Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Avveckling av allemanssparreglerna

1998-03-24 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:FiU17, Avveckling av allemanssparreglerna

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU17

Avveckling av allemanssparreglerna

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

FiU17

Sammanfattning

I betänkandet biträder utskottet regeringens förslag i proposition 1997/98:50

om att avskaffa återstående lagreglering av allemanssparandet.

Utskottet avstyrker en i sammanhanget väckt motion med krav på särskild

reglering som förbjuder bankerna att ta ut uttagsavgifter när sparformen

upphör.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

Avvecklingen av allemanssparandet förutsätter enligt proposition 1997/98:50

ändring i fem lagar. Regeringen föreslår att riksdagen skall anta följande fem

lagförslag:

1. lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande,

2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i föräldrabalken,

5. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionen

I motion 1997/98:Fi8 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås att riksdagen hos

regeringen begär förslag om särskild reglering av uttagsavgifter i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Utskottet

Propositionen

Allemanssparandet infördes år 1984 för att stimulera hushållens sparande.

Avsikten härmed var att underlätta finansieringen av det statliga

budgetunderskottet och att tillföra näringslivet riskkapital. Allemanssparande

kan ske antingen på allemanssparkonto eller i allemansfond. För att stimulera

allemanssparandet var till en början räntan på allemanssparkonton samt

utdelningen och försäljningsvinsten för andelar i allemansfonder

skattebefriade. Skatteförmånerna har emellertid stegvis avskaffats och upphörde

helt vid årsskiftet 1996/97.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen nu att lagen om allemanssparande tas

bort. Förslaget innebär att allemansfonderna i fortsättningen kommer att

omfattas av samma regler som gäller för vanliga värdepappersfonder. Genom

övergångsbestämmelser underlättas en ombildning av de företagsanknutna

allemansfonderna till s.k. nationella fonder och vanliga värdepappersfonder.

Vidare innebär förslaget att allemanssparkontona inte längre kommer att vara

lagreglerade. Om sparformen kommer att finnas kvar eller inte beror på om

samarbetet mellan de förmedlande bankerna och Riksgäldskontoret fortsätter

sedan lagen upphävts.

Lagen om allemanssparande föreslås bli upphävd vid utgången av juni 1998.

Enligt regeringens bedömning kan lagen i princip avskaffas utan någon

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

kompletterande lagstiftning. För två typer av fondsparande krävs dock

särlösningar. Det gäller dels de allemansfonder som har till syfte att dela ut

medel till ideella organisationer, dels de s.k. företagsanknutna fonderna.

För att den förstnämnda typen av ideella allemansfonder skall ges samma

skattemässiga behandling som tidigare vad gäller utdelning till andra än

andelsägare i fonden föreslås vissa ändringar i lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt samt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

För de företagsanknutna allemansfonderna föreslås som nyss nämnts särskilda

övergångsbestämmelser fram till utgången av 1998 för att underlätta

ombildningen av dessa fonder. Enligt propositionen finns det för närvarande 16

företagsanknutna allemansfonder med ett sammanlagt fondvärde om ca 855 miljoner

kronor.

Därutöver anser regeringen att det inte behövs inte någon ytterligare

lagreglering för att avskaffa lagen om allemanssparande. Man behöver således

inte reglera i lag hur kvarstående sparmedel på allemanssparkonton skall

betalas ut när lagen upphävs eftersom det av förarbetena till lagen framgår hur

detta skall ske. Enligt regeringens mening är det inte heller nödvändigt att ha

kvar särskilda lagbestämmelser om andelsägarnas inflytande i allemansfonder

eftersom den hittillsvarande lagregleringen knappast kan sägas ha uppnått sitt

syfte att åstadkomma ett mer aktivt ägarinflytande i fondförvaltningen.

Regeringen finner det inte heller nödvändigt att i särskild ordning reglera

vare sig bankernas uttagsavgifter eller deras överföringsavgifter efter det att

lagen om allemanssparande har upphävts.

Frågan om uttagsavgifter finns i dag reglerad i 6 § lagen om

allemanssparande. Enligt detta lagrum har banker och fondbolag rätt att ta ut

en avgift när spararen gör uttag från ett allemanssparkonto eller en

allemansfond.

När lagen upphör att gälla kommer allemansfonderna att vara underkastade

samma regler som gäller för vanliga värdepappersfonder, och för dessa finns

inte några lagregler om uttagsavgifter. I dessa fall kommer således frågan om

eventuella uttagsavgifter uteslutande att regleras av de fondbestämmelser som

gäller för varje fond.

