Bet. 1997/98:FiU11

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU11

Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FiU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionens förslag om

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilläggsbudget. Utskottet

föreslår ett tillkännagivande om översynen av riktlinjerna för

skyddsrumsbyggande och dess finansiering. Vidare föreslår utskottet att

regeringen bemyndigas att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om

högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och 2000.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet

dels proposition 1997/98:1, såvitt avser avsnitt 5 Förslag till tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23),

dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna

1997/98:Fi220 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkandena 21 och 22,

1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4,

1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3,

1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkandena 34 och 35,

1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m),

1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkande 5,

1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) yrkande 2,

1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 9,

1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) yrkande 3,

1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 7.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott tillfälle att avge

yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive

utskotts område.

Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet (1997/98:KU5y),

- utrikesutskottet (1997/98:UU2y),

- försvarsutskottet (1997/98:FöU2y),

- kulturutskottet (1997/98:KrU2y),

- utbildningsutskottet (1997/98:UbU3y),

- jordbruksutskottet (1997/98:JoU2y),

- näringsutskottet (1997/98:NU2y),

- arbetsmarknadsutskottet (1997/98:AU3y) och

- bostadsutskottet (1997/98:BoU1y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 1-9 till betänkandet. Bostadsutskottets

yttrande bifogas endast i utdrag.

Justitieutskottet och socialutskottet har i protokollsutdrag tillstyrkt

regeringens förslag.

Skatteutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet och trafikutskottet

har beslutat att inte avge yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1, såvitt avser avsnitt 5 Förslag

till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997,

13. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om principerna för

tillfälligt driftsstöd (avsnitt 5.2),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa

utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-

månadersbasis (avsnitt 5.6),

15. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 14 anvisade ram-

anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder används för utgifterna för ett

nationellt program för IT-utbildning (avsnitt 5.11),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att överta Kungliga Dramatiska

Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret (avsnitt 5.13),

17. att riksdagen godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kr

av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regionalpolitiska åtgärder

till ett program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska

åtgärder (avsnitt 5.15),

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge

Affärsverket svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500

000 000 kr få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17),

19. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om Statens haverikommission

(avsnitt 5.18),

20. att riksdagen godkänner att regeringen får använda det under

utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget Informationsteknik: Telekommunikationer

till en förstudie om Sveriges IT-utveckling (avsnitt 5.18),

21. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 uppförda ram-

anslaget Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får

belastas med s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring (avsnitt

5.19),

22. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit avseende

avgiftsfinansieringen av det under utgiftsområde 23 föreslagna ramanslaget

Djurregister (avsnitt 5.19),

23. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i

enlighet med specifikation i följande tabell:

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

för budgetåret 1997

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

| | | Belopp ||Regeringens |

| | | enl. ||förslag |

-------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny|

| | | || av |ram /Ny|

-------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|1 |Rikets styrelse | 3 761 || +2 000 | 3 763|

| | | 330 || | 330|

-------------------------------------------------------------

|D 3 |Sametinget, ramanslag | 10 497 || +2 000 |12 497|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och | 4 307 || +2 500 | 4 310|

| |finansförvaltning | 556 || | 056|

-------------------------------------------------------------

|A 1 |Konjunkturinstitutet, | 29 208 || +1 000 |30 208|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 6 |Finansinspektionen, |110 105 || +1 500 |111 605|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 8 |Riksgäldskontoret: | 83 348 || +2 500 |85 848|

| |Förvaltningskostnader, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 9 |Riksgäldskontoret: | 1 500 || -2 500 | 1 497|

| |Kostnader för upplåning och| 000 || | 500|

| |låneförvaltning, ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|4 |Rättsväsendet | 20 842 || ±0 |20 842|

| | | 537 || | 537|

-------------------------------------------------------------

|D 1 |Kriminalvården, ramanslag | 3 837 || -9 000 | 3 828|

| | | 161 || | 161|

-------------------------------------------------------------

|F 1 |Brottsförebyggande rådet, | 25 355 || +9 000 |34 355|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|F 6 |Rättshjälpskostnader, |853 972 || -14 000 |839 972|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|F 7 |Diverse kostnader för | 10 222 || +14 000 |24 222|

| |rättsväsendet, ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|6 |Totalförsvar | 42 522 || ±0 |42 522|

| | | 642 || | 642|

-------------------------------------------------------------

|A 1 |Försvarsmakten, ramanslag | 38 333 || -50 000 |38 283|

| | | 826 || | 826|

-------------------------------------------------------------

|B 3 |Funktionen Befolkningsskydd| 1 141 || +50 000 | 1 191|

| |och räddningstjänst, | 578 || | 578|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|8 |Invandrare och flyktingar | 3 453 || ±0 | 3 453|

| | | 088 || | 088|

-------------------------------------------------------------

|A 1 |Statens invandrarverk, |506 603 || +4 000 |510 603|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 4 |Utlänningsnämnden, | 66 675 || +1 500 |68 175|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 5 |Rättshjälp i | 64 240 || -1 500 |62 740|

| |utlänningsärenden, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 6 |Utresor för avvisade och |130 000 || -34 000 |96 000|

| |utvisade, ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 1 |Särskilda insatser i |125 000 || -70 000 |55 000|

| |invandrartäta områden, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 2 |Åtgärder mot | 20 000 || -10 000 |10 000|

| |främlingsfientlighet och | || | |

| |rasism, obetecknat anslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 5 |Kommunersättningar vid | 1 160 ||+110 000 | 1 270|

| |flyktingmottagande, | 591 || | 591|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

| | | Belopp ||Regeringens |

| | | enl. ||förslag |

-------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny|

| | | || av |ram /Ny|

-------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och | 23 671 ||+344 320 |24 016|

| |social omsorg | 787 || | 107|

-------------------------------------------------------------

|A 1 |Sjukvårdsförmåner m.m., | 15 512 ||-130 000 |15 382|

| |ramanslag | 000 || | 000|

-------------------------------------------------------------

|A2 |Bidrag till hälso- och |908 150 || +75 000 |983 150|

| |sjukvård, obetecknat anslag| || | |

-------------------------------------------------------------

|A 5 |Bidrag till WHO, ramanslag | 32 780 || +6 320 |39 100|

-------------------------------------------------------------

|A 9 |Folkhälsoinstitutet, |113 460 || -10 000 |103 460|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 7 |Kostnader för statlig | 4 138 ||+338 000 | 4 476|

| |assistansersättning, | 000 || | 000|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|C 5 |Statens |507 720 || +65 000 |572 720|

| |institutionsstyrelse, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|12 |Ekonomisk trygghet för | 35 161 ||+588 550 |35 749|

| |familjer och barn | 050 || | 600|

-------------------------------------------------------------

|A 3 |Underhållsstöd, ramanslag | 2 411 ||+588 550 | 3 000|

| | | 450 || | 000|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid | 41 730 || +1 585 |43 315|

| |arbetslöshet | 384 || 000 | 384|

-------------------------------------------------------------

|A 1 |Bidrag till | 39 644 || +1 585 |41 229|

| |arbetslöshetsersättning, | 334 || 000 | 334|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv| 50 160 || +6 293 |50 167|

| | | 947 || | 240|

-------------------------------------------------------------

|A 5 |Vissa kostnader för | 14 917 || +8 793 |23 710|

| |avveckling av AMU-gruppen | || | |

| |som myndighet, ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|D 1 |Stabsuppgifter vid | 3 000 || -2 500 | 500|

| |Arbetsgivarverket, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och | 25 562 ||+159 500 |25 722|

| |universitetsforskning | 559 || | 059|

-------------------------------------------------------------

|B 45|Särskilda utgifter inom |534 155 ||+159 500 |693 655|

| |universitet och högskolor | || | |

| |m.m., ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|C 1 |Högskoleverket, ramanslag |143 671 || -22 000 |121 671|

-------------------------------------------------------------

|C 3 |Centrala |276 727 || +22 000 |298 727|

| |studiestödsnämnden, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|D 18|Europeisk |317 367 || -10 000 |307 367|

| |forskningssamverkan, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|E 1 |Kostnader för Sveriges | 35 828 || +10 000 |45 828|

| |medlemskap i Unesco m.m., | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, | 33 368 || +3 000 |33 371|

| |bostadsförsörjning och | 197 || | 197|

| |byggande | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 11|Bonusränta för | 3 000 || +3 000 | 6 000|

| |ungdomsbosparande, ram- | || | |

| |anslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

| | | Belopp ||Regeringens |

| | | enl. ||förslag |

-------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny|

| | | || av |ram /Ny|

-------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|20 |Allmän miljö- och naturvård| 1 335 || +28 755 | 1 364|

| | | 971 || | 726|

-------------------------------------------------------------

|A 2 |Miljöövervakning m.m., | 93 952 || +19 984 |113 936|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|A 11|Utbildning och information | Nytt || +8 000 | 8 000|

| |om miljöbalken, | || | |

| |reservationsanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 4 |Visst internationellt | 26 752 || +771 |27 523|

| |samarbete i fråga om | || | |

| |kärnsäkerhet m.m., | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|22 |Kommunikationer | 25 267 || ±0 |25 267|

| | | 942 || | 942|

-------------------------------------------------------------

|B 2 |Transportstöd för Gotland, |175 000 || +7 000 |182 000|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 5 |Övervakning av M/S Estonia,| 24 000 || -9 166 |14 834|

| |reservationsanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 7 |Utredningsarbete m.m. med | 4 500 || +3 000 | 7 500|

| |anledning av M/S Estonias | || | |

| |förlisning, obetecknat | || | |

| |anslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 8 |Vissa kostnader för | Nytt || +2 166 | 2 166|

| |övertäckning av M/S | || | |

| |Estonia, ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|D 2 |Köp av interregional |412 946 || -3 000 |409 946|

| |persontrafik på järnväg, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|23 |Jord- och skogsbruk, fiske | 13 556 || +36 450 |13 593|

| |med anslutande näringar | 858 || | 308|

-------------------------------------------------------------

|B 1 |Statens jordbruksverk, |187 614 || +15 000 |202 614|

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 2 |Stöd till jordbrukets | 45 000 || -22 000 |23 000|

| |rationalisering m.m., | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 8 |Strukturstöd inom |149 000 || -16 000 |133 000|

| |livsmedelssektorn, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|B 18|Djurregister, ramanslag | Nytt || +10 000 |10 000|

-------------------------------------------------------------

|B 19|Vissa saneringsåtgärder i | Nytt || +2 000 | 2 000|

| |Solna, obetecknat anslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|C 1 |Fiskeriverket, ramanslag | 58 166 || +3 650 |61 816|

-------------------------------------------------------------

|E 2 |Bidrag till | 77 691 || +7 800 |85 491|

| |distriktsveterinärorganisationen,| || | |

| |obetecknat anslag | || | |

-------------------------------------------------------------

|E 5 |Bekämpande av smittsamma |110 000 || +36 000 |146 000|

| |husdjurssjukdomar, | || | |

| |ramanslag | || | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

|Summa anslagsförändringar på | || +2 756 | |

|tilläggsbudget | || 368 | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Motionerna

1997/98:Fi220 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

21. att riksdagen beslutar att till utgiftsområde 6 anslag B 3 ej anvisa

medel i tilläggsbudget (10.0),

22. att riksdagen beslutar att regeringen på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 får använda högst 200 000 000 kr av det under

utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget Regionalpolitiska åtgärder till ett

program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder

(10.0).

1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen avslår regeringens förslag på tilläggsbudgeten om

tillfälligt presstöd för åren 1997 och 1998.

1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens begäran i förslaget till tilläggsbudget

under utgiftsområde 17 anslag B 1 om bemyndigande att överta Dramatiska

teaterns lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.

1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

34. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende

utgiftsområde 16, anslag B 45, i enlighet med vad som anförts i motionen,

35. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende

utgiftsområde 16, anslag E 1, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

den nya djurdatabasen.

1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurdatabasen.

1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av s.k. kopass.

1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av

register föranledda av EU-krav.

1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurregister.

1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktning av medelsfördelning.

Utskottet

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny

beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Om behov

uppkommer avses regeringen i den nya budgetprocessen redovisa förslag till

tilläggsbudget vid två tillfällen. I vårpropositionen föreslog regeringen

ändringar i förhållande till gällande statsbudget (prop. 1996/97:150, bet.

1996/97:FiU20). Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen och redovisar

förslag till ytterligare förändringar på tilläggsbudget (prop. 1997/98:1, volym

1, kapitel 5).

I det följande redovisas förslagen utgiftsområdesvis. Det avslutas med

avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget, där utskottet redovisar konsekvenserna av sina

ställningstaganden för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar där också vissa mer allmänna frågor rörande tilläggsbudget och

uppföljningen av löpande budgetår.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sametinget (D 3)

Propositionen

Sametinget har sedan starten ansett sig vara underbudgeterat.

Riksrevisionsverket har på uppdrag av Jordbruksdepartementet gjort en analys av

Sametingets resursbehov och då funnit att Sametingets anslagstilldelning inte

är tillräcklig i förhållande till ålagda uppgifter för innevarande budgetår.

Med beaktande av RRV:s analys föreslår regeringen att anslaget tillförs

2 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23

uppförda ramanslaget Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med

motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Presstöd

Propositionen

Regeringen föreslår att ett tillfälligt driftsstöd införs och fördelas under

åren 1997 och 1998. Enligt propositionen har många tidningar med driftsstöd

drabbats hårt av upplageminskningar under år 1996, bl.a. till följd av att

driftsstödets storlek bestäms med utgångspunkt i upplagans storlek. Det är

enligt propositionen stor risk att om inga åtgärder vidtas så kommer flera

dagstidningar att hamna i en sådan ekonomisk kris att den fortsatta utgivningen

hotas.

Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till att lösa de akuta

ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet skall

lämnas efter ansökan till Presstödsnämnden. Även en tidning som får begränsat

driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall kan lämnas tillfälligt driftsstöd

efter ansökan. Detsamma skall gälla för elektroniskt distribuerade

dagstidningar.

Det är regeringens uppgift att besluta om fördelningen av det tillfälliga

driftsstödet för olika dagstidningskategorier. Presstödsnämnden skall besluta

om stöd till enskilda tidningsföretag. Beloppen grundar sig på

Presstödsnämndens beräkningar och är inte beroende av hur stor upplaga

tidningen har. Skälet för detta är att en tidnings kostnader för att vända en

negativ upplagetrend inte nödvändigtvis hänger samman med storleken på den

totala upplagan. Ett annat skäl är att stödformen är tillfällig och att

pengarna skall kunna utbetalas så snart som möjligt. Administrationen kring

utbetalningarna bör därför begränsas.

I propositionen redovisar regeringen närmare efter vilka principer och med

vilka belopp fördelningen av det tillfälliga driftsstödet avses ske.

Stödet får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor under åren 1997 och

1998 och skall finansieras inom nuvarande anslag för presstöd.

Motionen

I motion Kr302 anför Folkpartiet liberalerna att man inte delar regeringens

uppfattning att det hårdnande medieklimatet under år 1996 givit anledning till

att nu tillfälligt öka presstödet. Motionärerna yrkar avslag på regeringens

förslag.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Den aktuella motionen avstyrks. Konstitutionsutskottet anger i yttrandet att

man delar regeringens bedömning att de sjunkande upplagorna inom dagspressen de

senaste åren är ett hot mot en bibehållen mångfald och försvårar anpassningen

till de nya förutsättningarna på medieområdet.

I en gemensam avvikande mening avstyrker representanterna för Folkpartiet

liberalerna och Moderata samlingspartiet regeringens förslag och tillstyrker

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 13). Motion Kr302 (fp) yrkande 4 avstyrks

således.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Konjunkturinstitutet (A 1)

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Konjunkturinstitutets anslag för

år 1998 höjs i syfte att stärka den makroekonomiska kompetensen vid institutet.

Regeringen menar att det är angeläget att vissa satsningar sker redan under år

1997. Mot denna bakgrund anser regeringen att Konjunkturinstitutets anslag för

år 1997 bör höjas med 1 miljon kronor. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabs-uppgifter vid Arbetsgivarverket

minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Finansinspektionen (A 6)

Propositionen

Som anges i budgetpropositionens volym 2 (utgiftsområde 2) har

Finansinspektionens handläggningstider för auktorisationsärenden ökat. Antalet

platsbesök hos instituten under tillsyn är inte tillfredsställande och det

föreligger också en risk att effekten av inspektionens uppföljning av den

operativa tillsynen stannar på företagsledarnivå och inte leder till önskade

effekter i instituten som helhet. Enligt regeringens bedömning bör inspektionen

göra särskilda satsningar vad gäller riskhanteringsfrågor, tillse att det

utförs ett ökat antal platsbesök hos instituten under tillsyn samt vidta

åtgärder för att minska handläggningstiderna för auktorisationsärenden. Mot

denna bakgrund föreslår regeringen att inspektionen får en engångsvis

anslagsökning med 1 500 000 kr. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket

minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8)

Propositionen

I propositionen anförs att hushållsupplåning innebär en kostnadseffektiv

upplåning för staten jämfört med alternativa upplåningsformer. Som en följd av

att Riksgäldskontorets upplåning på hushållsmarknaden minskat har statens

besparingar genom denna upplåning minskat under de senaste åren.

Riksgäldskontoret har därför under året sett över produktutbud och säljkanaler.

I samband med vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97: FiU20) beslöt

riksdagen att genom en ändring av bankrörelselagen ge Riksgäldskontoret

möjlighet att ta emot inlåning på konto från allmänheten i egen regi.

Riksgäldskontorets ursprungliga planer innebar att en del av administrationen

för denna nya sparform skulle upphandlas externt. Närmare utredning har dock

visat att detta inte är en framkomlig väg, vilket innebär att detta arbete i

stället måste utföras inom Riksgäldskontoret.

Regeringens förslag innebär att anslaget A 8 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader ökas med 2 500 000 kr medan anslaget A 9

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning minskas med

motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Brottsförebyggande rådet (F 1)

Propositionen

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tagit över hela produktionen av

rättsstatistiken från Statistiska centralbyrån. Kostnaderna för att bl.a. bygga

upp en ny databas har blivit högre än vad som kunde förutses. Regeringen

föreslår att anslaget F 1 Brottsförebyggande rådet höjs med 9 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget D 1 Kriminalvården minskas med motsvarande

belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Diverse kostnader för rättsväsendet (F 7)

Propositionen

Regeringen bedömer att anslaget F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet behöver

höjas med 14 miljoner kronor. Detta beror dels på en felbudgetering inför år

1997, dels på att anslagsbelastningen blivit större än beräknat. Finansiering

sker genom att anslaget F 6 Rättshjälpskostnader minskas med motsvarande

belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst (B 3)

Propositionen

Under förra budgetåret fanns ett under fjärde huvudtiteln uppfört

förslagsanslag D 2 Skyddsrum m.m. Drygt 681 miljoner kronor anslogs. Vid

utgången av budgetåret 1995/96 fanns ca 130 miljoner kronor kvar på anslaget.

Skälet härtill var att skyddsrumsbyggandet i kommunerna inte påbörjats i den

utsträckning som planerats, varför betalningsutfallet kommer att ske under

innevarande och kommande budgetår.

Regeringen föreslår att Statens räddningsverk, för att infria gjorda

åtaganden, tillförs ytterligare 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för

skyddsrumsbyggande under ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Regeringen anger också att man i budgetpropositionen för

budgetåret 1998 föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor tillförs samma

anslag och för budgetåret 1999 ytterligare 40 miljoner kronor för ändamålet.

Finansiering av ökningen för år 1997 sker genom att anslaget A 1 Försvarsmakten

minskas med motsvarande belopp.

Motionen

Vänsterpartiet anser i motion Fi220 att byggandet av skyddsrum bör minska.

Någon anledning att anslå ytterligare medel finns inte. Även i år torde

skyddsrumsbyggandet i kommunerna, liksom tidigare, inte ha påbörjats i den

utsträckning som planerats. Detta bekräftas av att prognosen för budgetåret

1997 visar på ett anslagssparande om ca 82 miljoner kronor för

skyddsrumsbyggandet. Årets anslag behöver därför enligt Vänsterpartiet helt

enkelt inte ökas.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anger i sitt yttrande (FöU1y) att man under de tre senaste

riksmötena har uttalat sig om behovet av ändrade principer för

skyddsrumsbyggandet och hur detta skall finansieras. Ett tydligare

hänsynstagande till det lokala behovet av skyddsrum - eller andra former av

skyddade utrymmen - har varit försvarsutskottets strävan för att utformningen

av det fysiska skyddet inom befolkningsskyddet skall kunna göras effektivare

och billigare i fred. Försvarsutskottet har genomgående strävat efter att på

sikt kunna sänka utgifterna för skyddsrumsbyggandet för att inom

planeringsramen för civilt försvar kunna föra över medel till andra mer

angelägna ändamål. Detta framstår i dag som rimliga åtgärder med hänsyn till

den säkerhetspolitiska situationen som motiverat sänkta utgifter för

totalförsvaret.

