Bet. 1997/98:BoU6

Bostadsutskottets betänkande

1997/98:BOU06

Vindkraft

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

1997/98

BoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner väckta under allmänna motionstiden bl.a. om

den kommunala översiktsplaneringens utformning i syfte att underlätta

utbyggnaden av vindkraft samt motioner i vilka förordas att vissa områden bör

skyddas från vindkraftsetableringar.

Utskottet avstyrker samtliga motioner, de flesta av dem med motiveringen att

flera av de frågor som tas upp i dem kommer att belysas i en kommande utredning

om lokalisering av vindkraft samt med hänvisning till den pågående beredningen

av Plan- och byggutredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor. Ett särskilt

yttrande (m, c, fp, mp, kd) har avgivits.

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1997/98:Bo501 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en skyndsam utredning av vilka naturområden som av riksintresse måste

skyddas från vindmölleparker i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Bo531 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa

tillfälligt bygglov för vindkraftsanläggningar.

1997/98:Bo533 av Peter Weibull Bernström och Inga Berggren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av klarare riktlinjer för vindkraft och

telekommunikationsmaster i kommunens översiktsplaner (yrkandet behandlas i

detta betänkande i vad avser riktlinjer för vindkraft, i övrigt behandlas det i

betänkande 1997/98:BoU5),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur vindkraft och

telekommunikationsmaster i större utsträckning kan omfattas av

miljökonsekvensbedömningar i känsliga miljöer (yrkandet behandlas i detta

betänkande i vad avser miljökonsekvensbedömningar för vindkraft, i övrigt

behandlas det i betänkande 1997/98:BoU5),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett korrekt och fullt täckande samrådsförfarande,

speciellt vid uppförande av grupper av vindkraftverk (yrkandet behandlas i

detta betänkande i vad avser vindkraftverk, i övrigt behandlas det i betänkande

1997/98:BoU5).

1997/98:Bo535 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade bygglov för små

vindkraftverk.

1997/98:Bo546 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reviderad miljölagstiftning för underlättande av vindkraftens

utbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om klassning av vindkraften som riksintresse.

1997/98:N210 av Eva Björne (m) vari hemställs

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stor restriktivitet skall iakttas vid etablering för

vindkraftverk.

Muntlig information i ärendet har lämnats av företrädare för

Miljödepartementet, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Boverket och

Länsstyrelsen i Gotlands län.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Enligt 8 kap. 2 § första stycket 6 plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för

att uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter

eller om kraftverket placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än

kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en

byggnad. Om frågan om uppförande av vindkraftverk har prövats i detaljplan, får

kommunen enligt 8 kap. 5 § första stycket besluta att bygglov inte krävs under

vissa angivna förutsättningar.

Uppförande av vindkraftverk kan kräva detaljplaneläggning. Enligt 5 kap. 1 §

första stycket 2 PBL krävs detaljplan för ny enstaka byggnad eller anläggning

vars användning får betydande inverkan på omgivningen, om tillkomsten av

byggnaden eller anläggningen inte kan prövas i samband med prövning av ansökan

om bygglov eller förhandsbesked. Detaljplan behöver dock inte upprättas i den

mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. I PBL-

utredningens betänkande (SOU 1996:168, s. 465) föreslås emellertid en

förändring av PBL så att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas i

de fall områdesbestämmelser används för prövningen av tillkomsten av en byggnad

eller annan anläggning vars användning innebär en betydande påverkan på miljön,

hälsan eller hushållningen med naturresurser. PBL-utredningens förslag övervägs

för närvarande inom Regeringskansliet.

Enligt 5 kap. 18 § skall en detaljplan grundas på program, om det inte är

onödigt. Om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller

andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller

hushållningen med naturresurser skall en MKB upprättas. Krav på program och MKB

gäller däremot inte vid antagande av områdesbestämmelser.

Enligt 4 kap. 1 § första stycket 8 naturresurslagen (NRL) omfattas uppförande

av gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en

sammanlagd uteffekt på minst 10 MW av tillståndsprövning av regeringen.

