Bet. 1997/98:BoU1

Bostadsutskottets betänkande

1997/98:BOU01

Utgiftsområde 18 samt vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

BoU1

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande dels förslag i

budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) avseende utgiftsområde 18 -

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - samt motioner väckta under

årets allmänna motionstid i anknytande frågor, dels proposition 1997/98:37

Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag

jämte motioner.

Förslagen i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret 1998

för utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Motstående motionsyrkanden

avstyrks. Även vad gäller övriga förslag avseende utgiftsområde 18 föreslår

utskottet att riksdagen antar regeringens förslag och avstyrker motstående

motionsförslag.

Utskottet tillstyrker också proposition 1997/98:37 om tillämpning åren 1998

och 1999 av bestämmelserna om breddat ägande i allmännyttiga bostadsföretag och

om fortsatt räntestöd efter försäljning av sådana företag eller deras bostäder.

Ställningstagandena till de motionsförslag som inte direkt avser anslag för

budgetåret 1998 har till stor del skett mot bakgrund av att regeringen i

budgetpropositionen aviserat en bostadspolitisk proposition. Utskottet har

sedermera erfarit att regeringens avsikt är att avlämna propositionen till

riksdagen i början av år 1998. I flera frågor har utskottet därför hänvisat

till att ett bättre beslutsunderlag för mera långsiktiga ställningstaganden

kommer att föreligga inom en snar framtid.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1997

- utskottets hemställan under moment 1 - har reservationer avgivits av

representanterna för Folkpartiet och Kristdemokraterna. Representanterna för

Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att

delta i utskottets beslut i denna del. I särskilda yttranden har de redovisat

grunderna för sina ställningstaganden - att riksdagens redan fattade beslut

avseende statsbudgetens omfattning och ramarna för respektive utgiftsområde gör

att förutsättningar för ett genomförande av deras förslag inte längre

föreligger. Till betänkandet har totalt fogats 35 reservationer och 7 särskilda

yttranden.

Propositionerna

Regeringen har

dels i proposition 1997/98:1 - utgiftsområde 18 - föreslagit att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella

sambor,

2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

3. antar förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad

länsförvaltning i Gotlands län,

4. antar förslaget till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i

lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,

5. godkänner målet att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom

samhällsplanering och byggande (avsnitt 3.1),

6. godkänner regeringens förslag om sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd

för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 3.2),

7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20

miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för internationellt

samarbete på bygg- och bostadsområdet (avsnitt 3.2),

8. godkänner regeringens förslag om inriktning för de lokala

investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet (kapitel 8),

9. bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala inve-

steringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska förpliktelser

innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kronor under år 1999 och högst 1

000 000 000 kronor under år 2000,

10. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande

uppställning:

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

(tusental

kronor)

-------------------------------------------------------

|A 1 Boverket: |ramanslag | 120|

|Förvaltningskostnader | |455 |

-------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag m.m. |ramanslag |12 100 000|

-------------------------------------------------------

|A 3 Vissa äldre låne- och | | |

|bidragsstöd |ramanslag | 8|

| för bostadsändamål | |000 |

|m.m. | | |

-------------------------------------------------------

|A 4 Statens | | |

|bostadskreditnämnd: |ramanslag | 12|

| | |480 |

|Förvaltningskostnader | | |

-------------------------------------------------------

|A 5 Statens | | |

|bostadskreditnämnd: |ramanslag | 1 500|

| Garantiverksamhet | |000 |

-------------------------------------------------------

|A 6 Byggforskningsrådet: | | |

| |ramanslag | 22|

|Förvaltningskostnader | |779 |

-------------------------------------------------------

|A 7 Byggforskning |ramanslag | 164|

| | |430 |

-------------------------------------------------------

|A 8 Bidrag till fonden för | | |

|fukt- och |ramanslag | 60|

| mögelskador | |000 |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|A 9 Bidrag till åtgärder | | |

|mot radon |ramanslag | 12|

| i bostäder | |000 |

-------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag |ramanslag | 5 919|

| | |600 |

-------------------------------------------------------

|A 11 Bonusränta för |ramanslag | |

|ungdomssparande | |3 000 |

-------------------------------------------------------

|B 1 Geoteknik |ramanslag | 22|

| | |555 |

-------------------------------------------------------

|C 1 Länsstyrelserna m.m. |ramanslag | 1 646|

| | |031 |

-------------------------------------------------------

|C 2 Regionala |obetecknat | 12|

|självstyrelseorgan |anslag |680 |

-------------------------------------------------------

|D 1 Förvaltningskostnader | | |

|för |ramanslag | 416|

| Lantmäteriverket | |174 |

-------------------------------------------------------

|D 2 Statens va-nämnd |ramanslag | |

| | |5 349 |

-------------------------------------------------------

|E1 Stöd till lokala | | |

|investerings- |ramanslag | 800|

| program för | |000 |

|ekologisk hållbarhet | | |

-------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | | 22 825|

| | |533 |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

dels i proposition 1997/98:37 föreslagit att riksdagen godkänner vad

regeringen har förordat om fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om

allmännyttiga bostadsföretag.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna

1997/98:Bo201 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att boendet måste ses i ett

helhetsperspektiv.

1997/98:Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre

räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nyproduktionen av bostäder bör ske utan subventioner och

fastighetsskatt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsbidragen,

8. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidraget till ungdomar under 29

år i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samordning av

bostadsbidragen och andra socialpolitiskt motiverade insatser i enlighet med

vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett bosparsystem i

enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunala bostadsbolag.

1997/98:Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den framtida

boendepolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöaspekter på boendet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringsbidrag i stället för eviga räntebidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av de hittillsvarande effekterna av ROT-avdraget,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot segregationen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskrivningar på bostadsfastigheter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad konkurrens och prispress på byggmarknaden,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga kreditgarantier.

1997/98:Bo204 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av ungdomsboendesatsningar.

1997/98:Bo205 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Kartvårdscentralen i Ånge.

1997/98:Bo206 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av insatser för ett ökat byggande med sikte på ett

ekologiskt hållbart Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bygg- och boendepolitik.

1997/98:Bo207 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

strategi för att möta kostnadskrisen för kommunala bostadsföretag på sviktande

bostadsmarknader.

1997/98:Bo208 av Monica Green och Christina Axelsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av åtgärder för att pressa ner boendekostnaderna.

1997/98:Bo210 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att en utredning tillsätts beträffande frågan om inrättande av en fond

för kommunägda bostadsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Bo212 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

neutralitetsprincipen för olika boendeformer.

1997/98:Bo213 av Ulla Wester-Rudin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sammanföra

ärendeområden inom bostadspolitiken till ett departement.

1997/98:Bo214 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

koloniträdgårdsverksamhetens utveckling som ett led i omställningen till det

ekologiskt hållbara samhället.

1997/98:Bo215 av Sören Lekberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

investeringsstöd för att främja tillkomsten av bostäder även för andra

kategorier ungdomar än studenter.

1997/98:Bo216 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag

i tabell,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 1999 och 2000

enligt tabell.

1997/98:Bo217 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta

boendekostnader i de s.k. krisårgångarna.

1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om boendesegregationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kristdemokratisk familje- och boendepolitik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsfinansieringsfrågor,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt bosparsystem att

presenteras i den bostadspolitiska propositionen under hösten,

9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om bostadsbidrag (SFS

1993:737) att den samlade familjeinkomsten utgör grund för bostadsbidraget,

10. att riksdagen beslutar att den bidragsgrundande bostadsytan bestäms

enligt regeringens ursprungsförslag i proposition 1996/97:186, innebärande en

utökning med 10 m2 per boendekategori, jämfört med dagens regler,

11. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag beträffande kretsen

bostadsbidragsberättigade,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om planering och genomförande av ett projekt "ungdomsbostäder",

16. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

-------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag | 12 100 000 | -1 500|

|m.m. |000 |000 000 |

-------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag | 5 919 600 | +1 195|

| |000 |000 000 |

-------------------------------------------------------

|Summa för | 22 825 533 | -305|

|utgiftsområdet |000 |000 000 |

-------------------------------------------------------

1997/98:Bo219 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppsamling och bearbetning av statistik för gruppen ungdomar på

bostadsmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny satsning så att ungdomar kan bygga sin egen bostad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad i motionen anförts om ungdomsbostadsbidraget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den regionala synen på bostadsmarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inleda en diskussion om hur en generationsväxling på

bostadsmarknaden skulle kunna genomföras.

1997/98:Bo220 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om premierat bosparande.

1997/98:Bo222 av Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en jämlik bostadspolitik.

1997/98:Bo223 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att skapa ett

regionalt system för att täcka delar av kostnaderna för tomma lägenheter.

1997/98:Bo224 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Boverket:

Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslå 78 296 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag, inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå

11 300 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts

i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiåtaganden inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande, höja avgiftsfinansieringen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag, inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 5

319 600 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m., inom

utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 1

416 031 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Förvaltningskostnader för

Lantmäteriverket, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande, anslå 386 174 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

8. att riksdagen beslutar att anslaget E 1 Stöd till lokala investeringspro-

gram för ekologisk hållbarhet, inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i

motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala investeringsprogram.

1997/98:Bo225 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökad lokal självstyrelse i utsatta bostadsområden.

1997/98:Bo226 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag.

1997/98:Bo227 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla bostadsbidragen till ungdomar under 29 år,

2. att riksdagen beslutar om familjeinkomst som inkomstgräns i

bostadsbidragen i enlighet men vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om ett avskaffande av ytbegränsningen och

garantinivån i bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa reglerna där barnpension räknas in som

bidragsgrundande inkomst i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar sänka grundbidraget med 120 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av

bostadsbidragen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Bo228 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en utredning om möjligheterna att bygga en "grön" stad på en lämplig

plats i Sverige.

1997/98:Bo229 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att

kombinera ett bra boende till rimliga kostnader med ambitionen att uppnå ett

ekologiskt hållbart samhälle.

1997/98:Bo230 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren vid försäljningar

av kommunala bostadsföretag.

1997/98:Bo231 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillsätta en utredning om en social bostadspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriska boendeplaneringsprogram,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring enligt vad i

motionen anförts om bostadsbidragen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett långsiktigt integrationsarbete.

1997/98:Bo232 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggsatsningar under åren 1999 och 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilt stöd till kommunala bostadsföretag på svaga

bostadsmarknader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristande beslutsunderlag under anslag A 2,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den så kallade värnskatten kontra bostadsbidragen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade regler i bostadsbidragen under anslag A 10,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparingskraven på Lantmäteriverkets verksamhet under anslaget D 1,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

under anslaget E 1,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet för ombyggnation under anslaget E 2,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till solvärmeanläggningar under anslaget E 3,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till tillgänglighetsskapande åtgärder under anslaget E 4,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till nybyggnation under anslaget E 5,

12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 18 enligt uppställning ( i tusental

kronor):

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag | | |

|(ram) |5 919 600 |+675 000 |

-------------------------------------------------------

|E 1 Stöd till lokala | | |

| | | |

|investeringsprogram | | |

| för ekologisk| | |

|hållbarhet |800 000 |-450 000 |

| (ram) | | |

-------------------------------------------------------

|E 2 | | |

|Investeringsstöd | | |

| ekologiskt | |+400 00 |

|byggande | | |

-------------------------------------------------------

|E 3 Investeringsstöd | | |

| | | |

|solvärmeanläggningar | |+40 000 |

-------------------------------------------------------

|E 4 Stimulansbidrag | | |

| | | |

|handikappanpassning | |+40 000 |

-------------------------------------------------------

|E 5 Stimulansbidrag | | |

| nybyggnation | | |

| | |+ 600 000 |

-------------------------------------------------------

|Summa för | | |

|utgiftsområdet |22 825 533 |+1 305 000 |

-------------------------------------------------------

1997/98:Bo301 av Liselotte Wågö m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ytterligare

omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att

verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa.

1997/98:Bo302 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att

ytterligare omfördelning av länsstyrelseanslaget genomförs, så att

verksamhetsförutsättningarna i olika län blir mer rättvisa.

1997/98:Bo509 av Hans Hoff och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

insatser för ett ökat byggande med sikte på ett ekologiskt hållbart Sverige.

1997/98:Bo512 av Monica Green (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förnyelse av miljonprogramsområdena,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och bostadsbranschen.

1997/98:Bo513 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett program för att

förena ledig byggkapacitet med omställningen till ett ekologiskt uthålligt

samhälle.

1997/98:Bo523 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning kring kvinnors roll i stads- och regionplaneringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att välja var och hur man vill bo, även som äldre,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat lokalt beslutsfattande.

1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslagsfördelningen till länsstyrelserna,

1997/98:Bo536 av Erling Bager (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen,

2. att riksdagen till utgiftsområde 18 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i

bostäder för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 32 000 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allergisanering,

5. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att 300 miljoner kronor

ur ROT-bidragen får användas för allergisanering i offentliga lokaler.

1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) med förslag till

nationellt handlingsprogram för en miljö som leder till en hållbar

hälsoutveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsinsatser inom området stadsmiljöns gestaltning och

mångfald med koppling till människors utveckling och hälsa,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om grönområden i den byggda miljön,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för en bättre stadsmiljö i vissa särskilda områden,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om segregation och om ökat medborgaransvar för omsorg och andra sociala

funktioner i respektive stadsdel.

1997/98:Bo548 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om program för allergisanering och för luftvård,

1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning som belyser

konkurrensen inom byggsektorn.

1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning (i tusental

kronor):

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

------------------------------------------------------

|A 2 Räntebidrag | | |

| |12 100 000 |-2 000 000 |

------------------------------------------------------

|A 9 Bidrag till | | |

|åtgärder | | |

| mot radon i |12 000 |+20 000 |

|bostäder | | |

------------------------------------------------------

|A 10 Bostadsbidrag | | |

| |5 919 600 |-500 000 |

------------------------------------------------------

|E1 Stöd till lokala | | |

| | | |

|investeringsprogram | | |

| för ekologisk |800 000 |-800 000 |

|hållbarhet | | |

------------------------------------------------------

|Summa för | | |

|utgiftsområdet |22 825 533 |-3 280 000 |

------------------------------------------------------

1997/98:Jo523 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att prioritera radonsanering inom det ökade anslaget på 5,4

miljarder kronor för en ekologiskt hållbar utveckling,

1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 200 miljoner kronor skall avsättas för vardera åren 1998, 1999

och 2000 för sanering av miljöskadade områden och tas ur fonden för ekologisk

omställning,

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till stöd för Agenda 21-arbete från anslaget till lokala

investeringsprogram för omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfälligt nyttjande av medel ur anslaget till stöd för lokala

inve-steringsprogram för ekologisk hållbarhet till skydd av skogsmark,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till sanering av miljöskadade områden.

1997/98:K529 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett upphävande av lagstiftningen som försvårar för kommuner som vill

sälja ut kommunala bostadsbolag,

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

43. att riksdagen beslutar att minst 1 % av den totala investeringskostnaden

avsätts till estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar, som byggande av

vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnad av offentliga lokaler,

hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd,

47. att riksdagen begär att regeringen ger länsstyrelsen i uppdrag att ge ökat

stöd till dem som vill ansöka om EU:s bidrag till bevarande av

odlingslandskapets kulturvärden,

1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnittet Boende med valfrihet och möjligheter,

1997/98:So677 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för

bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrarnas rätt till

bostadsbidrag vid skilsmässa,

1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det kommande inomhusmiljöåret med ett tydligt barnperspektiv,

1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om boendets villkor,

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att utreda

IT:s betydelse för byggsektorn,

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda ROT-bidrag till allergisanering av lokaler där barn och

ungdomar vistas dagligen,

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att berörda parter bör se över det bostadsbehov som uppstår när

utbildningsplatserna vid högskolor och universitet kraftigt ökar,

dels de med anledning av proposition 1997/98:37 väckta motionerna

1997/98:Bo1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag i proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Bo2 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om

allmännyttiga bostadsföretag.

1997/98:Bo3 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1997/98:37 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Bo4 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om

allmännyttiga bostadsföretag.

1997/98:Bo5 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om villkoren för den aviserade bostadspropositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad som bör tillföras den bostadspolitiska propositionen.

1997/98:Bo6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om förlängning av de särskilda bestämmelser om överlåtelser

av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder som gäller fram till

utgången av år 1997.

1997/98:Bo7 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition

1997/98:37.

Skrivelser m.m.

I ärendet har skrivelser inkommit från Byggforskningsrådet,

personalorganisationerna vid Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i

Skåne län.

Inför utskottet har upplysningar i ärendet lämnats av landshövdingen i Skåne

län, Lantmäteriverkets generaldirektör samt företrädare för

Inrikesdepartementet och Miljödepartementet.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen

för år 1998 vad gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från årets allmänna

motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18,

dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjning m.m. I betänkandet behandlas

även regeringens proposition 1997/98:37 Fortsatt tillämpning av vissa

bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner.

Den nya ordning för budgetberedningen inom riksdagen som tillämpades första

gången under föregående riksmöte innebär bl.a. att riksdagen först tar

ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden.

Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive utgiftsområde.

Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets beredningsansvar omfattar,

dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har

riksdagen nyligen (den 20 november 1997) fastställt en utgiftsram om 22 825

533 000 kr för budgetåret 1998 (1997/98:FiU1, BoU1y). Det är således inom denna

ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen i frågan har att föreslå en

anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning

till de förslag till anslagsfördelningen för budgetåret 1998 som läggs fram i

detta betänkande.

Det bör påpekas att motionsförslagen som behandlas i detta betänkande avgavs

innan riksdagen tog ställning till utgiftsramens storlek. De riksdagsledamöter

som deltagit i utskottsbehandlingen av det nu framlagda betänkandet har under

beredningsarbetet haft möjlighet att, under vissa förutsättningar, lägga fram

nya förslag om anslagens storlek och fördelning. Utgångspunkten är därvid att

anslagsförslagen sammantaget måste hålla sig inom den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet. Inget hindrar emellertid att de partier som fört fram

förslag om anslag vars sammanlagda storlek understiger den fastlagda ramen

vidhåller dessa förslag.

Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om

bostadsförsörjningen m.m. som inte direkt innebär anslagsanspråk budgetåret

1998.

Det kan avslutningsvis erinras om att den bostadspolitiska utredningen

redovisade sitt slutbetänkande under föregående år (SOU 1996:156) och att

regeringen i budgetpropositionen har aviserat en bostadspolitisk proposition.

Utskottet har erfarit att regeringens avsikt är att propositionen skall

avlämnas i början av år 1998.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

A 1 Boverket: Förvaltningskostnader

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och

hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket

svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form

av bidrag för finansiering av bostäder. Regeringen föreslår (punkt 10 i

motsvarande del) att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om

120 455 000 kr för verksamheten vid Boverket.

I motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 1 föreslås att Boverkets anslag för år

1998 reduceras med 42 159 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna hänvisar till att ökad avreglering och ett större inslag av

marknadsekonomi minskar behovet av Boverkets verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och

avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Någon förändring av Boverkets uppgifter

under år 1998 som motiverar en anslagsminskning i enlighet med motionsförslaget

är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras att en nedskärning av den

omfattning som föreslås i motionen, genomförd med några månaders varsel,

knappast är förenlig med gällande arbetsrättsliga regler. Vad gäller eventuella

förändringar av den statliga bostadsadministrationen på längre sikt är frågan

för närvarande föremål för överväganden. Utredningen för översyn av

organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet avgav sommaren 1997 ett

delbetänkande i frågan (SOU 1997:90). Ett slutbetänkande kommer att presenteras

i dagarna.

A 2 Räntebidrag m.m.

Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntesubventioner för ny- och

ombyggnad av bostäder och vissa andra bidrag bl.a. till underhålls- och

förbättringsåtgärder.

I budgetpropositionen (punkt 10 i motsvarande del) föreslås att riksdagen för

budgetåret 1998 anvisar ett ramanslag om 12 100 000 000 kr på anslaget

Räntebidrag m.m. Regeringens beräkning av anslagsbehovet utgår från att

riksdagen godkänner två förslag om åtgärder avseende anslagets utnyttjande. Det

ena av dessa förslag (punkt 6) avser sänkt bidragsandel i fråga om räntestöd

för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus, dvs. det s.k. RBF-

stödet. I det andra förslaget (punkt 7) begär regeringen ett bemyndigande att

under budgetåret 1998 få disponera högst 20 miljoner kronor för bidrag till

vissa åtgärder inom ramen för internationellt samarbete på bygg-och

bostadsområdet. I en partimotion från Vänsterpartiet, 1997/98:Bo232, framförs

vissa synpunker på den redovisning av underlaget för anslagsberäkningen som

finns i budgetpropositionen. Utskottet återkommer till denna fråga längre fram

i detta betänkande.

Förslaget om en ändring av bidragsvillkoren för RBF-stödet innebär att

stödnivån sänks med fem procentenheter från 20 till 15 %. Den lägre

bidragsandelen föreslås gälla bidrag som avser tiden efter den 1 januari 1998.

Åtgärden bedöms leda till en utgiftsminskning för räntebidraget med ca 75

miljoner kronor fr.o.m. 1998. Regeringens begäran om ett medelsbemyndigande för

internationellt samarbete motiveras bl.a. med behovet av insatser till följd av

Habitat II samt förberedelser för en europeisk bostadsmässa i Sverige. Dessa

två förslag i budgetpropositionen har inte i motioner eller vid utskottets

beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet tillstyrker således

punkterna 6 och 7 i budgetpropositionen.

Däremot har invändningar redovisats i tre motioner avseende regeringens

beräkning av anslagsbehovet för räntebidragen m.m. I motion 1997/98: Bo224 (m)

yrkande 2 föreslås anslaget minskas med 800 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. På motsvarande sätt föreslås minskat anslag med 2 000

miljoner kronor i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 samt med 1 500 miljoner

kronor i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16, båda yrkandena i motsvarande

del. I alla tre motionerna hänvisas till att en snabbare avveckling av

räntebidragen möjliggörs bl.a. genom de förslag om sänkt fastighetsskatt som

respektive parti lagt fram och som behandlats i annat sammanhang.

Vad gäller motionsförslagen om besparingar på 800, 1 500 respektive 2 000

miljoner kronor kan utskottet konstatera att motionärerna inte redovisar några

egentliga förslag om hur besparingen skall tas ut. Det får dock förutsättas att

besparingar i denna storleksordning under kommande budgetår endast kan uppnås

genom snabba och kraftiga extra nedtrappningar av räntebidragen. Det bör i

sammanhanget erinras om att huvuddelen av de räntebidrag som för närvarande

utgår avser fastigheter i de s.k. krisårgångarna producerade kring 1990.

Kraftigt minskade bidrag till denna grupp av fastigheter riskerar givetvis att

ytterligare förvärra läget för många bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och

enskilda hushåll som redan i dag har stora ekonomiska problem. Bostadsutskottet

konstaterade nyligen i sitt yttrande 1997/98:BoU1y till finansutskottet

avseende utgiftsramen för utgiftsområde 18 att besparingar av denna omfattning

riskerar leda till ökat behov av bostadsbidrag samt till ett ökat antal

konkurser inom bostadssektorn.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp ett ramanslag om

12 100 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag i motionerna

1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 2

samt 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del.

A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

Statens bostadskreditnämnds (BKN) huvudsakliga uppgift är att lämna statliga

kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen beslutade hösten

1996 om en ny modell för hantering av statliga kreditgarantier (se prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1). Den nya modellen innebär i princip att infriande

och administration av nya garantier skall finansieras genom avgifter.

Vad gäller BKN:s garantiverksamhet har regeringen gjort bedömningen att ett

anslag bör kvarstå för BKN:s förvaltningskostnader. Anslaget föreslås dock

endast användas för förvaltningskostnader som är hänförbara till ett

resultatområde benämnt Äldre garantier. Med äldre garantier avses enligt

propositionen garantier utfärdade t.o.m. år 1996. Regeringen föreslår (punkt 10

i motsvarande del) att 12 480 000 kr anvisas på anslaget för år 1998.

I motion 1996/97:Bo224 (m) yrkande 3 föreslås att anslaget skall upphöra och

att även administrationen av de äldre garantierna skall finansieras genom

avgifter.

Bostadsutskottet delar regeringens bedömning att ett särskilt anslag för

förvaltningskostnaderna för äldre garantier bör finnas kvar även under nästa

budgetår och tillstyrker den föreslagna anslagsnivån. Det fortsatta behovet av

anslaget efter år 1998 bör kunna prövas på nytt när ytterligare erfarenhet av

den nya modellen för statliga kreditgarantier vunnits. Motion 1997/98:Bo224 (m)

yrkande 3 avstyrks således.

I motionen föreslås även en avgiftshöjning fr.o.m. år 1999 för äldre

garantier. Utskottet behandlar detta yrkande nedan under avsnittet

Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till radon i småhus.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder

mot radon i egnahem.

Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 12 miljoner kronor för

budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del). Detta belopp motsvarar den

uppskattade faktiska anslagsbelastningen under innevarande år.

I tre motioner har föreslagits att anslaget bestäms till ett högre belopp än

vad regeringen förordat. En höjning av anslaget med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringsförslaget föreslås i motionerna 1997/98:Bo536 (fp)

yrkande 2 och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del. I den förstnämnda

motionen lämnas även förslag om användningen av det utökade anslaget (yrkande

1). Motionärerna föreslår att den maximala bidragsnivån för det aktuella stödet

skall höjas från dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr. Yrkandet innebär även

att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla att olika

åtgärder bör vidtas i syfte att öka omfattningen av radonsaneringarna.

Miljöpartiet framhåller i sin partimotion 1997/98:Bo216 att samhället måste

öka sina insatser vad gäller radonproblemet. I motionens yrkande 1 i

motsvarande del föreslås att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor för

budgetåret 1998 i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att

5 miljoner kronor bör satsas på byggnadsåtgärder och lika mycket på

radonsanering av dricksvatten.

Vad gäller det sistnämnda förslaget i mp-motionen om att 5 miljoner kronor

bör avsättas för radonsanering av dricksvatten vill utskottet erinra om att

riksdagen våren 1997 beslutade att 60 miljoner kronor av medel för

investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning

får användas till radonsanering av dricksvatten.

I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett flertal

tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verksamhet.

Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett ansvar inom området, bl.a.

Statens strålskyddsinstitut och Boverket, fortsätter sin verksamhet med att

informera om riskerna med radon och om möjligheterna att få bidrag till

saneringsåtgärder. En erfarenhet av de senaste årens insatser för att öka

åtgärderna mot radon är att bidraget inte ensamt kan stimulera till att alla

nödvändiga åtgärder vidtas. Informationsinsatser som leder till att berörda

fastighetsägare i högre grad uppmärksammar och prioriterar problemet kan ha väl

så stor betydelse.

Möjligheterna att förbättra villkoren för det statliga stödet på området

begränsas givetvis av de budgetrestriktioner som gör att återhållsamhet med

ökade utgifter måste tillämpas på alla områden. Även om utskottet delar

motionärernas syn på vikten av att erforderliga åtgärder mot radon vidtas bör

de aktuella motionsförslagen inte tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter att

den ökade anslagsbelastning som därigenom uppkommer finansieras genom en

besparing under något annat anslag. Utskottet är inte berett att ställa sig

bakom en sådan omfördelning. Motionerna 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i

motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Fi510 (fp)

yrkande 3 i motsvarande del avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för

budgetåret 1998 fastställs till 12 miljoner kronor.

A 10 Bostadsbidrag

Riksdagen fattade våren 1996 beslut om vissa förändringar av bostads-bidragen

fr.o.m. den 1 januari 1997. Beslutet fattades framför allt mot bakgrund av att

de totala kostnaderna för bostadsbidragen under 1990-talets första hälft stigit

kraftigt. Förändringarna innebär bl.a. att

- ett nytt system för inkomstprövning införs med preliminärt bostadsbidrag som

sedan fastställs slutligt på grundval av taxeringen,

- individuella inkomstgränser tillämpas,

- den bidragsgrundande bostadsytan begränsas,

- det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt med

att flerbarnstilläggen fasas ut.

Mot bakgrund av att de beslutade förändringarna var så pass genomgripande

initierade bostadsutskottet och riksdagen en skyndsam utvärdering av effekterna

av de nya reglerna. Utvärderingen genomfördes av en arbetsgrupp inom

Socialdepartementet och presenterades för utskottet i februari 1997. På

grundval av analysen beslöt utskottet att med användande av sin initiativrätt

avge ett betänkande i frågan. Sammanfattningsvis anförde utskottet i det av

riksdagen godkända betänkandet att regeringen i 1997 års vårproposition borde

lämna riksdagen förslag till sådana förändringar i bostadsbidragen att

effekterna för de hushåll som fått vidkännas väsentliga förändringar mildrades.

De nya reglerna borde enligt utskottet träda i kraft redan under 1997.

Med anledning av bostadsutskottets och riksdagens uttalande lade regeringen i

1997 års ekonomiska vårproposition fram ett förslag till vissa ändrade regler

för bostadsbidragen. Ändringarna innebär att

- en lägsta nivå införs under vilken boendekostnaden inte skall reduceras på

grund av bostadsytans storlek,

- räntebidrag exkluderas från bidragsgrundande inkomst.

Bestämmelsen om ytnorm med garantinivå har trätt i kraft den 1 november 1997

och ändringen i fråga om räntebidragen träder i kraft den 1 januari 1998.

Regeringen anför i budgetpropositionen att de genomgripande regeländringar

som beslutats fr.o.m. år 1997 medför att utgifterna för bostadsbidragen under

de närmaste åren är svårprognostiserade. Risk för överskridande av anslaget

anges föreligga. Regeringen aviserar därför sin avsikt att noga följa

utgiftsutvecklingen.

Mot bakgrund av genomförda regeländringar och med hänsyn till i

budgetpropositionen framlagda förslag till förändringar i bostadsbidragen

fr.o.m. år 1998 föreslår regeringen att anslaget till bostadsbidrag skall föras

upp med 5 919 600 000 kr för budgetåret 1998 (punkt 10 i motsvarande del).

