Bet. 1997/98:FiU7

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU07

Ändringar i lagen om offentlig upphandling (prop. 1996/97:153)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

FiU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1996/97:153 föreslagna

ändringarna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) jämte tre

följdmotioner samt 15 motioner som väckts under allmänna motionstiden 1996 och

13 motioner som väckts under allmänna motionstiden 1997.

I propositionen föreslås vissa justeringar i LOU i syfte dels att förbättra

lagens överenstämmelse med EG:s upphandlingsdirektiv, dels att förtydliga

lagtexten. Regeringen föreslår bl.a. att den inbördes ordningen mellan det

ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och lägsta pris i 1 kap. 22 § LOU ändras.

För att tydliggöra att lägsta pris inte är ett huvudalternativ föreslås att det

ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet anges först.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Med anledning av en motion

förordar utskottet att riksdagen skall ge regeringen till känna vad utskottet

anfört beträffande skadestånd vid upphandling. Övriga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och ett särskilt yttrande.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1996/97:153 Ändringar i lagen om offentlig upphandling,

dels de med anledning av proposition 1996/97:153 väckta motionerna

1996/97:Fi93 av Inger Lundberg (s),

1996/97:Fi94 av Agne Hansson (c),

1996/97:Fi95 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, mp),

dels de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionerna

1996/97:Fi801 av Bengt Harding Olson (fp) yrkandena 4-7,

1996/97:Fi802 av Kerstin Warnerbring (c),

1996/97:Fi803 av Jan Backman m.fl. (m),

1996/97:Fi804 av Berndt Ekholm och Per Olof Håkansson båda (s),

1996/97:Fi805 av Carina Hägg (s),

1996/97:Fi806 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd),

1996/97:Fi807 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson båda (m),

1996/97:Fi808 av Christina Axelsson m.fl. (s),

1996/97:Fi809 av Kenneth Kvist och Bengt Hurtig båda (v),

1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp) yrkande 3,

1996/97:L712 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) yrkande 2,

1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7,

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 18 och 19,

1996/97:N206 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkandena 2 och 3,

1996/97:N250 av Karin Falkmer m.fl. (m) yrkandena 4 och 5,

dels de under allmänna motionstiden 1997 väckta motionerna

1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkandena 13 och 14,

1997/98:Fi801 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkandena 1, 2

och 4,

1997/98:Fi802 av Siw Persson (fp),

1997/98:Fi803 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes (mp),

1997/98:Fi804 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s),

1997/98:Fi909 av Michael Stjernström (kd),

1997/98:N271 av Karin Falkmer m.fl. (m) yrkandena 3-6,

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 18,

1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkande 3,

1997/98:N310 av Martin Nilsson och Carina Hägg (s) yrkande 1,

1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkande 10,

1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt ( c) yrkande 4,

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 17 och 18.

Inkomna skrivelser

Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser från Svenska

Kommunförbundet, Arkitekt- och Ingenjörsföretagen, Svenska Kraftbörsen AB samt

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.

Propositionens förslag

I proposition 1996/97:153 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet. Utskottet har i

lagtexten gjort vissa smärre justeringar av redaktionell karaktär.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:153

1996/97:Fi93 av Inger Lundberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådant

tillägg till lagstiftningen att det klart framgår att kommunägda bostadsföretag

inte är att anse som upphandlande enheter och därmed inte kan omfattas av lagen

om offentlig upphandling.

1996/97:Fi94 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöhänsyn vid offentlig upphandling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala hänsyn vid offentlig upphandling.

1996/97:Fi95 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättring

av upphandlingslagstiftningen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996

1996/97:Fi801 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatorisk upphandling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydligare begränsningar för direktupphandling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om klarare krav på affärsmässighet vid direktupphandling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vidgad offentlighet beträffande upphandlingsbeslut.

1996/97:Fi802 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lagen om

offentlig upphandlings regler för kommunala inköp under tröskelvärdet.

1996/97:Fi803 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ändring av lagen om offentlig upphandling i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Fi804 av Berndt Ekholm och Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

offentlig upphandling av arkitekttjänster.

1996/97:Fi805 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydlig

upphandlingsstrategi för att underlätta miljöhänsyn vid upphandling av el.

1996/97:Fi806 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förbättring av upphandlingslagstiftningen.

1996/97:Fi807 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör

införas med krav på att offentlig näringsverksamhet skall redovisas helt skild

från annan verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lagen om offentlig upphandling bör kompletteras med krav på att

all verksamhet där det finns förutsättningar för konkurrens skall upphandlas i

förhandlingsform där någon så begär,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunallagen bör förtydligas vad gäller reglerna för vad som är

tillåten och otillåten kommunal verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all offentlig verksamhet måste utsättas för konkurrens så att

tjänster kan erbjudas den öppna marknaden.

1996/97:Fi808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att initiera

forskning kring offentlig upphandling.

1996/97:Fi809 av Kenneth Kvist och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ändring av upphandlingslagen enligt vad i

motionen anförts.

1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om effektivare upphandlingsregler.

1996/97:L712 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den statliga upphandlingen skall vara miljöanpassad,

1996/97:Jo714 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändring av offentlig upphandling i mer miljövänlig riktning.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kunskap och information om miljömässig upphandling,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i lagen

(1994:1528) om offentlig upphandling i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:N206 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lagen om offentlig upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för överklagningsbara beslut i samband med offentlig

näringsverksamhet.

1996/97: N250 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i lagen om

offentlig upphandling i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av lag om konkurrensneutralitet vid offentlig

prissättning.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997

1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i kommunal-

lagen, lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta krav på

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1997/98:Fi801 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör

införas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lagen om offentlig upphandling bör kompletteras med krav på att

all verksamhet skall upphandlas i förhandlingsform där någon så begär,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all offentlig verksamhet måste utsättas för konkurrens så att

tjänster kan erbjudas på den öppna marknaden.

1997/98:Fi802 av Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att komplettera lagen om offentlig upphandling med en tidsfrist där

man har 14 dagar på sig att begära överprövning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa sanktioner mot de kommuner, landsting och statliga

företag som inte följer upphandlingsreglerna.

1997/98:Fi803 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att göra en översyn av LOU så att lagens tröskelvärden ges så vida

ramar som möjligt i förhållande till EU:s regelsystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljökraven vid offentlig upphandling skall kunna ställas också

på transporter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöhänsyn skall vara ett kriterium vid offentlig upphandling.

1997/98:Fi804 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring

av lagen om offentlig upphandling.

1997/98:Fi909 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fri konkurrens vad gäller administration och upphandling av tjänster

rörande de statsanställdas pensioner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpandet av lagen om offentlig upphandling vid statliga

myndigheters upphandling av pensionstjänster.

1997/98:N271 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i lagen om

offentlig upphandling i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av lag om konkurrensneutralitet vid offentlig

prissättning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all offentlig produktion som inte är myndighetsutövning bör

konkurrrensutsättas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att krav bör ställas på att den egna verksamheten måste utsättas för

konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna marknaden.

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtkomligheten av offentliga handlingar och att all offentlig

upphandling bör ske elektroniskt.

1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrade möjligheter för småföretagen att delta vid offentliga

upphandlingar.

1997/98:N310 av Martin Nilsson och Carina Hägg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändringar i lagen om offentlig upphandling syftande till möjlighet

att ställa miljökrav vid upphandling,

1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förändring av lagen om offentlig upphandling,

1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt ( c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tydliggöra lagen om offentlig upphandling (LOU) så att

offentliga inrättningar vid upphandling kan ställa specifika krav vid inköp av

varor.

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska ansträngningar för att förändra EU:s direktiv på

upphandlingsområdet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att öka kunskaperna om

miljövänlig upphandling hos statliga och kommunala inköpare.

Utskottet

Bakgrund

I propositionen föreslår regeringen vissa justeringar i lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling (LOU) i syfte dels att förbättra lagens överensstämmelse

med EG:s upphandlingsdirektiv, dels att förtydliga lagtexten. EG-kommissionen

har arbetat med en översyn av den svenska lagens lydelse och tillämpning i

Sverige i förhållande till direktivens lydelse och tillämpning inom EU i

övrigt. Till grund för propositionens förslag ligger främst kommissionens

synpunkter som framkommit vid diskussioner som företrädare för

Finansdepartementet och Nämnden för offentlig upphandling (NOU) haft med

tjänstemän från kommissionen under kommissionens arbete med översynen.

LOU har varit i kraft sedan den 1 januari 1994. Tillämpningen har givit vid

handen att överensstämmelsen mellan LOU och EG:s upphandlingsdirektiv i flera

avseenden är mindre god. Kommissionen har också påpekat att den svenska

regleringen inte i alla delar harmonierar med EG:s upphandlingsdirektiv så som

dessa rimligen bör tolkas.

Regeringen anser att man från svensk sida bör sträva efter en så god

överensstämmelse som möjligt mellan LOU och motsvarande EG-direktiv.

Vid remissbehandlingen av propositionen har framförts uppfattningen att

Sverige bör verka för en förenkling av direktiven. Frågan har tagits upp av

kommissionen i en grönbok som bl.a. remitterats till medlemsstaterna och till

ett antal organisationer inom EU för synpunkter. Den svenska regeringen avgav

yttrande i slutet av mars 1997. I yttrandet har Sverige framfört uppfattningen

att man bör verka för en förenkling av direktiven. Regeringen anser att den

fortsatta beredningen av grönboken bör inväntas innan man tar ställning till

frågan om man bör göra en fullständig översyn av LOU.

Föreslagna ändringar i LOU m.m.

