Bet. 1997/98:FiU2

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FiU2

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till bl.a.

mål för utgiftsområde 2, liksom regeringens förslag till fördelning av utgifter

på anslag inom utgiftsområdet.

I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner med anknytning

till utgiftsområdet. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 volym 2 i vad avser

utgiftsområde 2 föreslår regeringen

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

2. att riksdagen godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat

i avsnitt 3.1,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad

stabsorganisation i avsnitt 4.2,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande

åta sig ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas under anslaget A

18 Utvecklingsarbete,

5. att riksdagen godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka

de ränte- och amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar,

6. att riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i

enlighet med vad regeringen förordat i avsnitt 4.4,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens

fastighetsverk får ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i

Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat

i avsnitt 4.4,

8. att riksdagen godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken

får avräknas mot försäljningsinkomsterna,

9. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------------

|Anslag |Anslagstyp |Anslagsbelopp|

| | |(tusental|

| | | kr)|

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|A 1 Konjunkturinstitutet |ramanslag | 35 494|

-----------------------------------------------------

|A 2 Riksrevisionsverket |ramanslag | 176 625|

-----------------------------------------------------

|A 3 Statskontoret |ramanslag | 65 370|

-----------------------------------------------------

|A 4 Statistiska |ramanslag | 327 886|

|centralbyrån | | |

-----------------------------------------------------

|A 5 Folk- och |reservationsanslag|70 000|

|bostadsräkning | | |

-----------------------------------------------------

|A 6 Finansinspektionen |ramanslag | 110 875|

-----------------------------------------------------

|A 7 |ramanslag | 985|

|Insättningsgarantinämnden | | |

-----------------------------------------------------

|A 8 Riksgäldskontoret: | | |

|Förvaltnings- |ramanslag | 82 644|

| kostnader | | |

-----------------------------------------------------

|A 9 Riksgäldskontoret: | | |

|Kostnader för |ramanslag | 769 000|

| upplåning och | | |

|låneförvaltning | | |

-----------------------------------------------------

|A 10 Riksgäldskontoret: | | |

|Garantiverk- |ramanslag | 1|

| samhet | | |

-----------------------------------------------------

|A 11 Statens | | |

|lokalförsörjningsverk: |ramanslag | 8 500|

| | | |

|Avvecklingskostnader | | |

-----------------------------------------------------

|A 12 Täckning av | | |

|merkostnader för |ramanslag | 20 000|

| lokaler | | |

-----------------------------------------------------

|A 13 Nämnden för offentlig | | |

|upp- |ramanslag | 6 292|

| handling | | |

-----------------------------------------------------

|A 14 Ekonomiska rådet |ramanslag | 1 680|

-----------------------------------------------------

|A 15 Vissa nämnder m.m. |ramanslag | 1 588|

-----------------------------------------------------

|A 16 Bokföringsnämnden |ramanslag | 5 394|

-----------------------------------------------------

|A 17 Bidrag till | | |

|Stiftelsen för utveck- |obetecknat | 800|

| lande av god |anslag | |

|redovisningssed | | |

-----------------------------------------------------

|A 18 Utvecklingsarbete |ramanslag | 30 170|

-----------------------------------------------------

|A 19 Kammarkollegiet |ramanslag | 23 137|

-----------------------------------------------------

|A 20 Kontrollfunktionen i |reservationsanslag|120 000|

|staten | | |

-----------------------------------------------------

|B 1 Åtgärder för att | | |

|stärka det finan- |ramanslag | 55 000|

| siella systemet | | |

-----------------------------------------------------

|B 2 Avgift för | | |

|Stadshypotekskassans |ramanslag | 134 700|

| grundfond | | |

-----------------------------------------------------

|C 1 Riksdagens revisorer | | |

| |ramanslag | 16 673|

-----------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | | |

| | |2 062 814|

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Propositionens lagförslag

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092)

med reglemente för Allmänna pensionsfonden återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Fi502 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för

Riksgäldskontorets hushållsupplåning.

1997/98:Fi503 av Lars Tobisson m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppdrag att föreslå ett nytt

statligt revisionsorgan underställt riksdagen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Fi504 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om fortsatt uppbyggnad av Riksdagens revisorer,

1997/98:Fi505 av Eva Goës m.fl. (mp, c, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i det pågående arbetet med miljöanpassningen av den statliga

förvaltningen bör förvaltningen av etiska placeringen ingå som en naturlig del,

2. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att utforma riktlinjer som

innebär att minst 25 % av det kapital som statens stiftelser förvaltar placeras

enligt etiska kriterier.

1997/98:Fi506 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över

kooperativ och social ekonomi.

1997/98:Fi508 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1998 fördela anslagen på

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med vad som

anförts i motionen (tabell 1),

2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om beräknad fördelning på

anslag på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren

1999 och 2000 (tabell 1),

1997/98:Fi509 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den offentliga sektorn skall gå före och genomföra sociala

revisioner av de egna verksamheterna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om social revision.

1997/98:Fi510 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt följande uppställning (tusental kronor):

--------------------------------------------------------

|A 5 Folk- och bostadsräkning |ändr. | -70 000|

--------------------------------------------------------

|A 5 Folk- och bostadsräkning (från | | |

|anslagsbehåll- |ändr. | -30 000|

| ningen) | | |

--------------------------------------------------------

|A 20 Kontrollfunktionen i staten |ändr. | -45 000|

--------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet |ändr. |-145 000|

--------------------------------------------------------

1997/98:Fi906 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avbryta

förberedelserna för den registerbaserade folk- och bostadsräkningen år 2001.

1997/98:Fi913 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att en ytterligare utvärdering görs innan definitivt beslut

fattas om att AP-fondernas första-tredje fondstyrelser endast tillåts investera

i fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond.

1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att principerna för hyressättning av museer och andra liknande

statliga byggnader ses över och att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag i ärendet.

1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en komplettering och utveckling av BNP-begreppet.

1997/98:A807 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om könsräkenskaper.

Inkommen skrivelse

Utskottet har under ärendets beredning mottagit en skrivelse från Riksdagens

revisorer med en komplettering av revisorernas budgetunderlag för år 1998.

Utskottet

Riksdagen har den 20 november beslutat om utgiftsramar för 1998 för

statsbudgetens 27 utgiftsområden (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 35). Under

riksdagens fortsatta beredning av anslagen får dessa ramar inte överskridas.

För utgiftsområde 2 beslutade riksdagen att fastställa ramen till 2 062,8

miljoner kronor.

Finansutskottet behandlar i detta betänkande bl.a. förslag om anslag för

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utgiftsområdet omfattar

institutioner vars verksamhet är inriktad på att följa och analysera den

samhällsekonomiska och den statsfinansiella utvecklingen, det finansiella

systemet, förvaltningen av statens skuld, statistik, offentlig upphandling,

granskning och utvärdering av statlig verksamhet, statens fastigheter och

lokaler, stöd till de statliga myndigheterna m.m. (verksamhetsområde A).

Området omfattar också åtgärder för att stärka det finansiella systemet,

avgifter för Stadshypotekskassans grundfond och åtaganden som Europeiska

investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken (verksamhetsområde B).

Därutöver ingår Riksdagens revisorer (verksamhetsområde C).

I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs anslagen inom

utgiftsområdet genom ett särskilt beslut. Frågor som inte påverkar

anslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för år 1998 behandlas emellertid

separat.

Betänkandet är disponerat så, att utskottet inleder med att ta ställning till

förslag om mål för utgiftsområdet. Därefter behandlar utskottet förslag om

anslag inom utgiftsområdet. Utskottet tar sedan upp övriga frågor.

Mål för utgiftsområde 2

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner följande mål för

utgiftsområdet:

* Tillförlitliga analyser och bedömningar av den samhällsekonomiska och den

statsfinansiella utvecklingen

* Stabilt och effektivt finansiellt system

* Kostnadseffektiv förvaltning av statens skuld

* Tillförlitlig och relevant statlig statistik

* Effektiv offentlig upphandling

* Effektiv granskning av statlig verksamhet

* Effektiv utvärdering och omprövning av statlig verksamhet

* God statlig fastighets- och lokalpolicy

* Administrativt stöd av hög kvalitet till de statliga myndigheterna

I propositionen redogörs kortfattat för verksamhetsutfall, större förändringar

åren 1995/96 och 1997 samt prioriteringar för år 1998. Regeringens bedömning av

resultat och ekonomiskt utfall görs i propositionen under respektive

verksamhetsområde och anslag.

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag till mål.

Utskottets ställningstagande

Under förra årets budgetberedning framhöll utskottet att verksamheterna inom

utgiftsområdet är av mycket skiftande karaktär och att det därför är svårt att

formulera mål för hela utgiftsområdet (bet. 1996/97:FiU1, 1996/97:FiU2). I

årets budgetproposition har regeringen dock föreslagit vissa övergripande mål

för utgiftsområdet. De föreslagna målen kan i huvudsak sägas rikta sig mot

enskilda myndigheter inom utgiftsområdet.

Utskottet vill påpeka att om mål skall kunna fungera som styrningsinstrument

bör de vara konkreta och uppföljningsbara. Utskottet ser det som positivt att

regeringen föreslår mål på utgiftsområdesnivå, men anser samtidigt att

ytterligare arbete krävs för att målen på anslagsnivå skall fylla avsedda

funktioner.

På anslagsnivå är resultatbedömningarna i allmänhet mer genomarbetade i årets

budgetproposition än tidigare. Detta är positivt. En viktig förutsättning för

att riksdagen skall kunna ta ställning till fördelningen av utgifter på

utgiftsområden är att det finns en resultatanalys av föregående års verksamhet.

För vissa myndigheter är dock kopplingen mellan måluppfyllelse och den

framåtriktade bedömningen fortfarande inte tillräckligt tydlig.

Ett krav som enligt utskottets mening bör gälla är att målen skall avse den

påverkan som kan uppnås med statliga insatser. För några anslag är det

emellertid svårt att se hur målen är kopplade till den konkreta verksamhet

myndigheten i fråga bedriver.

Det bör också vid budgetprövningen finnas en bedömning av i vilken

utsträckning som målen och resultaten har uppnåtts och - om så inte är fallet -

vad som är orsaken till detta. Vidare bör ändrade krav på en myndighet, och

därmed ändrad medelstilldelning, återspegla sig i målformuleringen. Således kan

det finnas anledning för regeringen att ompröva målformuleringen för

Konjunkturinstitutet med tanke på att institutet får ökade resurser för att

utveckla miljöräkenskaper. Regeringen bör också i regleringsbrevet ställa krav

på resultatredovisning från utvecklingsarbetet.

Trots klara ambitionshöjningar för resultatredovisningen noterar utskottet

att för vissa anslag redovisar regeringen inte resultat utan i stället redogörs

för t.ex. pågående utredningar eller myndigheternas äskande på samma sätt som

tidigare var den vanliga formen i anslagsframställningarna. Inte sällan

redovisas prestationer som myndigheterna har utfört, men utan att det framgår

klart vad myndigheten åstadkommit för att uppnå de mål statsmakterna

formulerat.

Sammantaget välkomnar utskottet den ambitionshöjning av resultatredovisningen

som regeringen har gjort beträffande utgiftsområdet i budgetpropositionen.

Utskottet utgår från att utvecklingsarbetet i Regeringskansliet för att få en

effektiv resultatstyrning i staten fortsätter med oförminskad kraft.

Utskottet tillstyrker med det anförda yrkande 2 i propositionen.

Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

Regeringens förslag till medelsanvisning inom utgiftsområdet uppgår till

sammanlagt 2 062,8 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt som

framgår i det följande.

Utskottet redovisar först de förslag i propositionen och motionerna som har

effekt på utgiftsområdets medelsbehov och redovisar därefter sin syn på

förslagen under rubriken Utskottets samlade ställningstagande till anslagen

inom utgiftsområde 2.

Konjunkturinstitutet

Propositionen

Regeringen föreslår att 35,5 miljoner kronor skall anvisas på ramanslaget A 1

Konjunkturinstitutet.

De övergripande målen för Konjunkturinstitutets verksamhet budgetåret 1995/96

har varit att myndigheten skall följa och analysera den ekonomiska utvecklingen

inom och utom landet, utarbeta prognoser och bedriva forskning i anslutning

härtill. Vidare har institutet haft i uppgift att ta initiativ för att

förbättra den ekonomiska statistiken samt att även främja verksamheten vid

Finansdepartementets ekonomiska avdelning.

