Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister

1997-09-04 · 13 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:AU3, Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1997/98:AU03

Ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister (prop. 1996/97:106)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

AU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:106 om

ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).

Arbetsdomstolen föreslås vara domför med tre juristdomare vid avgörande av

mål utan huvudförhandling och vid annan handläggning som inte sker vid

huvudförhandling; s.k. intresseledamöter behöver alltså inte delta i dessa

fall. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i denna del. Utskottet

föreslår att lagändringen skall träda i kraft den 1 december 1997.

I propositionen föreslås också att krav på prövningstillstånd införs i alla

mål som överklagas från tingsrätt till Arbetsdomstolen.

Regeringens proposition 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätten, i vilken

regeringen har föreslagit att prövningstillstånd skall införas i alla mål som

överklagas från tingsrätt till hovrätt, har återkallats av regeringen (skr.

1996/97:168, den 28 maj 1997).

Med hänsyn till sambandet mellan förslagen om prövningstillstånd i de bägge

propositionerna anser utskottet att en särreglering om prövningstillstånd för

endast sådana tingsrättsdomar som överklagas till Arbetsdomstolen inte kan

komma i fråga. Utskottet biträder således, om än på annan grund,

Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de

grönas krav på avslag på proposition 106 i denna del.

I betänkandet behandlar utskottet sex motioner som väckts med anledning av

propositionen samt en motion, rörande instansordningen för lönegarantimål, som

väckts under den allmänna motionstiden 1996/97. Samtliga dessa motioner

avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1996/97:106 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet)

att riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

2. lag om ändring i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid

arbetskonflikt.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:L304 av Monica Widnemark och Christin Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sista instans i lönegarantimål.

1996/97:A30 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens proposition 1996/97:106 i den del som framgår av vad som i

motionen anförts.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1996/97:A31 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen

beslutar att arbetstvister skall kunna avgöras i två instanser i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:A32 av Barbro Johansson och Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att inget undantag görs i lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister när det införs krav på

prövningstillstånd i alla mål och ärenden som överklagas från tingsrätt till

hovrätt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister som anförts i motionen.

1996/97:A33 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om obligatoriskt

prövningstillstånd enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att överföra lönegarantimål till Arbetsdomstolen.

1996/97:A34 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetsdomstolens

sammansättning.

1996/97:A35 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår

förslaget om prövningstillstånd i Arbetsdomstolen.

Utskottet

Förslagen i proposition 106

Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen

Inledning

Regeringen har i proposition 1996/97:131 föreslagit att krav på

prövningstillstånd införs i alla mål som överklagas från tingsrätt till

hovrätt. Denna proposition har återkallats av regeringen den 28 maj 1997 (skr.

1996/97:168). I linje med förslaget i proposition 131 innehåller den nu

behandlade proposition 106 förslag om att prövningstillstånd även skall

införas för mål som överklagas från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Någon

återkallelse har inte skett av detta förslag.

Propositionen

Tingsrätternas domar i arbetstvister överklagas i mycket stor omfattning.

Omkring 80 % av dessa domar överklagas, medan endast knappt 10 % av

tingsrätternas avgöranden i andra tvistemål överklagas. Samtidigt har under

senare år 60-65 % av tingsrätternas överklagade domar i arbetstvister

fastställts. Regeringen anser, med hänsyn till att en så stor del av dessa

domar inte ändras av Arbetsdomstolen, att det i många av fallen säkert är

obehövligt med en ny fullständig rättegång. Regeringen föreslår därför att det

införs krav på prövningstillstånd i alla mål och ärenden som överklagas från

tingsrätt till Arbetsdomstolen.

Regeringen framför i propositionen att med ett omsorgsfullt utformat system

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

vad avser grunder för prövningstillstånd och handläggningsregler uppfylls

kraven på rättssäkerhet.

I enlighet med förslagen i proposition 131 skall prövningstillstånd meddelas

om

- det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har

kommit till (ändringsdispens),

- det inte utan en prövning av målet i sak går att bedöma riktigheten av det

slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens),

- det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas

av högre rätt (prejudikatdispens), eller

- det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär

dispens).

Partiellt prövningstillstånd skall kunna meddelas beträffande en viss del av

tingsrättens dom eller beslut.

