Bet. 1997/98:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1997/98:AU04

Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

AU4

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition

1997/98:27 om en lag om rätt till ledighet från anställningen för att bedriva

näringsverksamhet. Syftet med lagen är att stödja nyföretagande genom att

underlätta för arbetstagare att starta och bedriva näringsverksamhet.

Lagen, som har utformats med andra ledighetslagar som förebild, innebär att en

arbetstagare som varit anställd viss minsta tid hos arbetsgivaren har rätt till

ledighet under en sammanhängande period om högst sex månader. Arbetstagarens

verksamhet får inte konkurrera med arbetsgivarens. Ledigheten får inte heller

innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Rätten till

ledighet avser hel ledighet. En arbetstagare som begär eller tar i anspråk

ledighet tillförsäkras skydd för anställningen och skydd mot försämrade

anställningsförmåner. En arbetsgivare som bryter mot lagen kan bli

skadeståndsskyldig. Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt lagen

om rättegången i arbetstvister.

Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.

Moderaterna och Kristdemokraterna har yrkat avslag på propositionen.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har förordat vissa justeringar i lagförslaget,

bl.a. i fråga om ledighetens längd. Partiernas företrädare i utskottet följer

upp motionerna i reservationer.

I betänkandet behandlas även några andra frågor om ledighet från anställningen

för olika ändamål. Det avser föräldraledighet, ledighet för närståendevård och

ledighet för frivilligt försvarsarbete. Dessa motioner avstyrks av utskottet.

Propositionen

I proposition 1997/98:27 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att

riksdagen antar förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva

näringsverksamhet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:27

1997/98:A3 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå

regeringens förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva

näringsverksamhet.

1997/98:A4 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår lagen om

rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet av skäl som anförts i

motionen.

1997/98:A5 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

ledighet även skall kunna ges på deltid enligt förslag i motionen.

1997/98:A6 av Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att rätten till ledighet för att starta eget skall uppgå till högst

tolv månader enligt vad i motionen anförts.

1997/98:A7 av Magnus Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om anställdas möjligheter att söka

starta-eget-bidrag.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:A707 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra rätt till tre års tjänstledighet.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa laglig rätt att gå ned till halvtid och möjliggöra ?job-

sharing´.

1996/97:A709 av Elver Jonsson och Siri Dannaeus (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rätt till tjänstledighet för vård av barn även skall tillkomma

föräldrar som har andra anställningsformer än tillsvidareanställning.

1996/97:A713 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstadgad rätt till ledighet

för deltagande i utbildning och tjänstgöring inom frivilligförsvaret.

1996/97:A716 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ledighet för att starta eget.

1996/97:So636 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till tjänstledighet för vård av barn under tre år samt rätt att

arbeta halvtid under barnens förskoleålder.

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet till tjänstledighet med ekonomiskt stöd vid start av

företag.

1997/98:A704 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om förändringar i lagstiftningen i syfte att ge närstående rätt

till tjänstledighet för vård av anhörig, i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:A707 av Gullan Lindblad m.fl. (m, s, c, fp, v, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att frågan om lagstadgad rätt till ledighet för deltagande i utbildning och

tjänstgöring inom frivilligförsvaret bör få en lösning.

1997/98:A709 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lagstadgad rätt till ledighet för deltagande i utbildning och tjänstgöring inom

frivilligförsvaret.

1997/98:A715 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till ledighet för

frivillig försvarsverksamhet.

1997/98:Fö220 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avtalsbunden personal skall ges samma lagfästa rätt till

ledighet som de pliktuttagna.

1997/98:Sf224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till tre års tjänstledighet i samband med barns födelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flexibel arbetstid och job-sharing.

Utskottet

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens proposition

1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet och

motioner som väckts med anledning av propositionen eller på annat sätt rör

denna fråga. Utskottet behandlar även vissa andra frågor om ledighet från

arbetet som tagits upp i motioner. Det gäller föräldraledighet, ledighet för

vård av anhörig och ledighet med anknytning till frivilligförsvaret. Om inte

annat anges avses 1997/98 års motioner.

Bakgrund

Under 1970-talet utökades möjligheterna till ledighet från arbetet genom ny

lagstiftning. Syftet var att skapa ökad valfrihet och välfärd för de anställda.

Till de s.k. ledighetslagarna brukar räknas, förutom semesterlagen,

studieledighetslagen, föräldraledighetslagen, sia-lagen (rätt till ledighet för

vissa föreningsuppdrag inom skolan m.m.), sfi-ledighetslagen (rätt till

ledighet för svenskundervisning för invandrare) och närståendevårdslagen.

Därutöver finns ledighetsbestämmelser i ett stort antal lagar, bl.a.

förtroendemannalagen, medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen, lagen om

anställningsskydd och lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. I

regeringsformen och kommunallagen finns regler som gäller ledighet för

politiska uppdrag. Nämnas bör också lagen om totalförsvarsplikt, som innehåller

regler med förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare som fullgör

sina skyldigheter enligt lagen, och räddningstjänstlagen som har regler om

tjänsteplikt.

Rätten för en arbetstagare att vara ledig från arbetet vid sjukdom är inte

reglerad i lag.

Vid sidan av lagregleringen finns kompletterande ledighetsregler i

kollektivavtal. Viss ledighet följer enbart av kollektivavtal, t.ex. ledighet

för vissa familjeangelägenheter. Rätt till ledighet kan också följa av

tjänstereglementen, enskilda avtal och sedvänja.