Den bedömning som regeringen har gjort av Konjunkturinstitutets verksamhet

ger inte anledning att ompröva verksamheten. Den har i stort sett bedrivits så

att de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringen anser emellertid att

Konjunkturinstitutet bör ges ökade möjligheter att förbättra analyserna och

prognoserna över den samhällsekonomiska utvecklingen för att därigenom i ökad

utsträckning bidra till att målet tillförlitliga analyser och bedömningar av

den samhällsekonomiska utvecklingen och den statsfinansiella utvecklingen

uppnås. Ökad vikt skall läggas vid metodutveckling för medelfristiga

beräkningar, vid analyserna av den internationella och finansiella utvecklingen

och på att stärka den makroekonomiska kompetensen. De övriga behov som

regeringen redogjort för behöver också tillgodoses. Sammantaget bör

Konjunkturinstitutet enligt förslaget i propositionen anvisas 6,6 miljoner

kronor i utökade årliga anslag.

Motionen

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi508 att riksdagen skall anvisa 4

miljoner kronor mer än vad som föreslås i propositionen. Motionärerna menar

bl.a. att Konjunkturinstitutets arbete med att upprätta miljöjusterade

nationalräkenskaper behöver påskyndas och utvecklas ytterligare och att det

tillskott som regeringen föreslår är otillräckligt för detta ändamål.

Riksrevisionsverket

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 2 Riksrevisionsverket förs upp med 176,6

miljoner kronor för budgetåret 1998.

Under anslaget finansieras huvuddelen av effektivitetsrevisionen och den

årliga revisionen. Även verksamheten med prognoser, utfall och ekonomisk

statistik, utvecklingsarbetet kring ekonomistyrning, normering, budgetprocess

m.m. samt viss rådgivning och stöd till regeringen finansieras i stor

utsträckning från detta anslag. Riksrevisionsverket (RRV) bedriver också

avgiftsfinansierad verksamhet. Det ekonomiska målet för denna verksamhet är

full kostnadstäckning.

Budgetförslaget för 1998 är en preliminär beräkning till följd av det förslag

som regeringen redovisar i propositionen om bildandet av en ny

ekonomistyrningsmyndighet. Regeringen avser att återkomma i den ekonomiska

vårpropositionen 1998 med förslag angående den nya myndighetens uppgifter,

medelsbehov m.m.

Statskontoret

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 3 Statskontoret för år 1998 skall uppgå

till 65,4 miljoner kronor.

Regeringen anser att Statskontorets verksamhet i högre grad skall inriktas på

att genomföra utvärderingar av principiell och sektorsövergripande karaktär och

aviserar att den avser att göra en översyn av styrning och inriktning av

Statskontorets verksamhet.

Regeringen föreslår med anledning av Stabsmyndighetsöversynen att

Lokalförsörjningsverkets uppgifter att lämna stöd till regeringen i

budgetarbetet samt förvaltning och avveckling av tomma lokaler överförs till

Statskontoret.

Statistiska centralbyrån

Propositionen

Statistiska centralbyråns verksamhet finansieras dels med anslag, dels med

avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget A 4 Statistiska centralbyrån

(SCB) förs upp med 327,9 miljoner kronor för budgetåret 1998. Inkomsterna från

den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas samma år uppgå till 369 miljoner

kronor.

Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och bostadsräkning finansieras över

ett särskilt reservationsanslag - A 5 Folk- och bostadsräkning - på vilket

regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för 1998.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi510 att medel anvisas till en

registerbaserad folk- och bostadsräkning. Anslaget bör därför minskas med hela

det föreslagna beloppet, dvs. med 70 miljoner kronor. Dessutom bör en

anslagsbehållning på 30 miljoner kronor dras in från anslaget (yrkande 1

delvis).

Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i motion Fi508 regeringens förslag

till medelstilldelningen till folk- och bostadsräkningen. När denna statistik

uteblir behövs enligt partiet viss annan statistik, bl.a. för det kommunala

kostnadsutjämningssystemet. Miljöpartiet de gröna föreslår därför att anslaget

A 4 Statistiska centralbyrån skall räknas upp med 25 miljoner kronor för 1998.

Medelstillskottet skall också användas för att få fram underlag för

miljöjusterade nationalräkenskaper och en bättre könsuppdelad statistik

(yrkande 1 delvis).

Vänsterpartiet föreslår i motion A807 att SCB skall omfördela resurser från

könsneutral till könsuppdelad statistik. På Konjunkturinstitutet bör projektet

?könsräkenskaper? inledas med miljöräkenskapsprojektet som förebild. I motionen

sägs att myndigheterna bör kunna klara detta inom given ram. Motionärerna

föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna innebörd

(yrkande 4).

Kristdemokraterna föreslår i motion Jo757 att nuvarande BNP-terminologi skall

kompletteras med en miljöjusterad nettonationalprodukt, av motionärerna kallad

MNP. Regeringen bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för hur detta skall

gå till. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett tillkännagivande av denna

innebörd (yrkande 4).

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion Fi906 att förberedelserna för

den registerbaserade folk- och bostadsräkningen avbryts.

Nils T Svensson m.fl. (s) föreslår i motion Fi506 en bättre officiell stati-

stik över de demokratiska och folkrörelsebaserade företagen, inklusive

kooperationen. Nuvarande statistik ger ingen rättvisande bild av denna sektor.

Finansinspektionen

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Finansinspektionen förs upp med 110,9

miljoner kronor för budgetåret 1998. Avgiftsinkomsterna skall överensstämma med

storleken på ramanslaget.

Insättningsgarantinämnden

Propositionen

Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 7 Insättningsgarantinämnden förs upp med

1,0 miljoner kronor för budgetåret 1998. De årliga avgifter som tas ut av de

institut som omfattas av insättningsgarantin placeras på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret. För kalenderåret 1997 uppgick de sammanlagda avgifterna till

ca 2 037 miljoner kronor. Riksgäldskontoret ombesörjer att ett belopp

motsvarande anslaget redovisas under inkomsttitel.

Riksgäldskontoret

På utgiftsområdet finns tre anslag som berör Riksgäldskontorets verksamhet.

Dessa anslag avser kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader och

kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns inom utgiftsområde 26 ett

särskilt anslag för statsskuldsräntor och ett anslag för provisionskostnader i

samband med Riksgäldskontorets utlandsupplåning.

Propositionen

Regeringen föreslår att man för 1998 för upp de tre ramanslagen på

utgiftsområdet med följande belopp:

- A 8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

82, 6 miljoner kronor,

- A 9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning

769 miljoner kronor,

- A 10 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

1 000 kr.

Den föreslagna nivån på anslaget för upplåningskostnader är ungefär hälften så

hög som för innevarande år, vilket sammanhänger med att provisionskostnaderna i

samband med utlandsupplåningen brutits ut och redovisas över ett nytt anslag

inom utgiftsområde 26.

Enligt förslag i propositionen skall anslaget för garantiverksamheten fr.o.m.

1998 få användas endast för sådana garantier som Riksgäldskontoret utfärdat

före 1997 och som inte faller under annat anslag. Även senare utfärdade

garantier som hänför sig till äldre garantisystem skall belasta detta anslag.

Likaså skall förvaltningskostnader förknippade med dessa garantier belasta

anslaget.

Statens lokalförsörjningsverk

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Statens lokalförsörjningsverk:

Avvecklingskostnader förs upp med 8,5 miljoner kronor och att ramanslaget A 12

Täckning av merkostnader för lokaler förs upp med 20 miljoner kronor för

budgetåret 1998.

Till följd av den ändrade stabsmyndighetsorganisation som regeringen föreslår

skall Statens lokalförsörjningsverk fr.o.m. den 1 januari 1998 övergå till att

vara en avvecklingsorganisation för kvarvarande personal. För avvecklingen av

verket föreslår regeringen att ett nytt anslag anvisas som uteslutande skall

användas för detta ändamål. Myndighetens anslagssparande skall utnyttjas för

att vid utgången av innevarande år lösa det ackumulerade underskottet i

myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet. Resterande medel dras in till

statsbudgeten. Verksamheten kommer att avvecklas helt under år 1999.

Nämnden för offentlig upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 13 Nämnden för offentlig upphandling förs

upp med 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Ekonomiska rådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 14 Ekonomiska rådet förs upp med 1,7

miljoner kronor för budgetåret 1998.

Vissa nämnder m.m.

Propositionen

Flertalet nämnder handhar frågor inom det arbetsgivarpolitiska området.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 15 Vissa nämnder m.m. förs upp med 1,6

miljoner kronor för budgetåret 1998.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget A 16 Bokföringsnämnden förs upp med 5,4

miljoner kronor för budgetåret 1998.

Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed. Regeringen föreslår att det obetecknade anslaget A 17 Bidrag

till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed förs upp med 0,8

miljoner kronor för budgetåret 1998.

Utvecklingsarbete

Propositionen

Regeringen föreslår att 30,2 miljoner kronor skall anvisas på anslaget A 18

Utvecklingsarbete för 1998.

Anslaget används av Finansdepartementet för att bekosta utvecklingsarbete

avseende styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter,

tillgångar och skulder, bl.a. inom ramen för ett särskilt projekt benämnt VESTA

(Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med VESTA-projektet är att

skapa ett samlat system för prognos, budgetering, koncernredovisning,

resultatstyrning och betalningsinformation i staten.

Regeringen föreslår att ett beställningsbemyndigande på 50 miljoner kronor

skall lämnas för VESTA-projektets genomförande, dvs. att regeringen skall

bemyndigas att ikläda sig ekonomiska förpliktelser för högst detta belopp för

åren efter 1998 (yrkande 4).

Kammarkollegiet

Propositionen

Kammarkollegiets verksamhet finansieras dels med anslag, dels med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget A 19 Kammarkollegiet förs upp med 23,1

miljoner kronor under budgetåret 1998. Inkomsterna från den avgiftsfinansierade

verksamheten beräknas samma år uppgå till 79,5 miljoner kronor.

Kontrollfunktionen i staten

Propositionen

Regeringen föreslår att reservationsanslaget A 20 Kontrollfunktionen i staten

förs upp med 120 miljoner kronor under 1998.

Från anslaget betalas bidrag till projekt som syftar till att stärka

kontrollen av medelsförvaltningen i staten. Avsikten är att sammanlagt 345

miljoner kronor skall avsättas under en treårsperiod för detta ändamål. För

första året, 1997, har 100 miljoner kronor anvisats. Projektbidrag har bl.a.

utgått till Riksförsäkringsverket för undersökning av förekomsten av fusk i

socialförsäkringssystemet.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi510 att anslaget skall minskas med

45 miljoner kronor under 1998. Motsvarande belopp bör i stället överföras till

utgiftsområde 4 för bekämpning av den mc-relaterade brottsligheten (yrkande 1

delvis).

Verksamhetsområdet tidsbegränsade åtaganden

Propositionen

Verksamhetsområdet omfattar två anslag avseende finansiell verksamhet. Det är

anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet och Avgift för

Stadshypotekskassans grundfond. I verksamhetsområdet ingår också åtaganden

avseende Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD) samt vissa resurser för åtgärder inom den finansiella sektorn. För EIB

och EBRD finns inga anslag uppförda på statsbudgeten för 1998. Beträffande EBRD

har regeringen för åren 1999 och 2000 beräknat medel i statsbudgeten för de då

aktuella utbetalningarna.

Regeringen har av riksdagen erhållit bemyndigande att sälja statens

aktieinnehav i Nordbanken (prop. 1991/92:21, prop. 1991/92:153). Avsikten är

alltjämt att innehavet skall avyttras. För budgetåret 1997 finns ramanslaget B

3 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken upptaget på statsbudgeten. Anslaget

om 100 miljoner kronor skall användas för kostnader som uppkommer vid

förberedelser för och genomförande av en försäljning av banken. Anslaget finns

inte upptaget för budgetåret 1998. Regeringen föreslår att kostnader som

uppstår i samband med en avyttring, utöver de medel som finns till förfogande,

skall avräknas från den inkomst som staten erhåller vid försäljningen.

Nettobehållningen skall inlevereras mot inkomsttitel.

Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget B 1 Åtgärder för att stärka det finansiella

systemet förs upp med 55 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Anslaget skall under 1998 användas för betalningar av ränta på lån i

Riksgäldskontoret. Lånet upptogs den 1 januari 1993 av staten för att

finansiera köpet av Securum från Nordbanken (prop. 1991/92:153, bet. NU36,

rskr. 352). Lånebeloppet uppgår till 1 miljard kronor. Avsikten är att detta

lån skall återbetalas under budgetåret 1998 i samband med att staten erhåller

aktieutdelning från Securum.

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

Propositionen

I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning av aktierna i Stadshypotek

AB till Svenska Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är numera att

förvalta den återstående obligationsskulden. När låneskulden är reglerad skall

kassan likvideras. För att trygga utestående lån finns en grundfond i form av

en statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan betalar en årlig avgift för

garantin till Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats genom

utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I samband med överflyttningen av

aktieinnehavet har staten emellertid åtagit sig att fr.o.m. den 1 januari 1998

ersätta kassan för denna avgift.

