolitiken måste ses i ett större sammanhang där alla åtgärder inom

olika politikområden är sammanhållna och ger effekter för tillväxt och

utveckling i hela Sverige.

Målet för regionalpolitiken måste enligt utskottets uppfattning göras

tydligare och mer stringent. Utgångspunkten skall inte som i dag vara att

företagsamhet kan växa sig stark först och främst genom olika stödformer. Målet

för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners

och människors möjligheter till utveckling och därigenom bidra till nationell

tillväxt och internationell konkurrenskraft.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det övergripande målet för

verksamheten under utgiftsområdet främst skall vara att underlätta för

näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det

bidrar till att uppfylla målen för regionalpolitiken. Utskottet ser positivt på

ett mål av denna innebörd men finner i avvaktan på en regionalpolitisk

särproposition inte anledning att ta ställning till förslaget. Utskottet anser

att ett ställningstagande till ett övergripande mål bör göras i anslutning till

behandlingen av särpropositionen då utskottet också räknar med att ta upp en

rad andra viktiga frågor rörande regional utjämning och utveckling.

Enligt utskottets mening finns det starka skäl för att ersätta betydande

delar av dagens regionalpolitik med en målmedveten satsning på kunskap. Syftet

skall vara att erbjuda utbildningsmöjligheter också på mindre orter belägna

framför allt i dagens mål 6-område.

Utskottet konstaterar att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll för

regionalpolitiken. Detta förstärker nödvändigheten av att i grunden reformera

den svenska regionalpolitiken.

När det gäller övervägandena kring ett nytt strukturfondsprogram för pe-

rioden 2000 - 2006 kommer också de geografiskt avgränsade målområdena att ses

över. I fråga om dagens mål 6-område vill utskottet uttrycka tveksamhet till

regeringens uppfattning att även kommunerna i kustområdet mer generellt skall

ingå i det nya mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang peka på AMS bedömning

av arbetsmarknadsutsikterna för 1998, enligt vilken sysselsättningen i

skogslänen kommer att bli svag medan nya arbetstillfällen kommer att uppstå i

något större städer som exempelvis Luleå och Piteå. En generell utökning av

målområdet till befolkningstäta kustområden skulle kunna få negativa

konsekvenser för det norrländska inlandet och svaga kustkommuner som exempelvis

Nordanstig. Vid en samlad bedömning skulle regeringens förslag dessutom riskera

att medföra negativa konsekvenser i utsatta områden i andra delar av landet

genom att tillgängliga resurser ianspråktas i det nya målområdet.

Utskottet kan i princip ansluta sig till den uppfattning som förs fram i

motion A404 av Ola Sundell (m), nämligen att en utvidgning av nuvarande mål 6-

området till att omfatta Norrlandskusten skulle innebära försvagade insatser i

de regionalpolitiskt prioriterade områdena i inlandet. Vid det slutliga

ställningstagandet rörande Sveriges hållning i förhandlingarna om

strukturfondernas användning, som det ankommer på regeringen att utforma, är

det av betydelse att de tre nya strukturfondsmålen liksom de geografiskt

avgränsade målområdena ses tillsammans. Ställningstagandet i fråga om nya mål 1

får exempelvis inte undergräva viktiga intressen inom nya mål 2 respektive mål

3.

Med anledning av att några motioner tar upp frågor som rör regionalpolitiken

och segregation i storstäderna vill utskottet anföra följande.

Enligt utskottets mening är utgångspunkten för regionalpolitiken inom

utgiftsområde 19 att åstadkomma en bra miljö för utveckling av näringslivet.

Utskottet vill mot denna bakgrund uttrycka stark tveksamhet till att göra en

sammankoppling mellan regionalpolitik å ena sidan och storstadsfrågor å den

andra. Det är enligt utskottets uppfattning tveksamt om sådana frågor hör hemma

i den inriktning på regional näringspolitik som regeringen förespråkar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A404 (m) och propositionens

förslag om övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna.

Övriga i sammanhanget anförda motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19

yrkande 1, dels motion 1997/98:A404 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7,

1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429

yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447,

1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt

1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation m.m. av

resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5)

Elving Andersson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Mål och allmän inriktning

Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)

Utskottet anser att det i detta sammanhang finns anledning att ta upp ett antal

frågor som Centerpartiet behandlar i motion A460 och som rör samhällets

organisation. Utskottet delar Centerpartiets uppfattning att samhällets

organisation måste förändras i grunden:

* det lokala arbetet med att utveckla det egna närområdet kräver att resurser

och möjligheter kan hanteras lokalt;

* medborgarnas legitima rätt att få inflytande över beslut som rör deras

vardag måste kunna tillgodoses;

* utvecklande av och tillgång till service måste kunna ske enligt

närhetsprincipen. För att möjliggöra utveckling i hela landet krävs också

att servicen är av god kvalitet i hela landet.

Landsbygdsperspektivet måste vidare lyftas fram som en viktig del av

regionalpolitiken. Utskottet delar här den uppfattning som förs fram av

Centerpartiet i motion A460. Landsbygdens resurser och tillväxtmöjligheter

måste tas till vara. Landsbygdsområden skall enligt utskottet ses som re-

sursområden. Den moderna landsbygden måste utvecklas utifrån lokala

förutsättningar. En decentraliserad samhällsstruktur underlättar hushållning

med naturresurser och innebär att landets samlade ekonomiska resurser bättre

kan tas till vara.

Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1)

(avser tredje och fjärde styckena samt sista stycket som ersätts med följande

text)

I konsekvens med den ökade tonvikt på lokalt utvecklingsarbete som utskottet

förespråkar anser utskottet att medel för sådant utvecklingsarbete inte alltid

bör kanaliseras via myndigheter. Utskottet instämmer i Centerpartiets

uppfattning i motion A460 att mer medel bör kunna slussas till exempelvis

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. För att nå större effekter av insatta

resurser anser utskottet vidare att medel även bör kunna ställas till

förfogande och kanaliseras direkt till de lokala utvecklingsgrupperna.

Sektoriseringen i samhället har ökat i sådan utsträckning att vi står inför

ett vägval rörande samhällets organisation. Utskottet anser i likhet med

Centerpartiet i motion A460 att sektoriseringen måste brytas på alla nivåer så

att samverkan och samordning underlättas samtidigt som det politiska

inflytandet ökar. Därmed ökar också möjligheterna att ta hänsyn till att

förutsättningarna varierar i olika delar av landet.

Som utskottet nyss anfört måste sektoriseringen i samhället brytas. Vidare

bör en bättre samordning än i dag eftersträvas när det gäller medel för

arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, infrastruktur och regionalpolitiska

satsningar. Utskottet instämmer i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att

mesta möjliga regionala och lokala samordning skall eftersträvas. Det är

angeläget att förändringar sker inom Regeringskansliet så att regionalpolitiken

tydligare lyfts fram. Det regionalpolitiska arbetet måste genomsyra och

samordnas inom alla politikområden för att goda resultat skall kunna uppnås.

Regionalpolitiken måste kännetecknas av enkelhet, begriplighet och

decentralisering. Knappa resurser för att genomföra nationell politik och

regionalt utvecklingsarbete får inte åtföljas av ett alltmer komplicerat

regelverk, betungande administration och krav på detaljerad återrapportering.

Utskottet instämmer till fullo i Centerpartiets uppfattning i motion A460 att

det är av synnerlig vikt att resurser går till det egentliga,

utvecklingsinriktade arbetet i stället för till onödig byråkrati och krångel.

Vad utskottet här anfört om samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i

regionalpolitiken, lokala utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor

och decentralisering m.m. bör ges regeringen till känna. Motion A460 tillstyrks

i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 5)

(avser andra och tredje stycket som ersätts med följande text)

Utskottet anser att det är dags att ta ställning till frågan om organisation

m.m. av det nationella resurscentrumet för kvinnor. Det finns ett stort behov

på såväl nationellt som regionalt och lokalt plan av nationella stödinsatser

för att fullfölja det påbörjade arbetet vid olika resurscentrum. Utskottet

instämmer i den uppfattning som förs fram i motion A273 (c) om att det

nationella resurscentrumet skall vara en egen myndighet med ett eget

budgetansvar. Detta bör ges regeringen till känna. Med vad som här anförts

tillstyrker utskottet således motion A273 i berörd del. Motion A408 avstyrks i

den mån den inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga i

sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att

riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande

1, samt med anledning av motionerna 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena

1, 2, 3, 5 och 34-37 och med avslag på motionerna 1997/98:A402,

1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412

i motsvarande del, 1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A447,

1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A453 yrkande 1, 1997/98:A460 yrkande 21,

dels godkänner det som i propositionen förordats om övergripande mål för

utgiftsområde 19,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

regionalpolitiken och storstäderna,

dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

samhällets organisation, landsbygdsperspektiv i regionalpolitiken, lokala

utvecklingsgrupper, sektorisering, samordningsfrågor och decentralisering

m.m.,

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor att

riksdagen med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande

del och med avslag på motionerna 1997/98:A408, 1997/98:A413 yrkandena 1 i

motsvarande del och 3 samt 1997/98:Sk321 yrkande 10 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Mål och allmän inriktning -

andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)

Målet för regionalpolitiken måste vara att öka den enskildes möjligheter att

fritt välja arbete och bostadsort. Politiska insatser kan endast i begränsad

omfattning utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika delar av landet.

I stället bör regionalpolitiken utformas så att olika bygders och regioners

unika förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor tas till vara. Utskottet

instämmer här i de förslag rörande regionalpolitikens mål och allmänna

inriktning som förs fram i motion A429 (fp). Det är dags för en övergång till

mobiliseringspolitik: regionalpolitikens mål uppnås genom satsning på den

enskilda människan och hennes förmåga till skapande.

De unika möjligheter som finns i varje region kan endast tas till vara genom

lokala initiativ. Mobilisering av lokala resurser kan inte kommenderas fram

genom politiska beslut men regionalpolitiken kan på olika sätt stödja,

underlätta och stimulera utveckling. En politik som underlättar

decentralisering, små- och nyföretagande samt lokal samverkan blir av

fundamental betydelse.