LOU:s tillämpningsområde

Motionen

I motion 1997/98:Fi803 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes (mp) yrkande

1 anförs att tröskelvärdena i LOU ligger lägre än i vissa andra EU-länder,

t.ex. Danmark. Detta får till följd att LOU styr kommunernas upphandling i ett

långt större antal upphandlingar än vad som är nödvändigt. Riksdagen bör därför

som sin mening ge regeringen till känna att den bör göra en översyn av LOU så

att lagens tröskelvärden ges så vida ramar som möjligt i förhållande till EU:s

regelsystem.

Finansutskottets ställningstagande

LOU gäller för upphandling såväl över som under tröskelvärdena.

Tröskelvärdena i 2-5 kap. LOU anges i den europeiska enhetsvalutan ecu

alternativt i särskilda dragningsrätter. Värdet i nationella valutor av dessa

tröskelvärden fastställs av EG-kommissionen. Som exempel kan nämnas att vid

varuupphandling är tröskelvärdet 1 282 000 kr för statlig myndighet och för

övriga upphandlande enheter i storleksordningen 1 865 000 kr. Sverige kan

således inte självt bestämma tröskelvärdenas storlek.

För upphandling under tröskelvärdena gäller reglerna i 6 kap. Upphandling

under tröskelvärdena skall enligt 6 kap. 2 § göras genom förenklad upphandling.

Dock får direktupphandling användas om upphandlingens värde är lågt eller om

det finns synnerliga skäl. Den upphandlande enheten skall vid behov fastställa

riktlinjer för användning av direktupphandling.

Beträffande vad som avses med ?lågt värde? så har Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) uttalat bl.a. följande. Avsikten var ursprungligen att

direktupphandling skulle användas vid mindre upphandlingar ?över disk?, dvs.

när ett normalt anbudsförfarande skulle medföra alldeles för höga

administrativa kostnader i förhållande till upphandlingens storlek. De högsta

belopp som enheten bör fastställa för direktupphandling måste avgöras med

hänsyn till den typ av upphandling som enheten gör. För en normal enhet kan ett

basbelopp för varor och tjänster vara ett lämpligt belopp och för enstaka

intellektuella tjänster, två basbelopp. Det bör observeras att

direktupphandling endast bör tillämpas på enstaka upphandlingar under ett år.

Om enheten vet att det kan bli fråga om upprepade upphandlingar bör enheten i

stället upphandla enligt LOU och teckna ramavtal för varan eller tjänsten.

Utskottet föreslår med det anförda att motion 1997/98:Fi803 (mp) yrkande 1

avstyrks.

Upphandlande enhet

Bakgrund

Aktuella direktiv innebär att inte endast myndigheter och beslutande

församlingar i en kommun, ett landsting eller kyrklig kommun skall tillämpa

upphandlingsreglerna. Direktiven är mer vittomfattande och avser inte bara

nämnda enheter utan även statliga och kommunala verk och också andra enheter,

bl.a. bolag, som i något avseende har ett offentligrättsligt drag.

Utgångspunkten för avgränsningen är dels vilken verksamhet som enheten faktiskt

bedriver, dels om den offentliga sektorn har ett bestämmande inflytande över

enheten, antingen genom ägande eller genom annan kontroll. Vad som inte faller

under definitionen av upphandlande enhet är sådana offentligt ägda bolag som

framför allt staten kan inneha av rent affärsmässiga skäl, eller privata

företag som på grund av en ekonomisk eller annan krissituation under en endast

begränsad tid övertagits av staten och där avsikten är att bolaget skall återgå

till den privata sektorn.

Propositionen

Termen ?upphandlande enhet? definieras i 1 kap. 5 § LOU. I 1 kap. 6 § LOU anges

de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att bl.a. bolag skall anses som

upphandlande enheter. Enligt sistnämnda paragraf i dess nuvarande lydelse

innefattar termen ?upphandlande enhet? sådana bolag, föreningar, samfälligheter

och stiftelser som har inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas

intresse och inte har en industriell eller kommersiell karaktär och

1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett

landsting eller en kyrklig kommun, eller

2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn, eller

3. vars styrelseledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en

kyrklig kommun, eller

4. vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en

kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.

I propositionen föreslås ett förtydligande av 1 kap. 5 § som innebär att

definitionen av upphandlande enhet tillförs ytterligare en grupp enheter,

nämligen sammanslutningar av upphandlande enheter. Beträffande 1 kap. 6 §

föreslås i förtydligande syfte att termen ?upphandlande enhet? skall innefatta

sådana bolag m.fl. som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas

intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller

kommersiell karaktär.

Motionen

I motion 1996/97:Fi93 av Inger Lundberg (s) konstateras att kommunägda

bostadsföretag är verksamma på en ofta starkt konkurrensutsatt marknad.

Motionären anser därför att kommunägda bostadsföretag inte skall anses som

upphandlande enheter. Detta bör framgå av LOU.

Utskottets ställningstagande

Kommissionen har påpekat att den nuvarande lagtexten är otydlig och innehåller

syftningsfel. I propositionen föreslås därför att bestämmelserna i 1

kap. 5 och 6 §§ LOU skall ändras för att bättre stämma överens med EG:s

upphandlingsdirektiv. Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Definitionen av upphandlande enhet i LOU bedöms överensstämma med

bestämmelserna i direktiven. Sverige har en skyldighet att genomföra dessa

direktiv. Motion 1996/97:Fi93 (s) avstyrks.

Krav som får ställas på en leverantör

Gällande rätt

I 1 kap. 17 § LOU anges vad en upphandlande enhet får begära upplysningar om

och under vilka förutsättningar en leverantör kan uteslutas från deltagande i

en upphandling. En leverantör kan t.ex. uteslutas från deltagande om han är i

konkurs, inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter

eller skatt, är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen

dom eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den

upphandlande enheten kan visa detta.

Det kan anmärkas att denna kvalitetskontroll inte innebär en skyldighet för

den upphandlande enheten att efterfråga dessa omständigheter eller utesluta

leverantören i fråga. Det kan ju finnas andra skäl som gör att en upphandlande

enhet ändå har förtroende för en viss leverantör. I bestämmelsens första och

andra stycken anges därför endast vilka omständigheter som får undersökas och

som kan föranleda uteslutning.

Motionen

I motion 1997/98:Fi804 av Tomas Eneroth och Anders Ygeman (s) anför

motionärerna att upphandlande enheter inte kan ta hänsyn till om anbudsgivarna

tecknat kollektivavtal eller inte vid bedömningen av inkomna anbud. Effekten av

detta kan bli att oseriösa företag med dåliga villkor för sina anställda kan

vinna konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Motionärerna anser därför

att det vore rimligt att LOU ändrades så att hänsyn kan tas till om

kollektivavtal finns tecknat eller inte. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag

att utreda förutsättningarna för en sådan förändring och komma med förslag i

den förespråkade riktningen.

Utskottets ställningstagande

LOU ger inte någon möjlighet för en upphandlande enhet att begära in

upplysningar om en anbudsgivare tecknat kollektivavtal. Som framgått ovan kan

dock en leverantör uteslutas från deltagande om han är dömd för brott avseende

yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom eller om han har gjort sig skyldig

till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa

detta.

Branschsaneringsutredningen har i sitt betänkande Branschsanering - och andra

metoder mot ekobrott, SOU 1997:111, sett över LOU i syfte att minska

möjligheterna för oseriösa företag som genom ekonomisk brottslighet kan

konkurrera ut seriösa företag genom att leverera varor och tjänster till den

offentliga sektorn. Utredningens förslag är föremål för remissbehandling och

kommer därefter att övervägas inom Regeringskansliet. RRV har gjort en

utredning, RRV 1996:74, om hur kontrollen av leverantörer i samband med

upphandling kan fördjupas i syfte att förebygga ekonomisk brottslighet. Inom EU

pågår också ett arbete med att se över direktiven för att bl.a. motverka

organiserad brottslighet.

I kommissionens grönbok tas upp frågan om de möjligheter som reglerna om

offentlig upphandling erbjuder är tillräckliga för att genomföra de

arbetsmarknadspolitiska målen, såväl gemenskapens som de nationella.

Utskottet anser att det är angeläget att de upphandlande enheterna använder

de möjligheter som LOU ger för att hindra oseriösa företag att leverera varor

och tjänster till den offentliga sektorn. Med hänvisning till det arbete som

pågår inom Regeringskansliet och EU avstyrker utskottet motion 1997/98:Fi804

(s).

Anbudsprövningen och miljöhänsyn vid upphandling

Propositionen

Regeringen föreslår att det i LOU skall införas en ny bestämmelse för att

förtydliga att den upphandlande enheten vid sin anbudsprövning skall företa två

prövningar. Först skall den upphandlande enheten pröva om en leverantör

uppfyller de krav som ställts på honom, dvs. en prövning av anbudsgivarens

lämplighet, vilken föreslås bli reglerad i 1 kap. 20 a §. Därefter skall den

upphandlande enheten utvärdera de inkomna anbuden i enlighet med förfarandet

som anges i 1 kap. 22 §. De två prövningarna skall ske i nämnd ordning oavsett

upphandlingsförfarande och de styrs av olika regler.

Genom 1 kap. 22 § LOU genomförs flera olika direktiv. Den inbördes ordningen

mellan det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och lägsta pris varierar i de

olika direktiven. I två direktiv (93/36/EEG art. 26.1 a och 93/37/EEG art. 30.1

a) nämns lägsta pris först, medan det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet

nämns först i två andra direktiv (92/50/EEG art. 36.1 a samt i 93/38/EEG art.

