Bet. 1997/98:FiU21

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU21

Förstärkt tillsyn över börser (prop.1997/98:71)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FiU21

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1997/98:71 föreslagna

ändringarna i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet m.fl. lagar.

Vidare behandlar utskottet tre motioner som väckts med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslår regeringen bl.a. åtgärder som syftar till att stärka

tillsynen över börser. Förslagen syftar även till att stärka börsers oberoende

ställning i förhållande till bl.a. större ägare. Regler om ägarprövning och

lämplighetsprövning av företagsledningen i börser, auktoriserade

marknadsplatser och clearingorganisationer föreslås bli införda i lagen

(1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Bestämmelserna motsvarar de som

redan gäller för bl.a. banker och värdepappersbolag. Vidare föreslås att det

skall ställas krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för handläggning av

ärenden om överträdelser av börsens regler. Förbudet för en börs att låta

inregistrera eller notera sina aktier eller andra fondpapper vid den egna

marknadsplatsen föreslås bli lagfäst. I propositionen föreslås även ändringar

av de lagregler som anger vilka en börs får tillåta att delta direkt i handeln

vid börsen (börsmedlemmar). En börs skall enligt förslaget under vissa

förutsättningar få tillåta även andra juridiska personer än banker och

värdepappersbolag att bli börsmedlemmar. Detta gäller dock endast om

deltagandet i handeln sker för egen räkning. Samtliga ändringar föreslås träda

i kraft den 1 juli 1998.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:71 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingsverksamhet,

2. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),

6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet. Såvitt avser

förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet har utskottet i 4 kap. 1 § tredje stycket rättat ett

skrivfel på så sätt att ordet ?bara? skjutits in efter ordet ?handel? och före

ordet ?om?.

Motionerna

1997/98:Fi9 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att noggrant följa utvecklingen vad gäller övervakningen

av börsmedlemmar som handlar i egen räkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att noggrant följa utvecklingen vad gäller skillnader i

förutsättningar för hushållens direktägande av aktier jämfört med

institutionellt ägande.

1997/98:Fi10 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett statligt ägande av den nya planerade marknadsplatsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera framkomsten av regionala marknadsplatser.

1997/98:Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att andra aktörer än värdepappersinstitut skall kunna delta

i handeln vid börsen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Bakgrund

En ny börslagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagen (1992:543) om

börs- och clearingverksamhet (LBC) ersatte då lagen (1979:749) om Stockholms

fondbörs. Den nya lagstiftningen innebar flera viktiga förändringar. Det legala

monopol på att organisera handel med fondpapper - främst aktier och

obligationer - som Stockholms fondbörs hade avskaffades. Börs-lagstiftningen

utvidgades samtidigt till att inbegripa handel med alla slag av finansiella

instrument. Därigenom kom bl.a. derivatinstrument såsom optioner och terminer

att omfattas.

Fri etableringsrätt och fri konkurrens mellan börser utgör två grundprinciper

i det nya regelverket. Kännetecknande är också att det är frivilligt att söka

börsauktorisation. Detsamma gäller också den något mindre reglerade

auktorisationsformen, auktoriserad marknadsplats, som infördes som ett

alternativ till börsauktorisation. Börsreformen innebar också att det öppnades

möjlighet för utländska banker och värdepappersföretag att bli börsmedlemmar.

Ett annat väsentligt inslag var att det skedde en harmonisering med EG:s regler

inom börsområdet.

Den nya börslagstiftningen kan beskrivas som ett ramverk där de viktigare

principerna finns i lagen. I flera frågor har den närmare regleringen

överlämnats till Finansinspektionen. Lagen förutsätter även att en del av den

regelskapande verksamheten sker genom självreglering hos börserna.

I samband med att LBC trädde i kraft ombildades Stockholms fondbörs till

aktiebolag. Stockholms Fondbörs AB (Fondbörsen) samt ytterligare två företag

har sökt och erhållit börsauktorisation i enlighet med den nya lagen. Dessa två

företag är OM Stockholm AB som även är auktoriserat som clearingorganisation

och Penningmarknadsinformation PMI AB (PMI). OM Stockholm AB organiserar handel

med derivatinstrument och PMI är verksamt på räntemarknaden. Vid sidan av de nu

nämnda börserna förekommer att börsliknande verksamhet drivs med stöd av

tillstånd enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Som exempel härpå kan

nämnas IM InnovationsMarknaden AB (IM) och Aktietorget i Norden AB, som kan

beskrivas som handelsplatser för aktier i små och medelstora tillväxtföretag.