Två förslag till ändringar i reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. den 1 januari

1998 läggs fram i budgetpropositionen. Det ena gäller bostadsbidrag till

homosexuella sambor och det andra det särskilda bidraget för familjer med fyra

eller flera barn.

Riksdagen har på förslag av bostadsutskottet vid flera tillfällen uttalat att

kretsen av bostadsbidragsberättigade bör utvidgas till att omfatta personer som

bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett samlevnadsform. Denna fråga

utreds för närvarande inom ramen för en utvärdering av den s.k. sambolagen. I

avvaktan på resultatet av utredningens överväganden föreslår regeringen (punkt

1) att kretsen bidragsberättigade fr.o.m. den 1 januari 1998 utvidgas med

homosexuella sambor genom att bostadsbidragslagen tas in bland de lagar som

räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.

Från och med den 1 januari 1997 höjdes det särskilda bidraget inom

bostadsbidraget för de hushåll med flera barn som inte beviljades nya

flerbarnstillägg till barnbidraget. De hushåll som härigenom fick höjda bidrag

var hushåll med fyra eller flera barn. Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (utgifts-område 12) att flerbarnstilläggen i barnbidraget

skall återinföras. Som en konsekvens härav föreslås att de särskilda bidragen

sänks till den nivå de hade före år 1997 för hushåll med fyra eller flera barn

(punkt 2).

I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 16 i motsvarande del föreslås att

anslaget till bostadsbidrag skall ökas med 1 195 000 000 kr. Skälet till

anslagsökningen är de förslag till förbättringar av bostadsbidragen som förs

fram i samma motion. Förslagen innebär dels att den samlade familjeinkomsten

skall utgöra grund för bostadsbidrag - yrkande 9, dels att gränserna för den

bostadsbidragsgrundande bostadsytan skall höjas med 10 m2 för alla

hushållstyper - yrkande 10. I motionens yrkande 11 förordas dessutom att

regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag avseende kretsen

av bostadsbidragsberättigade. Enligt motionen bör diskussionen om att utvidga

kretsen bidragsberättigade föras i ett vidare sammanhang, varför ett förslag

från den pågående utredningen bör avvaktas.

Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5

minskas med 600 000 000 kr till 5 319 600 000 kr. Minskningen bör enligt

motionen åstadkommas genom att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år

avvecklas. Förslag om avveckling av ungdomsbostadsbidragen förs dessutom fram i

motionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 8 samt 1997/98:Bo227 (m) yrkande 1.

Förslag till ytterligare förändringar i bostadsbidragen läggs fram i motion

1997/98:Bo227 (m). Med hänvisning till effekterna av de genomförda

förändringarna i bostadsbidragen föreslås i motionen att den individuella

inkomstprövningen skall avskaffas - yrkande 2, att begränsningen av den

bostadsbidragsgrundande bostadsytan och den s.k. garantinivån skall tas bort -

yrkande 3 - samt att barnpension inte skall påverka den bostadsbidragsgrundande

inkomsten - yrkande 4. De förordade förändringarna i bidragen föreslås

finansierade genom att grundbidraget sänks med 120 kr - yrkande 5. Ett i

princip motsvarande förslag förs även fram i Moderata samlingspartiets

partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 7.

Anslaget till bostadsbidrag bör enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:

Bo232 yrkande 12 i motsvarande del ökas med 675 000 000 kr. Anslagsökningen bör

enligt motionens yrkande 5 användas till att förbättra bostadsbidragen. Det

föreslås ske bl.a. genom att det särskilda bidraget behålls oförändrat för

hushåll med fyra eller flera barn samt att bostadsbidragen förstärks för både

studerande och andra ungdomar. Motsvarande förslag till förbättringar av

bostadsbidragen förs även fram i partimotionen 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4.

Enligt förslaget bör förändringarna gälla redan fr.o.m. år 1998.

Anslaget till bostadsbidrag bör enligt motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i

motsvarande del minskas med 500 000 000 kr. Enligt motionen beräknas

besparingen kunna uppnås genom att försäkringskassorna tilldelas ytterligare

resurser för att komma till rätta med missvisande eller felaktiga uppgifter som

leder till att för höga bostadsbidrag betalas ut.

De förändringar i bostadsbidragen som beslutades våren 1996 föranleddes i

första hand av den kraftiga ökning av utgifterna för bidragen som skedde i

början av 1990-talet. I första hand är det således statsfinansiella skäl som

föranlett en reformering av bostadsbidragen. Förändringarna bör naturligtvis

inte leda till oacceptabla konsekvenser för de hushåll som är i behov av stöd

för sitt boende. Det är också mot denna bakgrund som bostadsutskottet agerat så

att effekterna av de nya reglerna utvärderats och så att vissa ändringar i

reglerna för bostadsbidragen redan beslutats. De nya reglerna har varit i kraft

mindre än ett år. Det finns enligt utskottets mening därför anledning att även

fortsättningsvis noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan kan bl.a.

förväntas få ny aktualitet när de slutliga bostadsbidragen för första gången

fastställs i slutet av år 1998 sedan bidragshushållens taxeringar för

inkomståret 1997 blivit klara.

Den av regeringen framlagda anslagsberäkningen för bostadsbidragen utgår från

att de regler som nu gäller tillämpas också under budgetåret 1998. Även den

anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen nyligen ställt sig

bakom bygger på denna förutsättning. Till den del motionsförslagen innebär att

ramen för utgiftsområde 18 överskrids bör de sålunda avvisas. En annan

möjlighet är att göra en motsvarande besparing inom utgiftsområdet i övrigt.

Utskottet är inte berett förorda att en sådan omfördelning mellan anslagen inom

utgiftsområdet görs. Inte heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig

bakom de i motionerna framlagda förslagen till ändringar i bostadsbidragen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna

1997/98:Bo202 (m) yrkandena 7 och 8, 1997/98:Bo231 (v) yrkande 4 och

1997/98:Bo232 (v) yrkandena 5 och 12, detta yrkande i motsvarande del, samt

motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkandena 9, 10 och 16, detta yrkande i

motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkande 5, 1997/98:Bo227 (m) yrkandena 1-5

och 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3, detta yrkande i motsvarande del. Regeringens

förslag i vad avser anslaget A 10 Bostadsbidrag tillstyrks.

Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser förslaget till lag om ändring

i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Utskottets ställningstagande innebär

att förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 avstyrks.

Utskottet tillstyrker även förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag.

De båda lagförslagen har som bilaga 3 fogats till betänkandet.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1996/97:KU4) om en försöksverksamhet med

vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län genom att föra in

länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länsstyrelsens organisation.

Regeringen föreslår med hänvisning härtill att en särskild lag införs som

reglerar försöksverksamheten (punkt 3). Lagen innebär att länsstyrelsen i

Gotlands län kommer att omfattas av de regelsystem som i dag reglerar

skogsvårdsstyrelsens respektive länsarbetsnämndens verksamheter. Med hänvisning

härtill föreslår regeringen att de förvaltningsmedel som i dag disponeras av

Skogsvårdsstyrelsen Gotland förs över till länsstyrelseanslaget. I fråga om

förvaltningsmedlen för länsarbetsnämnden föreslås att medlen för 1998 fördelas

av Arbetsmarknadsstyrelsen enligt den modell som tillämpas vid fördelning av

förvaltningsresurser till länsarbetsnämnderna.

När det gäller det besparingskrav som ställts upp för länsstyrelsen i det nya

Västra Götalands län aviserar regeringen sin avsikt att genom omfördelning inom

utgiftsområdet sätta ned sparkravet till 30 miljoner kronor och att besparingen

skall vara uppnådd senast till år 2001.

Med hänvisning till tidigare beslut om besparingar och till

försöksverksamheten i Gotlands län m.m. föreslås i budgetpropositionen (punkt

10 i motsvarande del) att anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1998

skall föras upp med 1 646 031 000 kr. Sammantaget anges detta, jämfört med det

ursprungliga sparbetinget, innebära att anslaget tillförs 50 miljoner kronor

genom omfördelning inom utgiftsområde 18 och 4 358 000 kr från

förvaltningsmedel som i dag disponeras av Skogsvårdsstyrelsen. Vid

anslagsberäkningen har hänsyn dessutom tagits till att 12 680 000 kr föreslås

överförda till ett nytt anslag, C 2 Regionala självstyrelseorgan.

Anslaget till länsstyrelserna kan enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6

minskas med 230 miljoner kronor till 1 416 031 000 kr. Besparingen anges vara

möjlig genom de minskade uppgifter för länsstyrelserna som följer av andra

motionsförslag (m) om avregleringar på bostadsområdet liksom på andra

samhällsområden.

Landets länsstyrelser har under en rad av år haft att göra besparingar i

verksamheten. Även det förslag till anslag för budgetåret 1998 som regeringen

nu lägger fram innebär som en följd av tidigare beslut fortsatta besparingar.

Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav varken som lämpligt

eller knappast heller möjligt att nu genomföra ytterligare besparingar av den

storleksordning som förordas i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 6. Motionens

förslag bygger dessutom på förutsättningen att delar av länsstyrelsernas

verksamhet kan rationaliseras som en följd av att andra motionsförslag (m)

genomförs - förslag som inte torde samla någon riksdagsmajoritet. Motionen

avstyrks.

Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län sammanslogs den 1 januari

1997 till länsstyrelsen i Skåne län. Regeringen aviserar i budgetpropositionen

sin avsikt att till följd härav minska anslagsramen för det nya länet med 30

miljoner kronor. Det har från Länsstyrelsen i Skåne inför utskottet hävdats att

detta sparbeting bl.a. kan få till följd att länsstyrelsen inte kan fullgöra

ålagda uppgifter på ett rimligt och förväntat sätt och att ytterligare

nedskärningar kan tvingas fram. Länsstyrelsen i Skåne har också helt nyligen

tillskrivit regeringen i denna fråga. Frågan är sålunda under beredning i

regeringens kansli. Enligt vad utskottet erfarit avser också regeringen att

inom kort fatta ett beslut i ärendet.

Regeringens förslag till anslag till länsstyrelserna tillstyrks.

Förslaget till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning

i Gotlands län tillstyrks av utskottet. Lagförslaget har som bilaga 3 fogats

till betänkandet.

Bostadsutskottet har tidigare uttalat (bet. 1994/95:BoU12) att det vid

fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas

anledning att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I budgetpropositionen

redovisar regeringen att den för år 1998 har beslutat att omfördela anslaget

mellan länsstyrelserna varvid bl.a. befolkningsstorlek fått genomslag.

I tre motioner riktas invändningar mot hur anslaget till länsstyrelserna

fördelats mellan landets länsstyrelser. Det gäller motionerna 1997/98:Bo301

(m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1. I de två förstnämnda

motionerna hävdas att Hallands och Uppsala län, trots regeringens omfördelning

av anslaget, är missgynnade när det gäller resurstilldelningen. I den

sistnämnda motionen anförs att länsstyrelsen i Hallands län måste få en mera

rättvisande andel av anslaget.

Som framgår ovan har vid regeringens fördelning av länsstyrelseanslaget

mellan länsstyrelserna för år 1998 bl.a. befolkningsstorleken fått genomslag

som bostadsutskottet tidigare förordat. Trots regeringens upplägg kan det

möjligen hävdas att omfördelningen av anslaget mellan länsstyrelserna inte är

tillräckligt långtgående eller att fördelningen inte blir rättvisande ur andra

aspekter. Utskottet är dock inte berett att på de i motionerna angivna

grunderna nu förorda att fördelningen mellan länsstyrelserna ges en annan

utformning än den som regeringen redovisar i budgetpropositionen. Motionerna

1997/98:Bo301 (m), 1997/98:Bo302 (s) samt 1997/98:Bo528 (fp) yrkande 1 avstyrks

sålunda.

Det är enligt partimotion 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 47 svårt för enskilda

att sätta sig in i EU:s bidragssystem. Det bör enligt motionen därför uppdras

åt länsstyrelserna att ge stöd och hjälp till dem som söker bidrag från EU för

bevarande av kulturlandskapets odlingsvärden.

Länsstyrelserna har redan i dag en rad administrativa uppgifter som följer av

Sveriges medlemskap i EU. Statsmakterna har bl.a. uppdragit åt länsstyrelserna

att svara för sekretariatsfunktionen till de beslutsgrupper som har att

genomföra EU:s strukturfondsprogram. Vid beräkningen av länsstyrelseanslaget

har också hänsyn tagits till detta förhållande. I den utsträckning

länsstyrelserna har ett ansvar för EU-bidrag av olika slag kan det sålunda

förutsättas att de tar detta ansvar utan något riksdagens särskilda

tillkännagivande härom. Motionen avstyrks.

D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket

Lantmäteriverket bildades den 1 janauari 1996 genom en sammanslagning av

dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata.

Samtidigt inrättades i varje län statliga lantmäterimyndigheter genom

sammanslagning av tidigare fastighetsbildnings-, fastighetsregister- och

överlantmätarmyndigheter.

Sammanslagningen har inneburit betydande rationaliseringar inom

lantmäteriområdet. Under år 1996 har antalet anställda minskat med 145

personer. Inom fastighetsbildningsverksamheten beräknas minskningen till

ytterligare 400 personer bl.a. till följd av minskad uppdragsverksamhet.

Sammanlagt beräknas fortsatta rationaliseringar under åren 1997 och 1998

medföra personalreduceringar med totalt omkring 750 personer.

Regeringen bedömer att det är nödvändigt att fullfölja omorganisations- och

rationaliseringsarbetet. Samtidigt anges det vara viktigt att verksamheten kan

hålla den omfattning och kvalitet som är nödvändig för myndighetsutövningen och

så att samhällets behov av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation

tillgodoses. Det är regeringens bedömning att de mål som lagts fast för

verksamheten kan nås trots ändrade organisatoriska, finansiella och

marknadsmässiga förutsättningar.

Mot bakgrund av pågående omorganisations- och rationaliseringsarbete och med

hänsyn tagen till en tidigare aviserad besparing om 75 miljoner kronor beräknar

regeringen anslaget för Lantmäteriverket till 416 174 000 kr för budgetåret

1998 (punkt 10 i motsvarande del).

Det är enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 möjligt att öka

avgiftsfinansieringen av Lantmäteriverkets verksamhet. Med hänvisning härtill

föreslås att anslaget till verket skall minskas med 30 miljoner kronor till

386 174 000 kr.

De sparkrav som ställts upp för Lantmäteriverket bör enligt Vänsterpartiets

partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 6 i motsvarande del lindras eller kunna

fördelas över en längre tid. Sådana åtgärder är enligt motionen nödvändiga för

att inte tvinga fram förhastade beslut som kan påverka verksamheten negativt.

Enligt motion 1997/98:Bo205 (fp) planeras besparingar vid kartvårdscentralen

i Ånge som skulle innebära att resurserna för kartlagning i framtiden blir

ytterst begränsade. Om besparingen skulle komma till stånd innebär den enligt

motionen att en såväl verksamhetsmässigt som regionalpolitiskt framgångsrik

satsning går till spillo.

Lantmäteriverkets verksamhet finansieras både genom anslag och avgifter. Den

avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande

fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. De

finansieringsprinciper som antogs av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:BoU17)

innebär dessutom att användarna i ökad utsträckning skall bidra till

finansiering av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen.

Sammantaget har detta lett till att den största delen av verksamheten vid

verket finansieras genom avgifter. För budgetåret 1997 beräknas sålunda

avgifternas andel av den totala budgetomslutningen komma att uppgå till 65 %.

En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och

fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för

myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Som ett

resultat härav har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan

bolagiserats. Avsikten är dessutom att en bolagisering skall ske av den

fristående förlagsverksamheten och den kartografiska uppdragsverksamheten när

förutsättningar för detta föreligger. På sikt innebär detta att verket kommer

att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört med i dag.

Utskottet är med hänvisning till det nu anförda inte berett att ställa sig

bakom förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 7 om att ytterligare öka

avgiftsuttaget för verksamheten vid Lantmäteriverket. Motionen avstyrks

sålunda.

Utskottet är inte heller berett att ansluta sig till förslaget i

Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 om hur besparingarna inom

Lantmäteriverket skall läggas ut. Enligt vad utskottet erfarit har

Lantmäteriverket hos regeringen aktualiserat frågan om en mera långsiktig

finansieringsplan för de besparingar som ålagts Lantmäteriverket. Verkets

generaldirektör har inför utskottet redovisat ett förslag till en sådan plan -

detta som en del i en redovisning av det pågående arbetet med en

omstrukturering av verksamheten vid verket. Det får enligt utskottets mening

förutsättas att de fortsatta övervägandena i frågan kommer att omfatta också de

synpunkter som förs fram i motionen utan något riksdagens tillkännagivande.

Vänsterpartiets partimotion 1997/98: Bo232 yrkande 6 såvitt nu är i fråga

avstyrks.

När det gäller frågan om den framtida verksamheten vid kartvårdscentralen i

Ånge vill utskottet erinra om den aktiva roll som bostadsutskottets föregångare

civilutskottet spelade för att få till stånd en centraliserad kartkonservering.

Till grund för utskottets ställningstagande låg bl.a. en oro för att delar av

det äldre kartmaterialet skulle gå förlorade till följd av förslitning m.m.

Även om det i dag finns delvis andra metoder att bevara äldre kartmaterial,

t.ex. i digital form, är det enligt utskottets mening viktigt att tillräckliga

resurser avsätts för att vårda det omfattande äldre kartmaterialet. Vid en

föredragning för utskottet har också Lantmäteriverkets generaldirektör uttalat

att verksamheten vid kartvårdscentralen i Ånge är av strategisk betydelse.

Samtidigt upplystes utskottet om att verksamheten kommer att ses över med

beaktande bl.a. av den nya teknik för datalagring av kartor som finns att

tillgå.

Även om det primärt är Lantmäteriverket som har ansvaret för genomförandet av

förändringarna inom organisationen får det enligt utskottets mening förutsättas

att stor hänsyn tas till den vikt som måste tillmätas den kartvårdande

verksamheten. Inrikesministern har också i ett helt nyligen avgivet skriftligt

svar på en fråga förutsatt att Lantmäteriverket i sin fortsatta bedömning väger

in centralens betydelse för sysselsättningen i Ånge. Utskottet delar denna

uppfattning. Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund av det nu anförda

förutsättas att vad i motion 1997/98:Bo205 (fp) förordats om kartvårdscentralen

i Ånge kommer att i allt väsentligt beaktas utan något riksdagens särskilda

tillkännagivande. Motionen avstyrks.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag

avseende anslag till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader tillstyrks.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Regeringen föreslår att ett nytt anslag inrättas inom utgiftsområde 18 under

budgetåret 1998. Anslaget är avsett att finansiera det statsbidrag till lokala

investeringsprogram som aviserades i 1997 års ekonomiska vårproposition

(1997/98:150). Stödet är avsett att utgå under åren 1998-2000 med sammanlagt

5,4 miljarder kronor. Avsikten är att kommunerna upprättar lokala inve-

steringsprogram och ansöker om stöd för genomförandet av de åtgärder som ingår

i programmen. Regeringen avses fatta besluten om fördelningen av stödet mellan

kommunerna. I propositionen lämnas en redovisning av målen för stödet samt av

de urvalskriterier som kommer att tillämpas vid bedömningar av ansökningar.

Syftet med stödet anges bl.a. vara att stimulera till åtgärder som

- minskar miljöbelastningen,

- ökar effektiviteten i användningen av energi,

- ökar effektiviteten i användningen av andra naturresurser,

- gynnar användningen av förnybara råvaror,

- ökar återbruk och återvinning av resurser,

- bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras och förstärks,

- bidrar till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen.

Därutöver nämns särskilt att statsbidraget i första hand skall gå till

investeringsprojekt som bidrar till ökad sysselsättning. Vidare anges att i de

fall som investeringarna sker inom bostadsbebyggelsen kommer insatser i de s.k.

miljonprogramsområdena att prioriteras. Vad gäller villkoren i övrigt för

bidragen anges bl.a. att:

- endast kommuner får ansöka om stöd,

- kommunerna får fördela stödet vidare till olika lokala aktörer,

- den slutliga mottagaren av stödet behöver inte vara känd vid ansökan,

- stödet förutsätter att kommunen har utarbetat ett investeringsprogram,

- investeringsprogrammet skall redovisa bl.a. samband med översiktlig planering

samt påverkan på teknikutveckling, jämställdhetsarbetet och arkitektonisk

kvalitet,

- beräknad kostnad för projekten skall redovisas,

- konkurrensutsatt verksamhet ges högst 30 % stöd,

- påbörjade projekt inte ges stöd.

Regeringen underställer riksdagen fyra förslag avseende den nya stödformen.

Riksdagens föreslås godkänna inriktningen av de lokala investeringspro-grammen

för ekologisk hållbarhet (punkt 8). För budgetåret 1998 föreslås att 800

miljoner kronor anvisas under anslaget (punkt 10 i motsvarande del). Högst 30

miljoner kronor av anslaget avses användas för administration, utvärdering och

informationsinsatser m.m. Regeringen begär vidare ett bemyndigande att åta sig

ekonomiska förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 miljard kronor för

vart och ett av åren 1999 och 2000 (punkt 9). Slutligen föreslås att riksdagen

antar ett förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i

lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället

(punkt 4). Lagförslaget återges i bilaga 3 till detta betänkande. Som motiv för

lagförslaget hänvisar regeringen till de bestämmelser i kommunallagen

(1991:900) som i princip innebär att en kommuns åtgärder inte utan särskilt

lagstöd får ske i former som gynnar enskilda företag eller personer.

Frågor om de lokala investeringsprogrammen tas upp i ett antal motioner. I

två motioner yrkas avslag på hela satsningen. Två motioner innehåller förslag

om en begränsning av satsningen på lokala investeringsprogram. Övriga

motionsyrkanden avser förslag om att medlen skall användas för särskilda

ändamål.

Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslå

samtliga regeringens förslag avseende lokala investeringsprogram. Motionärerna

motiverar avslagsyrkandena med att Moderata samlingspartiet är motståndare till

en förtida avveckling av kärnkraften. Även ett förslag i motion 1997/98:Fi510

(fp) yrkande 3 i motsvarande del om avslag på regeringens anslagsförslag får

förstås som att regeringes förslag bör avslås i sin helhet. Satsningen på

lokala investeringsprogram anses av motionärerna vara ett utslag av

planekonomi.

I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del

föreslås anslaget för stöd till lokala investeringsprogram reduceras med 150

miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Enligt motionen är

neddragningen avsedd att delvis finansiera den ökade satsning på

Naturvårdsverkets verksamhet som Miljöpartiet föreslagit i annat sammanhang.

Motionärerna framhåller vidare att satsningen på lokala investeringsprogram

inte får medföra att sysselsättningsaspekterna väger tyngre än miljöfrågorna

vid fördelningen av stödet.

Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 föreslås ett reducerat

anslag och riktas viss kritik mot inriktningen av förslaget. I yrkande 12 i

motsvarande del föreslås att anslaget för budgetåret 1998 reduceras med 450

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Neddragningen är enligt

motionen avsedd att bl.a. användas för ökat anslag till andra miljöändamål. I

yrkande 7 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om inriktningen av

stödet. Motionärerna är bl.a. kritiska mot att medelstilldelningen inom området

ökar så snabbt att en kontinuerlig erfarenhetsåterföring försvåras och att

gränsdragningen mot andra stödformer är oklar. Vidare vänder man sig mot att

medlen skall fördelas av regeringen i stället för av berörda myndigheter.

Enligt motionen finns det risk för att de lokala investeringsprogrammen ger en

snedvridning av konkurrensen och att de kan användas i politiskt syfte.

Fyra av de motioner som behandlar frågor om lokala investeringsprogram

innehåller förslag om att de medel som fördelas inom ramen för programmen bör

satsas på vissa särskilda områden.

I motion 1997/98:Bo214 (s) framhålls koloniträdgårdsverksamhetens betydelse i

arbetet med att sprida ett kretsloppstänkande i samhället. Motionärerna

föreslår därför att såväl nyanläggning av koloniträdgårdsområden som

miljöinvesteringar i befintliga områden bör kunna ges stöd genom de lokala

investeringsprogrammen.

Enligt motion 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4 är radonsanering av

dricksvattentäkter en åtgärd som bör prioriteras inom ramen för

investeringsprogrammen.

Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Jo784 att medel till

åtgärder inom tre områden anvisas inom ramen för satsningen på lokala

investeringsprogram. I yrkande 3 föreslås att 10 miljoner kronor per år av

medlen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program. Enligt yrkande 27

bör medel från investeringsprogrammen tillfälligt kunna användas för skydd av

skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas upp. Slutligen

föreslås i centermotionens yrkande 33 att 50 miljoner kronor per år av medlen

för investeringsprogram bör avsättas för sanering av miljöskadade områden.

Även i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Jo775 föreslås att medlen skall få

användas för sanering av miljöskadade områden. I yrkande 3 föreslås att 200

miljoner kronor per år under perioden 1998-2000 avsätts för detta ändamål.

Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller stödet till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

Utskottet ser positivt på att regeringen bedömt det vara möjligt att

genomföra en offensiv satsning med den inriktning och omfattning som

föreslagits. Stödet bör kunna påskynda det lokala arbetet med ekologisk

omställning och utveckling inom ett brett område och bidra till att

sektorövergripande lösningar med denna inriktning kommer till stånd. Detta

möjliggör exempelvis att åtgärder i bostadsbeståndet kan kombineras med

infrastrukturella satsningar så att goda helhetslösningar uppnås. Vad gäller

satsningarna i bostadsbebyggelsen delar utskottet regeringens uppfattning att

åtgärder i s.k. miljonprogramsområden bör prioriteras.

Flera inslag i den förordade inriktningen av investeringsprogrammen kan

förväntas bidra till att goda effekter uppnås genom de investeringar som kommer

att ges stöd. Genom att stödet till rena investeringsåtgärder föreslås kunna

kombineras med stöd till informations- och folkbildningskampanjer skapas

förutsättningar för en bredare användarmedverkan vid introduktionen av nya

tekniska lösningar eller andra åtgärder. Vid prioriteringen mellan olika

insatser kan den lokala kunskapen tas till vara genom att kommunerna svarar för

ansökan och fördelning av medlen mellan olika projekt och aktörer. Den

förordade modellen för beredning av ansökningarna med en dialog mellan den

lokala, regionala och centrala nivån torde också ge nya förutsättningar för en

kunskapsspridning i båda riktningarna.

Utskottet har erfarit att intresset från kommunernas sida hittills visat sig

vara mycket stort för stödet till lokala investeringsprogram. Nästan samtliga

kommuner har inkommit med en intresseanmälan. Alla ansökningar om stöd kommer

därför knappast att kunna beviljas. Däremot är det viktigt att erfarenheterna

av de genomförda satsningarna kan komma alla till del. Utskottet delar således

regeringens bedömning att kunskapsspridning bör ingå som en viktig del i

satsningen på lokala investeringsprogram.

Samtidigt som den förordade beredningsmodellen har flera fördelar kan även,

som framhålls i vissa motioner, invändningar riktas mot förslaget. Vid en

traditionell bidragsgivning finns vanligen redan från början klart definierade

kriterier för vilken typ av åtgärder som är bidragsberättigade. Normalt gäller

också principen att stödet ges i den ordning som ansökningarna kommer in. När

regeringen nu föreslår att andra principer delvis skall gälla vid fördelningen

av stödet till lokala investeringsprogram är det givetvis av stor vikt att en

kontinuerlig uppföljning sker av såväl användningen av medlen som

erfarenheterna av den tillämpade modellen för beredning av ansökningar. Enligt

vad som anförs i propositionen avser regeringen också att ta initiativ till

uppföljning och utvärdering från denna utgångspunkt. Regeringen framhåller

vidare att man kontinuerligt avser följa hur stödet till lokala inve-

steringsprogram förhåller sig till andra närliggande satsningar, exempelvis den

s.k. kretsloppsmiljarden. Vid behov avses justeringar i gällande bestämmelser

kunna göras. Sammantaget anser utskottet att eventuella problem med den

beredningsmodell som avses gälla för investeringsprogrammen bör kunna hanteras

och successivt lösas på det sätt som regeringen förordar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör ge sitt

bifall till regeringens förslag avseende stödet till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet. Utskottet tillstyrker således förslagen om anslag för

budgetåret 1998, bemyndiganden avseende åren 1999 och 2000, inriktningen av

programmen samt förslaget om en lag för kommuner att ge stöd till åtgärder i

lokala investeringsprogram.

Det anförda innebär vidare att utskottet avstyrker motionerna 1997/98: Bo216

(mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9,

1997/98:Bo232 (v) yrkandena 7 och 12, det sistnämnda i motsvarande del, samt

1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del.

Vad gäller motionsförslagen om att de medel som fördelas inom ramen för

programmen bör satsas på vissa särskilda områden anser utskottet att dessa inte

bör föranleda något tillkännagivande från riksdagen. Uttalanden i den riktning

som föreslås i motionerna skulle innebära att handlingsutrymmet vid

medelsfördelning redan från början begränsas. Däremot kan utskottet konstatera

att flera av förslagen om prioritering av vissa åtgärder synes ligga väl inom

ramen för de kriterier som regeringen anger kommer att beaktas vid bedömningen

av ansökningar. Det kan därför förutsättas att satsningar med de föreslagna

inriktningarna kan komma att beviljas stöd under förutsättning att de ingår i

de ansökande kommunernas lokala investeringsprogram.

Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet även motionerna

1997/98:Bo214 (s), 1997/98:Jo523 (mp) yrkande 4, 1997/98:Jo775 (v) yrkande 3

samt 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 3, 27 och 33.

Övriga anslag i budgetpropositionen

Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i

budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets

behandling.