34.1 a). Många upphandlande enheter och leverantörer har uppfattat att lägsta

pris är ett huvudalternativ. För att tydliggöra att så inte är fallet anser

regeringen att det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet bör anges först i

1 kap. 22 § första stycket. Vidare är det av stor betydelse att detta

alternativ lyfts fram eftersom viktiga kriterier annars kanske inte beaktas.

I ett nytt andra stycke lämnas exempel på omständigheter som en upphandlande

enhet får ta hänsyn till vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt

mest fördelaktiga. Där anges pris, leveranstid, driftskostnader, kvalitet,

estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd,

miljöpåverkan m.m. Bestämmelsen innebär att det är tillåtet att ställa sådana

krav om den upphandlande enheten anser att de är viktiga. Dessa krav skall dock

vara affärsmässigt avvägda i förhållande till det som upphandlas. Det är vidare

viktigt att utvärderingskriterierna kopplas till den vara eller tjänst som

skall upphandlas. Av andra stycket framgår vidare att den upphandlande enheten

i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling skall ange vilka

omständigheter som den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om möjligt

anges efter angelägenhetsgrad, med det viktigaste först. Med stöd av detta kan

t.ex. krav i fråga om miljöpåverkan särskilt anges som relevant.

Motionerna angående anbudsprövningen

I ett antal motioner riktas kritik mot hur bestämmelsen i 1 kap. 22 § LOU är

konstruerad.

I motionerna 1996/97:Fi804 av Berndt Ekholm och Per Olof Håkansson båda (s)

och 1996/97:Fi806 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd,) anförs att

reglerna för värdering av anbud bör formuleras så att bättre överensstämmelse

med EG-direktivens text uppnås. Enligt LOU tycks ett lågt anbudspris vara det

främsta urvalskriteriet. Tillämpliga direktiv föreskriver dock att det

ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till samtliga omständigheter

skall prioriteras. LOU måste ändras så att bättre överensstämmelse med gällande

direktiv uppnås. I motion 1996/97:Fi95 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, mp),

i denna del, och 1996/97:Fi806 (fp, m, c, kd,) påpekar motionärerna att

propositionens förslag beträffande ordningsföljden av urvalskriterierna avviker

från EG-direktiven. I direktiven nämns ?kvalitet? först och ?pris? sist medan

propositionen har ?pris? först vilket ger en olycklig signal till upphandlarna.

Detta bör ändras. Motionärerna i 1996/97:Fi95 (v, s, fp, mp) anför vidare att

tjänstedirektivet innehåller ett viktigt kriterium som även bör tas in i LOU,

nämligen ?teknisk kompetens?. I tjänstedirektivet kommer det på plats nummer

två efter kvalitet. Tjänstedirektivet innehåller också en viktig vägledning som

även svenska upphandlare bör få del av, nämligen att tjänsteleverantörens

förmåga och pålitlighet skall få spela en betydande roll.

I motion 1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) yrkande 4

förordas en ändring av LOU så att det klart framgår att den upphandlande

enheten kan ställa specifika krav vid inköp av varor. De upphandlande enheterna

måste ges möjlighet att kunna välja kravmärkta varor och välja bort

genmodifierade livsmedel.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär att den inbördes ordningen mellan det ekonomiskt

mest fördelaktiga anbudet och lägsta pris i 1 kap. 22 § första stycket LOU

ändras. För att tydliggöra att lägsta pris inte är ett huvudalternativ föreslås

att det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet anges först i bestämmelsen.

Ändringen överensstämmer med vad ett antal motionärer efterlyst.

I 1 kap. 22 § andra stycket LOU lämnas exempel på omständigheter som en

upphandlande enhet får ta hänsyn till vid bedömningen av vilket anbud som är

det ekonomiskt mest fördelaktiga. Som framgår ovan skall den upphandlande

enheten i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka

omständigheter den tillmäter betydelse och omständigheterna skall om möjligt

anges efter angelägenhetsgrad, t.ex. kan kvalitetsaspekten särskilt lyftas

fram. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga

skall den upphandlande enheten göra en sammanvägning av de omständigheter som

enheten tillmäter betydelse. Utskottet anser därför inte att det finns

anledning att ändra ordningsföljden mellan utvärderingskriterierna.

Motionärerna i 1996/97:Fi95 (v, s, fp, mp) i denna del anser att

exemplifieringen i andra stycket bör kompletteras med omständigheten ?teknisk

kompetens?. Utskottet anser dock att den föreslagna omständigheten måste anses

likvärdig med omständigheten ?tekniska egenskaper? som finns med i

exemplifieringen i andra stycket. Utskottet anser därför inte att andra stycket

behöver kompletteras på sätt som motionärerna föreslagit.

Med det anförda bifaller utskottet propositionens förslag och avstyrker

motionerna 1996/97:Fi95 (v, s, fp, mp) i denna del, 1996/97:Fi804 (s),

1996/97:Fi806 (fp, m, c, kd,) och 1997/98:Jo525 (c) yrkande 4 i de delar

motionerna inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Motionerna angående miljöhänsyn vid upphandling

Ett antal motionärer efterlyser att miljöhänsyn skall kunna tas vid

upphandling.

I motionerna 1996/97:Fi94 av Agne Hansson (c) yrkande 1, 1996/97:Fi805 av

Carina Hägg (s), 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 19 och

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 17 understryks vikten av att

miljöhänsyn skall kunna tas vid offentlig upphandling. Motionärerna i

1996/97:Fi94 (c) yrkande 1, 1996/97:Jo727 (c) yrkande 19 och 1997/98:Jo784 (c)

yrkande 17 anför att åtgärder bör vidtas för att förbättra miljöanpassningen av

den offentliga upphandlingen. EU-direktiven på området bör förändras, vilket är

en förutsättning för att kunna förändra LOU i en mer miljövänlig riktning.

Sverige bör verka för att nationella myndigheter ges möjlighet att ställa

miljökrav även på produktion och transporter. Motionärerna i 1996/97:Jo727 (c)

yrkande 18 och 1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 18 anser att

bättre information och kunskap om miljömässig upphandling är nödvändig för att

förbättra upphandlingen ur miljösynpunkt. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att

öka kunskaperna hos inköparna. I motion 1996/97:L712 av Hanna Zetterberg (v)

yrkande 2 förespråkas att den statliga upphandlingen måste utgöra ett gott

exempel och skyndsamt bli miljöanpassad. I motion 1996/97:Jo714 av Alf Svensson

m.fl. (kd) yrkande 7 förordas en förändring av offentlig upphandling i mer

miljövänlig riktning bl.a. genom att den s.k. substitutionsprincipen (dvs. att

upphandlaren givet att allt annat är lika skall välja den produkt som är minst

miljöstörande) både nationellt och internationellt skall gälla även inom andra

områden än kemikalier. I motionerna 1997/98:Fi803 av Ragnhild Pohanka och Elisa

Abascal Reyes (mp) yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:N310 av Martin Nilsson och

Carina Hägg (s) yrkande 1 anförs att LOU bör ändras så att det blir möjligt för

de upphandlande enheterna att ställa miljökrav även på transporter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet inleder med att konstatera att krav på miljöhänsyn inte får utformas

på ett sådant sätt att kraven innebär en uppenbar konkurrensbegränsning. Det

föreligger således en viss intressekonflikt mellan å ena sidan principerna om

icke-diskriminering och varors fria rörlighet och å andra sidan hänsynstagande

till miljön.

I regeringens yttrande över EG-kommissionens grönbok, som avgavs i slutet av

mars 1997, anför regeringen att grönboken lämnar ett visst utrymme för att

ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Enligt regeringens uppfattning

finns det dock oklarheter såväl i direktiven som i grönboken om i vilken

utsträckning detta får ske. I Sverige har det exempelvis diskuterats om det vid

upphandling av varor över huvud taget är möjligt att ställa miljökrav på

produktionen och transporten av varorna. Det föreligger därför ett stort behov

av att utreda vilka miljökrav som får ställas eftersom det är viktigt att i

framtiden kunna ta större miljöhänsyn i upphandlingssammanhang. Regeringen

anser att man samtidigt måste se till att upphandlingen sker under tillräcklig

konkurrens.

Utskottet anser att den omfattande offentliga upphandlingen bör vara ett

effektivt instrument för att påverka utbudet på marknaden så att beståndet av

produkter snabbare kan anpassas till kraven på ekologisk hållbarhet. Som

framgår av regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet anser

regeringen att detta instrument bör användas än mer aktivt.

Av skrivelsen Ekologisk hållbarhet framgår vidare att intresset för en

miljöanpassad offentlig upphandling finns inom flertalet av EU-länderna.

Länderna har i samband med översynen av EU:s åtgärdsprogram för miljön

preliminärt kommit överens om att göra en översyn av gemenskapens regler för

offentlig upphandling så att miljöhänsyn i större utsträckning kan tas vid

tillämpning av reglerna samtidigt som en sund konkurrens bevaras.

I skrivelsen Ekologisk hållbarhet redovisas att regeringen skall ge Nämnden

för offentlig upphandling i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och

Kemikalieinspektionen ta fram underlag för en svensk ståndpunkt i EU. Den skall

utgå från EG:s regler och andra internationella regler. I de fall önskvärda

miljökrav inte överensstämmer med EG:s regler bör förslag lämnas till hur

upphandlingsdirektiven kan ändras så att reglerna blir tydliga och styr i

riktning mot ekologisk hållbarhet. Utskottet vill understryka vikten av detta

arbete.

