Bet. 1997/98:BoU4

Bostadsutskottets betänkande

1997/98:BOU04

Egenskapskrav på byggnader

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

BoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag från allmänna motionstiden 1997 som i

vid mening avser de egenskapskrav som ställs på byggnader och andra

byggnadsverk. Förslagen i motionerna avser bl.a. åtgärder mot elöverkänslighet,

reglering av mobiltelefonsändare, tillgängligheten för funktionshindrade,

miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder, energihushållning vid ombyggnad,

krav på ventilation samt åtgärder mot buller.

Med anledning av två motionsförslag föreslår utskottet ett tillkännagivande

till regeringen om en översyn av problemen med lågfrekvent buller. Övriga

motionsförslag avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna

1997/98:Bo209 av Ingibjörg Sigurdsdóttir m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskningsresurser för elöverkänslighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag för elsanering av bostad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av informationsinsatser om elöverkänslighet.

1997/98:Bo211 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ytterligare insatser för att garantera elöverkänsliga personer och deras

familjer ett bra boende.

1997/98:Bo221 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en tidsplan för införandet av en oberoende

miljövärderingsverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av ett oberoende miljövärderingsinstitut, Svensk

Husprovning AB, som miljövärderar och kontrollbesiktigar hus och andra

byggnader.

1997/98:Bo231 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om att åtgärder för enkelt

avhjälpta hinder mot tillgänglighet skall vara slutförda senast år 2005,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring enligt vad i

motionen anförts om handikapporganisationernas rätt att delta i byggsamråd.

1997/98:Bo506 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bättre skydd mot

låfrekvent buller i bostadsområden.

1997/98:Bo508 av Sonja Fransson och Torgny Danielsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte

att utreda förutsättningarna för en generell tillgänglighetslagstiftning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad tillgänglighet.

1997/98:Bo510 av Lena Klevenås och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införandet av samma regler för ombyggnation som för nybyggnation när det gäller

energianvändning.

1997/98:Bo511 av Monica Widnemark (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om intensifierad forskning avseende elsaneringar.

1997/98:Bo515 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om typgodkännande av

byggmaterial från andra EU-länder.

1997/98:Bo518 av andre vice talman Görel Thurdin och Marianne Andersson (c )

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning om

elöverkänslighet bör initieras enligt motionens riklinjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en professur i "human EMC" bör skapas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utredning bör tillsättas med uppdrag att skapa ett

klassificeringssystem för elektronisk utrustning utifrån effekter på levande

celler,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får i uppdrag att

ta fram ett åtgärdsprogram för medicinsk rehabilitering avseende personer med

elöverkänslighet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att starta en idédebatt om svenska samhället och mänskliga

rättigheter,

7. att riksdagen hos regeringen begär att Boverket får i uppdrag att utarbeta

program för uppbyggnad av elsanerade miljöer ute i kommunerna och handböcker

för installation av elektronik.

1997/98:Bo519 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av gällande

bestämmelser för ventilation.

1997/98:Bo521 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

deklarationen av inomhusmiljön i bostäderna.

1997/98:Bo523 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av kvalitetskrav i boendet.

1997/98:Bo527 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpningsföreskrifter för ekologisk kretsloppstillämpning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring som i

motionen föreslagits om komplettering av lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav

på byggnadsverk m.m.,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring enligt vad i

motionen anförts om säkerställande av kvalitetsbestämning vid byggande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljö- och energideklarationer.

1997/98:Bo530 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade

bullernormer för vindkraftverk.

1997/98:Bo534 av Sylvia Lindgren och Eva Arvidsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

intensivare och mer samordnad forskning kring elöverkänslighet.

1997/98:Bo536 av Erling Bager (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikapanpassning av bostads- och stadsmiljö,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den ändring i PBL som snarast bör föreslås riksdagen i avsikt att

öka tillgängligheten i den fysiska miljön.

1997/98:Bo538 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en handlingsplan mot

lågfrekvent buller.

1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat producentansvar för byggsektorn med bibehållet offentligt

ansvar för övergripande forskning och utveckling.

1997/98:Bo540 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

byggregler som begränsar energianvändningen i byggnader som byggs om.

1997/98:Bo541 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en lagstiftning om brandvarnare

i varje hushåll.

1997/98:Bo547 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhetsavstånd till daghem,

skolor och bostäder.

1997/98:A271 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om elöverkänslighet.

1997/98:Jo783 av Erling Bager (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tydliggöra 65/45 dB,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att med olika medel främja att så stor del av det svenska

bostadsbeståndet som möjligt blir ljudklassat enligt svensk standard.

1997/98:So241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elallergi.

1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elöverkänslighet.

1997/98:So410 av andre vice talman Görel Thurdin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att målet skall vara ett samhälle tillgängligt för alla.

1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kontrollplaner vid byggnationer.

1997/98:So443 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bättre tillgänglighet i offentlig miljö,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att handikapporganisationerna bör medverka på kommunal nivå vid

planeringen av kommunala byggprojekt m.m.

1997/98:So444 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär att år 2005 skall fastställas som den

senaste tidpunkt då kommunerna skall ha åtgärdat tillgängligheten i den byggda

miljön enligt vad i motionen anförts.

1997/98:T814 av Siw Persson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa tidsbegränsade bygglov för digitala sändare.

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i all nybyggnation av bostäder skall förberedas för IT.

I ärendet har skrivelser inkommit från Föreningen för El- och

Bildskärmsskadade.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas motioner från 1997 års allmänna motionstid i

frågor om egenskapskrav på byggnader och vissa anläggningar.

Vid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras utformningen av byggnad

och tomt genom plan- och byggnadslagstiftningen. De centrala lagarna i detta

sammanhang är plan- och bygglagen (1987:10) - PBL - samt lagen (1994:847) om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska egenskapskraven

förtydligas i förordningen om egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVF. I

Boverkets byggregler - BBR 94 - finns föreskrifter och allmänna råd till bl.a.

PBL, BVL och BVF. BBR 94 gäller vid uppförande av nya byggnader och

tillbyggnader. För andra ändringar än tillbyggnader gäller enbart

bestämmelserna i PBL, BVL och BVF.

Elöverkänslighet

Motionsförslag som ur olika aspekter behandlar frågor om elöverkänslighet har

tidigare behandlats av bostadsutskottet och riksdagen vid tre tillfällen. Vid

det första av dessa tillfällen våren 1994 gjorde riksdagen på förslag av

utskottet ett tillkännagivande till regeringen med begäran om en översyn av

problemen kring elöverkänslighet (bet. 1993/94:BoU17). De frågor som härvid

skulle övervägas var bl.a.

- behovet av och möjligheterna att på ett enhetligt sätt definiera begreppet

elöverkänslighet,

- omfattningen av problemen med elöverkänslighet,

- en inventering av kunskapsläget m.m. avseende elöverkänslighet samt

- förekomsten av bostadsanpassningsbidrag för åtgärder m.m. vid

elöverkänslighet.

Även vid sin behandling av frågan våren 1995 gjorde riksdagen på förslag av

bostadsutskottet ett tillkännagivande (bet. 1994/95:BoU18). Tillkännagivandet

innebar i korthet bl.a. att

- en kartläggning av förekomsten av kommunalt stöd till elsanering (stödets

omfattning, typ av åtgärder m.m.) borde komma till stånd,

- överväganden om att genomföra något eller några försöksprojekt för att

nedbringa eller helt ta bort de elektromagnetiska fälten borde inledas.

Vid sin senaste behandling av motioner om elöverkänslighet våren 1997 (bet.

1996/97:BoU12) uttalade bostadsutskottet och riksdagen ånyo sin oro över

problemen med elöverkänslighet, och att starka skäl talade för att åtgärder

måste vidtas. Samtidigt erinrade utskottet om att en rad åtgärder redan

vidtagits på området och att insatser dessutom pågick som kunde förväntas skapa

ytterligare klarhet i frågan. De behandlade motionerna avstyrktes med

hänvisning härtill. I sammanhanget anförde dock utskottet bl.a. att åtgärder

skulle vidtas i takt med att nya kunskaper och ny erfarenheter vanns. Utskottet

förutsatte vidare att kommunernas syn på frågan om bostadsanpassningsbidragen

skulle bli mera likartad och att deras agerande skulle baseras på den positiva

attityd som många kommuner uppvisat.

Med anledning av riksdagens beslut åren 1994 och 1995 om elöverkänslighet har

bl.a. följande åtgärder vidtagits.

Boverket har tillsammans med Socialstyrelsen kartlagt förekomsten av

bostadsanpassningbidrag till s.k. elsanering m.m. I uppdraget ingick att

kartlägga omfattningen av bidragsgivningen och i vilken utsträckning vidtagna

åtgärder lett till önskat resultat. Dessutom har Boverket i 1997 års

bostadsmarknadsundersökning frågat landets kommuner om antalet förfrågningar

avseende bostadsanpassningsbidrag till elsanering har ökat eller minskat. Av

undersökningen framgår att 10 % av kommunerna bedömer att antalet förfrågningar

har ökat, medan 12 % bedömer att de har minskat. 78 % av kommunerna gör

bedömingen att antalet förfrågningar är oförändrat.

I mars 1996 gav regeringen Boverket i uppdrag att genom

kunskapssammanställningar, erfarenhetsåterföring samt demonstrations- och

utvecklingsprojekt verka för ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende. I

uppdraget, som skall slutredovisas i mars 1998, ingår som ett delprojekt vissa

frågor avseende elöverkänslighet. Uppdraget i denna del innebär att Boverket

skall

- dokumentera och tekniskt utvärdera genomförda elsaneringar,

- utvärdera nybyggnadsprojekt med åtgärder för att begränsa de

elektromagnetiska fälten samt

- följa upp och utvärdera befintliga och pågående projekt på s.k. nollnivå.

För att fullgöra sitt uppdrag har Boverket låtit göra tre studier avseende

tekniska åtgärder för att förbättra situationen vad gäller elektriska och

magnetiska fält i bostäder.

Den första studien avser en genomgång och beskrivning av ett antal

elsaneringar där de boende upplevt förbättringar. I studien beskrivs vilka

åtgärder som vidtagits och syftet med dem. Vidare görs en genomgång av vad som

är möjligt att göra vid teknisk elsanering av en befintlig bostad. Avsikten är

att ge vägledning och stöd för drabbade som står i begrepp att vidta åtgärder i

sin boendemiljö. Någon medicinsk värdering görs inte utan uppnådda resultat

bedöms enbart utifrån den elöverkänsliges egna upplevelser.

Den andra studien genomförs som två delprojekt där dels ett nybyggnadsprojekt

i Kristianstad, dels några mindre projekt i Göteborg följs upp och utvärderas.

Avsikten är att beskriva avvikelser jämfört med traditionella elinstallationer

m.m., vilka effekter detta ger på de elektriska och magnetiska fälten och vilka

extra kostnader som den nya tekniken eventuellt medför. Avsikten är att

stimulera till bättre installationer ur elektrisk och magnetisk fältsynpunkt i

nybyggandet.

I en tredje studie undersöks ett antal svåra fall av elöverkänslighet och

vilka åtgärder som där provats. Det är här fråga om personer som upplever så

starkt uttalad överkänslighet att de uppfattar även den yttre miljön som

påfrestande.

Uppdraget kommer, som nämnts ovan, att redovisas till regeringen i mars 1998.

Under våren skall samtliga rapporter föreligga i slutligt skick. Som en

uppföljning är avsikten att via seminarier föra ut resultaten till lämpliga

målgrupper.