I Kalmar, Gotlands och Skåne län har en försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning inletts den 1 juli 1997. Syftet är att utveckla former för en

bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Försöket,

som är tänkt att pågå t.o.m. år 2002, innebär att ett regionalt

självstyrelseorgan i vart och ett av länen tar över det regionala

utvecklingsansvaret. För att finansiera förvaltningskostnaderna vid de

regionala självstyrelseorganen föreslås i budgetpropositionen att ett nytt

anslag C 2 Regionala självstyrelseorgan inrättas för år 1998. Medel till det

nya anslaget föreslås överförda från anslaget till länsstyrelserna. Enligt

förslaget skall för ändamålet anvisas ett obetecknat anslag om 12 680 000 kr.

I fråga om de anslag som inte behandlats ovan föreslås i budgetpropositionen

(punkt 10 i motsvarande del) att det för budgetåret 1998 skall anvisas till

A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ett ramanslag

om 8 000 000 kr,

A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett ramanslag om

1 500 000 000 kr,

A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ett ramanslag om 22 779 000

kr,

A 7 Byggforskning ett ramanslag om 164 430 000 kr,

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador ett ramanslag om 60 000 000

kr,

A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande ett ramanslag om 3 000 000 kr,

B 1 Geoteknik ramanslag om 22 555 000 kr,

D 2 Statens va-nämnd ett ramanslag om 5 349 000 kr.

Den av regeringen förordade anslagsfördelningen avseende de nu aktuella

anslagen, som alltså inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av

utskottet.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Utskottet har ovan tagit ställning till förslag avseende de anslag som finns

upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18. I vissa motioner har det

dessutom föreslagits att ytterligare anslagposter med inriktning mot olika

områden skall inrättas inom utgiftsområdet. Utskottet redovisar nedan dessa

förslag och tar därefter ställning till dem i ett sammanhang.

Inrättandet av ett nytt anslag A 12 Allergisanering föreslås i Miljöpartiets

partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 1 i motsvarande del. Under budgetåret 1998

föreslås anslaget bestämmas till 300 miljoner kronor. Medlen avses användas för

stöd till framför allt kommunernas arbete med s.k. allergisanering av skolor

och daghem. Motionärerna hänvisar till att satsningen kan finansieras genom att

det s.k. ROT-avdraget enligt deras mening inte bör förlängas i enlighet med

regeringens förslag i budgetpropositionen. Även i mp-motionen 1997/98:Bo548

hänvisas till det föreslagna nya anslaget för allergisanering. I motionens

yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om

vikten av att åtgärder skyndsamt vidtas och att ett program för allergisanering

och luftvård inrättas.

Förslag om ett tillkännagivande om behovet att allergisanera bl.a. daghem och

skolor finns även i motion 1997/98:Bo536 (fp) yrkande 4. Motionären anser även

att 300 miljoner kronor bör satsas på allergisanering i stället för att

avsättas för s.k. ROT-avdrag (yrkande 5).

I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 finns förslag om fyra nya

anslagsposter E 2-E 5 med följade innebörd.

E 2 Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande föreslås tillföras 400 miljoner

kronor för budgetåret 1998. Medlen avses användas för ombyggnader med ekologisk

inriktning, exempelvis allergisanering, energieffektiviseringar eller åtgärder

på va-sidan. Bidragsnivån föreslås vara 30 %, dock högst 100 000 kr per

bostadslägenhet (yrkandena 8 samt 12 i motsvarande del).

E 3 Stöd till solvärmeanläggningar föreslås tillföras 40 miljoner kronor för

budgetåret 1998. Motionärerna hänvisar till det stöd till solvärmeanläggningar

som kunde utgå t.o.m. år 1996 (yrkandena 9 samt 12 i motsvarande del).

E 4 Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder föreslås tillföras 40 miljoner

kronor för budgetåret 1998. Stödet är avsett att ges till åtgärder som

undanröjer enkla hinder för tillgängligheten, exempelvis avfasning av

trottoarkanter (yrkandena 10 samt 12 i motsvarande del).

E 5 Investeringsstöd för nyproduktion föreslås tillföras 600 miljoner kronor

för budgetåret 1998. Stödet avses riktas till flerbostadshusområden och

villkoras med miljökrav samt krav på hyrestak. Bidragsnivån föreslås bli 10 %,

dock högst 100 000 kr per lägenhet (yrkandena 11 samt 12 i motsvarande del).

Vad gäller de ovan återgivna motionsförslagen om nya anslagsposter inom

utgiftsområde 18 vill utskottet anföra följande.

Utskottets hittills redovisade ställningstaganden till de förslag om anslag

inom utgiftsområde 18 som finns upptagna i budgetpropositionen innebär att hela

den ram som riksdagen nyligen beslutat skall gälla för utgiftsområdet under

budgetåret 1998 redan är ianspråktagen. Beslut om att inrätta nya anslag

förutsätter därför en omfördelning inom utgiftsområdet vilket utskottet inte

ser tillräckliga skäl att föreslå. De aktuella motionerna kan således avstyrkas

redan på denna grund. Utskottet delar dock i stor utsträckning motionärernas

syn på vikten av att åtgärder vidtas inom de områden som förslagen avser. Det

bör understrykas att statligt stöd inom de aktuella områdena har utgått under

de senaste åren och att de nya satsningar som kommer att ske inom ramen för

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet sannolikt kommer att

omfatta flera av de åtgärder som tas upp i motionerna. Vad gäller det statliga

stödet till ny- och ombyggnad av bostäder är detta en fråga som kan förväntas

bli behandlad i den aviserade bostadspolitiska propositionen.

Mot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 1997/98:

Bo216 (mp) yrkande 1 i motsvarande del, 1997/98;Bo232 (v) yrkandena 8-12, det

sistnämnda i motsvarande del, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 4 och 5 samt

1997/98:Bo548 (mp) yrkande 1.

Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998

De förslag till anslagsfördelning m.m. som läggs fram i årets budgetproposition

avser budgetåret 1998 och omfattar sålunda inte tiden därefter. I flera

motioner förs däremot fram anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret

1998.

I Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 begärs ett riksdagens

godkännande av en i motionen beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområde

18 för budgetåren 1999 och 2000. Förslaget anknyter till den omfördelning

mellan anslagen som förordas i samma motion för budgetåret 1998. Det innebär

att motionärerna föreslår ökade anslag till radonbidrag och till bidrag till

allergisanering samtidigt som anslaget till lokala investeringsprogram minskas.

I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 föreslås att 2

miljarder kronor skall anslås vardera åren 1999 och 2000 för ombyggnadsstöd

till ekologiskt byggande och stöd till nyproduktion.

Utskottet har ovan avvisat ett motionsförslag (mp) om att för budgetåret 1997

anvisa ytterligare medel till radonbidrag och till bidrag till allergisanering

och samtidigt minska anslaget till lokala investeringsprogram. Vad som härvid

anförts gäller såvitt nu kan bedömas i allt väsentligt också det nu aktuella

förslaget avseende budgetåren 1999 och 2000. Förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1997/98:Bo216 yrkande 2 avseende anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 avstyrks sålunda.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i v-motionen.

Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu i sak ta ställning

till förslag med denna innebörd. Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232

yrkande 1 avstyrks således.

Förslag om anslag avseende budgetåren efter 1998 läggs även fram i motion

1997/98:Bo224 (m) yrkande 4. Motionärerna föreslår att BKN:s

kreditgarantiavgifter för s.k. äldre garantier (utfärdade före år 1997) höjs så

att inkomsterna från dessa ökar med 250 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999.

I denna fråga vill utskottet göra följande klarläggande. Intäkterna från

avgifterna för s.k. äldre garantier beräknas enligt budgetpropositionen år 1999

uppgå till 90 miljoner kronor. Denna beräkning utgår i princip från en

garantiavgift på 0,5 % av det garanterade beloppet. En ökad intäkt till 340

miljoner kronor enligt motionärernas förslag skulle således rent teoretiskt

kräva en höjning av garantiavgiften till ca 2 %. Avgiften skulle alltså hamna

på en nivå som närmar sig en tredjedel av aktuell bostadslåneränta. Detta

skulle i sin tur sannolikt medföra att möjligheten till kreditgaranti genom BKN

inte längre utnyttjades för krediter som i dagsläget bedöms som säkra. Avgiften

för kvarvarande garantier skulle då behöva höjas ytterligare och leda till en i

många fall orimlig ekonomisk belastning för det bostadsbestånd som krediterna

avser. Slutsatsen blir således att motionärernas förslag i realiteten inte kan

anses genomförbart.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1997/97:Bo224 (m) yrkande 4.

Beslutsunderlaget i budgetpropositionen

Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 riktat kritik mot att

beslutsunderlaget i budgetpropositionen i vissa delar är otillräckligt. I

motionen föreslås att riksdagen i tillkännagivanden framför denna kritik till

regeringen. Kritiken gäller redovisningen under dels anslaget A 2 Räntebidrag

m.m. (yrkande 3), dels anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket

(yrkande 6 i motsvarande del).

Vad gäller räntebidragsanslaget anser motionärerna att det inte går att

utläsa ur propositionen vilka åtgärder som kommer att behöva vidtas för att

uppnå det redovisade sparmålet för anslaget. Motionärerna hänvisar till att ett

sparbeting engångsvis för budgetåret 1998 om 300 miljoner kronor är beslutat

men att regeringen endast redovisar en besparingsåtgärd motsvarande 75 miljoner

kronor. I fråga om anslaget för Lantmäteriverkets förvaltningskostnader gäller

kritiken att konsekvenserna av de föreslagna besparingarna och

personalminskningarna inte redovisas.

Bostadsutskottet har i olika sammanhang understrukit nödvändigheten av att

riksdagen ges ett godtagbart underlag för sina ställningstaganden. Detta gäller

givetvis generellt och inte enbart beslutsunderlaget i budgetpropositionen.

Bland de krav som självklart kan ställas på beslutsunderlaget är att det utan

svårighet går att utläsa hur olika medelsdispositioner hänger samman och vilka

beräkningsförutsättningar som gäller för ett anslagsförslag. Lika självklart är

att förslag som innebär stora förändringar för en myndighet bör följas av en

konsekvensbeskrivning och redovisningar av vilka verksamheter som kan komma att

påverkas.

Utskottet kan till viss del instämma i att budgetpropositionen uppvisar

brister i dessa avseenden på de områden som diskuteras i motionen. I samband

med beredningen av detta betänkande har dock kompletterande uppgifter inhämtats

i de aktuella sakfrågorna. Vad gäller räntebidragsanslaget har efter kontakter

med regeringskansliet klargjorts att hela det besparingsbeting på anslaget som

nämns i propositionen - uppgående till totalt 525 miljoner kronor för

budgetåret 1998 - bedöms bli tillgodosett i och med den besparing som följer av

ändrade regler för RBF-stödet i enlighet med regeringens förslag. Huvuddelen av

besparingsbetinget anses redan vara tillgodosett genom riksdagens beslut våren

1997 om ändrade regler för räntebidrag (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, yttr.

BoU7y). Beträffande konsekvenserna av regeringens förordade besparingar på

verksamheten vid Lantmäteriverket har utskottet erhållit en redovisning av

verkets generaldirektör och företrädare för Regeringskansliet. Sakfrågorna om

räntebidragen och Lantmäteriverket har utskottet behandlat ovan.

Behov att inhämta kompletterande uppgifter i ett ärende finns inte sällan

även i sådana fall där kritik inte förts fram mot ett av regeringen redovisat

beslutsunderlag. I det aktuella fallet gör emellertid utskottet bedömningen att

beslutsunderlaget kunde varit tydligare och mer omfattande i flera avseenden. I

samband med beredningen av detta ärende har dessa synpunkter under hand

framförts till Regeringskansliet. Något behov av att i ett tillkännagivande

utöver vad som nu anförts ytterligare understryka utskottets bedömning kan

därför inte anses föreligga. Det får förutsättas att hänsyn tas till de

framförda synpunkterna i kommande propositioner.

Bostadsutskottet anser att partimotionen 1997/98:Bo232 (v) yrkandena 3 och 6,

det sistnämnda yrkandet i motsvarande del, inte nu bör föranleda någon

ytterligare åtgärd.

Bostadsförsörjningen

Inledning

Den svenska bostadsmarknaden har under de senaste åren genomgått betydande

förändringar. Förutsättningarna för bostadspolitik och bostadsförsörjning har

starkt påverkats av den samhällsekonomiska utvecklingen. Även

samhällsutvecklingen i övrigt har medfört ett behov av att se över

bostadspolitikens mål och medel. Det var också mot denna bakgrund som

regeringen våren 1995 tillsatte en parlamentarisk utredning med uppdrag att

göra en översyn av bostadspolitiken i vid bemärkelse.

Den bostadspolitiska utredningen avlämnade hösten 1996 sitt slutbetänkande

Bostadspolitik 2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156). De

överväganden och förslag som utredningen där presenterar omfattar bl.a.:

- målen för bostadspolitiken

- frågor om boendesegregation

- boende för olika hushållstyper

- kommunernas roll i bostadspolitiken

- bosparande

- bostadspolitikens administration

- statens stöd till bostadsproduktionen

- ekonomiska villkor för det befintliga bostadsbeståndet.

En bred politisk enighet har uppnåtts i utredningen. Representanterna från fem

av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd) står helt bakom förslagen.

Vänsterpartiets representant har anslutit sig till huvuddelen av vad

utredningen föreslagit. Moderata samlingspartiets företrädare har reserverat

sig mot utredningens överväganden och förslag.

Utredningens förslag har remissbehandlats. I budgetpropositionen uttalar

regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med en proposition.

Utskottet har, som framgår ovan, därefter erfarit att regeringen avser att

lämna en proposition om bostadspolitiken i början av år 1998.

Den bostadspolitiska utredningens förslag och den aviserade bostadspolitiska

propositionen har givetvis även påverkat bostadsutskottets arbete med de frågor

som behandlas i detta betänkande.

Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning

I budgetpropositionen redovisas de övergripande målen för utgiftsområde 18 på

följande sätt.

Att främja en ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och

byggande.

Att utveckla instrumenten för samhällsplaneringen och ge denna en mer

sektorsövergripande karaktär.

Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god

bostad till rimlig kostnad och av en trygg närmiljö.

Regeringen föreslår att riksdagen tar ställning till målet att främja en

ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande (punkt 5). I

övrigt uppges de angivna målen stämma överens med de utgångspunkter som redan

tidigare gäller för samhällets insatser.

I budgetpropositionen lämnas inte någon motivering till att de övergripande

målen för utgiftsområde 18 bör kompletteras med målet att främja en ekologiskt

hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Någon sådan motivering

torde knappast heller erfordras. Det får enligt utskottets mening anses som

självklart att också byggande och boende måste präglas av miljömässiga hänsyn

och ett långsiktigt ekologiskt tänkande. Regeringens förslag tillstyrks.

Utskottet behandlar fortsättningsvis i detta avsnitt motioner som från mera

övergripande utgångspunkter tar upp frågor som ur olika aspekter avser

bostadspolitikens inriktning och utformning.

De boende bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98: Bo202

yrkande 1 ges möjlighet att välja hur framtidens bostadsmarknad skall vara

utformad. Enligt motionen behöver det växa fram en bostadsmarknad där människor

är mer beroende av varandra än av staten. Det anges bl.a. innebära att dagens

många regleringar tas bort så att bostadsmarknaden tillåts fungera fritt.

Samtidigt skall enligt motionen de grupper som behöver stöd också få det.

Stödet bör dock vara så utformat att det i praktiken leder till positiva

resultat.

Bostadspolitiken är enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 1

en väsentlig del av samhällets välfärdspolitik. Enligt motionen behövs det

därför en mångfald av olika bostäder och boendeformer så att människor fritt

kan välja bostad och bostadsort. En bostadpolitisk helhetssyn skall enligt

motionen utgå från att skapa kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer.

Vidare framhålls vikten av att bostadsstandarden är god samtidigt som fokus

enligt förslaget bör riktas mot sänkta boendekostnader och ett mera varierat

utbud. Även i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 framhålls behovet av insatser

för att alla, även äldre, skall ges möjlighet att efter sina behov välja

bostadstyp och bostadsort.

Det finns enligt motion 1997/98:Bo206 (s) goda skäl att återigen använda

byggsektorn som en motor i samhällsekonomin. För att öka byggandet och minska

arbetslösheten behövs insatser bl.a. i form av ett ROT-program och stöd för

nyinvesteringar i bostäder. På lång sikt fordras enligt motionen ökat statligt

engagemang i form av såväl riktade som generella stöd som är

fördelningspolitiskt väl avvägda. Även i den till stora delar likalydande

motionen 1997/98:Bo509 (s) förs motsvarande förslag fram.

Sjunkande bostadslåneräntor har enligt motion 1997/98:Bo208 (s) lett till

sänkta boendekostnader för många hushåll. Framför allt anges det gälla boende i

egnahem. I krisårgångarnas bostadsrättsföreningar och hyreshusområden är

situationen fortfarande allvarlig. Trots räntenedgången finns det här

fortfarande risk för stora kostnadsökningar. Det finns enligt motionärerna

därför skäl att vidta åtgärder för de boende som inte automatiskt får del av de

sjunkande räntorna. Det kan enligt förslaget ske genom stöd till

krisårgångarna, minskad avtrappning av räntebidragen, förstärkta bostadsbidrag

eller sänkt fastighetsskatt för i första hand hyreshus.

Kapitalkostnadsvillkoren gynnar enligt motion 1997/98:Bo212 (s) i första hand

ägda bostäder. Den brist i neutraliteten mellan olika upplåtelseformer som

detta ger upphov till måste enligt motionen åtgärdas. I första hand föreslås

det ske genom förändringar i skattesystemet. Om detta inte visar sig möjligt är

det enligt motionen nödvändigt att på annat sätt kompensera boende i hyres- och

bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag.

I motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande

om utformningen av en kristdemokratisk bostadspolitik. Enligt motionen innebär

det att boendepolitiken skall ge valfrihet i boendet och att den skall ha som

utgångspunkt att människor skall kunna känna sig trygga i sitt boende.

Målsättningen anges vidare vara att politiken skall bidra till jämlika och

värdiga levnadsförhållanden för alla människor och särskilt främja en god

uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Enligt motionen skall boendepolitiken

dessutom ingå som en del i en kristdemokratisk familjepolitik.

Ett stort antal svenska medborgare saknar enligt motion 1997/98:Bo222 (s)

bostad. Det anges därför vara en angelägen politisk uppgift att garantera alla

människor ett värdigt boende. Enligt motionen måste samhället ges medel och

möjligheter att kunna föra en social och jämlik bostadspolitik. Regeringen bör

därför lägga fram förslag i den bostadspolitiska propositionen om hur

bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik bostadspolitik skall

kunna utformas.

En god bostadspolitik skall enligt motion 1997/98:Bo229 (s) skapa

förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en

stimulerande och trygg miljö. Vidare anförs att vi måste ha en miljömässigt

hållbar utveckling av bostadsområdena med balans mellan fastighetsägaren,

kollektivet och den enskilda människan. Ett ytterligare mål är enligt motionen

att skapa ekonomisk neutralitet mellan olika boendeformer.

Den hittillsvarande utvecklingen under 1990-talet hotar enligt

Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 den sociala bostadspolitiken. Trots

detta har inte den socialdemokratiska regeringen gjort någon analys av

situationen. Inte heller den bostadspolitiska kommittén tilläts enligt motionen

att göra en sådan analys. En ny utredning bör enligt förslaget därför

tillsättas. Utredningen skall enligt motionen göra en allsidig bedömning av

utvecklingen inom bostadssektorn och ge förslag som förnyar och utvecklar den

sociala bostadspolitiken - yrkande 1. För att få till stånd ett nytänkande inom

boendeplaneringen behövs enligt motionen dessutom ett tvärsektoriellt samarbete

mellan planerare, tekniker, miljöansvariga och socialtjänsten. Härutöver

fordras en nära samverkan mellan aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Krav

på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till

översiktsplaneringen bör därför införas - yrkande 2.

Som en del i ett familjepolitiskt program förordas i motion 1997/98:So805

(mp) yrkande 7 ett tillkännagivande från riksdagen om boendets villkor. Enligt

motionen är en god bostad allas rättighet. Vidare uttalas att de boendes

deltagande i planeringen bör öka och att fastighetsskatten bör sänkas.

Med anledning av vad som i motionerna förordats beträffande bostadspolitikens

inriktning och utformning vill utskottet anföra följande.

Även om det grundläggande bostadspolitiska målet över tiden uttryckts i

formuleringar som varierat något har det till sitt sakliga innehåll varit

oförändrat under en stor del av efterkrigstiden. Traditionellt har målet

formulerats som att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig,

välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till ett rimligt pris. I årets

budgetproposition uttrycks det som att bostadspolitikens uppgift är att trygga

alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och av en trygg

närmiljö. Oavsett den exakta formuleringen torde en bred enighet råda om målet

som sådant. De delade meningar som finns, och som har funnits, avser hur och

med vilka medel som målet skall uppnås.

Även om målet som sådant har legat fast under lång tid har

samhällsutvecklingen gjort det nödvändigt att över tiden precisera och utveckla

det grundläggande målet. Sådana konkretiseringar av målet har vid skilda

tillfällen kombinerats med en omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska

medlen. Inte minst de senaste årens utveckling motiverar enligt utskottets

mening att målen för bostadspolitiken delvis kan behöva övervägas. Det är mot

den bakgrunden som utskottet ovan ställt sig bakom förslaget i

budgetpropositionen om att ett mål för för hela utgiftsområde 18, och då

naturligtvis också för det bostadspolitiska området, skall vara att främja en

ekologiskt hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande. Målet är ett

uttryck för den vikt som måste läggas vid att också de bostadspolitiska

insatserna står i överensstämmelse med de miljökrav som i dag måste ställas.

Den bostadspolitiska utredningen behandlar i sitt slutbetänkande målet för

bostadspolitiken - detta som en utgångspunkt för de förslag i övrigt som

utredningen för fram. Enligt utredningen bör det övergripande målet för

framtidens bostadspolitik fokuseras på de boende och allas rätt till ett hem.

Målet föreslås därför formulerat på följande sätt: ?Bostadspolitiken skall

skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader

i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön

skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en

god uppväxt för barn och ungdomar.?

Utredningen har också preciserat det övergripande målet inom tre

huvudområden. Det gäller planering och utveckling av boendet, boendets närmiljö

samt bostadens utformning. Utredningsförslaget bereds efter remissbehandling i

regeringens kansli. Det kan sålunda förutsättas att också de frågor om

bostadspolitikens inriktning och utformning som behandlas i de nu aktuella

motionerna i allt väsentligt kommer att behandlas i den aviserade

bostadspolitiska propositionen. Med avseende på den breda politiska enighet som

råder kring den bostadspolitiska utredningens förslag i denna del bör

propositionen enligt utskottets mening avvaktas. Som framgår ovan är ett

regeringsförslag nära förestående. I den mån förslagen i partimotionerna

1997/98:Bo202 (m) yrkande 1, 1997/98:Bo203 (c) yrkande 1 och 1997/98: Bo231 (v)

yrkandena 1 och 2 samt motionerna 1997/98:Bo206 (s), 1997/98: Bo208 (s),

1997/98:Bo212 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 3, 1997/98: Bo222 (s),

1997/98:Bo229 (s), 1997/98:Bo509 (s), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 3 och

1997/98:So805 (mp) yrkande 7 inte kan anses tillgodosedda genom det nu anförda

avstyrks de av utskottet.

Allmännyttiga bostadsföretag

I detta avsnitt behandlar utskottet proposition 1997/98:37 om fortsatt

tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag, sju motioner

väckta med inledning av propositionen samt sju motioner helt eller delvis om

kommunala bostadsföretag väckta under allmänna motionstiden 1997.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad regeringen förordat om

fortsatt tillämpning av vissa bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag.

Bakgrund till regeringens förslag är sammanfattningsvis följande.

Riksdagen beslöt hösten 1996 (bet. 1996/97:BoU7) om särskilda bestämmelser

vid ägarförändringar och överlåtelser som rör de allmännyttiga bostadsföretagen

eller deras bostäder. Bestämmelserna redovisas i propositionen på följande

sätt.

- Till skillnad från tidigare kan ägandet i ett allmännyttigt företag breddas

utan att företagets ställning som allmännyttigt går förlorad. Det gäller så

länge som kommunen alltjämt har det bestämmande inflytandet över företaget.

- Upphör kommunens bestämmande inflytande över företaget skall

allmännyttigförklaringen återkallas och räntestöd inte längre lämnas för

företagets bostäder.

- Om företaget säljer eller på annat sätt avhänder sig mer än 25 % av det

bestånd av bostäder som företaget ägde den 11 oktober 1996 lämnas inte längre

räntestöd för vare sig de bostäder som överlåtits eller de som finns kvar i

företaget. Regeringen kan dock under vissa förutsättningar medge att

räntestöd ändå lämnas. Har företaget förlorat rätten till räntestöd för sina

kvarvarande bostäder skall förklaringen som allmännyttigt bostadsföretag

återkallas.

Bestämmelserna gäller ägarförändringar och överlåtelser som sker under tiden

den 12 oktober 1996-den 31 december 1997. De gäller företag som den 11 oktober

1996 hade ställning som allmännyttiga bostadsföretag eller som i låne- och

bidragshänseende jämställs med sådana företag.

Regeringens förslag är att de bestämmelser om överlåtelser av allmännyttiga

bostadsföretag m.m. som nu gäller skall tillämpas även i fråga om

ägarförändringar och överlåtelser som sker efter utgången av år 1997, dock

längst fram till utgången av år 1999.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över de förutsättningar och

villkor som gäller för att ett företag skall ha ställning som allmännyttigt

bostadsföretag. Utredaren har i betänkandet Allmännyttiga bostadsföretag (SOU

1997:81) lämnat sitt förslag. Det har remissbehandlats. I propositionen anförs

att regeringen bedömer att utredarens förslag rymmer frågor med betydande

lagstiftningsmässiga och finansiella komplikationer samt att förslagen i sina

ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken

på längre sikt och om statens stöd till boendet som för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

Det är mot bakgrund av att ytterligare överväganden behövs med anledning av

utredarens förslag och remissbehandlingen av det som regeringen förordar att nu

gällande regler om överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag eller deras

bostäder skall förlängas längst t.o.m. utgången av år 1999.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1997/98:Bo1 (m),

1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och

1997/98:Bo7 (mp) yrkas avslag på regeringsförslaget. I samtliga motioner anförs

att reglerna om överlåtelse m.m. av allmännyttiga bostadsföretag innebär en

inskränkning av den kommunala självstyrelsen.

I vissa av motionerna hänvisar motionärerna till den avvisande inställning de

intog år 1996 när det gällde att införa de nu diskuterade bestämmelserna. I mp-

motionen anförs att en förlängning av bestämmelserna med två år visar att

regeringen inte avser att lämna några förslag av permanent karaktär avseende

regler för ägarförändringar av kommunala bostadsföretag.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529 (fp) yrkande 2

läggs fram ett förslag som går ut på att de nuvarande reglerna för överlåtelser

m.m. av allmännyttiga bostadsföretag bör avvecklas.

Utskottet behandlade - som framgått ovan - år 1996 (bet. 1996/97:BoU7) ett

regeringsförslag om särskilda bestämmelser vid överlåtelser m.m. av

allmännyttiga bostadsföretag jämte motioner. Efter att ha konstaterat att den

bostadspolitiska målsättningen ur ett översiktligt perspektiv tidigare inte

föranlett invändningar i bostadsutskottet eller riksdagen anförde utskottet

följande beträffande de kommunala bostadsföretagen med anledning av den då

aktuella propositionen och motionerna (m, c, fp, kd) om avslag på

regeringsförslaget.

Som framgått av vad nu anförts finns uppenbarligen skilda uppfattningar om de

allmännyttiga bostadsföretagens roll när det gäller att förverkliga den

bostadspolitiska målsättningen. Om denna målsättning som sådan råder i

riksdagen närmast total enighet. Det synsätt som representeras av förslaget i

propositionen innebär ordagrant enligt propositionen bl.a. beträffande de

allmännyttiga bostadsföretagen ?att de kommunägda allmännyttiga

bostadsföretagen kom att bli ett av de mest centrala verktygen för kommunerna i

deras strävanden att utveckla en väl fungerande bostadsförsörjning som når alla

medborgare?. I regeringsförslaget anförs också att det finns goda skäl för en

kommun att i olika avseenden förändra och utveckla ett allmännyttigt

bostadsföretag. Starka och väl fungerande sådana företag är enligt

propositionen fortfarande en nödvändig tillgång.

- - -

Det andra synsättet - det som representeras av vissa motioner - innebär

antingen att kommunerna utan statlig inblandning själva är bäst skickade att

bedöma om ett breddat ägande eller försäljning av de allmännyttiga

bostadsföretagen bäst gagnar kommunens invånare eller att kommunerna över

huvud taget inte bör äga bostadsföretag.

Utskottet anser att det synsätt som legat till grund för regeringsförslaget

också är det som framöver bör väga tyngst när det gäller de allmännyttiga

bostadsföretagen. Utskottet har redovisat att den ordning regeringen nu

förespråkar föreslås tillämpas på ägarförändringar och överlåtelser som sker

under tiden den 12 oktober 1996 - den 31 december 1997 och att regeringen,

efter särskild utredning, ämnar återkomma till riksdagen med förslag till

permanenta bestämmelser i frågan. Enligt utskottets mening bör den i

propositionen temporära ordningen tillämpas under de förutsättningar som där

anges.

Regeringens motiv för att föreslå en förlängning av de nu diskuterade

?överlåtelsereglerna? är, som framgått ovan, att ytterligare tid behövs för att

bereda betänkandet om de allmännyttiga bostadsföretagen samt att frågan i sina

ekonomiska delar har ett nära samband också med de frågor om bostadspolitiken

på längre sikt som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Som utskottet konstaterat åtskilliga gånger tidigare och bl. a. år 1996 (bet.

