Bet. 1997/98:JoU1

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU01

Statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 23

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JoU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om

anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, jämte 41 motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997

fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 725 623 000 kr. Regeringens

förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Härigenom möjliggörs

bl.a. en ytterligare utökning av miljöprogrammet med sammanlagt 700 miljoner

kronor. Bl.a. tillgodoses riksdagens önskemål om ett program för

resurshushållande jordbruk. Totalt omfattar miljöprogrammet 2,8 miljarder

kronor inklusive 50 % medfinansiering från EG. Det motsvarar hela den ram som

tilldelats Sverige i anslutningsfördraget med EU. Med anledning av två

motionsyrkanden (v) föreslår utskottet ett tillkännagivande beträffande ett

särskilt stöd inom ramen för miljöprogrammet till det fjällnära jordbruket.

Vidare tillgodoses behovet av ökade åtgärder på fiskets område med 20 miljoner

kronor för fiskevård. Med anledning av regeringens program för en utökning av

antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet helårsplatser vid

Sveriges lantbruksuniversitets utbildningar ökas med 450 platser.

Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att ändra

skogsvårdsförordningen (1993:1096) så att undantaget från de s.k.

ransoneringsreglerna skall gälla endast brukningsenheter som är mindre än 50

hektar. Den nuvarande gränsen är 100 hektar. Vidare föreslår regeringen vissa

ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) innebärande dels att uttag av

skogsbränsle i samband med slutavverkning i fortsättningen skall vara

anmälningspliktigt, dels att regeringen får möjlighet att i

skogsvårdsförordningen ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter

ange regler för uttag av avgifter för tillsyn och kontroll. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 5 reservationer och 9 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 23 föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skogsvårdslagen (1979:429),

2. att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:

Internationellt samarbete

A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag;

37 414 000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 220 188 000 kr,

B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr,

B 3. Djurregister; ramanslag; 35 000 000 kr,

B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 978 000 kr,

B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 349 000 kr,

B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 246 000

kr,

B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr,

B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 110 000 000 kr,

B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 125 000 000 kr,

B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr,

B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag;

325 000 000 kr,

B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 420 000 000 kr,

B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket;

ramanslag; 1 427 500 000 kr,

B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 850 000 000 kr,

B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag;

2 000 000 000 kr,

B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag;

80 000 000 kr,

B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 000 000 kr,

Fiske

C 1. Fiskeriverket, ramanslag; 57 908 000 kr,

C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr,

C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 84

650 000 kr,

C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,

Rennäring m.m.

D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr,

D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 46 500 000 kr,

D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,

Djurskydd och djurhälsovård

E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 75 055 000 kr,

E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag;

78 109 000 kr,

E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 18 792 000 kr,

E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 893 000 kr,

E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr,

Livsmedel

F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 105 831 000 kr,

F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 4 019 000 kr,

F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 614 000 kr,

F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 27 084 000 kr,

F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ram-

anslag; 6 000 000 kr,

F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 5 000 000 kr,

Utbildning och forskning

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 021 979 000 kr,

G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10

806 000 kr,

G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning;

ramanslag; 195 234 000 kr,

G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 901 000 kr,

Skogsnäring

H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 257 211 000 kr,

H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 6 000 000 kr,

H 3. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 60 700 000 kr,

H 4. Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405 000 kr,

H 5. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag;

6 000 000 kr.

Lagförslaget fogas som bilaga 3 till detta betänkande.

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Jo222 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta

ett särskilt program för fjällnära miljökulturstöd.

1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avvisa förslaget till ny djurdatabas i Söderhamn i

enlighet med vad som anförts i motionen,

1997/98:Jo227 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom ramen för anslaget B 12 införa ett särskilt fjällmiljöstöd,

3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring

tkr tkr

A 1.Bidrag till vissa internationella37 414 3 000

organisationer m.m.

B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 2 000

i jordbruket

B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 2 000

B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-330 000

jordbruket

B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-330 000

kompletterande åtgärder inom

jordbruket

C 4.Fiskevård 20 000 5 000

E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt75 0555 000

E 5.Bekämpande av smittsamma 89 500 15 000

husdjurssjukdomar

F 1.Statens livsmedelsverk 105 831 5 000

F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000

G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 10 000

H 2.Bidrag till skogsvård m.m. 6 000 5 000

1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av vad ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från

EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen.

1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förenkling av administrationen kring kartavgiften,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frigjorda resurser vid effektivisering av

jordbruksadministrationen skall användas för registerhållning och stöd till

avbytartjänsten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av ekologiskt

lantbruk,

15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag under utgiftsområde Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

anvisar anslagen enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring

tkr tkr

B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 10 000

jordbruket

D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700 5 000

F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 5 000

1997/98:Jo232 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner

i ett förmånligare stödområde.

1997/98:Jo236 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av Jordbruksverkets tillsynsansvar.

1997/98:Jo238 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

biodling och utnyttjande av EU:s stöd till biodling.

1997/98:Jo239 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning mellan

Sveriges och EU:s miljöstöd i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar anvisar anslagen enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring

tkr

tkr

B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 -50 000

B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m4 850 000-600 000

G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 -25 000

1997/98:Jo240 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandling med EG-kommissionen

om tillförande av s.k. mindre gynnade områden.

1997/98:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå

till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8

miljoner kronor för 1998,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare medel till fiskevård i framtiden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av 29 a § i jaktförordningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersättningar till tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall

utgå till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet,

14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt

Miljöpartiets förslag i tabell.

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr

tkr

B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 200 5 000

jordbruket

B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-100 000

jordbruket

B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-100 000

kompletterande åtgärder inom

jordbruket

D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 500 5 000

F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1999 och 2000 enligt tabell.

Regeringens förslag Anslagsförändring

tkr tkr

Anslag 1999 2000 1999 2000

B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 90027 600 5 000 5 000

jordbruket

B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000 1 420 000 -100 000 -100 000

jordbruket

B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 5001 427 500 -100 000 -100 000

kompletterande åtgärder inom

jordbruket

D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 50046 500 5 000 5 000

F 6.Exportfrämjande åtgärder5 000 5 000 -5 000-5 000

1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av jordbruksadministrationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparingen på Sveriges lantbruksuniversitet,

1997/98:Jo302 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om 20-hektarsgräns i 12 § skogsvårdsförordningen,

1997/98:Jo304 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om införande av avgift för tillsyn och kontroll i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anmälan av skogsbränsleuttag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information och rådgivning,

1997/98:Jo305 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett särskilt stöd till röjning och gallring,

1997/98:Jo413 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor,

1997/98:Jo418 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkningsutsättningar

av fisk och att erforderliga medel, 12 miljoner kronor per år, anvisas för

detta ur anslaget C 4 Fiskevård, utgiftsområde 23.

1997/98:Jo601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att administrationen av SLU sammanförs med administrationen av övriga

universitet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo739 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå

till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser bör ökas till totalt 8

miljoner kronor för 1998,

1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att under B 1 Statens jordbruksverk inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 215 188 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under G 1 Sveriges lantbruksuniversitet inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 1 031 379 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under H 1 Skogsvårdsorganisationen inom

utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 262 211 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:Jo912 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 29 a § jaktförordningen bör ändras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersättningar för tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå

för tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör avsättas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag till

ersättning för rivna tamdjur.

1997/98:A437 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

stödområdesgränserna i Värmland.

1997/98:Bo406 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om 20 hektars gräns i 12 § skogsvårdsförordningen,

1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av stödområdesindelningen för felplacerade mjölkproducenter.

Motion med anledning av proposition 1997/98:2

1997/98:Jo17 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå

till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8

miljoner kronor för 1998.

Utfrågning

Representanter för Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet har lämnat

information till utskottet.

Utskottet

1. Inledning

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring,

djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och forskning samt

skogsnäring. Utgiftsområdet innefattar 40 anslag fördelade på sju

verksamhetsområden, där det dominerande området är jordbruks- och trädgårds-

näring. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk,

Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Centrala försöksdjursnämnden, Statens

livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Sveriges

lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt Skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna.

Regeringen har i ett inledande avsnitt beträffande utgiftsområde 23 bl.a.

redovisat omfattning och ändamål med verksamheter inom utgiftsområdet. Viktiga

mål är uthållig ekonomisk tillväxt, regional balans, landsbygdsutveckling, ökad

sysselsättning och miljöanpassning. Det svenska jordbrukets, skogsbrukets,

fiskets och den svenska livsmedelsindustrins villkor har stor betydelse för

möjligheten att nå dessa mål. Livsmedelsindustrins framtida konkurrenskraft

bygger på möjligheten att vidareutveckla en produktion som bättre möter

konsumenternas krav på hög kvalitet, miljöanpassning och omsorg om djur.

Livsmedelspolitiken bör främja en sådan utveckling.

En stor del av verksamheten i utgiftsområdet sker inom ramen för den

gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). En viktig målsättning i det svenska EU-

arbetet är att medverka till en övergripande reform av CAP. En miljöanpassning

av det svenska jordbruket uppnås genom att värna den biologiska mångfalden,

kulturmiljön och det varierade odlingslandskapet, ytterligare reducera

jordbrukets negativa miljöpåverkan, främja utvecklingen av ekologisk produktion

samt att åstadkomma en ökad miljöhänsyn i det konventionella jordbruket.

Skogsnäringen är en av de viktigaste exportnäringarna. Gällande skogspolitik

innebär bl.a. att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och

ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den

biologiska mångfalden behålls. Produktions- och miljömålen skall väga lika

tungt. En av huvuduppgifterna för den statliga skogsvårdsorganisationen är att

med rådgivning och andra åtgärder bidra till att de som verkar i skogsbruket

får tillräckliga kunskaper om skogsskötsel, naturvård, kulturmiljövård m.m.

Fiskeripolitiken skall verka såväl nationellt som internationellt för att

vatten- och fisktillgångar utnyttjas på ett sådant sätt att de långsiktigt

medverkar till livsmedelsförsörjning och välstånd. Detta skall ske med en god

hushållning som möjliggör att fiskresurserna kan nyttjas långsiktigt och att

den biologiska mångfalden bevaras.

Minoriteters rättigheter skall respekteras. En särställning bland

minoriteterna har samerna som Sveriges ursprungsbefolkning. Hänsyn skall tas

till såväl språk och kultur som de traditionella näringarna. Miljömålet för

rennäringen innebär att denna skall bedrivas med bevarande av

naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en

uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

Jakten skall baseras på vad som är ett hållbart utnyttjande av viltstammarna.

Målen för djurskyddet och djurhälsovården är ett gott hälsotillstånd bland

husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av

försöksdjur.

Utbildnings- och forskningsinsatser inom utgiftsområdet har betydelse för att

lösa miljöproblem och för att åstadkomma en tryggad livsmedelsförsörjning.

Deltagande i EU:s och internationella forskningsprogram ger nya möjligheter

till internationell samverkan inom forskningen.

Vidare har regeringen gjort en resultatbedömning beträffande verksamheter inom

utgiftsområdet. När det gäller prioriteringar för år 1998 föreslås bl.a.

utbyggt miljöprogram för jordbruket, ökade resurser till fiskevården, utökning

av antalet utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet, resurser för

exportfrämjande åtgärder, utveckling av alternativa system för värphöns,

ytterligare medel för ersättning för viltskador och rovdjursrivna renar samt

resursförstärkning av Jordbruksverket.

Jordbruksutskottet har i yttrande den 23 oktober 1997 till

finansutskottet över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998

jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom

jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö-

och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Efter

behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997

bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 13 725 623 000 kr.

Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen

av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte

ryms inom den beslutade utgiftsramen. Regeringens förslag för år 1998 innebär

att 37,4 miljoner kronor reserveras för internationellt samarbete inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde, 11 379,9 miljoner kronor för jordbruk

och trädgårdsnäring, 193,4 miljoner kronor för fiske, 109,7 miljoner kronor för

rennäring m.m., 268,3 miljoner kronor för djurskydd och djurhälsovård, 176,5

miljoner kronor för livsmedel, 1 228,9 miljoner kronor för utbildning och

forskning samt 331,3 miljoner kronor för skogsnäring.

Jordbruksutskottet har i betänkande 1997/98:JoU9 tillstyrkt regeringens

förslag i proposition 1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. I propositionen

redovisas åtgärder för ett hållbart fiske och jordbruk. Bl.a. lämnas förslag

till ett utbyggt miljöersättningsprogram för jordbruket. Mål föreslås för ett

nytt program för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av

bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Förslagen är en del av det

pågående arbetet för att åstadkomma ett hållbart fiske och jordbruk med tonvikt

på de ekologiska aspekterna. I betänkandet behandlas även ett stort antal

jordbrukspolitiska motioner, väckta med anledning av propositionen eller under

den allmänna motionstiden 1997. Utskottets förslag till beslut är av betydelse

både principiellt och för fördelningen av medel på de olika anslagen inom

utgiftsområdet.