Den regionala balansen är enligt utskottets uppfattning starkt beroende av

låga räntenivåer och ett investeringsvänligt klimat. Den ekonomiska politiken

måste ge goda förutsättningar för företagande, annars blir de regionalpolitiska

stödformerna verkningslösa och bygder och regioner kan inte utvecklas.

Utskottet delar uppfattningen i motion A429 (fp) om att den regionala

utvecklingen i dag hotas av regeringens bristande insikt om vilka

förutsättningar som krävs för livskraftiga småföretag. Så länge riskkapital

dubbelbeskattas, extra arbetsinsatser medför hög marginalskatt och

arbetsmarknaden kännetecknas av dålig flexibilitet till följd av föråldrade

regler kan de regionalpolitiska medlen inte bidra till resursmobilisering.

Utskottet anser att vad som här har anförts om mål för regionalpolitiken och

mobilisering av resurser bör ges regeringen till känna. Motion A429 (fp)

tillstyrks i berörd del medan övriga i sammanhanget upptagna motioner avslås.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att

riksdagen med anledning av motion 1997/98:A429 yrkande 1 samt med avslag

på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna

1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande

2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A441,

1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448 yrkande 1,

1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1, samt 1997/98:A460 yrkandena 1 - 3,

5, 21, 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

De regionala obalanserna ökar. Detta är en följd av regionala effekter inom

olika samhällssektorer orsakade av både marknadskrafter och den övergripande

ekonomiska politiken. Utskottet konstaterar i likhet med Vänsterpartiet i

motion A453 att målen för den stora regionalpolitiken, som i grunden avgör

utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet, inte har nåtts. Skall

arbetslösheten minska och välfärd och valfrihet kunna uppnås i hela Sverige

krävs politiska krafttag.

Regeringen aviserar att den uppskjutna regionalpolitiska propositionen på ett

samlat sätt skall behandla mål och riktlinjer liksom insatser för att samordna

statliga åtgärder och höja effektiviteten i arbetet. Vidare aviseras initiativ

för att förstärka den regionala näringslivsutvecklingen.

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det finns ytterligare en rad

viktiga frågor rörande regionalpolitikens inriktning som måste behandlas i en

särproposition. Effekterna av EG:s strukturfonder och regelsystem för regional

utveckling måste klargöras. Frågor relaterade till skatteutjämningssytemet

kommer också att vara aktuella. Avregleringens effekter på infrastrukturen

liksom kommunikationernas utformning och finansiering är av största betydelse i

ett regionalt perspektiv. Även frågan om en differentierad skatt på

fordonsbränslen måste lösas.

Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att de

vattenkraftsproducerande länen bör ges en återbäring som främjar investeringar

och förnyelse i näringslivet. Den statliga regionaliseringens effekter i länen

måste underordnas en samlad strategi som tar regionalpolitiska hänsyn. Alltmer

av regionalpolitiken måste styras över till förnyande utvecklingsinsatser från

de snarast konserverande passiva driftsstöden. Makt och resurser måste få en

jämlik fördelning i förhållande till kvinnors och mäns situation.

Utvecklingsprocessens underifrånperspektiv måste framhävas starkare.

Samhällelig och kommersiell service måste garanteras över hela landet. Också

här delar utskottet Vänsterpartiets uppfattning och konstaterar att det i

grunden är fråga om det demokratiska systemets regionala legitimitet. Folkvalda

församlingar bör kunna överta mycket av den regionala utvecklingen och

samordningen. Detta kräver en betydande omfördelning av resurser.

Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att det statliga och nationella

ansvaret för att hela Sverige skall leva inte nog kan understrykas.

Kapitalismens ekonomiska drivkrafter tar inga regionala hänsyn. Här måste det

fördelningspolitiska perspektivet styra utvecklingen. Det regionala

perspektivet måste komma till tydligare uttryck i statsbudgeten. Staten bör

inte heller överlämna så mycket beslutsbefogenheter till EU som nu sker. Det är

inte EU:s bidragsregler som skall styra prioriteringarna i den svenska

politiken för regional utveckling.

Med hänsyn till vad som här har anförts anser utskottet att det i avvaktan på

en regionalpolitisk särproposition inte finns anledning att nu ta ställning

till regeringens förslag om övergripande mål för utgiftsområdet. Vad utskottet

anfört med anledning av motion A453 (v) och propositionens förslag om

övergripande mål för utgiftsområdet bör ges regeringen till känna. Övriga i

sammanhanget anförda motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att

riksdagen med anledning av motion 1997/98:A453 yrkande 1 samt med avslag

på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1, dels motionerna

1997/98:A402, 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7, 1997/98:A404 yrkande

2, 1997/98:A412 i motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2,

1997/98:A422, 1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429

yrkande 1, 1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447,

1997/98:A448 yrkande 1, 1997/98:A452 samt 1997/98:A460 yrkandena 1-3, 5,

21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och

strukturfonderna (mom. 1 och 3)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Mål och allmän inriktning

Andra övergripande regionalpolitiska frågor (mom. 1)

I de motioner som tidigare refererats har flera partier och enskilda ledamöter

redovisat sin syn på prioriteringar inom regionalpolitiken.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla vad Kristdemokraterna

framhåller i kommittémotionen A403, nämligen att regionalpolitikens uppgift är

att bidra till att utveckla livskraftiga regioner i hela landet. För att skapa

regional balans måste arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken

harmoniseras med regionalpolitiken. Utskottet instämmer i motionens uppfattning

att en effektiv regionalpolitik med målsättningen att hela Sverige skall leva

motverkar att ?flaskhalsar? uppstår i ekonomin i en konjunkturuppgång och

minskar sårbarheten vid en konjunkturnedgång.

