Bet. 1997/98:FiU14

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU14

Statliga betalningar

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FiU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion om statligt kontra privat

betalningsansvar i de betalkort som används i staten. Vidare behandlas en

motion om det statliga betalningssystemet och statens koncernkonto, Cassa Nova.

Utskottet avstyrker båda motionerna.

Till betänkandet har fogats (?) två reservationer.

Motionerna

1997/98:Fi903 av Per Bill och Ulf Kristersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundregeln för statlig personal skall vara att medarbetare bär

betalningsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla undantag från huvudregeln skall motiveras individuellt och

att motiveringarna skall vara offentliga.

1997/98:Fi905 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn

av förordningen 1994:14 om statliga myndigheters betalning och

medelsförvaltning.

Utskottet

Användningen av kontokort i staten

Motionen

Per Bill och Ulf Kristofersson (m) föreslår i motion Fi903 att staten bör

avskaffa alla kredit- och betalkort där staten bär betalningsanvaret. Detta för

att stävja missbruk. Huvudregeln bör i stället vara att den enskilde

tjänstemannen bär betalningsansvaret. Ersättningar för utlägg i tjänsten skall

erhållas genom kvittoredovisning. Undantag från huvudregeln bör enligt

motionärerna motiveras individuellt och motiveringarna skall vara offentliga. I

likhet med vad som gäller i privata företag skall myndigheter kunna betala

årsavgiften och t.o.m. beställa korten med personligt betalningsansvar åt

medarbetaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade för ett år sedan ett liknande motionsförslag om förbud

eller begränsningar för staten att använda kredit- eller betalkort med statligt

betalningsansvar (betänkande 1996/97:FiU17).

På utskottets begäran avslog riksdagen motionen med motiveringen att det

vore att gå för långt att helt förbjuda betalkort med statligt

betalningsansvar. I vissa situationer fanns det skäl att använda betalkort även

med statligt betalningsansvar, ansåg utskottet. myndigheterna i regel är

restriktiva med att tillhandahålla betalkort med statligt betalningsansvar.

Utskottet vill i anslutning till detta peka på att antalet kort med statligt

betalningsansvar är relativt få. Omkring 85 procent % av de betalkort som nu

finns i staten är kort med privat betalningsansvar. Endast omkring 15 procent %

är kort med statligt betalningsansvar. Det framgår av nyinsamlade uppgifter

från Riksrevisionsverket (RRV) över hur myndigheterna utnyttjar de avropsavtal

om betalkortstjänster som RRV slutit med finansföretag (i juni 1997 tecknade

RRV nya ramavtal med två företag som ersatte tidigare avtal från 1994).

Utskottet anförde vidare att betalkort med statligt betalningsansvar i vissa

situationer bidrar till att effektivisera betalningsförvaltningen på

myndigheterna, bl.a. genom att förskotts- och fakturahanteringen begränsas.

I den tidigare behandlingen framhöll också utskottet att kraven på att

specificera och verifiera utgifter är desamma oavsett om kort med statligt

eller privat betalningsansvar används. Därför betonade Samtidigt underströk

utskottet vikten av att kontrollsystemen i staten fungerar så att statliga

medel används på avsett sätt och att alla oegentligheter upptäcks, beivras och

rättas till. Den interna kontrollen på myndigheterna måste fungera

oklanderligt.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att det inom rRegeringskansliet

och på myndigheterna pågår en översyn av regler och kontrollfunktioner, bl.a.

med anledning av Justitiekanslerns förstudie från mars 1997, Förstärkt skydd

mot oegentligheter i offentlig förvaltning. Arbetet har hittills bl.a.

resulterat i en förändring av verksförordningen (SFS 1997:973). I den nya

förordningen åläggs myndighetschefen att utforma myndighetens organisation så

att redovisning, medelsförvaltning och förvaltning av övriga tillgångar

kontrolleras på ett betryggande sätt. Vidare har Riksrevisionsverket (RRV) i

nya föreskrifter till bokföringsförordningen (SFS 1991:1026) förtydligat

attesträtten. Enligt de nya reglerna får en tjänsteman inte attestera

betalningar till sig själv. Konsekvensen är att myndighetschefen inte får

godkänna utbetalningar till sig själv, utan attesteringen skall göras av t.ex

styrelseledamot, annan sidordnad befattningshavare eller lösas på annat

godtagbart sätt. De nya föreskrifterna gäller från den 1 januari 1998.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi903 (m).

