Bet. 1997/98:FöU6

Försvarsutskottets betänkande

1997/98:FÖU06

Försvarsmaktens högre ledning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FöU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:72 Inrättande av nya centrum i

Försvarsmakten och sammanlagt fem motioner av Moderata samlingspartiet och

Miljöpartiet de gröna. Utskottet föreslår att propositionens förslag bifalls

och att samtliga motioner avslås av riksdagen.

Genom beslutet inrättas två nya centrum i Försvarsmakten: ett marincentrum i

Haninge (Berga) och ett flygvapencentrum i Uppsala. Ett centrum för arméförband

har redan inrättats i Enköping. Generalinspektörer bör utses till chefer för

centrumen och vara främste företrädare för armé-, marin- och flygvapenförbanden

samt svara för det internationella samarbetet inom sina ansvarsområden.

Under utskottsbehandlingen har akualiserats olika frågor om totalförsvarets

ledningssystem. Utskottet - som under flera riksmöten framhållit

ledningssystemets särskilda betydelse för totalförsvarets samlade effekt under

kriser och krig - anser att det av flera skäl är motiverat att regeringen nu

tar initiativ till en samlad översyn av totalförsvarets hela ledningssystem.

Arbetet med detta bör ske skyndsamt samt ges ett parlamentariskt inflytande.

Arbetsformer och tidsplan bör närmare bestämmas av regeringen.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att två nya organisationsenheter inrättas i Försvarsmakten:

ett marincentrum i Haninge (Berga) och ett flygvapencentrum i Uppsala.

Kustflottan och Kustartillericentrum föreslås läggas ned som

organisationsenheter, varvid huvuddelen av verskamheten inordnas i

marincentrumet. Organisationsenheternas benämningar och tidpunkter för deras

inrättande bestäms av regeringen.

Bakgrund och överväganden

På regeringens uppdrag redovisade Försvarsmakten i augusti 1997 förslag till

organisation av Försvarsmaktens högkvarter. I sin redovisning föreslog

Försvarsmakten inrättandet av två nya organisationsenheter med benämningarna

Marinens taktiska centrum och Flygvapnets taktiska centrum. En särskild

beredningsgrupp i Regeringskansliet har analyserat Försvarsmaktens förslag och

jämfört detta med det uppdrag som regeringen gav Försvarsmakten och med

statsmakternas tidigare ställningstaganden till vad som förts fram av de s.k.

LEMO- och UTFÖR-utredningarna.

På grundval av förslag från beredningsgruppen beslutade regeringen den 18

december 1997 att Försvarsmaktens högkvarter fr.o.m. den 1 juli 1998 skall

organiseras enligt följande:

- Försvarsmakten leds av en myndighetschef, benämnd överbefälhavare. I

ledningen ingår en ställföreträdare, benämnd ställföreträdande överbefälhavare.

- Under myndighetsledningen organiseras högkvarteret i:

tre linjeenheter:

- ledning av operativ verksamhet

- ledning av krigsförbandsverksamhet

- ledning av grundorganisationsverksamhet samt

två stabsenheter:

- planeringsstab

- personalstab

Vidare finns stabsenheter för internrevision och stödfunktioner i övrigt samt

en enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst.

Beredningsgruppen behandlade i sitt förslag frågan om främste företrädare för

respektive ?försvarsgren?. Beredningsgruppen ansåg att det finns ett behov av

en sådan företrädare och att dessa bör befinna sig på en relativt hög nivå

(generalmajor/konteramiral) inom Försvarsmakten och benämnas

generalinspektörer. Beredningsgruppen föreslog det som mest fördelaktigt att

placera varje generalinspektör vid ett taktiskt centrum. Generalinspektörens

uppgift skulle vara att vara chef för centrumet, vara främste företrädare för

armé-, marin- och respektive flygvapenförband samt svara för det

internationella samarbetet.

Dessa centrum skall tillhöra den centrala nivån inom Försvarsmakten. De skall

inom ramen för sitt ansvarsområde på uppdrag av Försvarsmaktens högkvarter

- leda utveckling av teknik, taktik och stridsteknik för krigsförband,

- leda funktions- och systemstudier,

- samordna utnyttjandet av övningsanläggningar och simulatorer,

- leda framtagning av reglementen, publikationer och läromedel,

- stödja högkvarteret med underlag för målsättningsarbetet,

- stödja högkvarteret i inspektionsverksamheten,

- stödja högkvarteret i den internationella verksamheten,

- stödja högkvarteret i funktions- och förbandsverksamheten,

- stödja högkvarteret vid verksamhetsplanering och

- stödja förbands- och skolchefer i utbildningsärenden.

