Bet. 1997/98:FöU4

Försvarsutskottets betänkande

1997/98:FÖU04

Kommunal räddningstjänst

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1997/98

FöU4

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet två motioner som handlar om den kommunala

räddningstjänstens finansiering och en motion som rör konsekvensbeskrivningar

m.m. inom räddningstjänstområdet. Utskottet hänvisar till att Utredningen om

mål och medel för Statens räddningsverk (dir. 1996:114) behandlar dessa frågor

och kommer under våren 1998 att överlämna sitt betänkande till regeringen.

Utskottet finner inte anledning att föregripa regeringens slutliga

ställningstagande i detta ärende. Utskottet avstyrker också en motion om

kvinnors deltagande i räddningstjänsten. Utskottet hänvisar till att regeringen

uppdragit åt Statens räddningsverk att genom olika åtgärder verka för att

underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997

1997/98:Fö710 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om

brandkårsverksamhetens finansiering.

1997/98:Fö713 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om räddningstjänstens finansiering

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö720 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av anställda av båda könen inom räddningstjänsten.

1997/98:Fö722 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att en parlamentarisk utredning tillsätts med målsättning att lägga lagförslag

på att kommunala och statliga räddningstjänstmyndigheter åläggs att

riskinventera, analysera och konsekvensbeskriva sina respektive ansvarsområden.

Utskottet

Motionerna

Två motioner behandlar frågan om räddningstjänstens finansiering. I motion

Fö710 (c) framhålls att den kommunala räddningstjänsten - brandkåren - i dag

har skyldighet att ingripa vid alla eldsvådor. Detta gäller också om ägarna

till lösöre och egendom inte är mantalsskrivna i kommunen och således inte på

något sätt bidrar med skattepengar till brandskårsverksamheten. Motionären

anser att finansieringen av brandkårsverksamheten inte nödvändigtvis behöver

vara en kommunal angelägenhet, utan den kan med fördel ligga hos

försäkringsbolagen. Det torde vara i försäkringsbolagens intresse att förfoga

över det totala ansvaret för såväl försäkring som brandkårsverksamhet.

Försäkringsbolagen har i dag ingen möjlighet att påverka helheten när kommunen

har det yttersta ansvaret för ingripandedelen. Frågan om ansvar och

finansiering bör därför utredas.

I motion Fö713 (m) sägs att en konsekvens av att den kommunala

räddningstjänsten är skattefinansierad är att ägare av byggnader,

industrianläggningar och annan egendom vid sina företagsekonomiska överväganden

inte behöver ta hänsyn till samhällets kostnader för beredskap och

räddningsinsatser. Motionärerna anser att av såväl rättviseskäl som

effektivitetsskäl borde kommunerna ges utökad rätt att finansiera

räddningstjänsten med avgifter. Genom avgifter synliggörs dessutom kostnaderna

och intresset för att arbeta förebyggande m.m. understöds.

I motion Fö722 (s) tas frågan upp om konsekvensbeskrivning av

räddningstjänsten, vari bl.a. framhålls att arbetet med riskinventering,

analysering och konsekvensbeskrivning bör påskyndas genom lagstyrning.

Motionärerna anser att samtliga kommunala brand- och räddningstjänster samt

statliga myndigheter som har räddningstjänstansvar skall åläggas att

kontinuerligt riskinventera, analysera och konsekvensbeskriva sina respektive

ansvarsområden.

Frågan om kvinnliga brandmän behandlas i motion Fö720 (s). I motionen sägs

bl.a. att kvinnliga brandmän är mycket sällsynta i räddningstjänsten.