1996/97:BoU7) vid sin behandling av de nu gällande reglerna för

ägarförändringar m.m. i de allmännyttiga bostadsföretagen är dessa företag

mycket betydelsefulla när det gäller att tillgodose alla medborgares rätt till

en god bostad. Allmännyttiga bostadsföretag är nödvändiga för ett

bostadsbyggande under demokratisk kontroll styrt utan enskilda vinstintressen.

Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det kan å ena sidan i och för sig

hävdas att det hade varit önskvärt med att långsiktigt beslut om de

allmännyttiga bostadsföretagens roll i den framtida bostadspolitiken. Å andra

sidan kan rimligen inte kritik av större tyngd riktas mot det upplägg som

förespråkas i propositionen och som bl.a. innebär att frågan om dessa företag

bör ses i ett större bostadspolitiskt perspektiv. Utskottet har noterat att ett

sådant upplägg vunnit anslutning i motion 1997/98:Bo5 (v). I denna motion, som

utskottet behandlar nedan, diskuteras kommunernas bostadspolitiska ansvar och

de kommunala bostadsföretagens uppgifter på längre sikt.

Med hänvisning till vad i regeringsförslaget anförts om behovet av fortsatt

tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga bostadsföretag

föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition

1997/98:37 förordat. De däremot ställda förslagen i motionerna 1997/98:Bo1 (m),

1997/98:Bo2 (kd), 1997/98:Bo3 (m), 1997/98:Bo4 (fp), 1997/98:Bo6 (c) och

1997/98:Bo7 (mp) om avslag på propositionen avstyrks alltså av utskottet. Även

förslaget i motion 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 avstyrks. Denna motion, som

väcktes under allmänna motionstiden går ut på att de nuvarande

överlåtelsereglerna bör avskaffas.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och i motion

1997/98:Sk734 (m) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen av innebörd att kommunerna bör sälja sina bostadsbolag.

Motionerna går stick i stäv mot utskottets uppfattning om värdet av mångfald

när det gäller byggande, ägande och förvaltning av bostäder. Det är enligt

utskottets uppfattning förvånande att just företrädare för det parti som

motionärerna representerar för fram förslag som, om de genomförs, begränsar

konkurrens och valfrihet för de boende. I åtskilliga andra sammanhang brukar

motionärerna hävda just mångfald och valfrihet som något mycket positivt.

Motionsförslagen är dessutom så svepande och kategoriska att de rimligen inte

bör ligga till grund för ett seriöst ställningstagande i en viktig fråga.

Beslut om de kommunala bostadsföretagens vara eller icke vara är en fråga för

den kommunala nivån. En anslutning till motionärernas förslag om uttalanden

från riksdag och regering rimmar också dåligt med deras ovan framförda

uppfattning av innebörd att ingrepp av statsmakterna i den kommunala

självstyrelsen inte bör tolereras. Med det anförda avstyrker utskottet de båda

yrkandena om utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag.

I detta avsnitt återstår att behandla fem motioner i vilka föreslås olika

åtgärder för att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens roll eller

aktualiseras att förslag om dessa företag bör föreläggas riksdagen i den

bostadspolitiska propositionen.

I Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 2 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om ett särskilt stöd till kommunala

bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. I partimotionen anförs att de

kommunala bostadsbolagen är en grundbult i den sociala bostadspolitiken och att

staten och kommunerna gemensamt tagit ett ansvar för att skapa goda

förutsättningar för bostadsbyggandet. Motionärerna erinrar också om de problem

för vissa kommunala bostadsföretag som finns huvudsakligen på svaga

bostadsmarknader. För att stärka ekonomin hos dessa företag föreslår

motionärerna att 1 miljard kronor anslås vart och ett av åren 1999 och 2000 som

rekonstruktionsstöd för att skapa bättre soliditet för dem. I den med anledning

av proposition 1997/98:37 väckta motionen 1997/98: Bo5 (v) föreslås riksdagens

tillkännagivanden om innehållet i den proposition om bostadspolitiken som är

att vänta. Även i denna motion diskuteras de svårigheter som många av de

allmännyttiga bostadsföretagen brottas med. De förslag om satsningar på de

allmännyttiga bostadsföretagen som förs fram i motionen stämmer enligt

motionärerna väl överens med delar av den bostadspolitiska utredningens förslag

samt med förslagen i den ovan refererade utredningen (SOU 1997:81) om de

allmännyttiga bostadsföretagen.

Förslag om rekonstruktion av de allmännyttiga bostadsföretagen förs fram

också i motionerna 1997/98:Bo207 (s), 1997/98:Bo210 (s) och 1997/98: Bo230 (s).

Förslagen i dessa motioner bygger åtminstone delvis på förslag som av SABO:s

styrelse tillställts regeringen. Det gäller bl.a. förslaget i motion

1997/98:Bo210 om inrättande av en fond för att stödja krisdrabbade kommunägda

bostadsföretag.

Med anledning av de nu redovisade motionerna vill utskottet anföra följande.

Som utskottet tidigare konstaterat finns i riksdagen en relativt bred majoritet

som anser att de allmännyttiga bostadsföretagen spelar en viktig roll för att

förverkliga den sociala bostadspolitiken. Vad frågan nu gäller är inte att

överväga om dessa företag överhuvud taget bör ges möjligheter att även framöver

agera på lokala bostadsmarknader. Vad frågan gäller är i stället hur de skall

kunna möta dagens problem på en ur flera aspekter förändrad bostadsmarknad och

svara upp mot de delvis annorlunda förhållanden som den framtida

bostadspolitiken kan komma att innebära. Som också framgått ovan finns flera

förslag om dessa företag, förslag som bereds i regeringens kansli. Frågor om de

allmännyttiga bostadsföretagen har för regeringens bedömning aktualiserats av

den bostadspolitiska utredningen, av utredningen om de allmännyttiga

bostadsföretagen och av SABO:s styrelse.

I sak föreligger således ingen skillnad i uppfattningen mellan utskottet och

motionärerna beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens roll och betydelse

i dag och framöver under den tid som rimligen kan överblickas. Inga skilda

uppfattningar finns heller om att i en kommande bostadspolitisk proposition

frågan om dessa företag bör aktualiseras.

Eftersom syftet med motionerna får anses komma att tillgodoses utan någon

riksdagens begäran därom bör de av motionärerna föreslagna tillkännagivandena

till regeringen nu kunna undvaras. Det finns alltså grundad anledning ta för

givet att i den bostadspolitiska propositionen, som avses avlämnas i början av

år 1998, kommer att övervägas kommunernas ansvar på området. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motionerna 1997/98:Bo5 (v), 1997/98:Bo207 (s),

1997/98:Bo210 (s), 1997/98:Bo230 (s) och Vänsterpartiets partimotion

1997/98:Bo232 yrkande 2 om vissa förslag avseende de allmännyttiga

bostadsföretagen.

Vissa miljöaspekter på byggande och boende

Under denna rubrik behandlar utskottet ett antal motioner med förslag inriktade

på allmänna åtgärder för ett mer miljöanpassat byggande och boende. Det handlar

både om förslag som gäller den yttre miljön och mer hälsomiljöinriktade frågor.

Det bör framhållas att förslag med ett näraliggande innehåll även behandlas av

utskottet i andra sammanhang. I de överväganden om anslagsfördelningen under

budgetåret 1998 som utskottet redovisat inledningsvis i detta betänkande tas

flera sådana förslag upp. Det gäller exempelvis regeringens förslag om stöd

till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och motionsförslag om

satsningar på allergisanering och ekologiskt inriktade byggåtgärder. Utskottet

avser också senare under riksmötet att i ett betänkande om egenskapskrav på

byggnader m.m. ta upp motionsförslag om bl.a. miljökrav som bör hävdas genom

byggregler.

Riksdagen föreslås i motion 1997/98:Bo201 (s) göra ett tillkännagivande om

att boendet måste ses i ett helhetsperspektiv. Motionären efterlyser en

samhällsutveckling som ger utrymme både för ett ekologiskt boende och för

social trygghet med möjlighet till möten över generationsgränser.

Byggsatsningar med ekologisk inriktning förespråkas i två s-motioner. I

motion 1997/98:Bo512 (s) yrkande 1 föreslås att Boverket, riksdagen,

kommunerna, byggföretagen och de boende gemensamt bidrar till förnyelsen av

miljonprogramsområdena. Vidare föreslår motionären att en delegation tillsätts

med uppgift att bidra till ett ekologiskt kunskapslyft inom bygg- och

bostadsbranschen - yrkande 2. I motion 1997/98:Bo513 (s) föreslås att ett nytt

program inrättas med uppgift att förena ledig byggkapacitet med omställningen

till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Centerpartiet föreslår i sin partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 2 att

riksdagen gör ett tillkännagivande om miljöaspekter på boendet. Motionärerna

diskuterar en rad angelägna frågor för ett mer miljöanpassat byggande och

boende; resurshushållning, återvinning, kretsloppsanpassning, kvalitetskrav på

bostäder, energihushållning, åtgärder mot sjuka hus m.m. I ytterligare två c-

motioner tas upp vissa särskilda boendemiljöfrågor. I partimotionen

1997/98:So801 (c) yrkande 11 föreslås att det s.k. Innemiljöåret bör ges ett

tydligt barnperspektiv. Innemiljöåret planeras av Folkhälsoinstitutet till år

1999. Motionärerna framhåller vikten av intensifierade ansträngningar för att

säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn. I motion 1997/98:Bo539 (c)

yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att Miljöhälsoutredningens

betänkande (SOU 1996:124) med förslag om ett nationellt handlingsprogram

snarast bör leda till att åtgärder vidtas. Bland de förslag som utredningen

redovisade år 1996 i sitt betänkande finns flera som är inriktade på

boendemiljön.

I Kristdemokraternas partimotion om skolpolitik 1997/98:Ub256 diskuteras

frågor om den fysiska arbetsmiljön för barn och ungdomar. Riksdagen föreslås

göra tillkännagivanden dels om vikten av att saneringar och ombyggnader av

skolor och skolgårdar kommer till stånd trots kommunernas kärva ekonomiska läge

(yrkande 3), dels om att bidrag till ROT-åtgärder i kommunerna bör användas för

allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen (yrkande 4).

I detta avsnitt tas slutligen upp motion 1997/98:Bo228 (mp) om en ny grön

stad. Motionärerna förordar att ett fullskaleförsök genomförs med byggande av

en stad som redan från början är planerad utifrån all tillgänglig kunskap om

vad som är hållbart ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

Följande kan anföras i de aktualiserade frågorna om vissa miljöaspekter på

byggande och boende. Bostadsutskottet har under en lång följd av år starkt

betonat vikten av att åtgärder vidtas i syfte att uppnå en bra boendemiljö i

vid bemärkelse. Utskottet engagerade sig tidigt i frågor om s.k. sjuka hus och

har varit pådrivande i en rad frågor om byggnaders inomhusmiljö och

miljöriktigt byggande. Det är mot denna bakgrund glädjande att dessa frågor

under de senaste åren givits en allt större tyngd inom bostadspolitiken och

bland byggare, förvaltare och boende. Under senare år har också en rad åtgärder

vidtagits i syfte att både förbättra förhållandena i det befintliga

byggnadsbeståndet och påverka nytillkommande bebyggelse i önskvärd riktning.

Det bör emellertid understrykas att arbetet med att uppnå ett miljöriktigt

byggande och boende kan anses befinna sig i ett inledningsskede och att kraven

på ekologisk hållbarhet därför kontinuerligt behöver hävdas och utvecklas.

Bostadsutskottet delar således den syn på vikten av miljöfrågorna i boendet

som bildar utgångspunkt för förslagen i de återgivna motionerna. Utskottet ser

även positivt på flertalet av de förslag till åtgärder som diskuteras av

motionärerna. Det kan dock konstateras att förslagen i de flesta fallen närmast

innebär att riksdagen för regeringen skall understryka behovet av fortsatta

satsningar inom miljöområdet. Det finns emellertid skäl för uppfattningen att

regeringen redan delar utskottets och motionärernas bedömning i denna fråga.

Exempelvis är regeringens förslag i årets budgetproposition om stöd för lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet ett uttryck för detta.

Samsynen mellan regeringen och bostadsutskottet i boendemiljöfrågorna har

också inneburit att utskottets överväganden på området tagits som utgångspunkt

för omfattande uppdrag till Boverket. Under år 1995 behandlade utskottet ett

stort antal motionsyrkanden om miljöriktigt byggande och boende i vid

bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18 samt 1995/96:BoU1). Utskottets överväganden

resulterade i flera tillkännagivanden till regeringen om behovet av insatser

inom olika områden. Regeringen har därefter givit Boverket i uppdrag att

genomföra ett brett upplagt arbete med bl.a. den inriktning som utskottet

förordat. Resultaten av regeringsuppdragen kommer att slutredovisas i mars

1998. Bland de frågor som behandlas av Boverket finns exempelvis flertalet av

de frågor som diskuteras i partimotionen 1997/98:Bo203 (c). Vad gäller övriga

motionsyrkanden kan utskottet lämna följande kortfattade kommentarer.

Enligt vad som anförs i budgetpropositionen (utgiftsområde 9) avser

regeringen att under våren 1998 underställa riksdagen ett förslag till

nationellt handlingsprogram baserat på Miljöhälsoutredningens förslag.

Folkhälsoinstitutet har i förberedelsearbetet inför Innemiljöåret engagerat

ett stort antal myndigheter, däribland Boverket och Barnombudsmannen. Det får

förutsättas att frågor om barns innemiljö ges stor uppmärksamhet i detta

sammanhang. För detta talar att flera av de engagerade myndigheterna i sitt

arbete redan tidigare i stor utsträckning uppmärksammat frågor om barnens

bostads-, skol- och daghemsmiljö. Detta gäller inte minst Folkhälsoinstitutet

och Boverket.

Förslagen i kd-motionen om att sanering och ombyggnad av skollokaler bör ges

hög prioritet överenstämmer med utskottets syn på frågan. Flera olika statliga

stöd under de senaste åren har också haft denna inriktning.

Förslaget i mp-motionen om ett fullskaleförsök med byggande av en ekologisk

stad är intressant och tankeväckande. Möjligheterna att i dagens läge med

omfattande problem på bygg- och bostadsmarknaden finna byggherrar och

finansiering för ett projekt i denna storleksordning måste dock anses vara

starkt begränsade.

De förslag om sysselsättningsskapande satsningar med ekologisk inriktning

inom byggsektorn som förs fram i s-motioner sammanfaller till stor del med den

av regeringen förordade inriktningen av stödet till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet. Avsikten är att insatser i s.k. miljonprogramsområden

kommer att ges en prioriterad ställning vid fördelning av stödet. Det kan

vidare förväntas att investeringssatsningarna kommer att ge ett betydande

tillskott av arbetstillfällen inom byggsektorn.

Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet anser att tillräckliga

skäl inte nu föreligger för riksdagen att ställa sig bakom de i motionerna

förordade tillkännagivandena. Flertalet frågor kommer att uppmärksammas utan

ytterligare initiativ från riksdagen i dagsläget. Det finns givetvis även vad

gäller frågor om miljöaspekter på byggande och boende skäl att avvakta

förslagen i den bostadspolitiska propositionen. Därutöver kommer

slutredovisningen av Boverkets ovan nämnda uppdrag i början av nästa år ge

underlag för fortsatta överväganden.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:Bo201

(s), 1997/98:Bo203 (c) yrkande 2, 1997/98:Bo228 (mp), 1997/98:Bo512 (s),

1997/98:Bo513 (s), 1997/98:Bo539 (c) yrkande 2, 1997/98:So801 (c) yrkande 11

samt 1997/98:Ub256 (kd) yrkandena 3 och 4 kan avstyrkas.

Åtgärder mot boendesegregation m.m.

I sex motioner som väckts under årets allmänna motionstid och som hänvisats

till bostadsutskottet förs fram förslag till åtgärder som syftar till att med

bostadspolitiskt inriktade åtgärder motverka boendesegregation och förbättra

boendemiljön. Problembeskrivningen i motionerna visar många gemensamma drag. I

motionerna diskuteras bl.a. frågor om brister i det offentliga och kommersiella

serviceutbudet, enahanda och slitna bostadsmiljöer, men även språkproblem,

brister i utbildningen, social utslagning och diskriminerande behandling i

olika avseenden. Motionsförslagen innebär i korthet följande.

Enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 8 är en satsning på

utsatta bostadsområden i enlighet med det förslag som bostadspolitiska

utredningen lagt fram angelägen, men långt ifrån tillräcklig. Kompletterande

insatser inom andra politikområden måste enligt motionen därför till. Även i

motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 12 förs ett motsvarande förslag fram. En

förutsättning anges dock vara att åtgärderna bygger på en strategi för hur

berörda bostadsområden skall byggas om.

För att bryta segregationen fordras enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande

1 åtgärder som leder till delaktighet och inflytande för de boende. Dessutom

fordras enligt motionen riktade insatser som leder till företagsetableringar

och till ökad sysselsättning.

De åtgärder som hittills vidtagits för att komma till rätta med problemen i

utsatta bostadsområden är enligt motion 1997/98:Bo225 (c) inte tillräckliga.

De behöver därför kompletteras med insatser som leder till ett decentraliserat

beslutsfattande som ger makt, inflytande och ansvar för de boende. Ett ökat

lokalt inflytandet som en väg att bryta segregationen i utsatta bostadsområden

förordas också i motionerna 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98: Bo539 (c)

yrkande 15.

Hittillsvarande insatser för att motverka segregation har enligt

Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo231 yrkande 5 varit otillräckliga.

Ytterligare insatser, bl.a. i enlighet med vad bostadspolitiska utredningen

föreslagit, måste därför till. Dessutom förordas att definitionen av vad som är

ett utsatt bostadsområde skall förstärkas så att det klart framgår att det i

första hand är en klassfråga och inte en etnisk fråga.

Med anledning av vad som i motionerna förordats om utsatta bostadsområden

och om åtgärder för att motverka boendesegregation vill utskottet anföra

följande.

Regeringen har tidigare i höst, genom proposition 1997/98:16 Sverige,

framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik,

förelagt riksdagen ett förslag till mål och inriktning av den framtida

integrationspolitiken. Utan att några förslag läggs fram redovisar regeringen i

propositionen också sin bedömning av situationen och behovet av åtgärder i

utsatta bostadsområden. Propositionen har hänvisats till

socialförsäkringsutskottet som berett bl.a. bostadsutskottet tillfälle att

yttra sig över densamma jämte vissa motioner. I sitt yttrande (1997/98:BoU2y)

anför bostadsutskottet bl.a. följande.

Till grund för ställningstagandena i såväl proposition som motioner ligger att

Sverige i dag har ett segregerat boende. Förslagen utgår i första hand från

problemen i vissa bostadsområden där befolkningssammansättningen är sådan att

ett segregationsmönster har uppstått. Segregationen kan ha både sociala,

ekonomiska och etniska orsaker. Det segregerade boendet har dock under senare

år fått en alltmer etnisk dimension. Ofta är det fråga om bostadsområden i

utkanten av större städer där andelen invandrare är hög. I dessa områden

förekommer också en överrepresentation av bl.a. ensamstående föräldrar,

arbetslösa och personer med sociala problem. Sammantaget har detta lett till

att dessa bostadsområden i betydande utsträckning präglas av hög arbetslöshet,

låga inkomstnivåer, högt socialbidragsberoende, höga ohälsotal och hög

sjukfrånvaro m.m.

De problem som finns i de nu aktuella bostadsområdena har uppmärksammats

under en lång tid. Trots detta har de åtgärder som satts in oftast inte haft

tillräcklig effekt för att bryta en negativ utveckling mot ökad segregation och

en koncentration av olika former av ekonomiska och sociala problem till vissa

utsatta bostadsområden. Olika insatser för att förbättra situationen har

visserligen vidtagits såväl inom bostadspolitikens ram som inom andra

samhällssektorer, men de har uppenbarligen sällan varit tillräckliga. En

bidragande orsak till detta kan vara att åtgärderna inte varit nog samordnade,

inte ingått i en samlad strategi för ett bostadsområde med problem eller inte

upplevts som relevanta av de boende.

En stor majoritet i bostadsutskottet (s, c, fp, v, mp, kd) har också vid

flera tillfällen (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 26-29) uttalat sig för vikten av

att söka lösningar på problemen som utgår från en samlad politik som även tar

fasta på de förutsättningar som gäller för varje enskilt bostadsområde.

Särskilt angeläget har det enligt utskottet varit att understödja de positiva

initiativ som redan tagits i de områden som i övrigt har de största problemen.

Det synes sålunda föreligga en bred politisk enighet vad gäller både

nödvändigheten av att bryta en negativ utveckling i vissa bostadsområden och

vikten av att såväl staten som kommunerna tar sitt ansvar för de åtgärder som

bedöms vara nödvändiga.

Det är mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstaganden värdefullt att

det nu läggs fram ett förslag som avser den samlade integrationspolitiken.

Också i flertalet av de nu aktuella motionerna är utgångspunkten att de

insatser som görs skall ingå som en del i ett större sammanhang. Utskottet

delar denna uppfattning. Som utskottet tidigare framhållit är en helhetssyn som

syftar till att åstadkomma en samverkan mellan alla samhällssektorer en

förutsättning för att insatser på enskilda politikområden skall svara mot de

uppsatta övergripande målen. För att de bostadspolitiska åtgärderna skall leda

till minskad segregation och ökad integration måste de sålunda ha stöd i

insatser på en rad andra områden. Samtidigt är naturligtvis bostadspolitiskt

motiverade insatser i sig en viktig del i integrationssträvandena. En väg att

bryta den pågående segregeringen är att på olika sätt verka för en upprustning

av bostäder och bostadsmiljö i dessa områden. Åtgärder som enbart avser den

fysiska miljön är dock inte tillräckliga. Som framhålls i flera av motionerna

finns det dessutom behov av att på olika sätt öka de boendes reella inflytande.

Det är viktigt att ta till vara den kraft som kan utvecklas ur det lokala

engagemanget. Det är de boendes upplevelser och möjligheter till bestämmande

som är den viktigaste faktorn för att få en förändring till stånd. Exempel på

sådana åtgärder är de förändringar i skattelagstiftningen och

hyresförhandlingslagen för att främja hyresgästernas självförvaltning som

nyligen beslutats. Även insatser som riktar sig direkt till det enskilda

hushållet spelar en i detta sammanhang viktig roll. Det innebär bl.a. att

bostadsbidragen som ett viktigt bostadspolitiskt instrument måste vidmakthållas

och förstärkas i den takt som samhällets resurser medger.

Samlade bostadspolitiska insatser med den bredd och med den inriktning som

utskottet nu med anslutning till flera av motionerna förordat bör enligt

utskottets mening kunna utgöra ett av de viktigaste inslagen i strävandena att

komma till rätta med problemen i dagens utsatta bostadsområden. Enligt

bostadsutskottets mening bör dock inte de bostadspolitiska insatser som syftar

till att motverka segregation ses isolerat från andra insatser inom

bostadssektorn. Även om åtgärderna har det vällovliga syftet att förbättra

integrationen måste de naturligtvis stå i samklang med de övergripande målen

för bostadspolitiken. Utskottet vill erinra om att regeringen i

budgetpropositionen aviserat sin avsikt att förelägga riksdagen en

bostadspolitisk proposition. Det kan antas att flera av de förslag som den

bostadspolitiska utredningen lagt fram kommer att behandlas i propositionen.

Utredningen har bl.a. ägnat frågan om boendesegregation ett stort intresse. Det

framstår enligt utskottets mening därför som mindre lämpligt att nu förorda

vissa enskilda åtgärder före andra. Enligt utskottets mening bör ytterligare

överväganden i hithörande frågor anstå i avvaktan på det aviserade förslaget.

Vad en bred majoritet (s, c, fp, v, mp, kd) i utskottet för en kort tid sedan

anfört om att den bostadspolitiska propositionen bör avvaktas innan ställning

tas till vilka ytterligare åtgärder som erfordras för att komma till rätta med

problemen i utsatta bostadsområden och för att motverka segregation står fast.

Med det nu anförda får enligt utskottets mening partimotionerna 1997/98:Bo203

(c) yrkande 8 och 1997/98:Bo231 (v) yrkande 5 samt motionerna 1997/98:Bo218

(kd) yrkande 1, 1997/98:Bo225 (c), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 och

1997/98:Bo539 (c) yrkandena 12 och 15 till stor del anses vara tillgodosedda.

Det kan också konstateras att företrädarna för de partier som står bakom dessa

motioner även står eniga bakom den bostadspolitiska utredningens förslag till

åtgärder mot boendesegregation.

Ungdomars boende

De särskilda frågor som har samband med ungdomars bostadsbehov tas upp i ett

antal motioner. Gemensamt för flera av dessa motioner är att de tar sin

utgångspunkt i en beskrivning av ungdomars svårigheter att komma in på

bostadsmarknaden. En stor grupp ungdomar bor kvar i föräldrahemmet trots att

man hellre önskar ett eget boende. Skälen till att ungdomarna bor kvar anses

främst vara begränsade ekonomiska resurser och bristande tillgång på lämpliga

bostäder. Mot bl.a. denna bakgrund redovisas ett antal förslag om åtgärder för

att förbättra villkoren för ungdomar på bostadsmarknaden.

I motion 1997/98:Bo204 (s) diskuteras en rad olika åtgärder som enligt

motionärerna skulle förbättra situationen såväl för ungdomar som för övriga

grupper. Bland önskvärda statliga insatser nämns en förstärkning av

bostadsbidragen och skattebefrielse av egna insatser genom självförvaltning.

Vidare anser motionärerna att kommunerna bör sänka sina avgifter och att

byggföretagen bör pressa kostnaderna. I övrigt efterfrågas en satsning på ökad

valfrihet vad gäller standard och servicenivå samt mer individuellt utformade

hyreslägenheter. Övervägandena i motionen föreslås ges regeringen till känna.

Även i motion 1997/98:Bo219 (s) föreslås flera olika åtgärder i syfte att

förbättra villkoren för ungdomars boende. Riksdagen föreslås göra

tillkännagivanden i följande frågor. En förbättrad uppsamling och bearbetning

av statistik som belyser ungdomars bostadssituation behövs - yrkande 1.

Åtgärder bör vidtas för att underlätta för ungdomar att bygga sina egna hem -

yrkande 2. En regional syn på bostadsmarknaden bör ligga till grund för

samhällets planering och prioriteringar - yrkande 4. En diskussion bör inledas

om hur en generationsväxling på bostadsmarknaden kan genomföras - yrkande 5. I

den sistnämnda frågan förordar motionärerna att en viss del av bostadsbeståndet

?öronmärks? för ungdomsboende.

Riksdagen bör enligt ett förslag i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14 ge

regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att öka utbudet av

ungdomsbostäder. Enligt motionärerna bör ungdomar ges ökade möjligheter att

delta i planering, byggande och förvaltning.

I motion 1997/98:Bo215 (s) hänvisas till det tillfälliga investeringsstöd på

10 % som t.o.m. år 1999 kan utgå för byggande av studentbostäder (se SFS

1996:1371). Motionärerna anser att ett investeringsstöd behövs för att främja

tillkomsten av bostäder även för andra kategorier ungdomar än studenter.

Centerpartiet föreslår i sin utbildningspolitiska partimotion 1997/98:

Ub810 yrkande 4 att krav på planering för studenternas ökade bostadsbehov bör

ställas på berörda parter i samband med att antalet utbildningsplatser vid

högskolor och universitet ökar kraftigt. Motionärerna föreslår att detta ges

regeringen till känna.

Utskottet vill anföra följande. Den bostadspolitiska utredningen har i sitt

slutbetänkande tagit upp frågor om ungdomars boende. De överväganden som

utredningen redovisar sammanfaller till stora delar med de frågor som tas upp i

de nu aktuella motionerna. En bred politisk samsyn råder således vad gäller

behovet att särskilt beakta ungdomars önskemål och behov på bostadsmarknaden.

Olika åtgärder har också vidtagits i detta syfte. Exempelvis kan som ovan

nämnts ett stöd utgå till studentbostäder. Vidare kan nämnas att Boverket har

ett uppdrag från regeringen att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter

och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder. En idéskrift i ämnet har

nyligen publicerats (Boverkets rapport 1997:3) och verket genomför för

närvarande en tävling för kommuner, fastighetsägare och hustillverkare att i

samarbete med ungdomar utforma förslag till åtgärder för att underlätta för

unga att komma in på bostadsmarknaden.

Det kan således konstateras att flertalet av de frågor som tagits upp i

motionerna är uppmärksammade i olika sammanhang. Det kan förväntas att

regeringen redovisar sin syn på hur ungdomarnas särskilda problem på

bostadsmarknaden bör hanteras i den bostadspolitiska propositionen. Som

framhållits av motionärerna bör givetvis hela ungdomsgruppens och inte enbart

studenternas bostadsbehov uppmärksammas i detta sammanhang.

Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att vidare överväganden i

frågan bör kunna anstå i avvaktan på den bostadspolitiska propositionen. Av

detta skäl avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Bo204 (s), 1997/98:

Bo215 (s), 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 14, 1997/98:Bo219 (s) yrkandena 1, 2, 4

och 5 samt 1997/98:Ub810 (c) yrkande 4.

Bostadsfinansieringen på längre sikt

Utskottet har ovan tagit ställning till förslag om bostadsfinansieringen till

den del de avser åtgärder som kan påverka budgeten för år 1998. I detta avsnitt

skall behandlas sådana förslag som avser åtgärder på längre sikt eller mer

principiella ställningstaganden avseende det statliga ansvaret för

bostadsfinansieringsfrågorna.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 2 föreslås att

riksdagen beslutar om en snabbare avveckling av de äldre räntesubventionerna

parallellt med en sänkning av fastighetsskatten. Yrkandet innebär att takten i

räntebidragsavtrappningen för fastigheter byggda före år 1993 ökar. För

fastigheter i det s.k. Danellsystemet föreslås räntesubventionerna helt upphöra

när bidragsnivån nått ned till 30 %. Samtidigt befrias dessa fastigheter från

fastighetsskatt. I motionens yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande med innebörden att för bostäder som nyproduceras fr.o.m. år

1999 bör varken subventioner eller fastighetsskatt utgå.