Under den förra mandatperioden tillsattes en utredning som hade till uppdrag

att göra en översyn av ledighetslagstiftningen. Våren 1994 presenterade

utredningen sina förslag i betänkandet Ledighetslagstiftningen - en översyn

(SOU 1994:41). Utredaren föreslog bl.a. en ny studieledighetslag. Sfi-ledig-

hetslagen skulle inarbetas i studieledighetslagen. Dessa förslag har inte

genomförts. Förslag lämnades också om en ny föräldraledighetslag.

Våren 1995 lade regeringen fram förslag om en ny föräldraledighetslag. Den

innebar huvudsakligen en lagteknisk och språklig bearbetning av 1978 års lag

men också en anpassning till EG-direktivet om åtgärder för att förbättra

säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen

har fött barn eller ammar. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den

1 juli samma år.

I betänkandet med anledning av propositionen (1994/95:AU16) föreslog

arbetsmarknadsutskottet ett tillkännagivande till regeringen om

föräldraledighetens förläggning under dagen vid förkortad arbetstid. Lagen

innebär i detta hänseende (12 §) att ledigheten skall spridas över

arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl ger anledning till att den

förläggs på annat sätt. Utskottet ansåg att arbetstagaren själv borde få

bestämma om ledighetens närmare förläggning och därmed sammanhängande frågor

för det fall att en överenskommelse inte träffas med arbetsgivaren. Ett

särskilt skäl för denna ståndpunkt var att det kan bli fråga om två olika

arbetsgivare med olika intressen och därmed risk för samordningsproblem.

Förutsättningen borde dock vara att förläggningen inte innebär allvarliga men

för produktionens behöriga gång. Riksdagen godkände betänkandet (rskr.

1994/95:364).

I 1997 års vårproposition meddelade regeringen att den hade för avsikt att

föreslå att arbetstagare skulle få en laglig rätt till tjänstledighet under sex

månader för att starta eget företag. Det nu framlagda lagförslaget behandlas i

nästa avsnitt.

Ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Propositionen i huvuddrag

I propositionen föreslås en lag om rätt för arbetstagare till ledighet för att

bedriva näringsverksamhet. Lagen har utformats med föräldraledighetslagen och

andra liknande ledighetslagar som förebild. Syftet är att stödja nyföretagande,

inte minst bland kvinnor, genom att underlätta för arbetstagare att starta och

bedriva näringsverksamhet. Rätten till ledighet är en del av

arbetsmarknadspolitiken. Om en arbetstagare är ledig kan en arbetslös få arbete

i den lediges ställe. Arbetsgivaren kan få vikariatsstöd för att anställa en

vikarie, förutsatt att arbetsgivaren betalar lön till den tjänstledige.

Rätten till ledighet avser högst sex månader. Den gäller enbart hel ledighet.

Arbetstagaren skall själv eller genom juridisk person bedriva

näringsverksamheten. Vissa inskränkningar skall gälla: Verksamheten får inte

konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära

väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Rätten till ledighet avser

bara en period hos en och samma arbetsgivare.

För rätt till ledighet krävs att arbetstagaren har varit anställd hos

arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv

månader under de senaste två åren. Den som vill utnyttja sin rätt till ledighet

skall anmäla det till arbetsgivaren minst tre månader i förväg. Arbetsgivaren

skall meddela sitt beslut inom en månad efter anmälan.

Påbörjad ledighet får avbrytas, men arbetsgivaren kan skjuta upp tiden för

återgången i arbete en månad.

På motsvarande sätt som i föräldraledighetslagen och studieledighetslagen ges

den arbetstagare som begär eller tar i anspråk rätt till ledighet skydd mot

uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller

anställningsvillkor till följd av ledigheten.

Lagens regler skall vara skadeståndssanktionerade.

Lagen skall i det väsentliga vara tvingande till arbetstagarens förmån. Vissa

av reglerna skall dock vara dispositiva. Det gäller anmälan om ledighet, tiden

för underrättelsen till arbetsgivaren att arbetstagaren vill avbryta ledigheten

och inom vilken tid efter sådan underrättelse som arbetstagaren skall kunna

återgå i arbete. Även den närmare tillämpningen av skyddsreglerna skall kunna

bestämmas genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan träffats på

förbundsnivå.

Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt lagen om rättegången i

arbetstvister.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Motionerna

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I två av dem yrkas helt

avslag på propositionen. I tre av motionerna föreslås vissa avvikelser och

kompletteringar i förhållande till regeringsförslaget.

Avslagsyrkanden framställs i kommittémotionerna A4 av Per Unckel m.fl. (m) och

A3 av Dan Ericsson m.fl. (kd).

Enligt Moderaternas kommittémotion A4 finns det alltför många hinder och regler

för att företagen skall kunna expandera. Den omfattande ledighetslagstiftningen

orsakar redan stora problem, framför allt för de mindre företagen. En rätt till

ledighet för att starta företag kommer inte att ge några nya arbeten. Den nya

möjligheten till ledighet blir dessutom extra besvärlig för de små företagen.

Motionärerna anser också att den s.k. konkurrensklausulen är oklar och kommer

att ge upphov till stora tillämpningsproblem. Att en anställd får behörighet

att starta ett företag är rent generellt illegal konkurrens. Motionärerna ser

propositionen som ytterligare ett exempel på regeringens misslyckade företags-

och arbetsmarknadspolitik och brist på förståelse för företagens villkor.