För att den offentliga upphandlingen skall bli en pådrivande kraft i arbetet

för ekologisk hållbarhet framgår av skrivelsen Ekologisk hållbarhet att

regeringen anser att en delegation skall inrättas. Den skall vara pådrivande

för en miljöanpassad offentlig upphandling och skall initiera och utveckla

konkreta vägledningar för hur miljökrav kan ställas vid all offentlig

upphandling inom olika områden. Delegationen skall vidare särskilt prioritera

områden där upphandlingen kan få genomslag på utvecklingen i ekologiskt hållbar

riktning. Delegationen skall också sprida kunskap, erfarenheter och goda

exempel från t.ex. landstingens databas med upphandlingskriterier. För detta

ändamål skall delegationen göra en sammanställning av arbete med miljöanpassad

offentlig upphandling. Delegationen skall också följa utvecklingen i andra

länder, inom och utanför EU. Utskottet instämmer i regeringens överväganden.

I sammanhanget bör också nämnas att Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen

och Nämnden för offentlig upphandling arbetar med ett projekt vars syfte är att

få till stånd en miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Inom ramen

för projektet har rapporten ?Offentlig upphandling med miljöhänsyn?,

Naturvårdsverkets rapport 4508 givits ut. Nära kopplat till arbetet med att

miljöanpassa upphandlingen ligger ansträngningar att miljöanpassa hela

verksamheter. Som en bilaga till Miljövårdsberedningens betänkande, SOU

1996:112, Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen, finns en

rapport, 1996:2, Miljöarbete i statliga myndigheter, som innehåller en

vägledning om hur den offentliga sektorn kan införa miljöledningssystem etc.

Som ett komplement till rapporten har Naturvårdsverket i samarbete med

Kemikalieinspektionen och Nämnden för offentlig upphandling utarbetat en

vägledningsstrategi för miljöanpassad offentlig upphandling.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att regeringen vidtar ett antal

åtgärder för att miljöhänsyn i större utsträckning skall kunna tas vid

offentlig upphandling. De åtgärder som regeringen vidtar överensstämmer i allt

väsentligt med vad som föreslås i motionerna 1996/97:Fi94 (c) yrkande 1,

1996/97:Jo727 (c) yrkandena 18 och 19 samt 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 17 och

18.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Fi94 (c) yrkande 1,

1996/97:Fi805 (s), 1996/97:Jo714 (kd) yrkande 7, 1996/97:Jo727 (c) yrk- andena

18 och 19, 1996/97:L712 (v) yrkande 2, 1997/98:Fi803 (mp) yrkandena 2 och 3,

1997/98:N310 (s) yrkande 1 och 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 17 och 18 i de delar

motionerna inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Upphandling av tjänster

Motionen

I motion 1996/97:Fi95 av Johan Lönnroth m.fl. (v, s, fp, mp), i denna del,

anförs att direktiven ger de upphandlande enheterna möjlighet att använda

upphandlingsformen förhandlad upphandling när de köper intellektuella tjänster.

Den svenska lagen saknar motsvarande text. Vidare anför motionärerna att

innebörden av syftet med en formgivningstävling i 5 kap. 28 § bör förtydligas.

Bestämmelsen bör bättre anpassas till tjänstedirektivet. Vad som anförts bör

ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Enligt LOU är det möjligt att använda förhandlad upphandling vid upphandling av

intellektuella tjänster. Detta framgår av 5 kap. 16 och 17 §§ LOU. Beträffande

bestämmelsen i 5 kap. 28 § har kommissionen inte framfört någon kritik

innebärande att LOU inte skulle överensstämma med aktuellt direktiv. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motion 1996/97:Fi95 (v, s, fp, mp) i denna del.

Små företags möjligheter att delta i upphandling

Motionen

I motion 1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)

yrkande 3 anför motionärerna att den offentliga sektorn varje år köper varor

till betydande belopp. En tendens är att allt fler upphandlingar sker i så

stora volymer att bara ett fåtal företag har kapacitet att klara dem. En

lösning kan vara att myndigheterna i högre utsträckning delar upp

beställningarna i mindre delar för att öka antalet anbudsgivare.

Utskottets ställningstagande

I LOU finns bestämmelser som innebär att de upphandlande enheterna inte får

dela upp en upphandling i olika delar vid beräkningen av om upphandlingen

uppgår till tröskelvärdena. Värdet av upphandlingen avgör vilka regler i LOU

som skall tillämpas på upphandlingsförfarandet. Efter det att värdet av hela

upphandlingen bestämts är de upphandlande enheterna oförhindrade att dela upp

t.ex. upphandlingen av ett projekt i mindre delar. Utskottet vill understryka

att detta kan skapa bättre förutsättningar för företag av olika storlek att

delta i upphandlingen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1997/98:N306 (fp) yrkande 3.

Sanktioner

Bakgrund

Bestämmelser angående sanktioner som kan tillgripas mot en upphandlande enhet

som inte följer LOU återfinns bl.a. i 7 kap. LOU. Bestämmelser om överprövning

av en pågående upphandling finns i 7 kap. 1 och 2 §§ LOU. Enligt 7 kap. 6 och 7

§§ LOU kan en upphandlande enhet bli skyldig att ersätta skada för en

leverantör om skadan har uppkommit på grund av att bestämmelserna i LOU inte

följts. Marknadsdomstolen får enligt lagen (1994:615) om ingripande mot

otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling under vissa

förutsättningar ingripa mot otillbörligt beteende avseende upphandling.

Motionen

I motion 1997/98:Fi802 av Siw Persson (fp) yrkande 2 påpekas att ett sätt att

skärpa reglerna beträffande den offentliga upphandlingen är att införa

sanktioner för de upphandlande enheter som inte följer LOU.

Utskottets ställningstagande

Av det som ovan anförts framgår att det finns regler som innebär att en

upphandlande enhet som inte följer LOU kan drabbas av olika slags sanktioner.

Utskottet föreslår med det anförda att motion 1997/98:Fi802 (fp) yrkande 2

avstyrks.

Överprövning

Gällande rätt och propositionen

Bestämmelser om överprövning av en pågående upphandling finns i 7 kap. 1 och

2 §§ LOU. Bestämmelsen i 7 kap. 1 § riktar sig främst till den leverantör som

finner att en pågående upphandling sker på ett sådant sätt att han inte kan

delta på ett korrekt och i lagen förutsatt sätt. Exempel på en sådan situation

kan vara att annonsen är så utformad att den utesluter en leverantör från

deltagande. Den som är berättigad att påtala ett missförhållande är den som

antingen lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av

missförhållandet. Avsikten med bestämmelsen är att en domstol skall kunna

ingripa innan någon faktisk skada uppkommer. Domstolen får förordna om åtgärder

som framgår av 2 §, t.ex. att upphandlingen skall göras om eller att den får

avslutas först sedan rättelse gjorts. I 7 kap. 1 § andra stycket anges en sista

tidpunkt för prövning av en ansökan om åtgärd under ett pågående

upphandlingsförfarande. Enligt nu gällande lydelse är denna tidpunkt den då

beslut om leverantör fattats. Efter denna tidpunkt är en leverantör som anser

sig felaktigt behandlad hänvisad till att väcka skadeståndstalan vid allmän

domstol. Anledningen till att en ansökan om åtgärd under ett pågående

upphandlingsförfarande inte får prövas efter det att beslut om leverantör

fattats är att det inte ansetts vara en tillfredsställande ordning att ett

civilrättsligt bindande kontrakt skall kunna upphävas i administrativ ordning.

I propositionen föreslår regeringen att den tidpunkt efter vilken länsrättens

möjlighet att pröva en ansökan om åtgärd under ett pågående

upphandlingsförfarande upphör skall preciseras. Det föreslås att länsrättens

prövningsrätt skall upphöra efter det att avtal om upphandling slutits.

Ändringen föreslås för att paragrafen bättre skall stämma överens med

direktivens lydelse.

Motionen

I motion 1997/98:Fi802 av Siw Persson (fp) yrkande 1 framför motionären

synpunkten att LOU blir tandlös eftersom en anbudsgivare inte kan begära

överprövning av upphandlingen i länsrätten efter det att den upphandlande

enheten antagit ett anbud. Motionären anser att en möjlighet till rättvis

upphandling är att komplettera lagen med en tidsfrist där man har 14 dagar på

sig att begära överprövning.

Utskottets ställningstagande

Motionärens förslag innebär att ett civilrättsligt bindande kontrakt skulle

kunna upphävas i administrativ ordning. Utskottet anser i enlighet med vad som

framgår ovan att en sådan ordning inte skulle vara tillfredsställande.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker

motion 1997/98:Fi802 (fp) yrkande 1. Utskottet återkommer i nästföljande

avsnitt till frågan om skadestånd vid upphandling.

Skadestånd vid upphandling

Bakgrund

Skadeståndsreglerna i LOU härrör från två direktiv (89/665/EEC och 92/13/EEG).

I båda direktiven föreskrivs att ersättning skall kunna utgå till dem som lidit

skada av en överträdelse. Av direktiven framgår dock inte vad ersättningen

omfattar.

Till grund för implementeringen låg två promemorior som togs fram av en

arbetsgrupp inom Finansdepartementet (Ds 1992:4 och 1992:62). Enligt Ds 1992:4

skulle skadeståndsskyldigheten motsvara det negativa kontraktsintresset, dvs.

ersättning för nedlagda kostnader. Några remissinstanser, bl.a.

Kommunförbundet, ansåg att denna begränsning var bra. Stockholms universitet

ansåg dock att det borde vara möjligt att få skadestånd som motsvarar hela den

lidna skadan inklusive utebliven vinst, dvs. ersättning motsvarande det

positiva kontraktsintresset. Motiveringen härför var bl.a. att möjligheter till

fullt skadestånd står bäst i överensstämmelse med direktivtexten och att sådana

regler skapar ett effektivare överprövningssystem.