Även i motion 1997/98:B218 (kd) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande med

innebörden att räntebidragssystemet på sikt bör avvecklas. Motionärerna

ifrågasätter det generella stödet till bostadsproduktionen och förordar i

stället ett selektivt system med riktade bidrag till stora hushåll med barn.

Centerpartiet tar i sin partimotion 1997/98:Bo203 upp flera frågor om

förändrade villkor för bostadsfinansieringen och föreslår riksdagen att göra

tillkännagivanden i enlighet med förslagen. I motionen riktas kritik mot det

nuvarande räntebidragssystemet som enligt motionärerna medverkat till en

högkostnadssituation för såväl staten som de enskilda hyresgästerna.

Motionärerna föreslår vad gäller nyproduktionen att räntebidragssystemet

ersätts av ett system med investeringsbidrag (yrkande 3). Investeringsbidragets

storlek föreslås bli konjunkturberoende och bidragsgivningen förutsätts kunna

rambegränsas. För fastigheter som redan erhåller subventioner enligt Danellsy-

stemet föreslås att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30-procents-

nivån årligen sänks med en procentenhet. Vidare föreslås i motionens yrkande 9

att en snabbare avskrivningstakt bör få tillämpas för bostadsfastigheter i

skattesammanhang. Den i dag normalt tillämpade nivån på 2 % årligt

värdeminskningsavdrag föreslås höjas till 3 %. I detta sammanhang skall också

motionens yrkande 11 behandlas som innebär att riksdagen bör uttala sitt stöd

för de förslag angående statlig kreditgaranti som den bostadspolitiska

utredningen lagt fram i sitt slutbetänkande (SOU 1996:156).

Miljöpartiet föreslår i partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 att riksdagen

bör fatta ett principbeslut med innebörden att minst 1 % av den totala inve-

steringskostnaden avsätts till estetisk utsmyckning. Kravet föreslås gälla vid

byggande av såväl bostäder som infrastrukturanläggningar och lokaler i den mån

investeringarna ges någon form av statligt stöd.

I två motioner föreslås åtgärder särskilt inriktade på den del av

bostadsbeståndet som under de senaste åren drabbats av ekonomiska problem.

Enligt motion 1997/98:Bo217 (s) föreligger ett stort behov att sänka

boendekostnaderna i de s.k. krisårgångarna, dvs. bostäder byggda runt år 1990.

Motionärerna anser att riksdagen bör uppmana regeringen att i arbetet med den

bostadspolitiska propositionen beakta att en långsammare avtrappning av

räntebidragen och ett uppskov med infasningen i fastighetsskattesystemet skulle

ge lindring för drabbade hushåll i detta bostadsbestånd. I motion 1997/98:Bo223

(s) föreslås att en utredning genomförs om ett regionalt system för att täcka

en del av de kostnader som vissa bostadföretag har för tomma lägenheter.

Systemet skulle enligt motionärerna kunna utformas så att samtliga

bostadsföretag i en region avsätter pengar till en gemensam fond. När det

uppstår tomma lägenheter skulle fonden kunna träda in och betala exempelvis

halva hyreskostnaden.

Bostadsutskottet har i olika sammanhang redovisat sin principiella

inställning i flera av de frågor som tas upp i de ovan återgivna motionerna.

Det gäller exempelvis frågor om sambanden mellan statens stöd genom räntebidrag

och fastighetsskattenivån. Utskottet anser emellertid att det inte finns skäl

att nu, när en bostadpolitisk proposition är nära förestående, utveckla sin syn

på dessa frågor. Det finns anledning att avvakta regeringens konkreta förslag

om bostadsfinansieringen på längre sikt och föra den vidare diskussionen med

dessa förslag som utgångspunkt.

Den bostadspolitiska utredningen redovisade i sitt slutbetänkande förslag i

ett flertal frågor med betydelse för den framtida bostadsfinansieringen.

Utskottet kan bl.a. konstatera att de tre yrkanden i Centerpartiets partimotion

som tagits upp här i huvudsak sammanfaller med de förslag som utredningen i

bred politisk enighet förde fram. Även den fråga om satsningar på estetisk

utsmyckning som tas upp i Miljöpartiets partimotion behandlades i utredningens

slutbetänkande. Det får således anses givet att regeringen i arbetet med den

kommande propositionen överväger de aktualiserade frågorna och i förekommande

fall lämnar förslag till riksdagsbeslut.

Utskottet förutsätter vidare att övervägandena och förslagen i propositionen

kommer att omfatta frågor om förutsättningarna för bostadsfinansieringen såväl

för bostadsbeståndet som för nyproduktionen. Detta torde innebära att ett

bättre underlag kommer att föreligga för att ta ställning till förslag om

åtgärder med betydelse för bl.a. de bostadsföretag som under de senaste åren

drabbats av ekonomiska svårigheter.

Det anförda innebär att utskottet anser att riksdagens ställningstagande till

de aktuella motionsförslagen bör kunna anstå i avvaktan på regeringens förslag

i frågan. Av detta skäl avstyrker utskottet partimotionerna 1997/98:Bo202 (m)

yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 43 och motionerna

1997/98:Bo203 (c) yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217 (s), 1997/98:Bo218 (kd)

yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 (s).

Bosparande

Förslag om införande av ett bosparsystem lämnas i tre motioner.

Sparandet till egen bostad bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion

1997/98:Bo202 yrkande 21 stimuleras. Utöver de fördelar ett bosparande innebär

för det enskilda hushållet vid förvärv av en bostad ger det enligt motionen en

stabilisering av bostadsmarknaden. Ett bosparande som bygger på ett system med

statlig kreditgaranti bör därför införas i enlighet med det förslag som lades

fram i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande.

Det är enligt motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 viktigt att lära ungdomar

bospara. Enligt motionen bör det därför övervägas om ungdomsbosparandet kan

utvecklas för att bli mera attraktivt och kanske övergå till ett allmänt

bosparande utan åldersgräns. Ett i detta sammanhang intressant alternativ anges

vara det förslag till bosparsystem som lagts fram av Bofrämjandet och som

bygger på den tyska ordningen med särskilda bosparkassor.

Även i motion 1997/98:Bo220 (c) förordas att ett bosparande efter tysk

förebild skall införas. Enligt motionen skulle ett premierat bosparande bl.a.

minska behovet av det generella stödet till boendet och på sikt medverka till

att sänka fastighetsskatten.

Utmärkande för den svenska bostadsmarknaden har under en lång tid varit att

bostadsinvesteringar till helt övervägande del finansierats med lånat kapital.

Behovet av en ökad egen insats har dock uppmärksammats allt mer. Den föregående

regeringen tillsatte en utredning om ett nytt statligt premierat bosparsystem.

Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Bosparande (SOU 1994:121).

Förslagen innebär i korthet att sparandet kopplas till ett statligt

kreditgarantisystem för förvärv av småhus eller bostadsrätt. Frågan om

bosparande har också behandlats av den bostadspolitiska utredningen. Enligt

utredningen har det inte kunnat visas att statliga sparpremier leder till ett

ökat nysparande. Något förslag om sparstimulanser förs därför inte fram i

utredningens slutbetänkande. Däremot förordar utredningen att bl.a.

konsumentskyddet för spararna stärks. I övrigt bör det enligt utredningen

lämnas åt kreditmarknadens aktörer att i eget intresse informera om och

marknadsföra bosparande liksom att premiera spararna.

Det kan förutsättas att även frågan om bosparande kommer att övervägas i

arbetet med den bostadspolitiska propositionen. Förslagen i partimotionen

1997/98:Bo202 (m) yrkande 21 samt motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8 och

1997/98:Bo220 (c) avstyrks.

Bostadsbidragen på längre sikt

Utskottet har ovan behandlat förslag som avser reglerna för bostadsbidragen för

år 1998 och det anslagsbehov som kan beräknas för detta år. I flera motioner

läggs fram förslag som avser utformningen av bostadsbidragen på något längre

sikt. Förslagen avser såväl en mera genomgripande reformering av

bostadsbidragen som enskildheter i dagens bidragssystem.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 9 förordas att

bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt

motionen ger en sådan samordning en helhetssyn på den ekonomiska situationen

för de berörda som är eftersträvansvärd. Samtidigt förbättras enligt förslaget

förutsättningarna för att på sikt växla dagens bidrag mot sänkta skatter. Även

förslaget i motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 har anknytning till förslaget i

partimotionen. Enligt motionen bör bostadsbidragen ersättas med ett system med

avdrag på skatten.

Ungdomsbostadsbidraget är enligt motion 1997/98:Bo219 (s) ett mycket

träffsäkert stöd. Det bör enligt motionens yrkande 3 därför ges regeringen till

känna att bidragen måste finnas kvar även i framtiden.

Enligt motion 1997/98:Bo226 (s) har föräldraansvaret i dag i praktiken

utsträckts till att omfatta också barn som är myndiga och gått ut gymnasiet men

som bor hemma. Mot bakgrund härav förordas att en översyn görs av reglerna för

bostadsbidragen så att stödet tillfaller dem som har störst behov.

Höjda bostadsbidrag var enligt Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 (v)

yrkande 4 en förutsättning för skattereformen. När nu värnskatten försvinner

bör bostadsbidragen enligt motionen därför höjas.

Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om utformningen av

bostadsbidragen på längre sikt vill utskottet anföra följande.

I och med ingången av år 1997 har, som framgår ovan, betydande ändringar

gjorts i reglerna för bostadsbidragen. Även om förändringarna till stor del

vidtagits av statsfinansiella skäl medför de i grunden att utgående

bostadsbidrag får anses bli mera rättvisande. Till en betydande del uppkommer

den beräknade besparingen genom att ett nytt system för inkomstprövning införs.

Systemet innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med

hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda

de nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets

verkliga inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Samtidigt är de

fulla effekterna av det nya inkomstprövningssystemet ännu inte kända. Som

utskottet anfört ovan finns det därför anledning att även fortsättningsvis

noggrant följa effekterna av de nya reglerna. Frågan får ny aktualitet när de

slutliga bostadsbidragen för första gången fastställs i slutet av år 1998.

Först vid denna tidpunkt blir det möjligt att på ett mera heltäckande sätt

överblicka utfallet för bidragshushållen av de nya reglerna för

bostadsbidragen.

För att bostadsbidragen skall få en riktig utformning med avseende på de mål

de är avsedda att uppfylla fordras att de fortlöpande ses över så att de kan

anpassas till samhällsutvecklingen. Varje sådan översyn bör enligt utskottets

mening grundas på att bostadsbidragen skall svara mot bostadspolitiska mål,

dvs. de skall ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och

tillräckligt rymliga bostäder. Utformningen av bostadsbidragen bör sålunda även

fortsättningsvis vägledas av bostadspolitiska hänsyn.

En väsentlig roll vid bestämningen av bostadsbidragen spelar naturligtvis

utvecklingen av löner och boendekostnader. När det gäller boendekostnaderna

påverkas dessa bl.a. av den allmänna prisutvecklingen, ränteläget och av

förändringar i samhällets stöd till byggande och boende i övrigt. Det innebär

enligt utskottets mening att den aviserade bostadspolitiska propositionen, som

bl.a. kan förutsättas innehålla förslag om bostadsfinansieringens utformning,

bör avvaktas innan ställning tas till bostadsbidragens framtida utformning.

Partimotionerna 1997/98:Bo202 (m) yrkande 9 och 1997/98: Bo232 (v) yrkande 4

samt motionerna 1997/98:Bo219 (s) yrkande 3, 1997/98:Bo226 (s) och

1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 avstyrks.

För att förbättra bostadsbidragen för familjer som berörs av skilsmässor

föreslås i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:So677 yrkande 9 att båda

föräldrarna skall ges rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.

Till de föräldrar som inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad utgår den

bostadsanknutna delen av bidraget till båda föräldrarna. Den icke

bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller dock endast den

förälder hos vilken barnet är folkbokfört. Bostadsutskottet och riksdagen har

tidigare vid flera tillfällen avvisat motionsförslag om att fullt bidrag skall

utgå till båda föräldrarna (senast bet. 1996/97:BoU1 s. 35). Vad utskottet

härvid anfört om att det inte finns tillräckliga skäl att ändra reglerna för

bostadsbidrag vid skilsmässa står fast. Vänsterpartiets partimotion 1997/98:

So677 yrkande 9 avstyrks med hänvisning härtill.

Byggnadsforskningens inriktning m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsyrkanden med förslag till

prioritering av statens insatser på byggforskningens område.

Det krävs enligt motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 ökad forskning om

kvinnors roll i stads- och regionplanering. Enligt motionen har hittills i

huvudsak männen bestämt inriktningen av forskningen kring samhällsplanering och

boende. Ett helhetsperspektiv som också inkluderar kvinnors kunskaper och

erfarenheter saknas därför.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten

av att jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen lyfts fram såväl i

forskningen som i den praktiska verksamheten. En självklar strävan bör givetvis

vara att såväl kvinnors som mäns behov och förutsättningar beaktas i all

forskning där jämställdhetsaspekterna har relevans. Trots att de formella

hindren för jämställdhet numera i stor utsträckning är undanröjda präglas

fortfarande delar av vardagslivet ofta av förhållanden och strukturer som

utgått från ett manligt perspektiv. Samtidigt kan utskottet konstatera att

detta problem, åtminstone vad gäller frågor om fysisk planering, under senare

tid ägnats allt större uppmärksamhet. Byggforskningsrådet stöder t.ex. flera

projekt med inriktning mot kvinnoperspektiv på översiktlig planering. Under

1996 har dessutom en omfattande kunskapsöversikt avseende

jämställdhetsaspekterna på fysisk planering och byggd miljö publicerats.

Uppdraget har redovisats i en rapport från Boverket (1996:4). I rapporten

föreslås bl.a. att kommunförsök med statligt stöd genomförs för att utveckla

metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och

bebyggelseutformning. Detta förslag har även den bostadspolitiska utredningen

ställt sig bakom.

Med avseende på att de frågor som tas upp i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande

2 har aktualiserats hos regeringen genom såväl Boverkets rapport som

bostadspolitiska utredningens ställningstagande får det förutsättas att behovet

av ytterligare insatser för jämställdheten i den fysiska planeringen kommer att

övervägas utan något riksdagens tillkännagivande därom. Motionsyrkandet

avstyrks med hänvisning till det anförda.

Den koppling som finns mellan människors hälsa och stadsmiljöns estetiska

utformning är enligt motion 1997/98:Bo539 (c) förbisedd. Senare tids forskning

har enligt motionen dokumenterat ett påtagligt samband mellan miljöns

gestaltning och vår hälsa. Ytterligare forskningsinsatser på området anges dock

vara nödvändiga - yrkande 3. I motionen betonas dessutom grönyteforskningens

strategiska betydelse för att uppnå en miljöanpassad stadsutveckling. Enligt

motionen behöver kunskaperna fördjupas bl.a. om hur parker och natur kan

bibehållas och utvecklas och vilken betydelse de har för människors hälsa -

yrkande 10.

Det är naturligtvis viktigt att byggforskningen ges en sådan inriktning att

den täcker in så många aspekter på byggande och boende som möjligt. Det innebär

bl.a. att byggforskningen kan behöva breddas och ges ett mera tvärvetenskapligt

perspektiv. Ett forskningsprogram under rubriken ?Människor i byggd miljö? som

ägnas åt människans grundläggande behov i miljön pågår också. Även om det inom

programmet inte finns något enskilt projekt som gör en direkt koppling mellan

boendemiljö och människors hälsa kan programmet enligt utskottet ses som ett

första steg mot en forskning med den inriktning som förordas i motion

1997/98:Bo539 (c) yrkande 3. Vid Lantbruksuniversitetet pågår dessutom ett

projekt med temat ?psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i

städer?. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett ställa sig bakom

förslaget i motionen, varför det avstyrks.

Även det som ibland kallas ?grönyteforskning?, dvs. forskningen om grön-

områden i den byggda miljön, är ett exempel på att det som ingår i begreppet

byggforskning har breddats. Insikten om att det måste finnas tillgång till

gröna ytor i våra städer och samhällen har funnits länge, men insikten om den

stora vikt som dessa ?oaser? har för miljön och för vårt välbefinnande har

successivt vuxit fram. Vid Lantbruksuniversitetet pågår också ett antal

forskningsprojekt kring teman som ?grönstruktur och stadsutveckling? samt ?hur

används parken??. Som redovisats ovan pågår dessutom ett projekt som avser att

beskriva psykiska och psykosomatiska effekter av grönområden i städer.

Resultatet av pågående forskningsinsatser bör avvaktas. Med det anförda

avstyrks förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10.

Vissa övriga frågor

Ökad konkurrens inom bygg- och bostadssektorn kan enligt Centerpartiets

partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 bidra till att sänka boendekostnaderna och

öka effektiviteten. Det är enligt motionen därför angeläget att resultatet av

byggkostnadsdelegationens förslag kan bidra till att sänka

produktionskostnaderna. Om så inte blir fallet måste enligt motionen

korrigerande åtgärder, t.ex. ändringar i konkurrenslagstiftningen, vidtas.

Även i motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordas att konkurrenssituationen

inom byggsektorn ses över. Enligt motionen bör det ske genom att en utredning

tillsätts.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av konkurrens inom bygg-

och bostadssektorn. Som framhålls i motionerna är en väl fungerande konkurrens

en av förutsättningarna för effektivitet och prispress. Det är också mot denna

bakgrund som det ingår i byggkostnadsdelegationens uppgifter att verka för en

långsiktigt ökad konkurrens på byggmarknaden. Inom delegationen pågår också

planeringen av en utredning om bl.a. konkurrenssituationen på den svenska

byggmarknaden. Den övergripande uppgiften för byggkostnadsdelegationen är att i

samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för långsiktigt sänkta produktions-

och förvaltningskostnader för bostäder. Det innebär att delegationen även på en

rad andra sätt skall initiera och främja åtgärder som leder till sänkta

kostnader i bygg- och bostadssektorn.

Som redovisats ovan har insatser med den inriktning som förordats i

Centerpatiets partimotion 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt motion 1997/98: A203

(c) yrkande 8 redan initierats. Ett tillkännagivande i enlighet med

motionsförslagen kan enligt utskottets mening därför inte anses erforderligt.

Skattereduktion, s.k. ROT-avdrag, kan medges för byggnadsarbete på

bostadshus. Riksdagen har nyligen fattat beslut om att förlänga möjligheten för

sådant avdrag till att även omfatta år 1998. I Centerpartiets partimotion

1997/98:Bo203 yrkande 5 föreslås att det bör genomföras en utredning om ROT-

avdragets effekter. Motionärerna själva gör bedömningen att ROT-avdraget

hittills haft en positiv inverkan på byggbranschen och bl.a. bidragit till att

begränsa användningen av s.k. svart arbetskraft.

Utskottet delar motionärernas bedömning att ROT-avdraget hittills givit

positiva effekter inom byggbranschen. Att även regeringen och riksdagen har

denna uppfattning torde framgå av det nyligen fattade beslutet att förlänga

möjligheten till ROT-avdrag. En tidigare genomförd utvärdering av 1993 års ROT-

program, där ROT-avdrag ingick som en viktig del, bekräftar också denna bild.

Utskottet har inte tillräckligt underlag att bedöma behovet av en ytterligare

utvärdering av ROT-avdragets effekter men förutsätter att en sådan kan komma

till stånd i lämpligt sammanhang även utan ett riksdagens tillkännagivande i

frågan. Tillräckliga skäl att tillstyrka motion 1997/98: Bo203 (c) yrkande 5

kan inte anses föreligga.

En förutsättning för en slagkraftig och effektiv bostadspolitik är enligt

motion 1997/98:Bo213 (s) att samtliga ärenden som berör bostadsområdet samlas i

ett departement. Den splittring av frågorna på flera olika departement som i

dag finns gör det enligt motionen bl.a. svårt att få till stånd en samordning

av bostadspolitikens generella och selektiva åtgärder.

I mitten av 1970-talet samlades bostadsfrågorna i vid mening i ett

bostadsdepartement. Vid årsskiftet 1991/92 avvecklades bostadsdepartementet och

ärendena fördelades på sju olika departement. Denna splittring väckte kritik

från många håll och inte minst från bygg- och bostadssektorn. Sedan en ny

regering tillträdde hösten 1994 har dock arbetet i regeringens kansli bl.a. när

det gäller bostadsfrågorna omorganiserats. Det innebär att i dag har frågor om

bostadsfinansiering, byggforskning samt plan- och byggfrågor förts till

Inrikesdepartementet. Trots att flera för bostadspolitiken väsentliga frågor

sålunda sammanförts i ett departement ligger ansvaret för så viktiga frågor som

bostadsbidragen samt hyres- och bostadsrättslagstiftningen i andra departement.

Det kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav finnas anledning att

överväga att ytterligare koncentrera handläggningen av de bostadspolitiska

frågorna till ett statsråd och ett departement. En motsvarande samlad

handläggning tillämpas sedan lång tid inom riksdagen.

Även om det är regeringen som har att bestämma hur den vill organisera

sitt arbete finns det enligt utskottets mening anledning att betona vikten av

att i regeringsarbetet bostadsfrågorna ges en sammanhållen behandling. Som

anförs i motion 1997/98:Bo213 (s) skapar en sådan ordning bättre

förutsättningar för en effektiv bostadspolitik. Den omorganisation som gjordes

år 1994 är enligt utskottets mening därför ett steg i rätt riktning. Genom att

i ett andra steg ge inrikesministern ansvaret också för bl.a. bostadsbidrag och

hyrespolitik skulle en sammanhållen organisation av bostadsfrågorna skapas

liknande den som fanns i dåvarande bostadsdepartementet. Utskottet är dock med

hänsyn till att frågan om regeringsarbetets organisation är en fråga för

regeringen inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Bo213

(s) om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen.

Som en del i ett samlat förslag om informationstekniken förordas i Vän-

sterpartiets partimotion 1997/98:T912 yrkande 8 att Boverket skall få i uppdrag

att utreda informationsteknikens betydelse för byggsektorn. Enligt motionen kan

tekniken användas bl.a. för att dokumentera det befintliga byggnadsbeståndet

och för att rationalisera byggandet.

Det är naturligtvis viktigt att modern teknik som IT kommer till användning

inom byggsektorn. Frågan om en IT-utveckling inom byggsektorn har

uppmärksammats av Boverket bl.a. genom inrättandet av en särskild tjänst med

ansvar inom verket för sådana teknikfrågor. Samtidigt ökar användningen av IT-

baserade system redan i dag inom bygg- och bosektorn. Det gäller t.ex. IT-

baserade marknader för såväl nytt som begagnat byggmaterial och kommuner som

har IT-dokumenterat sina byggbestånd ur bl.a. tillgänglighetssynpunkt.

Utvecklingen inom området är mycket snabb och dynamisk. Uppbyggnaden av

informationsstrukturerna måste enligt utskottets mening därför tillåtas ske

stegvis och i huvudsak i decentraliserade former. Det måste därför anses som

tveksamt om ett större samlat grepp ger ett sådant underlag för beslut om

framtida satsningar som motionärerna eftersträvar. Det kan förutsättas att

frågorna om IT-användningen inom bygg- och bosektorn kontinuerligt får

nödvändig uppmärksamhet förutom av regeringen och Boverket också av övriga

aktörer inom sektorn. Ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med

förslaget i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 8 kan enligt utskottets mening mot

bakgrund härav inte anses erforderligt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret

1998

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med

avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna

dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands

län,

d. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,

dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga

om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,

dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20

miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för

internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,

dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala

investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,

dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska för-

pliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år 1999

och högst 1 000 000 000 kr under år 2000,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad

som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag,

res. 1 (fp)

res. 2 (kd)

2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren

1999 och 2000

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo216 yrkande 2 samt 1997/98:Bo232

yrkande 1,

res. 3 (mp)

3. beträffande höjning av garantiavgiften

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo224 yrkande 4,

res. 4 (m)

4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det sistnämnda

yrkandet i motsvarande del,

res. 5 (v)

5. beträffande målen för utgiftsområde 18

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 godkänner

vad i propositionen förordats om målet att främja en ekologiskt hållbar

utveckling inom samhällsplanering och byggande,

6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 1, 1997/98: Bo203 yrkande

1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208, 1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3,

1997/98:Bo222, 1997/98:Bo229, 1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2,

1997/98:Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3 samt 1997/98:So805 yrkande 7,

res. 6 (m)

7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m.

av allmännyttiga bostadsföretag

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:37 godkänner vad där

förordats samt avslår motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3,

1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, 1997/98:Bo7 och 1997/98: K529 yrkande 2,

res. 7 (m, c, fp, kd)

res. 8 (mp)

8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och 1997/98:Sk734

yrkande 3,

res. 9 (m)

9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga

bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98:Bo207, 1997/98:Bo210,

1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2,

res. 10 (m) - motiv.

res. 11 (fp, kd) - motiv.

res. 12 (v)

10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2,

1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513, 1997/98: Bo539 yrkande 2,

1997/98:So801 yrkande 11 samt 1997/98:Ub256 yr-kandena 3 och 4,

res. 13 (m) - motiv.

res. 14 (c)

res. 15 (mp)

res. 16 (kd)

11. beträffande åtgärder för att motverka boendesegregation

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 8, 1997/98: Bo218

yrkande 1, 1997/98:Bo225, 1997/98:Bo231 yrkande 5, 1997/98:Bo523 yrkande 5

samt 1997/98:Bo539 yrkandena 12 och 15,

res. 17 (m) - motiv.

12. beträffande ungdomars boende

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo218

yrkande 14, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Ub810

yrkande 4,

res. 18 (m) - motiv.

res. 19 (c)

res. 20 (kd)

13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203

yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98: Bo218 yrkande 7,

1997/98:Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43,

res. 21 (m)

res. 22 (c)

res. 23 (mp)

res. 24 (kd)

14. beträffande bosparande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 21, 1997/98: Bo218

yrkande 8 samt 1997/98:Bo220,

res. 25 (m)

res. 26 (c, mp, kd)

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande

3, 1997/98:Bo226, 1997/98:Bo227 yrkande 6 samt 1997/98:Bo232 yrkande 4,

res. 27 (m)

res. 28 (v)

16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen avslår motion 1997/98:So677 yrkande 9,

res. 29 (v)

17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo523 yrkande 2,

res. 30 (c, fp, v, mp)

18. beträffande boendemiljö och människors hälsa

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 3,

res. 31 (c)

19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 10,

res. 32 (c)

20. beträffande konkurrens på byggmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 samt 1997/98:A203

yrkande 8,

res. 33 (c)

21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo203 yrkande 5,

res. 34 (c)

22. beträffande ett bostadsdepartement

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo213,

res. 35 (m, fp, kd) - motiv.

23. beträffande IT-utveckling inom byggsektorn

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 8.

Stockholm den 25 november 1997

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing1 (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson1 (m), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg1 (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per Lager1 (mp), Ulf

Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström1 (m).

1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under moment 1

Reservationer

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)

Erling Bager (fp) anser

dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha

följande lydelse:

A 2 Räntebidrag

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?motsvarande del?:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) om en besparing

på räntbidragsanslaget. Inriktningen på erforderliga åtgärder bör vara sådan

att besparingen främst tas ut i den del av bostadsbeståndet som gynnas av den

sänkning av fastighetsskatten som samtidigt bör genomföras. Utskottets

ställningstagande innebär att även övriga motionsförslag om besparingar på

anslaget kan anses vara väl tillgodsedda.

Vad utskottet anfört innebär att anslaget för Räntebidrag m.m. bör

fastställas till ett belopp som är 2 000 miljoner lägre än vad regeringen

förordat.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?I frågan?

och slutar med ?12 miljoner kronor?:

Utskottet instämmer i vad som anförs om behovet av åtgärder mot radon i

bostäder i motion 1997/98:Bo536 (fp). Som framhålls i denna motion bör olika

åtgärder vidtas för att öka aktiviteten på området. Det bör bl.a. prövas att

införa ett system med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger i ett

riskområde och inte är uppfört med ett radonavgivande material. Vidare bör

krävas att kommunerna mer strikt tillämpar de gränser för sanitär olägenhet som

Socialstyrelsen fastställt.

Av största vikt är givetvis att de bostäder där höga radonhalter uppmätts

snarast åtgärdas. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvändig stimulans

för att påverka de berörda fastighetsägarna att vidta nödvändiga åtgärder. De

förbättrade bidragsvillkor som gällde under den borgerliga regeringstiden

resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt ökade. För att åter öka

saneringstakten bör bidragsvillkoren ändras i enlighet med förslaget i fp-

motionen. Det maximala bidraget bör således återställas från 15 000 kr till den

nivå som den tidigare regeringen införde, dvs. 25 000 kr.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1997/98:Bo536 (fp) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet gör vidare

bedömningen att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder med den

ordning för bidragsverksamheten som förordats bör räknas upp med 20 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag i enlighet med förslagen i

motionerna 1997/98:Bo536 (fp) och 1997/98:Fi510 (fp). Detta innebär att även

vad i motion 1997/98:Bo216 (mp) förordats angående radonbidrag till viss del

får anses vara tillgodosett.

A 10 Bostadsbidrag

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De

förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?:

Förslaget i motion 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del om att

minska anslaget till bostadsbidrag med 500 000 000 kr tillstyrks av utskottet.

Som framhålls i motionen kan en besparing av denna storleksordning uppnås genom

att försäkringskassorna tilldelas ytterligare resurser för att komma till rätta

med missvisande eller felaktiga uppgifter som leder till att för höga

bostadsbidrag betalas ut.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Bostads-

utskottet vill? och på s. 28 slutar med ?3, 27 och 33?:

Bostadsutskottet avstyrker regeringens förslag om det nya stödet till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i dess helhet. En rad invändningar

kan riktas mot den föreslagna stödformen. Den riskerar att leda till en

snedvridning av konkurrensen och den innebär ett slumpmässigt stöd till

enskilda kommuner och företag. Invändningar kan också riktas mot den föreslagna

beredningsordningen för stödet. Eftersom regeringen skall fördela stödet kan

misstankar uppstå att även politiska överväganden väglett bidragsfördelningen.