Vidare förekommer det att börsliknande verksamhet drivs under former som inte

anses tillståndspliktiga enligt lagen om värdepappersrörelse och där heller

inte auktorisation som börs har sökts enligt LBC. Ett sådant exempel är den

verksamhet som drivs av Stockholms Börsinformation AB (SBI).

I olika sammanhang har Fondbörsens integritet diskuterats. Bland annat har

anmärkts på Fondbörsens dubbla roller. Dessa består i att börsen, som drivs i

vinstsyfte, samtidigt som den skall locka till sig nya börsbolag (emittenter)

skall övervaka att dessa följer börsens regler och vid överträdelser bestraffa

bolagen. Som särskilt känsligt har framhållits Fondbörsens utövande av dessa

roller gentemot börsnoterade bolag som samtidigt har stora ägar-intressen i

börsen.

Mot bakgrund av bl.a. de då pågående diskussionerna mellan Fondbörsen och OM

Gruppen AB (OM) gav Finansdepartementet i december 1996 vice riksbankschefen

Stefan Ingves i uppdrag att undersöka hur en effektiv och konkurrenskraftig

framtida infrastruktur på den svenska finansmarknaden lämpligen kan se ut.

Uppdraget redovisades i en promemoria i mars 1997 (dnr Fi97/900).

I promemorian ställer sig Stefan Ingves positiv till en sammanslagning av

Fondbörsen och OM men han framhåller att det är viktigt att en sådan

sammanslagning vinner allmän acceptans i samhället. Därvid poängterar han

vikten av att en ny marknadsplats konstrueras så att integritet, neutralitet

och genomlysning uppnås. I detta syfte föreslås i promemorian att det i

lagstiftningen preciseras vilka krav som bör ställas på hanteringen av

disciplinärenden och marknadsövervakningen. Vidare föreslås att begränsningen

av vilka som får bli börsmedlemmar avskaffas och att möjligheterna till

direkthandel på börsen underlättas.

OM offentliggjorde den 28 november 1997 att företaget avsåg att lämna ett

offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i Fondbörsen. Erbjudandet har

fullföljts. Affären innebär att Fondbörsen nu är ett dotterbolag till OM.

Sammanslagningen medför en koncentration av börsverksamheten i Sverige. OM har

ett intresse som emittent vid Fondbörsen. Dessutom har flera av de större

ägarna i OM intressen som emittenter eller medlemmar vid någon av de två börser

Fondbörsen och OM Stockholm AB som ägs av OM Gruppen AB.

De förslag och bedömningar som gjorts i Stefan Ingves promemoria har, enligt

regeringens uppfattning, gett anledning att överväga ändringar i börs-

lagstiftningen. Sammanslagningen mellan Fondbörsen och OM har, enligt

regeringen, gett ytterligare anledning att se över börslagstiftningen i syfte

att stärka börsers integritet och upprätthålla förtroendet för svensk

börsverksamhet.

Börsmedlemskap

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 1 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC) får en

börs som medlemmar ha endast Riksbanken och värdepappersinstitut som bedriver

kommissionsverksamhet, förmedlingsverksamhet eller handel för egen räkning samt

utländska företag som har tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet i sitt

hemland. För utländska företag som inte har sitt säte i ett land inom EES krävs

dessutom att de står under betryggande tillsyn i hemlandet. Ett generellt krav

på börsmedlemmar är att de har tillräckliga finansiella resurser och att de

även i övrigt är lämpliga att delta i handeln vid en börs.

Utgångspunkten för bestämmelsen om vilka som kan antas som börsmedlemmar är

att dessa måste motsvara högt ställda krav på kompetens och finansiella

resurser. Om dessa krav är uppfyllda, är förutsättningarna goda att de

värdepappersaffärer som görs upp vid börsen kan fullföljas. Detta skapar

trygghet i handeln och är ett av skälen till att börsmedlemskretsen har

begränsats till företag som driver vissa slag av värdepappersrörelse, dvs.

sådana företag som yrkesmässigt agerar som mellanhänder på

värdepappersmarknaden (jfr prop. 1991/92:113 s. 78).