Ett inrättande av ett marint centrum bör enligt regeringens mening leda till

att Kustflottan och Kustartillericentrum upphör som särskilda

organisationsenheter inom Försvarsmakten.

Motionerna

Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98

Moderata samlingspartiet anser i motion 1997/98:Fö211 yrkande 8 (m parti) att

överbefälhavarens förslag till ny organisation för högkvarteret inte får ses

isolerat från den politiska process och reguljära förvaltning som styr

försvaret. Regeringens ambition att återkomma med information till riksdagen

efter överarbetning av ÖB:s förslag är positiv. Motionärerna förutsätter att

frågan om Försvarsmaktens ledning och de frågor som sammanhänger härmed löses i

bredaste möjliga politiska enighet.

De åtgärder som riksdagen genom försvarsutskottet återkommande begärt de

senaste åren har sällan kunnat redovisas på ett tillfredsställande sätt av

regeringen. Att regeringen inte förmår redovisa sin uppfattning beträffande de

operativa principer för försvarets förande som efterlysts av riksdagen i

betänkande 1996/97:FöU4 är anmärkningsvärt och aktualiserar den fråga om

förstärkning av Försvarsdepartementet som var en av avsikterna i LEMO-

utredningens förslag.

Högkvarterets interna organisation bör i första hand utformas av ÖB. Endast i

den utsträckning som detta påverkar statsmakternas ledning, styrning och

möjligheter till utvärdering bör beslut fattas av regering och riksdag.

Frågorna om programindelning, produktionsledning och försvarsgrenschefernas

ställning har betydelse för den politiska styrning som utövas. Därför är det

enligt Moderata samlingspartiet naturligt att dessa frågor avgörs genom

politiska beslut.

En ökad integration över försvarsgrensgränserna är generellt sett bra. På den

övergripande nivån (produktionsledning, materielanskaffning och avvägning) är

den försvarsmaktsgemensamma utgångspunkten självklar. Försvarsmaktsgemensamma

lösningar är dock enligt Moderata samlingspartiet inget självändamål, utan

skall väljas när de optimerar försvarseffekten av skattebetalarnas pengar.

Frågorna kring militärområdesindelning och övrig operativ ledning bör också

ses i perspektivet av samverkan över gränserna. Inte bara tekniskt utan även

organisatoriskt bör det övervägas vilka förändringar som kan göras för att

förbättra förmågan till samarbete. I motionen hemställs (yrkande 8) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

försvarets ledning och styrning.

Moderata samlingspartiet anser vidare i motion 1997/98:Fö317 (m kommitté) att

den organisation för bl.a. Försvarsmaktens högkvarter som trädde i kraft den 1

juli 1994 har verkat mycket kort tid. Frågan är om en meningsfull utvärdering

redan nu kan göras. Regeringen har emellertid, främst av besparingsskäl, velat

avkräva Försvarsmakten en sådan. Den beredningsgrupp som regeringen tillsatt

för att utvärdera Försvarsmaktens förslag har givits ett för snävt uppdrag.

Högkvarterets organisation kan enligt Moderata samlingspartiet inte ses

isolerat från den politiska ledningen, styrningen och utvärderingen av

försvaret.

En sammanhållen myndighet, Försvarsmakten, med en chef som är stark i bl.a.

avvägning och produktionsledning är till gagn för verksamheten. Den politiska

nivån får enligt Moderata samlingspartiet emellertid inte överlåta

problemformuleringsinitiativet till ÖB. Försvarsbesluten 1995 och 1996 är

tydliga exempel på ett för ensidigt beroende av underlag från myndigheterna,

främst vad gäller strategiska och operativa frågor samt om krigsorganisationens

utformning. Dessa frågor borde också ha belysts av den tillsatta

beredningsgruppen. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om försvarets ledning och

styrning.

I motion 1997/98:Fö311 av Annika Nordgren (mp) erinrar motionären bl.a. om att

regeringen i budgetpropositionen för 1998 framhöll att det ankommer på

regeringen att omorganisera Försvarsmaktens ledning. Vad som övervägs är att ta

bort försvarsgrenscheferna och göra Försvarsmakten än mer toppstyrd. I motionen

erinras om att den s.k. UTFÖR-utredningen konstaterade att mycket få västländer

har en ÖB med så stora befogenheter i fredstid som den svenska har redan i dag.