Enligt Kristdemokraternas kommittémotion A3 är syftet med propositionen - att

underlätta för människor att starta nya företag - i och för sig vällovligt. Vid

en närmare granskning av förslaget konstaterar emellertid motionärerna att det

kommer att leda till svårigheter för redan befintliga företag. I motionen pekar

man på situationen när en ledig vill återvända till sitt gamla arbete och den

övertalighet som uppstår om arbetsgivaren har anställt en vikarie.

Konkurrensregeln är dessutom oklar. Gränsdragningsproblem kommer att uppstå

liksom risk för snedvridande konkurrens. Kristdemokraterna anser att det är

angeläget med färre och enklare regler för småföretag.

Ingrid Burman och Hans Andersson (v) vill enligt motion A6 att rätten till

ledighet skall omfatta tolv i stället för sex månader. Detta är nödvändigt för

att arbetstagaren skall kunna pröva om verksamheten bär och få en realistisk

grund för sitt beslut om återgång i arbete alternativt fortsatt verksamhet.

Motsvarande yrkande framställs även i Vänsterpartiets motion 1996/97:A716 om

arbetsrätten från förra årets allmänna motionstid (yrk. 5). Partiet framhåller

i den motionen att en sådan rätt till ledighet på sikt skapar fler

arbetstillfällen och stimulerar en sund rörlighet på arbetsmarknaden.

Barbro Johansson m.fl. (mp) förklarar i motion A5 att Miljöpartiet stöder

förslaget men att det också bör öppnas en möjlighet till ledighet på deltid,

bl.a. för att kvinnor skall få bättre chans att starta eget. Enligt motionen

har det visat sig att kvinnor oftare är försiktiga och vill börja i liten

skala. En sådan deltidsledighet får dock inte medföra alltför stor olägenhet

för arbetsgivaren.

Magnus Johansson (s) vill enligt motion A7 att förslaget kombineras med en

möjlighet till starta-eget-bidrag under den tid tjänstledighet pågår. En

förutsättning bör dock vara att en arbetslös anställs i stället för den som får

bidraget.

Frågan om ersättning till den som utnyttjar sin rätt till ledighet tas också

upp i en motion från den allmänna motionstiden. Det är motion A273 av Ingbritt

Irhammar och Margareta Andersson (c). Motionärerna anser att ekonomiskt stöd,

t.ex. a-kassa, bör utges under ledigheten. Det skulle enligt dem ge utrymme för

nyanställningar på lediga platser. Det bör kunna ske på både hel- och deltid.

Därmed skulle förutsättningarna för nyföretagande förbättras ytterligare (yrk.

3).

Utskottets ställningstagande

Fråga om avslag på propositionen

Möjligheterna för en anställd att vara ledig från arbetet för olika ändamål är

ganska omfattande. Förutom av de s.k. ledighetslagarna kan rätt till ledighet

följa av andra lagregler och av kollektivavtal m.m. Reglerna har ibland

kritiserats för att vara alltför generösa. Det har sagts att både ledigheten i

sig och den administration som reglerna förutsätter skapar problem för

arbetsgivarna, särskilt på mindre arbetsplatser. En del av kritiken har gått ut

på att ledighetsreglerna också kan medföra problem för andra anställda. Den

lediga måste ersättas med vikarie och kedjor av vikariat kan uppstå. Den som

kommer i den ledigas ställe kan uppleva otrygghet i anställningen.

Kritiken kan enligt utskottets mening inte helt negligeras. Å andra sidan får

den inte heller överdrivas. De som bara ser ledighetsreglerna som hinder och

problem bortser från att den lagreglerade ledigheten avser angelägna ändamål.

Vid reglernas utformning har rimliga hänsyn tagits också till arbetsgivarens

intresse, t.ex. genom krav på att arbetstagaren underrättar arbetsgivaren i god

tid innan ledigheten skall ta sin början.

Enligt utskottets mening bör det finnas vägande skäl för att införa

ytterligare lagregler om ledighet. De motiv som bär upp det nu framlagda

lagförslaget är av den arten. Avsikten är att främja tillväxt och

sysselsättning genom att nya företag kan startas. Företagande är ett

risktagande. En rätt till ledighet kan både stimulera försök till eget

företagande och undanröja den tveksamhet som kan finnas hos den enskilde inför

risken att företagandet misslyckas. Med en rätt till ledighet kan personen

återvända till sin anställning. Som påpekas i propositionen kan en rätt till

ledighet också fylla en arbetsmarknadspolitisk funktion. Den vakans som uppstår

kan innebära ett arbete för en arbetslös. Arbetsgivaren har möjlighet att i så

fall under vissa förutsättningar få s.k. vikariatsstöd.

Utskottet kan inte instämma med Moderaterna att en rätt till ledighet inte

skulle ge några nya arbeten. Utskottet är övertygat om att många, särskilt

kvinnor, som funderar på att starta eget kan hämmas av att behöva säga upp

anställningen. En rätt till ledighet kan vara just det som gör att man kommer

över sina betänkligheter.

En inskränkning av rätten till ledighet ligger i att den anställdes

verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens. Man behöver enligt

utskottets mening inte som Moderaterna och Kristdemokraterna befara att denna

regel kommer att skapa stora problem. Det ligger i båda parters intresse att

den närmare arten av verksamheten klaras ut i förväg. Utskottet utgår från att

parterna i de flesta fall kommer överens om saken. Man bör hålla i minnet att

en konkurrerande verksamhet som inte godkänts av arbetsgivaren kan medföra att

det finns grund för uppsägning eller t.o.m. avskedande.

