Bet. 1997/98:BoU8

Bostadsutskottets betänkande

1997/98:BOU08

Vissa va-frågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

BoU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet fem motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1997 om grundvattenskydd, kretsloppsanpassning av va-systemet samt

om avvittringens konsekvenser. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Tre reservationer har fogats till betänkandet.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under den allmänna motionstiden 1997 väckta

motionerna

1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att snarast utarbeta ny lagstiftning om va-system för en

ekologiskt hållbar utveckling,

1997/98:Bo404 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta

initiativ till att reda ut hur frågan om nybyggarnas rättigheter hanterats.

1997/98:Bo516 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utfasning av dagens vattentransportbaserade toalettsystem till

ett ekologiskt hållbart toalettsystem,

4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i hälsoskyddslagen att den ger

utrymme för andra toalettlösningar än vattentransportbaserade.

1997/98:Bo543 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ändring i va-lagen för att möjliggöra utveckling mot ett

närsaltkretslopp i enlighet med vad i motionen anförts.

1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundvattenfrågorna.

Utskottet

Grundvattenskydd

I motion 1997/98:A455 (fp) avhandlas olika frågor om de skärgårdsboendes

livsbetingelser. Bland de naturresursrelaterade problem som denna

befolkningskategori möter är tillgången till sött grundvatten av stor

betydelse. I motionens yrkande 13 förordas därför ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om vissa grundvattenfrågor. Motionärerna anser

att de förslag som lämnats i utredningen om en ny vattenadministration (SOU

1997:99) skall bli tillämpliga på skärgårdens vatten och att ett skärgårdens

vattenvårdsförbund bildas.

Det utredningsbetänkande som nämns i motionen är ett delbetänkande från

utredningen om avrinningsområden och behandlar främst frågan om inrättandet av

en avrinningsområdesbaserad vattenadministration. Motivet för detta förslag är

de krav som kan förväntas om EU antar föreliggande förslag till ett ramdirektiv

för vatten. I utredningen föreslås att Sverige delas in i cirka tio

avrinningsdistrikt bestående av flera avrinningsområden, kustområden med

direktavrinning till havet samt kustvattenområden. Regeringen har för avsikt

att presentera sin syn på utredningens förslag i den miljöpolitiska proposition

som är aviserad till april.

I sammanhanget bör även erinras att frågan om skärgårdarnas

dricksvattenproblem behandlades i Grundvattenutredningens delbetänkande

Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar (SOU 1994:97). Utredningen hade

bland annat till uppgift att presentera förslag till ändringar i lagstiftningen

som ger förutsättningar för att bättre bemästra problemen med överuttag och

därav följande vattenbrist, saltvatteninträngning och andra olägenheter.

Utredningen förordade främst lösningar genom frivilliga överenskommelser men

även vissa ändringar i hälsoskyddslagen som gick ut på att kommuner i syfte att

hindra uppkomst av olägenheter för människors hälsa skall ges möjlighet att

föreskriva krav på tillstånd eller anmälan för inrättande och användning av nya

grundvattentäkter i områden där knapphet på sött grundvatten råder eller kan

befaras uppkomma. Förslaget har sedermera arbetats in i miljöbalkspropositionen

(9 kap. 10 §).

Det i motionen använda begreppet vattenvårdsförbund omfattar olika ideella

sammanslutningar som ägnar sig åt vattenfrågor. Till dessa kan även de i lag

(1976:997) reglerade vattenförbunden räknas. Vattenvårdsförbundens aktiviteter

och framtida verksamheter diskuteras närmare i det slutbetänkande som i oktober

1997 avgavs av utredningen om avrinningsområden (Miljösamverkan i vattenvården,

SOU 1997:155). Vanligen ägnar sig dessa sammanslutningar åt den obligatoriska

recipientkontroll som regleras i miljöskyddslagen (1969:387) och mer sällan åt

vattenplanering och hushållningsfrågor. I utredningen föreslås att

vattenvårdsförbundens breda kunskaper bör kunna tas tillvara på ett bättre sätt

i kommunernas planeringsarbete. Utredningen föreslår därför att de görs till

obligatoriska remissinstanser.

