Bet. 1997/98:FöU9

Försvarsutskottets betänkande

1997/98:FÖU09

Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

FöU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:80 Lag om behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga samt lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100). Utskottet behandlar också en motion som väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de båda lagförslagen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen bifaller motionen. Innebörden härav

är att regeringen i förordning skall medge att Totalförsvarets pliktverk ur

polisens register kan få uppgift om person som dömts för hets mot folkgrupp.

Totalförsvarets pliktverk har redan i dag denna rätt beträffande vissa andra

brott.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall i

huvudsak endast tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet.

Lagen bygger på den nya personuppgiftslagen (1998:000). Den anger de

preciseringar och undantag från personuppgiftslagen som är motiverade med

hänsyn till behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och med

totalförsvarspliktiga jämställd personal.

Lagen reglerar, liksom personuppgiftslagen, all automatiserad behandling av

personuppgifter samt manuell behandling av personregister. Eftersom ADB-

registrering utgör en särskilt riskfylld hantering av uppgifterna, till men för

dem som registrerats, innehåller lagen särskilda bestämmelser för sådana

register. Det rör sig om bestämmelser om registerinnehåll, direktåtkomst och

sökmöjligheter m.m.

I lagen preciseras ändamålen med behandlingen av personuppgifter. Vidare

behandlar lagen frågan om rätten att behandla känsliga personuppgifter. Till

skydd för den enskildes personliga integritet finns i lagen en uppräkning av

vilka personer som får registreras i det automatiska registret över

totalförsvarspliktiga och vilka uppgifter som får antecknas om dem i registret.

Sålunda får andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa och religiös

övertygelse inte antecknas. Uppgifter om religiös övertygelse får antecknas

endast om den registrerade lämnat sitt uttryckliga samtycke till

registreringen. I syfte att skydda den enskildes integritet innehåller lagen

också begränsningar av sökbegrepp och direktåtkomst till registret för andra än

Totalförsvarets pliktverk. Vidare finns bestämmelser om gallring av

personuppgifter.

Lagen innehåller i övrigt en erinran om sekretesslagens (1980:100)

bestämmelser samt en bestämmelse som innebär viss inskränkning i

Datainspektionens befogenheter vid den tillsyn som inspektionen skall göra

enligt personuppgiftslagen. Vidare innehåller lagen föreskrifter om

tillämpningen av personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse m.m. av

personuppgifter och om skadestånd.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, liksom

ändringen av sekretesslagen (1980:100), föreslås träda i kraft den 24 oktober

1998.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Motionen

1997/98:Fö9 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att dom för hets mot folkgrupp

bör ingå i det utdrag ur Rikspolisstyrelsens register som Totalförsvarets

pliktverk får ta del av.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen redogör i propositionen för ärendet och framhåller bl.a. följande.

EG-direktivet om behandling av personuppgifter

I oktober 1995 antogs inom EU ett direktiv om skydd för enskilda personer med

hänsyn till behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana

uppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG), fortsättningsvis

benämnt EG-direktivet.

EG-direktivet utgör en precisering av Europarådets dataskyddskonvention. Det

syftar till att skapa ett gemensamt högt integritetsskydd för att möjliggöra

ett fritt flöde av personuppgifter medlemsländerna emellan.

EG-direktivet gäller för uppgifter som helt eller delvis företas på

automatisk väg. Direktivet omfattar också icke automatiserad behandling av

person-uppgifter men då endast om uppgifterna är tillgängliga för sökning och

sammanställning enligt särskilda kriterier.

Direktivet gäller endast behandling av personuppgifter som omfattas av

gemenskapsrätten. I direktivet anges uttryckligen att det inte gäller

behandling av personuppgifter som rör allmän säkerhet, försvar, statens

säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område.

Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till

direktivet senast den 24 oktober 1998.

Ny personuppgiftslag

Riksdagen har nyligen beslutat en ny personuppgiftslag (prop. 1997/98:44, bet.

1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180). Personuppgiftslagen ersätter den nuvarande

datalagen (1973:289) och genomför det tidigare nämnda EG-direktivet.

Personuppgiftslagen följer i huvudsak EG-direktivets text och disposition.

EG-direktivet gäller som nyss sagts inte behandling av personuppgifter som inte

omfattas av gemenskapsrätten. Direktivet är därmed t.ex. inte tillämpligt på

behandlingar som utförs för försvarsändamål.

Personuppgiftslagen är generellt utformad och gäller till sin lydelse i

princip för all automatiserad behandling av personuppgifter. Den gäller också

för manuell behandling med undantag för rent privat hantering.

Personuppgiftslagen innehåller emellertid en föreskrift (2 §) om att

bestämmelser i lag eller förordning som avviker från lagen skall gälla.

Bestämmelserna i person-uppgiftslagen tillämpas inte heller om det skulle

strida mot bestämmelserna för tryck- och yttrandefriheten.

Personuppgiftslagen anger under vilka förutsättningar behandling av

personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall iaktta.

Behandling av personuppgifter får endast ske när den enskilde lämnat sitt

samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade ändamål,

t.ex. för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras (10 §).

Behandling av vissa uppgifter är förbjuden (13 §). I personuppgiftslagen kallas

de för känsliga personuppgifter. Det rör sig t.ex. om uppgifter som avslöjar

religiös eller filosofisk övertygelse eller som rör hälsa eller sexualliv. Från

förbudet mot behandling av sådana uppgifter finns en rad undantag. Behandling

är t.ex. tillåten om den enskilde samtycker, eller om behandlingen är nödvändig

för hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål (14-20 §§).

Vidare finns bestämmelser om att uppgifter om lagöverträdelser som innefattar

brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och administrativa

frihetsberövanden endast får behandlas av myndigheter, om inte regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat (21 §), samt om att

personnummer bara får behandlas om det är klart motiverat av vissa skäl (22 §).