Regeringen prövar enligt 4 kap. 3 § NRL ärendet mot de grundläggande

hushållningsbestämmelser som återfinns i 2 kap. NRL och de särskilda

hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet som återfinns i 3 kap. NRL.

Därutöver anges att tillstånd inte får medges om den aktuella anläggningen

strider mot allmänna planeringssynpunkter eller om kommunfullmäktige inte

tillstyrkt att tillstånd lämnas. Under vissa förutsättningar får dock

regeringen ge tillstånd i fråga om anläggning som sägs i 4 kap. 1 § första

stycket 8 även mot kommunens tillstyrkan.

Enligt 3 kap. 1 § NRL anges att områden uppräknade i 3 kap. 2-7 §§ NRL i sin

helhet är att betrakta som riksintressen för sina natur- och kulturvärden. I 3

kap. 3 § NRL anges dessutom att anläggningar som anges i 4 kap. 1 § NRL över

huvud taget inte får komma till stånd i vissa särskilt angivna kustområden.

Vindkraftverk kan även kräva prövning enligt naturvårdslagen (1964:822),

varvid MKB kan krävas, och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Vindkraftverk som skall lokaliseras till havet kräver tillstånd enligt

vattenlagen och härvid ställs krav på MKB.

I rapporten Etablering av vindkraft på land, sammanställd av Boverket

(Allmänna råd 1995:1) tillsammans med NUTEK och Naturvårdsverket, görs en

genomgång av de olika prövningar som måste göras innan beslut om etablering av

vindkraftverk kan fattas. Här framgår bl.a. att om ett aktuellt område är av

riksintresse för vindkraften och konkurrerar med annat riksintresse skall 2

kap. 10 § NRL tillämpas. Enligt detta lagrum skall företräde ges det ändamål

som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Är det aktuella

området av allmänt intresse för vindkraften och det motstående

markanvändningsintresset av riksintresse, får vindkraftsanläggningar inte komma

till stånd om det påtagligt skadar riksintresset. Sammalunda gäller då området

är av enskilt intresse för vindkraften.

I 5 kap. 1 § NRL anges att tillståndsansökningar enligt 4 kap. NRL skall

innehålla en MKB. Genom hänvisning till 4 kap. NRL omfattas viss etablering av

vindkraft av kravet på MKB. I princip likalydande bestämmelser återfinns i

miljöbalkspropositionen. För anläggningar med en effekt mellan 1 MW och 10 MW

krävs enligt miljöskyddsförordningen (1989:364) tillstånd av länsstyrelsen (B-

anläggningar). Anläggningar på upp till 10 MW prövas av länsstyrelsen. Större

anläggningar prövas enligt denna förordning av Koncessionsnämnden. Enligt

miljöbalksförslaget krävs tillstånd också av regeringen på motsvarande sätt som

i dag enligt 4 kap. NRL. Anläggningar på mellan 125 kW och 1 MW kräver anmälan

till kommunen. I tillstånds-ärenden, både hos Koncessionsnämnden och

länsstyrelsen, krävs MKB.

Naturvårdsverket har som ett led i utarbetandet av en miljöbalk gjort en

genomgång av den lista i miljöskyddsförordningen som reglerar

tillståndsplikten. Ett förslag till ändring av förordningen har överlämnats

till Miljödepartementet (Naturvårdsverkets rapport 4795). I detta förslag

förordas att regeringsprövning enligt miljöskyddslagen av vindkraftsaggregat

eller grupper av vindkraftsaggregat omfattande mer än 10 MW avskaffas.

Regeringens tillåtlighetsprövning av dessa anläggningar kvarstår dock i

miljöbalkspropositionen. Telekommunikationsmaster berörs ej i förslaget till

ändringar av miljöskyddsförordningens uppräkning av prövningspliktiga

verksamheter och nämns heller inte uttryckligen i miljöbalkspropositionen.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, och som ett led i arbetet med

att ta fram en samlad miljölagstiftning, även upprättat en förteckning över

verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan och som

därför omfattas av krav på obligatorisk MKB (Naturvårdsverkets rapport 4792).

I förslaget till miljöbalk föreslås att kraven på MKB utökas och skärps.