Utredningen förslår även att de i lag reglerade vattenförbunden ges ett

bredare kompetensområde så att denna organisationsform blir tillämplig även

beträffande arbete med vattenkvalitetsförbättrande åtgärder. De förslag som

utredningen presenterar läggs på en principnivå då utredaren anser att de

exakta lagförändringar som förespråkas med nödvändighet måste anpassas till

miljöbalkens slutliga utseende och den följdlagstiftning den genererar.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet en översyn av

frågan om organisationen av vattenadministrationen. Regeringen avser att under

innevarande riksmöte redovisa sin syn på de förslag som presenterats av

utredningen om avrinningsområden. Något riksdagens tillkännagivande enligt

förslaget i motionen är därför enligt utskottets mening inte nödvändigt.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1997/98:A455 (fp)

yrkande 13 om en ny vattenadministration m.m.

Ekologiskt hållbara va-lösningar

I detta avsnitt behandlas motioner med förslag om miljöanpassning av va-system.

Enligt motion 1997/98:Bo516 (kd) bör dagens vattentransporterade

toalettsystem ses som en parentes. Riksdagen bör enligt motionens yrkande 3 ge

regeringen till känna att inriktningen bör vara att arbeta för en utfasning av

dagens vattentransportbaserade system och en övergång till ekologiskt hållbara

toalettsystem. Regeringen föreslås ge i uppdrag åt Naturvårdsverket att

utarbeta en strategi för detta systembyte. Motionärerna föreslår vidare att en

ändring görs i hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsanläggningar. Enligt

motionens yrkande 4 bör ändringen syfta till att ge utrymme åt andra

toalettlösningar än vattentransportbaserade. Även i motion 1997/98:Bo218 (kd)

yrkande 5 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen i syfte att

tillskapa en va-lagstiftning för en ekologiskt hållbar utveckling. Mer

detaljerade krav på en ny kretsloppsanpassad va-lagstiftning återfinns i motion

1997/98:Bo543 (mp). Dels efterfrågas utökade möjligheter för villkorande av ny-

eller ombyggnad med att minst en viss andel av toalettavfallet källsorteras,

dels att en differentiering av va-taxor till förmån för källsorterande va-

system möjliggörs.

Yrkanden av liknande karaktär behandlades av utskottet under förra riksmötet

(1996/97:BoU12, s. 12 f.). Utskottet anförde då att det vid Naturvårdsverket

pågick ett arbete med inriktning mot kretsloppsanpassning av va-system och att

resultatet av detta arbete borde avvaktas. Naturvårdsverkets projekt

?Systemanalys-VA?, med i princip den inriktning mot ekologiskt anpassade va-

system som motionärerna efterfrågat, befinner sig nu i slutskedet. I projektet

har Naturvårdsverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska

Kommunförbundet, Svenska Vatten- och Avloppsföreningen samt fem kommuner

arbetat med att belysa miljömål, styrmedel och olika bedömningsverktyg som

skall kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att kretsloppsanpassa

va-systemen.

I en delredovisning till regeringen sommaren 1997 anförde Naturvårdsverket

bl.a. att en ökad miljö- och kretsloppsanpassning av va-systemen fordrar en

utbyggd samverkan över traditionella sektorsgränser såväl centralt som lokalt.

En slutsats av det hittillsvarande arbetet är också att de lokala

förutsättningarna är av avgörande betydelse för val av lösning.

Naturvårdsverkets projekt kommer att avslutas under våren 1998. Det kan

förutsättas att resultaten av projektet kommer få betydelse i det fortsatta

arbetet med att utveckla och introducera ekologiskt anpassade va-system.

Vidare förekommer satsningar på kretsloppsanpassning av va-system inom ramen

för projekt finansierade genom den s.k. kretsloppsmiljarden.

Demonstrationsanläggningar inom småskalig va-teknik tillhör den typ av projekt

som beviljats stöd. Som exempel kan nämnas att Sävsjö kommun får drygt 5

miljoner kronor för ekologisk va-behandling. Kommunen skall anlägga ett nytt

avloppsreningsverk där bland annat våtmark kommer att användas för

dagvattenbehandling.