Ledigheten får inte heller medföra väsentlig olägenhet för arbetsgivarens

verksamhet. Som exempel anger propositionen att verksamheten inte kan fortgå

på normalt sätt eller att avsevärda arbetsbalanser eller större

kostnadsökningar uppstår. Utskottet vill tillägga att det förhållandet att

arbetstagaren har en nyckelfunktion på arbetsplatsen eller på annat sätt

betyder mycket för verksamheten, t.ex. på grund av sin arbetskapacitet, inte

får leda till att ansökan vägras. Det skulle ju i praktiken innebära att vissa

anställda inte kunde påräkna ledighet. Om en ledighet i ett visst läge skulle

medföra väsentlig olägenhet kan givetvis arbetsgivaren och arbetstagaren komma

överens om att ledigheten skall tas ut vid ett lämpligare tillfälle. Skulle

arbetsgivaren avslå ledighetsansökan står det dessutom arbetstagaren fritt att

när förhållandena förbättrats på nytt ansöka om ledighet.

Att den nya rätten till ledighet liksom andra ledigheter kan skapa problem

framför allt i de mindre företagen skall inte förnekas. Utskottet anser dock

liksom regeringen att den effekt på sysselsättningen som förslaget kan innebära

väger tyngre än de negativa effekterna för arbetsgivaren. Utskottet värdesätter

att regeringen avser att följa frågan om effekterna av den nu föreslagna

lagstiftningen.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda motionsförslagen om

avslag på propositionen. Motionerna A4 och A3 avstyrks således.

Utskottet övergår nu till de motionssynpunkter som avser olika detaljer i

regeringsförslaget.

Ledighetens längd

Vad först avser längden av ledigheten anser som nämnts Vänsterpartiet att

rätten till ledighet bör avse tolv månader och inte som enligt

regeringsförslaget sex månader. Utskottet håller med om att ett halvår kan vara

en kort tid för att pröva bärkraften hos en affärsidé. I själva verket kanske

det inte ens är fråga om sex månader om arbetstagaren också måste tänka på att

iaktta sin uppsägningstid enligt anställningsavtalet. En längre ledighet skulle

dock allmänt sett skapa större problem för arbetsgivaren. Utskottet kan därför

inte biträda motionsförslaget. Utskottet vill dock påpeka att ledigheten kan

utsträckas om arbetsgivaren går med på det. Utskottet avstyrker motionerna

1996/97:A716 yrkande 5 och A6.

Delledighet

Rätten till ledighet enligt lagförslaget avser hel ledighet, vilket Barbro

Johansson m.fl. (mp) ser som en brist. Även i detta hänseende kan utskottet i

viss mån hålla med motionärerna. Många kvinnor är försiktiga och vill börja i

liten skala. En anställning på deltid skulle innebära en ekonomisk trygghet.

Att ha kvar kontakten med arbetsplatsen kan även det betyda mycket för att man

skall våga ta steget. Samtidigt skulle en rätt till delledighet kunna bli mer

svårhanterlig för arbetsgivaren, t.ex. när det gäller möjligheten att anställa

vikarie. Utskottet är därför inte berett att ansluta sig till motionens

förslag. Utskottet vill påpeka att lagen inte skall utgöra hinder mot

överenskommelser om ledighet på deltid. Med det anförda avstyrks motion A5.

Ersättning vid ledighet

Rätten till ledighet är inte förknippad med någon ersättning, vare sig från

staten eller från arbetsgivaren. Två av motionerna efterlyser regler om

ekonomiskt stöd i samband med ledigheten. Magnus Johansson (s) föreslår att

starta-eget-bidrag utges om en arbetslös anställs i stället, medan Ingbritt

Irhammar och Margareta Andersson (c) kan tänka sig a-kassa eller något annat

stöd.

Det råder enligt utskottet ingen tvekan om att en möjlighet till ersättning

under ledigheten skulle stimulera nyföretagandet ytterligare, vilket vore

önskvärt. Fler skulle kunna erbjudas anställning i de ledigas ställe. De båda

arbetsmarknadspolitiska stödformer som först kommer i åtanke, och som

motionärerna också hänvisar till, förutsätter emellertid i princip att den som

skall starta eget företag är arbetslös eller riskerar att bli det. Utskottet är

inte främmande för att man på litet sikt överväger möjligheterna att koppla

ledigheten till någon form av ekonomiskt stöd. Utskottet är dock inte för

närvarande berett att tillstyrka ett sådant förslag. Med det anförda avstyrks

de nu berörda motionerna A7 och A273.

Föräldraledighet

Bakgrund

Föräldraledighetslagen (1995:584) innebär att en arbetstagare i egenskap av

förälder har rätt till ledighet från sin anställning för vård av barn till dess

att barnet uppnått ett och ett halvt års ålder eller, under förutsättning att

föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller

utan föräldrapenning). Arbetstagaren har också rätt till förkortning av

arbetstiden med hälften eller en fjärdedel medan föräldern uppbär

föräldrapenning i motsvarande mån (delledighet med föräldrapenning).

Arbetstagaren har vidare rätt att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av

normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år (delledighet utan

föräldrapenning). Den nuvarande föräldraledighetslagen utgör, som redan nämnts,

en i huvudsak lagteknisk och språklig omarbetning av 1978 års

föräldraledighetslag.