Vad utskottet anfört i denna fråga innebär således att riksdagen med

anledning av motionerna 1997/98:Fi510 (fp) yrkande 3 i motsvarande del samt

1997/98:Bo224 (m) yrkandena 8 och 9 avslår regeringsförslagen i denna del.

Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottets

hittills? och på s. 30 slutar med ?yrkande 1?:

Bostadsutskottet anser att starka skäl talar för förslaget i motion

1997/98:Bo536 (fp) att 300 miljoner kronor skall anslås till allergisanering i

stället för att avsättas till s.k. ROT-avdrag. Utskottet kan dock med ett

beklagande konstatera att riksdagen nyligen beslutat att bifalla regeringens

förslag om en förlängning av ROT-avdraget till att gälla även under år 1998.

Något ekonomiskt utrymme för ett allergisaneringsanslag finns därigenom inte

längre. Det finns dock anledning att åter aktualisera frågan i annat

sammanhang. Övriga motionsyrkanden om nya anslag avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo224 yrkandena 8 och 9,

1997/98:Bo536 yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 1997/98:Fi510 yrkande 3 och

proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 samt med avslag på övriga i bilaga

1 upptagna motioner

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

radonbidrag,

dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

c. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands

län,

dels avslår det i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslaget till lag

om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,

dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga

om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,

dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20

miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för

internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,

dels inte godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de

lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,

dels inte lämnar regeringen det begärda bemyndigandet i fråga om

ramanslaget Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad

som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 1,

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha

följande lydelse:

A 2 Räntebidrag m.m.

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?motsvarande del?:

Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion 1997/98:Bo218 (kd) anförs om

bostadsfinansieringsfrågor. Det finns således starka skäl att ifrågasätta det

generella stödet till bostadsproduktionen. På sikt bör systemet med räntebidrag

avvecklas. Avvecklingen kan under budgetåret 1998 inledas genom en snabbare

nedtrappning av räntebidraget med 1,5 miljarder kronor kombinerat med en

sänkning av fastighetsskattenivån till 1,5 %.

Den formella frågan om fastighetsskattenivån bereds inte i bostadsutskottet.

Inom utskottets beredningsområde faller emellertid frågan om anslaget för

Räntebidrag m.m. Utskottet tillstyrker, med hänvisning till det ovan anförda,

anslagsförslaget i kd-motionen och avstyrker regeringens förslag. Anslaget bör

således för budgetåret 1998 fastställas till ett belopp som är 1 500 miljoner

kronor lägre än vad regeringen förordat. Utskottets ställningstagande innebär

att även motionsförslag (m) respektive (fp) om besparingar på räntebidragen

till stor del får anses vara tillgodosedda.

A 10 Bostadsbidrag

vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?De

förändringar? och på s. 20 slutar med?om bostadsbidrag?:

Bostadsbidragen är fördelningspolitiskt sett det mest effektiva sättet att

tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig

bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för bostadsbidragen - att

hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget

rum - ligger i princip fast. De besparingar som beslutats dels år 1995, dels år

1996 har emellertid inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till

barnfamiljerna. Tillsammans med övriga besparingar som drabbar barnfamiljerna

får försämringarna i bostadsbidragen katastrofala följder för många familjer.

Totalt drabbas vissa hushåll av bidragsminskningar på 2 000 kr per månad.

Framför allt är det två av de ändringar i bidragsreglerna som trätt i kraft

fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet av

individuella inkomstgränser, dels begränsningen av den bidragsgrundande

bostadsytan. I enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) bör därför

den samlade familjeinkomsten ånyo läggas till grund för bostadsbidraget.

Dessutom bör de ytgränser som i dag gäller för oreducerat bidrag höjas med 10

m2 för alla hushållstyper.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en vidgning av kretsen

bidragsberättigade till att omfatta homosexuella sambor. Bostadsutskottet och

riksdagen har tidigare uttalat att kretsen bostadsbidragsberättigade bör

omfatta personer som bor tillsammans och har hushållsgemenskap oavsett

samlevnadsform. Med avseende härpå måste den nu föreslagna utvidgningen anses

alltför snäv. Dessutom har en sittande utredning till uppgift att överväga hur

den av bostadsutskottet förordade vidgningen av bostadsbidragskretsen skall

kunna åstadkommas. Ett beslut i denna fråga bör enligt utskottets mening därför

anstå i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete. I enlighet med

förslaget i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 11 bör sålunda regeringens

förslag avslås i denna del. Även förslaget till ändring i bostadsbidragslagen

bör avslås.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i motion 1997/98:Bo218

(kd) yrkandena 9, 10 och 16. Regeringens förslag avstyrks. I den mån övriga

motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda genom utskottets

ställningstaganden avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkandena 9-11 och 16 samt

proposition 1997/98:1 utgiftsområde 18 och med avslag på övriga i bilaga 1

upptagna motioner

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1998,

dels avslår de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till

a. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

b. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

dels antar de i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslagen till

a. lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands

län,

b. lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället,

dels godkänner vad i propositionen förordats om sänkt bidragsandel i fråga

om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,

dels bemyndigar regeringen att under budgetåret 1998 disponera högst 20

miljoner kronor för bidrag till vissa åtgärder inom ramen för

internationellt samarbete på bygg- och bostadsområdet,

dels godkänner vad i propositionen förordats om inriktning för de lokala

investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet,

dels bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslaget Stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, åta sig ekonomiska

förpliktelser innebärande åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under år

1999 och högst 1 000 000 000 kr under år 2000,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad

som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 2,

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ?Utskottet har?

och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Som framhålls i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Bo216 är det angeläget med

en fortsatt allergisanering som också kan slutföras i samtliga daghem, skolor,

bostäder och andra lokaler som i dag har en undermålig inomhusmiljö. På samma

sätt är det viktigt att radonsanering genomförs i de bostäder m.m. där

radonhalten är för hög. De insatser på detta område som förordats för år 1998

måste enligt utskottets mening därför följs upp också under budgetåren 1999

och 2000. Hur arbetet skall bedrivas åren därefter får övervägas när resultaten

av de nu förordade åtgärderna kan överblickas.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening 300 miljoner

kronor anvisas över ett nytt anslag till bidrag till allergisanering för vart

och ett av budgetåren 1999 och 2000. För samma budgetår bör till bidrag till

radonsanering anvisas 22 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor mer än vad

regeringen beräknat.

Vad utskottet nu med anslutning till Miljöpartiets partimotion 1997/98: Bo216

yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 1 av-styrks i den

mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999

och 2000

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo216 yrkande 2 och med avslag

på motion 1997/98:Bo232 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?I denna? och

slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att kostnaderna för även de äldre

garantierna i högre utsträckning bör kunna finansieras genom en höjning av

garantiavgiften för dessa. Förslaget i motion 1997/98:Bo224 (m) yrkande 4

tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande höjning av garantiavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo224 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Bostads-

utskottet har? och på s. 32 slutar med ?ytterligare åtgärd? bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot beslutsunderlaget i

budgetpropositionen som förs fram i Vänsterpartiets partimotion. Det är inte

rimligt att riksdagen underställs en proposition där det finns stora brister i

redovisningen av olika anslag. Under anslaget Räntebidrag är det exempelvis ur

propositionen näst intill omöjligt att utläsa hur regeringen menar att olika

sparbeting skall uppfyllas. I fråga om anslaget till Lantmäteriverket redovisas

inte alls hur en föreslagen besparing skall genomföras och vilka konsekvenser

detta får för verksamheten.

Utskottet anser att bristerna bör påtalas för regeringen och att det bör

framföras ett krav på att bättre underlag för riksdagens beslut redovisas i

fortsättningen. Detta bör riksdagen med anledning av förslagen i motion

1997/98: Bo232 (v) ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beslutsunderlaget i budgetpropositionen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkandena 3 och 6, det

sistnämnda yrkandet i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Även om?och på

s. 36 slutar med ?av utskottet? bort ha följande lydelse:

Bostadsmarknaden har under lång tid utmärkts av omfattande regleringar,

långtgående subventionssystem och en uttalad politisk styrning. Effekterna av

denna politik framträder i dag också med all önskvärd tydlighet i form av höga

boendekostnader, ett extremt lågt nybyggande, obalanser på bostadsmarknaden, en

växande illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det

är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska misstag

och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den boende ställs i

centrum.

Den framtida bostadspolitiken bör, som framhålls i Moderata samlingspartiets

partimotion 1997/98:Bo202, i stället grundas på valfrihet och syfta till ett

bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär att boendet bör

utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i stället för politiska

planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot fasta och stabila spelregler och

ett marknadsekonomiskt funktionssätt där bostadsutbudet styrs av efterfrågan i

stället för av politiska regleringar.

Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade bostadspolitiska

målen bör bl.a.

- bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas bort,

- ett bosparsystem införas,

- tomträttsinstitutet avskaffas,

- bostadsrättens ställning stärkas,

- ägarlägenheter införas,

- det ursprungliga bruksvärdessystemet återupprättas,

- kommunernas roll begränsas samt

- det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.

Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion

1997/98:Bo202 yrkande 1 anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 1, 1997/98:Bo206, 1997/98:Bo208,

1997/98:Bo212, 1997/98:Bo218 yrkande 3, 1997/98: Bo222, 1997/98:Bo229,

1997/98: Bo231 yrkandena 1 och 2, 1997/98: Bo509, 1997/98:Bo523 yrkande 3

samt 1997/98:So805 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga

bostadsföretag (mom. 7)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp),

Inga Berggren (m), Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som

utskottet? och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse:

I en reservation (m, c, fp, kd) till betänkandet 1996/97:BoU7 i vilket de nu

gällande överlåtelsereglerna behandlades anfördes följande.

Det råder förvisso delade meningar om de allmännyttiga bostadsföretagens

nuvarande och framtida roll som ett instrument för bostadspolitiken. I de

motioner från (m), (fp), (c) och (kd) i vilka yrkas avslag på regeringens

förslag finns emellertid en bred samsyn på ansvarsfördelningen mellan staten

och kommunerna när det gäller de kommunala bostadsföretagen. Utskottet vill

punktvis redovisa motiven i motionerna på följande sätt.

Ett genomförande av regeringens förslag innebär

-att kommunala bostadsföretag diskrimineras och inte tillåts verka på samma

villkor som privata,

-att hyresgästerna hos de kommunala bostadsföretagen kommer i en sämre

position än hyresgästerna hos privata bostadsföretag om de allmännyttiga

bostadsföretagen förlorar sitt räntestöd,

-ett faktiskt intrång i det kommunala självstyret,

-att ombildning från hyresrätt till bostadsrätt försvåras eller förhindras,

-att nödvändiga och väl motiverade omstruktureringar av de kommunala

bostadsföretagen inte kommer att kunna genomföras.

Att regeringen och motionärerna har helt olika syn på var och av vem besluten

om en eventuell omstrukturering av de allmännyttiga bostadsföretagen skall

fattas torde stå helt klart.

Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att besluten fattas av

ägarna till dessa företag, nämligen kommunerna, medan regeringen tydligen de

facto anser sig bättre skickad än företagens ägare att fatta dessa beslut. Ett

synsätt som bygger på ett ?centralt beslutsfattande? går på tvärs mot den

ordning som statsmakterna i andra sammanhang hävdar och som innebär att

besluten skall fattas så nära dem som möjligt som är berörda därav. Det borde

inte råda någon tvekan om att ärenden som rör de allmännyttiga

bostadsföretagens ägarprofil bäst kan bedömas i ett kommunalpolitiskt

perspektiv och inte mot bakgrund av någon mer eller mindre ?ideologisk

centralistisk doktrin?.

Vad i den nu redovisade reservationen anförts är alltjämt aktuellt. Argumenten

i reservationen har, under den period de nu gällande överlåtelsereglerna varit

i kraft, snarast tilltagit i styrka. I en utvärdering av försäljning av

kommunala bostadsföretag som utredningen om de allmännyttiga bostadsföretagen

(SOU 1997:81) tagit initiativet till framgår bl.a. att genomförda

försäljningar inte i något fall påverkat utbudet av hyreslägenheter på den

lokala bostadsmarknaden. Endast tre procent av de sålda lägenheterna har

omvandlats till bostadsrätter.

I de nu aktuella motionerna från företrädare för m, c, fp och kd yrkas avslag

på regeringens förslag till förlängning under 1998 och 1999 av

överlåtelsereglerna. Vad i dessa motioner föreslagits är i hög grad motiverat.

Motionerna 1997/98:Bo7 (mp) och 1997/98:K529 (fp) yrkande 2 får delvis anses

tillgodosedda med vad nu anförts. Vad i propositionen föreslagits bör alltså

inte godkännas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av

allmännyttiga bostadsföretag

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2,

1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6, med anledning av motionerna

1997/98:Bo7 och 1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition

1997/98:37 inte godkänner vad där förordats,

8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av allmännyttiga

bostadsföretag (mom. 7)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ?Som utskottet?

och på s. 39 slutar med ?bör avskaffas? bort ha följande lydelse:

Som tidigare anförts bl.a. i betänkanden (se bl.a. bet. 1996/97:BoU7) från

bostadsutskottet vill Miljöpartiet förstärka och utveckla det kommunala

självstyret och stödet till utsatta människor.

Det var mot denna bakgrund motiverat att, som en tillfällig lösning, i

avvaktan på beredningen av bl.a. den bostadspolitiska utredningens förslag om

kommunernas roll i bostadspolitiken hösten 1996 införa vissa regler beträffande

överlåtelser av allmännyttiga bostadsföretag.

Drygt ett år har gått sedan de nu gällande reglerna beslöts och sedan den

bostadspolitiska utredningen avgav sitt betänkande i vilket också behandlades

frågor om de allmännyttiga bostadsföretagen. Utredningen konstaterade att

kommunerna har en nyckelroll i bostadspolitiken med ansvar för viktiga

bostadsfrågor. I sammanhanget betonades dessa företags betydelse för att skapa

ett gott boende i befintliga boendemiljöer och särskilt deras roll vid

utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden.

Som anförs i motion 1997/98:Bo7 (mp) borde det finnas möjligheter för

regeringen att - om den så önskat - lägga förslag om de kommunala

bostadsföretagen hösten 1997 eller i den bostadspolitiska propositionen som ju

avses lämnas till riksdagen i början av år 1998. Ett sådant upplägg skulle

kunna motivera en kortare förlängning - ca 6 månader - av de nu gällande

särskilda ?överlåtelsereglerna? för dessa företag. Det är enligt utskottets

mening inte godtagbart med den förlängning om två år som regeringen föreslår.

Sammanfattningen av vad nu anförts innebär en tillstyrkan av motion

1997/98:Bo7 (mp). Syftet med de motioner från (m), (c), (fp) och (kd) som

väckts med anledning av propositionen för anses tillgodosedda med vad nu

anförts liksom den under allmänna motionstiden väckta motionen 1997/98:K529

(fp) yrkande 2. Förslaget i proposition 1997/98:37 bör alltså inte godkännas av

riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av

allmännyttiga bostadsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Bo7, med anledning av motionerna

1997/98:Bo1, 1997/98:Bo2, 1997/98:Bo3, 1997/98:Bo4, 1997/98:Bo6 och

1997/98:K529 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1997/98:37 inte

godkänner vad där förordats,

9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ?Motionerna

går? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretag? bort ha följande lydelse:

I Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 redovisas de negativa

effekter kommunala bostadsbolag har för att bostadsmarknaden skall kunna

fungera väl.

Den kommunala sektorn har ansvaret för viktiga gemensamma åtaganden.

Landstingen har i dag huvudansvaret för att medborgarna erbjuds en bra och väl

fungerande sjukvård. Primärkommunerna har ansvaret för att barn och ungdomar

erbjuds en grundläggande utbildning i grundskola och gymnasieskola, att

möjligheten till omsorg för de äldre fungerar, för barnomsorg, för

socialtjänsten och för lokal infrastruktur och räddningsverksamhet. Till detta

kommer ytterligare åligganden som gäller miljö och hälsoskydd.

Fastighetsförvaltning och därmed jämställd verksamhet kan dock ej betraktas som

en kommunal kärnverksamhet. I många kommuner riskerar dessutom kommunala

fastighetsbolag, framför allt bostadsbolag som verkar på svaga

bostadsmarknader, att tränga ut annan primärkommunal verksamhet som skola och

äldreomsorg. Detta är en mycket allvarlig utvecklingstendens som snarast bör

åtgärdas. I hög grad kan kommunerna redan i dag påbörja avvecklingen av sitt

engagemang i bostadsbolagen.

Det finns inget som tyder på att bostadssituationen har förvärrats eller att

hyrorna skulle vara systematiskt högre i de bostadsområden som har

privatiserats. Tvärtom har utredningen (SOU 1997:81) om de allmännyttiga

bostadsföretagen visat att de boende är mycket nöjda med de nya ägarna.

Tillgänglig statistik visar dessutom att privata förvaltare är mer

kostnadseffektiva än motsvarande kommunala. Hyresgästerna tjänar alltså på lång

sikt på att lägenhetsbeståndet går över i privat ägo.

Verksamhet i kommunala bolag innebär en risk för att en kommun, i strid med

kommunallagen, ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på en

marknad där lokala småföretag skulle kunna utvecklas. Således motverkas

mångfald, valfrihet och konkurrens. Konkurrensverket har lyft fram detta

problem. På senare tid har en rad kommunala koncerner bildats där avancerad

skatteplanering bedrivs för att på artificiell väg uppnå den skattebefrielse

som man ändå skulle ha om man bedrev verksamheten som kommunal förvaltning.

Kommunerna bör mot denna bakgrund sälja sina fastigheter och bostadsbolag.

Det innebär att kapital kan frigöras och riktas till mer angelägna kommunala

verksamheter än bostadsägande. Försäljningen kan ske antingen till de boende om

de vill överta fastigheten i form av en bostadsrättsförening eller som enskilt

ägda lägenheter eller också till privata företag. En övergång till bostadsrätt

eller ägarlägenhet skall dock ske på ett sådant sätt att ingen mot sin vilja

tvingas förvärva sin lägenhet.

I motionen konstateras bl.a. att ett genomförande av de regler som ovannämnda

utredning föreslår binder kommunerna vid sin egendom utan full förfoganderätt.

Förslaget innebär att en kommun som säljer ett kommunalt bostadsföretag eller

delar av det skall få en minskning av det generella statsbidraget.

Statsbidraget skall minskas med hälften av skillnaden mellan försäljningspriset

och anskaffningsvärdet. Detsamma skall gälla om en kommun säljer aktier i ett

fastighetsbolag så att kommunens inflytande understiger 51 % av rösterna.

Utskottet har ovan redovisat innebörden av de nu gällande reglerna om

överlåtelser m.m. av de kommunala bostadsföretagen. Den anslutning som gjorts

till m-, c-, fp- och kd-motionerna innebär avslag på proposition 1997/98:37 om

förlängning i två år av denna reglering.

I en situation där bostadsmarknaden uppenbarligen har stora problem att

fungera, där många lägenheter står outhyrda, där bostadsbyggandet minskar även

i kommuner med behov av nya bostäder och där många kommunala bostadsföretag

står på ruinens brant, läggs förslag som hindrar kommunerna att finna lösningar

som kan vara till gagn såväl för de boende som för skattebetalarna. Ett

genomförande av sådana förslag är orimligt och står i direkt strid med

hyresgästernas intressen.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som underlättar

en utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Det bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Vad nu anförts är en anslutning till Moderata

samlingspartiets partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 22 och till motion

1997/98:Sk734 (m) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 22 och

1997/98:Sk734 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,

motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med

?Med anledning? och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i vissa m-motioner som behandlats tidigare i

detta avsnitt om att åtgärder bör vidtas som underlättar försäljning av

kommunala bostadsföretag. Det innebär att det saknas anledning att i sak ta

ställning till förslag i s- och v-motioner som går stick i stäv mot denna

inställning. Dessa motioner bör därför avslås av riksdagen.

11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,

motiveringen)

Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning? och slutar med ?allmän-nyttiga

bostadsföretagen? bort ha följande lydelse:

Som anförs bl.a. i motionerna 1997/98:Bo2 (kd) och 1997/98:Bo4 (fp) kan på

goda grunder ifrågasättas om kommunerna verkligen skall driva affärsverksamhet

över huvud taget. Den verklighet vi i dag ser har givit oss rätt. Vad gäller de

kommunala bostadsföretagen har många kommuner ekonomiska bekymmer, bl.a. därför

att de genom dessa kommit att dras in i vidlyftiga och för kommuninvånarna

kostsamma affärer. Inte minst de många drastiska nedskärningarna i kommunerna

har tydliggjort behovet av satsningar på kommunernas primära uppgifter, dvs.

vård, skola och omsorg. Utskottet delar uppfattningen i de ovannämnda

motionerna från (fp) och (kd).

I de i detta avsnitt behandlade s- och v-motionerna förs fram förslag som om

de genomförs innebär ytterligare åtaganden för staten beträffande de

allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom förslagen i dessa motioner går stick i

stäv med det synsätt som bör prägla kommande beslut avseende dessa företag

avstyrkes de av utskottet.

12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Med anledning?

och slutar med ?allmännyttiga bostadsföretagen? bort ha följande lydelse:

Som anförs i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 är de kommunala

bostadsbolagen en grundbult i den sociala bostadspolitiken, vars portalparagraf

är allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad. Genom en

uppgiftsfördelning mellan stat och kommun, där kommunerna planerat och byggt

och där staten bidragit med att skapa goda förutsättningar för byggandet, har

Sverige en i jämförelse med övriga länder mycket god boendestandard. I takt med

att staten reducerar sitt ansvar ökar boendekostnaderna och alltfler hushåll

tvingas byta till mindre bostäder och efterfrågan sjunker. Skattereformen har

dessutom bidragit till att höja boendekostnaderna. De ligger i dag på mer än 30

% av disponibel inkomst. Arbetslösheten har naturligtvis sin betydelse för

detta, liksom den budgetsanering av statens finanser som pågår.

Bostadsmarknaden blir tudelad, med tomma lägenheter på svaga bostadsmarknader

och en svag men dock synlig efterfrågan i storstadsområden och på vissa

högskoleorter. Kommunala bostadsföretag som finns inom svaga bostadsmarknader

har en svår position. Detta innebär inte sällan att kommunen som ägare till

bostadsbolaget har svårt att uppfylla kravet på ägartillskott av kapital när

resultatet av verksamheten visar på ett underskott. Dessa bostadsföretag finns

i ca 70 kommuner med en sammanlagd befolkning på 1 miljon invånare. De har

tillsammans ca 85 000 lägenheter, vilket motsvarar 8 % av det totala beståndet

hos de kommunala bostadsföretagen, 45 % av marknadsandelen och 11 % av

vakansgraden 1994-1996. Det är framför allt befolkningsmässigt små kommuner i

norra Sverige och i mellersta Sveriges inland som har svaga bostadsmarknader.

Under 1990-talet har mycket hänt som påverkar dessa förhållanden och antalet

tomma lägenheter har ökat kraftigt. Hyresgäströrelsen har gått ut med ett

nollbud inför 1998 års hyresförhandlingar, vilket verkar rimligt med tanke på

de höga boendekostnaderna. Eftersom de kommunala bostadsföretagen är

hyresledande bör regeringen aktivt verka för att detta mål skall kunna

realiseras. För att underlätta hyresförhandlingarna bör 1 miljard kronor anslås

för år 1999 och 1 miljard kronor för år 2000 som ett rekonstruktionsstöd för

att skapa bättre soliditet för dessa företag. Kommunala bostadsföretag ska på

samma villkor som bostadsrättsföreningar och privata bostadsföretag kunna bli

föremål för rekonstruktion.

Vad i den nu refererade partimotionen anförts bör vara en av utgångspunkterna

för en fortsatt social bostadspolitik när regeringen utformar den aviserade

bostadspolitiska propositionen. Det bör erinras om att Vänsterpartiet för år

1998 bl.a. föreslagit ett investeringsstöd för nyproduktion av bostäder samt

ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande. Även dessa satsningar kommer de

allmännyttiga bostadsföretagen till godo.

Även genomförande av de förslag som förs fram i s-motionerna 1997/98: Bo207,

1997/98:Bo210 och 1997/98:Bo230 bl.a. om olika modeller för att rekonstruera

krisdrabbade allmännyttiga bostadsföretag bör verksamt bidra till att företagen

ges rimliga möjligheter att ta de bostadspolitiska ansvar de bör ha.

Också i den bostadspolitiska utredningens slutbetänkande och i v-

reservationen till det tas upp kommunernas och de kommunala bostadsföretagens

roll i bostadspolitiken. Det gäller bl.a. frågor om obligatoriska

boendeplaneringsprogram för att förbättra den lokala bostadsmarknadens

funktionssätt samt kommunernas insatser för att bryta segregationen i utsatta

bostadsområden. Dessa frågor har tagits upp också i Vänsterpartiets partimotion

1997/98:Bo231 som behandlas i andra avsnitt i detta betänkande.

Vad utskottet nu med anledning av v- och s-motionerna anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo5, 1997/98: Bo207,

1997/98:Bo210, 1997/98:Bo230 och 1997/98:Bo232 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med

?Bostadsutskottet delar? och på s. 42 slutar med ?inom byggsektorn? bort utgå.

14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-

utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande

lydelse:

Även om ett arbete med att miljöanpassa boendet nu inletts på flera områden

finns skäl att understryka vikten av att ytterligare åtgärder snabbt kommer

till stånd. I Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 redovisas ett flertal

åtgärder som bör ges hög prioritet i fortsättningen. Utskottet anser att

riksdagen med anledning av denna motion genom ett tillkännagivande bör

understryka behovet av ytterligare insatser med bl.a. följande inriktning.

Regeringen bör ta initiativ som kan påskynda utvecklingsarbetet vad gäller

resurshushållning, källsortering och återanvändning. Olika miljöbestämmelser

bör revideras i takt med att ny kunskap om miljöfarliga ämnen och metoder kan

inhämtas. Kvalitetskrav på bostäder bör införas, bl.a. genom en form av

varudeklaration (VDN-märkning). Vidare bör ett system för miljö- och

energideklaration av bostäder utvecklas. Kraven på miljöanpassade bostäder bör

givetvis kunna hävdas fullt ut i nyproduktionen. Det är emellertid angeläget

att åtgärder också vidtas i det befintliga bostadsbeståndet. Ett riktat

statligt stöd för ombyggnads- och upprustningsåtgärder i

miljonprogramsförorterna bör införas.

Utskottet ställer sig också bakom förslagen i övriga c-motioner som behandlas

i detta avsnitt. I tillkännagivandet bör således med anledning av motion

1997/98:Bo539 (c) yrkande 2 understrykas att regeringen snarast bör lämna ett

förslag till riksdagen baserat på Miljöhälsoutredningens betänkande. Vidare bör

ges regeringen till känna vad i partimotionen 1997/98:So801 (c) yrkande 11

anförts om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Det är som

anförs i denna motion nödvändigt att stora ansträngningar görs för att

säkerställa en hälsosam innemiljö för alla barn.

Även övriga motionsförslag som behandlas i detta avsnitt bör positivt kunna

prövas av regeringen. Utskottet vill därvid särskilt framhålla förslaget i mp-

motionen 1997/98:Bo228 om ett försök med en ?grön stad?.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 2,

1997/98:Bo228, 1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 samt

med avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513 och

1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-

utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet vill understryka att i princip samtliga motionsförslag som

tagits upp i detta avsnitt har en inriktning som utskottet i huvudsak kan

ställa sig bakom. Förslag om satsningar med delvis motsvarande inriktning har

utskottet haft att ta ställning till i olika sammanhang. Exempelvis har ett mp-

förslag om ett särskilt anslag för allergisanering av bl.a. skolor behandlats i

budgetavsnittet i detta betänkande. Utskottet kommer senare i år i ett särskilt

betänkande också att ta upp mer konkreta förslag om bl.a. införande av

oberoende miljövärderingssystem och ett system för miljökontroll av byggnader.

Vad gäller ekonomiskt stöd till miljösatsningar i bl.a. miljonprogramsområdena

förväntar sig utskottet förslag i den aviserade bostadspolitiska propositionen.

Utskottet har därför valt att i detta sammanhang endast närmare överväga två av

de i detta avsnitt redovisade yrkandena. Följande förslag bör föranleda ett

tillkännagivande till regeringen.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1997/98:Bo228 (mp) om att en

utredning bör genomföras om möjligheterna att bygga en ?grön stad? där alla

kunskaper om vad som är hållbart ur ett social, ekologiskt och ekonomiskt

perspektiv redan från början beaktats. Som motionärerna anför skulle ett sådant

projekt kunna skapa en nytändning inom hela byggbranschen och stimulera

stadsplanerare, arkitekter, byggnadsingenjörer och många fler till att utveckla

nya idéer med det socialt och miljömässigt riktiga som ledstjärna. Projektet

skulle sannolikt också bli mycket internationellt uppmärksammat och kunna

generera liknande satsningar i andra länder.