Ansökan om tillstånd enligt 17 kap. miljöbalksförslaget (motsvarar närmast 4

kap. NRL i nu aktuellt avseende) eller enligt föreskrifter utfärdade med stöd

av balken skall alltid innehålla en MKB. Detta innebär en utvidgning jämfört

med nuvarande rättsläge. Kraven på MKB enligt miljöbalken gäller oavsett om

miljöpåverkan kan antas bli betydande eller inte. Regeringen föreslås kunna

föreskriva att en MKB skall göras även i ansökningar om dispens enligt balken

eller i andra fall där det behövs för att kunna bedöma miljöpåverkan. Därutöver

föreslås att då en MKB upprättas för en verksamhet med betydande miljöpåverkan

skall en s.k. miljökonsekvensbedömning göras. Detta innebär bl.a. ett ökat

samrådsförfarande. Den som avser att utöva verksamhet som nu avses åläggs

nämligen att samråda med de statliga myndigheter, kommuner, organisationer samt

den allmänhet som kan antas bli berörd.

Det finns i dag omkring 300 vindkraftverk i drift i vårt land.

Vindkraftsproduktionen uppgick till ca 0,14 TWh el år 1996. Detta innebär en

ökning med ca 35 % från år 1995 och motsvarar cirka en promille av den totala

svenska elproduktionen under 1996. I samband med 1991 års energipolitiska

beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40) infördes stöd under en

femårsperiod till investeringar i vindkraft. I Energikommissionens betänkande

konstateras att investeringsstödet hade gett resultat. För att stimulera en

fortsatt utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion konstaterar regeringen i

den energipolitiska propositionen (prop. 1996/97:84) att investeringsbidrag bör

lämnas under ytterligare fem års tid. Regeringen föreslog ett bidrag med 15 %

av den totala investeringen för vindkraftverk med en eleffekt på minst 200 kW.

Detta blev också riksdagens beslut (bet. 1996/97:NU12, s. 61). Driftstöd utgår

för närvarande till vindkraft i form av den s.k. miljöbonusen som motsvarar

energiskatten på el. Miljöbonusen höjdes den 1 juli 1997 för både befintliga

och nya vindkraftverk som följd av den beslutade höjningen av skatten på el.

Miljöbonusen uppgår därmed till 13,8 öre per kWh jämfört med 9 öre när den

infördes. Det mål som angavs i regeringens energipolitiska proposition var en

ökad årlig elproduktion från landbaserad vindkraft med 0,5 TWh inom fem år. De

totala investeringarna för en sådan utbyggnad uppskattas till ca 2 miljarder

kronor.

Utskottet

Inledning

I vissa av de i detta betänkande behandlade motionerna tas upp frågor som ur

olika aspekter aktualiserar den lagstiftning som anses nödvändig och

erforderlig i samband med etablering av vindkraftverk. I andra motioner

föreslås åtgärder för att hindra att ur bevarandesynpunkt värdefulla miljöer

tas i anspråk för utbyggnad av vindkraft. I motionsförslagen tas upp

utformningen av plan- och bygglagen (PBL) och naturresurslagen (NRL) i syfte

att få till stånd en adekvat och smidig handläggning av ärenden om vindkraft.

Med utgångspunkt i motionsförslagen är det i detta betänkande inte aktuellt

att ta upp utbyggnaden av vindkraften som sådan eller frågan om vindkraftens

roll i energibalansen och om eventuellt statligt stöd till investeringar i

vindkraft. Dessa frågor har flera gånger tidigare under 1990-talet behandlats

av riksdagen.

Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m.

