Bet. 1997/98:BoU3

Bostadsutskottets betänkande

1997/98:BOU03

Naturresurslagen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

BoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 18 motioner från allmänna motionstiden 1997 helt eller

delvis. Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med motivet att vad

i motionerna föreslagits bör behandlas i anslutning till propositionen med

förslag till miljöbalk. Detta regeringsförslag bereds för närvarande av

riksdagen.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer, bl.a om att Sölvbacka strömmar

och Gideälven uppströms Björna skall skyddas mot utbyggnad för kraftändamål

genom att tas in i naturresurslagen. 10 särskilda yttranden har avgivits.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna

1997/98:Bo504 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om definition av begreppet ombyggnad och utbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte bygga om men bygga ut Långforsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hotet mot små vattendrag på grund av beslut i energiomställningen.

1997/98:Bo507 av Elving Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utvidgning av den kommunala vetorätten.

1997/98:Bo514 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det

kommunala vetot även omfattar anläggningar för utbränt kärnbränsle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöbalken och anläggningar för utbränt kärnbränsle,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljökonsekvensbeskrivning skall utföras av oberoende instans,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om delaktighet och Samrådsforum.

1997/98:Bo517 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny prövning av likströmskabeln till Polen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

naturresurslagen att sjökabel av viss storlek skall tillföras som en punkt

bland de anläggningar som skall regeringsprövas enligt 4 kap. 1 §

naturresurslagen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 4 kap. 2 §

naturresurslagen att regeringen inte bara har möjlighet utan i vissa fall

skyldighet att pröva anläggningar som faller utanför 4 kap. 2 §

naturresurslagen men ändå kan antas "få betydande omfattning eller bli av

ingripande beskaffenhet",

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prövning av domstol.

1997/98:Bo526 av Owe Hellberg m.fl. (v, c, fp, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om begreppet miljöanpassad vattenkraft,

2. att riksdagen beslutar att 3 kap. 6 § naturresurslagen får tillägget

"Sölvbacka strömmar" i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till projekt som återställer

Sölvbacka strömmar i ursprungligt skick.

1997/98:Bo529 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

att den snarast kommer med förslag till skydd av Gideälven enligt

naturresurslagen.

1997/98:Bo532 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 3 kap. 7 § naturresurslagen

(NRL) om undantag för nationalstadspark i Uppsala.

1997/98:Bo537 av Dan Ericsson och Ulf Björklund (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skydda

Gideälven uppströms Björna samt Sölvbacka strömmar från vattenkraftsutbyggnad.

1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationalstadsparker.

1997/98:Bo542 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och kulturvärden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning avseende miljöförbättrande åtgärder.

1997/98:Bo544 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att beslutet omprövas i den del som

berör angiven kabelteknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslutet borde föregåtts av prövning enligt 4 kap. 2 §

naturresurslagen.

1997/98:Bo545 av Lennart Beijer (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om information och

miljökonsekvensanalyser av omfattande projekt med betydande miljöpåverkan.

1997/98:Jo730 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beslutsrätt avseende kärnkraftsavfall.

1997/98:Jo731 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddet för vattendrag.

1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att det klart

framgår att biologisk mångfald anges som riksintresse.

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av nationalstadsparker.

1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att epoken av utbyggnad av vattenkraften i älvar och andra i

huvudsak orörda vattendrag i Sverige är avslutad.

1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddet för vattendrag mot exploatering för energiändamål.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Kort redogörelse för uppbyggnaden av naturresurslagen m.m.

Plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli

1987. Bestämmelserna i NRL syftar till att främja en från ekologisk, social och

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och

den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift för NRL är att ange för olika

lagar gemensamma prövningsgrunder som stöd för en allsidig och långsiktig

bedömning av frågor om konkurrens beträffande användning av mark och vatten.

Till lagen har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar

ianspråktagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda skall

bestämmelserna i 2 kap. (de verksamhetsanknutna riktlinjerna) och 3 kap. (de

geografiska riktlinjerna) tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet.

Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är (1 kap. 2 § NRL) bl.a.

PBL, vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen, minerallagen,

kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom denna konstruktion har NRL

kommit att få en central roll beträffande samhällsplaneringen i vid mening. Den

brukar betecknas som en paraplylag. Genom lagen regleras hur avvägningar mellan

olika intressen skall bedömas i ett långsiktigt perspektiv.

I 4 kap. finns regler om tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar m.m.

medan det i 5 kap. finns regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I det

avslutande kapitlet (6 kap.) finns regler om myndigheternas uppgifter och

ansvarsfördelning.

I det förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45) som regeringen i december

1997 överlämnade till riksdagen har regler motsvarande dem som finns i NRL i

huvudsak inarbetats utan väsentliga ändringar.

Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala vetot

I 4 kap. 1 § NRL anges vissa slag av anläggningar som inte får utföras utan

tillstånd av regeringen. Som exempel kan nämnas vissa anläggningar för

kärnteknisk verksamhet och förbränningsanläggningar om anläggningen har en

effekt om minst 200 megawatt. Regeringen kan också, enligt 4 kap. 2 §, pröva

andra anläggningar än sådana som omfattas av kravet på tillstånd enligt 4 kap.

1 § NRL, om anläggningen kan antas få betydande omfattning eller bli av

ingripande beskaffenhet.

Enligt bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket NRL får tillstånd enligt 1

och 2 § lämnas endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Detta brukar

kallas det kommunala vetot. Undantag härifrån finns emellertid i 4 kap. 3 §

andra stycket. Regeringen får i vissa fall lämna tillstånd även om

kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att så sker. Om en anläggning är

synnerligen angelägen från nationell synpunkt får regeringen nämligen lämna

tillstånd även mot en kommuns vilja bl.a. när det är fråga om en anläggning som

avser mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Samma

förhållande gäller också bl.a. beträffande förbränningsanläggningar,

gruppstationer för vindkraft och anläggningar för behandling av miljöfarligt

avfall under förutsättning att anläggningarna är av viss minsta storlek.

I nu redovisad del har reglerna i NRL i huvudsak utan förändringar

inarbetats i miljöbalken.

Regeringen beslöt i maj 1996 tillkalla en nationell samordnare på

kärnavfallsområdet. Hans uppgift är att främja samordningen av de informations-

och utredningsinsatser som kommuner berörda av de studier Svensk

Kärnbränslehantering AB gör avseende lokalisering av kärnbränsle och kärnavfall

finner nödvändiga. I slutet av år 1997 bildades, på initiativ av samordnaren

och de s.k. förstudiekommunerna, ett nationellt MKB-forum på

kärnavfallsområdet. Syftet är att därigenom skapa samförstånd om vilka frågor

av gemensamt intresse som bör belysas i MKB-arbetet.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Sedan början av 1990-talet gäller att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) skall

finnas vid ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL. Vidare gäller att regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att MKB skall finnas

med vid de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL. De krav som ställs på MKB i NRL är

att den skall ?möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings,

verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med

naturresurser?. För att precisera användningen av MKB har också vissa krav

ställts i förordningen om MKB. Sedan 1995 gäller i vissa fall krav på MKB för

detaljplaner och fördjupade översiktsplaner enligt PBL.

År 1991 undertecknades av länderna i ECE den s.k. Esbokonventionen om MKB i

ett gränsöverskridande sammanhang. Sverige har ratificerat konventionen. Den

trädde i kraft i september 1997.

EG-direktivet 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa

offentliga och privata objekt skall tillämpas för sådana objekt som kan antas

medföra betydande påverkan på miljön. Med projekt avses bl.a. utförande av

byggnads- och anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten samt

andra ingrepp i den naturliga omgivningen.

Kraven på MKB föreslås utökade i förslaget till miljöbalk. Bl.a. föreslås att

allmänhetens inflytande stärks och kommer in i ett mycket tidigt skede i

processen.

Polenkabeln

Regeringen fattade i juli 1997 beslut om att ge koncession enligt ellagen

(1902:71) för etablerandet av en likströmskabel mellan Sverige och Polen. I

samband med detta beslutade regeringen även att inte vidta någon prövning av

kabeln enligt 4 kap. NRL såsom föreslagits av Boverket. Kabelprojektets

landanläggningar bygglovsprövas för närvarande av Karlshamns kommun. En

utförligare beskrivning av den s.k. Polenkabeln finns i näringsutskottets

betänkande 1996/97:NU2.

Prövning enligt 4 kap. 1 § NRL är obligatorisk för vissa särskilt angivna

anläggningar med stor miljö- eller omgivningspåverkan. Sjökabelförbindelser

ingår inte bland dessa. Den senaste förändringen av 4 kap. 1 § NRL gjordes 1990

(1989/90:BoU20). Vid detta tillfälle tillfördes gruppstationer för vindkraft,

lagringsanläggningar för naturgas, anläggningar för behandling av miljöfarligt

avfall samt anläggningar för utvinning av ämnen eller material i områden som

anges i 3 kap. 5 § NRL.

Till skillnad mot förhållandena i NRL, där regeringen ger det formella

tillståndet för en viss verksamhet efter prövning enligt 4 kap. NRL, skall

regeringen enligt miljöbalkspropositionen endast pröva en nytillkommen

verksamhets tillåtlighet. Handläggning och tillståndsgivning i övrigt föreslås

hanteras av sådana regionala miljödomstolar som enligt miljöbalksförslaget bör

inrättas. Dessa skall i övrigt fungera som första instans i ett antal fall samt

som överklagningsinstans i vissa förvaltningsärenden.

Enligt 4 kap. 2 § NRL får regeringen i det enskilda fallet besluta att även

andra anläggningar än de som nämns i 1 § skall prövas enligt 4 kap. NRL. Det

gäller anläggningar som kan antas få betydande omfattning eller bli av

ingripande beskaffenhet. I förarbetena till NRL (prop. 1985/86:3 s. 135 f.)

framgår att frågan om huruvida tillstånd skall uppställas får avgöras från fall

till fall. Vissa allmänna kriterier för prövning anges dock. Tillstånd bör,

enligt propositionen, exempelvis fordras om en anläggning eller verksamhet

orsakar betydande miljöstörningar eller andra betydande ingrepp i naturen.

Verksamhetens art och lokalisering i det enskilda fallet har betydelse när det

gäller att bedöma om tillstånd skall krävas.

Motsvarande bestämmelse om att regeringen i ett visst fall får förbehålla sig

rätten till prövning av sådan verksamhet som inte omfattas av den utökade

obligatoriska tillåtlighetsprövningen återfinns i 17 kap. 3 §

miljöbalkspropositionen. Här görs dock en klarare precisering av i vilka fall

sådant förbehåll kan göras. Dessa är: (1) att verksamheten kan antas få

betydande omfattning eller bli av ingripande slag, (2) att verksamheten kan

antas mer än obetydligt skada naturvärdet inom ett område som förklarats som

särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde och (3) att verksamheten

omfattas av bestämmelserna om anläggning av vattenkraftverk, vattenanläggningar

samt vattenöverledningar för kraftändamål i de älvsträckor som på annan plats i

miljöbalken anges som skyddade och som endast medför obetydlig miljöpåverkan.

Plan för utbyggnad av vattenkraft

Riksdagen beslutade år 1984 om en plan för utbyggnad av vattenkraften (prop.

1983/84:BoU30). Planen reviderades året därefter (prop. 1984/85:120, bet.

1984/85:BoU25). Den reviderade planen omfattade nya projekt, effektivisering

och förnyelse samt byggande av små kraftverk om tillsammans 3,8 TWh/år (TWh =

terawattimmar) i syfte att säkerställa en utbyggnad av vattenkraften om minst

2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet. En del projekt i planen har i praktiken

senare utgått genom avslag på ansökningar enligt vattenlagen (1983:291) och

genom beslut i riksdagen om skydd enligt NRL. I såväl propositioner som

utskottsbetänkanden har framhållits att den omständigheten att projekt finns

upptagna i vattenkraftsplanen inte automatiskt medför att de kan genomföras.

Dessförinnan skall sedvanlig prövning enligt vattenlagen ske. Samma procedur

och samma överväganden skall göras oberoende av om ett projekt finns medtaget i

planen eller ej. Planen utgör inte heller hinder mot att aktualisera projekt

som inte är upptagna i den.