2. Internationellt samarbete (A)

Propositionen

Många av de problem som världen i dag står inför kan bemötas enbart på global

nivå genom multilateralt samarbete. Som exempel kan nämnas den globala

livsmedelsförsörjningen, övergripande hälsofrågor för människor och djur liksom

de stora miljöfrågorna. Vidare kräver det nationella beslutsfattandet

internationella utblickar och hänsynstaganden. Detta gäller inte minst inom

vårt närområde i Östeuropa där det sker stora förändringar som har inverkan på

vår marknad. Det är av stor vikt att Sverige aktivt deltar i det

internationella samarbetet inom jordbrukets och fiskets områden. Målet för

verksamheten är att främja ett effektivt internationellt samarbete inom

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Det internationella samarbetet inom

Jordbruksdepartementets ansvarsområde utanför EU sker huvudsakligen i större

multilaterala organisationer, exempelvis FN:s livsmedels- och

jordbruksorganisation (FAO) och i OECD:s jordbruks- och fiskerikommittéer men

också inom organisationer som Internationella rådet för havsforskning (ICES),

Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) och åtskilliga andra

organ. I detta sammanhang skall också nämnas att ett omfattande samarbete

också sker med våra nordiska grannländer inte minst inom ramen för Nordiska

Ministerrådet.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det internationella samarbetet till

följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är

följande ( i miljoner kronor och löpande priser):

1995/96 19961997 1998 1999 2000

36,9 34,739,3 37,4 37,4 37,4

3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är huvudsakligen medlemsavgifter samt

kostnader för deltagande i olika möten som de internationella organisationerna

anordnar. Den största posten avser kostnaderna för FAO-medlemskapet. Vidare

används anslaget till att finansiera vissa internationella konferenser o.d.

som Sverige åtagit sig att stå värd för. En del av anslaget avser kostnader för

bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Öst-europa. En viktig faktor

som styr utgifterna på området är kronkursutvecklingen, framför allt gentemot

USA-dollarn. På grund av en förhållandevis stark dollar beräknas

anslagskrediten behöva tas i anspråk innevarande år.

Enligt regeringen är det svårt att entydigt bedöma resultatet av

verksamheten, eftersom den är uppdelad på flera olika organisationer och sker

inom flera olika sakområden. Generellt kan dock sägas att Sverige antingen som

enskild medlemsstat, eller genom samarbetet inom EU, aktivt verkar för

måttfullhet i organisationernas utgiftsåtaganden, dvs. en högre grad av

prioritering av åtaganden och en tydligare styrning. Beträffande anslaget för

år 1999 har regeringen beslutat att Sverige skall åta sig värdskapet för ICES

jubileumsmöte år 1999. Utgifterna för mötet beräknas till 650 000 kr och

förutsätts belasta anslaget. Regeringen gör tills vidare bedömningen att

kostnaderna ryms inom ramen för anslaget. År 2000 planeras inga förändringar i

verksamheten.

Regeringen anser att den internationella verksamhet som ligger inom

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde skall fortsätta i oförändrad

omfattning och bedömer anslagsbehovet till 37 414 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

Enligt motion Jo227 (v) skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i

uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till

kommitténs arbete. Enligt motionärerna bör medel anslås för detta ändamål genom

en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens

förslag bör således tillföras anslaget (yrkande 3 delvis)

Utskottets överväganden

Strävandena att uppnå livsmedelssäkerhet i världen stod i centrum för det

livsmedelstoppmöte som hösten 1996 anordnades av FAO. Stats- och

regeringschefer liksom andra regeringsmedlemmar från världens länder gjorde

långtgående utfästelser om åtgärder för att halvera svälten i världen fram till

år 2015 och utveckla en hållbar livsmedelsproduktion för att kunna trygga

livsmedelsförsörjningen för världens växande befolkning.

Som regeringen framhåller i sitt förslag om hållbart fiske och jordbruk

(prop. 1997/98:2, s. 37) förutsätter genomförandet av dessa utfästelser och

därmed framgång i strävandena att främja framväxten av en global

livsmedelssäkerhet en effektiv uppföljning av toppmötets aktionsplan såväl

nationellt som internationellt. Mot denna bakgrund har ett arbete inletts med

en nationell strategi för uppföljningen av toppmötet. Enligt regeringen har den

svenska FAO-kommittén en central roll i detta sammanhang. Utskottet, som delar

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget A 1,

tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelsanvisning. Därmed

avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.

4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)

Propositionen

Verksamhetsområdet Jordbruk och trädgårdsnäring omfattar

jordbruksadministration, vegetabilie- och animalieproduktion samt miljö-,

struktur- och regionalpolitiska åtgärder på jordbruksområdet. Verksamhetens

tyngdpunkt är genomförande och tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik

(CAP). Målen för CAP formulerades redan i Romfördraget. De generella målen för

CAP äger fortfarande giltighet. Det har dock under de senaste 10 åren skett

relativt omfattande förändringar av politikens innehåll, den viktigaste genom

1992 års reform. Denna innebar bl.a. en övergång från rena prisstöd till en

kombination av prisstöd och direktbidrag. För att uppnå dessa mål används

regleringar av den interna marknaden och priserna, gränsskydd, direktstöd samt

miljö- och strukturpåverkande insatser. Beslut om ambitionsnivå och inriktning

fattas av rådet. EG-kommissionen och i förlängningen de nationella

myndigheterna beslutar om tillämpningen och hur CAP skall administreras. Dessa

regler är till stora delar direkt bindande för respektive medlemsstat. Den

svenska regeringens möjligheter att påverka dessa är således begränsade,

åtminstone på kort sikt. Statens jordbruksverk är central

förvaltningsmyndighet inom verksamhetsområdet. Länsstyrelserna svarar för den

regionala administrationen. Vidare har Fiskeriverket, Generaltullstyrelsen,

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisationen visst

ansvar inom området.

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet till följd av

tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i

miljoner kronor och löpande priser):

1995/96 1996 1997 1998 1999 2000

13 676,3 7 706,0 9 539,3 11 379,9 11 388,4 11 397,3

5. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk har som övergripande mål att verka för en

konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken

i enlighet med EG:s regelverk. Av det senare följer bl.a. att Jordbruksverket,

förutom att vara utbetalningsställe för samtliga stöd, har till uppgift att

vara fondkoordinator för EG-stöden. Av den verksamhet som bedrivs svarar den

direkt EG-anknutna för ca 25 % av verksamhetens omfattning räknat såväl i

årspersoner som i kostnader. Lägger man till samtliga EG-relaterade

verksamheter inom övriga verksamhetsgrenar är motsvarande siffra drygt 40 %.

När det gäller budgetåret 1997 är det en stor skillnad mellan utgifter och

anslag. Detta beror enligt regeringen på att Jordbruksverket till följd av EU-

medlemskapet ålagts ansvar för en mängd nya verksamheter utan att medel har

tillskjutits i motsvarande utsträckning. I ett första skede tillfördes

Jordbruksverket arbetsuppgifter avseende ansvaret för djurbidrag, miljöstöd,

stöd finansierade från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion, mål 5b och 6,

samt för handläggningen av mjölkkvoter. Under år 1997 tillkom ytterligare

arbetsuppgifter i form av hantering av ett nytt miljöstöd till flerårig

vallodling, kalvbidrag, utbetalningar av BSE-ersättning samt utbetalning av

revalveringskompensation. Till dessa utgifter skall läggas kostnaden för den

exportbidragskontroll Tullverket enligt avtal med Jordbruksverket ombesörjer.

För att täcka dessa verksamhetskostnader har verket tvingats överskrida

förvaltningsanslaget. Jordbruksverket har under flera år haft tillgång till ett

större anslagssparande. Detta har använts till de ökade arbetsinsatser som

föranletts av Sveriges EU-medlemskap. Anslagssparandet minskar därför hastigt

och beräknas vid utgången av budgetåret 1997 ha förvandlats till ett

underskott på ca 20 miljoner kronor. Underskottet kan till största delen

förklaras av tillkommande kostnader för ADB- utveckling. Mot denna bakgrund

har regeringen föreslagit att 15 miljoner kronor tillförs verket på

tilläggsbudget.

Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, kvalitetsinspektion av frukt och

grönsaker, vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur, försäljning av

material samt köttklassificering och distriktsveterinärverksamheten beräknas

under budgetåret 1997 uppgå till 203 miljoner kronor. Verket bör under år 1998

få bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i oförändrad omfattning. För

denna period beräknas intäkterna till 205 miljoner kronor.

Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i efterskott från EG-budgeten

uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta

kreditbehov till 5,5 miljarder kronor.

Mot bakgrund av de tillkommande ansvarsområden verket ålagts bedömer

regeringen anslagsbehovet till 220 188 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för

åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.

Motionerna

Enligt motion Jo782 (m) yrkande 3 kan Jordbruksverkets administration

underlättas genom att de jordbrukspolitiska stödsystemen förenklas och en fri

handel med mjölkkvoter införs. Därmed bör anslaget B 1 Jordbruksverket kunna

reduceras med 5 000 000 kr.

Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt motion Jo230 (kd) blivit ett

administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när

länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften

skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är enligt

motionärerna ett mycket byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser

helt i onödan. Man borde kunna förenkla administrationen kring kartavgiften

genom kvittning vid utbetalning av arealbaserat EU-stöd (yrkande 10). Frigjorda

resurser vid effektivisering av jordbruksadministrationen skall användas för

registerhållning och stöd till avbytartjänsten. För mjölkgårdar är

avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra ett normalt liv för

jordbrukarna (yrkande 11). I motion Jo236 (c) framförs krav om en översyn av

Jordbruksverkets tillsynsansvar. Den nuvarande tillsynen inom verkets ansvars-

område omfattar ett flertal olika uppgifter. Dessa verkställs till en del av

verkets egen personal men även av länsstyrelserna och kommunerna. Behovet av en

samordnad tillsyn över jordbruksföretagen är minst lika stort inom

Jordbruksverkets område som inom Livsmedelsverkets. Krav på en översyn av

jordbruksadministrationen framförs även i motion Jo244 (c) yrkande 1. Enligt

motionärerna är det ett nationellt intresse att administrationen bidrar till

att svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till.

Administrationen skall inte orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller

externt hos t.ex. jordbrukarna. Det finns starka skäl som talar för en

arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger

enskilda ärenden.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har Jordbruksverkets verksamhet till följd av EU-

medlemskapet i huvudsak inriktat sig mot tillämpning av EG:s regleringar och

stödsystem. Detta tar i anspråk mycket stora resurser. Utskottet delar

regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 1 och

tillstyrker därför regeringens förslag. Det bör tilläggas att utskottet i

betänkande 1997/98:JoU9 har avstyrkt ett motionsyrkande (m) om fri handel med

mjölkkvoter. Därmed avstyrks motion Jo782 (m) yrkande 3.

När det gäller administrationen av de jordbrukspolitiska stödsystemen

konstaterar utskottet i likhet med regeringen att Jordbruksverket, mot bakgrund

av de stora förändringar som EU-medlemskapet föranlett och de krav som ställts,

får anses ha klarat sina uppgifter väl. Enligt regeringen har länsstyrelsernas

samarbete med de centrala verken också i allmänhet fungerat på ett godtagbart

sätt. En stor del av de problem som funnits kan hänföras till inkörningsproblem

och bör därför kunna lösas. Det är emellertid angeläget att hanteringen av EG-

stöden utvecklas och effektiviseras. Den 23 oktober 1997 har regeringen

beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av

förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av

de jordbruksstöd som berör såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna.

Utredaren skall bl.a. analysera behovet av sådana förändringar i

myndighetsorganisation och i ansvars- och arbetsfördelning som kan främja

effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt, samt som kan

medverka till att ekonomiska sanktioner undviks (se dir. 1997:125). Utskottet

anser det lämpligt att avvakta resultatet av den nu beslutade utredningen och

föreslår därför att motionerna Jo230 (kd) yrkande 10, Jo236 (c) och Jo244 (c)

yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Vidare avstyrks motion Jo230 (kd) yrkande 11.

6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 2.

7. Djurregister (B 3)

Propositionen

På tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1997 anvisas ett ramanslag för att

täcka investeringskostnader för den databas i vilken identifieringen och

registreringen av nötkreatur görs. Databasen skall vara i funktion senast den

31 december 1997. Den avgift som föreslås finansiera kostnader uppkomna under

anslaget tas ut fr.o.m. den 1 april 1998. Fr.o.m. budgetåret 1998 skall

kostnaderna för driften belasta anslaget. Kostnaderna beräknas uppgå till 35

miljoner kronor per år. Finansiering av investeringar och drift sker genom att

intäkterna från avgiften inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.

Avgiften beräknas ge full kostnadstäckning.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 35 000 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.

Motionen

I motion Jo223 (m) yrkas att riksdagen avvisar förslaget till ny djurdatabas i

Söderhamn. Enligt motionärerna måste det vara ett slöseri med statliga medel

att bygga upp ett nytt system när det redan finns en fungerande organisation

som kan handlägga registret. I dag finns ca 90 % av landets mjölkkor inklusive

kalvar i detta register samt 15 % av köttdjursraserna (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Enligt rådets förordning (EEG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av

ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och för märkning av

nötkött och nötköttsprodukter skall medlemsstaterna införa ett system för

identifiering och registrering av nötkreatur på produktionsstadiet. Dessutom

skall det skapas ett särskilt system för märkning av nötkött i

försäljningsledet. Anledningen till detta är att marknaden för nötkött och

nötköttsprodukter har destabiliserats på grund av den s.k. BSE-krisen. För att

återupprätta balansen på marknaden bör insynen i villkoren för produktion och

saluföring förbättras. I ett första steg skall en databas över samtliga

djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall kunna följa

förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall administreras av

Statens jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjursskötsel.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under

anslaget B 3 och tillstyrker därför regeringens förslag samt avstyrker motion

Jo223 (m) yrkande 1.