Detta är enligt motionären intressant att notera, eftersom vi själva i olika

sammanhang brukar bedöma hur demokratiska andra länder är bl.a. mot bakgrund av

hur kontrollen och styrningen sker av Försvarsmakten.

Det är oerhört viktigt att den demokratiska kontrollen av Försvarsmakten är

god. Politiker som beslutar och är ansvariga för anslag, prioriteringar och den

långsiktiga utvecklingen måste ges goda bilder och motbilder av militären.

Försvarsmaktens ledning, beslutsvägar och interna diskussion i principiellt

viktiga frågor måste vara så transparent som möjligt. Motionären anser att det

därför måste vara riksdagen som tar ställning till de viktigaste principerna

för hur Försvarsmaktens ledning organiseras.

Motioner med anledning av propositionen

Moderata samlingspartiet finner i motion 1997/98:Fö2 (m kommitté) inte skäl att

yrka avslag på regeringens proposition. Förslaget har emellertid vissa brister

och bör justeras. Frågorna om Försvarsmakten måste ses i ett brett perspektiv.

Regeringen har genom propositionen bara gjort vad som precis är nödvändigt för

att uppfylla praxis vad gäller beslutskompetensen hos regeringen respektive

riksdagen. Det finns enligt Moderata samlingspartiet en rad brister i

regeringens hanterande av Försvarsmaktens ledning och nya organisation.

Förändringarna av högkvarterets organisation har inte föregåtts av den

förankring i riksdagen som är rimlig och nödvändig. Regeringen valde att fatta

beslut utan förankring i riksdagen, vilket är anmärkningsvärt.

Det är enligt motionärerna motiverat att ifrågasätta tidpunkten för en

omorganisering av högkvarteret i riktning mot en än större maktkoncentration

till överbefälhavaren. De senaste månaderna har vi fått se bevis på en

bristfällig ekonomisk planering i högkvarteret. Motionärerna pekar på att såväl

ÖB som ledande representanter för Socialdemokraterna och Centerpartiet uttalat

att militärområdesindelningen bör ses över och att militärbefälhavarna

följaktligen bör avskaffas, vilket är en naturlig följd av den pågående svenska

nedrustningen och de ökade tekniska möjligheterna till ledning. Tidpunkten för

organisationsbeslutet är därför olyckligt vald.

Moderata samlingspartiet anser att det finns anledning att närmare klargöra

generalinspektörernas och centrumens roll och ställning. Generalinspektörerna

skall svara för all långsiktig utveckling av respektive försvarsgren. Därför är

det också naturligt att dessa ges ansvar för rekrytering, personalutveckling

och utbildning av officerare (yrkande 1) till de stridskrafter man i övrigt har

ansvar för. Även den långsiktiga materielanskaffningen (yrkande 2) är ett

naturligt ansvarsområde för centrumen.

Huvuddelen av generalinspektörernas motsvarigheter i omvärlden befinner sig

på nivån generallöjtnant/viceamiral. Den lägre tjänstegrad som regeringen

beslutat om försvårar det internationella samarbetet. Som främste företrädare

för sin försvarsgren är det även naturligt att ha en gradmässig inplacering som

militärbefälhavarna. Moderata samlingspartiet anser därför att

generalinspektörerna bör vara officerare på generallöjtnants/viceamirals nivå

(yrkande 3).

De frågor som aktualiseras i denna motion hör enligt motionärerna egentligen

inte hemma inom riksdagens kompetensområde, men eftersom regeringen så

uppenbart negligerat riksdagens roll vid valet av organisation för

Försvarsmaktens högsta ledning, finns anledning att föreslå riksdagen att ge

regeringen sin uppfattning till känna i viktiga principfrågor.

Miljöpartiet de gröna framhåller i motion 1997/98:Fö3 (mp kommitté) att

försvarsutskottet tidigare uttalat att frågan om den nya

högkvartersorganisationen inom Försvarsmakten inte kan ses som en isolerad

fråga. Den är en del av utvecklingen av det samlade ledningssystemet. Beslut om

högkvarters-organisationen blir därmed ett led i såväl den politiska styrningen

som hur Försvarsmakten internt skall styras.