Rådet för arbetslivsforskning har regeringens uppdrag att senast den 1

december år 2000 redovisa en forskningsöversikt och utvärdering av såväl

svenska som internationella forskningsresultat om elöverkänslighet m.m.

Delrapporter skall dessutom avges senast den 1 mars vart och ett av åren

1998-2000.

Även under 1997 års allmänna motionstid har ånyo väckts flera motioner som ur

olika aspekter berör problemen kring elöverkänslighet.

Förslag som avser mera övergripande insatser mot elöverkänslighet förs fram i

tre motioner.

Problemen med elöverkänslighet har enligt motion 1997/98:Bo209 (s) ökat under

senare år. Det är enligt motionens yrkande 3 därför viktigt att informationen

kring elöverkänslighet ökas. Såväl Boverket som Socialstyrelsen har samlat de

hittillsvarande kunskaperna på området. Det anges vara en viktig uppgift att

sprida dessa kunskaper till bl.a. kommuner och arbetsgivare liksom till

sjukvården.

Nästa folksjukdom kommer enligt motion 1997/98:Bo518 (c) att bli el-

överkänslighet. För att förhindra detta erfordras enligt motionen dels

forskning för att reda ut orsakssammanhangen, dels åtgärder för att minska

förekomsten av elektromagnetiska fält i hem, skolor och på arbetsplatser. Som

ett led i detta arbete förordas bl.a. att

- en utredning skall tillsättas för att skapa ett klassificeringssystem för

elektronisk utrustning utifrån effekterna på levande celler (yrkande 3),

- Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för medicinsk

rehabilitering av person med elöverkänslighet (yrkande 4),

- en idédebatt tas upp om det svenska samhället och mänskliga rättigheter mot

bakgrund av de elöverkänsligas situation (yrkande 5),

- Boverket ges i uppdrag att utarbeta ett program m.m. för uppbyggnad av

elsanerade miljöer i landets kommuner (yrkande 7).

Personer med elöverkänslighet är enligt motion 1997/98:So302 (kd) en ny grupp

av allergiker som tillkommit de senaste åren. Denna grupp behöver enligt

motionen acceptans och stöd från såväl samhälle som arbetsgivare. Enligt

motionens yrkande 5 bör därför problemen med elöverkänslighet kartläggas.

Därefter föreslås regeringen återkomma med ett förslag till åtgärder i syfte

att minimera risken för elöverkänslighet.

I sju motionsyrkanden förs fram förslag avseende forskningen m.m. kring el-

överkänslighet.

Mot bakgrund av de tilltagande problemen med elöverkänslighet förordas i

motion 1997/98:Bo209 (s) yrkande 1 att forskningen på området skall öka.

Erfarenheterna av hittills genomförda elsaneringar är enligt motion

1997/98:Bo511 (s) goda. Enligt motionens yrkande 2 bör erfarenheterna av

väldokumenterade elsaneringar och bra tekniska lösningar därför bli ett led i

en fortsatt intensifierad forskning kring elöverkänslighet.

Den hittillsvarande forskningen kring elöverkänslighet har enligt motion

1997/98:Bo518 (c) i huvudsak avsett olika psykologiska förklaringsmodeller och

utgått från att elöverkänslighet som fysiskt fenomen inte existerar. Några

säkerställda resultat från denna forskning finns dock inte. Det fordras enligt

motionens yrkande 1 därför en adekvat forskning kring elöverkänslighet som

söker orsakssamband och som utgår från det faktum att elöverkänslighet i form

av fysisk påverkan existerar. I motionens yrkande 2 förordas dessutom att en

professur skall inrättas i ?human EMC?, dvs. läran om hur tekniska apparater

påverkar människan.

Elöverkänslighet är enligt motion 1997/98:Bo534 (s) ett tilltagande problem

där de bakomliggande orsakerna är okända. De forskare som är verksamma på

området är inte heller eniga om risker och orsakssamband. Vad som erfordras är

enligt motionen därför en intensifierad och mer samordnad forskning kring

elöverkänslighet.

Som en del i ett förslag till förbättringar i arbetsmiljön föreslås i

Vänsterpartiets partimotion 1997/98:A271 yrkande 8 att forskningen om

elöverkänslighet skall breddas och fördjupas. Forskningen bör enligt förslaget

bl.a. syfta till att dokumentera och utvärdera elsaneringar.

Enligt Centerpartiets partimotion 1997/98:So241 har bristen på forskning om

elöverkänslighet medfört att det finns svårigheter att ställa en

sjukdomsdiagnos. Den översikt och utvärdering av svensk och internationell

forskning om elöverkänslighet som Rådet för arbetslivsforskning har i uppdrag

att göra bör enligt motionens yrkande 4 därför ske med stor skyndsamhet.

Förslag som avser de elöverkänsligas boende och möjligheterna till

bostadsanpassningsbidrag förs fram i tre motionsyrkanden.

Problemen för dem som drabbas av elöverkänslighet kvarstår enligt motion

1997/98:Bo211 (s) trots de insatser som hittills vidtagits. Framför allt anges

detta gälla boendet. Kommunerna bör enligt motionen därför stimuleras till att

planera och bygga bra bostäder som är anpassade efter elkänsligas behov. Enligt

förslaget bör staten bidra till ett utvecklingsarbete med denna inriktning.

Målet skall vara att förse alla regioner med ett tillräckligt antal lämpliga

bostäder.

Den som är elöverkänslig får enligt motion 1997/98:Bo209 (s) ofta svårigheter

att bo kvar i sitt hem om inte åtgärder vidtas. För att tillförsäkra också

denna grupp ett bra boende bör enligt motionens yrkande 2 reglerna för

bostadsanpassningsbidrag tillämpas på ett generöst sätt.

Även i motion 1997/98:Bo511 (s) förordas att bostadsanpassningsbidrag skall

utgå vid elöverkänslighet. Enligt motionen borde det vara en självklarhet att

också människor som är elöverkänsliga skall kunna få en bostad som de kan

vistas i.

Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna förordats beträffande

åtgärder mot elöverkänslighet m.m. vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar den oro över problemen med elöverkänslighet som kommer till

uttryck i motionerna. Det är naturligtvis otillfredsställande att många

människor får besvär av att vistas på sitt arbete eller i sitt hem. De problem

som detta orsakar drabbar inte bara den som direkt berörs utan också dennes

omgivning. Förutom de rent medicinska besvären gör elöverkänslighet ofta det

svårt för den drabbade att delta i samhällslivet. Även samhället berörs om den

elöverkänslige t.ex. tvingas avstå från yrkesarbete. Det står sålunda mycket

att vinna för såväl den enskilde som för samhället i stort om problemen med

elöverkänslighet kan lösas.

Elöverkänslighet är ett förhållandevis nytt problem. Det innebär bl.a. att

någon klarhet ännu inte vunnits om de bakomliggande orsakerna till att vissa

människor drabbas av elöverkänslighet. En viktig uppgift för forskningen är

därför att finna dessa orsakssamband. De symtom och de besvär som

elöverkänslighet ger upphov till får däremot anses vara väl kända. I avvaktan

på en allmänt accepterad förklaring till uppkomsten av elöverkänslighet måste

agerandet sålunda baseras på de erfarenheter som hittills vunnits av olika

insatser för att motverka elöverkänslighet. Det är också denna uppfattning som

väglett utskottets tidigare agerande i frågan.

Även de nu behandlade motionerna synes utgå från uppfattningen att en

intensifierad forskning måste till samtidigt som åtgärder sätts in grundade på

de hittillsvarande erfarenheterna. Det frågan gäller är närmast hur forskningen

på området skall bedrivas och vilka åtgärder som det är möjligt och lämpligt

att vidta.

De insatser för att söka komma till rätta med problemen med elöverkänslighet

som utskottet och riksdagen tidigare förordat innefattar, som framgår ovan,

bl.a. en inventering av omfattningen och inriktningen av pågående utrednings-

och forskningsinsatser, en kartläggning av förekomsten av kommunalt stöd samt

studier avseende ett antal byggnadsprojekt där särskilda åtgärder har vidtagits

för att motverka elöverkänslighet. Av utskottets redovisning ovan framgår även

att ett arbete med den av utskottet förordade inriktningen dels har genomförts,

dels fortfarande pågår. Det kan naturligtvis hävdas att arbetet skall bedrivas

snabbare, i andra former eller ha en i olika avseenden annan omfattning eller

inriktning. Enligt utskottets mening får dock de hittillsvarande insatserna i

allt väsentligt anses svara mot de förslag som i skilda sammanhang förts fram

och som också tas upp i de nu aktuella motionerna. Det bör framhållas att

utskottets och riksdagens tidigare ställningstaganden innebär att de förordade

insatserna skall genomföras utan dröjsmål och på ett sådant sätt att vunna

erfarenheter snabbt kan komma till praktisk tillämpning.

Mot bakgrund av det nu anförda vill utskottet ånyo betona vikten av att den

nya kunskap som kommer fram beaktas i det fortsatta arbetet. Det innebär bl.a.

att en stor öppenhet måste finnas för nya förklaringsmodeller och för behovet

av insatser på nya forskningsområden. Inte minst gäller detta det

förutsättningslösa och tvärvetenskapliga angrepssätt som förordas i flera av

motionerna.

När det gäller särskilda insatser för att tillförsäkra också de

elöverkänsliga ett bra boende vill utskottet erinra om sitt ställningstagande

våren 1997. Utskottet betonade där vikten av att kommunerna agerar på ett

likartat sätt, och att agerandet baseras på den positiva attityd som många

kommuner uppvisat.

Enligt utskottets mening bör resultatet av pågående forsknings- och

utredningsinsatser avseende elöverkänslighet avvaktas. Som redovisats ovan

kommer fler av dem att redovisas inom kort. I den mån motionerna 1997/98: Bo209

(s), 1997/98:Bo211 (s), 1997/98:Bo511 (s), 1997/98:Bo518 (c) yrkandena 1-5 samt

7, 1997/98:Bo534 (s), 1997/98:A271 (v) yrkande 8, 1997/98:So241 (c) yrkande 4

och 1997/98:So302 (kd) yrkande 5 inte kan anses tillgodosedda med det nu

anförda avstyrks de av utskottet.

Frågor avseende mobiltelefoni

I två under allmänna motionstiden 1997 väckta motioner tas upp frågor som avser

reglerna för uppförande m.m. av anläggningar för mobiltelefoni.

Sverige är enligt motion 1997/98:Bo547 (fp) det mobiltelefontätaste landet i

världen. Det innebär bl.a. att master och sändare för mobiltelefonnäten

monteras upp i snabb takt. Någon avmattning i utbyggnaden synes inte heller

vara för handen. Trots detta saknas såväl en diskussion om farorna med

mobilsändare och de radiovågor dessa avger som bestämmelser om säkerhetsavstånd

m.m. Genom den osäkerhet som finns om effekterna av långtidsexponering för de

högfrekventa fält som det här är fråga om bör enligt motionen

försiktighetsprincipen tillämpas. Med hänvisning härtill förordas att det bör

övervägas att införa ett säkerhetsavstånd till daghem, skolor och bostäder för

mobiltelefonsändare.

Även i motion 1997/98:T814 (fp) förs fram förslag som avser sändare för

mobiltelefoni. Enligt motionen kan ingen i dag garantera att de radiovågor som

dessa sändare avger är ofarliga. Forskningsrapporter visar snarare att de kan

orsaka skador. Det finns enligt motionen därför anledning att vara försiktig.

Utbyggnaden av mobiltelefonnätet bör därför utredas och hållas tillbaka. Det

föreslås i motionens yrkande 3 ske bl.a. genom att bygglovsplikt införs för

digitala sändare och genom att göra byggloven tidsbegränsade.