Försvarsutskottet konstaterar ånyo bristerna i systemet med att styra

skyddsrumsbyggandet och svårigheterna att budgetera statens kostnader så att

dessa kommer i samklang med de anslag som riksdagen anvisar. De problem i

sammanhanget som regeringen, Riksdagens revisorer samt försvarsutskottet

tidigare pekat på kvarstår uppenbarligen. Det regelverk som gällde för det

tidigare tillämpade förslagsanslaget medgav att stora fluktuationer i statens

betalningar kunde hanteras av regeringen och Statens räddningsverk.

Skyddsrumsutgifterna har numera inordnats i ett gemensamt ramanslag för

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Genom den nya budgetlagens

tillkomst måste ett eventuellt överskridande underställas riksdagens prövning.

Enligt försvarsutskottets mening väcker det nu aktuella fallet även den

principiella frågan huruvida utgiftsförändringar (underskridanden och

överskridanden) för olika verksamheter inom ramanslag under ett genomförandeår

skall hanteras av regeringen eller myndigheten, i detta fall Statens

räddningsverk, inom funktionens samlade ram, eller om ett överskridande skall

finansieras genom omfördelning inom hela utgiftsområde 6 Totalförsvar. En

hantering inom ramanslaget skulle t.ex. kunna ske genom omdisposition av

uppgifter och resurser, utnyttjandet av anslagssparande och anslagskrediter

m.m.

Det är försvarsutskottets principiella uppfattning att verksamheterna måste

inriktas, styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av

myndigheterna, utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar. Såvitt

försvarsutskottet kan bedöma har det nuvarande systemet för styrning,

budgetering och finansiering av skyddsrumsbyggandet inte den precision som de

nya principerna och bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning

ställer krav på. Arbetet med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system

måste sålunda drivas vidare med stor skyndsamhet.

Försvarsutskottet anför i yttrandet att enligt vad man särskilt inhämtat saknas

i praktiken förutsättningar att nu omdisponera medel och omplanera verksamheten

inom anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst så att ett

anslagsöverskridande kan undvikas. Ett beslut om avslag skulle komma för sent

för att kunna åtgärdas. Konsekvenserna för övriga verksamheter inom funktionen

skulle vid en sådan åtgärd bli för omfattande. Försvarsutskottet föreslår

därför att riksdagen beviljar den begärda höjningen av anslaget och att detta

finansieras genom en motsvarande minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten.

Försvarsutskottet avstyrker motion Fi220 (v) yrkande 21.

Försvarsutskottet anger att om riksdagen beslutar i enlighet med vad

försvarsutskottet förordat, avser försvarsutskottet att vid sin behandling av

budgeten för år 1998 föreslå att anslaget A 1 Försvarsmakten tillförs 50

miljoner kronor som finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget B 3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Därmed blir finansieringen

neutral mellan de bägge anslagen - och berörda myndigheter - under de två

budgetåren 1997 och 1998.

Behovet av en fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för

skyddsrumsbyggandet och dess finansiering framstår som uppenbart.

Försvarsutskottet föreslår att vad man anfört i yttrandet om en översyn bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt Kristdemokraterna avvisar i en gemensam

avvikande mening regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar försvarsutskottets uppfattning att verksamheterna måste

inriktas, styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av

myndigheterna, utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar.

Finansutskottet noterar att såvitt försvarsutskottet kan bedöma har det

nuvarande systemet för styrning, budgetering och finansiering av

skyddsrumsbyggandet inte den precision som de nya principerna och

bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning ställer krav på. Arbetet

med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system måste sålunda drivas

vidare med stor skyndsamhet. Finansutskottet vill framhålla att uppstramningen

av budgetprocessen på statsmaktsnivå måste motsvaras av åtgärder på

myndighetsnivå för att få full effekt.

Finansutskottet delar försvarsutskottets uppfattning att behovet av en

fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet och dess

finansiering framstår som uppenbart.

Finansutskottet föreslår således att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om en översyn av riktlinjerna för

skyddsrumsbyggandet och dess finansiering.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens

förslag om att ytterligare medel till anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst anvisas på tilläggsbudget och att detta finansieras genom

en motsvarande minskning av ramanslaget A1 Försvarsmakten (yrkande 23 i denna

del).

Motion Fi220 (v) yrkande 21 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Biståndsverksamhet

Propositionen

För att understryka långsiktigheten i Sveriges utvecklingssamarbete kan

regeringen med stöd av ett bemyndigande från riksdagen bemyndiga Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att göra utfästelser om fleråriga

insatser i programländer för vilka landstrategier eller motsvarande

fastställts. I syfte att minska reservationerna i det bilaterala biståndet har

för budgetåret 1997 landramarna för vissa programländer minskats. Detta

påverkar utfästelseutrymmet och har i vissa fall lett till att summan av gjorda

åtaganden kommit att överstiga utfästelseramen om fem gånger gällande landram.

Regeringen föreslår därför ett bemyndigande att för vissa länder få

fastställa utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96

omräknad på 12-månadersbasis.

Inga motioner har väckts i denna del.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande (UU2y) att det oavsiktligt uppkomna

problem som påpekas i propositionen bör åtgärdas. Propositionens förslag

tillstyrks således.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, propositionens

förslag att regeringen bemyndigas att för vissa länder fastställa

utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknad på

12-månadersbasis (yrkande 14).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Statens invandrarverk (A 1)

Propositionen

Statens invandrarverk tar fr.o.m. den 1 oktober 1997 över polismyndigheternas

arbete med att ta emot ansökningar om uppehållstillstånd, som inte avser asyl,

och ansökningar om svenskt medborgarskap enligt lagen (1950:382) om svenskt

medborgarskap. I samband med verksamhetsövergången kommer en större del av

personalen än vad som kunde förutsägas i samband med budgetpropositionen för år

1997 att följa med till Statens invandrarverk. Endast hälften av denna personal

bedöms kunna beredas plats i verkets organisation, vilket ger ökade

avvecklingskostnader. Anslaget A 1 Statens invandrarverk föreslås höjas med 4

miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget A 6 Utresor för avvisade

och utvisade minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utlänningsnämnden (A 4)

Propositionen

Regeringen anger i propositionen att många av de asylsökande som kommit till

Sverige de senaste åren har varit med om traumatiska upplevelser. De långa

väntetiderna på förläggning eller i eget boende medför också stora

påfrestningar för den enskilde. Sammantaget har detta inneburit behov av att

anlita förtroendeläkare, främst för att bedöma psykiska problem. Vidare har

Utlänningsnämnden haft en högre medverkan av ledamöterna än beräknat på grund

av ärendenas komplexitet. Anslaget A 4 Utlänningsnämnden föreslås höjas med

1 500 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget A 5 Rättshjälp i

utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 5)

Propositionen

Genom anslaget B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande lämnas statlig

ersättning till kommuner och landsting för att kompensera dessa för kostnader

för flyktingar och vissa andra utlänningar med uppehållstillstånd.

Anslagsbelastningen beror i första hand på antalet mottagna flyktingar och

deras ålder och hälsostatus.

Sammantaget kommer ersättningarna till kommuner och landsting under

innevarande budgetår att överskrida anvisade medel med 225 miljoner kronor

enligt regeringen. Genom att regeringen medger en anslagskredit på 10 procent

återstår ca 110 miljoner kronor att finansiera.

Regeringen föreslår att anslaget höjs med 110 miljoner kronor för att täcka

det beräknade underskottet för budgetåret 1997.

Finansiering sker genom minskningar av anslaget A 6 Utresor för avvisade och

utvisade med 30 miljoner kronor, anslaget B 1 Särskilda insatser i

invandrartäta områden med 70 miljoner kronor samt av anslaget B 2 Åtgärder mot

främlingsfientlighet med 10 miljoner kronor. I propositionen anges att

indragningen på anslaget B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden inte

bedöms påverka det fortsatta arbetet.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) och Bidrag till hälso- och sjukvård (A 2)

Propositionen

Den 1 januari 1997 slopades förmånen med kostnadsfria läkemedel vid vissa

sjukdomar. Patienter som saknar sjukdomsinsikt och för vilka bristande

medicinering kan innebära fara för deras eller annans liv och hälsa har även

fortsättningsvis under vissa förutsättningar erhållit sådana läkemedel

kostnadsfritt. Kostnaderna för dessa läkemedel, som inte belastar den statliga

läkemedelsförmånen utan belastar landstingen, beräknas år 1997 uppgå till 75

miljoner kronor. Anslaget A 2 Bidrag till hälso- och sjukvård föreslås ökas med

detta belopp. Anslaget A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. reduceras dels med 75

miljoner kronor, dels med 55 miljoner kronor för att finansiera en höjning av

anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse, dvs sammantaget 130 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bidrag till WHO (A 5)

Propositionen

Utgiften som belastar anslaget utgörs av Sveriges medlemsavgift till

världshälsoorganisationens (WHO) reguljära verksamhet. Avgiftens storlek

fastställs i US-dollar av WHO:s beslutande församling och skall betalas vid

innevarande års slut. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 6 320 000 kr

för att täcka det beräknade överskridandet för budgetåret 1997.

Finansiering sker genom indragning av projektmedel på äldreanslag

huvudsakligen från budgetåret 1995/96.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel.

Kostnader för statlig assistansersättning (B 7)

Propositionen

Den statliga assistansersättningen, som infördes år 1994, är ett ekonomiskt

stöd till personlig assistans för personer med stora funktionshinder. Från den

1 juli 1996 gäller vissa ändringar i lagstiftningen om assistansersättning.

Dessa ändringar gjordes i syfte att uppnå besparingar och en bättre kontroll

över utgifterna. I vårpropositionen år 1997 föreslogs vissa ytterligare

åtgärder i syfte att minska utgiftsutvecklingen. I vårpropositionen föreslogs

också en anslagshöjning på tilläggsbudget.

Enligt den bedömning som regeringen nu gör kommer anslaget, trots redan

vidtagna åtgärder, att överskridas. Regeringen föreslår att anslaget ökas med

338 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Statens institutionsstyrelse (C 5)

Propositionen

Statens institutionsstyrelse (SIS) är en central förvaltningsmyndighet för de

hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

(särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall (LVM-hem). SIS har övertagit det formella

huvudmannaskapet från landsting och kommuner för de institutioner som bedömdes

motsvara efterfrågan av vårdplatser.

Sedan det statliga övertagandet har efterfrågan på LVM-placeringar minskat

kraftigt, vilket gett minskade intäkter och förorsakat ekonomiska problem.

Regeringen gav i juni 1997 SIS i uppdrag att snarast inleda en fortsatt

avveckling av nuvarande överkapacitet inom missbrukarvården. Regeringen har för

avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av SIS

styrning, ledning, organisation och framtida platsbehov.

De beräknade kostnaderna för den beslutade avvecklingen är cirka 85 miljoner

kronor, varav SIS beräknar att inom ramen för egna besparingar klara 20

miljoner kronor.

Regeringen bedömer att de åtgärder som SIS genomfört för att effektivisera

och omstrukturera vården vid institutionerna varit nödvändiga. SIS bör även

fortsättningsvis lägga största vikt vid att få till stånd en balans mellan den

vård som efterfrågas och tillgängliga resurser. Trots att myndigheten genomfört

kraftfulla åtgärder för att få verksamheten i ekonomisk balans behövs

ytterligare medel för innevarande budgetår.

Regeringen föreslår att 65 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget under

anslaget C 5 Statens institutionsstyrelse. Finansiering sker genom att anslaget

A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. minskas med 55 miljoner kronor samt genom att

anslaget A 9 Folkhälsoinstitutet minskas med 10 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Underhållsstöd (A 3)

Propositionen

De nya reglerna för underhållsstöd började gälla den 1 februari 1997. Reglerna

innehåller flera komponenter som har gjort anslagsberäkningen för år 1997

mindre osäker. Dock kvarstår vissa osäkerheter.

Enligt Riksförsäkringsverket är det ännu inte möjligt att få en klar bild av

anslagsbelastningen. Riksförsäkringsverket beräknar dock i sin senaste prognos

att anslaget kommer att överskridas med ca 590 miljoner kronor. Mycket lite

talar enligt regeringen för att överskridandet kommer att bli lägre.

Anslaget föreslås öka med 588 550 000 kr för att täcka det beräknade

överskridandet för budgetåret 1997. Finansiering skall ske genom att anslaget

justeras ned under de kommande fyra åren.

Inga motioner har väckts i denna del.

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att inte avge yttrande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)

Propositionen

Regeringen bedömer att arbetslösheten under år 1997 inte kommer att minska i

den omfattning som antogs i förra årets budgetproposition (prop. 1996/97:1) och

i vårpropositionen (prop. 1996/97:150). Enligt regeringen kommer den öppna

arbetslösheten för innevarande budgetår att uppgå till 8,4 %, vilket överstiger

bedömningen i vårpropositionen med 0,5 procentenheter. Vidare konstateras att

eftersom många arbetslösa väljer att ansöka om tillfällig avgångsersättning

kommer utbetalningarna för denna åtgärd att öka i jämförelse med vad som

tidigare antagits i vårpropositionen.

Riksdagen har tidigare beslutat att öka anslaget på tilläggsbudget under år

1997 med 5,5 miljarder kronor (prop. 1996/97:150, FiU20, rskr. 284). Regeringen

föreslår nu att anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning ökas med

ytterligare 1 585 000 000 kr.

Inga motioner har väckts i denna del.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Propositionen

I propositionen konstateras att det i dag råder stor brist på kompetent och

yrkesutbildad personal inom IT-området. Denna brist kan leda till konkurrens om

arbetskraft vilket i sin tur ökar riskerna för inflationsdrivande löneökningar.

Den kan därmed vara ett hinder för tillväxt i företagen.

För att motverka detta har regeringen kommit överens med Industriförbundet

och företrädare för IT-företagen om ett nationellt program för IT-utbildning.

Utbildningen bör drivas i projektform och inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen. Satsningen beräknas omfatta 10 000 personer under

perioden fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. år 1999.

Utgifterna för projektet beräknas till 17 miljoner kronor under innevarande

budgetår. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 681 miljoner

respektive 573 miljoner kronor. Dessa utgifter skall finansieras inom ramen för

tillgängliga medel under anslaget. Utgifterna för åren 1998 och 1999 bör i

första hand täckas av det anslagssparande som beräknas uppstå år 1997. Detta

anslagssparande beror på att Arbetsmarknadsverket för innevarande budgetår inom

ramen för tilldelade medel inte kommer att uppnå volymmålet, dvs. att bereda

minst 207 000 personer per månad lämplig sysselsättning. Anslagssparandet

kommer att uppgå till ca 1 300 miljoner kronor. Regeringen poängterar dock att

Arbetsmarknadsverkets uppdrag att budgetåret 1997 sysselsätta minst 207 000

personer i genomsnitt per månad kvarstår. Skulle regeringens bedömning visa sig

vara felaktig och att anslagssparandet blir lägre än beräknat återkommer

regeringen till riksdagen i samband med den ekonomiska vårpropositionen i april

1998 med förslag till finansiering av IT-satsningen.

Inga motioner har väckts i denna del.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att det nationella programmet för IT-utbildning är ett

angeläget projekt. Utskottet delar regeringens uppfattning att målgruppen för

satsningen främst bör vara arbetslösa, men också anställda som har behov av att

förnya eller byta arbetsuppgifter kan komma i fråga. Utskottet noterar att

regeringen anger att åtgärden bör finansieras inom ramen för tillgängliga medel

och att ramen för utgiftsområdet inte påverkas. Intressen hos små och stora

företag i hela landet bör beaktas.

Utskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 15).

Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet (A 5)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 14,92 miljoner kronor. Då utgifter som skulle ha belastat anslaget

under föregående budgetår kommit att belasta anslaget under innevarande

budgetår föreslås att 8,79 miljoner kronor tillförs.

Inga motioner har väckts i denna del.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (B 45)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 159 500 000 kr. Av dessa avser 43

miljoner kronor en kompensation för en på annat ställe i budgetpropositionen

föreslagen besparing år 1998 på samma belopp. Anslaget bör tillföras, föreslås

det vidare, 97,4 miljoner kronor för att användas för uppbyggnad av högskolorna

på Gotland och Södertörn och i Malmö, m.m., under budgetåren 1997-1999. För

kvalitetsarbete m.m. med anledning av utbyggnaden av högskolan föreslås att

anslaget tillförs 19,1 miljoner kronor.

Finansiering av medelstillskottet föreslås ske genom att medel från

äldreanslag från budgetåret 1995/96 dras in.

Motionen

I motion Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 34 föreslås att riksdagen

skall avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under

anslaget.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Utbildningsutskottet finner det vara angeläget att kvalitetsarbetet - mot

bakgrund av den pågående utbyggnaden av högskolan - tillförs resurser.

Motionsyrkandet avstyrks. Representanterna för Moderata samlingspartiet har

avgivit en avvikande mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del). Motion Ub811 (m) yrkande 34 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragningar av medel.

Centrala studiestödsnämnden (C 3)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden ökas med 22

miljoner kronor med anledning av ökad arbetsbörda och för att täcka ackumulerat

underskott inom återbetalningsverksamheten.

Finansiering föreslås ske genom att anslaget C 1 Högskoleverket minskas med

22 miljoner kronor.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (E 1)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 1 Kostnaderna för medlemskapet i Unesco m.m.

ökas med 10 miljoner kronor för att täcka beräknade kostnader för en konferens

om kultur, politik och utveckling under våren 1998.

Finansiering föreslås ske genom att anslaget D 18 Europeisk

forskningssamverkan minskas med motsvarande belopp.

Motionen

I motion Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 35 föreslås att riksdagen

skall avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under

anslaget.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller finansieringen av kostnaderna har utbildningsutskottet

inhämtat att den föreslagna överföringen av medel från anslaget Europeisk

forskningssamverkan inte innebär negativa konsekvenser för verksamheten. De

aktuella medlen är avsedda för eventuella ökade utgifter för medlemsbidrag i

vissa internationella forskningsorganisationer i samband med t.ex.

valutafluktuationer.

Representanterna för Moderata samlingspartiet har avgivit en avvikande

mening.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del). Motion Ub811 (m) yrkande 35 avstyrks.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och

Svenska rikskonserter

Propositionen

Regeringen redovisar att Kungl. Dramatiska teatern AB (Dramaten) - efter

riksdagens beslut i frågan under hösten 1996 och regeringens bemyndigande till

Riksgäldskontoret den 20 februari 1997 - har ett lån i Riksgäldskontoret på 25

miljoner kronor. Detta lån ersätter Dramatens tidigare lån i Östgötabanken.

Lånet i Riksgäldskontoret skall återbetalas med 5 miljoner kronor årligen under

åren 1998-2000 och med 10 miljoner kronor under år 2001.

Dramatens bokslut per den 31 december 1996 visade en förlust på ca 24,3

miljoner kronor. Eftersom det egna kapitalet uppgick till 60 000 kr har frågan

om likvidation av bolaget uppkommit. Vid bolagsstämma den 14 april 1996

redogjorde ägaren (staten) för sin avsikt att skjuta till ett villkorat

aktieägartillskott inom åtta månader och att lämna förslag till höstriksdagen.

Bolagsstämman beslöt efter denna redogörelse att inte försätta bolaget i

likvidation.

Regeringen anför i propositionen att en lämplig form för ägartillskott är att

staten övertar Dramatens lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret.

Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att få överta lånet. Regeringens

utgångspunkt för förslaget är att övertagandet av Dramatens lån inte skall

innebära någon ökad belastning på statsbudgeten. Statens utgifter för räntor

och amorteringar avses bli finansierade genom avräkning på statsbidraget till

Dramaten.

Motionen

Enligt Folkpartiet liberalernas motion Kr305 bör riksdagen avslå regeringens

förslag om bemyndigande att få överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i

Riksgäldskontoret (yrkande 3). Motionärerna anser att regeringens förslag inte

innebär ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras på anslaget

till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och

räntebetalningar. Riksdagen bör enligt motionärerna i stället anvisa 25

miljoner kronor för budgetåret 1998 så att Dramaten kan lösa frågan.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU2y) regeringens förslag och

avstyrker motionen.

Kulturutskottet anger att man senare under hösten, i sitt betänkande

1997/98:KrU1, kommer att behandla frågan om storleken på statsbidraget till

Dramaten för budgetåret 1998.

I en avvikande mening anser representanten för Folkpartiet liberalerna att

regeringens förslag bör avstyrkas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens

förslag (yrkande 16). Motion Kr305 (fp) yrkande 3 avstyrks.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)

Propositionen

Anslaget A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande föreslås öka med 3 miljoner

kronor på grund av ett förväntat anslagsöverskridande. Den ökade

anslagsbelastningen beror på att oväntat många ungdomar har avslutat sina

bosparkonton och därmed blivit berättigade till den statligt finansierade

bosparräntan. Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar på det

under utgiftsområde 14 uppförda ramanslaget D 1 Stabsuppgifter vid Arbets-

givarverket.

Inga motioner har väckts i denna del.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av

anslagsbehållningar.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Regionalpolitiska åtgärder

Propositionen

Riksdagen föreslås godkänna att regeringen får använda högst 500 miljoner

kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska

åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder.