Den nya sammansättningen i Arbetsdomstolen med tre juristdomare föreslås

enligt regeringen bli den normala sammansättningen vid behandlingen av frågor

om prövningstillstånd. Det räcker vidare enligt förslaget att en domare röstar

för prövningstillstånd för att sådant skall meddelas.

Regeringen föreslår inte att något krav på prövningstillstånd skall införas

vid överklagande till Arbetsdomstolen av en förvaltningsmyndighets beslut

enligt lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt (konflikt-

direktiven).

Motioner

I fyra motioner yrkas avslag på regeringens förslag om krav på

prövningstillstånd i arbetstvister.

I Centerpartiets och Folkpartiet liberalernas kommittémotioner A35 (c) och

A30 (fp) samt i Vänsterpartiets motion A33 (yrk. 1) och Miljöpartiet de grönas

motion A32 (yrk. 1) framförs att högt ställda krav på rättssäkerheten inte får

efterges och att rättssäkerheten kräver att tvister skall kunna prövas i två

instanser. Dessutom framhåller motionärerna vikten av medborgarnas tilltro

till rättsväsendet.

I flerpartimotion A31 (m, c, fp, kd) yrkar motionärerna att riksdagen

beslutar att arbetstvister skall kunna avgöras i två instanser. Motionärerna

pekar på att företag som inte är bundna av kollektivavtal är hänvisade att

först väcka talan vid tingsrätt, medan företag med kollektivavtal kan gå

direkt till Arbetsdomstolen. En konsekvens av att prövningstillstånd införs

blir att företag som inte är bundna av kollektivavtal ofta blir hänvisade att

få sin sak prövad i endast underinstans. Motionärerna anser att förslaget om

prövningstillstånd i arbetstvister härigenom diskriminerar företag som inte är

bundna av kollektivavtal och att förslaget därför inte bör genomföras.

Dessutom är motionärerna tveksamma till om den nu föreslagna ordningen med

prövningstillstånd är förenlig med Sveriges åtaganden enligt

Europakonventionen vad avser den s.k. negativa föreningsrätten.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets överväganden

Regeringen föreslog i proposition 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätten

en genomgripande förändring av hovrättsprocessen genom krav på

prövningstillstånd i alla mål och ärenden som överklagas från tingsrätt till

hovrätt. Denna proposition har som nämnts återkallats av regeringen.

I den proposition som nu behandlas föreslås - i linje med förslagen i den

återkallade propositionen - att i princip motsvarande regler skall gälla för

Arbetsdomstolens prövning av tingsrättsdomar.

I fråga om rättegången i Arbetsdomstolen, då en tingsrättsdom överklagas

dit, tillämpas i huvudsak vad som gäller för rättegången i hovrätt. Att införa

en särreglering om generellt prövningstillstånd för endast de tingsrättsdomar

som överklagas till Arbetsdomstolen kan enligt utskottets mening inte komma i

fråga.

Förslaget i proposition 106 att prövningstillstånd skall gälla för alla mål

som överklagas från tingsrätt till Arbetsdomstolen kommer inte till uttryck

genom ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister (LRA) eller i någon

annan arbetsrättslig lagstiftning. Detta beror på att LRA innehåller en

hänvisning till rättegångsbalkens (RB) regler av innehåll att vid rättegången

i arbetstvister samma regler skall gälla som för mål som överklagas från

tingsrätt till hovrätt.

När det nu på grund av återkallelsen av proposition 131 inte införs något

krav på prövningstillstånd för mål som överklagas från tingsrätt till hovrätt,

och RB:s regler således inte ändras, följer det med automatik att något krav

på prövningstillstånd inte heller kommer att gälla för mål som överklagas från

tingsrätt till Arbetsdomstolen.

De lagtextändringar som i proposition 106 föreslås med anledning av

förslaget om prövningstillstånd är endast justeringar i LRA av följdkaraktär,

nämligen dels att den som överklagar skall ange de omständigheter som åberopas

till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas, dels att den föreslagna

sammansättningen med tre lagfarna domare kan användas även vid behandling av

frågor om prövningstillstånd. Utskottets ställningstagande i frågan om

prövningstillstånd medför att dessa ändringsförslag bör avslås.