I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 1 i motsvarande del lämnas förslag om att

kommuner och länsstyrelser till sina översiktsplaner skall foga klarare

riktlinjer för utbyggnadsmöjligheterna av vindkraften som vägledning för

markägare, allmänhet och sökande. I motionens yrkande 3 i motsvarande del

föreslås regelförändringar som innebär att samrådsförfarandet fullgörs på ett

korrekt och adekvat sätt jämte att fastighetsägare inom ett tillräckligt stort

område betraktas som sakägare liksom att framförda synpunkter under samrådet

beaktas. Särskilt framhålls att markägaren skall informeras på ett tidigare

stadium och ifrågasätts om information endast skall kunna lämnas genom annons i

lokalpressen eller genom anslag särskilt med tanke på delårsboende grannar. I

motion 1997/98:Bo531 (c) föreslås att bygglov för vindkraftverk skall kunna

tidsbegränsas, förslagsvis till 25-35 år med möjlighet till förlängning. Syftet

med förslaget är att bygglovsbeslut för vindkraftverk avsevärt skall

underlättas. I motion 1997/98:Bo535 (c) föreslås att gårdssnurror, dvs. små

vindkraftverk som täcker den egna energiförbrukningen, utanför planlagda

områden skall befrias från kravet på bygglov och ersättas med en

anmälningsplikt. Generella regler bör i stället införas avseende tillåtet

buller samt avstånd till vägar och andra fastigheter. I motion 1997/98:N210 (m)

yrkande 3 föreslås att stor restriktivitet skall gälla för etablering av

vindkraftverk och att områden med skyddsvärden helt skall undantas från

utbyggnad.

Även om energipolitiska skäl talar för att en utbyggnad av vindkraften är

angelägen motiverar detta förhållande enligt utskottets mening inte att

bygglovsprövningen av vindkraftverk sker i annan ordning än vad som gäller för

andra anläggningar. Uppförandet av vindkraftverk har ofta en påtaglig inverkan

på landskapsbilden. Störande ljud kan också uppkomma när verken är i drift även

om detta vanligen är ett mindre problem. Dessutom fordras att vissa

säkerhetsavstånd upprätthålls med avseende på risken för isbildning m.m. Såväl

säkerhetsaspekter som omsorgen om landskapsbilden talar enligt utskottets

mening för att vindkraftverk även fortsättningsvis bör bygglovsprövas.

Också Plan- och byggutredningen har i sina överväganden avseende vindkraften

i den kommunala planeringen kommit fram till att uppförandet av vindkraftverk

inte skall särregleras. I första hand bör en aktiv översiktsplanering bedrivas.

Utredningen förordar således att PBL:s vanliga regelsystem skall tillämpas

också för vindkraftsetableringar (SOU 1996:168). Av utredningens förslag om att

vissa generella möjligheter till undantag från detaljplanekravet skall tas bort

(5 kap. 1 § första stycket 2) följer dock att detaljplan eller

områdesbestämmelser kommer att erfordras i större utsträckning än i dag.

Samtidigt anför utredningen att det är möjligt att genom detaljplanen minska

bygglovsplikten eller helt bygglovsbefria tillkomsten av vindkraftverk. PBL-

utredningens förslag är föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att tillkalla en

utredare med uppgift att utveckla underlag för beslut om tillstånd till

lokalisering av vindkraft i Sverige. I utredningen skall bl.a. övervägas hur

översiktsplanerna enligt PBL skall utformas så att tillståndsgivningen enligt

olika lagar och i olika instanser kan grundas på ett gemensamt beslutsunderlag.

Vad nu redovisats om vissa utredningsinsatser samt om beredningen av PBL-

utredningens förslag innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med de nu

behandlade motionerna får i allt väsentligt anses tillgodosett. Ett

tillkännagivande med anledning av motionerna bör därmed kunna undvaras.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna

1997/98:Bo531 (c), 1997/98:Bo533 (m) yrkandena 1 och 3, dessa båda yrkanden i

motsvarande delar, 1997/98:Bo535 (c) och 1997/98:N210 (m) yrkande 3 om bygglov

m.m. vid etablering av vindkraft.

Vindkraften som riksintresse m.m.

I detta avsnitt behandlas motioner om vindkraft med anknytning främst till NRL.

I motion 1997/98:Bo546 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande

om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta utbyggnad av vindkraft.

Motionärerna anser att vissa förändringar i de lagar som reglerar naturvården,

skyddet av landskapsbilden, kulturminnesvården, strandskyddet och det rörliga

friluftslivet är nödvändiga för att underlätta etablering av vindkraftverk. I

samma motions yrkande 2 föreslås att vindkraften klassas som riksintresse.