Statens betalningssystem

Motionen

Lars Tobisson m.fl. (m) yrkar i motion Fi905 att en översyn görs av

förordningen 1994:14 om statliga myndigheters betalningar och

medelsförvaltning. Statens koncernkontosystem Cassa Nova är placerat i

Postgirot Bank AB. Det betyder att samtliga statliga betalningar på ett eller

annat sätt slussas genom Postgirot Bank AB. Enligt motionärerna innebär detta

en konkurrensfördel för Postgirot Bank jämfört med andra banker. Det är inte

förenligt med konkurrens på lika villkor. Bland annat kan Postgirot Bank ta

fram detaljerad information om det betalningsflöde som andra banker/bankgirot

hanterar för statliga myndigheters räkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av motion Fi905 (m) anföra följande.

Statens olika betalningar står för en stor andel av betalningsflödet i den

svenska ekonomin. Det innebär att organisationen av statens betalningssy-stem

är av avgörande vikt både för staten och för samhällsekonomin i stort. I

dagsläget utgörs det statliga betalningssystemet av sStatsverkets checkräkning

i Riksbanken och koncernkontosystemet, Cassa Nova, som ligger i Postgirot Bank

AB. Flera andra banker är genom avtal knutna som betalningsförmedlare till

systemet.

Enligt vad utskottet erfar pågår i rRegeringskansliet en grundlig utvärdering

och prövning av statens system för koncernkonto och betalningar. Syftet är att

förbereda en ny upphandling av koncernkonto och betalningsförmedlingstjänster

när nu gällande avtal löper ut, vilket tidigast inträffar den 31 december 1998.

En utredning skall kartlägga för- och nackdelar av olika alternativa sätt att

organisera statens koncernkonto. De möjligheter som skall analyseras är att

koncernkontot placeras i en bank, att koncernkonto finns i flera banker eller

att staten driver koncernkontot i egen regi. Upphandling av konsult som skall

genomföra uttredningen pågår. Anbudstiden går ut i början av mars och

utredningen beräknas komma i gång runt halvårsskiftet 1998. Förutom en

beskrivning av kostnader, teknisk utformning, informations- och

säkerhetsaspekter etc. skall utredningen också analysera hur konkurrensen på

bankmarknaden utvecklas i de olika alternativa placeringarna av statens

koncernkonto.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i direktiven (dir.

1997:122) till utredningen om bildandet av en ekonomistyrningsmyndighet anger

att huvudmannaskapet för statens betalningssystem skall föras över från

Riksrevisionsverket till Riksgäldskontoret.

Enligt utskottet innebär det analysarbete som bedrivs i Rregeringen och den

kommande konsultutredningen även en översyn av förordningen (1994:14) om

statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Utskottet anser därför

att önskemålen i motionen i huvudsak är tillgodosedda. Utskottet avstyrker

motion Fi905 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nvändning av kontokort i staten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi903,

res. 1 (m, fp, v, mp, kd)

2. beträffande statens betalningssystem

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi905.

res. 2 (m)

Stockholm den 17 februari 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg

(s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp) och, Mats

Odell (kd), Göran Lindblad (m) och Karin Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Användning av kontokort i staten (mom. 1) (m, fp, v, mp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Johan Lönnroth (v), Per Bill (m),

Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Göran Lindblad (m) och Karin Pilsäter (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrandeställningstagande som på s. 2 börjar med

?Utskottet behandlade för? och på s. 2 slutar med ?utskottet motion Fi903

(m)?under rubriken Användning av kontokort i staten bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Fi903 (m) anföra följande.