8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 4 och B 5.

9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att genom huvudsakligen försöks- och

utvecklingsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen

mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad

användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och

ökad andel ekologisk produktion. Likaså disponeras anslaget för uppföljning och

utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter.

Anslagsbehållningarna som under perioden 1997-2001 skall utnyttjas för försöks-

och utvecklingsverksamhet avseende miljöförbättrande åtgärder är för perioden

intecknade för flerårig verksamhet och kommer löpande att utnyttjas.

För budgetåret 1997 har anvisats 23,9 miljoner kronor, varav 9 miljoner

kronor vardera för försöks- och utvecklingsverksamhet inom

bekämpningsmedelsprogrammet och programmet för minskat växtnäringsläckage. 15

miljoner kronor avser försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande

åtgärder för ekologisk produktion. Utöver dessa ändamål avser 2 miljoner kronor

funktionstest av lantbrukssprutor.

Regeringen anser att anslaget skall användas för att genomföra de i

propositionen redovisade förslagen till handlingsprogram vad avser försöks- och

utvecklingsverksamhet m.m. För år 1998 innebär det att

bekämpningsmedelsprogrammet skall kunna omfatta åtgärder motsvarande 9 miljoner

kronor. Programmet för minskat växtnäringsläckage tillförs 9 miljoner kronor

och området ekologisk produktion 15 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner

kronor avser marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende marknadstödjande

åtgärder bör initialt få belasta anslaget, men på sikt är det rimligt att

marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver dessa

ändamål bör medel för funktionstester av lantbrukssprutor och för utvärdering

och uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter

motsvarande högst 4 miljoner kronor och internationellt standardiseringsarbete

kunna lämnas.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 26 246 000 kr för år 1998.

Anslagsbehoven för 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års

anslagsnivå.

Motionerna

Enligt motion Jo227 (v) bör anslaget tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens

förslag. Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som

den ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för

information till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel

saknas även för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad

satsning på marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning

av dels 2 miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom

anslaget B 6 där motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor

(yrkande 3 delvis). I motion Jo230 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 000 000

kr utöver regeringens förslag. Genom att höja anslaget förbättras

förutsättningarna för att uppnå målet att 10 % av åkermarken skall vara

omställd till ekologisk odling år 2000. Vidare möjliggörs ökade insatser för

marknadsstödjande åtgärder för ekologiskt producerade livsmedel (yrkande 15

delvis). Enligt motion Jo241 (mp) yrkande 14 delvis bör anslaget tillföras

ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner

kronor satsas på marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2

miljoner kronor finns redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor

tillförs genom att bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in.

Återstående del, 5 miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed

försvinner. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner

kronor per år (yrkande 15 delvis).

Utskottets överväganden

Som framgår av propositionen anser regeringen att anslaget skall användas för

att bl.a. genomföra den föreslagna aktionsplanen för ekologisk produktion med

syftet att nå målsättningen att 10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt

odlad år 2000. Detta innebär att försöks- och utvecklingsverksamhet samt

marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion tillförs 15

miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande

åtgärder. Som regeringen anför bör kostnader avseende marknadsstödjande

åtgärder initialt få belasta anslaget. På sikt är det dock rimligt att

marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Med det anförda

ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet

under anslaget B 6 och tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.

Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo230 (kd) yrkande 15

delvis och Jo241 (mp) yrkande 14 delvis. Det i motion Jo230 framförda yrkandet

om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för

utgiftsområdet.

Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis.

10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.

11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten finansierat

strukturstöd (B 9)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för de av Sverige tillämpade horisontella

strukturstöden inom jordbruket. Dessa är investeringsstöd till lantbrukare,

startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av

jord- och skogsbruksprodukter. Dessa stöd ingår i EG:s strukturstöd för mål 5a.

Totalt förväntas stöd omfattande 370 miljoner kronor kunna beslutas under

perioden 1996-1999. Av stödkostnaderna finansierar Sverige drygt 100 miljoner

kronor.

När det gäller investeringsstödet kan investeringar påbörjade fr.o.m. den 1

januari 1997 vara stödberättigade. Genom en högre medfinansiering från EG-

budgeten, än vad som tidigare beräknats, har den nationella finansieringen

kunnat minskas med 5 miljoner kronor. Beträffande startstöd bygger stödnivån på

bedömningen att ca 300 ansökningar om stöd kommer att beviljas under år 1998.

Den svenska finansieringen har kunnat minskas genom att kommissionen beslutat

att retroaktivt medfinansiera utbetalningar från år 1995 och framåt för

samtliga beslut om startstöd som fattats sedan den 1 januari 1995. Vad gäller

stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter

föreligger svårigheter att budgetera de årsvisa utbetalningarna av de beslutade

stöden, då utbetalningarna sker först sedan stödmottagaren har genomfört hela

eller delar av de stödbeviljade investeringarna. En reducering av anslaget

föreslås för åren 1998 och framåt då utbetalningarna bedöms ligga på en lägre

nivå. Under hösten 1997 kommer detta stöd att utvärderas.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 110 000 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.

När det gäller anslaget B 9 bedömer regeringen anslagsbehovet till

125 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara

oförändrat.

Motionen

Enligt motion Jo229 (m) yrkande 5 har det från lantbrukets håll framförts

önskemål om ytterligare medfinansiering av EU:s investeringsstöd för

animaliesektorn. Investeringsstödet kräver en högre andel egen finansiering än

vad som gäller för miljöstödet, vilket gör det svårare att motivera en ökad

kostnad. Samtidigt har konkurrenssituationen och därmed expansionsviljan i

lantbruks- och livsmedelssektorn försämrats, vilket kan tala för att Sverige i

samma utsträckning som viktiga konkurrentländer bör utnyttja

investeringsstödet. Vad ett ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från EU

till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen bör bli föremål

för en särskild utvärdering.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 8

och B 9.

Som framgår av propositionen godkändes ett svenskt program för

investeringsstöd till lantbrukare av kommissionen den 23 januari 1997.

Investeringsstöd till lantbrukare lämnas till fasta investeringar i jordbruks-,

trädgårds- och renskötselföretag i de sju nordligaste länen. Stöd kan också

lämnas till kombinationsverksamhet samt till miljö- och djurskyddsinvesteringar

i hela landet. Stödet är medfinansierat av EG till 25 % (75 % inom mål 6-

området) och kan maximalt utgå med 600 000 kr per företag i norra och 149

975 kr i södra och mellersta Sverige. Det procentuella bidraget i förhållande

till investeringskostnaden är 45 % inom mål 6-området, 35 % inom övriga delar

av Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län samt 20 % inom övriga delar av landet.

Utgångspunkt för investeringsstödet är att det skall ge möjligheter till ökad

sysselsättning i glesbygdsområden och möjlighet att förstärka åtgärder för

djurskyddet och miljön. Som anförts ovan godkändes det svenska programmet för

investeringsstöd i början av året och därmed kan investeringar påbörjade först

fr.o.m. den 1 januari 1997 vara stödberättigade. Med hänsyn härtill är

utskottet inte berett att förorda en sådan utvärdering som föreslås i motion

Jo229 (m) yrkande 5. Motionen avstyrks i berörd del.

12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten finansierade

regionala stöd (B 11)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för det av EG medfinansierade

kompensationsbidraget till norra respektive södra Sverige samt det nationella

stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget fördes upp på statsbudgeten

första gången budgetåret 1995/96. Tidigare lämnades stöd under anslaget Stöd

till jordbruk och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Anslaget överskreds

budgetåret 1995/96 med 8,7 miljoner kronor beroende på vissa problem vid

övergången från det gamla stödet till det nya EG-anpassade systemet. Enligt

prognosen för innevarande budgetår kommer anslaget att överskridas med ca 11

miljoner kronor. Överskridandet beror på att stödet för år 1996 inte

utbetalades helt under år 1996 utan även belastar innevarande år. Neddragningen

på regionala stöd till jordbruket med 50 miljoner kronor som aviserades i 1997

års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU 20, rskr.

1996/97:284) utgår. Regeringen föreslår att anslaget anpassas till beräknad

förbrukning, vilket innebär en nedjustering med 2 miljoner kronor i förhållande

till 1997 års anslagsnivå. Detta innebär dock inte någon minskning av

stödnivåerna.

Regeringen föreslår således att totalt 717 000 000 kr avsätts för regionala

stöd till jordbruket. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara

oförändrade. Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 10 bör under

anslaget B 11 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala

stöd till jordbruket.

Motionerna

Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3. delvis bör anslaget Regionala stöd till

jordbruket tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Enligt

motionärerna bör det nationella stödet i stödområdena 1-3 räknas upp med

motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man

återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet.

Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för

innevarande budgetår. I motion Jo239 (fp) yrkas att den i den ekonomiska

vårpropositionen aviserade besparingen på de regionala stöden genomförs.

Anslaget bör således reduceras med 50 000 000 kr (yrkande 6 delvis).

Enligt motion Jo232 (c) finns det några kommuner i Värmland som har varit

inplacerade i område 4 när de egentligen borde ha varit placerade i område 3.

Det vore väl motiverat med en uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors,

Filipstad, Forshaga och Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstad

kommun från område 4 till område 3. I motion Jo240 (c) konstateras att

Jordbruksverket i en delrapport, överlämnad till regeringen den 19 juni 1997,

redovisat motiv för att ytterligare 21 församlingar avgränsas som mindre

gynnade områden. Omfattningen av en sådan ändring är sådan att EG-kommissionen

kan besluta om den. Med stöd av denna delrapport yrkas att regeringen skall

förhandla med EG-kommissionen om att tillföra dessa 21 församlingar till de

s.k. mindre gynnade områdena. Enligt motion Sk321 (m) yrkande 6 krävs en

ändring av stödindelningen för felplacerade mjölkproducenter. Enligt

motionärerna har särskilt mjölkbönder i Fryksdalen drabbats av en felaktig

stödområdesindelning. En flyttning från stödområde 4 till område 3 har utlovats

gång efter annan. I motion A437 (s) föreslås en översyn av stödområdesgränserna

i Värmland. Köttproduktionen har med rätt förutsättningar chans till lönsamhet

och kan dessutom bidra till att antalet betesdjur växer i Värmland. I och med

EU-inträdet förändrades dock förutsättningarna för jordbruket i Värmland. Länet

tillhör fortfarande Norrlands-jordbruken men med EU:s regler kan inte

stödområde 4 kompenseras på samma sätt som stödområdena 1-3. Den stora del av

Värmland som tidigare tillhört stödområde 4 hamnar nu utanför det egentliga

stödområdet, EU:s s.k. inre stödområde. Detta har inneburit väsentliga

lönsamhetsförsämringar och nedläggning av ett antal djurgårdar.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B

10 och B11. Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis och Jo239

(fp) yrkande 6 delvis.

Med anledning av att flera motioner tar upp stödet till s.k. mindre gynnade

områden och frågan om förändringar i den nuvarande stödområdesindelningen vill

utskottet anföra följande. Utskottet har tidigare (1996/97:JoU1) uttalat att

det finns starka skäl som talar för att en mer sammanhållen utvärdering görs av

de nuvarande stödsystemen med avseende på jordbruksnäringens situation inom

framför allt stödområdena 1-4. Som framgår av propositionen har Jordbruksverket

fått ett sådant uppdrag att utvärdera de regionala stöden till jordbruket.

Utvärderingen skall kunna utgöra underlag för en bedömning av möjligheterna

till och behovet av förändringar av stöden. Verket har den 1 juli 1997 lämnat

en delrapport som omfattar en granskning av hur EG:s kriterier för att

klassificera områden som mindre gynnade har tillämpats i Sverige. Regeringen

behandlar för närvarande denna översyn av klassificeringen. Utskottet anser det

lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och

föreslår därför att motionerna Jo232 (c), Jo240 (c), Sk321 (m) yrkande 6 och

A437 (s) lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)

Propositionen

Anslaget används för att finansiera de kompletterande åtgärder inom den

gemensamma jordbrukspolitiken som är obligatoriska för Sverige som medlemsstat.

Dessa är dels miljöåtgärder inom jordbruket som är utformade i enlighet med

rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder

inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven, dels

skogsbruksåtgärder inom jordbruket i enlighet med rådets förordning (EEG) nr

2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskaps-ordning för stöd till

skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Hälften av kostnaderna för åtgärderna

finansieras av EG.