Ett motionsförslag om en reviderad miljölagstiftning för att underlätta

utbyggnad av vindkraft behandlades av utskottet våren 1997 (bet. 1996/97:

BoU10). Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att Plan- och

byggutredningens ovan nämnda slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen

(1996:168) var under beredning i regeringens kansli. I slutbetänkandet

behandlas, som framgått ovan, nämligen frågan om vindkraften i den kommunala

planeringen. Utskottet förutsatte att regeringen, när pågående beredning av i

betänkandet aktualiserade frågor avslutats, kommer att lämna riksdagen ett

förslag till de ändringar i PBL som regeringen anser motiverade. Utskottet

anförde också att frågan får anses ha anknytning till det arbete som pågår med

att skapa en miljöbalk och att resultatet av båda dessa beredningar borde

avvaktas. Miljöbalkspropositionen ligger för närvarande på riksdagens bord

medan PBL-utredningen fortfarande är föremål för beredning inom

Regeringskansliet.

Även frågan om att klassa vindkraften som ett riksintresse behandlades av

utskottet under 1996/97. I det ovannämnda utskottsbetänkandet anfördes att

vindkraften i praktiken redan i dag anges som riksintresse. Markområden av

riksintresse för energiproduktion regleras i NRL (2 kap. 8 §). Vindkraft ingår

i den samlade beteckningen energiproduktion. Utskottet erinrade också om att

NUTEK i december 1996 i dokumentet Riksintresse för vindkraft redovisat en

länsvis förteckning över områden lämpliga för vindkraft. I dokumentet anges de

förutsättningar som ett för vindkraft riksintressant område bör uppfylla.

Vidare anförs att NUTEK givit SMHI i uppdrag att genomföra en

vindkraftskartering för södra Sverige.

Den ovan refererade SMHI-karteringen är nu slutförd och redovisas som

länsvisa delrapporter. Varje länsstyrelse i de berörda länen har sedermera fått

i uppdrag av NUTEK att tillsammans med berörda kommuner göra regionala

inventeringar av områden av riksintresse för vindkraften. Detta är ett arbete

som för närvarande pågår och som förväntas resultera i ett kunskapsunderlag som

fortsättningsvis kan utgöra grund för det vidare planeringsarbetet för

vindkraftsetableringar på lokal och regional nivå i södra Sverige. Konstateras

bör även att NRL enligt förslaget till miljöbalk i princip överförs utan

ändringar till miljöbalken. Detta innebär att områden lämpade för

vindkraftsproduktion även fortsättningsvis kan klassas som riksintressen för

energiproduktion och därefter vägas mot andra eventuella konkurrerande

riksintressen i berörda områden.

Det är avsikten att i den ovannämnda utredningen om lokalisering av

vindkraft, som kommer att tillkallas inom kort, skall behandlas även vissa av

de frågor som aktualiserats i den nu behandlade c-motionen. Denna omständighet

tillsammans med den att PBL-utredningens förslag om vissa vindkraftsfrågor för

närvarande bereds i regeringens kansli innebär enligt utskottets mening att

förslagen i motionen kommer att uppmärksammans utan någon riksdagens

uttryckliga begäran därom.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion 1997/98: Bo546

(c) om viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta vindkraftens

utbyggnad m.m.

I motion 1997/98:Bo501 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär en

skyndsam utredning av vilka naturområden av riksintresse som måste skyddas från

vindmölleparker. I motionen nämns särskilt de fria horisonterna längs kusterna

på Gotland och Öland, vid Österlen, Falsterbonäset, Kullen och Bjärehalvön.

Utskottet anser att de allmänna och särskilda hushållningsbestämmelser som

återfinns i NRL:s andra och tredje kapitel, med föreslagen motsvarighet i

miljöbalken, väl avgränsar sådana områden som särskilt måste värnas mot

vindkraftsetableringar. Dessutom kan konstateras att samtliga de områden som

motionären nämner finns angivna som riksintressen för sina naturvärden i 3 kap.