I den proposition som låg till grund för LBC uttalade föredragande statsrådet

att han inte var främmande för att göra börsmedlemskapet öppet även för andra

aktörer än sådana som har värdepappersrörelsetillstånd, förutsatt att dessa

uppfyllde nödvändiga krav i fråga om bl.a. kompetens och finansiella resurser.

Det konstaterades emellertid att detta avvek från vad som var normalt utomlands

och att det därför skulle kunna inverka menligt på det internationella

börssamarbetet. Bedömningen blev därför att den internationella utvecklingen

borde avvaktas innan det öppnades möjlighet för icke-finansiella investerare

att bli medlemmar vid börser i Sverige (jfr prop. 1991/92:113 s. 79).

Propositionen

Enligt regeringens uppfattning kan man fråga sig om internationella hänsyn

numera behöver tillmätas samma avgörande betydelse. Regeringen konstaterar att

det utomlands kan skönjas en attitydförändring vad gäller möjligheterna för

andra än banker och värdepappersföretag - framför allt olika typer av

institutionella placerare - att delta direkt i börshandel.

I propositionen anförs att det med dessa utgångspunkter finns anledning att

ifrågasätta om nuvarande begränsning av vilka som kan bli medlemmar vid en börs

är motiverad. Regeringen anser att det bör krävas ett skyddsvärt intresse som

inte marknadens aktörer kan förväntas beakta utan ingrepp från staten för att

det skall vara motiverat att i lag begränsa vilka som skall kunna bli medlemmar

vid en börs. Sett ur lagstiftarens synvinkel kan tillräckliga argument för att

hindra de svenska börserna från att anta medlemmar som uppfyller de

grundläggande krav som måste ställas för deltagande i handeln - men som inte

tillhör den nu favoriserade kretsen av aktörer - inte längre anses vara för

handen. Sakligt sett går det knappast heller att försvara den nuvarande

begränsningen av börsmedlemskretsen. Särskilt tydligt blir detta vid en

jämförelse med vad som gäller i fråga om direkt deltagande i

clearingverksamhet, som typiskt sett inrymmer betydligt större risker än själva

börshandeln. Inte heller möjligheten att delta som kontoförande institut i det

kontobaserade systemet hos Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) är reserverad för

vissa angivna aktörer. I de fall börs- och clearingverksamhet är sammankopplad,

antingen inom samma företag eller uppdelad på skilda företag, finns det

fördelar för aktörerna med att direkttillträde kan nås till båda dessa led i en

värdepapperstransaktion. Än mer tydliga blir fördelarna om även möjligheten att

göra registreringar i VPC:s system räknas in. För de aktörer som ges möjlighet

att kunna delta i alla leden i transaktionskedjan - utan att behöva gå via en

mellanhand - finns förutsättningar att nedbringa kostnaderna.

Regeringen anser mot den nu beskrivna bakgrunden att det bör öppnas möjlighet

även för andra aktörer än banker och värdepappersföretag att bli medlemmar vid

en börs. Detta bör emellertid bara vara möjligt om handeln sker för egen

räkning. I övriga fall, dvs. vid handel för annans räkning, bör nuvarande

ordning behållas. Att handel för annans räkning är tillståndspliktig och skall

stå under tillsyn av Finansinspektionen följer för övrigt redan av

bestämmelserna i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Motionerna

I motion Fi9 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) anförs att nya medlemmar som enbart

önskar handla för egen räkning inte automatiskt kommer att stå under tillsyn. I

samband med remissförfarandet har det uttryckts farhågor om att möjligheterna

att i praktiken genomföra en granskning av nya institutioner skulle vara

otillräckliga. Man har pekat på möjligheterna till motpartsrisker, dvs. att en

börsmedlem helt eller delvis inte skall kunna fullgöra sina åtaganden i samband

med köp och försäljning av aktier. Vidare har risken för bl.a. penningtvätt

påpekats. I motionen anförs vidare att möjligheten för institutionella ägare

att bli börsmedlemmar med en trolig sänkning av kostnaden för aktiehandel

rimligen kommer att innebära att enskilda personers direktägande av aktier

ytterligare kommer att diskrimineras på bekostnad av institutionellt ägande.