Våren 1994 beslutade riksdagen att införa ett vårdnadsbidrag från den 1 juli

det året. Detta innebar i fråga om den då gällande föräldraledighetslagen att

rätten till ledighet utsträcktes till tre år efter barnets födelse. Efter

regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen att upphäva lagen om

vårdnadsbidrag från den 1 januari 1995. Rätten till ledighet skulle åter

omfatta ett och ett halvt år. För att underlätta planeringen för de berörda

familjerna beslutade riksdagen dock att denna lagändring skulle flyttas fram

till den 1 juli 1995.

Motionerna

Fyra motioner gäller rätten till ledighet för föräldrar.

Kristdemokraterna har föreslagit tre års tjänstledighet i samband med barns

födelse i tre olika familjepolitiska motioner från detta och föregående

riksmöte. I partimotion 1996/97:So636 (yrk. 6) från förra årets allmänna

motionstid efterlyser Kristdemokraterna mer flexibla lösningar som utgår från

barnens behov och föräldrarnas egna önskemål. Det är enligt partiet ett

minimikrav med rätt till tre års tjänstledighet. Dessutom bör det införas en

laglig rätt att gå ned till halvtid under barnets förskoleålder. Detta skulle

underlätta s.k. job-sharing, dvs. att båda föräldrarna växlar mellan

förvärvsarbete och barnomsorg och därmed avlöser varandra. Kristdemokraterna

hänvisar också till att man inte kan anföra några ekonomiska argument mot

tjänstledigheten. Partiet ser motståndet som ideologiskt betingat. I motion

Sf224 (yrk. 4 och 5) från årets allmänna motionstid framförs att det är

eftersträvansvärt att föräldrarna delar på ledigheten av hänsyn både till

barnen och till föräldrarnas relation. Med ?job-sharing? kan man också

åstadkomma att flera familjer delar arbete. Motsvarande förslag som i

partimotionerna framställs även i kommittémotionen 1996/97:A707 (yrk. 1 och 2)

av Inger Davidson m.fl. (kd).

Elver Jonsson och Siri Dannaeus (båda fp) framför i motion 1996/97:A709 att

rätten till ledighet för vård av barn även bör tillkomma föräldrar som har

andra anställningsformer än tillsvidareanställning (yrk. 4). Som exempel anges

att även en vikariatsanställd småbarnsförälder skall ha rätt att efter viss tid

få sänkt arbetstid.

Utskottets ställningstagande

Redan i samband med införandet av vårdnadsbidraget våren 1994 uttryckte

arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande till socialutskottet (1993/94:AU5y)

tveksamhet till den avsevärda förlängning av rätten till ledighet som var

kopplad till vårdnadsbidraget. Förslaget om vårdnadsbidrag hade inte föregåtts

av några analyser av t.ex. vilka effekter som en utvidgad föräldraledighet

skulle få för de mindre företagen, hur vikariatsfrågan skulle lösas vid

upprepade långa ledigheter, om skyddet för anställningen skulle påverkas, hur

den anställde skulle kunna få del av kompetensutveckling och annan utbildning

inom företaget och vilken inverkan ledigheten skulle ha på lön och möjligheter

till avancemang. Utskottet framhöll att den snabba utvecklingen innebär att det

blir svårt att återvända till arbetet efter en lång ledighet. En förlängd

föräldraledighet skulle dessutom kunna få konsekvenser för löneskillnaderna

mellan kvinnor och män.

Utskottet konstaterar att det alltjämt saknas en sådan analys, vilket redan

det är ett skäl att inte biträda förslagen om förlängd ledighet. Att

föräldrarna i möjligaste mån bör dela på ledigheten är även utskottets

uppfattning. Det är betydelsefullt för barnen, och det är en viktig beståndsdel

i jämställdheten. Enligt utskottets mening ger nuvarande regler goda

möjligheter att kombinera förvärvsarbete med rollen som förälder.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1996/97:So636, Sf224 och

1996/97:A707, i förekommande fall i berörda delar.

Utskottets kommentar till motion A709 är att det i föräldraledighetslagen inte

görs någon skillnad mellan tillsvidareanställning och tidsbegränsade

anställningar i fråga om rätten till ledighet. Det krav som uppställs är att

arbetstagaren vid ledighetens början skall ha varit anställd hos arbetsgivaren

antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de

senaste två åren. För mammaledighet i samband med förlossning eller ledighet

med tillfällig föräldrapenning krävs ingen kvalifikationstid. Utskottet

avstyrker motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd med det anförda.

Ledighet för närståendevård

Bakgrund

År 1988 infördes regler om ersättning och ledighet för närståendevård. Lagen

(närståendevårdslagen) innehåller bl.a. regler om rätt till ledighet för

arbetstagare som vårdar en svårt sjuk närstående person. Arbetstagaren har rätt

till hel ledighet från arbetet under tid som han eller hon uppbär ersättning

enligt lagen och till förkortning av arbetstiden till hälften eller tre

fjärdedelar under tid med halv eller fjärdedels ersättning. Ersättning, och

därmed ledighet, utges för högst 60 dagar sammanlagt för varje person som

vårdas. Vid vård av närstående som hivsmittats inom den svenska hälso- och

sjukvården har vårdaren rätt till högst 240 dagars ledighet.