2 § NRL. Närmare avgränsningar av olika områdens naturvärden samt erforderliga

avvägningar mot andra riksintressen görs av respektive länsstyrelse. Nämnas bör

även att det i den ovan nämnda regionala inventeringen av riksintresse för

vindkraft skall göras undantag för områden med förordnanden som nationalparker

(4 § naturvårdslagen), naturreservat (7 och 11 §§ NVL) djurskyddsområden (14 §

NVL) och naturvårdsområden (19 § NVL).

Även beträffande förslaget i motion 1997/98:Bo501 (m) finns anledning att

hänvisa till det kommande utredningsarbetet om lokalisering av vindkraft. Det

kan nämligen på goda grunder förutsättas att dessa överväganden ger ytterligare

underlag för att bedöma de av motionären aktualiserade frågorna. Även det nu

behandlade motionsförslaget om skydd för vissa områden mot etablering av

vindkraftverk får anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens

begäran därom. Motionen bör alltså avslås av riksdagen.

I motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 anförs i motsvarande del att riksdagen

bör begära förslag hos regeringen om hur vindkraftverk i större utsträckning

kan omfattas av MKB.

Redovisningen ovan (s. 2 - 4) av gällande regler för när MKB skall upprättas

vid etablering av vindkraftverk och byggnader av betydande miljöpåverkan, ger

vid handen att lagstiftningen redan i dag i viss utsträckning ställer sådana

krav som motionärerna efterlyser. Skärpta krav på MKB och

miljökonsekvensbedömningar finns dessutom i det förslag till miljöbalk som för

närvarande behandlas av riksdagen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i

motion 1997/98:Bo533 (m) yrkande 2 i motsvarande del om krav i större

utsträckning på MKB vid etablering av vindkraftverk kan inte anses tjäna något

reellt syfte. Motionsförslaget avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bygglov m.m. vid etablering av vindkraft

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo531, 1997/98:Bo533 yrkandena 1 och

3, båda i motsvarande delar, 1997/98:Bo535 och 1997/98:N210 yrkande 3,

2. beträffande viss översyn av miljölagstiftningen för att underlätta

vindkraftens utbyggnad m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo546,

3. beträffande skydd för vissa områden mot etablering av

vindkraftverk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo501,

4. beträffande MKB vid etablering av vindkraft

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo533 yrkande 2 i motsvarande del.

Stockholm den 20 januari 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Lars

Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Eskil Erlandsson (c).

Särskilt yttrande

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Inga

Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd) och Eskil Erlandsson (c)

anför:

De i detta betänkande behandlade motionerna om vindkraft har uppenbarligen haft

den effekten att regeringen nu insett behovet av att ta frågan på större allvar

än vad som tidigare tycks varit fallet. Som framgår av motionerna är frågan om

etablering av vindkraft komplicerad. Å ena sidan hävdas att olika åtgärder bör

vidtas för att underlätta utbyggnaden av vindkraften, å den andra att vissa

natur- och kulturvärden och andra bevarandeintressen måste vägas in i ett

tidigt skede och på ett adekvat sätt för att inte rasera eller i varje fall

negativt påverka värdefulla miljöer. Båda dessa aspekter tas upp i motionerna

och förslag lämnas till hur konflikter om användningen av mark och vatten kan

lösas t.ex. genom klarare riktlinjer för hur frågan kan behandlas i de

kommunala översiktsplanerna, hur bygglovsprövningen skall utformas samt hur

olika slag av riksintressen skall hävdas.

I och för sig är de frågor som tas upp i motionerna så viktiga att de skulle

kunnat föranleda ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Som utskottet

emellertid anför får syftet med motionerna anses tillgodosett genom att en

utredning inom kort tar sig an frågan om lokalisering av vindkraft. Skulle

denna utredningsinsats och den efterföljande beredningen inte bli av den

kvalitet som rimligen kan begäras finns anledning att återkomma i ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna m.m........................................1

Uppgifter i anslutning till motionerna...............2

Utskottet.............................................5

Inledning...........................................5

Bygglov för uppförande av vindkraftverk m.m.........5

Vindkraften som riksintresse m.m....................6

Hemställan..........................................8

Särskilt yttrande (m, c, fp, mp, kd)..................9