Det innebär också bifall till motionerna A30 (fp), A32 (yrk. 1) (mp), A33

(yrk. 1) (v) och A35 (c), vari yrkats avslag på regeringens förslag om

prövningstillstånd i arbetstvister. Motion A31 (m, c, fp, kd) får genom

utskottets ställningstagande anses tillgodosedd.

En ny sammansättning i Arbetsdomstolen

Propositionen

En ordförande i Arbetsdomstolen får i dag ensam avgöra vissa enklare

rättegångsfrågor, medan mer komplicerade sådana frågor samt andra frågor måste

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

avgöras i en sammansättning med arbetsgivar- och arbetstagarledamöter, s.k.

intresseledamöter. I mål och frågor där det arbetsrättsliga inslaget är helt

underordnat skulle enligt regeringen stora effektivitetsvinster göras om

intresseledamöterna inte behövde delta. Regeringen föreslår därför att en ny

sammansättning bestående av tre juristdomare skall kunna användas i sådana

fall. Det bör dock inte enligt regeringen få komma i fråga att domstolen

håller huvudförhandling i sammansättningen med tre juristdomare.

Det bör enligt regeringen kunna överlåtas till domstolen att i varje enskilt

fall avgöra om frågan är av ett sådant slag att den lämpar sig för avgörande i

den nya sammansättningen. Om någon av ledamöterna i ett sådant fall ändå anser

att frågan i stället bör avgöras med deltagande av intresseledamöter, skall

den meningen gälla.

Den föreslagna ändringen kan enligt regeringen åstadkommas genom ett nytt

tredje stycke i 3 kap. 6 § arbetstvistlagen. Ändringen föreslås träda i kraft

den 1 januari 1998.

Några motioner har inte väckts med anledning av propositionen i denna del.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning att det framstår som en brist i dagens

reglering att intresseledamöter måste delta även vid avgörande av frågor där

det arbetsrättsliga inslaget är obetydligt. Utskottet välkomnar därför

regeringens förslag som innebär att de ofta hårt belastade intresseledamöterna

kan koncentrera sina insatser till arbetsrättsliga frågor och att domstolen på

ett smidigare sätt kan avgöra frågor som inte är av arbetsrättslig karaktär.

Utskottet anser också i likhet med regeringen att en riktig hantering av målen

garanteras genom regeln att om någon av ledamöterna bedömer att frågan bör

avgöras med deltagande av intresseledamöter skall den meningen gälla. Mot

bakgrund av det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om ny

sammansättning.

Lagreglering och ikraftträdande

Regeringens lagförslag framgår av bilaga 1.

Utskottets ställningstagande i fråga om prövningstillstånd innebär att en

justering skall göras i regeringens förslag till ändring i 3 kap. 6 §

arbetstvistlagen (bilaga 2) samt att förslaget till ändring i 4 kap. 13 §

samma lag inte skall genomföras. Inte heller behövs någon särskild reglering

vad avser överklagande av förvaltningsmyndighets beslut hos Arbetsdomstolen

enligt konfliktdirektiven.

Den ändring av domförhetsreglerna i 3 kap. 6 § arbetstvistlagen som

utskottet i det föregående godtagit och som enligt propositionen skall

genomföras från den 1 januari 1998 bör enligt utskottet kunna träda i kraft

redan den 1 december 1997. Förslag om detta läggs fram i bilaga 2.

Övrigt

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Regeringens bedömningar i övrigt i propositionen ger inte anledning till något

uttalande från utskottets sida.

Frågor med anledning av motioner

Sammansättningen i jämställdhetsmål

Motioner

Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål tas upp i två motioner.

I motionerna A33 (yrk. 2) av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) respektive

A34 av Margareta Andersson m.fl. (c) föreslås att Arbetsdomstolen skall ha en

särskild sammansättning när domstolen avgör tvister om könsdiskriminering. I

dessa mål bör domstolen utökas med två ledamöter som är experter på

diskrimineringsjuridik och jämställdhetsfrågor. För att inte antalet ledamöter

skall bli för stort bör antalet intresseledamöter minskas. Dessutom bör det

införas en regel som garanterar en jämn könsfördelning i Arbetsdomstolen i

jämställdhetsmål.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare i år i betänkandet Jämställdhetspolitiken behandlat

motionsförslag beträffande Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål

(bet. 1996/97:AU8). Utskottet anslöt sig då till regeringens ståndpunkt att

det är angeläget med en jämn könsfördelning bland domarna i Arbetsdomstolen

lika väl som i övriga domstolar, oavsett vilken måltyp som behandlas.