Med anledning av vad som i motionerna förordats beträffande regler för

uppförande av mobiltelefonsändare vill utskottet anföra följande.

Användningen av mobiltelefoner är mycket stor i Sverige. Antalet abonnemang

liksom försäljningen av mobiltelefoner har ökat kraftigt under en rad år. I

takt med detta har det också skett en snabb utbyggnad av mobiltelefonnätet. Det

innebär att det i dag finns en stor mängd antenner för mobiltelefoni

utplacerade på master, tak och husgavlar runt om i landet. I början av år 1998

fanns det mer än 40 000 basstationssändare för mobiltelefoni. Genom att

sändarna för de olika näten och de olika operatörerna i betydande utsträckning

har samlokaliserats är dock antalet lokaliseringar betydligt mindre.

Det stora antalet sändare innebär att många människor redan i dag bor eller

vistas i närheten av dem. Många hyser också oro för att de skall påverkas av de

radiovågor som sändarna avger. Personer med elöverkänslighet hänför ibland

också sina problem till mobiltelefoner och till mobiltelefonsändarna.

Enligt utskottets mening finns det anledning att iaktta försiktighet vid

lokaliseringen av nya sändare. Även om sändarna i normalfallet är så placerade

att det inte går att komma så nära att i dag rekommenderade värden för

exponering överskrids finns det enligt utskottets mening anledning att i

möjligaste mån lokalisera sändarna så att de inte ligger i närheten av bostäder

eller lokaler där människor vistas. För att minska antalet lokaliseringar bör

dessutom sändarna för de olika näten samlokaliseras i så stor utsträckning som

möjligt. Utskottet vill här peka på de möjligheter som finns för kommunerna att

påverka placeringen i de fall bygglovsplikt föreligger. Utskottet är dock inte

nu berett förorda en särskild reglering av uppförandet av mobiltelefonsändare

på det sätt som föreslås i motionerna 1997/98:Bo547 (fp) samt 1997/98:T814 (fp)

yrkande 3. Det får enligt utskottets mening förutsättas att regeringen och

berörda myndigheter följer frågan med största uppmärksamhet samt vidtar de

åtgärder som kan föranledas av utvecklingen eller av att ny kunskap vinns på

området.

Frågor om tillgänglighet

I ett antal motioner lämnas förslag om tillgängligheten för funktionshindrade i

byggnader och i den yttre miljön. Utgångspunkten för motionsförslagen är att

tillgänglighetsfrågorna bör beaktas i högre utsträckning och att tillgänglig

kunskap i frågan bättre bör tas till vara.

I motion 1997/98:So410 (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen i ett

tillkännagivande skall understryka att målet bör vara ett samhälle tillgängligt

för alla. Även i motion 1997/98:Bo508 (s) yrkande 2 understryks behovet av

åtgärder för generellt förbättrad tillgänglighet och användbarhet samt att

tillgänglighetsfrågorna bör ges högre prioritet. I motionens yrkande 1 föreslås

riksdagen begära att regeringen tillsätter en utredning med syfte att överväga

förutsättningarna för en generell tillgänglighetslagstiftning.

Enligt vad som anförs i motion 1997/98:Bo536 (fp) behövs lagstiftning för att

åstadkomma förbättringar av tillgängligheten i befintlig byggd miljö.

Motionären anser att förbättringar är möjliga att genomföra även med relativt

enkla åtgärder. Riksdagen föreslås i yrkande 3 genom ett tillkännagivande

understryka vikten av att åtgärder vidtas för att uppnå handikappanpassning av

bostads- och stadsmiljö. I motionens yrkande 6 föreslås en ändring i PBL med

innebörden att ett krav införs på att vissa hinder mot tillgänglighet skall

vara åtgärdade före år 2005. Kravet föreslås avse sådana hinder mot

tillgänglighet och användbarhet som enkelt kan avhjälpas i lokaler till vilka

allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Motsvarande förslag läggs

också fram i partimotionen 1997/98:So444 (v) yrkande 10 och i motion

1997/98:Bo231 (v) yrkande 9. I den sistnämnda motionen föreslås även - yrkande

10 - att en lagändring görs med innebörden att handikapporganisationerna ges

rätt att delta i byggsamråd.

I Folkpartiets partimotion 1997/98:So443 föreslås att riksdagen i ett

tillkännagivande understryker att arbetet med att undanröja hinder för

tillgängligheten i offentliga miljöer måste intensifieras - yrkande 5.

Motionärerna föreslår även ett tillkännagivande om vikten av att

handikapporganisationerna är delaktiga i planeringsprocessen av kommunala

byggprojekt - yrkande 6.

Frågor om tillgängligheten för funktionshindrade till bl.a. bostäder,

offentliga lokaler och allmänna platser har tidigare under detta riksmöte

behandlats i riksdagen vid två tillfällen. Regeringens skrivelse om

handikapppolitiken (skr. 1996/97:120) behandlades av socialutskottet hösten

1997 (bet. 1997/98:SoU6). Flera av de motioner som väcktes med anledning av

regeringens skrivelse innehöll förslag som sammanfaller med vad som förordas i

vissa av de nu aktuella motionerna. Vidare behandlade bostadsutskottet nyligen

ett motionsyrkande om de funktionshindrades deltagande i kommunernas fysiska

planering i sitt betänkande om vissa PBL-frågor (bet. 1997/98:BoU5). I detta

betänkande finns också en redovisning av överväganden och förslag från

utredningar inom området under senare år - PBL-utredningen, Bostadspolitiska

utredningen samt utredningsuppdrag till Boverket. Utskottet framhöll i

betänkandet vikten av en aktiv medverkan från handikapporganisationerna i

kommunernas planeringsarbete. Bostadsutskottet ställde sig också bakom vissa

uttalanden som socialutskottet gjort i betänkande 1997/98:SoU6. Socialutskottet

anförde där att ytterligare insatser behövs för att förbättra tillgängligheten

i vardagsmiljön för personer med funktionshinder och att kommunala

tillgänglighetsprogram bör upprättas. I betänkandet hänvisade socialutskottet

till pågående och planerat utvecklingsarbete inom området. Socialutskottet

anförde också att om dessa åtgärder inte skulle visa sig tillräckliga kan det

bli aktuellt att överväga lagstiftning på området.

Mot bakgrund av att tillgänglighetsfrågor med likartad inriktning som de nu

aktuella motionsyrkandena nyligen behandlats av såväl socialutskottet som

bostadsutskottet begränsar utskottet nu sina överväganden till att kortfattat

kommentera de förslag som läggs fram i motionerna. För en mer utförlig

bakgrundsbeskrivning hänvisas till utskottets betänkande 1997/98:BoU5.

Utskottet instämmer givetvis i att målet för de insatser som görs för att

förbättra tillgängligheten bör vara ett samhälle tillgängligt för alla. Likaså

finns, som framhålls i flera motioner, skäl att understryka att

tillgänglighetsfrågorna i olika sammanhang bör ges en hög prioritet. Det bör

ses som ett gemensamt ansvar för alla som fattar beslut om den fysiska

utformningen av byggnader och utemiljön att beakta hur tillgänglighetskraven

skall kunna uppfyllas.

Vad gäller förslagen om att en tidpunkt skall fastställas för när kommunerna

skall ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder mot tillgängligheten i offentliga

lokaler och på allmänna platser finns skäl att erinra om den inventering av

åtgärder inom den kommunala sektorn som Boverket genomfört på uppdrag av

regeringen. Uppdraget, som skall redovisas för regeringen i februari 1998,

innebär bl.a. att ett underlag skall tas fram som visar i vilken takt s.k.

enkelt åtgärdade hinder för tillgängligheten elimineras i samband med löpande

underhålls- och förbättringsverksamhet. I uppdraget ingår också att göra en

bedömning av i vilken utsträckning det sker en samordning av insatserna mellan

olika sektorer och verksamhetsområden i syfte att effektivisera och begränsa

kostnaderna för tillgänglighetsskapande åtgärder.

Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att uppdra åt Boverket att

samordna arbetet med att utforma ett generellt program för ökad tillgänglighet.

Arbetet avses ske i samarbete med kommuner, handikapporganisationer och andra

berörda. Enligt vad utskottet erfarit kommer de närmare direktiven för arbetet

med ett program för ökad tillgänglighet att utformas med utgångspunkt i

resultaten från Boverkets inventeringsarbete.

I fråga om förslagen om handikapporganisationernas medverkan i

planeringsprocessen vill utskottet hänvisa till betänkande 1997/98:BoU5 där det

framhålls att en aktiv medverkan från handikapporganisationerna i kommunernas

planering är en förutsättning för att de tillgänglighetskrav som ställs

verkligen blir uppfyllda. Även i planeringen och bedömningen av olika

byggprojekt är givetvis handikapporganisationernas medverkan önskvärd.

Exempelvis bör kommunerna utnyttja möjligheten att kalla sakkunniga i

tillgänglighetsfrågor till byggsamråd. Enligt vad som framkommit i den ovan

nämnda inventeringen är det också vanligt att kommunerna engagerar de lokala

handikappråden som diskussionspartner när det gäller utformningen av den

offentliga miljön.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet att ett tillkännagivande om

tillgängligheten för funktionshindrade i enlighet med motionsförslagen för

närvarande inte är erforderligt. Regeringen får anses vara redan väl

uppmärksammad på riksdagens inställning i de aktuella frågorna. Ett

utvecklingsarbete om tillgängligheten i vardagsmiljön är initierat. Av detta

skäl avstyrks motionerna 1997/98:Bo231 (v) yrkandena 9 och 10, 1997/98:Bo508

(s) yrkandena 1 och 2, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 3 och 6, 1997/98:

So410 (c) yrkande 1, 1997/98:So443 (fp) yrkandena 5 och 6 och 1997/98:

So444 (v) yrkande 10.

Ytterligare ett motionsyrkande skall tas upp i detta avsnitt. I motion

1997/98:So430 (kd) yrkande 10 föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande

understryker behovet av kontrollplaner vid byggnationer. Enligt motionärerna

saknas ibland kontrollplaner, och byggherren får inte heller några riktlinjer

för olika handikappåtgärder.

Bostadsutskottet har ingen annan åsikt än motionärerna vad gäller behovet av

kontrollplaner. Enligt plan- och bygglagen skall också resultatet av

byggherrens och kommunens genomgång vid byggsamrådet dokumenteras i en

kontrollplan om det inte är uppenbart obehövligt. I kontrollplanen skall anges

vilken kontroll som skall utföras och vilka intyg och andra handlingar som

skall företes för nämnden. Exempelvis kan krav på bestyrkanden vad gäller

tillgängligheten skrivas in i kontrollplanen. Det bör dock framhållas att

kontrollplanerna inte är avsedda att i detalj redovisa hur

tillgänglighetskraven skall beaktas. Ansvaret för att byggnaden utförs enligt

gällande bestämmelser åvilar byggherren.

Bostadsutskottet anser inte att vad i motion 1997/98:So430 (kd) yrkande 10

förordats bör föranleda någon åtgärd. Motionen avstyrks med hänvisning till vad

nu anförts om innebörden av gällande lagstiftning.

Miljö- och kvalitetsdeklarationer av bostäder m.m.

Behovet av någon form av deklaration av bostäder ur bl.a. kvalitets-, miljö-

och energisynpunkt har diskuterats i bostadsutskottet vid ett flertal

tillfällen. Under 1997 års allmänna motionstid har i flera motioner förordats

att införandet av ett sådant system skall påskyndas.