Regeringen föreslår att ramanslaget B 2 Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond förs upp med 134,7 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagens revisorer skall på riksdagens vägnar granska den statliga

verksamheten. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att ramanslaget C 1

Riksdagens revisorer för budgetåret 1998 förs upp med 16,7 miljoner kronor.

Motionerna

I Miljöpartiets motion Fi508 anförs att den statliga revisionen behöver stärkas

och att det särskilt gäller den del av effektivitetsrevisionen som ligger under

riksdagen. I motionen föreslås att Riksdagens revisorer tillförs ytterligare 10

miljoner kronor per år under den närmaste treårsperioden (yrkande 1 delvis).

Enligt motion Fi504 av Görel Thurdin (c) är det viktigt att riksdagen genom

sina egna revisorer markerar en i förhållande till regeringen självständig

roll. Motionären yrkar på att riksdagen redan nu beslutar om fortsatt utbyggnad

av Riksdagens revisorer (yrkande 1).

Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde 2

På närmast föregående sidor redovisas regeringens förslag beträffande

medelstilldelningen på utgiftsområde 2 samt de motionsförslag som har effekt på

denna fördelning. Utskottet övergår nu till att redovisa sin samlade syn på

anslagsfördelningen. Denna prövning görs mot bakgrund av de mål som utskottet

nyss tillstyrkt för utgiftsområdet och inriktas i första hand på de förslag där

skilda meningar framkommit.

Utskottet vill med anledning av de i motionerna A807 (v) och Fi508 (mp)

framförda förslagen om en könsuppdelad statistik framhålla följande.

Motionärernas krav på en utbyggd jämställdhetsstatistik ger intryck av att

denna statistik är dåligt utvecklad. Så är dock inte fallet.

1994 års nationella handlingsplan för jämställdhetspolitik (prop.

1993/94:147) resulterade för statistikens del i att:

- Jämställdhetsstatistik klassificerades som officiell statistik våren 1994.

- I förordningen om den officiella statistiken har genom ändring (1994:1108)

en ny 10 § införts, i vilken föreskrivs att individbaserad officiell statistik

skall, när inte särskilda skäl talar däremot, vara könsuppdelad.

SCB har dessutom inrättat ett särskilt program för arbetet med

jämställdhetsstatistik. Trots de besparingskrav som lagts på SCB kommer detta

program inte att påverkas av några ambitionssänkningar.

För all individstatistik som SCB samlar in finns uppgift om kön. Statistiken

redovisas också regelmässigt könsuppdelad. För urvalsundersökningar presenteras

dock statistiken för små redovisningsgrupper inte alltid könsuppdelad på grund

av att den statistiska osäkerheten då skulle bli alltför stor. Allt

dataunderlag från undersökningarna, inklusive Undersökningen av

levnadsförhållanden (ULF) och Hushållens inkomster (HINK), kan analyseras ur

ett könsperspektiv.

Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning för

riksdagen att biträda motionärernas förslag.

Konjunkturinstitutet (KI) och SCB arbetar gemensamt med att utveckla ett

miljöräkenskapssystem. Arbetet framskrider positivt men kan förväntas ta tid.

Utformningen av ett användbart miljöräkenskapssystem bör enligt utskottets

mening ses som ett långsiktigt projekt, och alltjämt är arbetet i stor

utsträckning inriktat på forskning och metodutveckling. Någon heltäckande

miljöjusterad nationalprodukt kommer därför inte att kunna tas fram under den

närmaste tiden. Utskottet utgår emellertid från att synpunkter av det slag som

förs fram i motion Jo757 (kd) kommer att uppmärksammas i det sammanhanget utan

särskilt uttalande från riksdagens sida. Denna motion bör därför inte föranleda

någon åtgärd, ej heller det i motion Fi508 (mp) förordade medelstillskottet

till verksamheten.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat sig för uppbyggnaden av en

registerbaserad folk- och bostadsräkning. Kraven på hög kvalitet och aktualitet

i hushållsstatistiken är stora. Kommunerna behöver grundläggande

hushållsstatistik för sin planering och resursfördelning. Med registerbaserade

folk- och bostadsräkningar är det möjligt att framställa statistik betydligt

oftare än vad som hittills varit möjligt. Utskottet delar regeringens

uppfattning att undersökningar av detta slag är ett viktigt led i utvecklingen

av samhällets informationsförsörjning. I likhet med vad som föreslås i

propositionen bör utvecklingsarbetet fortsätta och inriktas på att man skall

genomföra en första registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2001. Utskottet

har inget att erinra mot den föreslagna medelstilldelningen.

Vad utskottet här sagt innebär att utskottet inte biträder de förslag till

avslagsyrkanden som återfinns i motionerna Fi510 (fp), Fi508 (mp) och Fi906 av

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m).

I motion Fi506 av Nils T Svensson m.fl. (s) framförs krav på en utvecklad

kooperativ statistik, en statistik som är så indelad att den bättre återspeglar

de kooperativa organisationsformernas särart. Motionsyrkanden snarlika dessa

har tidigare behandlats av utskottet - bl.a. i betänkande 1991/92:FiU22 - och

därvid avstyrkts, bl.a. med hänvisning till att kostnaderna för att årligen

redovisa en sådan statistik är betydande. Med den ansvarsfördelning och de

finansieringsprinciper som numera gäller för statistikproduktionen kan SCB på

uppdragsbasis producera statistik av det begärda slaget. Sådan statistik skall

emellertid finansieras av beställaren.

Enligt utskottets mening bör motion Fi506 (s) inte föranleda någon åtgärd.

I propositionen föreslår regeringen att den skall bemyndigas att ikläda sig

ekonomiska förpliktelser för högst 50 miljoner kronor för beställningar som

avser det s.k. VESTA-projektet och som leder till utgifter under åren efter

1998. Utskottet biträder detta förslag och förordar att regeringen får det

begärda beställningsbemyndigandet.

Beträffande kostnader för försäljning av Nordbanken föreslår regeringen att de

kostnader som uppstår i samband med en avyttring av Nordbanken utöver de medel

som finns till förfogande på ramanslaget B 3 skall avräknas mot den inkomst som

staten erhåller vid försäljningen och att nettobehållningen skall inlevereras

mot inkomsttitel. Detta förslag är inte förenligt med

bruttoredovisningsprincipen, att inkomster redovisas på inkomstsidan och

utgifter på utgiftssidan. Av 30 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten

(budgetlagen) följer dock att om riksdagen har beslutat om försäljning av

egendom så skall inkomsten redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten om

inte riksdagen bestämmer annat. Utskottet har inhämtat att anledningen till att

regeringen föreslår att försäljningskostnaderna skall avräknas mot

försäljningsinkomsterna är att uppdraget att sälja Nordbanken skall upphandlas

och att staten därför inte vill avslöja storleken på det belopp som är avsatt

för försäljningskostnaderna. Utskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att storleken på det belopp som är avsatt för försäljningskostnaderna

inte avslöjas. Utskottet föreslår därför att riksdagen i enlighet med 30 §

budgetlagen bifaller propositionens förslag och bestämmer att kostnaderna för

en försäljning av Nordbanken får avräknas mot försäljningsinkomsterna.

Beträffande anslaget till Riksdagens revisorer vill utskottet anföra följande.

Riksdagen fattade i juni 1997 beslut om att Riksdagens revisorer skall ta

ansvar för den externa revisionen av Regeringskansliet. Utskottet har under

ärendets beredning mottagit en skrivelse där revisorerna hemställer att

finansieringen av den tillkommande arbetsuppgiften att revidera

Regeringskansliet på lämpligt sätt säkerställs för budgetåret 1998.

Utskottet utgår från att revisorerna i första hand prövar att finansiera

kostnaderna under år 1998 för externrevision av Regeringskansliet inom ramen

för anslagna medel. Om det inte skulle visa sig vara möjligt förutsätter

utskottet att kostnaderna för biträde från extern revisionsbyrå kan tas om hand

av Riksdagens förvaltningskontor. Utskottet vill erinra om att Riksdagens

revisionsutredning har föreslagit att revisorerna skall tillföras 5 miljoner

kronor fr.o.m. år 1999, vilket bl.a. skall täcka kostnaderna för revisorernas

nya uppgifter. I samband med beredningen av utredningens förslag blir det

aktuellt att ta ställning till omfattningen av revisorernas resurser på sikt.

Utskottet har ovan behandlat regeringens förslag till mål för utgiftsområdet.

Riksdagens revisorer intar en särskild ställning eftersom det är en myndighet

under riksdagen. Utskottet vill framhålla att med den resultatstyrning som

numera tillämpas i den statliga budgetprocessen är det naturligt att mål och

resultat även avseende Riksdagens revisorer redovisas i detta sammanhang.

Utskottet kan konstatera att det i budgetpropositionens avsnitt om Riksdagens

revisorer saknas uppgifter om uppnådda resultat.

Med det anförda tillstyrker utskottet att Riksdagens revisorer för år 1998

erhåller medel i enlighet med Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag. De i

sammanhanget aktuella motionerna Fi504 (c) och Fi508 (mp) bör inte föranleda

någon åtgärd.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning av

anslagen inom utgiftsområde 2 och tillstyrker de övriga förslag i propositionen

som förs fram i anslutning därtill (yrkandena 4, 8 och 9). Samtliga

motionsyrkanden som behandlas i detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna

Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Fi510 (fp) yrkande 1,

Fi906 (m), Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4.

Fördelning på anslag under 1999-2000 inom utgiftsområde 2

Motionen

Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Fi508 att riksdagen skall godkänna det

i motionen framförda förslaget till fördelning på anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning för budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag till medelstilldelning för

år 1998 för de olika anslagen. Utan att begära något godkännande redovisar

regeringen också en beräkning av hur utgifterna på de olika anslagen väntas

utvecklas.

Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu ta ställning till

beräkningen av de olika anslagen för kommande år. Anslagstilldelningen för 1999

och 2000 kommer att prövas i samband med budgetberedningen 1998 respektive

1999.

Vad utskottet här anfört innebär att motion Fi508 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Reformerad stabsorganisation

Propositionen

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en översyn

av några av regeringens stabsmyndigheter (dir. 1997:27). De berörda

myndigheterna är Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk,

Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne- och pensionsverk (SPV) och

Statskontoret. Uppdraget består i att lämna förslag till en myndighetsstruktur

som bättre kan uppfylla regeringens behov av stöd till den egna verksamheten

och av service till myndigheterna. Utredaren har under början av sommaren

lämnat delbetänkandet Reformerad stabsorganisation (SOU 1997:80). Betänkandet

har remissbehandlats.

I propositionen (vol. 2, avsnitt 4.2, yrk. 3) redovisar regeringen sina

överväganden med anledning av utredningen och begär riksdagens godkännande av

följande förslag:

* Revisionen skall bedrivas utan utökad styrning från regeringens sida.

Revisionen skall alltjämt bedrivas oberoende och i enlighet med god

revisionssed. Revisionens uppdragsverksamhet får inte vara av den

omfattningen att den inskränker på kärnverksamheten. Riksrevisionsverkets

verksamhet skall renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna.

* Statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och en ny myndighet inrättas. Den

statliga produktionen av ekonomi- och personaladministrativa sy- stem- och

stödtjänster samordnas och integreras i den nya myndigheten.

* Statskontorets verksamhet skall i högre grad inriktas på att genomföra

utvärderingar av principiell och sektorsövergripande karaktär. För att bl.a.

skapa förutsättningar för detta genomförs en översyn av styrningen och

inriktningen av Statskontorets verksamhet.

* Lokalförsörjningsverket läggs ned från den 1 januari 1998 och verksamheten

avvecklas. Uppgifterna att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet samt

förvaltning och avveckling av tomma lokaler läggs på Statskontoret. Dessa

uppgifter bedöms kräva högst 5-6 årsarbetskrafter.

Utskottets ställningstagande

Sedan propositionen lades fram har regeringen tillsatt en organisationskommitté

med uppgift att dels föreslå hur den nya myndigheten för statlig

ekonomistyrning skall organiseras, dels genomföra de praktiska förberedelser

som krävs för att den nya organisationen skall kunna verka från tidigast den 1

juli 1998 (dir. 1997:122). Utskottet får anledning att återkomma till den nya

myndighetens uppgifter m.m. när regeringen presenterar sina förslag härvidlag,

vilket den avser att göra i 1998 års vårproposition.