När uppgifter behandlas får detta i princip endast ske för de ändamål för

vilka uppgifterna samlades in och endast nödvändig behandling tillåts (9 §).

Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserade skall

enligt huvudregeln skriftligen anmälas till Datainspektionen (36 § första

stycket).

Vid sin tillsyn har Datainspektionen i princip samma befogenheter som den har

enligt datalagen i dag, dvs. rätt att få del av handlingar, tillträde till

lokaler m.m. (43 §).

Personuppgiftslagen innehåller alla grundläggande regler, principer och

undantagsmöjligheter som gäller behandling av personuppgifter.

Ärendet och dess beredning

Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet med stöd av regeringens

bemyndigande i april 1996 tillkallade en särskild utredare. Denne skulle utreda

och lägga fram förslag om den författningsreglering av personregister som

behövs för verksamheten inom Totalförsvarets pliktverk (dir. 1996:14).

Utredaren redovisade i juni 1997 betänkandet Behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga (SOU 1997:101). En sammanfattning av betänkandet och

utredningens lagförslag ingår i propositionen som bilaga 1 respektive bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns

i propositionens bilaga 3. Remissyttranden finns tillgängliga i

regeringskansliet (dnr Fo97/1609/RS).

De lagförslag som regeringen har överlämnat till Lagrådet för yttrande finns

i den till propositionen fogade bilagan 4. Regeringen har i propositionen följt

Lagrådets förslag.

Totalförsvaret och dess personal

Regeringen redogör i propositionen för begreppet totalförsvar, totalförsvarets

uppgifter och för beredskapshöjningar i enlighet med lagen (1992:1403) om höjd

beredskap.

Regeringen redogör vidare för totalförsvarspliktens innebörd och omfattning i

enlighet med lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Förutsättningarna för mäns mönstring och kvinnors antagningsprövning

beskrivs. Ansvaret för mönstring och antagningsprövning åvilar Totalförsvarets

pliktverk.

Lagen om totalförsvarsplikt reglerar bl.a. den information som behövs vid

mönstring och antagningsprövning. Lagen stadgar sålunda att kommuner, landsting

och enskilda vårdinrättningar skall lämna erforderliga uppgifter till

Totalförsvarets pliktverk om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och

personliga förhållanden i övrigt för att kunna bedöma hans eller hennes

förutsättningar för att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Förordningen om totalförsvarsplikt innehåller en uppräkning av myndigheter

och andra som är skyldiga att lämna uppgifter till Totalförsvarets pliktverk,

exempelvis Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen och

Rikspolisstyrelsen.

Regeringen anger vidare att det vid inskrivningen med stöd av värnplikt eller

civilplikt skall bestämmas bl.a. vilken befattning eller befattningsgrupp som

vederbörande skall placeras i, tid och plats för grundutbildningen och

utbildningens längd.

Efter avslutad grundutbildning skall den som förvärvat tillräckliga kunskaper

och färdigheter för en krigsuppgift krigsplaceras i en befattning eller i en

viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som inte krigsplaceras

får i stället skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en

grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. Beslut om krigsplacering fattas

av Totalförsvarets pliktverk efter framställning från statliga myndigheter,

kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller

andra enskilda. En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras

flera gånger under den tid han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten.

Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet

Regeringen beskriver i propositionen Totalförsvarets pliktverks uppgifter.

Totalförsvarets pliktverk svarar sålunda för att mönstra, skriva in och

krigsplacera totalförsvarspliktiga. Verket svarar också för att myndigheter och

andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret får stöd och service i

frågor som rör bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt

eller civilplikt liksom i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring. I denna

del är verkets uppgifter till stor del beroende på överenskommelser med de

bemanningsansvariga. Bemanningsansvar innebär skyldighet att se till att

krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa tilldelade uppgifter

under höjd beredskap. Regeringen framhåller att samarbetet mellan

Totalförsvarets pliktverk och övriga myndigheter och organ inom totalförsvaret

är omfattande.

Arbetet vid Totalförsvarets pliktverk med att mönstra, skriva in,

krigsplacera och vid olika tillfällen redovisa totalförsvarets personal

förutsätter att verket ständigt har en ordnad och aktuell information om

berörda personer. Verket behöver därför föra ett relativt omfattande

personregister. Uppgifterna om de totalförsvarspliktiga samlas sedan juni 1997

i ett ADB-baserat register kallat Totalförsvarets pliktverks informationssystem

(PLIS). Registret drivs med tillstånd av Datainspektionen.

Eftersom totalförsvarsplikten omfattar en mycket stor del av befolkningen

kommer PLIS att vara ett av landets största personregister. Mängden uppgifter

om varje person blir också betydande. Registret kommer sålunda att innehålla

information om namn, ålder och adress etc. Eftersom det skall utgöra underlag

för olika lämplighetsbedömningar kommer det också att innehålla material från

undersökningar och prov, liksom uppgifter från hälso- och sjukvårdsmyndigheter

m.fl. Registret är därmed känsligt ur integritetssynpunkt.

Socialstyrelsen är enligt beredskapsförordningen funktionsansvarig myndighet

för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har därför, i enlighet med ett

regeringsuppdrag som gavs år 1988, upprättat ett register över hälso- och

sjukvårdspersonal (Integer). Registret är ett personalförsörjningsregister för

krig och innehåller uppgifter om läkare, tandläkare, sjuksköterskor,

operations-, röntgen- och laboratorieassistenter, undersköterskor,

sjukvårdsbiträden, barnsköterskor, medicintekniker, drifttekniker,

arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och sjukgymnaster.

Regeringen uppdrog åt Socialstyrelsen att träffa överenskommelse med

Totalförsvarets pliktverk om driften av registret. Enligt den överenskommelse

som sedermera träffats har (Integer) överförts till PLIS och utgör numera en

integrerad del av detta system.