En grundläggande förutsättning för att regional balans skall uppnås i Sverige

är att infrastrukturen är väl utbyggd. Detta är av fundamental betydelse för

ett livskraftigt näringsliv, tillgång till arbete och god service.

Transportsystemen måste vara effektiva om näringslivet i hela Sverige skall

vara konkurrenskraftigt. På denna punkt har regeringens politik inneburit

försämringar i förhållande till den ambitiösa investeringspolitik för ett

utbyggt regionalt vägnät som fyrklöverregeringen stod för.

Telekommunikationerna måste hålla en hög standard så att modern

informationsteknologi kan utnyttjas för att effektivisera näringsliv,

utbildningsväsende och offentlig förvaltning. Detta skapar nya möjligheter att

utveckla glesbygdsregioner och att decentralisera verksamheter och lokalisera

företag i glesbygd.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka på den neddragning som har

gjorts på anslaget till kommunala flygplatser i skogslänen och som påtalas i

motion A403 (kd). Utskottet finner det allvarligt att neddragningen hårt har

drabbat just sådana regioner som är beroende av aktiv regionalpolitik. Det är

angeläget att det aktuella anslaget snarast höjs och att de kommunala

flygplatserna i skogslänen ges långsiktigt hållbara förutsättningar. Detta bör

ges regeringen till känna. Motion A403 (kd) tillstyrks således i berörd del.

Övriga motioner avstyrks.

Organisation, samordning och sektorsansvar (mom. 1)

(avser texten från andra stycket)

Utskottet instämmer i Kristdemokraternas uppfattning i kommittémotion A403 att

den statliga sektorspolitiken måste ta regionalpolitiska hänsyn. Samordning

måste ske över sektorsgränserna. I statens instruktioner för verksamheten inom

olika sektorer bör framgå att man skall ha en helhetssyn där regionala faktorer

vägs in vid beslutsfattandet.

Innan beslut fattas som påtagligt kan komma att förändra förutsättningarna i

områden som är beroende av en aktiv regionalpolitik bör regionalpolitiska

konsekvensanalyser göras. Utskottet instämmer också på denna punkt i

Kristdemokraternas ställningstaganden i kommittémotion A403. Regionalpolitiska

konsekvensanalyser kan underlätta vid avgöranden där man med utgångspunkt från

en helhetssyn skall väga in regionala faktorer i beslutsfattandet.

Vad utskottet här anfört om organisation, samordning och sektorsansvar med

anledning av motion A403 (kd) bör ges regeringen till känna.

Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 3)

(avser texten om skärgården och strukturfonderna i nionde stycket)

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommer till uttryck i motion A459

(kd) och anser att den svenska regeringen bör verka för en vidgning av

skärgårdsbegreppet inom EU så att strukturfondsprogrammet för perioden

2000-2006 kan omfatta hela skärgården. Också i motion A451 (c) framförs

uppfattningen att regeringen bör verka för skärgården - i detta fall Stockholms

skärgård - i förhandlingar om EG:s strukturfonder. I den kristdemokratiska

kommittémotionen anförs att begreppet skärgård bör vidgas till att gälla såväl

fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar både med och utan

broförbindelse. Utskottet delar denna uppfattning.

Med hänsyn till vad som här anförts vill utskottet poängtera vikten av ett

kraftfullt agerande från regeringens sida när det gäller skärgårdsfrågorna

såväl i förestående överläggningar och förhandlingar om strukturfondsprogrammet

för perioden 2000-2006 som i kommande nationella överväganden med anledning av

ett nytt strukturfonds-program.

Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A459 (kd) och

A451 (c) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken att

riksdagen med anledning av motion 1997/98:A403 yrkandena 1, 2, 4 och 7

samt med avslag på dels proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 1,

dels motionerna 1997/98:A402, 1997/98:A404 yrkande 2, 1997/98:A412 i

motsvarande del, 1997/98:A418 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A422,

1997/98:A423 yrkandena 1 och 2, 1997/98:A426, 1997/98:A429 yrkande 1,

1997/98:A441, 1997/98:A446 yrkandena 2 och 3, 1997/98:A447, 1997/98:A448

yrkande 1, 1997/98:A452, 1997/98:A453 yrkande 1 samt 1997/98:A460

yrkandena 1-3, 5, 21 och 34-37 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Skärgården och strukturfonderna att riksdagen med anledning

av motionerna 1997/98:A451 yrkande 3 och 1997/98:A459 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Allmänt om strukturfonder och målområden

(avser texten i sjätte och sjunde samt tionde, elfte och tolfte styckena)

Som framgått ovan pågår en översyn av strukturfondernas mål i anslutning till

behandlingen av Agenda 2000-förslaget. I ett senare skede av arbetet med att ta

fram ett nytt strukturfondsprogram för perioden 2000-2006 kommer också de

geografiskt avgränsade målområdena att ses över. Utskottet anser, vilket också

framhålls i motionerna A460 (c) och A429 (fp), att satsningarna måste

koncentreras till de mest utsatta delarna av landet.