Även inom ramen för regeringens satsning på lokala investeringsprogram för

stöd till ekologisk omställning och utveckling finns ansökningar inom va-

området. Flera kommuner har visat intresse, och bl.a. inom va-området finns

förslag på flera projekt som för tillbaka näringsämnen till kretsloppet.

Övergödda sjöar och vattendrag skall åtgärdas. Våtmarker skall anläggas.

Regeringen fattar under mars månad beslut om vilka kommuner som får de första

bidragen.

Beträffande den fråga om ändring av reglerna i hälsoskyddslagen som tas upp i

motion 1997/98:Bo543 (mp) bör erinras om det förslag till miljöbalk (prop.

1997/98:45) som för närvarande bereds inom riksdagen. I förslaget har

hälsoskyddslagens bestämmelser om avloppsvatten inarbetats och samordnats med

bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet (se 9 kap. 7 §).

Hälsoskyddsbestämmelserna görs mindre detaljerade än nuvarande regler och ges

ett mer detaljerat innehåll i förordningar och myndighetsföreskrifter.

Innehållet i dessa utreds för närvarande av Miljöbalksutredningen. Ett

betänkande är att förvänta under våren 1998. Vidare överväganden om

utformningen av de reviderade bestämmelserna kommer alltså att kunna göras

under detta beredningsarbete.

Regeringen bereder även de förslag till ändringar i va-lagen som återfinns i

den översyn som gjordes av PBL-utredningen (SOU 1996:168). Bland de frågor

utredningen särskilt skulle pröva var möjligheten att anpassa avgifter och

taxor till miljö- och naturresursförhållanden. Utredningen ansåg att det i

gällande lagstiftning redan finns möjligheter till lokala lösningar och att det

mot den bakgrunden är för tidigt att ta upp frågan om en differentiering av

avgifter för att tillgodose intresset av lokala, kretsloppsanspassade va-

system.

Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att stor vikt måste läggas vid

arbetet med att anpassa va-systemen till en långsiktigt hållbar utformning.

Detta gäller både för de befintliga systemen och för de helt nya system där

bästa tillgängliga miljöteknik kan väljas från början. Som motionärerna anför

finns behov av att ta fram mer kunskap på området och att utarbeta en strategi

för en miljöanpassning av va-systemen. Utskottet utgår ifrån att arbetet som

bedrivs vid Naturvårdsverket liksom de praktiska erfarenheter som förväntas

inom ramen för kretsloppsmiljarden och de lokala investeringsprogrammen kommer

att resultera i sådan kunskap. Resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte tillkännagivanden i

enlighet med motion 1997/98:Bo516 (kd) yrkandena 3 och 4 och motion

1997/98:Bo218 yrkande 5 vara erforderligt. Dessa motionsyrkanden avstyrks

således. En begäran om förslag till ny va-lagstiftning såsom föreslås i motion

1997/98:Bo543 (mp) kan inte heller anses erforderlig. Även beträffande detta

förslag finns anledning att avvakta pågående överväganden.

Avvittringen

I motion 1997/98:Bo404 (v) yrkas på ett riksdagens tillkännagivande om att

initiativ bör tas till en utredning av hur nybyggarnas rättigheter uppkomna i

samband med avvittringen har hanterats. Särskilt nämns frågan om jakt- och

fiskerättigheternas fördelning.

Avvittringen och dess konsekvenser behandlades ingående av riksdagen under

1989/90 års riksmöte. För en redogörelse om avvittringslagstiftningen hänvisas

till betänkandet 1989/90:BoU12 (s. 2-5). Bostadsutskottet som inhämtat

remissyttranden från vissa myndigheter och organisationer anförde då bl.a.:

Vad som framkommit i yttranden bl.a. från de rättsvårdande remissinstanserna

och vid utskottets beredning av ärendet ger inte belägg för att

avvittringsförrättningarna inte skulle ha verkställts i enlighet med de

bestämmelser som gällde. Inte heller finns stöd för uppfattningen att

avvittringshandlingarna saknas utom i något enstaka fall. Rättssäkerheten synes

ha varit väl tillgodosedd med de möjligheter som fanns för den enskilde att

bevaka sin rätt och att få en överprövning till stånd av de fastställda

utslagen och den slutliga utstakningen. I stort sett samtliga avvittringsutslag

ovan odlingsgränsen har varit föremål för sådana överprövningar.