Parallellt med stabsmyndighetsöversynen har även Förvaltningspolitiska

kommissionen, Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning och

Riksdagens revisionsutredning haft anledning att överväga delar av här aktuella

förslag. I betänkandet I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57) föreslår

Förvaltningspolitiska kommissionen att ett oberoende revisionsorgan bildas

under riksdagen (s. 101 f.). Det nya organet föreslås ersätta Riksdagens

revisorer. Samtidigt anser kommissionen att det ?är av största vikt att

regeringen har tillgång till ett eget revisionsorgan. Myndigheterna har större

självständighet gentemot regeringen i Sverige än i andra länder. Departementen

är små och har begränsade möjligheter att utföra egen revision. Den svenska

regeringsmakten har därför ett särskilt behov av ett eget organ för granskning

av förvaltningsverksamheten? (s. 102).

Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning kommenterar i

sitt betänkande Stabsfunktioner och myndighetsstöd i lokalfrågor (SOU 1997:96)

stabsmyndighetsöversynen och säger sig inte ha några invändningar mot att

Statens lokalförsörjningsverk läggs ner och att stabsdelen förs över till

Statskontoret. Däremot pekar de ut vissa funktioner som bör tillgodoses inom

ramen för en stabsfunktion. Det handlar bl.a. om informationsinsamling och

analys av myndigheternas lokalsituation (s. 108 f.).

Efter att regeringen lagt fram förslagen till reviderad

stabsmyndighetsorganisation i budgetpropositionen har Riksdagens

revisionsutredning avslutat sitt arbete. I skrivelsen till talmanskonferensen

Riksdagen och den statliga revisionen (daterad 1997-10-10) föreslår utredningen

att Riksdagens revisorers uppgifter utökas något. Med undantag för att

Riksdagens revisorer föreslås ta över revisionen av hovet föreslås inga

överföringar av uppgifter från RRV.

Utskottet vill betona att revisionen har fått en än viktigare funktion att

fylla efter senare års reformer av den statliga budgetprocessen. När

detaljregleringen har minskat och myndigheterna givits större frihet att välja

medel för att nå av statsmakterna formulerade mål har behovet och vikten av

uppföljning och efterkontroll ökat. Den ändring av organiseringen av

Riksrevisionsverket som regeringen föreslår i propositionen innebär att verkets

verksamhet renodlas och koncentreras till de revisionella uppgifterna. En ny

myndighet inrättas som får överta de uppgifter från Riksrevisionsverket som

utgör statens ekonomistyrningsfunktion.

Statskontoret föreslås få mer övergripande uppgifter och regeringen aviserar

en översyn av inriktningen och styrningen av kontoret. Statskontoret får enligt

förslaget även ta över de stabsfunktioner inom lokalförsörjningen som Statens

lokalförsörjningsverk hittills har svarat för. Verket föreslås avvecklas.

Skälet till detta är att stabsstödet för lokalförsörjningen kan begränsas

kraftigt, att serviceverksamheten enligt regeringen bör avvecklas samt att

myndigheternas skyldighet att samråda med Lokalförsörjningsverket inför

tecknandet av av hyreskontrakt av ekonomisk betydelse föreslås avskaffas. Det

är dock viktigt att utvecklingen av den statliga lokalförsörjningen och dess

kostnader noga följs av regeringen. Det finns anledning att återkomma till

dessa frågor i anslutning till att regeringen redovisar sitt ställningstagande

till utvärderingen av Byggnadsstyrelsens ombildning.

Utskottet instämmer i de bedömningar regeringen gör och tillstyrker därför

att riksdagen godkänner propositionens förslag i denna del.

Fortsatt utredning om den statliga revisionen

Motionen

I motion Fi503 av Lars Tobisson m.fl. (m, fp, kd) tar man upp förslagen i de

tre utredningar som under 1997 har behandlat frågan om den statliga revisionens

organisation. Trots utredningarna är motionärerna kritiska eftersom problemet

med den statliga revisionens bristande legitimitet kvarstår. Det måste, menar

motionärerna, till en mer grundläggande förändring av den statliga revisionen.

Motionärerna föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär en

parlamentarisk utredning med uppdrag att föreslå ett nytt statligt

revisionsorgan underställt riksdagen. Motionärerna betonar att riksdagen

tilldelats kontrollmakten, men att förutsättningarna för att utöva denna, när

det gäller att granska vilken effekt avsatta medel genererat, inte är

tillfredsställande. Genom den reformerade budgetprocessen har detaljregleringen

av anslagens ändamål minskat. Det ställer ökade krav på en kraftfull

uppföljningsverksamhet av riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Den statliga revisionen har varit föremål för flera utredningar. Den senaste

var Riksdagens revisionsutredning som avslutade sitt arbete så sent som i

oktober månad 1997 då utredningen överlämnade ett förslag till

talmanskonferensen. I avvaktan på behandlingen av utredningens förslag finns

det enligt utskottets mening inte anledning att ta initiativ till en ny

utredning om den statliga revisionen.

Motion Fi503 (m, fp, kd) avstyrks.

Social revision

Motionen

Yvonne Ruwaida (mp) anför i motion Fi509 att det finns behov av en utredning om

social revision. Motionären menar att en sådan revision är behövlig i såväl

privat som offentlig sektor men anser att den offentliga sektorn bör införa den

först. Den sociala revisionen bör ses som ett komplement till den ekonomiska.

Syftet med revisionen är att den skall användas som ett instrument för att få

en socialt hållbar utveckling.

Utskottets ställningstagande

Vad beträffar frågan om behovet av social revision måste utskottet

inledningsvis konstatera att det är oklart vad motionären mer precist avser när

hon använder begreppet. I motionen anförs att en social revision är ett sätt

att kartlägga och mäta en verksamhets sociala värde. Någon definition av vad

socialt värde är och hur det bör mätas redovisas emellertid inte. Som utskottet

uppfattar förslaget innebär det emellertid att man vid revisionen inte enbart

skall beakta rent ekonomiska värden utan även sådana sociala aspekter som har

att göra med sammanhållning, motivation, konflikter, förtroende och liknande.

Revisionen bör både beakta den sociala situationen inom aktuell organisation

och hur verksamheten i fråga påverkar sociala värden i det lokala och globala

samhället. Enligt motionären bör social revision bedrivas i både privat och

offentlig sektor, men den bör först införas i offentlig sektor.

Med anledning av motionen finns det skäl att erinra om att resultatstyrningen

erbjuder goda förutsättningar för att revidera inte enbart rent kamerala

aspekter av en verksamhet. Som framgår av budgetpropositionen (utgiftsområde 2)

har den granskning som Riksrevisionsverket utför vid den årliga revisionen

under de senaste åren utvecklats till att inte bara omfatta myndigheternas

finansiella redovisning utan även resultatredovisningarna och underlaget för

myndighetsledningarnas förvaltning. I centrum för resultatstyrningen står

verksamhetens mål, och till revisionens uppgift hör att granska

måluppfyllelsen. Däribland kan ingå sociala aspekter av verksamheten. Vad

myndigheterna skall redovisa framgår årligen av regleringsbreven. Om riksdagen

eller regeringen önskar särskild resultatinformation från någon myndighet

beträffande det motionären kallar sociala värden finns möjlighet att i

regleringsbreven specificera vilka aspekter av verksamheten som skall

redovisas.

Sammantaget kan utskottet konstatera att det redan inom ramen för nuvarande

revision finns utrymme för att beakta sociala aspekter. I varje enskilt fall

måste avvägningar göras vilken inriktning revisionen skall ha. Eftersom det är

en resursfråga måste i normalfallet prioriteringar göras mellan olika krav på

revisionen. Något behov av en särskild, generell social revision föreligger

inte, och utskottet kan inte heller se hur en sådan skulle kunna genomföras i

praktiken.

Utskottet avstyrker motion Fi509 (mp).

Riksgäldskontorets hushållsupplåning

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi502 att Riksgäldskontoret inte skall

låna direkt på den konkurrensutsatta hushållsmarknaden. Riksgäldskontorets

upplåning från hushållen bör i stället ske indirekt genom att banker m.fl.

tillhandahåller kontorets statsskuldsväxlar och obligationer antingen direkt

eller via ränte- och obligationsfonder. Någon direkt kundrelation mellan

Riksgäldskontoret och allmänheten bör således inte förekomma, anser

motionärerna som föreslår att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av

denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Riksgäldskontoret använder vid sin upplåning på hushållsmarknaden fyra olika

låneinstrument: premieobligationer, realränteobligationer, riksgäldskonto och

allemansspar. Dessa produkter förmedlas huvudsakligen via banksystemet med

särskilda återförsäljare och via telefonförsäljning. Riksgäldskontoret har

emellertid nyligen givits möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto

från allmänheten. I riksdagsbeslutet som banade väg för detta (prop.

1996/97:150 s. 131-134, FiU20) betonades att avsikten inte var att

Riksgäldskontoret skulle bredda sitt produktutbud utan att kontoret endast

skulle ges bättre möjlighet att tillhandahålla rena spartjänster för

allmänheten. Genom nyordningen skulle kontoret kunna få till stånd en mer

kostnads-effektiv hushållsupplåning.

Riksgäldskontorets inhemska upplåning sker dels på penning- och

obligationsmarknaden, dels på hushållsmarknaden. Motionärerna motsätter sig att

Riksgäldskontoret skall kunna uppträda direkt på den konkurrensutsatta

hushållsmarknaden och att, som de ser det, en statlig institution försöker få

småsparare att överge sparformer i privat regi för att övergå till

direktutlåning till staten. Det finns, anser de vidare, ingen brist i utbudet

av sparalternativ som kan berättiga staten att ta på sig den merkostnad som det

innebär att försöka attrahera småspararnas pengar.

Finansutskottet vill med hänsyn härtill erinra om att avsikten med

Riksgäldskontorets direktupplåning på hushållsmarknaden inte är att kontoret

skall dra till sig småspararnas pengar till priset av ökade kostnader för

kontoret. Som motionärerna själva framhåller har Riksgäldskontoret till uppgift

att förvalta den svenska statsskulden på effektivaste och billigaste sätt, och

syftet med direktupplåningen på hushållsmarknaden är just att kontoret

varaktigt skall kunna begränsa upplåningskostnaden för staten.

Motionärerna ifrågasätter inte Riksgäldskontorets upplåning på penning- och

obligationsmarknaden. Det kan därför finnas anledning att erinra om att även

denna upplåning sker i konkurrens med privata aktörer, i synnerhet

bostadsinstitut men även banker.

Synpunkter snarlika de motionärerna nu för fram har nyligen prövats av

utskottet i samband med att Riksgäldskontoret fick rätt till direktupplåning

från hushållen. Den nu aktuella motionen tillför inte ärendet några nya

synpunkter, och under den korta tid som förflutit sedan riksdagsbeslutet har

inte heller i övrigt framkommit något som föranleder utskottet att ompröva sitt

tidigare ställningstagande.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi502 (m).

Efterskänkning av lån

Propositionen

Kammarkollegiet förvaltar för statens räkning ett antal ränte- och

amorteringsfria lån som staten beviljat för att underlätta för vissa

stiftelser, ideella föreningar och liknande att uppföra byggnader. Sammanlagt

rör det sig om ett fyrtiotal fordringar på totalt ca 25 miljoner kronor som

beviljats under en 50-årsperiod fram till 1990-talets början. Fordringarna

finns inte längre upptagna i statens balansräkning.

Avsikten har aldrig varit att lånen skulle betalas tillbaka. Staten har dock

förbehållit sig rätten att återkräva dem om användningen av lokalerna skulle

ändras.

I propositionen konstateras att majoriteten av lånen numera är flera

decennier gamla och att det i många fall skett stora förändringar av såväl

lokaler som de lånemottagande föreningarnas verksamhet utan att staten har

någon verklig möjlighet att hävda ändamålsvillkoret. Regeringen föreslår därför

att den i tillämpliga fall skall få efterskänka de ränte- och amorteringsfria

lån som Kammarkollegiet förvaltar (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet biträder detta förslag och tillstyrker således yrkande 5 i

propositionen.

Etiska investeringar

Motionen

Eva Goës m.fl. (mp, c, kd) föreslår i motion Fi505 att etiska placeringar bör

ingå som en naturlig del i det pågående arbetet med att miljöanpassa den

statliga förvaltningen (yrkande 1). Regeringen bör dessutom utforma riktlinjer

som innebär att minst 25 % av det kapital som statens stiftelser förvaltar

skall placeras enligt etiska kriterier (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det finns ett stort antal stiftelser och andra fonder med statlig anknytning

vilka är av vitt skild karaktär. Deras inriktning varierar starkt liksom

omfattningen på deras tillgångar. Vissa stiftelser med egen förvaltning är

självständiga rättssubjekt och kan som sådana inte styras med

placeringsdirektiv utifrån. Andra med s.k. anknuten förvaltning administreras

av en annan juridisk person. Det gäller bl.a. universitetens

donationsstiftelser vars placeringar i första hand styrs av vad donatorn

eventuellt har föreskrivit. Det finns också fonder som styrs av särskilda

reglementen, exempelvis Allmänna pensionsfonden vars reglemente är utfärdat i

form av en lag och således fastställt av riksdagen.