Utskottet tillstyrker också förslaget i motion 1997/98:So801 (c) yrkande 11

om att Innemiljöåret bör ges ett tydligt barnperspektiv. Innemiljöfrågorna

behöver uppmärksammas i flera olika avseenden. En riktig utgångspunkt för i

princip alla åtgärder på området är att utgå från barnens perspektiv. Det som

är bra för barnen är också bra för alla andra.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo228 och 1997/98:So801

yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1997/98:

Bo201, 1997/98:Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513,

1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Bostads-

utskottet delar? och på s. 43 slutar med ?kan avstyrkas? bort ha följande

lydelse:

Huvuddelen av motionerna som behandlas i detta avnitt innehåller överväganden

som utskottet i princip kan ställa sig bakom. Utskottet väljer dock att i detta

sammanhang endast föreslå riksdagen att föra ett av förslagen vidare till

regeringen i ett tillkännagivande. Utskottet tillstyrker förslagen i

Kristdemokraternas partimotion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 om att sanering

och ombyggnad av skolbyggnader bör ges hög prioritet och att stöd till

kommunerna för ROT-åtgärder i första hand inriktas på allergisanering av

lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa miljöaspekter på byggande och boende

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub256 yrkandena 3 och 4 samt med

avslag på motionerna 1997/98:Bo201, 1997/98:

Bo203 yrkande 2, 1997/98:Bo228, 1997/98:Bo512, 1997/98:Bo513,

1997/98:Bo539 yrkande 2 och 1997/98:So801 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ?Regeringen

har? och på s. 45 slutar med ?mot boendesegregation? bort ha följande lydelse:

Grundorsakerna till de problem som i dag finns i vissa utsatta bostadsområden

står att finna i den socialdemokratiska bostadspolitiken från 1960- och 70-

talen. Under denna period bedrevs en starkt centraliserad bostadspolitik där

staten bestämde finansieringsförutsättningarna och kommunerna den fysiska

utformningen av bostadsområdena. Dessutom äger kommunala bostadsföretag

huvuddelen av de hyresbostäder som tillkom under denna period. Det är också i

dessa s.k. miljonprogramsområden som de största problemen finns i dag.

Problemen beror delvis på att kommunerna i många fall låtit politiska

överväganden gå före kravet på en professionell fastighetsförvaltning.

Resultatet har blivit eftersatt underhåll och en i olika avseenden negativ

utveckling i detta bostadsbestånd.

Vad som nu erfordras för att komma till rätta med dagens problem och för att

undvika att nya problemområden skapas är en avreglering av bostadsmarknaden. En

avreglering ger förutsättningar för ett mer varierat utbud av bostäder. Nya

former för förvaltning och ägande av bostäderna bör öppnas. För att möjliggöra

ett varierat utbud är det nödvändigt att en försäljning av de kommunala

bostadsbolagen inleds. Ett viktigt inslag i avregleringen är dessutom att få

till stånd en samordning av bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt. Till

detta kommer nödvändiga åtgärder som bl.a. innebär att ge bättre möjligheter

för invandrare och flyktingar att arbeta, leva och bo i vårt land. En av de

viktigaste åtgärderna är att sänka skatterna så att människor kan efterfråga de

bostäder de önskar.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna

1997/98:Bo203 (c) yrkande 8, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 1, 1997/98: Bo225 (c),

1997/98:Bo231 (v) yrkande 5, 1997/98:Bo523 (c) yrkande 5 samt 1997/98:Bo539 (c)

yrkandena 12 och 15.

18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med

?Utskottet vill? och på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser inte skäl att utforma en särskild bostadspolitik för unga.

Målet bör i stället vara att ge förutsättningar för en väl fungerande

bostadsmarknad för alla. Generella åtgärder med denna inriktning kan dock

förväntas ge resultat som särskilt kommer att gynna unga som söker sin första

bostad. Bostadspolitiken bör bl.a. inriktas på att ge förutsättningar för en

ökad rörlighet på bostadsmarknaden och ett mer varierat bostadsutbud med allt

från billiga smålägenheter till mer påkostade bostäder. Vidare skulle ett

bosparande kopplat till en statlig kreditgaranti stimulera ungdomar till

regelbundet sparande och underlätta köp av bostad. Förslag med den förordade

inriktningen har under årets allmänna motionstid förts fram i motioner från

Moderata samlingspartiet. De motioner med förslag om åtgärder för ett särskilt

ungdomsboende som behandlats i detta avsnitt avstyrks av utskottet.

19. Ungdomars boende (mom. 12)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och

på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Även om frågor om ungdomsboende uppmärksammats av den bostadspolitiska

utredningen och av Boverket finns det enligt utskottets mening anledning att

ytterligare understryka de särskilda behov av bostäder som uppstår när antalet

utbildningsplatser ökar på befintliga högskoleorter eller när nya högskolor

etableras. Stat och kommun har i dessa fall ett gemensamt socialt ansvar. I ett

tidigt skede måste berörda parter, dvs. kommun, högskola och representanter för

studenterna, planera för det ökade bostadsbehov som uppstår till följd av att

studenter flyttar till orten.

Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98:Ub810

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I fråga om övriga

motionsförslag om ungdomars boende bör den bostadspolitiska propositionen

avvaktas.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ungdomars boende

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub810 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98: 218 yrkande 14 samt

1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

20. Ungdomars boende (mom. 12)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ?Det kan? och

på s. 47 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram det förslag som förs

fram i motion 1997/98:Bo218 (kd) om genomförande av ett ungdomsbostadsprojekt.

Det är således angeläget att kommunerna tillsammans med ungdomarna själva

försöker öka utbudet av särskilda ungdoms- och genomgångsbostäder. Ungdomarna

bör också ges möjlighet att aktivt delta i såväl planering, byggande som

förvaltning. Som anförs i kd-motionen kan det vara lämpligt att

Ungdomsstyrelsen och Boverket tillsammans får regeringens uppdrag att

vidareutveckla projekt med denna inriktning.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 1997/98:Bo218 (kd) anfört bör

riskdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ungdomars boende

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:218 yrkande 14 och med avslag på

motionerna 1997/98:Bo204, 1997/98:Bo215, 1997/98:Bo219 yrkandena 1, 2, 4

och 5 samt 1997/98:Ub810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-

utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den analys av effekterna av statliga

subventioner till bostadsbyggande som redovisas i Moderata samlingspartiets

partimotion 1997/98:Bo202. Det räntebidragssystem som tillämpades fram till år

1993 medförde dels en orimlig belastning på statsbudgeten, dels att

bostadsmarknaden inte fungerade på önskvärt sätt. Bostadskonsumenterna saknade

incitament att hålla nere kostnaderna och en obalans uppstod mellan utbud och

efterfrågan. Genom det s.k. Danell-systemet inledde den dåvarande borgerliga

regeringen år 1993 en successiv avveckling av räntebidragssy-stemet och införde

regler som sänkte lånekostnaderna och fördelade kreditriskerna på ett mer

rimligt sätt mellan staten och låntagaren.

Det är nu nödvändigt att gå vidare i reformeringsarbetet och utforma en

långsiktigt hållbar bostadspolitik utan subventioner och politisk intervention.

I stället bör utrymme för boendekostnaderna skapas genom sänkta skatter på

arbete, företagande och sparande. Möjligheter bör även skapas för en större

egen kapitalinsats genom ett nytt system för bosparande.

Avvecklingen av de statliga subventionerna till bostadsfinansiering bör

genomföras enligt följande riktlinjer. För de fastigheter som har stöd enligt

det räntebidragssystem som tillämpades före år 1993 bör minskningen fortgå som

nu, men med ökad hastighet. Detta möjliggörs genom samtidigt sänkt

fastighetsskatt. De fastigheter som får stöd enligt Danell-systemet bör, när

bidragsnivån nått ned till 30 %, befrias från fastighetsskatt samtidigt som den

kvarvarande subventionen avvecklas. För nyproducerade fastigheter bör

fastighetsskatten avskaffas och inga subventioner utgå. Denna reform bör kunna

träda i kraft från och med år 1999.

Vad utskottet nu med anledning av partimotionen 1997/98:Bo202 (m) yrkandena 2

och 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån

övriga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt inte kan anses vara

tillgodosedda med det anförda avstyrks de.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3 samt med

avslag på motionerna 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11, 1997/98:Bo217,

1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-

utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att det finns skäl att avvakta med mer konkreta

ställningstaganden till bostadsfinansieringens långsiktiga utformning tills

riksdagsbehandlingen av den aviserade bostadspolitiska propositionen i början

av år 1998. Utskottet anser dock att riksdagen i ett tillkännagivande redan nu

bör erinra om vissa av de förslag som i bred politisk enighet fördes fram av

den bostadspolitiska utredningen. Av tillkännagivandet bör framgå att riksdagen

förväntar sig förslag med den inriktning som förordats i Centerpartiets

partimotion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11.

Regeringens proposition bör således innehålla förslag som innebär att det

nuvarande räntebidragssystemet ersätts med ett investeringsbidrag.

Investeringsbidragets storlek kan göras konjunkturberoende och bidragsgivningen

kan rambegränsas. Subventionerna enligt Danellsystemet kan trappas av enligt en

modell som innebär att bidragsnivån efter det att fastigheten nått 30-

procentsnivån årligen sänks med en procentenhet.

Vidare bör den bostadspolitiska utredningens förslag om de statliga

kreditgarantierna föras vidare till riksdagen för beslut. Detta förslag innebär

bl.a. att kreditgarantin skall kunna utökas när vissa miljöåtgärder vidtas och

att vissa tröskeleffekter skall minskas.

Avslutningsvis bör regeringen ta fasta på den bostadspolitiska utredningens

förslag om att en högre avskrivningstakt skall tillåtas för bostadsfastigheter.

En höjning av avskrivningstakten från dagens 2 % till 3 % skulle leda till ökad

soliditet i bostadsföretagen.

Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt bör inte nu föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9 och 11 samt

med avslag på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo217,

1997/98:Bo218 yrkande 7, 1997/98:Bo223 och 1997/98:Kr270 yrkande 43 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-

utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:

I avvaktan på förslagen i den bostadspolitiska propositionen om

bostadsfinansieringen på längre sikt tar utskottet nu endast upp en av de

frågor som aktualiserats i de aktuella motionsyrkandena för sakbehandling.

Utskottet anser att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget i Miljöpartiets

partimotion 1997/98:Kr270 yrkande 43 om estetisk utsmyckning i samband med

byggprojekt.

Förslaget i motionen innebär att riksdagen genom ett principbeslut skall

understryka att minst 1 % av den totala investeringskostnaden skall avsättas

vid infrastruktursatsningar samt ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och

hyres- och bostadsrättslägenheter som ges någon form av statligt stöd.

Riksdagens ställningstagande i denna fråga bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 43 och med avslag

på motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3,

9, och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98:

Bo218 yrkande 7 samt 1997/98:Bo223 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13)

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ?Bostads-

utskottet har? och slutar med ?1997/98:Bo223 (s)? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den syn på bostadsfinansieringsfrågorna som

redovisas i motion 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 7. I praktiken subventionerar

staten i dag boendet för betalningsstarka hushåll i attraktiva lägen på orter

med tillväxt. Det är sannolikt att bostäder i dessa lägen kan byggas även utan

statliga subventioner. Ur fördelningspolitisk synvinkel är det mycket tveksamt

att med generellt produktionsstöd subventionera boendet för betalningsstarka

hushåll och i tillväxtregionerna. Räntebidragssystemet bör därför på sikt

avvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

Vad i övrigt gäller bostadsfinansieringsfrågan bör beredningen av den

bostadspolitiska propositionen avvaktas. Övriga motionsförslag i detta avsnitt

avstyrks av detta skäl.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadsfinansieringen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo218 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1997/98:Bo202 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Bo203 yrkandena 3, 9,

och 11, 1997/98:Bo217, 1997/98:

Bo223 samt 1997/98:Kr270 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

25. Bosparande (mom. 14)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande

för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse:

I de flesta länder spelar det personliga sparandet en avgörande roll vid

förvärv av en bostad. I Sverige har det däremot bara krävts en mycket liten

egen insats av förvärvaren. Även om detta har bidragit till att göra det

lättare att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det

gjort det desto svårare för många människor att behålla bostaden. Den stora

lånebörda som följer av en låg kontantinsats gör den boende mycket utsatt för

räntehöjningar. Det har också visat sig att många bostadsköpare fått ekonomiska

svårigheter när räntorna stigit. En ökad egen insats kan naturligtvis motverka

detta och bidra till en bättre ekonomisk stabilitet för den enskilde och en

stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt utskottets mening mot

bakgrund härav starka skäl som talar för att förutsättningarna för ett

långsiktigt bosparande bör förbättras.

I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs fram ett förslag till bosparande.

Förslaget innebär att sparandet skall stimuleras genom en statlig

kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i någon av de sparformer som

erbjuds på marknaden, således även sparande i särskilda bosparkassor, skall

kunna kvalificera sig för en statlig kreditgaranti i samband med köp av eget

hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets mening skulle en sådan garanti kunna

ge den stimulans som nu erfordras för att få till stånd ett erforderligt

bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i Moderata samlingspartiets

partimotion 1997/98:Bo202 anförts om att utredningsförslaget nu bör genomföras.

Det bör därför ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som

erfordras för ett genomförande.

Vad utskottet nu med anledning av förslaget i Moderata samlingspartiets

partimotion 1997/98:Bo202 yrkande 21 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses

tillgodosedda med det anförda avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 21 och med avslag på

motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 samt 1997/98:Bo220 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Bosparande (mom. 14)

Rigmor Ahlstedt (c), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ?Utmärkande

för? och slutar med ?(c) avstyrks? bort ha följande lydelse:

De senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har tydligt illustrerat

nackdelarna med en alltför låg egen insats vid bostadsförvärv. Den som

finansierar en stor del av sitt bostadsförvärv med lån blir naturligtvis mera

känslig för förändringar i ränteläget och andra ekonomiska faktorer som

påverkar boendekostnaderna. Vad som på sikt erfordras är därför en ökad egen

insats. En sådan ökning förutsätter att bosparandet ökar. Som framhålls i de

båda motionerna 1997/98:Bo218 (kd) samt 1997/98:Bo220 (c) måste därför ett

premierat bosparande införas. Utskottet delar sålunda uppfattningen i de båda

motionerna att ett bosparande motsvarande t.ex. det system med särskilda

bosparkassor som finns i Tyskland bör tillskapas. I detta system kvalificerar

sig spararen för lån till låg ränta genom ett regelbundet sparande. På sikt

skulle ett sådant system bidra till väsentligt höjda egna insatser och

därigenom också till minskade kapitalkostnader genom att lånen löper med lägre

ränta än andra lån. De statsutgifter i form av premier som skulle uppkomma i

systemet balanseras bl.a. av de sänkta ränteavdrag som skulle följa av de lägre

räntorna.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 8

samt 1997/98:Bo220 (c) anfört om ett premierat bosparande bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsförslag inte kan anses

tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bosparande

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98: Bo218 yrkande 8 och

1997/98:Bo220 samt med avslag på motion 1997/98:Bo202 yrkande 21 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på

s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Dagens bostadsbidrag är ett tydligt exempel på den rundgång som präglar

statens agerande gentemot familjer och enskilda. Ett högt skattetryck på

boendet har drivit upp bostadskostnaderna samtidigt som inkomstbeskattningen

lämnar alltför lite kvar av lönen för den enskilde att leva på. Bostadsbidragen

har därför blivit ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som de

höga skatterna orsakar. Åtgärder måste enligt utskottets mening därför vidtas

för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt. Målet bör självfallet vara att den

enskilde skall kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett

led i denna utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga

socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger över

den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är som framhålls i de båda

m-motionerna en nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av

bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion

1997/98:Bo202 yrkande 9 samt motion 1997/98:Bo227 (m) yrkande 6 anfört om

samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo202 yrkande 9 och motion 1997/98:Bo227

yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1997/98: Bo219 yrkande 3,

1997/98:Bo226 och 1997/98:Bo232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ?I och? och på

s. 51 slutar med ?6 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Statens utgifter för bostadsbidragen ökade kraftigt under 1990-talets första

hälft. Den största anledningen till detta är att bostadsbidragen skulle

kompensera de resurssvaga hushållen för effekterna av skattereformen. Därefter

har dock bidragsreglerna förändrats i flera steg, så att utgifterna nu beräknas

till mindre än 6 miljarder kronor. Denna besparing har dock tillkommit på

bekostnad av att många redan utsatta hushåll fått kraftigt reducerade bidrag

eller att de helt mist sina bidrag. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

Vad som i första hand erfordras är därför omedelbara regeländringar som ger

förbättringar för de värst drabbade hushållen redan fr.o.m. år 1998. Förslag

med denna inriktning har också lagts fram i Vänsterpartiets partimotion

1997/98: Bo232. Utskottet har ovan ställt sig bakom dessa förslag.

Även om dessa åtgärder är ett steg i rätt riktning är de på sikt inte

tillräckliga. De hushåll som inte kunnat tillgodogöra sig skattelättnader som

en följd av skattereformen måste tillförsäkras bostadsbidrag som gör det

möjligt för dem att bo på ett bra sätt. Inte minst gäller detta mot bakgrund av

att värn-skatten nu ser ut att tas bort eller kommer att tas ut i betydligt

högre inkomstlägen än i dag. De inkomstförstärkningar som detta ger för de

berörda hushållen får inte mötas med stora besparingar för de hushåll med låga

inkomster som uppbär bostadsbidrag. I stället måste situationen för

bostadsbidragshushållen förbättras genom att bostadsbidragen förstärks i

enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1997/98:Bo232 yrkande 4.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bostadsbidragen på längre sikt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo232 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Bo202 yrkande 9, 1997/98: Bo219 yrkande 3,

1997/98:Bo226 samt 1997/98:Bo227 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Till de? och

slutar med ?hänvisning härtill? bort ha följande lydelse:

Varje år berörs 20 000-25 000 barn av att deras föräldrar skils. Med avseende

på de svårigheter som följer för barnen av detta finns det all anledning för

samhället att stödja både barn och föräldrar i denna situation. Utskottet delar

förslaget i Vänsterpartiets familjepolitiska motion om att rätten till fullt

bostadsbidrag bör omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa.

Det är naturligtvis viktigt att barnen efter en separation har möjlighet att

upprätthålla en tät och naturlig kontakt med båda sina föräldrar. Det

förutsätter bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan har råd med var sin bostad

som är tillräckligt stor för att medge att barnen vistas hos dem. För att

tillförsäkra föräldrarna detta bör därför bostadsbidragsreglerna ändras så att

det s.k. särskilda bidraget utgår till båda föräldrarna efter en skilsmässa. En

sådan regeländring skulle också lösa de problem som i dag kan uppstå som en

följd av folkbokföringsreglerna. Det händer att barn där föräldrarna har

gemensam vårdnad inte får folkbokföras på den nya adress dit den ena föräldern

flyttat - detta trots att barnet till övervägande del vistas hos denna

förälder. En följd av detta är att den förälder där barnet i realiteten bor

inte får fullt bostadsbidrag, medan den förälder där barnet vistas en mindre

del av tiden får detta.

Vad utskottet nu med anslutning till Vänsterpartiets familjepolitiska motion

1997/98:So677 yrkande 9 anfört om bostadsbidragen vid skilsmässa bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So677 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ?Utskottet har?

och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vad som i motion 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 anförs om

behovet av att bredda underlaget för samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet

har alltför länge negligerats i den fysiska planeringen och vid utformningen av

bostäder. Detta har bidragit till att bostadsområden har byggts med brister i

olika avseenden. Det kan handla om att barnens behov inte tillräckligt beaktats

eller att kollektivtrafiken inte utformats på ett bra sätt. Opraktiskt

utformade bostäder, för få grönytor och mötesplatser är andra exempel på

brister i planeringen som sannolikt delvis beror på att kvinnornas erfarenheter

inte tillräckligt beaktats. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att formerna

för den fysiska planeringen läggs om så att inte misstagen upprepas i

framtiden. Detta kan ske på olika sätt, bl.a. genom att kvinnoorganisationerna

blir remissinstanser i planfrågor. Det är också nödvändigt att ta fram mer

kunskap om hur kvinnornas erfarenheter skall tas till vara i stads- och

regionplaneringen. Forskningen inom detta område bör därför förstärkas.

Utskottets överväganden om forskningen avseende jämställdhetsaspekterna på

den fysiska planeringen bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo523 (c)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen

att riksdagen med anledning av 1997/98:Bo523 (c) yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Det är? och

slutar med ?det avstyrks? bort ha följande lydelse:

Den hittillsvarande forskningen om sambandet mellan den byggda miljön och vår

hälsa har till helt övervägande del avsett hur olika miljöfaktorer påverkar vår

fysiska hälsa. En forskning med detta innehåll är också ett betydelsefullt led

i strävandena att eliminera eller åtminstone minska de hälsoproblem m.m. som

beror på vår närmiljö. Som framhålls i motion 1997/98: Bo539 (c) är dock ett i

detta sammanhang förbisett forskningsområde vilka effekter den byggda miljöns

estetiska utformning har på vår fysiska och psykiska hälsa. De få

forskningsresultat som finns på området visar dock att det finns ett påtagligt

samband mellan gestaltningen av närmiljön och barns utveckling och hälsa. Det

finns enligt utskottets mening skäl att intensifiera forskningen på området. I

enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo539 (c) bör sålunda

forskningsinsatser med denna inriktning prioriteras vid fördelning av

tillgängliga forskningsmedel. Vad utskottet nu med anledning av motionens

yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande boendemiljö och människors hälsa

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Även det? och

slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

Forskningen kring parker och grönområden i vår byggda miljö - s.k.

grönyteforskning - är av strategisk betydelse för att uppnå en miljöanpassad

stadsutveckling. Kunskaperna om hur parker och natur kan bibehållas och

utvecklas behöver därför fördjupas. Det bör enligt utskottets mening ske genom

att grönyteforskningen koncentreras till Byggforskningsrådet. I samband därmed

bör rådet tilldelas ytterligare resurser bl.a. genom att medel överförs från de

andra forskningsorgan som i dag stöder forskning på området. Exempel på

forskningsområden som härvid förtjänar att uppmärksammas är hur grönytorna kan

bidra till en hållbar stadsmiljöutveckling efter kretsloppsprinciper,

betydelsen av grönområden och parker för människors hälsa och välbefinnande

samt hur skötseln kan ske så att kostnaderna sänks utan att områdenas

skönhetsvärden minskar.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 10

anfört om ?grönyteforskning? bör riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande forskningen om grönområden i den byggda miljön

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 53 slutar med ?anses erforderligt? bort ha följande lydelse:

Samtidigt som den svenska bostadsproduktionen ligger på sin lägsta nivå i

modern tid fortsätter produktionskostnaderna att ligga på en hög nivå. Detta

förhållande visar enligt utskottets mening på ett tydligt sätt att konkurrensen

på området inte fungerar tillfredsställande. Vad som erfordras är därför

åtgärder som bidrar till att ge förutsättningar för en konkurrens på lika

villkor på marknaden. Som framhålls i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203

är det angeläget att byggkostnadsdelegationen i sitt arbete tar sådana

initiativ m.m. att konkurrensen kan förbättras och så att

produktionskostnaderna därmed kan sänkas. Det innebär bl.a. att erforderliga

utredningsinsatser måste genomföras skyndsamt och följas av förslag till

åtgärder.

Vad utskottet nu med anledning av Centerpartiets partimotion 1997/98: Bo203

yrkande 10 samt motion 1997/98:A203 (c) yrkande 8 förordat om att åtgärder för

att förbättra konkurrensen på byggmarknaden m.m. bör riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande konkurrens på byggmarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo203 yrkande 10 och

1997/98:A203 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?anses föreligga? bort ha följande lydelse:

Som anförs i Centerpartiets partimotion 1997/98:Bo203 torde ROT-avdraget

bidragit till att delar av den ?svarta? arbetsmarknaden omvandlats till laglig

verksamhet. Det är dock angeläget att få denna bild bekräftad och att även i

övrigt genomföra en systematisk genomgång av ROT-avdragets effekter. Riksdagen

bör därför i enlighet med förslaget i c-motionen begära att regeringen låter

genomföra en utredning med denna inriktning. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande en utredning om ROT-avdragets effekter

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo203 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulf

Björklund (kd) och Peter Weibull Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ?I mitten? och

på s. 54 slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse:

Hur ärendefördelningen skall göras mellan olika departement och olika

statsråd är en fråga som regeringen självständigt har att avgöra. Ett

riksdagens tillkännagivande i frågan bör av principiella skäl därför inte komma

i fråga. Motion 1997/98:Bo213 (s) avstyrks.

Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Peter Weibull

Bernström (m) anför:

Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater

och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster

avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18

(dvs. moment 1 i hemställan till detta betänkande). I detta särskilda yttrande

redovisar vi emellertid kortfattat den del av vår politik som berör

utgiftsområde 18.

För budgetåret 1998 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion

besparingar i förhållande till regeringsförslaget på de anslag som redovisas

nedan. Vi vill i sammanhanget erinra om att besparingarna på bl.a.

räntebidragen och bostadsbidragen har kompenserats genom förslag om sänkningar

av fastighetsskatten och andra skatter. Dessa frågor behandlas dock inte av

bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra förslag är att minska den statliga

regleringen av bostadssektorn och öka inflytandet för den enskilde. Dagens

statliga styrning genom stöd, bidrag och olika regelverk skall alltså ersättas

med ett system där det är den boendes önskemål och behov som i första hand blir

bestämmande. I korthet innebär våra förslag avseende utgiftsområde 18 följande.

A 1 Boverket

Vi anser att den avreglering av bostadsmarknaden som den förra borgerliga

regeringen inledde bör fullföljas. Förslag med denna inriktning har lagts fram

i motioner från Moderata samlingspartiet. En avreglering kommer också radikalt

att minska behovet av den verksamhet som bedrivs vid Boverket. Under budgetåret

1998 är det enligt vår mening möjligt att minska anslaget till verket med drygt

42 miljoner kronor.

A 2 Räntebidrag m.m.

I Moderata samlingspartiets motioner föreslås att besparingar på räntebidragen

genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan omställning kan

påbörjas omedelbart och ligger väl i linje med den långsiktiga omläggning av

bostadspolitiken som även i övrigt måste genomföras. Besparingen på 800

miljoner kronor uppnås genom att avtrappningstakten ökar för räntebidraget till

fastigheter som uppbär stöd enligt de före år 1993 gällande bidragsvillkoren.

A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

Bostadskreditnämndens administrationskostnader för nya garantiåtaganden

finansieras genom avgifter. Vi anser att motsvarande ordning också borde

tillämpas för äldre garantier. Detta leder till att anslaget för

bostadskreditnämndens förvaltningskostnader blir obehövligt och ger en

besparing på statsbudgeten med över 12 miljoner kronor.

A 10 Bostadsbidrag

Den självklara utgångspunkten är naturligtvis att varje människa som har

heltidsarbete skall kunna leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som

betalar skatt inte skall behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver

bidrag inte heller skall betala skatt. På sikt bör alltså bostadsbidragen

avskaffas och ersättas med avdrag på skatten. I avvaktan på att en sådan mera

rationell ordning kan införas finns det enligt vår mening anledning att justera

de regler som i dag gäller för bidragen.

Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att

ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi vidhåller denna uppfattning. Det

innebär att en besparing på 600 miljoner kronor kan göras på anslaget till

bostadsbidrag.

De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari

1997 har tyvärr visat sig få exakt de negativa konsekvenser för många hushåll

som vi tidigare varnat för. Redan förra hösten föreslog vi också i en motion

att reglerna skulle ses över i vissa väsentliga avseenden. På en enda av dessa

punkter har regeringen gått oss till mötes. Det gäller dubbelräkningen av

räntebidragen som upphör fr.o.m. år 1998. Detta är dock inte tillräckligt. Som

föreslås i motioner från Moderata samlingspartiet bör följande ändringar träda

i kraft redan år 1998.

- hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostsadsbidraget,

- ytnormen avskaffas samt

- barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om den inte kan

användas för att täcka del av bostadskostnaden.

För att inte ytterligare söka statens utgifter bör de regeländringar vi

föreslår finansieras inom bostadsbidragssystemet. Det kan förslagsvis ske genom

att de utgående bostadsbidragen minskas med 120 kr per månad för alla

bidragstagare.

C 1 Länsstyrelserna

Under den förra moderatledda regeringen påbörjades en process mot en ökad

avreglering. Denna förändring har nu inte bara avstannat, utan den har genom

alla s.k. återställare i stället börjat gå bakåt. Det finns enligt vår mening

därför all anledning att genomföra avregleringar på bl.a. det

bostadsadministrativa området. Den effektivisering av verksamheten som detta

ger upphov till innebär att betydande besparingar kan göras på anslaget redan

för nästa budgetår. Vi har i vår motion om anslagsfördelningen för

utgiftsområde 18 beräknat besparingen till 230 miljoner kronor.

D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket

Även om Lantmäteriverket redan i dag finansierar en betydande del av sin

verksamhet genom avgifter är det vår bedömning att det finns utrymme för en

ökad avgiftsfinansiering inom verkets ansvarsområde. Denna ökning bör dock inte

komma till stånd genom att avgifterna ökas på de tjänster m.m. som verket i dag

erbjuder, utan den bör i första hand ske genom avgiftsbeläggning av tjänster

som i dag inte är belagda med avgift. En förutsättning för att dessa tjänster

skall kunna avgiftsbeläggas är att avgiften står i rimlig relation till den

nytta brukaren har av den. Genom en sådan ökad avgiftsfinansiering bör

anslagsbehovet för verket bli 30 miljoner kronor lägre än vad regeringen räknat

med.

E 1 Stöd till investeringsprogram

Vi avvisar helt detta nya stöd på över 5 miljarder kronor för perioden

1998-2000 varav 800 miljoner kronor för nästa budgetår. Investeringsprogrammen

är ett uttryck för traditionell socialdemokratisk bidragspolitik som riskerar

att snedvrida konkurrensen och leda till dyra felinvesteringar. Stödet kan

också ses som en del i det batteri av nya bidragsformer som s-regeringen sett

sig tvungen att införa i samband med beslutet om förtida avveckling av

kärnkraften. Moderata samlingspartiet som motsatt sig detta beslut avvisar

självfallet även den misshushållning med statliga medel som bidragen riskerar

att leda till.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 - inriktningen av

de lokala investeringsprogrammen

Rigmor Ahlstedt (c) anför:

Centerpartiet står tillsammans med regeringen bakom de förslag som lagts fram i

budgetpropositionen. Detta gäller givetvis även anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 och förslaget att inrätta ett stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. I vår partimotion 1997/98:Jo784

har vi emellertid lagt fram vissa kompletterande förslag om inriktningen av

stödet till lokala investeringsprogram. Vi föreslår således att 10 miljoner

kronor årligen bör avsättas för arbetet med lokala Agenda 21-program och att 50

miljoner kronor per år används för sanering av miljöskadade områden. Dessutom

anser vi att medel från investeringsprogrammen tillfälligt bör kunna användas

för skydd av skogsmark i avvaktan på att en fond för ändamålet hunnit byggas

upp.