Miljöpartiet pekar på att den s.k. UTFÖR-utredningen konstaterade att mycket

få västländer har en ÖB med så stora befogenheter i fredstid som den svenske ÖB

har redan i dag. Detta är enligt Miljöpartiet värt att begrunda, eftersom vi

själva i olika sammanhang brukar bedöma hur demokratiska andra länder är, bl.a.

mot bakgrund av hur den politiska insynen, kontrollen och styrningen av

respektive lands försvarsmakt fungerar. I Sverige verkar vi gå mot en ökad

förskjutning av makten från den politiska nivån till den militära.

Miljöpartiet ser positivt på en ökad integration mellan försvarsgrenarna i

syfte att nå rationaliserings- och samordningsvinster men ser med stor oro på

hur makten koncentreras inom Försvarsmakten.

Miljöpartiet anser det sålunda högst otillfredsställande att regeringen nu

föreslår förändringar, som inrättande av centrum och högkvarterets

organisation, innan man har tagit ett helhetsgrepp på Försvarsmaktens

ledningsstruktur, vilket riksdagen genom försvarsutskottet flera gånger

efterlyst.

Enligt motionärerna fattas fragmentiserade beslut som riskerar att rivas upp

när en nödvändig översyn av hela ledningssystemet genomförs. Miljöpartiets

uppfattning är att en parlamentarisk utredning (yrkande 2) bör tillsättas med

syfte att se över bl.a. hela ledningssystemet och ansvarsförhållandena mellan

de politiska nivåerna (riksdag och regering) och myndigheten. Vissa

utredningsresultat bör kunna föreläggas riksdagen i samband med behandlingen av

kontrollstationen, dvs. våren 1999 (yrkande 3). Tills denna utredning är

genomförd avvisar Miljöpartiet regeringens förslag (yrkande 1) till inrättande

av nya centrum.

Utskottet

Riksdagens inflytande

Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet de gröna reser i motionerna

1997/98:Fö211 yrkande 8 respektive 1997/98:Fö311 vissa principiella frågor som

rör riksdagens beslutskompetens och därmed riksdagens inflytande över bl.a.

Försvarsmaktens organisation och verksamhet. Med anledning härav vill utskottet

anföra bl.a. följande.

På förslag av försvarsutskottet (bet. 1994/95:FöU4 s. 37) beslutade riksdagen

våren 1995 att regeringen fortsättningsvis skall inhämta riksdagens godkännande

beträffande inriktningen av verksamheten inom Försvarsmaktens olika program.

Detta innebär att det sålunda är riksdagen som - efter förslag av regeringen -

fattar beslut om krigsorganisationens utveckling, vad avser såväl dess

omfattning som kvalitet. Riksdagen avgör således själv på vilken

detaljeringsnivå den vill reglera Försvarsmaktens krigsorganisation respektive

överlämna till regeringen att närmare besluta om.

När det gäller Försvarsmaktens grundorganisation fattade riksdagen i 1996 års

försvarsbeslut ett samlat beslut (bet. 1996/97:FöU1 s. 121) om Försvars-maktens

grundorganisation och dess lokalisering. Genom beslutet i december 1996

klarlades beslutsläget samt ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen

i grundorganisationsfrågor. Eventuella förändringar i den då angivna strukturen

skall således beslutas av riksdagen.

Riksdagen har således nyligen preciserat den närmare ansvarsfördelningen

mellan riksdagen och regeringen när det gäller bl.a. krigs- och

grundorganisationsfrågor. Enligt utskottets mening ankommer det sedan på

regeringen att avgöra om ytterligare reglering av Försvarsmaktens interna

organisation behövs.

Det förslag till organisationsbeslut som regeringen genom proposition

1997/98:72 Inrättande av nya centrum i Försvarsmakten nu förelagt riksdagen

följer, enligt utskottets mening, den ansvarsuppdelning mellan riksdagen och

regeringen i grundorganisationsfrågor som riksdagen har beslutat om.

Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1997 behandlade även andra

frågor som rör riksdagens styrning och uppföljning av verksamheten inom

totalförsvaret. Utskottet betonade då (bet. 1996/97:FöU4 s. 4 f) att

förutsättningarna för riksdagens styrning och uppföljning av verksamheten inom

totalförsvaret under 1990-talet förändrats på ett påtagligt sätt, bl.a. genom

att myndigheten Försvarsmakten bildades den 1 juli 1994 och vars verksamhet

finansieras över en helt annan anslagsstruktur än tidigare.