Älvskydd m.m.

Vid tillkomsten av NRL år 1987 lagfästes de s.k. riktlinjerna i den fysiska

riksplaneringen. Dessa som beslöts av riksdagen i början av 1970-talet innebär

att vissa älvar och älvsträckor undantogs från vattenkraftsutbyggnad. Riksdag

och regering har under de senaste 30 åren ägnat stor uppmärksamhet åt frågor

som rör vattenkraftens roll i energibalansen och i samband därmed frågan om

bevarandet av vattenområden och älvsträckor. Vid riksdagsbehandlingen i mars år

1993 av ett regeringsförslag om utökat älvskydd beslöts (prop. 1992/93:80, bet.

1992/93:BoU7) att ytterligare 13 älvar och älvsträckor skulle skyddas från

vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL.

Vattendragsutredningen överlämnade i oktober 1996 sitt slutbetänkande

Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155). VDU:s huvudprincip är att vattendrag som

på nationell nivå speglar ett representativt urval av den naturliga biologiska

mångfalden skall skyddas. Dessutom föreslås att andra för riket viktiga

naturvärden och kulturvärden som är knutna till vattendrag skall skyddas.

Utredningen föreslår att en allmän översyn görs av NRL och att - i avvaktan på

denna - 20 vattenområden förs till 3 kap. 6 § NRL.

Regeringen föreslår att de regler om älvskydd som finns i 3 kap. 6 § NRL

oförändrade tas in i miljöbalken.

Nationalstadsparker

Riksdagen beslutade hösten 1994 om en ändring i NRL - i 3 kap. infogades en ny

7 § - som gick ut på att områden i tätorter och tätortsregioner där

parklandskap, naturmiljöer och bebyggelsemiljöer flätas samman till unika

historiska landskap skall kunna ges ställning som nationalstadsparker. Vid

samma tillfälle inrättades landets första nationalstadspark i området Ulriksdal

- Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner.

Hösten 1996 gav regeringen Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag

för skydd för den del av nationalstadsparken som ligger kring södra

Brunnsviken.

Utredningen om nationalstadsparker lämnade i mars 1996 betänkandet

Nationalstadsparker (SOU 1996:38). Enligt utredningen har sju av landets större

städer sådana stora och i huvudsak oexploaterade centrala markområden att de

skulle kunna motivera förstärkt skydd enligt 3 kap. 7 § NRL.

Dessa områden är i

- Göteborg området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården,

- Malmö Pildammsstråket,

- Uppsala området Uppsalaåsen-Fyrisån,

- Norrköping området kring Motala ström,

- Örebro stråket längs Svartån,

- Helsingborg Landborgspromenaden,

- Trollhättan Älvrummet.

Med hänsyn till att nationalstadsparken som begrepp och skyddsinstrument är

nytt anger utredningen att den har valt ett restriktivt synsätt. Detta har lett

till att utredningen vid sitt slutliga ställningstagande valt att föreslå två

nya nationalstadsparker, nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i Uppsala och

Älvrummet i Trollhättan.

Regeringen meddelade i november 1996 att den önskade två nya

nationalstadsparker, en i Uppsala och en i Trollhättan. De båda kommunerna har

fått regeringens uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att bilda

parkerna.

?Nationalstadsparksregeln? föreslås utan förändring inarbetas i miljöbalken.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas motioner om vissa frågor som rör lagen (1987:12) om

hushållning med naturresurser m.m. (NRL). I flera fall går förslagen i

motionerna ut på att NRL bör ändras eller förtydligas i vissa avseenden. I

några motionsyrkanden förs fram förslag som närmast innebär att vissa regler i

NRL inte bör ändras. I åter några motioner aktualiseras frågor om utformningen

av det s.k. kommunala vetot vid regeringsprövningen avseende tillåtligheten av

vissa industrianläggningar m.m.

Regeringen har i december 1997 förelagt riksdagen en proposition med förslag

till miljöbalk (prop. 1997/98:45). Propositionen har ännu inte behandlats av

riksdagen. Flera av de nu behandlade motionerna har anknytning till detta

förslag. Fördelen att få en sammanhållen behandling av alla motioner om NRL

anser utskottet emellertid större än att skjuta upp vissa av dem för behandling

i samband med miljöbalksförslaget.

Vissa övergripande frågor om NRL

I Kristdemokraternas partimotion 1997/98:Jo757 yrkande 6 föreslås ett

riksdagens tillkännagivande till regeringen om att biologisk mångfald skall

anges som riksintresse.

Ett liknande yrkande behandlade utskottet (bet. 1996/97:BoU10) och riksdagen

i februari 1997. Utskottet anförde då att det rimligen inte finns några delade

meningar om vikten av att den biologiska mångfalden vidmakthålls. Det kan

konstateras att i det nyligen framlagda förslaget till miljöbalk det i den s.k.

portalparagrafen anges att balken skall tillämpas så att den biologiska

mångfalden bevaras.

Ett genomförande av förslaget till miljöbalk bör innebära att vad som

förordas i Kristdemokraternas partimotion om den biologiska mångfalden

tillgodoses utan något riksdagens tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks

alltså.

Med utgångspunkt i prövning av ärendet om den s.k. Polenkabeln - en fråga som

utskottet behandlar nedan - föreslås i motion 1997/98:Bo545 (v) ett

tillkännagivande till regeringen om vikten av information och

miljökonsekvensanalyser av omfattande projekt med betydande miljöpåverkan.

Som framgått ovan gäller sedan början av 1990-talet att

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) skall finnas vid ansökan om tillstånd enligt

4 kap. NRL. Dessutom gäller att regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer får föreskriva att det i ärenden enligt någon av de lagar som anges i

1 kap. 2 § NRL skall upprättas en MKB.

I förslaget till miljöbalk anförs att kravet på MKB bör vara generellt för

ansökan om tillstånd enligt balken eller föreskrift som har meddelats med stöd

av balken. MKB skall alltså inte inskränkas till enbart åtgärder som leder till

betydande miljöpåverkan. I vissa delar kommer ett genomförande av miljöbalken

att innebära en utvidgning av kravet på MKB i förhållande till dagens

lagstiftning eftersom flera lagar som för närvarande inte har något krav eller

inget generellt MKB-krav också arbetas in i balken.

Riksdagens behandling av förslaget till miljöbalk skall inte föregripas. Den

bedömningen kan dock göras att ett genomförande av förslaget om när

miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas får anses innebära att syftet med

motion 1997/98:Bo545 (v) i allt väsentligt kan anses tillgodosett.

Motionsförslaget bör inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till det.

Tillåtlighetsprövning av vissa industrianläggningar

Prövningsgrunder och prövningsordning av vissa anläggningar

I motion 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 2 föreslås att sjökabel av viss storlek

skall prövas enligt 4 kap. 1 § NRL. Motionärerna jämställer sjökabel av viss

storlek med de anläggningar (järnverk, massafabriker, oljeplattformar etc.) som

kräver obligatorisk regeringsprövning enligt nämnda paragraf. Den aktuella

bestämmelsen bör därför, enligt motionärerna, ändras så att även sjökabel

omfattas. I yrkande 3 föreslås en ändring av 4 kap. 2 § NRL så att regeringen

skall ha skyldighet och inte bara möjlighet att pröva anläggningar som kan

antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet.

En översyn av vilka anläggningar som bör prövas av regeringen har nyligen

genomförts i arbetet med miljöbalken. Bland annat har Naturvårdsverket gjort en

revidering av miljöskyddsförordningens uppräkning av s.k. miljöfarlig

verksamhet. Varken Naturvårdsverket eller regeringen har ansett att sjökablar

vanligen medför sådana konsekvenser för miljön att de skall omfattas av

obligatorisk regeringsprövning.

Utskottet har inte grund för annat ställningstagande. Det kan dessutom

förutsättas att regeringen när så anses erforderligt initierar prövning med

stöd av 4 kap. 2 § NRL i de fall en sjökabelanläggning kan förväntas ha

betydande miljökonsekvenser. Något krav på obligatorisk prövning kan inte anses

nödvändigt. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion

1997/98:Bo517 (mp) yrkande 2 om prövning av sjökabel enligt 4 kap. 1 § NRL.

Utskottet anser inte heller att en skyldighet för regeringen att pröva

anläggningar enligt 4 kap. 2 § NRL bör införas såsom föreslagits i motion

1997/98:Bo517 (mp) yrkande 3. Utskottet vill erinra om den aktuella paragrafens

förarbeten som utgår från att behovet av en närmare prövning måste avgöras i

varje enskilt fall. Såväl den exakta lokaliseringen av en anläggning som dess

angelägenhetsgrad ur allmän synpunkt anses utgöra godtagbara bevekelsegrunder

för att en prövning avstås. En anläggning eller åtgärds konsekvenser kan

förvisso bli omfattande men ändå inte utgöra ett hot mot andra beaktansvärda

intressen. Etablering av en anläggning med betydande omfattning eller

ingripande beskaffenhet i ett redan hårt exploaterat område bör exempelvis

kunna ske utan prövning enligt 4 kap. NRL. Utskottet avstyrker med det anförda

motion 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 3 om ändring av 4 kap. 2 § NRL så att

regeringen skall ha skyldighet och inte bara möjlighet att pröva anläggningar

som kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande beskaffenhet.

I motion 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 4 anförs att domstol är den mest lämpliga

prövningsinstansen för ärenden som i dag avgörs av regeringen och som gäller

prövning med stöd t.ex. av 4 kap. 2 § NRL. Klarare rättsregler i exempelvis 4

kap. NRL skulle, enligt motionärerna, lämna mindre utrymme för skönsmässiga

bedömningar. Prövningen bör enligt motionärerna lämpligen göras i domstol i

stället för av regeringen. Motionärerna förordar ett förfarande där de i

miljöbalksförslaget föreslagna regionala miljödomstolarna tillsammans med

miljööverdomstolen ges ansvar för prövningen.

Utöver vad som ovan (s. 5) angivits i miljöbalksförslaget beträffande

miljödomstolarnas roll bör även rättsprövningsinstrumentet nämnas. Lagen

(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut trädde i kraft den 1

juni 1988. Domstolarna har enligt rättsprövningslagen att pröva om ett

förvaltningsbeslut strider mot någon rättsregel. I förarbetena till lagen

(prop. 1987/88:69 s. 23 f.) uttalades att prövningen bör inriktas på frågor om

rätts-enlighet. Detta innebär att Regeringsrätten bör kunna överpröva den

faktabedömning som ligger till grund för tillämpningen av föreskrifter. Vidare

anfördes att Regeringsrätten även bör kunna pröva om det förekommit något fel i

förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet samt om beslutet uppfyller

regeringsformens krav på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen.

Fri- och rättighetskommittén ansåg i sitt slutbetänkande (SOU 1994:117) att

regeringen borde vara den instans som prövar överklaganden endast i de fall det

är oundgängligen nödvändigt för att utöva en politisk styrning av praxis. Detta

ledde utredningen till slutsatsen att en ny princip borde införas i

förvaltningsrätten där utgångspunkten skulle vara att ärenden hos

förvaltningsmyndigheter får överprövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna,

såvida något annat inte är särskilt föreskrivet. Inom Justitiedepartementet

pågår för närvarande ett beredningsarbete i denna fråga.

Utskottet anser att förslaget till inrättandet av särskilda miljödomstolar

samt att genomförandet av ett tydligare prövningsförfarande och

kompetensfördelning hos länsstyrelsen som återfinns i miljöbalkspropositionen

till betydande del tillgodoser yrkande 4 i motion 1997/98:Bo517 (mp). Den

regeringsprövning som kvarstår avseende en verksamhets tillåtlighet anser

utskottet möjliggöra sådana politiska överväganden som i vissa fall är

oundgängliga. En mer detaljerad miljölagstiftning, där domstolar svarar för

alla avgöranden, är enligt utskottets uppfattning inte eftersträvansvärd.

