Bet. 1997/98:FöU1

Försvarsutskottets betänkande

1997/98:FÖU01

Sveriges totalförsvar 1998

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FöU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar försvarsutskottet budgetpropositionen för 1998

avseende utgiftsområde 6 Totalförsvar samt regeringens skrivelse 1997/98:4

Totalförsvar i förnyelse jämte tillhörande motioner. Utskottet återkommer i

senare betänkanden till vissa frågor som aktualiserats under den allmänna

motionstiden.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår till ca 41,2 miljarder kronor år 1998. Av

dessa föreslås ca 37,2 miljarder kronor för det militära försvaret. Folkpartiet

liberalerna delar visserligen regeringens och Centerpartiets uppfattning om de

samlade utgifterna för totalförsvaret men anser att ytterligare 150 miljoner

kronor bör anvisas till det militära försvaret genom en omfördelning från det

civila försvaret. Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna förordar högre

utgifter. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar lägre utgifter än

majoriteten.

Regeringens förslag till inriktning av Försvarsmakten under 1998 bör

godkännas, vilket innebär att försvarsbeslutets mål för det militära försvarets

organisation och verksamhet till år 2001 fullföljs. Vidare bör riksdagen

godkänna Försvarsmaktens investeringsplan för åren 1998-2000 samt ram för s.k.

beställningsbemyndiganden. Därmed kommer drygt 23 miljarder kronor årligen att

investeras i materielanskaffning och anläggningstillgångar.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag när det gäller

omstruktureringen av Försvarsmaktens skolverksamhet. Detta innebär bl.a. att

det organiseras

* försvarsmaktsgemensamma högskolor för officersutbildning i Halmstad, Solna

och Östersund

* en skola för utbildning i markstrid med enheter i Skövde, Motala (Kvarn) och

Boden

* en skola för försvarsmaktsgemensam utbildning i de operativa

ledningssystemen

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet

och Kristdemokraterna motsätter sig förslaget att organisera de tre

försvars-

maktsgemensamma officershögskolorna. Beslutsunderlaget sägs vila på osäkra

antaganden. Hur det framtida systemet för officersutbildning bör utformas och

organiseras måste först läggas fast.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Försvarsmaktens helikopterflottilj

- som omfattar försvarets samtliga helikoptrar - bör organiseras i fyra

divisioner. Mot detta reserverar sig Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna som alla anser

att förbandet bör organiseras i fem divisioner, varav en helikopterdivision i

Västsverige. De fem partierna anser vidare att utskottets förslag medför

försämringar för helikopterberedskapen på Norrlandskusten.

Försvarsområdesstaben i Skövde bör läggas ned, varvid det blivande Västra

Götalands län bildar ett försvarsområde med stab vid Västkustens marinkommando

i Göteborg. Försvarsmaktens underhållscentrum organiseras och lokaliseras till

Karlstad. Till denna förs även vissa delar av Försvarets materielverks

nuvarande verksamhet i Karlstad.

Försvarsutskottet har vid flera tillfällen framhållit att totalförsvarets

ledningssystem - och dess förmåga till uthållig och samordnad ledning - har en

avgörande betydelse för vår förmåga att leda totalförsvarsverksamheten under

olika kriser och krig. Ett grundläggande mål är att åstadkomma ett för

totalförsvaret sammanhållet system. Inom Försvarsmakten pågår för närvarande

ett omfattande utvecklingsarbete av olika datorbaserade informationssystem.

Utskottet begär därför att regeringen fortlöpande skall ge riksdagen särskilda

redovisningar om ledningssystemets utveckling, t.ex. på det sätt som regeringen

årligen redovisat för riksdagen om JAS 39 Gripen-projektet.

Utskottet har särskilt uppmärksammat de problem som uppkommer vid omställningen

av informationssystemen inför år 2000. Det finns stor anledning att med största

uppmärksamhet följa förberedelsearbetet med sekelskiftesanpassningen.

Redovisningen av omställningsarbetet blir naturligtvis en viktig del av den

skrivelse om informationssamhället som regeringen aviserat skall läggas fram

under 1998.

Mot bakgrund av utskottets uppfattning om betydelsen av uthålligheten inom de

viktigaste infrastrukturområdena för det civila försvarets förmåga,

rekommenderar utskottet att det genomförs funktionsutvärderingar för

funktionerna Civil ledning, Telekommunikationer samt för delfunktionen

Elförsörjning. Inom dessa finns det brister ur sårbarhetssynpunkt.

Beträffande länsstyrelserna utgår utskottet ifrån att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till åtgärder om det uppdagas allvarliga brister i

länsstyrelsernas förmåga att fullfölja sina uppgifter inom

beredskapsplaneringen.

För funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst bör bl.a. regeringens

förslag till bemyndiganderam om 375 miljoner kronor år 1998 för

skyddsrumsbyggandet bifallas, men utskottet understryker samtidigt behovet av

en intensifierad översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet. Det är därför

angeläget att regeringen noggrant prövar behovet av att ställa de nya

beställningsbemyndigandena till Statens räddningsverks förfogande för år 1998.

Folkpartiet liberalerna anser emellertid att bemyndiganderamen bör begränsas

till 250 miljoner kronor och att produktionen av skyddsrum bör begränsas och

inriktas mot områden där riskerna är som störst.

Propositionen

Regeringen yrkar i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998,

utgiftsområde 6 Totalförsvar:

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:568) om

ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,

3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m.,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i

Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr för år 1998 om krig, krigsfara eller

andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.3),

5. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Försvarsmakten för perioden 1998-2000 (avsnitt 4.3),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1.

Försvarsmakten beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kr (avsnitt 4.3),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1.

Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade anläggningar så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 457 500 000 kr (avsnitt 4.3),

8. att riksdagen godkänner förslaget att försvarsmaktsgemensamma

organisationsenheter inom ramen för officershögskole- och

krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och

Östersund samt att Krigsskolan i Solna läggs ned (avsnitt 4.5),

9. att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för utbildning

i markstrid inrättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden

(avsnitt 4.5),

10. att riksdagen godkänner förslaget att en organisationsenhet för

för-svarsmaktsgemensam utbildning avseende de operativa ledningssystemen

inrättas i Enköping (avsnitt 4.5),

11. att riksdagen godkänner förslaget att omorganisera Flygvapnets

Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halmstadsskolor (avsnitt 4.5),

12. att riksdagen godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde

läggs ned (avsnitt 4.7),

13. att riksdagen godkänner förslaget till nytt försvarsområde för Västra

Götalands län (avsnitt 4.7),

14. att riksdagen godkänner förslaget att under organisationsenheten

Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera verksamheten i fyra divisioner

(avsnitt 4.8),

15. att riksdagen godkänner förslaget att Försvarsmaktens underhållscen-

trum (tidigare benämnt Försvarsmaktens försörjningscentrum) lokaliseras till

Karlstad (avsnitt 4.9),

16. att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter för

genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna och

organisationsenheternas benämningar (avsnitt 4.10),

17. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 1. Operativa lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12),

18. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 2. Fördelningsförband (avsnitt 4.12),

19. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 3. Försvarsområdesförband (avsnitt 4.12),

20. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 4. Armébrigadförband (avsnitt 4.12),

21. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 5. Marina lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12),

22. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 6. Försvarsmaktens helikopterförband (avsnitt 4.12),

23. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt 4.12),

24. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt 4.12),

25. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband (avsnitt 4.12),

26. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 10. JAS 39-förband (avsnitt 4.12),

27. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 11. Övriga stridsflygförband (avsnitt 4.12),

28. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 12. Transportflygförband (avsnitt 4.12),

29. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12),

30. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 4.12),

31. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

program 15. Internationell verksamhet (avsnitt 4.12),

32. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för

anslaget A 2. Fredsfrämjande truppinsatser (avsnitt 4.13),

33. att riksdagen godkänner förslag till att en successiv övergång till

lånefinansiering av investeringar i beredskapstillgångar sker inom det civila

försvaret (avsnitt 5.3),

34. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för

perioden 1998-2000 (avsnitt 5.4),

35. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 1.

Funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt

kommunaltekniska anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret

1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 166 000

000 kr (avsnitt 5.4),

36. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 2.

Funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för

dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kr

(avsnitt 5.5),

37. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 3.

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge att ersättning lämnas för

beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 1 285 000 000 kr (avsnitt 5.6),

38. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 6.

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. medge beställningar och godkänna avtal,

såvitt avser beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret

1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 30 000

000 kr (avsnitt 5.9),

39. att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för

teleberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer till

sammanlagt 100 000 000 kr under budgetåret 1998 (avsnitt 5.10),

40. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för

perioden 1998-2000 (avsnitt 5.10),

41. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 7.

Funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt

avser tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 375 000 000 kr (avsnitt 5.10),

42. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 8.

Funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 27 000 000 kr (avsnitt 5.11),

43. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 9.

Funktionen Transporter godkänna beställningar såvitt avser reservbromaterial så

att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 20 000 000 kr (avsnitt 5.12),

44. att riksdagen fastställer ett beräknat avgiftsuttag för

elberedskapsavgiften såvitt avser funktionen Energiförsörjning till ett belopp

om sammanlagt 200 000 000 kr under budgetåret 1998 (avsnitt 5.13),

45. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 10.

Funktionen Energiförsörjning godkänna avtal och beställningar såvitt avser

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för

dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 189 000 000 kr

(avsnitt 5.13),

46. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 1998-2001 (avsnitt 6.2),

47. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 låta

Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark,

vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 4 000 000 000 kr

(avsnitt 7.3),

48. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Fortifikationsverket för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.3),

49. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets

materielverks behov av rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst

34 000 000 000 kr för budgetåret 1998 genom en kredit i Riksgäldskontoret

(avsnitt 7.4),

50. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Försvarets materielverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.4),

51. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Totalförsvarets pliktverk för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.5),

52. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Försvarshögskolan för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.6),

53. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Försvarets forskningsanstalt för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.8),

54. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Flygtekniska försöksanstalten för perioden 1998-2000 (avsnitt 7.9),

55. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 6

Totalförsvar enligt följande uppställning:

--------------------------------------------------

| |Anslag |Anslagstyp|Anslagsbelopp(tusental|

| | | | kr)|

--------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|A |Militärt försvar ||

--------------------------------------------------

|1 |Försvarsmakten |ramanslag| 36 707|

| | | | 400|

--------------------------------------------------

|2 |Fredsfrämjande |ramanslag|384 419|

| |truppinsatser | | |

--------------------------------------------------

|3 |Ersättning för kroppsskador|ramanslag| 61 700|

--------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|B |Vissa funktioner inom det civila försvaret ||

--------------------------------------------------

|1 |Funktionen Civil ledning |ramanslag|473 145|

--------------------------------------------------

|2 |Funktionen Försörjning med |ramanslag|140 974|

| |industrivaror | | |

--------------------------------------------------

|3 |Funktionen Befolkningsskydd|ramanslag|1 232 554|

| |och räddningstjänst | | |

--------------------------------------------------

|4 |Funktionen Psykologiskt |ramanslag| 18 002|

| |försvar | | |

--------------------------------------------------

|5 |Funktionen Ordning och |ramanslag| 31 889|

| |säkerhet | | |

--------------------------------------------------

|6 |Funktionen Hälso- och |ramanslag| 99 563|

| |sjukvård m.m. | | |

--------------------------------------------------

|7 |Funktionen |ramanslag|199 500|

| |Telekommunikationer m.m. | | |

--------------------------------------------------

|8 |Funktionen Postbefordran |ramanslag| 21 700|

--------------------------------------------------

|9 |Funktionen Transporter |ramanslag|190 500|

--------------------------------------------------

|10|Funktionen |ramanslag|230 687|

| |Energiförsörjning | | |

--------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|C |Kustbevakningen och nämnder m.m. ||

--------------------------------------------------

|1 |Kustbevakningen |ramanslag|426 827|

--------------------------------------------------

|2 |Nämnder m.m. |ramanslag| 11 898|

--------------------------------------------------

|3 |Statens räddningsverk: |ramanslag| 25 000|

| |Förebyggande åtgärder mot | | |

| |jordskred och andra | | |

| |naturolyckor, m.m. | | |

--------------------------------------------------

|4 |Ersättning för verksamhet |ramanslag| 20 000|

| |vid räddningstjänst | | |

--------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|D |Stödverksamhet ||

--------------------------------------------------

|1 |Totalförsvarets pliktverk |ramanslag|231 750|

--------------------------------------------------

|2 |Försvarshögskolan |ramanslag| 36 603|

--------------------------------------------------

|3 |Försvarets radioanstalt |ramanslag|428 667|

--------------------------------------------------

|4 |Försvarets |ramanslag|137 343|

| |forskningsanstalt | | |

--------------------------------------------------

|5 |Flygtekniska |ramanslag| 31 773|

| |försöksanstalten | | |

--------------------------------------------------

|6 |Stöd till frivilliga |obetecknat|101 971|

| |försvarsorganisationer inom| | |

| |totalförsvaret | | |

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet: | | 41 243|

| | | | 865|

--------------------------------------------------

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse

Skrivelsen är ett komplement till budgetpropositionen för 1998, utgiftsområde 6

Totalförsvar, och behandlar bl.a. anpassningsförmåga, styrning av myndigheter,

ledningssystem, personal, JAS 39 Gripen, frivillig försvarsverksamhet,

miljöfrågor, avveckling av truppminor, användningen av det civila försvarets

resurser vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt

förvaring av militära skjutvapen.

Skrivelsen innehåller även den årliga redogörelse som regeringen enligt den

s.k. hot- och riskpropositionen (prop. 1996/97:11) skall lämna till riksdagen.

I skrivelsen lämnas inga förslag till riksdagen.

Motionerna

Motion med anledning av skrivelse 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse

1997/98:Fö1 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anpassningsförmågan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ominriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationskrigföring,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redogörelse för svåra påfrestningar på samhället,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strategi för miljöarbetet inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avvecklingsplan och slutdatum för blyad ammunition,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vindkraftsfrågan.

Motioner från den allmänna motionstiden 1997

1997/98:Fö203 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning om

Sveriges försvarsinriktning och förslag om att försvaret skall främja kampen

för en ny rättfärdig ekonomisk världsordning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Fö208 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om civilt motstånd som en del av försvarets anpassnings- och

ominriktningsfilosofi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strategi för civilt motstånd.

1997/98:Fö209 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försvarets försörjning med anställd personal,

2. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning av

befälsordning och utbildningssystem för yrkes- och reservofficerare i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om övningsmöjligheter för yrkes- och reservofficerare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avbryta grundutbildningen av civila beredskapsstyrkor,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om omorganisering av Försvars-

maktens skolorganisation (regeringens hemställanspunkter 8-11) i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av en strategi för svensk säkerhet och en därtill

kopplad försvarsdoktrin som grund för försvarsplaneringen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på förmåga till samverkan med Natos länder och deras

militära infrastruktur,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen varje år till riksdagen bör redovisa en

beredskapsplan för återtagning och långsiktig anpassning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förstärkning av Försvarsdepartementet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de militära stridskrafternas utveckling,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemvärnets materiella utveckling.

1997/98:Fö213 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en division Väst inom Försvarsmaktens

helikopterorganisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållande av stationeringsort för Söderhamns helikoptergrupp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Försvarsmaktens grundorganisation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyddsrumsbyggandet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om totalförsvarspliktigas förplägnadsförmåner,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande

uppställning:

-------------------------------------------------------

|Anslag (tusental | Regeringens |Anslagsförändring|

|kr) | förslag | |

-------------------------------------------------------

|A 1. | 36 707 400 | -610 000|

|Försvarsmakten | | |

|(ram) | | |

-------------------------------------------------------

|B 3. Funktionen | 1 232 554 | -90 000|

|Befolkningsskydd | | |

|och | | |

|räddningstjänst | | |

|(ram) | | |

-------------------------------------------------------

|Summa för | 41 243 865 | -700 000|

|utgiftsomr. | | |

-------------------------------------------------------

1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om maritimt centrum, kustbevakning och isbrytare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljövärnsregemente förlagt till Härnösand.

1997/98:Fö220 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dagersättningen skall höjas från 40 kr per dag till 45 kr per

dag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillräckliga resurser avsätts för utbildning och övning inom

hemvärnet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den fullständiga skolutredningen skall avvaktas innan beslut om

det militära försvarets framtida skolverksamhet fattas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall inrättas en Division Väst på Säve,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om helikopterverksamheten utmed Norrlandskusten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en uppföljning av den nya försvarsområdesorganisationen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ÖCB bör få i uppdrag att pröva möjligheten att inrätta lokala

beredskapscentrum,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen av luftförsvaret,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åtgärder måste vidtas som tar vara på och vidmakthåller

nödvändig kompetens hos pliktpersonal,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att noggrant analysera vilka beslutsformer som krävs vid ett

återtagande,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den analys av försvarets materielförsörjning som skall ske vid den

säkerhetspolitiska kontrollstationen 1998,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av finansieringsformerna för att säkerställa en regional

ledning av totalförsvaret.

1997/98:Fö221 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslagen till inriktning av verksamheten för

programmen 1 till 14 under verksamhetsområde A 1 Militärt försvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioriteringar av FOA:s verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte medge beställning av materiel m.m. och utvecklingsarbete

för Försvarsmakten så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för

denna materiel m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 83

505,4 miljoner kronor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandlingar angående anskaffningsbeslutet av delserie tre JAS 39

Gripen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en civilmotståndsutbildning,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt Miljöpartiets förslag i tabell,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

åren 1999-2000 enligt tabell,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om två miljöregementen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avslag på regeringens förslag till inriktning av program 15

Internationell verksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samlokalisering av flygande radarspaningsförband och

signalspaningsförband till F 16 i Uppsala,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fem helikopterdivisioner med förbandsledningen för Division Väst i

Säve.

1997/98:Fö222 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggningen av en

nationell millenniegrupp för statliga företag i Söderhamn.

1997/98:Fö225 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till komplettering av inriktning

av verksamheten för program 2, Fördelningsförband, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till inriktning av verksamheten

för program 4, Armébrigadförband, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till inriktning av verksamheten

för program 6, Försvarsmaktens helikopterförband, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till inriktning av verksamheten

för program 8, Kustförsvarsförband, i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till inriktning av verksamheten

för program 9, Flygvapnets lednings- och underhållsförband, i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till inriktning av verksamheten

för program 14, För grundorganisationen gemensamma resurser, i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar 38 141 819 kr till anslaget A 1

Försvarsmakten, i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar 423 145 000 kr till anslaget B 1

Funktionen civil ledning, i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär en ny redovisning av beräknad

medelstilldelning per program i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö226 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn som

syftar till att använda samhällets totala resurser optimalt.

1997/98:Fö227 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att åtgärder vidtas för att bemästra dataproblemen i samband med

millennieskiftet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö228 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av försvarets krigs- och grundorganisation,

3. att riksdagen beslutar om en omfördelning av sammanlagt 150 miljoner

kronor från anslaget B 1 Civil ledning och B 3 Befolkningsskydd och

räddningstjänst till anslaget A 1 Försvarsmakten,

4. att riksdagen beslutar att begränsa bemyndigandet för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst för 1998 till sammanlagt 250 miljoner

kronor,

5. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförst om att ytterligare 200

miljoner kronor bör anslås årligen för anpassningsinriktade tekniksatsningar

för kvalitativ förnyelse,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av frågor rörande materielförsörjning och

försvarsindustri,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en sammanslagning av Milo M och Milo S,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att integrera fördelningsstaberna i milostaberna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avslå förslagen avseende försvarets skolverksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en femte helikopterdivision väst,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om helikopterberedskap för Norrlandskusten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget för fredsfrämjande truppinsatser.

1997/98:Fö301 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om helikopterverksamheten på Säve.

1997/98:Fö302 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag i den del som avser flyttningen av arméns

skolverksamhet i Skövde i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö303 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsort för

försvarets helikopter.

1997/98:Fö304 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av

markstridskrafter m.m. i Boden.

1997/98:Fö305 av Maud Ekendahl och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

helikopterverksamheten i Skåne.

1997/98:Fö306 av Lars Hjertén och Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag vad avser flyttningen av Fo-staben från Skövde till

Göteborg.

1997/98:Fö308 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om separat boende för kvinnliga

respektive manliga värnpliktiga.

1997/98:Fö309 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Försvarsmaktens framtida behov av skjut- och övningsfält i Sydsverige.

1997/98:Fö310 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Försvarsmaktens övningsverksamhet.

1997/98:Fö312 av Per Lager (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion

anförts om krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inför större militära

övningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vilka förutsättningar

som skall gälla och vilken omfattning en övning skall ha för obligatorisk MKB.

1997/98:Fö313 av Elving Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar att Försvarsmaktens helikopterverksamhet organiseras med fem

divisioner (syd, väst, mitt, ost och nord), med den tillkommande divisionen

lokaliserad till Säve.

1997/98:Fö314 av Claes-Göran Brandin och Sten Östlund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bibehållande av ledningen för helikopterdivisionen på Säve.

1997/98:Fö315 av Birger Hagård och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag vad avser lokalisering av den flygburna signal- och

radarspaningen i fred från Malmen, Linköping, samt av flygtransportresurserna i

Bromma till Uppsala.

1997/98:Fö316 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stationering

av en helikoptergrupp i Söderhamn.

1997/98:Fö318 av Conny Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggningen av den

flygburna signal- och radarspaningen.

1997/98:Fö319 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggningen av den flygburna

signal- och radarspaningen.

1997/98:Fö320 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av riksdagsbeslutet om

att utbildningen av stabs- och sambandsförband skall upphöra i Karlsborg i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning och utvärdering av

riksdagsbeslutet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö321 av Ingvar Eriksson och Jan Backman (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behålla vädercentral Syd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om koncentration av försvarets vädercentraler till en enhet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att avgörandet om vädertjänstens

organisation senareläggs tills ledningsstrukturen inom Försvarsmakten är

klarlagd.

1997/98:Fö322 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta

projektet ubåt Viking.

1997/98:Fö323 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslaget

att minska resurserna för 12:e helikopterdivisionen på Säve.

1997/98:Fö324 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utrusta

räddningshelikoptrarna med värmekameror.

1997/98:Fö325 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta

en Division Väst.

1997/98:Fö326 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att inrätta för-

svarsmaktsgemensamma organisationsenheter för officershögskole- och

krigshögskoleprogrammen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Marinens officershögskola även fortsättningsvis skall vara

placerad i Karlskrona,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Marinens intendenturskola blir kvar i Karlskrona,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Flygvapnets väderskola och Flygvapnets flygledarskola

lokaliseras till Ronneby,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Karlskrona är en viktig resurs för att utveckla den militära

skolutbildningen.

1997/98:Fö327 av My Persson och Arne Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en femte

helikopterdivision, Division Väst, bör inrättas med ledning i Säve.

1997/98:Fö328 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av

försvarets räddningshelikopter till Söderhamn.

1997/98:Fö329 av Dan Ericsson och Karl-Göran Biörsmark (kd, fp) vari yrkas

1. att riksdagen vid prövningen av frågan om verksamheten på Malmen,

Linköping, beslutar inhämta de uppgifter som en särskild arbetstagarkonsult

tagit fram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om signal- och radarspaningens fortsatta lokalisering till Malmen,

Linköping.

1997/98:Fö330 av Lennart Klockare och Leif Marklund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bevarande av Bodens fästning.

1997/98:Fö331 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedläggning av Vädercentral

Syd.

1997/98:Fö333 av Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värnpliktigas utbildning i

hjärt- och lungräddning.

1997/98:Fö334 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå

propositionens förslag om nedläggning av utbildningen vid Stridsskola Nord.

1997/98:Fö335 av Owe Hellberg och Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

helikopterenheten, som hittills funnits på F 15 i Söderhamn, skall behålla sin

geografiska stationering, trots att den organisatoriskt tillhör F 4 i

Östersund.

1997/98:Fö336 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av Bodens fästning.

1997/98:Fö337 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållande av Marinens officershögskola i Karlskrona,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av ?Marinens stridsskola? i Karlskrona,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Marinledningens lokalisering till Karlskrona,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flyttning av FMV:s fartygsbyrå till Karlskrona,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flyttningen av flygvapnets väderskola och flygledarskola till

Ronneby.

1997/98:Fö338 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en höjning av dagersättningen för totalförsvarspliktig personal från

40 till 45 kr,

2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande

uppställning:

-------------------------------------------------------

|Anslag (tusental | Regeringens |Anslagsförändring|

|kr) | förslag | |

-------------------------------------------------------

|A 1. | 36 707 400 | +50 000|

|Försvarsmakten | | |

|(ram) | | |

-------------------------------------------------------

|Summa för | 41 243 865 | +50 000|

|utgiftsomr. | | |

-------------------------------------------------------

1997/98:Fö339 av Ola Ström (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett stopp på utbyggnaden av Villingsbergs skjutfält i Örebro län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att säkerställa allmänhetens tillträde till Stora Rökna i Vättern

från maj t.o.m. september,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om alternativ plats till Stora

Rökna i Vättern för försvarets verksamhet.

1997/98:Fö340 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försvarsområdesstaben för Västra Götalands län och försvars-

område grupperas i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skaraborgs regemente bör kvarstå i grundorganisationen med

motsvarande uppgifter som i dag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Arméns underhålls- och motorskola bibehålls i Skövde och

utvecklas till Försvarsmaktens underhålls- och motorskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att låta skolutredaren återkomma under våren med ett samordnat

förslag rörande Försvarsmaktens underhållscentrum, stab och skolor med

lokalisering i Skövde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att låta Försvarets materielverk eller en särskild utredare utreda

konsekvenserna av att Verkstadsadministrativt centrum och eventuellt även

underhållsregementena överförs från Försvarsmakten till den civila myndigheten

Försvarets materielverk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att FMV Karlstad bör kvarstanna inom Försvarets materielverk,

7. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att lägga ned Arméns

underhållscentrum den 1 juli 1998 samt att Försvarsmaktens underhållscentrum

upprättas med början den 1 juli 1998.

1997/98:Fö341 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt

sjöofficersutbildning vid nuvarande Marinens officershögskola i Karlskrona.

1997/98:Fö342 av Sven Bergström och Thomas Julin (c, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att ha räddningshelikoptrar kvar i Söderhamn.

1997/98:Fö343 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

räddningshelikopter på Norrlandskusten.

1997/98:Fö344 av Eva Zetterberg m.fl. (v, fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppmuntra forskning kring alternativ minröjningsteknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att understödja tillkomsten av ett civilt minröjningscentrum i

Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att komplettera ett minröjningscentrum med ett dokumentationscentrum

när det gäller produktion, utplacering och användning, lagring och export,

destruktion m.m. av personminor.

1997/98:Fö401 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska

högskola/Lunds universitet.

1997/98:Fö402 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad

redogörelse för 2000-problemet.

1997/98:Fö403 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Gotland får bli försöksområde inom totalförsvaret för utbildning

av militära och civila totalförsvarsvärnpliktiga och att möjligheter ges att

sätta upp en civil beredskapsstyrka för insatser för att möta de civila hot som

kan uppstå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Gotland får bli försöksområde för utökad samverkan mellan de

myndigheter som har verksamhet på Östersjön.

1997/98:Fö404 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nationella regler beträffande riskvärdering och riskacceptans

fastställs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undersöka möjligheterna att utse en central instans med

huvudansvar för bedömning av riskanalyser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utomhusvarning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Räddningsverket i samarbete med frivilligorganisationerna ges i

uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för grundskola och gymnasium i syfte

att stärka undervisningen för ökat säkerhetsmedvetande i samhället.

1997/98:Fö601 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Kustbevakningens befogenheter.

1997/98:Fö602 av Sverre Palm och Sten Östlund (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av

lagstiftningen om Kustbevakningens polisiära uppgifter till sjöss.

1997/98:Fö603 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av Kustbevakningen

till marinen.

1997/98:Fö604 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Kustbevakningens omorganisation

och dess följder för Norrlandskusten.

1997/98:Fö605 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade befogenheter för

Kustbevakningen att övervaka snöskotertrafiken.

1997/98:Fö717 av Torgny Danielsson och Marina Pettersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utökade instruktioner för Räddningsverkets självskyddsverksamhet till att även

omfatta utbildning i simning och vattensäkerhet.

1997/98:Fö801 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av utbildning i

hjärt- och lungräddning för landets värnpliktiga.

1997/98:A414 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av ett maritimt centrum i Härnösand.

1997/98:A416 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kustbevakningens regionledning i Härnösand bör behållas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att isbrytare av typ Atle skall omlokaliseras till Härnösand,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att möjligheter bör skapas för ett maritimt centrum i Härnösand.

1997/98:T230 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behålla räddningsberedskapen med helikopter i Söderhamn.

1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT och år 2000.

1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT och år 2000.

1997/98:U405 av Arne Andersson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende investeringsplan för

Försvarsmakten för perioden 1998-2000 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensutsättning av försvarets verkstads- och varvsdrift.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

52. att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts med uppdrag att föreslå

former för omställning av delar av FOA:s verksamhet mot civila uppgifter vad

gäller forskning och utveckling enligt vad som anförts i motionen,

53. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att utveckla formerna

för genomförande av de i motionen föreslagna fyra pilotprojekten samt ge FOA

och berörda instanser uppdraget att genomföra projekten,

64. att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor för genomförande av

dyslexiprojektet över anslaget D 4 inom utgiftsområde 6,

65. att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor från anslaget D 4 utgiftsområde

6 för genomförande av de i motionen föreslagna projekten.

Utskottet

Ärendets beredning i utskottet

Totalförsvarsbeslutet för perioden 1997-2001 har fattats genom beslut i två

etapper.

Den första etappen beslutades av riksdagen den 6 december 1995 (prop.

1995/96:12, bet. FöU1). I den första etappen tog riksdagen ställning till

säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, övergripande mål och uppgifter för

totalförsvaret, övergripande inriktning av totalförsvarets utformning samt

ekonomin för perioden.

Den andra etappen beslutades av riksdagen den 13 december 1996 (prop.

1996/97:4, bet. FöU1). Riksdagen tog därvid ställning till en närmare

inriktning av det militära försvarets krigsorganisation och dess organisation i

fred samt mål och inriktning av det civila försvarets funktioner. Vidare

behandlades totalförsvarets ledningssystem, personal- och pliktfrågor,

materielförsörjning samt ekonomin under perioden 1997- 2001.

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens 55 förslag till

riksdagsbeslut i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998,

utgiftsområde 6 Totalförsvar - i det följande benämnt budgetpropositionen - och

regeringens skrivelse 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse - i det följande

benämnd skrivelsen - samt därtill hörande motioner som avlämnats under den

allmänna motionstiden. Alla motioner som behandlas är väckta under 1997/98 års

riksmöte.

Totalt behandlas 55 förslag från regeringen samt 72 motioner med sammanlagt

168 yrkanden.

Ett betydande antal motioner som har väckts rör totalförsvarsplikten samt

räddningstjänsten i fred. Dessa motioner samt motioner som rör transporter av

farligt gods samt Försvarsmaktens högkvarter m.m. kommer att behandlas av

utskottet i särskilda betänkanden under 1998.

Inför arbetet med betänkandet har utskottet tagit del av föredragningar bl.a.

från Regeringskansliet (Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och

Finansdepartementet), Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap,

Försvarets materielverk, NUTEK, Statskontoret, Industriförbundet och Volvo

Aero. Utskottet har även tagit emot uppvaktningar från Karlskrona kommun och

Sydkustens marinkommando, Skövde kommun och Skövde garnison,

personalrepresentanter från F 10, F 7 och 12. helikopterdivisionen samt

Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet. Utskottet har även genomfört en offentlig

utskottsutfrågning om Försvarsmaktens officersutbildning och skolorganisation.

En samtalsuppteckning från denna bifogas detta betänkande.

För totalförsvaret gemensamma frågor

Vissa försvarspolitiska frågor m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna 1997/98:Fö1 (mp) yrkande 2,

1997/98:Fö203 (c) yrkande 2, 1997/98:Fö208 (mp), 1997/98:Fö211 (m) yrkande 5

samt 1997/98:Fö226 (s).

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i Fö211 (yrkande 5) att det styrande

angreppsfallet i dag och på medellång sikt är ett strategiskt överfall, dvs.

ett dolt iscensatt angrepp med strategiskt lättrörliga styrkor av hög kvalitet.

Det strategiska överfallet bör vara avgörande, om än inte helt styrande, för

totalförsvarets organisation. Den snabba teknikutvecklingen får stora

konsekvenser för framtida konfliktmiljöer. Kampen om informations- och

ledningsöverlägsenhet kommmer att vara avgörande för uthålligheten och förmågan

att driva egna operationer. Möjligheten att se slagfältet i nära nog realtid

kommer att skapas. Rörligheten och tempot i striden ökar. Den ökade förmågan

att med långräckviddiga vapen med hög precision bekämpa mål på mycket långa

avstånd får konsekvenser för hur luftrummet skall användas och försvaras. Detta

accentuerar behovet av en översyn av Sveriges strategiska koncept. I den

logiska kedjan säkerhetspolitik-strategi-operationer-försvarsstrukturer saknas

i stort den strategiska dimensionen och diskussioner om denna. Sverige behöver

utforma - förutom en övergripande strategi - också en försvarsdoktrin.

Miljöpartiet de gröna framhåller i sin kommittémotion Fö1 (yrkande 2) att det

behövs en hög beredskap för en ominriktning av försvaret. Den del av

anpassningsfilosofin som benämns ominriktning skall särskilt studeras vid en

säkerhetspolitisk kontrollstation år 1998. Inför denna kontrollstation bör

relevant forskning genomföras och underlag tas fram för att den vidgade

hotbilden skall få en riktig behandling i ett ominriktningsperspektiv. Den

vidgade hotbilden måste få genomslag i hela kedjan: ambassadernas rapportering,

underrättelseverksamheten, departement och riksdag.

I motion Fö226 av Christer Skoog m.fl. (s) framhålls att samhället under lång

tid anskaffat resurser som t.ex. fartyg, helikoptrar, bandvagnar och

kommunikationsutrustningar. Eftersom det militära hotet är obefintligt kan

dessa resurser användas vid hot mot det civila samhället vid t.ex. bränder,

översvämningar, fartygskatastrofer och utsläpp skadliga för miljön. Problem

uppstår när olika myndigheter - var för sig - verkställer besparingar utan

samverkan med andra. En mer planmässig samverkan mellan myndigheter,

institutioner, kommuner och landsting skulle ge många fördelar. En översyn bör

enligt motionärerna göras av samhällets alla resurser så att de kan utnyttjas

optimalt och så att framtida nyinvesteringar anpassas.

I motion Fö203 (yrkande 2) av Birgitta Hambraeus (c) framhålls att det är

mindre troligt att stora arméer skulle angripa vårt land. Ett lands suveränitet

hotas numera av ekonomiska sanktioner. Det är nödvändigt att ändra

maktförhållandena på jorden som gör majoriteten allt fattigare och en minoritet

allt rikare och mäktigare. En ny rättfärdig ekonomisk världsordning är det enda

som kan ge världen trygghet. Därför bör en utredning se över Sveriges

vapenhandel och försvarsinriktning så att vi inriktar totalförsvaret på att

underlätta en kamp för en rättvisare värld.

I motion Fö208 av Annika Nordgren m.fl. (mp) efterlyses civilmotstånd som

försvarsinriktning. Det är nödvändigt att lyfta och utveckla

civilmotståndsfrågorna i Sverige, inte minst mot bakgrund av hur

totalförsvaret skall anpassas och ominriktas med hänsyn till den

säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen

med en strategi för hur frågan om civilt motstånd skall lyftas och prioriteras.

Utskottet

Moderata samlingspartiet framhåller bl.a. mot bakgrund av den militärtekniska

utvecklingen behovet av en översyn av Sveriges strategiska koncept. Det saknas

diskussioner om sambandet mellan säkerhetspolitik-strategi- operationer

-försvarsstrukturer. Sverige behöver utforma - förutom en övergripande strategi

- en försvarsdoktrin.

Utskottet har senast under våren 1997 i betänkande 1996/97:FöU4 Styrning och

uppföljning av totalförsvaret pekat på att sambandet mellan säkerhetspolitisk

omvärldsanalys, strategiska överväganden, operativa grundprinciper och kraven

på Försvarsmaktens operativa förmåga är bristfälligt redovisat. Utskottet

finner att det råder stor samsyn mellan motionärernas förslag och vad utskottet

redan begärt från regeringen. Utskottet konstaterar emellertid att någon

redovisning av det slag som utskottet begärt, ännu inte lämnats av regeringen.

I sin skrivelse lämnar regeringen en redogörelse (s. 6-8) av hur arbetet

bedrivs avseende styrning och kontroll av Försvarsmakten m.m. varvid denna

fråga berörs. Utskottet tolkar redovisningen så att riksdagen i samband med den

säkerhetspolitiska kontrollstationen - dvs. under år 1998 - kommer att få den

redovisning som utskottet tidigare begärt och som ligger i linje med vad

motionärerna efterlyser. Utskottet förutsätter således att motionärernas

begäran därmed kommer att tillgodoses. Något ytterligare uttalande från

riksdagen - än det från våren 1997 - behövs därför inte, varför motion Fö211

(m) yrkande 5 inte behöver bifallas av riksdagen.

Miljöpartiet vill i motion Fö1 yrkande 2 att den del av anpassningsfilosofin

som benämns ominriktning skall studeras särskilt vid den kommande

kontrollstationen. Därför måste relevant forskning genomföras och underlag tas

fram för att den vidgade hotbilden skall få en riktig behandling i ett

ominriktningsperspektiv.

Utskottet vill därför i sammanhanget påminna om vad utskottet anförde i

betänkande 1996/97:FöU1 om sin syn på totalförsvarets långsiktiga

anpassningstänkande:

Utskottet anser det inte ändamålsenligt att utarbeta detaljerade planer t.ex.

för hur en viss målbild i form av en definierad organisation skall kunna

realiseras i ett perspektiv av långsiktig anpassning. En sådan ansats kan få en

alltför styrande verkan, minska överblicken och hämma ett förutsättningslöst

och flexibelt tänkande i detta avseende.

Anpassningsdoktrinen kommer enligt utskottets bedömning att vara i behov av

ständig utveckling där regelbunden uppföljning och utvärdering kommer att

utgöra viktiga ingångsvärden.

Frågan om totalförsvarets förmåga att bygga upp full stridsduglighet och en

långsiktig anpassning till förändrade hot och andra förutsättningar är en

viktig fråga för totalförsvarets trovärdighet, såväl utåt mot omvärlden som mot

Sveriges medborgare. Utskottet kommer - inte minst mot bakgrund av förmågans

centrala betydelse för försvarspolitiken - att noggrant behöva följa upp och

kontrollera vilka åtgärder som regeringen och ansvariga myndigheter vidtar och

värdera effekterna av dem.

Totalförsvarets uppgifter, inriktning, sammansättning och resurstilldelning har

kontinuerligt förändrats i samband med försvarsbesluten. Detta gäller i hög

grad även som följd av 1996 års totalförsvarsbeslut, där dess framtida förmåga

att anpassas efter bl.a. de nya hotbilderna kommer att stå i förgrunden. Enligt

utskottets mening pågår nu ett omfattande arbete hos ett stort antal instanser

med att samla in, bearbeta och analysera olika omvärldsfaktorer som kan hota

Sverige, inte bara militärt utan även från ett bredare spektrum av olika hot.

Försvarsberedningen - i vilken samtliga partier medverkar - regeringen och

riksdagen kommer att ha ett brett underlag inför nästa års kontrollstation för

att då pröva om totalförsvaret behöver utvecklas på något annat sätt än vad nu

gällande försvarsbeslut anger.

Det är utskottets mening att den vidgade hotbilden fått ett betydande

genomslag hos berörda myndigheters planering samt i underlagsarbetet inför

bl.a. kontrollstationen. Något särskilt uttalande av riksdagen om hur

underlagsarbetet bör bedrivas i detta avseende - t.ex. för en s.k. ominriktning

av totalförsvarsresurserna - behövs därför inte.

I motionerna Fö203 (c) yrkande 2 och Fö208 (mp) begär motionärerna en annan

försvarspolitisk inriktning än den som riksdagen har beslutat om.

Utskottet erinrar om att riksdagen i två etapper under 1995 och 1996

behandlat frågan om Sveriges säkerhets- och försvarspolitik, senast i

betänkande 1996/97:Fö1 Sveriges försvarspolitik mot sekelskiftet. Riktlinjerna

för försvarspolitiken gäller under perioden 1997-2001 såvitt inte riksdagen av

säkerhetspolitiska skäl anser att förändringar - t.ex. av det slag som

motionärerna för fram - är motiverade. En säkerhetspolitisk kontrollstation

skall genomföras under år 1998. Först vid det tillfället blir det aktuellt att

överväga om de nu gällande riktlinjerna för försvarspolitiken behöver

förändras.

När det gäller förslagen om civilmotstånd vill utskottet från ett mer

principiellt perspektiv anföra följande.

Civilt motstånd torde oftast avse motståndsformer som inte inryms i

folkrättens accepterade kategorier för att delta i strid. Formerna i sig är

dessutom synnerligen begränsat accepterade i den gällande folkrätten. Civilt

motstånd kan endast bli aktuellt i en situation där fienden lyckats att på

något avsnitt - eller under någon tid - besätta eller ockupera någon del av

landet. Även då är motstånd med personal som faller utanför folkrättens

kombattantkategorier (dvs. i huvudsak Försvarsmaktens krigsförband eller den

väpnade motståndsrörelsen) synnerligen restriktivt accepterat av folkrätten.

Delegationen för icke-militärt motstånd lades ned den 1 juli 1994 då

uppgiften att informera om civilbefolkningens möjligheter att, inom folkrättens

ram, bjuda en ockupant motstånd fördes över till Styrelsen för psykologiskt

försvar som funktionsansvarig myndighet för funktionen Psykologiskt försvar.

Regeringen har varken inför 1995 eller 1996 års beslut om försvarspolitiken för

perioden 1997-2001 aktualiserat att civilmotstånd skulle utgöra någon

försvarspolitisk komponent för att möta ett väpnat angrepp på Sverige. I

samband med 1996 års beslut avvisade vidare riksdagen (bet. 1996/97:FöU1 s.

181) motionsförslag i den nu föreslagna riktningen samt förslag att inleda

försöksverksamhet med civilt motstånd. Civilmotstånd har svagt folkrättsligt

stöd - därför bör inte Sverige särskilt förbereda totalförsvaret eller aktivt

uppmana medborgarna till den motståndsformen. Däremot bör allmänheten

informeras om vilka förutsättningar som gäller. Den uppgiften löser Styrelsen

för psykologiskt försvar.

Utskottet anser sålunda att det inte är trovärdigt för den svenska säkerhets-

och försvarspolitiken att den i någon väsentlig grad skall bygga på en

motståndsform som dels förutsätter att fienden redan besatt eller ockuperat

någon del av landet, dels innebär en motståndsform som inte har folkrättslig

legitimitet endast i mycket begränsad utsträckning.

Motionerna bör därför avslås av riksdagen.

I motion Fö226 (s) pekar motionärerna på betydelsen av en mer planmässig

samverkan mellar myndigheter, kommuner och landsting m.fl. för att optimera

utnyttjandet av samhällets alla resurser t.ex. i samband med fredstida

katastrofer men även för att kunna påverka kommande nyinvesteringar. En översyn

bör därför göras i detta syfte.

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av en bred samverkan mellan

olika instanser i samhället som disponerar resurser av det slag som lyfts fram

i motionen. Riksdagen har i försvarsbeslutet angivit att en av totalförsvarets

nya huvuduppgifter är att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och

möta svåra påfrestningar i fred. Utskottet är emellertid tveksamt till om en

utredning av det slag som motionärerna begär bäst fyller det kontinuerliga

samarbetsbehov som behövs mellan samhällets olika organ, sett i ett mer

långsiktigt perspektiv.

Det behövs enligt utskottets mening kontinuerligt samarbete mellan

myndigheter, kommuner, landsting men även med vissa företag som disponerar

nyckelresurser av det slag som motionärerna pekar på. Genom den nya

huvuduppgiften för totalförsvaret kommer samverkan och planläggning sannolikt

att främjas på det sätt som efterlyses i motionen. Utskottet vill i

sammanhanget peka på betydelsen av bl.a. Totalförsvarets chefsnämnd när det

gäller en bred myndighetssamverkan inom totalförsvaret. Chefsnämnden har att i

fred verka för en samordning av myndigheternas och företagens verksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet nu har anfört bör motionerna Fö1 yrkande 2, Fö203

yrkande 2, Fö208, Fö211 yrkande 5 samt Fö226 inte bifallas av riksdagen.

Anpassning

I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna Fö1 (mp kommitté) yrkande 1,

Fö211 (m parti) yrkande 7, Fö220 (kd kommitté) yrkandena 12-14, Fö228 (fp

parti) yrkande 5 samt Fö309 (m) samt vad regeringen informerat om i skrivelsen

1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse, kapitel 2 Anpassningsförmåga.

Regeringen

Regeringen har påbörjat arbetet med att anpassa totalförsvaret till förändrade

förutsättningar. Kompetensuppbyggnad har skett inom Regeringskansliet. Personal

med särskild uppgift att utveckla metoderna för anpassning har tillförts

Regeringskansliet.

Försvarsmakten har i budgetunderlag för år 1998 utvecklat på vilket sätt

arbete med anpassning skall bedrivas inom Försvarsmakten. Försvarsmakten har

tillsammans med Försvarets materielverk m.fl. fortsatt arbetet med att bedöma

möjligheterna att höja krigsdugligheten för krigsorganisationen inom ett år.

Funktionsansvariga myndigheter inom det civila försvaret skall genomföra en

analys av vilka åtgärder som kan skjutas upp till en anpassningsperiod.

Försvarets forskningsanstalt har lämnat regeringen rapporter om bl.a.

försvarsindustrins möjligheter att medverka i anpassningsåtgärder.

Överstyrelsen för civil beredskap gör en revidering av de regionala mål- och

riskanalyserna utifrån den förändrade hotbilden. Analyserna är ett viktigt

prioriteringsinstrument som grund för all totalförsvarsplanläggning.

Regeringen redovisar i skrivelsen att den i samband med den

säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1998 avser att värdera möjligheterna

till att genomföra anpassning. Härvid kommer särskilt den del av

anpassningsfilosofin som benämns ominriktning att studeras.

Motionerna

Enligt Moderata samlingspartiet (partimotion Fö211 yrkande 7) övertygar inte

regeringens redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att skapa en stabil

grund för anpassningsförmågan. Försvarsutskottet förutsatte i 1996 års

försvarsbeslut att regeringen skulle återkomma med en redovisning av vidtagna

åtgärder och kompletterande förslag. Vidare förutsattes en årlig utvärdering av

krigsduglighet och förberedelserna för att höja denna i ett

återtagningsperspektiv. Regeringens redovisningar i propositionen och i

skrivelsen lämnar mycket i övrigt att önska. Att hänvisa till kontrollstation

1998 räcker inte. Trots att anpassning varit en central fråga i svensk

försvarsplanering sedan 1993 är planeringen mer av filosofisk karaktär. Enligt

motionärernas mening bör regeringen varje år till riksdagen redovisa en

beredskapsplan där åtgärder och kostnader såväl för den ettåriga återtagningen

som för den långsiktiga anpassningen anges.

Folkpartiet liberalerna framhåller i partimotion Fö228 yrkande 5 att det är

en central uppgift för riksdagen och regeringen att återkommande pröva

Försvarsmaktens förutsättningar och behov för att klara uppgifterna återtagning

och långsiktig anpassning. Folkpartiet välkomnar att regeringen i skrivelsen

lämnar en redogörelse för hur man avser att fortsatt bedriva detta arbete, även

om motionärerna konstaterar att arbetet i allt väsentligt återstår.

Materielförsörjningen och därmed den svenska försvarsindustrins utveckling blir

av strategisk betydelse för att att kunna genomföra anpassning. Folkpartiet

föreslår - liksom vid beslutet 1996 - att ytterligare 200 miljoner kronor

årligen anslås för anpassningsinriktade tekniksatsningar.

Miljöpartiet de gröna anser i sin kommittémotion Fö1 yrkande 1 att det

tydligt framgår såväl i regeringens skrivelse som i Försvarsmaktens skrifter

och i den allmänna debatten att det enbart är tillväxt som avses med

anpassning. Anpassning måste enligt Miljöpartiet även innefatta förberedelser

för en krympning av Försvarsmakten. Man måste skapa en flexibilitet att också

krympa organisationen på ett ekonomiskt riktigt sätt. Det är i sammanhanget

även viktigt att studera begreppet ominriktning samt att uppmärksamma icke-

våldsmetoder och civilt motstånd i ett ominriktningsscenario. Miljöfrågornas

koppling till säkerhetspolitiken - som riksdagen uttalat sig för - måste enligt

motionärerna följas upp i 1998 års kontrollstation.

Kristdemokraterna framhåller i kommittémotion Fö220 yrkanden 12-14 att

anpassningsförmågan är en avgörande fråga för svensk försvarspolitik.

Anpassningsdoktrinen kommer ständigt att vara i behov av utveckling. Riksdagen

bör därför årligen följa upp beredskapsläget.

Motionärerna pekar i yrkande 12 på redovisningen av brister i

krigsdugligheten och begränsningar i repetitionsutbildningen. Eftersom

anpassningförmågan bygger på välutbildade förband bör inte genomförd utbildning

förslösas genom inställda repetitionsutbildlingar. Regeringen bör ange vilka

åtgärder som kommer att vidtas för att vidmakthålla nödvändig kompetens hos

pliktpersonalen.

I yrkande 13 framhålls att en grundläggande fråga är om vår demokrati förmår

fatta nödvändiga beslut om återtagning och tillväxt i tid. Därför är det viktig

att analysera vilka beslutsformer som krävs inför en återtagning bl.a. med

hänsyn till lagar och förordningar.

En viktig del av Sveriges försvarspolitik är enligt yrkande 14 att

säkerställa Försvarsmaktens långsiktiga materielförsörjning och förmåga att

vidmakthålla system som är i bruk. Svensk försvarsindustri är också en grund

vilken vi skall utgå från om krigsorganisationen skall växa. Därför måste

försvarets materielförsörjning - särskilt i detta hänseende - uppmärksammas vid

den säkerhetspolitiska kontrollstationen 1998.

I motion Fö309 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren (m) pekar motionärerna på

den betydelse som skjut- och övningsfält har i en återtagningssituation. Den

omfattande mekaniseringen av armén begränsar möjligheterna att öva på civil

mark. Skjut- och övningsfälten i Sydsverige är en kritisk resurs för

Försvarsmakten när det gäller att genomföra en återtagning. Därför måste

möjligheterna behållas att till fullo kunna utnyttja övnings- och skjutfälten.

Utskottet

I 1996 års totalförsvarsbeslut ansåg utskottet (1996/97:FöU1 s. 40) att

betydande utvecklingsarbete återstod när det gällde att skapa grund för den

långsiktiga anpassningsförmågan. Det som då redovisades av regeringen var

enligt utskottet endast ett första steg. Resultatet av det arbetet borde

redovisas för riksdagen så att riksdagen kunde ges goda förutsättningar att

följa upp och kontrollera om - och hur - förmågan till att höja

krigsdugligheten och mer långsiktigt anpassa totalförsvaret byggs upp.