Utskottet var inte berett att för närvarande förorda särskilda regler för

Arbetsdomstolen. Utnämningsförfarandet borde, menade utskottet, på sikt leda

till en jämnare könsfördelning bland ledamöterna, vilket i sin tur förbättrar

möjligheterna att varje enskild sammansättning kan bestå av ledamöter av båda

könen.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet avstyrker därför

motionerna A33 (v) i här berörd del och A34 (c).

Handläggningen av lönegarantimål

Motioner

Instansordningen för lönegarantimål behandlas i två motioner.

Monica Widnemark och Christin Nilsson (s) anser i motion L304 att i syfte

att främja en enhetlig och konsekvent rättstillämpning inom arbetsrättsområdet

bör även lönegarantitvister, sedan de avgjorts av tingsrätt, i sista instansen

prövas av Arbetsdomstolen.

Liknande synpunkter för Ingrid Burman och Hans Andersson (v) fram i motion

A33 (yrk. 3). De framhåller vidare att ett stort antal lönegarantimål till sin

karaktär är rent arbetsrättsliga tvister och att Arbetsdomstolens speciella

arbetsrättsliga kunnande och dess stora förtrogenhet med

arbetsmarknadsförhållanden gör domstolen särskilt lämpad att hantera dessa

mål.

Utskottets överväganden

Som motionärerna framhåller gäller tvisten i lönegarantimålen ofta frågor av

rent arbetsrättslig karaktär, t.ex. arbetstagarbegreppet. Dock tyder mycket

på, vilket också framhållits i propositionen, att majoriteten av tvisterna

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

inte rör sådana frågor. Detta talar för att behålla nuvarande ordning. Härtill

kommer sambandet med konkursförfarandet, ett samband som betonades av

justitieutskottet då ett liknande motionsyrkande prövades av 1995/96 års

riksdag. Justitieutskottet tog (bet. 1995/96:JuU15) avstånd från motionen med

hänvisning till att frågorna om handläggningen av lönegarantimål är så intimt

förknippade med hur frågor om konkurser handläggs.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A33 i här

berörd del och L304.

Förhållandet mellan Arbetsdomstolen och tingsrätterna

Motion

Barbro Johansson och Kia Andreasson (mp) berör i sin motion A32 (yrk. 2)

frågan om gränsdragningen mellan Arbetsdomstolen och tingsrätterna.

Motionärerna ifrågasätter om den nuvarande ordningen är tillfredsställande med

att ett och samma mål kan prövas av två helt skilda domstolar där rättens

sammansättning och kompetens skiljer sig så åt. Motionärerna anser att

förhållandet mellan Arbetsdomstolen och tingsrätterna bör utredas och att en

utredning bör tillsättas med uppgift att undersöka om bestämmelserna i lagen

om rättegången i arbetstvister kan reformeras.

Utskottets överväganden

Enligt utskottets mening väger intresset av en enhetlig praxisbildning starkt.

Detta talar för att även de arbetstvister som väcks i tingsrätt bör, om

tingsrättens dom överklagas, prövas av Arbetsdomstolen och inte av hovrätten.

Att det föreligger vissa skillnader t.ex. i fråga om sammansättning mellan

allmän domstol och Arbetsdomstolen motiverar inte enligt utskottet en annan

ordning. Det saknas därför skäl att som motionärerna önskar utreda

förhållandet mellan de allmänna domstolarna och Arbetsdomstolen i berört

hänseende. I enlighet härmed avstyrker utskottet motion A32 i här berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på prövningstillstånd i arbetstvister

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:A30, 1996/97:A32 yrkande 1,

1996/97:A33 yrkande 1 och 1996/97:A35 samt med anledning av motion

1996/97:A31 avslår propositionen i motsvarande del,

2. beträffande ny sammansättning i Arbetsdomstolen

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del

antar utskottets i bilaga 2 framlagda förslag till lag om ändring i lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister,

3. beträffande Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A33 yrkande 2 och 1996/97:A34,

res. 1 (c, v)

4. beträffande instansordningen för lönegarantimål

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A33 yrkande 3 och 1996/97:L304,

res. 2 (v)

5. beträffande gränsdragningen mellan Arbetsdomstolen och

tingsrätterna

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

att riksdagen avslår motion 1996/97:A32 yrkande 2.