Av budgetpropositionen för 1998 avseende det aktuella utgiftsområdet framgår

att regeringen med dessa medel bl.a. avser att påbörja genomförandet av förslag

som kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala

näringspolitiken, bl.a. i det s.k. landshövdingeuppdraget. Genom medlen blir

det möjligt att redan under år 1997 påbörja projekt som bedöms kunna komma att

skapa nya arbetstillfällen. Projekten gäller således bl.a. genomförande av en

ny regional näringspolitik som kommer att presenteras närmare i den

regionalpolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.

Till en del avser projekten andra ändamål än dem som anslaget nu får användas

till.

Regeringen bedömer att utrymme finns för denna särskilda insats dels inom

anslaget, dels genom att den ordinarie verksamheten under anslaget tar i

anspråk reservationer på det för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.

Motionerna

Centerpartiet menar i motion A460 att de föreslagna 500 miljoner kronorna till

regional utveckling är välkomna, även om medlen avser engångsinsatser. Partiet

anser att medlen bör inriktas på vidareförädling av skogsprodukter, satsningar

inom turismen, landsbygdsutveckling och bya-utveckling samt små företags

utveckling och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden. Medlen bör

fördelas till de regioner som har haft den sämsta befolkningsutvecklingen.

Riksdagen bör göra ett uttalande om inriktningen av hur de aktuella medlen

fördelas.

Vänsterpartiet hävdar i motion Fi220 att en stor del av medlen under det

aktuella ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder är intecknade av redan

fattade beslut. Vid flera länsstyrelser är såväl detta anslag som tidigare

reservationer under anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. intecknade

genom konkreta beslut. Regeringen ger enligt motionen inget underlag för sin

bedömning av tillgängligt utrymme för omdisponeringen och anger inte heller hur

den skall gå till. Motionärerna antar att omdisponeringen kommer att göras

genom en schabloniserad indragning av årets medel och bedömer att detta i många

län kommer att medföra stora problem för den regionalpolitiska verksamheten.

Vänsterpartiet anser att endast 200 miljoner kronor bör få disponeras av

regeringen till ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet noterar i sitt yttrande (AU3y) att regeringen avser att

i en regionalpolitisk proposition närmare behandla förutsättningarna för samt

mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I sammanhanget kommer också

ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att lämnas.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med tillfredsställelse att arbetet med

att genomföra en ny regional näringspolitik redan har påbörjats. Ett uttryck

för detta är det s.k. landshövdingeuppdraget där man genom en bred samverkan i

länen utarbetat och genomfört åtgärder för att främja småföretagsutveckling,

tillväxt och sysselsättning.

I anslutning till detta arbete har en rad projekt identifierats som skulle

kunna leda till att nya arbetstillfällen skapas. Arbetsmarknadsutskottet ser

det som värdefullt att regeringen genom förslaget till tilläggsbudget tar ett

initiativ som innebär att förverkligandet av sådana projekt kan starta redan

under innevarande budgetår. Det är enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning

väsentligt att det redan påbörjade arbetet med att genomföra den nya regionala

näringspolitiken kraftfullt drivs vidare och inte stannar av i väntan på en

regionalpolitisk proposition.

Arbetsmarknadsutskottet anger att regeringen genom ändring av regleringsbrev

för budgetåret 1997 avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder den 2

oktober 1997 har beslutat om omdisponering av 500 miljoner kronor inom det

aktuella anslaget. Beslutet har fattats med det uttryckliga förbehållet att

ändringen av regleringsbrevet sker under förutsättning att riksdagen godkänner

regeringens förslag till tilläggsbudget. Arbetsmarknadsutskottet förutsätter

att regeringen vid den slutliga omdisponeringen av medel inom ramen för

anslaget A 1 tar hänsyn till situationen i det enskilda länet såväl när det

gäller nyssnämnda anslag som när det gäller ianspråktagna reservationer på det

för budgetåret 1995/96 upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.

Arbetsmarknadsutskottet utgår vidare från att frågan om att förbättra

länsstyrelsernas förutsättningar att långsiktigt planera användningen av

regionalpolitiska medel övervägs i Regeringskansliet. Arbetsmarknadsutskottet

kommer i samband med behandlingen av förslag om anslag under utgiftsområde 19

att för sin del överväga denna fråga ytterligare.

Av arbetsmarknadsutskottets yttrande framgår att representanterna för

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under beredningen i

arbetsmarknadsutskottet har framställt avslagsyrkanden på regeringens förslag.

Med det anförda tillstyrker arbetsmarknadsutskottet propositionens förslag

och avstyrker motionerna.

I en avvikande mening avstyrker representanterna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna propositionens förslag på

formella grunder. Vänsterpartiets representant tillstyrker i en avvikande

mening Vänsterpartiets motion. Centerpartiets representant tillstyrker i en

avvikande mening både Centerpartiets motion och propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

propositionens förslag om ett bemyndigande för regeringen att disponera högst

500 000 000 kr inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder för att

genomföra ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder.

Finansutskottet har dock erfarit att detta kan innebära svårigheter eftersom

medlen på anslaget i några fall redan är intecknade för år 1997.

Länsstyrelserna reserverar vid beslutstillfället medel på beslutsårets anslag

för framtida utbetalningar. Det utrymme som eventuellt framgår av reservationer

/anslagssparande är således inte möjligt att omdisponera i sin helhet.

Utskottet förordar därför såsom ett första steg att regeringen bemyndigas att

för år 1997 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska

åtgärder som innebär utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren

1998, 1999 och 2000. Det innebär att länsstyrelserna får ett oförändrat utrymme

för beslutsfattande år 1997.

Med det tillägg som utskottet här föreslagit tillstyrks propositionens yrkande

17. Motionerna Fi220 (v) yrkande 22 och A460 (c) yrkande 7 avstyrks.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljöövervakning m.m. (A 2)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget A 2 Miljöövervakning m.m. ökas med sammanlagt

19 984 000 kr.

Naturvårdsverket och Boverket har beviljats ett bidrag på ungefär 8 250 000

kr från EU:s Life-fond. På statsbudgeten tas anslag upp motsvarande det belopp

Naturvårdsverket erhåller från EG-budgeten. Bidraget från EU redovisas på

inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EG som ökar med samma belopp. För

utbetalning av medlen krävs därför att anslaget ökas med 8 250 000 kr.

Enligt bilavgasförordningen, med stöd av 9 § bilavgaslagen (1986:1386), tar

Naturvårdsverket ut en kontrollavgift för varje såld ny bil. Medlen redovisas

på inkomsttitel 2534 Kontrollavgift nyregistrerade bilar. Motsvarande belopp

beräknas under det här aktuella anslaget. Under år 1997 beräknas

avgiftsinkomsterna uppgå till 17 250 000 kr, dvs. 1 234 000 kr mer än det för

år 1997 anvisade anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget för

innevarande budgetår ökas med ytterligare 1 234 000 kr.

Aktiebolaget Svensk Bilprovning utfärdar avgasgodkännanden enligt bil-

avgaslagen. En avgift för avgasgodkännanden tas ut av tillverkaren. På grund av

ändringar i lagen och ett förväntat gemensamt tillverkaransvar inom EU bör

avgiften tas bort och finansiering ske på ett annat sätt framöver. Under ett

övergångsskede föreslår regeringen att ytterligare 10 500 000 kr anvisas under

det här aktuella anslaget.

Finansiering sker dels genom ett bidrag från EU, dels genom indragning av

medel på anslagsbehållningarna på anslaget A 8 Investeringsbidrag för främ-

jande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på

anslagsbehållningar.

Utbildning och information om miljöbalken (A 11)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag A 11 Utbildning och

information om miljöbalken, uppgående till 8 000 000 kr, anvisas. Regeringen

har den 3 april 1997 beslutat om en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. I

budgetpropositionen anges att regeringens förslag lämnas till riksdagen under

hösten 1997. Det är viktigt att planering och förberedelser för utbildningen

startar i god tid. Innehållet i utbildningen får givetvis anpassas till

riksdagens beslut. För att miljöbalken skall få det avsedda genomslaget måste i

ett första skede utbildning ske av personal i kommuner, domstolar och

förvaltningsmyndigheter som skall tillämpa balken. Vidare bör allmänheten

informeras om de nya reglerna.

Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar av medel under

fjortonde huvudtiteln.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande (JoU2y) att Lagrådet avgav

yttrande över förslag till miljöbalk den 30 september 1997. Lagrådets yttrande

är omfattande och innehåller flera invändningar rörande bl.a. rättsliga och

organisatoriska frågor i samband med miljöbalksförslaget.

I likhet med regeringen anser jordbruksutskottet det angeläget att insatser

för utbildning och information angående miljöbalken kan planeras i god tid före

ikraftträdandet. Det får förutsättas att den aviserade propositionen framläggs

utan ytterligare dröjsmål och att förslaget kan resultera i att en ny miljöbalk

antas av riksdagen inom en nära framtid.

Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på

anslagsbehållningar.

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (B 4)

Propositionen

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på

kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella

Atomenergiorganet (IAEA) och bidraget till IAEA:s Technical Assistance and

Cooperation. Till följd av höjda medlemsavgifter och valutakurser beräknar

regeringen att anslaget kommer att överskridas under innevarande budgetår. Med

anledning av dessa förhållanden föreslår regeringen att anslaget ökas med 771

000 kronor. Finansiering sker genom indragning av anslagsbehållningar av medel

under fjortonde huvudtiteln.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997. Utskottet

kommenterar i det avsnittet också finansieringen genom indragning av medel på

anslagsbehållningar.

Utgiftsområde 21 Energi

Affärsverket svenska kraftnät

Propositionen

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det

svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87,

bet. NU38). I årsredovisningen för år 1996 redovisar verket en balansomslutning

på ca 9 miljarder kronor. Svenska kraftnät har för närvarande en långfristig

upplåning i Riksgäldskontoret om 2,5 miljarder kronor. Under flera år har

affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens järnvägar haft

möjlighet att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret, dvs. på kapitalmarknaden.

Svenska kraftnät har dock hittills inte medgetts att låna utanför

Riksgäldskontoret.

Enligt regeringens bedömning bör Svenska kraftnät, i enlighet med de

principer som gäller för de övriga affärsverken, ges möjlighet att finansiera

sin verksamhet också genom lån utanför Riksgäldskontoret på den svenska

kapitalmarknaden. Som komplement till de bemyndiganden som riksdagen tidigare

beslutat om för år 1997 bör, anser regeringen, möjligheter öppnas för en

utökning av Svenska kraftnäts finansiella befogenheter. Regeringen föreslår

därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Svenska

kraftnät befogenhet att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en

sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet ger i sitt yttrande (NU2y) vissa kompletterande upplysningar.

Som nämns i propositionen har Svenska kraftnät en långfristig låneram i

Riksgäldskontoret uppgående till 2,5 miljarder kronor. Lånet har sitt ursprung

i den tidpunkt då Affärsverket svenska kraftnät inrättades, den 1 januari 1992.

I en skrivelse till regeringen i mars 1996 om verkets investerings- och

finansieringsplan för perioden fram till år 1999 föreslog Svenska kraftnät att

låneramen hos Riksgäldskontoret skulle kvarstå oförändrad. Emellertid

hemställde inte regeringen i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1)

om att denna ram även fortsättningsvis skulle gälla, utan begränsade sig till

att i propositionen nämna att något upplåningsbehov inte fanns för perioden

1997-1999. Enligt uppgift har inte heller något formellt bemyndigande

beträffande nivån på denna låneram tidigare lämnats av riksdagen.

Enligt upplysningar som näringsutskottet inhämtat kommer Svenska kraftnät att

under hösten 1997 amortera av 0,5 miljarder kronor på lånet i

Riksgäldskontoret. Med en oförändrad nivå på låneramen innebär detta att

affärsverket kan - om behov uppkommer - låna upp motsvarande belopp i

Riksgäldskontoret, eller - efter nu aktuellt bemyndigande - på marknaden.

Avsikten är vidare att på kort sikt - sannolikt under våren 1998 - lägga om ett

motsvarande belopp till marknadslån. Återstående del av lånet om 1,5 miljarder

kronor i Riksgäldskontoret har en räntebindningstid till i januari 2000 och

läggs sannolikt inte om till marknadslån före denna tidpunkt.

Näringsutskottet har erfarit att marknadsupplåningen kommer att ske genom

anbudsförfarande enligt gällande anbudsregler. Svenska kraftnät avser att

begära anbud från Riksgäldskontoret i samband med marknadsupplåningen. Det är

alltså inte givet att upplåning skall ske utanför Riksgäldskontoret.

Näringsutskottet noterar i yttrandet att regeringen på annan plats i

budgetpropositionen föreslår en generell ändring i lagen (1988:1387) om statens

upplåning med ikraftträdande den 1 januari 1998. Regeringen drar slutsatsen att

de särskilda beslut som fattats om statens upplåning har gjorts utan stöd av

lagregleringen på området. Denna ordning har lett till otydligheter i fråga om

formerna för de bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen

beträffande affärsverkens upplåning. Förslaget till ändringar i lagen om

statens upplåning syftar till att ge regeringens bemyndigande till affärsverken

att ta upp lån på marknaden ett tydligare rättsligt stöd. Enligt regeringens

uppfattning bör rätten för affärsverken att låna på marknaden bygga på årliga

bemyndiganden av riksdagen. Regeringen föreslår också i budgetpropositionen

särskilda låneramar och andra finansiella befogenheter för vart och ett av

affärsverken för det kommande budgetåret. Detta förslag såvitt avser Svenska

kraftnät behandlar näringsutskottet i betänkande 1997/98:NU2.

Näringsutskottet anför i sitt yttrande att om riksdagen godkänner regeringens

förslag till nyssnämnda lagändring innebär detta dels ett tydliggörande av att

bemyndigandet till regeringen beträffande affärsverkens befogenheter att låna

pengar årligen skall prövas av riksdagen, dels att affärsverkens rätt att ta

upp lån utanför Riksgäldskontoret får ett tydligt stöd i lagen.

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande regeringens förslag att på

tilläggsbudget för budgetåret 1997 bemyndiga regeringen att ge Svenska kraftnät

befogenhet inom en sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor att ta upp lån i och

utanför Riksgäldskontoret.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens

förslag (yrkande 18).

Förslaget i budgetpropositionen om ändring i lagen (1988:37) om statens

upplåning kommer utskottet att behandla i betänkandet 1997/98:FiU1.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Transportstöd för Gotland (B 2)

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:44, bet. TU7, rskr. 99)

inleddes avvecklingen av det s.k. Gotlandstillägget från och med den 1 januari

1997. I proposition 1995/96:44 angavs att regeringen är beredd att återkomma i

frågan om effekterna blir negativa för Gotlands näringsliv. Som en följd av

Gotlandstilläggets avveckling har transportförmedlingsföretagen höjt sina

fraktpriser till och från Gotland, vilket har visat sig ge negativa effekter

för Gotlands näringsliv. Sjöfartsverket har, efter samråd med regeringen,

beslutat att sänka längdmetertaxan för transportstödsberättigade transporter

till och från Gotland till 52 kronor. Regeringen har därvid konstaterat att

transportförmedlingsföretagen sänkt sina fraktpriser.

I avvaktan på en långsiktig lösning föreslår regeringen att 7 000 000 kr

anvisas till anslaget B 2 Transportstöd för Gotland för att finansiera den

sänkta längdmetertaxan. Ökningen finansieras genom att det under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda ramanslaget B 5 Övervakning av Estonia minskas i

motsvarande omfattning.

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något

yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har

någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Statens haverikommission

Propositionen

Regeringen föreslår att Statens haverikommissions (SHK) fasta kostnader får

uppgå till högst 8 510 000 kr för budgetåret 1997.

Regeringen beslutade i regleringsbrev den 19 december 1996 att de fasta

kostnaderna i enlighet med vad som angavs i prop. 1996/97:1 skulle uppgå till

högst 7 540 000 kr. Personalkostnaderna och kostnader för lokalerna under år

1997 överstiger de tidigare antagna beloppen. Vidare har de fasta kostnaderna

för kompetensutveckling m.m. ökat.

De fasta kostnaderna för SHK beräknas öka med 610 000 kr till 8 150 000 kr.

De ökade kostnaderna fördelas, i likhet med övriga fasta kostnader, mellan

SHK:s intressenter Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och

Försvarsmakten.

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något

yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har

någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 19).

Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning (B 7)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget B 7 Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S

Estonias förlisning ökas med 3 000 000 kr.

Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S Estonia. Regeringen gav

samma dag Statens haverikommission (SHK) i uppdrag att biträda i

utredningsarbetet med anledning av förlisningen. Riksdagen beslutade på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105,

bet. TU15, rskr. 205) att ett förslagsanslag på 3 940 000 kr skulle anvisas.

Utredningsarbetet beräknades då vara slutfört under våren 1996. Då utredningen

pågick under hela år 1996 ökade riksdagen genom tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1996/97:1, bet. FiU11, rskr. 48)

det anvisade anslaget med 4 000 000 kr. Riksdagen har vidare på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1997 anvisat 4 500 000 kr för det arbete som

skett under första halvåret 1997 (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, rskr. 284).

Såvitt nu kan bedömas kommer utredningen att fortgå även under andra halvåret

1997. De tidigare anvisade medlen är förbrukade eller intecknade och SHK:s

kostnader för det fortsatta arbetet beräknas till 3 000 000 kr.

Finansiering sker genom att anslaget D 2 Köp av interregional persontrafik på

järnväg minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något

yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har

någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia (B 8)

Propositionen

Regeringen gav den 2 mars 1995 Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en

övertäckning av den förlista passagerarfärjan M/S Estonia. Regeringen har

därefter den 19 juni 1996 beslutat att Sjöfartsverket skall avbryta arbetet med

övertäckningen. Arbetet skall kunna återupptas vid den senare tidpunkt som

regeringen bestämmer. Med anledning av vissa kostnader för Sjöfartsverket

avseende arbetet att täcka M/S Estonia föreslår regeringen att till ett nytt

anslag, B 8 Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia, anvisas 2 166 000

kr. Medlen finansieras genom motsvarande minskning av anslaget B 5 Övervakning

av M/S Estonia.

Inga motioner har väckts i denna del.

Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något

yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har

någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Informationsteknik: Telekommunikationer m.m.

Propositionen

Regeringen har på annat ställe i budgetpropositionen föreslagit att resurser

från det aktuella anslaget bör avsättas för att bl.a. följa Sveriges IT-

utveckling. Uppföljningen skall inte bara visa hur Sverige ligger till i

förhållande till andra länder utan också ge tydliga indikationer på inom vilka

områden som extra insatser kan behöva göras om det visar sig att Sverige skulle

komma efter i utvecklingen.

Regeringen anser att det är av vikt att en uppföljning påbörjas snarast

möjligt. Anslaget bör även få användas till en förstudie om Sveriges IT-

utveckling.

Trafikutskottet har enligt protokollsutdrag beslutat att inte avge något

yttrande. Av protokollsutdraget framgår vidare att trafikutskottet inte har

någon erinran mot regeringens förslag i berörd del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 20).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Den ytterligare utbyggnad av EG:s stödsystem på jordbruksområdet som tillkommit

under år 1997 har medfört att Jordbruksverket tvingats öka sina insatser

avseende ADB-utveckling. Handläggningen av direktstöd, i synnerhet miljöstöden,

har i kombination med behovet av kommunikation med länsstyrelserna visat sig

vara mycket krävande. Likaså har arbetsmarknadsläget för systemutvecklare

inneburit att Jordbruksverket i ökad omfattning tvingats anlita konsulter för

att klara ADB-utvecklingen vilket är mycket kostsamt. Slutligen har kostnaderna

för de nödvändiga mjukvarulicenserna ökat kraftigt.

Regeringen föreslår att anslaget B 1 Statens jordbruksverk ökas med 15

miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget B 2 Stöd till jordbrukets

rationalisering minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Propositionen

Under anslaget redovisas bl.a. de räntekostnader och kursdifferenser som

uppstår för staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfond

erhålls i efterskott.

De interventionslager svenska staten hyr för offentlig lagring inom ramen för

anslaget B 15 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter åsamkar

Sverige kostnader vilka ej ersätts från EG-budgeten under den tid

lagerutrymmena står tomma i väntan på inlagring. Svenska statens nettokostnader

för detta uppgick under budgetåret 1995/96 till knappt 14 miljoner kronor och

beräknas för innevarande år uppgå till 15 miljoner kronor. Dessa kostnader bör

få belasta anslaget B 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar

m.m.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 21).

Djurregister (B 18)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag B 18 Djurregister uppgående till 10

miljoner kronor anvisas för budgetåret 1997. Vidare föreslås att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört om avgifter för att täcka kostnader som är

förenade med ett system för identifiering och registrering av nötkreatur enligt

rådets förordning (EG) nr 820/97. Förordningen innebär att medlemsländerna i EU

skall införa ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på

produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas ett särskilt system för

märkning av nötkött i försäljningsledet. I ett första steg skall en databas

över samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall

kunna följa förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall vara i

funktion senast den 31 december 1997 och administreras av Statens jordbruksverk

i samarbete med Svensk husdjursskötsel.

Regeringen framhåller att upprättandet av den nationella databasen kommer att

innebära kostnader av engångskaraktär. Kostnaden för vissa investeringar har

beräknats uppgå till ca 10 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader

som beräknas uppgå till ca 35 miljoner kronor per år. Enligt den ovan angivna

förordningen får kostnaderna täckas med avgifter. Regeringen föreslår att så

sker och att Jordbruksverket bemyndigas att ta ut avgiften. Avgiftsintäkterna

tillsammans med EG:s medfinansiering beräknas ge full kostnadstäckning.