Eventuella förslag med anledning av det arbete som bedrivs inom

Regeringskansliet avseende förändringar i förvaltningsprocessen bör dessutom

avvaktas innan sådana förändringar som förordas i motionen övervägs. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motion 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 4 om ett

riksdagens tillkännagivande om domstol som den mest lämpliga prövningsinstansen

för ärenden som i dag avgörs av regeringen och som gäller prövning med stöd

t.ex. av 4 kap. 2 § NRL.

Prövningen av Polenkabeln

I motion 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen bör ge regeringen

till känna att den s.k. Polenkabeln bör prövas enligt 4 kap. NRL. I motion

1997/98:Bo544 (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen hos regeringen begär att

beslutet omprövas i den del som berör angiven kabelteknik och i yrkande 2 att

Polenkabeln borde föregåtts av prövning enligt 4 kap. 2 § NRL.

Liknande yrkanden behandlades av utskottet i betänkandet 1996/97: BoU10.

Utskottet anförde då att regeringen avser att avgöra frågan våren 1997 och att

utskottet genom ett tillkännagivande inte skall eller bör ge

beredningsprocessen en viss inriktning. Regeringen har sedermera genom sitt

koncessionsbeslut av den 17 juli 1997 avseende kabelns miljöpåverkan i den

aktuella sträckningen ansett att prövning enligt 4 kap. NRL inte är nödvändig.

Erinras bör även att riksdagen enligt 11 kap. 7 § regeringsformen (RF) inte får

bestämma hur förvaltningsmyndighet, tillika regeringen, i särskilt fall skall

besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller

som rör tillämpning av lag. Kritik mot regeringsärendenas handläggning kan

behandlas av riksdagen efter en granskning genomförd av konstitutionsutskottet

enligt 12 kap. 1 § RF.

Utskottets bedömning är att konsekvenserna av den planerade s.k. Polenkabeln

genom regeringens koncessionsbeslut och ställningstagande angående kabelns

miljöpåverkan givits erforderlig belysning. Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna 1997/98:Bo517 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Bo544 (fp) yrkande 1 om ny

prövning av likströmskabeln till Polen m.m. Inte heller finner utskottet

anledning att ta initiativ till omprövning av ärendet i övrigt. Med det anförda

avstyrker utskottet även yrkande 2 i fp-motionen.

Det kommunala vetot m.m.

I några motioner tas upp frågan om det kommunala vetot. I stark sammanfattning

innebär reglerna om det kommunala vetot följande.

Enligt bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket NRL får tillstånd enligt 1

och 2 §§ lämnas endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Tillstånd får

dock inte lämnas om hinder möter på grund av 2 och 3 kap. NRL eller med hänsyn

till allmänna planeringssynpunkter. Kommunernas avgörande inflytande brukar

kallas det kommunala vetot. Undantag från vetot finns i 4 kap. 3 § andra

stycket. Regeringen får nämligen i vissa fall lämna tillstånd även om

kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att så sker. Om en anläggning är

synnerligen angelägen från nationell synpunkt får regeringen nämligen lämna

tillstånd även mot en kommuns vilja bl.a. när det är fråga om en anläggning som

avser mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall. Samma

förhållande gäller också bl.a. beträffande förbränningsanläggningar,

gruppstationer för vindkraft och anläggningar för behandling av miljöfarligt

avfall under förutsättning att anläggningarna är av viss minsta storlek.

I förslaget till miljöbalk föreslås att de nu redovisade NRL-bestämmelserna

inarbetas utan ändring i sak.

I motionerna 1997/98:Bo507 (c) och 1997/98:Bo514 (mp) yrkandena 1 och 2

föreslås att det kommunala vetot skall gälla oinskränkt dvs. 4 kap. 3 § andra

stycket NRL bör utmönstras ur lagstiftningen. Vidare föreslås att vetot ges

denna utformning även i den kommande miljöbalken.

En granskning i sak av förslaget i motionerna bör anstå och göras i samband

med riksdagens behandling av det nyligen framlagda regeringsförslaget om en

miljöbalk. Det får anses rimligt att den av motionärerna aktualiserade frågan

bedöms i detta större miljöpolitiska sammanhang. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1997/98:Bo507 (c) och 1997/98:Bo514 (mp) yrkandena 1 och 2

om utformningen av det kommunala vetot.

Förslaget i motion 1997/98:Jo730 (fp) yrkande 2 går ut på att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna att riksdagen och inte regeringen bör

besluta om var kärnavfall skall placeras.

Ett liknande yrkande prövade utskottet år 1990 (bet 1989/90:BoU20 s. 8-9).

Utskottet anförde då att en ordning som innebär beslut av riksdagen om att en

viss anläggning får placeras på viss plats torde innebära utövande av

förvaltningsuppgift och således strida mot 11 kap. 8 § regeringsformen. Det då

aktuella motionsyrkandet avstyrktes alltså av utskottet. Riksdagen följde

utskottet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Motion 1997/98:Jo730 (fp) yrkande 2 om

ordningen avseende beslut om förvaring av kärnkraftsavfall avstyrks.

Ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att MKB avseende

anläggningar för utbränt kärnbränsle skall utföras av oberoende instans

föreslås i motion 1997/98:Bo514 (mp) yrkande 3 samt att allmänhetens inflytande

i sådana frågor skall öka och samrådet förbättras.

Som framgått ovan föreslås i miljöbalkspropositionen vissa skärpningar

avseenden kravet på MKB samt på MKB-processen. Bl.a. förordas att ett

förfarande kallat miljökonsekvensbedömning, som är att anse som ett utvidgat

och tidigt samråd, skall genomföras med företrädare för berörda intressen och

bredare allmänhet. I förslaget till balk föreslås också miljöorganisationer få

ett större inflytande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att allmänheten ges

möjlighet till samråd i MKB-processen. Att även regeringen har denna

uppfattning framgår som nu redovisats av förslaget till miljöbalk. Utskottet är

däremot inte berett att ge sin anslutning till yrkandet i motionen om att MKB

skall utföras av vad motionärerna kallar oberoende instans. Utskottet vill

erinra om att det vare sig i NRL eller i förslaget till miljöbalk finns regler

om var ansvaret för MKB bör ligga. Detta ansvar är knutet till reglerna om krav

på MKB och inte till att t.ex. en viss myndighet, organisation eller annan

skall uppräötta en MKB. Den ordning som nu i korthet beskrivits är enligt

utskottets uppfattning ändamålsenlig och bör inte ändras. De regler som kommer

att vägleda MKB-processen om förslaget till miljöbalk genomförs kommer enligt

utskottets uppfattning att innebära ett rimligt inflytande bl.a. för olika

organisationer och för allmänheten också på den fråga som motionärerna

aktualiserat. Det tillvägagångssätt avseende ansvaret för MKB som motionärerna

föreslår skulle kunna innebära en stelbent ordning som i olika hänseenden långt

ifrån alltid skulle vara till fördel för de avvägningar som en MKB avser att

belysa. I den mån vad i motion 1997/98:Bo514 (mp) yrkande 3 föreslagits om MKB-

processen inte kan anses tillgodosett med vad nu anförts avstyrker utskottet

bifall till det.

I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis yrkande 4 i motion

1997/98:Bo514 (mp). Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen som går ut på att den nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet

skall inbjuda företrädare för miljöorganisationer att delta i hans arbete. Som

framgått ovan har samordnaren i uppgift att främja samordningen av de

informations- och utredningsinsatser som kommuner berörda av SKB:s (SKB=Svensk

Kärnbränslehantering AB) studier avseende lokalisering av använt kärnbränsle

och kärnavfall finner nödvändiga.

Enligt vad utskottet erfarit har samordnaren inbjudit vissa

miljöorganisationer att hålla sig informerade om arbetet med det i slutet av år

1997 bildade Nationella MKB-forum på kärnavfallsområdet. Det samråd som dessa

organisationer eftersträvar bör enligt utskottets uppfattning kunna

förverkligas inom ramen för den ordning den nationella samordnaren etablerat.

Syftet med förslaget i motion 1997/98:Bo514 (mp) yrkande 4 om

miljöorganisationernas delaktighet i kärnavfallsprocessen får anses

tillgodosett med de åtgärder som vidtagits. Ett tillkännagivande kan inte anses

erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks.

Utformningen av skyddet mot utbyggnad av vattenkraft m.m.

I Folkpartiets partimotion 1997/98:Jo785 yrkande 6 föreslås riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna att utbyggnad av vattenkraft i outbyggda älvar

och andra i huvudsak orörda vattendrag i vårt land är avslutad. I Moderata

samlingspartiets partimotion 1997/98:N223 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om att dagens älvskydd är väl avvägt. Ett

motsvarande förslag förs fram i motion 1997/98:Jo731 (m) yrkande 9.

Vad först rör förslaget i Folkpartiets partimotion om ett riksdagens

tillkännagivande om att epoken av utbyggnad av vattenkraft är avslutad kan

erinras om att utskottet flera gånger tidigare och senast för cirka ett år

sedan (bet. 1996/97:BoU10) behandlat motionsförslag med liknande innebörd.

Praktiskt taget varje gång har utskottet anfört att produktionsnivån från

vattenkraften enligt den i mitten av 1980-talet beslutade vattenkraftsplanen

beräknas till 66 terawattimmar (TWh) och att någon utbyggnad därutöver inte var

aktuell.

Riksdagen beslöt våren 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12) om en

uthållig energiförsörjning. I beslutet ingick bl.a. att bidrag till

investeringar i småskalig vattenkraft skall kunna utgå. Denna omständighet kan

i princip dock inte anses innebära en omprövning av vattenkraftens roll i

energibalansen. Att så skulle vara fallet har inte hävdats i det nu redovisade

riksdagsbeslutet. Inte heller bostadsutskottet finner att beslut fattats som

innebär en omprövning av de riktlinjer som nu under mera än tio år väglett

statsmakterna när det gäller vattenkraftens del av energibalansen. Vid denna

uppfattning finns inte tillräcklig anledning föreslå riksdagen att göra det i

Folkpartiets partimotion 1997/98:Jo785 yrkande 6 föreslagna tillkännagivandet

till regeringen.

Den fråga som tas upp i Moderata samlingspartiets partimotion 1997/98: N223

yrkande 25 och i motion 1997/98:Jo731 (m) yrkande 9 rör, som framgått ovan,

frågan om skydd för vattenområden och älvar mot utbyggnad för kraftändamål.

Motionärerna anser dagens älvskydd väl avvägt.

Som också framgått ovan uppräknas i NRL (3 kap. 6 § första och andra

styckena) vattenområden och älvsträckor i vilka utbyggnad för kraftändamål inte

får komma till stånd. En delvis annorlunda utformning av älvskyddet föreslogs

år 1996 av Vattendragsutredningen (VDU) i betänkandet Omtankar om vatten. I

korthet går utredningsförslaget ut på att vattendrag som på nationell nivå

speglar ett representativt urval av biologisk mångfald skall skyddas. Skyddet

skall gälla inte bara en exploateringstyp - vattenkraftsutbyggnad - utan i

stället utgå från de skyddsvärden som bör beaktas.

Utskottet har tolkat motionärerna så att de menar att utformningen av

älvskyddet formulerat så som VDU föreslagit skulle vara mindre verkningsfullt

mot vattenkraftsutbyggnad än det älvskydd som för närvarande finns i NRL. Utan

att ta ställning i frågan vill utskottet upplysa om att ?NRL-skyddet? utan

saklig förändring tagits in i det nyligen framlagda förslaget till miljöbalk.

En riksdagens anslutning till balkförslaget i denna del skulle alltså innebära

att dagens älvskydd även framgent kommer att utgöra grunden för bevarande av

vissa vattenområden och älvsträckor. Därmed kommer också förslaget i de nu

behandlade m-motionerna att tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd. Med det

anförda avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena.

I fempartimotionen 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) yrkande 1 föreslås ett

riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörd att begreppet

?miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad? är en myt. Som exempel på en utbyggnad

för kraftändamål som brukar anges som miljöanpassad nämner motionärerna

Klippens kraftverk i Umeälven.

Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att ge sin anslutning till

motionärernas förslag. Att företag och organisationer m.fl. använder ett

speciellt begrepp för att beskriva, i detta fall en vattenkraftsutbyggnad med

viss utformning, kan rimligen inte vara en fråga för riksdagen att uttala sig

om. Motion 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) yrkande 1 avstyrks med hänvisning

till det anförda.