Eftersom det inte finns någon samlad redovisning och förvaltning av de

statliga fonderna är det mot denna bakgrund svårt att utfärda generellt

verkande regler som kan göras tillämpbara för samtliga statliga fonder och

stiftelser.

I detta sammanhang har emellertid Kammarkollegiet en central roll i och med

att kollegiet på uppdragsbasis förvaltar fonder med tillgångar på sammanlagt ca

nio miljarder kronor. Kollegiets fond- och förmögenhetsförvaltning omfattar

- stiftelser med en statlig myndighet som förvaltare,

- stiftelser med egen förvaltning vilka helt eller delvis är bildade av staten,

- vissa fonder på det kyrkliga området,

- vissa fonder med särskild statlig anknytning.

De största fonder som Kammarkollegiet förvaltar är Kyrkofonden och Allmänna

arvsfonden.

Av intresse i sammanhanget är att vid utgången av 1996 var ungefär två

tredjedelar av de förvaltade medlen placerade i ett särskilt aktiekonsortium

som Kammarkollegiet bildat. För konsortiets placeringar har kollegiet internt

lagt fast vissa placeringsbestämmelser. Av dessa framgår bl.a. att konsortiets

tillgångar inte skall placeras i ?företag vars dominerande verksamhet utgörs av

tillverkning av vapen eller tobaksprodukter?.

Det etiska kriterium som Kammarkollegiet valt att tillföra sina

placeringsregler utgör således en restriktion för placeringarna. Trots

begränsningar av detta slag tyder enligt motionärerna allting på att etiska

fonder i världen har utvecklats mycket väl, till och med bättre än

konventionella genomsnittsfonder.

Eftersom all fondförvaltning är inriktad på att få så god avkastning som

möjligt talar detta för att investeringar enligt etiska kriterier kan vara ett

naturligt val för alla placerare. Att i särskild ordning föreskriva att sådana

investeringar skall göras behövs därför inte.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Fi505 (mp, c, kd).

Statens fastighetsverk

Propositionen

I propositionen (vol. 2, avsnitt 4.4, yrkande 6) begär regeringen att riksdagen

skall godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare föreslås

att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Under beredningen har utskottet under hand fått kompletterande information från

Finansdepartementet om några större projekt som överstiger 30 miljoner kronor,

bl.a. ombyggnaden av Regeringskansliet i kvarteren Tigern, Björnen och Loen som

inte redovisats i propositionen. Den nya informationen påverkar emellertid inte

beräkningen av låneramen om 7 miljarder kronor.

Utskottet har ingen invändning mot investeringsplanen och kan också godkänna

den föreslagna låneramen. Propositionens förslag i denna del tillstyrks.

Hyressättningen för museer m.m.

Motionen

I de statliga museernas ekonomiska förvaltning upptar ofta hyreskostnaderna en

betydande del av utgifterna. Nya principer har införts, där hyressättningen

gjorts med beaktande av vad likartade lokaler kostar i området. I motion Kr305

anser Folkpartiet liberalerna att detta oftast har fått orimliga konse- kvenser

och att den redovisningsmetod som tillämpas ger en felaktig bild av lokalernas

egentliga marknadsvärde.

När staten låter bygga byggnader för museer görs detta, påstår motionärerna,

givetvis för respektive museums behov och inte för en tänkt uthyrning där det

är en tillfällighet att just museet blir hyresgäst. Folkpartiet liberalerna

anser att principerna för hyressättning av museer och andra liknande statliga

byggnader bör ses över så att inte en fiktiv hyra debiteras med belopp som ger

en felaktig uppfattning om aktuellt statligt stöd till verksamheten. Riksdagen

bör enligt motionärerna uppdra åt regeringen att göra en sådan utredning och

återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottets ställningstagande

Den 29 februari 1996 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare

för att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I uppdraget ingick att

undersöka konsekvenserna av ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på

eventuella brister och lämna förslag till förändringar.

Ett delbetänkande med titeln Statens ändamålsfastigheter. Principer för

förvaltning och hyressättning (SOU 1996:187) lades fram i december 1996. I

somras presenterade så utredningen sitt huvudbetänkande Lokalförsörjning och

fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation (SOU

1997:96). I betänkandet konstaterar utredaren att reformen av statens

fastighetsförvaltning och myndigheternas lokalförsörjningsansvar var nödvändig.

Den har sina rötter i att den offentliga verksamheten blivit mycket

differentierad. Effektivitet i verksamheten fordrar då ökad delegering av

ansvar och beslut, bl.a. om hur resurser skall fördelas mellan personal,

lokaler och annat. Fastighetsreformen måste, menar utredaren, ses som ett led i

en förändrad syn på budgetprocessen.

Utredaren har även tagit upp den typ av kritik som framförs i motionen. När

det gäller kritiken av Statens fastighetsverk rör den aspekter som har att göra

med ändamålsfastigheter:

* Brist på öppenhet om grunder för hyressättning.

* Kostnadsstyrning vid vissa nya projekt.

* För höga avkastningskrav vid nyinvesteringar och oklarheter när det gäller

vilka hyressättningsprinciper som skall gälla vid förlängning av kontrakt.

Enligt utredaren är en viktig förklaring till den första typen av kritik

oenighet mellan hyresgäst och fastighetsägare om vilken hyressättningsprincip

som skall tillämpas. Statens fastighetsverk har utgått från att hyran skall

grundas på hyran i likvärdiga lokaler på marknaden. Med den utgångspunkten

finns ingen anledning att informera hyresgästen om bokförda värden och om hur

hyran beräknats. Dessa hyresgäster har å andra sidan hävdat att det inte finns

några alternativ, och knappast heller relevanta hyror att jämföra med, och

menat att hyran skall sättas utifrån en modell av den typ som utredaren

föreslår skall gälla för ändamålsfastigheter. Denna konflikt har funnits mellan

bl.a. Statens fastighetsverk och vissa museer.

Utredaren menar att upphovet till konflikten ligger i att fastigheterna i

fråga befinner sig i en slags gråzon, dvs. de är relativt speciella och den

externa marknaden är mycket liten, vilket medför att det finns få objekt på

marknaden som man kan använda som jämförelseobjekt för att fastställa en

marknadshyra. Det finns, menar utredaren, gränsdragningsproblem, men det

viktiga är att frågan om hyressättningsprincip avgörs innan förhandlingar om

hyresnivåerna börjar. Kan parterna inte komma överens på den punkten bör frågan

avgöras av regeringen.

Utredaren anser vidare att när man skall ta ställning till vilken

hyressättningsprincip som skall gälla i det äldre beståndet bör en utgångspunkt

vara att se på hur liknande nya projekt hanteras. Såvitt utredaren kan bedöma

tillämpar Statens fastighetsverk kontraktstyper som i flera avseenden liknar

den av utredaren föreslagna modellen för nybyggnadsprojekt av

ändamålsfastighetskaraktär. Detta talar enligt utredarens mening för att samma

synsätt skall tillämpas för äldre fastigheter av liknande karaktär och där

hyresgästen är i motsvarande situation som i nybyggnadsfallen.

Betänkandena har remissbehandlats och en sammanställning av yttrandena håller

på att utarbetas vid Finansdepartementet. Enligt underhandsuppgifter kommer

regeringen att arbeta vidare med frågan under hösten och eventuella förslag

till förändringar kan komma att presenteras i en fastighetsproposition i början

av år 1998.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr305 (fp)

yrkande 11.

AP-fondens fastighetsinvesteringar

Propositionen

Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden (APR). År 1988 fick första-tredje fondstyrelserna rätt att

placera i fastigheter vilket regleras i 15 a § APR. Enligt 15 a § andra stycket

APR får första-tredje fondstyrelserna, för att tillgodose kravet på en

ändamålsenlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själva eller

genom ett bolag som i sin helhet ägs av en fondstyrelse eller av

fondstyrelserna gemensamt, förvärva fast egendom eller tomträtt, förvärva

aktier i bolag som har till ändamål att äga eller förvalta sådan egendom

(fastighetsbolag) och förvärva andelar i utländska fonder som äger fastigheter

eller aktier i fastighetsbolag. Det sammanlagda marknadsvärdet av en

fondstyrelses fastighetsplaceringar får enligt 15 a § tredje stycket APR uppgå

till ett belopp som motsvarar högst 5 % av det totala marknadsvärdet av de

tillgångar som styrelsen förvaltar.

Första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav var vid utgången av år 1996

värderat till 20,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 % av styrelsernas

totala tillgångar. Av fastighetsinnehavet avsåg 15 miljarder kronor direktägda

fastigheter och 5,8 miljarder kronor indirekta innehav. Fastighetsbeståndet är

geografiskt koncentrerat till områden som av fondstyrelserna bedömts ha en

relativt väl fungerande fastighetsmarknad. Av fastighetsbeståndet utgörs 20 %

av bostäder medan resten är kommersiella fastigheter, framför allt kontor.

Regeringen föreslår i propositionen att första-tredje fondstyrelserna endast

skall tillåtas att investera i (förvärva) fastigheter genom bolag eller andelar

i utländsk fastighetsfond. Regeringen föreslår vidare att de fastighetsbolag

som första-tredje fondstyrelserna helt eller delvis kommer att äga skall drivas

enligt sedvanliga företagsekonomiska principer. Första-tredje fondstyrelserna

skall få rätt att placera i konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med

optionsrätt till nyteckning utfärdade av fastighetsbolag. Första-tredje

fondstyrelserna skall avveckla de fastighetslån som respektive styrelse har

tagit upp eller övertagit ansvaret för så snart det kan ske med hänsyn till

kravet på en ändamålsenlig kapitalförvaltning och gällande avtal.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 1998. Förslaget medför

att första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav måste bolagiseras vilket

kommer att ta viss tid att genomföra.

Förslaget medför vissa övergångskostnader när de direkta fastighetsinnehaven

skall omstruktureras till indirekta. Dessa kostnader kommer att bäras av

fondstyrelserna. Vid oförändrade förhållanden kommer avkastningen från

fastighetsinnehaven att minska något eftersom AP-fonden, till skillnad från

fastighetsbolag, är befriad från skyldighet att betala inkomstskatt. Med det

nuvarande fastighetsinnehavet innebär förslaget att statens skatteintäkter kan

komma att öka med ett par hundra miljoner kronor per år.

Vid överföringen av fastigheter från AP-fonden till fastighetsbolagen skall

stämpelskatt utgå enligt bestämmelserna i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen). I detta fall bör emellertid

beaktas att överföringarna sker efter ett tvingande beslut av riksdagen.

Situationen liknar därför den som förelåg när riksdagen fattade beslut om

ändring i huvudmannaskapet för äldrevården (ädelreformen). Som en följd av

riksdagens beslut i det ärendet överfördes fastigheter från landstingen till

kommunerna. Dessa överföringar var i sig stämpelskattepliktiga men riksdagen

uttalade att det vid de slag av förändringar som det då var fråga om fanns en

möjlighet till skattebefrielse enligt stämpelskattelagen (1991/92:SkU22 s. 20,

rskr. 1991/92:188). Befrielse medgavs i de avsedda fallen genom tillämpning av

dispensregeln i 42 § stämpelskattelagen. Enligt regeringens uppfattning bör den

nu föreliggande frågan kunna lösas på motsvarande sätt.

Motionen

I motion Fi913 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) föreslås att riksdagen hos

regeringen begär att en ytterligare utvärdering görs innan definitivt beslut

fattas om att första-tredje fondstyrelserna endast tillåts att investera i

fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser liksom regeringen flera fördelar med att fondens roll som

kapitalförvaltare renodlas genom att endast indirekt ägande av fastigheter blir

möjligt. Utskottet anser inte att någon ytterligare utvärdering måste göras

innan definitivt beslut fattas.

Under ärendets behandling i utskottet har uppmärksammats en fråga som rör AP-

fondens direktägda hyresfastigheter. AP-fonden direktäger ca 150

hyresfastigheter. Marknadsvärdet på dem uppgår till ca 4 miljarder kronor.

Enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt (ombildningslagen) har hyresgästerna i en fastighet, om vissa

förutsättningar är uppfyllda, rätt att förvärva denna för ombildning till

bostadsrätt. Om hyresgästerna i en fastighet har bildat en

bostadsrättsförening, kan föreningen till inskrivningsmyndigheten anmäla

hyresgästernas intresse av att förvärva fastigheten för ombildning till

bostadsrätt. Som förutsättning för att en intresseanmälan skall kunna antecknas

i fastighetsboken (inskrivningsregistret) gäller att hyresgästerna i mer än

hälften av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig intresserade

av en ombildning till bostadsrätt och att dessa hyresgäster är medlemmar i

bostadsrättsföreningen. En hyresfastighet för vilken intresseanmälan gäller får

inte överlåtas genom köp eller byte utan att den bostadsrättsförening som har

gjort intresseanmälan har erbjudits att förvärva fastigheten (hembud). Med

nämnda slag av överlåtelser likställs bl.a. tillskott till bolag. Hembud behövs

emellertid inte, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen skulle vara oskäligt

med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och annan förvärvare än

bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omständigheterna vid en sådan

överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av hyresnämnden på begäran av

fastighetsägaren.

AP-fondens fastighetsbolag kommer således när bolagiseringen har genomförts

att på samma sätt som andra fastighetsbolag omfattas av ombildningslagens

hembudsregler.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka att den ägarförändring

som bolagiseringen av AP-fondens direktägda fastighetsinnehav medför endast är

av formell natur, eftersom fonden kommer att vara ägare till fastighetsbolagen

och driva fastighetsrörelsen vidare genom dessa. Denna situation

uppmärksammades också särskilt av lagstiftaren i samband med att om-

bildningslagen år 1991 utvidgades till att omfatta även vissa

associationsrättsliga övergångar. I motiven till lagändringen, vars syfte var

att förhindra kringgåenden av hembudsskyldigheten, angavs att undantag från

denna bör göras om det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och

förvärvaren, t.ex. om fastighetsägaren har bildat ett bolag och lämnar

fastigheten som tillskott för att i fortsättningen bedriva sin rörelse i

bolagsform (prop. 1990/91:92 s. 138). Fastighetsägarens intresse av att kunna

driva sin fastighetsrörelse vidare i ny associationsform utan att behöva avstå

fastigheten till hyresgästerna anses således väga tyngre än hyresgästernas

intresse av att förvärva fastigheten. I detta fall råder ej endast en

intressegemenskap mellan fastighetsägare och förvärvare utan vad som i

praktiken kan ses som en faktisk identitet. Överföringen sker dessutom efter

ett tvingande beslut av riksdagen. Mot denna bakgrund ser utskottet inte något

behov av att föreslå någon ändring av ombildningslagen för att AP-fondens hela

hyresfastighetsbestånd skall kunna överföras till fastighetsbolagen.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot propositionens förslag.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Fi913

(s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för utgiftsområde 2

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 2

godkänner de mål för utgiftsområde 2 som regeringen förordat,

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena

4, 8 och 9 samt med avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1,

1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1, 1997/98:Fi510 yrkande 1,

1997/98:Fi906, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix

till hemställan,

res. 1 (2 m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

res. 5 (kd)

3. beträffande fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom

utgiftsområde 2

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi508 yrkande 2,

res. 6 (mp)

4. beträffande reformerad stabsorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 3

godkänner vad regeringen föreslagit angående en reformerad

stabsorganisation,

5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi503,

res. 7 (m, fp, mp, kd)

res. 8 (v)

6. beträffande social revision

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi509,

res. 9 (mp)

7. beträffande Riksgäldskontorets hushållsupplåning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi502,

res. 10 (m, fp)

8. beträffande efterskänkning av lån

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 5

godkänner att regeringen i tillämpliga fall får efterskänka de ränte- och

amorteringsfria lån som Kammarkollegiet förvaltar,

9. beträffande etiska investeringar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi505,

res. 11 (mp)

10. beträffande Statens fastighetsverk

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 6

och 7

dels godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk i enlighet

med vad regeringen förordat,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får

ta upp lån motsvarande 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen förordat,

11. beträffande hyressättningen för museer m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr305 yrkande 11,

res. 12 (fp)

12. beträffande AP-fondens fastighetsinvesteringar

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 1

samt med avslag på motion 1997/98:Fi913 antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

res. 13 (v)

res. 14 (m, fp, kd) - motiv.

Stockholm den 4 december 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Lisbet Calner

(s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström

(s), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s), Göran

Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp), Tom Heyman (m) och Bengt Kronblad (s).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Företrädaren för Kristdemokraterna har avgivit särskilt yttrande.

------------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Utskottets| Reservanternas |

| | | förslag |förslag i för- |

| | | | hållande till |

| | | |utskottets förslag|

-------------------------------------------------------------

| |Anslag | | Res. 2 | Res.|

| | | |(fp) |4 (mp) |

-------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|A |Centrala myndigheter och nämnder |

-------------------------------------------------------------

|1 |Konjunkturinstitutet | 35 494 | | + 4 000|

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|2 |Riksrevisionsverket (ram)| 176 625 | | |

-------------------------------------------------------------

|3 |Statskontoret (ram) | 65 370 | | |

-------------------------------------------------------------

|4 |Statistiska centralbyrån | 327 886 | |+ 25 000|

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|5 |Folk- och bostadsräkning | 70 000 | - 70 000 |- 70 000|

| |(res.) | | | |

-------------------------------------------------------------

|6 |Finansinspektionen (ram) | 110 875 | | |

-------------------------------------------------------------

|7 |Insättningsgarantinämnden| 985 | | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|8 |Riksgäldskontoret: | | | |

| |Förvaltningskostnader | 82 644 | | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|9 |Riksgäldskontoret: | | | |

| |Kostnader för upplåning | 769 000 | | |

| |och låneförvaltning (ram)| | | |

-------------------------------------------------------------

|10|Riksgäldskontoret: | | | |

| |Garantiverksamhet (ram) | 1 | | |

-------------------------------------------------------------

|11|Statens | | | |

| |lokalförsörjningsverk: | 8 500 | | |

| |Avvecklingskostnader | | | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|12|Täckning av merkostnader | | | |

| |för lokaler (ram) | 20 000 | | |

-------------------------------------------------------------

|13|Nämnden för offentlig | | | |

| |upphandling (ram) | 6 292 | | |

-------------------------------------------------------------

|14|Ekonomiska rådet (ram) | 1 680 | | |

-------------------------------------------------------------

|15|Vissa nämnder m.m. (ram) | 1 588 | | |

-------------------------------------------------------------

|16|Bokföringsnämnden (ram) | 5 394 | | |

-------------------------------------------------------------

|17|Bidrag till Stiftelsen | | | |

| |för utvecklande av god | 800 | | |

| |redovisningssed (obet.) | | | |

-------------------------------------------------------------

|18|Utvecklingsarbete (ram) | 30 170 | | |

-------------------------------------------------------------

|19|Kammarkollegiet (ram) | 23 137 | | |

-------------------------------------------------------------

|20|Kontrollfunktionen i | 120 000 | - 45 000 | |

| |staten (res.) | | | |

-------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|B |Tidsbegränsade åtaganden |

-------------------------------------------------------------

|1 |Åtgärder för att stärka | | | |

| |det finansiella systemet | 55 000 | | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|2 |Avgift för | | | |

| |Stadshypotekskassans | 134 700 | | |

| |grundfond (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|C |Riksdagens revisorer |

-------------------------------------------------------------

|1 |Riksdagens revisorer | 16 673 | |+ 10 000|

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet |2 062 814 |- 115 000 |- 31 000|

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Reservationer

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (2 m)

Fredrik Reinfeldt och Göran Lindblad (båda m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom

utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att 70 miljoner kronor anvisas för 1998 för genomförandet

av en registerbaserad folk- och bostadsräkning (FoB) år 2001. Den totala

kostnaden för genomförandet av FoB:en uppskattas till 320 miljoner kronor. Den

registerbaserade FoB:en tillkom som en följd av det stora bortfallet i den

senaste till hushållen utskickade blankettuppbyggda FoB:en. Den tydliga

folkliga motviljan mot denna form av integritetskränkande

informationsinhämtning har alltså inte respekterats. Enligt regeringen krävs

dessutom nu flera register för att fullfölja denna registerbaserade FoB. Enligt

känt handlingsmönster legitimerar den politiska makten varje ny kontrollåtgärd

med behovet att göra en tidigare kontrollåtgärd rättvisande. Den personliga

integriteten får stå tillbaka.

Regeringen anger som skäl för att förorda en registerbaserad folk- och

bostadsräkning att det krävs av EU och följer av andra internationella ingångna

avtal. FoB:en sägs också underlätta viss typ av forskning och utgöra ett

viktigt faktaunderlag för mycket av samhällsplaneringen. Utskottet noterar att

regeringen inte för några resonemang om integritetsfrågor i propositionen.

Den alltmer utbyggda och genomplanerade välfärdsstaten har i takt med att den

byggts ut allt oftare tillåtits granska och kartlägga den enkildes vardag.

Utskottet menar att detta är en farlig, och i belysningen av marknadsekonomins

överlägsna förmåga att på bästa sätt hushålla med knappa resurser, dessutom

onödig utveckling.

Välstånd och välbefinnande för medborgarna byggs bäst när största möjliga

individuella frihet möjliggörs. Folk- och bostadsräkningarna har tillkommit för

att försöka restaurera en allt sämre fungerande svensk planhushållning inom

några kvardröjande offentliga monopolområden. Att Sverige har internationella

förpliktelser som styr oss i detta är inget argument för att försvara en

felaktig åtgärd. Sverige bör verka för att folk- och bostadsräkningar inte görs

tvingande i något internationellt samarbete. Regeringen bör därutöver avbryta

arbetet med den registerbaserade folk- och bostadsräkningen som är tänkt till

2001.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi906 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner

avstyrks. Utskottet kan ställa sig bakom regeringens övriga förslag i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi906 och proposition 1997/98:1

utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8 samt med anledning av proposition

1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 och med avslag på motionerna

1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande 1,

1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande

4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som för- ordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix

till hemställan,

2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande som på s. 14 börjar med

?Riksdagen har vid? och på s. 16 slutar med ?(v) yrkande 4? bort ha följande

lydelse:

Beträffande folk och bostadsräkningen instämmer utskottet i Folkpartiets

kritik. Riksdagen bör således inte anvisa något anslag för ändamålet som

regeringen föreslagit. Regeringen bör som en konsekvens härav dra in

anslagsbehållningen från anslaget.

I motion Fi506 - - - = utskottet - - - Fi506 (s) inte föranleda någon åtgärd.

I propositionen föreslår - - - = utskottet - - - det begärda

beställningsbemyndigandet.

Beträffande kontrollfunktionen i staten anser utskottet att anslaget kan

reduceras med 45 miljoner kronor i enlighet med vad som föreslås av Folkpartiet

liberalerna. Det bereder utrymme för att öka insatserna för att bekämpa den mc-

relaterade brottsligheten under utgiftsområde 4.

Beträffande kostnader för - - - = utskottet - - - avräknas mot

försäljningsinkomsterna.

Beträffande anslaget till - - - = utskottet - - - Fi508 (mp) bör inte föranleda

någon åtgärd.

Sammanfattningsvis biträder utskottet Folkpartiet liberalernas förslag enligt

motion Fi510 yrkande 1 till fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2. Motion

Fi906 (m) är därmed delvis tillgodosedd. Därtill tillstyrks propositionens

yrkandena 4 och 8. Följande motioner avstyrks däremot: Fi504 (c) yrkande 1,

Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4

och 8 och motion 1997/98:Fi510 yrkande 1 och med anledning av proposition

1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 och motion 1997/98:Fi906 samt med

avslag på motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508

yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det med Res. 2 (fp)

betecknade förslaget i appendix till hemställan,

3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom

utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Statistiska centralbyrån (SCB) bör omfördela resurser

från könsneutral till könsuppdelad statistik. Konjunkturinstitutet (KI) bör

inleda projektet ?könsräkenskaper? med miljöräkenskapsprojektet som förebild.

Myndigheterna bör kunna klara detta inom given ram.

Utskottet vill också erinra om att de modeller som många ekonomer och andra

experter använder sig av vid analys av exempelvis konsumtionsval eller

arbetskraftsutbud utgår från att familjen (hushållen) har en enhetlig vilja -

dvs. att det definitionsmässigt inte kan förekomma att exempelvis en kvinna och

en man har olika preferenser (och sannolikt också olika makt att genomdriva sin

vilja i hushållet). Den ekonomiska statistiken bygger i allt väsentligt på

hushållen som enhet och alla stridiga viljor och alla ojämna maktrelationer i

det tvåkönade hushållet döljs därför bakom en statistisk fasad av enhetligt

nyttomaximerande. Det gäller att hitta och införa nya modeller som bygger på

att hushållen kan vara och ofta är tvåkönade och att det kan finnas olika

preferenser inom hushållen samt att låta detta faktum ge utslag i statistiken.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion A807 (v) som sin

mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks. Utskottet kan i

övrigt ställa sig bakom regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A807 yrkande 4 och proposition

1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8 samt med anledning av

proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande

1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906 och 1997/98:Jo757 (kd) yrkande 4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som för- ordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix

till hemställan,

4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (mp)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Anslagen inom

utgiftsområde 2 budgetåret 1998 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande ordningen att inrätta folk- och

bostadsräkning med hjälp av ett lägenhetsregister är alltför inträngande och

personlighetskränkande och att den inte kan motiveras med den statistik som i

och för sig behövs för samhällsplaneringen. Utskottet anser därför att anslaget

till FoB skall avskaffas.