Motionerna

Fem motioner från allmänna motionstiden innehåller kritiska synpunkter på

förslaget om avgiftsfinansiering av det nya djurregistret. Enligt motion Jo216

av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) är det orimligt att Sverige

finansierar djurdatabasen med avgifter från djurägarna. I motion Jo218 av Göte

Jonsson m.fl. (m) yrkas ny prövning av djurdatabasens uppbyggnad, organisation

och finansiering. I motion Jo223 av Patrik Norinder (m) anförs att det är

oacceptabelt att en regionalpolitisk satsning övervältras på Sveriges

djurägare. Liknande synpunkter framförs även i motion Jo230 av Alf Svensson

m.fl. (kd). I motion Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) anförs bl.a. att den

föreslagna kostnadsnivån är för hög och bör understiga 35 miljoner kronor.

Regeringen bör snarast redovisa utformningen av organisationen och återkomma

till riksdagen med ett helhetsgrepp kring frågan. Motionärerna erinrar om att

flera andra EU-länder ämnar finansiera kostnaderna via statsbudgeten. En sådan

lösning bör övervägas även för Sveriges del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande (JoU2y) följande. Som framgår av

regeringens redovisning ger den aktuella rådsförordningen möjlighet för

medlemsländerna att ta ut avgifter av djurhållarna för att täcka kostnaderna

för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. Av främst

statsfinansiella skäl tillstyrker jordbruksutskottet regeringens förslag om

avgiftsfinansiering. I enlighet med ett förslag som framförts under hand från

Jordbruksdepartementet föreslår jordbruksutskottet en tydligare formulering av

riksdagsbeslutet i denna del.

Jordbruksutskottet tillstyrker, med ovan nämnda förtydligande, regeringens

förslag i berörda delar samt avstyrker motionerna. Representanterna för

Moderata samlingspartiet respektive Centerpartiet har avgivit avvikande

meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag om att 10 miljoner kronor anvisas på ett nytt ramanslag B 18

Djurregister (yrkande 23 i denna del).

Vidare föreslår utskottet att riksdagen med den formulering som föreslagits

av jordbruksutskottet bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter i den

aktuella frågan samt medger att regeringen överlåter åt förvaltnings-myndighet

att besluta sådana föreskrifter. Den exakta lydelsen av utskottets förslag

framgår av moment 11 i hemställan.

Därmed avstyrks motionerna Jo216 (m), Jo218 (m) yrkande 5, Jo223 (m) yrkande

2, Jo230 (kd) yrkande 9 samt Jo244 (c) yrkande 3.

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Vissa saneringsåtgärder i Solna (B 19)

Propositionen

Vid en miljöteknisk undersökning av marken vid Brunnsviken i Solna kommun

påvisades rester av bekämpningsmedel. Av allt att döma deponerade den dåvarande

myndigheten Statens växtskyddsanstalt, vars verksamhet upphörde den 1 januari

1976, behållare med bekämpningsmedelsrester där. Analyser visar på förekomst av

mycket höga halter av kvicksilver och arsenik. Mot bakgrund av att det är en

statlig myndighet som deponerat bekämpningsmedelsresterna och att den

förorenade marken ligger inom nationalstadsparkens område anser regeringen att

saneringen bör bekostas av statliga medel. Ett nytt obetecknat anslag B 19

Vissa saneringsåtgärder i Solna på 2 miljoner kronor bör anvisas för

utschaktning, transport och omhändertagande av förorenade jordmassor samt

återfyllnad av rena jordmassor.

Finansiering sker genom att anslaget B 2 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. minskas med motsvarande belopp.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Fiskeriverket (C 1)

Propositionen

EU har beslutat att införa ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg.

Införandet skall ske i två faser, där den första fasen skall starta den 30 juni

1998. Vid denna tidpunkt skall ca 50 svenska fiskefartyg med en längd av minst

24 meter vara utrustade med sändare för satellitöverföring av information om

bl.a. position. Varje medlemsland skall även ha inrättat ett landbaserat

kontrollcentrum. Införandet av ett satellitbaserat kontrollsystem kräver bl.a.

att utrustning inhandlas och installeras på landstationen och på fartygen, att

ett system för underhåll och reparationer av utrustning på fartygen byggs upp

och att rutiner för kontrollarbetet skapas. Fiskeriverket ansvarar för den

landbaserade kontrollstationen.

Regeringen föreslår att 3 650 000 kr tillförs anslaget C 1 Fiskeriverket för

att täcka kostnader uppkomna för att införa och driva ett satellitbaserat

kontrollsystem.

Finansiering sker genom minskning av anslaget B 2 Stöd till jordbrukets

rationalisering med 3 000 000 kr samt minskning av anslaget B 8 Strukturstöd

inom livsmedelssektorn med 650 000 kr.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (E 2)

Propositionen

I syfte att bl.a. reducera statens kostnader för

distriktsveterinärorganisationen beslöt riksdagen (prop.1993/94:150, bet. JoU

32) om vissa förändringar beträffande distriktsveterinärorganisationens

organisation och finansiering att gälla från den 1 juli 1995. Till följd av

omorganisationen uppstod vissa övergångskostnader som avser verksamheten före

den 1 juli 1995. De totala övergångskostnaderna beräknas uppgå till ca 25

miljoner kronor. Övergångskostnader uppgående till 7,8 miljoner kronor har

belastat och påverkat resultatet för budgetåret 1995/96. Merparten utgörs av

kostnader avseende semester- och kompensationsersättning för de närmare

hundratalet veterinärer som slutade sin tjänstgöring som distriktsveterinärer

under hösten 1995. Några särskilda medel för avveckling av den förutvarande

distriktsveterinär-organisationen har inte tidigare avsatts. Regeringen

föreslår att 7 800 000 kr tillförs anslaget E 2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1997 att användas för täckande

av de övergångskostnader som belastat budgetåret 1995/96.

Finansiering sker genom att anslaget B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn

minskas med motsvarande belopp. Resterande ej utbetalda övergångskostnader, som

beräknas bli utbetalade under en femtonårsperiod, skall finansieras inom

verksamhetens ordinarie ram utan särskild medelstilldelning.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (JoU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med jordbruksutskottet, propositionens

förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)

Propositionen

En del av det aktuella anslaget får disponeras i enlighet med de bestämmelser

som regeringen meddelar i varje särskilt fall samt för ersättning enligt

epizootilagen (1980:369) eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.

Anslaget disponeras också för bestridande av kostnader enligt förordningen

(1984:369) om bekämpande av salmonella hos djur. Medel får dessutom disponeras

för erforderliga undersökningar vid handläggning av ersättningsansökningar i

samband med bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Trots att medel

anvisats på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen

beräknas ett överskridande med 36 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar ökas med 36 miljoner kronor. I propositionen anges att

finansiering sker dels genom minskning av anslaget B 8 Strukturstöd inom

livsmedelssektorn med 7 550 000 kr, dels genom inleverans av medel från

lagringsavgiften på ris och socker uppgående till 28 450 000 kr.

Inga motioner har väckts i denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

Jordbruksutskottet gör i sitt yttrande (JoU2y) följande påpekande. Regeringen

hänvisar till finansiering genom inleverans av medel från lagringsavgiften på

socker och ris uppgående till 28 450 000 kr. Jordbruksutskottet framhåller för

sin del att lageravgiften redovisas som en intäktspost i statsbudgeten.

Lageravgiften är en skatt, och den är inte specialdestinerad för något särskilt

ändamål på statsbudgetens utgiftssida. När avgiften infördes var syftet bl.a.

att motverka spekulation inför Sveriges inträde i EU och att avgiftsbelägga

vinster som uppstod i samband med inträdet. Vidare skulle avgiften täcka

eventuella kostnader för onormalt stora lager (se 1994/95:JoU11 och

1994/95:JoU17).

Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag om ökad medelstilldelning.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet, som noterar jordbruksutskottets påpekande att en del av den av

regeringen utpekade finansieringen utgörs av en icke specialdestinerad skatt,

tillstyrker propositionens förslag (yrkande 23 i denna del).

Utskottet återkommer senare i avsnittet Finansutskottets sammanställning av

anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget och redovisar konse-kvenserna av sitt

ställningstagande för anslag och utgiftsramar för år 1997.

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget

Riksdagen har tidigare fattat beslut om förändringar på tilläggsbudget för år

1997 med anledning av förslag i vårpropositionen. Netto har anslagen höjts med

8,9 miljarder kronor (prop. 1996/97:150, bet. FiU20, rskr. 284).

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu anslagsökningar med netto 2,8

miljarder kronor. Höjningar föreslås på 33 anslag medan sänkningar föreslås på

17 anslag. 14 utgiftsområden berörs. Brutto föreslås anslagsökningar på 3 172

miljoner kronor. För 6 av de anslag som berörs av förslag till

anslagsförändringar i den nu aktuella tilläggsbudgeten gäller att de också var

berörda av förslag till anslagsförändringar i vårpropositionen.

För de allra flesta förslagen redovisar regeringen i budgetpropositionen hur

ökningarna skall finansieras. Utskottet har återgivit regeringens uppgifter

under respektive anslag ovan.

Anslagsökningarna finansieras på i huvudsak tre sätt.

- Minskning av anslag (416 miljoner kronor)

- Indragningar av anslagsbehållningar (188 miljoner kronor)

- Ökade inkomster (på miljöområdet ca 10 miljoner kronor).

Utskottet välkomnar den tydliga redovisningen av finansieringen. Redovisningen

ligger i linje med ambitionerna i den nya stramare budgetprocessen. När det rör

sig om anslagsminskningar eller indragningar kan man emellertid inte av

propositionen utläsa i vilken utsträckning de angivna åtgärderna innebär en

faktisk begränsning av statsutgifterna. Liknande finansiering förekom i

vårpropositionens tilläggsbudget och utskottet anförde då att det inte går att

avgöra i vilken utsträckning indragningarna leder till att verksamheter kommer

att begränsas (eller om de grundas på regeländringar) eller om medlen ändå hade

tillfallit statskassan när dispositionsrätten till dem upphört (1996/97:FiU20

s. 234). I några enstaka fall anges i budgetpropositionen att indragningarna

inte påverkar verksamheterna, men utskottets iakttagelse beträffande

vårpropositionens tilläggsbudget gäller i stort sett även för den nu aktuella

tilläggsbudgeten.

I likhet med jordbruksutskottet vill utskottet erinra om att lageravgiften

som redovisas på inkomsttitel 2811 och som infördes vid Sveriges inträde i EU

för att motverka spekulation är en skatt. Den är inte specialdestinerad för

något särskilt ändamål på statsbudgetens utgiftssida. Det ligger i begreppet

skatt att medlen inte kan anses motsvara vissa särskilda utgifter. Då skatten

infördes redovisades inte heller att skatten skulle finansiera det nu angivna

ändamålet. Däremot skulle den kunna täcka eventuella kostnader för onormalt

stora lager.

Beträffande två anslagsökningar gör regeringen bedömningen att det i nuläget

inte är möjligt att finansiera höjningarna. Det gäller assistansersättning (338

miljoner kronor) samt arbetslöshetsersättning (1 585 miljoner kronor). För

drygt 1 900 miljoner kronor av de höjda anslagen på tilläggsbudget anvisas

alltså inte någon finansiering. Dessa två anslag höjdes i vårpropositionens

tilläggsbudget med 475 miljoner kronor respektive 5 453 miljoner kronor. Även

om utskottet kan ha förståelse för svårigheten att finna finansiering vill

utskottet erinra om att utskottet tidigare har ställt sig bakom regeringens

uttalade strävan att ställa krav på att varje ytterligare utgift, varje

överskridande och varje annan försvagning av budgeten skall vara fullt ut

finansierad (1994/95:FiU20 s. 154, prop 1996/97:1 s. 55).

Vidare vill utskottet erinra om att enligt 36 § lagen (1996:1059) om

statsbudget skall regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen

för riksdagen redovisa prognoser över utfallet av statens inkomster och

utgifter samt statens lånebehov. Regeringen skall enligt samma paragraf

förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och beräknat utfall.

Den första redovisningen av detta slag sedan budgetlagen trätt i kraft

gjordes i vårpropositionen 1997. Utskottet noterade då att redovisningen i

propositionen var mycket kortfattad när det gällde uppföljningen av utgiftstak

och utgiftsramar. Uppföljningen av inkomsterna redovisades på en mycket

aggregerad nivå och kommenterades endast i begränsad omfattning i

vårpropositionen (1996/97:FiU20 s. 233-234).

Utskottet utgick i våras ifrån att regeringen kommer att arbeta vidare med

att utveckla formerna för att följa upp statsbudgeten under löpande budgetår

och formerna för hur detta på bästa sätt bör redovisas för riksdagen.

Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen och redovisar en prognos för

statsbudgetens inkomster och utgifter 1997 (avsnitt 4.4). Utskottet kan

konstatera att redovisningen för utvecklingen under innevarande budgetår är mer

fullständig i budgetpropositionen än vad den var i vårpropositionen.

Uppföljning görs dock fortfarande på en mycket aggregerad nivå, på

utgiftsområde respektive inkomsthuvudgrupp samt fem inkomsttitlar.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens

förslag och avstyrkt motionsyrkandena (Fi220 (v) yrkande 21 samt Ub811 (m)

yrkandena 34 och 35). Det innebär att utskottet också tillstyrker

propositionens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden. Således tillstyrks

propositionens yrkande 23. Utskottets förslag till beslut framgår av hemställan

moment 12.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1. beträffande presstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 13 samt med avslag

på motion 1997/98:Kr302 yrkande 4 godkänner det som regeringen förordar om

principerna för tillfälligt driftsstöd,

res. 1 (m, fp)

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

2. beträffande skyddsrum

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1, i vad avser

tilläggsbudget på utgiftsområde 6, som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om behovet av en fortsatt intensifierad översyn

av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering,

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

3. beträffande biståndsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 14 bemyndigar

regeringen att för vissa länder fastställa utfästelseramen till fem gånger

landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-månadersbasis,

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

4. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 15 godkänner att

det under utgiftsområde 14 anvisade ramanslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder används för utgifterna för ett nationellt program för IT-

utbildning,

Utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och fritid

5. beträffande bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska

teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 16 samt med avslag

på motion 1997/98:Kr305 yrkande 3 bemyndigar regeringen att överta Kungl.

Dramatiska teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret,

res. 2 (fp)

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

6. beträffande regionalpolitiska åtgärder

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt med avslag

på motionerna 1997/98:Fi220 yrkande 22 och 1997/98:A460 yrkande 7

dels godkänner att regeringen får använda högst 500 000 000 kr av det

under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder

till ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder,

dels bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som

innebär utgifter om högst 500 000 000 kr under budgetåren 1998, 1999 och

2000 (anslag A 1 Regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling),

res. 3 (m, fp, mp, kd)

res. 4 (v)

Utgiftsområde 21 Energi

7. beträffande affärsverket Svenska kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 18 bemyndigar

regeringen att under budgetåret 1997 ge Affärsverket Svenska kraftnät

befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2 500 000 000 kr få ta upp lån i

och utanför Riksgäldskontoret,

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

8. beträffande Statens haverikommission

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 19 godkänner vad

regeringen anfört om Statens haverikommission,

9. beträffande Informationsteknik: Telekommunikationer m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 20 godkänner att

regeringen får använda det under utgiftsområde 22 uppförda ramanslaget

Informationsteknik: Telekommunikationer till en förstudie om Sveriges IT-

utveckling,

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

10. beträffande räntekostnader för förskotterade arealersättningar

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 21 godkänner att

det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget Räntekostnader för

förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med s.k. tekniska

kostnader till följd av offentlig lagring,

11. beträffande djurregister

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 22 samt med avslag

på motionerna 1997/98:Jo216, 1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223

yrkande 2, 1997/98:Jo230 yrkande 9 och 1997/98:Jo244 yrkande 3 bemyndigar

regeringen att besluta föreskrifter om avgifter för att täcka de kostnader

som är förenade med systemet för identifiering och registrering av

nötkreatur enligt rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om

upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur

och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter samt medger att

regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att besluta sådana

föreskrifter,

res. 5 (m)

res. 6 (kd)

Sammanställning av förslag på tilläggsbudget

12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 yrkande 23 och med avslag

på motionerna 1997/98:Fi220 yrkande 21 och 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och

35 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner

ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i

enlighet med den efter hemställan infogade specifikationen.

res. 8 (fp, v, mp, kd)

res. 9 (m)

Stockholm den 30 oktober 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg

(s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Susanne

Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy

Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m).

Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 1997

(mom. 12 i hemställan)

------------------------------------------------------------------

|Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade |

|och nya anslag för budgetåret 1997 |

| |

|Tusental kronor |

------------------------------------------------------------------

| |

|Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med|

|regeringens förslag. |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

| | | Belopp || Regeringens|

| | | enl. ||förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny ram|

| | | || av | /Ny|

------------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|1 |Rikets styrelse | 3 761 || +2 000 |3 763 330|

| | | 330 || | |

------------------------------------------------------------------

|D 3|Sametinget, ramanslag | 10 497 || +2 000 | 12 497|

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|2 |Samhällsekonomi och | 4 307 || +2 500 |4 310 056|

| |finansförvaltning | 556 || | |

------------------------------------------------------------------

|A 1|Konjunkturinstitutet, | 29 208 || +1 000 | 30 208|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|A 6|Finansinspektionen, ramanslag |110 105 || +1 500 | 111 605|

------------------------------------------------------------------

|A 8|Riksgäldskontoret: | || | |

| |Förvaltningskostnader, | 83 348 || +2 500 | 85 848|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|A 9|Riksgäldskontoret: Kostnader | || | |

| |för upplåning och | 1 500 || -2 500 |1 497 500|

| |låneförvaltning, ramanslag | 000 || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|4 |Rättsväsendet | 20 842 || ±0 | 20 842|

| | | 537 || | 537|

------------------------------------------------------------------

|D 1|Kriminalvården, ramanslag | 3 837 || -9 000 |3 828 161|

| | | 161 || | |

------------------------------------------------------------------

|F 1|Brottsförebyggande rådet, | 25 355 || +9 000 | 34 355|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|F 6|Rättshjälpskostnader, |853 972 || -14 000 | 839 972|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|F 7|Diverse kostnader för | 10 222 || +14 000 | 24 222|

| |rättsväsendet, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|6 |Totalförsvar | 42 522 || ±0 | 42 522|

| | | 642 || | 642|

------------------------------------------------------------------

|A 1|Försvarsmakten, ramanslag | 38 333 || -50 000 | 38 283|

| | | 826 || | 826|

------------------------------------------------------------------

|B 3|Funktionen Befolkningsskydd | || | |

| |och räddningstjänst, ramanslag| 1 141 || +50 000 |1 191 578|

| | | 578 || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|8 |Invandrare och flyktingar | 3 453 || ±0 |3 453 088|

| | | 088 || | |

------------------------------------------------------------------

|A 1|Statens invandrarverk, |506 603 || +4 000 | 510 603|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|A 4|Utlänningsnämnden, ramanslag | 66 675 || +1 500 | 68 175|

------------------------------------------------------------------

|A 5|Rättshjälp i | 64 240 || -1 500 | 62 740|

| |utlänningsärenden, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|A 6|Utresor för avvisade och |130 000 || -34 000 | 96 000|

| |utvisade, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 1|Särskilda insatser i | || | |

| |invandrartäta områden, |125 000 || -70 000 | 55 000|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 2|Åtgärder mot | || | |

| |främlingsfientlighet och | 20 000 || -10 000 | 10 000|

| |rasism, obetecknat anslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 5|Kommunersättningar vid | || | |

| |flyktingmottagande, ramanslag | 1 160 || +110 000 |1 270 591|

| | | 591 || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

| | | Belopp || Regeringens|

| | | enl. ||förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny ram|

| | | || av | /Ny|

------------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|9 |Hälsovård, sjukvård och social| 23 671 || +344 320 | 24 016|

| |omsorg | 787 || | 107|

------------------------------------------------------------------

|A 1|Sjukvårdsförmåner m.m., | 15 512 || -130 000 | 15 382|

| |ramanslag | 000 || | 000|

------------------------------------------------------------------

|A2 |Bidrag till hälso- och | || | |

| |sjukvård, obetecknat anslag |908 150 || +75 000 | 983 150|

------------------------------------------------------------------

|A 5|Bidrag till WHO, ramanslag | 32 780 || +6 320 | 39 100|

------------------------------------------------------------------

|A 9|Folkhälsoinstitutet, ramanslag|113 460 || -10 000 | 103 460|

------------------------------------------------------------------

|B 7|Kostnader för statlig | || | |

| |assistansersättning, ram- | 4 138 || +338 000 |4 476 000|

| |anslag | 000 || | |

------------------------------------------------------------------

|C 5|Statens institutionsstyrelse, |507 720 || +65 000 | 572 720|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|12 |Ekonomisk trygghet för | 35 161 || +588 550 | 35 749|

| |familjer och barn | 050 || | 600|

------------------------------------------------------------------

|A 3|Underhållsstöd, ramanslag | 2 411 || +588 550 |3 000 000|

| | | 450 || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|13 |Ekonomisk trygghet vid | 41 730 ||+1 585 000| 43 315|

| |arbetslöshet | 384 || | 384|

------------------------------------------------------------------

|A 1|Bidrag till | 39 644 ||+1 585 000| 41 229|

| |arbetslöshetsersättning, | 334 || | 334|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|14 |Arbetsmarknad och arbetsliv | 50 160 || +6 293 | 50 167|

| | | 947 || | 240|

------------------------------------------------------------------

|A 5|Vissa kostnader för avveckling| || | |

| |av AMU-gruppen som myndighet, | 14 917 || +8 793 | 23 710|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|D 1|Stabsuppgifter vid | 3 000 || -2 500 | 500|

| |Arbetsgivarverket, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|16 |Utbildning och | 25 562 || +159 500 | 25 722|

| |universitetsforskning | 559 || | 059|

------------------------------------------------------------------

|B |Särskilda utgifter inom | || | |

|45 |universitet och högskolor |534 155 || +159 500 | 693 655|

| |m.m., ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|C 1|Högskoleverket, ramanslag |143 671 || -22 000 | 121 671|