I motion 1997/98:Bo504 (mp) tas upp frågan om ombyggnad av Långforsens

kraftstation. I detta avsnitt behandlar utskottet motionens yrkanden 1 och 3. I

yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om definition av begreppen

ombyggnad och utbyggnad vad gäller investeringar för vattenkraftsändamål. Som

utskottet uppfattat yrkandet gäller det de motiv som vägleder tillämpningen av

3 kap. 6 § tredje stycket NRL. Enligt detta stycke kan vattenföretag som

förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan få komma till utförande i

vattenområden och älvsträckor trots att dessa åtnjuter skydd enligt lagrummets

två första stycken. Av motiven till 3 kap. 6 § tredje stycket NRL framgår bl.a.

(se prop. 1985/86:3 s. 186-187) att lagrummet kan tillämpas på utbyggnader som

hänför sig till en redan företagen utbyggnad t.ex. ersättningsbyggnader till

ett befintligt kraftverk och ombyggnader eller effektiviseringar under

förutsättningar att inverkan på naturmiljön inte ökar i nämnvärd mån.

De motiv som vägleder lagstiftning i nu diskuterat hänseende är enligt

utskottets mening tillräckligt klargörande vad avser begreppen ?ombyggnad? och

?utbyggnad?. Utskottet finner det inte erforderligt att underställa regeringen

denna fråga såsom föreslås i motion 1997/98:Bo504 (mp) yrkande 1.

I yrkande 3 i samma motion föreslås ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen med anledning av det av riksdagen våren 1997 fattade beslutet om

bidrag till investeringar i småskalig vattenkraft (se bet. 1996/97:NU12 s.

61--63). Motionärerna ser en fara i att bidragen kommer att innebära

oacceptabla ingrepp i naturmiljön. Det åsyftade beslutet ingår som en del av

riksdagens energipolitiska ställningstagande. Syftet med bidraget är att öka

tillförseln av el. Bidrag lämnas med 15 % av en investering i miljövänliga,

småskaliga vattenkraftverk. För bidraget har beräknats 150 miljoner kronor för

en femårsperiod. Bidragsreglerna trädde i kraft vid halvårsskiftet 1997.

Motionsyrkanden liknande det nu aktuella behandlades av riksdagen våren 1997

i samband med det ovan nämnda energipolitiska beslutet. Näringsutskottet

avstyrkte dessa förslag och anförde att regeringsförslaget byggde på

bedömningen att bidragsgivningen främst torde bli aktuell i redan befintliga

anläggningar. Prövningen av projektens tillåtlighet skall ske bl.a. enligt

vattenlagen (1983:291) och NRL. Riksdagen följde näringsutskottet.

Bostadsutskottet delar näringsutskottets uppfattning. De farhågor som

motionärerna redovisar kan inte anses ha den tyngd de tydligen avser. Den

prövning som skall ske av kommande ansökningar om investeringsbidrag kan

naturligtvis inte ses isolerat från den prövning som skall ske enligt bl.a.

vattenlagen och NRL. Någon förändring av dessa lagar har inte gjorts som

innebär en annorlunda bedömning av miljöaspekterna och deras tyngd vid

ställningstagande till sådana projekt för vilka investeringar i småskalig

vattenkraft kan utgå. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker

utskottet motion 1997/98:Bo504 (mp) yrkande 3 om utbyggnad av små vattendrag.

Skydd av vissa älvsträckor

Sölvbacka strömmar

Ovan har beskrivits hur skyddet mot utbyggnad för vattenkraftsändamål utformats

för att förhindra utbyggnad av vissa vattenområden och älvsträckor. I 3 kap. 6

§ första och andra styckena NRL har angivits de vattenområden och älvsträckor

där utbyggnad i princip inte får komma till stånd.

I motion 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) yrkande 2 och i motion

1997/98:Bo537 (kd) denna motion i motsvarande del föreslås att Sölvbacka

strömmar tas in bland de älvsträckor som anges i 3 kap. 6 § NRL. Ett liknande

yrkande behandlade utskottet för ungefär ett år sedan (bet. 1996/97: BoU10 s.

17-18). Utskottet anförde då:

År 1979 beslöt dåvarande regeringen att lämna tillstånd till byggande och

bibehållande av Sölvbacka kraftstation samt att till förmån för kraftverket

leda vatten från Ljungan och utöva korttidsreglering av Ljungan. Efter beslut i

riksdagen senare samma år upptog regeringen förhandlingar med den dåvarande

ägaren till fallrättigheterna - Trångfors AB - i avsikt att få till stånd en

uppgörelse som innebar att bolaget avstod från att utnyttja det av regeringen

meddelade tillståndet att bygga ut strömmarna. Regeringens förhandlingar ledde

inte till det av riksdagen eftersträvade resultatet.

Riksdagen uttalade därför år 1980 (bet. CU 1980/81:3) på förslag av dåvarande

civilutskottet att förhandlingarna med Trångfors AB skulle fullföljas med sikte

på att nå en överenskommelse som innebar att Sölvbackaströmmarna inte byggs ut.

Regeringen återkom året efter med en proposition (prop. 1980/81:195, CU42) om

avveckling av Sölvbackaprojektet. Propositionen bifölls av riksdagen.

I svar på fråga i riksdagen i juni 1996 om Sölvbacka strömmar anförde

miljöministern bl.a. att en fråga om överlåtelse från staten till Bergs kommun,

mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast kunde bli aktuellt om riksdagen

lämnade ett sådant uppdrag till regeringen. Frågan var föranledd av en begäran

från kommunen till Finansdepartementet om förvärv av fallrättigheterna.

Med hänvisning till vad som nu redovisats avstyrkte utskottet den år 1996

behandlade motionen. Utskottet fann inte anledning föreslå riksdagen att ändra

sitt tidigare ställningstagande. Sölvbacka strömmar borde alltså inte byggas

ut. Utskottet anförde att intet i praktiken skulle stå att vinna på att att

Sölvbacka strömmar togs in bland de älvsträckor som anges i 3 kap. 6 § NRL.

Sedan utskottet förra året behandlade frågan om Sölvbacka strömmar har

regeringen fattat beslut med anledning av Bergs kommuns framställning om att

med staten få ta upp förhandlingar med målet att fallrättigheterna vid

Sölvbacka strömmar skulle överföras från staten till kommunen. I beslutet

konstaterades att en överlåtelse av fallrättigheterna endast kan bli aktuell om

riksdagen lämnar ett bemyndigande i frågan. Regeringen avser i beslutet inte

att begära ett sådant bemyndigande av riksdagen.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om att det inte finns anledning

att ändra det tidigare riksdagsbeslutet om att Sölvbacka strömmar inte bör

byggas ut. Denna uppfattning som vunnit i styrka i och med det ovan refererade

regeringsbeslutet innebär, som utskottet redan förra året konstaterade, att i

praktiken intet väsentligt skulle stå att vinna på ett genomförande av förslag

om att älvsträckan skall tas in i 3 kap. 6 § NRL. Med hänvisning till det

anförda avstyrks motion 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) yrkande 2 och motion

1997/98:Bo537 (kd), denna motion i motsvarande del.

Yrkande 3 i fempartimotionen 1997/98:Bo526 går ut på att regeringen bör verka

för att den damm vid Storsjö som byggts för att delvis reglera vattenflödet i

Ljungans vattensystem rivs så att Sölvbacka strömmar återställs i naturligt

skick.

I motionen konstateras att dammen delvis reglerar vattenflödet i Ljungan.

Denna omständighet innebär att dammen för vissa kraftverk nedströms Sölvbacka

får anses ha en större betydelse än vad motionärerna tycks göra gällande. En

utrivning av dammen skulle dessutom sannolikt innebära stora kostnader för

staten bl.a. i form av ersättning för förlorad kraftnytta. Utskottet är inte

berett föreslå riksdagen att bifalla motion 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd)

yrkande 3 om förslag till projekt som återställer Sölvabacka strömmar i

ursprungligt skick.

Gideälven

Som utskottet uppfattat motionerna 1997/98:Bo529 (fp) och 1997/98:Bo537 (kd),

denna motion i motsvarande del, går förslagen ut på att Gideälven uppströms

Björna bör skyddas genom att älvsträckan tas in i 3 kap. 6 § NRL. Motionärerna

uttrycker farhågan för att ett genomförande av VDU:s förslag till älvskydd kan

komma att innebära att bl.a. Gideälven får ett sämre skydd mot utbyggnad.

Som framgått ovan har NRL-skyddet i sak oförändrat tagits in i miljöbalken.

Denna omständighet måste tolkas så att ett älvskydd utformat enligt VDU:s

förslag inte blir aktuellt, i vart fall inte under de närmaste åren. Skulle

regeringen föreslå en annorlunda utformning av älvskyddet kan det finnas

anledning att i samband med det förslaget också överväga frågan om Gideälven

uppströms Björna. Det torde också bli aktuellt att vid den kommande

riksdagsbehandlingen av förslaget till miljöbalk även behandla frågan om

utformning och omfattning av älvskyddet. Motionerna 1997/98:Bo529 (fp) och

1997/98:Bo537 (kd), denna motion i motsvarande del, avstyrks med hänvisning

till det anförda.

Långan

Långan nedströms Landösjön omfattas av älvskydd enligt 3 kap. 6 § NRL. En

eventuell utbyggnad av älvsträckan kan bli aktuell om utbyggnaden orsakar

endast obetydlig miljöpåverkan.

I motion 1997/98:Bo504 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande till regeringen av innebörd att en förändring av älvsträckan

görs så att ingreppen i miljön blir så små som möjligt. Yrkandet i motionen är

föranlett av att en ansökan om att få bygga om Långforsens kraftstation för

närvarande ligger hos regeringen.

Ett liknande yrkande behandlade utskottet år 1997 (bet. 1996/97:BoU10 s.

16-17). Utskottet anförde då att ärendet är under beredning i regeringens

kansli och att riksdagen som lagstiftare har beslutat om ordningen för hur

beslut i ärenden skall beredas och vilka kriterier som skall vägas in i det

enskilda ärendet. Ärendet kunde inte komma under riksdagens prövning på det

sätt motionärerna begär. Ett enhälligt utskott avstyrkte det då behandlade

motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion 1997/98:Bo504 (mp) yrkande 2 om ombyggnad av

Långforsens kraftstation.

Nationalstadsparker

Ovan har redovisats lagstiftningen om nationalstadsparker, utredningar om

inrättande av sådana samt vissa pågående överväganden.

Utredningen om nationalstadsparker lämnade sitt betänkande

Nationalstadsparker (SOU 1996:38) i mars 1996. Utredningen anförde att sju av

landets större städer hade sådana oexploaterade centralt belägna markområden

att de skulle kunna motivera förstärkt skydd enligt 3 kap. 7 § NRL

(=nationalstadsparksparagrafen). Med hänsyn till att

nationalstadsparksbegreppet är relativt nytt föreslog utredningen att endast

två nya nationalstadsparker borde bildas nämligen området Uppsalaåsen-Fyrisån i

Uppsala och Älvrummet i Trollhättan. De båda kommunerna har fått regeringens

uppdrag att ta fram det material som behövs för att bilda parkerna.

Frågor om nya nationalstadsparker tas upp i Centerpartiets partimotion

1997/98:Jo784 yrkande 2 samt i de båda c-motionerna 1997/98:Bo532 och

1997/98:Bo539 yrkande 11. I c-motionen 1997/98:Bo542 aktualiseras frågor om den

befintliga nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.

I motion 1997/98:532 (c) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om att en nationalstadspark bör inrättas i Uppsala men att därvid

vissa ändringar görs i 3 kap. 7 § NRL så att kriterier fastställs som gör det

möjligt att förverkliga parken i huvudsak i enlighet med vad kommunen

föreslagit.

Uppsala kommun har i skrivelse till regeringen hösten 1997 anfört att 3 kap.