När allemanssparkontona i en bank avslutas kommer den behållning som finns på

kontona att antingen betalas ut till respektive kontohavaren eller föras över

till något annat konto som denne disponerar. Sådana åtgärder är enligt

regeringens mening inte att betrakta som uttag enligt 6 § lagen om

allemanssparande och ger följaktligen inte någon rätt för banken att påföra

spararen uttagsavgift.

Motionen

I motion Fi8 instämmer Vänsterpartiet i regeringens uppfattning att bankerna

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

inte har rätt att ta ut någon uttagsavgift när allemanssparkontona avslutas

efter det att lagen har upphävts. Det är orimligt att ta ut avgifter vid en

återbetalning som spararna inte själva bestämt om, påpekar motionärerna. I

motsats till regeringen tror dock Vänsterpartiet att det är nödvändigt att i en

särskild reglering klargöra att sådana uttagsavgifter inte får tas ut eftersom

borttagandet av lagen gör att allemanssparkontona inte längre kommer att vara

lagreglerade. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag i enlighet med

motionen.

Utskottets ställningstagande

Upphävs lagen om allemanssparande kan det få till följd att samarbetet mellan

Riksgäldskontoret och en eller flera av de förmedlande bankerna avslutas. I en

sådan situation kan banken besluta att avsluta samtliga allemanssparkonton i

banken och att antingen betala ut behållningen kontant till kontohavaren eller

föra över den till något annat konto som disponeras av spararen. Som regeringen

framhåller är sådana utbetalningar och överföringar dock inte uttag i den

mening som avses i 6 § lagen om allemanssparande. Banken har således inte rätt

att debitera spararna någon avgift med stöd av den bestämmelsen.

Mot bakgrund härav delar utskottet regeringens uppfattning att det inte

behövs någon särskild reglering av uttagsavgiften när lagen om allemanssparande

upphör. Utskottet biträder således inte förslaget i motion Fi8 (v) med krav på

en sådan reglering. Denna motion bör därför avstyrkas av riksdagen.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag

utan föreslår att riksdagen antar de lagförslag som återfinns i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av allemanssparreglerna

att riksdagen antar de i proposition 1997/98:50 framlagda förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande,

2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i föräldrabalken,

5. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

2. beträffande reglering av förbud mot uttagsavgifter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi8.

res. (v)

Stockholm den 24 mars 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg

(s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Susanne

Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy

Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Göran Lindblad (m).

Reservation

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Reglering av förbud mot uttagsavgifter (mom. 2) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

När lagen om allemanssparande upphävs kommer det samarbete som finns mellan

Riksgäldskontoret och de banker som förmedlar denna sparform sannolikt att

upphöra. Berörda banker förutsätts då avsluta de allemanssparkonton som finns

hos dem genom att antingen betala ut innestående behållningar kontant eller

föra över dem till konton som disponeras av spararen.

Regeringen framhåller i propositionen att ett sådant avslut inte är att

betrakta som ett uttag enligt lagen om allemanssparande som ger banken rätt att

påföra spararen uttagsavgift. Någon särskild reglering av uttagsavgiften behövs

därför inte när lagen om allemanssparande upphävs, anser regeringen.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att bankerna inte skall ha rätt

att påföra spararna någon uttagsavgift när allemanssparandet upphör. Det är

orimligt att ta ut avgifter vid en återbetalning som spararna själva inte

bestämt om. Eftersom allemanssparandet i fortsättningen inte kommer att vara

lagreglerat anser emellertid utskottet i motsats till regeringen att det är

nödvändigt att i en särskild reglering klargöra att sådana avgifter över huvud

taget inte får förekomma. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer

med ett förslag av denna innebörd.

Vad utskottet här har sagt innebär att utskottet ansluter sig till

Vänsterpartiets förslag i motion Fi8. Riksdagen bör bifalla denna motion och

göra ett tillkännagivande i enlighet med utskottets förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande reglering av förbud mot uttagsavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet sagt om ett förbud mot uttagsavgifter vid en

avveckling av allemanssparandet.

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

4. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt

pensionssparande

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionen............................................1

Utskottet...........................................1

Hemställan 3

Reservation.........................................5

Reglering av förbud mot uttagsavgifter (mom. 2) (v) 5

Bilaga

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Propositionens lagförslag...........................6

1. Förslag till lag om upphävande av lagen (1983:890) om

allemanssparande 6

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt 7

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt 8

4. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 10

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt

pensionssparande 11