Motionen

I motion A704 framhåller Chatrine Pålsson (kd) värdet av de anhörigas insatser

i vården. Arbetsbördan blir stor för de anhöriga. Det bör enligt motionären

finnas rätt till tjänstledighet på hel- eller deltid för vård av anhörig.

Rätten till tjänstledighet bör endast ges under kortare perioder eftersom man

inte i förväg vet hur stort vårdbehovet kommer att bli. Motionären vill att

riksdagen hos regeringen skall begära förslag till förändringar i

lagstiftningen i enlighet med detta.

Utskottets ställningstagande

Lagen om närståendevård bygger på tankar liknande dem som uttrycks i motionen.

När den enskilde vårdas hemma är det särskilt angeläget att en närstående finns

tillgänglig. Motionärens förslag är såvitt utskottet kan se tillgodosett med de

regler om rätt till ledighet som följer av lagen. Motionen avstyrks därför.

Ledighet för frivilligt försvarsarbete

Bakgrund

Ända sedan 1939 har lagstiftningen innehållit regler till skydd för

anställningen för arbetstagare som gör värnpliktstjänstgöring (lagen om förbud

mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnplikts-

tjänstgöring m.m.). Lagen ersattes från den 1 juli 1995 av vissa regler i lagen

om totalförsvarsplikt. Innebörden är att arbetstagare inte får sägas upp eller

avskedas på grund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt lagen.

Inte heller får skadeståndsanspråk göras gällande mot den som hindras att

utföra sitt arbete på grund av totalförsvarsplikt. Lagen kompletteras av en

regel i anställningsskyddslagen, som innebär att det är möjligt att anställa en

arbetstagare för begränsad tid fram till dess att han skall påbörja värnplikts-

tjänstgöringen eller motsvarande. Tjänstgöring enligt lagen fullgörs som

värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, s.k. plikttjänstgöring.

Motsvarande regler om skydd för anställningen gäller enligt lagen (1994:2076)

om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m., bl.a.

vid tjänstgöring på grund av skyldighet i annan lag än lagen om

totalförsvarsplikt, vid tjänstgöring som reservofficer och vid en

krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande.

Frågan om ledighet vid frivillig försvarsverksamhet behandlades under mitten

av 1980-talet av Frivilligförmånskommittén, som föreslog en lagfäst rätt till

ledighet även för s.k. frivilligpersonal vid viss utbildning. Något förslag av

denna innebörd lades emellertid inte fram i den efterföljande propositionen

1985/86:134. Flera av de motioner som väcktes med anledning av propositionen

tog dock upp saken, och man förordade en lagreglerad rätt till ledighet. I

betänkande FöU1985/86:10 fann försvarsutskottet att det var angeläget med

lagstiftning. Utskottet räknade med att regeringen skulle förbereda ett

lagförslag i ämnet. Frågan togs upp igen av Utredningen om frivillig medverkan

i totalförsvaret (SOU 1992:132). Utredningen konstaterade att rätten till

ledighet för utbildning inte är begränsad till någon viss typ av utbildning.

Som lösning föreslogs en ändring i studieledighetslagen, som skulle innebära en

begränsning i arbetsgivarens möjlighet att skjuta på ledigheten i dessa fall.

Frågan ingick inte uttryckligen i direktiven till den förutnämnda utredningen

för översyn av ledighetslagstiftningen. I betänkandet (SOU 1994:41) uttalade

utredningen att den inte ansåg sig ha grund att föreslå några nya regler om

ledighet för frivillig försvarsutbildning.

Motionerna

Frågan om rätt till ledighet för deltagande i frivilligförsvaret tas nu upp i

fem motioner.

I motion A707 av Gullan Lindblad m.fl. (m, s, c, fp, v, kd) anser motionärerna

att rätten till ledighet borde vara densamma för värnpliktig personal som för

frivillig personal. Motionärerna ser det som en viktig kvinnofråga. Saken är

angelägen eftersom det visat sig svårare för kvinnor än män att få lagstadgad

ledighet. De frivilliga försvarskårerna, inte minst bland kvinnorna, är enligt

motionärerna av stor betydelse inom försvaret. Det finns redan flera

ledighetslagar, sägs det i motionen, men med tanke på behovet av frivilliga

försvarskårer och på att andelen värnpliktiga som behöver ledigt faktiskt har

minskat ganska kraftigt under senare år bör frågan om ledighet för utbildning

och tjänstgöring inom frivilligförsvaret få en lösning. Ett tillkännagivande

begärs om detta. I motion 1996/97:A713 från förra årets allmänna motionstid

framställer Gullan Lindblad (m) ett likartat krav.

Även de övriga tre motionerna innehåller liknande synpunkter.

Marianne Jönsson (s) framhåller i motion A715 att den nya lagen om

totalförsvarsplikt innebär att s.k. avtalspersonal kan komma att omfattas av

den allmänna tjänsteplikten vid höjd beredskap. Om man skall kunna tas i

anspråk med plikttjänstgöring bör man enligt motionären även ha en rättighet

att utbilda sig för uppgiften. Hon framhåller också att en rätt till ledighet

skulle vara en signal om värdet av det frivilliga engagemanget. Frågan bör

enligt motionen behandlas inom ramen för den beslutade översynen av

totalförsvarspliktens tillämpning.

Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (båda c) anför i motion A709

motsvarande skäl för krav på lagstadgad ledighet. Motionärerna betonar att de

kvinnor som engagerar sig i totalförsvaret numera till största delen är

yrkesarbetande.