Bostadsutskottet konstaterade vidare att möjligheterna till missförstånd är

stora på grund av att frågorna kring avvittringarna är komplicerade. Utskottet

föreslog därför att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skulle

begära att informationsinsatser om avvittringen skulle vidtas. Riksdagen följde

utskottet. En informationsskrift, Avvittringarna i lappmarkerna, gavs år 1991

ut av Justitiedepartementet. När det gäller jakt- och fiskerättigheter i

samband med avvittringsfrågor, som särskilt berörs i motionen, framgår av denna

skrift att den s.k. avvittringsstadgan inte innehåller några bestämmelser om

avvittringens följder för den bofasta befolkningens jakt- och fiskerätt. Högsta

domstolen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om jakt- och

fiskerätt efter avvittringarna. De slutsatser man i informationsskriften drar

av de aktuella rättsfallen är att den rätt att jaga och fiska på kringliggande

mark som nybyggarna hade enligt äldre författningar inte gäller efter

avvittringen, såvida inte rätten förbehållits i avvittringsutslaget. Anspråk på

rätt till jakt och fiske på kronomark eller annans enskild mark grundad på

urminnes hävd eller med hänvisning till de förordningar som reglerade

kolonialisationen av Lappland som anförts av en del fastighetsägare, har som

regel inte godtagits av domstolarna.

Motioner om avvittringarna har även under senare år behandlats av

bostadsutskottet (1992/93:BoU12, s. 8 f., 1994/95:BoU1, s. 5 f.). I dessa

sammanhang har utskottet gjort bedömningen att frågor som i grunden rör

rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat sätt än genom domstolsprövning.

Jordbruksutskottet behandlade under förra riksmötet ett avvittringsanknutet

yrkande avseende nybyggarnas fiske- och jakträttigheter (1996/97:Jo23 yrkande

10). I 1996/97:JoU15 konstaterar utskottet att Jordbruksverkets, Sametingets

och Naturvårdsverkets rapport Utvärderingen av småviltjakten och

handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen bereds i

Regeringskansliet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet mot bakgrund av att

frågorna ansågs få sin belysning inför de ställningstaganden som regeringen

inom kort avsåg att redovisa för riksdagen.

Regeringen har sedermera givit Sametinget i uppdrag att utarbeta ett förslag

till förändringar av upplåtelsesystemet för rätt till småviltjakt och fiske på

statens mark ovanför odlingsgränsen. Uppdraget slutredovisas senast den 1 april

1998.

Avslutningsvis bör erinras att regeringen planerar att i april presentera av

riksdagen begärda förslag om hur den avvittringsrelaterade frågan om

äganderätten till ströängar skall hanteras.

Enligt utskottets uppfattning har något nytt inte framkommit i den aktuella

frågan som bör påkalla ett annat ställningstagande i frågan från riksdagens

sida. Några nya motiv till att tillsätta en utredning om avvittringens

konsekvenser för vissa enskilda fastighetsägares jakt- och fiskerättigheter har

enligt utskottets mening heller inte presenterats i motionen. Beträffande den

sistnämnda frågan bör regeringens ställningstagande med anledning av ovan

nämnda uppdrag till Sametinget avvaktas. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion 1997/98:Bo404 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny vattenadministration m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:A455 yrkande 13,

res. 1 (fp)

2. beträffande ekologiskt anpassade va-system

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo218 yrkande 5, 1997/98:Bo516

yrkandena 3 och 4 samt motion 1997/98:Bo543,

res. 2 (c, v, mp, kd)

3. beträffande avvittringens konsekvenser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo404.

res. 3 (v)

Stockholm den 19 februari 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor

Ahlstedt (c), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina

Moberg (s), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).