Folkpartiet motsätter sig inte den föreslagna utvidgningen av den möjliga

medlemskretsen. Motionärerna vill dock framhålla att det är angeläget att de

farhågor som framförts noga beaktas och inte nonchaleras. Motionärerna anser

att det föreligger ett behov av att dels noga följa utvecklingen vad gäller

övervakningen av börsmedlemmar som handlar för egen räkning, dels att noga

följa utvecklingen vad gäller skillnader i förutsättningar vad gäller

hushållens direktägande av aktier jämfört med institutionellt ägande.

I motion Fi11 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att merparten av förslagen i

propositionen är både rimliga och välkomna. Motionärerna anser dock att

regeringens förslag om en utvidgning av den krets av aktörer som av en börs kan

tillåtas att delta i handeln vid börsen är alltför långtgående. Flera

remissinstanser avstyrker detta förslag. I likhet med dessa remissinstanser

anser motionärerna att förslaget leder till ökade motparts- och systemrisker,

eftersom aktörer som inte står under tillsyn och som inte är underkastade bl.a.

krav på kapitaltäckning samt sundhets- och uppföranderegler tillåts bli

medlemmar vid en börs. Det kan heller inte uteslutas att förslaget leder till

kostnadsfördelar för sådana börsmedlemmar som inte står under tillsyn. På grund

av det anförda avstyrker motionärerna förslaget i denna del.

Utskottets ställningstagande

Den utvidgning av börsmedlemskretsen som regeringen föreslår motsvarar de

ändringar som år 1996 genomfördes för clearingmedlemmar och kontoförande

institut. I det lagstiftningsärendet uttalade näringsutskottet att reglerna för

clearingverksamhet och kontoföring borde vara utformade så att de, utan att

säkerhetsaspekterna efterges, på ett ändamålsenligt sätt kan möta utvecklingen

på de finansiella marknaderna. Vidare uttalade näringsutskottet att reglerna

bör bidra till en ökad konkurrens så att de svenska aktörerna har incitament

att anpassa verksamheten till internationella krav och marknadens förändringar.

Dessutom borde regleringen stå i överensstämmelse med den internationella

utvecklingen på de finansiella marknaderna. Mot den skisserade bakgrunden

ställde sig näringsutskottet positivt till regeringens förslag i proposition

1995/96:50 om förändrad lagstiftning i fråga om clearingverksamhet och

kontoföring. Riksdagen beslutade i enlighet med näringsutskottets förslag (jfr

bet. 1995/96:NU11 s. 6, rskr. 180).

En utvidgning av börsmedlemskretsen ligger således väl i linje med de

utgångspunkter för lagstiftningen som näringsutskottet gett uttryck för. Enligt

finansutskottets uppfattning gör sig skälen för en utvidgning än starkare

gällande om man beaktar att riskerna i handelsledet är ytterst begränsade

jämfört med de risker som föreligger i samband med clearingen och avvecklingen

av en värdepappersaffär. Som konstateras i propositionen har det även kunnat

skönjas en attitydförändring utomlands när det gäller vilka som bör få delta i

handeln vid en börs. Inte minst har frågan om de institutionella placerarnas

ökade betydelse vid börshandeln kommit att uppmärksammas. Det skäl som tidigare

talat mot att börsmedlemskretsen utvidgas, nämligen att det finns en viss risk

för att tilltron i utlandet till de svenska börserna kan påverkas negativt om

vi i Sverige avviker från den utomlands gällande ordningen, torde således inte

längre föreligga (jfr prop. 1991/92:113 s. 79).

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet understryka att

förslaget innebär en möjlighet men inte någon skyldighet för börser att som

medlemmar anta andra företag än sådana som står under tillsyn. Utskottet vill

också betona att ett företag som vill bli börsmedlem måste uppfylla de

grundläggande krav som uppställs i 3 kap. 1 § LBC. I paragrafen anges att en

börs som medlemmar får ha Riksbanken, Riksgäldskontoret samt juridiska personer

som har en betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av

verksamheten, nödvändiga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och i

övrigt är lämpliga att delta vid handeln vid börsen. Därtill kommer att

Finansinspektionen i sin egenskap av tillsynsmyndighet för börser kommer att få

ett stort inflytande över att de krav som ställs för börsmedlemskap ställs

tillräckligt högt. Om inspektionen anser att de krav en börs ställer för

medlemskap inte är godtagbara har således inspektionen skyldighet att ingripa.