Regeringen aviserade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150,

bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:118) en utökning av

miljöersättningsprogrammet för jordbruket med 700 miljoner kronor per år varav

350 miljoner erhålls från EG. Enligt regeringen tillgodoser förslaget om

utformningen av det utökade programmet bl.a. riksdagens önskemål om ett program

för resurshushållande jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Regeringen

har behandlat utökningen av miljöprogrammet i dess helhet i proposition

1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. Inom anslaget finansieras också ett

nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med rådets

förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett

stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor.

Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på ett

underutnyttjande på nästan 350 miljoner kronor. Anledningen är att

utbetalningen av miljöersättning till flerårig vallodling för år 1997 beräknas

ske först år 1998. Det innebär att ersättningen för åtgärden för både åren 1997

och 1998 kommer att utbetalas år 1998, vilket förutsätter ett anslagssparande

på 300 miljoner kronor. Resterande del av underutnyttjandet förklaras av att EG

i efterhand ersatt Sverige för utbetalda medel till NOLA och landskaps-vård

enligt de tidigare ersättningsprogrammen för bevarande av odlingslandskapet.

Detta minskar belastningen på anslaget och ökar belastningen i motsvarande mån

på anslaget B 13.

Miljöprogrammet är baserat på frivilliga åtaganden av enskilda jordbrukare.

Enligt regeringens bedömning kommer detta att leda till att anvisade medel

under anslaget inte kan utnyttjas i sin helhet för miljöersättningar år 1998.

Inom ramen för anvisade medel budgetåret 1998 bör därför åtgärder kunna vidtas

dels för att effektivisera hanteringen av ersättningarna, dels för att den

administrativa hanteringen så långt som möjligt skall garantera ett fullt

utnyttjande av fastställd ram och genomförandet av miljöprogrammet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1 420 000 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade. Med hänvisning till vad

regeringen har anfört under anslaget B 12 bör under anslaget B 13 anvisas ett

belopp motsvarande EG:s finansiering av kompletterande åtgärder inom

jordbruket. Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor för EG:s medfinansiering

avseende stöd till vitaliseringsgödsling av försurningsdrabbad skogsmark.

Sammanlagt bedömer regeringen anslagsbehovet till 1 427 500 000 kr för år 1998.

För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.

Motionerna

Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Kompletterande åtgärder inom

jordbruket (B 12) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till

regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande 3 delvis).

Enligt motionärerna redovisar regeringen ett underutnyttjande på nästan 350

miljoner under innevarande år. Man står därför fast vid tidigare förslag i

vårbudgeten och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. I

motion Jo241 (mp) föreslås att stöd till föreningar som bevarar hotade

lantraser skall utgå med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I

Jordbruksverkets avelsplan föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete,

utbildning och information till en beräknad utgift på 1,5 miljoner kronor.

Enligt motionärerna finns i dag avsatt 1 miljon kronor. Bidrag utgår i

praktiken endast till utbildning och information, vilket innebär att

genbanksverksamheten inte får något stöd (yrkande 6). Vidare föreslås att

stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor.

Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt motionärerna på att man inte förstått

lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som

naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd

per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser

än kor, får och getter (yrkande 7). Under anslaget B 12 bör anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr (yrkande

14 delvis). Enligt motionen kan regeringens förslag till program för

resurshushållande jordbruk inte accepteras. Programmet måste förbättras. Utöver

vad som anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till

ekologisk äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen

har beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk

till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat

program kan tas fram under år 1998 bör anslaget minskas med 100 miljoner

kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om

nya och utökade stöd. Även i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14 samt

Jo739 (mp) yrkandena 7 och 8 framförs samma krav som ovan när det gäller

föreningar som bevarar hotade lantraser och stöd till bevarandet av sådana

raser. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett reducerat anslag på 100

miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis).

I motion Jo227 (v) yrkas vidare att det under anslaget Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13) anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande

3 delvis). Enligt motion Jo241 (mp) bör det under anslaget B 13 anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr

(yrkande 14 delvis). För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag

med 100 miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis).

Enligt motion Jo222 (v) har jordbruket i de fjällnära områdena en särskild

betydelse både regionalpolitiskt och kulturhistoriskt. Det handlar oftast om

små gårdar med stor andel arrenderad mark och långa transportavstånd.

Förutsättningarna för spannmålsodling är dåliga och basen utgörs därför av

mjölkkor med vallproduktion. Möjligheterna att rationalisera verksamheten är

minimala. Ett särskilt miljökulturprogram för det fjällnära jordbruket bör

därför utarbetas. Även i motion Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas behovet av

ett särskilt miljöprogram för det fjällnära jordbruket. Enligt motionärerna är

jordbruksnäringen i Norrlands inland starkt hotad, och de olika framförhandlade

EU-stöden har inte kunnat kompensera detta. Delvis beror detta på att de

fjällnära områdena varit underkompenserade redan före EU-inträdet och delvis

beror det på den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för

att bedriva jordbruk i Norrlands inland. Det föreslagna programmet bör

finansieras inom ramen för kompletterande åtgärder inom jordbruket.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under

anslagen B 12 och B 13 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motionerna

Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo241 (mp) yrkande 14 delvis avstyrks.

Därmed avstyrks även de i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14, Jo241

(mp) yrkandena 6 och 7 och Jo739 (mp) yrkande 7 och 8 framförda kraven

beträffande arbetet med de hotade lantraserna.

Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis.

I motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas den annorlunda

struktur och de särskilda förutsättningar som präglar jordbruket i Norrlands

inland. Utskottet delar motionärernas bedömning att det kan finnas svårigheter

för delar av jordbruksnäringen i dessa områden att tillgodogöra sig de olika

stödformerna inom det nuvarande miljöprogrammet. Utskottet har tidigare

uppmärksammat det fjällnära jordbruket i Norrlands inland och därvid bl.a.

redovisat den särställning som jordbruket i norra Sverige har inom jordbrukets

miljöprogram. Utskottet hänvisar i denna del till sitt tidigare betänkande

1996/97:JoU1. I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1995/96:1) föreslogs en

utökning av miljöprogrammet med 600 miljoner kronor. Den 1 juli 1997 godkände

kommissionen ett nytt program för minskat kväveläckage genom flerårig

vallproduktion. Programmet omfattar hela landet och införs under år 1997.

För att möjliggöra ett uppföljningsarbete och för att få ett underlag för

en bedömning av behovet av förändringar i miljöprogrammet har Jordbruksverket,

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag utvärderat

miljöersättningsprogrammet för jordbruket. Som framgår av propositionen har

regeringen med utgångspunkt i den gjorda utvärderingen föreslagit vissa

ändringar i programmet inför budgetåret 1998. Vid denna utbyggnad av programmet

har hänsyn bl.a. tagits till behov av ytterligare medel för att öka

måluppfyllelsen i det befintliga programmets olika delar genom att höja

ersättningsnivåerna och behovet av att utöka arealmålen för olika åtgärder.

Regeringen har i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk lämnat

förslag om utformningen av det utökade miljöprogrammet. Bl.a. höjs

ersättningsnivåerna inom delprogrammet för bevarande av odlingslandskapets

biologiska mångfald och kulturmiljövärden samtidigt som arealmålet utökas till

att omfatta alla utnyttjade betesmarker i landet. Vidare kompletteras

miljöprogrammet bl.a. med en ny ersättningsform för restaurering av

slåtterängar.

Det befintliga miljöprogrammet löper under en tidsperiod av fem år räknat

från införandet år 1995. I ett miljöprogram för den kommande femårsperioden kan

en större revidering än vad som nu varit möjlig genomföras. Utöver förenklingar

bör, enligt utskottets mening, möjligheterna tas till vara att överväga mer

omfattande ändringar av såväl mål som pågående stöd ifall målen inte nås.

Utskottet utgår från att de nu redovisade behoven beträffande det fjällnära

jordbruket är väl kända för regeringen och föreslår att de beaktas i samband

med det fortsatta förändringsarbetet. Det får ankomma på regeringen att närmare

utforma stödet vad avser innehåll och geografisk omfattning. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 bör ges

regeringen till känna.

14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag m.m.

Anslaget är obligatoriskt och finansieras helt från EG-budgeten.

Under år 1996 utnyttjades 94 % av den totala basarealen, dvs. arealen odlades

med ersättningsberättigade grödor eller var uttagen ur livsmedels- eller

foderproduktionen. Jordbruksverket beräknar att den areal som ersättning söks

för kommer att ligga kvar på denna nivå under år 1998. Regeringen beräknar

anslagsposten arealersättning inklusive ersättning för uttagen areal till 4 120

000 000 kr. Utnyttjandegraden av bidragsrätterna förväntas öka för år 1998

jämfört med budgetåret 1995/96. Anslagsposten beräknas därför på en full

utnyttjandegrad motsvarande 730 miljoner kronor. Regeringen bedömer

anslagsbehovet till 4 850 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000

beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

I motion Jo239 (fp) yrkas att regeringen skall utarbeta ett förslag till

omfördelning mellan EG:s jordbruksstöd och EG:s miljöstöd på 600 miljoner

kronor. Principen för denna omfördelning bör vara att den del av

jordbrukssektorn som i allt väsentligt tillgodogör sig EG:s direktstöd får

bidra till den svenska finansieringen av miljöstödet. Motionärerna hänvisar

bl.a. till ett förslag som man lämnade under den allmänna motionstiden 1996 om

s.k. arealskatt (yrkande 5). Under anslaget Arealersättningar och djurbidrag

m.m. (B 14) bör för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 600 000 000 kr (yrkande 6 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under

anslaget B 14 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp)

yrkande 6 delvis avstyrks. Med anledning av den i motionen föreslagna

neddragningen på 600 miljoner kronor bör uppmärksammas att de stöd som

utbetalas under ifrågavarande anslag enligt den gemensamma jordbrukspolitiken

är obligatoriska och helt finansierade från EG-budgeten.

Vidare avstyrks det i motion Jo239 (fp) yrkande 5 framförda kravet på en

omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s jordbruksstöd.

15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader

för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och Jordbrukets blockdatabas (B

17)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 15, B 16 och B 17.

16. Fiske (C)

Propositionen

För fiskesektorn har EU sedan 1970-talet utvecklat en gemensam fiskeripolitik

som sedan år 1983 omfattar fiskerinäringens samtliga delar, från havet till

konsumenten. Den gemensamma fiskeripolitiken kan indelas i områdena resurs-,

struktur- och marknadspolitik samt internationella relationer på fiskets

område. En ny översyn av den gemensamma fiskeripolitiken, den förra genomfördes

1992/93, är planerad till år 2002. Regeringen avser att aktivt delta i

reformeringen av EU:s fiskeripolitik, bl.a. genom att driva frågor om ökad

regional förvaltning.

Det svenska fisket ger arbetstillfällen och inkomster till framför allt

kustsamhällena. Totalt sysselsätts direkt i fiskerinäringen ca 8 000 personer.

Vidare skapas sysselsättning i angränsande näringar såsom bl.a. förpacknings-

och varvsindustrin. Till detta kommer den sysselsättning som skapas genom

fisketurismen.

Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för förvaltning av

fiskeresurserna, vilket omfattar fiskerinäringen, vari ingår vattenbruket,

beredningsindustrin och fritidsfiske. Vidare är fiskevård ett väsentligt

område. Fiskeriverket skall även främja forskning och bedriva

utvecklingsverksamhet på fiskeområdet. Antal årsarbetskrafter uppgick vid

årsskiftet 1996/97 till 236 stycken. På regional nivå arbetar länsstyrelserna

med fiskefrågor, bl.a. med frågor som rör EG:s strukturstöd inom mål 5a

(vattenbruk, beredningsindustri och infrastruktur) samt med fiskevård. Antalet

årsarbetskrafter sysselsatta med fiskefrågor uppgick vid årsskiftet 1996/97

till ca 69 stycken. Kustbevakningen satsar ca 23 % av myndighetens totala

budget inom området övervakning av fiske.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 november 1996 har en särskild

utredare tillkallats för översyn av fiskeriadministrationen m.m. (dir.

1996:97). Utredningens uppdrag, som skall vara slutfört senast den 15 januari

1998, skall mot bakgrund av EU-medlemskapet koncentrera sitt arbete till två

huvudområden; översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, samt

åtgärder för en effektiviserad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när utredaren avgett sitt

förslag.

För budgetåret 1997 minskades Fiskeriverkets anslag med 6 miljoner kronor,

vilket motsvarar ca 10 % av verkets förvaltningsanslag. Besparingen har

huvudsakligen skett genom neddragning av personal. Enligt regleringsbrev för

budgetåret 1997 får Fiskeriverket inte ta resurser för EG-relaterade uppgifter

i anspråk för eventuella omprioriteringar.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare

fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i

miljoner kronor):

Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat

1995/961997 1998 1999 2000

192,2 221,7 193,4 190,3 191,8

Den kraftiga utgiftsökningen för år 1997 hänför sig till att strukturstöd om ca

85 miljoner kronor, beslutade under budgetåret 1995/96, inte utbetalats förrän

under budgetåret 1997. Detta belopp fördes upp på tilläggsbudget för år 1997

(prop. 1996/97:150, FiU20).

17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG-budgeten

finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C 1, C 2 och C 3 .