Utskottet förutsatte sålunda att regeringen skulle återkomma till riksdagen med

en redovisning av vidtagna åtgärder och kompletterande förslag. Därmed blir det

möjligt för riksdagen att kontinuerligt pröva hur anpassningsförmågan utvecklas

och därmed om den nu gällande inriktningen behöver ändras.

Utskottet ansåg vidare (s. 40) att riksdagen årligen borde följa upp

beredskapsläget (t.ex. behovet av repetitionsövningar, materielanskaffning

m.m.) och överväga behovet av förändrad inriktning. Utskottet utgick därför (s.

62) från att regeringen årligen i anslutning till budgetförslaget för riksdagen

redovisar sin utvärdering av dels krigsdugligheten för det militära försvarets

olika delar och förberedelserna för att höja denna i ett ettårsperspektiv, dels

en överblick över läge och handlingsmöjligheter inom ramen för en mer

långsiktig anpassningsdoktrin.

Regeringen har i skrivelsen redovisat regeringens och myndigheternas arbete med

att förverkliga förmågan till kort- och långsiktig anpassning av

totalförsvaret.

Moderata samlingspartiet riktar i motion Fö211 (m) yrkande 7 kritik mot

regeringens redovisning som de anser lämnar mycket i övrigt att önska.

Regeringen bör årligen redovisa en beredskapsplan för såväl den kort- som

långsiktiga anpassningen.

Folkpartiet liberalerna välkomnar i motion Fö228 (fp) yrkande 5 regeringens

redovisning av hur man avser driva arbetet vidare, men konstaterar samtidigt

att arbetet i allt väsentligt återstår. För att främja svensk försvarsindustris

förmåga att medverka i den långsiktiga anpassningen vill Folkpartiet satsa

ytterligare 200 miljoner kronor i anpassningsinriktade tekniksatsningar.

Utskottet anser för sin del att regeringens redovisning bör vara mer omfattande

med hänsyn till de önskemål om olika redovisningar som utskottet efterlyste i

totalförsvarsbeslutet. Utskottet bedömer emellertid - i likhet med förra året -

att det fortfarande återstår ett betydande utvecklingsarbete i såväl

Regeringskansliet som hos ett antal berörda myndigheter för att det skall vara

möjligt att förse riksdagen och regeringen med erforderligt underlag. Det kan

sålunda ta ytterligare en tid innan redovisningarna fått sådant innehåll och

sådan kvalitet att riksdagen kan kontrollera hur anpassningförmågan utvecklas,

dess särskilda kostnader och ytterst värdera realiserbarheten i olika

avseenden.

Utskottet kan bl.a. mot den bakgrunden inte nu bedöma effekten av ytterligare

200 miljoner kronor i tekniksatsningar som föreslås av Folkpartiet. Därför bör

riksdagen inte bifalla förslaget.

Miljöpartiet anser i Fö1 yrkande 1 att anpassningen även bör omfatta

förberedelser för en krympning av Försvarsmakten samt att icke-våldsmetoder och

civilmotstånd skall beaktas i, vad motionärerna kallar, ett

ominriktningsscenario.

Utskottet anser att totalförsvarets resurser - enligt den grundsyn som lades

fast av riksdagen i 1996 års försvarsbeslut - skall utformas och inriktas så

att det byggs in en stor flexibilitet att anpassa dessa efter

omvärldsutvecklingen. Anpassningsförmågan skall vara generell till sin natur

och inte bara ta fasta på en ökning eller minskning av totalförsvarets

organisation eller dess resurser. Myndigheternas förmåga till långsiktig

tillväxt skall skapas inom årligen givna ekonomiska förutsättningar.

Den anpassningsförmåga som på olika sätt förbereds, och byggs in, syftar till

att ge statsmakterna störrre handlingsfrihet än tidigare för att på olika sätt

efter hand förändra - t.ex. Försvarsmakten - mot det breda perspektiv av

framtida hot och risker som kan riktas mot Sverige. Därför anser utskottet inte

att det behövs några särskilda förberedelser just för en ytterligare krympning

av Försvarsmakten.

Vidare anser utskottet att civilmotstånd inte skall vara någon grundläggande

komponent i Sveriges försvarspolitik för att möta ett militärt angrepp. Därför

behövs det inte heller några särskilda anpassningsförberedelser för denna

motståndsform.

Kristdemokraterna framhåller i Fö220 yrkande 12 behovet av åtgärder för att ta

till vara och vidmakthålla kompetens hos pliktpersonalen vilken vår

anpassningförmåga bygger på. I yrkande 13 reses frågan om vår demokrati förmår

att fatta nödvändiga beslut om återtagning och tillväxt i tid. I yrkande 14

framhålls behovet av att en analys av försvarets materielförsörjningssituation

måste ske vid 1998 års kontrollstation.

När det gäller frågan om pliktpersonalens kompetens vill utskottet

inledningsvis erinra om att regeringen i budgetpropositionen gör den

bedömningen att de väsentligaste delarna av krigsorganisationen för närvarande

kan uppnå full krigsduglighet inom tolv månader. Repetitionsutbildningen har

emellertid inte bedrivits i tillräcklig omfattning varför möjligheten att på

sikt kunna höja krigsdugligheten tillräckligt snabbt kan äventyras. Därför har

regeringen givit Försvarsmakten i uppdrag att redovisa vad som behöver göras

för att totalförsvarets mål om krigsduglighet och anpassning skall kunna

uppfyllas i detta avseende. Utskottet står bakom motionärernas och regeringens

ambitioner att vidta åtgärder så att de mål som riksdagen beslutat om skall

kunna ligga fast. Utredningsarbetet bör emellertid avvaktas innan utskottet gör

några ytterligare uttalanden.

Utskottet anser att beslut om den långsiktiga anpassningen av vårt

totalförsvar bör ske i normala beslutsformer för försvarspolitiskt arbete,

företrädesvis i samband med de säkerhetspolitiska kontrollstationerna eller de

långsiktiga försvarsbesluten. Utskottet ser för närvarande inget skäl för ny

lagstiftning eller för några särskilda beslutsformer för att bedöma behovet av

och kunna fatta beslut om att höja krigsdugligheten inom en ettårsperiod.

För att förbättra förmågan att fatta beslut i anpassningsfrågor - sett i

något vidare perspektiv som motionen även tar upp - har regeringen redan inför

1996 års försvarsbeslut redovisat att den tagit initiativ till en översyn av

underrättelsetjänsten, avsatt särskilda medel för forskning, förstärkt

Regeringskansliets förmåga i anpassningshänseende samt skapat ett system med

säkerhetspolitiska kontrollstationer. Detta bör rimligtvis skapa

förutsättningar för de analyser och överväganden som behövs och därmed

förutsättningar för statsmakterna att kunna fatta sådana beslut som

motionärerna efterlyser.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med kontrollstationen år 1998

redovisar en analys av Försvarsmaktens materielförsörjning utifrån ett

anpassningsperspektiv. Motionärernas önskemål i yrkande 14 kommer därmed att

tillgodoses varför motionen inte behöver bifallas.

I motion Fö309 (m) pekar motionärerna på att skjut- och övningsfälten är en

kritisk resurs för Försvarsmakten i Sydsverige när det gäller att genomföra

s.k. återtagning.

Frågan om övnings- och skjutfältens ökade betydelse i en anpassningssituation

berörde utskottet senast i betänkande 1996/97:FöU3 Försvaret och miljön.

Motionärernas syn på behovet ligger i linje med vad utskottet redan uttalat,

varför riksdagen inte behöver bifalla motionen.

Med anledning av vad utskottet nu har anfört bör motionerna Fö1 yrkande 1,

Fö211 yrkande 7, Fö220 yrkandena 12-14, Fö228 yrkande 5 samt Fö309 inte

bifallas av riksdagen.

Ledningssystem i totalförsvaret. Informationskrigföring

Utskottet behandlar här regeringens skrivelse kapitel 4 (s. 10) Ledning och

samordning samt tillhörande motionsyrkanden, nämligen Fö1 (mp kommitté) yrkande

3, Fö211 (m parti) yrkande 9.

Regeringen

Regeringen hänvisar i skrivelsen till de båda etapperna i det senaste

försvarsbeslutet och till att ledningssystemet i dessa beslut fick en ingående

behandling. Sålunda har utgångspunkter getts för utvecklingen av

ledningssystemet och vissa organisatoriska beslut fattats. Regeringen erinrar

vidare om sin syn att det grundläggande målet för ledningen och samordningen

inom totalförsvaret är att åstadkomma ett sammanhållet system - en homogen

ledningskedja.

Regeringen anför att den inriktat det fortsatta arbetet från de

utgångspunkter som riksdagen har angivit. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen då preliminära erfarenheter av genomförda förändringar av

ledningssystemen föreligger tillsammans med ytterligare utredningsmaterial

om ledningssy-

stem, utveckling och informationskrig. Avsikten är att i samband med

kontrollstationen år 1998 redovisa regeringens inriktning för den fortsatta

utvecklingen av ledningssystemet samt konkreta åtgärder på

informationskrigföringens område.

Motionerna

Enligt Moderata samlingspartiet förtjänar de frågor om försvarets ledning och

styrning som försvarsutskottet pekade på inför försvarsbeslutet (bet.

1996/97:FöU1, s. 51-54) en långt mer omfattande belysning än de fått i

regeringens skrivelse. Motionärerna anser i partimotion Fö211 (m) det vara

anmärkningsvärt att regeringen inte redovisat sin uppfattning om de operativa

principerna för försvarets förande, vilka efterlysts av riksdagen. Detta sägs

aktualisera frågan om en förstärkning av Försvarsdepartementet i enlighet med

vad LEMO-utredningen har föreslagit (yrkande 9).

I Miljöpartiets kommittémotion Fö1 (mp) konstateras att informationskrigföring

inte i sig är något nytt. Vad som förändrats är dels den större betydelse som

information får till följd av teknikens utveckling, dels de radikalt annorlunda

angreppsmöjligheter som tekniken ger. Motionärerna ger exempel på olika slags

offensiv informationskrigföringsteknik.

I motionen hänvisas till behandlingen av den s.k. IT-propositionen (prop.

1995/96:125) och att en enig riksdag då framhöll att säkerhets- och

sårbarhetsfrågorna borde uppmärksammas ytterligare och att regeringen borde

återkomma med en samlad strategi. Enligt motionärerna saknas fortfarande en

sådan. De anser vidare att det är helt otillräckligt att, som regeringen gjort,

tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att följa utvecklingen av hot och risker

inom informationskrigföringen. Enligt Miljöpartiet bör regeringen återkomma

till riksdagen med en förklaring varför inte riksdagsbeslutet har genomförts

(yrkande 3).

Utskottet

Förmågan att leda totalförsvarets olika delar under höjd beredskap, liksom

under kriser i fred, har en avgörande inverkan på hur väl totalförsvaret kommer

att kunna lösa sina uppgifter. Hur denna förmåga uppfattas av omgivningen

påverkar bedömningen av totalförsvarets trovärdighet. Även försvars- viljan

påverkas härav. Framtida konflikter kan få en helt annan karaktär och förlopp

än hittills. Bl.a. har det som fått beteckningen informationskrigföring

introducerat helt nya förutsättningar för ledning.

Utskottet har därför i flera olika sammanhang, och från något skilda

utgångspunkter, påtalat vikten av ett utvecklingsarbete inom totalförsvarets

ledningsfunktioner och att detta arbete rimligtvis bör bli relativt

genomgripande.

Utskottet har sålunda under både år 1995 och år 1996 efterlyst (bet.

1995/96:FöU1 och 1996/97:FöU1) ett underlag för principställningstaganden om

det framtida ledningssystemets utveckling. Senast inför 1996 års försvarsbeslut

preciserade sig utskottet och anförde (bet. 1996/97:FöU1 s. 53):

Utskottet vill, ... , peka på några förhållanden som bör övervägas i det

långsiktiga arbetet med att för totalförsvaret utveckla ett effektivt

ledningskoncept, arbetsmetoder, regler för beslutsfattande samt

ledningsfunktionens organisatoriska utveckling. En sådan utveckling bör bl.a.

utgå från:

* Ledningsbehovet med avseende på de nya uppgifter som skall lösas, varvid

hänsyn skall tas till det vidgade säkerhetsbegreppet.

* Den framtida ledningsmiljön innefattande teknisk utveckling - möjligheter

och hot - samt framtida konflikters bedömda karaktär.

* Behovet av samordning och en effektivt fungerande beslutsprocess inom

totalförsvaret för att kunna hantera de mycket snabba förlopp som kan komma

i fråga. Härvid bör antalet ledningsnivåer granskas kritiskt.

* Kravet på robusthet och flexibilitet för att inte en eventuell angripare

skall finna det särskilt lönsamt att bekämpa vårt ledningssystem för att nå

sina politiska syften.

Utskottet har vidare vid ett flertal tillfällen uttalat farhågor för en

otillräcklig s.k. IT-säkerhet och bristande beredskap inför

informationskrigföring. Utskottet har exempelvis begärt (bet. 1996/97:FöU1 och

bet. 1996/97:FöU5) att regeringen organiserar ett samlat och samordnat ansvar

för IT-säkerhetsfrågorna och återkommer till riksdagen med en utvecklad

strategi som en del i ett nationellt handlingsprogram.

Regeringen redogör kortfattat i skrivelsen för hur regeringen med

utgångspunkt i 1996 års totalförsvarsbeslut inriktat arbetet beträffande

ledning och samordning. Utskottet har vidare erfarit att regeringen nyligen

givit Statskontoret i uppdrag att ta fram en sammanhållen strategi som skall

precisera statens ansvar och ange hur säkerhetsarbetet kan inordnas i det

nationella handlingsprogrammet för IT.

Utskottet håller med motionärerna i motion Fö1 (mp parti) och Fö211 (m parti)

om att redogörelsen i skrivelsen inte svarar mot vad utskottet begärt och

förväntat sig. Utskottet har emellertid förståelse för att frågorna är komplexa

och kräver tid för en adekvat beredning. Utskottet kan därför acceptera att

regeringen återkommer inför kontrollstation 1998 med den samlade redovisning

innefattande underlag för principställningstagande om ledningssystemets

utveckling som utskottet flera gånger tidigare begärt. Med detta konstaterande

anser utskottet att partimotion Fö1 (mp) yrkande 3 inte bör bifallas.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om behovet att förstärka

Försvarsdepartementet. Utgångspunkten är att regeringen i ett flertal fall inte

ansetts ha lämnat det underlag som riksdagen har begärt.

Den 1 juli 1994 bildades den nya myndigheten Försvarsmakten genom bl.a.

sammanslagning av armén, marinen och flygvapnet. Den s.k. LEMO-utredningen

uttalade sig i detta sammanhang om behovet att förändra Försvarsdepartementets

kompetens och funktionssätt. Utgångspunkten var nödvändigheten att öka förmågan

till självständiga analyser, bl.a. ekonomiska sådana, samt styrning och

uppföljning när Försvarsmakten ombildades till en myndighet. Utredningen

anförde (SOU 1991:112 s. 17 och 170) bl.a. att ?det naturliga sättet att

balansera överbefälhavarens ökade befogenheter är att säkerställa att

Försvarsdepartementet får den kompetens och kapacitet som behövs för att

regeringen skall kunna styra och kontrollera verksamheten inom Försvarsmakten.

För att denna ledning skall kunna utövas behöver arbetsinriktningen och

kompetensen utvecklas i Försvarsdepartementet.?

Utskottet delar LEMO-utredningens slutsatser i denna del, vilket också anförs

i motion Fö211 (m parti) yrkande 9. Utskottet utgår från att regeringen

utvärderar hur organisation och arbetssätt utvecklats de senaste åren inom

Försvarsdepartemetet. Utskottet bör också informeras i frågan. Det anförda

innebär att vad som anförts i motion Fö211 (m parti) yrkande 9 kommer att

tillgodoses. Motionsyrkandet bör därför inte bifallas.

Omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter m.m.

Utskottet redogör här för vad regeringen i budgetpropositionen (s. 25) anfört

om omorganisationen av Försvarsmaktens högkvarter. Regeringen lämnar inga

förslag till riksdagen i denna del. Utskottet redogör även för avgivna motioner

i ärendet, nämligen Fö211 (m parti) yrkande 8, Fö311 (mp) och Fö317 (m

kommitté). Utskottet avser att återkomma i ett särskilt betänkande med sina

ställningstaganden till regeringens redogörelse och till de avgivna motionerna.

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som rör indelningen i

militärområden m.m., nämligen Fö228 (fp parti) yrkandena 7 och 8.

Regeringen

Regeringen redogör i propositionen (s. 25) för hur frågan om organisationen av

Försvarsmaktens högkvarter behandlats sedan 1992 års försvarsbeslut. Inför

detta beslut föreslog den s.k. LEMO-utredningen att högkvarteret i fred borde

indelas i huvudavdelningar för operativ ledning, programledning och

förbandsproduktionsledning. Regeringen tillkännagav att förslaget i huvudsak

överensstämde med regeringens uppfattning (prop. 1991/92:102 s. 43).

Den s.k. UTFÖR-utredningen konstaterar (SOU 1996:123) att de efter 1992 års

försvarsbeslut beräknade besparingarna i ledningsorganisationen endast

förverkligats till ca 50 %. Vidare konstaterar utredningen att regeringens

intentioner inte slagit igenom i högkvarterets organisation och

ansvarsfördelning.

Regeringen anförde i totalförsvarspropositionen år 1996 (prop. 1996/97:4) att

den delade utredningens uppfattning om att högkvarterets organisation och

ansvarsfördelning inte var den mest ändamålsenliga och att tidigare beslutade

besparingar inte hade uppnåtts. Regeringen informerade samtidigt riksdagen om

att den avsåg att uppdra åt Försvarsmakten att genomföra en översyn av

högkvarterets organisation. I det uppdrag som senare lämnades angavs att

organisationsförslaget skulle tydliggöra ansvaret för avvägning, operativ

verksamhet respektive produktion samt säkerställa en sammanhållen

avvägningsfunktion och en ändamålsenlig beställarkompetens. Regeringen uppdrog

vidare åt Försvarsmakten att vidta åtgärder så att kostnaderna för

ledningsorganisationen, främst högkvarteret, kan minskas med 100 miljoner

kronor årligen fr.o.m. budgetåret 1998.

Det av Försvarsmakten till regeringen redovisade förslaget omfattar en

matrisorganisation med å ena sidan operationsledning, förbandsledning,

materielledning och personalledning och å andra sidan fyra generalinspektörer

med ansvar för krigsförbandens kvalitet och förmåga. Beredningen av

Försvarsmaktens avvägningsbeslut föreslås ske i en planeringsledning. Arbetet i

högkvarteret förutsätts ledas av en stabschef.

Regeringen anser att organisationsförslaget kan ligga till grund för

regeringens fortsatta beredning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om

omorganisationen av Försvarsmaktens högkvarter. Regeringen avser att informera

riksdagen i frågan.

Motionerna

Enligt Moderata samlingspartiets partimotion Fö211 (m) får inte Försvars-

maktens förslag till ny organisation för högkvarteret ses isolerat från den

politiska process och reguljära förvaltning som styr försvaret. Frågorna om

programindelning, produktionsledning och försvarsgrenschefernas ställning har

betydelse för den politiska styrningen, varför dessa frågor naturligen avgörs

genom politiska beslut. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 8). Vidare

anser motionärerna att frågorna kring militärområdesindelningen och övrig

operativ ledning också bör vägas in, bl.a. i ett samverkansperspektiv.

Moderata samlingspartiet återkommer i kommittémotion Fö317 (m) till frågan om

högkvarterets organisation. Motionärerna noterar att regeringen tillsatt en

beredningsgrupp med uppgift att granska och överarbeta Försvars- maktens

förslag. Motionärerna anser att gruppen givits ett för snävt uppdrag.

Högkvarterets organisation kan inte ses isolerad från den politiska ledningen,

styrningen och utvärderingen av försvaret. Det är sålunda angeläget att också

se över andra faktorer som t.ex. programindelning, gränssnitt och

ansvarsförhållanden mellan riksdag, regering och myndigheter. Dessa frågor

borde också belysas av nämnda beredningsgrupp.

Motion Fö311 (mp) tar också upp högkvartersorganisationen. Motionären säger

sig med utgångspunkt i UTFÖR-utredningens förslag ha haft förväntningar på väl

utvecklade skrivningar om styrningsfrågorna i regeringens propositioner. Så

sägs inte ha blivit fallet utan regeringen anser att det räcker att hålla

riksdagen informerad samt att det ankommer på regeringen att vidta erforderliga

åtgärder och att följa upp resultatet. Enligt motionären är detta långt ifrån

tillräckligt. Det är riksdagen som skall avgöra vad som är viktiga frågor och i

vilken utsträckning som riksdagen skall besluta i dessa.

Motionären konstaterar att det är få västländer som har en överbefälhavare

med så stora befogenheter i fredstid som den svenske ÖB. Det är oerhört viktigt

att den demokratiska kontrollen av Försvarsmakten är god. Det bör därför vara

riksdagen som skall besluta om principiellt viktiga förändringar i

Försvarsmaktens ledning, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.

Folkpartiet liberalerna anför i partimotion Fö228 (fp) att det i 1996 års

försvarsbeslut anslöt sig till grundtankarna i den s.k. UTFÖR-utredningen om

försvarets ledning och struktur. Liksom då föreslås nu en minskning av antalet

militärområdesstaber genom sammanslagning av Milo Mitt och Milo Syd (yrkande 7)

samt att fördelningsstaberna integreras i milostaberna (yrkande 8).

Utskottet

Frågan om den nya högkvartersorganisationen inom Försvarsmakten kan enligt

utskottets mening inte ses som en isolerad fråga. Den är, som mycket riktigt

och med något skilda formuleringar påpekats i de avgivna motionerna, en del av

utvecklingen av det samlade ledningssystemet. Beslut om

högkvartersorganisationen blir därmed ett led i den politiska styrningen. Det

ankommer dock inte på riksdagen att fatta beslut om en myndighets interna

organisation.

Utskottet har erfarit att regeringen efter det att budgetpropositionen

lämnats till riksdagen tillsatt en särskild beredningsgrupp i Regeringskansliet

med uppgift att analysera Försvarsmaktens förslag till omorganisation av

högkvarteret. Gruppen skall jämföra detta förslag med det uppdrag som

regeringen gav till Försvarsmakten i regleringsbrevet för år 1997 och

statsmakternas tidigare ställningstaganden till vad som anförts i betänkanden

från de s.k. LEMO- respektive UTFÖR-utredningarna. Utskottet har vidare erfarit

att gruppen skall redovisa sina ställningstaganden den 1 december i år,

varefter en politisk beredning vidtar i Regeringskansliet. Utskottet anser att

det är angeläget att regeringen under beredningen informerar utskottet om sina

överväganden och ställningstaganden.

Med hänsyn till frågans vikt och pågående beredningsarbete är utskottet inte

nu berett att uttala någon mening om det som regeringen anfört i propositionen

om det militära högkvarterets omorganisation och inte heller om de avgivna

motionerna. Utskottet avser att behandla frågan i ett särskilt betänkande när

beredningsarbetet i Regeringskansliet är avslutat och regeringens uppfattning i

ärendet är känd av utskottet.

Riksdagen har senast i totalförsvarsbeslutet 1996 (prop. 1996/97:4, bet. FöU1,

rskr. 109) reglerat indelningen i militärområden samt antalet fördelningar.

Utskottet anser att det för närvarande inte finns skäl att besluta om

förändringar i dessa delar. Utskottet förutsätter att regeringen när det finns

anledning att ändra organisationen lämnar förslag till riksdagen om

förändringar i militärområdesindelningen och antalet fördelningar. Partimotion

Fö228 (fp) yrkandena 7 och 8 bör därmed inte bifallas.

IT inför år 2000

Utskottet behandlar här motionerna Fö222, Fö227, Fö402, T815 yrkande 23 och

T911 yrkande 1.

Motionerna

I motion Fö222 av Patrik Norinder (m) framhålls att risken är mycket stor att

statliga myndigheter inte hinner ställa om sina datorer inför år 2000.

Riksförsäkringsverket har startat sitt arbete med att förbereda datasystemet

inför tusenårsskiftet. Denna enhet, tillsammans med flera andra statliga

verksamheter, har förlagts till Söderhamn. Motionären anser att en nationell

millenniumgrupp för statliga företag bör förläggas till Söderhamn.

I motion Fö227 av Carl Erik Hedlund (m) sägs bl.a. att eftersom ett datakaos

påverkar snart sagt varje del av samhället är det en uppgift för riksdag och

regering att initiera och leda en nationsomfattande insats. Detta gäller då

dels att skynda på förändringsarbetet inom särskilt utsatta delar av samhället,

dels ge vägledning till företag och enskilda. För att åstadkomma detta menar

motionären att det omgående bildas en kommission med deltagare från

myndigheter, förvaltningar, dataindustri och andra företag.

I motion Fö402 av Annika Nordgren m.fl. (mp) krävs en samlad redogörelse från

regeringen för hur 2000-problemet skall hanteras. Denna redogörelse, som bör

beredas av riksdagen i samband med den IT-redovisning som riksdagen tidigare

krävt, måste bl.a. omfatta vilka ansvarsförhållanden som skall råda och vilka

kostnader som kan beräknas samt hur dessa skall budgeteras. Vidare måste

regeringen i redogörelsen ta ställning till hur en prioritering kan se ut för

de samhällsfunktioner som bedöms kunna påverkas av 2000-problemet och

följaktligen skapa problem i samhället.

I motion T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) pekar motionärerna bl.a. på

att ur ett aktieägarperspektiv liksom för parter som handlar med ett företag

kan det vara av yttersta intresse att veta om företaget har beaktat 2000-

frågan. Enligt motionärerna finns det skäl att redovisa vad som gjorts

beträffande 2000-problematiken i företagens årsredovisningar (yrkande 23).

I motion T911 av Mats Odell (kd) anförs bl.a. att även om beredskapen hos de

svenska företagen håller på att förbättras vad avser datasystem och övergången

till år 2000, måste myndigheterna föregå med gott exempel för att göra de

privata företagen medvetna om frågorna. Dessutom kan inte accepteras att

myndigheternas verksamhet inte fungerar år 2000. Detta kan leda till att

viktiga samhällsfunktioner inte kan upprätthållas (yrkande 1).

Utskottet

Inledningvis vill utskottet anföra att det problem som uppmärksammats alltmer

under den senaste tiden är omställningen av datorsystem och andra system som

innehåller datorstyrd elektronik inför år 2000. I många datorsy-

stem anges årtal med endast årtalets två slutsiffror. När sekelskiftet passeras

och vi kommer in i åren 2000 och framåt uppstår med detta sätt att ange årtal

en oklarhet om åren 00 avser 1900-talet eller 2000-talet. I regeringens

skrivelse (skr. 1997/98:19) Utvecklingen i informationssamhället framhålls att

många datorprogram inte har förberetts för att hantera denna övergång. Det är

inte heller bara de traditionella datasystemen som kan få dessa problem utan

även tekniska anordningar som innehåller programlogik. En stor mängd

elektronisk utrustning innehåller numera chips eller mikroprocessorer som har

försetts med program precis som datorer. En stor del av vår vardag är i dag

uppbyggd kring olika elektroniska utrustningar från microvågsugnar, hissar,

larmsystem till bokföringsprogram och olika transfereringsprogram i samhället.

Enligt skrivelsen riskerar flera sådana program att haverera när vi kommer in i

år 2000.

Utskottet kan notera att regeringen nu vidtar åtgärder på området i syfte att

förhindra allvarliga samhällsstörningar i samband med övergången till år 2000.

Således har regeringen bl.a. beslutat om en förordning om översyn av statliga

myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Förordningen

trädde i kraft den 15 februari 1997 och gäller till utgången av år 1999.

Regeringen föreskriver att myndigheterna skall analysera vilka tekniska

anpassningar som behöver göras inför övergången till år 2000 i de

informationssystem som är av väsentlig betydelse för egen eller andras

verksamhet. Statskontoret har fått regeringens uppdrag att halvårsvis till

regeringen redovisa samlade bedömningar av myndigheternas anpassningsarbete

inför sekelskiftet.

Vidare har finansministern den 1 oktober 1997 i brev till myndighetschefer

tagit upp frågan om anpassningen av myndigheternas informationssystem till år

2000. I brevet uppmärksammar och understryker finansministern vikten av att

ledningen för varje myndighet försäkrar sig om att anpassningsarbetet genomförs

i tid så att den statliga verksamheten och viktiga samhällsfunktioner inte

riskerar att utsättas för allvarliga störningar. Utskottet har också erfarit

att det i regleringsbrev för år 1998 kommer att lämnas uppdrag för vissa

myndigheter att redovisa konsekvenser av IT-omställningen inför år 2000.

Enligt utskottets mening är det naturligtvis svårt att överblicka

omfattningen av de problem som sannolikt uppkommer i samband med övergången

till år 2000 och omställningen av våra datorsystem. Att en mycket stor del av

samhällets verksamhet kan komma att påverkas negativt är uppenbart om brister i

datorsystemen inte hunnit åtgärdas i tid. Utskottet vill erinra om att

Statskontorets första rapport om myndigheterna och informationssystemen vid

övergången till år 2000, som överlämnades till regeringen den 15 september

1997, visade att få myndigheter har slutfört sina analyser och än färre har

påbörjat det konkreta anpassningsarbetet. Statskontoret bedömer att 2000-

problematiken kan medföra allvarliga konsekvenser för verksamheten i ett 60-tal

myndigheter om sekelskiftsanpassningen inte blir klar i tid. I ett 20-tal av

dessa kan samhällskonsekvenser med negativa effekter för allmänheten uppstå.

Utifrån vad som hittills framkommit i fråga om sekelskiftesanpassningen av

våra datorsystem finns det enligt utskottets mening stor anledning att med

största uppmärksamhet följa förberedelsearbetet. Det är nu ytterst viktigt att

regering och riksdag tydligt markerar betydelsen av denna fråga. Inom samtliga

verksamheter som berörs av sekelskiftesanpassningen måste frågan om

omställningen av datorsystem m.m. till år 2000 föras högt upp på dagordningen.

Utskottet utgår från att regeringen aktivt följer utvecklingen när det gäller

att lösa 2000-problematiken och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att

underlätta övergången till år 2000.

Med anledning av vad som yrkas i motionerna Fö222 (m), Fö227 (m), Fö402 (mp)

och T911 (kd) om 2000-problematiken har utskottet erfarit att regeringen avser

att överlämna en skrivelse till riksdagen om utvecklingen i

informationssamhället under år 1998. I skrivelsen kommer bl.a. IT-kommissionens

slutrapport att redovisas. Även regeringens uppdrag till Statskontoret i fråga

om en sammanhållen strategi för samhällets IT-säkerhet kommer att redovisas.

Regeringens redovisning av arbetet med omställningen av datorsystem m.m. till

år 2000 blir naturligvis en mycket viktig punkt i denna skrivelse och avgörande

för det fortsatta arbetet med denna fråga. Vad regeringen då kommer att

redovisa får utgöra en utgångspunkt för utskottets slutliga ställningstagande i

denna fråga. Utskottet anser att det inte finns anledning att nu föregripa

denna redovisning. Frågan om att förlägga en nationell millenniumgrupp för

statliga företag i Söderhamn som tas upp i motion Fö222 (m) bör också anstå

till regeringens skrivelse föreligger. Med det anförda anser utskottet att

motionerna Fö222 (m), Fö227 (m), Fö402 (mp) och T911 (kd) inte nu bör bifallas

av riksdagen.

Med anledning av vad som föreslås i motion T815 (c) yrkande 23 om 2000-

problematiken i företagens årsredovisningar vill utskottet anföra att

Industriförbundet gjort en kartläggning hos sina medlemmar, som redovisas i

rapporten IT och övergången till år 2000 i industrin. Industriförbunder anser

bl.a. att arbetet med sekelskiftesanpassningen bör tas upp i årsredovisningar

och delårsrapporter. Den statliga IT-kommissionen (SB 1995:01) fungerar också

som en länk mellan offentlig och privat sektor. Bl.a. har IT-kommissionen

utarbetat en verksamhetsdeklaration inför år 2000, där företag, myndigheter

eller andra organisationer erbjuds att använda verksamhetsdeklarationen för att

öppet redovisa hur man arbetar med 2000-problemet. Mot bakgrund av det anförda

anser utskottet att motionärernas yrkande blivit uppmärksammat och motion T815

(c) yrkande 23 behöver därför inte bifallas av riksdagen.

Beredskapskredit för totalförsvaret

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen anfört i proposition

1997/98:1 Budgetproposition för 1998 utgiftsområde 6, volym 5, avsnitt 3.3

Beredskapskredit för totalförsvaret. Inga motioner har avgivits över detta

avsnitt.

Regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen för år 1998 bemyndigar regeringen att

utnyttja en kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Krediten skall

kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

föreligger.

För det militära försvarets del skall beredskapskrediten säkerställa att en

nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att

regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel. Krediten är beräknad

att täcka de kostnader som motsvarar en månads beredskapshöjande verksamhet.

När det gäller det civila försvaret har beredskapskrediten beräknats för

bl.a. förmånsmedel för inkallad pliktpersonal, investeringar i reservdelar och

utrustning inom kommunikationssektorn samt för färdigställande av skyddade

utrymmen för befolkningen.

Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar mellan det militära

och det civila försvaret.

Utskottet

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för

närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan

budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet av medel

för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden. Syftet är att säkerställa att nödvändig beredskapshöjning inte

förhindras - eller fördröjs - därför att regeringen inte disponerar

erforderliga betalningsmedel.

Utskottet förordar sålunda att riksdagen - med anledning av regeringens

förslag - bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40 miljarder kronor i

Riksgäldskontoret, för att tillgodose behovet av medel för rikets försvar under

krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Maritimt centrum m.m. i Härnösand

I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna Fö216 (mp) yrkande 3, A414 (s)

yrkande 1 samt A416 (c) yrkandena 3-5.

Motionerna

I motion Fö216 (yrkande 3) av Eva Goës m.fl. (mp) framhålls att i samband med

omstruktureringen av KA 5 och Kustbevakningen bör Härnösand ha en rejäl

möjlighet att bli ett maritimt centrum. Det är viktigt att Norrland får en bas

för kustbevakning norr om Stockholm. Isbrytarna bör även förläggas till

Härnösand.

I motion A414 (yrkande 1) av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) föreslås att det

inrättas ett maritimt centrum i Härnösand. Motionärerna förordar en samordning

av statliga myndigheters uppgifter på sjön. Det gäller Kustbevakningen,

Sjöfartsverket, Tullverket, Sjöpolisen och Försvarsmakten. En sådan samordning

bör prövas för hela landet med ett maritimt centrum i Härnösand för Bottenhavet

och Bottenviken i första hand. Motionärerna kräver vidare att Kustbevakningens

regionledning blir kvar i Härnösand samt att en räddningshelikopter och

isbrytare placeras där.

I motion A416 (yrkandena 3-5) av Görel Thurdin (c) föreslås att

Kustbevakningens regionledning blir kvar i Härnösand. Vidare bör regeringen ta

initiativ till en omlokalisering av statsisbrytare till staden. Motionären vill

även att det skapas ett maritimt centrum bl.a. med de resurser som Försvars-

makten och Kustbevakningen har samt att isbrytarledningen förs dit.

Utskottet

I såväl motion A414 (s) yrkande 1 som motion A416 (c) yrkande 3 föreslås att

Kustbevakningens regionledning skall bli kvar i Härnösand.

Utskottet behandlade i betänkande 1996/97:FöU1 frågan om vilken instans som

skall besluta om den regionala organisationen inom Kustbevakningen. Enligt

utskottet borde det ankomma på regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, på Kustbevakningen att besluta bl.a. i sådana

lokaliseringsfrågor. Riksdagen biföll utskottets förslag. Riksdagen har sålunda

delegerat beslutanderätten i dessa ärenden. Riksdagen bör därför inte göra

något uttalande i dessa frågor varför motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet anser vidare - i konsekvens härmed - att det därför heller inte bör

ankomma på riksdagen att uttala sig om var enskilda fartyg ur Kustbevakningen,

Sjöfartsverket eller Försvarsmakten skall ha sin basering.

När det gäller att av statens maritima resurser skapa ett centrum - t.ex. i

Härnösand - så har den s.k. Sjöverksamhetskommittén övervägt berörda

myndigheters uppgifter och organisation för miljö- och sjöräddning och inte

funnit anledning att föreslå någon ändring av dessa. Regeringen har i

budgetpropositionen för år 1997 utförligt redogjort för sin bedömning om

statens maritima verksamhet med anledning av kommitténs slutbetänkande, som

lämnades i mars 1996. De åtgärder som enligt regeringens mening bör göras för

att främja samverkan och samarbetet mellan berörda myndigheter kan genomföras

utan särskilda beslut av riksdagen. Riksdagen hade ingen annan mening än

regeringen.

Utskottet behandlade under förra riksmötet förslaget att upprätta ett

maritimt centrum i Härnösand. Utskottet fann att behovet av ett sådant inte har

beretts. Frågan borde enligt utskottets mening först övervägas av regeringen.

Utskottet gör samma bedömning nu. Därför bör motionen inte bifallas.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört anser utskottet att motionerna Fö216

yrkande 3, A414 yrkande 1 samt A416 yrkandena 3-5 bör avslås av riksdagen.

Det militära försvaret

Verksamhetens omfattning. Resultatbedömning

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt om verksamhetens

omfattning (s. 17-18) och resultat (s. 14-15, 18).

Regeringen

I verksamhetsområdet ingår anslagen A 1 Försvarsmakten, A 2 Fredsfrämjande

truppinsatser och A 3 Ersättning för kroppsskador.

Regeringen citerar inledningsvis de fyra övergripande målen som enligt 1996

års försvarsbeslut skall gälla för det militära försvaret.

Regeringen anför vidare att de militära hoten i nuvarande omvärldsläge är

mycket begränsade. Försvarsmakten skall dock ha förmåga att anpassa sig till

förändrade krav och förutsättningar. Försvarsmaktens beredskap skall därför

medge att organisationens huvuddel inom ett år efter beslut därom har uppnått

full krigsduglighet. Beredskap, organisation och planläggning skall vidare

medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs. utökas eller

förändras, för att motsvara framtida krav och behov.

Regeringen redovisar följande tabell över utgiftsutvecklingen.

Miljoner kronor i löpande priser

-----------------------------------------------------

|1995/96 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000|

-----------------------------------------------------

|40 472 |23 479 |38 054 |37 154 |39 676 |41 443|

-----------------------------------------------------

Regeringen förklarar det låga anslagsutfallet för budgetåret 1995/96 och år

1996 med främst ändrade principer för finansiering av förskott till

försvarsindustrin. Förskott finansieras numera med lån. Detta har

budgettekniskt inneburit en minskad utgift på statsbudgeten med 14,6 miljarder

kronor under budgetåret.

Försvarsmaktens resurser för drift och underhåll av fastigheter har förts

över till Fortifikationsverket.

Under budgetåret 1995/96 reducerades Försvarsmaktens utlandsstyrka med ca 400

personer i samband med övergången från den FN-ledda styrkan UNPROFOR till den

av Nato ledda styrkan IFOR.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten har en förmåga som i stort motsvarar

uppgifterna enligt 1996 års försvarsbeslut.

Det militära försvarets förmåga att upprätthålla Sveriges territoriella

integritet och oberoende är i rådande läge god. Det militära försvaret har även

en god förmåga att delta i internationella operationer.

Det militära försvarets organisation och struktur är enligt regeringen i

stort sett i balans med ålagda uppgifter. De väsentligaste delarna av

krigsorganisationen kan uppnå full krigsdugliget inom tolv månader och den

operativa förmågan kan anpassas till en långsiktig förändring av hotbilden.

Regeringen pekar dock på två allvarliga problem som har uppmärksammats och

som, om de inte åtgärdas, kan äventyra totalförsvarsbeslutet. Det ena är att

Försvarsmakten anmält att kompetensen inom befälskåren kan komma att gå ned så

kraftigt att möjligheterna att nå full krigsduglighet inte med säkerhet kan

uppnås inom ett år. Bristerna påverkar även negativt möjligheterna till

långsiktig anpassning.

Det andra problemet är att Försvarsmaktens planläggning innehåller

verksamhetskostnader på ca 300-500 miljoner kronor per år utöver den ekonomiska

ram som riksdagen har beslutat. Enligt Försvarsmakten kan endast

ambitionssänkningar för närvarande åstadkomma balans. Försvarsmakten har vidare

anmält att det inte kan uteslutas att förslag om strukturella åtgärder avseende

såväl krigs- som grundorganisationen måste föreläggas regeringen för

ställningstagande för att åstadkomma balans mellan uppgifter och resurser.

Regeringen finner att nu nämnda förhållanden är anmärkningsvärda och

allvarliga. Enligt regeringens uppfattning skall det inom den ekonomiska ram

som anges i totalförsvarsbeslutet vara möjligt att genomföra krigs- och

grundorganisationsförändringen och att upprätthålla den kompetens och kvalitet

i verksamheten som förutsattes i beslutet. Regeringen föreslår därför varken

någon förändring av de mål för verksamheten eller av den ekonomiska ram som

riksdagen har bestämt. Regeringen anmäler att den har givit Försvarsmakten i

uppdrag att redovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999 har höjt

befälens kompetens till en nivå som gör att myndigheten kan uppfylla

totalförsvarsbeslutets mål vad gäller krigsduglighet och förmåga till

anpassning. Vidare har Försvarsmakten fått i uppdrag att förklara hur obalansen

har uppkommit och lämna förslag till alternativa åtgärder för att rätta till

densamma. I redovisningen skall ingå åtgärder som Försvarsmakten själv kan

vidta. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga under år 1998.

Regeringen finner vidare att avgångarna bland totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt är för höga. Totalförsvarets pliktverk har därför fått i

uppdrag att i samverkan med dem som genomför utbildning i nästkommande

årsredovisning föreslå åtgärder för att minska avgångar bland de

totalförsvarspliktiga.

Regeringen avger inga förslag till riksdagen i denna del.

Utskottet

Utskottet anser, liksom regeringen, att de anmälda förhållandena med en nedgång

i befälskårens kompetens respektive en obalans mellan verksamhetsinriktning och

kostnader är mycket allvarliga. Detta understryks av att utskottet fått

information om att den av regeringen i propositionen redovisade obalansen kan

visa sig vara betydligt större. Utskottet har därför ingen erinran mot de

uppdrag som regeringen givit Försvarsmakten i syfte att reda ut problemen och

klarlägga behovet av åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen under år 1998 med sin bedömning och eventuella förslag till

riksdagens beslut för det fall det krävs en annan inriktning av Försvarsmaktens

verksamhet än den som fastställdes i 1996 års totalförsvarsbeslut.

Krigs- och grundorganisationens utveckling i stort

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt 4.4 om krigs- och

grundorganisationens utveckling (s. 21). Utskottet behandlar vidare motionerna

Fö211 (m parti) yrkandena 6 och 10, Fö213 (v parti) yrkande 3 i denna del,

Fö216 (mp) yrkande 4, Fö220 (kd kommitté) yrkande 11, Fö221 (mp parti)

yrkandena 1 och 9, Fö228 (fp parti) yrkande 2, Fö310 (mp), Fö320 (m) yrkandena

1 och 2, Fö330 (s), Fö333 (s), Fö336 (m), Fö339 (fp) yrkandena 1-3 och Fö801

(m).

Regeringen

Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall huvuddelen av de enheter och förband

som skall avvecklas vara nedlagda före den 1 juli 1999. Regeringen anmäler att

arbetet har påskyndats och att Försvarsmaktens plan visar att de flesta

avvecklingsåtgärderna kan vara avslutade före den 30 juni 1998.

Personalavgångarna är dock mindre än förväntat. Grundutbildningen vid berörda

förband upphörde redan under våren 1997.

Regeringen bedömer att denna snabbare omstrukturering av krigs- och

grundorganisationen i förhållande till totalförsvarsbeslutet ökar möjligheterna

att uppnå beräknade kostnadsminskningar. En förutsättning är dock att

personalutvecklingen blir i enlighet med vad som förutsatts i 1996 års

totalförsvarsbeslut.

Regeringen avger inga förslag till riksdagsbeslut i denna del.

Motionerna

Flera motioner innehåller direkta yrkanden om krigs- och grundorganisationens

respektive utvecklingar eller tar upp angränsande teman.

Moderata samlingspartiets partimotion Fö211 (m) yrkande 10 förordar

förändringar i de militära stridskrafternas utveckling. I motionen anförs

sålunda att 13 armébrigader, varav fyra med nedsatt förmåga och samtliga med

materiella brister, inte kan försvara Sverige. Ett väsentligt bättre alternativ

vore att successivt mekanisera samtliga brigader varvid huvuddelen borde

utrustas med moderna stridsvagnar. Markstridskrafterna bör vidare fr.o.m. år

2001 tillföras en attackhelikopterbataljon med moderna helikoptrar. Inom ramen

för anpassningsdoktrinen bör förberedelser ske för att förstärka försvaret med

ytterligare två fördelningar om vardera fyra brigader.

I motionen anförs att även om invasionshotet i dag ter sig avlägset kan den

tekniska utvecklingen för sjötransporter och överskeppningskapacitet leda till

kortare förberedelsetid i samband med ett angrepp. Motionärerna anser därför

att sjöstridskrafterna långsiktigt bör innehålla 24 ytstridsfartyg, inte

utvecklas mot 20 fartyg som totalförsvarsbeslutet anger. Vidare bör stridsbåtar

till ytterligare två amfibiebataljoner anskaffas. Mindre farkoster för enklare

undervattensuppdrag bör studeras.

Motionärerna anser att det för flygstridskrafternas utveckling bör hållas

handlingsfrihet för att organisera ytterligare divisioner JAS 39-Gripen.

Precisionsvapen med lång räckvidd bör studeras liksom försvar mot inflygande

robotar.

Miljöpartiet de gröna står fast vid de krav på minskningar i organisationen som

framfördes i samband med 1996 års totalförsvarsbeslut. I partimotion Fö221 (mp)

föreslås sålunda att antalet armébrigader minskas till sex år 2001. Vidare

föreslås att förhandlingar upptas med Industrigruppen JAS om att upphäva

sommarens beslut om anskaffning av ytterligare 64 flygplan i delserie 3 till en

kostnad av 27,9 miljarder kronor. Med ledning av bl.a. dessa förslag förordas i

motionen avslag på den av regeringen föreslagna inriktningen av programmen 1-14

(yrkande 1).

Kristdemokraterna behandlar i sin kommittémotion Fö220 (kd) yrkande 11

luftförsvarets utveckling. Motionärerna anser att det bör finnas framtida

handlingsfrihet att kunna anskaffa ytterligare JAS-divisioner. Motionärerna

pekar vidare på bristerna i luftförsvaret, bl.a. otillräckliga

övningstillfällen, och förordar noggrann uppföljning och redovisning av

utvecklingen inom denna funktion.

Folkpartiet liberalerna erinrar i sin partimotion Fö228 (fp) om vad som

föreslagits för krigsorganisationen inför totalförsvarsbeslutet, bl.a.

- åtta allsidigt användbara brigader utformade så att på kort sikt fyra och i

allvarligaste fall ytterligare åtta kan utbildas,

- två brigadliknande och för uppgiften skräddarsydda förband för försvar av

Storstockholm resp. Gotland,

- anskaffning av s.k. luftburet kavalleri,

- avveckling och nyanskaffning av materiel till sjö- respektive

flygstridskrafterna på ett sätt som gynnar snabb tillväxt.

Motionärerna anför vidare att det redan nu finns anledning att befara att ett

fattat försvarsbeslut återigen inneburit att man av politiska skäl sökt rädda

en för stor organisation. Det av Överbefälhavaren och regeringen redovisade

gapet mellan uppgifter och tilldelade resurser i 1996 års försvarsbeslut sägs

understryka att riksdagen redan inför kontrollstationen år 1998 kan behöva göra

ytterligare neddragningar och långsiktiga förändringar av försvarets

krigsorganisation och därmed också grundorganisation. Vad som anförts om

inriktningen av försvarets krigs- och grundorganisation bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna (yrkande 2).

I Vänsterpartiets partimotion Fö213 (v) hävdas att de lägre kraven på

Försvarsmaktens uppgift att kunna möta ett väpnat angrepp bör få konsekvenser

för flertalet program och därmed också på behovet av ekonomiska medel.

Armébrigadprogrammet bör snarast reduceras till tio brigader. Vidare bör

stridsfartygsprogrammet reduceras, bland annat med de två ubåtar som avses ingå

i materielberedskap. De tre flygkommandostaberna bör ersättas med en central

ledning. Införandet av JAS 39 och systemmodifieringar av JA 37 bör

senareläggas.

Nämnda förslag får som konsekvens nedläggning av ytterligare

kaderorganiserade krigsförband och utbildningsförband. Tidigare förslag från

Vänsterpartiet om att avveckla FMB i Fårösund och I 13 i Falun kvarstår. För

ytterligare nedläggningar erfordras kompletterande underlag. Regeringen bör ta

fram ett sådant. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om Försvarsmaktens grundorganisation

(yrkande 3 i denna del).

Miljöpartiet de gröna förordar i sin partimotion Fö221 (mp) att två regementen

ställs om till miljövärnsregementen (yrkande 9).

Ett motsvarande yrkande om att inrätta ett miljövärnsregemente i Härnösand

framförs i motion Fö216 (mp) yrkande 4 av Eva Goës m.fl.

Motionärerna i motion Fö320 (m), Sten Svensson och Lars Hjertén, anser att den

av riksdagen i försvarsbeslutet angivna flyttningen av verksamheten vid S 2 i

Karlsborg till S 1 i Enköping föranleder dryga merkostnader. Motionärerna anser

därför att riksdagen bör följa upp konsekvenserna av beslutet. Riksdagen bör

därför hos regeringen begära en utvärdering dels av riksdagsbeslutet om att

utbildningen av stabs- och sambandsförband skall upphöra i Karlsborg (yrkande

1), dels en uppföljning och utvärdering av konsekvenserna för Karlsborgs kommun

samt den sociala omställningen för de anställda (yrkande 2).

Motion Fö339 (fp) av Ola Ström uppmärksammar de motstridiga intressen som råder

mellan försvarets och friluftslivets/naturvårdsintressets anspråk på mark och

områden. Som exempel anges Kilsbergen norr om Örebro och ön Stora Rökna i norra

Vättern. Enligt motionären riskerar den planerade utbyggnaden av Villingsbergs

skjutfält allvarligt inkräkta på ett av örebroarnas populäraste

friluftsområden. Situationen vid Stora Rökna sägs vara liknande. Under juni

till augusti äger allmänheten tillträde till ön medan den för resten av året

inte är tillgänglig på grund av utprovning av materiel och annan

försvarsverksamhet. Motionären hemställer dels att utbyggnaden av Villingsbergs

skjutfält stoppas (yrkande 1), dels att allmänhetens tillträde till Stora Rökna

i Vättern säkerställs från maj t.o.m. september (yrkande 2), dels att riksdagen

hos regeringen begär förslag om alternativ plats till Stora Rökna för

försvarets verksamhet (yrkande 3).

Utskottet har valt att här även behandla vissa andra frågor, som utan att vara

direkt knutna till krigs- eller grundorganisationen, berör Försvarsmaktens

verksamhet.