Företag som inte står under tillsyn kommer enligt förslaget även att vara

skyldiga att lämna Finansinspektionen de uppgifter den begär rörande

verksamheten som börsmedlem. Det ligger också i börsers eget intresse att

ställa berättigade krav för medlemskap och att göra noggranna individuella

prövningar av ansökningar om medlemskap. Om det brister i dessa avseenden är

risken stor att detta får negativ inverkan på börsens trovärdighet och

attraktionskraft vilket även drabbar de aktörer som deltar i handeln.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att det

skall öppnas möjligheter även för andra aktörer än banker och

värdepappersföretag att bli medlemmar vid en börs. Detta bör som regeringen

föreslagit bara vara möjligt om handeln sker för egen räkning. Vid handel för

annans räkning delar utskottet regeringens bedömning att den nuvarande

ordningen bör behållas. Utskottet förutsätter att varje företag som ansöker om

börsmedlemskap kommer att bli föremål för en mycket ingående och omsorgsfull

prövning. Detta gäller inte minst för företag som inte står under tillsyn. Med

hänvisning till de farhågor som motionärerna och några remissinstanser uttalat

vill utskottet framhålla att det är av största vikt att effekterna av den

utvidgning som nu föreslås noga följs.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi9 (fp) och Fi11 (m).

Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier

Propositionen

Lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC) innehåller inte något

uttryckligt förbud mot att ett aktiebolag som bedriver börsverksamhet har

fondpapper som bolaget har emitterat, exempelvis aktier, inregistrerade eller

noterade vid den egna börsen. I förarbetena till lagen uttalades emellertid att

det skulle vara uppenbart olämpligt om det börsdrivande bolagets egna aktier

fick inregistreras vid börsen, eftersom det bl.a. åligger börsen själv att

besluta om avregistrering av aktier och om sanktioner mot bolag som inte

iakttar inregistreringsvillkoren (prop. 1991/92:113 s. 95 och 96).

Inregistrering eller notering av aktier i ett bolag som bedriver

börsverksamhet har flera väsentliga fördelar sett ur bolagets synvinkel. Sådana

åtgärder underlättar bolagets kapitalförsörjning och bidrar till en ökad

spridning av ägandet. Det finns i detta avseende inte någon anledning att låta

andra regler gälla för aktiebolag som bedriver börsverksamhet än för aktiebolag

i allmänhet. Utgångspunkten är därför att även ett sådant aktiebolag skall få

ha sina aktier inregistrerade eller noterade vid en börs eller annan

marknadsplats. Detsamma gäller andra fondpapper som har getts ut av bolaget.

När det gäller inregistrering eller notering vid den egna marknadsplatsen är

det emellertid annorlunda. För sådana situationer finns de betänkligheter som

anfördes i de ovan återgivna motivuttalandena. Dessa uttalanden har också

tillämpats i praktiken, och det har därför ansetts att ett förbud mot

inregistrering eller notering av börsens egna aktier har förelegat. Även om det

inte berördes i motiven torde detsamma gälla även andra fondpapper än aktier.

Regeringen anser att förbudet emellertid - för klarhetens skull - uttryckligen

bör framgå av lagtexten. Det bör också, för den händelse börsverksamheten drivs

av en ekonomisk förening, omfatta fondpapper som föreningen har gett ut.

Notering av fondpapper kan även ske vid en auktoriserad marknadsplats. Av

förtroendeskäl bör det även vara förbjudet för ett företag som driver en

auktoriserad marknadsplats att vid denna notera aktier eller andra fondpapper

som företaget har gett ut.

Under beredningsarbetet har åsikten förts fram att ett noteringsförbud bör

införas även för aktier eller andra fondpapper i företag som är moderföretag

till en börs. Som framgått ovan är Fondbörsen nu ett dotterbolag till OM

Gruppen AB. Ett noteringsförbud som omfattar även aktierna i moderbolag till

börser skulle därför innebära att OM tvingas notera sina aktier vid en utländsk

börs, eftersom aktierna för närvarande är noterade vid Fondbörsen. Mot bakgrund

av denna effekt anser regeringen att förtroendeaspekterna bör hanteras på annat

sätt. Enligt regeringens uppfattning kan detta ske genom att det införs

särskilda krav på hanteringen av disciplinärenden riktade mot moderföretag och

andra kvalificerade ägare i en börs (se nedan).