18. Fiskevård (C 4)

Propositionen

Fiskevårdens övergripande mål är att långsiktigt verka för livskraftiga och

rika fiskbestånd i svenska vatten. En ansvarsfull hushållning med

fisktillgångarna syftar till att långsiktigt verka för biologisk mångfald genom

att främja ett rikt och varierat fiskbestånd och ett optimalt utnyttjande av

våra fisktillgångar. Miljömålet på fiskets område är att fisk, kräft- och

blötdjur samt deras näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga naturligt

reproducerande bestånd.

Fiskeriverket disponerar anslaget för fiskevård. Anslaget används för

bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, åtgärder för fiskevård och

insatser för bevarande av hotade arter.

Allmän fiskevård finansieras för närvarande på olika sätt, förutom genom

anslaget för fiskevård även av vattenavgiftsmedel. För budgetåret 1997 uppgår

anslaget för fiskevård till 4,6 miljoner kronor. Regeringen redovisar i

proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk en ökad satsning på en

förbättrad fiskevård. Satsningen skall inriktas mot fiskevårdsåtgärder främst i

kustområdena och i de stora sjöarna med allmänt vatten och fritt

handredskapsfiske. Regeringen föreslår därför att anslaget C 4 Fiskevård

tillförs ytterligare 15,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 20 000 000 kr för år 1998.

Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 beräknas vara oförändrade.

Motionerna

Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör ytterligare 5 miljoner kronor tillföras

anslaget C 4. Dessa medel skall användas för fiskevård i fjällvattnen samt för

att finansiera åtgärder för att rädda ålen. Miljöpartiet de gröna framför i

motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 att det är väl motiverat att

höja anslaget för fiskevård till 50 miljoner kronor från år 1999.

I motion Jo418 (c) anförs att det är av stor vikt att

förstärkningsutsättningarna av fisk kan bibehållas på nuvarande nivå. Därför

bör 12 miljoner kronor per år anvisas ur anslaget C 4 för detta ändamål.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget

och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del.

Utskottet är inte berett att i detta skede ta ställning till anslagsnivåer

för år 1999 och föreslår därför att riksdagen inte vidtar någon ytterligare

åtgärd med anledning av motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 (båda

mp).

Regeringen anför i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk att det

finns behov av förbättrad fiskevård i de allmänna och enskilda vattnen i

kustområdena och i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i

Jämtland. I första hand bör verksamheten omfatta direkta fiskevårdsåtgärder i

vattenmiljön såsom att främja den biologiska mångfalden, biotopvård, utsättning

av fisk, bildande av fiskevårdsområden samt åtgärder för att främja tillsynen.

Utsättning av fisk anges alltså som en prioriterad åtgärd av regeringen.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om hur de utökade

resurserna för fiskevård beloppsmässigt skall fördelas mellan olika åtgärder

och avstyrker därmed motion Jo418 (c). I övrigt hänvisar utskottet till sina

överväganden i betänkande 1997/98:JoU9 i avsnittet om fiskevård.

19. Rennäring m.m. (D)

Propositionen

Rennäringen främjas i första hand genom statligt pristillägg på renkött,

ersättning för vissa merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och genom att

staten svarar för vissa kostnader för renskötselanläggningar liksom viss

planläggning rörande renskötseln. De skador vilda djur orsakar tamdjur och

annan egendom ersätts om vissa förutsättningar är uppfyllda. Staten svarar för

underhåll och upprustning av byggnaderna på de 110 kvarvarande

fjällägenheterna. Sametinget ingår i Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

men redovisas under utgiftsområde 1.

Riksdagen har beslutat förorda en översyn av stödet till rennäringen och

samisk kultur, rennäringsadministrationen och rennäringslagstiftningen. En

sådan översyn har påbörjats.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner

kronor):

Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat

1995/961997 1998 1999 2000

134,0 96,9 109,7 109,7 109,7

Lägre renantal medför att antalet slaktade renar har minskat trots höga

avräkningspriser och stor efterfrågan på renkött. Detta är den främsta

förklaringen till det beräknade underutnyttjandet innevarande år.

20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är underhåll av vissa riksgränsstängsel m.m.,

statens del av kostnaderna för redovisning av viss markanvändning, framtagande

av ny inventeringsmetod för renbetet, prisstöd till rennäringen, ersättning

till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersättning för

vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobyl-olyckan samt övriga

åtgärder för främjande av rennäringen som beslutas efter överläggningar mellan

staten och rennäringen.

Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött lämnas pristillägg

för renkött som godkänts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas med 9 kr per

kilo för vuxen ren och med 14,50 kr per kilo för renkalv. Antalet slaktade

renar uppgick under slaktsäsongen 1996/97 till drygt 61 000, vilket innebär att

slaktuttaget minskat även denna slaktsäsong till följd av ett totalt sett lägre

renantal under senare år.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 61 700 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionen

I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget tillförs ytterligare 5

miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stärka prisstödet till

rennäringen.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 23

(1997/98:FiU1) avstyrker utskottet motion Jo230 (kd) yrkande 15 i berörd del.

Regeringens förslag tillstyrks.

21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga

skada av vilt och ersättning för sådan skada enligt 29 a § jaktförordningen

(1987:905) samt för skador som rovdjur orsakar på renar.

Antalet rovdjur, i synnerhet lo, har ökat, vilket medfört ökade skador på

tamdjur. Även kostnaderna för annan skada av vilt har ökat. Naturvårdsverket

fördelar medel på samtliga länsstyrelser som beslutar om bidrag för att

förebygga skada och för att ersätta inträffad skada. Inriktningen är att

viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Med hänsyn till skadeutvecklingen

bör ytterligare 1 miljon kronor anvisas för bidrag och ersättningar.

Regeringen redogjorde i förra årets budgetproposition under anslaget B 12

Kompletterande åtgärder inom jordbruket för arbetet med ett nytt delprogram

inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för

bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Det har emellertid inte varit

möjligt att få till stånd ett sådant delprogram. Medel för ersättning för

rovdjursrivna renar bör därför anvisas på detta anslag. Regeringen föreslår att

30 miljoner kronor anvisas för ändamålet.

Ersättningssystemet för rovdjursrivna renar bygger på principen att

ersättning lämnas för förekomst och föryngring av rovdjur inom

renskötselområdet. Återkommande systematiskt genomförda inventeringar för att

fastställa sådan förekomst krävs för att åstadkomma en rättvis fördelning av

ersättning mellan samebyarna. Inventeringsarbetet skall ske i nära samarbete

mellan länsstyrelserna och samebyarna och samordnas av Naturvårdsverket.

Kostnaderna för samebyarnas del av inventeringarna, som beräknas uppgå till 3

miljoner kronor bör anvisas på detta anslag.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 46 500 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas tills vidare oförändrade anslag men det bör finnas

möjligheter att minska anslaget för kommande år som en följd av enklare

rovdjursinventeringar.

Motionerna

Enligt motionerna Jo241 yrkandena 12 och 13 och Jo912 yrkandena 1 och 2 (båda

mp) bör jaktförordningen ändras så att det blir möjligt att erhålla ersättning

även för tamdjur som kunnat försäkras, och dessutom bör ersättning även utgå

till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet. Med anledning av detta

föreslås i motion Jo241 yrkande 14 att anslaget utökas med 5 miljoner kronor,

varav 1 miljon kronor bör uppföras som reservationsanslag för ersättningar för

andra tamdjur än ren rivna av fredade rovdjur och 4 miljoner kronor användas

för att förebygga skada av rovdjur. Enligt motionens yrkande 15 bör anslaget

tillföras motsvarande summa även åren 1999 och 2000. Även i motion Jo912

yrkande 3 anförs att anslaget D 2 bör tillföras 1 miljon kronor för ersättning

för rovdjursrivna tamdjur.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller

medelsbehovet under anslaget och avstyrker motionerna Jo241 yrkandena 12(14 och

Jo912 yrkandena 1(3 (båda mp). I övrigt vill utskottet hänvisa till riksdagens

begäran i samband med förra årets budgetbehandling att regeringen skulle

återkomma till riksdagen med förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik (bet.

1996/97:JoU1). Regeringen skall i det sammanhanget även pröva möjligheterna att

utvidga rätten till statlig ersättning för rovdjursskador på andra tamdjur än

renar. I budgetpropositionen för år 1998 aviserar regeringen att man avser

tillsätta en utredning under år 1997 i enlighet med riksdagens

tillkännagivande. Utredningen beräknas redovisa sina förslag under år 1998. Det

finns enligt utskottets mening ingen anledning att nu upprepa det

ställningstagande som redovisats ovan.

Även motion Jo241 (mp) yrkande 15 rörande anslagen för åren 1998 och 2000

avstyrks i berörd del. I övrigt vill utskottet erinra om att ett enskilt anslag

enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) inte kan vara såväl

reservationsanslag som ramanslag.

22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.

23. Djurskydd och djurhälsovård (E)

Propositionen

Verksamheten inom djurskydds- och djurhälsovårdsområdet syftar till att

upprätthålla ett gott hälsotillstånd och ett gott djurskydd bland husdjuren

samt att begränsa användningen av försöksdjur. Djurskydd och djurhälsovård

omfattar verksamhet vid Jordbruksverket med distriktsveterinärorganisationen,

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Centrala försöksdjursnämnden

(CFN). Jordbruksverket disponerar medel för forskning och utveckling vad

gäller djurskyddsfrämjande åtgärder, framför allt när det gäller alternativa

inhysningsformer för värphöns och provning av nya tek- niska system. Dessutom

disponeras medel till olika djurhälsovårdsaktiviteter när det gäller

nötkreatur, svin, får, häst och fisk. Den veterinära fältverksamheten vad

gäller den statliga distriktsveterinärorganisationen upprätthålls genom de ca

250 distriktsveterinärer som finns över hela landet. Verksamheten utgår från

de ca 70 veterinärstationer som hittills inrättats. I vissa län är antalet

statligt anställda distriktsveterinärer för närvarande lågt. De officiella

uppgifterna utförs här av regionala distriktsveterinärer. SVA har i dag en

mycket decentraliserad organisation med 25 avdelningar som alla är direkt

underställda verksledningen. I dag finns ca 386 personer anställda på SVA. Av

dessa är två tredjedelar kvinnor. CFN samordnar och planerar frågor som rör

försöksdjur. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att användningen av

försöksdjur begränsas. Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet. Dessa

utför den djurförsöksetiska prövningen av forskningsprojekt.

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydds- och djurhälsovård till

följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är

följande (i miljoner kronor och löpande priser):

1995/961996 1997 1998 1999 2000

483,8 344,9 328,2 268,3 272,4 276,6

24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)

Propositionen

Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) verksamhet består av

anslagsfinansierade myndighetsuppgifter samt avgiftsfinansierad

uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96

visar att myndighetsuppgifterna gett ett underskott på 3,6 miljoner kronor.

Orsaken till detta är i första hand tillkommande arbetsuppgifter till följd av

EU- medlemskapet. Även för innevarande budgetår är riskerna stora för att

underskottet för myndighetsuppgifterna fortsätter. Utfallet blir beroende av

hur stor medverkan som krävs i EU-arbetet. Uppdragsverksamheten visar ett

underskott på 4,3 miljoner kronor. Underskottet beror i första hand på

kostnader för utveckling av nya produkter samt investering i nya lokaler och

utrustning. SVA begär i sitt budgetunderlag resursförstärkning på 8,7 miljoner

kronor. Medlen avses användas till smittskyddsarbete i anslutning till

kretsloppsfrågor, arbete med antibiotikaresistens samt för att driva projektet

?flytfiskundersökningar?. Enligt regeringens bedömning medger dock inte det

ekonomiska läget att ytterligare resurser ställs till SVA:s förfogande. Frågan

om s.k. flytfiskundersökningar tas upp i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske

och jordbruk. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 75 055 000 kr för år 1998.

Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års

anslagsnivå.

Motionen

Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Statens veterinärmedicinska

anstalt (E 1) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Enligt motionärerna är beredskapen mot

smittsamma djursjukdomar SVA:s tyngsta uppgift. EU-medlemskapet har medfört

utökade arbetsuppgifter och SVA har begärt resursförstärkning för bl.a. detta

ändamål (yrkande 3 delvis).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E

1. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.

25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 2-E 4.

26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma

husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som

uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmän-ens

arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget medel för bekämpande av bl.a.

leukos hos nötkreatur.

När det gäller bekämpande av husdjurssjukdomar har Jordbruksverket föreslagit

att anslagsposten förs upp med 50 miljoner kronor. Av anslagsposten kommer

Jordbruksverket att använda 400 000 kr för undersökning av prover rörande

amerikansk yngelröta och kvalster på bin samt för information och rådgivning om

bisjukdomsförordningen. Regeringen beräknar kostnaderna för denna del av

anslaget till 38 750 000 kr. Regeringen anser att det är viktigt att

bekämpningsprogrammen mot EBL hos nötkreatur, nötkreaturtuberkulos hos hjort,

MV hos får och BVD hos nötkreatur får fullföljas. För bekämpning av dessa

djursjukdomar beräknas 38 miljoner kronor. Regeringen beräknar 2 750 000 kr för

bidrag till obduktionsverksamheten. Sedan år 1995 har antalet obduktioner

stabiliserats kring 4 000 djur per år, vilket också utgör målsättningen för

verksamheten. Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att kontrollera och

dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen beräknar i likhet med

Jordbruksverket att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av

sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för

att infria de krav som förväntas med anledning av medlemskapet i EU.