Allmänna utgångspunkter

Regeringen

När det gäller hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks

verksamhet bedömer regeringen att en reglering bör anpassas till bestämmelserna

i personuppgiftslagen. Regleringen skall kunna fungera i samspel med

bestämmelserna i personuppgiftslagen. Regeringens förslag utgår sålunda från

person-uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör

enligt regeringen i huvudsak ges i lag. Bestämmelserna bör utformas med

utgångspunkt från personuppgiftslagen och ange erforderliga undantag och

preciseringar i förhållande till denna.

Regeringen bedömer vidare att det i lagen bör finnas särskilda bestämmelser

som reglerar Totalförsvarets pliktverks personregister om totalförsvarspliktiga

som förs med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som anges i

lagen.

Registret över totalförsvarspliktiga kommer enligt regeringen att bli ett av

landets största personregister. Det kommer att innehålla många uppgifter av

känslig karaktär. Användningen av datorteknik underlättar spridningen av

uppgifter som alltså i betydande omfattning kan vara känsliga. Andra krav måste

därför ställas på säkerheten vid Totalförsvarets pliktverks automatiserade

lagring och överföring av uppgifter än vid helt manuell hantering. Enligt

regeringen är det därför befogat att reglera

* registerinnehåll,

* direktåtkomst,

* begränsningar av sökbegrepp och

* uppgiftslämnande på ADB-medium.

Regeringen anför att den i propositionen (1997/98:44) om Personuppgiftslag

noggrant redogjort för förutsättningarna att delegera normgivningsmakt till

regeringen. Samma resonemang som där förs sägs vara tillämpligt för

registrering av totalförsvarspliktiga.

En av nyheterna med den nya personuppgiftslagen, anför regeringen, är att den

reglerar hanteringen av personuppgifter och inte sättet att lagra dem. Namnet

på den nu föreslagna lagen bör såväl anknyta till detta nya synsätt som ge en

beskrivning av lagens huvudsakliga innehåll. Lagen bör därför, enligt

regeringen, benämnas lagen om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot de allmänna utgångspunkter som regeringen

anger. Med hänsyn till att registret över totalförsvarspliktiga kommer att bli

mycket omfattande och innehålla känsliga uppgifter är det sålunda motiverat att

lagreglera hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks

verksamhet. En sådan reglering bör, som regeringen anger, utgå från person-

uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi. Regleringen bör

precisera personuppgiftslagens bestämmelser och, där det är motiverat, ange

undantag från dessa.

Lagens tillämpningsområde

Regeringen

Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i

personuppgiftslagen

Personuppgiftslagens 3 § definierar begreppet behandling av personuppgifter.

Enligt definitionen avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i

fråga om personuppgifter, såväl på automatisk väg som manuellt, t.ex.

insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring,

återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning

eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning,

blockering, utplåning eller förstöring.

Jämfört med gällande ordning enligt datalagen innebär den nya person-

uppgiftslagen att även annan behandling av personuppgifter än registrering med

hjälp av ADB blir reglerad och kringgärdad av bestämmelser om integritetsskydd.

Enligt regeringen är ändringen påkallad bl.a. med hänsyn till den tekniska

utvecklingen. Denna har medfört att uppgifter kan behandlas med automatik i

mycket stor utsträckning och på ett sätt som innebär risker för

integritetsintrång, utan att uppgifterna för den skull behöver ingå i ett

register.

Regeringen föreslår därför att lagen om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga - i likhet med personuppgiftslagen - skall gälla för

sådan behandling som är helt eller delvis automatiserad. Den skall också gälla

för annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en

strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller

sammanställning enligt särskilda kriterier.

Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga m.m.

Regeringen anför att skyldigheten att tjänstgöra i fredstid, och även i vissa

fall vid höjd beredskap, för en stor del av totalförsvarets personal grundas på

andra omständigheter än värnplikt och civilplikt. Detta gäller anställd

personal vid Försvarsmakten, arbetstagare som är ianspråktagna av sina

arbetsgivare för uppgifter vid höjd beredskap, medlemmar i

frivilligorganisationer och vissa personer med begränsade uppgifter, t.ex.

enligt förfogandelagstiftningen. De sist nämnda sägs inte vara ?personal? i

egentlig mening men de har uppgifter att lösa vid höjd beredskap och ibland

tidigare. Härtill kommer hälso- och sjukvårdspersonalen som Totalförsvarets

pliktverk, enligt överenskommelse med Socialstyrelsen, skall hålla ett

personalförsörjningsregister över. Verkets arbetsuppgifter förutsätter sålunda

en möjlighet att behandla personuppgifter om all personal inom totalförsvaret,

dvs. såväl pliktpersonal som personal vars skyldighet att tjänstgöra grundar

sig på annat än totalförsvarsplikt. För att få ett effektivt system för

redovisning av totalförsvarets personal är det, enligt regeringen, nödvändigt

att kunna ta fram uppgifter ur de olika personalkategorierna i ett sammanhang.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att lagens tillämpningsområde bör

omfatta behandlingen av personuppgifter om all personal i totalförsvaret. En

begränsning finns dock. Det skall vara fråga personer som har uppgifter vid

höjd beredskap.

I lagförslaget förutsätts vidare att lagen skall tillämpas i Totalförsvarets

pliktverks verksamhet. I de fall där det anges särskilt, skall lagen gälla även

i verksamhet som bedrivs av annan än Totalförsvarets pliktverk.

Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen

Enligt förslaget till personuppgiftslag skall ändamålen med behandlingen av

personuppgifter vara uttryckligt angivna när uppgifterna samlas in. Uppgifterna

får därefter - enligt huvudregeln - inte behandlas för något härmed oförenligt

ändamål. De sålunda angivna ändamålen utgör därmed en gräns för hur uppgifterna

får behandlas.

Regeringen anser därför att en bestämmelse som anger ändamålen är central och

viktig vid den nu aktuella författningsregleringen av behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regleringen bör dock inte utformas så

att den hindrar Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter för

andra ändamål.