Enligt motion 1997/98:Bo221 (mp) yrkande 1 bör en tidplan fastställas för

införandet av en oberoende miljövärderingsverksamhet. Motionärerna pekar på

risken för att olika företag annars bygger upp egna system som inte är öppna

för full insyn. Även i motion 1997/98:Bo527 (v) yrkande 5 förordas att en

tidplan fastställs. I yrkandet föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande

anger att ett system för miljö- och energideklarationer bör kunna tas i bruk år

2000.

Riksdagen bör enligt vad som föreslås i motion 1997/98:Bo521 (s) genom ett

tillkännagivande till regeringen ta initiativ till att ett system för miljö-

och hälsodeklarationer av bostäder snarast kommer till stånd.

Välbyggda, miljöanpassade och varierade bostäder i bra miljö bör enligt

motion 1997/98:Bo523 (c) eftersträvas. Motionärerna föreslår - yrkande 4 - att

riksdagen genom ett tillkännagivande understryker vikten av att arbetet med

kvalitetskrav på boendet följs upp.

Bostadsutskottet har som framhållits ovan vid ett flertal tillfällen tidigare

haft att överväga förslag om system för miljö- och kvalitetsdeklaration av

bostäder. Utskottet har i dessa sammanhang understrukit vikten av att ett

utvecklingsarbete bedrivs på området.

Våren 1995 behandlade utskottet ett stort antal motionsförslag om ett miljö-

riktigt byggande och boende i vid bemärkelse (bet. 1994/95:BoU18). Utskottets

överväganden resulterade i förslag om tillkännagivanden i flera frågor. Enligt

utskottet fanns det bl.a. anledning att utreda frågan om det är möjligt att

definiera vilka krav m.m. som bör ställas på en byggnad för att den skall kunna

betecknas som ekologisk. I detta sammanhang ansåg utskottet att även frågan om

miljö- och hälsoklassning av byggnader borde beaktas. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag.

Hösten 1995 behandlade utskottet ytterligare motionsförslag om olika åtgärder

för att åstadkomma miljö- och kvalitetsdeklarationer av bostäder (bet.

1995/96:BoU1). Även i detta fall resulterade utskottets överväganden i ett

tillkännagivande från riksdagen i frågan. Enligt utskottets överväganden borde

åtgärder vidtas så att ett utvecklingsarbete som kan leda till

kvalitetsdeklarationer snarast kunde påbörjas.

Regeringen gav hösten 1995 Boverket i uppdrag att utarbeta förslag till

utredningar och aktiviteter inom bl.a. de områden som tagits upp i utskottets

tillkännagivanden. Uppdragen till Boverket har därefter preciserats i olika

avseenden. Förutom den nu aktuella frågan om miljövärdering och

kvalitetsdeklaration av bostäder omfattar uppdragen en rad andra frågor om

miljö- och hälsoriktigt byggande och boende som t.ex. elöverkänslighet och

återanvändning av byggmaterial. Boverket har redovisat vissa delrapporter från

det pågående projektarbetet. I samband med beredningen av motsvarande

motionsförslag som de nu aktuella våren 1997 har även en redovisning gjorts

inför bostadsutskottet.

Bostadsutskottet kan konstatera att flera av de delprojekt som ingår i det

pågående arbetet inom Boverket avseende inomhusmiljö, miljöriktigt byggande

m.m. är inriktade mot frågor som tas upp i de aktuella motionerna. Det

omfattande utredningsarbetet som utskottet självt delvis initierat skall

slutredovisas för regeringen i mars 1998. Det är således rimligt att resultaten

av detta arbete avvaktas innan vidare överväganden görs om miljövärdering och

kvalitetsdeklaration av bostäder. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna

1997/98:Bo221 (mp) yrkande 1, 1997/98:Bo521 (s), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 4

och 1997/98:Bo527 (v) yrkande 5.

Ett miljövärderingsinstitut, ?Svensk Husprovning AB?, bör inrättas enligt

motion 1997/98:Bo221 (mp) yrkande 2. Enligt förslaget skall

kontrollbesiktningar av hus, inkluderande hälso- och miljörelaterade

undersökningar, genomföras vart femte år. Inledningsvis förutsätts denna

kontroll bygga på frivillighet.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen haft att behandla

motsvarande förslag (senast i bet. 1996/97:BoU12 s. 17). Utskottet har i dessa

sammanhang hänvisat till att förslaget måste anses delvis tillgodosett genom

kravet på obligatorisk ventilationskontroll samt kravet på byggfelsförsäkring.

En utvärdering av bl.a. dessa två system samt andra frågor om konsumentskyddet

i byggandet har nyligen redovisats för regeringen av Byggkvalitetsutredningen i

rapporten Byggkvalitet för framtiden (SOU 1997:177). Utredningen

remissbehandlas för närvaranade. Av betydelse i sammanhanget är även det ovan

omnämnda arbetet avseende dels hälsoklassificering av byggnader och

byggmaterial, dels miljöklassning av byggnader som har bedrivits av Boverket.

Ett underlag för vidare överväganden om förbättringar av kvalitetsbevakningen i

byggandet och boendet kommer således att finnas tillgängligt inom kort.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett förorda att ett ?Svensk Husprovning

AB? inrättas i enlighet med förslaget i motion 1997/98:Bo221 (mp) yrkande 2.

Motionen avstyrks.

I motion 1997/98:Bo527 (v) yrkande 4 föreslås att riksdagen hos regeringen

skall begära förslag om hur kvalitetsbestämningen vid byggande bättre skall

kunna säkras så att samhällets mål och riktlinjer skall kunna uppfyllas.

Motionärerna anser att samråd mellan kommunen, allmänna intressen och den

berörda byggherren skall genomföras redan på projekteringsstadiet för att

förbättra möjligheterna att tillgodose krav på tillgänglighet och bästa möjliga

kvalitet.

De förändringar i byggregleringen som riksdagen beslutade om våren 1994

(prop. 1993/94:178, bet. BoU18, rskr. 372) innebar att ansvarsfördelningen

mellan byggherren och kommunen delvis förändrades och blev tydligare. Den nya

ordningen innebär att efter bygglovprövningen, som är kommunens ansvar, övertar

byggherren ansvaret och handlingsinitiativet. Det är således byggherrens ansvar

att utforma sin projektering så att gällande bestämmelser blir uppfyllda. Efter

den bygganmälan som byggherren skall göra minst tre veckor innan

byggnadsarbetena påbörjas skall byggnadsnämnden skyndsamt kalla till ett

byggsamråd. Vid samrådet skall bl.a. göras en genomgång av de åtgärder för

besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att den färdiga

byggnaden skall uppfylla de krav som kan hävdas genom byggnadslagstiftningen.

Frågor om kvalitetsbestämningen under projekteringstiden har tagits upp i den

ovan omnämnda slutrapporten från Byggkvalitetsutredningen. Utredningen

redovisar olika synpunkter på hur arbetet med kvalitetsfrågor skall kunna

förbättras. Remissbehandlingen av utredningen har som nämnts nyligen påbörjats.

Även i den utvärdering av ändringarna i byggregleringen som Boverket

redovisade hösten 1997 tas frågor om kvalitetsbevakningen i projekteringsfasen

upp. Utvärderingen, som genomfördes på regeringens uppdrag, har bl.a. avsett

hur byggkontrollen utförs och hur kvalitetsfrågorna beaktas i det nya

regelsystemet. Utvärderingen visar bl.a. att många kommunala handläggare anser

att projekteringssamråd kan vara önskvärda i åtminstone större ärenden.

Boverket påpekar i sin rapport att frivilliga s.k. församråd ibland initieras

av byggherren. Verket gör emellertid bedömningen att ett obligatoriskt krav på

församråd knappast är möjligt att införa inom ramen för det nuvarande

kontrollsystemet. Inte heller anser verket att det kunnat visas att ett

församråd verkligen kan lösa frågor som inte är möjliga att lösa med nuvarande

regler. Däremot föreslår Boverket i sin rapportering till regeringen att

byggherrens kvalitetssäkring och kontroll av projekteringen skall tas upp till

behandling under byggsamrådet även om hela projekteringen är genomförd.

Boverkets förslag med anledning av den genomförda utvärderingen av ändringarna

i byggregleringen remissbehandlas för närvarande av regeringen.

Som framgår av redovisningen ovan har de frågor om bl.a.

kvalitetsbestämningen under projekteringstiden som tagits upp i motion

1997/98:Bo527 (v) yrkande 4 behandlats i två aktuella regeringsuppdrag som

nyligen slutredovisats och för närvarande remissbehandlas. Utskottet anser att

den vidare beredningen av de aktuella utredningarna inom Regeringskansliet bör

avvaktas. Motionen avstyrks således.

Utskottet behandlar i detta avsnitt även två yrkanden i motion 1997/98:Bo527

(v) som tar upp frågor om kraven på resurshushållning och ekologisk hållbarhet

i dagens byggnadslagstiftning. Enligt motionen är kraven på ekologiskt byggande

inte tillräckligt tydliga i de regelsystem som gäller. Motionärerna framhåller

bl.a. att det i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) saknas

tydliga uttryck som motsvarar regeringens målsättning om ett ekologiskt

hållbart samhälle. Riksdagen föreslås därför i yrkande 2 begära ett förslag om

att 2 § i BVL kompletteras med krav på resurshushållning och en ekologiskt

hållbar kretsloppstillämpning. I motionens yrkande 1 föreslås att regeringen

skall ge Boverket i uppdrag att ta fram underlag för införande av föreskrifter

för ekologisk kretsloppstillämpning.

Motsvarande motionsförslag om kraven på resurshushållning behandlades av

utskottet även våren 1997 (1996/97:BoU12 s. 9). Utskottet hänvisade vid detta

tillfälle bl.a. till det pågående arbetet inom Boverket med regeringsuppdraget

inom området miljöriktigt byggande och anförde följande:

Utformningen och innehållet i byggnadslagstiftningens krav bör givetvis kunna

anpassas till den tekniska utvecklingen och till den successivt ökande

kunskapen inom olika områden. Det kan inte uteslutas att i de olika

överväganden som för närvarande pågår i frågor om ett miljö- och hälsoriktigt

byggande och boende sådana förändringar kan aktualiseras. Utskottet är dock

inte berett att på de grunder som anförs i motionen nu förorda en revidering av

de aktuella delarna i BVL.

Som framgått ovan kommer Boverkets uppdrag inom området miljöriktigt byggande

att slutredovisas i mars 1998. Utskottet anser även beträffande denna fråga att

resultat av pågående överväganden bör avvaktas. Med det anförda avstyrker

utskottet motion 1997/98:Bo527 (v) yrkandena 1 och 2.

Energihushållning vid ombyggnad

I två motioner föreslås att tydligare krav införs på att

energihushållningsåtgärder skall vidtas i samband med ombyggnader. I båda

motionerna framhålls att betydande energivinster kan göras genom fönsterbyten

och tilläggsisolering vid ombyggnad.

Enligt motion 1997/98:Bo510 (s) är det nödvändigt att införa krav på att en

byggnad efter ombyggnad skall ha en energiåtgång per kvadratmeter som ligger

nära den nivå som gäller för nya byggnader. Motionärerna föreslår därför att

regler för ombyggnad skall anpassas till denna utgångspunkt. Även i motion

1997/98:Bo540 (c) föreslås att särskilda föreskrifter om energieffektivisering

i samband med reparation och ombyggnad skall införas.