------------------------------------------------------------------

|C 3|Centrala studiestödsnämnden, |276 727 || +22 000 | 298 727|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|D |Europeisk forskningssamverkan,|317 367 || -10 000 | 307 367|

|18 |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|E 1|Kostnader för Sveriges | || | |

| |medlemskap i Unesco m.m., | 35 828 || +10 000 | 45 828|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|18 |Samhällsplanering, | || | |

| |bostadsförsörjning och | 33 368 || +3 000 | 33 371|

| |byggande | 197 || | 197|

------------------------------------------------------------------

|A |Bonusränta för | 3 000 || +3 000 | 6 000|

|11 |ungdomsbosparande, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|20 |Allmän miljö- och naturvård | 1 335 || +28 755 |1 364 726|

| | | 971 || | |

------------------------------------------------------------------

|A 2|Miljöövervakning m.m., | 93 952 || +19 984 | 113 936|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|A |Utbildning och information om | || | |

|11 |miljöbalken, | Nytt || +8 000 | 8 000|

| |reservationsanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 4|Visst internationellt | || | |

| |samarbete i fråga om | 26 752 || +771 | 27 523|

| |kärnsäkerhet m.m., ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

| | | Belopp || Regeringens|

| | | enl. ||förslag |

------------------------------------------------------------------

| |Utgiftsområde |statsbudget||Förändring| Ny ram|

| | | || av | /Ny|

------------------------------------------------------------------

| |Anslag | 1997 + || ram | |

| | | TB1 || /anslag |anslagsnivå|

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|22 |Kommunikationer | 25 267 || ±0 | 25 267|

| | | 942 || | 942|

------------------------------------------------------------------

|B 2|Transportstöd för Gotland, |175 000 || +7 000 | 182 000|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 5|Övervakning av M/S Estonia, | || | |

| |reservationsanslag | 24 000 || -9 166 | 14 834|

------------------------------------------------------------------

|B 7|Utredningsarbete m.m. med | || | |

| |anledning av M/S Estonias | 4 500 || +3 000 | 7 500|

| |förlisning, obetecknat anslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 8|Vissa kostnader för | || | |

| |övertäckning av M/S Estonia, | Nytt || +2 166 | 2 166|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|D 2|Köp av interregional | || | |

| |persontrafik på järnväg, |412 946 || -3 000 | 409 946|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

|23 |Jord- och skogsbruk, fiske med| || | |

| |anslutande näringar | 13 556 || +36 450 | 13 593|

| | | 858 || | 308|

------------------------------------------------------------------

|B 1|Statens jordbruksverk, |187 614 || +15 000 | 202 614|

| |ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 2|Stöd till jordbrukets | || | |

| |rationalisering m.m., ram- | 45 000 || -22 000 | 23 000|

| |anslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B 8|Strukturstöd inom |149 000 || -16 000 | 133 000|

| |livsmedelssektorn, ramanslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|B |Djurregister, ramanslag | Nytt || +10 000 | 10 000|

|18 | | || | |

------------------------------------------------------------------

|B |Vissa saneringsåtgärder i | || | |

|19 |Solna, obetecknat anslag | Nytt || +2 000 | 2 000|

------------------------------------------------------------------

|C 1|Fiskeriverket, ramanslag | 58 166 || +3 650 | 61 816|

------------------------------------------------------------------

|E 2|Bidrag till | || | |

| |distriktsveterinärorganisationen,|77 691|| +7 800 | 85 491|

| |obetecknat anslag | || | |

------------------------------------------------------------------

|E 5|Bekämpande av smittsamma | || | |

| |husdjurssjukdomar, ramanslag |110 000 || +36 000 | 146 000|

------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

|Summa anslagsförändringar på | ||+2 756 368| |

|tilläggsbudget | || | |

-------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

Reservationer

1. Presstöd (mom. 1) (m, fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m) och

Bo Lundgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

som under rubriken Presstöd börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar

med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av

presstödet bör inledas, bl.a. eftersom presstödet som allt branschstöd har

snedvridande effekter och motverkar nödvändiga rationaliseringsåtgärder.

Utskottet delar således inte regeringens uppfattning att presstödet nu

tillfälligt bör öka.

Utskottet tillstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4 och avstyrker regeringens

förslag till principer för ett tillfälligt presstöd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande presstöd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr302 yrkande 4 avslår proposition

1997/98:1 yrkande 13,

2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och

Svenska rikskonserter (mom. 5) (fp)

Anne Wibble (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 17 Kultur, media,

trossamfund och fritid som under rubriken Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter börjar med

?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet avstyrker i enlighet med motion Kr305 (fp) yrkande 3

regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att överta Dramatens lån på

25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Regeringens förslag innebär inte ett

reellt ägartillskott eftersom avräkning avses göras på anslaget till Dramaten

under kommande budgetår motsvarande amorteringar och räntebetalningar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ägartillskott som

ägarrepresentanten aviserade vid Dramatens bolagsstämma i stället borde ha

formen av ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner kronor för betalning av

lånet.

Utskottet vill erinra om att i motion Kr305 (fp) yrkande 4 föreslås en ökning

av anslaget till Dramaten med 25 miljoner kronor år 1998. Frågan om storleken

på statsbidraget till Dramaten för budgetåret 1998 kommer att behandlas senare

under hösten i kulturutskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska

teatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr305 yrkande 3 avslår proposition

1997/98:1 yrkande 16,

3. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (m, fp, mp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),

Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling som under rubriken Regionalpolitiska åtgärder börjar

med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 7 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet anser att regeringens förslag om att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor inom ramen för

anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder bör avslås. Beslutet får omfattande

konsekvenser. Det underlag som föreläggs riksdagen rörande tilläggsbudget är

ofullständigt och otydligt och utgör enligt utskottets uppfattning inte

tillräcklig grund för att fatta ett beslut. Till detta kommer att regeringens

förslag, som avser innevarande budgetår, lagts fram så sent under året att

tiden för beredning blivit orimligt kort när det gäller de förberedelser som

förutsätts ske i länen med hänsyn till de indragningar av länsanslag som blir

en följd av regeringens förslag.

Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende

anslaget A 1 redan den 2 oktober 1997 beslutat om omdisponering av 500 miljoner

kronor inom det aktuella anslaget. Även om beslutet har fattats med ett

uttryckligt förbehåll, nämligen att ändringen sker under förutsättning att

riksdagen godkänner regeringens förslag till tilläggsbudget, finner utskottet

det anmärkningsvärt att beslut om regleringsbrev har fattats långt innan

riksdagsbehandlingen av frågan är avslutad.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom det under utskottsbehandlingen

framförda förslaget om ett bemyndigande för regeringen att för år 1997 ta på

sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som

innebär utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och

2000. Förslaget är oklart och illa berett. Det under utskottsbehandlingen

framlagda förslaget, liksom regeringens ursprungliga förslag, präglas av en

centralisering av regionalpolitiken som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Med den föreslagna konstruktionen tas framtida anslag i anspråk, vilket

inskränker länsstyrelsernas beslutsutrymme kommande år.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell del.

Följaktligen avstyrks även motionerna Fi220 (v) yrkande 22 och A460 (c) yrkande

7.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande regionalpolitiska åtgärder

att riksdagen avslår proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt motionerna

1997/98:Fi220 yrkande 22 och 1997/98:A460 yrkande 7,

4. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling som under rubriken Regionalpolitiska åtgärder börjar

med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 7 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet stöder i likhet med Vänsterpartiet i motion Fi220 i stor

utsträckning inriktningen på den ?lilla? regionalpolitiken. Samtidigt är det

dock uppenbart att de regionala klyftorna ökar. Den ?stora? regionalpolitiken

som i grunden avgör utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet har

misslyckats. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att kraftfulla

åtgärder måste till för att vrida den negativa utvecklingen åt rätt håll. I

detta sammanhang är det viktigt med initiativ som förstärker den regionala

näringspolitiken i vid bemärkelse. En indragning från länsstyrelsernas medel

under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder i storleksordningen 500 miljoner

kronor i detta sena skede av budgetåret skulle emellertid medföra betydande

problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län. En mycket stor del

av medlen är intecknade av tidigare beslut och i många fall har ej fullföljda

projektbeslut ersatts av nya. Läget är dessutom varierande mellan

länsstyrelserna. I flera fall är såväl årets A 1-anslag som tidigare

reservationer under äldreanslaget C 2 intecknade genom konkreta beslut.

Regeringen ger inget underlag för sin bedömning av tillgängligt utrymme och

anger heller inte hur en omdisponering skulle gå till. En indragning av ett så

stort belopp kommer enligt utskottets bedömning att skapa stora problem för den

regionalpolitiska verksamheten i många län. Utskottet delar Vänsterpartiets

uppfattning att regeringen endast bör få disponera 200 miljoner kronor för det

aktuella ändamålet. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet kan inte ställa sig bakom det under utskottsbehandlingen framförda

förslaget om ett bemyndigande för regeringen att för år 1997 ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär

utgifter om totalt 500 miljoner kronor under budgetåren 1998, 1999 och 2000.

Förslaget är oklart och illa berett.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi220 (v) yrkande 22.

Propositionens förslag i nu aktuell del och motion A460 (c) yrkande 7 avstyrks

därmed.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande regionalpolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi220 yrkande 22 avslår

proposition 1997/98:1 yrkande 17 samt motion 1997/98:A460 yrkande 7 och

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Djurregister (mom. 11) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar som under rubriken Djurregister börjar

med ?Vidare föreslår utskottet? och slutar med ?(c) yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna från Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna och i viss mån även i centermotionen. Det

är enligt utskottets mening inte rimligt att Sverige finansierar ett

obligatoriskt registreringssystem med avgifter från djurägarna. Dessa avgifter

kommer att förstärka den snedvridning av konkurrensen som redan föreligger inom

EU på grund av högre skatter och avgifter av olika slag på den svenska

jordbruksnäringen. Från näringens sida har framhållits att verksamheten kan

bedrivas till betydligt lägre kostnad än 35 miljoner kronor om året. Utskottet

anser därför att en ny prövning måste göras beträffande djurdatabasens

uppbyggnad, organisation och finansiering. Finansutskottet avstyrker

regeringens förslag om avgiftsfinansiering (yrkande 22) och föreslår ett

tillkännagivande med ovan angiven innebörd med anledning av motionerna Jo216

(m), Jo218 (m) yrkande 5, Jo223 (m) yrkande 2 och Jo230 (kd) yrkande 9.

Motion Jo244 (c) yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande djurregister

att riksdagen med avslag på proposition 1997/98:1 yrkande 22 och motion

1997/98:Jo244 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1997/98:Jo216,

1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223 yrkande 2 och 1997/98:Jo230 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Djurregister (mom. 11) (kd)

Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar som under rubriken Djurregister börjar

med ?Vidare föreslår utskottet? och slutar med ?(c) yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Finansutskottet delar de synpunkter som framförs i motionen från

Kristdemokraterna. Regeringen föreslår att driftskostnaderna för det

djurregister som nu upprättas skall belasta lantbrukarna. Detta är enligt

utskottets mening inte en riktig politik. Det är inte den enskilde lantbrukaren

som ska bära kostnaderna för registerhållning, som hör samman med EU-krav.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör att ökade

kostnader som hör samman med EU-krav skall bäras av staten. Det gäller både den

nyligen införda kartavgiften och det nu aktuella djurregistret.

Således avstyrker utskottet regeringens förslag om avgiftsfinansiering

(yrkande 22) och föreslår med bifall till motion Jo230 (kd) yrkande 9 ett

tillkännagivande med ovan angiven innebörd. Motionerna Jo216 (m), Jo218 (m)

yrkande 5, Jo223 (m) yrkande 2 och motion Jo244 (c) yrkande 3 anses delvis

tillgodosedda och avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande djurregister

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo230 yrkande 9 och med avslag på

proposition 1997/98:1 yrkande 22 och motionerna 1997/98:Jo216,

1997/98:Jo218 yrkande 5, 1997/98:Jo223 yrkande 2 samt 1997/98:Jo244

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Finansiering av utgiftsökningar (textavsnitt) (m, fp, mp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),

Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anser

att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med ?För de

allra? och slutar med ?samt fem inkomsttitlar? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet noterar att regeringen anger att anslagsökningarna på

tilläggsbudget finansieras på i huvudsak tre sätt.

- Minskning av anslag (416 miljoner kr)

- Indragningar av anslagsbehållningar (188 miljoner kr)

- Ökade inkomster (på miljöområdet ca 10 miljoner kronor).

För de flesta anslagshöjningar anges någon av ovanstående tre

finansieringsvägar. Det är positivt - och angeläget - att finansieringen av

anslagshöjningar anges.

När det rör sig om anslagsminskningar eller indragningar kan man emellertid

inte av propositionen utläsa i vilken utsträckning de angivna åtgärderna

innebär en faktisk begränsning av statsutgifterna. Det är ju inte nödvändigtvis

så att medlen hade använts om de inte hade dragits in till statskassan nu.

Liknande finansiering förekom i vårpropositionens tilläggsbudget och utskottet

anförde då följande (1996/97:FiU20 s. 234):

?Det går inte att avgöra i vilken utsträckning indragningarna leder till att

verksamheter kommer att begränsas (eller om de grundas på regeländringar) eller

om medlen ändå hade tillfallit statskassan när dispositionsrätten till dem

upphört. Det förefaller utskottet som om dessa åtgärder i huvudsak är åtgärder

av engångskaraktär och därför inte kan bidra till att varaktigt finansiera de

utgiftsökningar som är av bestående karaktär.?

Även om det nu i några enstaka fall anges att indragningarna inte påverkar

verksamheterna gäller samma iakttagelse för budgetpropositionens

tilläggsbudget.

Utskottet noterar särskilt att beträffande två anslagsökningar gör regeringen

bedömningen att det i nuläget inte är möjligt att finansiera höjningarna. Det

gäller assistansersättning (338 miljoner kronor) samt arbetslöshetsersättning

(1 585 miljoner kronor). För drygt 1 900 miljoner kronor av de höjda anslagen

på tilläggsbudget anvisas alltså inte någon finansiering. Dessa två anslag

höjdes dessutom i vårpropositionens tilläggsbudget med 475 miljoner kronor

respektive 5 453 miljoner kronor.

Utskottet vill markera vikten av att intentionerna i den nya, stramare,

budgetprocessen följs. Regeringens oförmåga att anvisa finansiering för nära

2 miljarder kronor av de höjda anslagen är ett tydligt tecken på att regeringen

avviker från ambitionerna i den nya budgetprocessen. Regeringen redovisar inte

heller vilka åtgärder man avser att vidta för att undvika liknande

överskridanden i framtiden.

Utskottet finner det angeläget att redovisningen av överskridanden sker på

ett sådant sätt att riksdagen kan utläsa de direkta orsakerna till

överskridandena.

Vidare vill utskottet erinra om att budgeteringsmarginalen vid 1997 års

ingång var 10,1 miljarder kronor. Netto höjs anslagen på tilläggsbudget (vår-

proposition + budgetproposition) med 11,6 miljarder kronor. Eftersom vissa

andra anslag har belastats mindre än prognostiserat beräknas

budgeteringsmarginalen enligt budgetpropositionen bli 8,9 miljarder kronor för

år 1997.

För åren 1998, 1999 och 2000 är den prognostiserade budgeteringsmarginalen

mindre än vad den var för 1997. För 1998, 1999 respektive 2000 är den 3,6

miljarder kronor, 3,6 miljarder kronor respektive 6,1 miljarder kronor.

Om anslagen höjs i samma omfattning som under 1997 finns det alltså en

uppenbar risk att utgiftstaket överskrids.

Uppföljning av budgetåret 1997

Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudget skall regeringen under löpande

budgetår vid minst två tillfällen för riksdagen redovisa prognoser över

utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Regeringen

skall enligt samma paragraf förklara väsentliga skillnader mellan budgeterade

belopp och beräknat utfall.

Den första redovisningen av detta slag sedan budgetlagen trätt i kraft

gjordes i vårpropositionen 1997. Utskottet noterade då att redovisningen i

propositionen var mycket kortfattad när det gällde uppföljningen av utgiftstak

och utgiftsramar. Uppföljningen av inkomsterna redovisades på en mycket

aggregerad nivå och kommenterades endast i begränsad omfattning i

vårpropositionen (1996/97:FiU20 s. 233-234).

Utskottet utgick i våras ifrån att regeringen kommer att arbeta vidare med

att utveckla formerna för att följa upp statsbudgeten under löpande budgetår

och formerna för hur detta på bästa sätt bör redovisas för riksdagen.

Utskottets önskan har i viss utsträckning uppfyllts. Regeringens uppföljning av

år 1997 i budgetpropositionen är mer fullständig än uppföljningen i

vårpropositionen. Det görs dock på mycket aggregerad nivå, på utgiftsområde re-

spektive inkomsthuvudgrupp samt fem inkomsttitlar.

Som nämnts ovan gör regeringen beträffande två överskridanden bedömningen att

det inte är möjligt att klara finansiering inom respektive anslag eller

utgiftsområde (assistansersättning samt arbetslöshetsersättning). I detta

sammanhang kan det erinras om 42 § budgetlagen:

?Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter eller använda

utgiftsramar kommer att överskridas, skall regeringen för att undvika detta

vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen

nödvändiga åtgärder.?

Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens strävan att ställa krav

på att varje ytterligare utgift, varje överskridande och varje annan

försvagning av budgeten skall vara fullt ut finansierade (1994/95:FiU20 s. 154,

prop. 1996/97:1 s. 55).

Det är viktigt att dessa riktlinjer följs när den nya processen sätts på

prov. Regeringens agerande lever tyvärr inte upp till de krav som den nya

stramare budgetordningen ställer.

8. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (fp, v, mp, kd)

Anne Wibble (fp), Johan Lönnroth (v), Roy Ottosson (mp) och Mats Odell (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 6 Totalförsvar som

under rubriken Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst börjar med

?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 21 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet konstaterar i likhet med försvarsutskottet att regeringen,

trots riksdagens upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och

omfattning av skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens

räddningsverk kunna redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i

storleksordningen 50 miljoner kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande

av riksdagens uttalanden.

Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.

Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,

utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till

tilläggsbudget inom utgiftsområde 6 Totalförsvar bör avvisas.

Således avstyrks propositionens yrkande 23 (delvis) medan motion Fi220 (v)

yrkande 21 är tillgodosedd.

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med

?Utskottet har i? och slutar med ?hemställan moment 12? bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har avstyrkt regeringens förslag till

anslagsförändringar på utgiftsområde 6 Totalförsvar. I övrigt har regeringens

förslag accepterats. Motion Fi220 (v) yrkande 21 anses tillgodosedd. Motion

Ub811 (m) yrkandena 34 och 35 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 23 och motion

1997/98:Fi220 yrkande 21 och med avslag på motion 1997/98:Ub811 yrkandena

34 och 35 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar under

utgiftsområde 6 Totalförsvar och som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om omdisposition och utnyttjande av anslagssparande,

dels i övrigt godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.

9. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Per Bill och Bo Lundgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 6 Totalförsvar som

under rubriken Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst börjar med

?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med ?yrkande 21 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet konstaterar i likhet med försvarsutskottet att regeringen,

trots riksdagens upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och

omfattning av skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens

räddningsverk kunna redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i

storleksordningen 50 miljoner kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande

av riksdagens uttalanden.

Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.

Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,

utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till

tilläggsbudget inom utgiftsområde 6 Totalförsvar bör avvisas.

Således avstyrks propositionens yrkande 23 (delvis) medan motion Fi220 (v)

yrkande 21 är tillgodosedd.