Åke Carnerö m.fl. (kd) siktar i motion Fö220 (yrk. 4) in sig på den s.k.

avtalsbundna personalen, som enligt motionärerna bör ha samma rätt till

ledighet som de pliktuttagna för att genomgå grundutbildning,

kompletteringsutbildning och repetitionsutbildning. Ledighet bör även beviljas

den som genomgår grundutbildning med avsikt att teckna avtal.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis uttryckte utskottet sin principiella uppfattning att det bör

finnas vägande skäl för att införa ytterligare lagregler om ledighet. Förutom

att ledigheten skall avse ett angeläget ändamål bör det finnas ett påtagligt

behov av lagreglering.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om värdet av de

insatser inom totalförsvaret som utförs av frivilliga. Det bör på olika sätt

uppmuntras och stödjas, men det kan inte ensamt motivera nya ledighetsregler.

Utskottet vill hänvisa till att redan gällande lagstiftning ger vissa

rättigheter. Studieledighetslagen kan givetvis åberopas om det är fråga om

utbildning. Den nyssnämnda lagen (1994:2076) innebär ett skydd även för

personer som inte omfattas av lagen om totalförsvarsplikt och innebär i

praktiken även en rätt till ledighet vid viss utbildning. Till detta kommer att

utskottet inte övertygats om att det finns ett omfattande praktiskt behov av

lagregler. Man bör enligt utskottet kunna utgå från att arbetsgivare normalt

ställer sig välvilliga till framställningar om ledighet för ändamål av detta

slag. Därmed kan avsaknaden av regler inte heller antas vara till påtaglig

nackdel för de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Av dessa skäl

avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A3 och 1997/98:A4,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

2. beträffande ledighetens längd

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A716 yrkande 5 och 1997/98:A6,

res. 3 (v)

3. beträffande delledighet

att riksdagen avslår motion 1997/98:A5,

res. 4 (mp)

4. beträffande ersättning vid ledighet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:A7 och 1997/98:A273 yrkande 3,

5. beträffande antagande av lagförslaget

att riksdagen med bifall till propositionen antar det i propositionen enligt

bilaga framlagda förslaget till lag om rätt till ledighet för att bedriva

näringsverksamhet,

6. beträffande förlängd föräldraledighet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A707 yrkandena 1 och 2, 1996/97:So636

yrkande 6 samt 1997/98:Sf224 yrkandena 4 och 5,

res. 5 (kd)

7. beträffande föräldraledighet för tidsbegränsat anställda

att riksdagen avslår motion 1996/97:A709 yrkande 4,

8. beträffande närståendevård

att riksdagen avslår motion 1997/98:A704,

9. beträffande ledighet för frivillig försvarsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A713, 1997/98:A707, 1997/98:A709,

1997/98:A715 och 1997/98:Fö220 yrkande 4.

Stockholm den 27 november 1997

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m),

Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson

(s), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg (m), Barbro

Johansson (mp), Dan Ericsson (kd) och Paavo Vallius (s).

Reservationer

1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Fråga om avslag på

propositionen, såvitt avser det andra stycket och framåt bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening måste företagens villkor förbättras om den

företagsexpansion som Sverige behöver skall komma till stånd. Problemet i dag

är, vilket framhålls av Moderaterna i motion A4, att det finns alltför många

hinder och regler för att företagen skall kunna utvecklas. Dit hör en alltför

omfattande arbetsrättslagstiftning, bl.a. i fråga om ledighetsregler. Det nu

framlagda lagförslaget skulle skapa ytterligare problem för företagen.

Lagreglerna skulle dessutom bli extra besvärliga för de små företagen. Inte

heller skulle en ledighet av detta slag ge några nya arbeten. Till det kommer

att den s.k. konkurrensklausulen i lagförslaget skulle ge upphov till stora

tillämpningsproblem.

Att dessa lagförslag lagts fram trots massiv kritik visar enligt utskottets

mening att regeringen saknar förståelse för företagens villkor.

Av dessa skäl anser utskottet att riksdagen bör avslå propositionen. Motion

A4 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A4 och med anledning av motion

1997/98:A3 avslår propositionen,

2. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Fråga om avslag på

propositionen bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är syftet med lagförslaget vällovligt. Det är önskvärt

att man på olika sätt underlättar för människor att starta nya företag. En

närmare granskning av lagförslaget visar dock, vilket framhålls i motion A3

(kd), att lagen skulle skapa svårigheter för redan befintliga företag.

Ledighetslagstiftningen är redan i dag omfattande. En utökning av

möjligheterna till ledighet skulle bli problematisk för de minsta företagen.

Utskottet kan, liksom motionärerna, peka på t.ex. den övertalighet som skulle

kunna uppstå om en vikarie anställts och den ledige återvänder i förtid. Även

den oklara konkurrensregeln kan skapa problem.