Utskottet delar uppfattningen i motion A403 (kd) att Sverige i egenskap av

EU-medlem måste påverka utformningen av de regionalpolitiska stöden i EU.

Stöden skall ha samma syfte som de regionalpolitiska stöden i Sverige, nämligen

att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och en

god miljö. För att detta skall vara möjligt erfordras en koncentration av

strukturfondssatsningarna till de mest utsatta delarna av landet.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att Sveriges regering

agerar på ett offensivt sätt i överläggningar och förhandlingar rörande det

framtida strukturfondsprogrammet. Det är angeläget att regeringen, som

framhålls i motion A460 (c), agerar med största kraft inför förhandlingarna om

en reformerad regional- och strukturfondspolitik så att Sverige inte går miste

om möjligheter till stöd för regional utjämning och utveckling. Utgångspunkten

för det svenska agerandet måste vara att riksdagen i god tid före 1999 skall

kunna ta ställning i de aktuella frågorna.

När det gäller dagens mål 6-område konstaterar utskottet att regeringen anser

att man kan utgå från att området skall ingå i det i Agenda 2000 föreslagna nya

mål 1. Utskottet vill i detta sammanhang uttrycka tveksamhet till regeringens

uppfattning att även kommunerna i kustområden mer generellt skall ingå i det

nya mål 1. Utskottet anser att det behövs ett samlat ställningstagande till

vilka geografiska områden i Sverige som skall omfattas av de nya målområdena.

Här måste avvägningar göras så att stöden koncentreras till de mest utsatta

områdena.

Vad som här har anförts om stödområdes- och strukturfondsfrågor bör ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motionerna A460 (fp), A403

(kd) och A429 (fp) i berörda delar. Övriga i sammanhanget upptagna motioner

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänt om strukturfonder och målområden att riksdagen med

anledning av motionerna 1997/98:A403 yrkande 5, 1997/98:A460 yrkandena 24-

26 och 1997/98:A429 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Landsbygdsstöd (mom. 7)

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning i kommittémotion A804 om att stöd och

åtgärder som beaktar kvinnors tillvägagångssätt vid och former för företagande

måste förbättras och utvecklas. Det s.k. mikrostödet inom ramen för

landsbygdsstödet bör utvecklas och även kunna sökas av kvinnor utanför

landsbygden. Utskottet anser att det vore en fördel om detta kunde ske i

samarbete med en bank som är intresserad av att förbättra formerna för

låntagande utifrån kvinnors behov.

Motion A804 (mp) tillstyrks i berörd del vilket bör ges regeringen till

känna. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om ändringar i

stödformen landsbygdsstöd.

Småföretagsstöd (mom. 9)

(avser sista stycket som ersätts med följande text)

Utskottet anser att det är dags att höja ambitionsnivån när det gäller kraven

på kvotering när företag erhåller småföretagsstöd. Utskottet instämmer i

Miljöpartiets krav i kommittémotion A804 att småföretagsstödets kvoterade

villkor om 40 % kvinnor vid nyanställning bör skärpas till 50 % (± 1 anställd).

Den aktuella motionen tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande landsbygdsstöd att riksdagen

dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 2

godkänner vad som förordas i propositionen om landsbygdsstöd,

dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande Småföretagsstöd att riksdagen

dels med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 19 yrkande 4

godkänner vad som förordas i propositionen om småföretagsstöd.

dels med anledning av motion 1997/98:A804 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Elving Andersson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder

Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.

(avser femte stycket som ersätts med följande text)

I flera motioner, däribland A273 (c), yrkas att medel skall avsättas för

resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram

i motion A273 (c), nämligen att de regionala resurscentrumen via regleringsbrev

till länsstyrelserna bör garanteras ekonomiska förutsättningar att utföra ett

konstruktivt arbete. Detta bör ges regeringen till känna.

Sammanfattning beträffande anslaget A 1

Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till

medelsanvisning på anslaget A 1. Motion A273 (c) tillstyrks i berörd del.

Motion A413 (mp) avstyrks i berörd del i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks. Förslagen är

anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och anslaget nedan i

avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning inom

utgiftsområde 19,

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998

att riksdagen

a)-c) = utskottet,

dels med anledning av motion 1997/98:A273 yrkande 11 i motsvarande del som

sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om medel för

resurscentrum för kvinnor,

dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.

9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i nedanstående avsnitt bort ha följande

lydelse:

Allmänna frågor

(avser tredje stycket som ersätts med följande text)

Utskottet instämmer i Miljöpartiets uppfattning i motion A309 att, i avvaktan

på en regionalpolitisk proposition, inga förändringar bör göras av regeringens

förslag till anslag på utgiftsområdet. Motionen tillstyrks således i berörd

del.

Utskottet återkommer nedan till motion A309 (mp) och anslaget i avsnittet

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19.

Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder

Anslagets ändamål, anslagsberäkning, resurscentrum för kvinnor, m.m.