Krav på bl.a. energihushållningen kan hävdas med stöd av lagen (1994:847) om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) och den därtill kopplade

förordningen (BVF). Boverket har med stöd av förordningen meddelat

tillämpningsföreskrifter för uppförandet av byggnad och för tillbyggnad. För

andra ändringar än tillbyggnader har dock inte verket ansett det vara lämpligt

att utfärda föreskrifter eftersom ändringsprojekten är av så skiftande karaktär

och byggnaderna har så olika förutsättningar. Det bör således framhållas att

motionsförslagen om att införa ombyggnadsföreskrifter för energihushållning

innebär principiella ställningstaganden som går utöver

energihushållningsfrågan. Boverket har i stället utarbetat allmänna råd om

ändring av byggnad (BÄR 96) som syftar till att förmedla praktiskt användbara

förhållningssätt i de ställningstaganden som måste göras i varje

ändringsprojekt.

Vid ändring av byggnad gäller att nybyggnadskraven på energihushållning skall

tillämpas i skälig utsträckning i de delar som berörs av ändringsåtgärden med

hänsyn tagen till byggnadens förutsättningar. Alla former av ändringar av

byggnader skall samtidigt genomföras med beaktande av det s.k. varsamhetskravet

i plan- och bygglagen. Detta krav innebär att ändringar av en byggnad skall

utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och bl.a. dess

byggnadstekniska och miljömässiga värden tas till vara. Varsamhetskravet kan

innebära att de energihushållningsåtgärder som förordas i motionerna

(fönsterbyten, tilläggsisolering) ibland kan vara olämpliga. I Boverkets råd

BÄR 96 framhålls att enkla åtgärder som tätning av fönster och dörrar bör

prövas och att tilläggsisolering bör ske i första hand av vindsbjälklaget.

De aktuella motionerna ger inte utskottet anledning att överväga att

särskilda föreskrifter införs för energihushållningsåtgärder i samband med

ändringar av byggnad. Det är angeläget att de energihushållningsåtgärder som

vidtas i samband med ändring av byggnad sker med beaktande av förutsättningarna

i det enskilda fallet. Motionerna 1997/98:Bo510 (s) och 1997/98:Bo540 (c)

avstyrks således.

Krav på ventilation

Vikten av en god ventilation framhålls i motion 1997/98:Bo519 (c). Enligt

motionen finns det emellertid stora problem med mekanisk ventilation av

byggnader. I stället bör tekniken för självdragsventilation utvecklas och

anpassas till dagens energi- och komfortkrav. I motionen föreslås att en

översyn genomförs av gällande bestämmelser för ventilation. Motionären

framhåller bl.a. att kraven på koldioxidhalten i luften behöver ses över.

Vidare förordas att Boverkets arbete inom ventilationsområdet granskas av ett

opartiskt organ.

Bostadsutskottet delar motionärens inställning att kraven på ventilation i

byggnader har stor betydelse för att en god inomhusmiljö skall uppnås. En

fungerande ventilation är avgörande för att undvika hälsovådliga miljöer i

exempelvis bostäder och skolor. Detta gäller givetvis oavsett val av teknisk

lösning av ventilationssystemet. Som anförs i motionen har de mekaniska system

som installerats i våra byggnader under de senaste årtiondena inte sällan varit

förknippade med vissa problem. Inte minst den obligatoriska

ventilationskontrollen har visat att underhållet av dessa system i många fall

varit otillräckligt och att systemen ibland varit behäftade med tekniska

brister. Självdragsventilationssystem har i det avseendet fördelen att kravet

på tekniskt underhåll är lägre. Det bör emellertid framhållas att även

ventilation med självdrag förutsätter att systemet är avpassat för byggnadens

utformning och användning och att boende eller andra brukare är väl införstådda

med hur ventilationen fungerar.

De krav som ställs på ventilation av byggnader framgår av gällande byggregler

(BBR 94). Dessa regler är i huvudsak utformade som funktionskrav.

Funktionskraven på inomhusluftens kvalitet i BBR 94 anger bl.a. att byggnader

skall utformas så att god luftkvalitet erhålls och att ventilationssystemen

dimensioneras så att erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden. Vidare anges

att föroreningar från verksamheter, fukt, elak lukt och hälsofarliga ämnen

skall bortföras av ventilationen. Det ställs krav på att rum skall ha

kontinuerlig luftväxling då de används och att uteluftflödet skall vara minst

0,35 l/s per m2 golvarea. Däremot anges inte i byggreglerna vilken teknisk

lösning av ventilationen som skall väljas för olika byggnader. Det står således

byggherren fritt att välja hur funktionskraven skall tillgodoses. Boverket gav

1994 ut en handbok om självdragsventilation, där regeltillämpningen för BBR 94

med avseende på självdragsventilation tydliggörs.

I den utvärdering av ändringarna i byggregleringen under senare tid som

Boverket nyligen slutfört har även studerats vilka ventilationslösningar som

använts i nyproduktionen. Det konstateras i Boverkets rapport att i de

undersökta kommunerna har självdragsventilation inte utnyttjats alls i de

nyproducerade flerbostadshusen. Boverket bedömer det som sannolikt att

byggherrarna valt mekanisk ventilation av ekonomiska skäl. Däremot har ett

fåtal nybyggda skolor i de aktuella kommunerna självdragsventilation. De

tekniska mätningarna i dessa skolor visar att koldioxidhalten ofta överstiger

Arbetsskyddsstyrelsens anvisning på högst 1000 ppm. Den uppföljning som gjorts

tyder dock på att personal och elever upplever rumsklimatet minst lika bra som

i skolor med mekanisk ventilation. Boverket har som en slutsats av

utvärderingen redovisat att ventilationskrav i skolor ytterligare behöver

preciseras med andra mått som kan utgöra komplement till koldioxidkravet.

Även i Byggkvalitetsutredningen har ventilationsfrågor behandlats. I

utredningen konstateras att den obligatoriska ventilationskontrollen visar att

en mycket stor del av de kontrollerade ventilationssystemen uppvisar påtagliga

brister. Utredaren föreslår bl.a. att byggnadsnämndernas övervakning i

fortsättningen bör inriktas på de områden där det finns störst anledning att

följa utvecklingen.

Bostadsutskottet anser att frågan om krav på ventilation bör ägnas fortsatt

stor uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att Boverket även fortsättningsvis i

lämpliga sammanhang går ut med information till byggherrar och övriga

intressenter om de alternativ som finns till de i dag vanligen förekommande

lösningarna. Resultaten från den obligatoriska ventilationskontrollen samt den

utvärdering som nyligen gjorts av ventilationssystemen i bostäder byggda under

senare tid ger anledning att ägna denna fråga stor uppmärksamhet. Även de mått

som används för att kontrollera och beskriva inomhusmiljön kan behöva ses över.

Utskottet konstaterar att Boverket med anledning av bl.a. resultaten från

utvärderingen av byggregleringen överväger att påbörja ett sådant arbete.

Vad gäller krav på ventilation i allmänhet finns skäl att understryka att

problem med hälsovådliga emissioner givetvis i första hand bör lösas genom att

åtgärda källan för emissionerna snarare än att öka luftflödet utöver det

normala. Frågor om ventilation har ett mycket starkt samband med det

utredningsarbete som bedrivits inom Boverket inom området god inomhusmiljö och

miljöriktigt byggande. Inom ramen för detta arbete har ett projekt genomförts

med syfte att sammanställa uppgifter om ventilationssystemens funktion liksom

vanliga fel och brister. Ett väsentligt syfte med projektet är också att

informera ventilationsbranschen och fastighetsägarna om dessa brister. Boverket

planerar även seminarier i ämnet.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att det finns anledning att

anta att de frågor som tas upp i motion 1997/98:Bo519 (c) kommer att

uppmärksammas även utan ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Något

tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget är således inte erforderligt.

Åtgärder mot buller

Mycket talar enligt motion 1997/98:Bo506 (s) för att det lågfrekventa bullret

måste ägnas ökad uppmärksamhet. Förekomsten av lågfrekvent buller har ökat

bl.a. som en följd av ett ökande antal bulleralstrande anläggningar som

värmepumpar, fläkt- och ventilationsanläggningar, köksmaskiner, kompressorer

samt vatten- och avloppsinstallationer. Det är enligt motionen därför viktigt

att kampen för att minska bullerstörningarna nu kan fortsätta på bred front och

att behovet av ett bättre skydd mot lågfrekvent buller härvid inte försummas.

Även i motion 1997/98:Bo538 (c) tas problemen med lågfrekvent buller från

bl.a. anläggningar av olika slag upp. Enligt motionen är problemen så allmänt

förekommande att en handlingsplan mot lågfrekvent buller bör utarbetas.

Bostadsutskottet instämmer i att problemen med buller i vår vardagsmiljö bör

ägnas ökad uppmärksamhet. Utskottet har också tidigare framhållit denna fråga.

Riksdagen gjorde sålunda på förslag av bostadsutskottet år 1991 ett

tillkännagivande till regeringen om att överväganden borde göras om gränsvärden

för buller. Frågan har av regeringen sedermera aktualiserats i ett

regeringsförslag (prop. 1993/94:215, bet. JoU31 s. 13-14) om en handlingsplan

mot buller.

Tystnad får närmast betraktas som en ?bristvara? i dagens moderna samhälle.

Det normala är i stället att vi ständigt omges av en mer eller mindre störande

ljudmatta. I många miljöer är ljudnivåerna sådana att vi upplever ett störande

buller. Detta buller kommer från många olika källor. Inte sällan utgör trafiken

en störande bullerkälla. Till detta kommer att vi i dag i ökande grad dessutom

omges av lågfrekvent buller, dvs. buller som har en så låg frekvens att det

knappt är hörbart eller inte alls kan uppfattas. Trots detta påverkar detta

buller oss i olika grad. Som redovisas i motionerna kommer det lågfrekventa

bullret från bl.a. apparater och installationer som värmepumpar, fläkt- och

ventilationsanläggningar, köksmaskiner, kompressorer samt vatten- och

avloppsinstallationer, dvs. anordningar som är vanligt förekommande i eller i

anslutning till våra bostäder.

Genom att förekomsten av installationer som ger upphov till lågfrekvent

buller ökar finns det anledning att befara att också störningarna från detta

buller kan komma att öka. Riskerna för att vi i våra bostäder skall utsättas

för lågfrekvent buller i en omfattning som kan vara menlig för hälsan tilltar

därmed.

Pågående revision av Boverkets byggregler innehåller förslag till ändrade

föreskrifter där lågfrekvent buller beaktas avseende såväl luftljud som

stegljud. Förslaget har tillställts regeringen för godkännande.

Även om frågan om lågfrekvent buller uppmärksammats i olika sammanhang finns

det enligt utskottets mening nu anledning att på ett mera samlat sätt se över i

vilken utsträckning som lågfrekvent buller förekommer i vår boendemiljö och

vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att minska eller helt eliminera detta

buller. Det bör därför uppdras åt regeringen att initiera en sådan översyn och

därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av frågan följt av

eventuellt erforderliga förslag till åtgärder m.m.

Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna 1997/98:Bo506 (s)

samt 1997/98:Bo538 (c) anfört om åtgärder mot lågfrekvent buller bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

De normer som i dag tillämpas för buller från vindkraftverk ger enligt motion

1997/98:Bo530 (c) en så bred säkerhetsmarginal att de begränsar möjligheterna

att bygga ut vindkraften. Dagens normer tar bl.a. inte hänsyn till markdämpning

och vindstyrkans inverkan på bullernivån. Genom att skapa en speciell

bullernorm för vindkraftverk där hänsyn tas till årstid, vindhastighet och

lufttemperatur skulle vindkraftverk enligt motionen kunna byggas på flera

platser samtidigt som risken för buller minskas under känsliga perioder.

De gränser för buller utomhus som i dag finns gäller allt buller oavsett

källan. Det är en enligt utskottets mening rimlig ordning som innebär att det

är bullret som sådant och dess störande effekt som bedöms. Att som föreslås i

motionen sätta upp en särskild bullernorm för vindkraftverk framstår enligt

utskottets mening däremot som mindre lämpligt. Motionen avstyrks.