I förslaget till LOU (prop. 1992/93:88) förordade regeringen att direktiven

skulle implementeras genom två bestämmelser, 7 kap. 6 och 7 §§. Enligt 7 kap. 6

§ skall en upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i LOU ersätta

därigenom uppkommen skada för leverantören. I förarbetena uttalade

departementetschefen att hon ansåg det lämpligt att bestämma

skadeståndsskyldighetens omfattning på sätt som Stockholms universitet

föreslagit, dvs. att skadeståndsskyldigheten skall omfatta hela den lidna

skadan.

Jan Hellner, professor emeritus i civilrätt, har framfört kritik mot

bestämmelsen i 7 kap. 6 §. Han anser det uppseendeväckande och inte rimligt att

det utanför kontraktsförhållanden skall vara möjligt att ge ersättning efter

samma principer som endast gäller vid ingångna avtal. Han anser att en

jämförelse som ligger nära till hands är principer för skadestånd utanför

kontraktsförhållande vid skada till följd av fel eller försummelse vid

myndighetsutövning. Detta skulle närmast innebära ett med hänsyn till kostnader

och utsikter till vinst skäligt belopp (Skadeståndsrätt, femte upplagan, s. 466

f.).

Förbundsjuristen Ulf Palm och adjungerade professorn Curt Riberdahl anser att

den nuvarande regleringen kan missbrukas och leda till omfattande och

tidskrävande processer. De förespråkar i Svensk Juristtidning 1996 s. 644 att

ersättningen skall begränsas till det negativa kontraktsintresset.

Motionen

I motion 1996/97:Fi809 av Kenneth Kvist och Bengt Hurtig (v) anförs att LOU har

skapat stora problem för flera kommuner. Ett av de stora felen är att den som

anser sig felaktigt förbigången vid en upphandling inte bara kan vinna

skadestånd som ersätter kostnaderna för att förbereda ett anbud och för

deltagandet i själva upphandlingen utan även för utebliven vinst. Denna fråga

har uppmärksammats och kritiserats i doktrinen (rättslitteraturen).

Motionärerna förespråkar att LOU bör ändras så att skadeståndsersättning som

utgår enligt lagen skall begränsas till det negativa kontraktsintresset (dvs.

ersättning för nedlagda kostnader). Riksdagen bör hos regeringen begära förslag

till ändring på sätt som angetts.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan är innebörden av direktivtexten oklar. Något rättsfall från

EG-domstolen som ger ledning för hur direktivtexten skall tolkas finns inte.

Bestämmelsen i 7 kap. 6 § LOU har också kritiserats.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion 1996/97:Fi809 att den

skadeståndsersättning som kan utgå enligt 7 kap. 6 § LOU framstår som alltför

omfattande. Utskottet har inhämtat att Högsta domstolen den 15 september 1997

meddelat prövningstillstånd i ett mål om skadestånd enligt LOU. Innan ställning

tas till hur den aktuella regeln bör ändras anser utskottet att det finns skäl

att avvakta Högsta domstolens avgörande. Utskottet utgår från att regeringen

noga följer ärendet och återkommer till riksdagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1996/97:Fi809 (v) bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling

Motionerna

I motionerna 1996/97:N206 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2, 1996/97: N250 av

Karin Falkmer m.fl. (m) yrkande 4, 1996/97:Fi807 av Gullan Lindblad och Göthe

Knutson (m) yrkande 2 och 1997/98:N271 av Karin Falkmer m.fl. (m) yrkande 5

ställs krav på att all offentlig verksamhet där det föreligger förutsättningar

för konkurrens - också sådan som bedrivs i förvaltningsform - bör bli föremål

för upphandling. I motionerna 1996/97: N206 (m) yrkande 3, 1997/98:Fi205 av

Carl Bildt m.fl. yrkande 13, 1997/98:N271 (m) yrkande 3 och 1997/98:Fi801 av

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 2 anför motionärerna att

kommunerna bör åläggas att upphandla i konkurrens. En lagstadgad rätt för

privata entreprenörer att utmana offentlig näringsverksamhet bör införas. LOU

bör också kompletteras med en regel om att upphandlingar inte får avbrytas utan

affärsmässiga skäl. Möjligheterna att överklaga offentlig näringsverksamhet bör

förbättras. LOU bör kompletteras med en regel om att all offentlig

näringsverksamhet måste grundas på formella beslut av stat, kommun eller

landsting. LOU bör också utvidgas till att omfatta kommunal upphandling av

verksamhet i egen regi. Motionärerna i motion 1997/98:Fi205 (m) yrkande 13

anser också att kommunallagen bör ses över så att reglerna för vad som är

tillåten och otillåten kommunal verksamhet preciseras och att möjligheterna

stärks att rättsligt pröva om sådan verksamhet är kompetensenlig. Det bör

omgående införas ett krav på att kommuner inte skall få erbjuda kommunala

tjänster på den konkurrensutsatta marknaden. Motionärernas uppfattning är också

att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning. Motionären i motion

1996/97:Fi807 (m) yrkandena 3 och 4 anser vidare att krav måste ställas på att

den kommunala verksamheten utsätts för konkurrens så att tjänster kan erbjudas

den öppna marknaden samt att möjligheterna för kommuner och landsting att

bedriva näringsverksamhet kraftigt bör begränsas. Motionärerna i motionerna

1997/98:N271 (m) yrkande 6 och 1997/98:Fi801 (m) yrkande 4 anför att i vissa

fall tycks myndigheternas agerande främst syfta till att öka myndighetens

intäkter. Krav bör ställas på att den egna verksamheten måste utsättas för

konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna marknaden.

Motionärerna i motionerna 1996/97:Fi807 (m) yrkande 1, 1996/97:N250 (m)

yrkande 5, 1997/98:Fi205 (m) yrkande 14, 1997/98:N271 (m) yrkande 4 och

1997/98:Fi801 (m) yrkande 1 anser att statligt, kommunalt eller

landstingskommunalt företagande aldrig kan förenas med sund och rättvis

konkurrens. Det bör därför införas en lag om konkurrensneutralitet vid

offentlig prissättning med krav på att offentlig näringsverksamhet skall

redovisas helt skild från annan verksamhet.

I motionerna 1996/97:Fi801 yrkande 4 och 1996/97:L212 yrkande 3, båda av

Bengt Harding Olson (fp), anför motionären att den självklara utgångspunkten

för den offentliga förvaltningen måste vara att det skall gälla en i princip

obligatorisk upphandlingsskyldighet. Som en följd härav anser motionären i

motion 1996/97:Fi801 (fp) yrkande 5 att det i sådant fall blir nödvändigt att

utvidga möjligheterna att använda direktupphandling och att begränsningarna för

direktupphandling måste anges tydligare i lagen. I lagtexten bör det då också

betonas att det generella kravet att beslutet måste styras av affärsmässighet

där prisfrågan är ett viktigt moment även gäller vid direktupphandling (yrkande

6). Ytterligare en följd blir att det måste råda offentlighet i

upphandlingsärendet när beslutet är fattat (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt 1 kap. 4 § LOU skall

upphandling göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och

även i övrigt genomföras affärsmässigt.

En rad olika åtgärder vidtas för att utveckla den offentliga upphandlingen.

Kommun- och landstingsförbunden stöder aktivt sina medlemmar då de i större

utsträckning vill konkurrensutsätta verksamheten. Det ligger också i den

upphandlande myndighetens intresse att genom upphandling utnyttja de

möjligheter som kan finnas att effektivisera verksamheten.

Av 1 kap. 4 § LOU följer att avbrytande av en upphandling måste grundas på

affärsmässighet.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615) om ingripande mot

otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka

ett behov som inte kan fyllas genom LOU eller konkurrenslagen. Lagen omfattar

ett system med rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämplig form gripa

in mot vissa konkurrenssnedvridande beteenden. Den prövning av oberoende part

som systemet skapar syftar till att väcka förtroende hos företagen för att de

skall få en objektiv och rättvis behandling i samband med offentlig

upphandling.

Beträffande den begärda översynen av kommunallagen har konstitutionsutskottet

i betänkande 1996/97:KU12 Kommunala kompetensfrågor behandlat liknande

motionskrav. Konstitutionsutskottet fann inte skäl att föreslå några ändringar

i kommunallagen. Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets

förslag. Finansutskottet anser det självklart att kommunerna skall kunna

bedriva verksamhet i egen regi om de så önskar och finner därför inte skäl att

föreslå riksdagen någon ändring av sitt tidigare ställningstagande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Fi801 (fp) yrkandena

4-7, 1996/97:Fi807 (m) yrkandena 1-4, 1996/97:L212 (fp) yrkande 3, 1996/97:N206

(m) yrkandena 2 och 3, 1996/97:N250 (m) yrkandena 4 och 5, 1997/98:Fi205 (m)

yrkandena 13 och 14, 1997/98:Fi801 (m) yrkandena 1 och 2 samt 4 och

1997/98:N271 (m) yrkandena 3-6.

Offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel

Motionerna

I motion 1996/97:Fi94 av Agne Hansson (c) yrkande 2 anför motionären att det

för att vidmakthålla ett dynamiskt och pluralistiskt näringsliv i hela landet

krävs att de lokala företagen kan fortleva. Stor frihet utan åsidosättande av

konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal upphandling och

sysselsättning. Regeringen bör inom EU verka i en riktning som underlättar

lokal upphandling.