(avser femte stycket som ersätts med följande text)

I flera motioner, däribland A413 (mp), yrkas att medel skall reserveras för

resurscentrum för kvinnor. Utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram

i motion A413 (mp), nämligen att regionala resurscentrum måste ges ekonomiska

förutsättningar att verka genom att öronmärkta medel från utgiftsområde 19

avsätts i regleringsbrev till länsstyrelserna.

Sammanfattning beträffande anslaget A 1

Som framgått tidigare ansluter sig utskottet till regeringens förslag till

medelsanvisning på anslaget A 1. Motionerna A309 (mp) och A413 (mp) tillstyrks

i berörda delar. Motion A273 (c) i berörd del avstyrks i den mån den inte kan

anses vara tillgodosedd med vad utskottet anfört. Övriga motioner avstyrks.

Förslagen är anslagspåverkande. Utskottet återkommer till motionerna och

anslaget nedan i avsnittet Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och

medelsanvisning inom utgiftsområde 19.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998

att riksdagen

a)-c) = utskottet,

dels med anledning av motion 1997/98:A309 yrkande 6 godkänner följande

beräkning av fördelning på anslag under utgiftsområde 19 för åren 1999 och

2000.

Miljoner kronor

--------------------------------------------------------

| | |Beräknat |Beräknat|

| | | 1999 |2000 |

--------------------------------------------------------

|A. Regional utjämning och utveckling |

--------------------------------------------------------

|1 |Regionalpolitiska åtgärder |1 623,5 |1 623,5|

| |(ram) | | |

--------------------------------------------------------

|2 |Regionalpolitisk låneverksamhet | 390 |390 |

| |(ram) | | |

--------------------------------------------------------

|3 |Täckande av förluster på grund | 11 | 10 |

| |av kreditgarantier inom | | |

| |regionalpolitiken(ram) | | |

--------------------------------------------------------

|4 |Ersättning för nedsättning av | 410 |430 |

| |socialavgifter (ram) | | |

--------------------------------------------------------

|5 |Transportbidrag (ram) | 336 |336 |

--------------------------------------------------------

|6 |Glesbygdsverket (ram) | 24 |24,6 |

--------------------------------------------------------

|7 |Statens institut för | 8,1 |8,3 |

| |regionalforskning (ram) | | |

--------------------------------------------------------

|8 |Europeiska regionala | 782 |462 |

| |utvecklingsfonden (ram) | | |

--------------------------------------------------------

|9 |Utgifter för lokalisering av | 0 | 0 |

| |statliga | | |

| |arbetstillfällen till Söderhamn | | |

| |(reservationsanslag) | | |

--------------------------------------------------------

| |Summa | 3 585 |3 284 |

--------------------------------------------------------

dels med anledning av motion 1997/98:A413 yrkande 1 i motsvarande del och

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

resurscentrum för kvinnor,

dels avslår de övriga i bilaga 3 upptagna motionsyrkandena.

Särskilda yttranden

1. Parlamentarisk utredning (mom.1)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans

Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson

(kd) anför:

Vi anser att det är djupt beklagligt att någon parlamentarisk utredning om

regionalpolitiken inte har tillsatts av regeringen, trots att

arbetsmarknadsutskottet i betänkande 1996/97:AU2 uttalade sig till förmån för

en sådan.

Vi är vidare kritiska mot att regeringen inte, som tidigare ställts i utsikt,

lagt fram en regionalpolitisk särproposition under hösten 1997. Först under

mandatperiodens absoluta slutskede väntas regeringen åstadkomma ett samlat

regionalpolitiskt förslag. Vi tolkar detta som att de regionalpolitiska

frågorna har låg dignitet i regeringens arbete.

2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1)

Elver Jonsson (fp) anför:

Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige fått möjlighet att ta del

av EG:s strukturfonder för regionalt utvecklingsarbete. Under innevarande

budgetperiod för strukturfonderna som löper t.o.m. 1999 får Sverige ta i

anspråk ca 13 miljarder kronor av fondmedlen.

När nu halva tiden gått av budgetperioden är kritiken tämligen omfattande mot

det sätt på vilket Sverige har hanterat strukturfonderna. Hanteringen har

kännetecknats av centralism. Staten har i princip gjort upp programmen utan

medverkan av de aktörer som programmen omfattar, dvs. kommuner och landsting.

Även genomförandet sköts till stor del av statliga företrädare.

Till detta kommer att programmen präglas av tung administration vilket leder

dels till att många avstår från att söka medel, dels till att endast en ringa

del av de medel som Sverige får ta i anspråk har betalats ut. Risken är att

Sverige får mindre medel i nästa budgetperiod för strukturfonderna eftersom vi

med all sannolikhet inte kommer att kunna utnyttja de pengar som vi har

förhandlat oss till.

Jag anser i likhet med motionären i A441 (fp) att åtgärder omgående måste

vidtas så att kommuner och landsting utan alltför mycket krångel kan ta del av

EG:s strukturfonder.

3. Beställningsbemyndigande (mom. 13)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Hans

Andersson (v), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson

(kd) anför:

Vi anser att regeringens förslag om att riksdagen skall bemyndiga regeringen

att budgetåret 1998 disponera 500 miljoner kronor inom ramen för anslaget A 1

Regionalpolitiska åtgärder bör avslås. Riksdagen har redan i samband med

tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997 fattat ett beslut av motsvarande innebörd

vilket våra partier också var starkt kritiska till. Nu föreslås ytterligare ett

beslut om beställningsbemyndigande trots att det underlag som förelagts

riksdagen också denna gång är ofullständigt och otydligt.