7 § NRL i dess nuvarande lydelse inte kan tillämpas för det planerade

nationalstadsparksområdet i kommunen. Kommunen har upplyst att den avser att

tillgodose naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen inom

området för den ursprungligen planerade nationalstadsparken genom att lägga

programförslaget om nationalstadsparken till grund för den fördjupning av

översiktsplanen för Uppsala kommun som för närvarande utarbetats.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete i regeringens kansli med

anledning av Trollhättans och Uppsala kommuners uppdrag om att ta fram underlag

för nationalstadsparkerna. I detta sammanhang får det anses naturligt att

överväga också den fråga som tagits upp i motion 1997/98:Bo532 (c) om

nationalstadspark i Uppsala. Motionen avstyrks med hänvisning till dessa

pågående överväganden.

Som framgått ovan ansåg utredningen om nationalstadsparker att ett

restriktivt synsätt kan vara att föredra när det gäller att inrätta nya parker.

En nationalstadspark finns redan medan överväganden om att bilda ytterligare en

eller två nya parker pågår. Utskottet som finner det valda tillvägagångssättet

rimligt är inte berett att nu föreslå riksdagen tillkännagivanden enligt

förslagen i Centerpartiets partimotion 1997/98:Jo784 yrkande 2 och i motion

1997/98:Bo539 (c) yrkande 11 om inrättande av ytterligare nationalstadsparker.

Utskottet noterar att samtliga de förslag motionärerna aktualiserat också

tagits upp i förslaget från nationalstadsparksutredningen. Detta bör alltså

innebära att de kan komma att övervägas framöver.

I motion 1997/98:Bo542 (c) föreslås riksdagens tillkännagivanden till

regeringen som rör den befintliga nationalstadsparken.

Regeringen gav år 1996 Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner ett gemensamt uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag

för skydd för den del av nationalstadsparken som ligger kring södra

Brunnsviken.

Utskottet förutsätter att flera av de frågor som tas upp i motionen också

kommer att aktualiseras i det ovan pågående utredningsarbetet. Detta kan

beräknas vara avslutat i början av år 1998. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1997/98:Bo542 (c) om beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och

kulturvärden m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den biologiska mångfalden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo757 yrkande 6,

2. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo545,

3. beträffande Prövning av sjökabel enligt 4 kap. 1 § NRL

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo517 yrkande 2,

4. beträffande ändring av 4 kap. 2 § NRL

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo517 yrkande 3,

5. beträffande domstol som den mest lämpliga prövningsinstansen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo517 yrkande 4,

6. beträffande ny prövning av likströmskabeln till Polen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo517 yrkande 1 och 1997/98:Bo544,

res. 1 (mp)

7. beträffande utformningen av det kommunala vetot

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo507 och 1997/98:Bo514 yrkandena 1

och 2,

res. 2 (c)

8. beträffande ordningen för beslut om förvaring av kärnavfall

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo730 yrkande 2,

9. beträffande MKB-processen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo514 yrkande 3,

10. beträffande miljöorganisationernas delaktighet i

kärnavfallsprocessen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo514 yrkande 4,

res. 3 (mp)

11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo785 yrkande 6,

res. 4 (c, fp, v, mp, kd)

12. beträffande utformningen av älvskyddet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo731 yrkande 9 och

1997/98:N223 yrkande 25,

res. 5 (m)

13. beträffande begreppet ?miljöanpassad vattenkraft?

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo526 yrkande 1,

res. 6 (c, fp, v, mp, kd)

14. beträffande begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller

investeringar för vattenkraftsändamål

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo504 yrkande 1,

res. 7 (mp)

15. beträffande utbyggnad av små vattendrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo504 yrkande 3,

res. 8 (mp)

16. beträffande Sölvbacka strömmar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo526 yrkande 2 och 1997/98:Bo537,

denna motion i motsvarande del,

res. 9 (c, fp, v, mp, kd)

17. beträffande projekt som återställer Sölvbacka strömmar i

ursprungligt skick

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo526 yrkande 3,

18. beträffande Gideälven uppströms Björna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo529 och 1997/98:Bo537, denna motion

i motsvarande del,

res. 10 (c, fp, v, mp, kd)

19. beträffande Långforsens kraftstation

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo504 yrkande 2,

20. beträffande nationalstadspark i Uppsala

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo532,

res. 11 (c)

21. beträffande inrättande av ytterligare nationalstadsparker

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo539 yrkande 11 och 1997/98:Jo784

yrkande 24,

res. 12 (c)

22. beträffande beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och

kulturvärden m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo542.

res. 13 (c, mp)

Stockholm den 20 januari 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena

Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager

(mp), Ulf Björklund (kd) och Juan Fonseca (s).

Reservationer

1. Ny prövning av likströmskabeln till Polen (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottets

bedömning? och slutar med ?i fp-motionen? bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att den s.k. Polenkabelns sträckning sannolikt måste omprövas

på grund av ny plats för landfästen, torde det finnas anledning för regeringen

att ta förnyad ställning till koncession för den enligt ellagen. I samband med

detta bör kabelns miljöpåverkan på nytt övervägas. Någon närmare

miljökonsekvensanalys har hittills inte skett eftersom prövning enligt 4 kap.

NRL inte genomförts. Utskottet ser det som särskilt angeläget att de

övergripande principer som finns angivna i förslaget till miljöbalk får

genomslag när det gäller ett projekt med så oklara miljökonsekvenser som

Polenkabeln. Den nya samlade miljölagstiftning som nu ligger på riksdagens bord

innehåller bl.a. lagstadgade krav på beaktande av den s.k.

försiktighetsprincipen liksom att bästa möjliga teknik används. En förnyad

regeringsprövning av det aktuella projektet enligt 17 kap. 3 § miljöbalken

skulle möjliggöra ett beaktande av dessa principer. Utskottet anser det

följaktligen motiverat att tillstyrka motion 1997/98:Bo517 (mp) om att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

ny prövning av likströmskabeln till Polen. Vad i motion Bo544 (fp) yrkande 1

förordats får anses tillgodosett med vad som anförts.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ny prövning av likströmskabeln till Polen

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo517 yrkande 1 och

1997/98:Bo544 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Utformningen av det kommunala vetot (mom. 7)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?En granskning?

och slutar med ?kommunala vetot? bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat motioner i vilka det i

likhet med de nu aktuella c- och mp-motionerna föreslagits att det kommunala

vetot oinskränkt skulle omfatta också anläggningar för slutförvaring av utbränt

kärnbränsle. Vid behandling av frågan 1995 och 1996 (bet. 1995/96:BoU8 resp.

1996/97:BoU10) anförde företrädare för Centerpartiet, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet i bostadsutskottet följande:

När riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:BoU20) behandlade frågan om att undantag

från det kommunala vetot under vissa förutsättningar skulle kunna göras bl.a.

när det gäller anläggningar för slutförvaring av kärnavfall anfördes i

reservationer (c, vpk, mp) att den kommunala självbestämmanderätten över

markfrågorna inte borde ändras och att en inskränkning i vetorätten innebar att

en grundläggande del av den kommunala självstyrelsen rycktes undan.

Vad gällde frågan om säkra förvaringsmetoder för slutförvaring av kärnavfall

anfördes bl.a. att beslut om inskränkningar i vetot för denna typ av

anläggningar borde fattas först sedan tillräcklig kunskap vunnits om hur en

sådan förvaring inom landet kunde ske. Reservanterna ansåg att frågan om

inskränkning var för tidigt väckt och att beslut borde fattas först efter en

öppen och demokratisk prövning. Utgångspunkten var dock att landets kärnavfall

skall tas om hand i Sverige.

Utskottet delar den inställning som kom till uttryck i de nu åsyftade

reservationerna och i de nu behandlade motionerna. Lagstiftningen om det

kommunala vetot med sin ?ventil? kan inte anses ha en lämplig utformning. Det

är att beklaga att förslaget till miljöbalk i nu diskuterat avseende har samma

utformning som NRL. Riksdagen bör återigen ge uttryck för uppfattningen att

?ventilen? bör utmönstras ur lagstiftningen. Vad nu anförts är en anslutning

till förslagen i motionerna 1997/98:Bo507 (c) och 1997/98:Bo514 (mp) yrkandena

1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utformningen av det kommunala vetot

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo507 och 1997/98:Bo514

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Miljöorganisationernas delaktighet i kärnavfallsprocessen (mom. 10)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Enligt vad?

och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Den genom motion 1997/98:Bo514 (mp) aktualiserade frågan om

miljöorganisationernas delaktighet i kärnavfallsprocessen ger utskottet

anledning att erinra om vad i motionen anförs i frågan.

I motionen redovisas att den nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet i

ett möte i juni 1997 förklarat att miljöorganisationer och Avfallskedjan inte

längre var välkomna att delta i arbetet inom det samrådsforum som avses ingå

som en del i den verksamhet Samordnaren bedriver. Motivet är enligt motionen

att miljöorganisationerna är kritiska mot att SKB:s metodval eller platsval

hittills skett på ett icke systematiskt och trovärdigt sätt samt de lokala

miljöorganisationernas ovilja att delta i förstudiekommunernas samråd i frågan.

Att vissa organisationer inte bereds möjlighet att delta på ett meningsfullt

sätt i den viktiga process som skall leda fram till ett beslut om lokalisering

av en anläggning för utbränt kärnbränsle är enligt utskottets uppfattning

beklagligt och svårt att förstå. Än mera förvånande blir detta förhållande mot

bakgrund av förslaget till miljöbalk i vilket bl.a. betonas

miljöorganisationernas starkare roll och allmänhetens rätt att yttra sig över

MKB. Den nationelle samordnarens arbete pågår med att främja samordningen av de

informations- och utredningsinsatser som berörs när det gäller att besluta om

lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall. Den av en

bred riksdagsmajoritet numera förhoppningsvis intagna ståndpunkten om att ett

inflytande bl.a. för miljöorganisationer när det gäller frågor om fysisk

planering är viktigt gör det angeläget för riksdagen att redan nu - innan

miljöbalken trätt i kraft - uttrycka sin uppfattning.

Ett genomförande av en ordning liknande den som förordas i den ovannämnda mp-

motionen tillgodoser det inflytande för miljöorganisationerna som nu

diskuterats.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande miljöorganisationernas delaktighet i kärnavfallsprocessen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo514 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 11)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Vad först? och

slutar med ?till regeringen? bort ha följande lydelse:

Under praktiskt taget varje år sedan slutet av 1960-talet har riksdagen haft

att överväga frågor om älvskydd antingen ur ett översiktligt perspektiv eller i

vad gäller enskilda vattenområden och älvsträckor. Det kan slås fast att

riksdagen inte sällan varit pådrivande när det gäller att skapa förståelse för

det viktiga i att bevara inte utbyggda älvsträckor. I riksdagen finns numera

ett brett stöd för uppfattningen att det nuvarande älvskyddet bör stärkas och

omfatta flera älvsträckor än i dag. Denna fråga behandlar utskottet ytterligare

nedan.

I den i detta avsnitt behandlade partimotionen 1997/98:Jo785 från Folkpartiet

föreslås i yrkande 6 ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att

vattenutbyggnadseopken i Sverige är avslutad.

Som framgår av vad nu anförts och av redovisningen ovan har riksdagen varit

mycket klar i sin uppfattning att ett ytterst litet tillskott till vår

energibalans finns att hämta från vattenkraften. Det finns anledning för

riksdagen att genom en anslutning till det nu behandlade motionsförslaget

stryka under denna uppfattning.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo785 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utformningen av älvskyddet (mom. 12)

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Utskottet har?

och slutar med ?båda motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i Moderata samlingspartiets partimotion

1997/98:N223 och i motion 1997/98:Jo731 (m) om att det älvskydd som finns i NRL

inneburit att åtskilliga vattenområden och älvskydd fredats från

vattenkraftsutbyggnad. Dagens älvskydd är effektivt. Det bör inte ändras. VDU:s

förslag får anses vara en uppluckring av skyddet. Det bör inte genomföras. Det

är alltså viktigt att älvskyddet behålls oförändrat, inte minst mot bakgrund av

den oro det nya bidraget till investeringar i småskalig vattenkraft skapat hos

dem som vill bevara outbyggda vattendrag. Investeringsbidraget kombinerat med

VDU:s förslag till utformning av älvskyddet kan innebära exploateringar av

vattendrag som bör bevaras outbyggda.