Motionärerna anser att många kvinnor genom kvalificerad utbildning kan klara de

fysiska kraven som krävs för att utbildas till brandman. Inom räddningstjänsten

i Gotlands kommun finns planer på hur en kvalificerad yrkesutbildning kan

genomföras för att bl.a. underlätta för kvinnor att bli brandmän. Jämlikheten

måste även slå igenom inom räddningstjänsten. Motionärerna anser att Gotlands

kommun är ett lämpligt område för en försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Utskottet vill med anledning av yrkandena i motionerna Fö710 (c), Fö713 (m) och

Fö722 (s) inledningsvis hänvisa till att det enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102) finns vissa skyldigheter för bl.a. ägare av byggnader m.m. att

vidta förebyggande åtgärder för att bl.a. hindra eller begränsa skador till

följd av brand. Det finns också bestämmelser i lagen som reglerar särskilt

riskfyllda verksamheter för människa eller miljö. I sådana fall är en ägare

eller innehavare av en anläggning skyldig att i skälig omfattning bl.a. hålla

eller bekosta beredskap för att hindra eller begränsa sådana skador.

Utskottet har vidare erfarit att frågor som rör den kommunala

räddningstjänsten för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Således har

regeringen den 19 december 1996 tillkallat en särskild utredare med uppdrag

att, mot bakgrund av bl.a. de förändrade uppgifterna som Statens räddningsverk

fått samt den ökade kommunaliseringen av delar av verksamheten, göra en översyn

av myndighetens mål och medel (dir. 1996:114). I uppdraget ingår även att

utreda vilka av myndighetens verksamheter som bör ingå i den ekonomiska

planeringsramen för det civila försvaret samt att belysa möjligheterna till

effektiviseringar och rationaliseringar. Vidare skall formerna för statens

ansvar för styrning och uppföljning ses över i samband med att omfattningen och

inriktningen av de offentliga åtagandena prövas inom verksamhetsområdet.

Utredningen skall under våren 1998 avrapportera sitt uppdrag till regeringen.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att den statliga utredningen om

lagstiftning i fråga om kemikalieolyckor m.m. (dir. 1996:90) nyligen avslutat

sitt arbete och i januari 1998 överlämnat sitt betänkande (SOU 1998:13) till

försvarsministern. Ett förslag i utredningen är bl.a. att genom ändringar i

räddningstjänstlagen och en koppling av säkerhetsfrågorna till miljöprövningen

kommer förorenaren betalar-principen att gälla fullt ut på räddningstjänstens

område med undantag för själva räddningsinsatsen som utredningen alltjämt anser

bör vara ett allmänt åtagande finansierat med offentliga medel.

Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet inom

området för den kommunala räddningstjänsten finner utskottet inte anledning att

föregripa regeringens slutliga ställningstagande i frågor som rör detta område.

Utskottet föreslår således att motionerna Fö710 (c), Fö713 (m), och Fö722 (s)

inte bifalls av riksdagen.

Med anledning av yrkandet i Fö720 (s) angående kvinnliga brandmän vill

utskottet framhålla att Statens räddningsverk i augusti 1997 till regeringen

redovisat förslag till åtgärder som bör vidtas för att förbättra rekryteringen

av kvinnor till kommunal räddningstjänst. Regeringen har med anledning av detta

uppdragit åt Räddningsverket att efter samråd med berörda myndigheter och

organisationer verka för att underlätta rekryteringen av kvinnor till kommunal

räddningstjänst bl.a. genom forskning om psykiska och fysiska krav, förbättrad

teknik samt informations- och diskussionsseminarier. Utskottet ser med stor

tillfredsställelse att regeringen nu uppmärksammat denna fråga och vidtagit

åtgärder för att främja kvinnors deltagande i räddningstjänsten. Något särskilt

uttalande från utskottets sida i övrigt i denna fråga är inte påkallat. Motion

Fö720 (s) yrkande 1 bör därför inte bifallas av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande den kommunala räddningstjänsten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö710, 1997/98:Fö713, 1997/98:Fö720

yrkande 1 och 1997/98:Fö722.

Stockholm den 3 mars 1998

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Anderson (m), Sven Lundberg (s), Christer Skoog

(s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Birgitta Gidblom (s), Håkan Juholt

(s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Mona Nyberg

(s), Ulf Kero (s), Rolf Gunnarsson (m), Eva Flyborg (fp) och Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s).