Utskottets överväganden

Regeringen behandlar i detta avsnitt den föreslagna lagens tillämpningsområde.

Utskottet anser att ett utvidgat integritetsskydd i enlighet med

personuppgiftslagen även bör gälla hanteringen av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga. I enlighet med vad regeringen föreslår bör det i en lag

om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga finnas en föreskrift

som tydligt anger att lagen gäller helt eller delvis automatiserad behandling.

Den bör också gälla annan behandling, om uppgifterna är strukturerade och

tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Utskottet delar regeringens bedömning att Totalförsvarets pliktverks

arbetsuppgifter förutsätter en möjlighet att behandla personuppgifter om all

personal i totalförsvaret. Lagens tillämpningsområde bör således, som

regeringen föreslår, omfatta all totalförsvarspersonal och Totalförsvarets

pliktverks verksamhet. Om det anges särskilt, bör även verksamhet vid annan

myndighet omfattas av lagen.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att tillämpningsområdet för den nu

aktuella lagregleringen skall knytas till ändamålet med behandlingen av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.

Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i

personuppgiftslagen

Regeringen

Ändamålen med behandlingen

Regeringen hänvisar till att personuppgiftslagen i 10 § anger villkoren för när

behandling av personuppgifter är tillåten. Bl.a. sätter ändamålen med

behandlingen gränser för hur uppgifterna får behandlas sedan de samlats in.

Totalförsvarets pliktverk får i sin verksamhet personuppgifter från flera

myndigheter och andra organ som samlat in uppgifterna för helt andra ändamål än

dem som verket skall använda uppgifterna för. För att uppfylla per-

sonuppgiftslagens krav måste därför ändamålen med verkets behandling

preciseras.

Regeringen föreslår att ändamålen med Totalförsvarets pliktverks behandling

av personuppgifter om totalförsvarspliktiga formuleras med utgångspunkt i

arbetsuppgifter och åligganden enligt följande. Lagen skall sålunda vara

tillämplig när ändamålen med behandlingen är

* att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat

ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

* att redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

* att säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig

utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

* att tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter i enlighet med

totalförsvarsplikten,

* att tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller

hennes egenskap av totalförsvarspliktig samt

* att planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som nu nämnts.

Vilka personuppgifter skall få behandlas?

Regeringen bedömer att Totalförsvarets pliktverk för att kunna fullgöra ålagda

uppgifter på ett tillfredsställande sätt behöver behandla såväl personnummer

som känsliga uppgifter, som uppgifter om lagöverträdelser m.m. Samtidigt är det

väsentligt att den enskildes intresse tas till vara på ett godtagbart sätt.

Regeringen anser att de villkor personuppgiftslagen ställer för att

personnummer skall få behandlas är uppfylld i Totalförsvarets pliktverks

verksamhet.

Regeringen anser vidare att Totalförsvarets pliktverk i stor utsträckning

behöver kunna behandla uppgifter om den enskildes hälsa. Resultaten från de

medicinska och psykologiska undersökningar som föregår beslut om inskrivning av

den totalförsvarspliktige utgör nämligen det viktigaste underlaget för att

bedöma vederbörandes tjänstbarhet.

Regeringens lagförslag innebär att Totalförsvarets pliktverk får behandla

känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för något av de i lagen angivna

ändamålen. Som regeringen återkommer till föreslås emellertid ett förbud om

anteckning av andra känsliga personuppgifter än hälsa och religiös övertygelse

i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga. När det gäller

religiös övertygelse får sådan endast antecknas om den registrerade lämnat sitt

uttryckliga samtycke till registreringen.

Även de myndigheter och andra som kan utföra mindre omfattande utredningar om

de totalförsvarspliktigas förhållanden enligt lagen om totalförsvarsplikt, får

behandla känsliga personuppgifter om uppgifterna behövs i sådan

utredningsverksamhet.

I övrigt bedömer regeringen att inga avvikelser behövs från

personuppgiftslagens bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas.

Skydd för uppgifterna

Enligt 31 § personuppgiftslagen skall den personuppgiftsansvarige, dvs. i detta

fall Totalförsvarets pliktverk, vidta lämpliga tekniska och organisatoriska

åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas.

Regeringen bedömer att personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om

skyddsåtgärder bör gälla även vid behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga. Detsamma bör gälla för nämnda lags bestämmelse om att

Datainspektionen kan meddela närmare skyddsföreskrifter. Ytterligare

föreskrifter i lag eller förordning om skydd för uppgifterna anser inte

regeringen vara påkallade.

Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade

uppgifter

Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser (23-27 §§) om vilken information

som den registrerade har rätt till då personuppgifter om honom eller henne

behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, för

närvarande Datainspektionen, får enligt 50 § personuppgiftslagen ge närmare

föreskrifter om vilken information som skall lämnas till den registrerade och

hur detta skall gå till.

Regeringen bedömer att personuppgiftslagens bestämmelser om den

personuppgiftsansvariges informationsplikt är tillräckliga. Enligt regeringen

behövs således inte några ytterligare föreskrifter för Pliktverkets behandling

av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i detta avseende.

Enligt 28 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige skyldig att på

begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana person-

uppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller föreskrifter som

utfärdats med stöd av denna. Uppgifter som behandlats i strid mot andra

författningar omfattas sålunda inte.

Regeringen anser att den registrerade bör ha samma möjlighet att få per-

sonuppgifter rättade, oavsett vilken registerförfattning som behandlingen

strider mot. För att detta skall bli möjligt krävs att det i lagen om

behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga tas in en bestämmelse om

att person-uppgiftslagens regler i denna del även gäller då uppgifterna har

behandlats i strid med personuppgiftslagen eller på denna baserade

föreskrifter.