Debatten om oegentligheter i samband med användandet av kontokort har under

de senaste åren varit intensiv. Kontokort, där staten eller kommunen har

betalningsansvaret, har i flera uppmärksammade fall missbrukats. Därmed

aktualiseras frågan om missbruk och oegentligheter kan förhindras genom att

staten endast använder betal- eller kreditkort med privat betalningsansvar.

Att staten tillhandahåller betalkort med statligt betalningsansvar försvaras

ofta med att de effektiviserar betalningsförvaltningen på myndigheterna. Men

det har visat sig att dessa kort inte alltid uppfyller det i och för sig

vällovliga syftet. Ett vanligt problem är att kortinnehavaren inte i tid

levererar t.ex. reseräkningar eller andra verifikationer till myndigheternas

ekonomifunktioner. Dessutom har det visat sig att redovisningsunderlaget ofta

varit ofullständigt eller felaktigt när det väl inlevererats. Den här typen av

dröjsmål ökar myndighetens administrativa arbete i stället för att

effektivisera den administrativa hanteringen. Vidare tvingas myndigheten i

sådana fall att betala kontokortsfakturan utan att veta vilka ändåmål

utgifterna har. Alternativt tvingas myndigheten betala kredit- och

dröjsmålsränta. Detta gör att bokföringen försvåras och fördröjs.

Till skillnad från när kortinnehavaren personligen bär betalningsansvaret

saknar innehavare av kort med statligt betalningsansvar incitament att snabbt

leverera in redovisning för gjorda utgifter. Detta betyder enligt utskottet att

betalkort med statligt betalningsansvar endast bör utfärdas när det klart kan

fastställas att åtgärden verkligen effektiviserar myndighetens

betalningshantering och ekonomisystem.

De särskilda bestämmelser för kontokort, redovisning av resor m.m. som

tillämpas i staten varierar mellan olika myndigheter. Av Regeringskansliets

förvaltningskontors (RFK) föreskrifter om betalkort (RFF 1995:1) jämte RFK:s

allmänna råd framgår att arbetsgivaren bör vara restriktiv med att

tillhandahålla betalkort som arbetsgivaren är betalningsansvarig för (allmänna

råd till 3 §) och att det måste föreligga särskilda skäl för att tillhandahålla

ett sådant kort (3 §). Av reglerna framgår även att kortet endast får användas

för sådana utgifter som arbetsgivaren skall stå för, t.ex. i samband med en

tjänsteresa. Endast om en privat utgift inte kan särskiljas från betalning av

utgift i tjänsten får kortet användas för detta ändamål.

Enligt utskottets mening bör regeringen se till att dessa regler och

bestämmelser även används i statens olika myndigheter. Betalkort med statligt

betalningsansvar bör utfärdas med största möjliga restriktivitet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att som huvudregel bör

statsförvaltningen i första hand enbart använda betalkort där arbetstagaren

själv har betalningsansvaret. Endast i undantagsfall bör betalkort med statligt

betalningsansvar utfärdas. Enligt utskottet bör man också överväga om dessa

undantag skall offentliggöras tillsammans med en motivering om varför just den

eller den tjänstemannen har ett betalkort med statligt betalningsansvar. Detta

för att öka genomlysning av statens betalningshantering och öka incitamentet

för kortinnehavaren att följa att redovisningsregler och rutiner. Ett

offentliggörande kan vidare bidra till att återställa allmänhetens förtroende

för statens sätt att använda tilldelade medel.

Utskottet vill samtidigt understryka att kraven på att specificera och

verifiera utgifter inte är lägre för utgifter betalade med betalkort med

statligt betalningsansvar än för kort med privat betalningsansvar eller om

förskott utbetalas. Det är regeringens skyldighet att se till att brister i

utformningen av reglerna, felaktig användning av korten eller en otillräcklig

internkontroll rättas till i den under regeringen lydande statsförvaltningen.