Genom erfarenheterna med arbetet inför försvarsbesluten 1995 och 1996

aktualiserades en rad frågor om riksdagens beslutsroll, samt vilket

beslutsunderlag som riksdagen behöver fortsättningsvis. I betänkandet begärde

utskottet att regeringen skall lämna ett mer omfattande beslutsunderlag än

hittills, bl.a. avseende försvarets operativa förmåga och dess prioriteringar,

för målstyrning och resultatredovisning samt för riksdagens ställningstagande

till utveckling och anskaffning av försvarsmateriel.

Riksdagen har sålunda på förslag av försvarsutskottet lagt fast nu gällande

ansvarsfördelning mellan riksdagen och regeringen. Under den bestämda

förutsättningen av att regeringen tillgodoser riksdagens behov av ytterligare

beslutsunderlag på det sätt som utskottet framhöll i betänkande 1996/97:FöU4

finner utskottet inte behov att nu föreslå riksdagen någon ändrad

ansvarsfördelning.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört bör motionerna 1997/98:Fö211 (m)

(yrkande 8) och 1997/98:Fö311 (mp) inte föranleda något särskilt uttalande av

riksdagen.

En samlad utredning av totalförsvarets ledning

Förmågan att leda totalförsvarets olika delar under höjd beredskap, liksom

under allvarliga samhällskriser i fred, har en helt avgörande inverkan på hur

väl totalförsvaret kommer att lösa sin uppgift. Utskottet har därför i flera

olika sammanhang, och från något skilda utgångspunkter, påtalat vikten av ett

utvecklingsarbete inom totalförsvarets ledningsfunktioner och att detta arbete

rimligtvis bör bli relativt genomgripande.

Moderata samlingspartiet anser i motion 1997/98:Fö317 att högkvarterets

organisation inte kan ses isolerat från den politiska ledningen, styrningen och

utvärderingen av försvaret. 1995 och 1996 års försvarsbeslut är enligt

motionärerna tydliga exempel på ett för ensidigt beroende av underlag från

myndigheterna. Dessa frågor borde ha belysts av den tillsatta

beredningsgruppen. Moderata samlingspartiet framhåller - dock utan att lämna

yrkande i ämnet - i både motion 1997/98:Fö211 (yrkande 8) och 1997/98:Fö2 att

det är motiverat med en översyn av det operativa ledningssystemet inom

Försvarsmakten. Miljöpartiet anser i motion 1997/98:Fö3 att en parlamentarisk

utredning bör tillsättas för att se över hela ledningssystemet (yrkande 2)

och att vissa förslag bör föreläggas riksdagen i samband med

kontrollstationen 1999 (yrkande 3).

Utskottet har under både år 1995 och 1996 efterlyst (bet. 1995/96:FöU1 s. 45

och 1996/97:FöU1 s. 51-54) underlag för principställningstaganden angående det

framtida ledningssystemets utveckling. Behovet av en översyn påtalades på nytt

av försvarsutskottet under hösten 1997 (bet. 1997/98:FöU1 s. 31-32).

Motionärernas önskemål ligger således i linje med vad utskottet redan tidigare

uttalat.

Utskottet anser det av flera skäl motiverat att regeringen nu tar initiativ

till en samlad översyn av ledningsfunktionerna inom totalförsvaret. Det faktum

att inom Försvarsmakten antalet förband har reducerats, den tekniska förmågan

till ledning inom och mellan olika krigsförband förbättrats, beredskaps-krav

för taktisk och operativ ledning sänkts samt - inte minst - behovet av

besparingar i fredsverksamheten är enligt utskottets mening sålunda skäl för en

omprövning av ledningssystemet.

Även för det civila försvarets ledning har vissa förutsättningar på senare

tid ändrats som motiverar en översyn. Sambandet mellan län och försvarsområde

har i viss mån brutits. Två nya storlän har skapats i Skåne och Västra

Götaland. Kommunerna har numera det samlade ansvaret för de civila

beredskapsförberedelserna inom respektive kommun. Konsekvenserna av

länsstyrelsernas långtgående rationaliseringar inom området civil beredskap och

räddningstjänst har tidigare uppmärksammats av riksdagen. Behovet av en

effektiv och trovärdig ledning av samhället och totalförsvarsresurserna även

under svåra påfrestningar i fred framstår som uppenbart. I det sammanhanget bör

även möjligheten övervägas om olika civila ledningsorgan skall kunna få

disponera civilbefälhavarnas kansliresurser i situationer då kvalificerad

ledning behöver utövas, även då det inte råder höjd beredskap.