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning som under rubriken Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m (B 45) börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar

med ?yrkande 34 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet avstyrker regeringens förslag till ökning av anslaget B 45

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. De åtgärder som

regeringen avser att finansiera med medelstillskottet förefaller vara av den

arten och så utdragna i tiden att det bör vara möjligt att låta dem rymmas inom

de ordinarie anslagen. Även av principiella skäl såvitt avser tekniken att

finansiera förstärkningen av anslaget ställer utskottet sig avvisande till

förslaget. Enligt utskottet förefaller finansieringen konstlad: två år gamla

reservationer/anslagsbehållningar plockas fram för att finansiera påslag på

annat anslag än det/de där medlen ursprungligen anvisades. Med det anförda

tillstyrker finansutskottet motion Ub811 (m) yrkande 35 och avstyrker

regeringens förslag i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning som under rubriken Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. (E 1) börjar med ?Finansutskottet tillstyrker? och slutar med

?yrkande 35 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Finansutskottet motsätter sig regeringens förslag om ökning av anslaget E 1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen

av anslaget D 18 Europeisk forskningssamverkan. Utskottet reagerar främst mot

neddragningen av anslaget till Europeisk forskningssamverkan samtidigt som

regeringen i budgetpropositionen föreslår att samma anslag avskaffas i budgeten

för år 1998 och att 77 miljoner kronor sparas på medlen för de kostnader som är

förenade med medlemskap i de berörda internationella organisationerna.

Utskottet tillstyrker med det anförda i motion Ub811 (m) yrkande 35 och

avstyrker regeringens förslag i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansutskottets

sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget börjar med

?Utskottet har i? och slutar med ?hemställan moment 12? bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har avstyrkt regeringens förslag till

anslagsförändringar på utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Vidare har utskottet avstyrkt vissa av regeringens förslag till

anslagsförändringar under utgiftsområde 16. Höjningen av anslaget B 45

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. har avstyrkts. E 1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen

av anslaget D 18 Europeisk forskningssamverkan har avvisats. I övrigt har

regeringens förslag accepterats. Det sagda innebär att motion Ub811 (m)

yrkandena 34 och 35 tillstyrks. Motion Fi220 (v) yrkande 21 anses tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och 35

samt med anledning av proposition 1997/98:1 yrkande 23 och motion

1997/98:Fi220 yrkande 21 på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1997

dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar under

utgiftsområde 6 Totalförsvar och som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om omdisposition och utnyttjande av anslagssparande,

dels avslår regeringens förslag till anslagsförändringar avseende anslagen

B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., E 1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. samt D 18 Europeisk

forskningssamverkan, samtliga under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning,

dels avslår regeringens förslag till ändrad ram på utgiftsområde 16,

dels i övrigt godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.

Särskilda yttranden

1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (m, fp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),

Mats Odell (kd) och Bo Lundgren (m) anför:

Enligt vår uppfattning innebär Riksgäldskontorets möjlighet att ta emot

inlåning på konto från allmänheten i egen regi att konkurrensen på

kreditmarknaden snedvrids. Riksgäldskontoret har en särskilt gynnsam ställning

eftersom det t.ex. slipper att betala avgift till insättningsgarantin. Denna

avgift måste svenska banker erlägga.

Det är inte en statlig myndighets uppgift att agera på en konkurrensutsatt

marknad. Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta den svenska statsskulden på

effektivaste och billigaste sätt. Det bör ske en renodling av

Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet, där några sparalternativ som skapar en

direkt kundrelation mellan Riksgäldskontoret och allmänheten inte ingår.

2. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (c)

Per-Ola Eriksson (c) anför:

Som påpekas i motion A460 (c) är bemyndigandet att disponera ytterligare högst

500 miljoner kronor till regional utveckling välkommet. Jag delar i och för sig

uppfattningen i motionen att medlen bör inriktas på vidareförädling av

skogsprodukter, satsningar inom turismen, landsbygdsutveckling och bya-

utveckling samt på små företags utveckling och utvecklande av tjänsteföretag på

landsbygden. Det är dock mindre lämpligt att riksdagen med hög detaljeringsgrad

fastslår hur medlen skall användas.

3. Djurregister (mom. 11) (c)

Per-Ola Eriksson (c) anför:

Som anförs i motion Jo244 (c) är det angeläget att Sverige fullföljer de beslut

som fattas inom EU för att förbättra djuridentifikationen och därmed underlätta

utvecklingen av ett system för ursprungsmärkning av nötkreatur. I och med att

jordbruket konkurrerar på en gemensam EU-marknad bör finansieringen av systemet

vara likvärdig mellan medlemsstaterna. Enligt uppgift finansieras systemet över

statsbudgeten i vissa länder. Enligt min mening borde detta övervägas även för

Sveriges del. Redan i dag belastas det svenska jordbruket av pålagor som är

större än i omvärlden. Registret bör kunna upprättas till en väsentligt lägre

kostnad. Utredningen om jordbrukets och livsmedelsindustrins expansion och

utveckling presenterar senare sitt betänkande. När detta föreligger bör

regeringen återkomma i frågan.

Konstitutionsutskottets yttrande

1997/98:KU5y

Tilläggsbudget för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1)

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1997 beslutat bereda bl.a.

konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1

Budgetpropositionen för år 1998 (volym 1) vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23) jämte motioner i de delar

som berör respektive utskotts beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 13 och yrkande 23, i den del

yrkandet rör utgiftsområde 1, samt motion 1997/98:Kr302 (fp) yrkande 4.

Propositionen

I propositionen volym 1, avsnitt 2, yrkande 13 föreslår regeringen att

riksdagen såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

godkänner det som regeringen förordar om principerna för tillfälligt driftsstöd

(avsnitt 5.2).

I yrkande 23 föreslås att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikationen i bifogad tabell. Vad utgiftsområde 1

beträffar föreslås att anslaget D 3 Sametinget höjs med 2 miljoner kr från 10

497 000 kr till 12 497 000 kr.

D 3 Sametinget

Enligt propositionen (volym 1, avsnitt 5.2) har Sametinget sedan starten ansett

sig vara underbudgeterat och har för år 1997 begärt ett tilläggsanslag. Med

anledning härav gav Jordbruksdepartementet Riksrevisionsverket i uppdrag att

göra en analys av Sametingets resursbehov. RRV, som redovisade sitt uppdrag

den 5 augusti 1997, har funnit att Sametingets anslagstilldelning i förhållande

till ålagda uppgifter inte är tillräcklig för innevarande budgetår, utan att

ytterligare ca 2,5 miljoner kronor borde tillskjutas. Beloppet inkluderar dock

ett årligt bidrag om 500 000 kr för nästa val till Sametinget, vilket enligt

regeringen bör anslås först från år 1998. Med beaktande av RRV:s analys

föreslår regeringen att 2 miljoner kronor tillförs anslaget innevarande år.

Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 uppförda ramanslaget B 2

Stöd till jordbrukets rationalisering minskas med motsvarande belopp.

E 2 Presstöd

Regeringen föreslår i propositionen att ett tillfälligt driftsstöd införs och

fördelas under åren 1997 och 1998. Enligt propositionen (volym 1, avsnitt 5.2)

har många tidningar med driftsstöd drabbats hårt av upplageminskningarna under

år 1996, bl.a. till följd av att driftsstödets storlek bestäms med utgångspunkt

i upplagans storlek. Det är enligt propositionen stor risk att om inga åtgärder

vidtas flera dagstidningar kommer att hamna i en sådan ekonomisk kris att den

fortsatta utgivningen hotas.

Det tillfälliga driftsstödet skall vara ett bidrag till att lösa de akuta

ekonomiska problem som många tidningar med allmänt driftsstöd har. Stödet skall

lämnas efter ansökan till Presstödsnämnden. Även en tidning som får begränsat

driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall kan lämnas tillfälligt driftsstöd

efter ansökan. Detsamma skall gälla för elektroniskt distribuerade

dagstidningar. En dagstidning som får reducerat driftsstöd är inte berättigad

till tillfälligt driftsstöd.

Det är regeringens uppgift att besluta om fördelningen av det tillfälliga

driftsstödet för olika dagstidningskategorier. Presstödsnämnden skall besluta

om stöd till enskilda tidningsföretag. Beloppen grundar sig på

Presstödsnämndens beräkningar och är inte beroende av hur stor upplaga

tidningen har. Skälet för detta är att en tidnings kostnader för att vända en

negativ upplagetrend inte nödvändigtvis hänger samman med storleken på den

totala upplagan. Ett annat skäl är att stödformen är tillfällig och att

pengarna skall kunna utbetalas så snart som möjligt. Administrationen kring

utbetalningarna bör därför begränsas.

Stödet får uppgå till totalt högst 52 miljoner kronor under åren 1997 och

1998 och skall finansieras inom nuvarande anslag för presstödet.

I propositionen redovisar regeringen närmare efter vilka principer och med

vilka belopp fördelningen av det tillfälliga driftsstödet avses ske (volym 1,

avsnitt 5.2 s. 108-109).

Motionen

I motion 1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas avslag på

regeringens förslag på tilläggsbudgeten om tillfälligt driftsstöd för åren 1997

och 1998 (yrkande 4). Folkpartiet liberalerna delar inte regeringens

uppfattning att det hårdnande medieklimatet under 1996 givit anledning till att

nu tillfälligt öka presstödet. I ett annat yrkande i samma motion föreslås att

en avveckling av presstödet inleds genom att anslaget E 1 minskas med 300

miljoner för 1998 (yrkande 3, vilket behandlas i utskottets betänkande

1997/98:KU1).

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot förslaget att anvisa ytterligare medel till

anslaget D 3 Sametinget. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen beslutar

att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 öka det under

utgiftsområde 1 anvisade ramanslaget D 3 Sametinget med 2 miljoner kronor.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att de sjunkande upplagorna inom

dagspressen de senaste åren är ett hot mot en bibehållen mångfald och försvårar

anpassningen till de nya förutsättningarna på medieområdet. Utskottet

tillstyrker därför att riksdagen godkänner det som regeringen i

budgetpropositionen förordar om principerna för ett tillfälligt driftsstöd till

dagspressen (volym 1, avsnitt 5.2) och avstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4.

Som regeringen föreslår bör det tillfälliga presstödet finansieras inom

nuvarande anslag för presstödet.

Stockholm den 23 oktober 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger (m), Mats

Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Avvikande mening

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m),

Bo Könberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser att det avsnitt under

rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med

?Kr302 (fp) yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Utskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av presstödet

bör inledas, bl.a. eftersom det som allt branschstöd har snedvridande effekter

och motverkar nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Utskottet delar följaktligen

inte regeringens uppfattning att presstödet nu tillfälligt bör öka. Utskottet

tillstyrker motion Kr302 (fp) yrkande 4 och avstyrker regeringens förslag till

principer för ett tillfälligt driftsstöd.

Utrikesutskottets yttrande

1997/98:UU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 8 oktober 1997 berett övriga utskott

tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för

år 1998 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1997 jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Utrikesutskottet berörs, vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1997, av propositionens yrkande 14, enligt vilket regeringen

föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för vissa länder fastställa

utgiftsramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknat på 12-

månadersbasis (propositionens avsnitt 5.6).

Inga motioner har väckts med anledning av propositionens förslag i denna del.

Propositionen

I sitt förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1997 anför regeringen vad

avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd följande.

För att understryka långsiktigheten i Sveriges utvecklingssamarbete kan

regeringen med stöd av ett generellt bemyndigande från riksdagen bemyndiga

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att göra utfästelser

om fleråriga insatser i programländer för vilka landstrategier eller

motsvarande fastställts. I syfte att minska reservationerna i det bilaterala

biståndet, har för budgetåret 1997 landramarna för vissa programländer sänkts.

Detta påverkar utfästelseutrymmet och har i vissa fall lett till att summan av

gjorda åtaganden kommit att överstiga utfästelseramen om fem gånger gällande

landram.

Regeringen föreslår därför ett bemyndigande att för vissa länder fastställa

utfästelseramen till fem gånger landramen för budgetåret 1995/96 omräknad på

12-månadersbasis (prop. 1997/98:1, volym 1, yrkande 14).

Utskottets överväganden

Enligt utskottets uppfattning bör det oavsiktligt uppkomna problem som påpekas

i propositionen åtgärdas. Regeringen bör därför bemyndigas att under budgetåret

1997 för de programländer som för budgetåret 1997 tillfälligt fått sänkta

landramar fastställa en utfästelseram upp till fem gånger landramen för

budgetåret 1995/96 omräknad på 12-månadersbasis.

Stockholm den 23 oktober 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Inga-Britt Johansson (s), Nils T

Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena

Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m),

Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Sonia Karlsson (s).

Försvarsutskottets yttrande

1997/98:FöU2y

Tilläggsbudget för 1997

Till finansutskottet

Regeringen

Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1 att ramanslaget B 3 Funktionen

befolkningsskydd och räddningstjänst inom utgiftsområde 6 Totalförsvar ökas med

50 miljoner kronor för budgetåret 1997. För att finansiera ökningen inom

utgiftsområdets ram föreslår regeringen att ramanslaget A 1 Försvarsmakten

minskas med motsvarande belopp.

Under förra budgetåret kom det under fjärde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget D 2 Skyddsrum m.m. - som totalt uppgick till drygt 681

miljoner kronor - att underförbrukas med ca 130 miljoner kronor. Skälet

härtill var att skyddsrumsbyggandet i kommunerna inte påbörjats i den

utsträckning som planerats, varför betalningsutfallet kommer att ske under

innevarande och kommande budgetår.

Eftersom anslaget D 2 Skyddsrum m.m. var uppfört som ett förslagsanslag har

underförbrukningen inte kunnat föras över till innevarande års ramanslag B 3

Befolkningsskydd och räddningstjänst. Därför bör, enligt regeringens mening,

årets ramanslag B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst ökas med 50 miljoner

kronor. För budgetåret 1998 föreslår regeringen att ytterligare 30 miljoner

kronor tillförs samma anslag och för budgetåret 1999 ytterligare 40 miljoner

kronor för ändamålet.

Motionen

I partimotion FiU220, yrkande 21, anser Vänsterpartiet att byggandet av

skyddsrum bör minska. Någon anledning att anslå ytterligare medel finns inte.

Även i år torde skyddsrumsbyggandet i kommunerna, liksom tidigare, inte ha

påbörjats i den utsträckning som planerats. Detta bekräftas av att prognosen

för budgetåret 1997 visar på ett anslagssparande om ca 82 miljoner kronor för

skyddsrumsbyggandet. Årets anslag behöver därför enligt Vänsterpartiet helt

enkelt inte ökas.

Utskottet

Utskottet har under de tre senaste riksmötena uttalat sig om behovet av

ändrade principer för skyddsrumsbyggandet och hur detta skall finansieras.

Ett tydligare hänsynstagande till det lokala behovet av skyddsrum - eller andra

former av skyddade utrymmen - har varit utskottets strävan för att utformningen

av det fysiska skyddet inom befolkningsskyddet skall kunna göras effektivare

och billigare i fred. Utskottet har genomgående strävat efter att på sikt kunna

sänka utgifterna för skyddsrumsbyggandet för att inom planeringsramen för

civilt försvar kunna föra över medel till andra mer angelägna ändamål. Detta

framstår i dag som rimliga åtgärder med hänsyn till den säkerhetspolitiska

situationen som motiverat sänkta utgifter för totalförsvaret.

Genom ett tillkännagivande i försvarsbeslutets första etapp hösten 1995

(1995/96:FöU1) efterfrågade riksdagen sålunda - bl.a. efter förslag av

Riksdagens revisorer - en översyn av de riktlinjer som ligger till grund för

skyddsrumsbyggandet, liksom av principerna för finansieringen.

I samband med 1996 års försvarsbeslut redovisade regeringen i proposition

1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 ett stort antal åtgärder som

vidtagits i olika avseenden för att koncentrera skyddsrumsbyggandet till de

mest utsatta områdena, begränsa behovet i övrigt samt för att förbilliga

utgifterna. Regeringen framhöll emellertid att den inte kommit till någon

lösning med de olägenheter som påtalats av Riksdagens revisorer vad avser

bemyndigandesystemet. Regeringen ansåg också att nuvarande finansieringssystem

borde ersättas med ett annat. Investeringslån i Riksgäldskontoret hade

övervägts men visat sig inte vara en framkomlig väg. Regeringen anmälde att den

avsåg att vidare studera möjligheterna att utveckla ett finansieringssystem som

medför att statens kostnader för skyddsrumsbyggande blir jämnare fördelade över

tiden och mindre känsliga för förändringar i byggkonjunkturen än vad som är

fallet med nuvarande system.

Vid behandlingen av innevarande års budget (1996/97:FöU1 s. 177) för

ramanslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst erfor utskottet att

resurserna för skyddsrumsbyggandet beräknades till 232 miljoner kronor och för

ledningsplatser till 110 miljoner kronor.

Den bemyndiganderam om 400 miljoner kronor som regeringen begärde - och

riksdagen beviljade - för 1997 skulle enligt vad utskottet inhämtat från

Försvarsdepartementet och Statens räddningsverk motsvara ett framtida

anslagsbehov om ca 240 miljoner kronor för skyddsrum och ca 110 miljoner

kronor för ledningsplatser.

Riksdagen har för innevarande budgetår sålunda anvisat knappt 1 142 miljoner

kronor totalt för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Som en del

av ramanslaget för detta ändamål har regeringen i regleringsbrev till Statens

räddningsverk i december 1996 anvisat drygt 232 miljoner kronor för skyddsrum.

I tilläggsbudgetförslaget för 1997 anmäler regeringen att behovet av medel

för att betala byggherrarna kostnaderna för skyddsrum bedöms komma att uppgå

till ca 280 miljoner kronor, dvs. 50 miljoner kronor mer än beräknat. För

budgetåren 1999 och 2000 beräknar regeringen att utgifterna för ändamålet ökat

med 30 respektive 40 miljoner kronor mer än ursprungligen planerat.

Utskottet konstaterar ånyo bristerna i systemet med att styra

skyddsrumsbyggandet och svårigheterna att budgetera statens kostnader så att

dessa kommer i samklang med de anslag som riksdagen anvisar. De problem i

sammanhanget som regeringen, Riksdagens revisorer samt utskottet pekat på

kvarstår uppenbarligen. Det regelverk som gällde för det tidigare tillämpade

förslagsanslaget medgav att stora fluktuationer i statens betalningar kunde

hanteras av regeringen och Statens räddningsverk.

Skyddsrumsutgifterna har numera inordnats i ett gemensamt ramanslag för

funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Genom den nya budgetlagens

tillkomst måste ett eventuellt överskridande underställas riksdagens prövning.

Enligt utskottets mening väcker det nu aktuella fallet även den principiella

frågan huruvida utgiftsförändringar (underskridanden och överskridanden) för

olika verksamheter inom ramanslag under ett genomförandeår skall hanteras av

regeringen eller myndigheten, i detta fallet Statens räddningsverk, inom

funktionens samlade ram, eller om ett överskridande skall finansieras genom

omfördelning inom hela utgiftsområde 6 Totalförsvar. En hantering inom

ramanslaget skulle t.ex. kunna ske genom omdisposition av uppgifter och

resurser, utnyttjandet av anslagssparande och anslagskrediter m.m.

Det är utskottets principiella uppfattning att verksamheterna måste inriktas,

styras och följas upp av regeringen, och enligt dess uppdrag av myndigheterna,

utgående från de anslagsmedel som riksdagen anvisar. Såvitt utskottet kan

bedöma, har det nuvarande systemet för styrning, budgetering och finansiering

av skyddsrumsbyggandet inte den precision som de nya principerna och

bestämmelserna för budgetering och anslagstilldelning ställer krav på. Arbetet

med att utarbeta ett nytt och bättre fungerande system måste sålunda drivas

vidare med stor skyndsamhet.

Enligt vad utskottet särskilt inhämtat saknas i praktiken förutsättningar att

nu omdisponera medel och omplanera verksamheten inom anslaget B 3

Befolkningsskydd och räddningstjänst så att ett anslagsöverskridande kan

undvikas. Riksdagens beslut om avslag skulle komma för sent för att kunna

åtgärdas. Konsekvenserna för övriga verksamheter inom funktionen skulle vid en

sådan åtgärd bli för omfattande. Utskottet föreslår därför att riksdagen

beviljar den begärda höjningen av anslaget och att detta finansieras genom en

motsvarande minskning av ramanslaget A 1 Försvarsmakten.

Om riksdagen beslutar i enlighet med vad utskottet nu förordat, avser

utskottet att vid sin behandling av budgeten för år 1998 föreslå att anslaget

A 1 Försvarsmakten tillförs 50 miljoner kronor som finansieras genom en

motsvarande minskning av anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och

räddningstjänst. Därmed blir finansieringen neutral mellan de bägge anslagen -

och berörda myndigheter - under de två budgetåren 1997 och 1998. Motion Fi220,

yrkande 21, bör därför inte bifallas av riksdagen.

Behovet av en fortsatt intensifierad översyn av riktlinjerna för

skyddsrumsbyggandet och dess finansiering framstår som uppenbart. Vad

utskottet nu har anfört om en översyn bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Stockholm den 23 oktober 1997

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Iréne Vestlund

(s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Ola Rask

(s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag

(v), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Jörgen Persson

(s), Ulf Kero (s) och Erik Arthur Egervärn (c).