Motionen

I motion Fi10 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att Vänsterpartiet är positivt

till sammanslagningen mellan Fondbörsen och OM. Sammanslagningen måste

emellertid vinna acceptans i samhället, och den nya marknadsplatsen måste

konstrueras så att integritet, neutralitet och genomlysning uppnås. Det är då

ohållbart att enskilda privata företag som själva är viktiga aktörer på börsen

också är ägare av själva marknadsplatsen. Staten bör därför vara ensam ägare av

den nya handelsplatsen som bör bli en ?folkbörs? lika tillgänglig för alla.

Motionärerna anför vidare att det pågår en regionalisering av

kapitalmarknaderna. De anser att det är viktigt att det uppstår regionala

marknadsplatser där regionens företag kan möta de av regionens sparare som vill

placera sina pengar i närmiljön. Beträffande regionala börser eller

auktoriserade marknadsplatser är det naturligt att dessa ägs av staten

och/eller av regionala självstyrelseorgan. Detta förutsätter också en

decentralisering av Finansinspektionens verksamhet så att den blir bättre

spridd över landet. Motionärerna anser att regeringen bör verka för att

uppkomsten av sådana regionala marknadsplatser stimuleras.

Utskottets ställningstagande

Som framgått ovan föreslår regeringen att förbudet för en börs att låta

inregistrera eller notera sina aktier eller andra fondpapper vid den egna

marknadsplatsen lagfästs.

Fri etableringsrätt och fri konkurrens mellan börser utgör två grundprinciper

i den nya börslagstiftningen. Utskottet har under innevarande vår behandlat en

motion med krav på att staten skall vara ägare till marknadsplatsen (jfr bet.

1997/98:FiU15). Riksdagen har på förslag från utskottet avslagit

motionsyrkandet med motiveringen att ett bifall till motionen skulle strida mot

de principer som ligger till grund för nuvarande börslagstiftning. Utskottet,

som alltjämt står bakom de överväganden som ligger till grund för nuvarande

börslagstiftning, finner inte anledning att föreslå någon ändring av riksdagens

tidigare ställningstagande.

Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att begära att

regeringen skall ta särskilda initiativ för att stimulera framkomsten av

regionala marknadsplatser. Utskottet ställer sig också tveksamt till den

decentralisering av Finansinspektionens verksamhet som motionen förutsätter.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker

motion Fi10 (v).

Lagförslagen i övrigt

Propositionen

I propositionen föreslås åtgärder som syftar till att stärka tillsynen över

börser. Dessutom syftar de förslag som lämnas till att stärka börsers oberoende

ställning i förhållande till bl.a. större ägare. Regler om ägarprövning och

lämplighetsprövning av företagsledningen i börser, auktoriserade

marknadsplatser och clearingorganisationer införs i lagen (1992:543) om börs-

och clearingverksamhet. Bestämmelserna motsvarar de som redan gäller för bl.a.

banker och värdepappersbolag.

Det ställs krav på att börser skall ha en disciplinnämnd för handläggning av

ärenden om överträdelser av börsens regler. För att nämnden, och ytterst

börsen, skall åtnjuta allmänhetens förtroende införs bestämmelser som avser att

säkerställa att nämnden har erforderlig kompetens och integritet. I detta syfte

föreslås också särskilda regler för börsers hantering av disciplinärenden som

rör företag som har ett kvalificerat innehav, dvs. direkt eller indirekt äger

minst 10 % av aktierna, i börsen. Dessutom ges regeringen eller, efter

vidaredelegation, Finansinspektionen en rätt att närmare föreskriva hur

börserna skall ordna sin marknadsövervakning. Det införs även en skyldighet för

börser att ge Finansinspektionen terminalåtkomst från egna lokaler till

börsernas marknadsövervakningssystem.

Propositionen innehåller också förslag om en lättnad i kraven för

börsnotering av optioner och terminer. Notering av sådana optioner och terminer

skall få ske inte bara om det existerar en betydande handel med tillförlitlig

kurssättning i den underliggande tillgången utan också om det av ett

börsprospekt eller annat prospekt framgår att en sådan handel avses ske inom

sex månader från offentliggörandet av prospektet.