Reservationer

1. En ny vattenadministration m.m. (mom. 1)

Erling Bager (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Enligt vad? och

slutar med ?ny vattenadministration m.m.? bort ha följande lydelse:

De skärgårdsboendes färskvattenförsörjning är en fundamental förutsättning

för möjligheterna att vidmakthålla ett livskraftigt året-runt-boende i våra

skärgårdsområden. Utskottet anser att ytterligare ansträngningar måste göras i

syfte att främja hushållningen med sött grundvatten i våra kustområden.

De förslag som presenterats av utredningen om avrinningsområden avseende

upprättandet av en ny myndighetsstruktur för vattenadministration är ett steg i

rätt riktning. Eu:s stränga regler för skydd av såväl grund- som ytvatten har i

och med den föreslagna nyordningen större förutsättningar att få genomslag i

praktiken vilket utskottet såväl på kort sikt som ur ett långsiktigt

hushållningsperspektiv anser gagna hanteringen av skärgårdens

dricksvattenförsörjningsproblem.

De skärgårdsboendes problem med sin dricksvattenförsörjning kan emellertid

inte enbart överlåtas åt den föreslagna avrinningsområdesbaserade

vattenadministrationen. Med tanke på att kustvattenområdena enligt förslaget

endast kommer att utgöra en del av ett avrinningsdistrikt som även omfattar

stora fastlandsområden, befarar utskottet att skärgårdens problem inte ges den

uppmärksamhet som erfordras. Ett sätt att råda bot på denna brist är att den

föreslagna vattenadministrationen kompletteras med möjligheten att skapa

särskilda samverkansorgan i områden där allvarliga förorenings- eller

vattenhushållningsproblem förekommer. Det är utskottets mening att något eller

några skärgårdsområden där problem med färskvattenförsörjningen är särskilt

påtagliga skulle kunna fungera som lämpliga pilotområden för tillskapandet av

vattenvårdsförbundsliknande sammanslutningar i vilka särskilt uppmärksammas hur

problemet med brist på sött grundvatten skall hanteras. Sammanslutningarna bör

grunda sig på frivillighet men deras verksamhet bör stimuleras genom särskilt

avsatta medel.

Utskottet är medvetet om det beredningsarbete som för närvarande bedrivs inom

Regeringskansliet med anledning av den aktuella sakfrågan. Det är dock enligt

utskottets uppfattning nödvändigt att med särskild pregnans lyfta fram de

skärgårdsboendes vattenförsörjningproblem. Det är därför motiverat att

riksdagen med anledning av vad som anförs i motion 1997/98:A455 (fp) yrkande 13

ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att de förslag om en ny

vattenadministration m.m. som lämnats av utredningen om avrinningsområden

skyndsamt skall genomföras i skärgårdsområdena och att ett skärgårdens

vattenvårdsförbund bildas.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en ny vattenadministration m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A455 yrkande 13 som sin mening

ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.

2. Ekologiskt anpassade va-system (mom. 2)

Rigmor Ahlstedt (c), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med

?Bostadsutskottet anser? och på s. 5 slutar med ?pågående överväganden? bort ha

följande lydelse:

I ett fungerande kretsloppssamhälle är vattnets cirkulation genom

samhällskroppen särskilt viktig att beakta. De system som skapas för produktion

av dricksvatten och avloppsvatten måste präglas av en helhetssyn. Lineära

lösningar där samhällsansvaret i allt väsentligt ofta upphör i och med att den

mer eller mindre renade slutprodukten släpps ut i en naturlig recipient måste

undvikas. Det är angeläget att samhället tydligt ger uttryck för en ambition

att skapa och vidmakthålla idén om ett kretsloppsstänkande. Såväl

administrativa som ekonomiska styrmedel bör användas i syfte att främja

användande av kretsloppsbaserade lösningar. Möjligheter att villkora ny- eller

ombyggnad med att viss andel av toalettavfallet källsorteras eller att

differentierade va-taxor till förmån för källsorterande system tillämpas är

möjliga handlingsalterantiv som närmare bör utvärderas.

Synen på avloppsvattnet måste förändras mot ett resurstänkande där såväl dess

värmeenergiinnehåll, innehåll av näringsämnen som vattnet i sig tillvaratas.