Buller är enligt motion 1997/98:Jo783 (fp) det miljöproblem som på det mest

direkta sättet berör flest människor. Genom att åtgärder mot buller ofta är

billiga, förutsatt att åtgärderna sätts in i tid, finns det samtidigt goda

förutsättningar att minska bullret i vår miljö. För att minska bullret i

boendemiljön förordas i motionens yrkande 4 att dagens generella norm på 55 dB

för maximalt tillåtet buller skall ersättas med en s.k. 45/65 dB-norm. Denna

norm innebär att en något högre nivå om 65 dB kan accepteras utanför en

byggnads ena sida under förutsättning att bullret på byggnadens andra - tysta -

sida maximalt uppgår till 45 dB. Som ett ytterligare led i strävandena att

förbättra bostädernas ljudkvalitet förordas i motionens yrkande 6 att åtgärder

skall vidtas för att få en så stor del andel av bostadsbeståndet som möjligt

ljudklassat.

Utskottet delar den oro för det tilltagande bullret i samhället som kommer

till uttryck i motionen. Det är viktigt att vi i vårt boende erbjuds en god

ljudmiljö. En del i strävandena att åstadkomma en god boendemiljö är att sätta

upp gränsvärden för buller som gör att det tillåtna bullret inte upplevs som

störande. Härvid kan naturligtvis diskuteras vilken nivå som är lämplig och

möjlig, liksom om variationer i gränsvärdet kan tillåtas beroende på

sammanhanget. Även om förslaget i motion 1997/98:Jo783 (fp) om en s.k. 45/65

dB-norm innebär att ljudmiljön förbättras i vissa avseenden medför en

tillämpning av den föreslagna normen en försämring i andra avseenden. Utskottet

är inte berett att ställa sig bakom ett förslag som totalt sett kan komma att

ge en försämrad ljudmiljö. Motionens yrkande 4 avstyrks.

När det gäller ljudklassning av bostäder delar utskottet uppfattningen i

motionen, att en sådan klassning aktivt torde bidra till att vi får ur

ljudsynpunkt bättre bostäder. En svensk standard för ljudklassning har också

utarbetats. Förutsättningar för att få våra bostäder ljudklassade på ett

enhetligt sätt föreligger därmed. Avsikten med den framtagna standarden är

också att den skall stimulera bostadsproducenter och hyresvärdar att ljudklassa

de bostäder som de erbjuder de boende. Genom att standarden för ljudklassning

fortfarande är ny förekommer ljudklassade bostäder endast i begränsad

utsträckning. Det får dock förutsättas att antalet ljudklassade bostäder kommer

att öka i takt med att vetskapen om den nya standarden förbättras såväl hos

boende som hos bostadsproducenter och hyresvärdar. Utskottet är inte nu berett

att förorda en obligatorisk ljudklassning av bostäder. Motion 1997/98:

Jo783 (fp) yrkande 6 avstyrks sålunda.

Övriga frågor om egenskapskrav m.m.

Den bristfälliga konkurrensen på byggmaterialmarknaden är enligt motion

1997/98:Bo515 (s) en av orsakerna till att det i dag är dyrt att bygga bostäder

i Sverige. För att öka konkurrensen föreslås att byggmaterial som är typgodkänt

i annat EU-land också skall vara typgodkänt i Sverige.

För att underlätta handeln med byggprodukter utfärdade EG redan år 1988 ett

särskilt byggproduktiv. Produkter som omfattas av direktivet skall fritt kunna

föras inom EU. En förutsättning för detta är bl.a. att den aktuella

byggprodukten försetts med en särskild CE-märkning som anger att produkten

befunnits lämplig för användning i byggnadsverk. Ett arbete som syftar till att

ta fram erforderliga standarder m.m. som skall ligga till grund för CE-

märkningen pågår också. Sverige har verkat pådrivande i detta arbete. I takt

med att CE-märkningen införs kommer den i allt väsentligt att ersätta dagens

typgodkännandeverksamhet. Det innebär att ett system där inom EU typgodkänt

byggmaterial också skulle vara typgodkänt i Sverige endast skulle bli en

temporär lösning i avvaktan på att CE-märkning är i funktion. Även om det i dag

inte kan överblickas när CE-märkningen är fullt genomförd finns det enligt

utskottets mening inte tillräcklig anledning att tillskapa en tillfällig

ordning som föreslås i motion 1997/98:Bo515 (s). Motionen avstyrks.

Som en del i ett program för en hållbar stadsutveckling förordas i motion

1997/98:Bo539 (c) yrkande 1 att producentansvaret för byggsektorn skall ökas.

Förslaget innebär dessutom att det offentligas ansvar skall bibehållas för den

övergripande forskningen och utvecklingen om bl.a. stadsmiljöns och bostädernas

utformning.

Kretsloppsdelegationen har till regeringen överlämnat rapporten Producent-

ansvar för varor (Rapport 1997:19) vari läggs fram ett förslag till utökat

producentansvar för alla varor. Förslaget omfattar sålunda även byggprodukter

m.m. Plan-, bygg- och bostadsforskningen har setts över av en utredning som

nyligen presenterat betänkandet En ny plan-, bygg- och bostadsforskning (SOU

1997:182). Sedan ett remissförfarande, i form av ett remissmöte med möjlighet

till skriftliga förtydliganden, avslutats kommer förslaget enligt vad utskottet

erfarit att läggas till grund för en proposition till riksdagen senare i vår.

Frågan om ett utökat producentansvar och om byggforskningens framtida

organisation m.m. är således föremål för överväganden. Enligt utskottets mening

bör resultatet av dessa överväganden avvaktas. Motion 1997/98:Bo539 (s) yrkande

1 avstyrks sålunda.

Trots kampanjer och ett intensivt informationsarbete saknar en miljon hushåll

enligt motion 1997/98:Bo541 (s) brandvarnare. Vad som erfordras är enligt

motionen därför en lagstiftning som ger hushållen skyldighet att installera

brandvarnare. Enligt förslaget bör krav ställas på att det skall finnas minst

en brandvarnare i alla bostäder.

En rätt installerad och fungerande brandvarnare har i många fall bidragit

till att rädda både liv och egendom. Utskottet delar vad som i motionen anförts

om värdet av att installera brandvarnare i våra bostäder. Undersökningar visar

också att brandvarnare har installerats i betydande utsträckning. Omkring 75 %

av hushållen beräknas ha brandvarnare. Andelen är väsentligt högre i småhus än

i flerbostadshus.

Frågan om installation av brandvarnare i bostäder har på regeringens uppdrag

utretts av Boverket vid två tillfällen. Det senaste uppdraget redovisades av

verket år 1995. Boverket förordade härvid att det vid ny- och tillbyggnad

skulle ställas krav på installation av nätanslutna brandvarnare. Däremot

föreslogs inte något obligatorium i fråga om den befintliga bebyggelsen. Ett

förslag till ändring av byggreglerna som innebär att bostäder vid ny- och

tillbyggnad skall förses med brandvarnare har tillställts regeringen. Enligt

förslaget skall de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 1998. Inom EU pågår

också ett arbete med att ta fram en europeisk standard för brandvarnare.

Utskottet har tidigare uttalat att även om brandvarnare har installerats i

betydande delar av bostadsbeståndet är detta inte tillräckligt. Utskottets

ställningstagande i denna del står fast. Vikten av att alla hem och lokaler där

människor vistas utrustas med brandvarnare kan enligt utskottets mening inte

nog betonas. Det av Boverket nu framlagda förslaget till skärpta krav på

brandvarnare är också ett uttryck för denna uppfattning.

Även vid ett genomförande av Boverkets förslag återstår dock att öka

förekomsten av brandvarnare i bostadsbeståndet. I ett tillkännagivande till

regeringen våren 1997 (bet. 1996/97:BoU12) uttalade också utskottet och

riksdagen att en intensifierad information till de boende borde komma till

stånd. Enligt utskottet fick ansvaret för informationen i första hand anses

åvila regeringen och Boverket. I anslutning härtill betonade utskottet även det

ansvar som fastighetsägare och försäkringsbolag har för att brandskyddet

förbättras. Enligt vad utskottet erfarit avser Boverket att under våren 1998

informera om vikten och värdet av att brandvarnare installeras. Informationen

kommer att ges i samband med den informationskampanj om det nya tillsyns- och

kontrollsystemet enligt PBL som verket kommer att genomföra.

Enligt utskottets mening bör resultatet av de nu redovisade åtgärderna

avvaktas innan ytterligare insatser av obligatorisk karaktär övervägs. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Bo541 (s).

Ett sätt att underlätta användning och tillgänglighet till modern

informationsteknik (IT) är enligt motion 1997/98:T912 (v) yrkande 9 att vid all

nybyggnation av bostäder ställa krav på att bostäderna förbereds för IT.

Modern teknik bl.a. i form av IT har kommit att bli ett viktigt inslag i vår

tillvaro. Det kan naturligtvis finnas anledning att vidta åtgärder för att på

olika sätt göra den lätt tillgänglig också i våra hem. Utskottet är dock inte

berett att förorda att det ställs krav på att förberedelser för IT skall göras

vid all nybyggnation. Genom den snabba utvecklingen på IT-området torde det

vara svårt att i dag förutse vilka eventuella behov av särskilda installationer

m.m. som i framtiden kan komma att erfordras för att tekniken skall kunna

utnyttjas fullt ut. De anordningar som i dag behövs för att använda t.ex. en

hemdator och för att söka information på Internet, dvs. eluttag och telefon-

anslutning, torde så gott som undantagslöst finnas i nybyggda bostäder. Motion

1997/98:T912 (v) yrkande 9 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder mot elöverkänslighet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo209, 1997/98:Bo211, 1997/98:Bo511,

1997/98:Bo518 yrkandena 1-5 och 7, 1997/98: Bo534, 1997/98:A271 yrkande 8,

1997/98:So241 yrkande 4 samt 1997/98:So302 yrkande 5,

2. beträffande regler för uppförande av mobiltelefonsändare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo547 samt 1997/98:T814 yrkande 3,

res. 1 (fp)

3. beträffande tillgängligheten för funktionshindrade

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo231 yrkandena 9 och 10, 1997/98:Bo508

yrkandena 1 och 2, 1997/98:Bo536 yrkandena 3 och 6, 1997/98:So410 yrkande

1, 1997/98:So443 yrkandena 5 och 6 samt 1997/98:So444 yrkande 10,

res. 2 (c, fp, v, mp)

4. beträffande behovet av kontrollplaner

att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 10,

5. beträffande miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo221 yrkande 1, 1997/98: Bo521,

1997/98:Bo523 yrkande 4 samt 1997/98:Bo527 yrkande 5,

res. 3 (c, v, mp)

6. beträffande Svensk Husprovning AB

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo221 yrkande 2,

res. 4 (mp)

7. beträffande kvalitetsbestämningen under projekteringstiden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo527 yrkande 4,

res. 5 (v)

8. beträffande kraven på resurshushållning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo527 yrkandena 1 och 2,

res. 6 (v, mp)

9. beträffande ombyggnadsföreskrifter för energihushållning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo510 samt 1997/98:Bo540,

res. 7 (c)

10. beträffande kraven på ventilation

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo519,

res. 8 (c)

11. beträffande lågfrekvent buller

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo506 samt 1997/98:Bo538 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande bullernorm för vindkraftverk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo530,

13. beträffande gränsvärden för buller

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo783 yrkande 4,

res. 9 (fp)

14. beträffande ljudklassning av bostäder

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo783 yrkande 6,

res. 10 (fp)

15. beträffande inom EU typgodkänt byggmaterial

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo515,

16. beträffande utökat producentansvar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo539 yrkande 1,

res. 11 (c)

17. beträffande brandvarnare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo541,

18. beträffande förberedelser för IT

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 9.