Vad utskottet nu med anledning av de båda m-motionerna anfört om att dagens

älvskydd skall behållas oförändrat bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande utformningen av älvskyddet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo731 yrkande 9 och

1997/98:N223 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Begreppet ?miljöanpassad vattenkraft? (mom. 13)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Utskottet

finner? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

I motion 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) anförs även att företrädare för

vattenkraftsindustrin hävdar att ?miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad? inte

skall ge lika stora skador på miljön som tidigare. Denna uppfattning kan dock

kritiseras på goda grunder. Klippens kraftstation i Umeälven brukar tas fram

som exempel på den nya tidens vattenkraftsutbyggnad. I stället för exempel på

miljöanpassad utbyggnadsteknik utgör Klippens kraftstation ett otvetydigt bevis

på att i vattenkraftsutbyggnadens spår följer enorma ingrepp i vår natur.

Uppströms anläggningen finns, i likhet med traditionella kraftverk, ett stort

regleringsmagasin, Överuman. Detta måste som motionärerna anför naturligtvis

ingå i bedömningen av kraftstationens totala miljöpåverkan. För att hålla uppe

vattennivån i den utbyggda älvsträckan, har tröskeldammar anlagts. Dessa utgör

inte någon ny miljövänlig teknik, utan är en gammal åtgärd, som helt förändrat

många forsande vattensträckor till onaturliga, långsamt flytande vattensystem.

Utbyggnaden har vidare ödelagt vattensystemets rika bestånd av öring och

röding. Detta kompenseras med utsättning av laxöring, visserligen från det

befintliga vattensystemet, men kräver kontinuerlig tillförsel. Med den ringa

vattenföringen drabbas även älvens övriga djur- och växtliv. Påståenden om att

det går att bygga miljöanpassad vattenkraft får anses ha föga med verkligheten

att skaffa.

Tyvärr har begreppet ?miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad? vunnit visst

gehör. Sålunda påstås att en eventuell utbyggnad av Sölvbacka strömmar skulle

kunna ske med användande av miljövänlig teknik i syfte att skapa en bättre

miljö i älvområdet än i dag. Frågan om utbyggnad av Sölvbacka strömmar

behandlar utskottet nedan.

Vad gäller begreppet ?miljöanpassad vattenkraft? bör riksdagen fästa

regeringens uppmärksamhet på det oriktiga och innehållslösa i denna företeelse.

En utbyggnad av en älv eller ett vattenområde är oåterkallelig och kan i

princip inte försvaras med den typ av argument som bygger på någon förment

uppfattning om en möjlig miljöanpassning i samband med vattenkraftsutbyggnad.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge uttryck för vad nu

anförts i avsikt att undanröja att tillstånd till vattenkraftsutbyggnad ges med

motiveringen att utbyggnaden skulle vara ?miljöanpassad?.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande begreppet "miljöanpassad vattenkraft"

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo526 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller investeringar för

vattenkraftsändamål (mom. 14)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?De motiv? och

på s. 15 slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 1997/98:Bo504 (mp) råder viss osäkerhet om

tillämpningen av begreppen ombyggnad och utbyggnad i samband med inve-steringar

i vattenkraftverk. Vad motionärerna tar upp är den prövning som sker med stöd

av 3 kap. 6 § NRL tredje stycket. Enligt detta lagrum prövas alltså

vattenföretag som orsakar endast obetydlig miljöpåverkan och som åtnjuter skydd

enligt lagrummets två första stycken. Det är av yttersta vikt att de

vattenområden och älvsträckor som omfattas av ?NRL-skydd? verkligen förblir

skyddade och att inte någon förment ?miljövänlig utbyggnad? tillåts. Det finns

alltså goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till yrkande 1 i motionen.

Detta yrkande går ut på att en definition av begreppen ombyggnad och utbyggnad

bör göras och betydelsen av dessa vid vattenkraftsinvesteringar.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller

investeringar för vattenkraftsändamål

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo504 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utbyggnad av små vattendrag (mom. 15)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med

?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?små vattendrag? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den oro som förs fram i motion 1997/98:Bo504 (mp) om att det

beslut som år 1997 fattades om bidrag till investeringar i småskalig

vattenkraft kan komma att innebära en utbyggnad av små vattendrag. Detta är

inte acceptabelt. Redan i samband med 1997 års beslut förordade företrädare för

Miljöpartiet avslag på regeringens förslag om investeringsbidrag. Utskottets

uppfattning är att ingen som helst utbyggnad av vare sig småskalig eller annan

vattenkraft som innebär ytterligare åverkan på ekosystemen i våra vattendrag

bör accepteras.

Detta bör riksdagen med anledning av yrkande 3 i motionen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande utbyggnad av små vattendrag

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo504 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Sölvbacka strömmar (mom. 16)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Sedan

utskottet? och slutar med ?motsvarande del? bort ha följande lydelse:

I betänkande 1996/97:BoU10 behandlade utskottet år 1997 en v-motion om att

Sölvbacka strömmar skulle skyddas enligt 3 kap. 6 § NRL. Efter en redovisning i

betänkandet av miljöministerns uppfattning att en överlåtelse från staten till

Bergs kommun endast kunde bli aktuell om riksdagen lämnade ett sådant uppdrag

till regeringen anfördes i en reservation (c, fp, v, mp, kd) följande:

Utskottet delar miljöministerns uppfattning om att det krävs ett

riksdagsbeslut för att det i realiteten skall bli aktuellt att till Bergs

kommun överlåta fallrättigheterna i Sölvbacka strömmar. Utskottet är inte

berett föreslå riksdagen att fatta ett sådant beslut. Däremot har utskottet

tagit intryck av förslaget i motion 1996/97:Bo525 (v) om att riksdagen skall

besluta att Sölvbacka strömmar skall skyddas enligt 3 kap. 6 § NRL.

- - -

Under beredningen av den nu aktuella motionen har utskottet fått muntlig och

skriftlig information såväl från företrädare för Bergs kommun - som anser att

kommunen bör köpa fallrättigheterna - samt från företrädare för Storsjö byalag

och vissa organisationer som anser att kommunen inte bör köpa

fallrättigheterna. De senare har uttalat sig mot en utbyggnad. Bl.a. framhålls

i skrivelser att Sölvbacka strömmar är kärnområde för utterbestånd samt att

strömmarna innehåller värdefulla bestånd av naturreproducerande laxfisk.

Betydelsen av fisketurismen i Storsjö/Ljungdalen har vidimerats i en

undersökning gjord vid turisthögskolan i Östersund.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att i sak inget väsentligt

tillkommit som föranleder riksdagen att ändra sina tidigare ställningstaganden

från åren 1979 och 1980. Sölvbackaströmmarna bör inte byggas ut. Vad som

däremot ändrats sedan riksdagen senast behandlade frågan är tillkomsten av NRL.

Numera finns en ?etablerad möjlighet? att med användande av den lagen ge

vattenområden och älvsträckor ett skydd mot utbyggnad för vattenkraftändamål.

Den inställning till frågan om Sölvbacka strömmar som utskottet nu redovisat

innebär att strömmarna bör tas in bland de vattenområden som finns i 3 kap. 6 §

första stycket NRL. Detta är en anslutning till förslaget i motion

1996/97:Bo525 (v).

Sedan utskottet behandlade frågan förra året har regeringen alltså beslutat att

inte tillmötesgå Bergs kommuns begäran att få ta upp förhandlingar med staten

om överlåtelse till kommunen av fallrättigheterna vid Sölvbacka strömmar.

Regeringen konstaterar att en överlåtelse av fallrättigheterna endast kan bli

aktuell om riksdagen lämnar ett bemyndigande i frågan. Regeringen avser inte

begära ett sådant bemyndigande av riksdagen.

Regeringens beslut måste rimligen tolkas så att frågan om utbyggnad av

Sölvbacka strömmar nu är avförd från dagordningen en gång för alla, inte bara

från riksdagens sida utan även från regeringens. Älvsträckan bör tas in i 3

kap. 6 § första stycket NRL. Därmed kommer den att åtnjuta ?normalt älvskydd?.

Vad nu förordats är en anslutning till motionerna 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp,

kd) yrkande 2 och 1997/98:Bo537 (kd), denna motion i motsvarande del.

Utskottet föreslår en ändring i NRL som tillgodoser förslaget i motionen. I

bilaga till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen föreslås

träda i kraft den 1 april 1998.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande Sölvbacka strömmar

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo526 yrkande 2 och

1997/98:Bo537, denna motion i motsvarande del, antar som bilaga till

detta betänkande fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till

lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

10. Gideälven uppströms Björna (mom. 18)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Som framgått?

och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna 1997/98:529 (fp) och 1997/98:Bo537 (kd) bör Gideälven

ges NRL-skydd. Såväl 1996 som 1997 har fem partier i bostadsutskottet (c, fp,

v, mp, kd) i reservationer stött motioner som gått ut på att älvsträckan borde

undantas från utbyggnad. Vid sistnämnda tillfälle anfördes i reservationen

bl.a. följande (se bet. 1996/97:BoU10 s. 28):

Uppströms Björna utgör Gideälven tillsammans med några mindre sträckor i

Moälven de sista resterna av Västernorrlands läns skogsälvforsar. Gideälven har

därför stor betydelse för upprätthållandet av den biologiska mångfalden i

länet. Utter, strömlekande harrbestånd och förekomsten av flodpärlmussla gör

älvsträckans fauna mycket intressant. I lugnvattnet finns sik, abborre och

gädda men även goda bestånd av harr och öring förekommer upp till Stora

Tällvattnet och i biflödena. Under 1995-96 har ett flertal iakttagelser gjorts

som styrker att Gideälven är en utterbiotop.

- - -

Det är älvsträckans sammanlagda värde som unik naturmiljö med geologiska

kvaliteter, det växt- och djurliv som är knutet till älven och dess betydelse

för det rörliga friluftslivet och turismen samt för de närboende som gör den

viktig att skydda.

En stor majoritet av lokalbefolkningen har motsatt sig den planerade

utbyggnaden. Örnsköldsviks kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland och

Naturvårdsverket har också motsatt sig tillstånd för utbyggnad av älven. De

anser att skyddsvärdet överstiger värdet av en exploatering av forsarna mellan

Stennäs och Björna.

Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att en ändring görs i NRL

- 3 kap. 6 § andra stycket - som tillgodoser förslaget i motionen. I bilaga

till detta betänkande läggs fram förslag härom. Lagändringen föreslås träda i

kraft den 1 april 1998.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande Gideälven uppströms Björna

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo529 och 1997/98:Bo537,

denna motion i motsvarande del, antar som bilaga till detta betänkande

fogat och som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i

lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

11. Nationalstadspark i Uppsala (mom. 20)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Enligt vad?

och slutar med ?pågående överväganden? bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 1997/98:Bo532 (c) har Uppsala kommun ställt sig positiv

till att en nationalstadspark bildas inom kommunen såsom utredningen om

nationalstadsparker föreslagit. Uppsala kommun har i november 1997 till

regeringen redovisat hur kommunen i sin planering avser att tillgodose olika

intressen inom det område som föreslagits utgöra nationalstadspark. Av

redovisningen framgår att den nuvarande lydelsen av 3 kap. 7 § NRL inte är

anpassad till det aktuella området. I kommunens redovisning anförs att någon

beredskap från Miljödepartementets sida inte finns för att diskutera en

materiell bestämmelse anpassad till Uppsalas specifika förhållanden.

I den beredning som måste genomföras för att bilda en nationalstadspark i

Uppsala bör sådan revidering av NRL göras att det blir möjligt att ta hänsyn

till kommunens uppfattning om nationalstadsparkens gränser och till de

föreskrifter som behövs för att området Uppsalaåsen-Fyrisån skall kunna utgöra

nationalstadspark.