I Moderata samlingspartiets partimotion Fö211 (m) konstateras att Sveriges

militära försvar under de senaste åren alltmer aktivt kommit att samverka med

andra länders försvarsmakter. En fråga som därmed sägs bli aktuell är hur det

svenska försvaret skall utformas för att på bästa sätt kunna samverka med såväl

grannländerna utanför Nato som med aktuella Natoländer. Motionärerna finner att

regeringen under året tagit initiativ till en begränsad satsning på s.k.

interoperabilitet. Enligt motionärerna måste denna fullföljas och bli en

naturlig del av det svenska försvarskonceptet. Härvid bör särskilt granskas:

- Anskaffning och utveckling av materiel.

- Utbyte och samövningar inom alla försvarets delar.

- Lednings- och underrättelsesystemens kompabilitet med Natos motsvarande

system.

- Officersutbildning och befälssystem.

- Internationellt utbyte mellan officerarnas och de plikttjänstgörandes

organisationer.

Motionärerna hemställer (yrkande 6) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om satsning på förmåga till samverkan med

Natos länder och dess militära infrastruktur.

Enligt motion Fö310 (mp) av Annika Nordgren framstår Sverige som en stormakt i

Östersjön. Motionären hävdar att den svenska Försvarsmakten flyttar fram sina

positioner genom att utsträcka sina övnings- och spaningsområden på ett sätt

som kan uppfattas som provocerande på våra grannländer i öst. Motionären anser

att den svenska Försvarsmakten bör sträva efter att öva inom den svenska

ekonomiska zonen i övnings- och spaningsverksamheten med offensiva enheter och

uppträda på ett sätt som provocerar i minsta möjliga mån.

Två motioner - Fö333 (s) av Nikos Papadopoulos och Fö801 (m) av Rolf Gunnarsson

- förordar att värnpliktiga ges utbildning i hjärt- och lungräddning. En sådan

åtgärd, till vilken inte behöver anslås mer än tre timmar, skulle ge flera

fördelar, t.ex.

- ökad trygghet för den värnpliktige till följd av större sannolikhet att

överleva en allvarlig olycka,

- ökat riskmedvetande genom ordentlig utbildning i första hjälpen,

- ökad möjlighet för den värnpliktige att även senare i livet ingripa vid

kriser och olyckor,

- en samhällsvinst genom att varje år en värnpliktskull skulle få livräddande

utbildning.

Bodens fästning är för många ett känt begrepp. I motion Fö330 (s) av Lennart

Klockare och Leif Marklund anförs att fästningen, när den utgår ur

krigsorganisationen, utgör en unik möjlighet för såväl turism som

kulturaktiviteter. Den skulle även kunna utnyttjas industriellt. Ställning bör

därför tas till vad som bör bevaras åt eftervärlden. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om Bodens fästning.

Motion Fö336 (m) av Olle Lindström, som har ett likalydande yrkande, pekar på

fästningen som en unik nationell tillgång som saknar motstycke i vår omvärld.

Regeringen bör därför via Kulturdepartementet, Riksantikvarieämbetet,

länsstyrelsen och Bodens kommun tillsammans lösa finansieringen.

Utskottet

Utskottet behandlar först ett antal motionsyrkanden som berör Försvarsmaktens

krigs- respektive grundorganisation.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fö211 (m) en annan

inriktning för Försvarsmakten innebärande bl.a. ökad mekanisering, organisation

av en helikopterbataljon, fler stridsfartyg och ytterligare flygdivisioner JAS

39. Förslaget, som i stort överensstämmer med vad partiet framförde inför 1996

års försvarsbeslut, förutsätter en högre anslagsram än vad regeringen och

utskottet förordar. Utskottet ser inga skäl för att nu ompröva den inriktning

som lades fast i försvarsbeslutet. Härav följer att motionens yrkande 10 bör

avslås.

Även Folkpartiet liberalerna återkommer till förslag som framförts inför det

senaste försvarsbeslutet. I partimotion Fö228 (fp) förordas sålunda bl.a. en

annan armébrigadorganisation och införande av s.k. luftburet kavalleri. I

motionen anförs vidare att riksdagen redan inför kontrollstationen 1998 kan

behöva besluta om ytterligare neddragningar och andra förändringar av

krigsorganisationen. Utskottet anser även i detta fall att det inte nu finns

skäl att frångå den inriktning som riksdagen beslutade år 1996. Bl.a. bör

regeringens bedömning och eventuella förslag till riksdagsbeslut i samband med

kontrollstationen avvaktas. Motionens yrkande 2 bör därför avslås av riksdagen.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion Fö213 (v) reduceringar i alla tre

försvarsgrenarnas program. I överenstämmelse med partiets uppfattning inför det

senaste försvarsbeslutet föreslås nu att Dalregementet I 13 och Fårösunds

Marinbrigad FMB avvecklas. Utskottet gör i dessa frågor ingen annan bedömning

än inför försvarsbeslutet. Motion Fö213 (v) yrkande 3 i denna del bör därför

avslås.

I partimotion Fö221 (mp) yrkande 1 förordar Miljöpartiet de gröna

reduceringar och en annan inriktning i Försvarsmaktens program, bl.a. färre

armébrigader och hävande av kontraktet för JAS 39 delserie 3. Vidare föreslås

att två förband ställs om till miljövärnsregementen (yrkande 9). Utskottet har

inför 1996 års försvarsbeslut behandlat och avvisat motsvarande yrkanden. Skäl

finns inte för en omprövning i denna del varför de båda motionsyrkandena bör

avslås. Även motion Fö216 (mp) yrkande 4 bör avslås eftersom motionen föreslår

ett miljövärnsregemente i Härnösand.

I kommittémotion Fö220 (kd) yrkande 11 förordas handlingsfrihet för att

anskaffa ytterligare divisioner JAS 39 samt en noggrann uppföljning av

bristerna i luftförsvaret. Utskottet har inhämtat att Försvarsmakten i budget-

underlaget till regeringen anmält att en förlängd serieleverans av JAS 39

bedöms vara möjlig så länge serietillverkning av detta flygplan pågår.

Luftförsvaret var en av de funktioner som prioriterades i det senaste

försvarsbeslutet. Utskottet utgår från att de brister inom luftförsvaret som

motionären nämner följs upp och av regeringen anmäls till riksdagen. Det

anförda innebär att motionsyrkandet bör bli tillgodosett varför det inte bör

bifallas av riksdagen.

I beredningsarbetet inför 1996 års totalförsvarsbeslut analyserades

utbildningsbehovet av stabs- och sambandsförband. Analysen visade att det

endast behövdes två utbildningsenheter för sådan utbildning. Som följd av 1996

års totalförsvarsbeslut upphörde grundutbildningen av stabs- och

sambandsförband i Karlsborg i maj 1997. Utskottet utgår från att regeringen

följer upp resultatet av samtliga grundorganisationsförändringar och redovisar

resultatet för riksdagen. Något särskilt uppdrag om detta anser inte utskottet

nödvändigt varför motion Fö320 (m) yrkandena 1-2 inte bör bifallas.

När det gäller Villingsbergs skjutfält har utskottet erfarit att någon

utbyggnad i dagsläget inte är planerad. Utredning pågår och Försvarsmakten har

inte tagit ställning till någon förändring. Utskottet utgår från att

övervägandena i denna fråga, liksom när det gäller andra skjutfält, har som

utgångspunkt att effektivisera användningen av de befintliga marktillgångarna,

inte i första hand att utöka dessa. Härvid bör rimlig hänsyn också tas till

fritidsintressets behov av tillträde till aktuella markområden. Motion Fö339

(fp) yrkande 1 bör därmed kunna bli tillgodosett varför det inte bör bifallas.

Utskottet har erfarit att verksamheten vid skjutplatsen Stora Rökna i Vättern

godkändes efter miljöprövning så sent som i juli 1997. Särskilda inve-

steringar har därefter skett för den fortsatta verksamheten. Normalt får

allmänheten tillträde till denna plats under semesterperioder och helger från

maj till september. I år har särskilda förhållanden medfört att vissa

inskränkningar måst göras. Utskottet anser därför att inte heller yrkandena 2

och 3 i nyss nämnda motion bör bifallas.

Utskottet behandlar härefter vissa andra frågor som berör Försvarsmaktens

verksamhet utan att vara direkt knutna till krigs- eller grundorganisationen.

I partimotion Fö211 (m) anförs att regeringen under året tagit initiativ till

en begränsad satsning på s.k. interoperabilitet. Motionärerna förordar en ökad

förmåga till samverkan med Nato:s länder och dess militära infrastruktur.

Utskottet kan konstatera att det som motionärerna tar upp behandlas i

regeringens skrivelse 1997/98:29 Euro-atlantiska partnerskapsrådet och det

fördjupade Partnerskap för fred-samarbetet. Regeringen anför (s. 5)

att på kort sikt tonvikt bör läggas vid att öka den militära samverkansförmågan

för fredsfrämjande och humanitära insatser vad gäller metod och arbetssätt

enligt Natostandard. Strävan bör vara att samtliga svenska officerare skall ha

sådana kunskaper och färdigheter i internationella metoder och arbetssätt att

de med viss kompletterande utbildning vid behov skall kunna samarbeta med

personal från Natos medlemsländer och partnerländer.

Utskottet framhåller i sitt yttrande 1997/98:FöU3y över nämnda skrivelse (s.

11) bl.a.

att frågan om det svenska totalförsvarets förmåga att samverka med andra länder

mot bakgrund av den nya internationella verksamheten behandlades i 1996 års

försvarsbeslut. Det är ett svenskt intresse att ytterligare utveckla

interoperabiliteten (samverkansförmågan) vid fredsfrämjande och humanitära

insatser. En förbättrad samverkansförmåga kräver anpassning till internationell

standard såväl inom det materiella området som vad gäller metoder och

arbetssätt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att grundtankarna i partimotion

Fö211 (m) är beaktade. Motionens yrkande 6 bör därför inte bifallas.

Utskottet utgår från att Försvarsmakten bedriver sin övnings- och

spaningsverksamhet i Östersjön och Västerhavet i enlighet med internationella

regler och att verksamheten därmed inte skall vara provocerande. Härav följer

att riksdagen inte bör bifalla motion Fö310 (mp).

Utskottet kan hålla med om alla de positiva effekter som motionärerna i motion

Fö333 (s) och Fö801 (m) anför om att införa hjärt- och lungräddning som en del

i värnpliktsutbildningen. Det finns således från utskottets sida inga sakliga

invändningar mot förslaget. Tvärtom ser utskottet det som önskvärt med ökade

kunskaper om hjärt- och lungräddning. Grundutbildningens detaljerade innehåll

är dock Försvarsmaktens ansvarsområde varför riksdagen inte bör uttala sig i

frågan. De båda motionerna bör därför inte bifallas.

Utskottet har erfarit att Riksantikvarieämbetet i samarbete med Statens

fastighetsverk, och efter samråd med Fortifikationsverket, på uppdrag av

regeringen har utarbetat ett underlag för regeringens ställningstagande till

att bevara befästningar. I utredningen föreslås att Bodens fästning skall

bevaras. Frågan om hur bevarandet skall finansieras bereds inom

Regeringskansliet. Utskottet anser därför att riksdagen inte nu bör göra något

uttalande i frågan. Motionerna Fö330 (s) och Fö336 (m) bör således inte

bifallas.

Sammanslagning av försvarsområden

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 25-26) i

avsnitt 4.7 har anfört om sammanslagning av försvarsområden. Utskottet

behandlar vidare motionerna Fö220 (kd kommitté) yrkandena 9 och 10, Fö306 (m)

samt Fö340 (c, fp, kd) yrkandena 1 och 2.

Regeringen

I 1996 års totalförsvarsbeslut reducerades antalet försvarsområden till 16. En

ytterligare reduktion bedömdes kunna ske när länsindelningen i Västsverige

beslutats. Av beslutet framgick också att den långsiktiga inriktningen borde

vara 14 försvarsområden.

Regeringen anför att Försvarsmakten i juli 1997 lämnat förslag om indelning

av och benämning för försvarsområdena. Förslaget omfattar även de enheter som

skall organiseras för att bl.a. stödja den frivilliga försvarsverksamheten och

samverka med kommunerna.

Regeringen föreslår att försvarsområdesstaben i Skövde avvecklas, varvid det

blivande västra Götalands län bildar ett försvarsområde med sin stab i Göteborg

vid Västkustens marinkommando. Regeringen föreslår i övrigt inga förändringar i

försvarsområdesorganisationen.

Den av regeringen föreslagna åtgärden uppges innebära en årlig besparing på

13 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.

Regeringen avser vidare att inrätta enheter för stöd åt den frivilliga

försvarsverksamheten och samverkan med kommuner enligt följande:

* Södra skånska gruppen i Revingehed,

* Kronobergsgruppen i Växjö,

* Kalmargruppen i Kalmar,

* Bohus/Dalsgruppen i Skredsvik,

* Älvsborgsgruppen i Borås,

* Skaraborgsgruppen i Skövde,

* Livgrenadjärgruppen i Linköping,

* Västmanlandsgruppen i Västerås,

* Gävleborgsgruppen i Gävle,

* Jämtlandsgruppen i Östersund.

Regeringen hemställer att riksdagen

dels godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned,

dels godkänner förslaget till nytt försvarsområde för Västra Götalands län.

Motionerna

I motion Fö340 (c, fp, kd) av Birgitta Carlsson m.fl. konstateras att

regeringens förslag innebär att ledningen av marin verksamhet längs hela

västkusten och ledningen av territoriell verksamhet i Västra Götalands län

kommer att finnas på ett ställe under en och samma chef. Motionärerna

konstaterar vidare att en annan lösning valts för Stockholmsområdet där chefen

för Marinkommando Ost leder marin verksamhet och försvarsområdesbefälhavarna i

Fo 43 och Fo 44 leder territoriell verksamhet.

Med stöd av flera i motionen angivna skäl förordas en liknande uppdelning av

ansvaret för västra Sverige, dvs. med en marin ledning (Marinkommando Väst) och

en territoriell ledning för Västra Götalands län. Försvarsområdesbefälhavaren

med sin stab bör finnas i Skövde (yrkande 1).

Samtidigt bör Skaraborgs regemente (P 4) finnas kvar (yrkande 2) i stället

för att avvecklas, vilket skulle bli följden om riksdagen beslutar i enlighet

med regeringens förslag.

Kristdemokraterna pekar i sin kommittémotion Fö220 (kd) på att Västra Götalands

försvarsområde (Fo 32) kommer att ha mer än 1,5 miljoner invånare och utgöra

ett viktigt område för produktion av krigsförband och basering av

flygstridskrafter. Det kommer att innehålla 27 hemvärnskretsar och 129

hemvärnsområden samt många övriga frivilligorganisationer, vilka alla har stort

behov av stöd.

För att underlätta utbildning och rekrytering för de frivilliga

försvarsorganisationerna anser motionärerna det vara viktigt att dessa

organisationers verksamhet knyts till totalförsvaret så nära som möjligt på

lokal och regional nivå. Det dagliga stödet liksom samhörigheten med den

tradition och kontinuitet som de gamla landskapsregementena innebär, behövs för

att ta vara på det engegemang som finns i vårt land att få göra en frivillig

insats inom totalförsvaret. Motionärerna vill vidare understryka att

försvarsområdesledningarna måste ha god kompetens och kraft att leda och

samordna den omfattande verksamheten. De bör också utveckla en god förmåga att

stärka försvaret vid en anpassningssituation. En uppföljning av den nya

försvars-

områdesorganisationen bör därför göras. Den bör bl.a. belysa konsekvenserna för

det militära försvaret, kommunerna, frivilligorganisationerna och det civila

försvaret (yrkande 9).

Motionärerna anser vidare att inrätta någon form av lokala beredskaps- eller

frivilligcentrum vore ett sätt att visa vilka resurser som finns i

frivilligorganisationerna. I det uppdrag om frivilligorganisationernas

möjligheter att vara en resurs för kommuner och landsting, som regeringen avser

ge ÖCB, bör därför ingå att pröva möjligheten att inrätta lokala

beredskapscentrum (yrkande 10).

I motion Fö306 (m) av Lars Hjertén och Sten Svensson anser motionärerna att en

flyttning av försvarsområdesstaben från Skövde, tillsammans med flyttningen av

Arméns underhållscentrum, Arméns underhållsskola och Arméns motorskola, skulle

bidra till en utarmning av verksamheten i Skövde. I motionen föreslås därför

att riksdagen avslår regeringens förslag att flytta försvarsområdesstaben från

Skövde till Göteborg.

Utskottet

Den av regeringen föreslagna sammanslagningen av försvarsområden är en följd av

1996 års försvarsbeslut. I beslutet hölls frågan om den närmare organisationen

i Västsverige öppen i avvaktan på den nya länsindelningen.

Utskottet har erhållit synpunkter på frågan om försvarsområdesindelningen i

Västra Götalands län vid en uppvaktning av företrädare för Skövde garnison och

Skövde kommun.

Utskottet anser liksom regeringen att det blivande Västra Götalands län bör

bilda ett försvarsområde. Kontakterna med länsstyrelsen, liksom att den marine

chefen i Göteborg sedan lång tid tillbaka haft territorriellt ansvar för

västkusten, talar för att försvarsområdesstaben bör ligga i Göteborg. Utskottet

har således ingen erinran mot regeringens beslutsavsikt att förlägga

försvarområdesstaben i Göteborg vid Västkustens marinkommando. Härav följer att

försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned. Riksdagen bör sålunda bifalla

regeringens hemställan och samtidigt avslå motionerna Fö340 (c, fp, kd)

yrkandena 1 och 2 och Fö306 (m).

Regeringen redovisar sin avsikt att inrätta enheter för stöd åt den

frivilliga försvarsverksamheten och samverkan med kommuner i ett antal orter. I

Göteborgsområdet förekommer en omfattande frivilligverksamhet. Utskottet har

erfarit att den befintliga s.k. Göteborgsgruppen innehåller erforderliga

resurser för stöd åt frivilligverksamheten i Göteborgsområdet.

Utskottet håller med motionärerna i kommittémotion Fö220 (kd) om vikten av

att frivilligorganisationernas verksamhet nära kan anknytas till totalförsvaret

på lokal och regional nivå. Ett adekvat stöd måste kunna lämnas till dessa

organisationer. Utskottet anser också, liksom motionärerna, att det är

betydelsefullt att följa upp konsekvenserna av den nya

försvarsområdesorganisationen, dock först när erfarenheter vunnits. Utskottet

utgår från att regeringen gör en sådan uppföljning och samlat redovisar

erfarenheterna av grundorganisationsförändringarna enligt 1996 års

försvarsbeslut. Utskottet anser därmed att motionens yrkande 9 blir

tillgodosett varför yrkandet inte bör bifallas.

I nämnda motion förordas att det inrättas någon form av lokala beredskaps-

eller frivilligcentrum. Utskottet utgår från att denna fråga blir belyst i det

uppdrag som regeringen i skrivelsen 1997/98:4 (s. 28) nämner att den avser ge

till Översstyrelsen för civil beredskap. Härav följer att yrkande 10 heller

inte bör bifallas.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner

dels förslaget till nytt försvarsområde för Västra Götalands län,

dels förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned.

Riksdagen bör samtidigt avslå motionerna Fö220 (kd) yrkandena 9 och 10, Fö306

(m) och Fö340 (c, fp, kd) yrkandena 1 och 2.

Försvarsmaktens underhållscentrum

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 28) har anfört

om Försvarsmaktens underhållscentrum samt den med anledning härav avgivna

motionen Fö340 (c, fp, kd) yrkandena 4-7.

Regeringen

I totalförsvarsbeslutet år 1996 godkände riksdagen regeringens förslag att

inrätta Försvarsmaktens försörjningscentrum. I beslutet togs inte ställning

till centrumets lokalisering men preliminärt ansågs att det borde ligga i

Skövde.

Regeringen redogör i propositionen för ett förslag från Försvarsmakten och

Försvarets materielverk om hur vissa områden inom underhållstjänsten inom

Försvarsmakten bör förändras. Bl.a. föreslås att vissa uppgifter förs över från

Försvarets materielverk till Försvarsmakten. Regeringen anser att de båda

myndigheternas förslag kan ligga till grund för fortsatt beredningsarbete. Det

ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

Regeringen konstaterar att nämnda förslag påverkar Försvarsmaktens

underhållscentrum. Regeringens inriktning är att de delar av Försvarets

ma-

terielverks verksamhet i Karlstad som överförs till Försvarsmakten skall ingå i

en organisation tillsammans med Försvarsmaktens verkstadsadministrativa centrum

i Karlstad och Försvarsmaktens försörjningscentrum. Namnet på detta nya

centrum, upprättat i Karlstad senast den 1 januari 1999, bör vara

Försvarsmaktens underhållscentrum.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att Försvarsmaktens

underhållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens försörjningscen-

trum) lokaliseras till Karlstad.

Motionen

I motion Fö340 (c, fp, kd) av Birgitta Carlsson m.fl. konstateras att

regeringens förslag innebär en samordning av Försvarsmaktens uppgifter inom

underhållsområdet i fred och krig. En sådan samordning sägs ha varit rationell

på 1980-talet med den tidens beredskapskrav. Under 1990-talet torde det i

stället vara mer rationellt att lägga ut fredsunderhållsfrågor på civila

myndigheter. Motionärerna anser därför att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta skolutredaren

återkomma under våren med ett samordnat förslag rörande Försvarsmaktens

underhållscentrum, stab och skolor med lokalisering till Skövde (yrkande 4).

Att som regeringen föreslår återföra verksamhet som tidigare lagts utanför

Försvarsmakten anser motionärerna vara att gå i fel riktning. De hemställer

därför att uppdrag ges till Försvarets materielverk, eller till en särskild

utredare, att utreda konsekvenserna av att Verkstadsadministrativt centrum och

eventuellt även underhållsregementena överförs från Försvarsmakten till den

civila myndigheten Försvarets materielverk (yrkande 5). Samtidigt bör

Försvarets materielverks avdelning i Karlstad (FMV Karlstad) kvarstanna inom

Försvarets materielverk (yrkande 6).

Motionärerna i samma motion säger sig ha erfarit att Försvarsmakten avser att

tidigarelägga nedläggningen av Arméns underhållscentrum och upprättandet av

Försvarsmaktens underhållscentrum till den 1 januari 1998. Detta innebär en

tidigareläggning med sex månader i förhållande till riksdagens

totalförsvarsbeslut hösten 1996. Motionärerna anser att av hänsyn till berörd

personal bör den tidigare beslutade tidpunkten gälla. Motionärerna hemställer

att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att lägga ned Arméns

underhållscentrum den 1 juli 1998 samt att Försvarsmaktens underhållscentrum

upprättas med början den 1 juli 1998 (yrkande 7).

Utskottet

Utskottet har i samband med en uppvaktning av företrädare för Skövde garnison

och Skövde kommun erhållit ytterligare upplysningar när det gäller

Försvarsmaktens underhållscentrum.

Utskottet har erfarit att Försvarsmakten och Försvarets materielverk

gemensamt har utrett och föreslagit en uppgiftsförändring mellan de båda

myndigheterna för att förbättra samordning och effektivitet.

Uppgiftsförändringarna innebär också en tydligare renodling av respektive

myndighets kärnverksamhet. Härvid är det enligt myndigheterna och regeringen

lämpligt att lokalisera de aktuella verksamheterna till Karlstad för att

undvika inve-

steringar och större personalomflyttningar. Utskottet biträder vad regeringen

har föreslagit.

I motion Fö340 (c, fp, kd) föreslås bl.a. andra organisatoriska lösningar.

Utskottet förordar sålunda att riksdagen godkänner förslaget att Försvars-

maktens underhållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens

försörjningscentrum) lokaliseras till Karlstad. Samtidigt bör riksdagen avslå

motion Fö340 (c, fp, kd) yrkandena 4-7.

Vid Försvarsmakten anställd personal

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 22-25), utan att lämna

förslag till riksdagen, har anfört om anställd personal vid Försvarsmakten.

Utskottet behandlar vidare motionerna Fö209 (m kommitté) yrkandena 1-3 och

Fö308 (m).

Regeringen

Regeringen anför om Försvarsmaktens personalförsörjning att Försvarsmakten har

lämnat en redovisning av hur många personer som bedöms ingå i Försvarsmaktens

krigsorganisation vid utgången av försvarsbeslutsperioden. Bedömningen grundar

sig på 1996 års försvarsbeslut. Enligt dessa uppgifter kommer det att finnas 14

300 yrkesofficerare, varav 400 för att möjliggöra anpassning, 13 000

reservofficerare, varav 3 000 för att möjliggöra anpassning, 8 300 civila

(personår), 125 000 personer i hemvärnet samt 400 000-500 000

totalförsvarspliktiga, inklusive reserver. Till detta kommer också frivilliga

med avtal om ca 30 000, varav ca 20 000 ingår i hemvärnet.

När det gäller anställningsvillkor m.m. anger regeringen att Försvarsmakten

anmält att personalkostnaderna under år 1996 minskat med 0,38 % medan summan

för grundlön ökat med knappt 6 %. Övertidsersättningarna har minskat som följd

av att övningsverksamheten varit begränsad. Regeringen har gett Försvarsmakten

i uppgift att lämna en utförlig personalredovisning som innehåller uppgifter om

lönebildningen.

Regeringen anmäler att Riksrevisionsverket (RRV) uppmärksammat regeringen på

vikten av fortsatt uppföljning av personalkostnaderna och lönebildningen inom

Försvarsmakten. RRV kommer att få ett uppdrag att se över förmåner och formerna

för lönebildningen samt tillämpningen av arbetstidsavtal inom Försvarsmakten.

Regeringen anmäler vidare att den totala minskningen av personal under det

första halvåret 1997 varit ca 750, varav 500 yrkesofficerare. Försvars-makten

har bedömt att uppställda personalminskningsmål för försvarsbe-

slutsperioden i stort skall kunna nås men dock senare än vad Försvarsmakten och

regeringen räknat med. Regeringen säger sig uppmärksamt följa

personalminskningen.

Regeringen ser med tillfredsställelse att Försvarsmakten har gjort flera

insatser för att öka andelen kvinnor i Försvarsmakten och förutsätter att detta

arbete fortsätter. Efter årsredovisningen för år 1997 kommer det att vara

möjligt att lämna en utförligare redovisning till riksdagen.

Regeringen anmäler att Försvarsmakten i samverkan med

arbetstagarorganisationerna planerat lokala kompetensutvecklingsinsatser för

den civila personalen. Regeringen anser att det är viktigt att den civila

personalen får en god kompetensutveckling.

Regeringen anser det vidare vara viktigt med en god kompetensutveckling för

reservofficerarna och att dessa används i förbandsproduktionen. Det innebär att

bl.a. möjlighet måste ges till reservofficerarna att återkommande få tjänstgöra

vid sina förband.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö209 (m) erinrar motionärerna om

att försvarsutskottet förutsatt (bet. 1994/95:FöU14) att frågan om

befälsordningen - för såväl reserv- som yrkesofficerare - bereds på ett sådant

sätt att den resulterar i en sammanhållen syn på frågorna. Motionärerna menar

att en sådan syn fortfarande saknas, vilket de anser vara allvarligt med hänsyn

till anknytningen till de förslag om förändrad skolorganisation som regeringen

för fram i budgetpropositionen. Frågans fortsatta beredning sägs ha ett sådant

allmänintresse att en parlamentarisk insyn och medverkan är önskvärd. Riksdagen

bör därför hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning av

befälsordning och utbildningssystem för yrkes- och reservofficerare snarast

tillsätts (yrkande 2).

Motionärerna noterar med gillande att regeringen givit Försvarsmakten i

uppdrag att redovisa en plan för åtgärder som senast under år 1999 skall ha

höjt befälskårens kompetens till en i enlighet med försvarsbeslutet acceptabel

nivå. Motionärerna anför i sammanhanget att mycket i den sedan år 1983

tillämpade nya befälsordningen (NBO) varit av godo. Samtidigt sägs det dock

finnas många frågetecken kring den nya befälsordningens förmåga att bidra till

den kontinuitet och djupa kunskap som bör upprätthållas i utbildning och

materielhantering vid förbanden. Enligt Moderata samlingspartiet bör

befälsordningen nu omprövas. En sådan bör grundas på de positiva erfarenheterna

från NBO och torde i stor utsträckning kunna bygga på det underlag som tagits

fram i projektet Försvarsmaktsofficer 2000. Det finns enligt motionärerna också

anledning att överväga ytterligare en karriärgång för yrkesofficerare. En sådan

skulle kunna fokuseras på att säkra kontinuitet i trupputbildning och

materielhantering i lägre förband. Dessutom bör yrkes-

officerarnas tjänstgöringstid och pensionsålder övervägas ytterligare.

Motionärerna finner också regeringens redovisning av reservofficerarnas

utbildning, anställning och utnyttjande i framtiden alltför knapphändig. En

sådan redovisning har också försvarsutskottet tidigare efterlyst. Vidare

behöver reservofficerarnas ekonomiska villkor ses över. Dessutom bör

förbandsövningar och annan utbildning genomföras i en omfattning som gör att

reservofficerare får tjänstgöra i sina krigsbefattningar.

Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts dels om försvarets försörjning med personal

(yrkande 1), dels om övningsmöjligheter för yrkes- och reservofficerare

(yrkande 3).

Motion Fö308 (m) av Stig Grauers behandlar vissa frågor som rör kvinnors

utbildning till officerare. Motionären refererar till en rapport - Undersökning

av värnpliktiga kvinnors situation i Försvarsmakten - i vilken det framgår att

många kvinnor lämnar utbildningen trots att de av fri vilja sökt sig till det

militära. En betydande del av avhoppen sägs bero på att kvinnorna inte varit

mentalt förberedda på vantrivsel och ibland trakasserier från såväl

värnpliktiga som befäl. Motionären noterar att överbefälhavaren och chefen för

Armén har gjort mycket tydliga policyuttalanden till förmån för kvinnors

utbildning till officerare. Motionären anser dock att de negativa

beskrivningarna från kvinnors grundutbildning överväger de positiva. I ett

avseende är det enligt motionären uppenbart att riksdagen bör anvisa

kompletterande direktiv. Det gäller boendet under utbildningen. Försvarsmakten

bör enligt motionären sålunda ordna separat boende för manliga och kvinnliga

värnpliktiga under utbildningen, vilket riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna.

Utskottet

Frågan om personalförsörjningen till Försvarsmakten är viktig. Utskottet har

vid tre tidigare tillfällen, senast inför 1996 års totalförsvarsbeslut (bet.

1996/97:FöU1 s. 216) begärt att få en sammanhållen syn på personalförsörjningen

med anställda. Detta framhålls även i kommittémotion Fö209 (m). Utskottet

konstaterar att regeringen ännu inte lämnat den samlade redovisning som

utskottet har efterlyst.

Utskottet har tidigare också uttalat förståelse för att frågan om

befälsordningen är komplex och därför kan ta tid att genomlysa men förutsätter

nu att regeringen återkommer till riksdagen med den begärda redovisningen i

samband med kontrollstation 1998. Den s.k. Skolutredningen kan då också

förväntas ha presenterat sina slutliga förslag. I anslutning härtill kan det

finnas skäl att överväga behovet av en parlamentarisk utredning av

befälsordning och utbildningssystem för yrkes- och reservofficerare i enlighet

med vad som föreslås i kommittémotion Fö209 (m) yrkande 2, samt också

utbildningsmöjligheterna för anställd civil personal. Motionsyrkandet bör

därför inte bifallas.

I avvaktan på den redovisning som utskottet nyss förutsatt i samband med

kontrollstationen 1998 bör heller inte riksdagen bifalla yrkandena 1 och 3 i

nämnda motion.

Motion Fö308 (m) föreslår separat boende för kvinnor som utbildas till

officerare. Utskottet har erfarit att Försvarsmaktens grundläggande uppfattning

är att boendet för män och kvinnor som utbildas med värnplikt skall vara

integrerat. Skälet är att kvinnorna därigenom lättare infogas i den

gruppgemenskap som är så viktig för ett gott utbildningsresultat. Vunna

erfarenheter sägs stödja denna uppfattning. Härutöver kan utskottet notera att

den nya pliktutredningen bl.a. skall utvärdera erfarenheterna från

pliktutbildning för kvinnor. Utskottet anser därmed att motion Fö308 (m) inte

bör bifallas.

Försvarsmaktens skolverksamhet

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt om Försvarsmaktens

skolverksamhet (s. 22-25) jämte motionerna Fö209 (m kommitté) yrkande 6, Fö220

(kd kommitté) yrkande 6, Fö228 (fp parti) yrkande 10, Fö302 (m), Fö304 (s),

Fö326 (m) yrkandena 1-5, Fö334 (c), Fö337 (s) yrkandena 1-5, Fö340 (c, fp, kd)

yrkande 3 och Fö341 (c).

Regeringen

Regeringen anmäler att den s.k. Skolutredningen i augusti i år överlämnat

delbetänkandet En samordnad militär skolorganisation (SOU 1997:112). Några av

utredningens förslag anser regeringen vara av det slaget att det är riksdagen

som bör ta ställning till dem. De flesta förslagen sägs däremot gälla sådant

som regeringen själv kan avgöra.

Försvarsmaktsgemensam utbildning

Regeringen föreslår att försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom ramen

för officershögskole- och krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till

Halmstad, Solna och Östersund.

Enligt regeringens bedömning kommer en försvarsmaktsgemensam in-ledande

grundläggande yrkesofficersutbildning att underlätta en förstärkt identifiering

med en integrerad försvarsmakt. Regeringen bedömer också att en sådan

utbildning borde kunna genomföras mera rationellt än med dagens organisation

genom stordriftsfördelar. Skolutredningen sägs för sin del ha beräknat att

förändringen medför en besparing på ca 500 miljoner kronor under den kommande

tioårsperioden. Dessutom medför förslaget betydande möjligheter att dra nytta

av den kompetens som finns inom det civila högskoleväsendet. Mot denna bakgrund

anser regeringen att en förändring bör beslutas redan nu. Detta innebär att

nuvarande verksamhet vid Flygvapnets officershögskola i Halmstad, Flygvapnets

krigshögskola i Uppsala, Ma-rinens officershögskola i Karlskrona, Marinens

krigshögskola i Berga samt Krigsskolan i Solna inordnas i

Försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter inom ramen för officershögskole-

och krigshögskoleprogrammen och lokaliseras till Halmstad, Solna och Östersund.

Om riksdagen godkänner regeringens förslag, kommer regeringen att besluta om

nedläggning av dessa skolor och om benämningar på de nya

organisationsenheterna. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen

under år 1998 med en redovisning av hur den resterande delen av utbildningen

utformas. En viktig och grundläggande frågeställning i detta sammanhang blir

att mer exakt fastställa vilka utbildningsdelar vid nuvarande officers- och

krigshögskolor som framdeles bör genomföras inom ramen för den nya

skolorganisationen samt vilka delar som i fortsättningen bör bedrivas vid fack-

, funktions- och truppslagsskolor.

Regeringen bedömer att den föreslagna yrkesofficersutbildningen skapar

förutsättningar även för en utveckling av reservofficersutbildningen.

Skolutredningen skall i slutrapporten lämna förslag också i detta avseende.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att försvars-

maktsgemensamma organisationsenheter inom ramen för officershögskole- och

krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och

Östersund samt att Krigsskolan i Solna läggs ned.

Skola för utbildning i markstrid

Regeringen föreslår att en organisationsenhet för utbildning i markstrid

inrättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden.

Regeringen anser, i likhet med skolutredningen, att det är lämpligt att

inrätta en ny organisationsenhet för utbildning i markstrid. Denna bör vara

lokaliserad med avdelningar på flera platser. Enligt regeringens mening bör en

sådan avdelning i första hand vara lokaliserad vid eller nära en

brigadproducerande enhet. En avdelning bör sålunda lokaliseras till Skövde.

Varken Arméns stridsskola Nord i Umeå eller Arméns stridsskola Mitt i Kvarn

är lokaliserad till eller i närheten av en brigadproducerande enhet. När det

gäller Kvarn konstaterar dock regeringen att produktionsförutsättningarna där

är mycket goda, bl.a. tillgången på skjut- och övningsfält. Dessutom finns det

i dag ett väl fungerande samarbete mellan Arméns stridsskola Syd och Arméns

stridsskola Mitt. Dessa skäl talar för att en av avdelningarna bör lokaliseras

till Kvarn.

Av bl.a. ekonomiska skäl anser regeringen att Arméns stridsskola Nord i Umeå

skall läggas ned. Det finns dock behov av stridsutbildning under

vinterförhållanden. En avdelning bör därför inrättas i Boden.

Sammantaget har skolutredningen bedömt att förändringarna innebär en

besparing på ca 230 miljoner kronor under den kommande tioårsperioden.

Om riksdagen godkänner regeringens förslag kommer regeringen att besluta i

frågan om hur den nya organisationsenheten skall benämnas samt om inordning

respektive avveckling av hittillsvarande verksamheter vid Arméns stridsskolor.

Regeringen avser vidare bemyndiga Försvarsmakten att besluta om lokaliseringen

av den nya organisationsenhetens ledning.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att en

organisationsenhet för utbildning i markstrid inrättas och lokaliseras till

Skövde, Motala (Kvarn) och Boden.

Försvarsmaktsgemensam utbildning avseende de operativa ledningssystemen

Regeringen föreslår att en organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam

utbildning för de operativa ledningssystemen inrättas i Enköping.

Regeringen anför att utbildning av personal för drift och underhåll av de

operativa ledningssystemen bedrivs på ett flertal platser och på uppdrag av

olika produktionsledare. Teknikutvecklingen inom området sägs innebära att en

ökad samordning är både möjlig och önskvärd. Regeringen anser därför att

utbildningen för drift och underhåll av operativa ledningssystem bör samordnas

till en organisationsenhet i Enköping för försvarsmaktsgemensam utbildning på

de operativa ledningssystemen. Besparingsskäl anses också tala för en sådan

samordning.

Vid nuvarande Arméns tekniska skola i Östersund kommer därvid att samlas den

teknikinriktade utbildningen på de rörliga systemen. Vid nuvarande IT-skolan i

Halmstad bör tills vidare utbildning på de befintliga fasta systemen och

flygvapnets taktiska system kvarstå. I ett längre perspektiv bör även den

taktiska ledningssystemutbildningen integreras i den nya or-ganisationsenheten.

Om riksdagen godkänner regeringens förslag, kommer regeringen att besluta om

benämning på den nya enheten och om vilken utbildning som skall kvarstå i,

respektive överföras från, Enköping, Östersund och Halmstad.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att en

organisationsenhet för försvarsgemensam utbildning avseende de operativa

ledningssystemen inrättas i Enköping.

Försvarsmaktens Halmstadsskolor

Regeringen föreslår att Flygvapnets Halmstadsskolor omorganiseras till För-

svarsmaktens Halmstadsskolor.

Regeringens förslag överensstämmer i allt väsentligt med vad skolutredningen

har förordat.

Regeringen anför att verksamheten vid Flygvapnets Halmstadsskolor av såväl

principiella som ekonomiska skäl bör kompletteras med utbildning som i dag

bedrivs på andra skolor, även utanför Flygvapnet. Regeringen anser att en sådan

inriktning för utbildningsverksamheten vid Halmstadsskolorna bör föranleda en

ny benämning på etablissemanget som helhet. Regeringen föreslår därför att

Flygvapnets Halmstadsskolor omorganiseras till Försvars-maktens

Halmstadsskolor.

Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam enhet för utbildning i

underhålls- och bastjänst skall organiseras inom Försvarsmaktens

Halmstadsskolor. Verksamheten vid Flygvapnets basbefälsskola i Halmstad,

underhållsdelen av Arméns underhålls- och motorskola i Skövde, Marinens

intendenturskola i Karlskrona, Marinens bassäkerhetsskola i Berga samt

Flygvapnets väderskola i Ljungbyhed skall enligt regeringens mening flyttas

till Halmstad och inordnas i den nya enheten för utbildning i underhålls- och

bastjänst. Regeringen anser att en försvarsmaktsgemensam underhålls- och

basskola kommer att medföra flera fördelar för de berörda skolorna. Härigenom

ges goda möjligheter att långsiktigt utveckla kompetensen inom området.

Regeringen bedömer också att besparingar kan göras genom förändringen.

Regeringen anser vidare att motorutbildningen vid Arméns underhålls- och

motorskola skall flyttas till Östersund och inordnas i nuvarande Arméns

tekniska skola. Enligt regeringens uppfattning bör motorutbildningen gynnas på

olika sätt av denna omlokalisering, bl.a. mot bakgrund av det samarbete och de

synergieffekter som kan uppnås med Arméns tekniska skola, men även på grund av

den utbildningsmiljö i övrigt som kan erhållas i Östersund. I samband med att

underhållsdelen ur hittillsvarande Arméns underhålls- och motorskola inordnas i

den nya organisationsenheten i Halmstad bör sålunda resterande delar av skolan

omlokaliseras till Östersund och inordnas i nuvarande Arméns tekniska skola.

Regeringen anser att Flygvapnets flygledarskola skall flyttas från Ljungbyhed

till Halmstad och inordnas i Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Synergieffekter

kan då erhållas med luftvärns kåren och den tidigare nämnda för-

svarsmaktsgemensamma enheten för utbildning i underhålls- och bastjänst.

Regeringen anser att den skeppstekniska skolan på Berga skall flyttas till

Karlskrona. En lokalisering dit bör bidra till att befintliga resurser kan

utnyttjas på ett sätt som kommer att gagna den samlade tekniska utbildningen

inom marinen.

Skolutredningen har föreslagit att Kustartilleriets stridsskola flyttas från

Täby till Andra kustartilleribrigaden i Vaxholm. Regeringen anser att saken

kräver ytterligare överväganden och kommer därför senare att ta ställning i

frågan.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att omorganisera

Flygvapnets Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halmstadsskolor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i sin kommittémotion Fö209 (m) att den

grundläggande officersutbildningen (officershögskolan) endast utgör en

fjärdedel av utbildningen. Motionärerna kritiserar därför regeringen för att

den valt att följa skolutredningens förslag och låta denna fjärdedel av

utbildningsomfånget helt avgöra frågan om skolorganisationen. Utbildningens

innehåll är heller inte fastställt. Motionärerna anser att en stor del av det

gemensamma utbildningsinnehållet saknar försvarsanknytning. Det skulle därför

kunna erbjudas i samverkan med civila högskolor. Att som utredaren gjort sätta

den försvarsmaktsgemensamma identiteten före behovet av yrkesspecifik kompetens

riskerar att sänka kvaliteten hos officerskåren.

Motionärerna anser att gemensam utbildning är positiv men den bör relateras

till den trupp-, vapen- och flygslagsvisa tjänstgöring som präglar de allra

flesta officerares tjänstgöring.

Av skäl som här anförts och ytterligare utvecklas i motionen anser

motionärerna det viktigt att riksdagen får möjlighet att i ett sammanhang ta

ställning till hur Försvarsmaktens skolorganisation skall se ut samtidigt som

det blir möjligt att överväga utbildningens innehåll. Riksdagen bör därför

avslå regeringens förslag om omorganisation av Försvarsmaktens skolorganisation

(regeringens hemställanspunkter 8-11) (yrkande 6).

Även Folkpartiet liberalerna framhåller i partimotion Fö228 (fp) att det

fortfarande saknas en samlad bedömning av utformning och inriktning av den

framtida skolverksamheten i försvaret, vilket gör underlaget för ett delbeslut

mycket osäkert. Motionärerna anser att erfarenheterna från försvarsbeslutet

understryker behovet av en samlad bedömning. Till detta kommer

grundorganisationens fortsatta nödvändiga anpassning som Folkpartiet föreslår

tas upp till behandling vid 1998 års kontrollstation. Riksdagen bör därför

avslå förslagen om förändringar av försvarets skolverksamhet (yrkande 10).

Även Kristdemokraterna anser i kommittémotion Fö220 (kd) att den fullständiga

skolutredningen skall avvaktas innan beslut fattas om det militära försvarets

framtida skolverksamhet (yrkande 6). Motionärerna uttrycker också tveksamhet om

att avveckla den sammanhållna marina utbildningen i Karlskrona. Goda

utbildningsbetingelser när det gäller att tillgodose sjöförsvarets behov av

dugliga och kompetenta officerare måste beaktas.

Motionärerna Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson, motion Fö326 (m), är

förvånade över att regeringen utan att avvakta den fortsatta utredningen redan

nu vill låsa fast att det skall bli en försvarsmaktsgemensam utbildning och

också var denna skall lokaliseras. Riksdagen bör därför avvisa förslagen om

försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter för officershögskole- och

krigshögskoleprogrammen i avvaktan på ett komplett beslutsunderlag (yrkande 1).

Motionärerna anför att det finns en samfälld uppfattning inom Marinen om

vikten av att den marina officersutbildningen även framdeles ges ett innehåll

med utgångspunkt i Marinens behov. I motionen utvecklas skälen för att Marinens

officershögskola skall finnas i Karlskrona. Med utgångspunkt häri hemställer

motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Marinens officershögskola även fortsättningsvis skall

vara placerad i Karlskrona (yrkande 2) och att Marinens intendenturskola blir

kvar i Karlskrona (yrkande 3).

I motionen framhålls fördelen med att lokalisera Flygvapnets väderskola och

Flygvapnets flygledarskola i anslutning till ett förband där det bedrivs

kontinuerlig flygverksamhet. Nämnda skolor föreslås därför lokaliseras till

Ronneby i stället för till Halmstad som regeringen föreslagit (yrkande 4).

Karlskrona garnisons tillgång på bra och i huvudsak egna övningsområden anser

motionärerna vara i det närmaste unik. De pekar också på närheten till

flygförbandet F 17 och en forskarinriktad högskola och menar att

Karlskrona/Ronneby har goda förutsättningar att vara en viktig resurs för att

utveckla den militära skolutbildningen (yrkande 5).

Med likartade motiv föreslås i motion 337 (s) av Jan Björkman m.fl. att

Marinens officershögskola behålls i Karlskrona (yrkande 1). Motionärerna

påpekar att propositionen saknar förslag om hur den försvarsgrensspecifika

utbildningen vid Marinen skall genomföras. Med hänsyn till den marina miljö som

finns i Karlskrona med övningsområden, fartygsförband, helikopterförband,

marint underhåll och nybyggnation bör en Marinens stridsskola inrättas i

Karlskrona (yrkande 2).

Samma motionärer anför att Marinledningens lokalisering inte berörs i

propositionen. De konstaterar att Försvarsmaktens, och i synnerhet Marinens,

internationella roll ökar i Östersjöområdet. Motionärerna anser för sin del att

Karlskrona med sin centrala placering bör övervägas som lokaliseringsort för

marinledningen (yrkande 3).

Motionärerna anför vidare att Celsius AB har beslutat koncentrera

fartygsproduktionen till Karlskrona. De anser att det därför vore naturligt och

rationellt att flytta FMV:s fartygsbyrå till Karlskrona (yrkande 4).

I motionen föreslås (yrkande 5), med samma motiv som nyss anförts för motion

Fö326 (m) yrkande 4, att Flygvapnets väderskola och Flygvapnets flygledarskola

flyttas till Ronneby.

Även motion Fö341 (c) av Sivert Carlsson förordar fortsatt

sjöofficersutbildning vid nuvarande Marinens officershögskola i Karlskrona.

I motion Fö302 (m) av Sten Svensson och Lars Hjertén hävdas att de på

skolutredningen baserade förslagen i budgetpropositionen drabbar Skövde mycket

negativt. Konsekvenserna av att nu flytta delar av Arméns skolverksamhet från

Skövde skall ses tillsammans med förslaget att flytta försvarsområdesstaben och

läggas till tidigare beslutade förändringar - avveckling av milostab och

fördelningsstab, flyttning av K 3. Allt detta gör, enligt motionärerna, att

Skövde garnison inte längre kommer att vara rationell ur personell

utvecklingssynpunkt. Motionärerna redovisar ett antal ökande kostnadsposter

(flyttningskostnader, reskostnader, elevkostnader och lärarkostnader) som

enligt deras mening gör att en flyttning av skolverksamheten från Skövde blir

orationell. De hemställer att riksdagen avslår regeringens förslag i den del

som avser flyttningen av arméns skolverksamhet i Skövde.

Även motion Fö340 (c, fp, kd) av Birgitta Carlsson m.fl. behandlar

skolverksamheten i Skövde. Motionärerna har svårt att förstå vilka fördelar som

den föreslagna flyttningen skulle innebära för de berörda skolorna och för

Försvarsmakten som helhet. De menar att den bästa underhållskompetensen finns

vid Arméns underhållsskola i Skövde varför denna bör behållas där och

tillsammans med Arméns motorskola utvecklas till Försvarsmaktens underhålls-

och motorskola (yrkande 3).

I motion Fö304 (s) av Lennart Klockare m.fl. konstateras att Bodens garnison är

i särklass störst i Sverige. Där finns samtliga funktioner representerade och

dessutom flera staber. I Boden tjänstgör ca 1 000 officerare och ca 3 000

värnpliktiga. Motionärerna menar att den avdelning som regeringen föreslår

inrättas i Boden för stridsutbildning under vinterförhållanden lämpligen kan

ges ett innehåll liknande det som Stridsskola Nord har haft. I ett andra steg

kan denna avdelning i Boden utvecklas till att också innehålla övriga

Norrlandsförbands grundläggande officersutbildning. Motionärerna hemställer att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utbildning av markstridskrafter m.m. i Boden.

I motion Fö334 (c) av Karin Israelsson vänder sig motionären mot de av

regeringen beräknade besparingarna vid en nedläggning av Stridsskola Nord. Hon

anser vidare att avvecklingen av brigaden i Umeå inte är tillräckligt skäl för

att också lägga ned stridsskolan. Det är också fel att bryta det fruktbara

samarbete som i Umeå utvecklats mellan stridskolan, FOA och högskolan där.

Motionären förordar att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om

nedläggning av utbildningen vid Stridsskola Nord.

Utskottet

Försvarsmaktsgemensam utbildning

Regeringen föreslår att det inrättas försvarsmaktsgemensamma

organisationsenheter inom ramen för officers- och krigshögskoleprogrammen och

att dessa lokaliseras till Halmstad, Solna och Östersund.

I flera motioner ifrågasätts det av regeringen föreslagna beslutet. I dessa

motioner anförs behovet av en helhetssyn och en samlad bedömning av den

grundläggande officersutbildningens innehåll och skolorganisationens

utformning. Att nu besluta om organisationsstruktur och lokalisering innan

Skolutredningen lämnat sitt slutliga förslag, och regeringen tagit ställning

till detta, anses därför otillfredsställande.

Som ett led i beredningen av de frågor som sammanhänger med Försvars-maktens

skolverksamhet har utskottet genomfört en offentlig utfrågning av

representanter för Regeringskansliet, Försvarsmakten, Skolutredningen samt

företrädare för officers- och reservofficersförbunden. Utskottet har vidare

mottagit uppvaktningar från Karlskrona respektive Skövde kommuner och

garnisoner.

Utskottet delar regeringens bedömning att en försvarsmaktsgemensam inledande

grundläggande yrkesofficersutbildning kommer att underlätta utvecklingen av

officerarnas identifiering med en integrerad försvarsmakt. Vidare bör

utbildningen kunna bli mer rationell än i dagens organisation och besparingar

uppnås.