Det utrednings- och översynsarbete om totalförsvarets ledningssystem som nu

bör göras måste enligt utskottets mening genomföras skyndsamt samt ges

parlamentariskt inflytande. Det behöver dock inte innebära att arbetet måste

ske inom ramen för en s.k. parlamentarisk utredning, på det sätt som

Miljöpartiet förordar. Även om det är angeläget att utredningsarbetet bedrivs

skyndsamt, och ledningsfrågorna därmed rimligtvis blir centrala i den kommande

säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen, anser utskottet det inte

nödvändigt att riksdagen närmare föreskriver vilken tidsplan som bör gälla.

T.ex kan ett eventuellt lagstiftningsarbete behöva något längre beredningstid

än vad som blir möjligt om det skall föreläggas riksdagen redan i

kontrollstationen.

Vissa övriga förutsättningar som enligt utskottets mening bör gälla för det

kommande översynsarbetet har utskottet redan tidigare redovisat i betänkande

1996/97:FöU1 s. 53-54.

Utskottet bedömer som en följd härav att Moderata samlingspartiets synpunkter

på konsekvenserna för Försvarsmakten i övrigt av den nya

högkvartersorganisationen och Miljöpartiets förslag till översyn av

ledningssystemet i allt väsentligt kommer att tillgodoses. Därför behöver inte

motionerna 1997/98:Fö317 och 1997/98:Fö3 yrkandena 2 och 3 bifallas av

riksdagen.

Generalinspektörer och nya centrum inom Försvarsmakten

Regeringen föreslår två nya organisationsenheter i Försvarsmakten: ett

marincentrum i Haninge (Berga) och ett flygvapencentrum i Uppsala. De skall

tillhöra den centrala nivån inom Försvarsmakten. Regeringen redovisar i

propositionen de arbetsuppgifter som centrumen skall ha. Kustflottan och

Kustartillericentrum bör läggas ned som organisationsenheter varid huvuddelen

av verksamheten inordnas i marincentrumet.

Ett centrum för arméstridskrafter finns redan inrättat efter beslut av

riksdagen i december 1996.

Bakgrunden är den nya organisationen för Försvarsmaktens högkvarter som

regeringen redan beslutat om. Regeringen avser att utse generalinspektörer som

chefer för de nya centrumen. Generalinspektörerna skall bl.a. verka i

internationella frågor och att vara främsta företrädare för armé-, marin- och

flygvapenförband.

Moderata samlingspartiet anser i motion 1997/98:Fö2 att uppgifterna för de nya

centrumen skall utvidgas (yrkandena 1 och 2) jämfört med den redovisning som

regeringen ger. Motionärerna anser vidare att generalinspektörerna bör ha

tjänstegraden generallöjtnant eller viceamiral (yrkande 3).

Eftersom regeringen inte tagit ett helhetsgrepp på Försvarsmaktens

ledningsstruktur anser Miljöpartiet i motion 1997/98:Fö3 (yrkande 1) bl.a. att

det finns en risk att detta beslut rivs upp när den nödvändiga översynen av

ledningssystemet genomförs. Därför bör riksdagen nu avslå propositionen.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla regeringens förslag att inrätta två

nya organisationsenheter på central nivå samt att avveckla två andra enheter,

inom den organisationsstruktur för Försvarsmakten som riksdagen tidigare

beslutat om.

Utskottet har pekat på behovet av att en översyn av totalförsvarets

ledningssystem nu kommer till stånd. Utskottet finner därför inte skäl att

riksdagen nu skall ta ställning till en utvidgning av centrumens

arbetsuppgifter - jämfört med dem som regeringen redovisat - eller att

föreskriva att generalinspektörerna skall ha viss tjänstegrad. Det är naturligt

att dessa frågor blir belysta i det kommande utredningsarbetet.