Avvikande mening

Arne Andersson (m), Henrik Landerholm (m), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp),

Jan Jennehag (v), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke Carnerö (kd)

anför:

Vi konstaterar i likhet med utskottet att regeringen, trots utskottets

upprepade och mycket tydliga uttalanden om principer för och omfattning av

skyddsrumsbyggande, anser sig för myndigheten Statens räddningsverk kunna

redovisa ett budgetöverskridande för 1997 i storleksordningen 50 miljoner

kronor. Detta är ett oacceptabelt åsidosättande av utskottets och riksdagens

uttalanden.

Det är givet att berörda byggherrar måste ersättas för uppkomna kostnader.

Detta får ske inom ramanslaget genom omdisposition av uppgifter och resurser,

utnyttjande av anslagssparande eller anslagskrediter m.m. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag till

tilläggsbudget bör således avvisas.

Kulturutskottets yttrande

1997/98:KrU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1997 beslutat att bereda kulturutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för

år 1998 (finansplan m.m.) jämte motioner, i vad avser tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 i de delar som berör utskottets

beredningsområde.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över

dels propositionens förslag till tilläggsbudget avsnitt 5.13 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid om bemyndigande för regeringen att

överta Kungliga Dramatiska Teatern AB:s lån i Riksgäldskontoret,

dels motion 1997/98:Kr305 (fp) yrkande 3.

Utskottet

Regeringens förslag

Regeringen redovisar att Kungl. Dramatiska Teatern AB (Dramaten) - efter

riksdagens beslut i frågan under hösten 1996 och regeringens bemyndigande till

Riksgäldskontoret den 20 februari 1997 - har ett lån i Riksgäldskontoret på 25

miljoner kronor. Detta lån ersätter Dramatens tidigare lån i Östgötabanken.

Lånet i Riksgäldskontoret skall återbetalas med 5 miljoner kronor årligen under

åren 1998-2000 och med 10 miljoner kronor under år 2001.

Dramatens bokslut per den 31 december 1996 visade en förlust på ca 24,3

miljoner kronor. Eftersom det egna kapitalet uppgick till 60 000 kr har frågan

om likvidation av bolaget uppkommit. Vid bolagsstämma den 14 april 1996

redogjorde ägaren (staten) för sin avsikt att skjuta till ett villkorat

aktieägartillskott inom åtta månader och att lämna förslag till höstriksdagen.

Bolagsstämman beslöt efter denna redogörelse att inte försätta bolaget i

likvidation.

Regeringen anför i proposition 1997/98:1 att en lämplig form för

ägartillskott är att staten övertar Dramatens lån på 25 miljoner kronor i

Riksgäldskontoret. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att få överta

lånet. Regeringens utgångspunkt för förslaget är att övertagandet av Dramatens

lån inte skall innebära någon ökad belastning på statsbudgeten. Statens

utgifter för räntor och amorteringar avses bli finansierade genom avräkning på

statsbidraget till Dramaten.

Motionsförslag

Enligt motion Kr305 (fp) bör riksdagen avslå regeringens förslag om

bemyndigande att få överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i

Riksgäldskontoret (yrkande 3). Motionärerna anser att regeringens förslag inte

innebär ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras på anslaget

till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och

räntebetalningar. Motionärerna föreslår att riksdagen vid behandlingen av

statsbudgeten för budgetåret 1998 skall anvisa 25 miljoner kronor som ett

engångsbelopp så att Dramatens lån kan betalas (yrkande 4). Någon avräkning bör

inte göras på kommande års anslag.

Kulturutskottets bedömning

Kulturutskottet anser att riksdagen - i enlighet med regeringens nu aktuella

förslag för budgetåret 1997 - bör bemyndiga regeringen att överta Dramatens lån

på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Finansutskottet bör således

tillstyrka regeringens förslag och avstyrka yrkande 3 i motion Kr305. Frågan om

storleken på statsbidraget till Dramaten för budgetåret 1998 kommer

kulturutskottet att behandla senare under hösten i sitt betänkande 1997/98:

KrU1. Då kommer även de frågor som tas upp i motion Kr305 yrkande 4 att

behandlas.

Stockholm den 21 oktober 1997

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m),

Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson

(s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s) och Elizabeth

Nyström (m).

Avvikande mening

Carl-Johan Wilson (fp) anser att avsnittet Kulturutskottets bedömning bort ha

följande lydelse:

Kulturutskottet anser att finansutskottet i enlighet med motion Kr305 (fp)

yrkande 3 bör avstyrka regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att

överta Dramatens lån på 25 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Regeringens

förslag innebär inte ett reellt ägartillskott, eftersom avräkning avses göras

på anslaget till Dramaten under kommande budgetår motsvarande amorteringar och

räntebetalningar. Kulturutskottet delar motionärernas uppfattning att det

ägartillskott som ägarrepresentanten aviserade vid Dramatens bolagsstämma i

stället borde ha formen av ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner kronor

för betalning av lånet. Frågan om storleken på statsbidraget till Dramaten för

budgetåret 1998 kommer att behandlas senare under hösten i kulturutskottets

betänkande 1997/98:KrU1.

Utbildningsutskottets yttrande

1997/98:UbU3y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett utbildningsutskottet tillfälle

att avge yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998

(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

(yrkandena 13-23) jämte motioner i de delar som berör utskottets

beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i det följande berörd del av yrkande 23 i

propositionen jämte yrkandena 34 och 35 i motion 1997/98:Ub811, vilka två

yrkanden av kammaren har remitterats till finansutskottet.

Regeringens förslag

B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 159 500 000 kr. Av dessa avser 43

miljoner kronor en kompensation för en på annat ställe i budgetpropositionen

föreslagen besparing år 1998 på samma belopp. Anslaget bör tillföras, föreslås

det vidare, 97,4 miljoner kronor för att användas för uppbyggnad av högskolorna

på Gotland och Södertörn och i Malmö, m.m., under budgetåren 1997-1999. För

kvalitetsarbete m.m. med anledning av utbyggnaden av högskolan föreslås att

anslaget tillförs 19,1 miljoner kronor.

Finansiering av medelstillskottet föreslås ske genom att

reservatioer/anslagsbehållningar från äldre anslag (budgetåret 1995/96) dras

in.

C 3 Centrala studiestödsnämnden, C 1 Högskoleverket

Regeringen föreslår att anslaget till Centrala studiestödsnämnden ökas med 22

miljoner kronor med anledning av ökad arbetsbörda och för att täcka ackumulerat

underskott inom återbetalningsverksamheten.

Finansiering föreslås ske genom att Högskoleverkets anslag minskas med 22

miljoner kronor.

E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., D 18 Europeisk

forskningssamverkan

Regeringen föreslår att anslaget till kostnaderna för medlemskapet i Unesco

ökas med 10 miljoner kronor för att täcka beräknade kostnader för en konferens

om kultur, politik och utveckling under våren 1998.

Finansiering föreslås ske genom att anslaget för Europeisk

forskningssamverkan minskas med motsvarande belopp (10 miljoner kronor).

Motionen

I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkandena 34 och 35 föreslås att riksdagen skall

avslå regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel under anslagen B 45

och E 1. Det finns ingen motivering till yrkandena.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att öka de tre anslagen

som nu är i fråga. Liksom regeringen finner utskottet det t.ex. angeläget att

uppbyggnaden av tre nya högskolor på Gotland och Södertörn samt i Malmö får en

tillfredsställande finansiering. Lika angeläget finner utskottet det vara att

kvalitetsarbetet - mot bakgrund av den pågående utbyggnaden av högskolan -

tillförs resurser. När det gäller finansieringen av kostnaderna för den

planerade konferensen om kultur, politik och utveckling har utskottet inhämtat

att den föreslagna överföringen av medel från anslaget Europeisk

forskningssamverkan inte innebär negativa konsekvenser för verksamheten. De

aktuella medlen är avsedda för eventuella ökade utgifter för medlemsbidrag i

vissa internationella forskningsorganisationer i samband med t.ex.

valutafluktuationer.

Med hänvisning till vad utbildningsutskottet här har anfört bör

finansutskottet tillstyrka regeringens samtliga förslag såvitt avser anslagen B

45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., C 3 Centrala studie-

stödsnämnden, C 1 Högskoleverket, E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. samt D 18 Europeisk forskningssamverkan. Finansutskottet bör

därjämte avstyrka bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkandena 34 och 35.

Stockholm den 23 oktober 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c),

Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig

(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Nalin Baksi (s), Nils-Erik Söderqvist (s) och Ola

Ström (fp).

Avvikande mening

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Vi föreslår att finansutskottet skall avstyrka regeringens förslag till ökning

av anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. De

åtgärder som regeringen avser att finansiera med medelstillskottet förefaller

vara av den arten och så utdragna i tiden att det bör vara möjligt att låta dem

rymmas inom de ordinarie anslagen. Även av principiella skäl såvitt avser

tekniken att finansiera förstärkningen av anslaget ställer vi oss avvisande

till förslaget. Enligt vårt sätt att se förefaller finansieringen konstlad: två

år gamla reservationer/anslagsbehållningar plockas fram för att finansiera

påslag på annat anslag än det/de där medlen ursprungligen anvisades. Med det

anförda bör finansutskottet tillstyrka yrkande 34 i motion 1997/98:Ub811.

Även när det gäller ökningen av anslaget E 1 Kostnader för Sveriges

medlemskap i Unesco m.m. och den motsvarande minskningen av anslaget D 18

Europeisk forskningssamverkan motsätter vi oss regeringens förslag. Här

reagerar vi främst mot neddragningen av anslaget till Europeisk

forskningssamverkan samtidigt som regeringen i budgetpropositionen föreslår att

samma anslag avskaffas i budgeten för år 1998 och att 77 miljoner kronor sparas

på medlen för de kostnader som är förenade med medlemskap i de berörda

internationella organisationerna (utg.omr. 16 s. 172). Finansutskottet bör med

hänvisning till vad vi här anfört tillstyrka även yrkande 35 i motion

1997/98:Ub811.

Jordbruksutskottets yttrande

1997/98:JoU2y

Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett övriga utskott tillfälle att avge

yttrande över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998 i vad avser

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 (yrkandena 13-23) jämte

motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser

tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 (Allmän miljö- och naturvård) och 23

(Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). Regeringens förslag i

dessa delar omfattas av yrkandena 21-23 jämte bifogad tabell över ändrade ramar

för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 1997.

Utskottets kommentarer avser i första hand två anslag, nämligen A 11

Utbildning och information om miljöbalken (nytt anslag under utgiftsområde 20)

och B 18 Djurregister (nytt anslag under utgiftsområde 23).

De motioner/motionsyrkanden som redovisas nedan överlämnas till

finansutskottet för beredning.

Motioner

1997/98:Jo216 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

den nya djurdatabasen.

1997/98:Jo218 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurdatabasen.

1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av s.k. kopass.

1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av

register föranledda av EU-krav,

1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om djurregister.

Utskottet

Utgiftsområde 20

Regeringen föreslår bl.a. ett nytt reservationsanslag, A 11 Utbildning och

information om miljöbalken, som uppgår till 8 000 000 kr, för innevarande

budgetår. Utskottet noterar att regeringen den 3 april 1997 beslutade om en

lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. Lagrådet avgav yttrande den 30

september 1997. Yttrandet är omfattande och innehåller flera invändningar

rörande bl.a. rättsliga och organisatoriska frågor i samband med

miljöbalksförslaget. Enligt uppgift från Miljödepartementet är det alltjämt

regeringens avsikt att en proposition i ämnet skall framläggas för riksdagen i

december 1997. En särskild kommitté har nyligen tillkallats med uppdrag att

ansvara för att den utbildning som föranleds av att miljöbalken träder i kraft

genomförs i sådan tid och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att

miljöbalkens mål skall kunna uppnås (dir. 1997:110).

I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att insatser för

utbildning och information angående miljöbalken kan planeras i god tid före

ikraftträdandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del. Det får

förutsättas att den aviserade propositionen framläggs utan ytterligare

dröjsmål och att förslaget kan resultera i att en ny miljöbalk antas av

riksdagen inom en nära framtid.

Utskottet tillstyrker även övriga regeringsförslag under utgiftsområde 20.

Utgiftsområde 23

Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag, B 18 Djurregister, som uppgår till

10 000 000 kr, anvisas för budgetåret 1997. Vidare föreslås att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört om avgifter för att täcka kostnader som är

förenade med ett system för identifiering och registrering av nötkreatur enligt

rådets förordning (EG) nr 820/97. Förordningen innebär att medlemsländerna i EU

skall införa ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på

produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas ett särskilt system för

märkning av nötkött i försäljningsledet. I ett första steg skall en databas

över samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall

kunna följa förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall vara i

funktion senast den 31 december 1997 och administreras av Statens jordbruksverk

i samarbete med Svensk husdjursskötsel.

Regeringen framhåller att upprättandet av den nationella databasen kommer att

innebära kostnader av engångskaraktär. Kostnaden för vissa investeringar har

beräknats uppgå till ca 10 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader

som beräknas uppgå till ca 35 miljoner kronor per år. Enligt den ovan angivna

förordningen får kostnaderna täckas med avgifter. Regeringen föreslår att så

sker och att Jordbruksverket bemyndigas att ta ut avgiften. Avgiftsintäkterna

tillsammans med EG:s medfinansiering beräknas ge full kostnadstäckning.

Fem motioner från allmänna motionstiden innehåller kritiska synpunkter på

förslaget om avgiftsfinansiering av det nya djurregistret. Enligt motion Jo216

(m) är det orimligt att Sverige finansierar djurdatabasen med avgifter från

djurägarna. I motion Jo218 (m) yrkas ny prövning av djurdatabasens uppbyggnad,

organisation och finansiering (yrkande 5). I motion Jo223 (m) anförs att det är

oacceptabelt att en regionalpolitisk satsning övervältras på Sveriges djurägare

(yrkande 2). Liknande synpunkter framförs även i kd-motionen Jo230 yrkande 9. I

motion Jo244 (c), yrkande 3, anförs bl.a. att den föreslagna kostnadsnivån är

för hög och bör understiga 35 miljoner kronor. Regeringen bör snarast redovisa

utformningen av organisationen och återkomma till riksdagen med ett

helhetsgrepp kring frågan. Motionärerna erinrar om att flera andra EU-länder

ämnar finansiera kostnaderna via statsbudgeten. En sådan lösning bör övervägas

även för Sveriges del.

Utskottet får anföra följande. Som framgår av regeringens redovisning ger den

aktuella rådsförordningen möjlighet för medlemsländerna att ta ut avgifter av

djurhållarna för att täcka kostnaderna för systemet för identifiering och

registrering av nötkreatur. Närmare bestämmelser härom finns i artiklarna 2, 3

och 9 i förordningen. Av främst statsfinansiella skäl tillstyrker utskottet

regeringens förslag om avgiftsfinansiering. I enlighet med ett förslag som

framförts under hand från Jordbruksdepartementet föreslår utskottet att

riksdagsbeslutet i denna del (se yrkande 22 i regeringens förslag till till

riksdagsbeslut) formuleras på följande sätt:

/att riksdagen/ bemyndigar regeringen att besluta föreskrifter om avgifter för

att täcka de kostnader som är förenade med systemet för identifiering och

registrering av nötkreatur enligt rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21

april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av

nötkreatur och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter samt medger att

regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att besluta sådana föreskrifter.

I enlighet härmed avstyrker utskottet de ovan redovisade motionerna.

Utskottet tillstyrker övriga förslag om tilläggsanslag m.m. under

utgiftsområde 23 med följande kommentarer. Under anslaget E 5 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar, som föreslås ökat med 36 000 000 kr, hänvisar

regeringen till finansiering genom inleverans av medel från lagringsavgiften på

socker och ris uppgående till 28 450 000 kr. Utskottet vill för sin del

framhålla att lageravgiften redovisas som en intäktspost i statsbudgeten under

inkomsttitel 2811. Lageravgiften är således en skatt, och den är inte

specialdestinerad för något särskilt ändamål på statsbudgetens utgiftssida. När

avgiften infördes var syftet bl.a. att motverka spekulation inför Sveriges

inträde i EU och att avgiftsbelägga vinster som uppstod i samband med inträdet.

Vidare skulle avgiften täcka eventuella kostnader för onormalt stora lager (se

1994/95:JoU11 och 1994/95:JoU17).

Stockholm den 23 oktober 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson

(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson

(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),

Ola Sundell (m), Lennart Fremling (fp) och Marianne Samuelsson (mp).

Avvikande meningar

1. Avgiftstäckning av kostnader för djurregistret

Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (alla m) anför:

Vi delar de synpunkter som framförs i motionerna från (m) och (kd) och i viss

mån även i centermotionen Jo244. Det är enligt vår mening inte rimligt att

Sverige finansierar ett obligatoriskt registreringssystem med avgifter från

djurägarna. Dessa avgifter kommer att förstärka den snedvridning av

konkurrensen som redan föreligger inom EU på grund av högre skatter och

avgifter av olika slag på den svenska jordbruksnäringen. Från näringens sida

har framhållits att verksamheten kan bedrivas till betydligt lägre kostnad än

35 miljoner kronor om året. Vi anser därför att en ny prövning måste göras

beträffande djurdatabasens uppbyggnad, organisation och finansiering.

Finansutskottet bör avstyrka regeringens förslag om avgiftsfinansiering

(yrkande 22) och föreslå ett tillkännagivande med ovan angiven innebörd med

anledning av motionerna Jo216, Jo218 yrkande 5, Jo223 yrkande 2 och Jo230

yrkande 9.

2. Avgiftstäckning av kostnader för djurregistret

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som anförs i motion Jo244 är det angeläget att Sverige fullföljer de beslut som

fattas inom EU för att förbättra djuridentifikationen och därmed underlätta

utvecklingen av ett system för ursprungsmärkning av nötkreatur. I och med att

jordbruket konkurrerar på en gemensam EU-marknad bör finansieringen av systemet

vara likvärdig mellan medlemsstaterna. Enligt uppgift finansieras systemet över

statsbudgeten i vissa länder. Detta borde övervägas även för Sveriges del.

Redan i dag belastas det svenska jordbruket av pålagor som är större än i

omvärlden. Dessutom är den föreslagna kostnadsnivån för organisationen enligt

vår mening för hög. Närmare uppgifter om hur verksamheten skall organiseras

saknas i propositionen, vilket vi anser anmärkningsvärt. Regeringen bör snarast

redovisa hur organisationen av djurregistret skall utformas. Kostnaderna bör

understiga de av regeringen angivna 35 miljoner kronorna. Det är olämpligt att

belasta näringen med ytterligare avgifter innan utredningen om jordbrukets och

livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt fram sitt

slutbetänkande. När detta föreligger bör regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med förslag om en helhetslösning i fråga om djurregistret. Detta bör

med anledning av motion Jo244 yrkande 3 ges regeringen till känna.

Näringsutskottets yttrande

1997/98:NU2y

Tilläggsbudget

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över

budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1) jämte motioner, såvitt avser

förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 i de delar

som berör näringsutskottets beredningsområde.

Propositionen

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till

riksdagsbeslut:

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge

Affärsverket svenska kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2

500 000 000 kr få ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 5.17,

utgiftsområde 21 Energi).

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i denna del.

Näringsutskottet

Propositionen

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det

svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:

87, bet. NU38). I årsredovisningen för år 1996 redovisar verket en

balansomslutning på ca 9 miljarder kronor. Svenska kraftnät har för närvarande

en långfristig upplåning i Riksgäldskontoret om 2,5 miljarder kronor. Under

flera år har affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens Järnvägar

haft möjlighet att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret, dvs. på

kapitalmarknaden. Dessa affärsverk har även fått förvalta dessa lån. Svenska

kraftnät har dock hittills inte medgetts att låna utanför Riksgäldskontoret.

Enligt regeringens bedömning bör Svenska kraftnät, i enlighet med de principer

som gäller för de övriga affärsverken, ges möjlighet att finansiera sin

verksamhet också genom lån utanför Riksgäldskontoret på den svenska

kapitalmarknaden. Som komplement till de bemyndiganden som riksdagen tidigare

beslutat om för år 1997 bör, anser regeringen, möjligheter öppnas för en

utökning av Svenska kraftnäts finansiella befogenheter. Regeringen föreslår

därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1997 ge Svenska

kraftnät befogenhet att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en

sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Som nämns i budgetpropositionen har Svenska kraftnät en långfristig låneram i

Riksgäldskontoret uppgående till 2,5 miljarder kronor. Lånet har sitt ursprung

i den tidpunkt då Affärsverket svenska kraftnät inrättades, den 1 januari 1992.

Vid detta tillfälle tog Svenska kraftnät upp lån i Riksgäldskontoret för att

finansiera övertagandet av vissa anläggningstillgångar från Vattenfall.

Ursprungligen uppgick denna låneram till 3,5 miljarder kronor.

I en skrivelse till regeringen i mars 1996 om verkets investerings- och

finansieringsplan för perioden fram till år 1999 föreslog Svenska kraftnät att

låneramen hos Riksgäldskontoret skulle kvarstå oförändrad. Emellertid

hemställde inte regeringen i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1)

om att denna ram även fortsättningsvis skulle gälla, utan begränsade sig till

att i propositionen nämna att något upplåningsbehov inte fanns för perioden

1997-1999. Enligt uppgift har inte heller något formellt bemyndigande

beträffande nivån på denna låneram tidigare lämnats av riksdagen.