Stockholm den 5 februari 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Juan Fonseca (s).

Reservationer

1. Regler för uppförande av mobiltelefonsändare (mom. 2)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Användningen

av? och på s. 11 slutar med ?på området? bort ha följande lydelse:

Sverige är ett av de mobiltelefontätaste länderna i världen. Samtidigt ökar

innehavet av mobiltelefoner fortfarande kraftigt. Det medför att också

utbyggnaden av mobiltelefonnätet fortsätter i snabb takt. Det ursprungliga NMT-

systemet har kompletterats med dagens GSM-system samtidigt som det nya DCS-

systemet nu håller på att introduceras. Till detta kommer att tre nätoperatörer

i dag har var sitt rikstäckande nät. Resultatet av detta är naturligtvis att

det finns en rad antenner och sändare runt om i vårt land. Totalt fanns det i

början av år 1998 över 40 000 basstationssändare för mobiltelefoni. Ett

betydande antal av dessa sändare finns i våra storstäder och andra tätbefolkade

delar av landet. Det innebär att många människor bor eller vistas i närheten av

dessa sändare. Ett bra illustration till detta utgör omgivningarna kring

riksdagshuset. Den som går från riksdagshuset längs Västerlånggatan i Gamla

stan finner här sändare på en husvägg som är så placerade att de nästan kan nås

från den innanför liggande lägenheten.

Som framhålls i motion 1997/98:Bo547 (fp) saknar vi i Sverige i stort sett en

debatt om de hälsorisker som kan vara förknippade med de radiofrekventa vågorna

från mobiltelefonsändare. I flera andra länder som Australien och USA förs

däremot en livlig debatt om dessa frågor. Någon tillståndsplikt för att uppföra

sändare för mobiltelefoni finns inte heller, förutom i de fall de omfattas av

reglerna för bygglov. Den hittillsvarande utvecklingen gör det enligt

utskottets mening nödvändigt att nu allsidigt se över frågan om anläggningar

för mobiltelefoni. En sådan översyn bör bl.a. syfta till att klarlägga

hälsoriskerna. På grundval av resultatet av översynen bör erforderliga

säkerhetsföreskrifter innefattande bl.a. krav på säkerhetsavstånd utarbetas. I

sammanhanget bör också övervägas behovet av att via bygglov eller på annat sätt

ge möjlighet att påverka lokaliseringen av sändare m.m. Vägledande för arbetet

bör vara den s.k. försiktighetsprincipen.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1997/98:Bo547 (fp) samt

1997/98:T814 (fp) yrkande 3 anfört om en allsidig utredning av sändare för

mobiltelefoni och om införande av säkerhetsavstånd m.m. bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande regler för uppförande av mobiltelefonsändare

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo547 och 1997/98:T814

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Tillgängligheten för funktionshindrade (mom. 3)

Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Frågor om? och

på s. 13 slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i den syn som redovisas i de aktuella motionerna

på vikten av att olika åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten för

funktionshindrade. Riksdagen bör klart uttala att målet måste vara att göra ett

samhälle tillgängligt för alla. I ett flertal utredningar under de senaste åren

har det kunnat konstateras att mycket återstår att göra innan detta mål kan

anses vara uppfyllt. Förslag har dock lämnats på hur arbetet med att undanröja

hindren mot tillgängligheten kan inledas. Trots detta har regeringen inte lagt

fram några konkreta förslag om åtgärder som kan påskynda utvecklingen. I

stället har man tillsatt nya utredningar. Det är emellertid inte i första hand

nya utredningar som behövs utan att satsningar på förbättrad tillgänglighet ges

högre prioritet hos alla berörda parter. I detta sammanhang borde det vara

självklart att statliga myndigheter och kommuner aktivt verkar för att

tillgänglighetsskapande åtgärder snarast vidtas inom respektive ansvarsområden.

Utskottet instämmer i de förslag som förs fram i flera av motionerna om att en

sista tidpunkt bör införas då åtgärder för att undanröja enkelt avhjälpta

hinder mot tillgängligheten skall vara vidtagna.

Bostadsutskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

lagförslag med den inriktning som förordas i de aktuella motionerna. Innebörden

i förslaget bör vara att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten i

offentliga lokaler och på allmänna platser skall vara undanröjda senast år

2005. Det bör understrykas att frågor om innebörden och omfattningen av ett

sådant lagförslag redan är väl utredda. Redan våren 1995 fanns inom

Regeringskansliet ett färdigutformat förslag till komplettering av plan- och

bygglagen. Utskottet förutsätter därför att ett lagförslag kan läggas fram för

riksdagen under innevarande år.

Utskottet instämmer även i vad som i motionerna anförts om vikten av att

handikapporganisationerna bereds tillfälle att medverka i olika delar av ett

byggprojekt. Det är angeläget att organisationernas sakkunskap tas till vara på

ett så tidigt stadium som möjligt under byggprocessen. Regeringen bör således

överväga hur handikapporganisationerna och de lokala handikappråden skall kunna

ges en mer aktiv roll såväl i den övergripande fysiska planeringen som vid

planeringen av enskilda byggprojekt där tillgänglighetsfrågorna kan ha

betydelse.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1997/98:Bo231 (v) yrkandena 9

och 10, 1997/98:Bo508 (s) yrkandena 1 och 2, 1997/98:Bo536 (fp) yrkandena 3 och

6, 1997/98:So410 (c) yrkande 1, 1997/98:So443 yrkandena 5 och 6 samt

1997/98:So444 (v) yrkande 10 anfört om tillgängligheten för funktionshindrade

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tillgängligheten för funktionshindrade

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo231 yrkandena 9 och 10,

1997/98:Bo508 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Bo536 yrkandena 3 och 6,

1997/98:So410 yrkande 1, 1997/98:So443 yrkandena 5 och 6 samt

1997/98:So444 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder (mom. 5)

Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med

?Bostadsutskottet kan? och slutar med ?yrkande 5? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att det är angeläget att resultatet av det arbete som

under de senaste åren bedrivits vid Boverket med att ta fram förslag till sy-

stem för miljö- och kvalitetsdeklarationer nu snarast kommer till praktisk

tillämpning. Boverket skall slutredovisa sitt arbete för regeringen i mars

1998. Regeringen bör därefter skyndsamt ta ställning till de förslag som

redovisats med målsättningen att fastställa en tidplan för införandet av system

med den inriktning som förordats i de aktuella motionerna. Utgångspunkten för

arbetet bör vara att ett system skall kunna komma till praktisk tillämpning

redan fr.o.m. år 2000.

Det är i sammanhanget angeläget att understryka vikten av att det miljö- och

kvalitetsvärderingssystem för bostäder som tas fram verkligen utgår från en

helhetssyn på miljöanpassningen och energianvändningen samt ett

livscykelsperspektiv för byggnaden och de använda byggmaterialen. En

utgångspunkt för systemet måste också vara att enhetliga och enkla

värderingsmetoder ligger till grund för bedömningen. Syftet bör således vara

att undvika att ett flertal olika konkurrerande system utvecklas eller att

olika värderingsmetoder används för olika byggmaterial. Målsättningen bör

sammanfattningsvis vara att konsumenterna inom en snar framtid skall få

tillgång till ett informativt och enhetligt system för miljö- och

kvalitetsdeklaration av bostäder.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av motionerna 1997/98:Bo221 (mp)

yrkande 1, 1997/98:Bo521 (s), 1997/98:Bo523 (c) yrkande 4 och 1997/98:Bo527 (v)

yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo221 yrkande 1,

1997/98:Bo521, 1997/98:Bo523 yrkande 4 samt 1997/98:Bo527 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Svensk Husprovning AB (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med

?Bostadsutskottet har? och slutar med "Motionen avstyrks? bort ha följande

lydelse:

Även om flera åtgärder vidtagits för att skapa förutsättningar för en god

inomhusmiljö är detta enligt utskottets mening inte tillräckligt. Ett exempel

på en i och för sig bra och nödvändig åtgärd är den obligatoriska

ventilationskontrollen, som kan bidra till att påskynda arbetet med att

lokalisera hus med en dålig inomhusmiljö. Detta förutsätter emellertid att

gällande bestämmelser om kontrollintervall och kontrollmetoder efterlevs.

Det är angeläget att nu gå vidare med fler offensiva åtgärder med en bredare

inriktning för att uppfylla kravet på att våra bostäder och byggnader skall

utgöra sunda miljöer. Förslaget i motion 1997/98:Bo221 (mp) om ett

miljövärderingsinstitut som vid återkommande tillfällen gör besiktningar av

olika typer av byggnader bör mot denna bakgrund övervägas och konkretiseras.

Som förordas i motionen är en lämplig ordning att ett särskilt institut -

?Svensk Husprovning AB? - förslagsvis vart femte år genomför olika hälso- och

miljörelaterade undersökningar i byggnaderna. Formerna för institutets

verksamhet bör utvecklas successivt och först på längre sikt - när kontrollen

visat sig fungera och få acceptans - bör lagstiftning om obligatorisk kontroll

övervägas.

I det längre perspektivet kan det bli aktuellt att med bilprovningen som

förebild införa någon form av krav på ?ombesiktning? eller ?körförbud? om

byggnaden inte fyller uppställda krav. En möjlig sanktionsåtgärd när brister i

miljön kunnat konstateras är att hyresgästerna föreläggs att betala hyrorna

till ett spärrat konto tills rättelse skett.

Det bör ankomma på regeringen att vidare överväga hur formerna för ett

miljövärderingsinstitut bör utvecklas. Vad utskottet nu med anslutning till

förslaget i motion 1997/98:Bo221 (mp) yrkande 2 anfört om att tillskapa ett

?Svensk Husprovning AB? bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Svensk Husprovning AB

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo221 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kvalitetsbestämningen under projekteringstiden (mom. 7)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Frågor om? och

på s. 16 slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Grundläggande för att en byggnad efter färdigställandet skall svara mot högt

ställda kvalitetskrav är den kvalitetsbestämning som sker redan vid

projekteringen. I detta skede läggs kvaliteter fast i fråga om så väsentliga

krav som tillgänglighet, barnsäkerhet, materialval m.m. Det finns emellertid

flera oroande tecken på att kvalitetsbevakningen i projekteringsstadiet

försämrats under senare år sedan förändringarna i PBL medförde att ansvaret i

detta avseende helt överläts till byggherren. Enligt den utvärdering som

Boverket genomfört av byggkontrollen anser bl.a. många kommunala handläggare

att så är fallet.