Utskottet anser för sin del att det finns en helhetssyn i regeringsförslaget,

nämligen den försvarsmaktsgemensamma utgångspunkten. Vad som återstår att ta

ställning till är tidsfördelningen mellan den del av utbildningen som skall

vara försvarsgrensspecifik och den del som skall vara försvarsmaktsgemensam.

Enligt utskottet kan därför nu beslutas om organisationsstruktur och

lokalisering. Att vänta med beslut skulle innebära att den önskvärda

omorganisationen fördröjs och besparingar senareläggs. Utskottet har inhämtat

att Försvarsmakten också har samma mening och anser att den huvudinriktning som

ges i skolutredningen är tillräcklig för att påbörja planering och genomförande

och att det är viktigt med ett beslut snarast möjligt.

Utskottet anser, liksom regeringen, att det är en viktig fråga att fastställa

vilken utbildning vid nuvarande officers- och krigshögskolor som i framtiden

bör genomföras i den nya skolorganisationen och vilka delar som skall bedrivas

vid fack-, funktions- och truppslagsskolor. Utskottet vill också betona vikten

av att den försvarsmaktsgemensamma delen av utbildningen kompletteras med

praktisk tillämpning i för den enskilde rätt miljö. Härutöver är det viktigt

att reservofficersutbildningen på ett effektivt sätt går att förena med

utbildningen av utbildningen av yrkesofficerare. Utskottet noterar att

regeringen har för avsikt att under år 1998 återkomma till riksdagen med en

redovisning av hur utbildningen bör utformas.

Det som utskottet här har anfört innebär att utskottet förordar att riksdagen

godkänner regeringens förslag att försvarsmaktsgemensamma organisationsenheter

inom ramen för officershögskole- och krigshögskoleprogrammen inrättas och

lokaliseras till Halmstad, Solna och Östersund samt att Krigsskolan i Solna

läggs ned. Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna Fö209 (m kommitté) yrkande

6 i denna del, Fö220 (kd kommitté) yrkande 6, Fö228 (fp parti) yrkande 10 och

Fö326 (m) yrkande 1.

Försvarsmaktens Halmstadsskolor

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är lämpligt att nuvarande

Flygvapnets Halmstadsskolor tillförs utbildning från andra skolor inom

Försvarsmakten. Den försvarsmaktsinriktade verksamheten gör det naturligt att i

samband med omorganisationen byta namn till Försvarsmaktens Halmstadsskolor.

Riksdagen bör därför godkänna regeringens hemställan att omorganisera

Flygvapnets Halmstadsskolor till Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Samtidigt bör

motion Fö209 (m kommitté) yrkande 6 i denna del avslås.

Skolverksamheten i Karlskrona

I tre enskilda motioner framförs kritik mot regeringens förslag till

organisationsstruktur för officersutbildningen. Yrkandena avser förhållandena i

Karlskronaområdet.

Med utgångspunkt från vad som nyss anförts anser utskottet att frågan om

Marinens officershögskola bör ses i ett försvarsmaktsperspektiv. Det bör vara

möjligt att utveckla en försvarsmaktsgemensam del under den grundläggande

officersutbildningen. Den fackutbildning som marinens officerare - liksom

arméns och flygvapnets officerare - behöver är ännu inte färdigutredd. Det

viktiga är härvid vilken utbildning som på sikt bör förläggas till Karlskrona

av effektivitetsskäl och för att utnyttja gjorda investeringar, inte för att

bevara Marinens Officershögskola som organisationsenhet. Konse-

kvenserna för Karlskronas del är således att endast delar av

officersutbildningen berörs. Härutöver kan utskottet konstatera att det i

Karlskrona redan bedrivs integrerad utbildning, nämligen mellan flottan och

kustartilleriet. Till frågan om benämning på de framtida verksamheterna i

Karlskrona m.fl. orter får regeringen ta ställning när utbildningsuppgifterna

är fastställda. Med dessa motiv förordar utskottet avslag på motionerna Fö326

(m) yrkande 2, Fö337 (s) yrkande 1 och Fö341 (c).

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Fö326 (m) att

Karlskrona/Ronneby har goda förutsättningar att vara en viktig resurs för att

utveckla den militära skolutbildningen. Vilken utbildning som kan förläggas dit

hör till Skolutredningens fortsatta arbete. Motionens yrkande 5 bör därför

avslås av riksdagen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att inrätta

För-svarsmaktens Halmstadsskolor. Utskottet anser således att delar av

officersutbildningen vid nuvarande Marinens intendenturskola kan flyttas till

Halmstad. Vilka delar av intendenturutbildningen som av effektivitetskäl bör

bedrivas på annan plats, t.ex. i Karlskrona, är inte färdigutrett. Motion Fö326

(m) yrkande 3 bör därför avslås.

Även yrkande 2 i motion Fö337 (s) bör avslås eftersom frågan om den

försvarsgrensspecifika utbildning inom ramen för en Marinens stridsskola som

motionären efterlyser, heller inte är utredd.

I två motioner förordas att Flygvapnets väderskola och Flygvapnets

flygledarskola lokaliseras till Ronneby i stället för till Halmstad. Utskottet

har i det föregående anslutit sig till regeringens förslag att inrätta

Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Utskottet anser att synergieffekterna med

övrig utbildning där blir större än om flygledar- och väderskolorna lokaliseras

till Ronneby. Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö326 (m) yrkande 4 och

Fö337 (s) yrkande 5.

Nuvarande marinledning utgör en del av Försvarsmaktens högkvarter. FMV:s

fartygsavdelning är en integrerad del av FMV:s Marinmaterieldivision. Utskottet

ser inga effektivitetsvinster i att flytta marinledningen och FMV:s

fartygsavdelning till Karlskrona, vilket föreslås i motion Fö337 (s) yrkandena

3 och 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Försvarsmaktsgemensam utbildning för operativa ledningssystem

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är önskvärt och möjligt med en

ökad samordning av teknikutvecklingen för operativa ledningssystem.

Utbildningen av personal för drift och underhåll av sådana system bör

följaktligen samordnas. Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner

regeringens förslag att en organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam

utbildning för de operativa ledningssystemen inrättas i Enköping. Samtidigt bör

motion Fö209 (m kommitté) yrkande 6 i denna del avslås.

Skolor för markstrid m.m.

Utbildning i markstrid vid särskilda skolor sker i dag på flera platser i

landet. Med hänsyn till att verksamheten är så omfattande, och också har behov

av att genomföras i olika terrängtyper och klimat, är det rimligt att det även

i framtiden finns sådana skolor på flera platser i landet. Utskottet vill i

sammanhanget betona att förmågan till vinterkrigföring även framdeles

säkerställs.

Utskottet anser, liksom regeringen, att det är lämpligt att sammanföra denna

skolutbildning i markstrid i en organisationsenhet. Utskottet kan, efter att ha

tagit del av motiven, ansluta sig till vad regeringen har anfört om att

avdelningar inom denna organisationsenhet bör lokaliseras till Skövde, Motala

(Kvarn) och Boden. Såväl utbildningsmässiga skäl som rationalitetsskäl talar

sålunda för att en avdelning för utbildning i markstrid bör vara lokaliserad

vid eller nära en brigadproducerande enhet. Så skulle inte vara fallet vid en

lokalisering till Umeå. Bodens garnisons resurser och allsidighet ger däremot

många fördelar. Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner regeringens

förslag att en organisationsenhet för utbildning i markstrid inrättas och

lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden.

Härav följer att riksdagen bör avslå motion Fö334 (c) som förordar att

Stridsskola Nord i Umeå behålls.

Motionären i motion Fö304 (s) har samma uppfattning som utskottet om de goda

utbildningsförutsättningarna i Bodens garnison. Utskottet anser dock att det

bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på

Försvarsmakten att bestämma i de frågor som motionären tar upp. Riksdagen bör

därför inte bifalla motionen.

I motion Fö302 (m) och Fö340 (c, fp, kd) yrkande 3 vänder sig motionärerna mot

en flyttning av viss skolverksamhet från Skövde, nämligen Arméns

underhållsskola till Halmstad respektive Arméns Motorskola till Östersund.

Utskottet kan konstatera att regeringen inte lämnat något förslag till

riksdagen i denna del utan redovisat sin beslutsavsikt. Utskottet anser att det

ankommer på regeringen att besluta i frågan varför de båda motionsyrkandena bör

avslås. Riksdagen bör vidare avslå motion Fö209 (m kommitté) yrkande 6 i denna

del.

Försvarsmaktens helikopterorganisation

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt om Försvarsmaktens

helikopterorganisation (s. 26-27) jämte motionerna Fö213 (v parti) yrkandena

1-2, Fö220 (kd kommitté) yrkandena 7 och 8, Fö221 (mp parti) yrkande 12, Fö228

(fp parti) yrkandena 11 och 12, Fö301 (m), Fö303 (m), Fö305 (m), Fö313 (c),

Fö314 (s), Fö316 (m), Fö323 (fp), Fö325 (m), Fö327 (m), Fö328 (s), Fö335 (v),

Fö342 (c, mp), Fö343 (c) och T230 (fp) yrkande 2.

Utskottet återkommer till inriktningen av helikopterverksamheten under

avsnittet om program 6 Försvarsmaktens helikopterförband.

Regeringen

Regeringen föreslår att verksamheten under organisationsenheten Försvars-

maktens helikopterflottilj organiseras i fyra divisioner.

I 1996 års totalförsvarsbeslut lades grunden för en omorganisering av

Försvarsmaktens helikopterverksamhet. Där bestämdes att Försvarsmaktens

helikopterorganisation fr.o.m. den 1 januari 1998 skall samlas i ett nytt

program, att verksamheten skall ledas av Försvarsmaktens helikopterflottilj och

att denna flottiljs ledning skall lokaliseras till Linköping (Malmen).

Verksamheten i stort

Inom det nya programmet 6 Försvarsmaktens helikopterförband samlas samtliga

Försvarsmaktens helikopterförband och det befintliga ubåtsjaktflygplanet.

Regeringen anför att de uppgifter som programmet skall lösa i krig och i fred

delvis kommer att vara gemensamma för alla förband och delvis vara unika för

skilda system. Sammantaget har helikopterförbanden - liksom hittills - följande

uppgifter i krig:

Markmålsstrid

* understödja bl.a. brigader,

* utföra pansarbekämpning,

* leda indirekt eld,

*Sjömålsstrid

* ubåtsjakt,

* ytmålsspaning,

Transporter

* sjuktransporter,

* transporter av trupp och materiel,

* personaltransporter.

Räddningstjänst

I fred skall förbanden i första hand utbilda officerare och värnpliktiga för de

olika krigsuppgifterna och upprätthålla beredskap samt svara för löpande

underhållsuppgifter. De skall också svara för avtalad räddningsberedskap.

Regeringen anser att en gemensam helikopterorganisation för hela Försvars-

makten kommer att leda till effektivare verksamhet och till samordningsvinster.

Försvarsmakten kommer att kunna utnyttja helikopterresurserna mer flexibelt än

tidigare. Vidare kommer utbildningen att kunna bedrivas mer rationellt.

Underhållstjänsten förenklas och därmed minskas kostnaderna.

Organisationen i krig

Regeringen anför att verksamheten, när den inledda omstruktureringen är

genomförd, skall vara organiserad i huvudsak enligt följande:

* en rörlig helikopterledning,

* en arméflygbataljon,

* två pansarvärnshelikopterkompanier,

* sju fördelningshelikopterplutoner,

* två marina helikopterdivisioner,

* sex flygräddningsgrupper och

* ett ubåtsjaktflygplan.

Organisationen i fred

På central nivå skall Försvarsmaktens helikopterverksamhet ledas av

högkvarteret.

På regional nivå inrättas Försvarsmaktens helikopterflottilj. Flottiljstaben

är en fredsorganisationsenhet som med en mindre del skall kunna övergå till att

vara en personell förstärkningsresurs för ledning på högre och lägre regio-

nal nivå i kris och krig. Denna del kallas då Rörlig helikopterledning.

På lokal nivå föreslår regeringen att verksamheten organiseras i fyra

divisioner. Division Norr kommer att ha sin ledning i Boden och omfatta

nuvarande Norrbottens arméflygbataljon i Boden och de nuvarande

flygräddningsgrupperna vid F 21 i Luleå och F 4 i Östersund. Divisionen skall

kunna svara för sjöräddning i Bottenviken och Bottenhavet.

Division Ost kommer att ha sin ledning i Berga och omfatta nuvarande 11.

helikopterdivisionen i Berga och nuvarande flygräddningsgruppen vid F 16 i

Uppsala. Divisionen skall kunna svara för räddningsberedskap från Visby och på

ostkusten.

Division Malmen kommer att ha sin ledning på Malmen och omfatta nuvarande

Östgöta arméflygbataljon på Malmen och gemensamma skolor.

Division Syd, slutligen, kommer att ha sin ledning i Kallinge och omfatta de

nuvarande enheterna 12. helikopterdivisionen vid Säve, 13. helikopterdivisionen

vid Kallinge och flygräddningsgrupperna vid F 7 i Såtenäs, F 10 i Ängelholm och

F 17 i Kallinge. Divisionen skall kunna svara för sjöräddning på syd- och

västkusten.

Inom Division Syd kommer helikoptrar för räddning att utgångsbaseras vid

Kallinge och Säve. Inom Division Ost och Division Norr kommer

flygräddningsresurser att utgångsbaseras vid Berga respektive flygflottiljerna

F 4 och F 21. Flygräddningsresurser för F 16, F 7 och F 10 kommer att baseras

vid respektive flottilj under flygövningstid och hämtas då inom Division Ost

från Berga och inom Division Syd från Kallinge. Flygräddning för F 7 kommer

dock att hämtas från Säve. Tunga helikoptrar kommer att finnas vid Division

Norr, Division Ost och Division Syd. Detta har betydelse från

räddningstjänstsynpunkt. Divisionerna har i detta avseende ett ansvarsområde

som geografiskt överensstämmer med respektive militärområde.

Regeringen anser att den nu redovisade organisationen i fred innebär en

tydligt försvarsmaktsgemensam organisation. Organisationen tillgodoser också

Försvarsmaktens krav på bl.a. en effektiv förbandsproduktion och yttäckande

flygräddningsberedskap. Den marina helikopterverksamheten skall i krig

organiseras i två divisioner.

Regeringen ger ytterligare kommentarer till frågorna om räddningsberedskapen

m.m. och anför bl.a. följande. De 12. och 13. helikopterdivisionerna

omorganiseras till en helikopterdivision, benämnd 13. helikopterdivisionen, som

skall ingå i Division Syd. På Säve kommer det att stationeras fem tunga

helikoptrar. Dessa skall kunna utnyttjas såväl för produktion av krigsförband

som för räddningsverksamhet m.m. Regeringen anser att denna lösning bäst

tillgodoser det i skilda sammanhang framförda önskemålet om tillgång till

helikoptrar på västkusten. Regeringen förutsätter härvid att möjligheterna till

samverkan med de civila myndigheterna och medverkan i bl.a. räddningstjänst och

sjuktransporter med helikopter även fortsättningsvis utvecklas. Det gäller att

behålla och upparbeta en god personkännedom så att det mycket väl fungerande

samarbetet mellan berörd personal inom militära och civila myndigheter kan

fortsätta även då verksamheten på Säve leds från Division Syd i Kallinge. I

detta sammanhang påminner regeringen om att i en flyg- eller

sjöräddningssituation leds verksamheten, liksom i dag, av den gemensamma flyg-

och sjöräddningscentralen, ARCC, i Göteborg.

Avslutningsvis understryker regeringen betydelsen av att det finns

räddningsresurser i hela landet. Regeringen hänvisar till vad försvarsutskottet

anförde inför det senaste försvarsbeslutet (bet. 1996/97:FöU1 s.125), bl.a. att

det är angeläget med en bättre beredskap i norra Sverige. Enligt regeringens

mening kommer förutsättningarna för att hålla helikopter från Försvarsmakten i

beredskap för räddningstjänst i norra Sverige att förbättrats väsentligt genom

den av regeringen redovisade omstruktureringen. I sammanhanget nämner

regeringen två utredningsrapporter. Den ena är Rikspolisstyrelsens och

Försvarsmaktens redovisning av uppdraget att utreda förutsättningarna för

polisen att nyttja Försvarsmaktens helikoptrar. Redovisningen lämnades till

regeringen i maj 1997. Den andra redovisningen rör behovet av

helikoptertjänster för flyg- och sjöräddning. Frågan har utretts av

Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Enligt regeringens mening föreligger genom

dessa utredningar nu en god grund för ett fortsatt aktivt arbete. Regeringen,

som utgår från att de berörda myndigheterna snarast enas om hur

räddningstjänstberedskapen i Norrland och särskilt utmed Norrlandskusten skall

organiseras, bedömer att ytterligare åtgärder från regeringens sida inte

erfordras i nuläget.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget att under

organisationsenheten Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera verksamheten

i fyra divisioner.

Motionerna

Helikopterorganisationen på västkusten

I Kristdemokraternas kommittémotion Fö220 (kd) erinras om att Försvars-maktens

helikoptrar är kvalificerade resurser i kriser och krig för att tillgodose

operativa behov. Helikoptern har även stor betydelse i det civila fredstida

samhället när det gäller övervakning och kontroll av sjöterritoriet samt stöd

till samhället inom sjukvård och räddningstjänst. Skärgårdsbefolkningen och

fartygstrafiken ser helikoptern som en trygg och säker räddningsfunktion.

Kristdemokraterna vidhåller sin uppfattning att en helikopterdivision bör

finnas på västkusten för att det skall vara möjligt att samtidigt leda och

genomföra helikopteruppdrag i Västerhavet och i Östersjön. Man skulle då få två

divisioner i det södra militärområdet som är väl förtrogna med sina respektive

operationsområden. Man skulle undvika onödiga transportflygningar och få bättre

möjligheter att stödja det civila samhället genom sambruk av resurser.

Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det skall inrättas en Division Väst på Säve

(yrkande 7).

Miljöpartiet de gröna anför i sin partimotion Fö221 (mp) att de av regeringen

föreslagna fyra helikopterdivisionerna som skall ledas av helikopterflottiljen

i Linköping inte motsvarar partiets förväntningar och dessutom på en rad

punkter inte heller de intentioner som riksdagen tidigare uttryckt.

Motionärerna anser att fem divisioner bör organiseras genom att den av

regeringen föreslagna divisionen i det södra militärområdet delas upp på en

Division Syd och en Division Väst, varvid divisionsledningen för den senare bör

finnas på Säve (yrkande 12).

Folkpartiet liberalerna hänvisar i sin partimotion Fö228 (fp) till sin i det

senaste försvarsbeslutet framförda uppfattning att det var tveksamt att

lokalisera de marina helikopterresurserna till endast två orter. Denna

tveksamhet sägs nu ha förstärkts. Motionärerna förordar därför att försvarets

helikopterverksamhet indelas i fem divisioner med en femte, Division Väst, med

ledning i Säve (yrkande11).

Vänsterpartiet framför i partimotion Fö213 (v) yrkande 1 en motsvarande

hemställan.

Med i stort likartade argument uttalar sig motionärerna i följande sex

enskilda motioner också för att en femte helikopterdivision organiseras vid

Säve:

- Fö301 (m) av Stig Grauers,

- Fö313 (c) av Marianne Andersson,

- Fö314 (s) av Claes-Göran Brandin och Sten Östlund,

- Fö323 (fp) av Erling Bager och Kent Skårvik

- Fö325 (m) av Elizabeth Nyström och Kent Olsson och

- Fö327 (m) av My Persson och Arne Andersson.

Helikopterberedskapen längs Norrlandskusten

Folkpartiet liberalerna anser i sin partimotion Fö228 (fp) att

regeringsförslaget innebär en klar brist i räddningsberedskapen längs

Norrlandskusten. Att som följd av nedläggningen av F 15 i Söderhamn även

överföra helikopterverksamheten där till Östersund tar enligt motionärerna inte

hänsyn till beredskapsbehoven. Den av regeringen redovisade förhoppningen att

helikopterberedskapen vid Norrlandskusten kan komma att lösas framöver är inte

skäl att nu flytta helikopterverksamheten från Söderhamn. Riksdagen bör därför

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om

helikopterberedskap för Norrlandskusten (yrkande 12).

Med hänvisning till vad försvarsutskottet tidigare har anfört om en bättre

helikopterberedskap i norra Sverige konstaterar Kristdemokraterna i sin

kommittémotion Fö220 (kd) att det längs Norrlandskusten från Luleå till Uppsala

inte finns några förslag om basering av helikopterresurser. Motionärerna anser

att Söderhamn borde vara en lämplig baseringsort för att tillgodose kraven på

civil räddningstjänst samt sjö- och flygräddning (yrkande 8).

Vänsterpartiet anser i partimotion Fö213 (v) att regeringens förslag inte

antyder någon lösning för räddningsbehoven längs Norrlandskusten. Att

regeringen utgår från att de berörda myndigheterna enas är inte tillräckligt. I

avvaktan på en lösning för Norrlandskusten är det enligt motionärerna

nödvändigt att Söderhamns helikoptergrupp behåller sin stationeringsort

(yrkande 2).

Med i stort likartade motiv förordas i sex enskilda motioner att

helikopterresurser lokaliseras till Söderhamn, nämligen

- Fö303 (m) av Rolf Gunnarsson,

- Fö316 (m) av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg,

- Fö328 (s) av Agneta Brendt m.fl.,

- Fö335 (v) av Owe Hellberg och Jan Jennehag,

- Fö342 (c, mp) av Sven Bergström och Thomas Julin och

- T230 (fp) yrkande 2 av Lennart Rohdin.

I motion Fö343 (c) av Görel Thurdin framhålls, i likhet med i nyss refererade

motioner, att hela Norrlandskusten kommer att stå utan räddningshelikopter.

Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att stationera en helikopter i direkt

anslutning till Norrlandskusten, förslagsvis i direkt anslutning till

Norr-

landskustens Marinkommando, MKN, och kustbevakningens regioncentral i

Härnösand.

Helikopterverksamheten i Skåne

I motion Fö305 (m) av Maud Ekendahl och Anna Åkerhielm konstaterar motionärerna

att helikopterverksamheten i Skåne och på västkusten slås ihop till en enda

division med Kallinge som bas. Vidare kommer flygräddningsresurser att baseras

på flottiljerna F 7, F 10 och F 16 under flygtid.

Motionärerna anser att helikopterresursen på F 10 i Ängelholm har stor

betydelse för räddningstjänsten i Öresundsregionen. De säger att det vore

förödande för stora delar av Skåne om regeringens förslag går igenom och att F

10 i Ängelholm endast får en helikopter baserad under flygövningstid.

Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om helikopterverksamheten i Skåne.

Utskottet

I riksdagens totalförsvarsbeslut 1996 (prop. 1996/97:4, bet. FöU1, rskr. 109)

ingick att inrätta Försvarsmaktens helikopterflottilj på Malmen. Regeringen

avsåg att återkomma till riksdagen om flottiljens organisation och basering.

Utskottet uttalade i sammanhanget att det var viktigt att detta förslag blir

en helhetslösning som beaktar uppgifterna i såväl krig som fred. Samhällets

möjligheter att utnyttja de militära helikopterresurserna i fred borde heller

inte försämras. Utskottet underströk samtidigt att det var angeläget med en

bättre räddningsberedskap i norra Sverige. Utskottet fann vidare att systemet

med s.k. nödhelikoptrar var ett steg mot en förbättrad räddningsberedskap.

Regeringen redogör för flottiljens uppgifter i krig och fred, inriktningen av

krigsorganisationens utveckling samt meddelar sin beslutsavsikt beträffande

divisionernas lokalisering. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner

förslaget att Försvarsmaktens helikopterflottilj organiseras i fyra divisioner.

Utskottet har som ett led i beredningen av ärendet mottagit en uppvaktning av

företrädare för de anställda inom helikopterorganisationen i södra och västra

Sverige.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om uppgifterna för

Försvarsmaktens helikopterorganisation i krig och i fred.

Utskottet anser, liksom regeringen, att en försvarsmaktsgemensam organisation

kommer att leda till effektivare verksamhet och till samordningsvinster. Den

föreslagna organisationen i fred med fyra helikopterdivisioner innebär sålunda

en tydlig försvarsmaktsgemensam organisation som bör kunna tillgodose kravet på

effektiv förbandsproduktion och yttäckande flygräddningsberedskap för

Försvarsmaktens behov.

Det ankommer på ansvariga myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var

enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna uppfylla kraven på beredskap

m.m. Utskottet utgår från att regeringen och Försvarsmakten i sina respektive

beslut om helikopterorganisationen och dess verksamhet strävar efter att

minimera omstationering av personal samt ?tomflygningar? i samband med uppdrag.

Utskottet finner att de i frågan avgivna motionernas kritik och förslag

främst rör räddningstjänsten. Motionärerna anser att regeringens förslag ger

otillfredsställande möjligheter för Försvarsmakten att delta i räddningstjänst

och sjuktransporter med helikopter. En organisation med fem divisioner, med en

divisionsledning vid Säve föreslås därför, liksom en helikopterresurs

lokaliserad vid Norrlandskusten.

Under tid då räddningsberedskap upprätthålls av någon av Försvarsmaktens

helikoptrar kan den även utnyttjas för annan räddningsinsats, t.ex.

sjöräddning. Insats påkallas och leds då av den gemensamma flyg- och

sjöräddningscentralen i Göteborg, således inte av helikopterdivisionernas

ledning. Andra insatser, t.ex. sjuktransport i nödsituation, kan också utföras,

men då enligt systemet med nödhelikopter. En insats som sker med stöd av

räddningstjänstlagen sker därvid utan kostnad medan andra insatser med

nödhelikopter bekostas av beställaren, oftast sjukvårdshuvudman.

Utskottet förutsätter, liksom regeringen, att medverkan i räddningstjänst

även i framtiden skall vara en viktig uppgift för Försvarsmaktens helikoptrar.

Samverkan med berörda civila myndigheter, en samverkan som redan i dag i de

flesta fall fungerar väl, bör således även fortsättningsvis utvecklas.

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) ansvarar Sjöfartsverket för

sjöräddningstjänsten (27 §) och Luftfartsverket för flygräddningstjänsten (26

§). Enligt samma lag (6 §) är respektive kommun ansvarig för räddningstjänsten

inom kommunen. Polisen har särskilda uppgifter i fjällräddningen (25 §). Det

ankommer på dessa myndigheter att organisera respektive räddningstjänst.

Försvarsmaktens medverkan regleras i avtal. Sjöfartsverket har för närvarande

avtal med Försvarsmakten om helikopter i beredskap på fyra orter i Sverige,

nämligen Säve, Kallinge, Visby och Berga. Enligt vad utskottet inhämtat

förhandlar de berörda myndigheterna om ett nytt avtal, bl.a. med utgångspunkt

från en rapport från Sjöfartsverket och Luftfartsverket.

Enligt utskottets mening kommer en organisation med en helikopterdivision i

det södra militärområdet ge möjlighet att uppträda samlat, flexibelt och

effektivt i de båda operationsområdena Västerhavet med Öresund och södra

Östersjön. Givet oförändrade resurser skulle ytterligare en divisionsledning

innebära kraftsplittring och motverka syftet med den nya

helikopterorganisationen. Att placera divisionsledningen i Kallinge påverkar

inte heller insatsberedskap och ledning av räddningsinsatser.

Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen bör avslå motionerna Fö213

(v parti) yrkande 1, Fö220 (kd kommitté) yrkande 7, Fö221 (mp parti) yrkande

12, Fö228 (fp parti) yrkande 11, Fö301 (m), Fö305 (m), Fö313 (c), Fö314 (s),

Fö323 (fp), Fö325 (m) och Fö327 (m).

När det gäller helikopterberedskapen längs Norrlandskusten erinrar utskottet

om att det vid två tidigare tillfällen (bet. 1994/95:FöU4 och 1996/97:FöU1)

betonat behovet av en bättre räddningsberedskap i norra Sverige. Utskottet

förutsätter att de förhandlingar som nu förs mellan ansvariga myndigheter om

nytt avtal leder till ett sådant resultat. Som utskottet nyss framhållit

ankommer det på de ansvariga myndigheterna, inte på riksdagen, att besluta om

var enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna uppfylla avtalade krav på

beredskap m.m.

Det anförda innebär att riksdagen bör avslå motionerna Fö213 (v parti)

yrkande 2, Fö220 (kd kommitté) yrkande 8, Fö228 (fp parti) yrkande 12, Fö303

(m), Fö316 (m), Fö328 (s), Fö335 (v), Fö342 (c, mp), Fö343 (c) och T230 (fp)

yrkande 2.

Utskottet vill understryka behovet av att de nu aktuella åtgärderna inom

helikopterorganisationen följs upp. Om det skulle visa sig att resultatet,

exempelvis beträffande räddningsberedskapen, inte blir det avsedda, förutsätter

utskottet att regeringen återkommer till riksdagen i frågan, vilket för övrigt

regeringen i propositionen utfäst sig att göra.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner regeringens

förslag att under organisationsenheten Försvarsmaktens helikopterflottilj

organisera verksamheten i fyra divisioner. Samtidigt bör i det föregående

nämnda motionsyrkanden avslås.

Vissa tidsförhållanden m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen anfört i budgetpropositionen om vissa

tidsförhållanden m.m. (s. 28).

Regeringen

Regeringen anser att organisationsförändringarna skall genomföras och

avvecklingen påbörjas direkt efter riksdagens beslut och slutföras så snabbt

som möjligt. Regeringen bedömer att de enheter som skall läggas ned kan utgå ur

grund- och i förekommande fall krigsorganisationen före den 1 januari 1999.

Avvecklingsåtgärderna skall vara avslutade före den 1 januari 2000. Motsvarande

tidsförhållanden bör gälla som bortre gräns för övriga

organisationsförändringar.

Det bör, i likhet med vad riksdagen beslutade om i totalförsvarsbeslutet år

1996, ankomma på regeringen att bestämma organisationsenheternas benäm-ningar.

Regeringen redovisar i propositionen (s. 28-30) en översikt över de enheter

som ingår i Försvarsmaktens grundorganisation. Härvid har hänsyn tagits till de

av regeringen föreslagna organisationsförändringarna.

Utskottet hemställer att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om

tidpunkter för genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna och

organisationsenheternas benämning.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att organisationsförändringarna bör

genomföras så snabbt som möjligt efter riksdagens beslut. De skall ha

genomförts senast den 1 januari 2000.

Riksdagen godkände i 1996 års försvarsbeslut regeringens förslag om

Försvarsmaktens grundorganisation samt lokaliseringen av däri ingående

organisationsenheter i enlighet med en av regeringen redovisad förteckning

(prop. 1996/97:4, kap. 11.3). Riksdagen delegerade till regeringen att bestämma

organisationsenheternas benämningar. De förändringar som nu är i fråga i nämnda

förteckning rör främst Försvarsmaktens skolor.

Traditioners bevarande och det historiska försvarsarvet har alltid haft stor

betydelse för försvarets folkliga förankring och för viljan att göra insatser

för försvaret. Detta gäller i synnerhet benämningen på olika

organisationsenheter som regeringen har att besluta om. Förändringar i

Försvarsmaktens organisation bör inte automatiskt innebära att benämning med

värdefull historisk traditition upphör. Utskottet förutsätter därför att

regeringen tar hänsyn till detta vid benämningen av organisationsenheter.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om

tidpunkter för genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna och

organisationsenheternas benämningar. Ny förteckning över grundorganisationens

omfattning och lokalisering utgörs av den förteckning som redovisas i

budgetpropositionen för utgiftsområde 6 s. 28-30.

Avveckling av truppminor

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 33) anfört om

avveckling av truppminor. Utskottet behandlar vidare motion Fö344 (v, fp, mp)

yrkandena 1-3.

Regeringen

Regeringen anför i skrivelsen att Försvarsmakten i enlighet med 1966 års

försvarsbeslut skall avveckla sitt innehav av truppminor. Avvecklingen skall

ske genom destruktion och avslutas senast år 2001. För att behålla och utveckla

kompetensen inom minröjningsområdet kommer för forsknings- och

utbildningsändamål ett antal tramp- och trådminor att behållas.

Motionen

I motion Fö344 (v, fp, mp) av Eva Zetterberg m.fl. beskrivs personminors

skadeverkan och den bedömda fördelningen av utlagda sådana minor i olika

världsdelar och länder. Motionärerna sammanfattar med att konstatera att

personminor är billiga att tillverka och att deras civila skadeverkningar vida

överstiger de skadorna på militära mål. Minornas militära effektivitet anses

vara kraftigt överskattad.

Motionärerna redovisar sedan svenska ståndpunkter i minfrågan. De pekar på

Oslokonferensen i september i år som en framgång men beklagar att inte de tre

stormakterna USA, Ryssland och Kina samt Finland och de baltiska staterna ännu

inte ställt sig bakom ett totalförbud.

I motionen framhålls att kampen mot minor inte bara handlar om nationella och

internationella förbud. Den handlar också om att röja utlagda minor. Härvid

konstaterar motionärerna att den tekniska utvecklingen inte står stilla. De

pekar på en lovande forskning om nya metoder vid Kungl. Tekniska högskolan och

dess filial i Gävle.

Motionärerna anser vidare att minröjning inte som i dag uteslutande skall

vara en uppgift för militära myndigheter och krigsmaterielindustrin. Det vore

sålunda lämpligt att man i Sverige inrättade ett alternativ - ett civilt

minröjningscentrum eller dokumentationscentrum - där de humanitära aspekterna

kan vara drivkraften - med goda kontakter med universitet och högskolor.

Motionärerna pekar på de stora minlagren i världen. De anser att om villkoren

i ett totalförbud skall kunna uppfyllas så måste dessa lager förstöras. Det

borde därför vara en viktig uppgift för ett minröjningscentrum med en

dokumentationscentral att delta i och följa utvecklingen av förstöringen av

minor.

Med hänvisning till det anförda hemställer motionärerna att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

- att uppmuntra forskning kring alternativ minröjningsteknik (yrkande 1),

- att understödja tillkomsten av ett civilt minröjningscentrum i Sverige

(yrkande 2),

- att komplettera ett minröjningscentrum med ett dokumentationscentrum när det

gäller produktion, utplacering och användning, lagring och export,

destruktion m.m. av personminor (yrkande 3).

Utskottet

1996 års försvarsbeslut innefattade ett totalförbud mot användning av s.k.

antipersonella minor i det svenska försvaret (bet. 1996/97:FöU1 s. 137). Inför

beslutet anmälde regeringen att den avsåg att inrätta ett Totalförsvarets

minröjningscentrum. Den 1 juli 1997 inrättades Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum i Eksjö.

Utskottet anser liksom motionärerna i motion Fö344 (v, fp, mp) att all seriös

forskning inom det minröjningstekniska området skall uppmuntras och också tas

till vara. Det hör till nämnda minröjningscentrums uppgifter att samverka med

civila forskningsenheter för att utveckla verksamheten. Enligt vad utskottet

har inhämtat pågår i dag forskning världen över om minröjning och inte minst i

Sverige, bl.a. med Utrikesdepartementet som samordnare. En ökad samordning kan

säkert ske, bl.a. genom förbättrade kontakter med den akademiska världen.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte bör bifalla yrkande 1 i nämnda

motion.

Avsikten är att i Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum samla

den svenska kompetensen för såväl humanitär som militär ammunitions- och

minröjning. Statens räddningsverk, SIDA och Polisen är några av de civila

organisationer som deltar i arbetet. Att bortse från Försvarsmaktens kompetens

inom detta område - bl.a. förvärvad under mångårig verklig minröjning i Libanon

och Bosnien - vore enligt utskottet inte bara ekonomiskt slöseri utan skulle

också innebära sämre förutsättningar att faktiskt hjälpa dem som behöver hjälp.

Utskottet anser det sålunda ytterst tveksamt att ett litet land som Sverige

skulle splittra sina resurser på sätt som förordas i motionen. Motionens

yrkande 2 bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet har erfarit att det inom Försvarsmakten pågår ett arbete med att

utveckla en databas för minröjningsändamål. Bland annat kommer Totalförsvarets

ammunitions- och minröjningscentrum att vidmakthålla och utveckla innehållet i

denna databas. Motionärernas krav bedöms därmed i huvudsak komma att

tillgodoses. Härav följer att riksdagen inte bör bifalla motionens yrkande 3.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse i denna del läggs till

handlingarna.

Miljöfrågor

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 30-32) anfört om

miljöfrågor inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vidare behandlas

motionerna Fö1 (mp kommitté) yrkandena 5-7 och Fö312 (mp) yrkandena 1 och 2.

Regeringen

Regeringen anför att den fortsätter att målmedvetet bedriva miljöarbetet inom

Försvarsdepartementets område. Myndigheterna bör nu ägna stor uppmärksamhet åt

att genomföra den av statsmakterna anvisade inriktningen. Därigenom kommer

myndigheterna under Försvarsdepartementet att aktivt medverka i skapandet av en

ekologiskt hållbar utveckling.

Regeringen redogör sedan för fastlagda utgångspunkter för miljöarbetet och

inriktningen av detta, bl.a. riksdagsbehandlingen våren 1997 (bet.

1996/97:FöU3) och regleringsbrevet för budgetåret 1997. Denna inriktning bör

enligt regeringen i allt väsentligt vara långsiktigt styrande för miljöarbetet.

Bl.a. skall Försvarsmakten fortsätta att genomföra sin miljöpolicy.

Regeringen berör även det internationella försvarsmiljöarbetet. Sverige bör

här vara aktivt. Den svenska medverkan i Natos miljökommittés arbete

fortsätter. Det nordiska samarbetet inom området avses utvecklas. Häri ingår

försvarsmiljöbistånd till de baltiska staterna, Ryssland och Polen.

Motionerna

Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna. Miljöpartiet

de gröna anför i kommittémotion Fö1 (mp) att detta gäller särskilt nu när

miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets

miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har enligt motionärerna

därmed betydelse både för folkförankringen och för trovärdigheten.

Motionärerna hänvisar till vad försvarsutskottet anfört i betänkandet

Försvaret och miljön (bet. 1996/97:FöU3). Inte på någon av de punkter där

utskottet uttalat sig anses regeringen i skrivelsen redovisa vilka åtgärder som

vidtagits. Enligt motionärerna måste regeringen därför återkomma till riksdagen

med en strategi om hur man vill driva miljöarbetet inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde (yrkande 5).

En fråga som Miljöpartiet tidigare pläderat för är att det sätts ett

slutdatum för användning av s.k. blyad ammunition. I regleringsbrevet har också

regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa utvecklingen av blyfri

ammunition. Regeringen nämner ingenting om läget i denna fråga och bör därför

enligt motionärerna återkomma med förslag till ett sådant slutdatum och en

avvecklingsplan för blyad ammunition i det svenska försvaret (yrkande 6).

Motionen berör också vindkraftfrågan. En flerårig huvudstudie har föreslagits

börja år 1998. Motionärerna konstaterar att regeringen inte heller behandlar

denna fråga i skrivelsen, trots att utskottet våren 1997 anförde att arbetet

bör påskyndas för att framtagen kunskap så snabbt som möjligt skall kunna

tillämpas vid beslut om framtida vindkraftlokaliseringar. Regeringen bör därför

redovisa när resultat från den tillsatta arbetsgruppen beräknas föreligga samt

ge Försvarsmakten uppdrag att tillämpa övergångsregler för att förhinda att

vindkraftetableringar stoppas av försvaret. Med hänvisning till det anförda

hemställer motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vindkraftfrågan (yrkande 7).

I motion Fö312 (mp) av Per Lager refereras till den första Natoledda övningen

på svenskt vatten inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) i maj 1997.

Motionären ifrågasätter om inte övningen ägt rum på fel plats och vid fel

tidpunkt med hänsyn till effekterna på flora och fauna. Han menar, med tanke på

att det rört sig om en stor internationell övning, att det hade varit lämpligt

att från svensk sida visa de krav vi ställer på sådana omfattande och

miljöpåverkande övningar som här var i fråga. En miljökonsekvensbeskrivning med

uppföljning och utvärdering borde vara obligatorisk vid militära övningar.

Motionären hemställer, dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om krav på miljökonsekvensbeskrivning inför större

övningar (yrkande 1), dels att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

vilka förutsättningar som skall gälla och vilken omfattning en övning skall ha

för obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning (yrkande 2).

Utskottet

I kommittémotion Fö1 (mp) efterlyser motionärerna en strategi för hur

miljöarbetet bör drivas inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet konstaterar att inriktningen av miljöarbetet varit föremål för en

omfattande behandling. Regeringens proposition 1996/97:4 innehöll sålunda en

redogörelse för läget inom området och förslag till fortsatt inriktning av

miljöarbetet. Utskottet fann vid sin behandling (bet. 1996/97:Fö3) att den av

Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier föreslagna miljöstrategin för

Försvarsmakten utgör en bra grund för det långsiktiga arbetet. Den bör i

väsentliga delar kunna utnyttjas av regeringen för styrningen av

Försvars-

maktens miljöarbete. Utskottet konstaterade vidare att en miljöpolicy beslutats

år 1993.

Utskottet delar regeringens uppfattning i skrivelsen (1997/98:4) att den

inriktning som getts miljöarbetet i allt väsentligt bör vara långsiktigt

styrande för miljöarbetet och ser därför inget skäl till att regeringen nu

skulle behövt redovisa en särskild miljöstrategi. Utskottet anser därför att

riksdagen inte skall bifalla motion Fö1 (mp kommitté) yrkande 5.

Utskottet behandlade i nyss nämnda betänkande (bet. 1996/97:Fö3) ett

motsvarande yrkande om slutdatum och avvecklingsplan för s.k. blyad ammunition

som det som nu förs fram i yrkande 6. Utskottet har erfarit att regeringen har

gett Försvarsmakten i uppdrag att i årsredovisningen för år 1997 redovisa

utvecklingen av blyfri ammunition. Utskottet anser därför att riksdagen inte nu

skall ställa några krav på slutdatum eller avvecklingsplan. Motionsyrkandet bör

därför inte bifallas.

Utskottet behandlade även vindkraftfrågan i betänkandet 1996/97:FöU3.

Byggandet av ett vindkraftverk prövas i en normal bygglovsprocess. Utskottet

har inhämtat att Försvarsmakten inom ramen för denna process lämnar yttrande

över tänkt lokalisering. I ett antal fall har Försvarsmakten då avstyrkt

byggande. Utskottet har vidare erfarit att en förteckning med s.k.

samrådsområden upprättats och delgetts samtliga militärbefälhavare för att

korta ned remisstiderna.

Inom ramen för den arbetsgrupp som på initiativ av Försvarsdepartementet

tillsattes år 1995 har en studie inletts av störningarna på Försvarsmaktens

radar- och radiolänkanläggningar. Studien består av ett antal förstudier och en

huvudstudie. Utskottet har erfarit att förstudien om radar är avslutad.

Förstudien om radiolänk uppges vara försenad på grund av olika tekniska problem

och kunde inledas först i slutet av sommaren 1997. Denna förstudie beräknas ta

åtta månader. Utformningen av huvudstudien är inte ännu fastställd.

Med hänsyn till pågående arbete finner utskottet att motionens yrkande 7 inte

bör bifallas.

I motion Fö312 (mp) förordas obligatoriska miljökonsekvensbeskrivningar inför

större militära övningar. Utskottet utgår från att Försvarsmakten bedriver sin

verksamhet i enlighet med gällande regelsystem på miljöområdet. Sålunda skall

det för all verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen

genomföras miljökonsekvensbeskrivningar. Motion Fö312 (mp) yrkandena 1 och 2

bör därför inte bifallas.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse i den del som avser miljöfrågor

inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs till handlingarna.

Anslag A 1. Försvarsmakten - inriktning av Försvarsmaktens olika program

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt Programredovisning

(s. 30-39) och skrivelsens avsnitt om JAS 39 Gripen (s. 21-25). Utskottet

behandlar vidare motionerna Fö211 (m parti) yrkande 11, Fö213 (v parti) yrkande

3 (i denna del) och 5, Fö220 (kd kommitté) yrkandena 2 och 5, Fö221 (mp parti)

yrkandena 5 och 6, 10 och 11, Fö225 (m kommitté) yrkandena 1-6 och 10, Fö228

(fp parti) yrkande 6, Fö315 (m), Fö318 (s), Fö319 (c), Fö321 (m) yrkandena 1-3,

Fö322 (mp), Fö324 (s), Fö329 (kd, fp) yrkandena 1 och 2, Fö331 (s), Fö338 (kd

kommitté) yrkande 1 och U405 (m kommitté) yrkande 9.

Regeringen

Program 1. Operativa lednings- och underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att utöva operativ

ledning och operativ underhållstjänst. I programmet ingår bland annat

högkvarteret, miloförstärkningsstaben och tre militärområdesstaber med stabs-

och sambandsförband m.m., tre underhållsregementen, sex markteleunder-

hållsbataljoner och sex militärområdestransportbataljoner.

Programmet skall inriktas mot att miloförstärkningsstaben, tre

markteleunderhållsbataljoner och en militärområdestransportbataljon läggs ned

senast år 2001. Under samma period tillkommer två signalspaningsbataljoner.

Programmet omfattar även den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens

verksamhet.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, med rådande militärpolitiska inriktning, att de förband som

ingår i programmet har förmåga att genomföra sina uppgifter. Övningar, liksom

utveckling av metoder och materiel för ledning, har i stort skett i planerad

omfattning och med goda resultat. Regeringen anmäler att ledningssystemet ORION

riskerar att bli försenat minst ett år på grund av tekniska problem.

Förrådshållning och underhåll har organiserats så att militärbefälhavarnas

operativa och fredsrationella krav har tillgodosetts. Materielleveranser har

skett i stort enligt plan och till oförändrad investeringsvolym jämfört med

föregående budgetår.

Åtgärder för att uppfylla de skärpta kraven på förvaring och transport av

vapen och ammunition har har vidtagits.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge goda

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport om arméns mobiliseringsförråd

föreslagit åtgärder för att minska kostnaderna och förbättra förrådshållningen.

Regeringen avser i regleringsbrevet för år 1998 uppdra åt För-svarsmakten att

redovisa åtgärder som kan vidtas för att effektivisera förrådshanteringen.

Inriktning för budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten under programmet inriktas så att pågående

organisationsförändringar och införande av nya databaserade informations- och

ledningssystem kan fortsätta i enlighet med intentionerna i

totalförsvarsbeslutet. Integration, utbildning och övning med befintliga och

successivt utbyggda delar av ledningssystemet skall ske så att effekterna av

genomförda förändringar i ledningssystemen kan värderas. Utvecklingen skall ske

i samverkan med Överstyrelsen för civil beredskap. De datoriserade

informationssystem som tekniskt påverkas av sekelskiftet skall åtgärdas i tid.

Omorganisation av Försvarsmaktens högkvarter avses genomföras under år 1998.

Den organisatoriska förändringen av milounderhållsorganisationen bör

fortsätta. Behov av stöd till frivilligorganisationerna skall härvid beaktas.

Anskaffning av kortvågsradiosystemet (KV 90) bör påbörjas.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 1 656

miljoner kronor.

Program 2. Fördelningsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda och understödja

armébrigadernas strid. I programmet ingår sex fördelningsstaber med

betjäningsförband, sju artilleriregementsstaber med

fördelningsartilleribataljoner samt ca 100 fristående bataljoner innefattande

bl.a. jägarförband, luftvärnsförband och fältsjukhus. Antalet fördelnings- och

artilleriregementsstaber skall reduceras till vardera tre. Resterande förband

skall senast år 2001 ges en omfattning och sammansättning som svarar mot

brigadernas behov.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, med rådande militärpolitiska inriktning, att de förband som

ingår i programmet har förmåga att genomföra sina uppgifter.

Artillerilokaliseringsradarn ARTHUR har beställts. Leverans sker från och med

år 1999. Utvecklingen av luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE har fortsatt.

Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 ger

godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen

föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet så att de operativa kraven på förmåga och

krigsduglighet uppfylls.

Den materiella förnyelsen inom programmet bör bl.a. syfta till att utveckla

ett för Försvarsmakten sammanhållet ledningssystem.

Utveckling av krigsbro 6 bör beställas.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 2 592

miljoner kronor.

Program 3. Försvarsområdesförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda territoriell

verksamhet, skydda för totalförsvaret viktiga resurser, försvara vissa infalls-

portar samt leda mobilisering och transporter. I programmet ingår bl.a. 24

försvarsområdesstaber, förband för stads- och gränsstrid, luftvärns- och

ingenjörsförband m.m. Sammanlagt omfattar programmet ca 242 000 personer, varav

ca 86 000 i hemvärnet. Antalet försvarsområdesstaber skall reduceras till 14.

Enheter för bl.a. stöd till frivillig försvarsverksamhet och kontakt med

kommuner skall inrättas i de utökade försvarsområdena. Personalstyrkan inom

programmet skall minska till ca 215 000 personer senast år 2001, varav

hemvärnet skall omfatta 125 000 personer.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, med rådande militärpolitiska inriktning, att de förband som

ingår i programmet har förmåga att genomföra sina uppgifter.

Repetitionsutbildning har genomförts i begränsad omfattning.

Krigsförbandsövning samt ledningsövningar har med goda resultat genomförts vid

vissa försvars-områdesstaber. Reservofficerare har bl.a. genomfört korta

funktionsövningar för att vidmakthålla den personliga färdigheten. Hemvärns-

och frivilligutbildningen har genomförts på samma nivå som tidigare år.

Hemvärnets totala numerär har dock minskat något. Regeringen har av

Försvarsmakten begärt en plan för hur rekryteringsmålet skall uppnås. Hemvärnet

har under året tillförts ny materiel, bl.a. fältuniform 90, kroppsskydd och

skyddsmask 90. Regeringen avser att redovisa för riksdagen vilken materiell

status som uppnåtts under år 1997. Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år

1997 bedöms ha gett godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet

som regeringen föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet så att de operativa kraven på förmåga och

krigsduglighet kan uppfyllas.

Anskaffningen av direktriktningssikten till försvarsområdesluftvärns-

kompanierna bör slutföras.

Rekryteringen till hemvärnet bör prioriteras. Försöksverksamhet med tre

månaders utbildning för placering i hemvärnet bör fortsätta.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 2 224

miljoner kronor.

Program 4. Armébrigadförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att föra anfallsstrid.

Armébrigaderna är allsidigt sammansatta, har hög rörlighet, gott skydd och stor

eldkraft. I programmet ingår sex infanteribrigader, fem Norrlandsbrigader, två

pansarbrigader och tre mekaniserade brigader. Programmet skall inriktas mot att

omfatta 13 armébrigader senast år 2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. Armébrigadernas mekanisering har fortsatt med tillförsel av

stridsvagn 121 (Leopard 2), stridsvagn 122 (nytillverkade Leopard 2 I),

stridsfordon 90 och pansarbandvagn 401 (MT-LB). Anskaffningen av personligt

splitterskydd och C-stridsdräkter har fortsatt. Programmets omfattande inslag

av materielinvesteringar får dock ännu inte genomslag i form av ökad

krigsduglighet för krigsförbanden. Förband med stridsvagn 121 har på grund av

brist på reservdelar och övningsammunition inte nått uppsatta mål. Regeringen

förutsätter att Försvarsmakten kommer till rätta med dessa brister.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet så att de operativa kraven på förmåga och

krigsduglighet kan uppfyllas. Armébrigaderna bör utvecklas och moderniseras

främst genom ökad mekanisering. Därutöver bör brigadernas lednings- och

mörkerstridsförmåga förbättras. Serieförberedelser för den måldetekterande

artillerigranaten BONUS bör beställas.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 5 875

miljoner kronor.