Enligt utskottets uppfattning behöver Statistiska centralbyrån utveckla

statistiken på en rad områden. På miljöstatistikens område krävs ytterligare

insatser bl.a. för att få fungerande underlag till att upprätta miljöjusterade

miljöräkenskaper och beräkningar av miljöskuldens utveckling. SCB måste även

bli bättre på att i olika sammanhang göra könsuppdelad statistik. För dessa

ändamål anser utskottet att anslaget till SCB skall höjas med 25 miljoner

kronor.

Konjunkturinstitutets arbete med att upprätta miljöjusterade

nationalräkenskaper (s.k. grön BNP) m.m. behöver både påskyndas och utvecklas

ytterligare enligt utskottets uppfattning. Räkenskaperna bör ingå som en

naturlig del i kommande ekonomiska vårpropositioner och budgetpropositioner och

där utgöra ett viktigt underlag för bedömning av såväl ekonomisk utveckling som

beräkning av utgiftstak m.m. Behovet konstateras också i den miljöbilaga som

fogats till uppföljningen av konvergensprogrammet. Utskottet anser att 4

miljoner kronor utöver det som regeringen föreslagit bör anslås till

Konjunkturinstitutet.

Utskottet anser vidare att den statliga revisionen behöver stärkas, och det

gäller särskilt den s.k. effektivitetsrevisionen som ligger under riksdagen.

Till skillnad från Riksrevisionsverket kan Riksdagens revisorer gå in i alla

statliga företag och i departementen och göra mer heltäckande och ingående

insatser. Utskottet föreslår därför att Riksdagens revisorer tillförs

ytterligare 10 miljoner kronor.

Med det anförda bifaller utskottet motion Fi508 (mp) yrkande 1. I övrigt har

utskottet inte något att erinra mot regeringens förslag om fördelningen på

anslag under 1998 inom utgiftsområde 2 (yrkande 9). Utskottet tillstyrker även

de övriga förslag i propositionen som förs fram i anslutning därtill (yrkandena

4 och 8). Motionerna Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi510 (fp) yrkande 1,

Fi906 (m), Jo757 (kd) yrkande 4 och A807 (v) yrkande 4 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi508 yrkande 1 och proposition

1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 8, med anledning av proposition

1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 9 samt med avslag på motionerna

1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98: Fi510 yrkande 1,

1997/98:Fi906, 1997/98:Jo757 yrkande 4 och 1997/98:A807 yrkande 4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt det med Res. 4 (mp)

betecknade förslaget i appendix till hemställan,

5. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (kd)

Mats Odell (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande som på s. 14 börjar med

?Konjunkturinstitutet (KI) och? och på s. 16 slutar med ?(v) yrkande 4? bort ha

följande lydelse:

Beträffande miljöjusterad nettonationalprodukt anser utskottet att regeringen

bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för hur ett sådant statistiskt mått

skall kunna etableras. Utskottet tillstyrker därmed motion Jo757 (kd) yrkande

4.

Riksdagen har vid - - - = utskottet - - - Fi508 (mp) bör inte föranleda någon

åtgärd.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till fördelning av

anslagen inom utgiftsområde 2 och tillstyrker de övriga förslag i propositionen

som förs fram i anslutning därtill (yrkandena 4, 8 och 9) med det tillägget att

regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att utveckla ett

miljörelaterat nettonationalproduktmått. Övriga motioner avstyrks, dvs.

motionerna Fi504 (c) yrkande 1, Fi506 (s), Fi508 (mp) yrkande 1, Fi510 (fp)

yrkande 1, Fi906 (m) och A807 (v) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkandena

4, 8 och 9 och motion 1997/98:Jo757 yrkande 4 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Fi504 yrkande 1, 1997/98:Fi506, 1997/98:Fi508 yrkande

1, 1997/98:Fi510 yrkande 1, 1997/98:Fi906, och 1997/98:A807 yrkande 4

dels bemyndigar regeringen att för VESTA-projektets genomförande åta sig

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter uppgående till högst 50

miljoner kronor efter år 1998 i enlighet med vad som förordas i

propositionen,

dels godkänner att kostnaderna för en försäljning av Nordbanken får

avräknas mot försäljningsinkomsterna,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

strategi för att utveckla ett miljörelaterat nettonationalproduktmått,

dels för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i appendix

till hemställan,

6. Fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2 (mom. 3)

(mp)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Fördelning på anslag

under 1999-2000 inom utgiftsområde 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det redan nu finns anledning att ta ställning till

beräkningen av de olika anslagen för kommande år. Enligt utskottets uppfattning

skall anslaget till folk- och bostadsräkningen avskaffas även för åren 1999 och

2000. Vidare bör anslagen till Statistiska centralbyrån för åren 1999 och 2000

höjas med 25 miljoner kronor per år. Vad gäller Konjunkturinstitutet anser

utskottet att anslaget skall höjas med 4 miljoner kronor för respektive år. För

år 1999 anser utskottet att Riksdagens revisorer bör tillföras ytterligare 20

miljoner kronor och för år 2000 ytterligare 30 miljoner kronor. Dessa medel

skall omfördelas från Riksrevisionsverket.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Fi508 (mp) yrkande 2

skall godkänna den ovan redovisade beräknade fördelningen på anslag för

utgiftsområde 2 avseende budgetåren 1999 och 2000.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom

utgiftsområde 2

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi508 yrkande 2 godkänner den av

utskottet redovisade beräknade fördelningen på anslag för utgiftsområde 2

avseende budgetåren 1999 och 2000,

7. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (m, fp, mp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell

(kd), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Fortsatt utredning om den

statliga revisionen bort ha följande lydelse:

Den statliga revisionen borde enligt utskottets mening vara en viktig del av

riksdagens kontrollmakt. Finansmakten är konstitutionellt tilldelad riksdagen.

Riksdagen har att följa upp och utvärdera hur avsatta medel förvaltas.

Efter reformerna av den statliga budgetprocessen har revisionens betydelse

ökat. Vad beträffar uppföljningsverksamheten kan konstateras att riksdagens

ställning i dag är allför svag. Riksdagens starka ställning när det gäller att

besluta om intäkter och utgifter har ingen motsvarighet i ett starkt revisions-

organ underställt riksdagen.

Det borde vara naturligt att betrakta behandlingen av anslagsäskandena som en

process, där uppföljningen av tidigare verksamhet och uppnådda resultat ingår

som viktiga led. Riksdagens ställning när det gäller uppföljning och kontroll

är i dag så svag att det inte bara får demokratiska utan även ekonomiska

återverkningar. Den demokratiska aspekten innebär att de förtroendevaldas

möjlighet att gentemot sina väljare förklara och redovisa konsekvenserna av

fattade beslut är alltför begränsad när inte goda möjligheter att följa upp och

utvärdera avsatta medel föreligger. Riksdagens ställning gentemot regeringen

när det gäller regeringens genomförande av den av riksdagen beslutade politiken

är alltför svag. Uppföljningsarbetet blir därigenom dessutom alltför fokuserat

på enskilda statsråds handläggningsprocedurer snarare än på politikens

innehåll. Följden blir att det i riksdagen diskuteras främst framtida utgifter

och enskilda statsråds uppträdande, men inte tillräckligt den statsfinansiellt

och samhällsekonomiskt viktiga frågan om verkningarna av, och effektiviteten i,

användandet av offentliga medel.

I likhet med motionärerna förordar utskottet att ett nytt revisionsorgan

inrättas. Detta revisionsorgan underställs riksdagen, ges ett lagreglerat

mandat och får en ledning i form av en chef med lång förordnandetid.

Förordnandet skall inte gå att förlänga. Myndighetschefen skall utses av

riksdagen. Det nya revisionsorganets arbete inriktas på att i huvudsak utföra

det som dagens effektivitetsrevision inom RRV och Riksdagens revisorer utför.

Vid sidan av generaldirektören bör det finnas en direktion och en

parlamentariskt sammansatt styrelse vars inflytande över den löpande

verksamheten dock bör begränsas till få och övergripande frågor, och som inte

rör frågor som val av ämnen eller myndigheter som skall granskas i

revisionsarbetet. Huvudsyftet med styrelsen är att skapa en förankring i det

parlamentariska arbetet. Styrelsen, eller annan politisk instans som mottager

en revisionsrapport kan därför inte heller beordra några ändringar i eller

begära omprövningar av genomförda granskningar.

Det nya revisionsorganet väljer självt - i enlighet med internationell praxis

- ut lämpliga områden för granskning. Revisionen utförs och presenteras i

enlighet med beslut som fattas av ledningen för den nya myndigheten. Utförda

granskningsrapporter bör i riksdagen mottagas av ett särskilt utskott, eller på

annat sätt, så att revisionens slutsatser får betydelse för riksdagens arbete.

Utskottet anser att en lösning som huvudsakligen följer dessa riktlinjer

stärker och tydliggör riksdagens kontrollmakt. Riksdagens uppföljning kan inte

bara handla om att granska regeringens planer för framtiden och dess

förehavanden i dag. Riksdagen måste också skaffa sig bättre möjlighet att

kontrollera och bedöma regeringens uppföljning av i riksdagen fattade beslut.

Det kräver en överflyttning av effektivitetsgranskningen fullt ut till

riksdagen.

Eftersom motionärernas förslag, som utskottet här tillstyrker, medför en

omfattande omläggning av den statliga revisionen och ett betydande behov av ny

lagstiftning finns behov av att genomföra en ny utredning. Det är beklagligt

att ännu en utredning skall behövas, eftersom detta område genomlysts ett

flertal gånger. Det måste därför av direktiven framgå klart och tydligt att

uppgiften denna gång syftar till en större principiell och resursmässig

förändring, och till att inrätta ett nytt, mer oberoende och starkare

revisionsorgan, som underställs riksdagen. De synpunkter som framförts i denna

motion bör läggas till grund för utredningens arbete.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Fi503 (m, fp, kd) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi503 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningsstagande under rubriken Fortsatt utredning om den

statliga revisionen bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det stora intresset för revision och dess oberoende av

uppdragsgivare är glädjande. Den statliga revisionen fyller en mycket viktig

funktion. Utskottet beklagar emellertid, i likhet med motionärerna, att de

utredningar som hittills lagt fram förslag till förändringar inte har varit

tillräckligt långtgående för att stärka revisionens legitimitet. Utskottet

anser därför att regeringen, som föreslås i motionen, bör ges i uppdrag att

tillsätta en ny utredning med ett tydligare mandat. Utredningens uppdrag skall

emellertid vara annorlunda än den som föreslås i motionen.

Utredningen bör närmare undersöka förutsättningarna för en överflyttning av

effektivitetsrevisionen från Riksrevisionsverket (RRV) till Riksdagens

revisorer. Åtgärden skulle innebära att ca 50 årsarbetskrafter förs över från

RRV till Riksdagens revisorer. En sådan förändring skulle leda till att

revisionen stärks och blir mer oberoende än i dagsläget.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi503 (m, fp, kd)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fortsatt utredning om den statliga revisionen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi503 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Social revision (mom. 6) (mp)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Social revision bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att ett utvecklingsarbete påbörjas

för att möjliggöra en systematisk social revision. Regeringen bör med anledning

av motion Fi509 (mp) ges detta i uppdrag.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande social revision

att riksdagen med anledning av 1997/98:Fi509 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Riksgäldskontorets hushållsupplåning (mom. 7) (m, fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Göran Lindblad (m), Karin Pilsäter

(fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Riksgäldskontorets

hushållsupplåning bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det är en statlig myndighets uppgift att agera på en

konkurrensutsatt marknad. Riksgäldskontorets uppgift är att förvalta den

svenska statsskulden på effektivaste och billigaste sätt. Tillkomsten av

offensiva instrument för hushållsupplåning ger Riksgäldskontoret en annan roll.

Att erbjuda obligationslån till stora institutionella långivare och att

saluföra sparkonton till allmänheten är två vitt skilda typer av verksamhet.

