Bet. 1997/98:FiU8

Finansutskottets betänkande

1997/98:FIU08

Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen (prop. 1997/98:24)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1997/98

FiU8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till ändrad

övergångsbestämmelse i bankrörelselagen (1987:617). Regeringens förslag medför

en förlängd övergångstid för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med

stöd av en övergångsbestämmelse i bankrörelselagen som infördes den 1 januari

1996 i samband med att bankrörelsebegreppet fick ett nytt innehåll.

Övergångstiden, som enligt gällande lag löper ut den 31 december 1997, blir

förlängd till och med utgången av 1999.

Propositionen

I proposition 1997/98:24 föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

Någon motion har inte väckts i ärendet.

Utskottet

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att lagstiftaren har valt att förbehålla

bankerna, som kringgärdas av särskilt stränga rörelseregler, rätten att driva

den vanligaste formen av inlåningsverksamhet, dvs. sådan inlåning på konto där

tillgodohavandet är nominellt bestämt och tillgängligt för insättaren med kort

varsel. Denna inlåningsform är nämligen central för traditionell

betalningsförmedling. Verksamhet som innehåller sådan inlåning har därför

benämnts bankrörelse och är utgångspunkten för banklagstiftningens

tillämpningsområde, se 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617).

Bankrörelselagens definition av bankrörelse medför att det företag som vill

bedriva bankinlåning måste ansöka om tillstånd enligt bankrörelselagen (oktroj)

och underkasta sig hela det regelverk som avpassats just för traditionell

bankverksamhet. För att inte bankrörelsedefinitionen skulle bli vidare än vad

som var nödvändigt föreskrevs redan i 1911 års banklag att med bankrörelse

avsågs endast sådan inlåningsverksamhet som riktade sig till allmänheten.

Anledningen till denna inskränkning var att lagstiftaren inte ville motverka

den inlåning på sparkasseräkning som i ganska stor utsträckning bedrevs av bruk

och inrättningar för mottagande av personalens besparingar samt den kooperativa

sparkasserörelse som öppnats i skilda delar av landet. Det saknades nämligen

anledning att hämma dessa rörelser. Karaktäristiskt för den typ av

inlåningsverksamhet som lagstiftaren ville hålla utanför bank-rörelsebegreppet

var att den bedrevs inom den kooperativa formens ram eller i starkt begränsad

omfattning. Kännetecknande för de stora kooperativen som bedriver

sparkasseverksamhet är att dessa föreningar har ett annat huvudsyfte än att

erbjuda sina medlemmar inlåningstjänster.

Genom en ändring i 1 kap. 2 § bankrörelselagen som trädde i kraft den 1

januari 1996 avskaffades allmänhetsbegreppet i bankrörelsedefinitionen (prop.

1995/96:74, bet. NU9, rskr. 112 och 113). I propositionen anfördes att

lagändringen berörde sådan inlåningsverksamhet som är vanlig inom kooperationen

men att lagändringen inte var avsedd att tvinga in sparkassorna under

bankregleringen. Enligt en särskild övergångsbestämmelse tilläts därför företag

som vid lagens ikraftträdande bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade

tillstånd enligt äldre lag att fortsätta med verksamheten längst till den 31

december 1997. Avsikten med att införa denna övergångsbestämmelse i

ändringslagen var att regeringen i god tid före övergångstidens slut skulle

framlägga ett lagförslag om sparkasseverksamhet. Den föreslagna lagen skulle

möjliggöra för sparkassorna att fortsätta med sin inlåningsverksamhet och

samtidigt tillgodose de skyddsintressen som kan anses befogade i sammanhanget.

Regeringen tillkallade 1995 en särskild utredare med uppgift att överväga

kvalitativa och kvantitativa krav på föreningar som tar emot insättningar. I

maj 1996 överlämnades betänkandet SOU 1996:81 Skydd för sparande i

sparkasseverksamhet där ett förslag till lag om sparkasseverksamhet lades fram.

Betänkandet har remissbehandlats. Sparkasseutredningens förslag har fått

betydande kritik av ett stort antal remissinstanser. Förslaget kan därför inte

ligga till grund för lagstiftning. Någon lagreglering av sparkassorna kommer

därmed inte att kunna tas fram med ikrafträdande innan den nu gällande

övergångstiden löper ut. Enligt vad som redovisats ovan är frågan om

sparkasseverksamhets tillåtlighet för närvarande knuten till

bankrörelsedefinitionens utformning. Banklagskommittén har i sitt remissvar

uttalat att den avser att göra en översyn av gränserna för bankrörelselagens

tillämpningsområde. Även angränsande områden kommer därmed enligt kommittén att

bli föremål för överväganden (se även dir. 1995:86). Utredningsarbetet skall

vara klart senast vid utgången av 1997.

Beroende på vad Banklagskommittén kan komma att föreslå kan det finnas skäl

att på nytt överväga frågan huruvida den traditionella sparkasseverksamheten i

ekonomiska föreningar skall särbehandlas i förhållande till andra företag som

har en icke-finansiell huvudverksamhet och som vill ägna sig åt

inlåningsverksamhet. Det finns därför betydande fördelar med att i nuvarande

beredningsläge avvakta Banklagskommitténs betänkande.

Regeringen anser sammanfattningsvis att det finns goda skäl att förlänga den

övergångstid som föreskrivits i övergångsbestämmelserna till 1 kap. 2 §

bankrörelselagen. Övergångstiden bör lämpligen förlängas till utgången av 1999.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen

att riksdagen antar det i proposition 1997/98:24 framlagda förslaget till lag

om ändring i bankrörelselagen (1987:617).

Stockholm den 4 november 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg

(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson

(s), Fredrik Reinfeldt (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan

Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats

Odell (kd), Sven-Erik Österberg (s) och Göran Lindblad (m).

Propositionens lagförslag