Program 5. Marina lednings- och underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med uppgift att leda och understödja de marina

krigsförbanden. I programmet ingår bl.a. fyra marinkommandon, ett

marindistrikt, en rörlig marin ledningsgrupp och åtta bas- och

underhållsbataljoner. Programmet skall utvecklas mot att innehålla fyra

marinkommandon, en rörlig marin ledningsgrupp och fem marina

underhållsbataljoner senast år 2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att fullgöra

sina uppgifter.

En teknisk förnyelse av ledningssystemet, som skall ge effekt framåt

sekelskiftet, pågår. Materielanskaffningen är dock försenad.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla kvarvarande

förband inom programmet. Utvecklingen av lednings- och informationssy-

stemen bör fortsätta. Avvecklingen av utgående förband, bl.a. tre bataljoner ur

bas- och underhållsorganisationen, skall slutföras.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 1 263

miljoner kronor.

Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband

Programmets innehåll

Programmet inrättas den 1 januari 1998. Programmet kommer att innehålla förband

för bl.a. pansarvärn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål, flygräddning samt

transporter. I programmet kommer att ingå bl.a. en arméflygbataljon, tre marina

helikopterdivisioner och sju flygräddningsgrupper. Programmet bör inriktas mot

att flygräddningsorganisationen reduceras till sex grupper senast år 2001.

Vidare bör tidigare beslutad reduktion av de marina helikopterdivisionerna från

tre till två genomföras.

Resultatbedömning

Under innevarande budgetår har förberedelserna för att införa den gemensamma

helikopterflottiljen fortsatt.

Regeringen konstaterar att vissa brister förekommer inom de förband som

kommer att ingå i programmet när det inrättas den 1 januari 1998. Regeringen

bedömer dock att dessa brister, trots att de till viss del är allvarliga, kan

godtas.

Trots genomförd förbandsutbildning uppfyller arméflygbataljonen inte kraven

på krigsduglighet, vilket främst beror på omorganisation av krigsför-bandet och

bristen på flygförare. De marina förbandens förmåga att lösa sina uppgifter är

i huvudsak god. Det finns emellertid vissa brister i materiel och utbildning

för rörlig bastjänst, vilka medför att erforderlig krigsduglighet inte uppnås.

Modifieringen av flygräddningshelikoptrarna har slutförts. Regeringen bedömer

att flygräddningsförbanden har god förmåga att genomföra ålagda uppgifter.

Regeringen förutsätter att Försvarsmakten under budgetåret 1998 vidtar

erforderliga åtgärder för att avhjälpa bristen på flygförare i

arméflygbataljonen.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms således, trots att

vissa mål inte har uppnåtts, ge godtagbara förutsättningar för den in-riktning

av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet. Detta innebär bl.a. att organiseringen av

Försvarsmaktens helikopterflottilj på Malmen, Linköping, skall fullföljas. Den

rörliga helikopterledningen skall krigs- och kaderorganiseras inom ramen för

helikopterflottiljen. Helikopterförbanden bör snarast integreras i de taktiska

ledningssystemen. Den rörliga basorganisationen bör vidareutvecklas och

samordnas. Utgående förband skall avvecklas senast budgetåret 1999.

Omsättningen av de medeltunga helikoptrarna för arméflygbataljonen bör

fortsätta. I samband med detta omorganiseras bataljonen till en

transporthelikopterbataljon.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 623

miljoner kronor.

Program 7. Stridsfartygsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att hävda vår

territoriella integritet och att kunna möta ett väpnat angrepp mot vår kust. I

programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer med sex kustkorvetter, 12

robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar med bl.a. sju

minjaktfartyg typ Landsort och två minfartyg, samt en ubåtsavdelning med 12

ubåtar.

Programmet skall utvecklas mot att innehålla bl.a. två ytstridsflottiljer med

sex kustkorvetter, sex robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelning-ar

med bl.a. sju minjaktsfartyg typ Landsort och två minfartyg, samt en

ubåtsavdelning med nio ubåtar, varav två i materielberedskap, senast år 2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. De förband som under senare år varit engagerade i

ubåtsskyddsverksamheten uppvisar däremot vissa begränsningar i förmågan i andra

huvuduppgifter. Samtliga stridsfartygsförband har dessutom brister när det

gäller att uppträda i större förband.

Den materiella förnyelsen av förbanden har i huvudsak genomförts enligt plan.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla kvarvarande

förband inom programmet. Halvtidsmodifiering av patrullbåtar typ Kaparen skall

slutföras. Anskaffning av minröjningsfartyg typ Styrsö skall slutföras.

Anskaffning av korvett typ Visby bör fortsätta. Återstående ubåtar typ Gotland

skall införas i krigsorganisationen. En ubåt typ Näcken och tre ubåtar typ

Sjöormen skall avvecklas.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 2 174

miljoner kronor.

Program 8. Kustförsvarsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att försvara infalls-

portar och skärgårdsområden.

I programmet ingår bl.a. en rörlig kustartilleribrigadledning, 12

kustförsvarsbataljoner, fem amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och

ett tungt kustrobotbatteri.

Programmet skall utvecklas mot att senast år 2001 innehålla två rörliga

kustartilleribrigadledningar, sex kustförsvarsbataljoner, sex

amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och ett tungt kustrobotbatteri.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den rådande försvarspolitiska in-

riktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. Begränsningar i övningsverksamheten och eftersatt materiel-

underhåll innebär dock att förbanden har reducerad krigsduglighet.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet. Anskaffningen av materiel för en andra

rörlig brigadledning och av modern båtmateriel för den fjärde amfibiebataljonen

skall fortsätta. Avvecklingen av fyra kustförsvarsbataljoner skall fortsätta.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 1 441

miljoner kronor.

Program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda och betjäna

flygförbanden. I programmet ingår bl.a. tre flygkommandostaber, tre

vädercentraler, nio strilbataljoner och 24 basbataljoner. I programmet ingår

även försvarets telenät.

Antalet strilbataljoner skall reduceras till sex och antalet basbataljoner

till 16 senast år 2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. Regeringen konstaterar att antalet krigsförband som inte

uppfyller kraven på krigsduglighet i stort är oförändrat. Bristerna beror

främst på ett otillräckligt antal övningstillfällen.

Basbataljonerna har vissa brister, främst i uppgiften att försvara flygbaser.

Detta beror huvudsakligen på otillräcklig samövning och repetitionsutbildning.

Basbataljonernas ledningsförmåga har däremot förbättrats.

Regeringen noterar problem med utbildningen av radarjaktledare för

flygstridskrafternas stridsledningsförband.

Samordningen inom flottiljverkstäderna har lett till effektivare

underhållsproduktion. Försvarets telenät har moderniserats.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms, trots att vissa mål

således inte har uppnåtts, ge godtagbara förutsättningar för den in-riktning av

programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband inom programmet. De inledda åtgärderna för att lösa

problemen med utbildningen av radarjaktledare skall fullföljas. Utredningen om

den centrala taktiska ledningsorganisationen för flygstridskrafterna skall

slutföras. Omstruktureringen av vädercentralerna fullföljs genom att

Vädercentral Syd och Vädercentral Nord läggs ned. Införandet av det för

flygstridskrafterna gemensamma ledningssystemet bör fortsätta. Anskaffningen

för stridsledning och radarspaning fortsätter. Avvecklingen av utgående förband

skall fortsätta och vara slutförd senast budgetåret 1999.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 3 672

miljoner kronor.

Program 10. JAS 39-förband

Programmets innehåll

Programmet innehåller ännu inte några organiserade krigsförband. Den första JAS

39 Gripen-divisionen kommer att organiseras under innevarande år. Programmet

inriktas mot att på sikt omfatta 12 JAS 39 Gripen-divisioner.

Regeringen beslutade i juni 1997 att anskaffa en tredje delserie JAS 39

Gripen omfattande 64 flygplan.

Resultatbedömning

Under innevarande år fortsätter leveranserna av delserie 2. Vidare pågår bl.a.

omskolning av flygförare inför organiseringen av den första Gripendivisionen

hösten 1997.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge goda

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Regeringen lämnar i skrivelsen (avsnitt 7 s. 21-25) en utförlig redovisning

av läget i JAS 39 Gripen-projektet. Ur denna framgår bl.a.:

* Försvarsmaktens samlade uppfattning är att JAS 39 Gripen-systemet utvecklas

enligt den planerade inriktningen. Erfarenheterna hitills visar att systemet

kommer att väl uppfylla ställda krav och förväntningar. Programmet som

helhet bedöms av Försvarsmakten ha uppnått en god ekonomisk och teknisk

säkerhet. Regeringen delar den bedömningen.

* Delserie 1 slutlevererades i december 1996. Totalt har utvecklingsarbetet,

sedan avtal om den första delserien tecknades år 1982, försenats med fem år

och serieleveranserna med två år. Utvecklingen av delserie ett har kostat

12,2 miljarder kronor.

* Delserie två väntas vara slutlevererad under första kvartalet år 2003.

* Utgifterna från projektstarten t.o.m. 31 december 1996 uppgår till 40,9

miljarder kronor varav 10,3 miljarder kronor utgör uteliggande förskott till

industrin. Utgifterna under budgetåret 1995/96 uppgår till 8,5 miljarder

kronor.

* Den omdefinierade JAS-ramen uppgår till 76,4 miljarder kronor i prisläge

1997. Av denna ram är 27,9 miljarder kronor tillkommande investeringar för

utveckling och anskaffning av flygplan m.m. för ytterligare fyra divisioner

(delserie 3).

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla den första

JAS 39 Gripen-divisionen och att organisera nya sådana divisioner. Förbanden

skall utvecklas vidare, bl.a. genom fortsatt anskaffning av flygplanets såväl

en- som tvåsitsiga version samt genom fortsatt anskaffning av

utbildningssystem.

Anskaffningen och integreringen av radarjaktrobot 99 skall fortsätta, liksom

utveckling och anskaffning av kommunikationssystem till JAS 39 Gripen.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 7 632

miljoner kronor.

Program 11. Övriga stridsflygförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift för luftförsvaret,

attackförmågan och underrättelseinhämtningen.

I programmet ingår bl.a. två divisioner J 35, åtta divisioner JA 37 och sex

divisioner AJS 37. Programmet inriktas mot att antalet divisioner skall

reduceras till sju senast år 2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. Samtidigt konstaterar regeringen att det finns brister inom

vissa prioriterade förband. På grund av ett otillräckligt antal

övningstillfällen uppfyller sålunda vissa förband inte krigsduglighetskraven.

Samtliga flygdivisioner har vidmakthållits. Utveckling och anskaffning av ny

materiel (bl.a. robot 99 och störkapsel för JA 37 och bombkapsel för AJS-

systemet) förbättrar förbandens förmåga.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas mot att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband. Detta innebär bl.a. att JA 37 skall fortsätta att

systemmodifieras, SK 37 skall fortsätta att modifieras och tillföras

telestörsystem och att integrationen av robot 99 på JA 37 skall fortsätta. Av-

vecklingen av utgående förband skall vara slutförd senast budgetåret 1998.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 1 650

miljoner kronor.

Program 12. Transportflygförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med sina huvudsakliga uppgifter inom

flygtransporterna, signalspaningen och flygräddningen. I programmet ingår bl.a.

fyra centrala transportflygdivisioner (varav ett signalspaningsförband), åtta

regionala transportflygdivisioner och sju flygräddningsgrupper. Den 1 januari

1998 avses flygräddningsgrupperna föras över till program 6. För-svarsmaktens

helikopterförband. Programmet inriktas mot att den regionala

transportflygorganisationen skall reduceras till fyra divisioner senast år

2001.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att de förband som ingår i programmet har förmåga att genomföra

sina uppgifter. På grund av ett otillräckligt antal övningstillfällen uppfyller

vissa förband inte kraven på krigsduglighet. Däremot har deltagandet i

internationell verksamhet (flygtransportuppgifter för bl.a. FN i f.d.

Jugoslavien och Röda korset i Afrika) i viss mån motverkat bortfallet av

flygtid. Likaså förbättrar teknik- och materielutvecklingen (utprovning av

flygplanen för signalspaning, installering av motmedel) förbandens förmåga.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för

budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas på att vidmakthålla och utveckla

kvarvarande förband. Under budgetåret skall omsättningen av

signalspaningsförbandet från Tp 85 till S 102 B fortsätta. Avvecklingen av

utgående förband skall vara slutförd senast budgetåret 1998.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 268

miljoner kronor.

Program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser

Programmets innehåll

Verksamheten inom programmet skall stödja de övriga programmens produktion av

krigsförband så att verksamhetsmålen kan nås. I programmet ingår

Försvarsmaktens olika centrum för stöd och utbildning, typförbands- och

funktionsansvar. En stor del av verksamheten omfattar utbildning av officerare.

En annan stor del av verksamheten är de försvarsmaktsgemensamma

resursledningssystemen som vidmakthålls och anpassas till den tekniska

utvecklingen. De frivilliga försvarsorganisationernas utbildning budgeteras

inom programmet.

Programmet omfattar även forskning och utveckling samt utbildning inom

ammunitions- och minröjningområdet. Huvuddelen av verksamheten bedrivs vid

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.

Regeringen har strävat efter att så stor del som möjligt av verksamhetens

kostnader fördelas på de krigsorganisatoriska programmen.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att stödet till krigsförbanden är godtagbart.

Totalförsvarets datakommunikationstjänst har byggt ut stamnät och anslutit

till 39 platser där förbanden m.fl. kan använda elektronisk post.

Förvaringen av vapen har centraliserats. Aktualiteten hos Försvarsmaktens

kartmateriel har väsentligt förbättrats.

Projekt SIRIUS startade år 1993 och omfattar en ny generation

programvaruprodukter som stöd för förnödenhetsförsörjning, tekniska tjänster,

ledning av underhållsresurser samt värdering av krigsorganisationens materiel.

Ett fyrtiotal äldre resursledningssystem planerades vara avlösta före

sekelskiftet. Regeringen har gett Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att göra

en riskanalys av projektet. RRV betecknar SIRIUS som ett riskprojekt.

Regeringen kommer att noga följa projektet.

Försvarsmaktens skolor anmäler väl uppnådda mål med en del undantag som har

sin orsak i bristande övningstillfällen med trupp. Skolutredningen utreder för

närvarande den framtida officersutbildningen. Däremot är specialutbildning för

vissa delar av den civila personalen inom bl.a. ekonomifunktionen eftersatt.

Kunskaperna om de förändringar som skett inom det ekonomiadministrativa

regelverket är dåliga. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande och

förutsätter att Försvarsmakten ser till att personalen har erforderlig

kompetens.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning som regeringen föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare

genomföras så att krigsorganisationens behov och krav tillgodoses. Den civila

personalens kompetens i fråga om ekonomifunktionen skall säkerställas.

Avvecklingen av målflygdivisionen och flygplanssystem 32 skall slutföras under

år 1998.

För att få en rationell, organisatorisk och lokalmässig lösning, som med

hänsyn till ekonomi och personalförsörjning är hållbar på lång sikt, anser

regeringen att den flygburna signal- och radarspaningen i fred samt

flygtransportresurserna i Bromma skall lokaliseras till Uppsala.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 4 403

miljoner kronor I anslaget beräknas även medel för frivilliga för-

svarsorganisationers utbildningsverksamhet. För 1998 års verksamhet avdelas ett

belopp om 106 miljoner kronor.

Program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser

Programmets innehåll

Verksamheten inom programmet, som inte direkt sammanhänger med utvecklingen av

krigsorganisationen, skall stödja grundorganisationens produktion så att

verksamhetsmålen kan nås.

Programmet innehåller bl.a. utbildningshjälpmedel, t.ex. simulatorer, för att

genomföra effektiv och realistisk utbildning såväl enskilt som i förband.

Regeringen har strävat efter att så stor del som möjligt av verksamhetens

kostnader fördelas på de krigsorganisatoriska programmen.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer, mot bakgrund av den nu rådande försvarspolitiska

inriktningen, att stödet till grundorganisationen är godtagbar. Utvecklingen av

utbildningshjälpmedel har varit lovande både vad avser teknik och metoder.

Simulatorer och anläggningar för stabs- och förbandsträning har tillfört både

realism och ett ökat antal övningstillfällen till rimliga kostnader.

Verksamheten under budgetåret 1995/96 och år 1997 bedöms ge godtagbara

förutsättningar för den inriktning som regeringen föreslår för år 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att Försvarsmakten skall vidareutveckla uppdragsstyr-ning

av stödmyndigheterna. En bättre samordning av avtal skall eftersträvas.

Anskaffning av ledningsträningsanläggning för fördelnings- och brigadförband

samt datainsamlingsutrustning för simulatorer skall slutföras. Fort-satt

anskaffning skall ske av skjutsimulatorer och stridsträningsanläggning.

Taktiska simulatorer skall utvecklas.

Verksamheten skall bedrivas så att ökad kunskap och möjlighet skapas för att

kunna upptäcka och röja minor. Ökad samverkan inom detta område skall ske med

berörda totalförsvarsmyndigheter. Verksamheten skall särskilt inriktas mot att

öka den svenska förmågan att bidra till humanitär ammunitions- och minröjning i

internationella sammanhang.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 1 007

miljoner kronor.

Program 15. Internationell verksamhet

Programmets innehåll

Programmet omfattar verksamhet för att Försvarsmakten skall kunna delta i

Sveriges fredsfrämjande och humanitära insatser. Insatserna med trupp utomlands

finansieras över anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser. För

militärobservatörer, civilpoliser och andra enskilda personer, sker

finansiering via utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Programmet omfattar även svensk medverkan i Partnerskap för fred (PFF) Stöd

för vissa länders deltagande i PFF-aktiviteter som genomförs i Sverige ingår i

programmet. Programmet innefattar också svensk medverkan i Multinational United

Nations Standby Forces High Readiness Brigade (SHIRBRIG) samt deltagande i

seminarier, kurser och övningar inom ramen för Sveriges observatörskap i

Västeuropeiska Unionen (WEU).

Inom programmet kan också stöd lämnas till de baltiska länderna efter

särskilt regeringsbeslut.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1995/96 finansierades verksamhet som nu ryms i program 15

under den dåvarande tredje huvudtiteln, Utrikesdepartementet, anslaget B 9

Fredsbevarande verksamhet. Från och med budgetåret 1997 finansieras

verksamheten under utgiftsområde 6. Totalförsvar, anslaget A 1 Försvars-

smakten, program 15.

Inom Försvarsmakten har ett arbete genomförts i syfte att förbättra

förutsättningarna för att kunna delta i fredsfrämjande och humanitära insatser

och i övrigt internationellt samarbete. Försvarets Internationella Centrum

omorganiserades den 1 juli 1997 till Försvarets Internationella Kommando.

Utvecklingen av den tidigare beslutade snabbinsatsstyrkan sker enligt plan och

styrkan bedöms vara klar att kunna sättas in den 1 juli 1998. Genom inrättandet

av Partnership for Peace Regional Training Centre den 1 juli 1997, som är en

organisatorisk enhet i Försvarets Internationella Kommando, bidrar Sverige

aktivt till att fördjupa samarbetet inom PFF i enlighet med

totalförsvarsbeslutet år 1996.

Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet för år 1997 preciserat

handlingsreglerna för svenskt deltagande i PFF-samarbetet och har härigenom

förtydligat styrningen av det svenska deltagandet. För att förbättra

samverkansförmåga med andra länder har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag

att studera behovet av ökad interoperabilitet.

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att analysera och redovisa

möjligheterna av ett utökat utbildningsmässigt och materiellt stöd till de

baltiska länderna. Vidare har regeringen förordnat en särskild utredare för

översyn av formerna för stödet till totalförsvarsuppbyggnaden i Central- och

Östeuropa. Uppdraget skall redovisas i mars 1999.

Verksamheten under år 1997 bedöms ge goda förutsättningar för den inriktning

som regeringen föreslår för budgetåret 1998.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten inriktas mot att kunna delta i

fredsfrämjande insatser med självständiga enheter upp till bataljons styrka.

Organisation och utveckling av snabbinsatsstyrkan skall slutföras. Denna

omfattar ledningspersonal, mekaniserat kompani samt ingenjörkompani med

inriktning på bl.a. ammunitions- och minröjning.

Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1998 till 228

miljoner kronor.

Sammanställning över anslag A1 Försvarsmakten

Regeringen sammanfattar den beräknade medelsfördelningen inom anslaget A 1

Försvarsmakten för budgetåret 1998 i följande tabell.

Miljoner kronor, avrundade belopp

------------------------------------------------------

| |Budgeterat 1998|

|Program | |

------------------------------------------------------

|1. Operativa lednings- och | 1 656|

|underhållsförband | |

------------------------------------------------------

|2. Fördelningsförband | 2 592|

------------------------------------------------------

|3. Försvarsområdesförband | 2 224|

------------------------------------------------------

|4. Armébrigadförband | 5 875|

------------------------------------------------------

|5. Marina lednings- och | 1 263|

|underhållsförband | |

------------------------------------------------------

|6. Försvarsmaktens | 623|

|helikopterförband | |

------------------------------------------------------

|7. Stridsfartygsförband | 2 174|

------------------------------------------------------

|8. Kustförsvarsförband | 1 441|

------------------------------------------------------

|9. Flygvapnets lednings- och | 3 672|

|underhållsförband | |

------------------------------------------------------

|10. JAS 39-förband | 7 632|

------------------------------------------------------

|11. Övriga stridsflygförband | 1 650|

------------------------------------------------------

|12. Transportflygförband | 268|

------------------------------------------------------

|13. För krigsorganisationen | 4 403|

|gemensamma resurser | |

------------------------------------------------------

|14. För grundorganisationen | 1 007|

|gemensamma resurser | |

------------------------------------------------------

|15. Internationell verksamhet | 228|

------------------------------------------------------

|Summa | 36 707|

------------------------------------------------------

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av

verksamheten för

dels program 1. Operativa lednings- och underhållsförband,

dels program 2. Fördelningsförband,

dels program 3. Försvarsområdesförband,

dels program 4. Armébrigadförband,

dels program 5. Marina lednings- och underhållsförband,

dels program 6. Försvarsmaktens helkopterförband,

dels program 7. Stridsfartygsförband,

dels program 8. Kustförsvarsförband,

dels program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband,

dels program 10. JAS 39-förband,

dels program 11. Övriga stridsflygförband,

dels program 12. Transportflygförband,

dels program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser,

dels program 14. För fredsorganisationen gemensamma resurser,

dels program 15. Internationell verksamhet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet preciserar i partimotion Fö225 (m) den kompletterande

verksamhetsinriktning som hör ihop med den uppräkning med 1 miljard kronor av

Anslaget A 1 Försvarsmakten som partiet föreslagit. I motionen föreslås:

* Program 2. Fördelningsförband

Utöver regeringens förslag bör förberedelser göras för anskaffning och

uppsättning av dels ett attackhelikopterkompani med begagnade helikoptrar, dels

en attackhelikopterbataljon under perioden 2001-2006. Vidare bör

artillerifunktionen stärkas genom förberedelser för anskaffning av

splitterskyddat artilleri, dels av långräckviddigt artilleri/raketartilleri

(yrkande 1).

* Program 4. Armébrigadförband

Stridsvagn 121 och 122 samt stridsfordon 90 tillförs i ökat antal för att

förbättra skydd och rörlighet. Sålunda bör optionen för stridsvagn 122 utlösas

samt läglighetsköp göras av stridsvagn 121 (yrkande 2).

* Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband

Förberedelser bör ske under året för nyss nämnda anskaffning av

attackhelikoptrar (yrkande 3).

* Program 8. Kustförsvarsförband

Anskaffning bör inledas av modern båtmateriel för den femte och sjätte

amfibiebataljonen (yrkande 4).

* Program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser

Utöver vad regeringen föreslagit bör ytterligare 200 miljoner kronor anslås

till särskilda tekniksatsningar (yrkande 6).

Regeringen bör, om motionens förslag till anslag på Utgiftsområde 6

Totalförsvar bifalls av riksdagen, snarast återkomma till riksdagen med en ny

redovisning av beräknad medelstilldelning per program (yrkande 10).

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion Fö213 (v) också en annan inriktning

för vissa av Försvarsmaktens program (yrkande 3 i denna del). Sålunda förordas

att programmen 1 Operativa lednings- och underhållsförband,

2 Fördelningsförband och 3 Försvarsområdesförband minskas med tillsammans 70

miljoner kronor.

Armébrigadprogrammet bör snarast reduceras till tio brigader.

Medelstilldelningen bör samtidigt minskas med 350 miljoner kronor.

Inom programmet 7 Stridsfartygförband bör de två ubåtar skrotas som är tänkta

att ingå i materielberedskap. Programmet reduceras som följd härav med 10

miljoner kronor.

De tre flygkommandostaberna bör ersättas med en central ledning. Programmet 9

Flygvapnets lednings- och underhållsförband minskas samtidigt med 80 miljoner

kronor.

Arbetet med att krigsorganisera JAS 39-divisioner bör liksom integreringen av

radarjaktrobot 99, så långt som möjligt senareläggas. För övriga

stridsflygförband avbryts eller senareläggs systemmodifieringen av JA 37.

Tillsammans sparas i programmen 10 JAS 39-förband och 11 Övriga

stridsflygförband 100 miljoner kronor.

Inom programmet 15 Internationell verksamhet anser Vänsterpartiet att Sverige

bör lämna Partnerskap för fred och observatörskapet i Västeuropeiska unionen.

Vänsterpartiet förordar sammanfattningsvis att anslaget A 1 Försvarsmakten

tilldelas 700 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår.

Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion Fö228 (fp) att det är en

central uppgift för riksdag och regering att återkommande pröva försvarsmaktens

förutsättningar och behov för att klara uppgiften långsiktig anpassning.

Materielförsörjning och därmed den svenska försvarsindustrins utveckling blir i

sammanhanget av strategisk betydelse för att kunna genomföra olika nivåer av

anpassning. Frågan om materielförsörjning och försvarsindustri bör därför

enligt motionärerna särskilt ses över, vilket riksdagen bör ge regeringen till

känna (yrkande 6).

Moderata samlingspartiet anser i kommittémotion U405 (m) yrkande 9 att det bör

övervägas om inte försvarsindustrin skulle kunna erbjudas att mer aktivt kunna

få konkurrera om den del av materielunderhållet som i dag sköts inom

Försvarsmakten. Härigenom skulle arbetsvolymerna kunna hållas uppe och viktig

kompetens bevaras. En strikt tillämpad konkurrensutsättning av verkstads- och

varvsdriften skall därvid förutsättas.

Vänsterpartiet konstaterar i partimotion Fö213 (v) yrkande 5 att

totalförsvarspliktiga får måltidsersättning, helgersättning eller

förplägnadsersättning de dagar då mat inte serveras. Under helger och

övningsuppehåll är ersättningen lägre än eljest. Denna olikhet sägs vara

omotiverad och bör avskaffas. Ersättningen bör vara 95 kronor per dag.

Kristdemokraterna framhåller i sin kommittémotion Fö220 (kd) att den som blivit

uttagen till pliktutbildning får göra ekonomiska uppoffringar. I avvaktan på

resultatet av den av regeringen aviserade översynen av pliktsystemet anser

motionärerna att dagersättningen bör höjas med fem kronor per dag från

nuvarande 40 kronor till 45 kronor per dag (yrkande 2).

I kommittémotion Fö338 (kd) avges ett motsvarande yrkande (yrkande 1).

Kristdemokraterna erinrar vidare i kommittémotion Fö220 (kd) om att

rekryteringen till hemvärnet skall prioriteras. Motionärerna menar att

tillräckliga ekonomiska resurser måste avsättas för utbildning och övning för

att hemvärnet skall kunna klara sina uppgifter i händelse av väpnat angrepp och

för att hemvärnet skall vara attraktivt vid nyrekrytering (yrkande 5).

Hemvärnet berörs även i partimotion Fö211 (m). Motionärerna konstaterar på

motsvarande sätt betydelsen av modern materiel för motivation och förmåga att

lösa uppgifterna. Motionärerna anser att det finns stora olikheter mellan

försvarsområdena när det gäller tillförseln av materiel varför de förordar en

förbättrad styrning av materielflödet i försvaret (yrkande 11).

I motion Fö322 (mp) av Annika Nordgren m.fl. betonar motionärerna att Sveriges

säkerhetspolitiska läge har förändrats. De erinrar om Miljöpartiet de grönas

uppfattning att Sverige helt bör upphöra med utveckling och export av ubåtar.

Motionärerna konstaterar samtidigt att olika regeringar hittills har satsat ca

170 miljoner kronor på nya ubåtar som det inte finns behov av.

I 1966 års försvarsbeslut slog riksdagen fast att Sverige skall ha nio

ubåtar, varav två i materielberedskap. Om några år kommer svenska marinen att

ha tre helt moderna ubåtar typ Gotland, som kan vara i tjänst till någon gång

åren 2030-2040, fyra Västergötlandsubåtar, som kan utnyttjas till någon gång

mellan år 2025 och år 2030, samt två ubåtar Näcken eller Sjöormen i

materielberedskap. Detta betyder, enligt motionärerna, att det med nuvarande

beslut om sju ubåtar i aktiv tjänst kommer att dröja minst 25 år innan Sverige

får behov av någon ny ubåt. Studiefasen av ubåten Viking måste därför avbrytas

och projekteringen får inte börja, vilket riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna.

Miljöpartiet de gröna framför i partimotion Fö221 (mp) ytterligare förslag

till annan inriktning än den regeringen föreslagit. Mot bakgrund av att det

inte föreligger något som helst militärt hot mot Sverige bör därför riksdagen

uppdra åt regeringen att förhandla med Industrigruppen JAS om att häva

sommarens beslut om att i en tredje delserie anskaffa ytterligare 64 flygplan

JAS 39 Gripen (yrkande 5).

Motionärerna avvisar förslaget till inriktning av program 15 Internationell

verksamhet eftersom detta bl.a. omfattar svensk medverkan i Partnerskap för

fred och observatörskap i Västeuropeiska unionen (yrkande 10).

I samma motion föreslås att medel tas från anslaget A 1 Försvarsmakten för

att finansiera den civilmotståndsutbildning som Miljöpartiet förordar (yrkande

6).

Åter samma motion vänder sig mot förslaget att till F 16 i Uppsala

samlokalisera de radarspanings- och signalspaningsförband som nu finns på

Malmen (yrkande 11). Motionärerna konstaterar att förbanden redan är

samlokaliserade samt att en flyttning till Uppsala skulle kräva stora

investeringar.

I fyra enskilda motioner, nämligen

- Fö315 (m) av Birger Hagård och Carl G Nilsson,

- Fö318 (s) av Conny Öhman m.fl.,

- Fö319 (c) av Roland Larsson,

Fö329 (kd, fp) yrkande 2 av Dan Ericsson och Karl-Göran Biörsmark

anförs också motiv mot att flytta radarspanings- och signalspaningsförbanden

till Uppsala. Samtliga motioner förordar fortsatt lokalisering vid Malmen. I

motion Fö329 (kd, fp) hemställs vidare att riksdagen vid prövningen av frågan

om verksamheten vid Malmen beslutar inhämta de uppgifter som en särskild

arbetstagarkonsult tagit fram (yrkande 1).

Motion Fö321 (m) av Ingvar Eriksson och Jan Backman vänder sig mot regeringens

förslag i propositionen att slå samman försvarets vädercentraler varvid

nuvarande värdercentral Syd läggs ned. Motionärerna har svårt att se

effektivitetsvinster med förslaget och anser det också leda till oacceptabla

risker. De pekar på att vädertjänsten har ett nära samband med

ledningsfunktionerna inom Försvarsmakten. Därmed bör rimligen inte beslut

fattas om vädertjänstens organisation innan ledningsstrukturen är klarlagd.

Regeringen borde därför uppskjuta avgörandet om försvarets vädercentraler.

Motionärerna hemställer att riksdagen

- som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

behålla vädercentral Syd (yrkande 1),

- som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

koncentration av försvarets vädercentraler till en enhet (yrkande 2),

- hos regeringen begär att avgörandet om vädertjänstens organisation

senareläggs tills ledningsstrukturen inom Försvarsmakten är klarlagd (yrkande

3).

Med hänsyn till de allvarliga bristerna i beslutsunderlaget om nedläggning av

Vädercentral Syd förordas i motion Fö331 (s) av Marianne Jönsson att

organisationen av vädercentralerna åter utreds.

Motion Fö324 (s) av Jan Björkman m.fl. anser att det av regeringen framlagda

förslaget om framtida helikopterorganisation är välavvägt. De anser vidare att

ett bra sätt att träna för krigsuppgiften är att rädda civila i sjöolyckor

eller att hjälpa akut sjuka på skärgårdsöarna med transporter. Denna viktiga

samhällsnytta sägs kunna bli mer effektiv om räddningshelikoptrarna fick

värmekameror. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att utrusta

räddningshelikoptrarna med värmekameror.

Utskottet

Utskottet behandlar först vissa programövergripande frågor och därefter, under

respektive programrubrik, frågor som endast rör ett visst program.

Programövergripande frågor

Regeringen har, med hemställan om riksdagens godkännande, i propositionen

föreslagit en inriktning av Försvarsmaktens 15 olika program. Utskottet finner

att den föreslagna inriktningen är i linje med vad som bestämdes om

Försvarsmaktens utveckling i 1996 års totalförsvarsbeslut.

I Moderata samlingspartiets partimotion Fö225 (m), yrkandena 1-4 och 6,

föreslås en inriktning som på ett flertal punkter avviker från den som lagts

fast i försvarsbeslutet. Så sker också i Vänsterpartiets partimotion Fö213 (v)

yrkande 3 i denna del. Utskottet finner ingen anledning att nu gå ifrån

försvarsbeslutets långsiktiga inriktning. Härav följer att nämnda

motionsyrkanden bör avslås. Även yrkande 10 i partimotion Fö225 (m) bör avslås

eftersom detta förordar att regeringen skall redovisa en ny beräkning av

medelstilldelningen per program.

Utskottet konstaterar att regeringen inte lämnat någon redogörelse för de

försvarsindustriella frågorna, vare sig i propositionen eller i skrivelsen.

Utskottet instämmer i vad som i partimotion Fö228 (fp) yrkande 6 anförs om den

svenska försvarsindustrins betydelse för att kunna genomföra olika slags

anpassning av krigsorganisationen. Det finns därför skäl att återkommande se

över frågan om materielförsörjning och försvarsindustri. Det hade sålunda varit

en fördel med en sådan redovisning i propositionen eller i skrivelsen.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med 1998 års kontrollstation gör

en uppföljning av försvarsindustrins förutsättningar och villkor, behovet av

försvarsindustriell kompetens och kapacitet m.m. Syftet med motionsyrkandet bör

då kunna bli tillgodosett varför yrkandet inte bör bifallas.

Utskottet betonade (bet. 1996/97:FöU1, s. 225) att materielunderhåll måste

kunna genomföras inom landet i kris och krig och att kompetens härför måste

finnas hos svenska myndigheter eller företag. Utskottet har erfarit att

ämnesområdet noga studerats av flera utredningar de senaste 15 åren, bl.a. av

1980 års underhållsutredning (U 80), utredningen om lednings- och

myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO). Senast har Försvarsmakten år

1996 efter samråd med Försvarets materielverk i skrivelse till regeringen

redovisat fördelningen av materielunderhållskompetens mellan myndigheterna och

industrin samt lämnat förslag till framtida inriktning. Utskottet anser inte

skäl föreligga för att ändra principerna för det nuvarande materielunderhållet.

Kommittémotion U405 (m) yrkande 9 bör därför inte bifallas.

Det ankommer inte på riksdagen att bestämma om matersättningens storlek.

Nivån på matersättningen fastställs av Totalförsvarets pliktverk i samråd med

Försvarsmakten. Motion Fö213 (v parti) yrkande 5 bör därför avslås.

Frågan om dagersättningens storlek har riksdagen delegerat till regeringen

att besluta om. Utskottet anser inte att denna delegation skall återtas.

Kommittémotionerna Fö220 (kd) yrkande 2 och Fö338 (kd) yrkande 1, som förordar

höjd dagersättning, bör därför avslås av riksdagen.

Miljöpartiet de gröna föreslår att medel tas från anslaget A 1 Försvarsmakten

för att finansiera den civilmotståndsutbildning som Miljöpartiet förordar.

Utskottet har i det föregående, i avsnittet om Vissa försvarspolitiska frågor

m.m., avvisat en omriktning av det militära försvaret mot bl.a. civilt

motstånd. Härav följer att riksdagen även bör avslå motion Fö221 (mp parti)

yrkande 6.

Utskottet går därefter över till att behandla inriktningen av vissa program.

Program 3. Försvarsområdesförband

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat sig om hemvärnets betydelse

och biträder därför de synpunkter som framförs i kommittémotion Fö220 (kd)

yrkande 5, om att tillräckliga resurser avdelas för att hemvärnsorganisationen

skall kunna lösa sina uppgifter och dessutom ha tillräcklig rekryteringskraft.

Utskottet har inhämtat att Försvarsmakten på regeringens uppdrag utreder

möjligheter och bedömt behov av åtgärder för att nå personalmålet 125 000

hemvärnsmän år 2001. Redovisningen skall ske våren 1998.

Utskottet har vidare inhämtat att Hemvärnet enligt Försvarsmaktens

uppfattning har tillräckliga resurser för att nå målet med 60 % deltagande i

övningar m.m. Det åligger respektive hemvärnsområdesbefälhavare att genomföra

utbildning och övningar som leder till att hemvärnsförbanden når anbefalld

förmåga att lösa sina uppgifter.

Ny materiel, bl.a. bildförstärkare, bevakningssensorer, ny skyddsmask och

sambandsutrustning införs efter hand. I samband med 1996 års försvarsbeslut

uppmärksammades de förhållanden som nämns i partimotion Fö211 (m), yrkande 11.

Utskottet har erfarit att regeringen har tagit upp frågan med Försvarsmakten i

syfte att uppnå högre tempo i materielleveranserna. Regeringen avser att efter

det att Försvarsmakten lämnat sin årsredovisning för år 1997 för riksdagen

redovisa hemvärnets materiella status.

Utskottet anser därmed att de båda motionsyrkandena kommer att bli beaktade

varför de inte bör bifallas.

Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband

I motion Fö324 (s) förordas att de helikoptrar i Försvarsmakten som skall kunna

användas i räddningsinsatser utrustas med värmekameror.

Det är de enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) ansvariga myndigheterna som

skall organisera räddningstjänsten. I detta ansvar ingår att se till att

erforderlig personal och lämplig materiel finns tillgänglig.

Räddningstjänstansvarig myndighet kan härvid avtala med Försvarsmakten om en

anskaffning och installation av värmekameror i Försvarsmaktens helikoptrar.

Riksdagen bör därför inte göra något uttalande i frågan och motionen avslås.

Program 7. Stridsfartygsförband

Ubåtar är en viktig resurs för att upprätthålla vår långsiktiga försvarsförmåga

och utgör ett av våra främsta underrättelsesystem i såväl fred som under höjd

beredskap. Ubåtssystemets stora flexibilitet och uthållighet bidrar till att

göra försvaret trovärdigt. Med nuvarande inriktning av ubåtsprogrammet behöver

två nya ubåtar tillföras krigsorganisationen omkring år 2010, då två Näcken-

ubåtar uppnår sin tekniska livslängd. Med en s.k. halvtidsmodernisering kan

våra moderna ubåtar bedömas ha en livslängd på ca 30 år. Näckenubåtarna

sjösattes i slutet på 1970-talet.

I motion Fö322 (mp) förordas att ubåtsprojektet Viking läggs ned. Utskottet

noterar att ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i 1996 års

försvarsbeslut. Utskottet gör i frågan om det aktuella ubåtsprojektet nu ingen

annan bedömning än för ett år sedan. Motionen bör därför avslås.

Program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband

Utskottet har som ett led i sin beredning av frågan inhämtat kompletterande

underlag dels från Försvarsmaktens flygvapenledning, dels från företrädare för

Vädercentral Syd.

Flygvapnets regionala vädertjänst är i fred och under höjd beredskap för

närvarande organiserad i tre regionala vädercentraler. Väderorganisationen har

under en följd av år varit oförändrad trots förändringar inom Försvars-makten

och ett förbättrat samarbete med SMHI.

Utskottet har inhämtat att ny teknik och förbättrade sambandsmöjligheter

medger en förenklad framställning av väderinformation och en bredare spridning

av såväl meteorologiska grunddata som färdiga prognoser. Produktionen av

väderinformation kan därför centraliseras. Utskottet har vidare erfarit att det

i grundorganisationen är mest rationellt att tillhandahålla väderinformationen

från en vädercentral, Vädercentral Mitt. Behovet av reservkapacitet under höjd

beredskap medför att vädertjänsten i krigsorganisationen bör produceras genom

två regionala vädercentraler, den i Mitt och den i Nord.

Det anförda innebär att motion Fö321 (m) yrkandena 1-3 och Fö331 (s), som

båda förordar att vädercentral Syd behålls, bör avslås av riksdagen.

Utskottet tar inte ställning till partimotion Fö225 (m) yrkande 5 eftersom

yrkandet saknar motivering. Yrkandet avslås därför.

Program 10. JAS 39-förband

I partimotion Fö221 (mp) yrkande 5 förordas förhandlingar för att häva

kontraktet om leverans av JAS 39 delserie 3. Utskottet kan för sin del

konstatera att den långsiktiga planeringen sedan år 1982 utgått från att

samtliga stridsflygsystem efterhand skall ersättas med JAS 39 Gripen. Detta

utbyte av flygplanssystem skall ha slutförts ca år 2010, då flygplan 37 Viggen

faller för åldersstrecket. Flygplan 37 har då varit i tjänst i ca 40 år.

Riksdagen bestämde i totalförsvarsbeslutet 1996 att flygstridskrafterna skall

omfatta 13 stridsflygdivisioner, varav 12 skall vara utrustade med JAS 39.

Utskottet ser inga skäl att frångå denna inriktning. Motionsyrkandet bör

därför avslås.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen i skrivelsen (1997/98:4)

anfört om JAS 39 Gripen. Utskottet förordar att skrivelsen i denna del läggs

till handlingarna.

Program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser

Flera motioner vänder sig mot att samlokalisera den flygburna signal- och

radarspaningen i fred till F 16 i Uppsala. Utskottet delar regeringens

uppfattning att en sådan åtgärd, som också innefattar flyttning av den

nuvarande transportflygverksamheten från Bromma till Uppsala, är lämplig.

Utskottet har inhämtat att en samlokalisering och samordning av de flygsystem

som nu är i fråga till en krigsförbandsproducerande flottilj bör leda till en

lösning som från personella och ekonomiska utgångspunkter är långsiktigt

hållbar. Besparingar erhålls i form av lägre hyror, färre antal piloter,

minskade underhållskostnader och en rationellare flygtidsproduktion. Vidare kan

rekryteringsmöjligheterna bedömas vara bättre vid en krigsförbandsproducerande

flygflottilj än vid Malmen.

Mot bakgrund av det anförda förordar utskottet avslag på motion Fö221 (mp

parti) yrkande 11, Fö315 (m), Fö318 (s), Fö319 (c) och Fö329 (kd, fp, fp)

yrkandena 1 och 2.

Program 15. Internationell verksamhet

Motion Fö221 (mp parti) vill begränsa det svenska deltagandet i PFF och vänder

sig mot ett svenskt observatörskap i VEU. Miljöpartiet förordar därför avslag

på inriktningen av program 15 Internationell verksamhet.

Sverige deltar sedan i maj 1994 i samarbetet Partnerskap för fred (PFF) (skr.

1993/94:207, bet. 1993/94:UU18). Frågan om Sveriges relation till

Västeuropeiska unionen (VEU) behandlade riksdagen hösten 1994 (bet.

1994/95:UU5). Utskottet har med tillstyrkan nyligen yttrat sig (yttr.

1997/98:FöU3y) över regeringens skrivelse (1997/98:29) om Euro-atlantiska

partnerskapsrådet och det fördjupade Partnerskap för fred-samarbetet.

Utskottet finner ingen anledning till andra bedömningar av svensk medverkan i

PFF och av relationen till VEU än vad som framgår i nyss nämnda betänkanden.

Härav följer att partimotion Fö221 (mp) yrkande 10 bör avslås.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till regeringens

hemställan godkänner förslagen om inriktning av verksamheten för program 1-15

(regeringens hemställan p. 17-31) samt avslår de i sammanhanget avgivna

motionerna.

Regeringen har i förslag till tilläggsbudget för år 1997 (prop. 1997/98:1)

förordat att anslaget A 1 Försvarsmakten reduceras med 50 miljoner kronor för

att genom omfördelning till anlaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst

lösa en akut finansieringsfråga. Riksdagen har beslutat i enlighet med

förslaget (bet. 1997/98:FiU00, rskr. 00). men samtidigt förutsatt att

motsvarande belopp skall återföras till anslaget A 1 Försvarsmakten i budgeten

för år 1998. Riksdagen bör således anslå ett ramanslag till Försvarsmakten för

budgetåret 1998 som med 50 miljoner kronor överstiger vad regeringen föreslagit

i propositionen. Utskottets hemställan i denna del framgår av bilaga 1.

Investeringsplan och beställningsbemyndiganden

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt Investeringsplan

(s. 19-20) och Beställningsbemyndiganden (s. 20-21). Utskottet behandlar vidare

motionerna Fö221 (mp parti) yrkande 4 i denna del och U405 (m parti) yrkande 3

i denna del.

Regeringen

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av Försvarsmaktens

investeringsplan för perioden 1998-2000 enligt följande.

INVESTERINGSPLAN

------------------------------------------------------

|(Miljoner |TOTAL |PROGNOS|BUDGET |BERÄKN.|BERÄKN.|

|kronor) |KOSTNAD| 1997 | 1998 | 1999 |2000|

------------------------------------------------------

|Materielanskaffning| | | | | |

------------------------------------------------------

|- | 178 |14 276 |13 175 |12 299 | 14|

|regeringsobjekt| 162 | | | | 213|

------------------------------------------------------

|- |11 819 | 355 | 428 | 797 |1 189|

|anmälningsobjekt| | | | | |

------------------------------------------------------

|-övriga objekt |80 560 |11 034 |10 440 |10 110 |8 806|

------------------------------------------------------

|-förskjutning | |-3 533 |-1 752 |-1 179 | -1|

| | | | | | 181|

------------------------------------------------------

|Summa | 270 |22 132 |22 291 |22 027 | 23|

|materielanskaffning:|541| | | | 027|

------------------------------------------------------

|Anläggningar |2 826 | 275 | 332 | 317 | 254|

------------------------------------------------------

|Anläggningstillgångar| | 525 | 477 | 385 | 365|

|i verksamheten | | | | | |

------------------------------------------------------

|Summa | 273 |22 932 |23 100 |22 729 | 23|

|investeringar: | 367 | | | | 646|

------------------------------------------------------

|Finansiering: | | | | | |

------------------------------------------------------

|-lån | | 525 | 477 | 385 | 365|

------------------------------------------------------

|-anslag | 273 |22 407 |22 623 |22 344 | 23|

| | 367 | | | | 281|

------------------------------------------------------

|Summa | 273 |22 932 |23 100 |22 792 | 23|

|finansiering: | 367 | | | | 646|

------------------------------------------------------

Regeringen anmäler att följande materielanskaffning enligt regleringsbrevet för

år 1997 skall underställas regeringens prövning:

- anskaffning av kortvågskommunikationssystem,

- serieförberedelser för den måldetekterande artillerigranaten BONUS,

- anskaffning av mörkerriktmedel till pansarvärnsrobotsystem 56 (BILL),

- renovering av luftvärnsrobotsystem,

- anskaffning av snabbpejl för televapenförband,

- anskaffning av systemmateriel till stridsvagnar,

- halvtidsmodernisering av ubåtar typ Västergötland,

- anskaffning av taktiskt radiosystem för flygvapnet (TARAS),

- utveckling och anskaffning av spaningskapsel till JAS 39 Gripen delserie 3,

- utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen.

Av dessa objekt har regeringen fattat beslut om renovering av

luftvärnsrobotsystem, anskaffning av systemmateriel till stridsvagnar,

anskaffning av radiosystem TARAS och utveckling och anskaffning av JAS 39

Gripen delserie 3. Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 1998 besluta

om en uppdatering av förteckningen över vilka objekt som skall underställas

regeringens prövning.

Enligt regleringsbrevet för år 1997 skall Försvarsmakten göra en skriftlig

anmälan till Regeringskansliet om sin avsikt att anskaffa eller låta utveckla

materiel där den totala utgiften för ett enskilt objekt uppgår till 100

miljoner kronor eller mer. En sådan anmälan kan leda till att det blir

regeringen som fattar beslut i frågan. Av de regerings- och anmälningsobjekt

som För-svarsmakten planerar för beslut under år 1998 kan nämnas:

- anskaffning av BONUS,

- anskaffning av broterrängbilar m.m.,

- modifiering för integration av radarjaktrobot 99 (AMRAAM) på flygplan JA 37,

- utveckling av krigsbro 6,

- fortsatt anskaffning av ytstridsfartyg.

Regeringen anmäler att det inom Försvarsdepartementet pågår ett arbete med att

utveckla styrningen och uppföljningen av materielanskaffningen. Regeringens

avsikt är att identifiera de viktigaste materielobjekten och tillhörande

kringutrustning i form av simulatorer, ammunition, reservdelar m.m. När dessa

objekt med tillhörande utrustning har bestämts avser regeringen att styra

anskaffningen med investeringsramar. Ramarna skall prisomräknas och får inte

utan regeringens beslut överskridas. Anskaffning av materiel som inte omfattas

av investeringsramar bör Försvarsmakten besluta om. När systemet är fullt

utvecklat kommer det enligt regeringen att på ett bättre sätt än hittills medge

uppföljning av kostnader och andra aspekter i materielanskaffningen. Därmed

skapas också bättre förutsättningar för regeringen att kunna informera

riksdagen. Enligt regeringens mening kommer denna information att svara mot de

krav som försvarsutskottet har ställt (bet. 1996/97:FöU4) på regeringens

redovisning av utveckling och anskaffning av försvarsmateriel.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av

investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-2000.

Beställningsbemyndiganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att medge beställningar

av materiel och utvecklingsarbete för att tillgodose den förordade inriktningen

av Försvarsmaktens verksamhet.

BEMYNDIGANDERAM FÖR MATERIELANSKAFFNING EFTER BUDGET-ÅRET 1988

(Miljoner kronor)

-------------------------------------------------------

|Utnyttjade bemyndiganden till och | 59 991,5|

|med år 1997 | |

-------------------------------------------------------

|Bemyndiganden för nya | 23 513,9|

|beställningar år 1998 | |

-------------------------------------------------------

|Total bemyndiganderam | 83 505,4|

-------------------------------------------------------

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ram-

anslaget A 1 Försvarsmakten beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kr.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att medge

beställningar av anslagsfinansierade anläggningar för att tillgodose förordad

inriktning av Försvarsmaktens verksamhet.