Vad gäller regeringens förslag att lokalisera de nya centrumen till Haninge

(Berga) respektive Uppsala delar utskottet uppfattningen att det i dagsläget är

den bästa lösningen. Dock vill utskottet för sin del betona vikten av att

regeringen positivt prövar möjligheten att i framtiden lokalisera centrala

ledningsfunktioner även utanför Storstockholmsområdet. Utskottet utgår ifrån

att regeringen tar dessa överväganden i beaktande i den kommande

organisationsöversynen.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört bör motionerna 1997/98:Fö2 och

motion 1997/98:Fö3 yrkande 1 inte bifallas av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagens inflytande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö211 yrkande 8 samt 1997/98:Fö311,

2. beträffande en samlad utredning av totalförsvarets ledning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö3 yrkandena 2 och 3 samt

1997/98:Fö317,

res. 1 (mp)

3. beträffande generalinspektörer och nya centrum inom Försvars-

makten

att riksdagen med bifall till regeringens proposition 1997/98:72 Inrättande av

nya centrum i Försvarsmakten avslår motionerna 1997/98:Fö2 och 1997/98:Fö3

yrkande 1.

res. 2 (mp)

Stockholm den 24 mars 1998

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Iréne Vestlund (s), Sven Lundberg

(s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask (s),

Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s),

Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Mona Nyberg (s),

Ulf Kero (s) och Rolf Gunnarsson (m).

Reservationer

1. En samlad utredning av totalförsvarets ledning (mom. 2)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Det utrednings-

och översynsarbete? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet har tidigare uttalat att frågan om den nya

högkvartersorganisationen inom Försvarsmakten inte kan ses som en isolerad

fråga. Den är en del av utvecklingen av det samlade ledningssystemet. Beslut om

högkvartersorganisationen blir därmed ett led såväl i den politiska styrningen

som hur Försvarsmakten internt skall styras.

Utskottet anser att en utredning skyndsamt bör tillsättas med syfte att se

över bl.a. hela ledningssystemet och ansvarsförhållandena mellan de politiska

nivåerna (riksdag och departement) och myndigheten. Inte minst bör erfarenheter

dras av Försvarsmaktens aktuella ekonomiska problem, som tyder på ett

allvarligt systemfel. Utredningen bör genomföras i ett totalförsvarsperspektiv

och utgå från en doktrin som är gemensam för hela totalförsvaret. Vissa

resultat bör sålunda - i enlighet med motion 1997/98:Fö3 yrkande 3 - kunna

föreläggas riksdagen i samband med behandlingen av kontrollstationen, dvs.

våren 1999. Därför behöver motionerna 1997/98:Fö311 och 1997/98:Fö3 yrkande 2

inte bifallas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en samlad utredning av totalförsvarets ledning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö3 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1997/98:Fö3 yrkande 2 och 1997/98:Fö317 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Generalinspektörer och nya centrum inom Försvarsmakten (mom. 3)

Annika Nordgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Utskottet

anser? och slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är högst otillfredsställande att regeringen nu

föreslår förändringar, som inrättande av centrum och högkvarterets

organisation, innan man har tagit ett helhetsgrepp på Försvarsmaktens

ledningsstruktur vilket riksdagen genom försvarsutskottet flera gånger

efterlyst. Det vore önskvärt med en genomgripande utredning som utmynnar i ett

förslag som militärledningen och en majoritet politiker kan vara överens om.

Det gör beslutet mer hållbart i längden. Nu fattas fragmentiserade beslut som

riskerar att rivas upp när den nödvändiga översynen av hela ledningssystemet

genomförts. Tills denna utredning är genomförd avvisar utskottet regeringens

förslag om inrättande av nya centrum i Försvarsmakten. Motion 1997/98:Fö3

yrkande 1 bör således bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande generalinspektörer och nya centrum inom Försvars-makten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö3 yrkande 1 avslår regeringens

proposition 1997/98:72 Inrättande av nya centrum i Försvarsmakten och

motion 1997/98:Fö2.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Regeringens förslag 1

Bakgrund och överväganden 1

Motionerna ...........................................3

Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98 3

Motioner med anledning av propositionen 4

Utskottet ............................................6

Riksdagens inflytande 6

En samlad utredning av totalförsvarets ledning 7

Generalinspektörer och nya centrum inom Försvarsmakten 8

Hemställan............................................9

Reservationer........................................10

1. En samlad utredning av totalförsvarets ledning (mom. 2) 10

2. Generalinspektörer och nya centrum inom Försvarsmakten (mom. 3) 11