I motion 1996/97:Fi802 av Kerstin Warnerbring (c) anförs att enligt gällande

lagstiftning krävs affärsmässighet vid upphandling både över och under

tröskelvärdena. Detta innebär att kommuner inte kan gynna den lokala handeln

ens vid mindre inköp då detta skulle strida mot lagen om offentlig upphandling.

För många mindre kommuner kan det dock för en orts överlevnad vara av största

vikt att kommunen har möjlighet att stödja det lokala näringslivet. En översyn

bör därför göras av lagen om offentlig upphandling vad gäller reglerna för

kommunala inköp under tröskelvärdet så att kommunerna får möjlighet att gynna

den lokala handeln.

Utskottets ställningstagande

Den grundläggande principen i LOU är att upphandling skall göras med

utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras

affärsmässigt (1 kap. 4 §). Ett av syftena med LOU är att leverantörerna skall

behandlas lika. Den offentliga upphandlingen kan därför inte utnyttjas som ett

regionalpolitiskt medel på de sätt som föreslås i motionerna. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Fi94 (c) yrkande 2 och 1996/97:Fi802

(c).

Administration av statliga tjänstepensioner

Bakgrund

Statens löne- och pensionsverk (SPV) skall enligt sin instruktion (1988:113)

svara för den statliga tjänstepensioneringen, statens tjänstegrupplivförsäkring

och de centrala personaladministrativa systemen, allt i den utsträckning dessa

frågor inte ankommer på någon annan myndighet. Enligt instruktionen får SPV

även utföra sådana uppgifter åt myndigheter och andra uppdragsgivare som har

samband med verkets huvuduppgifter. Den statliga tjänstepensioneringen är sedan

slutet av 1980-talet en kraftigt krympande marknad.

Inom delar av den statliga tjänstepensioneringen råder sedan ett par år fri

konkurrens. Det gäller bl.a. den kompletterande ålderspensionen, Kåpan.

Någon motsvarighet till monopoldelen av den statliga tjänstepensionen finns

inte för den kommunala sektorn. På denna marknad verkar Kommunsektorns Pension

AB (KPA). KPA ägs indirekt av Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Bolaget

sluter civilrättsliga avtal med kunderna, som är kommuner, landsting, Svenska

kyrkans församlingar och bolag inom den kommunala sektorn.

Sedan ett par år tillbaka verkar SPV på såväl den kommunala som den statliga

och privata sektorn. Enligt SPV:s egna uppgifter är verket konkurrensutsatt

till 70 % av omsättningen.

Enligt budgetpropositionen för år 1997 anser regeringen (utg.omr.14 avsnitt

6.4) att SPV mot bakgrund av den krympande marknaden bör få åta sig uppdrag

från andra arbetsgivare än statliga myndigheter under förutsättning att det är

fråga om uppgifter som ligger nära SPV:s huvuduppgifter. Enligt propositionen

skall uppdrag från icke statliga uppdragsgivare redovisas separat under egna

resultatområden som skall bära sina egna kostnader.

På de konkurrensutsatta delarna av pensionsadministationen gäller LOU.

KPA begärde under hösten 1996 hos Konkurrensverket att verket i enlighet med

sin instruktion skulle verka för att avreglera den statliga

tjänstepensionsmarknaden. KPA gjorde gällande att monopolet medför att det inte

är möjligt för andra aktörer att konkurrera med SPV på denna marknad samtidigt

som SPV är aktivt på den kommunala tjänstepensionsmarknaden. Konkurrens på lika

villkor föreligger därmed inte enligt KPA. SPV, som bl.a. avvisat påståenden om

att verket skulle erbjuda för låga priser på den kommunala marknaden och att

priserna på den statliga marknaden skulle vara för höga, har för sin del

hemställt att Konkurrensverket agerar för en effektiv konkurrens på den

kommunala marknaden.

Motionerna

I motion 1996/97:Fi803 av Jan Backman m.fl. (m) vänder sig motionärerna mot

SPV:s monopol för pensionsadministration. Starka samhällsintressen motiverar

enligt motionärerna att det på olika områden skapas förutsättningar för en sund

konkurrens under lika och fria villkor. På pensionsområdet skulle detta

innebära att LOU förtydligas så att den även omfattar myndigheternas

upphandling av pensionsadministration. Riksdagen bör hos regeringen begära

förslag till ändring av LOU på sätt som angetts.

I motion 1997/98.Fi909 av Michael Stjernström (kd) anför motionären att SPV:s

monopol bör avskaffas och ersättas av konkurrens, i vilken marknadens samtliga

bolag kan delta. Varje myndighet skall ges möjlighet att upphandla sina

pensions- och försäkringslösningar. Enskilda statliga myndigheter bör omfattas

av LOU även på de tjänster som rör pensionsutbetalningar.

Tidigare riksdagsbehandling

I betänkande 1996/97:AU11 behandlade arbetsmarknadsutskottet två motioner med

likartat innehåll som den nu aktuella. Enligt arbetsmarknadsutskottet fanns det

skäl att avvakta Konkurrensverkets syn på frågan om avreglering av den statliga

tjänstepensionsmarknaden.

Konkurrensverkets ställningstagande

Konkurrensverket har i skrivelse daterad den 17 april 1997 ställd till

Finansdepartementet föreslagit att marknaden för administration av statliga

tjänstepensioner bör utsättas för konkurrens.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 1998 (utg.omr. 14 avsnitt 7.7) gör regeringen

bedömningen att SPV har bedrivit verksamheten kostnadseffektivt och

tillförlitligt i enlighet med det övergripande målet för SPV 1995/96.

Regeringen anser att SPV skall bidra till att målet inom utgiftsområde 2,

Samhällsekonomi och finansförvaltning, om ett administrativt stöd av hög

kvalitet till de statliga myndigheterna uppnås. Inom ramen för detta anser

regeringen att inriktningen av SPV:s pensionsverksamhet skall ligga fast.

Utskottet konstaterar att reglerna för tjänstepensionen bestäms i centralt

kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarnas huvudorganisationer

på det statliga området. Det är angeläget att Arbetsgivarverket främjar varje

möjlighet till besparingar för myndigheterna av deras kostnader som

arbetsgivare. Sättet att organisera den statliga tjänstepensionen har i princip

inte förändrats sedan den tid då tjänstepensionsförmånerna bestämdes genom

beslut av regering och riksdag. Det var staten som iklädde sig

pensionsförpliktelserna och tryggade dem i egen regi genom att tilldela

myndigheten SPV uppgiften att för statens räkning administrera

pensionsutbetalningarna och svara för beräkningen och prövningen av förmånerna.

I dagens läge är systemet blandat och befinner sig under utveckling.

Myndigheternas roll som arbetsgivare med eget ansvar har blivit alltmer tydlig.

Tillsammans med motparterna förfogar de genom sin centrala företrädare

Arbetsgivarverket över tjänstepensionsförmånerna. Parterna förfogar därutöver

över den avgiftsbaserade kompletterande ålderspensionen, vilken, i konkurrens,

administreras av SPV. För övriga förmåner kommer en förändring att ske från

årsskiftet. De statliga arbetsgivarna kommer att betala försäkringstekniskt

beräknade premier i stället för dagens lönekostnadspålägg. En särskild nämnd

för statens avtalsförsäkringar kommer att bestämma grunderna för försäkringen,

premier och ersättningen till SPV för administrationen. Nämnden kommer att vara

en del av SPV men den kommer att ha en självständig ställning. Ledamöterna

skall utses av regeringen. Hälften av ledamöterna, inklusive ordföranden, skall

utses på förslag från Arbetsgivarverket. Detta bör ge tillräckliga garantier

för att de avgifter som kommer att erläggas till SPV kontrolleras och prövas i

syfte att hålla kostnaderna nere. Ansvaret för en fungerande

pensionsadministration kan inte ligga hos någon annan än hos

försäkringsgivaren. Myndigheterna kan inte vara försäkringsgivare i egen regi

då utfästelserna automatiskt tryggas i den juridiska personen, staten.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att motionärernas förslag att

enskilda myndigheter skall upphandla administrationen av pensionsförmåner för

statliga arbetsgivare inte är förenligt med det sätt varpå

tjänstepensionsavtalet på det statliga området är konstruerat.

Utskottet delar således regeringens bedömning och avstyrker motionerna

1996/97:Fi803 (m) och 1997/98:Fi909 (kd).

Elektronisk upphandling

Motionen

I motion 1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 18 framförs

uppfattningen att den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt.

Upphandlingen måste ske på ett sådant sätt att även små företag har goda

möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud. Alla offentliga

handlingar bör inom några år kunna nås elektroniskt. All offentlig information

i elektronisk form bör vara kostnadsfri.

Utskottets ställningstagande

I regeringens yttrande över grönboken anförs att modern informationsteknik

enligt regeringens bedömning bör få användas i de olika leden av offentlig

upphandling för att på så sätt kunna ta till vara de fördelar som kan vinnas

exempelvis i fråga om snabbhet, effektivitet och kostnadsbesparingar. Hög

prioritet bör sålunda ges ett utvecklingsarbete som skapar de nödvändiga

förutsättningarna för ett förfarande som så snart som möjligt kan genomföras

helt elektroniskt. Regeringen anser vidare att direktiven inte ger något klart

besked på frågan i vilken utsträckning som de upphandlande enheterna kan

använda ett elektroniskt förfarande. Direktiven bör därför, enligt regeringens

uppfattning, förtydligas så att de upphandlande enheterna skall kunna använda

ett elektroniskt förfarande.

Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion 1997/98: N274 (kd)

yrkande 18.