Stockholm den 4 september 1997

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Elving Andersson

(c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans

Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson

(kd), Christer Erlandsson (s) och Anna Åkerhielm (m).

Reservationer

1. Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål (mom. 3)

Elving Andersson (c) och Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Sammansättningen i

jämställdhetsmål som börjar med ?Utskottet har tidigare? och slutar med ?och

A34 (c)? bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionerna A34 (c) och A33 (yrk.

2) (v) att tvister om könsdiskriminering skiljer sig från andra

arbetsrättsliga tvister bl.a. genom att det i dem ofta inte finns ett klart

arbetstagarintresse som står emot ett klart arbetsgivarintresse; skiljelinjen

går snarare mellan kvinnliga och manliga värderingar. Utskottet anser i likhet

med motionärerna att Arbetsdomstolen i könsdiskrimineringsmål bör utökas med

två ledamöter som är experter på diskrimineringsjuridik och

jämställdhetsfrågor samt att antalet intresseledamöter samtidigt bör minskas.

Dessutom bör enligt utskottet en domförhetsregel införas som föreskriver en

jämn könsfördelning i jämställdhetsmål.

Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A33 yrkande 2 och

1996/97:A34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Instansordningen för lönegarantimål (mom. 4)

Hans Andersson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Handläggningen av

lönegarantimål som börjar med ?Som motionärerna framhåller? och slutar med

?del och L304? bort ha följande lydelse:

Ett stort antal lönegarantimål är till sin karaktär rent arbetsrättsliga

tvister. Enligt utskottet är det inte tillfredsställande att arbetsrättslig

praxis i likartade tvister utformas i såväl Arbetsdomstolen som de allmänna

överinstanserna. Utskottet anser att Arbetsdomstolen, med sitt speciella

arbetsrättsliga kunnande och stora förtrogenhet med

arbetsmarknadsförhållanden, bör avgöra lönegarantimålen som andra och sista

instans.

Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande instansordningen för lönegarantimål

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:A33 yrkande 3 och 1996/97:L304

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

1. Krav på prövningstillstånd i arbetstvister

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m)

anför:

Moderata Samlingspartiet har i olika sammanhang, senast i partimotion

1996/97:A2 med anledning av prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för tillväxt,

förespråkat att Arbetsdomstolen skall upphöra från den 1 januari 1999 och att

dess funktioner överförs till de allmänna domstolarna. Vi motiverar förslaget

bl. a. med att förutsebarheten och rättssäkerheten därmed skulle öka i de

arbetsrättsliga tvisterna. Mot denna bakgrund saknar vi anledning att nu ta

ställning till de förändringar i AD:s handläggningsordning som regeringen

föreslår.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 13 § lagen (1974:371) om

rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 3 kap. |

| |

| 6 §1 |

-------------------------------------------------------

|Arbetsdomstolen är domför |Arbetsdomstolen är domför|

|med ordförande samt högst |med ordförande samt högst|

|sex och lägst fyra andra |sex och lägst fyra andra|

|ledamöter. Av de ledamöter |ledamöter. Av de ledamöter|

|som avses i 2 § deltager |som avses i 2 § skall|

|högst tre och lägst en. Av |högst tre och lägst en|

|de ledamöter som avses i 3 |delta. Av de ledamöter som|

|§ deltager högst fyra och |avses i 3 § skall högst|

|lägst två, lika många för |fyra och lägst två delta,|

|vardera arbetsgivarsidan |lika många för vardera|

|och arbetstagarsidan. |arbetsgivarsidan och|

| Arbetsdomstolen är även |arbetstagarsidan. |

|domför med ordförande samt | Arbetsdomstolen är även|

|en ledamot för vardera |domför med ordförande samt|

|arbetsgivarsidan och |en ledamot för vardera|

|arbetstagarsidan |arbetsgivarsidan och|

| 1. vid huvudförhandling |arbetstagarsidan |

|i mål som saknar betydelse | 1. vid huvudförhandling|

|för ledning av |i mål som saknar betydelse|

|rättstillämpningen och |för ledning av|

|även i övrigt är av |rättstillämpningen och|

|enklare beskaffenhet, |även i övrigt är av|

| 2. vid avgörande av mål |enklare slag, |

|utan huvudförhandling, | 2. vid avgörande av mål|

| 3. vid annan |utan huvudförhandling, |

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

|handläggning som ej sker | 3. vid annan|

|vid huvudförhandling. |handläggning som inte sker|

| |vid huvudförhandling. |

| | Arbetsdomstolen är|

| |vidare domför med tre|

| |lagfarna domare |

| | 1. vid behandling av|

| |frågor om|

| |prövningstillstånd, |

| | 2. vid handläggning som|

| |avses i andra stycket|

| |punkterna 2 eller 3, om|

| |prövningen i väsentlig|

| |grad avser annat än|

| |arbetsrättsliga frågor. |

-------------------------------------------------------

|Vill någon ledamot vid | Vill någon ledamot vid|

|handläggning enligt andra |handläggning enligt andra|

|stycket att mål skall |eller tredje stycket att|

|avgöras eller viss fråga |ett mål skall avgöras|

|prövas av domstolen i den |eller en viss fråga prövas|

|sammansättning som |av domstolen i den|

|föreskrives i första |sammansättning som|

|stycket, gäller hans |föreskrivs i första|

|mening som domstolens be- |stycket, gäller ledamotens|

|slut. |mening. |

-------------------------------------------------------

|1 Senaste lydelse | |

|1977:530. | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 4 kap. |

| |

| 13 §2 |

-------------------------------------------------------

|Överklagandet skall |Överklagandet skall|

|innehålla uppgifter om det |innehålla uppgifter om |

|avgörande som överklagas, |- det avgörande som|

|den ändring i avgörandet |överklagas, |

|som yrkas samt grunderna |- den ändring i avgörandet|

|för överklagandet. Uppgift |som yrkas, |

|skall även lämnas om de |- grunderna för|

|bevis som åberopas och vad |överklagandet, |

|som skall styrkas med |- de omständigheter som|

|varje bevis. |åberopas till stöd för att|

| |prövningstillstånd skall|

| |meddelas, |

| |- de bevis som åberopas,|

| |och |

|Skriftliga bevis som inte |- vad som skall styrkas|

|lagts fram tidigare skall |med varje bevis. |

|ges in samtidigt med över- | Skriftliga bevis som|

|klagandet. |inte lagts fram tidigare|

| |skall ges in samtidigt med|

| |överklagandet. |

-------------------------------------------------------

|Vid överklagandet av en | Vid överklagandet av en|

|tingsrätts dom skall |tingsrätts dom skall|

|klaganden i skrivelsen |klaganden i skrivelsen|

|även ange om han vill att |även ange om klaganden|

|det skall hållas ett |vill att det skall hållas|

|förnyat förhör med ett |ett förnyat förhör med ett|

|vittne, en sakkunnig eller |vittne, en sakkunnig eller|

|en part eller hållas en |en part eller att det|

|förnyad syn. |skall hållas en förnyad|

| |syn. |

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

-------------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2 Senaste lydelse 1994:1043.

Förslag till lag om ändring i lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd

vid arbetskonflikt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd

vid arbetskonflikter skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

| | |

|Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 7 §3 |

-------------------------------------------------------

|Talan mot central |En central|

|förvaltningsmyndighets |förvaltningsmyndighets |

|beslut i den del beslutet |beslut överklagas hos|

|rör tillämpningen av denna |Arbetsdom-stolen, i den|

|lag föres genom besvär hos |del beslutet rör tillämp-|

|arbetsdomstolen. |ningen av denna lag. Pröv-|

| |ningstillstånd krävs inte|

| |för att Arbetsdomstolen|

| |skall pröva beslutet. |

-------------------------------------------------------

|Angår beslutet medlem i | Om beslutet angår en|

|organisation som avses i 6 |medlem i en organisation|

|§ lagen (1976:580) om |som avses i 6 § lagen|

|medbestämmande i |(1976:580) om medbestäm-|

|arbetslivet, kan hans |mande i arbetslivet, kan|

|talan föras av |medlemmens talan föras av|

|organisationen. Medlemmen |organisationen. Medlemmen|

|har dock rätt att själv |har dock rätt att själv|

|föra talan, om han visar |föra talan, om han visar|

|att organisationen undan- |att organisationen|

|drager sig att föra hans |undandrar sig att föra|

|talan. |hans talan. |

-------------------------------------------------------

|I fråga om besvär som | I fråga om överklaganden|

|föres hos arbetsdomstolen |hos Arbetsdomstolen enligt|

|enligt denna lag skall i |denna lag skall i övrigt i|

|övrigt i tillämpliga delar |tillämpliga delar gälla|

|gälla vad som i lagen |vad som i lagen (1974:371)|

|(1974:371) om rättegången |om rättegången i|

|i arbetstvister före- |arbetstvister föreskrivs|

|skrives om rättegången i |om rättegången i mål om|

|mål som fullföljts till |beslut som har överklagats|

|arbetsdomstolen genom |hos Arbetsdomstolen. Mål|

|besvär. Besvärsmål enligt |enligt denna lag kan dock|

|denna lag kan dock även |även avgöras efter|

|företagas till avgörande |huvudförhandling. |

|efter huvudförhandling. | |

-------------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

3 Senaste lydelse 1976:585.

Utskottets ändringsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i

arbetstvister skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

| | |

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| 3 kap. |

| |

| 6 §1 |

|Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt högst sex|

|och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som|

|avses i 2 § skall högst tre och lägst en delta. Av de|

|ledamöter som avses i 3 § skall högst fyra och lägst|

|två delta, lika många för vardera arbetsgivarsidan och|

|arbetstagarsidan. |

| Arbetsdomstolen är även domför med ordförande samt en|

|ledamot för vardera arbetsgivarsidan och|

|arbetstagarsidan |

| 1. vid huvudförhandling i mål som saknar betydelse|

|för ledning av rättstillämpningen och även i övrigt är|

|av enklare slag, |

| 2. vid avgörande av mål utan huvudförhandling, |

| 3. vid annan handläggning som inte sker vid|

|huvudförhandling. |

-------------------------------------------------------

|Arbetsdomstolen är vidare | Arbetsdomstolen är|

|domför med tre lagfarna |vidare domför med tre|

|domare |lagfarna domare vid hand-|

| 1. vid behandling av |läggning som avses i andra|

|frågor om |stycket punkterna 2 eller|

|prövningstillstånd, |3, om prövningen i|

| 2. vid handläggning som |väsentlig grad avser annat|

|avses i andra stycket |än arbetsrättsliga frågor.|

|punkterna 2 eller 3, om | |

|prövningen i väsentlig | |

|grad avser annat än | |

|arbetsrättsliga frågor. | |

--------------------------------------------------------

|Vill någon ledamot vid handläggning enligt andra eller|

|tredje stycket att ett mål skall avgöras eller en viss|

|fråga prövas av domstolen i den sammansättning som|

|föreskrivs i första stycket, gäller ledamotens mening.|

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

|_____________________ |

-------------------------------------------------------

|Denna lag träder i kraft | |

|den 1 januari 1998. |Denna lag träder i kraft|

| |den 1 december 1997. |

-------------------------------------------------------

| | |

| | |

|1 Senaste lydelse | |

|1977:530. | |

-------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Utskottet.............................................2

Förslagen i proposition 106...........................2

Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen................2

Inledning.........................................2

Propositionen.....................................3

Motioner..........................................3

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

Utskottets överväganden...........................4

En ny sammansättning i Arbetsdomstolen..............5

Propositionen.....................................5

Utskottets överväganden...........................5

Lagreglering och ikraftträdande.....................5

Övrigt..............................................6

Frågor med anledning av motioner......................6

Sammansättningen i jämställdhetsmål.................6

Motioner..........................................6

Utskottets överväganden...........................6

Handläggningen av lönegarantimål....................6

Motioner..........................................6

Utskottets överväganden...........................7

Förhållandet mellan Arbetsdomstolen och tingsrätterna7

Motion............................................7

Utskottets överväganden...........................7

Hemställan..........................................8

Reservationer.........................................9

1. Arbetsdomstolens sammansättning i jämställdhetsmål (mom. 3), (c, v)

9

2. Instansordningen för lönegarantimål (mom. 4), (v)9

Särskilt yttrande....................................10

1. Krav på prövningstillstånd i arbetstvister (m)..10

Bilaga 1.............................................10

Propositionens lagförslag........................11

Bilaga 2.............................................13

Utskottets ändringsförslag.......................14