Beträffande stödet till biodlingen erinrar regeringen om att EG våren 1997

fattade beslut om att stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning

(EG) nr 1221/97]. Stödet som till hälften medfinansieras av EG omfattar bl.a.

åtgärder för teknisk hjälp till biodlare och sammanslutningar av biodlare,

bekämpning av varroakvalster och därmed sammanhängande sjukdomar och analys av

honungens egenskaper. Medlemsstaterna skall upprätta nationella program och

efter det att kommissionen godkänt dem träder stödet i kraft. Ett svenskt

program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten. Stöd

till biodlingen utgår också från anslaget E 3.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar till 89 500 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000

beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionerna

Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar (E 5) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Därmed delar motionärerna i

stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala

medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor (yrkande 3

delvis).

Enligt motion Jo238 (c) har pollineringen i olika sammanhang beräknats ha ett

värde som överstiger värdet av den producerade honungen med 10 till 20 gånger.

Biodlingens omfattning är till stor del beroende av de inkomster som

honungsproduktionen ger. Svensk biodling stöds för närvarande via den s.k.

bifonden, som administreras av Jordbruksverket. Från den 1 januari 1998 införs

inom EU ett stöd till biodlingen. Stödet uppgår till 15 miljoner ecu varav

något mer än 1,5 miljoner svenska kronor är tillgängligt för Sverige. Det finns

begränsningar i EU:s stöd som gör att det är lämpligt att behålla bifonden för

vissa speciella frågor t.ex. avelsarbete, utbildning och upplysningsverksamhet.

Det är angeläget att Sverige utnyttjar de möjligheter som EU:s stöd till

biodlingen innebär.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E

5. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.

Utskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 1996/97:JoU1) uppmärksammat

biodlingens stora betydelse för fruktodlingen, övrig trädgårdsnäring och

jordbruket. Näringen representerar stora biologiska och ekonomiska värden, och

det är därför nödvändigt att förutsättningarna för binäringens fortlevnad kan

garanteras. Som utskottet nyligen redovisat uppgår samhällets stöd till

biodlingen för närvarande till mellan 2 och 3 miljoner kronor årligen. I

propositionen hänvisar regeringen till att EG våren 1997 fattade beslut om att

stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning (EG) nr 1221/97]. Ett

svenskt program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten

1997. Utskottet har med anledning härav nyligen sagt sig förutsätta att

regeringen i annat lämpligt sammanhang lämnar en redovisning till riksdagen

beträffande den fortsatta utvecklingen inom näringen, eventuellt i samband med

att det nationella programmet redovisas. Mot bakgrund av det anförda föreslås

att motion Jo238 (c) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

27. Livsmedel (F)

Propositionen

Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. livsmedelskontroll,

livsmedelsberedskap, statistik och exportfrämjande åtgärder.

Regeringen har under våren 1997 tillsatt en utredning med uppgift att göra en

översyn av livsmedelstillsynen (dir. 1997:25). Kommittén skall särskilt utreda

fördelningen mellan stat och kommun vad gäller ansvaret för

livsmedelstillsynen, föreslå lämpliga former för tillsynen liksom för systemet

med tillsynsavgifter. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997.

Inom livsmedelsförsörjningen kräver särskilt frågan om sårbarhet i

vattenförsörjningen fortsatt analysarbete. Ansvarsfördelningen för

beredskapsåtgärder behöver klargöras. För exportfrämjande åtgärder föreslås 5

miljoner kronor anvisas för år 1998.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner

kronor):

Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat

1995/961997 1998 1999 2000

446,1 202,9 176,5 180,7 185,2

28. Statens livsmedelsverk (F 1)

Propositionen

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att

handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av

någon annan myndighet. De huvudsakliga uppgifterna för Livsmedelsverket är att

utarbeta föreskrifter inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt

livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen,

informera om viktiga förhållanden på livsmedelsområdet, aktivt medverka till

att riksdagens och regeringens riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs,

verkställa utredningar och praktiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel

och matvanor samt att utveckla metoder för livsmedelskontrollen. Verket är

chefsmyndighet för besiktningsveterinärorganisationen som utför köttbesiktning

vid kontrollslakterier m.m. Statens utgifter för ändamålet täcks av avgifter

som tas ut enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.

Underskottet i den anslagsfinansierade verksamheten för budgetåret 1995/96

var 13,7 miljoner kronor. Livsmedelsverkets prognos innebär att underskottet

beräknas bli 15 miljoner kronor år 1997 och 10 miljoner kronor år 1998.

Underskottet finansieras med befintligt anslagssparande. Livsmedelsverket har

fastställt en besparingsplan som bl.a. innebär en neddragning med ca 30

tjänster och verket beräknar att ha en budget i balans år 1999. Framför allt är

det den kunskapsuppbyggande verksamheten som kommer att minska i omfattning,

men även informationsverksamhet och administrativ verksamhet berörs.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 105 831 000 kr för år 1998.

Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års

anslag.

Motionen

Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella samt det faktum att

Livsmedelsverkets prognos visar på ett underskott år 1997 föreslår

Vänsterpartiet i motion Jo227 yrkande 3 att anslaget F 1 tillförs 5 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning rörande

medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3.

29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 2, F 3, F 4 och F 5.

30. Exportfrämjande åtgärder (F 6)

Propositionen

Efterfrågan på livsmedel kommer totalt sett att öka i världen. Produktionen

väntas öka i en del lågkostnadsländer i t.ex. Sydamerika. Det finns också en

ambition att inom den europeiska livsmedelsproduktionen ta del av denna växande

marknad. En ökad konkurrens ställer krav på ökad effektivitet inom jordbruket

och livsmedelsindustrin. Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig

mer än tidigare och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av svenska

livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning på ekologiskt

framställda produkter. Det bör finnas utrymme för en expanderande svensk

livsmedelssektor, inte minst genom att profilera sig på EU-marknaden. En ökande

export är nödvändig, inte bara för att skapa ökad sysselsättning inom

livsmedelssektorn, utan också för att behålla den sysselsättning som redan

finns.

För att svenskt jordbruk och livsmedelsindustri skall kunna växa och ta nya

marknadsandelar på en alltmer internationell marknad krävs att man är

konkurrenskraftig. För detta fordras högkvalitativa produkter, en effektiv

produktionsapparat och likartade villkor jämfört med konkurrenterna.

Huvudansvaret för export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen

som förväntas stå för väsentliga insatser på området. Regeringen vill

emellertid genom att främja exportsatsningar bidra till en positiv utveckling.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till 5 miljoner kronor. För

åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

Motionerna

I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget skall utökas med 5

miljoner kronor. Av dessa utökade medel skall hälften användas för

marknadsföring av ekologiskt producerade livsmedel.

Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör näringen i första hand själv stå för

marknadsföringsinsatser och anslaget bör därmed minskas med 5 miljoner kronor.

Även i motion Jo241 (mp) yrkande 14 föreslås att anslaget skall minskas med 5

miljoner kronor. I detta fall anser motionärerna att medlen i stället bör

användas under anslaget B 6 för att öka de marknadsstödjande åtgärderna för

ekologiska produkter. Motsvarande bör gälla även för åren 1999 och 2000 enligt

yrkande 15 i motionen.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. Det i motion Jo230 (kd) yrkande 15 framförda förslaget om en

höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och

motionen avstyrks därmed i berörd del.

Utskottet delar regeringens uppfattning vad gäller behovet av stöd till

exportfrämjande åtgärder inom livsmedelssektorn och avstyrker även motion Jo227

(v) yrkande 3 i berörd del. I propositionen framgår klart att huvudansvaret för

export- och marknadsföringsinsatser alltid ligger på näringen som förväntas stå

för väsentliga insatser på området.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om behovet av stöd till

exportfrämjande åtgärder avstyrks även motion Jo241 (mp) yrkande 14 i berörd

del. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget enligt regeringens

förslag även skall användas för en satsning på ekologiskt framställda

produkter.

Även motionens yrkande 15 angående anslagen för åren 1999 och 2000 avstyrks i

berörd del.

31. Utbildning och forskning (G)

Propositionen

Ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och

nyttjande av biologiska naturresurser ligger inom Jordbruksdepartementets

verksamhetsområde. Utbildning inom detta område bedrivs vid Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU).

Forskningen inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde syftar till att

värna om vården och nyttjandet av de biologiska naturresurserna. Den har ett

särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande

generationers behov. Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via anslag

till SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom utgiftsområdet

bedrivs även kollektiva program som rör skogsforskning, jordbruksteknisk

forskning samt forskning och utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling

och trädgård.

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle

(prop. 1996/97:5) angett riktlinjerna för den allmänna forskningspolitiken och

den forskning som bedrivs vid SLU respektive finansieras av SJFR.

Den relativt kraftiga besparingen som ålades SLU budgetåret 1995/96 har

inneburit indragning av anställningar och koncentration av verksamheten till

fyra huvudorter. Under innevarande år utökas utbildningen med 200 platser. Även

de forskningsanslag SJFR disponerade budgetåret 1995/96 reducerades kraftigt.

Innevarande år disponerar forskningsrådet drygt 200 miljoner kronor för

forskning utöver reserverade medel från tidigare år.

Regeringen prioriterar en ökad satsning på grundutbildningen inom högskolan.

Utbildningsfrågorna är en viktig del av regeringens åtgärder för en ökad

sysselsättning (prop. 1995/96:222). Med anledning av regeringens program för en

utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet

helårsplatser vid SLU:s utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret.

Tjänstestrukturen inom högskolan förnyas och forskarutbildningen reformeras.

Regeringen satsar på en förstärkning av kvaliteten inom forskarutbildning och

forskning genom tydliga mål för forskarutbildningen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner

kronor):

Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat

1995/961997 1998 1999 2000

1 744,21 218,61 228,91 280,1 1 322,4

32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3)

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om de biologiska

naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom

utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. Från anslaget

bekostas utbildning, forskarutbildning, forskning, miljöanalys samt information

och fortbildning.

Regeringen har för år 1997, i syfte att påskynda en jämnare könsfördelning i

forskarkarriären, beslutat delfinansiera professurer för underrepresenterat kön

vid SLU inom områdena växtbiokemi, hortikulturell genetik och förädling,

vattenbruk och markekologi. Dessutom delfinansieras fyra forskarassi-

stenttjänster vid SLU för kvinnor. SLU och SJFR skall därutöver bidra till

finansieringen av dessa tjänster med hälften vardera av den del som inte täcks

genom de särskilda medel som regeringen anvisat. Den sistnämnda professuren

skall dock i sin helhet finansieras av berörda myndigheter under

Jordbruksdepartementet.

För år 1998 anvisas 23,7 miljoner kronor för 367 nya högskoleplatser fr.o.m.

vårterminen och ytterligare 83 fr.o.m. höstterminen. Sammanlagt skall 450 nya

platser tillskapas. Därutöver föreslås, av statsfinansiella skäl, en besparing

på 9,4 miljoner kronor.

SLU har vidtagit kraftiga åtgärder för att möta det sparbeting som ålades SLU

budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom forskningen, där

man dragit in 33 högre tjänster vid innehavarnas pensionsavgång. SLU har

koncentrerat sin verksamhet till fyra huvudorter med både utbildning och

forskning; Alnarp, Skara, Umeå och Ultuna. Verksamheterna vid Garpenberg, Lund

och Svalöv har flyttats till huvudorterna och skogsteknikerutbildningen i

Bispgården har lagts ned.

Genom omprioriteringar har SLU lyckats öka antalet nyinskrivna

programstudenter med drygt 25 %. Antalet disputationer har ökat.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för anslaget G 1 år 1998 till 1 021 979 000

kr. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven till 1 069 091 000 kr

respektive 1 107 123 000 kr.

Under anslaget G 3 finansieras SJFR:s forskningsstöd samt stöd till kollektiv

forskning. Den kollektiva forskningen omfattar jordbruksteknisk forskning, viss

skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling.

Med hänsyn bl.a. till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet

som tillkommit genom nya finansiärer föreslås en minskning av SJFR:s anslag med

14 miljoner kronor. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till

195 234 000 kr för SJFR:s forskning och kollektiv forskning. För åren 1999 och

2000 beräknas anslagsbehoven i 1998 års anslagsnivå.

Motionerna

I motion Jo227 (v) yrkande 3 anförs att den av regeringen föreslagna

besparingen på anslaget G 1 är svår att förstå. Den motiveras av

statsfinansiella skäl samtidigt som regeringen i andra sammanhang berömmer sig

av att ha statsfinanserna under kontroll. Mot bakgrund av detta samt den

viktiga roll SLU har i den ekologiska omställningen bör anslaget tillföras 10

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Även i motion Jo782 (m) yrkande 4

anförs att den av regeringen föreslagna besparingen på anslaget på 9,4 miljoner

kronor inte bör genomföras. SLU har redan fått vidkännas en kraftig besparing

under budgetåret 1995/96, något som övrigt universitetsväsende inte drabbats

av. Om förslaget genomförs skulle det få stora negativa konsekvenser för

verksamheten vid SLU. I motion Jo244 (c) yrkande 2 anförs att den föreslagna

besparingen är olycklig och måste vara av engångskaraktär.