Forskning

Motionen

I motion 1996/97:Fi808 av Christina Axelsson m.fl. (s) anför motionärerna att

forskningen inom offentlig upphandling fortfarande är mycket begränsad och

outvecklad både till innehåll och omfattning. Genom att satsa på ökad kunskap i

form av tillämpad forskning skulle effektiviseringsvinster inom ett flertal

områden som rör offentlig upphandling kunna åstadkommas.

Utskottets ställningstagande

I samband med införandet av LOU inrättades Nämnden för offentlig upphandling

(NOU). Nämnden har bl.a. till uppgift att utöva tillsyn över upphandling enligt

LOU, lämna information, ge ut allmänna råd inom sitt tillsynsområde samt verka

för en effektiv offentlig upphandling. NOU besitter således omfattande kunskap

av det slag som motionären efterlyser.

Som framgår ovan under avsnittet Anbudsprövningen och miljöhänsyn vid

upphandling, avser regeringen att tillsätta en delegation som bl.a. skall ha

till uppgift att sprida kunskap, erfarenheter och goda exempel samt att följa

utvecklingen i andra länder både inom och utanför EU.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Fi808 (s).

Handikapptillgänglighet vid upphandling

Motionen

I motion 1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkande 10 påpekas att de

facto-standarder ofta tas fram utan särskilt stort inflytande av brukargrupper

eller myndigheter. Däremot har myndigheterna stora möjligheter att påverka

utvecklingen genom sin politik för upphandling. I USA kräver lagen att federala

myndigheter ställer krav på handikapptillgänglighet vid upphandling. En

motsvarande förändring i LOU borde vara möjlig att genomföra i Sverige.

Utskottets ställningstagande

I Sverige finns ingen generell reglering om handikapptillgänglighet. Däremot

finns sådan reglering inom olika områden, t.ex. plan- och bygglagen och lagen

(1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. Utskottet anser därför inte

att det finns något behov av att ändra LOU på sätt som föreslås i motionen.

Motion 1997/98:So411 (c) yrkande 10 avstyrks.

Lagförslaget i övrigt

Propositionen

Regeringen föreslår ytterligare vissa justeringar av LOU. Dessa justeringar

föreslås i syfte dels att förbättra lagens överensstämmelse med EG:s

upphandlingsdirektiv, dels att förtydliga lagtexten.

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att en ny paragraf, 4 kap. 7 a, införs. Enligt förslaget

stadgar paragrafen att bestämmelserna i kapitlet inte skall tillämpas på sådana

företag som anges i 1 § andra stycket 2. För att bestämmelsen i 4 kap. 7 a

§ LOU bättre skall stämma överens med direktivets lydelse förordar utskottet

att paragrafen i stället skall föreskriva att bestämmelserna i kapitlet inte

skall tillämpas på sådana företag som anges i 1 § andra stycket. Till följd

härav bör också några förtydliganden göras i författningskommentaren till

bestämmelsen (prop. s. 67). Vad som i första stycket av författningskommentaren

anförs om undantaget avser undantaget i paragrafens punkt 1. I andra stycket av

författningskommentaren berörs undantaget i paragrafens punkt 2. Detta undantag

gäller bara gas eller värme och endast den produktion av gas eller värme som är

en oundviklig följd av annan verksamhet än den som omfattas av 1 § första

stycket 1 samt under förutsättning att leverans till det fasta nätet endast

syftar till ett ekonomiskt utnyttjande av denna produktion och uppgår till

högst 20 % av den upphandlande enhetens omsättning, beräknat på de tre sista

årens genomsnitt, inklusive innevarande år.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i 4 kap. 11 § LOU. Ändringen

innebär att vid upphandling av varor, entreprenader och tjänster skall alla

delvärden ingå vid beräkningen av tröskelvärdet. I författningskommentaren till

bestämmelsen (prop. s. 68) anges felaktigt att bestämmelsen om delkontrakt

under 1 000 000 ecu endast gäller byggentreprenad och att den innebär att

delkontrakt under 1 000 000 ecu inte behöver ingå i beräkningen av

upphandlingens värde. Utskottet anser att författningskommentaren till 4 kap.

11 § andra stycket rätteligen skall lyda på följande sätt. Bestämmelserna i

andra stycket, som enbart avser byggentreprenader, gäller varje delkontrakt som

understiger 1 000 000 ecu under förutsättning att det sammanlagda värdet av

delkontraktet och eventuella andra delkontrakt avseende byggentreprenader inte

överstiger 20 % av upphandlingens totala värde. Även i dessa fall skall

delvärdena ingå i beräkningen av tröskelvärdet, men i övrigt behöver inte

bestämmelserna i 4 kap. tillämpas på delkontrakten.

I 5 kap. 1 § första stycket LOU finns en hänvisning till 5 kap. 6 §. Eftersom

sistnämnda paragraf upphävs genom lagförslaget anser utskottet att hänvisningen

skall utgå.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande LOU:s tillämpningsområde

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi803 yrkande 1,

2. beträffande upphandlande enhet

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fi93 antar det i proposition

1996/97:153 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1528)

om offentlig upphandling såvitt avser 1 kap. 5 och 6 §§,

res. 1 (v)

3. beträffande krav som får ställas på en leverantör

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi804,

res. 2 (v)

4. beträffande anbudsprövningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fi95 i denna del, 1996/97:Fi804,

1996/97:Fi806 och 1997/98:Jo525 yrkande 4 antar det i proposition

1996/97:153 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling såvitt avser 1 kap. 20 a och 22 §§,

5. beträffande miljöhänsyn vid upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi94 yrkande 1, 1996/97: Fi805,

1996/97:Jo714 yrkande 7, 1996/97:Jo727 yrkandena 18 och 19, 1996/97:L712

yrkande 2, 1997/98:Fi803 yrkandena 2 och 3, 1997/98:N310 yrkande 1 och

1997/98:Jo784 yrkandena 17 och 18,

res. 3 (v, mp)

6. beträffande upphandling av tjänster

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi95 i denna del,

7. beträffande små företags möjligheter att delta i upphandling

att riksdagen avslår motion 1997/98:N306 yrkande 3,

8. beträffande sanktioner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi802 yrkande 2,

9. beträffande överprövning

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Fi802 yrkande 1 antar det i

proposition 1996/97:153 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 7 kap. 1 §,

10. beträffande skadestånd vid upphandling

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Fi809 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (m, fp, kd)

11. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk

upphandling

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi801 yrkandena 4-7, 1996/97:Fi807

yrkandena 1-4, 1996/97:L212 yrkande 3, 1996/97: N206 yrkandena 2 och 3,

1996/97:N250 yrkandena 4 och 5, 1997/98: Fi205 yrkandena 13 och 14,

1997/98:Fi801 yrkandena 1, 2 och 4 samt 1997/98:N271 yrkandena 3-6,

res. 5 (m, fp)

12. beträffande offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi94 yrkande 2 och 1996/97:Fi802,

res. 6 (v)

13. beträffande administration av statliga tjänstepensioner

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi803 och 1997/98:Fi909,

res. 7 (m, fp, mp, kd)

14. beträffande elektronisk upphandling

att riksdagen avslår motion 1997/98:N274 yrkande18,

res. 8 (kd)

15. beträffande forskning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi808,

16. beträffande handikapptillgänglighet vid upphandling

att riksdagen avslår motion 1997/98:So411 yrkande 10,

17. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1996/97:153 framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling i den mån det

inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan med ändringarna

dels beträffande 4 kap. 7 a § att orden ?1 § andra stycket 2? byts ut mot

?1 § andra stycket?,

dels beträffande 5 kap. 1 § att hänvisningen till 5 kap. 6 § skall utgå.

Stockholm den 18 november 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats

Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s) och Göran Lindblad (m).

Reservationer

1. Upphandlande enhet (mom. 2) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande på s. 9 som börjar med

?Definitionen av upphandlande? och slutar med ?1996/97:Fi93 (s) avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att kommunägda bostadsföretag är verksamma på en ofta starkt

konkurrensutsatt marknad. De kommunägda bostadsföretagen kan därför inte anses

som upphandlande enheter. Detta bör framgå av LOU. Vad utskottet anfört med

anledning av motion 1996/97:Fi93 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande upphandlande enhet

att riksdagen antar det i proposition 1996/97:153 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling såvitt avser 1

kap. 5 och 6 §§ samt med anledning av motion 1996/97:Fi93 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Krav som får ställas på en leverantör (mom. 3) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Krav som får ställas på

en leverantör bort ha följande lydelse:

LOU ger inte någon möjlighet för en upphandlande enhet att begära in

upplysningar om en anbudsgivare tecknat kollektivavtal. Utskottet anser att

effekten av detta kan bli att oseriösa företag med dåliga villkor för sina

anställda kan vinna konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Utskottet

anser därför i likhet med motionärerna i 1997/98:Fi804 (s) att det vore rimligt

att LOU ändrades så att hänsyn kan tas till om kollektivavtal finns tecknat

eller inte. Regeringen bör utreda förutsättningarna för en sådan förändring och

återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande krav som får ställas på en leverantör

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi804 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Miljöhänsyn vid upphandling (mom. 5) (v, mp)

Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Av den ovan?

och slutar med ?vad utskottet anfört? bort ha följande lydelse:

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att regeringen vidtar ett antal

åtgärder för att miljöhänsyn i större utsträckning skall kunna tas vid

offentlig upphandling. Utskottet vill dock särskilt understryka vikten av att

miljökrav också skall kunna ställas på transporter. Vad utskottet anfört med

bifall till motion 1997/98:Fi803 (mp) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna 1996/97:Fi94 (c) yrkande

1, 1996/97:Fi805 (s), 1996/97:Jo714 (kd) yrkande 7, 1996/97:Jo727 (c) yrkandena

18 och 19, 1996/97:L712 (v) yrkande 2, 1997/98:Fi803 (mp) yrkande 3,

1997/98:N310 (s) yrkande 1 och 1997/98:Jo784 (c) yrkandena 17 och 18 i de delar

motionerna inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljöhänsyn vid upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi803 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Fi94 yrkande 1, 1996/97:Fi805, 1996/97:Jo714 yrkande 7,

1996/97:Jo727 yrkandena 18 och 19, 1996/97:L712 yrkande 2, 1997/98:Fi803

yrkande 3, 1997/98:N310 yrkande 1 och 1997/98:Jo784 yrkandena 17 och 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Skadestånd vid upphandling (mom. 10) (m, fp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),

Mats Odell (kd) och Göran Lindblad (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Skadestånd vid

upphandling bort ha följande lydelse:

Som framgår ovan är innebörden av direktivtexten oklar. Något rättsfall från

EG-domstolen som ger ledning för hur direktivtexten skall tolkas finns inte.