Frågan om beställningsbemyndiganden har kommit på riksdagens bord till följd

av förhastade och illa genomtänkta beslut från regeringens sida och inte genom

rationella överväganden om hur regionalpolitiken skall bedrivas på ett

långsiktigt och rationellt sätt. Den bristfälliga hanteringen från regeringens

sida skapar stora problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län.

4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg alla (m) anför:

Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av

socialdemokrater och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.

Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 19.

För budgetåret 1998 betonar vi i vår kommittémotion 1997/98:A299 att det för

att uppfylla målen med regionalpolitiken är nödvändigt att främja företagens

utveckling. Den politik för företagande och arbete vi föreslår skapar

förutsättningar för att de aktuella regionerna skall kunna växa av egen kraft.

Goda möjligheter till utbildning är en viktig del i detta. Mot denna bakgrund

föreslår vi moderater en betydande kunskapssatsning som stöd för regional

utveckling.

Sveriges EU-medlemskap har inneburit att den nationella regionalpolitiken har

tillförts betydande medel från EG:s strukturfonder. För medfinansiering finns

medel avsatta inom bl.a. de s.k. länsanslagen. Vi anser att det är angeläget

att kommuner och landsting deltar mer aktivt än i dag när det gäller

medfinansiering.

Enligt vår uppfattning bör anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder

fastställas till 1 153 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslås att

stödformen sysselsättningsbidrag finansieras via anslaget A 1. Enligt

företagsstödsutredningens betänkande (SOU 1996:69) ges inga belägg för att

detta stöd direkt och positivt skulle kunna styra företagens beteende och i det

korta perspektivet leda till en ökning av antalet anställda. Vi anser att

stödformen bör avskaffas. Andra regionalpolitiska insatser gör större nytta. Vi

vänder oss också mot förslaget om beställningsbemyndigande som bygger på ett

ofullständigt och otydligt underlag.

I avvaktan på en utvärdering av den tidsbegränsade stödformen nedsättning av

socialavgifter bör en viss reducering ske av anslaget A 4 Ersättning för

nedsättning av socialavgifter. Anslaget bör fastställas till 250 miljoner

kronor.

Vi förordar att transportstödet kvarstår som kompensation för långa avstånd

men anser att det är möjligt att reducera den totala bidragsvolymen. Anslaget

A 5 Transportbidrag bör fastställas till 311 miljoner kronor.

Som vi framhållit ovan anser vi att delar av dagens regionalpolitik bör

ersättas med en målmedveten satsning på kunskap. Den regionala

utbildningssatsning vi föreslår bör genomföras som ett projekt inom ramen för

EG:s strukturfonder. Redan 1998 bör 25 miljoner kronor reserveras från vardera

anslagen A 1 Regionalpolitiska åtgärder respektive A 8 Europeiska regionala

utvecklingsfonden.

5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Elver Jonsson (fp) anför:

Från Folkpartiets sida har vi uppfattningen att skattesänkningar är angelägna,

främst på arbete, som en del i omedelbara insatser för fler arbetstillfällen

genom företagande. Skattesänkningarna bör finansieras fullt ut. Den största

besparingen bör göras på s.k. selektiva företagsstöd, däribland

regionalpolitiska företagsstöd. Totalt anser vi att anslagen på utgiftsområdet

bör minskas med 1 miljard kronor per år under den kommande treårsperioden.

I stället för den tonvikt på stöd som kännetecknar dagens regionalpolitik

anser jag att det är dags för övergång till en mobiliseringspolitik. Satsningar

måste göras på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Jag

förordar en politik som underlättar decentralisering, små- och nyföretagande

samt lokal samverkan. En sådan politik leder till fler arbetstillfällen genom

företagande och ökar den enskildes möjligheter att fritt välja arbete och

bostadsort.

6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Hans Andersson (v) anför:

Från Vänsterpartiets sida vill vi ge en kraftig impuls till det regionala

utvecklingsarbete för ökad tillväxt och sysselsättning som planeras inom ramen

för det s.k. landshövdingeuppdraget. Den regionala och lokala förankringen är

avgörande för att åstadkomma en förnyelse av näringslivet. Konkreta projekt som

stimulerar samverkan mellan kommuner, högskolor och företag är av särskild

betydelse. I sammanhanget bör också nämnas stöd till upprättande av nätverk

mellan mindre företag för att underlätta export och marknadsföring liksom

projekt för teknik- och kompetensspridning. Vidare bör program som inriktas på

kvinnors näringsverksamhet och kooperativt nyföretagande särskilt uppmärksammas

liksom initiativ som stöder invandrares företagsutveckling.

Fördelningen av medel bör följa de regionalpolitiska prioriteringarna så att

län med svagare utvecklingskraft och lägre utbildningsnivå prioriteras.

Jämställdhetskriteriet måste uppfyllas och stor vikt bör läggas på projektens

inverkan på miljön. Från Vänsterpartiets sida anser vi att ytterligare 390

miljoner kronor skall anvisas på anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för

användning inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget.