Enligt motion Jo239 (fp) yrkande 6 bör inga nya utbildningsplatser vid SLU

tillskapas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Detta innebär en

besparing på 25 miljoner kronor.

En viss del av anslagen till SLU och SJFR bör enligt motion Jo230 (kd)

yrkande 12 öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk. En målsättning bör

vara 10 % av de totala anslagen.

I motion Jo601 (m) anförs att SLU, i likhet med vad som gäller för övriga

universitet, bör höra till Utbildningsdepartementets ansvarsområde.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. Det i motion Jo782 (m) yrkande 4 framförda förslaget om en

höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och

motionen avstyrks därmed i berörd del. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning under anslaget G 1 och avstyrker därmed även

motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del.

Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser

inom högskolan föreslår regeringen att antalet helårsplatser vid SLU:s

utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret 1998. Utskottet delar

regeringens uppfattning att utbildning och forskning om naturresurserna och de

areella näringarna kommer att vara mycket centrala under de kommande åren och

tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp) yrkande 6 avstyrks i

berörd del.

Företrädare för SLU har uppvaktat utskottet med anledning av regeringens

förslag att minska anslaget G 1 med 9,4 miljoner kronor. SLU redovisade därvid

vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla det kraftiga sparbeting man

ålades budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom

forskningen där man dragit in 33 högre tjänster. SLU har dessutom koncentrerat

sin verksamhet till fyra huvudorter. Trots dessa kraftfulla åtgärder återstår

fortfarande 48 miljoner kronor att spara år 1998 för att möta det tidigare

sparbetinget. Därutöver påpekades att forskningsanslagen till exempelvis SJFR

och Naturvårdsverket har minskats eller föreslås minskas vilket medför minskade

möjligheter till extern finansiering för SLU. Den föreslagna anslagsminskningen

kommer att drabba forskningen ytterligare.

Utskottet utgår ifrån att regeringen i kommande budgetförslag beaktar SLU:s

viktiga roll i fråga om utbildning och forskning om ett ekologiskt hållbart

utnyttjande av naturresurserna. I övrigt är utskottet inte berett att nu

föreslå något riksdagsuttalande i enlighet med motion Jo244 (c) yrkande 2.

Riksdagen beslutade år 1996 att sammanlagt 46,5 miljoner kronor, av från EG-

budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen,

skulle disponeras för åren 1996-1998 för forskning och utveckling av ekologisk

produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1996/97:5, UbU3).

Vidare har sammantaget 122 miljoner kronor tillförts Stiftelsen

Lantbruksforskning för forskning och utveckling samt marknadsfrämjande åtgärder

inom jordbrukssektorn. Regeringen anförde i proposition 1996/97:5 att den

utgick ifrån att stiftelsen genom sina medel medverkar till att jordbruket och

trädgårdsnäringen ställs om mot en mer ekologiskt hållbar produktion där bl.a.

vikt läggs vid att underlätta riksdagens målsättning att 10 % av landets

åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000 samt att stiftelsen i övrigt

samverkar med SJFR i forskningsfrågor. Regeringen har gett SJFR i uppdrag att

planera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jordbruks-

och trädgårdsproduktion. Forskningsprogrammet bör enligt regeringen bl.a.

främja en god vetenskaplig utveckling, näringens långsiktiga utveckling samt

samverkan och dialog mellan forskningen och hela kedjan från producent till

konsument. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motion

Jo230 (kd) yrkande 12.

Med anledning av motion Jo601 (m) vill utskottet erinra om att det enligt 7

kap. 1 § regeringsformen ankommer på regeringen att fördela ärenden mellan

departementen. Riksdagen har dessutom beslutat om en indelning av statsbudgeten

i utgiftsområden som bl.a. innebär att SLU ingår i utgiftsområde 23

(1995/96:KU21). Ingen ytterligare åtgärd föreslås med anledning av motionen.

33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2) och

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 2 och G 4.

34. Skogsnäring (H)

Propositionen

Allmänt

Skogsnäringen är fortsatt en av landets viktigaste näringar. Den kännetecknas

av påtagliga konjunkturvariationer men sedd i ett längre perspektiv är

utvecklingen stadigt positiv. De svenska skogsföretagens stora beroende av den

internationella marknaden gör att konkurrensen ökar från länder med bättre

förutsättningar att producera traditionella skogsprodukter. I ökad utsträckning

riktar företagen därför sitt intresse mot investeringar i dessa länder. Den

Sverigebaserade industrin måste mot den bakgrunden verka för ett bättre

utnyttjande och ett högre ekonomiskt utbyte av den dyra svenska vedfibern.

Regeringen aviserade tidigare i år sin avsikt att göra en samlad, större insats

för forskning och utveckling i huvudsak inriktad mot den träbearbetande delen

av branschen. Samtidigt som branschen själv förutsätts göra nya insatser på

framtidsinriktade åtgärder är det angeläget att de samlade resurserna utnyttjas

för samordnade insatser med gemensamma mål.

Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utvärdera 1993 års skogspolitiska

beslut. Redovisningen skall göras senast den 15 januari 1998. Utvärderingen

kommer att innehålla en rad uppgifter om utvecklingen i olika avseenden inom

skogsbruket. Vidare skall Skogsstyrelsen redovisa hur skogspolitikens nya

inriktning har förts ut och hur behovet av rådgivning på olika områden har

uppmärksammats.

Genom det senaste mer omfattande skogspolitiska beslutet år 1993 har statens

ekonomiska insatser på området begränsats starkt. De innefattar numera i

huvudsak enbart anslag till den skogspolitiska myndigheten. Svenskt skogsbruk

är en näring som skall bära sina egna kostnader. Skogsvårdsorganisationen skall

genom bl.a. rådgivning, information och tillsyn verka för att de skogspolitiska

målen nås.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade

beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner

kronor):

Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat

1995/961997 1998 1999 2000

602,6 370,0 331,3 333,0 340,8

Ransoneringsreglerna

Enligt 11 § skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer föreskriva att högst en viss andel av en brukningsenhets

skogsmarksareal får avverkas under en viss period. Bestämmelsen som gäller

större skogsinnehav (mer än 1 000 ha) avser att främja en jämn åldersfördelning

av skogen. För övriga skogsinnehav får föreskrifterna innebära att avverkning

inte får ske i sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens

skogsareal kommer att bestå av kalmark och yngre skog. Enligt 12 §

skogsvårdsförordningen (1993:1096) gäller de senare bestämmelserna endast

brukningsenheter större än 100 ha. Mindre brukningsenheter omfattas sålunda

inte av ransoneringsreglerna med undantag för sådana som uppkommit genom

klyvning av större fastigheter.

Jämfört med tidigare föreskrifter till skogsvårdslagen innebär de här

redovisade en minskad reglering och därmed ökade möjligheter att avverka skog.

De samlade effekterna har särskilt vad gäller brukningsenheter mindre än 100 ha

i vissa fall medfört så omfattande avverkningar att avverkningsbar skog kommer

att saknas under överskådlig tid. I kombination med de generösare

jordförvärvsbestämmelserna som tillkom ungefär samtidigt har detta i ett antal

fall lett till ett skogsbruk som inte är i skogspolitikens anda.

Regeringen har mot den bakgrunden för avsikt att ändra sina föreskrifter på

så sätt att undantaget från ransoneringsbestämmelserna skall gälla endast

brukningsenheter som är mindre än 50 ha. Samtidigt bör Skogsstyrelsen överväga

en översyn av skyddsgränserna för den yngre skogen. Någon lag-ändring är inte

nödvändig för att nå dessa syften.

Anläggning av ny skog

Den som har avverkat måste anlägga ny skog enligt 5 § skogsvårdslagen. Enligt 6

§ skall de föryngringsåtgärder vidtas som behövs för att trygga återväxten av

skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.

Det har i olika sammanhang hävdats att återväxterna har försämrats efter 1993

års skogspolitiska beslut och att detta skulle bero på förändringar i

lagstiftningen. Mot den bakgrunden har Skogsstyrelsen haft regeringens uppdrag

att tidigarelägga utvärderingen i dessa frågor. Skogsstyrelsen har redovisat

uppdraget i rapporten Jämförande utvärdering av återväxternas kvalitet.

Utvärderingen visar att resultatet av återväxtåtgärderna inte tillgodoser

skogsvårdslagens krav. Att skapa ny skog efter avverkning, en skog som tar till

vara markens produktionsförmåga, är sedan länge ett av de viktigaste inslagen i

vår skogspolitik och nödvändigt för framtiden. Kraven på återväxtåtgärdernas

resultat är lika höga nu som före 1993 års skogspolitik. Detta måste klargöras

för alla skogsägare. Skogsvårdsorganisationen i alla dess delar måste utnyttja

de medel som skogsvårdslagstiftningen ger. Skogsstyrelsen har nyligen beslutat

en policy för tillsyn enligt skogsvårdslagen som kan medverka till en högre och

över landet effektiv insats. Utvärderingen visar dessutom att det behövs ökade

kunskaper hos skogsägarna om hur återväxtåtgärderna skall utföras. Sådana ökade

kunskaper förutsattes för övrigt i det skogspolitiska beslutet. Några

lagändringar är däremot inte nödvändiga.

Röjning av skog

Röjning av plant- och ungskog är viktiga åtgärder som medverkar till en

kvalitetsmässigt ändamålsenlig skogsproduktion. Enligt nu gällande skogs-

vårdslagstiftning skall ny skog vårdas bl.a. genom plantröjning och andra

åtgärder som behövs för att den skall utvecklas tillfredsställande. Enligt

Skogsstyrelsens årsredovisning har röjningarna under en dryg tioårsperiod

minskat från ca 400 000 ha om året till under 200 000 ha. Orsakerna till

minskningen är bl.a. slopade statsbidrag och bristande kunskaper hos

skogsägarna. Inom vissa delar av landet har Skogsvårdsorganisationen gjort

särskilda informations- och rådgivningsinsatser. Även skogsbranschen har

försökt stimulera till ökad ungskogsröjning. Den samlade utvärderingen av

skogspolitiken får visa om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Några

statsbidrag till röjning av skog är dock inte aktuella.

En biologisk mångfald i skogen

Skogsstyrelsen har i likhet med ett antal andra myndigheter haft regeringens

uppdrag att redovisa en aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt

skogsbruk. Aktionsplanen är en naturlig uppföljning på myndighetsnivå av 1993

års skogspolitiska beslut, där bevarandet av biologisk mångfald i skogen och

skogsbrukets sektorsansvar för miljön lades fast. Aktionsplanen innehåller en

detaljerad redovisning av sektorsmål på ekosystem- och biotopnivå. Vidare

redovisas ett stort antal förslag till åtgärder, angelägenhetsgradering för

dessa, vem som skall utföra dem, när de bör utföras och hur de skall

finansieras. De flesta åtgärder är sådana som enligt 1993 års skogspolitik är

skogsvårdsorganisationens naturliga uppgift ensam eller i samarbete med

skogsnäringen. De allra flesta förslagen är vidare av sådan karaktär att varken

riksdagen eller regeringen skall ta ställning till dem. De ligger väl i linje

med de övergripande politiska beslut som fattats på skogsbruksområdet.

Sammanfattningsvis utgör Skogsstyrelsens aktionsplan en värdefull, detaljerad

grund för skogsvårdsorganisationens m.fl. fortsatta arbete för en biologisk

mångfald i skogen.

Grönare skog

Skogsvårdsorganisationen medverkar i genomförandet av det svenska

miljöprogrammet för jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92.

Medverkan avser utbildning, information och demonstrationsprojekt riktat till

skogsägande jordbrukare.

Enligt planerna skall verksamheten successivt övergå i en utbildningskampanj

som har getts namnet Grönare skog. I kampanjen läggs stor vikt vid hög kvalitet

i miljöarbetet. Den tar sikte på att vidga perspektivet till ett

landskapstänkande i verksamhetens planering. Grönare skog skall genomföras i

samarbete med markägarnas medlemsorganisationer och med länsstyrelserna.

Sammanlagt beräknas mer än 70 000 markägare delta i kampanjens kurser och

studiecirkelverksamhet.

Regeringen anser att de av Skogsstyrelsen redovisade planerna är angelägna

att genomföra. Den pågående verksamheten bör därför fortsätta i huvudsak på det

sätt Skogsstyrelsen har planerat. För budgetåret 1998 beräknas en ekonomisk ram

på 50 miljoner kronor. Den nationella finansieringen bör som hittills bl.a. ske

över anslaget H 1 Skogsvårdsorganisationen.

Ökat skogsbränsleuttag

Som en del av energiförsörjningen enligt den nya energipolitiken spelar en ökad

användning av biobränslen en viktig roll. En väsentlig del av

biobränsleförsörjningen kommer att ske från skogen. Bedömningarna av hur mycket

skogsbränsle som kan tas ut varierar. Likaså varierar uppfattningarna om

effekterna på skogsmarken och på den biologiska mångfalden av sådana uttag.