Den senare kräver aktiva marknadsföringsinsatser och medför i praktiken att en

statlig institution försöker få småsparare att överge sparformer i privat regi

för att övergå till direktutlåning till staten. Det finns ingen brist i utbudet

av sparalternativ som kan berättiga staten att ta på sig den merkostnad som det

innebär att försöka attrahera småspararnas pengar. Riksgäldskontorets upplåning

från hushållen bör i stället ske på indirekt väg genom att dess utbud av

statsskuldsväxlar och obligationer tillhandahålls av befintliga

distributionsnät antingen direkt eller via ränte- eller obligationsfonder.

Utskottet anser således att det bör ske en renodling av Riksgäldskontorets

utlåningsverksamhet, där några sparalternativ som skapar en direkt kundrelation

mellan Riksgäldskontoret och allmänheten inte ingår. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Fi502 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Riksgäldskontorets hushållsupplåning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi502 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Etiska investeringar (mom. 9) (mp)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Etiska investeringar bort

ha följande lydelse:

Tanken bakom etiska investeringar är att förränta kapital samtidigt som

investeringen uppfyller vissa etiska kriterier och på så sätt ger spararen

möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Såsom motionärerna framhåller är de

kriterier som tillämpas vid etiska investeringar antingen positiva eller

negativa. Negativa kriterier är de verksamhetsområden man vill undvika med en

investering t.ex. miljöförstörande verksamhet, produktion och försäljning av

tobak och tobaksprodukter, etc. Positiva kriterier listar verksamhetsområden

som man vill stödja med sin investering, t.ex. avfallsåtervinning, hälsovård

och alternativa energikällor.

Etisk kapitalförvaltning strävar precis som traditionell kapitalförvaltning

efter hög avkastning och skyddandet av kapital för framtida ändamål. Allting

tyder på att etiska fonder i världen har utvecklats mycket väl, t.o.m. bättre

än ?konventionella? genomsnittsfonder. Det finns ett antal skäl för det: Etiska

fonder har en mindre andel av de största företagen därför att de inte möter de

etiska kriterierna och har därmed en större andel i mindre företag. De senare

har mer utrymme för tillväxt och de är många gånger snabbare än de större på

att fånga upp nya strömningar på marknaden, även om de självfallet också är mer

känsliga för förhållanden på marknaden.

Förvaltarna av etiska fonder, med tillgång till riktiga etiska analyser, vet

betydligt mer om de företag de investerar i och är därför mer välinformerade

innan de fattar beslut.

Det borde vara en logisk följd att företag som uppfyller etiska kriterier

blir mer effektiva, producerar mindre avfall, har en mer motiverad och

produktiv arbetskraft samt löper mindre risk för allmänna åtal, dålig

publicitet, juridiska restriktioner, etc.

Trots att det inom statsförvaltningen finns ett stort antal stiftelser och

andra fonder tillämpas för deras deras förvaltning etiska placeringskriterier

bara i begränsad utsträckning. Utskottet anser att förvaltningen av den etiska

placeringen bör ingå som en naturlig del i det pågående arbetet med

miljöanpassningen av den statliga förvaltningen. I likhet med motionärerna

anser utskottet vidare att de stiftelser och fonder som staten förvaltar skall

investera minst 25 % av sina tillgångar i etiskt sparande.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi505 (mp, c, kd) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande etiska investeringar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi505 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om etisk fondförvaltning inom

statsförvaltningen,

12. Hyressättningen för museer m.m. (mom. 11) (fp)

Karin Pilsäter (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Hyressättningen för museer

m.m. bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna om att principerna för hyressättning av

museer och andra liknande statliga byggnader bör ses över så att inte en hyra

beräknas på fiktiva grunder tillämpas som ger en felaktig uppfattning om

aktuellt statligt stöd till verksamheten. Regeringen bör tillsätta en sådan

utredning och återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr305 (fp) yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande hyressättningen för museer m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr305 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken AP-fondens

fastighetsinvesteringar bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att första-tredje fondstyrelserna endast tillåts att

investera i fastigheter genom bolag eller andel i utländsk fastighetsfond

medför att fastighetsplaceringar kommer att bli ointressanta för

fondstyrelserna eftersom den relativa lönsamheten i förhållande till andra

placeringar försämras på ett påtagligt sätt. Utskottet anser att det finns en

uppenbar risk för att en massiv utförsäljning stör stabiliteten på

fastighetsmarknaden, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för

nyproduktion. Det är därför angeläget att riksdagen inte godtar regeringens

förslag i denna del. Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära

att ytterligare en utvärdering görs innan definitivt beslut fattas i frågan.

Med det anförda bifaller utskottet motion Fi913 (s) och avstyrker

propositionens förslag (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande AP-fondens fastighetsinvesteringar

att riksdagen bifaller motion 1997/98:Fi913 och avstyrker förslaget i

proposition 1997/98:1 utgiftsområde 2 yrkande 1,

14. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12, motiveringen) (m, fp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Göran Lindblad

(m), Karin Pilsäter (fp) och Tom Heyman (m) anser att den del av utskottets

ställningstagande under rubriken AP-fondens fastighetsinvesteringar som börjar

med ?Utskottet vill i? och slutar med ?överföras till fastighetsbolagen? bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill särskilt understryka att bolagiseringen av AP-fondens

fastighetsinnehav inte påverkar hyresgästernas rättigheter enligt

ombildningslagen. Av ombildningslagens regler följer att en hyresfastighet för

vilken intresseanmälan gäller inte får överlåtas genom köp eller byte utan att

den bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan har erbjudits att

förvärva fastigheten (hembud). I samband med att AP-fondens fastighetsinnehav

bolagiseras skall sålunda ett intresse från boende att överta en

bostadshyresfastighet genom en bildad bostadsrättsförening betraktas som

naturligt och ombildningslagens bostadspolitiska intentioner bör inte söka

kringgås. Hyresgäst i av AP-fonden ägda fastigheter skall inte diskrimineras

jämfört med andra hyresgäster.

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) såvitt avser

utskottets behandling (kd)

Mats Odell (kd) anför:

Den 20 november 1997 beslutade riksdagen att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för

budgetåret 1998. Samtidigt beslutades om en preliminär fördelning av statens

utgifter för budgetåren 1999 och 2000. Under den fortsatta beredningen av

anslagen får dessa ramar inte överskridas. Vidare gäller enligt bestämmelserna

i riksdagsordningen att anslagen inom respektive utgiftsområde skall

fastställas genom ett beslut.

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner lagt fram sina förslag

till inriktning av den ekonomiska politiken och av budgetpolitiken. När

riksdagens majoritet nu genom beslutet den 20 november valt en annan inriktning

av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. När det gäller anslagen inom

utgiftsområde 2 anser vi att de totalt borde ha varit sammanlagt 100 miljoner

kronor lägre.

2. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) såvitt avser hyresgästernas

rättigheter (v)

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag anser att regeringens förslag om att AP-fondens fastighetsinnehav skall

bolagiseras medför att hyresgästerna inte kommer att få någon möjlighet att

genomföra en ombildning till bostadsrätt. Detta beror på att hyresgäster i en

fastighet som ägs av ett bolag inte har någon möjlighet till ombildning om

bolaget säljer sina aktier eller andelar. Jag anser att regeringens förslag på

ett orimligt sätt drabbar hyresgästerna.

Propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 15 a och 15 b § § lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a §2

-------------------------------------------------------

| En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt|

|eller bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för|

|verksamheten eller för att bereda bostad åt någon som|

|är anställd hos fondstyrelsen. |

-------------------------------------------------------

|En styrelse får dessutom, | | En styrelse får|

|för att tillgodose kravet | |dessutom för att|

|på en ändamåls-enlig | |tillgodose kravet på en|

|förvaltning av de medel | |ändamåls-enlig |

|som styrelsen förvaltar, | |förvaltning av de medel|

|själv eller ge-nom bolag | |som styrelsen förvaltar|

|som i sin helhet innehas | | |

|av fondstyrelsen eller | | |

|flera fondstyrelser | | |

|gemensamt | | |

| 1. förvärva och till | | |

|nyttjande upplåta fast | | 1. förvärva aktier i|

|egendom eller tomt-rätt, | |ett bolag som har till|

| | |ändamål att äga eller|

| 2. förvärva aktier i | |förvalta fast egendom|

|ett bolag som har till | |eller tomträtt|

|ändamål att äga eller | |(fastighetsbolag), och |

|förvalta sådan egendom | | 2. förvärva andelar i|

|(fastighetsbolag), och | |en utländsk fond som|

| 3. förvärva andelar i | |äger fastigheter eller|

|en utländsk fond som äger | |aktier i|

|fastigheter eller aktier | |fastighetsbolag. |

|i fastighetsbolag. | | |

-------------------------------------------------------

|Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses|

|innehav av tillgångar som förvärvats enligt andra|

|stycket får uppgå till ett belopp som motsvarar högst|

|fem procent av det totala marknadsvärdet av de|

|tillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns|

|efter förvärvet kommer att överskridas, skall|

|innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är|

|lämpligt. |

-------------------------------------------------------

| |

|15 b §3 |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|En fondstyrelse får själv | | För konvertibla|

|eller ge-nom bolag som | |skuldebrev och|

|innehas av fond-styrelsen | |skuldebrev förenade med|

|vid förvärv av tillgångar | |optionsrätt till|

|som sägs i 15 a § andra | |nyteckning utfärdade av|

|stycket 1 överta ansvaret | |fastighetsbolag gäller|

|för lån som har lämnats | |inte 12 § tredje|

|mot säkerhet av panträtt | |stycket. |

|i sådana tillgångar eller | | För kredit som en|

|ta upp nya lån om det | |fondstyrelse beviljar|

|behövs för en normal | |ett fastighetsbolag som|

|förvaltning av | |i sin helhet ägs av|

|tillgångarna. | |fondstyrelsen eller|

| | |flera fondstyrelser|

| | |gemensamt |

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse | | Föreslagen lydelse |

------------------------------------------------------

| | |gäller inte 12 § första|

| | |stycket och andra|

| | |stycket första och andra|

| | |meningen. Sådan kredit|

| | |får vara utställd i|

| | |utländsk valuta |

------------------------------------------------------

|1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. |

| 2. Lån som en fondstyrelse med stöd av 15 b § i|

|dess tidigare lydelse har övertagit ansvaret för|

|eller tagit upp skall fondstyrelsen avveckla så snart|

|det kan ske med hänsyn till kravet på en|

|ändamålsenlig förvaltning av de medel som|

|fondstyrelsen förvaltar och gällande avtal. |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

| |

|1 Lagen omtryckt 1991:1857. |

|2 Senaste lydelse 1996:697. |

|3 Senaste lydelse 1987:1326. |

------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Propositionens lagförslag...........................2

Motionerna............................................3

Inkommen skrivelse....................................4

Utskottet.............................................5

Mål för utgiftsområde 2.............................5

Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998.......6

Konjunkturinstitutet..............................7

Riksrevisionsverket...............................7

Statskontoret.....................................8

Statistiska centralbyrån..........................8

Finansinspektionen................................9

Insättningsgarantinämnden.........................9

Riksgäldskontoret.................................9

Nämnden för offentlig upphandling................10

Vissa nämnder m.m................................11

Bokföringsnämnden................................11

Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed11

Utvecklingsarbete................................11

Kammarkollegiet..................................12

Kontrollfunktionen i staten......................12

Verksamhetsområdet tidsbegränsade åtaganden......12

Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.13

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond........13

Riksdagens revisorer.............................13

Utskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde

2 14

Fördelning på anslag under 1999 2000 inom utgiftsområde 216

Reformerad stabsorganisation.......................17

Fortsatt utredning om den statliga revisionen......19

Social revision....................................19

Riksgäldskontorets hushållsupplåning...............20

Efterskänkning av lån..............................21

Etiska investeringar...............................22

Statens fastighetsverk.............................23

Hyressättningen för museer m.m.....................23

AP-fondens fastighetsinvesteringar.................25

Hemställan.........................................28

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning 30

Reservationer

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (2 m)31

2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (fp)32

3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (v)33

4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (mp)34

5. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) (kd)35

6. Fördelning av anslag under åren 1999 och 2000 inom utgiftsområde 2

(mom. 3) (mp) 36

7. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5)

(m, fp, mp, kd)....................................37

8. Fortsatt utredning om den statliga revisionen (mom. 5) (v)38

9. Social revision (mom. 6) (mp)...................39

10. Riksgäldskontorets hushållsupplåning (mom. 7) (m, fp)39

11. Etiska investeringar (mom. 9) (mp).............40

12. Hyressättningen för museer m.m. (mom. 11) (fp).41

13. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) (v)41

14. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12, motiveringen) (m, fp,

kd) 42

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 1998 (mom. 2) såvitt avser

utskottets behandling (kd)

43

2. AP-fondens fastighetsinvesteringar (mom. 12) såvitt avser

hyresgästernas rättigheter (v)

43

Bilaga

Propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden

44