Beredningen i regeringens kansli bör vägledas av vad nu anförts om viss

revidering av NRL avseende nationalstadspark i Uppsala. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Vad nu anförts är en anslutning till c-

motion 1997/98:Bo532.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande nationalstadspark i Uppsala

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo532 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Inrättande av ytterligare nationalstadsparker (mom. 21)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Som framgått?

och slutar med ?övervägas framöver? bort ha följande lydelse:

I Centerpartiets partimotion 1997/98:Jo784 yrkande 2 och i motion

1997/98:Bo539 (c) föreslås tillkännagivande till regeringen om att ytterligare

nationalstadsparker bör inrättas inte bara i Trollhättan och Uppsala utan t.ex.

också i Göteborg, Malmö och Sala. Vad i motionerna förordats ligger delvis i

linje med vad som anförs i utredningen om nationalstadsparker. Utskottet har i

och för sig förståelse för att det synsätt som Nationalstadsparksutredningen

anammat och som innebär ett restriktivt synsätt när det gäller att inrätta nya

parker initialt kan ha fog för sig. Emellertid är det viktigt att det relativt

nya nationalstadsparksbegreppet ges en vidare användning än det har i dag och

att därför nya parker bör inrättas. Naturligtvis bör det förberedelsearbete som

behövs bedrivas gemensamt av regeringen, berörda länsstyrelser och kommuner.

Det är viktigt att regeringen visar en öppenhet mot de kommuner som vill bilda

nationalstadsparker och informerar dem om det väsentliga i att nya parker

kommer till stånd.

Vad nu anförts bör vägleda regeringens arbete när det gäller att bilda nya

nationalstadsparker. Detta är en anslutning till förslagen i Centerpartiets

partimotion 1997/98:Jo784 och till motion 1997/98:Bo539 (c).

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande inrättande av ytterligare nationalstadsparker

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo539 yrkande 11 och

1997/98:Jo784 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och kulturvärden m.m.

(mom. 22)

Rigmor Ahlstedt (c) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Utskottet

förutsätter? och på s. 19 slutar med ?natur- och kulturvärden m.m.? bort ha

följande lydelse:

Det finns grundad anledning för riksdagen att ge sin anslutning till

förslaget i motion 1997/98:Bo542 (c) vad gäller ett fördjupat underlag som

utgångspunkt för beskrivningar av den befintliga nationalstadsparkens natur-

och kulturvärden samt till förslaget om en utredning avseende miljöförbättrande

åtgärder i parken.

Som framgått ovan har länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna och

Stockholms kommuner i uppdrag att redovisa ett fördjupat underlag för den del

av parken som ligger kring södra Brunnsviken. Även om detta är bra är det inte

till fyllest. Det finns anledning att ta fram ett fördjupat underlag även för

de övriga delarna av parken. Anledning finns också för riksdagen att föreslå

regeringen att uppdra åt Vägverket och Banverket att i samverkan med

länsstyrelsen och kommunerna utreda frågan om det lämpliga i att sänka ned

Bergshamravägen.

Vad nu anförts om vidare utredningar avseende nationalstadsparken

Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården bör riksdagen med anledning av c-motionen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och

kulturvärden m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo542 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Regeringsprövning av sjökabel till Polen

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anför:

Sjökabelförbindelser av den karaktär som planeras mellan Sverige och Polen

omfattas inte av den obligatoriska regeringsprövning som regleras i 4 kap. 1

§ NRL. Då negativa miljökonsekvenser inte kan uteslutas i samband med

anläggning och drift av sjökabelförbindelser av den här typen och dess effekter

är dåligt kända, bör försiktighetsprincipen tillåtas spela en avgörande roll.

Denna princip ges särskild vikt i och med dess status som generellt giltig

hänsynsregel i den kommande miljöbalk som för närvarande ligger på riksdagens

bord. Den blir också tillämplig vid prövning enligt ellagen i och med att

miljöbalken införs. Huvudagerandet från regeringens sida bör i och med detta

framgent vara att en prövning av anläggningar liknande den här behandlade s.k.

polenkabeln bör ske efter förbehåll enligt 4 kap. 2 § NRL eller motsvarande

regler i miljöbalken.

2. Möjlighet för regeringen att avgöra viss prövning enligt NRL m.m.

Per Lager (mp) anför:

Så som 4 kap. 2 § NRL i dag är utformad, med motsvarighet i

miljöbalkspropositionen, ges regeringen stora möjligheter att avgöra om sådana

verksamheter skall prövas. Det är inte alltid tillfredsställande att regeringen

tillåts avgöra om en verksamhet med betydande miljöpåverkan över huvud taget

skall underställas dess prövning. Sådana ställningstaganden riskerar dessutom

att inkludera överväganden som innebär att prövning avstås i syfte att

förhindra berörda kommuner möjligheter att utnyttja det s.k. kommunala veto som

återfinns i 4 kap. 3 § NRL. Det är vår uppfattning att viss flexibilitet i

regeringens prövningsplikt i vissa fall kan vara nödvändig, beroende på en

verksamhets angelägenhetsgrad och lokalisering. Om regeringens möjlighet att

avstå prövning av en verksamhet enligt 4 kap. NRL visar sig medföra sådana

konsekvenser att skyddsvärda naturvärden riskeras att sättas på spel, bör

kraven på en prövningsplikt för verksamhet med betydande miljöpåverkan eller

ingripande beskaffenhet i enlighet med Miljöpartiets motion 1997/98:Bo517

yrkande 3 på nytt aktualiseras.

3. Domstol som den mest lämpliga prövningsinstansen avseende vissa miljöärenden

Per Lager (mp) anför:

Jag anser att det förslag till inrättande av särskilda miljödomstolar samt

tydligare prövningsförfarande och kompetensfördelning hos länsstyrelserna som

återfinns i miljöbalkspropositionen till viss del tillgodoser yrkande 4 i

motion 1997/98:Bo517 (mp). Den regeringsprövning som kvarstår avseende en

verksamhets tillåtlighet anser jag dock lämna utrymme för ställningstaganden

som i inte ringa grad kan antas bygga på politiska bedömningar till men för

sakliga överväganden och omtanke om miljön. Med särskild oro befarar jag att

miljön kan tvingas stå tillbaka för sådana kortsiktiga tillväxtsträvanden som

vanligen förfäktas av ett vinstmaximerande näringsliv eller som i många fall

utgår från ett i och för sig beaktansvärt motiv att skapa ökad sysselsättning;

ett motiv som dock långt i från alltid låter sig förenas med dem som bör

känneteckna en progressiv miljöpolitik.

Om det efter utvärderingar av den nya miljöbalkens prövningsregler visar sig

att miljön får stå tillbaka för politiska överväganden av den karaktär jag

nämner ovan, bör prövningssystemets uppbyggnad på nytt övervägas. Ett möjligt

alternativ är att strama upp miljölagarnas detaljeringsgrad och att låta

miljödomstolarna sköta tillståndsprövningarna fullt ut. De prövningar som i dag

görs av regeringen kan överlåtas på den föreslagna miljööverdomstolen.

4. Ny prövning av likströmskabeln till Polen

Erling Bager (fp) anför:

I motion 1997/98:Bo544 (fp) yrkande 1 anförs att regeringen i den del som berör

angiven kabelteknik bör ompröva sitt beslut att ge koncession för den s.k.

polenkabeln. I samma motions yrkande 2 anförs att polenkabeln borde ha

föregåtts av prövning enligt 4 kap. 2 § NRL. I sak motsvarande fråga tas upp i

motion 1997/98:Bo517 (mp).

Utskottet anför brist på stöd i grundlagen för att avslå det första motions-

yrkandet. Inte heller anser utskottet att regeringens handläggning av ärendet

varit sådan att riksdagen bör initiera en närmare granskning av handläggningen

enligt 12 kap. 1 § regeringsformen. Jag har inget att anföra mot dessa

utskottsmajoritetens ställningstaganden, men finner det nödvändigt att

understryka att det vid framtida regeringsprövningar av liknande karaktär

närmare bör övervägas om inte annan teknik med mindre negativa

miljökonsekvenser bör användas. Särskilt angeläget är detta i fall då de

negativa miljökonsekvenserna kan befaras drabba enskilda yrkesgrupper så som

exempelvis kan bli fallet för yrkesfiskarna i Blekinge om den planerade

Polenkabelns miljökonsekvenser skadar fiskreproduktionen i det aktuella

området.

5. Ny prövning av likströmskabeln till Polen

Owe Hellberg (v) anför:

I flera motioner har riktats kritik mot regeringens bedömning av den

miljöpåverkan som kan förväntas i samband med etableringen och driften av den

s.k. Polenkabeln. Regeringens uppfattning var att konsekvenserna inte kommer

att bli av sådan omfattning att en prövning enligt 4 kap. NRL är motiverad.

Jag har självfallet förståelse för de konstitutionella argument som anförs

som skäl för utskottsmajoritetens ställningstagande att avstyrka motionerna

1997/98:Bo517 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Bo544 (fp) yrkande 1 om en omprövning

av den s.k. Polenkabeln. Jag vill framhålla vikten av att anläggningar av denna

omfattning och där miljökonsekvenserna inte är helt kända fortsättningsvis bör

göras till föremål för obligatorisk prövning enligt de grunder som återfinns i

4 kap. NRL. Prövningen bör göras av de miljödomstolar som föreslås i

miljöbalkspropositionen och bl.a. bygga på sådana grundläggande principer som

försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik.

6. Miljökonsekvensbeskrivningar och utformningen av det kommunala vetot

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anför:

I några motioner från företrädare för Centerpartiet, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet som behandlades i detta betänkande tas upp frågor om hur det

kommande vetot i NRL bör utformas liksom vilka krav som bör ställas på

miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt naturresurslagen (NRL). Dessa två

frågor kan inte anses ha ett särskilt starkt samband med varandra. Att vi ändå

tar upp dem gemensamt i detta särskilda yttrande beror på följande

omständighet.

I den i december 1997 till riksdagen överlämnade propositionen med förslag

till miljöbalk finns såväl regler om MKB som regler om det kommunala vetot med.

MKB-reglerna föreslås i vissa avseenden skärpas i förhållande till dagens

regler medan utformningen av det kommunala vetot väsentligen utan förändring i

sak föreslås införas i miljöbalken.

I samband med presentationen av balkförslaget framgick att företrädare för

Vänsterpartiet och Miljöpartiet deltagit i regeringens beredningsarbete med

balken. Med denna samverkan bör en betydande majoritet ha skapats i riksdagen i

avsikt att skapa en modern och helgjuten miljöpolitik för 2000-talet. Denna

fråga skall inte diskuteras här, det finns anledning att återkomma till den

senare under våren 1998 i samband med riksdagens behandling av balkförslaget.

Vad vi emellertid vill erinra om är den omständigheten att företrädare för

våra partier medverkade till att kraven på MKB föreslås utökas i miljöbalken

(se ovan s. 5 samt 8-9) medan det däremot tyvärr inte gick att få gehör för

uppfattningen att det kommande vetot bör vara absolut och inte i vissa fall

kunna genombrytas (se ovan s. 4 samt 11-12).

Vad nu redovisats är ett uttryck för den politiska kompromissens villkor. Det

är långt ifrån alltid möjligt att få gehör för alla de frågor som bedöms

viktiga. Ibland är det nödvändigt att avstå från att driva vissa ståndpunkter

för att vinna andra.

Vad nu anförts innebär emellertid inte att vi i sak ändrat vår inställning

till hur det kommunala vetot bör utformas. Denna uppfattning framgår bl.a. av

mp-motionen 1997/98:Bo514.

7. Ansvaret för upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar

Per Lager (mp) anför:

Lagstiftningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ger inte besked om

vem som skall upprätta en MKB. Beträffande undersökningar av plats för

slutförvaring av utbränt kärnbränsle innebär detta att Svensk

Kärnbränslehantering dvs. näringen själv kan utarbeta en MKB. Denna ordning kan

starkt ifrågasättas. Det kan finnas anledning att framöver överväga den i mp-

motionen 1997/98:Bo517 föreslagna lösningen om att en oberoende instans skall

ansvara för miljökonsekvensbeskrivningen. Jag utgår från att regeringen - om

motionärernas farhågor besannas - återkommer till riksdagen i ärendet.

8. Begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller investeringar för

vattenkraftsändamål

Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anför:

Det finns anledning fästa uppmärksamhet på den fråga som tas upp i motion

1997/98:Bo504 (mp) och som rör vad som ofta kallas mindre ombyggnader av sådana

vattenområden och älvsträckor som omfattas av älvskydd enligt 3 kap. 6 § NRL

första och andra styckena. Som framgår av motionen finns exempel på att sådana

ombyggnader är så omfattande att frågan är om de inte är att betrakta som

utbyggnader av orörda vattendrag. Vi förutsätter att regeringen har sin

uppmärksamhet riktad på frågan. Det kan också finnas skäl att återkomma till

den senare under våren 1998 vid behandlingen av miljöbalkspropositionen.

9. Projekt som återställer Sölvbacka strömmar i ursprungligt skick

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och

Ulf Björklund (kd) anför:

I fempartimotionen 1997/98:Bo526 (v, c, fp, mp, kd) tas upp frågan om att

återställa Sölvbacka strömmar i ursprungligt skick genom att riva den damm som

finns i Storsjön. Som framgår av motionen skulle en sådan åtgärd göra det

möjligt att utvärdera en mängd intressanta erfarenheter såsom biologiska

läkningsprocesser samt återställningens ekonomiska effekter. Området skulle

dessutom bli högintressant för ekoturism.

Vi har emellertid avstått från att nu yrka bifall till motionsförslaget. Som

framgår av betänkandet (s. 16) har regeringen avslagit en ansökan från Bergs

kommun om att få överta fallrättigheterna vid Sölvbacka strömmar. Detta beslut

måste tolkas så att regeringen anslutit sig till riksdagens uppfattning att

strömmarna inte bör byggas ut för vattenkraftsproduktion. I linje med denna

uppfattning finns anledning förutsätta att regeringen eller länsstyrelsen i

Jämtlands län agerar i den riktning motionärerna förordar. Mot denna bakgrund

har vi avstått från att nu yrka bifall till motionärernas förslag. Det kan

finnas anledning återkomma till frågan.

10. Inrättande av ytterligare nationalstadsparker

Erling Bager (fp) anför:

I betänkandet behandlas två motioner i vilka förordas att ytterligare

nationalstadsparker inrättas. Det finns all anledning att se positivt på dessa

förslag. Som framgår av betänkandet pågår emellertid överväganden i regeringens

kansli om att inrätta ytterligare nationalstadsparker. Jag har därför avstått

från att nu stödja motionärernas förslag men vill framhålla att det finns goda

skäl att fatta beslut om flera parker. I de kommande övervägandena bör det, som

anförs i motionerna, kunna bli aktuellt att bl.a. inrätta en sådan park i

Göteborg och då i området Slottsskogen-Botaniska trädgården-Änggården. Det

finns trolgen anledning att återkomma till frågan när nu pågående

beredningsarbete kommit längre.

Av reservanter i reservationerna 9 och 10 - (c), (fp), (v), (mp) och (kd) -

framlagt

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m[1] skall ha följande lydelse:

-------------------------------------------------------

| | |

|Nuvarande lydelse |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

3 kap.

6 §

-------------------------------------------------------

|Vattenkraftverk samt | Vattenkraftverk samt|

|vattenreglering eller |vattenreglering eller|

|vattenöverledning för |vattenöverledning för|

|kraftändamål får inte |kraftändamål får inte|

|utföras i nationalälvarna |utföras i nationalälvarna|

|Torneälven, Kalixälven, |Torneälven, Kalixälven,|

|Piteälven och Vindelälven |Piteälven och Vindelälven|

|med tillhörande |med tillhörande|

|vattenområden samt i |vattenområden samt i|

|följande vattenområden |följande vattenområden |

-------------------------------------------------------

|I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven|

| |uppströms | |uppströms |

| |Hummelforsen | |Hummelforsen|

| |och | |och |

| |Österdalälven| |Österdalälven|

| |uppströms | |uppströms |

| |Trängslet | |Trängslet |

-------------------------------------------------------

|I Ljusnan |Voxnan |I Ljusnan |Voxnan |

| |uppströms | |uppströms |

| |Vallhaga | |Vallhaga |

-------------------------------------------------------

|I Ljungan |Ljungan |I Ljungan |Ljungan |

| |uppströms | |uppströms |

| |Storsjön | |Gruckensjöarna|

| |samt Gimån | |samt Gimån|

| |uppströms | |uppströms |

| |Holmsjön | |Holmsjön |

-------------------------------------------------------

|I |Åreälven, |I |Åreälven, |

|Indalsälven |Ammerån, |Indalsälven |Ammerån, |

| |Storån | |Storån |

| |-Dammån samt | |-Dammån samt|

| |Hårkan | |Hårkan |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

| | | | |

-------------------------------------------------------

|I |Lejarälven, |I |Lejarälven,|

|Ångermanälven|Storån |Ångermanälven|Storån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Klumpvattnet,| |Klumpvattnet,|

| |Långselån - | |Långselån -|

| |Rörströmsälven,| |Rörströmsälven,|

| |Saxån, | |Saxån, |

| |Ransarån | |Ransarån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Ransarn samt | |Ransarn samt|

| |Vojmån | |Vojmån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Vojmsjön | |Vojmsjön |

-------------------------------------------------------

|Vapstälven | |Vapstälven | |

|Moälven | |Moälven | |

|Lögdeälven | |Lögdeälven | |

|Öreälven | |Öreälven | |

|I Umeälven |Tärnaån, |I Umeälven |Tärnaån, |

| |Girjesån och | |Girjesån och|

| |Juktån | |Juktån |

| |uppströms | |uppströms |

| |Fjosoken | |Fjosoken |

-------------------------------------------------------

|Sävarån | |Sävarån | |

|I |källflödena |I |källflödena|

|Skellefteälven|uppströms |Skellefteälven|uppströms |

| |Sädvajaure | |Sädvajaure |

| |respektive | |respektive |

| |Riebnes samt | |Riebnes samt|

| |Malån | |Malån |

-------------------------------------------------------

|Byskeälven | |Byskeälven | |

|Åbyälven | |Åbyälven | |

|I Luleälven |Stora |I Luleälven |Stora |

| |Luleälven | |Luleälven |

| |uppströms | |uppströms |

| |Akkajaure, | |Akkajaure, |

| |Lilla | |Lilla |

| |Luleälven | |Luleälven |

| |uppströms | |uppströms |

| |Skalka och | |Skalka och|

| |Tjaktjajaure | |Tjaktjajaure|

| |samt | |samt |

| |Pärlälven | |Pärlälven |

-------------------------------------------------------

|Råneälven | |Råneälven | |

|Emån | |Emån | |

|Bräkneån | |Bräkneån | |

|Mörrumsån | |Mörrumsån | |

|Fylleån | |Fylleån | |

|I |Enningdals- |I |Enningdals-|

|Enningdalsälven|älven |Enningdalsälven|älven |

| |uppströms | |uppströms |

| |riksgränsen | |riksgränsen|

| |till Norge. | |till Norge.|

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Vattenkraftverk samt |Vattenkraftverk samt|

|vattenreglering eller |vattenreglering eller|

|vattenöverledning för |vattenöverledning för|

|kraftändamål får inte |kraftändamål får inte|

|heller utföras i följande |heller utföras i följande|

|älvsträckor |älvsträckor |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|I Klarälven |sträckan |I Klarälven |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Höljes och | |Höljes och|

| |Edebäck | |Edebäck |

-------------------------------------------------------

|I Dalälven |Västerdalälven|I Dalälven |Västerdalälven|

| |nedströms | |nedströms |

| |Skiffsforsen | |Skiffsforsen|

| |samt | |samt |

| |Dalälven | |Dalälven |

| |nedströms | |nedströms |

| |Näs bruk | |Näs bruk |

-------------------------------------------------------

|I Ljusnan |sträckan | I Ljusnan |sträckan |

| |mellan Hede | |mellan Hede|

| |och Svegsjön | |och Svegsjön|

| |samt | |samt |

| |sträckan | |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Laforsen och | |Laforsen och|

| |Arbråsjöarna | |Arbråsjöarna|

-------------------------------------------------------

|I Ljungan |sträckan |I Ljungan |sträckan |

| |mellan | |mellan |

| |Havern och | |Havern och|

| |Holmsjön | |Holmsjön |

| |samt | |samt |

| |sträckan | |sträckan |

| |nedströms | |nedströms |

| |Viforsen | |Viforsen |

-------------------------------------------------------

|I |Långan |I |Långan |

|Indalsälven |nedströms |Indalsälven |nedströms |

| |Landösjön | |Landösjön |

-------------------------------------------------------

|I |Faxälven |I |Faxälven |

|Ångermanälven|mellan |Ångermanälven|mellan |

| |Edsele och | |Edsele och|

| |Helgumsjön | |Helgumsjön |

| | | | |

-------------------------------------------------------

| | |I Gideälven |sträckan |

| | | |mellan |

| | | |Stennäs och|

| | | |Björna |

-------------------------------------------------------

|I Umeälven |Tärnaforsen |I Umeälven |Tärnaforsen|

| |mellan Stor- | |mellan Stor-|

| |Laisan och | |Laisan och|

| |Gäuta. | |Gäuta. |

-------------------------------------------------------

Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som orsakar endast

obetydlig miljöpåverkan

____________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.

Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som anhängiggjorts

hos vattendomstol före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1146

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Uppgifter i anslutning till motionerna................3

Kort redogörelse för uppbyggnaden av naturresurslagen m.m.3

Regeringsprövning av vissa industrianläggningar m.m. och det kommunala

vetot 4

Miljökonsekvensbeskrivningar........................5

Polenkabeln.........................................5

Plan för utbyggnad av vattenkraft...................6

Älvskydd m.m........................................6

Nationalstadsparker................................7

Utskottet.............................................8

Inledning...........................................8

Vissa övergripande frågor om NRL....................8

Tillåtlighetsprövningen av visa industrianläggningar9

Prövningsgrunder och prövningsordning av vissa industrianläggningar9

Prövning av Polenkabeln..........................11

Det kommunala vetot m.m............................11

Utformning av skyddet mot utbyggnad av vattenkraft m.m.13

Skydd av vissa älvsträckor.........................15

Sölvbacka strömmar...............................15

Gideälven........................................17

Långan...........................................17

Nationalstadsparker................................17

Hemställan.........................................19

Reservationer......................................21

1 Ny prövning av likströmskabeln till Polen (mp)...21

2 Utformningen av det kommunala vetot (c)........21

3 Miljöorganisationernas delaktighet i kärnavfallsprocessen (mp)22

4 Vattenkraftens roll i energibalansen (c, fp, v, mp, kd)23

5 Utformningen av älvskyddet (m)...................24

6 Begreppet miljöanpassaad vattenkraft (c, fp, v, mp, kd)24

7 Begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller investeringar för

vattenkraftsändamål (mp)

25

8 Utbyggnad av små vattendrag (mp).................26

9 Sölvbacka strömmar (c, fp, v, mp, kd)............26

10 Gideälven uppströms Björna (c, fp, v, mp, kd)..27

11 Nationalstadspark i Uppsala (c) ...............28

12 Inrättande av ytterligare nationalstadsparker (c)29

13 Beskrivningar av nationalstadsparkens natur- och kulturväreden (c,

mp) 30

Särskilda yttranden..................................30

1. Regeringsprövning av sjökabel till Polen (v, mp)30

2. Möjlighet för regeringen attavgöra viss prövning enligt NRL m.m. (mp)

31

3. Domstol som den mest lämpliga prövningsinstansen avseende vissa

miljöärenden (mp)

.31

4 Ny prövning av likströmskabeln till Polen (fp)...32

5 Ny prövning av likströmskabeln till Polen (v)....32

6 Miljökonsekvensbeskrivningar och utformning av det kommu- nala vetot

(v, mp) 32

7 Ansvaret för upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar (mp)33

8 Begreppen ombyggnad och utbyggnad vad gäller investeringar för

vattenkraftsändamål (fp, kd)

34

9 Projekt som åteställer Sölvbacka strömmar i ursprungligt skick (c, fp,

v, mp, kd) 34

10 Inrättande av ytterligare nationalstadsparker (fp)34

Bilaga

Av reservanter (c, fp, v, mp, kd) framlagt förslag till lag om ändring

i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser

36