BEMYNDIGANDERAM FÖR ANSKAFFNING AV ANSLAGSFINANSIERADE ANLÄGGNINGAR EFTER

BUDGETÅRET 1998

(Miljoner kronor)

-------------------------------------------------------

|Utnyttjade bemyndiganden till och | 131,7|

|med år 1997 | |

-------------------------------------------------------

|Bemyndiganden för nya | 325,8|

|beställningar år 1998 | |

-------------------------------------------------------

|Total bemyndiganderam | 457,5|

-------------------------------------------------------

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ram-

anslaget A 1 Försvarsmakten beställa anslagsfinansierade anläggningar så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 457 500 000 kr.

Motionerna

Försvarsbeslutet 1992 innebar en kraftig ambitionshöjning för materiell

förnyelse av främst det militära försvaret. Enligt Moderata samlingspartiet bör

denna andel öka utöver dagens ca 40 %. I partimotion U405 (m) förordas därför

en annan inriktning av investeringsplanen för Försvarsmakten för perioden

1998-2000. Den nuvarande materielförnyelsen - exemplifierad med genomförd och

pågående anskaffning av JAS 39 Gripen, nya stridsvagnar, ubåtar och

ytstridsfartyg samt kommande anskaffning av enklare splitterskyddade fordon,

nytt luftvärn, nya andningsskydd och nya uniformer - följs i planerna av få nya

objekt. Efter det att 1992 års försvarsbeslut fullföljts står försvarsindustrin

i stort utan nya projekt och förnyelsen riskerar att avstanna. Viktigare

identifierade behov har skjutits på framtiden men borde i stället ingå i

investeringsplanen. Motionärerna hemställer därför att riksdagen avslår

regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden

1998-2000 (yrkande 3 i denna del).

I Miljöpartiets partimotion Fö221 (mp) konstaterar motionärerna att

regeringen vill ha ett bemyndigande för att beställa militär materiel för

23 513,9 miljoner kronor. Den totala bemyndiganderamen är 83 505,4 miljoner

kronor. Detta är enligt Miljöpartiet oacceptabelt. Det krävs i stället en

överföring från det militära försvaret till investeringar i verklig säkerhet,

bl.a. för bättre miljö och minskade sociala klyftor, för att motverka sårbarhet

och öka självtillit och robusthet. Miljöpartiet vill göra stora besparingar på

det militära försvaret och på sikt ställa om detta till ett starkt civilt

försvar. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inte medge beställning av materiel

m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten så att behovet av anslagsmedel

efter budgetåret 1988 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 83 505,4 miljoner kronor (yrkande 4 i denna del).

Utskottet

Materielanskaffningen påverkar på ett avgörande sätt Försvarsmaktens

utveckling. Skilda materielsystem har på olika sätt en grundläggande betydelse

för Försvarsmaktens operativa effekt och därmed för försvarets trovärdighet.

Drygt hälften av Försvarsmaktens budget avsätts för investeringar i materiel

och anläggningar. Materielbeställningarna har stor inverkan på utvecklingen av

den svenska industriella kompetensen och industristrukturen inom flera

högteknologiska sektorer.

Det är mot denna bakgrund som utskottet vid ett flertal tillfällen (t.ex. i

betänkandena 1994/95:FöU4, 1996/97:FöU1 och 1996/97:FöU4) anfört att det vill

ha insyn och inflytande när det gäller anskaffning av viktigare materielsystem.

Utskottet har fått en särskild redovisning av företrädare för

Försvarsdepartementet om den aktuella materielplaneringen.

Den tidigare ordningen för att ge riksdagen skriftligt beslutsunderlag

kompletteras nu med en investeringsplan. Utskottet kan se detta som ett steg i

rätt riktning men planen är i sin nuvarande form alltför oprecis som

uppföljnings- och styrinstrument. Den behöver kompletteras och utvecklas.

Utskottet utgår från att det av regeringen i propositionen anmälda arbetet med

att utveckla styrningen och uppföljningen av materielanskaffningen, bl.a. genom

investeringsramar för de viktigaste materielobjekten, verkligen leder till de

förbättringar av information och ger det inflytande för riksdagen som utskottet

flera gånger har efterlyst.

Riksdagen har varje år sedan 1982 fått särskilda redovisningar av JAS 39

Gripen. Detta projekt har nu ändrat karaktär. Från att ha varit ett

utvecklings- och anskaffningsarbete med därav följande tekniska och ekonomiska

risker förskjuts tyngdpunken mot ett organisatoriskt genomförande där 12

stridsflygdivisioner skall krigsorganiseras. Fortfarande är den ekonomiska

omfattningen stor. Utskottet anser därför det vara motiverat med särskilda

redovisningar av JAS 39 Gripen även fortsättningsvis.

Ledningssystemens utformning och funktion har en avgörande betydelse för

totalförsvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Utskottet pekade inför 1996

års försvarsbeslut (bet. 1996/97:FöU1) på behovet av att utveckla ett effektivt

framtida ledningssystem som är anpassat till framtida stridsmiljöer och för

ledningsuppgifterna i fred. Ett grundläggande mål sades vara att åstadkomma ett

för totalförsvaret sammanhållet system.

Ett sådant ledningssystem kommer att innehålla ett flertal datorbaserade

informationssystem. Utskottet har fått viss information om Försvarsmaktens båda

utvecklingsprojekt ORION med de anknutna systemen ATLE-IS, LI FV och LIM, för

operativ ledning, samt SIRIUS, för produktionsstyrning m.m., vilka skall

ersätta ett antal i drift varande datorbaserade informationssystem. Utskottet

har härvid erfarit att utvecklingen, främst av SIRIUS, har drabbats av

förseningar och betydande kostnadsökningar. Utskottet har vidare informerats om

de problem och osäkerheter som för skilda informationssystem hänger samman med

det s.k. millennieskiftet.

Utskottet anser därför att regeringen fortlöpande skall ge riksdagen

särskilda redovisningar om ledningssystemets utveckling. Härvid skall

projektläge, beslutssituation, kostnader m.m. för de viktigaste datorbaserade

informationssystemen särskilt belysas. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Hittillsvarande redovisningen av JAS 39-projektet torde

kunna tjäna som förebild.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot vad regeringen i propositionen

föreslagit om investeringsplan och beställningsbemyndiganden. Motion U405 (m

parti) yrkande 3 och Fö221 (mp parti) yrkande 4 ger uttryck för en annan

inriktning. Dessa yrkanden bör därför inte bifallas av riksdagen. Utskottet

förordar att riksdagen

dels godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvars-

makten för perioden 1998-2000,

dels bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1 Försvarsmakten

beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av anslagsmedel

efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kr,

dels bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 1 Försvarsmakten

beställa anslagsfinansierade anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter

budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till

högst 475 500 000 kr.

Anslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser

Utskottet behandlar här budgetpropositionens avsnitt Fredsfrämjande

truppinsatser (s. 40-41) jämte motion Fö228 (fp parti) yrkande 13.

Regeringen

Resultatbedömning

Regeringen redogör för Sveriges insats sedan år 1993 med en mekaniserad

bataljon i den fredsfrämjande insatsen i Bosnien-Hercegovina. Den ursprungliga

FN-ledda insatsen övergick i december 1995 till den av Nato ledda

multinationella fredsstyrkan IFOR (Implementation Force). I samband därmed

reducerades den svenska militära personalen från ca 1 000 personer till 840 och

senare, då IFOR i december 1996 omvandlades till fredsstyrkan SFOR

(Stabilization Force), till 510 personer.

Under budgetåret 1995/96 finansierades verksamhet inom anslaget A 2 under den

dåvarande tredje huvudtiteln, Utrikesdepartementet, anslaget B 9 Fredsbevarande

verksamhet. Från och med budgetåret 1997 finansieras verksamheten under

utgiftsområde 6 Totalförsvar anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

För närvarande ställer Sverige en reducerad bataljon till förfogande, en

bataljon som ingår i en för de nordiska länderna och Polen gemensam brigad.

Utöver bataljonen ingår även stabs- och underhållspersonal i det svenska

bidraget som totalt omfattar ca 500 personer.

I FN:s mission UNPREDEP (United Nations Preventive Deployment Force) i

Makedonien bidrar Sverige med en pluton som ingår i det mellan Danmark, Norge

och Sverige gemensamma kompaniet SCANDCOY (Scandinavian Company). Det svenska

bidraget omfattar förutom plutonen även viss stabspersonal och uppgår till ca

40 personer. Deltagandet i de fredsfrämjande insatserna i det forna Jugoslavien

har enligt regeringen bidragit till en fortsatt stabilisering av situationen.

Insatsen i Bosnien-Hercegovina sägs sålunda ha utgjort en av de viktigaste

förutsättningarna för att kunna genomföra Dayton-avtalet.

Regeringen bedömer att den FN-ledda insatsen i Makedonien sannolikt kommer

att pågå även under år 1998 i nuvarande omfattning.

Riksdagen medgav år 1996 regeringen att ställa en väpnad styrka om högst 510

personer till förfogande i en multinationell fredsstyrka för att kunna

genomföra fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina. Så skall ske när

Förenta nationernas säkerhetsråd anmodar FN:s medlemsstater att upprätta en

sådan styrka (prop. 1996/97:54, bet. 1996/97:UU5, rskr. 1996/97:116). I

december 1996 bemyndigade säkerhetsrådet (resolution nr 1088 1996)

medlemsländerna att för en period av 18 månader delta i den multinationella

fredsstyrkan SFOR.

Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-Hercegovina upphör den 12 juni 1998. För

att följa upp och genomföra Daytonavtalet bedöms en fortsatt internationell

militär närvaro vara nödvändig i Bosnien-Hercegovina även under andra halvåret

1998. Sannolikt kan emellertid, enligt regeringens bedömning, den nuvarande

styrkan reduceras.

Regeringen hänvisar till vad försvarsutskottet har anfört (yttr.

1996/97:FöU4y) om finansiering av Sveriges medverkan i internationella

fredsfrämjande insatser av större omfattning än vad som ryms inom budgeten.

Anslaget A 2 skall, enligt regeringen, finansiera insatsen i Bosnien-

Hercegovina och en eventuell fortsättning av denna samt insatsen i Makedonien.

Anslaget skall också kunna användas för att finansiera insatser med den svenska

snabbinsatsstyrkan och svensk medverkan i snabbinsatsbrigaden SHIRBRIG. Krävs

insatser av större omfattning än vad som ryms i budgeten säger regeringen att

frågan om finansiering måste behandlas i den ordning som försvarsutskottet

angett. Regeringen avser då att återkomma till riksdagen. Detta kan bli

aktuellt, anför regeringen, om Sverige skall medverka i en eventuell militär

fredsfrämjande insats i Bosnien-Hercegovina även under andra halvåret 1998.

Ställning till en sådan insats kan tas först när de närmare förutsättningarna

för en eventuell svensk medverkan är kända.

Inriktning av verksamheten budgetåret 1998

Regeringen föreslår att verksamheten under första halvåret 1998 inriktas på att

vidmakthålla en reducerad bataljon jämte stabs- och underhållspersonal om ca

500 personer till den multinationella fredsstyrkan SFOR (Stabilization Force) i

den pågående insatsen i Bosnien-Hercegovina. Syftet skall vara att befrämja

utvecklingen mot ökad fred och säkerhet i enlighet med Daytonavtalet. Vidare

skall verksamheten inriktas på att vidmakthålla en pluton jämte stabspersonal

om ca 40 personer till FN:s pågående insats UNPREDEP (United Nations Preventive

Deployment Force) i Makedonien i syfte att bidra till fortsatt stabilitet.

Regeringen beräknar medlen för anslaget till 384 419 000 kr för budgetåret

1998.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av

verksamheten för anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Motionerna

I Folkpartiet liberalernas partimotion Fö228 (fp) (yrkande 13) uppmärksammas

att regeringen för år 1998 beräknat ett lägre anslag för fredsfrämjande

insatser än för innevarande budgetår, trots att ännu ingen klarhet råder om

behovet av fortsatta insatser i Bosnien-Hercegovina. Enligt Folkpartiet finns

det anledning att räkna med fortsatta insatser under flera år framöver. Därvid

kan enligt motionärerna den volymmässiga fördelningen mellan styrkor från

europeiska stater och från USA komma att förskjutas så att Europa får ta ett

förhållandevis större ansvar. Följderna av sådana överväganden får regeringen,

så som försvarsutskottet uttalat (yttr. 1996/97:FöU4y), återkomma till

riksdagen med förslag till.

Miljöpartiet de gröna avvisar i partimotion Fö221 (mp) yrkande 7 besparingen på

100 miljoner kronor inom anlaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser. En utökad

eller ny insats sägs kunna komma med kort varsel, varför det inte är

tillfredsställande att regeringen skall behöva återkomma till riksdagen om

insatserna får större omfattning än vad som budgeterats.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i budgetpropositionen om

fredsfrämjande truppinsatser.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i partimotion Fö228 (fp) att

det för år 1998 beräknade anslaget är lägre än för innevarande år. Om insatsen

i Bosnien fortsätter även under andra halvåret 1998 behövs ett resurstillskott

till anslaget. Utskottet utgår från att regeringen vid behov återkommer till

riksdagen med förslag om förändrad inriktning och härav följande

finansieringsbehov i enlighet med vad utskottet nyligen uttalat (yttr.

1996/97:FöU4y). Med detta konstaterande anser utskottet att motionens yrkande

13 kommer att beaktas. Yrkandet bör således inte bifallas.

Utskottet tar ställning till partimotion Fö221 (mp) yrkande 7 vid

behandlingen av anslagsbeloppen för budgetåret 1998.

Utskottet förordar att riksdagen godkänner förslaget till inriktning av

verksamheten för anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

Anslag A 3 Ersättning för kroppsskador

Regeringen

Från anslaget finansieras ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt

personskadeskydd (LSP) i de fall skada inträffat under militär verksamhet. För

skador som inträffat före juli 1977 belastas anslaget bl.a. av ersättningar

enligt lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under

militärtjänstgöring (militärersättningslagen). Anslaget disponeras av

Riksförsäkringsverket.

Enligt regeringen minskade utgifterna för ersättning enligt lagen (1977:265)

om statligt personskadeskydd kraftigt mellan år 1993 och år 1995, främst

beroende på att LSP-sjukpenningen i stort sett togs bort fr.o.m. andra halvåret

1993. Regeländringen har fått successivt genomslag.

Närmare 88 % av utgifterna under budgetåret 1995/96 är hänförbara till äldre

skadefall, dvs. skador som inträffat före juli 1977. Dessa utgifter be-räknas

dock minska, mätt i fast penningvärde. Riksförsäkringsverket räknar med att

utgifterna enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd på sikt ökar i

ungefär samma takt som utgifterna för äldre skadefall minskar. Utgifternas

utveckling beror bl.a. på hur många som kommer att bli inkallade till

plikttjänstgöring framöver samt på hur basbeloppet utvecklas.

Regeringen har i avsnitt 8 Ändring i lagen om statligt personskadeskydd

lämnat förslag som innebär förbättringar i de totalförsvarspliktigas

personskadeskydd.

Regeringen beräknar mot bakgrund av lagförslaget medlen under anslaget till

61 700 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om Anslag A 3

Ersättning för kroppsskador.

Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 11-13) anfört om

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Utskottet behandlar

även motionerna Fö1 (mp) yrkande 4, Fö401 (s) och Fö404 (kd) yrkandena 1, 2 och

8.

Regeringen

Enligt riksdagsbeslut i maj 1997 (prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5 och rskr.

203) skall regeringen i budgetpropositionen varje år lämna en redogörelse till

riksdagen för läget när det gäller olika slag av svåra påfrestningar på

samhället i fred. I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för hur arbetet

med dessa frågor bedrivs.

Enligt regeringen är det viktigt att ansvarsförhållandena för olika slag av

åtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred är klara. En effektiv

tillämpning av mål- och resultatstyrning är ett viktigt medel för att

åstadkomma en tillräcklig beredskap. Regeringen kommer i regleringsbreven för

budgetåret 1998 att besluta om övergripande mål, verksamhetsmål och

återrapporteringskrav för de myndigheter som identifieras som huvudansvariga

när det gäller beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Regeringen kommer således att i skrivelsen till riksdagen hösten 1998 kunna

lämna en första - mer fullständig - redovisning.

Regeringen har efter riksdagsbeslutet i maj 1997 lämnat uppdrag till

myndigheter avseende underlag till regleringsbreven för år 1998. Uppdragen

avser att dels lämna förslag till kompletteringar av de bedömningar av läget

för beredskapen inför olika svåra påfrestningar, dels lämna förslag till

verksamhetsmål i regleringsbreven. Regeringen har vidare efter riksdagsbeslutet

lämnat ett tiotal uppdrag till myndigheter i vissa skilda frågor som aviserades

i propositionen om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. De

avser bl.a. att inom området Säkerhetskrav i samhällsplaneringen utveckla ett

ramprogram för forskning och utveckling i fråga om riskanalyser. Andra exempel

är att upprätta ett handlingsprogram för att förbättra den enskilda människans

förmåga att agera på rätt sätt då samhället utsätts för svåra påfrestningar.

Regeringen erinrar också om att vissa samhällsorgan - främst polisen, organ

inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården - som har stor erfarenhet från

olyckor och olika slag av påfrestningar på samhället under normala förhållanden

torde få viktiga uppgifter i nästan alla slag av svåra påfrestningar på

samhället. På dessa områden anser regeringen att det är av särskild vikt att

det finns en tillräcklig förmåga då samhället utsätts för svåra påfrestningar.

Regeringen kommer att särskilt uppmärksamma detta.

I fråga om datasäkerheten inom samhällsviktiga system har regeringen i juni

1997 beslutat om en ändring i beredskapsförordningen (1993:242) som innebär att

en beredskapsmyndighet som i sin verksamhet under höjd beredskap har behov av

elektronisk informationsbehandling ansvarar för att dator- och

kommunikationssystemet uppfyller sådana säkerhetskrav att myndighetens

uppgifter kan utföras på ett tillfredsställande sätt.

Motionerna

Miljöpartiet de gröna tar i kommittémotion Fö1 (mp) upp regeringens skrivelse

(skr. 1997/98:4) Totalförsvar i förnyelse. Motionärerna menar att regeringens

skrivelse över huvud taget inte behandlar de områden som riksdagen slog fast

som extra viktiga ur beredskapshänseende. Skrivelsen motsvarar inte

riksdagsbeslutets krav på en årlig redogörelse (yrkande 4).

Motion Fö401 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) behandlar frågan

om riskforskning. Motionärerna pekar på att utskottet instämmer i uppfattningen

att forskningsfrågorna vad gäller riskanalysområdet behöver belysas ut ett mer

samlat perspektiv (bet. 1996/97:FöU5). Eftersom Lunds universitet har särskilt

stora förutsättningar att utgöra en samlad bas för en sådan riskforskning

föreslår motionärerna att en nationell riskforskningsorganisation inrättas vid

Lunds tekniska högskola/Lunds universitet.

Kristdemokraterna tar i kommittémotion Fö404 (kd) upp frågan om ökad säkerhet

mot påfrestningar i samhället. Motionärerna anser att det finns skäl att sträva

efter enhetliga prioriteringar för att tillgodose säkerhetskraven, liksom att

uppnå ett bättre samarbete mellan berörda myndigheter i framtiden. Det är

därför av stor vikt att det utarbetas tydliga nationella regler beträffande

riskvärdering och riskacceptans så att resultatet av olika riskanalyser

tydligare än nu kan redovisa slutsatser, förutsättningar och hypoteser (yrkande

1). För att åstadkomma en helhetssyn på risker och säkerhetshöjande åtgärder

bör det undersökas om en central instans med huvudansvar för bedömning av

riskanalyser skulle underlätta den osäkerhet som för närvarande råder (yrkande

2). Motionärerna tar också upp frågan om att öka det allmänna

säkerhetsmedvetandet, så att den enskilda människan kan agera på rätt sätt vid

olyckor, katastrofer m.m. Statens räddningsverk i samarbete med

frivilligorganisationerna bör ges i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram

för grundskola och gymnasium i syfte att stärka undervisningen för ökat

säkerhetsmedvetande (yrkande 8).

Utskottet

Enligt utskottets mening är det viktigt att ansvarsförhållanden mellan olika

instanser att vidta åtgärder mot svåra påfrestningar på samhället i fred är

klara. Utskottet ansåg i samband med behandlingen av propositionen om

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred våren 1997 att

befogenheter och skyldigheter i den s.k. ledningskedjan regering-länsstyrelse-

kommuner skulle klaras ut när det gäller förhållandena vid en svår påfrestning

på samhället i fred (prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5, rskr. 203) Utskottet

kan nu konstatera att regeringen tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift

att analysera och lämna förslag i fråga om bl.a. roller för de olika

myndigheterna i ledningskedjan. I likhet med regeringen anser utskottet också

att en effektiv tillämpning av mål- och resultatstyrning är ett viktigt medel

för att åstadkomma en tillräcklig beredskap mot svåra påfrestningar.

Med anledning av vad som anförs i motion Fö1 (mp) yrkande 4 om att

regeringens skrivelse (skr. 1997/98:4) Totalförsvar i förnyelse inte motsvarar

riksdagsbeslutets krav om en årlig redogörelse, vill utskottet erinra om

följande. Regeringen har efter riksdagsbeslutet i maj 1997 lämnat uppdrag till

myndigheter avseende underlag till regleringsbreven för år 1998. Uppdragen

avser att dels lämna förslag till kompletteringar av de bedömningar av läget

för beredskapen inför olika svåra påfrestningar, dels lämna förslag till

verksamhetsmål i regleringsbreven.

Utskottet är medvetet om att det är först i och med regleringsbreven som ett

mer genomarbetat underlag, inom ramen för den normala budgetprocessen, kan

inhämtas från berörda myndigheter när det gäller beredskapen mot svåra

påfrestningar. Utskottet har således förståelse för att det är först till

hösten 1998 som det är möjligt för regeringen att kunna lämna en första mer

fullständig redovisning till riksdagen. Enligt utskottets mening kommer därmed

yrkandet i motionen att bli tillgodosett. Någon anledning att föregripa

regeringens arbete i detta avseende anser utskottet inte föreligga. Riksdagen

bör därför inte bifalla motion Fö1 (mp) yrkande 4.

Med anledning av vad som yrkas i motionerna Fö401 (s) om riskforskning och

Fö404 (kd) yrkandena 1 och 2 om olika åtgärder på riskanalysområdet vill

utskottet anföra följande. I propositionen (prop. 1996/97:11) Beredskapen mot

svåra påfrestningar på samhället i fred gör regeringen bl.a. den bedömningen

att det är angeläget att forskningsverksamhet som syftar till en ökad säkerhet

och ett bättre skydd inför fredstida hot och risker ökar och att resultatet av

sådan forskning nyttiggörs. Utskottet ställde sig bakom denna bedömning.

Utskottet har nu erfarit att regeringen den 19 juni 1997 uppdragit åt Statens

räddningsverk att i samråd med Överstyrelsen för civil beredskap och Boverket

samt andra berörda myndigheter utveckla ett ramprogram för forskning och

utveckling inom riskanalysområdet. Vidare har uppdragits åt Statens

räddningsverk att inrätta en delegation med experter från berörda centrala

myndigheter. Denna expertgrupp skall ha till uppgift att stödja länsstyrelserna

vid bedömningar av sådana frågor om säkerhetskrav i samhällsplaneringen som

fordrar mer omfattande tvärsektoriella analyser. Utskottet vill i sammanhanget

också erinra om att regeringen inrättat en särskild samverkansgrupp kring

forskning angående nya hot och risker. Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört

finner utskottet inte skäl att föreslå regeringen att vidta ytterligare

åtgärder på riskanalysområdet i enlighet med yrkandena i motionerna Fö401 (s)

och Fö404 (kd). Utskottet föreslår därför att riksdagen inte bifaller

motionerna Fö401 (s) och Fö404 (kd) yrkandena 1 och 2.

Med anledning av yrkande 8 i motion Fö404 (kd) om ett ökat

säkerhetsmedvetande har utskottet inhämtat att regeringen den 19 juni 1997

uppdragit åt Statens räddningsverk att i samverkan med Styrelsen för

psykologiskt försvar och övriga berörda myndigheter och organisationer verka

för att förbättra den enskilda människans förmåga att agera på rätt sätt vid

olyckor, katastrofer och störningar i viktiga infrastruktursystem. Enligt

utskottets mening torde regeringens initiativ i denna fråga ligga väl i linje

med mo-

tionsyrkandet. Utskottet föreslår därför att riksdagen inte bifaller motion

Fö404 (kd) yrkande 8.

Det civila försvaret

Uppföljning, utvärdering och resultatbedömning m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 8-9) anfört om

uppföljning, utvärdering och funktionsutvärdering och i budgetpropositionen

(s. 44) anfört om resultatbedömning och slutsatser avseende det civila

försvarets funktioner.

Regeringen

I samband med totalförsvarsbeslutet hösten 1996 (prop. 1996/97:4, bet.

1996/97:FöU1, rskr. 109) framhöll regeringen att arbetet med att ta fram en

årlig rapport för det civila försvaret borde fortsätta. Mot denna bakgrund

angav regeringen i 1997 års regleringsbrev till funktionsansvariga myndigheter

inom det civila försvaret att funktionsgemensamma resultatmått m.m. skall

utarbetas. Syftet är bl.a. att förbättra möjligheterna till bedömning av de

olika funktionernas samlade beredskap. Regeringen angav vidare att

Överstyrelsen för civil beredskap utifrån de ansvariga myndigheternas

funktionsredovisningar skall redovisa en årsbok över det civila försvarets

förmåga för budgetåret 1997.

Regeringen framhåller också bl.a. att de av riksdagen fastställda femåriga

funktionsmålen för funktionerna inom det civila försvaret inte kan nås under

det första året i försvarsbeslutsperioden. De årliga verksamhetsmål som

regeringen anger i regleringsbrev utgår från funktionsmålen. Resultatet av

myndigheternas arbete mot angivna verksamhetsmål skall därmed successivt under

femårsperioden sammantaget leda fram till de önskade funktions- och

effektmålen. Regeringen hänvisar också till den arbetsgrupp som tillsatts, vars

uppgift är att vidareutveckla styrningen av det civila försvaret, så att

myndigheternas återrapportering ger en ökad information om utvecklingen av det

önskade funktions- och effektmålen.

Regeringen anför också beträffande funktionsutvärdering för det civila

försvaret att regeringen i 1995 års budgetproposition uttalade att det fanns

skäl att pröva en modell med årliga genomgripande utvärderingar av en eller två

funktioner. Överstyrelsen för civil beredskap angavs vara den myndighet som

skulle svara för dessa utvärderingar. Överstyrelsen har på uppdrag av

regeringen bl.a. påbörjat en utvärdering av funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Funktionsgenomgångar är enligt regeringens mening ett

värdefullt komplement till myndigheternas årsredovisningar. Regeringen kommer

därför att under budgetåret 1998 uppdra åt Överstyrelsen att utvärdera

ytterligare en eller två funktioner.

Det civila försvarets resultat redovisas av myndigheterna i kategorierna god,

godtagbar, ej godtagbar och kritisk. Med detta avses respektive funktions

förmåga att lösa sina uppgifter. En sammanfattande beskrivning av det civila

försvarets förmåga är enligt regeringen förenad med stora osäkerheter.

Gränssättande för hela det civila försvarets uthållighet är främst förmågan

inom elförsörjning, telekommunikationer och informationsförsörjning.

När det gäller beredskapsläget för det civila försvaret bedömer regeringen i

stort att detta är godtagbart. Utifrån de mål som anges i totalförsvarsbeslutet

hösten 1996 samt de förslag till medelsfördelning som Överstyrelsen för civil

beredskap redovisar anser funktionsansvariga myndigheter att de olika

funktionernas beredskap ytterligare kommer att förbättras under budgetåret

1998.

Utskottet

Inledningsvis vill utskottet uttrycka sin förståelse för att de av riksdagen

fastställda femåriga funktionsmålen för funktionerna inom det civila försvaret

inte kan nås under det första året i försvarsbeslutsperioden. Däremot utgår

utskottet från att resultatet av myndigheternas arbete mot angivna

verksamhetsmål successivt under femårsperioden sammantaget kommer att leda fram

till de önskade funktions- och effektmålen.

I fråga om principerna för styrning av det civila försvaret har utskottet

pekat på behovet av uppföljning och att det i detta sammanhang är särskilt

viktigt att de funktionsvisa målen utformas på ett sådant sätt att resultatet

av verksamheten kan följas upp och återredovisas till riksdagen (bet.

1994/95:FöU4). Utskottet har också senast i betänkandet om styrning och

uppföljning av totalförsvaret (bet. 1996/97:FöU4) framhållit behovet av att

målen och resultaten av verksamheten inom totalförsvaret formuleras på ett

sådant sätt, t.ex. i budgetpropositioner, att riksdagen ges förutsättningar att

utöva den i regeringsformen fastslagna finansmakten samt för att styra

verksamhetens inriktning och kontrollera resultatet och dess effekter.

Utskottets uppfattning i dessa frågor ligger fast.

Enligt regeringen är förmågan, främst inom infrastrukturområdena

elförsörjning, telekommunikationer och informationsförsörjning, gränssättande

för hela det civila försvarets uthållighet. Utskottet stöder helt det synsättet

och vill i sammanhanget återigen peka på tidigare uttalanden i denna fråga. Det

är samhällets grundstrukturs robusthet och flexibilitet i olika avseenden som

är avgörande för förmågan att klara extrema påfrestningar, varvid uthålligheten

inom områdena elförsörjning, telekommunikationer, informationsförsörjning och

ledningssystem är av särskilt vital betydelse. Uttalanden av detta slag har

utskottet gjort vid flera tillfällen, senast våren 1997 i betänkandet om

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (bet. 1996/97:FöU5). I

detta sammanhang pekade också utskottet på det angelägna i att åstadkomma en

utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet och betydelsen av att frågan om ett

mer samlat och samordnat ansvar för IT-säkerhetsfrågorna löses på ett

tillfredsställande sätt.

Utskottet kan härvid med tillfredsställelse notera att regeringen i september

1997 uppdragit åt Statskontoret att, med utgångspunkt i vad bl.a. utskottet

uttalat, ta fram en sammanhållen strategi som preciserar statens ansvar och

anger hur säkerhetsarbetet kan inordnas i det nationella handlingsprogrammet

för IT. Likaså kan utskottet notera att regeringen i augusti 1997 tillsatt en

arbetsgrupp för utredning om den s.k. ledningskedjan m.m. Arbetsgruppen skall

bl.a. utreda de frågor om skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar

på samhället i fred för den s.k. ledningskedjan: regering-civilbefälhavare (vid

höjd beredskap)-länsstyrelser-landsting-kommuner som behandlades i utskottets

betänkande 1996/97:FöU5.

Utskottet bedömer att den modell med genomgripande funktionsutvärderingar som

regeringen nu börjat tillämpa är ett bra instrument för att avläsa förmågan

inom det civila försvarets olika funktioner. Överstyrelsen för civil beredskap,

som angavs vara den myndighet som skulle svara för dessa utvärderingar,

genomför nu på uppdrag av regeringen en utvärdering av funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Mot bakgrund av utskottets uttalanden

angående betydelsen av uthålligheten inom de viktigaste infrastrukturområdena

för det civila försvarets förmåga skulle utskottet för sin del vilja peka på

värdet av funktionsutvärderingar för de infrastrukturområden som utskottet ovan

tillskrivit vara av särskilt vital betydelse för förmågan inom det civila

försvaret.

Som framgått ovan har regeringen nu påbörjat ett utredningsarbete vad avser

IT-säkerhetsfrågorna. Inom detta område kommer också IT-kommissionen (SB

1995:01) att lägga fram sin slutrapport i maj 1998. Utskottet har erfarit att

regeringen i en skrivelse hösten 1998 avser att återkomma till riksdagen med

bl.a. en redovisning av dessa utredningar. Utskottet finner därför inte

anledning att nu föreslå en funktionsutvärdering inom detta område. Däremot

anser utskottet att det finns anledning att föreslå utvärderingar av

funktionerna Civil ledning och Telekommunikationer samt av delfunktionen

Elförsörjning. Även om det pågår ett utredningsarbete vad avser den s.k.

ledningskedjan i det civila försvaret bedömer utskottet att en utvärdering av

funktionen Civil ledning kan utgöra ett värdefullt underlag och komplement för

detta utredningsarbete.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att regeringen vid sin bedömning av

beredskapsläget 31 december 1996 i propositionen (prop. 1996/97:4) Totalförsvar

i förnyelse och i årets budgetproposition (1997/98:1 utg. omr. 6) för

funktionerna Civil ledning och Telekommunikationer samt delfunktionen

Elförsörjning konstaterar att det ur sårbarhetssynpunkt finns brister inom

dessa funktioner. Utskottet är medvetet om att det genomfördes en utvärdering

av funktionen Telekommunikationer under budgetåret 1995/96.

Förutom vad utskottet framhållit ovan har utskottet inget att erinra mot

regeringens redovisning om uppföljning, utvärdering, funktionsutvärdering,

resultatbedömning och slutsatser avseende det civila försvaret.

Förändrad finansieringsform för investeringar i beredskapstillgångar

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 44-45) anfört

om förändrad finansieringsform för investeringar i beredskapstillgångar.

Regeringen

Syftet med en övergång till lånefinansiering av beredskapstillgångar är att på

ett tydligt sätt kunna redovisa de totala kostnaderna för

beredskapsverksamheten. Genom att myndigheterna belastas med de faktiska

kostnaderna skapas incitament för myndigheterna att genom sitt handlande även

minimera kostnaderna för staten. Vid en övergång till lånefinansiering kommer

myndigheten att anslagsbelasta amorteringar och ränteutgifter i stället för att

hela utgiften för beredskapsinvesteringar belastar myndighetens anslag vid

anskaffningstillfället. Utöver att kapitalkostnaderna för myndigheternas

beredskapstillgångar synliggörs, medför en övergång till lånefinansiering en

positiv engångseffekt på statsbudgeten. Myndigheten tar upp ett lån eller

utnyttjar en kredit i Riksgäldskontoret till samma belopp som det bokförda

värdet av beredskapstillgångarna. Beloppet används till att återbetala

statskapitalet, dvs. beloppet inlevereras på inkomsttitel.

Riksrevisionsverket har utarbetat en modell för lånefinansiering av

beredskapsinvesteringar, med en indelning av beredskapstillgångar i två

kategorier. Den ena kategorin avser beredskapsvaror som finansieras med kredit

i Riksgäldskontoret och den andra kategorin beredskapsinventarier som

finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Varor som finansieras via kredit skall

vara amorteringsfria eftersom det inte görs några avskrivningar på dessa varor.

För inventarier skall avskrivningsplaner och därmed amorteringstider

fastställas. Endast räntekostnader belastar således anskaffningen av

beredskapsvaror, medan både ränte- och amorteringskostnader belastar

anskaffningen av beredskapsinventarier.

De myndigheter som berörs av en övergång till lånefinansiering är

Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Överstyrelsen för civil

beredskap fr.o.m. budgetåret 1998 skall finansiera investeringar i bered-

skapstillgångar med lån eller kredit i Riksgäldskontoret. Statens räddningsverk

och Socialstyrelsen skall under budgetåret 1998 genomföra förberedelser så att

en övergång till lånefinansiering kan ske fr.o.m. budgetåret 1999.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om en förändrad

finansieringsform för investeringar i beredskapstillgångar. Utskottet föreslår

således att riksdagen bifaller regeringens förslag till en successiv övergång

till lånefinansiering av investeringar i beredskapstillgångar inom det civila

försvaret.

Civil ledning

Utskottet behandlar här vad regeringen i skrivelsen (s. 35-37) anfört om

länsstyrelserna och i budgetpropositionen (s. 45-47) anfört om

investeringsplan, beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Civil

ledning. Utskottet behandlar även motionerna Fö209 (m) yrkande 5, Fö220 (kd)

yrkande 15, Fö225 (m) yrkande 9, Fö228 (fp) yrkande 3 i denna del och Fö403 (s)

yrkande 1.

Regeringen

Regeringen lämnar i skrivelsen följande redogörelse i sammandrag om

länsstyrelserna.

I totalförsvarsbeslutet hösten 1996 framhöll regeringen i propositionen

(prop. 1996/97:4) Totalförsvar i förnyelse att utvecklingen inom

länsstyrelserna vad gäller områdena civilt försvar och räddningstjänst noga

kommer att följas. Anledningen var att besparingarna på länsstyrelsernas område

även berört nämnda områden. En ambitionssänkning inom det civila försvarets

område hos en länsstyrelse riskerar att snabbt få ett negativt genomslag hos

kommunerna i länet.

Av årsredovisningarna från Överstyrelsen för civil beredskap och

länsstyrelserna för budgetåret 1995/96 framgår att länsstyrelserna inom

sakområdena civilt försvar och räddningstjänst i huvudsak har lyckats uppfylla

de krav som regeringen ställt. Personalnedskärningarna har emellertid medfört

att en del länsstyrelser haft svårigheter att upprätthålla kompetens inom alla

de områden som den kommunala beredskapen omfattar. Flertalet kommuner redovisar

en bemannad krigsorganisation men enligt länsstyrelserna förekommer påfallande

ofta att kommunernas krigsorganisationer övats i en mycket begränsad omfattning

sedan den nya lagens ikraftträdande. Flertalet länsstyrelser redovisar dock att

övningsverksamheten kommer att återupptas under 1997-1998. Regeringen har i

regleringsbrev för år 1997 gett Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att

senast den 1 mars 1998 redovisa en analys av hur lagen om civilt försvar

genomförts i kommunerna.

Överstyrelsen har i en delrapport i ämnet framhållit att sakområdet civilt

försvar och räddningstjänst genomgående har fått starkt minskade resurser under

senare år och att trenden för år 1998 när det gäller vissa länsstyrelser

innebär fortsatta neddragningar av de personella resurserna. Enligt

Överstyrelsen riskerar enskilda länsstyrelser att inte kunna uppfylla de

minimikrav som ställs. Det gäller bl.a. tillgång på en s.k. operativ kärna för

ledning samt när det gäller anpassningsfrågorna. Överstyrelsen avser att

tillsammans med länsstyrelserna och Civilbefälhavarna bl.a. ytterligare

utveckla kunskaperna om vissa uppgifter som vid en viss tidpunkt skall lösas

och utveckla arbetet med att ta fram centrala myndigheters krav på

länsstyrelser.

Regeringen redovisar också att regeringen - med anledning av

försvarsutskottets uttalande om den s.k. civila ledningskedjan i betänkandet

(bet. 1996/97:5) Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred -

tillsatt en särskild arbetsgrupp i augusti 1997. Arbetsgruppen har till uppgift

att analysera och lämna förslag i fråga om bl.a. roller för olika myndigheter i

ledningskedjan.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1997 givit Statens räddningsverk i

uppdrag att senast den 1 mars 1998 redovisa utförd tillsynsverksamhet vid

länsstyrelserna bl.a. vad avser deras uppgifter enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102). Statens räddningsverk har i en delrapport i ämnet framhållit att

fem av sex länsstyrelser bedöms ha en organisation och ha prioriterat resurser

på ett sådant att de uppgifter som enligt räddningstjänstlagen åligger

länsstyrelserna kan lösas.

Regeringens bedömning i fråga om länsstyrelserna är - mot bakgrund av

årsredovisningarna samt av Överstyrelsen för civil beredskap och Statens

räddningsverk lämnade delredovisningar - att länsstyrelserna i huvudsak

bedrivit verksamhet i enlighet med de av regeringen uppställda målen på området

civilt försvar och räddningstjänst. Regeringen avser att följa utvecklingen och

att rapportera denna till riksdagen. Om en länsstyrelse inte klarar sina

uppgifter enligt räddningstjänstlagen eller enligt lagen om civilt försvar,

anser regeringen att åtgärder behöver vidtas. Myndigheternas slutrapporter

kommer härvid att utgöra ett viktigt underlag för regeringens

ställningstagande.

I budgetpropositionen anför regeringen beträffande funktionen Civil ledning

att personalen vid civila myndigheter under höjd beredskap skall kunna stanna

kvar vid och till huvuddel leda verksamheten från fredsarbetsplatsen. Under det

gångna budgetåret har ledningsförmågan stärkts genom åtgärder vid vissa

länsstyrelser. Emellertid har det inte skett i tillräcklig omfattning varför

funktionens tekniska ledningsförmåga på fredsarbetsplats inte är godtagbar

avseende telesäkerhet, skydd och uthållighet. Personellt är ledningsförmågan

godtagbar. De materiella bristerna avseende reservkraft, telekommunikationer,

skydd etc. gör att funktionens ledningsförmåga totalt sett inte är godtagbar.

Utvecklingen inom funktionen har varit sådan att funktionens samlade förmåga

successivt förbättrats, men i sin helhet har dock inte det övergripande

funktionsmålet enligt försvarsbeslutet år 1992 uppnåtts. Civilbefälhavarna har

i stort sett uppnått de av regeringen uppställda målen. I regleringsbrev för år

1997 fick civilbefälhavarna i uppdrag att gemensamt senast den 1 juni 1997 till

regeringen bl.a. redovisa vilka resurser som kan komma i fråga att utnyttjas

vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Den rapport som civilbefälhavarna

överlämnat i ämnet kommer att utgöra en del av det underlag för den i

skrivelsen omnämnda arbetsgrupp som skall analysera och lämna förslag avseende

rollerna för de olika myndigheterna i ledningskedjan.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner

inriktningen av investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt

avser funktionen Civil ledning för perioden 1998-2000. Planen är att göra

investeringar för perioden på totalt 185,5 miljoner kronor, varav 76,6 för

budgetåret 1998. Investeringarna fördelar sig med 40,0 miljoner kronor på

tekniskt ledningsstöd, med 9,6 miljoner kronor på signalskydd, med 7,0 miljoner

kronor på kommunalteknisk försörjning samt med 20,0 miljoner kronor på övriga

investeringar budgetåret 1998.

I budgetpropositionen föreslås också att riksdagen bemyndigar regeringen att

för funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt

kommunaltekniska anläggningar inom en bemyndiganderam om 166 miljoner kronor,

varav 56 miljoner kronor avser bemyndiganden för nya beställningar år 1998.

Till funktionen Civil ledning föreslår regeringen ett ramanslag på 473 145 000

kr för budgetåret 1998.

Motionerna

Kristdemokraterna tar i sin kommittémotion Fö220 (kd) upp frågan om

resurstilldelningen till länsstyrelserna och pekar på att det i skrivelsen

(skr. 1997/98:4) Totalförsvar i förnyelse bl.a. sägs att en del länsstyrelser

haft svårt att upprätthålla kompetens inom områden som berör den kommunala

beredskapen och att kommunernas krigsorganisationer övats i mycket begränsad

omfattning. Motionärerna menar att konsekvenserna blir att viktig

beredskapsplanering inte blir utförd och att samhällets förmåga att motstå

svåra påfrestningar allvarligt kan minska. För att kunna garantera att vårt

samhälle har tillräcklig förmåga att vidta nödvändiga beredskapsförberedelser

bör en översyn av finansieringsformerna göras för att säkerställa en regional

ledning av totalförsvaret (yrkande 15).

I fyra motioner tas frågan upp om civila beredskapsstyrkor. I kommittémotion

Fö209 (m) yrkande 5 framhålls att uppsättandet och grundutbildningen av de

civila beredskapsstyrkorna är ett allvarligt missbruk av totalförsvarsplikten.

De civilpliktiga som ryckte in i juli 1997 avses utbildas i socialtjänst och

stabs- och informationstjänst. Motionärerna anser att frivilligrekrytering

skulle vara en överlägsen metod att täcka detta personalbehov. I dagens

samhälle är det inte korttidsutbildade civilpliktiga som är avgörande för

hanteringen av fredstida kriser och katastrofer. Räddningstjänsten behöver i

första hand tekniskt avancerad materiel. Uppsättandet av civila

beredskapsstyrkor bör avbrytas redan under innevarande budgetår och resurserna

överföras till de delar av det civila respektive militära försvaret de hämtats

ifrån. I kommittémotion Fö225 (m) yrkas att 50 000 000 kr bör överföras från

anslaget B 1 Funktionen Civil ledning eftersom den breddutbildning av

civilpliktiga som påbörjades under år 1997 inte bör komma till stånd under

nästa budgetår. Dessa pengar bör i stället anvisas Försvarsmakten. Till

anslaget B 1 bör således totalt 423 145 000 kr anvisas (yrkande 9).

I partimotion Fö228 (fp) föreslås att till anslaget A 1 Försvarsmakten

överföres ytterligare sammanlagt 150 miljoner kronor från anslaget B 1

Funktionen Civil ledning och B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Anslaget B 1 föreslås minskas i avvaktan på att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag, i vilket vidare behov av och former för

civila beredskapsstyrkor redovisats (yrkande 3 i denna del).

I motion Fö403 (s) av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin hänvisas till

proposition (prop. 1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse, vari förordades en

samverkan mellan militär och civil verksamhet för att effektivare utnyttja den

från skattebetalarna erhållna resursen för landets totalförsvar. Motionärerna

anser att det på Gotland finns stort intresse för att bli ett försöksområde för

de intentioner som propositionen förutskickade. Det gotländska totalförsvaret

kan planera och starta utbildning av civil pliktpersonal och sätta upp en civil

beredskapsstyrka för att kunna bistå Gotland, i Östersjön och i internationella

insatsstyrkor (yrkande 1).

Utskottet

Med anledning av vad regeringen anför om länsstyrelserna i skrivelsen vill

utskottet erinra om följande.

I samband med försvarsbeslutet hösten 1996 ansåg utskottet att det fanns

anledning att befara att vissa grundläggande uppgifter i beredskapsplaneringen

som åligger länsstyrelserna inte kunde fullföljas på grund av kraftiga

besparingsåtgärder inom statsförvaltningen. Utskottet avsåg noga följa

utvecklingen på området och var inte främmande för att initiera en översyn av

finansieringsformerna om länsstyrelsernas viktiga uppgifter inom totalförsvaret

inte kan fullföljas (bet. 1996/97:FöU1, s. 171).

Utskottet noterar nu att regeringens överväganden i fråga om länsstyrelserna

är att dessa i huvudsak bedrivit verksamhet i enlighet med de av regeringen

uppställda målen på området civilt försvar och räddningstjänst. Regeringen

anser också att om en länsstyrelse inte klarar sina uppgifter enligt

räddningstjänstlagen eller lagen om civilt försvar så behöver åtgärder vidtas.

De slutrapporter som Överstyrelsen för civil beredskap och Statens

räddningsverk kommer att redovisa för regeringen i mars 1998 kommer därvid att

utgöra ett viktigt underlag för regeringens ställningstagande.

Utskottet finner inte anledning att i dag aktualisera frågan i motion Fö220

(kd) yrkande 15 om en översyn av finansieringsformerna för att säkerställa den

regionala ledningen i totalförsvaret. Utskottet anser att man bör avvakta den

slutliga avrapporteringen från Överstyrelsen för civil beredskap och Statens

räddningsverk när det gäller utvärderingen av länsstyrelsernas möjligheter att

inom respektive funktion fullfölja uppgifterna. Utskottet vill också i detta

sammanhang peka på den pågående utredningen om den s.k. ledningskedjan, där

länsstyrelserna också ingår som en viktig del. Slutrapporten från Överstyrelsen

och Räddningsverket skall lämnas senast den 1 mars 1998 och utredningen om den

s.k. ledningskedjan skall avlämna en rapport senast den 1 april 1998. Utskottet

utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder

om allvarliga brister i länsstyrelsernas förmåga att fullfölja sina uppgifter

inom beredskapsplaneringen uppdagas. Med anledning av vad utskottet nu anfört

bör motion Fö220 (kd) yrkande 15 inte bifallas av riksdagen.

I fyra motioner behandlas frågan om s.k. civila beredskapsstyrkor. Ordet

beredskapsstyrka skulle enligt utskottets bedömning kunna leda till

uppfattningen att det var frågan om särskilt organiserade och utrustade bered-

skapsenheter. Utskottet tillämpar i stället i det följande ordet

beredskaps-

man/män för begreppet civila beredskapsstyrkor. Med beredskapsman/män avses

även kvinna/kvinnor.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionerna Fö209 (m) yrkande

5 och Fö403 (s) om s.k. civila beredskapsstyrkor framhålla att utbildning av

beredskapsmän påbörjades den 29 juli 1997 och sker i enlighet med de planer som

fastlades vid försvarsbeslutets andra etapp hösten 1996 (prop. 1996/97:4, bet.

1996/97:FöU1, rskr. 109). Av regeringens skrivelse (skr. 1997/98:4)

Totalförsvar i förnyelse framgår att Överstyrelsen för civil beredskap under

våren 1997 i sina kontakter med kommunerna fått in beställningar på fler

totalförsvarspliktiga till beredskapsmän än det antal som man planerar att

utbilda under den inledande delen av försvarsbeslutsperioden. Om behov av

ytterligare utbildningsplatser bedöms föreligga utöver kapaciteten vid

räddningsskolorna och Almnäs har Överstyrelsen fått i uppdrag att, i samråd med

Försvarsmakten och Räddningsverket, utreda möjligheten att använda andra

utbildningsanläggningar inom totalförsvaret. Överstyrelsen har också fått i

uppdrag att i samråd med Räddningsverket utveckla tidigare redovisat förslag

att upprätta, vad regeringen kallar, regionala beredskapsstyrkor som en resurs

på länsnivå.

Vidare framgår av skrivelsen att frågor om antal totalförsvarspliktiga som

skall utbildas till beredskapsmän, var utbildning i så fall skall äga rum och

om eventuellt utökade uppgifter för dessa kommer att bli aktuella i anslutning

till den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1998.

Utskottet vill också erinra om den av regeringen nyligen tillsatta

utredningen med uppdrag att göra en översyn av totalförsvarspliktens

tillämpning och andra pliktfrågor m.m. Enligt sina direktiv (dir. 1997:106)

skall utredningen bl.a. överväga frågan om det bör införas en skyldighet att

tjänstgöra vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Någon sådan skyldighet

finns inte för närvarande. Utredningen skall härvid bl.a. bedöma om en sådan

skyldighet kan inrymmas inom ramen för totalförsvarsplikten.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört finns inte nu anledning att ompröva den

inriktning av utbildning av beredskapsmän som beslutades vid försvarsbeslutets

andra etapp hösten 1996. I vad mån en omprövning skall ske bör myndigheternas

samlade behov av totalförsvarspliktiga i anslutning till den säkerhetspolitiska

kontrollstationen år 1998 avvaktas. Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört bör

därför motionerna Fö209 (m) yrkande 5 och Fö403 (s) yrkande 1 inte bifallas av

riksdagen.