Sammanlagt 48 miljoner kronor bör enligt vårt parti reserveras för regionala

resurscentrum för kvinnor under anslaget A 1. Det bör vara regeringens uppgift

att fördela medlen med hänsyn tagen till de strukturförändringar som på senare

tid skett inom länsorganisationen.

Det nationella resurscentrumet för kvinnor måste ges garanterat utrymme att

kunna planera och genomföra sina projekt med såväl kort- som långsiktiga

målsättningar. Detta gäller oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs.

Mot denna bakgrund föreslår vi från Vänsterpartiets sida att verksamheten skall

tillföras 10 miljoner kronor per år med början 1998. Totalt anser vårt parti

att anslaget A 1 skall tillföras 400 miljoner kronor mer jämfört med

regeringens förslag för budgetåret 1998.

7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13)

Dan Ericsson (kd) anför:

Från Kristdemokraternas sida avvisar vi regeringens föreslagna besparing på 90

miljoner kronor avseende regionalpolitiska insatser. De medel som tillförs

enligt vårt budgetalternativ kan användas för att förändra

stödområdesindelningen enligt följande riktlinjer.

Gällande stödområdesgränser har funnits under lång tid. Den nuvarande

stödområdesindelningen återspeglar inte de stora förändringar som har skett

under senare år när det gäller arbetsmarknaden i stödområden och angränsande

områden. EG:s strukturfonder har också påverkat situationen. Från

Kristdemokraternas sida anser vi att riksdagen bör begära ett förslag från

regeringen om reviderad stödområdesindelning.

Norsjö kan anföras som exempel på en kommun som har drabbats särskilt hårt av

att gränsen mellan stödområdena 1 respektive 2 har fastställts så att denna

kommun missgynnats. Vi anser att regeringen omgående bör granska Norsjös

situation och lägga fram förslag som innebär att den för kommunen ofördelaktiga

inplaceringen i stödområde rättas till.

Från kristdemokratiskt håll har vi uppfattningen att inplacering i stödområde

skall kunna ske av sådana delar av landet som har särskilda lägesnackdelar och

andra regionalpolitiska problem. Det är också viktigt att det finns möjlighet

till inplacering i tillfälligt stödområde för regioner som drabbas av problem i

samband med kraftig strukturomvandling.

Som framgått ovan bör de medel som enligt vårt budgetförslag tillförs

anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder användas för att förändra

stödområdesindelningen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Disposition av betänkandet............................3

Motioner..............................................3

UTSKOTTET.............................................4

Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken....4

Mål och allmän inriktning...........................4

Regional obalans................................8

Storstäderna och regionalpolitiken.............11

Övergripande mål för utgiftsområdet............12

Andra övergripande regionalpolitiska frågor....13

Organisation, samordning och sektorsansvar.........14

Allmänna stödområdes- och strukturfondsfrågor......15

Allmänt om strukturfonder och målområden.......15

Samordning mellan nationella stödområden och målområden20

Beslutsformer och administration kring strukturfonderna22

Glesbygdsverket......................................23

Organisation m.m. av resurscentrum för kvinnor.......24

Företagsstöd enskilda stödformer...................25

Regionalt utvecklingsstöd..........................26

Landsbygdsstöd.....................................27

Sysselsättningsbidrag..............................28

Småföretagsstöd....................................30

Stöd till kommersiell service......................31

Transportbidrag....................................32

Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998.......33

Allmänna frågor....................................33

Anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder............35

Anslaget A 2 Regionalpolitisk låneverksamhet.......41

Anslaget A 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom

regionalpolitiken 41

Anslaget A 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter42

Anslaget A 5 Transportbidrag.......................43

Anslaget A 6 Glesbygdsverket.......................43

Anslaget A 7 Statens institut för regionalforskning44

Anslaget A 8 Europeiska regionala utvecklingsfonden44

Anslaget A 9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till

Söderhamn 45

Sammanfattande bedömning av budgetförslagen och medelsanvisning på

utgiftsområde 19

45

Utskottet............................................47

Hemställan.........................................47

Reservationer........................................49

1. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (m)50

2. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Organisation

m.m. av resurscentrum för kvinnor (mom. 1 och 5), (c)

52

3. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (fp)54

4. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken (mom. 1), (v)55

5. Mål för och allmän inriktning av regionalpolitiken och Skärgården och

strukturfonderna (mom. 1 och 3), (kd)

57

6. Allmänt om strukturfonder och målområden (mom. 2), (fp, c, kd)59

7. Landsbygdsstöd och Småföretagsstöd (mom. 7 och 9), (mp)60

8. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (c)61

9. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (mp)61

Särskilda yttranden..................................64

1. Parlamentarisk utredning (mom.1), (fp, m, v, mp, kd)64

2. Beslutsformer och administration kring strukturfonderna (mom. 1),

(fp) 64

3. Beställningsbemyndigande (mom. 13), (fp, m, v, mp, kd)64

4. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (m)65

5. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (fp)66

6. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (v)67

7. Anslag på utgiftsområde 19 för budgetåret 1998 (mom. 13), (kd)67

Motionerna...........................................69

Utgiftsområde 19 för budgetåret 1998. Regeringens och motionärernas

förslag 74

Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 13) i hemställan75