Enligt upplysningar som näringsutskottet inhämtat kommer Svenska kraftnät att

under hösten 1997 amortera av 0,5 miljarder kronor på lånet i

Riksgäldskontoret. Med en oförändrad nivå på låneramen innebär detta att

affärsverket kan - om behov uppkommer - låna upp motsvarande belopp i

Riksgäldskontoret, eller - efter nu aktuellt bemyndigande - på

kapitalmarknaden. Avsikten är vidare att på kort sikt - sannolikt under våren

1998 - lägga om ett motsvarande belopp till marknadslån. Återstående del av

lånet om 1,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret har en räntebindningstid till

i januari 2000 och läggs sannolikt inte om till marknadslån före denna

tidpunkt.

Näringsutskottet har erfarit att marknadsupplåningen kommer att ske genom

anbudsförfarande enligt gällande anbudsregler. Svenska kraftnät avser att också

begära anbud från Riksgäldskontoret i samband med marknadsupplåningen. Det är

alltså inte givet att upplåning skall ske utanför Riksgäldskontoret.

Upplåningen är inte objektsrelaterad.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra och tillstyrker regeringens förslag att

på tilläggsbudget för budgetåret 1997 bemyndiga regeringen att ge Svenska

kraftnät befogenhet att inom en sammanlagd ram om 2,5 miljarder kronor ta upp

lån i och utanför Riksgäldskontoret.

Näringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringen på annan plats i

budgetpropositionen föreslår en ändring i lagen (1988:1387) om statens

upplåning med ikraftträdande den 1 januari 1998. En särskild arbetsgrupp inom

Regeringskansliet har undersökt formerna för affärsverkens upplåning. På

grundval av detta arbete drar regeringen slutsatsen att de särskilda beslut som

fattats om statens upplåning har gjorts utan stöd av lagregleringen på området.

Denna ordning har lett till otydligheter i fråga om formerna för de

bemyndiganden som regeringen inhämtat från riksdagen beträffande affärsverkens

upplåning. Förslaget till ändring i lagen om statens upplåning syftar till att

ge regeringens bemyndigande till affärsverken att ta upp lån på marknaden ett

tydligare rättsligt stöd. Enligt regeringens uppfattning bör rätten för

affärsverken att låna på marknaden bygga på årliga bemyndiganden av riksdagen.

Regeringen föreslår också i budgetpropositionen särskilda låneramar och andra

finansiella befogenheter för vart och ett av affärsverken för det kommande

budgetåret. Detta förslag såvitt avser Svenska kraftnät behandlar

näringsutskottet i betänkande 1997/98:NU2.

Om riksdagen godkänner regeringens förslag till nyssnämnda lagändring innebär

detta dels ett tydliggörande av att bemyndigandet till regeringen beträffande

affärsverkens befogenheter att låna pengar årligen skall prövas av riksdagen,

dels att affärsverkens rätt att ta upp lån utanför Riksgäldskontoret får ett

tydligt stöd i lagen.

Stockholm den 23 oktober 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael

Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag

Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m),

Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Ronny Korsberg (mp).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1997/98:AU3y

Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 8 oktober 1997 berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998 jämte

motioner i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

jämte motioner i de delar som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig i det följande över

dels propositionens avsnitt 5. Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1997 i de delar som berör utskottets beredningsområde,

dels motion

1997/98:Fi220 (v) (yrk. 22).

Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig i sammanhanget också över den till utskottet

remitterade motionen

1997/98:A460 (c) (yrk. 7).

Utgiftsområde 13

Propositionen

Regeringen bedömer att arbetslösheten under år 1997 inte kommer att minska i

den omfattning som antogs i förra årets budgetproposition (prop. 1996/97:1) och

i vårpropositionen (prop. 1996/97:150). Enligt regeringen kommer den öppna

arbetslösheten för innevarande budgetår att uppgå till 8,4 % vilket överstiger

bedömningen i vårpropositionen med 0,5 procentenheter. Vidare konstateras att

eftersom många arbetslösa väljer att ansöka om tillfällig avgångsersättning

kommer utbetalningarna för denna åtgärd att öka i jämförelse med vad som

tidigare antagits i vårpropositionen.

Mot denna bakgrund föreslås att anslaget A 1 Bidrag till

arbetslöshetsersättning ökas med 1 585 000 000 kr. Anslaget kommer därmed att

uppgå till 41 229 334 000 kr.

Utskottet

Några motioner har inte väckts med anledning av denna del av propositionen.

Utskottet anser att regeringens förslag bör tillstyrkas.

Utgiftsområde 14

Propositionen

Regeringen föreslår två förändringar när det gäller anslagen på utgiftsområde

14. Förslagen avser anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anslaget

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet.

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I propositionen konstateras att det i dag råder stor brist på kompetent och

yrkesutbildad personal inom IT-området. Denna brist kan leda till konkurrens om

arbetskraft vilket i sin tur ökar riskerna för inflationsdrivande löneökningar.

Den kan därmed vara ett hinder för tillväxt i företagen.

För att motverka detta har regeringen kommit överens med Industriförbundet

och företrädare för IT-företagen om ett nationellt program för IT-utbildning.

Utbildningen bör drivas i projektform och inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen. Satsningen beräknas omfatta 10 000 personer under

perioden fr.o.m. den 1 december 1997 t.o.m. år 1999.

Utgifterna för projektet beräknas till 17 miljoner kronor under innevarande

budgetår. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 681 miljoner

respektive 573 miljoner kronor. Dessa utgifter skall finansieras inom ramen för

tillgängliga medel under anslaget. Utgifterna för åren 1998 och 1999 skall

täckas av det anslagssparande som beräknas uppstå år 1997. Detta

anslagssparande beror på att Arbetsmarknadsverket för innevarande budgetår inom

ramen för tilldelade medel inte kommer att uppnå volymmålet, dvs. att bereda

minst 207 000 personer per månad lämplig sysselsättning. Anslagssparandet

kommer att uppgå till ca 1 300 miljoner kronor.

A 5. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 14 917 000 kr. Då man under innevarande budgetår påfört utgifter

som skulle ha belastat anslaget under föregående budgetår föreslås att anslaget

tillförs 8 792 624 kr.

Utskottets bedömning

Några motioner har inte väckts med anledning av denna del av propositionen.

Utskottet anser att regeringens båda förslag bör tillstyrkas.

Utgiftsområde 19

Propositionen

Riksdagen föreslås godkänna att regeringen får använda högst 500 miljoner

kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska

åtgärder till ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder.

Av budgetpropositionen för 1998 avseende det aktuella utgiftsområdet framgår

att regeringen med dessa medel bl.a. avser att påbörja genomförandet av förslag

som kommit fram i arbetet med den nya tillväxtorienterade regionala

näringspolitiken, däribland i det s.k. landshövdingeuppdraget. Genom medlen

blir det möjligt att redan under år 1997 påbörja projekt som bedöms kunna komma

att skapa nya arbetstillfällen. Projekten gäller således bl.a. genomförande av

en ny regional näringspolitik som kommer att presenteras närmare i den

regionalpolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.

Till en del avser projekten andra ändamål än de som anslaget nu får användas

till.

Regeringen bedömer att utrymme finns för denna särskilda insats dels inom

anslaget, dels genom att den ordinarie verksamheten under anslaget tar i

anspråk reservationer på det för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln

upptagna anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.

Motionerna

Centerpartiet menar i den regionalpolitiska motionen A460, som är remitterad

till arbetsmarknadsutskottet, att de föreslagna 500 miljoner kronorna till

regional utveckling är välkomna, även om medlen avser engångsinsatser. Partiet

anser att medlen bör inriktas på vidareförädling av skogsprodukter, satsningar

inom turism, landsbygdsutveckling och bya-utveckling samt småföretagsutveckling

och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden. Medlen bör fördelas till de

regioner som har haft den sämsta befolkningsutvecklingen. Riksdagen bör göra

ett uttalande om inriktningen av hur de aktuella medlen fördelas (yrk. 7).

Vänsterpartiet hävdar i motion Fi220 att en stor del av medlen under det

aktuella ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder är intecknade av beslut.

Vid flera länsstyrelser är såväl detta anslag som tidigare reservationer under

anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. intecknade genom konkreta

beslut. Regeringen ger enligt motionen inget underlag för sin bedömning av

tillgängligt utrymme för omdisponeringen och anger inte heller hur den skall gå

till. Partiet antar att omdisponeringen kommer att göras genom en

schabloniserad indragning av årets medel och bedömer att detta i många län

kommer att medföra stora problem för den regionalpolitiska verksamheten. Även

om initiativ som förstärker den regionala näringspolitiken är viktiga är det

inte sakligt motiverat att göra en så kraftig omdisponering som regeringen nu

föreslår i slutet av budgetåret. Vänsterpartiet anser att endast 200 miljoner

kronor bör få disponeras av regeringen till ett program för regional

näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder (yrk. 22).

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har under

beredningen i utskottet framställt avslagsyrkanden.

Utskottets bedömning

Regeringen avser att i en regionalpolitisk proposition närmare behandla

förutsättningarna för samt mål och riktlinjer för regionalpolitiken. I

sammanhanget kommer också ytterligare förslag som rör utgiftsområdet att

lämnas.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar med tillfredsställelse att arbetet med

att genomföra en ny regional näringspolitik redan har påbörjats. Ett uttryck

för detta är det s.k. landshövdingeuppdraget där man genom en bred samverkan i

länen utarbetat och genomfört åtgärder för att främja småföretagsutveckling,

tillväxt och sysselsättning.

I anslutning till detta arbete har en rad projekt identifierats som skulle

kunna leda till att nya arbetstillfällen skapas. Utskottet ser det som

värdefullt att regeringen genom förslaget till tilläggsbudget tar ett initiativ

som innebär att förverkligandet av sådana projekt kan starta redan under

innevarande budgetår. Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt att det

redan påbörjade arbetet med att genomföra den nya regionala näringspolitiken

kraftfullt drivs vidare och inte stannar av i väntan på en regionalpolitisk

proposition. Regeringen har genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 1997

avseende anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder den 2 oktober 1997 beslutat om

omdisponering av 500 miljoner kronor inom det aktuella anslaget. Beslutet har

fattats med det uttryckliga förbehållet att ändringen av regleringsbrevet sker

under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag till

tilläggsbudget. Utskottet förutsätter att regeringen vid den slutliga

omdisponeringen av medel inom ramen för anslaget A 1 tar hänsyn till

situationen i det enskilda länet såväl när det gäller nyssnämnda anslag som när

det gäller ianspråktagna reservationer på det för budgetåret 1995/96 upptagna

anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Utskottet utgår vidare från att

frågan om att förbättra länsstyrelsernas förutsättningar att långsiktigt

planera användningen av regionalpolitiska medel övervägs i Regeringskansliet.

Utskottet kommer att i samband med behandlingen av förslag om anslag under

utgiftsområde 19 att för sin del överväga denna fråga ytterligare.

Enligt utskottets uppfattning bör inte, vilket föreslås i motion A460 (yrk.

7), riksdagen med en hög detaljeringsgrad slå fast hur de aktuella medlen bör

användas. Det bör kunna förutsättas att regeringen gör de nödvändiga

preciseringarna rörande medelsanvändningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell

del. Följaktligen avstyrks motionerna A460 (c) (yrk. 7) och Fi220 (v) (yrk.

22).

Utskottet beslutar att överlämna motion A460 (yrk. 7) till finansutskottet,

under förutsättning av detta utskotts godkännande.

Stockholm den 23 oktober 1997

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Per Unckel

(m), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson

(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans

Andersson (v), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s), Christer Erlandsson (s),

Anna Åkerhielm (m) och Kjell Ericsson (c).

Avvikande meningar

1. Elver Jonsson (fp), Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna

Åkerhielm (alla m) och Dan Ericsson (kd) anser att arbetsmarknadsutskottets

yttrande under rubriken Utskottets bedömning borde ha haft följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet finner att regeringens ovan redovisade förslag om att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att disponera högst 500 miljoner kronor

inom ramen för anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder bör avstyrkas. Beslutet

får omfattande konsekvenser. Det underlag som föreläggs riksdagen rörande

tilläggsbudget är ofullständigt och otydligt och utgör enligt utskottets

uppfattning inte tillräcklig grund för att fatta ett beslut. Till detta kommer

att regeringens förslag, som avser innevarande budgetår, lagts fram så sent

under året att tiden för beredning blivit orimligt kort när det gäller de

förberedelser som förutsätts ske i länen med hänsyn till de indragningar av

länsanslag som blir en följd av regeringens förslag.

Regeringen har genom ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1997 avseende

anslaget A 1 redan den 2 oktober 1997 beslutat om omdisponering av 500 miljoner

kronor inom det aktuella anslaget. Även om beslutet har fattats med ett

uttryckligt förbehåll, nämligen att ändringen sker under förutsättning att

riksdagen godkänner regeringens förslag till tilläggsbudget, finner utskottet

det anmärkningsvärt att beslut om regleringsbrev har fattats långt innan

riksdagsbehandlingen i frågan är avslutad.

Med det anförda avstyrker utskottet på formella grunder propositionens förslag

i nu aktuell del. Följaktligen avstyrks även motionerna Fi220 (v) (yrk. 22) och

A460 (c) (yrk. 7).

Utskottet beslutar att överlämna motion A460 (yrk. 7) till finansutskottet

under förutsättning av detta utskotts godkännande.

2. Kjell Ericsson (c) ansluter sig till den del av arbetsmarknadsutskottets

yttrande under rubriken Utskottets bedömning som avser motiven till att

utskottet tillstyrker propositionens förslag om godkännande av att regeringen

får använda högst 500 miljoner kronor av det under utgiftsområde 19 uppförda

anslaget A 1 till ett program för regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder men anser att följande tillägg skall infogas i

utskottets motivering efter den mening som lyder ?Utskottet förutsätter att

regeringen vid den slutliga omdisponeringen ... upptagna anslaget C 2 Regionala

utvecklingsinsatser m.m.?:

Åtgärderna får ej innebära att länsstyrelsernas redan fastställda

beslutsramar förändras i negativ riktning.

Den del av arbetsmarknadsutskottets yttrande under rubriken Utskottets

bedömning som börjar med ?Enligt utskottets uppfattning bör inte? och slutar

med ?Fi220 (v) (yrk. 22).? borde vidare enligt Kjell Ericsson ha haft följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till Centerpartiets uppfattning i motion A460 (yrk.7)

att de aktuella medlen bör fördelas i de regioner som har haft den sämsta

befolkningsutvecklingen. Medlen bör inriktas på vidareförädling av

skogsprodukter, satsningar inom turism, landsbygdsutveckling och bya-utveckling

samt småföretagsutveckling och utvecklande av tjänsteföretag på landsbygden.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu aktuell

del samt motion A460 (c) (yrk. 7). Följaktligen avstyrks motion Fi220 (v) (yrk.

22).

3. Hans Andersson (v) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning som börjar med ?Utskottet ser det som

värdefullt? och slutar med ?och Fi220 (v) (yrk. 22).? borde ha haft följande

lydelse:

Utskottet stöder i likhet med Vänsterpartiet i motion Fi220 i stor

utsträckning inriktningen på den ?lilla? regionalpolitiken. Samtidigt är det

dock uppenbart att de regionala klyftorna ökar. Den ?stora? regionalpolitiken

som i grunden avgör utvecklingsmöjligheter och levnadsvillkor i landet har

misslyckats. Utskottet instämmer i Vänsterpartiets uppfattning att kraftfulla

åtgärder måste till för att vrida den negativa utvecklingen till rätta. I detta

sammanhang är det viktigt med initiativ som förstärker den regionala

näringspolitiken i vid bemärkelse. En indragning från länsstyrelsernas medel

under anslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder i storleksordningen 500 miljoner

kronor i detta sena skede av budgetåret skulle emellertid medföra betydande

problem för den regionalpolitiska verksamheten i många län. En mycket stor del

av medlen är intecknade av tidigare beslut och i många fall har ej fullföljda

projektbeslut ersatts av nya. Läget är dessutom varierande mellan

länsstyrelserna. I flera fall är såväl årets A 1-anslag som tidigare

reservationer under äldreanslaget C 2 intecknade genom konkreta beslut.

Regeringen ger inget underlag för sin bedömning av tillgängligt utrymme och

anger heller inte hur en omdisponering skulle gå till. En indragning av ett så

stort belopp kommer enligt utskottets bedömning att skapa stora problem för den

regionalpolitiska verksamheten i många län. Utskottet delar Vänsterpartiets

uppfattning att regeringen endast bör få disponera 200 miljoner kronor för det

aktuella ändamålet. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi220 (yrk. 22). Propositionens

förslag i nu aktuell del och motion A460 (yrk. 7) avstyrks därmed.

Utdrag ur:

Bostadsutskottets yttrande

1997/98:BoU1y

Budgetpropositionen för år 1998, ram för utgiftsområde 18 - Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande - samt vissa fastighetsskattefrågor m.m.

- - -

Förslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

Regeringen föreslår (punkt 23) att anslaget A 11 - Bonusränta för

ungdomsbosparande - inom utgiftsområde 18 på tilläggsbudget för budgetåret 1997

räknas upp med 3 miljoner kronor och att ramen därmed ökas med motsvarande

belopp.

Förslaget motiveras med en ökad anslagsbelastning under året som beror på att

oväntat många ungdomar har avslutat sina bosparkonton och därmed blivit

berättigade till den statligt finansierade bonusräntan.

Regeringsförslaget som varken i motioner eller under utskottsberedningen mött

några invändningar tillstyrks.

- - -

Stockholm den 23 oktober 1997

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson

(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor

Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Owe

Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Juan Fonseca (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Inledning.............................................1

Propositionen.........................................2

Motionerna............................................6

Utskottet.............................................7

Inledning...........................................7

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.....................7

Sametinget (D 3)..................................7

Presstöd..........................................8

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning9

Konjunkturinstitutet (A 1)........................9

Finansinspektionen (A 6)..........................9

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (A 8)...10

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet......................10

Brottsförebyggande rådet (F 1)...................10

Diverse kostnader för rättsväsendet (F 7)........11

Utgiftsområde 6 Totalförsvar.......................11

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst (B 3)11

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............14

Biståndsverksamhet...............................14

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar..........15

Statens invandrarverk (A 1)......................15

Utlänningsnämnden (A 4)..........................15

Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 5)..16

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg16

Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1) och Bidrag till hälso- och sjukvård (A

2) 16

Bidrag till WHO (A 5)............................17

Kostnader för statlig assistansersättning (B 7)..17

Statens institutionsstyrelse (C 5)...............18

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn19

Underhållsstöd (A 3).............................19

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet19

Bidrag till arbetslöshetsersättning (A 1)........19

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.......20

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.................20

Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet (A 5)21

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning22

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (B 45)22

Centrala studiestödsnämnden (C 3)................22

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. (E 1)23

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid24

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens

Hus och Svenska rikskonserter

24

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande25

Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)..........25

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.25

Regionalpolitiska åtgärder.......................25

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.......28

Miljöövervakning m.m. (A 2)......................28

Utbildning och information om miljöbalken (A 11).29

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (B 4)29

Utgiftsområde 21 Energi............................30

Affärsverket svenska kraftnät....................30

Utgiftsområde 22 Kommunikationer...................32

Transportstöd för Gotland (B 2)..................32

Statens haverikommission.........................32

Utredningsarbete m.m. med anledning av M/S Estonias förlisning (B 7)

33

Vissa kostnader för övertäckning av M/S Estonia (B 8)34

Informationsteknik: Telekommunikationer m.m......34

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar35

Statens jordbruksverk (B 1)......................35

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.35

Djurregister (B 18)..............................36

Vissa saneringsåtgärder i Solna (B 19)...........37

Fiskeriverket (C 1)..............................38

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (E 2)39

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5).39

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsramar på

tilläggsbudget 40

Hemställan.........................................43

Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 199746

Reservationer........................................49

1. Presstöd (mom. 1) (m, fp).......................49

2. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens

Hus och Svenska rikskonserter (mom. 5) (fp)

49

3. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (m, fp, mp, kd)50

4. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (v).........51

5. Djurregister (mom. 11) (m)......................52

6. Djurregister (mom. 11) (kd).....................52

7. Finansiering av utgiftsökningar (textavsnitt) (m, fp, mp, kd)53

8. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (fp, v, mp, kd)

55

9. Sammanställning av anslag och utgiftsramar på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1997 (mom. 12) (m)

56

Särskilda yttranden..................................59

1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (m, fp, kd)59

2. Regionalpolitiska åtgärder (mom. 6) (c).........59

3. Djurregister (mom. 11) (c)......................59

Bilagor

1 Konstitutionsutskottets yttrande 1997/98:KU5y......60

2 Utrikesutskottets yttrande 1997/98:UU2y............63

3 Försvarsutskottets yttrande 1997/98:FöU2y..........65

4 Kulturutskottets yttrande 1997/98:KrU2y............69

5 Utbildningsutskottets yttrande 1997/98:UbU3y.......72

6 Jordbruksutskottets yttrande 1997/98:JoU2y.........75

7 Näringsutskottets yttrande 1997/98:NU2y............80

8 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1997/98:AU3y.....83

9 Bostadsutskottets yttrande 1997/98:BoU1y (utdrag)..89