Regeringen föreslår därför att personuppgiftslagens bestämmelser om den

personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta,

blockera eller utplåna personuppgifter skall gälla även då personuppgifter

behandlats i strid med lagen om personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller

föreskrifter som har utfärdats med stöd av den lagen. Även tredje man som fått

uppgifterna skall underrättas om de åtgärder som vidtagits.

Ansvaret för behandlingen

Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverk skall vara

personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga som verket utför.

De myndigheter och andra som lämnar uppgifter till Totalförsvarets pliktverk

ansvarar för behandlingen till dess att uppgiften är överlämnad. På samma sätt

är organ inom totalförsvaret som får uppgifter från Totalförsvarets pliktverk

ansvariga för sin behandling från det att de tagit emot uppgiften.

Totalförsvarets pliktverk skall således inte ansvara för behandling av

personuppgifter som utförs av någon annan.

Anmälan och tillsyn

Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverks behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall vara underkastad

Datainspektionens tillsyn.

Datainspektionens rättigheter enligt den gällande datalagen är i stort sett

desamma som ges i personuppgiftslagen.

Totalförsvarets pliktverks registrering och övrig behandling av person-

uppgifter för totalförsvarspliktiga anser regeringen vara nödvändig för att

totalförsvarets personalförsörjning skall klaras. Regeringen anser det därför

inte rimligt att Datainspektionen skall ha möjlighet att förbjuda behandling av

personuppgifter i en statlig verksamhet av sådan vikt, även om inspektionen

skulle finna att uppgifterna behandlades på ett olagligt sätt. Regeringen

föreslår därför en undantagsbestämmelse med det innehållet i lagen om

personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Utskottets överväganden

I avsnittet behandlar regeringen vilka avvikelser och preciseringar som behöver

göras i förhållande till personuppgiftslagen (1998:000).

För att uppfylla personupppgiftslagens krav måste ändamålen med

Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter preciseras. Utskottet

har ingen erinran mot regeringens precisering av ändamålen med behandlingen.

Det är uppenbart att Totalförsvarets pliktverk, och i mer begränsad

omfattning andra totalförsvarsmyndigheter, har behov av att registrera och

behandla känsliga personuppgifter. Utskottet anser, i likhet med regeringen,

att det då är väsentligt att den enskildes intressen tas till vara på ett

godtagbart sätt. I regeringens lagförslag preciseras i 8-11 §§ vilka

personuppgifter om totalförsvarspliktiga som skall få registreras och

behandlas. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i denna del.

Enligt 28 § personuppgiftslagen (1998:000) är den personuppgiftsansvarige

skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna

personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller på denna

baserade föreskrifter. I regeringens förslag till lag om behandling av person-

uppgifter för totalförsvarspliktiga har därför infogats (18 §) en bestämmelse

om att personuppgiftslagens regler i denna del skall gälla. Utskottet godtar

vad regeringen föreslagit om information och rättelse av felaktigt behandlade

uppgifter.

Regeringen föreslår (7 § i lagförslaget) att Totalförsvarets pliktverk skall

vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga som verket utför. Regeringen föreslår vidare (17 §) att

behandlingen skall vara underkastad Datainspektionens tillsyn. Utskottet har

ingen erinran mot regeringens förslag i dessa delar och förordar att riksdagen

antar berörda delar av lagförslaget.

Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets

pliktverk

Regeringen

Registerinnehåll

Regeringen föreslår att det i lagen om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga preciseras vilka uppgifter - eller kategorier av

uppgifter - som får förekomma i automatiserat register över

totalförsvarspliktiga. Registret bör sålunda begränsas till att innehålla

uppgifter om personer som på ett eller annat sätt är tagna i anspråk för

totalförsvarets räkning. Enligt regeringens bedömning är detta tillräckligt för

att Totalförsvarets pliktverk skall kunna utföra sina huvudsakliga

arbetsuppgifter, nämligen att mönstra, skriva in och krigsplacera

totalförsvarspliktiga samt att redovisa totalförsvarets personal.

Mot bakgrund härav anser regeringen att personuppgifter får antecknas i

automatiserat register över totalförsvarspliktiga endast beträffande den som

* är eller har varit aktuell för mönstring eller motsvarande,

* har tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om

krigsplacering eller på annat sätt,

* skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss

kompetens är viktig för totalförsvaret.

Dessutom skall vissa uppgifter få antecknas om den som

* uppgetts som närstående av en redan registrerad,

* nämns bland uppgifter som åberopats av en registrerad,

* fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckning om den

registrerade.

I den av regeringen föreslagna lagen anges i 13 punkter de olika slags per-

sonuppgifter som får förekomma i ett automatiserat register över

totalförsvarspliktiga, allt under förutsättning att Totalförsvarets pliktverk

behöver uppgifterna för sin verksamhet:

1. Uppgifter om personnummer, namn, adress, telefonnummer och

folkbokföringsort.

2. Uppgifter om hinder för mönstring eller annan utredning, för utbildning

eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för

totalförsvarets räkning.

3. Uppgifter om boende- och familjeförhållanden samt om den registrerades

försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna

fullgöra sina åligganden i fråga om förmåner till totalförsvarspliktiga.

4. Uppgifter om utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och

intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet

inom totalförsvaret.

5. Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som

ligger till grund för bedömningen i denna del.

6. Uppgift om den registrerade är svensk medborgare eller inte.

7. Uppgifter om utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten.

8. Uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för brott som framgår

av uppgift i belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av.

9. Uppgifter om att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt

säkerhetsskyddslagen (1996:627), för vilken säkerhetsklassprövningen skett samt

resultatet av denna.

10. Uppgifter om vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om

totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt

eller civilplikt med längre grundutbildning.

11. Uppgifter om krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade

för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid

höjd beredskap.

12. Uppgifter om tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord,

förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna.

13. Uppgifter om personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den

registrerade, om det rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.