Bestämmelsen i 7 kap. 6 § LOU har också kritiserats.

Utskottet har inhämtat att Högsta domstolen den 15 september 1997 meddelat

prövningstillstånd i ett mål om skadestånd enligt LOU. Innan ställning tas till

om den aktuella regeln bör ändras anser utskottet att det finns skäl att

avvakta Högsta domstolens avgörande. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1996/97:Fi809 (v).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande skadestånd vid upphandling

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi809,

5. Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling (mom. 11) (m,

fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m) och

Göran Lindblad (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Verksamhet i offentlig

egenregi och obligatorisk upphandling bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att all offentlig verksamhet där det föreligger

förutsättningar för konkurrens - också sådan som bedrivs i förvaltningsform -

bör bli föremål för upphandling. Den självklara utgångspunkten för den

offentliga förvaltningen måste vara att det skall gälla en i princip

obligatorisk upphandlingsskyldighet. Kommunerna bör också åläggas att upphandla

i konkurrens. En lagstadgad rätt för privata entreprenörer att utmana offentlig

näringsverksamhet bör införas. LOU bör också kompletteras med en regel om att

upphandlingar inte får avbrytas utan affärsmässiga skäl. Möjligheterna att

överklaga offentlig näringsverksamhet bör förbättras. Vidare bör LOU

kompletteras med en regel om att all offentlig näringsverksamhet måste grundas

på formella beslut av stat, kommun eller landsting. Utskottet anser även att

LOU bör utvidgas till att omfatta kommunal upphandling av verksamhet i egen

regi. Kommunallagen bör också ses över så att reglerna för vad som är tillåten

och otillåten kommunal verksamhet preciseras och att möjligheterna stärks att

rättsligt pröva om sådan verksamhet är kompetensenlig. Det bör omgående införas

ett krav på att kommuner inte skall få erbjuda kommunala tjänster på den

konkurrensutsatta marknaden. Vidare bör Konkurrensverket ges en starkare

ställning. Krav måste även ställas på att den kommunala verksamheten utsätts

för konkurrens så att tjänster kan erbjudas den öppna marknaden samt att

möjligheterna för kommuner och landsting att bedriva näringsverksamhet kraftigt

bör begränsas.

Utskottet anser vidare att statligt, kommunalt eller landstingskommunalt

företagande aldrig kan förenas med sund och rättvis konkurrens. En lag om

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör därför införas med krav på

att offentlig näringsverksamhet skall redovisas helt skild från annan

verksamhet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1996/97:Fi801 (fp) yrkandena

4-7, 1996/97:Fi807 (m) yrkandena 1-4, 1996/97:L212 (fp) yrkande 3, 1996/97:N206

(m) yrkandena 2 och 3, 1996/97:N250 (m) yrkandena 4 och 5, 1997/98:Fi205 (m)

yrkandena 13 och 14, 1997/98:Fi801 (m) yrkandena 1 och 2 samt 4 och

1997/98:N271 (m) yrkandena 3-6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk

upphandling

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi801 yrkandena 4-7,

1996/97:Fi807 yrkandena 1-4, 1996/97:L212 yrkande 3, 1996/97:N206

yrkandena 2 och 3, 1996/97:N250 yrkandena 4 och 5, 1997/98:Fi205 yrkandena

13 och 14, 1997/98:Fi801 yrkandena 1-2 och 4 samt 1997/98:N271 yrkandena

3-6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel (mom. 12) (v)

Johan Lönnroth (v) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Offentlig upphandling som

regionalpolitiskt medel bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det för att vidmakthålla ett dynamiskt och pluralistiskt

näringsliv i hela landet krävs att de lokala företagen kan fortleva. Stor

frihet utan åsidosättande av konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal

upphandling och sysselsättning. Regeringen bör inom EU verka i en riktning som

underlättar lokal upphandling. Vad utskottet anfört med bifall till motion

1996/97:Fi94 (c) yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97: Fi802 (c) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi94 yrkande 2 och med anledning

av motion 1996/97:Fi802 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Administration av statliga tjänstepensioner (mom. 13) (m, fp, mp, kd)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Per Bill (m),

Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd) och Göran Lindblad (m) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Administration av

statliga tjänstepensioner bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att starka samhällsintressen motiverar att man på olika

områden verkar för att skapa en sund konkurrens under lika och fria villkor.

SPV:s monopol medför att det inte är möjligt för andra aktörer att konkurrera

med SPV på den statliga tjänstepensionsmarknaden samtidigt som SPV är aktivt på

den kommunala tjänstepensionsmarknaden. SPV:s monopol bör därför avskaffas och

ersättas av konkurrens, i vilken marknadens samtliga bolag kan delta.

Regeringen bör upphäva de bestämmelser som ger SPV monopol på det statliga

området. LOU blir då tillämplig på upphandlingen. Utskottet vill understryka

att det som utskottet förordar överensstämmer med Konkurrensverkets

ställningstagande i skrivelse till regeringen. Regeringen har anmärkningsvärt

nog underlåtit att redovisa Konkurrensverkets förslag i propositionen och

därutöver inte angivit något hållbart motiv till fortsatt statligt monopol på

detta område. Den av Socialdemokraterna under utskottsbehandlingen redovisade

uppfattningen, att en nämnd inom SPV som sätter priset skulle ge garantier för

att kostnaderna hålls nere, ter sig synnerligen anmärkningsvärd.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1996/97:Fi803 (m) och

1997/98:Fi909 (kd) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande administration av statliga tjänstepensioner

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fi803 och 1997/98:Fi909 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Elektronisk upphandling (mom. 14) (kd)

Mats Odell (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande under avsnittet Elektronisk upphandling

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den offentliga sektorn bör göra all upphandling

elektroniskt. Upphandlingen måste ske på ett sådant sätt att även små företag

har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud. Alla

offentliga handlingar bör inom några år kunna nås elektroniskt. All offentlig

information i elektronisk form bör vara kostnadsfri. Vad utskottet anfört med

bifall till motion 1997/98:N274 (kd) yrkande 18 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande elektronisk upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Administration av statliga tjänstepensioner (mom. 13) (c)

Per-Ola Eriksson (c) anför:

Jag anser att man på olika områden bör verka för att skapa en sund konkurrens

under lika och fria villkor. SPV:s särskilda ställning medför att det inte är

möjligt för andra att konkurrera med SPV på den statliga

tjänstepensionsmarknaden samtidigt som SPV är aktivt på den kommunala

tjänstepensionsmarknaden.

Systemet för administrationen av de statliga tjänstepensionerna befinner sig

emellertid under utveckling. Jag utgår från att den förändring som genomförs

vid årsskiftet kommer att följas noga av bl.a. Konkurrensverket. Målet bör vara

att långsiktigt skapa likvärdiga konkurrensvillkor för SPV och KPA.

Regeringens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Inledning.............................................1

Inkomna skrivelser 2

Propositionens förslag................................2

Motionerna............................................2

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:153 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996 3

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 4

Utskottet.............................................7

Bakgrund 7

Föreslagna ändringar i LOU m.m. 7

LOU:s tillämpningsområde 7

Upphandlande enhet 8

Krav som får ställas på en leverantör 9

Anbudsprövningen och miljöhänsyn vid upphandling 11

Upphandling av tjänster 15

Små företags möjligheter att delta i upphandling 15

Sanktioner 16

Överprövning 16

Skadestånd vid upphandling 17

Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling 19

Offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel 20

Administration av statliga tjänstepensioner 21

Elektronisk upphandling 23

Forskning 24

Handikapptillgänglighet vid upphandling 24

Lagförslaget i övrigt 25

Hemställan 26

Reservationer........................................28

1. Upphandlande enhet (mom. 2) (v) 28

2. Krav som får ställas på en leverantör (mom. 3) (v) 28

3. Miljöhänsyn vid upphandling (mom. 5) (v, mp) 28

4. Skadestånd vid upphandling (mom. 10) (m, fp, kd) 29

5. Verksamhet i offentlig egenregi och obligatorisk upphandling

(mom. 11) (m, fp) 29

6. Offentlig upphandling som regionalpolitiskt medel (mom. 12) (v) 30

7. Administration av statliga tjänstepensioner (mom. 13) (m, fp, mp, kd)

31

8. Elektronisk upphandling (mom. 14) (kd) 32

Särskilt yttrande....................................33

Administration av statliga tjänstepensioner (mom. 13) (c) 33

Bilaga

Regeringens lagförslag...............................34