Av dessa skäl anser utskottet att lagförslaget bör avslås av riksdagen. Det

innebär att motion A3 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A3 och med anledning av motion

1997/98:A4 avslår propositionen,

3. Ledighetens längd (mom. 2)

Hans Andersson (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Ledighetens längd bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att Vänsterpartiet även tidigare lagt fram förslag om

rätt till tjänstledighet för att starta eget. Partiet har pekat på risken för

den som säger upp sig från en anställning för att starta eget i den händelse

att företagsidén inte bär. Med det nu framlagda förslaget, som alltså innebär

att Vänsterpartiets tankar mött gensvar, får anställda möjlighet att pröva sina

företagsidéer. Utskottet anser att förslaget som sådant om rätt till ledighet

är bra. Svagheten i förslaget är begränsningen till sex månaders ledighet. För

att arbetstagaren skall ha en reell möjlighet att pröva om verksamheten är

bärkraftig och kunna få en bra grund för sitt beslut om företaget skall

avvecklas eller drivas vidare krävs längre tid än sex månader. Man måste i

detta sammanhang beakta att den ledige i allmänhet måste ta hänsyn till

uppsägningstiden enligt anställningsavtalet. I praktiken innebär detta att

beslutet om företaget skall avvecklas eller drivas vidare kan behöva fattas

inom betydligt kortare tid än sex månader.

Utskottet kan inte se något bärande skäl för den tidsmässiga begränsningen i

regeringsförslaget. Allmänt sett behöver inte en längre, tidsbestämd ledighet

innebära någon nackdel för arbetsgivaren. Med den korta ledighet som

lagförslaget innebär finns risken att egenföretagaren tar det säkra för det

osäkra och återvänder till anställningen trots att företaget egentligen skulle

haft goda utsikter. I det fallet går idén bakom lagförslaget förlorad.

Utskottet anser alltså att sakliga skäl talar för rätt till 12 månaders

tjänstledighet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet med detta. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna

1996/97:A716 yrkande 5 och A6.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ledighetens längd

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A716 yrkande 5 och 1997/98:A6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Delledighet (mom. 3)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Delledighet bort ha

följande lydelse:

Rätten till ledighet enligt lagförslaget avser hel ledighet. Som framhålls av

Barbro Johansson m.fl. (mp) i motion A5 borde det i lagen ha öppnats en

möjlighet till ledighet på deltid. Detta skulle ha inneburit att kvinnor fick

bättre chans att starta eget. Som sägs i motionen är kvinnor ofta försiktigare

och vill börja i liten skala. En sådan rätt till ledighet bör införas. Den får

dock inte medföra alltför stor olägenhet för arbetsgivaren.

Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med

förslag av denna innebörd. Utskottet ansluter sig därmed till motion A5.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande delledighet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Förlängd föräldraledighet (mom. 6)

Dan Ericsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet Föräldraledighet, såvitt

avser första-tredje styckena, bort ha följande lydelse:

I samband med att vårdnadsbidraget avskaffades togs även möjligheten till

tjänstledighet i tre år bort. Utskottet anser liksom Kristdemokraterna att

denna rätt till tjänstledighet bör återinföras. Man måste öppna för mer

flexibla lösningar som utgår från barnens behov och föräldrarnas egna önskemål.

Ledigheten skall kunna delas upp mellan dem, så att även pappan får möjlighet

till en nära relation med sitt barn. Utskottet instämmer även i att man bör

överväga en möjlighet för arbetstagare att dela på ett heltidsarbete och

fördela arbetstiden emellan sig, s.k. job-sharing. På det sättet kan alltid

någon av föräldrarna vara hos barnet.

Som påpekas av Kristdemokraterna kan man inte åberopa några ekonomiska

argument mot en förlängd ledighet. Motståndet förklaras i stället av den

politiska målsättningen att alla vuxna skall förvärvsarbeta, oavsett vilka

förhållanden de lever under och oavsett hur arbetsmarknadssituationen ser ut.

Utskottet, som alltså ansluter sig till de nu berörda motionerna

1996/97:A707, 1996/97:So636, Sf224 anser att regeringen skyndsamt bör återkomma

med lagförslag i frågan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förlängd föräldraledighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:A707 yrkandena 1 och 2,

1996/97:So636 yrkande 6 samt 1997/98:Sf224 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Elver Jonsson (fp) anför:

1. Lagförslaget

Tanken att underlätta för anställda att pröva på möjligheten att starta eget är

god, men som förslaget utformats finns det risk för att lagen inte får de

avsedda effekterna. Det är svårt att nu överblicka detta.

Därför är det angeläget att regeringen noggrant följer hur lagstiftningen

kommer att fungera och i ett nära perspektiv återkommer till riksdagen med en

redovisning av de erfarenheter som gjorts.

2. Föräldraledighet för visstidsanställda

Föräldraledighetslagen gör ingen skillnad mellan olika anställningsformer när

det gäller rätten till ledighet. Däremot uppställs krav på viss minsta

anställningstid hos arbetsgivaren utom vid mammaledighet och ledighet med

tillfällig föräldrapenning.

Det finns anledning att vara uppmärksam på den praktiska hanteringen så att

anställda inte förvägras rätt till t.ex. förkortad arbetstid med hänvisning

till att de inte är fast anställda.

Förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:27 2

Motioner från allmänna motionstiden 1996 2

Motioner från allmänna motionstiden 1997 3

Utskottet.............................................3

Bakgrund 3

Ledighet för att bedriva näringsverksamhet 5

Propositionen i huvuddrag 5

Föräldraledighet 9

Ledighet för närståendevård 11

Ledighet för frivilligt försvarsarbete 11

Hemställan 13

Reservationer........................................15

1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1), (m) 15

2. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1), (kd) 15

3. Ledighetens längd (mom. 2), (v) 16

4. Delledighet (mom. 3), (mp) 16

5. Förlängd föräldraledighet (mom. 6), (kd) 17

Särskilt yttrande....................................18

1. Lagförslaget 18

2. Föräldraledighet för visstidsanställda 18

Förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

19