Regeringen anger vidare att andra känsliga personuppgifter än sådana som rör

hälsa eller religiös övertygelse inte får antecknas i ett automatiserat

register över totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får, som

tidigare nämnts, endast antecknas om den registrerade har lämnat sitt

uttryckliga samtycke till att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans

eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.

Regeringen har vidare särskilt pekat på att personuppgiftslagens bestämmelser

om att inte fler personuppgifter får behandlas än vad som är nödvändigt med

hänsyn till det ändamål som de insamlats för. Denna bestämmelse, liksom att

uppgifterna skall vara adekvata och relevanta i förhållande till syftet, skall

också gälla för Totalförsvarets pliktverks behandling av person-uppgifter om

totalförsvarspliktiga.

Regeringen föreslår att den skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare

begränsningar av vad som får registreras.

Vem skall få föra in uppgifter i registret?

Regeringen anför att Totalförsvarets pliktverk har planerat för ett system där

vissa totalförsvarsorgan från egen terminal skall kunna lägga in uppgifter om

sin personal direkt i verkets register. En sådan ordning skulle spara tid och

arbetskraft. Det är i första hand tre olika slags anteckningar som därvid

avses, nämligen

1. journalanteckningar som under grundutbildningen förs av läkare eller annan

sjukvårdspersonal vid en utbildningsenhet,

2. utryckningsrapporter med uppgifter om antalet fullgjorda

tjänstgöringsdagar, vitsord m.m. samt

3. anteckningar om att en person tagits i anspråk i krigsorganisationen.

En förutsättning är emellertid att säkerhet kan garanteras mot att obehöriga

personer inte påverkar registerinnehållet. Sådan säkerhet kan enligt

regeringens uppfattning skapas genom att bl.a. endast vissa befattningshavare

hos uppgiftslämnaren ges tillträde till registret. De säkerhetsmässiga

överväganden som bör föregå ett tillstånd för annan att föra in uppgifter i

registret kan, enligt regeringen, inte göras generellt. Varje fall bör således

prövas för sig.

Regeringen föreslår därför att den skall få föreskriva vilka organ som,

utöver Totalförsvarets pliktverk, skall ha rätt att föra in uppgifter i ett

automatiserat register över totalförsvarspliktiga samt vilket slags uppgifter

dessa organ har rätt att lämna.

Direktåtkomst

Regeringen anser att direktåtkomst till ett automatiserat register över

totalförsvarspliktiga bör begränsas med hänsyn till kravet på skydd för den

registrerades integritet. Enligt regeringens bedömning bör det övervägas från

fall till fall vilka myndigheter m.fl. som via egen bildskärm skall ha

direktåtkomst, liksom vilka uppgifter var och en skall få ta del av.

Bestämmelserna om direktåtkomst måste i praktiken vara relativt detaljerade.

Det är heller inte uteslutet att de behöver ändras med relativt täta mellanrum.

Enligt regeringens bedömning bör därför direktåtkomsten regleras i

förordningsform.

Regeringen anser vidare att det finns anledning att i sammanhanget

understryka sekretesslagens (1980:100) bestämmelser. I den föreslagna lagen

görs därför ett påpekande att sekretesslagens begränsningar gäller för att

lämna ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Sökbegrepp

Regeringen konstaterar att ett automatiserat register över

totalförsvarspliktiga kan användas för att ta fram sammanställningar av de mest

skilda slag. Endast vissa sammanställningar har relevans för Totalförsvarets

pliktverks arbete. Möjligheten att använda registret på ett icke önskvärt sätt

bör därför förhindras. Enligt regeringen bör därvid utgångspunkten vara att

endast sammanställningar - eller upptagningar - som är befogade i verkets

arbete skall vara tillåtna.

Regeringen anför att de uppgifter som enskilt eller tillsammans med andra kan

anses vara känsliga från den registrerades synpunkt bör vara förbjudna som

sökbegrepp i den utsträckning som användningen inte är nödvändig. Mot bakgrund

härav föreslår regeringen att följande uppgifter omfattas av ett sådant förbud:

* Uppgifter om hinder för mönstring, för utbildning eller för krigsplacering

eller annat ianspråktagande av den registrerade.

* Uppgifter om boende- eller familjeförhållanden eller om försörjning.

* Uppgifter om resultat från kunskapsprov eller anlagstester som utförts vid

mönstring eller motsvarande utredning.

* Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga.

* Uppgifter om medborgarskap.

* Uppgifter som rör ansvar för brott.

* Uppgifter om säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen.

Regeringen anför att undantag från förbudet att använda de uppräknade

sökbegreppen bör göras för de fall sökbegreppen behöver användas för

Datainspektionens tillsyn eller vid uppföljning och utvärdering av

Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Vidare föreslår regeringen att undantag

bör ske för forskningens behov.

Vissa uppgifter saknar, enligt regeringen, rimligen intresse också för

forskningen och för Totalförsvarets pliktverks egen uppföljning och

utvärdering. Det gäller uppgifter om närstående till de totalförsvarspliktiga

och om vilka som fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckningar

om de pliktiga. För åtkomst av dessa uppgifter bör sökbegreppen begränsas till

de totalförsvarspliktigas personnummer. Regeringen föreslår vidare att också

uppgifter som antecknas enbart därför att de åberopats, eller där samtycke till

anteckning lämnats, bör vara skyddade på det sättet att de endast kan

eftersökas med hjälp av den registrerades personnummer.

Regeringen anser, i likhet med vad den föreslagit beträffande ?bestämning? av

innehållet i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga, att

regeringen bör ges möjlighet att ytterligare begränsa de sökbegrepp som får

användas.

Samkörning

Samkörning av uppgifter från två register innebär i praktiken att det upprättas

ett nytt register. Härav följer att det krävs tillstånd eller författningsstöd

för en samkörning.

Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

bygger på personuppgiftslagen. Enligt regeringens bedömning behövs därför ingen

särskild bestämmelse som ger Totalförsvarets pliktverk tillstånd att samköra

uppgifter i sitt automatiserade register över totalförsvarspliktiga med

uppgifter från andra register. Regeringen bedömer att den registrerade får ett

tillräckligt integritetsskydd genom personuppgiftslagens bestämmelse om att

personuppgifterna skall behandlas ändamålsenligt.

Motionen

I motion Fö9 av Annika Nordgren (mp) hänvisar motionären till att

försvarsutskottet inför den första etappen i det senaste försvarsbeslutet

anförde att

?rasism och andra former av främlingsfientlighet är en allvarlig företeelse och

därför aktivt bör motarbetas med alla de medel som är förenliga med vår

demokrati och vårt rättsväsende. Inom totalförsvaret gäller detta självfallet

oavsett var det rasistiska beteendet förekommer - hos anställda eller hos

totalförsvarspliktiga. Den som med utgångspunkt i rasistiska eller

främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för

sin tjänst bör självfallet med lagliga medel kunna skiljas från tjänsten.?

Motionären konstaterar att det under senare tid i medierna getts exempel på

att personer med rasistiskt eller annat kriminellt förflutet fått

vapenutbildning i Försvarsmakten. Enligt motionären finns det därför

uppenbarligen ett behov av en ändrad lagreglering.

Totalförsvarets pliktverk får ta del av Rikspolisstyrelsens register över

totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för värnplikt. Utdrag

får lämnas för dem som dömts för vissa brott. Motionären konstaterar att

regeringen i sina motiv för lagförslaget (s. 56) nämner våldsbrott,

tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen, men inte hets mot

folkgrupp, som brott vilka ger Totalförsvarets pliktverk rätt till utdrag ur

belastningsregistret.

Motionären anser att man inte skall kunna tas ut till plikttjänstgöring om

man är dömd för hets mot folkgrupp. Riksdagen bör därför besluta om att dom för

hets mot folkgrupp, i likhet med t.ex. dom för tillgreppsbrott och

narkotikabrott, skall finnas i de utdrag från Rikspolisens register som

Totalförsvarets pliktverk får ta del av.

Utskottets överväganden

Regeringen behandlar i detta avsnitt frågor som rör registerinnehåll, vem som

får föra in uppgifter i registret samt åtkomst och sökning av uppgifter.

Utskottet anser, liksom regeringen, att Totalförsvarets pliktverks

automatiserade register över totalförsvarspliktiga bör begränsas till att

innehålla uppgifter om personer som på ett eller annat sätt tagits i anspråk

för totalförsvarets räkning. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen i

lagförslagets 8-11 §§ föreslagit om vilka personer som skall få registreras och

vilka uppgifter om dem som får antecknas i registret.

Regeringen föreslår att den skall få föreskriva vilka organ som utöver

Totalförsvarets pliktverk skall få föra in uppgifter i ett automatiserat

register över totalförsvarspliktiga (13 § i lagförslaget) samt att verket skall

ha direktåtkomst till registret (13 §). Regeringen föreslår vidare (14 §) vilka

sökbegrepp som skall vara förbjudna. Utskottet anser liksom regeringen att

möjligheterna att använda registret på ett icke önskvärt sätt bör förbjudas.

Utskottet konstaterar att hemställan i motion Fö9 (mp) inte rör propositionens

lagförslag utan avser tillämpningen av lagen (1965:94) om polisregister och

polisregisterkungörelsen (1969:38). Som motionären anger ingår i de utdrag ur

polisregistret som Totalförsvarets pliktverk får ta del av uppgift om dem som

dömts för våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen,

men inte uppgift om dem som dömts för hets mot folkgrupp.

Utskottet har, som motionären påpekar, gjort ett skarpt uttalande (bet.

1995/96:FöU1, s. 83) mot rasism och andra former av främlingsfientlighet.

Utskottet anförde i sammanhanget att den som med utgångspunkt i rasistiska

eller främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart

olämplig för sin tjänst självfallet bör skiljas från tjänsten.

Utskottet har svårt att se att någon som dömts för t.ex. tillgreppsbrott

generellt skulle vara mer olämplig för plikttjänstgöring än någon som dömts för

hets mot folkgrupp. Det torde snarare vara så att den som dömts för hets mot

folkgrupp, och det synes dess bättre vara ganska få, är sällsynt olämplig för

plikttjänstgöring som innefattar bruk av vapen. Utskottet anser därför att

regeringen i arbetet med den förordning som följer av lagen (1998:000) om

belastningsregister bör tillfoga att uppgift om dem som dömts för hets mot

folkgrupp får ingå i de utdrag som Totalförsvarets pliktverk får ta del av.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bifaller motion Fö9 (mp).

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.

Arkivering och gallring

Regeringen

Arkivlagen (1990:782) föreskriver som huvudregel att allmänna handlingar skall

bevaras. För personuppgifter i register som regleras av särskilda författningar

är principen som regel den omvända, nämligen att uppgifterna skall gallras

efter en bestämd tid om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om

motsatsen.

Enligt 9 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige

tillse att personuppgifter inte bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till

ändamålet med behandlingen. Därefter måste personuppgifterna avidentifieras

eller förstöras. Samma paragraf medger dock att personuppgifter får bevaras för

historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.

Enligt regeringens bedömning behövs inga särskilda regler för gallring av

personuppgifter som Totalförsvarets pliktverk för utan användning av

automatiserad behandling. I dessa fall är arkivlagens huvudregel tillräcklig.

För personuppgifter som behandlas automatiskt motiverar däremot

integritetsskyddet en i förhållande till arkivlagen omvänd gallringsprincip.

Regeringen föreslår därför att utgångspunkten för ett automatiskt register för

totalförsvarspliktiga skall vara att uppgifterna skall gallras så snart de inte

längre behövs och senast efter en bestämd tid. Totalförsvarets pliktverks behov

av uppgifterna bör vara vägledande för hur länge uppgifterna skall bevaras i

registret. Senast bör uppgifterna gallras det år den registrerade fyller 70 år,

då totalförsvarsplikten upphör.