Justitiekanslerna redovisade i mars 1997 studien Förstärkt skydd mot

oegentligheter i offentlig förvaltning. I rapporten framhålls att det

viktigaste medlet för att motverka oegentligheter inom statlig och kommunal

förvaltning är en fungerande internkontroll. Vidare menade Justitiekanslern att

kontrollen av myndighetschefen bör ses över särskilt eftersom han eller hon

saknar överordnad inom myndigheten och i flera avseenden inte omfattas av den

interna kontrollen. Vissa åtgärder har vidtagits under det gångna året, bl.a.

genom en uppstramning av reglerna för internkontroll i verksförordningen och

ett förtydligande av attesträtten i bokföringsförordningen. Men enligt

utskottet finns det anledning att ytterligare strama upp regelverket inom både

statlig och kommunal förvaltning, inte minst genom information och utbildning

av vilka regler som faktiskt gäller. En av Justitiekanslerns slutsatser var att

okunnighet om regelsystemen i flera fall kan ha bidragit till att de

oegentligheter som förekommit inte upptäckts och påtalats tidigare. Enligt

utskottets mening är det utomordentligt viktigt att kontrollsystemen i staten

fungerar på ett sådant sätt att statens medel används på avsett sätt och att

alla oegentligheter upptäcks, beivras och rättas till.

Vad utskottet anfört om användandet av kontokort i staten bör riksdagen med

anledning av motion Fi903 (m) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande användning av kontokort i staten

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi903 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av kontokort i

staten,

2. Statens betalningssystem (mom. 2) (m)

Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och, Per Bill och Göran Lindblad (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Utskottet vill

med? och på s. 3 slutar med ?avstyrker motion Fi905 (m).?ställningstagande

under rubriken Statens betalninssystem bort ha följande lydelse:

Med anledning av motion Fi905 (m) vill utskottet anföra följande.

Statens koncernkontosystem CassaNova är placerat i Postgirot Bank AB. Enligt

utskottets mening innebär det att Postgirot Bank AB, trots att statens

betalningar avreglerades 1994, fortfarande har en ställning av monopolkaraktär

gentemot statliga myndigheter. Postgirots starka ställning när det gäller

statliga betalningar beror på bl.a. följande:

* All informationshantering i CassaNova sköts av Postgirot Bank AB. Därmed

slussas alla myndigheters betalningsflöden genom Postgirot Bank AB. Detta

oavsett om myndigheten är kund i Postgirot Bank eller i bankerna/Bankgirot.

* Betalningar mellan myndigheter får endast ske inom koncernkontosy-stemet

CassaNova. Detta gör att myndigheterna tvingas ha en kundrelation till

Postgirot Bank.

* Endast Postgirot Bank har rätt att debitera och kreditera statsverkets

checkräkning i Riksbanken.

Enligt utskottets mening är det inte förenligt med konkurrens på lika villkor

att Postgirot Bank har en mycket detaljerad information om det betalningsflöde

som bankerna/Bankgirot hanterar för statliga myndigheters räkning. Detta ger en

insyn i andra bankers kunder som strider mot normal sekretess.

Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna, att regeringen bör ta

initiativ till en översyn av förordningen 1994:14 om statliga myndigheters

betalningar och medelsförvaltning för att öka konkurrensen på den svenska

bankmarknaden.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande statens betalningssystem

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi905 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av översyn av

förordningen 1994:14.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................1

Användningen av kontokort i staten 1

Statens betalningssystem 2

Hemställan 4

Reservationer.......................................4

1. Användning av kontokort i staten (mom. 1) (m, fp, v, mp, kd) 4

2. Statens betalningssystem (mom. 2) (m) 6

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................1

Användningen av kontokort i staten 1

Statens betalningssystem 2

Hemställan 3

Reservationer.......................................4