Genom att kvalitetsbestämningen under projekteringstiden helt sker genom

byggherrens försorg saknar kommunen och intresseorganisationer möjlighet att

bevaka att olika samhälls- och kvalitetsintressen blir tillgodosedda. I det

byggsamråd som enligt PBL skall genomföras innan byggnadsarbetena påbörjas är

det ofta för sent att påverka utformningen av byggnaden. Med den ordning som i

dag råder inskränker sig det kommunala inflytandet till att bevaka att den

kontrollplan som upprättas följs. Utskottet instämmer i förslaget i motion

1997/98:Bo527 (v) om att samråd bör ske redan i projekteringsstadiet mellan

kommunen, allmänna intressen och den berörda byggherren för att tillgodose krav

på tillgänglighet och bästa möjliga kvalitet enligt de egenskapskrav som lagen

föreskriver.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad

utskottet ovan förordat om hur kvalitetsbestämningen bättre skall kunna säkras

så att samhällets krav blir tillgodosedda. Vad utskottet nu med anslutning till

motion 1997/98:Bo527 (v) yrkande 4 anfört om kommunernas inflytande över

kvalitetsbestämningen på projekteringsstadiet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kvalitetsbestämningen under projekteringstiden

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo527 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Kraven på resurshushållning (mom. 8)

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Motsvarande

motionsförslag? och slutar med ?yrkandena 1 och 2? bort ha följande lydelse:

Insikten om att samhället måste ställas om i riktning mot en

kretsloppsanpassning av i princip all verksamhet har under de senaste åren fått

en allt större spridning. Det är nödvändigt att denna insikt även får genomslag

i de regelverk som styr samhällsutvecklingen. Kraven på ekologiskt byggande är

emellertid inte tillräckligt tydliga i byggnadslagstiftningen. Det finns därför

ett behov att revidera och komplettera gällande regler med utgångspunkten att

ekologiska principer, kretsloppsanpassning och resurshushållning bör tillämpas

vid allt byggande. Ett steg i ett sådant arbete är att samordna de tekniska

egenskapskraven på byggnader som finns i BVL med krav på ett ekologiskt riktigt

utförande.

Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom förslaget i motion

1997/98:Bo527 (v) om att en komplettering av 2 § BVL bör göras så att de

tekniska kraven på en byggnad även omfattar resurshushållning och en ekologiskt

inriktad kretsloppstillämpning i sin helhet. Dessutom bör Boverket ges i

uppdrag att utforma tillämpningsföreskrifter som står i överensstämmelse med

detta krav. Det kan bl.a. vara fråga om föreskrifter om urinseparering,

kompostering eller tillvaratagande av s.k. gråvatten. Målsättningen bör vara

att tillämpningsföreskrifterna inom en femårsperiod skall ha omarbetats med den

förordade utgångspunkten.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att snarast förelägga

riksdagen ett förslag om komplettering av BVL i enlighet med vad som nu

förordats och ge Boverket i uppdrag att påbörja omarbetningen av

tillämpningsföreskrifterna. Vad utskottet förordat med anledning av motion

1997/98:Bo527 (v) yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kraven på resurshushållning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo527 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ombyggnadsföreskrifter för energihushållning (mom. 9)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Krav på? och

slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförts i de aktuella motionerna om att

möjligheten till energihushållning i samband med ombyggnad bör tas till vara i

större utsträckning än vad som är fallet i dag. Med enkel och utprövad teknik

kan byggnader som är i behov av reparation och ombyggnad göras energieffektiva.

Fönsterbyte och tilläggsisolering i samband med ombyggnad kan ge en värdefull

energibesparing.

Som framhålls av motionärerna saknar Sverige särskilda byggregler för

ombyggnad. I flera andra länder har däremot införts regler som begränsat

energianvändningen efter en ombyggnad. Utskottet ställer sig bakom

motionsförslagen om att byggregler för energihushållningsåtgärder i samband med

ombyggnad bör införas även i Sverige. Regeringen bör således uppdra åt Boverket

att påbörja arbetet med tillämpningsföreskrifter till BVL med denna inriktning.

Vad utskottet med anledning av motionerna 1997/98:Bo510 (s) och 1997/98:Bo540

(c) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ombyggnadsföreskrifter för energihushållning

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo510 och 1997/98:Bo540 som

sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kraven på ventilation (mom. 10)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Bostads-

utskottet delar? och på s. 19 slutar med ?inte erforderligt? bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i förslaget om att bestämmelserna för ventilation

behöver ses över. De system med mekanisk ventilation som vanligen använts under

de senaste årtiondena har visat sig medföra stora problem, bl.a. ökad risk för

allergier och luftvägsinfektioner. Det finns, som framhålls i motionen, kunskap

om andra lösningar som har visat sig vara effektivare, hälsosammare och mindre

kostnadskrävande än mekanisk ventilation.

Den traditionella självdragsventilationen är en väl beprövad teknik som är

fullt möjlig att utveckla och anpassa efter dagens energi- och komfortkrav.

Gällande bestämmelser för ventilation lägger dock i flera avseenden hinder i

vägen för en sådan utveckling. Det är därför angeläget att en översyn görs av

bestämmelserna med syfte att underlätta utvecklingen av

självdragsventilationen. I detta sammanhang finns även anledning att genomföra

en granskning av Boverkets arbete med ventilationsfrågor samt

ventilationsindustrins påverkan på utvecklingen inom området. Det bör ankomma

på regeringen att ta initiativ till den förordade översynen.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 1997/98:Bo519 (c) anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande kraven på ventilation

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo519 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Gränsvärden för buller (mom. 13)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?4 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro för det tilltagande bullret i vårt samhälle som

kommer till uttryck i motion 1997/98:Jo783 (fp). Vi omges i det dagliga livet

så gott som ständigt av en mer eller mindre störande ljudmatta. De platser där

man kan finna tystnad och stillhet blir alltmer sällsynta och svårtillgängliga.

Bullret har härigenom kommit att bli det miljöproblem som på ett påtagligt och

direkt sätt berör flest människor. Starka skäl talar enligt utskottets mening

därför för att åtgärder nu måste sättas in för att dämpa bullret. Genom att

åtgärder mot buller ofta är billiga, förutsatt att åtgärderna sätts in i tid,

finns det goda förutsättningar att minska bullret i vår miljö. Däremot är det

i allmänhet både dyrt och svårt att i efterhand förbättra dålig ljudmiljö.

Den målsättning som i dag gäller är att bullernivån i vår boendemiljö inte

skall överstiga 55 dB. Det innebär att det inte är särskilt tyst ens om målet

uppnås. Som ett alternativ till målet om 55 dB lades i betänkandet

Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) fram ett förslag som innebar att en

högre ljudnivå om 65 dB kunde accepteras på en byggnads eller ett

bostadsområdes ena sida förutsatt att bullernivån på den andra - tysta - sidan

maximalt uppgår till 45 dB.

Det kan enligt utskottets mening finnas födelar med att införa ett på detta

sätt formulerat nytt mål. Även om målet kan komma att medföra en något högre

bullernivå på en byggnads ena sida kommer detta att kompenseras med att de

boende alltid garanteras att bullernivån på den andra sidan ligger på en lägre

nivå än i dag. Den nivå om högst 45 dB som det här är fråga om är dessutom så

satt att den av de allra flesta kommer att upplevas som en väsentlig

förbättring. Som framhålls i motionen kan den flexibilitet som det nya målet

ger dessutom medverka till att göra det lättare att åstadkomma förbättringar i

många bostadsområden där en generell sänkning till 55 dB kan vara mycket svår

att uppnå. I sammanhanget bör också framhållas att den flexibilitet i

bullermålen för den yttre miljön som här förordats inte innebär att de gränser

som i dag finns för den inre miljön i något avseende skall höjas. Det kan

naturligvis inte bli fråga om att tolerera en högre ljudnivå inne inomhus.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1997/98:Jo783 (fp) yrkande 4 anfört

om det s.k. 65/45 dB-målet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande gränsvärden för buller

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo783 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ljudklassning av bostäder (mom. 14)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?När det? och

slutar med ?avstyrks sålunda? bort ha följande lydelse:

En svensk standard för ljudklassning av bostäder har nyligen arbetats fram.

Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för att få till stånd en

enhetlig ljudklasssning av våra bostäder nu föreligger. I en situation där det

finns anledning att på alla sätt verka för en bättre ljudmiljö i såväl boendet

som i samhället i sin helhet är det enligt utskottets mening därför befogat att

vidta åtgärder för att få till stånd en allmän ljudklassning av

bostadsbeståndet. Som framhålls i motion 1997/98:Jo783 (fp) torde inte

tillkomsten av en standard i sig vara tillräckligt för att åstadkomma detta.

Utskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen i motionen att åtgärder nu

måste vidtas för att stimulera en ljudklassning av bostäderna. Det kan t.ex.

vara fråga om information till bostadsproducenter, fastighetsägare, hyresvärdar

och bostadskonsumenter. I takt med att kunskaperna om värdet av en

ljudklassning tilltar torde också efterfrågan på ljudklassade bostäder öka. Det

kan i sin tur förväntas leda till att ljudmiljön i våra bostäder förbättras.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion 1997/98:Jo783 (fp)

yrkande 6 anfört om en ljudklassning av bostadsbeståndet bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ljudklassning av bostäder

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo783 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utökat producentansvar (mom. 16)

Rigmor Ahlstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Kretslopps-

delegationen har? och slutar med ?avstyrks sålunda? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de strävanden som ligger till grund för förslagen i motion

1997/98:Bo539 (c) - att skapa en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö. Som

framhålls i motionen har ett omfattande arbete med att utveckla stadsmiljön i

denna riktning också inletts i kommuner, stadsdelar och bostadsområden. Inte

minst har Agenda 21-arbetet lett till att också frågor om stadens miljö och

utveckling lyfts fram. En grundförutsättning för att arbetet skall leda till

önskat resultat är att det finns ett lokalt engagemang och att vidtagna

åtgärder har en förankring i kommunen liksom hos bostadsföretag och boende.

Samtidigt har staten att svara för att förutsättningar för ett lokalt

inflytande och ett lokalt arbete föreligger. Det innebär bl.a. att samhället

måste ta ett övergripande ansvar för gemensamma frågor som är av betydelse för

utvecklingen av stadsmiljön.

I motion 1997/98:Bo539 (c) lyfts producentansvaret i byggsektorn och ansvaret

för forskning och utveckling på stadsmiljöområdet fram som exempel på frågor

där samhället måste ta ett fortsatt övergripande ansvar. Utskottet delar denna

uppfattning. Även enligt utskottets mening bör sålunda producentansvaret utökas

för varor och produkter som kommer till användning i byggandet och boendet.

Också när det gäller forskningen och utvecklingen i stadsmiljöfrågor bör det

statliga ansvaret läggas fast i enlighet med förslaget i motionen. Det innebär

att det arbete som nu pågår med anledning av framlagda utredningsförslag

avseende producentansvaret och byggnadsforskningen bör vägledas av vad

utskottet anfört.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 1

anfört om ett utökat producentansvar för byggsektorn samt det offentligas

ansvar för forskning och utveckling om bl.a. stadsmiljön bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande utökat producentansvar

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo539 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna m.m........................................1

Utskottet.............................................5

Inledning 5

Elöverkänslighet 5

Frågor avseende mobiltelefoni 10

Frågor om tillgänglighet 11

Miljö- och kvalitetsdeklarationer av bostäder m.m. 13

Energihushållning vid ombyggnad 17

Krav på ventilation 17

Åtgärder mot buller 19

Övriga frågor om egenskapskrav m.m. 21

Hemställan 23

Reservationer........................................25

1. Regler för uppförande av mobiltelefonsändare (mom. 2) (fp) 25

2. Tillgängligheten för funktionshindrade (mom. 3) (c, fp, v, mp) 26

3. Miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder (mom. 5) (c, v, mp) 27

4. Svensk Husprovning AB (mom. 6) (mp) 28

5. Kvalitetsbestämningen under projekteringstiden (mom. 7) (v) 29

6. Kraven på resurshushållning (mom. 8) (v, mp) 29

7. Ombyggnadsföreskrifter för energihushållning (mom. 9) (c) 30

8. Kraven på ventilation (mom. 10) (c) 31

9. Gränsvärden för buller (mom. 13) (fp) 31

10. Ljudklassning av bostäder (mom. 14) (fp) 32

11. Utökat producentansvar (mom. 16) (c) 33