Regeringen föreslår att undantag från gallringsregeln skall få göras för

forskningens behov.

Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter om när olika

personuppgifter skall gallras.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna reglerna för

arkivering och gallring. Den föreslagna lagen bör antas i berörd del.

Sekretessfrågor

Regeringen

Regeringen anför att det under grundutbildningen förekommer att förbandsläkare

och annan hälso- och sjukvårdspersonal för journalanteckningar om

pliktpersonal. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa anteckningar som en del

i underlaget för att bedöma hur den totalförsvarspliktige bäst skall användas i

totalförsvaret efter genomförd grundutbildning.

Det finns ingen bestämmelse som skyddar nämnda uppgifter sedan de inkommit

till Totalförsvarets pliktverk. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 §

första stycket i sekretesslagen (1980:100) ändras till att omfatta sekretess

även i ärenden om krigsplacering av den totalförsvarspliktige. Vidare föreslås

att sekretess skall gälla för utredningar om totalförsvarspliktigas personliga

förhållanden.

Regeringen anser även att sekretess skall gälla för uppgifter om den

totalförsvarspliktiges personliga förhållanden i utbildningen. Regeringen

föreslår därför också ett tillägg med denna innebörd till sekretesslagens 7

kap. 12 §.

Utskottets överväganden

Utskottet anser, liksom regeringen, att det i en lag om behandling av person-

uppgifter om totalförsvarspliktiga bör göras en hänvisning till sekretesslagen.

Likaså bör sekretesslagen ändras på det sätt som regeringen föreslår.

Lagförslagen föreslås sålunda antas i berörd del.

Skadestånd och straff

Regeringen

Enligt 48 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige

ersätta en registrerad för skada som uppstått till följd av en behandling av

personuppgifter i strid med denna lag.

Regeringen anser att personuppgiftslagens bestämmelse om skadestånd skall

gälla även behandlingar som skett i strid med lagen om behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regeringen föreslår därför att en

bestämmelse härom tas in i den sist nämnda lagen.

Regeringen bedömer att det inte föreligger skäl för avvikelser från

straffbestämmelserna i personuppgiftslagen eller från straffrättsliga

föreskrifter i övrigt.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om skadestånd och straff.

Lagförslaget bör därför antas i berörd del.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen

Ikraftträdande

Personuppgiftslagen träder i kraft den 24 oktober 1998. Regeringen föreslår att

lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall gälla

fr.o.m. samma tidpunkt.

Övergångsbestämmelser

I personuppgiftslagen finns ett flertal övergångsbestämmelser. Regeringen

föreslår att lagen om behandling av personuppgifter för totalförsvarspliktiga

skall träda i kraft samma dag som personuppgiftslagen. Vissa avvikelser från

övergångsbestämmelserna i personuppgiftslagen blir nödvändiga. I övrigt finns

inga behov av undantag för behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga.

Bestämmelsen som ger andra än Totalförsvarets pliktverk rätt att behandla

känsliga personuppgifter skall dock gälla först fr.o.m. den 1 oktober 2001.

Regeringen har föreslagit en lag om belastningsregister. Denna lag träder i

kraft den dag regeringen bestämmer. Totalförsvarets pliktverk har rätt att ta

del av personuppgifter i polisens belastningsregister. För det fall att lagen

om belastningsregister ännu inte trätt i kraft den 24 oktober 1998 behöver

verket alltjämt få ta del av uppgifter enligt lagen (1965:94) om polisregister

m.m. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som anger att med

uppgift i belastningsregistret avses även uppgift som förs enligt den nämnda

polisregisterlagen.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att lagen om behandling av person-

uppgifter om totalförsvarspliktiga bör träda i kraft den 24 oktober 1998.

Utskottet har ingen erinran mot de övergångsbestämmelser som regeringen

föreslår.

Utskottet förordar sammanfattningsvis att riksdagen antar dels den föreslagna

lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, dels den

föreslagna lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga

att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen,

2. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen,

3. beträffande utdrag ur polisregister

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört.

Stockholm den 21 april 1998

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Iréne Vestlund

(s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders

Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom

(s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren

(mp), Åke Carnerö (kd) och Ulf Kero (s).

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha

följande lydelse.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Motionen..............................................2

Utskottet.............................................2

Bakgrund 2

EG-direktivet om behandling av personuppgifter 2

Ny personuppgiftslag 3

Ärendet och dess beredning 4

Totalförsvaret och dess personal 4

Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet 5

Allmänna utgångspunkter 6

Regeringen 6

Utskottets överväganden 6

Lagens tillämpningsområde 7

Regeringen 7

Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i

personuppgiftslagen

7

Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga m.m. 7

Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen 8

Utskottets överväganden 8

Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i

personuppgiftslagen 8

Regeringen 8

Ändamålen med behandlingen 8

Vilka personuppgifter skall få behandlas? 9

Skydd för uppgifterna 10

Information till den registrerade och rättelse av felaktigt

behandlade uppgifter 10

Ansvaret för behandlingen 10

Anmälan och tillsyn 11

Utskottets överväganden 11

Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av

Totalförsvarets pliktverk 12

Regeringen 12

Registerinnehåll 12

Vem skall få föra in uppgifter i registret? 13

Direktåtkomst 14

Sökbegrepp 14

Samkörning 15

Motionen 15

Utskottets överväganden 16

Arkivering och gallring 17

Regeringen 17

Utskottets överväganden 17

Sekretessfrågor 17

Regeringen 17

Utskottets överväganden 18

Skadestånd och straff 18

Regeringen 18

Utskottets överväganden 18

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 18

Regeringen 18

Ikraftträdande 18

Övergångsbestämmelser 19

Utskottet 19

Hemställan 19

Bilagor

1. Förslag till lag om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga 21

2. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 26