I motionerna Fö225 (m) yrkande 9 och Fö228 (fp) yrkande 3 (i denna del) tas

frågan upp om anslaget till funktionen Civil ledning. Utskottet vill erinra om

att förslag till utbildningsplatser för beredskapsmän utarbetas av

Överstyrelsen för civil beredskap och Statens räddningsverk. Det är

Räddningsverket som genomför utbildningen och det finansieras därmed över

anslaget B 3 funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Utskottet vill

också i sammanhanget erinra om att regeringen sammantaget bedömer att

utbildningen av beredskapsmän fått ett gott mottagande bland kommuner som i

sina krigsorganisationer visat sig behöva pliktpersonal. Utskottet har erfarit

att fram till sommaren 1997 hade sammanlagt ett 40-tal kommuner beställt

utbildning motsvarande 2 700 totalförsvarspliktiga på årsbasis, dvs. i en

omfattning som redan det första utbildningsåret närmar sig angiven målsättning

om ca 5 000 totalförsvarspliktiga vid försvarsbeslutsperiodens slut. Mot

bakgrund av vad som i motionerna anförs finner utskottet inte anledning att

ändra regeringens förslag om medelstilldelning till funktionen Civil ledning.

Utskottet föreslår således att riksdagen anvisar ett ramanslag på

473 145 000 kr till funktionen Civil ledning för budgetåret 1998. Motionerna

Fö225 (m) yrkande 9 och Fö228 (fp) yrkande 3 (i denna del) bör därför inte

bifallas av riksdagen.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag till

inriktning av investeringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt

avser funktionen Civil ledning för perioden 1998-2000. Vidare att riksdagen

bemyndigar regeringen att för funktionen Civil ledning beställa lednings- och

signalskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar inom en bemyndiganderam

om 166 miljoner kronor.

Försörjning med industrivaror

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 47-49) anfört

om beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Försörjning med

industrivaror.

Regeringen

Överstyrelsen för civil beredskap är funktionsansvarig myndighet.

Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det övergripande målet att

verksamheten i enlighet med förutsättningarna i försvarsbeslutet år 1992 skall

säkerställa att produktion kan bedrivas under period då krigsförband antar

anbefalld krigsduglighet har dock inte uppnåtts. Vissa brister finns inom

elektronik- och verkstadsområdena samt vissa delar av kemiområdet.

Den inriktning som angavs i totalförsvarspropositionen år 1996 innebar att

planeringsförutsättningarna för funktionen ändrades i relativt hög grad.

Omstruktureringen av beredskapslager avser s.k. icke strategiska varor. De nya

planeringsförutsättningarna innebär att Överstyrelsen kompenserar en minskning

av lagren med en ökad satsning på riskinformationssystem som syftar till att

tidigt få information om sådana förändringar på marknaden som påverkar

försörjningsberedskapen.

Utbetalningar avseende beredskapsavtal följer en sedan tidigare fastställd

utbetalningsplan. Överstyrelsen kommer därför att även för budgetåret 1997

redovisa utgående reservationer. Beloppet är emellertid intecknat i avtal med

industrin. Avtalen innebär åtaganden för industrin för vilka de får en viss

ersättning. Endast i undantagsfall avser utbetalningarna investeringar i

beredskapslager som Överstyrelsen äger men som är placerade hos företag. Genom

att Överstyrelsen påbörjat utförsäljning av beredskapslager och det därmed för

närvarande inte kommer att ske någon nyanskaffning redovisas inte någon

investeringsplan för funktionen Försvaret.

Regeringens slutsatser är att för Överstyrelsen medför omstruktureringen av

beredskapslagren att medel frigörs som kan användas i annan verksamhet, främst

analys- och planeringsarbete som genom den förändrade totalförsvars-

inriktningen har fått ökad aktualitet. Omstrukturering av lager medför

emellertid att anslagsnivån för beredskapsinvesteringar successivt minskar.

Behov av beredskapslager kommer dock även i fortsättningen att finnas, då

anskaffning av vissa strategiska varor inte går att skjuta upp till en anpass-

ningsperiod.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder inom en

bemyndiganderam om 130 miljoner kronor, varav 50 miljoner kronor avser

bemyndiganden för nya beställningar år 1998. Regeringen föreslår ett ramanslag

på 140 974 000 kr för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen nu föreslår om bemyndiganden

och anslag till funktionen Försörjning med industrivaror. Således föreslår

utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal om nya

beredskapsåtgärder inom en bemyndiganderam om 130 miljoner kronor samt anvisar

ett ramanslag på 140 974 000 kr till funktionen Försörjning med industrivaror

för budgetåret 1998.

Befolkningsskydd och räddningstjänst

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 49-50) anfört

om beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Utskottet behandlar även motionerna Fö213 (v) yrkandena 4 och

6 i denna del, Fö228 (fp) yrkandena 3 i denna del och 4, Fö404 (kd) yrkande 4

samt Fö717 (s).

Regeringen

Redovisningen av verksamhetens resultat visar att verksamhetsmålen i huvudsak

har uppnåtts. Vad gäller verksamhetsmålet Varning och information har dock

målet att kunna varna utomhus inte kunnat nås då en del kommuner tagit

varningsaggregat ur drift. Det är viktigt att tekniken snabbt kan anpassas så

att befolkningen i områden med farlig verksamhet eller i riskområden med högsta

eller hög prioritet enligt de regionala mål- och riskanalyserna skall kunna

varnas genom utomhusvarning.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av

Statens räddningsverks mål och medel. Utredaren har den 30 maj 1997 lämnat en

delrapport om ett eventuellt överförande av medel för skyddsrumsbyggande till

kommunerna. Utredaren anser inte att medel skall överföras så länge nuvarande

planerings- och finansieringssystem tillämpas. Utredningen kommer i enlighet

med sina direktiv att i det fortsatta arbetet närmare överväga frågor som rör

skyddsrum. I uppdraget ingår även att bl.a. utreda vilka av Räddningsverkets

verksamheter som bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila

försvaret.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst medge att ersättning lämnas för

beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. inom en bemyndiganderam om

1 285 miljoner kronor, varav 375 miljoner kronor avser bemyndiganden för nya

beställningar år 1998.

Regeringen anser att Statens räddningsverk genomfört verksamheten så att

givna mål för funktionen i stort sett har uppnåtts. De riktlinjer och mål för

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst som tidigare lagts fast i

totalförsvarspropositionen år 1996 skall även gälla under budgetåret 1998. Mot

bakgrund av detta föreslår regeringen att Statens räddningsverk för funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst samt fredsräddningstjänst tilldelas ett

ramanslag på 1 232 554 000 kr för budgetåret 1998. I anslaget beräknas även

medel för frivilliga försvarsorganisationers utbildningsverksamhet.

Motionerna

I Vänsterpartiets partimotion Fö213 (v) framhålls vad gäller funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst att skyddsrumsbyggandet måste minskas. Det

säkerhetspolitiska läget gör det möjligt med minskningar i För-

svarsmakten. Givetvis bör då även neddragningar ske på andra funktioner som

endast är tänkta för att komma till nytta vid ett väpnat angrepp mot vårt land.

Att bygga och underhålla ett stort antal skyddsrum runt om i landet är enligt

Vänsterpartiet inte klok hushållning med begränsade resurser. I motionen

föreslås att medel för skyddsrumsbyggandet minskas med 90 miljoner kronor

(yrkandena 4 och 6 i denna del).

I partimotion Fö228 (fp) föreslås att till anslaget A 1 Försvarsmakten

överföres ytterligare sammanlagt 150 miljoner kronor från anslaget B 1

Funktionen Civil ledning och B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Anslaget B 1 föreslås minskas i avvaktan på att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag, i vilket vidare behov av och former för

civila beredskapsstyrkor redovisats (yrkande 3 i denna del). I motionen

föreslås vidare att riksdagen begränsar regeringens bemyndiganden för

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med till sammanlagt 250

miljoner kronor, då produktionen av skyddsrum bör begränsas och inriktas mot

områden, där riskerna bedöms som störst (yrkande 4).

I kommittémotion Fö404 (kd) yrkande 4 framhålls att det i budgetpropositionen

anges att verksamhetsmålet Varning och information vad gäller att kunna varna

utomhus inte har nåtts då en del kommuner tagit varningsaggregat ur drift.

Enligt motionärerna är varning och information vid svåra olyckor och

påfrestningar i samhället mycket viktigt och därför bör det klargöras vilka

krav som måste ställas gällande utomhusvarning till befolkningen i områden med

farlig verksamhet eller i riskområden med hög prioritet.

I motion Fö717 (s) anför Torgny Danielsson och Marina Pettersson att Statens

räddningsverk enligt sina instruktioner skall bevaka riskutvecklingen inom

verksamhetsområdet och verka för att åtgärder vidtas för befolkningens skydd

och att förebygga olyckor. Utbildning i simning och vattensäkerhet kan anses

vara en självskyddsverksamhet, men ingår inte i dag som en självklar uppgift

för Räddningsverket. Motionärerna föreslår därför att Räddningsverkets

instruktioner utökas till att även omfatta självskyddsutbildning i

simning/vattensäkerhet.

Utskottet

Frågan om befolkningsskydd och räddningstjänst har vid riksdagens tre senaste

riksmöten varit föremål för utskottets utförliga behandling (bet. 1994/95:FöU4,

bet. 1995/96:FöU1, bet. 1996/97:FöU1). Under innevarande riksmöte behandlar nu

utskottet denna fråga för andra gången. Utskottet vill nu erinra om vad

utskottet helt nyligen bl.a. anförde i sitt yttrande till finansutskottet

(yttr. 1997/98:FöU:2y) Tilläggsbudget för 1997. Frågan gällde då en ökning med

50 miljoner kronor av ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst för budgetåret 1997.

I sitt yttrande framhöll utskottet att det är utskottets principiella

uppfattning att verksamheterna måste inriktas, styras och följas upp av

regeringen, och enligt dess uppdrag av myndigheterna, utgående från de

anslagsmedel som riksdagen anvisar. Utskottet anförde vidare att - enligt

utskottets bedömning - det nuvarande systemet för styrning, budgetering och

finansiering av skyddsrumsbyggandet inte har den precision som de nya

principerna och bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning ställer

krav på. Arbetet med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system måste

sålunda drivas vidare med stor skyndsamhet.

Enligt vad utskottet särskilt inhämtade vid sin beredning av tilläggsbudget

för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst för år 1997 kan inte medel

under innevarande budgetår omdisponeras och verksamheten omplaneras inom

anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst, så att ett

anslagsöverskridande undviks. Utskottet föreslog därför att riksdagen beviljar

den begärda höjningen av anslaget och att detta finansieras genom en

motsvarande minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten. Utskottet anförde

vidare att om riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet förordar avser

utskottet att vid sin behandling av budgeten för år 1998 föreslå att anslaget

A 1 Försvarsmakten tillförs 50 miljoner kronor som finansieras genom en

motsvarande minskning av anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Därmed blir finansieringen neutral mellan de bägge anslagen -

och berörda myndigheter - under de två budgetåren 1997 och 1998.

Utskottets ställningstagande härvidlag ligger fast. Således föreslår

utskottet att ramanslaget A 1 Försvarsmakten tillförs 50 miljoner kronor för

budgetåret 1998 - utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.

Ökningen finansieras med en motsvarande minskning på anslaget B 3

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Vad utskottet nu föreslagit anser

utskottet vara en ytterligare markering och tillräckligt tydlig signal för att

utskottets upprepade uttalanden i fråga om skyddsrumsbyggandet snarast leder

till verkställighet. En neddragning av anslaget i den omfattning som föreslås i

motionerna Fö213 (v) och Fö228 (fp) torde därför för dagen inte vara påkallad.

I fråga om beställningsbemyndiganden har utskottet erfarit att regeringens

förslag om en bemyndiganderam på 375 miljoner kronor för nya beställningar år

1998 avser 265 miljoner kronor skyddsrum och 110 miljoner ledningsplatser.

Denna ram är utformad med hänsyn till nu gällande planeringsförutsättningar för

funktionen samt en bedömning av nyproduktionen i bostadsbyggandet. Utskottet

vill också i sammanhanget ytterligare understryka det mycket angelägna behovet

av en fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet.

Därför är det angeläget att regeringen noggrant prövar behovet av att ställa

alla de nya beställningsbemyndigandena till Statens räddningsverks förfogande

under år 1998. Mot bakgrund av vad utskottet nu framhållit i denna fråga

bedömer utskottet att det inte finns skäl att minska beställningsbemyndigandet

för år 1998 med till sammanlagt 250 miljoner kronor, som föreslås i motion

Fö228 yrkande 4.

Utöver vad utskottet ovan anfört vill utskottet dessutom erinra om att den

utredning som regeringen tillsatt med uppdrag att göra en översyn av Statens

räddningsverk - mål och medel kommer i enlighet med sina direktiv att närmare

överväga frågor som rör skyddsrum. Uppdraget skall slutredovisas den 1 mars

1998. Utskottet finner för närvarande inte heller anledning att nu föregripa

resultatet av detta arbete. Utskottet bör därför föreslå riksdagen att

bemyndiga regeringen att för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

medge att ersättning lämnas för beställningar av skyddsrum och ledningsplatser

m.m. inom en bemyndiganderam om 1 285 miljoner kronor, varav 375 miljoner

kronor avser bemyndigande för nya beställningar år 1998. Utskottet föreslår

också att riksdagen anvisar ett ramanslag till funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst på 1 182 554 000 kr. Motionerna Fö213 (v) yrkandena 4 och 6 (i

denna del) samt Fö228 (fp) yrkande 3 (i denna del) och 4, bör därför inte

bifallas av riksdagen.

Beträffande frågan om utomhusvarning, som behandlas i motion Fö404 (kd) yrkande

4, har utskottet erfarit att fr.o.m. år 1998 kommer ett nytt manöversystem att

tas i bruk vad avser utomhusvarning. Möjligheterna att via radio och TV varna

och informera befolkningen har även förbättrats genom överenskommelser med

privata lokalradiostationer. Utskottet utgår ifrån att de åtgärder som nu

vidtagits på området sammantaget kommer att leda till att befolkningen i

områden med farlig verksamhet eller i riskområden med högsta eller hög

prioritet skall kunna varnas genom utomhusvarning. Motion Fö404 (kd) yrkande 4

bör därmed bli tillgodosett och behöver därför inte bifallas av riksdagen.

Beträffande utökade instruktioner för Räddningsverkets självskyddsverksamhet

till att även omfatta utbildning i simning och vattensäkerhet har utskottet

erfarit att Räddningsverket kommer att föreslå detta i sin handlingsplan som

redovisas till regeringen i november 1997. Utskottet vill också erinra om att

regeringen uppdragit åt Räddningsverket att i samverkan med Styrelsen för

psykologiskt försvar och övriga berörda myndigheter och organisationer verka

för att förbättra den enskilda människans förmåga att agera på rätt sätt vid

olyckor, katastrofer och störningar i viktiga infrastrukturssystem. Utskottet

anser att de åtgärder som vidtagits i denna fråga torde tillgodose vad som

yrkas i motion Fö717 (s). Motion Fö717 (s) bör därför avslås av riksdagen.

Psykologiskt försvar

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 51) anfört om

anslag till funktionen Psykologiskt försvar.

Regeringen

Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har under budgetåret 1995/96 i

stort uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Verksamheten

vid styrelsen är av sådan art att uppnådda effekter är svårmätbara. Detta

ställer högre krav på modeller och metoder att återrapportera verksamhet.

Utvecklingsarbetet pågår och regeringen följer detta.

I propositionen (prop. 1996/97:158) Radio och TV under höjd beredskap och vid

svåra påfrestningar på samhället i fred, föreslås att den fredstida strukturen

på radio- och TV-området skall bibehållas så långt möjligt under sådana

förhållanden. I detta sammanhang har Styrelsen föreslagits tilldelas vissa

utökade uppgifter.

Regeringens bedömning innebär sammantaget att nuvarande inriktning av

verksamheten bör gälla även för år 1998. För nya uppgifter i samband med

beredskapsplanläggning inom radio- och TV-området tilldelas Styrelsen för

psykologiskt försvar 2,2 miljoner kronor. Regeringen föreslår ett ramanslag

till funktionen Psykologiskt försvar på 18 002 000 kr för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet är medvetet om att verksamheten vid Styrelsen för psykologiskt

försvar är av sådan art att uppnådda effekter är svårmätbara. Detta kan

särskilt vara fallet beträffande det arbete som Referensgruppen civilt motstånd

utför. Styrelsen tillsatte denna referensgrupp för ca ett år sedan i syfte att

bl.a. stödja Styrelsens arbete med frågor som rör civilt motstånd. Utskottet

har nu erfarit att en kommande viktig uppgift för Styrelsen och Referensgruppen

är att ta fram förslag till allmänna råd i civilt motstånd. Råden skall ge

legitimitet och aktualitet för svenska förhållanden. Utskottet anser att ett

sådant arbete bör kunna utgöra ett första steg i uppföljningsarbetet inom detta

informationsområde och ett led i det utvecklingsarbete som i övrigt pågår inom

Regeringskansliet.

I övrigt har utskottet inget att anföra utan föreslår att riksdagen anvisar

ett ramanslag på 18 002 000 kr till funktionen Psykologiskt försvar för

budgetåret 1998.

Ordning och säkerhet

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 51-52) anfört

om anslag till funktionen Ordning och säkerhet.

Regeringen

Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut skall beredskapspolisens organisation

utökas och utbildningen av totalförsvarspliktiga till beredskapspoliser

förlängas. Under år 1997 planerar Rikspolisstyrelsen för hur den utvidgade

organisationen skall utbildas, rekryteras och utrustas. Vidare genomförs bl.a.

utbildning av chefer och uttagning av totalförsvarspliktiga som en förberedelse

för utbildning av beredskapspoliser under år 1998. Inriktningen skall vara att

1 000 totalförsvarspliktiga skall ha utbildats under budgetåret 1998.

Regeringen föreslår ett ramanslag på 31 889 000 kr till funktionen Ordning och

säkerhet för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om anslag till

funktionen Ordning och säkerhet. Således föreslår utskottet att riksdagen

anvisar ett ramanslag på 31 889 000 kr för budgetåret 1998.

Hälso- och sjukvård m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 52-53) anfört

om beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Regeringen

De riktlinjer och mål som tidigare lagts fast för funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. i totalförsvarsbeslutet år 1996 skall även gälla under år 1998.

Regeringen anser det viktigt att Socialstyrelsen prioriterar områden som har

brister inom delfunktionerna hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och

hälsoskydd samt smittskydd.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Hälso- och sjukvård m.m. medge beställningar och godkänna avtal såvitt avser

beredskapsåtgärder inom en bemyndiganderam om 30 miljoner kronor, varav 15

miljoner kronor avser bemyndiganden för nya beställningar år 1998. Regeringen

föreslår vidare ett ramanslag på 99 563 000 kr till funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om

beställningsbemyndiganden och anslag till funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

Således föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att för

funktionen Hälso- och sjukvård medge beställningar och godkänna avtal såvitt

avser beredskapsåtgärder inom en bemyndiganderam om 30 miljoner kronor samt

anvisar ett ramanslag på 99 563 000 kr för budgetåret 1998.

Telekommunikationer

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 53-54) anfört

om teleberedskapsavgift, investeringsplan för Post- och telestyrelsen,

beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Telekommunikationer m.m.

Regeringen

Enligt 1996 års totalförsvarsbeslut är funktionen Telekommunikationer en

prioriterad funktion. För telekommunikationerna krävs kontinuerliga åtgärder i

fredstid, i samband med utbyggnad av långsiktiga investeringar i

infrastrukturen. Det långsiktiga verksamhetsmålet har delvis uppnåtts genom att

delar av transportnätet fått ökat skydd och en ny bergsanläggning har tagits i

drift där viktig teleutrustning installerats. Telekommunikationernas sårbarhet

har under budgetåret 1995/96 minskats genom att bl.a. televäxlar flyttats till

bergrumsanläggningar.

Målet vad gäller att kunna prioritera samhällsviktiga abonnenter i det fasta

telenätet har inte kunnat uppnås under budgetåret 1995/96 eftersom en teknisk

lösning saknats. Post- och telestyrelsen skall återkomma till regeringen med en

redovisning av hur arbetet med abonnentprioriteringen utvecklas.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att tillse att

kompetens i krishanteringsfrågor avseende svåra påfrestningar på samhället i

fred som avser Post- och telestyrelsens ansvarsområde skall finnas på

myndigheten i enlighet med riksdagens beslut i maj 1997 (prop. 1996/97:11, bet.

FöU5, rskr. 203). Regeringen föreslår att ett beräknat avgiftsuttag för

teleberedskap fastställs till ett belopp om sammanlagt 100 000 000 kr för

budgetåret 1998. Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner inriktningen

av Post- och telestyrelsens investeringsplan, såvitt avser funktionen

Telekommunikationer m.m. för perioden 1998-2000. Planen är att göra

investeringar i berganläggningar och nätåtgärder på totalt 550 miljoner kronor

för perioden, varav 180 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för

funktionen Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar avseende

tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsändamål inom en

bemyndiganderam om 375 miljoner kronor, varav 175 miljoner kronor för

bemyndiganden för nya beställningar år 1998. Regeringen föreslår vidare ett

ramanslag på 199 500 000 kr till funktionen Telekommunikationer m.m. för

budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet noterar att sårbarheten för funktionen Telekommunikationer

visserligen minskat under budgetåret 1995/96, men att målet att kunna

prioritera samhällsviktiga abonnenter i det fasta telenätet inte har kunnat

uppnås under budgetåret 1995/96 eftersom en teknisk lösning saknats. Utskottet

vill här erinra om att på annan plats i detta betänkande har utskottet pekat på

betydelsen av uthålligheten inom bl.a. telekommunikationsområdet. Detta område

bedömer utskottet vara av särskilt vital betydelse för samhällets

funktionsförmåga vid extrema påfrestningar. Utskottet har därvid också pekat på

värdet av en funktionsutvärdering av funktionen Telekommunikationer.

Utskottet har i övrigt inget att anföra mot vad regeringen nu föreslagit om

avgiftsuttag, investeringsplan för Post- och telestyrelsen,

beställningsbemyndiganden eller ramanslag för funktionen Telekommunikationer

m.m. Således föreslår utskottet att regeringens förslag angående ett

avgiftsuttag för teleberedskap om sammanlagt 100 000 000 kr och

investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen

Telekommunikationer m.m. för perioden 1998-2000 bifalls av riksdagen. Likaså

föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal och

beställningar avseende tjänster, utrustningar och anläggningar för

beredskapsändamål inom en bemyndiganderam om 375 miljoner kronor samt anvisar

ett ramanslag på 199 500 000 kr till funktionen Telekommunikationer m.m. för

budgetåret 1998.

Postbefordran

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 54-55) anfört

om beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen Postbefordran.

Regeringen

Post- och telestyrelsen har under budgetåret 1995/96 upphandlat reservkraft

till postterminaler m.m. Vid ett större elkraftsbortfall är förmågan att

upprätthålla sortering och elektronisk postproduktion ej godtagbar på grund av

avsaknad av reservkraft. Reservkraften har upphandlats till vissa delar av

landet och installationer påbörjats. Reservkraft saknas dock fortfarande för

storstadsområdena. Upphandling av reservkraft för storstadsområdena påbörjas

under år 1998. Det långsiktiga verksamhetsmålet har således under budgetåret

1995/96 inte fullt ut uppnåtts.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Postbefordran godkänna avtal och beställningar avseende tjänster, utrustningar

och anläggningar för beredskapsändamål inom en bemyndiganderam om 27 miljoner

kronor, varav 5 miljoner kronor avser bemyndiganden för nya beställningar år

1998. Regeringen föreslår vidare ett ramanslag på 21 700 000 kr till funktionen

Postbefordran för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet noterar att vid ett större elkraftsbortfall är förmågan att

upprätthålla sortering och elektronisk postproduktion inte godtagbar på grund

av avsaknad av reservkraft. Utskottet noterar också att reservkraft fortfarande

saknas för storstadsområdena. Frågan om reservkraft till storstadsområden är

viktig och utskottet noterar nu att en upphandling av reservkraft för dessa

områden kommer att påbörjas under budgetåret 1998. Det är enligt utskottets

mening en angelägen åtgärd och ligger väl i linje med utskottets tidigare

uttalanden bl.a. om betydelsen av uthålligheten inom de viktigaste

infrastrukturområdena, varav uthålligheten inom bl.a. elförsörjningen är av

särskilt vital betydelse.

Utskottet har i övrigt inget att anföra mot regeringens förslag. Således

föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal och

beställningar avseende tjänster, utrustningar och anläggningar för bered-

skapsändamål inom en bemyndiganderam om 27 miljoner kronor samt att anvisa ett

ramanslag till funktionen Postbefordran på 21 700 000 kr för budgetåret 1998.

Transporter

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 55-56) anfört

om beställningsbemyndiganden och anslag för funktionern Transporter.

Regeringen

Regeringen anför bl.a. att förmågan att upprätthålla väghållningen vid väpnat

angrepp i ett förändrat omvärldsläge begränsas av bristen på reservbromateriel

samt kompetens att bygga reservbroar. Beträffande järnvägstransporter och

banhållning är bl.a. förmågan att utföra järnvägstransporter vid störda

förhållanden till stor del beroende av en fungerande elförsörjning och intakta

broar. När det gäller flygtransporter bedöms att markåtgärder vid

flygplatserna, dvs. anpassning av kapacitet gällande bansystem och

uppställningsyta, kommer att färdigställas under de närmaste åren. För

närvarande är förmågan att utföra sjötransporter i säkerhetspolitiska kriser

och i krig med enbart svenskflaggade fartyg allmänt sett bristfällig.

Kapacitetsmålen för landsvägstransporter har i stort sett uppnåtts.

Försvarsmaktens behov av trans-portresurser för tunga stridsfordon m.m. bedöms

dock inte kunna tillgodoses fullt ut.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Transporter medge beställningar av reservbromateriel inom en bemyndiganderam om

20 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser bemyndiganden för nya

beställningar år 1998. Regeringen förslår vidare ett ramanslag på 190 500 000

kr för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om

beställningsbemyndiganden och anslag till funktionen Transporter. Således

föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Transporter medge beställningar av reservbromateriel inom en bemyndiganderam om

20 miljoner kronor samt anvisar ett ramanslag på 190 500 000 kr för budgetåret

1998.

Energiförsörjning

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 56-58) anfört

om elberedskapsavgift, beställningsbemyndiganden och anslag för funktionen

Energiförsörjning.

Regeringen

Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Det kan dock konstateras brister i

förmågan att tillgodose totalförsvarets behov av elkraft. Bristerna

sammanhänger främst med svårigheterna att skydda anläggningar och system i

elförsörjningen mot utslagning och störningar till följd av angrepp.

Funktionen Energiförsörjning har från den 1 januari 1997 delats in i två

delfunktioner. NUTEK ansvarar för funktionen och delfunktionen Bränsle- och

drivmedelsförsörjning. Svenska kraftnät ansvarar för delfunktionen

Elförsörjning. Den 1 juli 1997 trädde elberedskapslagen (1997:288) i kraft.

Huvudprincipen är att elföretagen är skyldiga att mot ersättning vidta

beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av lagen. Ersättningen finansieras ge-

nom elberedskapsavgiften, som är en offentligrättsligt reglerad avgift.

Det är angeläget att upprätthålla en god beredskap inom energiförsörjningen.

Tyngdpunkten i beredskapsarbetet bör läggas på åtgärder som syftar till att

säkra en hög tillgänglighet i energiförsörjningen, särskilt elförsörjningen, i

störningssituationer och vid höjd beredskap. Regeringen bedömer att

elberedskapslagen och den nya beredskapsorganisationen inom elförsörjningen ger

förutsättningar för att komma till rätta med bristerna inom detta område.

Regeringen har nyligen gett Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att i

samråd med NUTEK och Svenska kraftnät ta fram riktlinjer för att samordna de

statliga åtgärderna för att anskaffa reservkraftsaggregat med be-

redskapsåtgärderna inom elförsörjningen. Uppdraget syftar till att öka

effektiviteten i beredskapsinsatserna.

Avvecklingsarbetet beträffande lageranläggningarna har nu nått så långt att

ställning bör tas i frågan om malpåseläggning. Inom Regeringskansliet bereds

för närvarande frågan om att behålla två eller tre anläggningar i

funktionsdugligt skick i första hand under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Merkostnaden för att behålla dessa anläggningar funktionsdugliga bedöms bli låg

under de närmaste åren och ryms inom anslagsramen.

Regeringen föreslår att ett beräknat avgiftsuttag för elberedskap fastställs

till ett belopp om sammanlagt 200 000 000 kr för budgetåret 1998. Regeringen

föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för funktionen

Energiförsörjning godkänna avtal och beställningar såvitt avser

beredskapsåtgärder inom en bemyndiganderam om 189 miljoner kronor, varav hela

ramen avser bemyndiganden för nya beställningar år 1998. Ramanslaget till

funktionen föreslår regeringen uppgå till 230 687 000 kr för budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet noterar att regeringen konstaterar brister i förmågan att tillgodose

totalförsvarets behov av elkraft. Enligt regeringen sammanhänger bristerna

främst med svårigheterna att skydda anläggningar och system i elförsörjningen

mot utslagning och störningar till följd av angrepp. Regeringen bedömer att

elberedskapslagen och den nya beredskapsorganisationen inom elförsörjningen ger

förutsättningar för att komma till rätta med bristerna inom detta område.

Utskottet vill här erinra om att på annan plats i detta betänkande har

utskottet pekat på betydelsen av uthålligheten inom bl.a. elförsörjningen.

Detta område bedömer utskottet vara av särskilt vital betydelse för samhällets

funktionsförmåga vid extrema påfrestningar. Utskottet har därvid också pekat på

värdet av en funktionsutvärdering för delfunktionen Elförsörjning. En sådan

funktionsutvärdering torde enligt utskottets mening vara av stort värde för att

kunna bedöma uthålligheten, inte bara för delfunktionen Elförsörjning utan för

hela det civila försvaret.

Utskottet har i övrigt inget att anföra mot vad regeringen nu föreslagit om

avgiftsuttag, beställningsbemyndiganden eller ramanslag för funktionen

Energiförsörjning. Således föreslår utskottet att regeringens förslag angående

ett avgiftsuttag för elberedskap om sammanlagt 200 000 000 kr bifalls av

riksdagen. Likaså att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal och

beställningar såvitt avser beredskapsåtgärder inom en bemyndiganderam om 189

miljoner kronor samt anvisar ett ramanslag på 230 687 000 kr till funktionen

Energiförsörjning för budgetåret 1998.

Kustbevakningen och nämnder m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen anfört i budgetpropositionen

avsnitt 6 Kustbevakningen och nämnder m.m. samt motionerna Fö221 (yrkande 7 i

denna del), Fö403 (s) yrkande 2, Fö601 (m), Fö602 (s), Fö603 (m), Fö604 (fp)

och Fö605 (s).

C 1 Kustbevakningen

Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet med sin instruktion och andra

särskilda föreskrifter utföra sjöövervakning och annan kontroll- och

tillsynsverksamhet samt miljöräddning till sjöss.

Regeringen

Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen producerat 248 000 fartygstimmar

vilket väl motsvarar myndighetens målsättning på 240 000 fartygs-timmar.

Antalet producerade flygtimmar är 3 859 och motsvarar i det närmaste

myndighetens målsättning på 3 900 flygtimmar. Vidare har Kustbevakningen under

budgetåret genomfört 46 bekämpningsoperationer inom miljöräddningstjänsten. Av

dessa genomfördes 11 andra halvåret 1995 och 35 år 1996.

Under budgetåret 1995/96 har Kustbevakningen genomfört ett besparingsprogram

på 28 miljoner kronor. Besparingsprogrammet har bl.a. inneburit att viss

personal sagts upp, vissa administrativa funktioner centraliserats,

hyreskontrakt omförhandlats samt att rekrytering till linjeorganisationen helt

ställts in under budgetåret 1995/96. Regeringen anser att Kustbevakningen

genomfört verksamheten så att givna mål i stort sett är uppfyllda.

För budgetåret 1997 fick Kustbevakningen en engångskompensation på 20

miljoner kronor på grund av utökade uppgifter med anledning av Sveriges

medlemskap i EU i avvaktan på att regeringen skulle ta ställning till de

närmare konsekvenserna av detta i budgetarbetet för budgetåret 1998.

Regeringen gav därför Kustbevakningen i uppdrag att se över EU-medlemskapets

konsekvenser för myndighetens verksamhetsområde. Kustbevakningen har lämnat en

redovisning till regeringen. Av den framgår tydligt att Kustbevakningen fått

utökade uppgifter med anledning av Sveriges medlemskap i EU. Regeringen har

noga analyserat och prövat det ökade resursbehov som Kustbevakningen påvisat i

EU-rapporten.

Regeringen anser att Kustbevakningens anslag bör höjas med 20 000 000 kr.

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av verksamheten skall gälla för

budgetåret 1998.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner inriktningen av

Kustbevakningens investeringsplan för perioden 1998-2001 samt att

Kustbevakningen tilldelas 426 827 000 kr för budgetåret 1998.

Motionerna

Miljöpartiet hälsar i sin partimotion Fö221 (yrkande 7 i denna del) med glädje

regeringens förslag om ytterligare 20 miljoner kronor till Kustbevakningen.

Miljöpartiet vill öka beredskapen i Östersjön för flyktingmottagning.

Beredskapen för bevakning av miljösituationen bör ytterligare stärkas. Därför

föreslår Miljöpartiet att Kustbevakningen anvisas ytterligare 15 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

I motion Fö403 (yrkande 2) av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s)

föreslås att Gotland får bli försöksområde för utökad samverkan mellan de

myndigheter - t.ex. Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Sjösäkerheten -

som har verksamhet på Östersjön. Det skulle kunna ge värdefulla erfarenheter.

I motion Fö601 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) samt motion Fö605 av

Monica Öhman m.fl. (s) föreslås att Kustbevakningens befogenheter utvidgas för

att kunna ingipa mot skotertrafiken vintertid. Man pekar på den alarmerande

ökningen av dödsolyckor där alkohol ofta varit med i bilden. Skoteråkandet

längs Norrlandskusten är intensiv på vintrarna.

I motion Fö602 av Sverre Palm och Sten Östlund (s) erinras om att det i

samband med Kustbevakningens bildande inte togs något samlat grepp om den

rättsliga regleringen av den nya myndighetens uppgifter eller tjänstemännens

befogenheter. Stora omvärldsförändringar har skett sedan myndigheten bildades.

Motionärerna anser att tiden nu är mogen för en mer samlad översyn av de regler

som styr Kustbevakningens lagövervakning och kontroll till sjöss.

Målet bör vara att - om möjligt - samla alla de befogenheter som gäller för

kustbevakningstjänstemännen i en enda lag.

I motion Fö603 av Bertil Persson (m) föreslås att Kustbevakningen snarast

inordnas i Försvarsmakten och att rationaliseringsvinsten kommer

skattebetalarna till godo.

I motion Fö604 av Sigge Godin (fp) erinras om att Kustbevakningen föreslagit

att den norra regionen i Härnösand skall inordnas i en ny region - Nordost -

med lokalisering till Stockholm. Motionären pekar på att den nuvarande Region

Nord har att samverka med ett stort antal myndigheter i Norrland. Motionären

anser att det är uppenbart att Kustbevakningen inte inser att flyttningen från

Härnösand till Stockholm inte leder till de avsedda effekterna vare sig när det

gäller besparing eller effektivitet. Därför bör Region Nord med lokalisering

till Härnösand behållas.

Utskotttet

I motionerna Fö601 (m), Fö602 (s) och Fö605 (s) tas frågan upp om att antingen

att se över - eller utvidga - Kustbevakningens polisiära befogenheter bl.a. för

att kunna ingripa mot onyktra skoterförare på Norrlandskustens isar.

Utskottet delar motionärernas önskan om att kunna ingripa effektivare mot

misstänkt trafik på Norrlandsisarna. Utskottet erinrar om att regeringen i

budgetpropositionen för 1997, med anledning av den s.k.

Sjöverksamhetskommitténs betänkande, redovisade sin syn på olika frågor som rör

statens maritima verksamhet. Regeringen framhöll därvid frågor om ytterligare

utökade polisiära befogenheter för Kustbevakningen, möjligheter för

Kustbevakningen att utfärda ordningsbot och att en översyn av författningarna

m.m. som reglerar Kustbevakningens befogenheter kommer att bli föremål för

fortsatt beredning. Utskottet räknar med att de förslag som motionärerna lämnat

blir prövade i det sammanhanget. Något särskilt uttalande från riksdagens sida

behövs inte nu.

I motion Fö403 (s) yrkande 2 föreslås att Gotland får bli försöksområde när det

gäller utökad samverkan mellan olika myndigheter som bedriver verksamhet på

Östersjön. Utskottet har inhämtat att regeringen gett Statens räddningsverk i

uppdrag att till den 1 mars 1998 göra en översyn av informationssystem för att

tillgodose den civila havsövervakningens behov av underrättelser om sjöläget.

Motionärernas förslag bör belysas i det sammanhanget varför utredningen från

Statens räddningsverk, och regeringens förslag med anledning av denna, bör

avvaktas innan riksdagen tar ställning.

I motion Fö603 (m) föreslås att Kustbevakningen inordnas i Försvarsmakten.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen i proposition

1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse redovisade följande uppfattning:

Den sedan länge i vårt land gällande grundsatsen att militärt tvång eller våld

inte skall brukas mot den egna befolkningen eller andra civila utgör en annan

självklar begränsning. Militär personal skall således inte ges uppgifter som

utanför det traditionella militära verksamhetsområdet rymmer våld eller tvång

mot enskilda. En annan sak är att resurser kan utnyttjas till stöd för andra

myndigheter som är lagligen berättigade att använda tvång eller våld.

Utskottet delade regeringens uppfattning (bet. 1995/96:FöU1 s. 25). Tolkningen

fick enligt utskottets mening dock inte göras så strikt att exempelvis

försvarets resurser - och i det sammanhanget militär personal - inte skulle

kunna ställas till civila myndigheters förfogande i deras myndighetsutövning.

Att som motionären föreslår inordna den civila Kustbevakningen i För-

svarsmakten står i strid med riksdagens uppfattning i frågan. Kustbevakningens

polisiära befogenheter har dessutom utvidgats under senare år. Enligt

utskottets mening framstår behovet av en civil gränsövervakning och förmågan

till myndighetsutövning på vårt sjöterritorium och i den ekonomiska zonen som

ökande, inte minst genom EU-medlemskapet och Schengen-avtalet samt för att

kunna ingripa mot bl.a. gränsöverskridande brottslighet. Att i det läget föra

in Kustbevakningen i Försvarsmakten vore ett steg i fel riktning. Därför bör

motionen avslås.

Beträffande förslaget i motion Fö604 (fp) att behålla Regionledning Nord

påminner utskottet om att riksdagen har delegerat beslutanderätten om

Kustbevakningens regionala organisation till regeringen. Därför bör riksdagen

inte uttala sig i frågan.

Miljöpartiet vill i Fö221 (yrkande 7 i denna del) att till Kustbevakningen

anvisas ytterligare 15 miljoner kronor. Utskottet konstaterar att regeringen i

budgetpropositionen föreslår att det tillfälliga tillskottet om 20 miljoner

kronor innevarande år permanentas fr.o.m. år 1998. Eventuella ytterligare

resurstillskott bör därför prövas i kommande budgetarbete. Utskottet förordar

sålunda att riksdagen godkänner regeringens förslag att till ramanslaget

Kustbevakningen anvisas 426 827 000 kr samt att regeringens förslag till

inriktning av Kustbevakningens investeringsplan godkänns.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan bör motionerna Fö221 (mp parti)

yrkande 7 (i denna del), Fö403 (s) yrkande 2, Fö601 (m), Fö602 (s), Fö603 (m),

Fö604 (fp) och Fö605 (s) inte bifallas av riksdagen.

C 2 Nämnder

Regeringen

Under anslaget Nämnder m.m. föreslås att utgifter finansieras för Vissa mindre

nämnder, Överklagandenämnden för totalförsvaret, Totalförsvarets chefsnämnd,

Bidrag till Svenska Röda korset och till Centralförbundet Folk och Försvar.

Regeringen föreslår ett ramanslag om 11 898 000 kr.

Vissa mindre nämnder

Vissa mindre nämnder avser Riksvärderingsnämnden, de lokala

värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets

verksamhets-område, Försvarsmaktens flygförarnämnd, Försvarets

underrättelsenämnd. Regeringen beräknar utgifterna till 721 000 kr.

Överklagandenämnden för totalförsvaret

Överklagandenämnden har till uppgift att särskilt pröva överklagande av beslut

som rör totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret.

Antalet inkommande ärenden varierar bl.a. med förändringarna i

utbildningsverksamheten. Överklagandenämnden bedömer att de beslutade

reduceringarna av krigsorganisationen kommer att innebära att antalet

pliktärenden minskar i jämförelse med tidigare budgetår samt att antalet

anställningsärenden kommer att öka något som ett resultat av 1996 års för-

svarsbeslut.

Regeringen beräknar medlen för Överklagandenämnden för totalförsvaret till 6

027 000 kr för budgetåret 1998.

Totalförsvarets chefsnämnd

Totalförsvarets chefsnämnd har till uppgift att verka för samordning av viktiga

centrala myndigheters verksamhet inom totalförsvaret i fred.

Regeringen anser att Totalförsvarets chefsnämnd genomfört verksamheten så att

målen är uppfyllda. Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av verksamheten

skall gälla för år 1998. Mot bakgrund av detta beräknar regeringen utgifterna

för Totalförsvarets chefsnämnd till 871 000 kr för budgetåret 1998.

Bidrag till Svenska Röda korset

Svenska Röda korset får bidrag av staten för att organisera en nationell

upplysningsbyrå som ersätter den tidigare myndigheten Delegationen för

planläggning av efterforskningsbyrån (EKC-delegationen).

EKC-delegationens redovisning av verksamhetens resultat visar att

verksamheten har bedrivits på en mycket låg nivå vilket lett till att en stor

del av tilldelade medel inte utnyttjats. Detta beror på att den dåvarande

Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet genomgick en

större omorganisation med avveckling av dåvarande verksamhetsstruktur och med

förberedelse inför att verksamheten, från den 1 januari 1997, skulle komma att

handhas av Svenska Röda korset enligt avtal med staten. Regeringen bedömer att

resultatet mot denna bakgrund är rimligt.

Regeringen beräknar bidrag för Svenska Röda korset med 515 000 kr för

verksamhet enligt avtal med staten år 1998.

Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar

Bidraget till Centralförbundet Folk och Försvar har tidigare utgjort en

anslagspost under anslaget för funktionen Psykologiskt försvar.

Av Centralförbundets Folk och Försvar årsberättelse framgår att en omfattande

verksamhet bedrivits med bl.a. informationskonferenser, kurser, stu-

dieresor och studiebesök om säkerhetspolitiken och totalförsvarsrelaterade

frågor. Under det förlängda verksamhetsåret 1995/96 har 69 arrangemang

genomförts med sammanlagt ca 3 730 deltagare.

Regeringen beräknar ett bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar med 3

765 000 kr för år 1998.

Utskotttet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan och till

Nämnder m.m. anvisar ett ramanslag om 11 898 000 kr.

C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor

Regeringen

Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års

kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29,

rskr. 1985/86:345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor. Regeringen har uppdragit åt Statens geotekniska institut att ta

fram ett fördjupat underlag om behovet och konsekvenserna av en utökad roll för

myndigheten när det gäller ras- och skredfrågor. Institutet skall också, i

samråd med Räddningsverket, analysera behovet av nationella skredriskkartor för

bebyggda och planlagda områden.

Regeringen beräknar medlen för anslaget till 25 000 000 kr för budgetåret

1998.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan att till

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

natur-

olyckor m.m. anvisas ett ramanslag om 25 000 000 kr.

C 4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Regeringen

Under anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk, utbetalas vissa

ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsin-

satser, bekämpningsoperationer till sjöss och för utredning av allvarliga

olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är styrt av räddningstjänstlagen.

Regeringen beräknar medlen för anslaget till 20 000 000 kr budgetåret 1998.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan att till

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst anvisa ett ramanslag om

20 000 000 kr.

Stödverksamhet

Inom verksamhetsområdet finns myndigheter och verksamhet som har till

huvudsaklig uppgift att stödja Försvarsmakten. Verksamheten inom

verksamhetsområdet finansieras antingen genom anslag över statsbudgeten, ge-nom

avgifter eller genom en kombination av dessa båda finansieringsformer. I

verksamhetsområdet ingår myndigheterna Fortifikationsverket, Försvarets

materielverk, Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets

radioanstalt, Försvarets forskningsanstalt samt Flygtekniska försöksanstalten.

I verksamhetsområdet ingår även anslaget D 6 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen anfört i budgetpropositionen

i kapitel 7 Stödverksamhet samt motionerna Fö221 (mp parti) yrkandena 2 och 3,

samt Ub807 yrkandena 52, 53, 64 och 65 (mp parti).

Fortifikationsverket

Fortifikationsverket är en avgiftsfinansierad central förvaltningsmyndighet med

huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.

försvarsfastigheter. Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar. Det

övergripande målet för Fortifikationsverket är att fastigheterna skall

förvaltas så att

- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås,

- ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas till

konkurrenskraftiga villkor,

- fastigheternas värden långsiktigt tas till vara.

Regeringen

Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret 1995/96 uppgick till

2 939 871 000 kr. Statskapitalet uppgick till 11 143 278 000 kr. Avkast-

ningsränta om 8 % på detta kapital har inbetalats till statsverket.

Fortifikationsverket har fram till budgetåret 1995/96 ägnat ett omfattande

arbete åt att utveckla den egna organisationen när det gäller bl.a.

ansvarsfördelning med anledning av den genomförda organisationsförändringen,

verksamhets-, kompetens- och organisationsutveckling i övrigt, IT-strategi och

verkets resultatredovisning.

De uppställda målen i dessa avseenden har i huvudsak nåtts. Omfattningen av

anskaffningsverksamheten under budgetåret har minskat i förhållande till

budgetåret 1994/95 och andelen ombyggnad har ökat på bekostnad av andelen

nyanskaffning. Fortifikationsverket har prioriterat avyttringsverksamheten

bl.a. genom att inrätta en avyttringsenhet och genom kompetensutveckling av

personalen. Avyttringar som följer av 1992 års försvarsbeslut har i stort sett

slutförts.

Regeringen bedömer med utgångspunkt från Fortifikationsverkets årsredovisning

och information som har inhämtats på annat sätt att verksamheten under

budgetåret 1995/96 har genomförts med gott resultat.

Fortifikationsverket skall inom ramen för de övergripande målen anpassa sin

verksamhet till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden.

Ambitionen när det gäller miljöarbetet skall i tillämpliga delar motsvara den

som gäller för andra stora fastighetsförvaltare.

Regeringen föreslår (hemställan 47) att riksdagen bemyndigar regeringen att för

budgetåret 1998 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt

belopp av 4 miljarder kronor.

Regeringen föreslår (hemställan 48) vidare att riksdagen godkänner inriktningen

av Fortifikationsverkets investeringsplan för perioden 1998-2000.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan om ett

bemyndigande för regeringen att låta Fortifikationsverket uppta lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler

intill ett sammanlagt belopp av 4 miljarder kronor. Utskottet föreslår vidare

att riksdagen godkänner inriktningen av Fortifikationsverkets investeringsplan

för perioden 1998-2000.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad central förvaltningsmyndighet

med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter

på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens

verksamhet. Verksamheten leds av en styrelse med fullt ansvar. Myndigheten

biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering

samt materielsystemkunskap. Försvarets materielverk får inom sitt

verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt andra myndigheter än

Försvarsmakten. Det övergripande målet för Försvarets materielverk är att genom

en kostnadseffektiv och säker materielanskaffning bidra till att stärka den

samlade försvarsförmågan.

Regeringen

Försvarets materielverk har i årsredovisningen vidare redovisat hur många

leveranser som har skett under budgetåret. Av redovisningen framgår att 49 % av

antalet leveranser, motsvarande 77 % av värdet, har skett enligt vad som

planerats.

Kostnaderna uppgick till 29 073 miljoner kronor och intäkterna var 29 552

miljoner kronor. Resultatet var sålunda ett överskott på 479 miljoner kronor.

Riksrevisonsverket konstaterar att Materielverkets årsredovisning förbättrats

vad avser de finansiella delarna, medan resultatredovisningen däremot inte i

alla delar är tillfredsställande. Regeringen avser att noga följa det

utvecklingsarbete som pågår för att förbättra resultatredovisningen vid

Försvarets materielverk.

Försvarsmakten tillämpar anslagsförordningen (1992:670) fullt ut fr.o.m. den 1

januari 1997. Eftersom anslagsförordningen endast medger anslagsbe-lastning för

prestation som erhållits har Försvarets materielverk övergått till fakturering

vid slutförda prestationer, s.k. milstolpsfakturering, i stället för den

tidigare samlingsfaktureringen, som baserades på vid respektive tidpunkt

upparbetade kostnader. Detta har medfört ett ökat behov av rörelsekapital för

Materielverket.

Materielverket behöver en kredit för att finansiera uteliggande förskott till

industrin. Denna kredit bör uppgå till högst 18 miljarder kronor.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose

Försvarets materielverks behov av rörelsekapital uppgående till högst 34

miljarder kronor för budgetåret 1998 genom en kredit i Riksgäldskontoret.

Försvarets materielverk har stora uteliggande beställningar hos utländsk

försvarsindustri med åtföljande valutaberoende. För att finna möjliga lösningar

att minska valutarisken har regeringen gett Riksgäldskontoret i uppdrag att i

samarbete med Försvarets materielverk föreslå en modell för hantering av

valutaflöden och valutarisker, i första hand för Materielverket. Den första

etappen av uppdraget skall redovisas i december 1997.

Försvarets materielverk skall inom ramen för det övergripande målet anpassa

verksamheten till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden fram

till år 2001. Av särskild betydelse är att ytterligare förbättra

affärsmässigheten i upphandlingen samt att bistå Försvarsmakten i dess

planering för förmåga till anpassning. Försvarets materielverk skall öka sin

medverkan i det internationella materielsamarbetet.

Regeringen föreslår (hemställan 48) att riksdagen bemyndigar regeringen att

tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital, intill ett

sammanlagt belopp om högst 34 miljarder kronor för budgetåret 1998, genom en

kredit i Riksgäldskontoret. Krediten avser såväl finansieringen av fakturering

för slutförda prestationer, s.k. milstolpsfakturering, som finansiering av

utestående förskott och den interna verksamheten.

Regeringen föreslår (hemställan 50) vidare att riksdagen godkänner inriktningen

av Försvarets materielverks investeringsplan för perioden 1998-2000.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan att bemyndiga

regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital

intill ett sammanlagt belopp om högst 34 miljarder kronor för budgetåret 1998.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner inriktningen av Försvarets

materielverks investeringsplan för perioden 1998-2000.

D 1 Totalförsvarets pliktverk

Totalförsvarets pliktverks huvudsakliga uppgifter regleras i lagen (1994:1809)

om totalförsvarsplikt. Det övergripande målet för Totalförsvarets pliktverk är

att ge myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd

och service i frågor avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in

för värnplikt eller civilplikt. Stöd och service skall även lämnas till de

bemanningsansvariga i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och

redovisning av annan personal inom totalförsvaret. Totalförsvarets pliktverk

skall mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen om

totalförsvarsplikt.