Den i dagsläget dominerande inställningen om att avloppsvatten är en i huvudsak

värdelös restprodukt måste mönstras ut. Staten har här ett stort pedagogiskt

ansvar. Ett ansvar som kan axlas bland annat genom ökade satsningar på sådan

miljövänlig resursbevarande teknik som förmultningstoaletter och

urinavskiljande toalettsystem.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att arbetet med att

kretsloppsanpassa dagens i huvudsak vattentransportbaserade va-system

påskyndas. En utdragen utredningsprocess av olika handlingsalternativ bör

undvikas. Utskottet tvingas tyvärr konstatera att regeringen ännu inte

presenterat den sedan tidigare aviserade propositionen om va-lagen och därför

heller inte presenterat ett helhetsgrepp på de i motionerna aktualiserade va-

frågorna. Till detta bör fogas att den utredning av va-lagen som delvis skall

ligga till grund för propositionen saknar den grad av kretsloppsorienterat

nytänkande som efterfrågas i motionerna.

Utskottet anser det också viktigt att det nya kretsloppstänkandet får ett

brett genomslag i den nya miljöbalken, inte minst inom va-området. Den i

jämförelse med den nuvarande miljö- och hälsoskyddslagstiftningen minskade

detaljeringsgraden i 9 kap. miljöbalken måste i det fortsatta arbetet med att

skapa förordningar och föreskrifter knutna till det aktuella kapitlet ge ett

vidgat utrymme för den typ av miljöanpassade va-system som motionärerna

efterfrågar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet det motiverat att riksdagen

ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med en proposition om va-

lagen bör ta sin utgångspunkt i vad som anförs i motionerna 1997/98:Bo516 (kd)

yrkandena 3 och 4, 1997/98:Bo218 (kd) yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 (mp)

om ekologiskt anpassade va-system. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ekologiskt anpassade va-system

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo516 yrkandena 3 och 4,

1997/98:Bo218 yrkande 5 samt motion 1997/98:Bo543 ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

3. Avvittringens konsekvenser (mom. 3)

Owe Hellberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?motion 1997/98:Bo404 (v)? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning råder, trots vad som angivits ovan, inte sällan

en besvärande oklarhet om nybyggarättlingarnas rättigheter i södra Lappland.

Varken de utredningar, informationsinsatser eller den domstolspraxis som

utvecklats kan anses ha skapat klarhet i frågan om avvittringsförrättningarnas

genomförande och om innebörden av de rättigheter som tillskapats genom dessa

förrättningar.

Frågan om vem som har rätten till jakt- och fiske ovan odlingsgränsen är en

av de frågor som inte är tillfredsställande klarlagd. Det är enligt utskottets

mening djupt olyckligt att nybyggarättlingar och samer tvingas uppleva att det

man uppfattar som rättigheter baserade på den fortfarande gällande

avvittringsstadgan eller på urminnes hävd mer eller mindre helt urholkats med

dagens lagstiftning och hur den tillämpats.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att riksdagen

tar förnyade och mer kraftfulla initiativ för att den aktuella frågan skall

klarläggas. Tidigare informationsinsatser har uppenbarligen inte varit till

fyllest vilket ytterligare motiverar såväl en fördjupad utredning av frågorna

som en bred insats för att klara ut eventuella missuppfattningar. Frågor om

avvittringens konsekvenser är, som angivits ovan, av mycket komplex natur

vilket kan ha bidragit till en bristande överensstämmelse mellan statens och

olika befolkningens syn på frågan.

Med hänvisning till vad som anförs i motion 1997/98:Bo404 (v) om

avvittringens konsekvenser anser utskottet det väl motiverat att riksdagen som

sin mening till regeringen ger till känna att frågan om nybyggarnas rättigheter

närmare utreds.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avvittringens konsekvenser

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Bo404 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Grundvattenskydd 2

Ekologiskt hållbara va-lösningar 3

Avvittringen 5

Hemställan 6

Reservationer.........................................7

1. En ny vattenadministration m.m. (mom. 1) 7

2. Ekologiskt anpassade va-system (mom. 2) 8

3. Avvittringens konsekvenser (mom. 3) 9