För att underlätta för en börs att fullgöra sina skyldigheter enligt börs-

lagstiftningen och annan lagstiftning föreslås en ändring i sekretesslagens

bestämmelser. Ändringen innebär att Finansinspektionen utan hinder av sekretess

skall kunna lämna ut uppgifter i ett tillstånds- eller tillsynsärende till en

börs.

Det föreslås även ändringar i bestämmelsen om återkallelse av tillstånd för

börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer i de fall där

bolagets egna kapital understiger vissa i lagen angivna gränser. En liknande

bestämmelse för kreditmarknadsbolag föreslås bli upphävd.

Det föreslås också vissa ändringar i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Det ställs krav på marknadsövervakning även hos värdepappersinstitut som

organiserar handel i finansiella instrument. Regeringen, eller den myndighet

regeringen bestämmer, ges rätt att meddela föreskrifter om

marknadsövervakningen. Dessutom undantas företag som tillhandahåller

finansiella tjänster uteslutande till andra företag inom samma koncern från

krav på tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Vidare ändras den

bestämmelse som säger att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Finansinspektionen skall föreskriva risknivåer för värdepappersbolags och

svenska bankinstituts innehav av finansiella instrument. Ändringen innebär att

det skall finnas en möjlighet men ingen skyldighet att föreskriva sådana

risknivåer.

Dessutom föreslås att det i klargörande syfte görs vissa ändringar i

insiderlagen (1991:1342). Dessa ändringar gäller förbudet mot korttidshandel

och Finansinspektionens frågerätt.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

De förslag som lämnas i propositionen torde, enligt regeringens uppfattning,

sammantaget leda till ett ökat resursbehov för Finansinspektionen. Förslagen

innebär till att börja med att det uppkommer vissa initiala kostnader under

1998 i anslutning till att de föreslagna lagändringarna träder i kraft.

Regeringen avser att ta ställning till dessa kostnader i tilläggsbudgeten för

innevarande år. Förslagen kan emellertid också komma att leda till ett behov av

ökade resurser för inspektionen på längre sikt. Frågan om inspektionens

långsiktiga resursbehov kommer att behandlas i samband med den övergripande

översyn som senare kommer att ske av inspektionens verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande börsmedlemskap

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Fi9 och 1997/98:Fi11 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543)

om börs- och clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a §§,

res. 1 (m)

res. 2 (fp, kd)

2. beträffande förbud att inregistrera eller notera börsens egna

aktier

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Fi10 antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet såvitt avser 4 kap. 1 a §,

res. 3 (v)

3. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet i

den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

dels lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),

dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),

dels lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Stockholm den 2 april 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Sören Lekberg (s), Lars Tobisson

(m), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Carl B Hamilton (fp), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Mats Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s),

Göran Lindblad (m), Ronny Korsberg (mp) och Andreas Carlgren (c).

Reservationer

1. Börsmedlemskap (mom. 1) (m)

Lars Tobisson, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Göran Lindblad (alla m)

anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Börsmedlemskap bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag i detta avseende är alltför

långtgående. Flera remissinstanser avstyrker förslaget. I likhet med dessa

remissinstanser anser utskottet att förslaget leder till ökade motparts- och

systemrisker, eftersom aktörer som inte står under tillsyn och som inte är

underkastade bl.a. krav på kapitaltäckning samt sundhets- och uppföranderegler

tillåts bli medlemmar vid en börs. Det kan heller inte uteslutas att förslaget

leder till kostnadsfördelar för sådana börsmedlemmar som inte står under

tillsyn.

På grund av det anförda ställer sig utskottet bakom yrkandet i motion Fi11

(m) och avstyrker regeringens förslag i denna del. Motion Fi9 (fp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande börsmedlemskap

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi11 avslår motion 1997/98:Fi9 och

det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1992:543) om börs- och clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a

§§,

2. Börsmedlemskap (mom. 1) (fp, kd)

Carl B Hamilton (fp) och Mats Odell (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Börsmedlemskap som börjar

med ?En utvidgning av? och slutar med ?Fi9 (fp) och Fi11 (m)? bort ha följande

lydelse:

Den nu föreslagna utvidgningen av börsmedlemskretsen ligger visserligen i

linje med de utgångspunkter för lagstiftningen som riksdagen tidigare gett

uttryck för (bet. 1995/96:NU11, rskr. 180). Nya medlemmar som enbart önskar

handla för egen räkning kommer emellertid inte automatiskt att stå under

tillsyn. I samband med remissförfarandet har det uttryckts farhågor om att

möjligheterna att i praktiken genomföra en granskning av nya institutioner

skulle vara otillräckliga. Man har pekat på möjligheterna till motpartsrisker,

dvs. att en börsmedlem inte skall kunna fullgöra sina åtaganden i samband med

köp och försäljning av aktier. Vidare har risken för bl.a. penningtvätt

påpekats. Möjligheten för institutionella ägare att bli börsmedlemmar med en

trolig sänkning av kostnaden för aktiehandel kommer rimligen att innebära att

enskilda personers direktägande av aktier ytterligare kommer att diskrimineras

på bekostnad av institutionellt ägande.

Utskottet motsätter sig inte den föreslagna utvidgningen av den möjliga

medlemskretsen. Utskottet vill dock framhålla att det är angeläget att de

farhågor som framförts noga beaktas och inte får nonchaleras. Utskottet anser

att det föreligger ett behov av att regeringen noga följer utvecklingen dels

vad gäller övervakningen av börsmedlemmar som handlar för egen räkning, dels

vad gäller skillnader i förutsättningar för hushållens direktägande av aktier

jämfört med institutionellt ägande. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Fi9 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att det

skall öppnas möjligheter även för andra aktörer än banker och

värdepappersföretag att bli medlemmar vid en börs under förutsättning att

handeln sker för egen räkning. Vid handel för annans räkning bör, som

regeringen föreslagit, den nuvarande ordningen bibehållas. Motion Fi11 (m)

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande börsmedlemskap

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Fi11 antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet såvitt avser 3 kap. 1 och 1 a §§ samt med anledning av

motion 1997/98:Fi9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier (mom. 2) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under rubriken Förbud att inregistrera

eller notera börsens egna aktier bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att förbudet

för en börs att låta inregistrera eller notera sina aktier eller andra

fondpapper vid den egna marknadsplatsen lagfästs. Detta är emellertid inte

tillräckligt.

Utskottet ser visserligen positivt på sammanslagningen mellan Fondbörsen och

OM men sammanslagningen måste vinna acceptans i samhället, och den nya

marknadsplatsen måste konstrueras så att integritet, neutralitet och

genomlysning uppnås. Enligt utskottets uppfattning är det då ohållbart att

enskilda privata företag som själva är viktiga aktörer på börsen också är ägare

av själva marknadsplatsen. Staten bör därför vara ensam ägare av den nya

handelsplatsen som bör bli en ?folkbörs? lika tillgänglig för alla.

I propositionen framhålls med rätta att internationaliseringen leder till att

mindre börser måste samarbeta med andra för att överleva, vilket bl.a. gäller

för börserna i de nordiska länderna. Men samtidigt pågår en regionalisering av

kapitalmarknaderna. Utskottet anser att det också är viktigt att det uppstår

regionala marknadsplatser där regionens företag kan möta de av regionens

sparare som vill placera sina pengar i närmiljön. Regeringen bör därför verka

för att uppkomsten av sådana regionala marknadsplatser stimuleras. Beträffande

regionala börser eller auktoriserade marknadsplatser är det naturligt att dessa

ägs av staten och/eller av regionala självstyrelseorgan. Detta förutsätter

också en decentralisering av Finansinspektionens verksamhet så att den blir

bättre spridd över landet.

På grund av det anförda bifaller utskottet regeringens förslag. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi10 (v) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi10 antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet såvitt avser 4 kap. 1 a § samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet

2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet

4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................2

Utskottet...........................................2

Bakgrund 2

Börsmedlemskap 4

Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier 7

Lagförslagen i övrigt 9

Hemställan 11

Reservationer

1. Börsmedlemskap (mom. 1) (m) 12

2. Börsmedlemskap (mom. 1) (fp, kd) 12

3. Förbud att inregistrera eller notera börsens egna aktier

(mom. 2) (v) 13

Bilaga

Regeringens lagförslag.............................15

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet 15

2 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 29

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet 32

4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 34

5 Förslag till lag om ändring i insiderlagen (1990:1342) 36

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse 38