Totalförsvarets pliktverk ansvarar för mönstring och inskrivning av

totalförsvarspliktiga och har under tiden den 1 juni 1995-den 31 december 1996

mönstrat 73 163 män och antagningsprövat 755 kvinnor. Totalförsvarets

pliktverks mål att mönstra och antagningspröva 79 965 totalförsvarspliktiga har

ej uppfyllts dels på grund av att personer som har kallats till mönstring har

uteblivit och inte kunnat nås genom efterspaning, dels på grund av att

mönstringstillfällen har senarelagts av sociala skäl. Totalförsvarets pliktverk

kallade 54 734 totalförsvarspliktiga till grundutbildning, varav 51 834 för

värnplikt och 2 900 för civilplikt. Under budgetåret påbörjade 52 271 sin

totalförsvarsplikt och 7 049 avbröt densamma.

Årsredovisningen visar att verksamheten har bedrivits med sådan inriktning

att uppsatta mål i allt väsentligt har uppnåtts.

Totalförsvarets pliktverk har lämnat underlag för fördjupad prövning för

budgetåren 1998-2001. Sammantaget innebär regeringens bedömning att

inriktningen av verksamheten för Totalförsvarets pliktverk i stora delar kan

bygga på den verksamhet som hittills bedrivits. Frågan om avgiftsfinansiering

av vissa tjänster hos Totalförsvarets pliktverk är föremål för överväganden

inom Regeringskansliet.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) att för Totalförsvarets pliktverk

anvisas 231 750 000 kr för budgetåret 1998.

Regeringen föreslår vidare (hemställan 51) att riksdagen godkänner inriktningen

av Totalförsvarets pliktverks investeringsplan för perioden 1998-2000.

Utskotttet

Utskottet föreslår riksdagen att den bifaller regeringens hemställan att till

ramanslaget Totalförsvarets pliktverk anvisa 231 750 000 kr samt godkänna

inriktningen av Totalförsvarets pliktverks investeringsplan för perioden

1998-2000.

D 2 Försvarshögskolan

Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997 genom en sammanslagning av

tidigare Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Det övergripande målet för

Försvarshögskolan är att genom utbildning och forskning stödja total-

försvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl militär som civil

personal.

Regeringen

Riksrevisionsverket har riktat invändningar mot f.d. Militärhögskolans

årsredovisning. Årets kapitalförändring är inte rättvisande beroende på

felaktig redovisning av intäkter i den avgiftsfinansierade verksamheten.

För år 1997 har regeringen beslutat att verksamheten vid Försvarshögskolan

skall indelas i verksamhetsgrenarna Högre chefsutbildning för totalförsvaret,

Militär chefs- och specialistutbildning, Civil chefs- och specialistutbildning

samt Forskning och utveckling. I 1997 års regleringsbrev angav också regeringen

att det är angeläget dels att den del av verksamheten som vänder sig till en

kvalificerad internationell deltagarkrets får en distinkt identitet, dels att

utrikespolitisk kompetens finns i verksamheten. Försvarshögskolan har i 1997

års regleringsbrev fått uppdraget att slutföra de delar av

organisationskommitténs för Försvarshögskolan (dir. 1996:75) uppgifter, som rör

dels forskningens styrning och finansiering, dels finansieringen av skolans

verksamhet. Regeringen bedömer att sammanslagningen av f.d. Försvarshögskolan

och f.d. Militärhögskolan redan har gett avsedda synergieffekter.

Försvarshögskolan bedöms kunna ge myndigheter och personal inom totalförsvaret

en god och erforderlig kompetensutveckling.

Försvarshögskolan har lämnat en särskild redovisning om informationskrigföring

och därvid begärt ett årligt belopp om 2,5 miljoner kronor för detta ändamål.

Grundforskningen bör enligt regeringen i likhet med vad som gäller för

högskolor och universitet finansieras via anslag. Medel har därför avsatts inom

anslaget med 18 miljoner kronor för denna uppgift. Härigenom styrs denna

verksamhet på likartat sätt som inom högskolesektorn samtidigt som

långsiktighet och stabilitet uppnås. Regeringen bedömer att den föreslagna

inriktningen av forskningen vid Försvarshögskolan i princip kan godtas.

Frågan om hur den framtida styrningen och finansieringen av övrig verksamhet -

inklusive den övriga forskningen - skall utformas kommer att bli föremål för

fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Regeringen avser, i enlighet med

totalförsvarsbeslutet år 1996, att se till att utbildning i säkerhetspolitik

och totalförsvar av personal i ledande befattningar inom totalförsvaret kan

genomföras på en hög ambitionsnivå.

Regeringen anser att informationskrigföring är ett ämnesområde som väl passar

in i Försvarshögskolans verksamhet. Regeringen har därför beräknat att 2,5

miljoner kronor omfördelas från anslaget A 1 Försvarsmakten till

Försvarshögskolan för ändamålet.

Regeringen föreslår (hemställan 52) att riksdagen godkänner inriktningen av

Försvarshögskolans investeringsplan för perioden 1998-2000.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) vidare att för Försvarshögskolan

anvisas 36 603 000 kr för år 1998.

Utskottet

I avvaktan på regeringens kommande förslag till hur övrig verksamhet och

forskning skall styras och finansieras, föreslår utskottet att riksdagen

bifaller regeringens hemställan att till ramanslaget Försvarshögskolan anvisa

36 603 000 kr samt godkänner inriktningen av Försvarshögskolans

investeringsplan för perioden 1998-2000.

D 3 Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att

bedriva signalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som re-

geringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Försvarets

radioanstalt skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för

att bedriva denna verksamhet.

Regeringen

En särskild resultatundersökning har gjorts genom informationsvärdering hos

kunderna. Regeringen bedömer att verksamhetsmålen för budgetåret 1995/96 har

uppnåtts. Regeringen bedömer att verksamheten kan fortsätta i enlighet med

inlämnat budgetförslag för år 1998. Försvarets underrättelsenämnd har

tillstyrkt radioanstaltens budgetunderlag.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) att för Försvarets radioanstalt

anvisas 428 667 000 kr budgetåret 1998.

Utskottet

Med hänsyn till verksamhetens särskilda natur bör någon ytterligare redogörelse

inte lämnas i riksdagstrycket. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens hemställan att till ramanslaget Försvarets radioanstalt anvisas 428

667 000 kr.

D 4 Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet med

uppgift att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till

stöd för nedrustning och internationell säkerhet.

Myndigheten skall också verka för att synergieffekter mellan civil och

militär forskning samt nationell och internationell forskning tillvaratas.

Försvarets forskningsanstalt skall i samverkan med uppdragsgivarna inom

totalförsvaret verka för att denna resurs nyttiggörs även för samhällssektorer

utanför totalförsvaret.

Det övergripande målet för Försvarets forskningsanstalt är att med beaktande

av krav på relevans och vetenskaplig kvalitet bedriva forskning och

utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet.

Regeringen

Försvarets forskningsanstalt anger i sin årsredovisning att ett betydande antal

för totalförsvaret viktiga forskningsresultat har nåtts samtidigt som en bred

kompetensutveckling skett, vilket skapar grund för framtida handlingsfrihet av

vikt inte minst för totalförsvarets anpassning.

De uppdrag som erhållits från kunderna har med några få undantag genomförts.

Resultatet av verksamheten under budgetåret 1995/96 har varit gott såväl

verksamhetsmässigt som ekonomiskt. De mål som regeringen har satt upp för

verksamheten under budgetåret 1995/96 har uppnåtts.

Försvarets forskningsanstalt bedriver på Försvarsdepartementets uppdrag ett

trettiotal forskningsprojekt inom verksamhetsgrenen Försvars- och

säkerhetspolitik. Studier genomförs avseende försvarets möjligheter till

anpassning, den breddade hotbilden, öststatsstudier, europeiska

säkerhetsstrukturer och internationella insatser. Studierna inom dessa områden

fortsätter och kommer bl.a. att utgöra underlag inför den säkerhetspolitiska

kontrollstationen år 1998.

Sverige har sedan flera decennier hållit en hög profil i internationellt

nedrustningsarbete. Detta gäller inte minst kärnvapenområdet. Den för en liten

stat unika kunskap som Sverige besitter har varit en förutsättning för den

respekt som landet åtnjutit i detta sammanhang. Regeringen avser även

fortsättningsvis att ta initiativ inom nedrustningsområdet. Försvarets

forskningsanstalt kommer som ett led i det svenska nedrustningsarbetet att

genomföra ett seminarium i syfte att studera förutsättningarna för ett

eventuellt verifikationssystem för ett avtal om förbud mot produktion av

klyvbart material.

Anslagsmedel används för områdena NBC-forskning och försvars- och

säkerhetspolitik. Regeringen har jämfört med den bedömning av verksamheten som

gjordes i anslutning till myndighetens fördjupade anslagsframställning som

lämnades år 1996 också beräknat ett engångsbelopp, för sanering efter forskning

kring explosivämnen i Ursvik, som överförts från medel som tidigare inplanerats

för Försvarsmakten. Det är avsikten att eventuella medel för sanering som inte

behövs skall återföras till Försvarsmakten.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) att för Försvarets forskningsanstalt

anvisas 137 343 000 kr för budgetåret 1998.

Regeringen föreslår (hemställan 53) vidare att riksdagen godkänner inrikt-

ningen av Försvarets forskningsanstalts investeringsplan för perioden

1998-2000.

Motionerna

Miljöpartiet anser i partimotion Fö221 (yrkande 3) att vissa forskningsområden

inom FOA måste prioriteras särskilt. Det gäller forskning inom ramen för den

vidgade hotbilden, tele- och informationskrigföring, bioteknikområdet, icke-

dödliga vapen samt stöd för nedrustning och internationell säkerhet. Anslaget

bör enligt Miljöpartiet räknas upp med 30 miljoner kronor mer än regeringens

förslag.

I partimotion Ub807 (yrkandena 52, 53, 64 och 65) framhåller Miljöpartiet att

försvaret vid sidan av universiteten är den organisation som har den största

vetenskapliga kompetensen. Miljöpartiet vill behålla och utveckla FOA:s

verksamhet men den bör inriktas mot att den gagnar hela det civila samhället.

Därför bör regeringen tillsätta en utredning som skall lämna förslag till en

omställning av försvarsforskningen mot civil verksamhet. För att främja en

sådan omställning vill Miljöpartiet redan nu att det inleds fyra pilotprojekt;

dyslexiprojekt, sensorsprojekt, människa-maskin-projekt samt ett

riskanalysprojekt. För att finansiera pilotprojekten föreslås (i yrkandena 64

och 65) att för FOA anvisas ytterligare 30 miljoner kronor.

Utskottet

Huvuddelen av forskningen inom Försvarets forskningsanstalt inriktas och

finansieras av dem som beställer den. Delar av forskningen finansieras av

riksdagen genom att särskilda medel anvisas direkt över statsbudgeten.

Miljöpartiet föreslår att viss forskning inom FOA skall ha en särskild hög

prioritet. Miljöpartiet vill behålla FOA men dess forskning bör mer inriktas

mot att gagna det civila samhället. Genom att finansiera vissa nya

forskningsprojekt kan enligt motionärerna forskningen ominriktas snabbare.

Beträfffande forskningsinriktningen vid FOA anser utskottet att FOA skall

bedriva forskning och utredningsverksamhet som stöd för totalförsvaret och för

nedrustning och internationell säkerhet. Försvarsforskningen skall sålunda, med

utgångspunkt i totalförsvarets behov av ny kunskap, bidra till att lösa

totalförsvarets problem.

Härutöver kan försvarsforskningen på intäktsbasis ta uppdrag om dessa bidrar

till att upprätthålla en bredare kompetens till nytta för försvarsforskningen.

Utskottet har således inget principiellt att invända mot att FOA inleder

forskning inom nya områden t.ex. av den art som aktualiseras i motionerna. Den

bör emellertid då finansieras av forskningsavnämarna.

Utskottet har inget att invända mot den inriktning på forskningen som

regeringen föreslår i budgetpropositionen att den anslagsfinansierade

forskningen bör ha.

Utskottet förordar sålunda att riksdagen bifaller regeringens hemställan och

till ramanslaget Försvarets forskningsanstalt anvisar 137 343 000 kr samt

godkänner inriktningen av Försvarets forskningsanstalts investeringsplan för

perioden 1998-2000.

Motionerna Fö221 yrkande 3 samt Ub807 yrkandena 52 och 53 bör inte bifallas av

riksdagen. Riksdagen bör inte heller i samband med sitt beslut om

anslagsfördelningen inom utgiftsområdet bifalla förslagen i yrkandena 64 och

65.

D 5 Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet med

uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Flygtek-niska

försöksanstalten är riksmätplats för tryck enligt förordningen (1989:527) om

riksprovplatser och riksmätplatser. Flygtekniska försöksanstalten finansieras

med avgiftsinkomster och anslag. Verksamheten leds av en styrelse med fullt

ansvar.

Regeringen

Flygtekniska försöksanstalten har under budgetåret 1995/96 följt upp och

ytterligare reducerat verksamhetens omkostnader. Sammantaget bedömer

Flygtekniska försöksanstalten att en årlig nettokostnadsbesparing på 4-5 %

uppnåtts. Den försvarsanknutna verksamheten på aerodynamiksidan dominerades

under budgetåret 1995/96 av arbeten med anknytning till flygplan JAS 39 Gripen.

Verksamheten inom teknikområdet struktur- och materialteknik har bl.a.

omfattat fortsatta arbeten med utveckling av ny krigsreparationsteknik för JAS

39 Gripen. Verksamheten inom teknikområdet flygsystem har omfattat

luftstridssimulering, flygdynamik och människa-maskin-samverkan samt flygets

miljöpåverkan. Flygtekniska försöksanstaltens analysverktyg för ljud- och

vibrationsutbredning har under året tillämpats i uppdrag för bl.a. Saab 2000

och Ariane 5.

Inom ramen för ett program av Närings- och teknikutvecklingsverket har

Flygtekniska försöksanstalten varit projektledare för ett samarbetsprojekt

avseende aktiv bullerkontroll för lätta tågvagnar. Den statliga

vindenergiforskningen bedrivs sedan några år tillbaka i konsortieform under

ledning av Flygtekniska försöksanstalten. Arbetet med att utvidga

vindkraftsforskningen mot övriga Europa har under budgetåret 1995/96 enligt

försöksanstalten varit framgångsrikt. Regeringen bedömer att verksamheten under

budgetåret 1995/96 har genomförts med gott resultat.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) att för Flygtekniska

försöksanstalten anvisas 31 773 000 kr för budgetåret 1998.

Regeringen föreslår (hemställan 54) att riksdagen godkänner inriktningen av

Flygtekniska försöksanstaltens investeringsplan för perioden 1998-2000.

Motionen

Miljöpartiet framhåller i partimotion Fö221 (yrkande 2) att FFA:s övergripande

mål är att främja flygtekniken i landet. Andra mer miljövänliga transportslag

behöver i stället ökade resurser till sitt förfogande. Därför vill Miljöpartiet

minska anslaget till FFA med 5 miljoner kronor. FFA:s verksamhet bör vidare

inriktas mot att främja utvecklingen av reducerade utsläpp och minskat buller

till följd av flygverksamheten.

Utskottet

Ungefär 80 % av FFA:s verksamhet finansieras genom avgifter från olika

uppdragsgivare. Verksamhetens inriktning och omfattning styrs således av

uppdragsgivarnas önskemål. Den rent anslagsfinansierade verksamheten bör

tillgodose behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad för att - ofta i konkurrens

med andra instanser - på sikt kunna möta de olika uppdragsgivarnas önskemål.

Motion Fö221 yrkande 2 angående inriktningen av Flygtekniska försöksantalten

bör därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet förordar att riksdagen bifaller regeringens hemställan att till

ramanslaget Flygtekniska försöksanstalten anvisa 31 773 000 kr samt godkänna

inriktningen av Flygtekniska försöksanstaltens investeringsplan för perioden

1998-2000.

D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som anges i

förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Härutöver tilldelas de

frivilliga försvarsorganisationerna för sin utbildningsverksamhet medel från

anslagen A 1 Försvarsmakten, B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst samt B 6

Hälso- och sjukvård m.m. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom en

anslagspost under anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Regeringen

De frivilliga försvarsorganisationerna får bidrag för den del av deras

verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och

administration, försvarsupplysning och rekrytering. Verksamhet som finansieras

med statsbidrag omfattas inte av bestämmelserna i förordningen (1996:882) om

myndigheters årsredovisning. Härav följer att årsredovisningar och

anslagsframställningar inte lämnats i enlighet med föreskrifterna i nämnda

förordning.

I enlighet med vad regeringen redovisar i 1997 års skrivelse disponerar och

fördelar myndigheterna Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap

medlen för stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Från och med

budgetåret 1998 ingår även medel för stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Medlen ges i

form av statsbidrag. För utbildningsverksamheten bedöms 162 700 000 kr avdelas,

varav 56 700 000 kr från anslag inom det civila försvaret och 106 000 000 kr

från anslag inom det militära försvaret. Regeringen har även i 1997 års

skrivelse (avsnitt 8) informerat riksdagen om vissa frågor som rör de

frivilliga för-

svarsorganisationernas verksamhet.

Regeringen föreslår (hemställan 55 delvis) att för Stöd till frivilliga

försvars-

organisationerna inom totalförsvaret anvisas 101 971 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens hemställan och till

anslaget Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

anvisar 101 971 000 kr.

Regeringens skrivelse - läggs till handlingarna

Regeringen har överlämnat skrivelse 1997/98:4 Totalförsvar i förnyelse till

riksdagen. Skrivelsen är ett komplement till budgetpropositionen för år 1998,

utgiftsområde 6 Totalförsvar och behandlar bl.a. anpassningsförmåga, styrning

av myndigheter, ledningssystem, personal, JAS 39 Gripen, frivillig

försvarsverksamhet, miljöfrågor, avveckling av truppminor, användningen av det

civila försvarets resurser vid internationella fredsfrämjande och humanitära

insatser samt förvaring av militära skjutvapen.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar att lägga skrivelsen till

handlingarna.

Beslut om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar

Regeringen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 - volym 5 - lämnat förslag

(hemställan 55) till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i kommittémotion Fö225 (yrkandena 7 och 9)

att riksdagen bör anvisa 38 141 819 kr till ramanslaget A 1 För-

svarsmakten och 423 145 000 kr till ramanslaget B 1 Funktionen Civil ledning.

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fö228 (yrkande 3) att

riksdagen beslutar om en omfördelning om sammanlagt 150 miljoner kronor från

ramanslagen B 1 Funktionen Civil ledning och B 3 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst till ramanslaget A 1 Försvarsmakten.

Vänsterpartiet förordar i partimotion Fö213 (yrkande 6) att riksdagen till

ramanslaget A 1 Försvarsmakten anvisar 610 miljoner kronor mindre, respektive

till ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningskydd och räddningstjänst anvisar 90

miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Miljöpartiet de gröna föreslår i partimotion Fö221 (yrkandena 7 och 8) att

riksdagen till ramanslaget A 1 Försvarsmakten och till ramanslaget D 5

Flygtekniska försöksanstalten anvisar 2 565 miljoner kronor respektive 5

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit. Till ramanslaget A 2

Fredsfrämjande truppinsatser 100 miljoner kronor, till ramanslaget B 4

Funktionen Psykologiskt försvar 5 miljoner kronor, till ramanslaget C 1

Kustbevakningen 15 miljoner kronor och till ramanslaget D 4 Försvarets

forskninganstalt 30 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Ytterligare

medel till FOA föreslår Miljöpartiet även i Ub807 yrkandena 64 och 65.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion Fö338 (yrkande 2) att

ramanslaget A 1 Försvarsmakten bör höjas med 50 miljoner kronor för att

finansiera en höjning av dagersättningen till totalförsvarspliktiga.

Utskottet

Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna framgår närmare

i det avsnitt där anslagsförslagen behandlas i betänkandet. De innebär i

korthet att utskottet föreslår att riksdagen till ramanslaget A 1 För-

svarsmakten anvisar 50 miljoner kronor mer och till ramanslaget B 3 Funktionen

Befolkningsskydd och räddningstjänst 50 miljoner kronor mindre, än vad

regeringen föreslagit.

Under förutsättning att riksdagen bifaller finansutskottets betänkande

1997/98:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna föreslår

försvarsutskottet att riksdagen beslutar om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt bilaga 1, som fogas till detta betänkande.

Under överläggningarna i utskottet har Arne Andersson (m) och övriga (m) samt

Lennart Rohdin (fp) yrkat på att anslagen borde fördelats på det sätt som

framgår av bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet föreslår därför att motionerna Fö213 (v parti) yrkande 6, Fö221 (mp

parti) yrkandena 7 i denna del och 8, Fö225 (m kommitté) yrkandena 7 och 9,

Fö228 (fp parti) yrkande 3, Fö338 (kd kommitté) yrkande 2 samt Ub807 (mp parti)

yrkandena 64 och 65 avslås av riksdagen.

Förslag till lagändringar

Ändringar i lagen om statligt personskadeskydd

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 77-80) anfört

om ändringar i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

Regeringen

En viktig del av personskadeskyddet är rätten till sjukpenning. Vissa

förändringar som gjordes bl.a. den 1 januari 1993 i lagen om

arbetsskadeförsäkring och den 1 januari 1996 i lagen om allmän försäkring har

medfört sänkt ersättningsnivå för sjukpenning som utges i samband med skador.

De förändringar som gjorts har gällt de totalförsvarspliktiga på samma sätt som

arbetstagare m.fl.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att personskadeskyddet

förbättras för de totalförsvarspliktiga. Utredningen om totalförsvarspliktigas

sociala och ekonomiska situation föreslog i sitt betänkande (SOU 1996:18) att

de totalförsvarspliktiga som drabbas av skador får en bättre sjukpenning och

att de ändringar som gjordes år 1993 tas bort såvitt gäller de

totalförsvarspliktiga. Den särskilde utredare som regeringen tillkallade den 26

juni 1997 (dir. 1997:91) med uppdrag att göra en översyn av

arbetsskadeförsäkringen skall även se över personskadeskyddet för de

totalförsvarspliktiga. Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 januari

1998. Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap har föreslagit vissa

förändringar, varav bl.a. den att beloppet för sjukpenningunderlaget höjs.

Regeringen anser att det är nödvändigt att vissa förbättringar av de

totalförsvarspliktigas ersättningsskydd genomförs redan nu. I 12 § lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd föreslår därför regeringen en ändring

av ersättningsskyddet. Ändringen innebär att för den som omfattas av

bestämmelserna om längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809)

om totalförvarsplikt och som har skadats under sådan utbildning, får

sjukpenningunderlaget inte beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar fyra

gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder, fyra och en halv gånger

basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder och fem gånger basbeloppet för

tid från 25 års ålder. Även livränteunderlaget föreslår regeringen bestämmas

till de antal basbelopp för de olika ålderskategorierna som föreslagits gälla

vid bestämmandet av sjukpenningunderlaget.

Regeringen anser att den föreslagna höjningen av antalet basbelopp ger en god

förbättring av sjukpenningen för den som före fullgörandet av grundutbildningen

inte har haft möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Enligt 13 § lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd finns det även en

rätt till särskild sjukpenning för dem som under grundutbildning som är längre

än 60 dagar har ådragit sig sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans

förmåga att skaffa inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detsamma gäller

vid sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter

denna. Även i denna bestämmelse anser regeringen att det bör göras en ändring

som innebär att den särskilda sjukpenningen skall beräknas på ett underlag som

uppgår till de belopp som motsvarar fyra gånger basbeloppet, fyra och en halv

gånger basbeloppet samt fem gånger basbeloppet för de olika ålderskategorierna.

Rätten till ersättning för vissa sjukvårdskostnader enligt lagen om

arbetsskadeförsäkring och därigenom motsvarande ersättning enligt lagen om

statligt personskadeskydd för sådanan kostnader upphörde den 1 juli 1993.

Regeringen anser att totalförsvarspliktiga som genomgår den längre

grundutbildningen bör få samma ersättning som utgavs före den 1 juli 1993.

I lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd föreslår därför regeringen

att en ny bestämmelse införs. Denna nya bestämmelse innebär att den som

omfattas av bestämmelserna om längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt och som har skadats under sådan utbildning

äger efter skyddstidens utgång rätt även till ersättning för nödvändiga

kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel

under en tid av högst tre år. I kostnader för vård skall inräknas nödvändiga

kostnader för resor.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att minimibeloppen i lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd för beräkning av sjukpen-

ninggunderlag och livränteunderlag, liksom för beräkning av underlag för den

särskilda sjukpenningen, höjs för den som omfattas av bestämmelserna om längre

grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. För

dem återinförs också rätten till ersättning för nödvändiga kostnader för

läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att åtgärder behöver vidtas redan nu

för att förbättra personskadeskyddet för de totalförsvarspliktiga. Utskottet

har inget att erinra mot regeringens förslag till åtgärder, utan föreslår att

riksdagen bifaller propositionens förslag om ändringar i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd. Utskottet vill dock göra ett förtydligande i

lagtexten. Av lagtexten bör framgå att det basbelopp som avses i lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd är basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Ändring i lagen om tullfrihet m.m.

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 81-82) anfört

om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Regeringen

Frågan om en ändring i tullfrihetslagen har aktualiserats genom en anmälan av

Försvarets materielverk till Regeringskansliet. En arbetsgrupp har berett

frågan inom Regeringskansliet. I dag är bestämmelserna sådana att regeringen

får meddela föreskrifter om tullfrihet för Försvarsmakten eller Försvarets

materielverk och som skall användas för militärt ändamål eller varor som skall

användas i landet för tillverkning eller underhåll av produkter för sådant

ändamål. Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 januari 1996. Bakgrunden till

bestämmelsen var att Sverige i och med medlemskapet i EU inte längre kunde

tillämpa den ordning för tullfrihet i fråga om import av försvarsmateriel som

tidigare gällt i Sverige. Inom EU är handeln mellan medlemsstaterna i princip

fri. Mot tredje land har dock medlemsländerna gemensamma tullar. Romfördraget

öppnar dock en möjlighet för medlemsländerna att bl.a. hålla den egna importen

av försvarsmateriel från tredje land fri från tull.

Mot bakgrund av att även Försvarets radioanstalt är en sådan myndighet som

hanterar försvarsmateriel som skall användas för militärt ändamål, har inom

Försvarsdepartementet utarbetats en promemoria med förslag att föreskrifter om

tullfrihet får meddelas även för varor som förtullas av Försvarets radioanstalt

och som skall användas för militärt ändamål. Försvarets radioanstalt,

Generaltullstyrelsen, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen har getts tillfälle

att yttra sig över promemorians lagförslag. De har inte haft något att erinra

mot promemorians förslag.

Regeringen föreslår därför en ändring i 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet

m.m. med innebörden att regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även

för varor som förtullas av Försvarets radioanstalt och som skall användas för

militärt ändamål. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om ändring i lagen

(1994:1547) om tullfrihet m.m. Således ansluter sig utskottet till förslaget om

att regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet även för varor från ett

land utanför EU som förtullas för Försvarets radioanstalt och som skall

användas för militärt ändamål.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998

att riksdagen

dels a) med anledning av budgetpropositionen (utg.omr 6) yrkande 55

beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för budgetåret 1998 i

enlighet med vad utskottet föreslår (bilaga 1),

dels b) avslår motionerna 1997/98:Fö213 yrkandena 4 och 6, 1997/98: Fö221

yrkandena 7 i denna del och 8, 1997/98:Fö225 yrkandena 7 och 9,

1997/98:Fö228 yrkande 3, 1997/98:Fö338 yrkande 2 och 1997/98:Ub807

yrkandena 64 och 65,

dels c) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 4

bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om

40 000 000 000 kr för år 1998 om krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden föreligger,

dels d) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr 6) yrkande 5 och med

avslag på motionerna 1997/98:Fö221 yrkande 4 i denna del och 1997/98:U405

yrkande 3 i denna del godkänner förslaget till inriktning av

investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-2000,

dels e) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr 6) yrkande 33

godkänner förslag till att en successiv övergång till lånefinansiering av

investeringar i beredskapstillgångar sker inom det civila försvaret,

dels f) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 34

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Överstyrelsen

för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden

1998-2000,

dels g) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 39

fastställer ett beräknat avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt

avser funktionen Telekommunikationer m.m. till sammanlagt 100 000 000 kr

under budgetåret 1998,

dels h) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 40

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Post- och

telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för

perioden 1998-2000,

dels i) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 44

fastställer ett beräknat avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt

avser funktionen Energiförsörjning till ett sammanlagt belopp om 200 000

000 kr under budgetåret 1998,

dels j) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 46

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 1998-2001,

dels k) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 47

bemyndigar regeringen att för budgetåret 1998 låta Fortifikationsverket ta

upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar

och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 4 000 000 000 kr,

dels l) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 48

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Fortifikationsverket för perioden 1998-2000,

dels m) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr 6) yrkande 49

bemyndigar regeringen tillgodose Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 34 000 000 000 kr för

budgetåret 1998 genom en kredit i Riksgäldskontoret,

dels n) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 50

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Försvarets

materielverk för perioden 1998-2000,

dels o) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 51

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Totalförsvarets pliktverk för perioden 1998-2000,

dels p) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 52

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för

Försvarshögskolan för perioden 1998-2000,

dels q) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 53

godkänner inriktning av investeringsplan för Försvarets forskningsanstalt

för perioden 1998-2000,

dels r) med bifall till budgetpropositionen (utg.omr 6) yrkande 54

godkänner förslaget till inriktning av investeringsplan för Flygtekniska

försöksantalten för perioden 1998-2000,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

2. beträffande vissa försvarspolitiska frågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö1 yrkande 2, 1997/98:Fö203 yrkande 2,

1997/98:Fö208, 1997/98:Fö211 yrkande 5 samt 1997/98:Fö226,

res. 5 (mp)

3. beträffande anpassning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö1 yrkande 1, 1997/98:Fö211 yrkande 7,

1997/98:Fö220 yrkandena 12-14, 1997/98:Fö228 yrkande 5 samt 1997/98:Fö309,

res. 6 (m, fp)

res. 7 (mp)

4. beträffande ledningssystem och informationskrigföring

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö1 yrkande 3, 1997/98: Fö211 yrkande

9,

5. beträffande indelningen i militärområden m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö228 yrkandena 7 och 8,

res. 8 (fp)

6. beträffande IT inför år 2000

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö222, 1997/98Fö:227, 1997/98:Fö402,

1997/98:T815 yrkande 23 och 1997/98:T911 yrkande 1,

res. 9 (mp)

7. beträffande maritimt centrum i Härnösand

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö216 yrkande 3, 1997/98:A414 yrkande 1

samt 1997/98:A416 yrkandena 3-5,

8. beträffande Försvarsmaktens organisation i krig och fred

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö211 yrkande 10, 1997/98:Fö213 yrkande

3 i denna del, 1997/98:Fö216 yrkande 4, 1997/98:Fö220 yrkande 11,

1997/98:Fö221 yrkandena 1 och 9, 1997/98:Fö228 yrkande 2, 1997/98:Fö320

yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Fö339 yrkandena 1-3,

res. 10 (m)

res. 11 (fp)

res. 12 (v)

res. 13 (mp)

9. beträffande Försvarsmaktens samverkansförmåga

(interoperabilitet)

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö211 yrkande 6,

res. 14 (m, fp)

10. beträffande övnings- och spaningsverksamheten i Östersjön

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö310,

res. 15 (mp)

11. beträffande hjärt- och lungräddning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö333 och 1997/98:Fö801,

12. beträffande Bodens fästning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö330 och 1997/98:Fö336,

13. beträffande försvarsområden m.m.

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkandena 12 och

13 och med avslag på motionerna 1997/98:Fö220 yrkandena 9 och 10,

1997/98:Fö306 och 1997/98:Fö340 yrkandena 1 och 2,

dels godkänner förslaget att försvarsområdesstaben i Skövde läggs ned,

dels godkänner förslaget till nytt försvarsområde i Västra Götalands län,

14. beträffande Försvarsmaktens underhållscentrum

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 15 och

med avslag på motion 1997/98:Fö340 yrkandena 4-7 godkänner förslaget att

Försvarsmaktens underhållscentrum (tidigare benämnt Försvarsmaktens

försörjningscentrum) lokaliseras till Karlstad,

res. 16 (m, fp)

15. beträffande vid Försvarsmakten anställd personal

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö209 yrkandena 1-3 och 1997/98:Fö308,

res. 17 (m, fp)

16. beträffande försvarsmaktsgemensam officersutbildning

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 8 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö209 yrkande 6 i denna del,

1997/98:Fö220 yrkande 6, 1997/98:Fö228 yrkande 10 och 1997/98:Fö326

yrkande 1 godkänner förslaget att försvarsmaktsgemensamma

organisationsenheter inom ramen för officershögskole- och

krigshögskoleprogrammen inrättas och lokaliseras till Halmstad, Solna och

Östersund samt att Krigsskolan i Solna läggs ned,

res. 18 (m, fp, v, mp, kd)

17. beträffande Försvarsmaktens Halmstadsskolor

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 11 och

med avslag på motion 1997/98:Fö209 yrkande 6 i denna del godkänner

förslaget att omorganisera Flygvapnets Halmstadsskolor till

Försvarsmaktens Halmstadsskolor,

18. beträffande skolverksamheten i Karlskrona

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö326 yrkandena 2-5, 1997/98:Fö337

yrkandena 1-5 och 1997/98:Fö341,

res. 19 (m, fp)

19. beträffande utbildningsenhet för operativa ledningssystem

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 10 och

med avslag på motion 1997/98:Fö209 yrkande 6 i denna del godkänner

förslaget att en organisationsenhet för försvarsmaktsgemensam utbildning

avseende operativa ledningssystem inrättas i Enköping,

res. 20 (m, fp)

20. beträffande utbildningsenheter för markstrid

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 9 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö209 yrkande 6 i denna del,

1997/98:Fö302, 1997/98:Fö304, 1997/98:Fö334 och 1997/98: Fö340 yrkande 3

godkänner förslaget att en organisationsenhet för utbildning i markstrid

inrättas och lokaliseras till Skövde, Motala (Kvarn) och Boden,

res. 21 (m, fp)

21. beträffande Försvarsmaktens helikopterorganisation

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 14 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö213 yrkande 1, 1997/98:Fö220 yrkande 7,

1997/98:Fö221 yrkande 12, 1997/98:Fö228 yrkande 11, 1997/98:Fö301,

1997/98:Fö305, 1997/98:Fö313, 1997/98:Fö314, 1997/98:Fö323, 1997/98:Fö325

och 1997/98:Fö327 godkänner förslaget att under organisationsenheten

Försvarsmaktens helikopterflottilj organisera verksamheten i fyra

divisioner,

res. 22 (m, fp, v, mp, kd)

22. beträffande helikopterberedskapen längs Norrlandskusten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö213 yrkande 2, 1997/98:Fö220 yrkande

8, 1997/98:Fö228 yrkande 12, 1997/98: Fö303, 1997/98:Fö316, 1997/98:Fö328,

1997/98:Fö335, 1997/98: Fö342, 1997/98:Fö343 och 1997/98:T230 yrkande 2,

res. 23 (m, fp, v, mp, kd)

23. beträffande vissa tidsförhållanden m.m.

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 16

godkänner att regeringen beslutar om tidpunkter för genomförandet av de

föreslagna organisationsförändringarna och organisationsenheternas

benämningar,

24. beträffande civilt minröjningscentrum

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö344 yrkandena 1-3,

res. 24 (v, mp)

25. beträffande miljöfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö1 yrkandena 5-7 och 1997/98:Fö312

yrkandena 1 och 2,

res. 25 (mp)

26. beträffande inriktning av vissa av Försvarsmaktens program

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkandena 17,

18, 20, 21, 24, 27, 28 och 30 och med avslag på motionerna 1997/98:Fö213

yrkandena 3 i denna del och 5, 1997/98:Fö220 yrkande 2, 1997/98:Fö221

yrkande 6, 1997/98:Fö225 yrkandena 1-4, 6 och 10, 1997/98:Fö228 yrkande 6,

1997/98:Fö338 yrkande 1 och 1997/98:U405 yrkande 9 godkänner förslaget

till inriktning av

dels program 1 Operativa lednings- och underhållsförband,

dels program 2 Fördelningsförband,

dels program 4 Armébrigadförband,

dels program 5 Marina lednings- och underhållsförband,

dels program 8 Kustförsvarsförband,

dels program 11 Övriga stridsflygförband,

dels program 12 Transportflygförband,

dels program 14 För grundorganisationen gemensamma resurser,

res. 26 (m)

res. 27 (fp)

res. 28 (mp)

27. beträffande inriktning av program 3 Försvarsområdesförband

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 19 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö211 yrkande 11 och 1997/98:Fö220

yrkande 5 godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program

3 Försvarsområdesförband,

res. 29 (m)

28. beträffande inriktning av program 6 Försvarsmaktens

helikopterförband

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 22 och

med avslag på motion 1997/98:Fö324 godkänner förslaget till inriktning av

verksamheten för program 6 Försvarsmaktens helikopterförband,

29. beträffande inriktning av program 7 Stridsfartygsförband

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 23 och

med avslag på motion 1997/98:Fö322 godkänner förslaget till inriktning av

verksamheten för program 7 Stridsfartygsförband,

res. 30 (mp)

30. beträffande inriktning av program 9 Flygvapnets lednings- och

underhållsförband

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 25 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö225 yrkande 5, 1997/98:Fö321 yrkandena

1-3 och 1997/98:Fö331 godkänner förslaget till inriktning av verksamheten

för program 9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband,

31. beträffande inriktning av program 10 JAS 39-förband

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 26 och

med avslag på motion 1997/98:Fö221 yrkande 5 godkänner förslaget till

inriktning av verksamheten för program 10 JAS 39-förband,

res. 31 (mp)

32. beträffande inriktning av program 13 För krigsorganisationen

gemensamma resurser

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 29 och

med avslag på motionerna 1997/98:Fö221 yrkande 11, 1997/98:Fö315,

1997/98:Fö318, 1997/98:Fö319 och 1997/98:Fö329 yrkandena 1 och 2 godkänner

förslaget till inriktning av verksamheten för program 13 För

krigsorganisationen gemensamma resurser,

res. 32 (mp)

33. beträffande inriktning av program 15 Internationell verksamhet

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 31 och

med avslag på motion 1997/98:Fö221 yrkande 10 godkänner förslaget till

inriktning av verksamheten för program 15 Internationell verksamhet,

res. 33 (mp)

34. beträffande beställningsbemyndiganden för försvarsmateriel och

anläggningar

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkandena 6 och

7 och med avslag på motionerna 1997/98:Fö221 yrkande 4 i denna del och

1997/98:U405 yrkande 3 i denna del bemyndigar regeringen att i fråga om

ramanslaget A 1 Försvarsmakten

dels beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel m.m. och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 83 505 400 000 kr,

dels beställa anslagsfinansierade anläggningar så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 457 500 000 kr,

res. 34 (m)

res. 35 (mp)

35. beträffande fredsfrämjande truppinsatser

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 32 och

med avslag på motion 1997/98:Fö228 yrkande 13 godkänner förslaget till

inriktning av verksamheten för anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser,

36. beträffande beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i

fred

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö1 yrkande 4, 1997/98:Fö401 och

1997/98:Fö404 yrkandena 1, 2 och 8,

37. beträffande länsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö220 yrkande 15,

38. beträffande utbildning av beredskapsmän

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö209 yrkande 5 och 1997/98:Fö403

yrkande 1,

res. 36 (m)

39. beträffande bemyndigande för funktionen Civil ledning

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 35

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 1 funktionen Civil

ledning beställa lednings- och signalskyddssystem samt kommunaltekniska

anläggningar så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för

dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 166 000 000

kr,

40. beträffande bemyndigande för funktionen Försörjning med

industrivaror

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 36

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 2 funktionen

Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så

att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 130 000 000 kr,

41. beträffande utomhusvarning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö404 yrkande 4,

42. beträffande skyddsutbildning i simning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö717,

43. beträffande bemyndigande för funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 37 och

med avslag på motion 1997/98:Fö228 yrkande 4 bemyndigar regeringen att i

fråga om ramanslaget B 3 funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

medge att ersättning lämnas för beställningar av skyddsrum och

ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998

för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst

1 285 000 000 kr,

res. 37 (fp)

44. beträffande bemyndigande för funktionen Hälso- och sjukvård

m.m.

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 38

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 6 funktionen Hälso- och

sjukvård m.m. medge beställningar och godkänna avtal, såvitt avser

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998

för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst

30 000 000 kr,

45. beträffande bemyndigande för funktionen Telekommunikationer

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 41

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 7 funktionen

Telekommunikationer m.m. godkänna avtal och beställningar, såvitt avser

tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 375 000 000 kr

46. beträffande bemyndigande för funktionen Postbefordran

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 42

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 8 funktionen

Postbefordran godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster,

utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder så att behovet av

anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare beställningar

tillsammans uppgår till högst 27 000 000 kr,

47. beträffande bemyndigande för funktionen Transporter

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 43

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 9 funktionen

Transporter godkänna beställningar såvitt avser reservbromateriel så att

behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för dessa och tidigare

beställningar tillsammans uppgår till högst 20 000 000 kr,

48. beträffande bemyndigande för funktionen Energiförsörjning

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 45

bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget B 10 funktionen

Energiförsörjning godkänna avtal och beställningar såvitt avser

beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998

för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst

189 000 000 kr,

49. beträffande Kustbevakningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö221 yrkande 7 i denna del,

1997/98:Fö403 yrkande 2, 1997/98:Fö601, 1997/98:Fö602, 1997/98: Fö603,

1997/98:Fö604 samt 1997/98:Fö605,

res. 38 (mp)

50. beträffande forskningsinriktningen vid Försvarets

forskningsanstalt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö221 yrkande 3 samt 1997/98:Ub807

yrkandena 52 och 53,

res. 39 (mp)

51. beträffande inriktningen av Flygtekniska försöksanstalten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö221 yrkande 2,

res. 40 (mp)

52. beträffande regeringens skrivelse 1997/98:4 Totalförsvaret i

förnyelse

att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna,

53. beträffande lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 1 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd med den ändringen att i 12 §

första stycket efter det första ordet ?basbeloppet? tilläggs ?enligt 1

kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring?,

54. beträffande lagen (1997:568) om ändring i lagen (1977:265) om

staligt personskadeskydd

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 2 antar

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1997:568) om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd med

den ändringen att i 13 § andra stycket efter det första ordet

?basbeloppet? tilläggs ?enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring?,

55. beträffande lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 3 antar

de i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:1547) om tullfrihet m.m.

Stockholm den 20 november 1997

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund

(s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders

Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom

(s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren

(mp), Åke Carnerö (kd) och Ulf Kero (s).

Reservationer

1. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998 (mom. 1)

Arne Andersson, Henrik Landerholm, My Persson, Olle Lindström (alla m) anför

dels att de civila beredskapsmän som för närvarande utbildas med Statens

räddningsverk som huvudman gör sannolikt en viktig insats för samhället. Men

deras insats är enligt vår uppfattning inte nödvändig för att upprätthålla en

tillräcklig civil beredskap. Utbildningen har tillkommit på andra grunder än

försvarspolitiska och efter andra överväganden än behovet av dessa i

krigsorganisationen. Utbildningen bör följaktligen avbrytas och de 50 000 000

kr som avsatts för denna utbildning återföras till ramanslaget Försvarsmakten

från ramanslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998

att punkt a) skall ha följande lydelse:

dels a) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen (utg.omr. 6)

yrkande 55 beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

budgetåret 1998 i enlighet med vad Moderata samlingspartiet föreslår

(bilaga 1),

dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets

förslag,

2. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998 (mom. 1)

Lennart Rohdin (fp) anför

dels att det inom anslagsramen för utgifter inom totalförsvaret för 1998 bör

göras en omfördelning mellan utgifterna inom totalförsvaret. Sålunda överförs

till anslaget A 1 Försvarsmakten sammanlagt 150 miljoner kronor från anslaget B

3 Funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst. Anslaget B 3 minskas vidare

med 50 miljoner kronor i avvaktan på att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag, i vilket ytterligare behov av och former för civila

beredskapsstyrkor redovisats.

Bemyndigandet för byggande av skyddsrum minskas med 100 miljoner kronor,

eftersom produktion av skyddsrum bör begränsas och inriktas mot områden där

riskerna bedöms som störst.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998

att punkt a) skall ha följande lydelse:

dels a) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen (utg.omr. 6)

yrkande 55 beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

budgetåret 1998 i enlighet med vad Folkpartiet liberalerna föreslår

(bilaga 1),

dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets

förslag,

3. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998 (mom. 1)

Jan Jennehag (v) anför

dels att Sveriges säkerhetspolitiska läge innebär att minskningar kan göras

inom totalförsvaret. I första hand gäller det för Försvarsmakten. För år 1998

bedömer vi det möjligt att vidta åtgärder som medger en ytterligare besparing

med 610 miljoner kronor. Inom det civila försvaret bör medlen för

skyddsrumsbyggandet minskas med 90 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998

att punkterna a) och b) skall ha följande lydelse

dels a) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen (utg.omr. 6)

yrkande 55 beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

budgetåret 1998 i enlighet med vad Vänsterpartiet föreslår (bilaga 1),

dels b) att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö213 yrkandena 4 och

6 och med avslag på motionerna 1997/98:Fö221 yrkandena 7 i denna del och

8, 1997/98:Fö225 yrkandena 7 och 9, 1997/98:Fö228 yrkande 3, 1997/98:Fö338

yrkande 2 samt 1997/98:Ub807 yrkandena 64 och 65 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets

förslag,

4. Utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998 (mom. 1)

Annika Nordgren (mp) anför

dels att Miljöpartiet förordar, i enlighet med vad som framgår i partimotion

Fö221(mp), dels att riksdagen sammanlagt anvisar 2 420 miljoner kronor mindre

än regeringen föreslagit till utgiftsområde 6 Totalförsvar, dels beslutar om en

annan fördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utgifterna inom totalförsvaret för budgetåret 1998

att punkterna a) och b) skall ha följande lydelse:

dels a) att riksdagen med anledning av budgetpropositionen (utg.omr. 6)

yrkande 55 beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för

budgetåret 1998 i enlighet med vad Miljöpartiet de gröna föreslår (bilaga

1),

dels b) att riksdagen bifaller motionerna 1997/98:Fö221 yrkandena 7 i

denna del och 8, 1997/98:Ub807 yrkandena 64 och 65 och avslår motionerna

1997/98:Fö213 yrkandena 4 och 6, 1997/98:Fö225 yrkandena 7 och 9,

1997/98:Fö228 yrkande 3 och 1997/98:Fö338 yrkande 2,

dels att riksdagen bifaller motion 1997/98:Fö221 yrkande 4 i denna del och

avslår budgetpropositionen (utg.omr. 6) yrkande 5 samt motion 1997/98:U405

yrkande 3 i denna del,

dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets

förslag,

5. Vissa försvarspolitiska frågor m.m. (mom. 2)

Annika Nordgren (mp) anför

dels att det säkerhetspolitiska begreppet har genom ett riksdagsbeslut i teorin

vidgats till att inte bara gälla militära hot. Hotbilden inom det

säkerhetspolitiska området innefattar således bland annat miljöförstöring,

resursutarmning, ökande sociala och ekonomiska klyftor. Mot dessa hot hjälper

inte investeringar i militära vapen. Mot dessa hot kan inte militära maktmedel

ens i teorin utgöra en lösning. Enligt min mening är det dags att ta steget

från teori till praktik. Det vidgade säkerhetspolitiska begreppet måste

genomsyra beslutsfattandet i realiteten. Då krävs i stället en överföring från

det militära försvaret till investeringar i verklig säkerhet, bl.a. för bättre

miljö och minskade sociala klyftor, för att motverka sårbarhet och öka både

självtillit och robusthet.

Jag anser att det mot bakgrund härav är viktigt att studera begreppet

ominriktning. Det går inte att planera för närmast föregående krig.

Beslutsfattare skall förses med relevant information. Härvidlag är både

forskning och sållning av vilket material som skall läggas fram, inför t.ex.

försvarsbeslut och säkerhetspolitiska kontrollstationer, avgörande frågor.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Civilt motstånd

Det är nödvändigt att lyfta och utveckla civilmotståndsfrågorna i Sverige. Inte

minst i samband med den debatt som finns om hur försvarets ?anpassning och

ominriktning? skall genomföras mot bakgrund av den säkerhetspolitiska

utvecklingen i vår omvärld. Styrelsen för psykologiskt försvar har en stor och

viktig uppgift att tillföra kunskap och förslag om hur dessa frågor skall

behandlas inför nästa försvarsbeslut. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med en strategi för hur frågan om civilt motstånd skall behandlas och

prioriteras av bl.a. Styrelsen för psykologiskt försvar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa försvarspolitiska frågor m.m.

att riksdagen bifaller motion 1997/98:Fö1 yrkande 2 och 1997/98: Fö208 och

avslår motionerna 1997/98:Fö203 yrkande 2, 1997/98: Fö211 yrkande 5 och

1997/98:Fö226,

6. Anpassning (mom. 3)

Arne Andersson (m), Henrik Landerholm (m), My Persson (m), Olle Lindström (m)

och Lennart Rohdin (fp) anför

dels att utskottet återkommande har kritiserat regeringens senfärdighet och

oförmåga att presentera konkreta uttryck för en hållbar anpassningsfilosofi.

1996 års försvarsbeslut bygger fullt och fast på att försvaret dels tillägnar

sig en förmåga att återta förlorad förmåga i ett kortare perspektiv (för

närvarande ett år), dels i sin struktur innehåller sådan kompetens att

förberedelser för tillväxt och ominriktning blir möjligt i ett längre

perspektiv.

Länge stod Försvarsmakten som det kanske största hindret för att förverkliga

en hållbar anpassningsfilosofi. I samband med att underlaget till 1996 års

försvarsbeslut togs fram markerades stor tveksamhet och ett tydligt motstånd

mot idéerna som sådana. I dag ter sig regeringens oförmåga snarast som det

största hindret.

Anpassning - dvs. upprustning av det svenska försvaret i en tid av större hot

än det vi känner i dag - kräver enligt vår uppfattning noggranna förberedelser.

En mängd krav måste vara uppfyllda för att kunna bygga vår försvarsplanering på

förutsättningen om anpassning. Utskottet har återkommande avkrävt regeringen

precisa besked om de reella förutsättningarna för att klara återtagning och

tillväxt. Detta har inte skett utan förberedelserna ligger fortfarande på en

högst teoretisk nivå. Bland annat är frågor rörande försvarsindustrins villkor

och framtid och den koppling detta har till möjligheterna att tillväxa inte

redovisade. Inte heller har regeringen anvisat sätt att underlätta för

administrativt och politiskt ansvariga att verkligen fatta korrekta beslut i så

god tid att en rimlig möjlighet att verkställa förstärkningar verkligen

föreligger. Regeringen förtjänar enligt vår mening stark kritik för denna

underlåtenhet.

Förre försvarsministern Thage G Petersons argumentatoriska trumfkort har

förvandlats till Björn von Sydows svagaste kort. Anpassningsfilosofin är

teoretiskt oantastlig och politiskt nödvändig. Ingen regering är beredd att

finansiera ett försvar berett på alla eventualiteter i en osäker men för

närvarande tämligen ljus framtid. Det vore ett orimligt sätt att använda