Eftersom förslagen om användningen av medlen för de lokala

investeringsprogrammen av utskottet behandlas i avsnittet om

anslagsfördelningen för budgetåret 1998 (moment 1 i hemställan) har det inte

varit möjligt för mig att reservera mig till förmån för vår partimotion och

samtidigt delta i utskottsmajoritetens ställningstagande till

anslagsfördelningen i övrigt. Jag vill dock understryka att vi vidhåller den

förordade användningen av medlen för lokala investeringsprogram. Det kan också

noteras att utskottet gör bedömningen att förslagen om att prioritera vissa

åtgärder inom ramen för investeringsprogrammen synes ligga väl i linje med de

kriterier som ställts upp för bedömningen av ansökningar om medel. Jag

förutsätter därför att lokalt Agenda 21-arbete, sanering av miljöskadade

områden samt skydd av skogsmark kommer att kunna ges stöd såsom föreslås i

Centerpartiets partimotion.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

Owe Hellberg (v) anför:

Jag har avstått från att delta i utskottets beslut om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 18 för budgetåret 1998. Även under förra årets budgetbehandling

såg jag mig tvungen att avstå från att delta i motsvarande beslut. Mitt

ställningstagande beror på att riksdagens nya ordning för budgetberedning har

gjort det omöjligt för mig att avge en reservation till förmån för de förslag

till anslagsfördelning som finns redovisade i Vänsterpartiets partimotion

1997/98:Bo232. Beredningsordningen innebär att jag för att avge reservation

måste lägga fram ett helt nytt förslag om anslagsfördelningen som utgår från

regeringens sparförslag inom bostadsutskottets beredningsområde. Detta är inte

möjligt eftersom Vänsterpartiet förordar en annan fördelningspolitisk profil på

besparingarna på statsbudgeten. Vårt ekonomisk-politiska förslag om

statsbudgeten för år 1998 ger således utrymme för vissa angelägna

bostadspolitiska satsningar.

Vänsterpartiet stod från början ensamt i sin kritik mot beslutet att införa

de former för beredningen av budgeten som tillämpades för första gången under

förra hösten. Det har visat sig att våra invändningar mot nyordningen varit

befogade. Kritiken mot den nya beredningsordningen har successivt tilltagit

sedan föregående år. Riksdagsledamöter från flera andra partier instämmer

numera i vår bedömning.

Invändningar kan riktas mot budgetberedningsprocessen i en rad avseenden.

Genom att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg - först bestäms ett

utgiftstak för respektive utgiftsområde och därefter anslagsfördelningen inom

utgiftsområdet - kommer i praktiken förslag om satsningar inom respektive

utgiftsområde som går utöver regeringens förslag inte i sak att prövas i

fackutskotten. Denna ordning är givetvis helt otillfredsställande. Det är inte

rimligt att flera partier i praktiken ställs utanför möjligheten att få sina

anslagsförslag prövade av riksdagen. Det kan för övrigt noteras att i detta

betänkande har förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet även Moderata

samlingspartiet funnit det meningslöst att delta i utskottets budgetbeslut.

Detta trots att riksdagens beredningsordning möjliggör för Moderaterna att

hävda sina förslag i en reservation eftersom man vill spara ännu mer än

regeringen på utgiftsområde 18.

Vad gäller beredningsprocessen i bostadsutskottet har dessutom riksdagens

beslut om utgiftsramar måst föregripas. De preliminära ställningstagandena i

utskottet till olika anslagsförslag har således skett under förutsättning av

att regeringens förslag om utgiftstak skall gälla - detta trots att riksdagen

vid utskottets beredning av anslagsfördelningen ännu inte hade fattat beslut i

frågan. Riksdagsbeslutet i frågan fattades visserligen före justeringen av

detta betänkande, men efter att det faktiska beredningsarbetet i

bostadsutskottet avslutats.

Mot den redovisade bakgrunden deltar jag således inte i utskottets beslut

under moment 1 i hemställan. Jag vill i stället hänvisa till det sammanhållna

och fullt ut finansierade förslag om anslagsfördelning som finns redovisat i

Vänsterpartiets partimotion. Sammanfattningsvis innebär detta förslag följande

vad avser de olika anslagen inom utgiftsområde 18.

A 10 Bostadsbidrag

De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som trädde i kraft vid ingången

av år 1997 har för många hushåll inneburit helt oacceptabla försämringar. Det

är också av denna anledning som Vänsterpartiet vill öka på anslaget till

bostadsbidrag med 675 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att kunna

förstärka bidragen för de mest utsatta hushållen. I Vänsterpartiets partimotion

1997/98:Bo232 presenteras också ett förslag till hur detta skall åstadkommas

redan fr.o.m. år 1998. Förslaget har i korthet följande huvudpunkter.

- det särskilda bidraget behålls oförändrat också för familjer med fyra eller

flera barn,

- hushåll där den ene studerar och saknar annan inkomst än studiebidraget blir

bidragsberättigade på samma villkor som ensamstående med barn samt

- bostadsbidrag skall kunna utgår till alla studerande som har rätt till

studie-medel oavsett ålder.

Utöver dessa förbättringar måste bostadsbidragen dessutom ses över med avseende

på möjligheterna att förbättra dem för de ungdomar som har låga inkomster och

inte studerar. Dessutom måste möjligheterna att justera upp bidragen med hänsyn

till att löne- och hyresutvecklingen ses över - detta för att inte urholka

värdet av bidragen ytterligare. Översynen måste ske skyndsamt så att

erforderliga regeländringar kan träda i kraft redan år 1998.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Vänsterpartiet välkomnar givetvis initiativ om stöd till åtgärder som ökar den

ekologiska hållbarheten i samhället. Vi har under en följd av år verkat för att

sådana åtgärder skall komma till stånd i stor skala och lägger även i år fram

ett flertal förslag med denna inriktning. Vår principiella inställning till

satsningar inom området innebär emellertid inte att vi okritiskt ställer oss

bakom varje förslag om stöd till ekologiska satsningar. När det gäller

regeringens förslag om stöd till lokala investeringsprogram finns det skäl att

rikta kritik mot de föreslagna formerna för stödet. De invändningar mot

regeringsförslaget som vi har fört fram i vår partimotion är i korthet

följande.

För att finansiera stödet till investeringsprogrammen har man gjort

neddragningar av andra anslag till miljöåtgärder. Detta är givetvis inte

acceptabelt. Satsningen på den nya stödformen görs utan att erfarenheterna av

tidigare närliggande satsningar hunnit tas till vara. Det är dessutom oklart

hur de nya bidragen kommer att få användas i förhållande till andra stöd

(krets-loppsmiljarden, energibidragen, EU-fonder m.m.).

Vi vänder oss också mot att stödet skall fördelas av regeringen i stället för

av de myndigheter som har kompetens inom området. Detta kan i värsta fall leda

till stora felsatsningar eller till att stödet används i politiska syften. Det

finns också risk för att regeringens fördelningsmodell för stödet leder till

snedvridning av konkurrensen och till att kommunernas förmåga att framställa en

omfattande projektansökan tillmäts för stor betydelse.

Den föreslagna modellen för stödet kan också ha vissa fördelar. Vi tycker att

det kan finnas skäl att pröva regeringsförslaget, fast i betydligt mindre

skala. I vår partimotion har vi därför föreslagit att anslaget räknas ned och

att mer pengar i stället satsas på andra angelägna miljösatsningar. Vi har

bl.a. förordat att medlen skall omfördelas till de miljösatsningar inom

byggsektorn som beskrivs nedan. En sådan tydligare styrning av medlens

fördelning är antagligen nödvändig för att garantera att bygg- och

bostadssektorn skall få del av miljösatsningarna i tillräcklig omfattning.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

Under denna rubrik har utskottsmajoriteten behandlat och avstyrkt förslag från

Vänsterpartiet om fyra nya stödformer inom mycket angelägna områden. Avslaget

motiveras med att medel för satsningarna inte finns. I motioner från

Vänsterpartiet har det emellertid redovisats hur utrymme för stöden kan skapas

genom bl.a. olika omdisponeringar. Jag vidhåller därför att det under

budgetåret 1998 hade varit fullt möjligt att inrätta följande stödformer som

finns utförligare beskrivna i vår partimotion 1997/98:Bo232:

Ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande inom en ram av 400 miljoner kronor

för budgetåret 1998. Stödet skulle användas till en rad åtgärder i syfte att

medverka till en utveckling mot ekologiskt hållbara boendemiljöer. Det kan

gälla allergisanering, utbyte av miljöfarliga byggmaterial eller ej

återvinningsbara material, energieffektivisering, åtgärder på va-sidan m.m.

Stödet var avsett att hanteras av en myndighet som har kompetens på området,

nämligen Boverket. Därigenom undviks de risker för felsatsningar och politiska

avvägningar som finns vad gäller de lokala investeringsprogrammen.

Stöd till solvärmeanläggningar inom en ram av 40 miljoner kronor för

budgetåret 1998. Vi anser att det finns starka skäl för ett fortsatt statligt

stöd på detta område. Solvärmeanläggningarna utgör en mycket miljövänlig

uppvärmningsform. Tekniken är under utveckling och kan om några år lämna ett

betydande bidrag i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.

Stöd till tillgänglighetsskapande åtgärder inom en ram av 40 miljoner kronor

för budgetåret 1998. Boverket har utrett och lämnat förslag om hur man med

enkla åtgärder kan förbättra tillgängligheten för människor med

funktionshinder: Regeringen har emellertid ännu inte velat ta något inititativ

till att åtgärderna kommer i gång. Vi anser att det behövs ett stimulansbidrag

till enklare åtgärder, avfasning av trottoarkanter m.m. Detta är naturligtvis

ingen långsiktig lösning på tillgänglighetsproblemet utan vi förutsätter att

regeringen återkommer med ett lagförslag i frågan.

Investeringsstöd för nyproduktion inom en ram av 600 miljoner kronor för

budgetåret 1998. Stödet behövs för att en produktion av flerbostadshus skall

komma i gång på de orter där behoven är som störst. Dagens låga nivå på

nyproduktionen leder både till bostadsbrist och till att kompetensen inom

byggbranschen riskerar att försvinna. Som villkor för stödet bör krav ställas

på miljöriktigt utförande och att ett hyrestak införs.

4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998

Per Lager (mp) anför:

Miljöpartiets förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 framgår av

vår partimotion 1997/98:Bo216. Den anslagsfördelning som vi har förordat

förutsätter emellertid en större ram för utgiftsområdet än vad regeringen

föreslagit i budgetpropositionen.

Riksdagen har nyligen beslutat att fastställa regeringens förslag om

utgiftsram. Den nya beredningsordningen för budgetarbetet innebär i detta fall

att jag antingen måste föreslå en ny anslagsfördelning som ligger inom den ram

som riksdagen fastställt, eller avstå från att delta i utskottets beslut om

anslagen för budgetåret 1998.

Jag har inte funnit det möjligt att inom den alltför snäva ram som nu

beslutats för utgiftsområdet föreslå en ny anslagsfördelning. Av detta skäl

avstår jag alltså från att delta i utskottets anslagsbeslut (moment 1). I

stället redogör jag nedan kortfattat för de ändringsförslag för utgiftsområde

18 som vi lagt fram i vår partimotion.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Vi har i vår partimotion 1997/98:Bo216 föreslagit att 10 miljoner kronor extra

skall satsas på radonsanering nästa år. Det är inte rimligt att kända

radonfällor tillåts vara kvar trots att det sedan länge är klarlagt att radon i

byggnader och i dricksvatten varje år leder till ett stort antal människors för

tidiga död. Vi tycker att det är hög tid att ta radonproblemet på större

allvar.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

Vi tycker att det är bra att regeringen lägger fram ett förslag om en större

satsning på åtgärder med ekologisk inriktning. Två invändningar kan dock göras.

Den ena är att sysslesättningsfrågorna verkar vara en viktig utgångspunkt när

man skall fördela stödet. Miljöpartiet anser att de miljömässiga övervägandena

självklart skall avgöra vad man skall satsa på. Den andra invändningen är att

den nya stödformen tilldelas stora resurser samtidigt som nedskärningar görs på

de ordinarie anslagen till olika miljöåtgärder. Vi har därför föreslagit att

anslaget för investeringsprogrammen minskas något och att medel i stället förs

över till Naturvårdsverket och den verksamhet som verket stöder.

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 18

I detta avsnitt i betänkandet behandlas vårt förslag om ett anslag på 300

miljoner kronor för allergisanering. Tyvärr avstyrker utskottet förslaget.

Detta är mycket beklagligt eftersom behovet av åtgärder i framför allt ?sjuka?

skolor och daghem är mycket stort. Omsorgen om barnens hälsa borde gå före allt

annat. Vi kommer därför att fortsätta att kräva ökade satsningar på barnens

hälsa och miljö.

5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000

Owe Hellberg (v) anför:

Vänsterpartiet har i sin partimotion 1997/98:Bo232 föreslagit att medel skall

avsättas under 1998 för bl.a. ett ombyggnadsstöd till ekologiskt byggande och

ett investeringsstöd för nyproduktion. I samma motion finns även ett förslag

om att riksdagen skall fatta ett beslut om att 2 miljarder kronor skall

avsättas vardera åren 1999 och 2000 för insatser på dessa områden. Vad gäller

budgetåren efter 1998 har jag emellertid valt att inte nu föra vårt förslag

vidare i en reservation. Eftersom en bostadspolitisk proposition har utlovats

till början av år 1998 finns det skäl att avvakta med de långsiktiga

ställningstagandena till riksdagsberedningen av denna. I detta sammanhang

kommer Vänsterpartiet däremot självklart hävda sin principiella inställning att

ett statligt stöd till bostadsproduktionen behövs även efter år 1998.

6. Bostadspolitikens inriktning och utformning

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)

anför:

När den bostadspolitiska utredningen tillsattes gavs den en parlamentarisk

sammansättning för att om möjligt skapa en bred majoritet kring de förslag som

utredningen skulle arbeta fram. Detta lyckades också så till vida att de sex

riksdagspartier som vi företräder (s, c, fp, v, mp, kd) står bakom väsentliga

delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet avslutades hösten

1996 har vi i vårt agerande på det bostadspolitiska området haft som en

förutsättning att en bostadspolitisk proposition med utredningens förslag som

grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar framtid. Vi har därför varit

återhållsamma med att lägga fram förslag på områden där vi i utredningen varit

eniga. Vårt tålamod har dock prövats genom att en proposition har låtit vänta

på sig. Regeringens passivitet har helt enkelt gjort det nödvändigt att föra

fram förslag på flera områden som omfattas av utredningens slutbetänkande -

detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens arbete. Under arbetet med

utskottets betänkande har det emellertid framkommit att regeringen nu avser att

i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk proposition. Även om kritik i och

för sig kan riktas mot att arbetet tagit alltför lång tid är det samtidigt bra

att klarhet om tidsplanen nu vunnits.

Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska

utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är

nära förestående har vi nu avstått från att föra våra förslag om

bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står vi dock

fast vid våra ståndpunkter. När det gäller vissa detaljfrågor har vi i

förekommande fall från de olika partierna valt att lyfta fram dessa genom

reservationer. Det är vår avsikt att återkomma till de mera övergripande

bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen.

7. Bostadsförsörjningen

Owe Hellberg (v) anför:

Bostadspolitikens inriktning och utformning

När den bostadspolitiska utredningen tillsattes var den uttalade målsättningen

att den skulle lägga fram ett förslag som hade en så stor uppslutning som

möjligt. Det var också av detta skäl som den gavs en parlamentarisk

sammansättning. I utredningen skapades också en bred majoritet genom att utöver

Vänsterpartiet ytterligare fem av riksdagens partier (s, c, fp, mp, kd) står

bakom väsentliga delar av utredningens slutbetänkande. Sedan utredningsarbetet

avslutades hösten 1996 har Vänsterpartiet i sitt agerande på det

bostadspolitiska området utgått från att en bostadspolitisk proposition med

utredningens förslag som grund skulle föreläggas riksdagen inom en snar

framtid. Vi har från vår sida därför varit återhållsamma med att lägga fram

förslag på områden där utredningen varit enig. Regeringens oförmåga har dock

gjort att en proposition har dröjt på ett helt oacceptabelt sätt. Det har

därför varit nödvändigt att föra fram förslag på flera områden som omfattas av

utredningens slutbetänkande - detta bl.a. för att försöka påskynda regeringens

arbete. Under arbetet med utskottets betänkande har det emellertid framkommit

att regeringen nu avser att i början av 1998 avlämna en bostadspolitisk

proposition. Även om kritik i och för sig kan riktas mot att arbetet tagit

alltför lång tid är det samtidigt bra att klarhet om tidsplanen nu vunnits.

Med avseende på den samstämmighet som råder kring bostadspolitiska

utredningens förslag och till att en proposition baserad på detta förslag är

nära förestående har jag nu avstått från att föra våra förslag om

bostadspolitikens inriktning och utformning m.m. vidare. I sak står jag dock

fast vid de ståndpunkter som kommer till uttryck i Vänsterpartiets partimotion

1997/98: Bo231. I fråga om bostadspolitikens utformning och inriktning innebär

det bl.a. att jag anser en ny bostadssocial utredning bör tillsättas och att

krav på obligatoriska kommunala boendeplaneringsprogram knutna till

översiktsplaneringen skall införas. I flera s-motioner förs också fram förslag

som ligger i linje med de bostadspolitiska strävanden som jag och

Vänsterpartiet står för. Det gäller förslaget i motionerna 1997/98:Bo206 (s)

och 1997/98:Bo509 (s) om ett nytt ROT-program och stöd till nyinvesteringar,

förslaget i motion 1997/98:Bo212 (s) om att kompensera bonde i hyres- och

bostadsrätt för egnahemsägarnas ränteavdrag samt förslaget i motion

1997/98:Bo222 (s) om att den bostadspolitiska propositionen skall innehålla

förslag om hur bostadslösheten skall kunna elimineras och hur en jämlik

bostadspolitik skall utformas.

Det är min och Vänsterpartiets avsikt att återkomma till de mera övergripande

bostadspolitiska frågorna när den aviserade propositionen förelagts riksdagen.

När det gäller vissa detaljfrågor har jag dock i några fall valt att lyfta fram

dessa genom reservationer.

Åtgärder för att motverka boendesegregation

Det är enligt min mening ställt utom allt tvivel att det behövs kraftiga

insatser från samhället för att komma till rätta med de problem som i dag finns

i utsatta bostadsområden. De åtgärder som hittills vidtagits har uppenbarligen

inte varit tillräckliga. Det är därför bra att regeringen i årets

budgetproposition föreslår att 500 miljoner kronor skall avsättas för stöd till

utveckling av utsatta bostadsområden under perioden 1998-2000. Enligt min

mening är dock detta stöd bara att betrakta som ett första steg. Jag vill

erinra om att Bostadspolitiska utredningen konstaterar att åtgärder som

förbättrar levnadsvillkoren i utsatta bostadsområden måste ges högsta prioritet

inte bara inom bostadspolitiken, utan inom alla politikområden. Utredningen

lämnar också ett förslag om att staten skall stödja kommunala

utvecklingsprogram för utsatta bostadsområden genom ett bidrag som motsvarar

hälften av kostnaden för programmen. Stöden för utvecklingsprogrammen skall

enligt förslaget finansieras med medel från flera politikområden.

Bostadspolitiken föreslås bidra med 500 miljoner kronor per år under

treårsperioden 1998-2000 och med 1 miljard kronor per år under den följande

tioårsperioden 2001-2010. Utredningens förslag innebär sålunda att medel

tillförs våra utsatta bostadsområden i en helt annan utsträckning än vad som nu

är fallet. Jag har i mitt ställningstagande till de nu aktuella förslagen

utgått från att bostadspolitiska utredningens förslag - som alltså stöds av en

bred majoritet av riksdagens partier - kommer att föreläggas riksdagen i den

nära förestående bostadspolitiska propositionen.

Bosparande

Det är min och Vänsterpartiets uppfattning att det är viktigt att få till stånd

ett ett ökat bosparande. En förutsättning för ett premierat bosparande är dock

att det knyts till alla upplåtelseformer. Det innebär att också den som bor i

hyresrätt skall kunna få lägre boendekostnad genom ett eget bosparande i samma

utsträckning som den som bor i bostads- eller äganderätt.

ROT-avdragets effekter

Det är mycket tveksamt om ROT-avdraget har haft de positiva effekter som det

tillskrivs i bl.a. den c-motion som utskottet behandlar i detta avsnitt.

Visserligen kan det ha bidragit till att en del byggåtgärder flyttat över från

den svarta sektorn, men samtidigt rymmer själva avdragskonstruktionen i sig

risker för andra former av fusk. Det finns således indikationer på att icke

avdragsgilla materialkostnader i fakturor brukar förvandlas till avdragsgilla

arbetskostnader. Det är också olyckligt att stödformen hanteras av

skattemyndigheterna som inte har tillräcklig kompetens i byggfrågor. Ett

statligt stöd till ROT-åtgärder borde i stället hanteras av en myndighet med

sådan kompetens, nämligen Boverket. Stödet borde också riktas bättre mot

särskilt angelägna åtgärder och kombineras med olika miljökrav. Det kunde i och

för sig finnas skäl att i en utvärdering få dessa invändningar mot ROT-avdraget

belysta. I första hand bör den bostadspolitiska propositionens förslag när det

gäller ombyggnadsstödets utformning och omfattning efter år 1998 avvaktas.

Ett bostadsdepartement

Utskottsmajoritetens ställningstagande ger enligt min mening klart uttryck för

att de bostadspolitiska frågorna bör samlas inom ett departement. Förslaget

avvisas endast på den rent formella grunden att regeringsarbetets organisation

är en fråga för regeringen. I sak är det sålunda min och utskottets uppfattning

att bostadsfrågorna i vid mening snarast bör samlas hos ett ansvarigt statsråd.

Jag har därför förutsatt att regeringen kommer att agera för att åstadkomma

detta. På samma sätt som riksdagen håller samman dessa frågor i ett utskott -

bostadsutskottet - bör sålunda regeringen föra dem till ett departement.

Härigenom skulle den samstämmighet i ärendebehandlingen mellan riksdag och

regering som bör eftersträvas öka.

Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets

förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd)

Motion 1997/98: Motionär Yrkande nr

Bo202 Carl Bildt m.fl. (m) 7, 8

Bo205 Sigge Godin (fp)

Bo214 Björn Ericson m.fl. (s)

Bo216 Birger Schlaug m.fl. (mp) 1

Bo218 Ulf Björklund m.fl. (kd) 9-11, 16

Bo224 Knut Billing m.fl. (m) 1-3, 5-9

Bo227 Knut Billing m.fl. (m) 1-5

Bo231 Johan Lönnroth m.fl. (v) 4

Bo232 Johan Lönnroth m.fl. (v) 5, 6[1] , 7-12

Bo301 Liselotte Wågö m.fl. (m)

Bo302 Alf Eriksson m.fl. (s)

Bo528 Christer Eirefelt (fp) 1

Bo536 Erling Bager (fp) 1, 2, 4, 5

Bo548 Thomas Julin m.fl. (mp) 1

Fi510 Anne Wibble m.fl. (fp) 3

Jo523 Eva Goës m.fl. (mp) 4

Jo775 Johan Lönnroth m.fl. (v) 3

Jo784 Olof Johansson m.fl. (c) 3, 27, 33

Kr270 Birger Schlaug m.fl. (mp) 47

**FOOTNOTES**

[1]: Detta yrkande i motsvarande del.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Beloppen anges i 1 000-tal kronor. Anslaget C 2 är ett obetecknat anslag,

övriga anslag är ramanslag.

-------------------------------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde | Utskottets | |Reservanternas förslag i

förhållande

|

| | | | |till utskottets förslag

|

-------------------------------------------------------------------------------

| |Anslag | förslag | | Res.1 |

Res. 2

|

|

| | | | | (fp) |

(kd)

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Plan-, bygg- och bostadsväsendet

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Boverket: | 120 455 | | |

|

|

| |Förvaltningskostnader | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Räntebidrag m.m. | 12 100 000 | | -2 000 000 |

-1 500 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Vissa äldre låne- och | 8 000 | | |

|

|

| |bidragsstöd för | | | |

|

|

| |bostadsändamål m.m. | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Statens bostadskreditnämnd: | 12 480 | | |

|

|

| |Förvaltningskostnader | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Statens bostadskreditnämnd: | 1 500 000 | | |

|

|

| |Garantiverksamhet | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|6 |Byggforskningsrådet: | 22 779 | | |

|

|

| |Förvaltningskostnader | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|7 |Byggforskning | 164 430 | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|8 |Bidrag till Fonden för fukt-| 60 000 | | |

|

|

| |och mögelskador | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|9 |Bidrag till åtgärder mot | 12 000 | | +20 000 |

|

|

| |radon i bostäder | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|10|Bostadsbidrag | 5 919 600 | | -500 000 |

+1 195 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|11|Bonusränta för | 3 000 | | |

|

|

| |ungdomsbosparande | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|B |Geoteknik

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Geoteknik | 22 555 | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|C |Länsstyrelserna m.m.

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Länsstyrelserna m.m. | 1 646 031 | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Regionala självstyrelseorgan| 12 680 | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|D |Lantmäteriverksamhet

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Förvaltningskostnader för | 416 174 | | |

|

|

| |Lantmäteriverket | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Statens va-nämnd | 5 349 | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|E |Stöd till ekologisk omställning och utveckling

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Stöd till lokala | 800 000 | | -800 000 |

|

|

| |investeringsprogram för | | | |

|

|

| |ekologisk hållbarhet | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet | 22 825 533 | | -3 280 000 |

-305 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

Ledamöterna m, v resp. mp har avstått från att delta i beslutet om

anslagsfördelning. Motiven för detta redovisas i deras särskilda yttranden.

Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i

Gotlands län

4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala

investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället

Innehåll

Sammanfattning........................................1

Propositionerna.......................................2

Motionerna............................................3

Skrivelser m.m.......................................13

Utskottet............................................13

Inledning..........................................13

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 199814

A 1 Boverket: Förvaltningskostnader..............14

A 2 Räntebidrag m.m..............................14

A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader16

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder....16

A 10 Bostadsbidrag...............................17

C 1 Länsstyrelserna m.m..........................20

D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket...22

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet24

Övriga anslag i budgetpropositionen..............28

Motionsförslag om nya anslag inom utgiftsområde 1829

Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 199830

Beslutsunderlaget i budgetpropositionen............31

Bostadsförsörjningen...............................32

Inledning........................................32

Bostadspolitikens allmänna inriktning och utformning33

Allmännyttiga bostadsföretag.....................36

Vissa miljöaspekter på byggande och boende.......40

Åtgärder mot boendesegregation m.m...............43

Ungdomars boende.................................45

Bostadsfinansieringen på längre sikt.............47

Bosparande.......................................49

Bostadsbidragen på längre sikt...................49

Byggnadsforskningens inriktning m.m..............51

Vissa övriga frågor..............................52

Hemställan.........................................54

Reservationer........................................58

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)

(fp) 58

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mom. 1)

(kd) 60

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000

(mom. 2) (mp) 62

4. Höjning av garantiavgiften (mom. 3) (m).........63

5. Beslutsunderlaget i budgetpropositionen (mom. 4) (v)63

6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 6) (m)64

7. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av

allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (m, c, fp, kd)

65

8. Fortsatt tillämpning av reglerna för överlåtelser m.m. av

allmännyttiga bostadsföretag (mom. 7) (mp).........66

9. Utförsäljning av de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 8) (m)67

10. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,

motiveringen) (m)

69

11. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9,

motiveringen) (fp, kd)

69

12. Vissa förslag avseende de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 9)

(v) 69

13. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10,

motiveringen) (m)..................................71

14. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (c)71

15. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (mp)72

16. Vissa miljöaspekter på byggande och boende (mom. 10) (kd)73

17. Åtgärder för att motverka boendesegregation (mom. 11, motiveringen)

(m) 73

18. Ungdomars boende (mom. 12, motiveringen) (m)...74

19. Ungdomars boende (mom. 12) (c).................74

20. Ungdomars boende (mom. 12) (kd)................75

21. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (m)75

22. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (c)76

23. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (mp)77

24. Bostadsfinansieringen på längre sikt (mom. 13) (kd)78

25. Bosparande (mom. 14) (m).......................78

26. Bosparande (mom. 14) (c, mp, kd)...............79

27. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (m)...80

28. Bostadsbidragen på längre sikt (mom. 15) (v)...80

29. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16) (v).....81

30. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 17) (c, fp,

v, mp) 82

31. Boendemiljö och människors hälsa (mom. 18) (c).82

32. Forskningen om grönområden i den byggda miljön (mom. 19) (c)83

33. Konkurrens på byggmarknaden (mom. 20) (c)......84

34. En utredning om ROT-avdragets effekter (mom. 21) (c)84

35. Ett bostadsdepartement (mom. 22, motiveringen) (m, fp, kd)85

Särskilda yttranden..................................85

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (m)85

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 -

inriktningen av de lokala investeringsprogrammen (c)

88

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (v)88

4. Anslagfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1998 (mp)91

5. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1999 och 2000

(v) 93

6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (c, fp, mp, kd)93

7. Bostadsförsörjningen (v)........................94

Bilaga 1: Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i

utskottets förslag respektive i reservationerna 1 (fp) och 2 (kd)

97

Bilaga 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...98

Bilaga 3: Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag100

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-

sexuella sambor...................................100

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag102

3. Förslag till lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad

länsförvaltning i Gotlands län

103

4. Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i

lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i

samhället

104