Skogsstyrelsen gör för närvarande en översyn av sina föreskrifter och allmänna

råd. Som ett led i denna översyn görs en miljökonsekvensbeskrivning. Innan

denna är klar går det inte att ta ställning till behovet av sådana åtgärder som

askåterföring. Redan nu kan emellertid sägas att skogsägare och

avverkningsentreprenörer behöver information och utökade kunskaper om den

hänsyn som behöver tas vid skogsbränsleuttag.

I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att

underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta

underrättelsekrav bör nu uttryckligen utökas till att gälla även sådant

skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära anslutning till sådan

avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det innebär i praktiken att en

skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning på minst 0,5 ha och dessutom

gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda åtgärderna samtidigt till

Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Mot denna bakgrund har ett förslag

till ändring av 14 § skogsvårdslagen utarbetats i Närings- och

handelsdepartementet. Förslaget har beretts tillsammans med Skogsstyrelsen.

Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari 1998 är av sådan beskaffenhet att

Lagrådets hörande saknar betydelse.

Det är viktigt att den nya energimyndigheten och Skogsvårdsorganisationen

samarbetar nära i dessa frågor och att energimyndigheten utnyttjar

Skogsvårdsorganisationens kompetens på området.

Avgifter för att täcka kostnader för tillsyn och kontroll

I syfte att möjliggöra uttag av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn bör

det i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) göras ett tillägg innebärande att

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva sådan

avgift.

Nuvarande lydelse av 37 § medger endast uttag av särskilda avgifter i ärenden

enligt denna lag. Med tillägget kan särskilda avgifter tas ut även för tillsyn

och kontroll. Ändringen skulle ge regeringen möjlighet att i

skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina

föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan

kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av

skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU.

Mot denna bakgrund har ett förslag till ändring av 37 § skogsvårdslagen

utarbetats i Närings- och handelsdepartementet. Förslaget har beretts

tillsammans med Skogsstyrelsen. Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari

1998 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.

Motionerna

I motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 (båda c) yrkande 3 anförs att 12 §

skogsvårdsförordningen bör ändras så att endast brukningsenheter större än 20

ha skall undantas från ransoneringsreglerna.

Enligt motion Jo304 (m) yrkande 2 bör riksdagen avslå det förslag till

ändring i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) som syftar till att möjliggöra uttag

av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn. Enligt motionärernas

uppfattning är den föreslagna kontrollavgiften ett försök från regeringens sida

att återinföra en skogsvårdsavgift. Motionärerna anser dessutom att den

motivering regeringen ger angående anmälan av skogsbränsleuttag inte är

tillräckligt preciserad (yrkande 3). Det bör klart framgå att anmälningsplikten

endast skall gälla i de fall anmälningsskyldighet föreligger för

skogsavverkning. Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas

av anmälningsplikten.

Utskottets överväganden

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om

ransoneringsreglerna vid skogsavverkning, senast i betänkande 1996/97:JoU17.

Utskottet förutsatte vid det tillfället att regeringen noggrant skulle följa

frågan och vid behov vidta åtgärder. Regeringen aviserar nu sin avsikt att

sänka gränsen för undantag från ransoneringsreglerna från 100 till 50 ha. De

argument som i motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 yrkande 3 (båda c) anförs

för en sänkning av gränsen till 20 ha är inte sådana att utskottet finner

anledning till erinran mot regeringens ställningstagande. Motionerna avstyrks.

Utskottet utgår ifrån att regeringen även framgent följer frågan och vid behov

vidtar ytterligare åtgärder.

I motiveringen till förslaget att ändra 37 § skogsvårdslagen (1979:429) anges

att syftet med lagändringen är att ge regeringen möjlighet att i

skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina

föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan

kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av

skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU. Utskottet har inga

invändningar mot detta och avstyrker därmed motion Jo304 (m) yrkande 2.

I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att

underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta

underrättelsekrav bör enligt regeringens förslag uttryckligen utökas till att

gälla även sådant skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära

anslutning till sådan avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det

innebär i praktiken att en skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning

på minst 0,5 ha och dessutom gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda

åtgärderna samtidigt till Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Enligt

utskottets uppfattning innebär denna motivering att syftet med motion Jo304 (m)

yrkande 3 i huvudsak är uppfyllt. Ingen ytterligare åtgärd föreslås med

anledning av motionen.

35. Skogsvårdsorganisationen (H 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings-

myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas all verksamhet

hos skogsvårdsorganisationen.

Under femårsperioden 1998-2002 kommer det att på Gotland bedrivas en

försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Med hänsyn till Gotlands

särställning som region kommer därvid Skogsvårdsstyrelsen Gotland att inordnas

i länsstyrelsen. Mot denna bakgrund bör anslaget minskas med 4 358 000 kr,

motsvarande de medel som under detta anslag varit avsedda för

Skogsvårdsstyrelsens Gotland förvaltningskostnader. Motsvarande belopp tas i

stället upp under utgiftsområde 18 anslaget Länsstyrelserna m.m. så länge

försöksverksamheten pågår.

Skogsvårdsorganisationens omorganisation är en fortsättning på de

förändringar som påbörjades genom 1993 års skogspolitiska beslut. För de

engångsvisa kostnaderna under 1998 som är förknippade med

organisationsförändringarna kommer 5 miljoner kronor att finansieras med medel

som disponeras av regeringen inom Närings- och handelsdepartementets ram.

Kompensation för merkostnader i samband med lokaliseringen av regionkontor

till Söderhamn kommer att tillföras Skogsvårdsorganisationen från utgiftsområde

19, anslaget A 9 Lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn. De

besparingar som aviserades i förra årets budgetproposition bör fullföljas.

För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 257 211 000 kr. Med hänsyn till de

kraftiga besparingar som gjorts under de senaste åren beräknas anslagsbehoven

för åren 1999 och 2000 till 264 873 000 kr respektive 272 711 000 kr.

Motionerna

I motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m) föreslås att

skogsvårdsorganisationen skall tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för rådgivning och informationsverksamhet. Bakgrunden till

förslaget är bl.a. att den nya skogspolitiken bygger på ett ökat ansvar hos den

enskilde skogsägaren, vilket kräver att denna har kunskap om såväl de

skogspolitiska målen som om hur dessa skall kunna uppnås avseende den egna

marken.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. De i motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m)

framförda förslagen om en höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen

nu fastställda ram, och motionerna avstyrks därmed i berörda delar. Regeringens

förslag tillstyrks.

36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)

Propositionen

Från anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcks kostnaderna för bidrag

till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 enligt förordningen

(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket samt kostnaderna för avsyning före

utbetalning av de beslutade bidragen. Ytterligare medel behöver inte tillföras

efter år 1998 för att kunna infria de nämnda besluten.

För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 6 000 000 kr.

Motionerna

I motion Jo227 (v) yrkande 3 föreslås att anslaget skall tillföras ytterligare

5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att finansiera ett särskilt

stöd till röjning och gallring. Utöver detta föreslås i motion Jo305 (v)

yrkande 8 att arbetsmarknadsmedel bör kunna komma i fråga för ändamålet.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för

utgiftsområde 23. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till

medelstilldelning inom anslaget och avstyrker därmed motion Jo227 (v) yrkande 3

om en höjning av anslaget.

I samband med förra årets budgetförslag behandlade utskottet ett

motionsförslag om användande av arbetsmarknadsmedel för att genomföra

skogsvårdsåtgärder (1996/97:JoU1). Utskottet ansåg då att riksdagen inte bör gå

in på hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas och avstyrkte motionen.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Jo305 (v) yrkande 8.

37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen H 3, H 4 och H 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo227 yrkande 3,

1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo241 yrkandena

6, 7 och 12(14, 1997/98:Jo304 yrkande 9, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8,

1997/98:Jo782 yrkandena 3, 4 och 5 och 1997/98:Jo912 yrkandena 1(3 anvisar

anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag

i bilaga 1,

res. 1 (v)

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och

2000

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15 och

1997/98:Jo413 yrkande 1,

res. 2 (mp) - delvis

3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo230 yrkande 10, 1997/98: Jo236 och

1997/98:Jo244 yrkande 1,

res. 3 (m)

4. beträffande resurser till avbytarverksamheten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 11,

5. beträffande djurdatabas i Söderhamn

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo223 yrkande 1,

6. beträffande utvärdering av investeringsstöd till

animalieproduktionen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo229 yrkande 5,

7. beträffande stödområdesindelningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo232, 1997/98:Jo240, 1997/98:Sk321

yrkande 6 och 1997/98:A437,

8. beträffande det fjällnära jordbruket

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo222 och 1997/98:Jo227

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s

jordbruksstöd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo239 yrkande 5,

10. beträffande förstärkningsutsättningar av fisk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo418,

11. beträffande svensk biodling

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo238,

12. beträffande besparingar inom SLU

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo244 yrkande 2,

13. beträffande anslag för utveckling av ekologiskt lantbruk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 12,

14. beträffande fördelning av ärenden mellan departementen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo601,

15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransonerings-

regler

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och 1997/98: Bo406

yrkande 3,

res. 4 (c, mp)

16. beträffande användning av arbetsmarknadsmedel

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo305 yrkande 8,

17. beträffande ändring i skogsvårdslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3 antar förslaget till lag om ändring i

skogsvårdslagen (1979:429).

res. 5 (m)

Stockholm den 25 november 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Enligt min mening skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i

uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till

kommitténs arbete. Jag föreslår därför att medel anslås för detta ändamål genom

en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens

förslag bör således tillföras anslaget.

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Jag anser att anslaget bör tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som den

ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för information

till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel saknas även

för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad satsning på

marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning av dels 2

miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom anslaget B 6 där

motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor.

B 10 Regionala stöd till jordbruket

Anslaget bör enligt min mening tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens

förslag. Jag anser att det nationella stödet i stödområde 1-3 bör räknas upp

med motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man

återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet.

Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för

innevarande budgetår.

B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket

Jag anser att det under anslaget B 12 för budgetåret 1998 bör anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr.

Regeringen redovisar ett underutnyttjande på nästan 350 miljoner under

innevarande år. Jag står därför fast vid vårt tidigare förslag i vårbudgeten

och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. Därav följer att

det under anslaget B 13 även bör anvisas ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 330 000 000 kr.

C 4 Fiskevård

Det är mycket bra att regeringen nu uppfyller löftet att anslå ytterligare

medel till fiskevård. Behoven är stora och eftersatta. Enligt min mening har

regeringen dock glömt två områden för fiskevården: dels fiskevård i

fjällvattnen, dels åtgärder för att rädda ålen. För att finansiera dessa

åtgärder bör 5 000 000 kr utöver regeringens förslag anvisas under anslaget

C 4.

E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Enligt min mening bör det under anslaget för budgetåret 1998 anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Beredskapen

mot smittsamma djursjukdomar är SVA:s tyngsta uppgift, och EU-medlemskapet har

medfört utökade arbetsuppgifter. I likhet med SVA anser jag att det krävs en

resursförstärkning för bl.a. detta ändamål.

E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Jag anser att det under anslaget för budgetåret 1998 bör anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Jag delar i

stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala

medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor.

F 1 Statens livsmedelsverk

Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella och att Livsmedelsverkets

prognos visar på ett underskott år 1997 anser jag att anslaget bör tillföras

5 000 000 kr utöver regeringens förslag.

F 6 Exportfrämjande åtgärder

Regeringen föreslår ett nytt anslag för exportfrämjande åtgärder. Enligt min

mening bör näringen själv stå för marknadsföringsinsatser, och jag anser därför

att anslaget bör minskas med hela det föreslagna beloppet, dvs. 5 000 000 kr.

Medlen bör i stället tillföras anslagen A 1 och B 6.

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet

SLU har fått vidkännas kraftiga anslagsminskningar under de senaste åren. Ett

stort antal tjänster har dragits in och myndighetskapitalet har minskat. Trots

att regeringen i budgetpropositionen anvisar medel för nya högskoleplatser

föreslås ytterligare en besparing på 9 400 000 kr motiverat av statsfinansiella

skäl. Mot bakgrund av att regeringen i andra sammanhang berömmer sig av att ha

statsfinanserna under kontroll och mot bakgrund av att SLU har en viktig roll i

den ekologiska omställningen är regeringens föreslagna anslagsminskning svår

att förstå. Jag anser därför att anslaget bör tillföras 10 000 000 kr utöver

regeringens förslag.

H 2 Bidrag till skogsvård

Av de utvärderingar som gjorts kan konstateras att röjnings- och

gallringsverksamheten har minskat mycket kraftigt sedan den nya skogsvårdslagen

trädde i kraft. Det är därför befogat med insatser från samhällets sida för att

få i gång åtgärderna. För att finansiera detta bör anslaget tillföras

ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion

1997/98:Jo227 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo17

yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6,

1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7 och 12-14, 1997/98:Jo304 yrkande 9,

1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8, 1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 och

1997/98:Jo912 yrkandena 1-3 anvisar anslag för budgetåret 1998 under

utgiftsområdet enligt reservation 1 i bilaga 1,

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar och preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 1

och 2)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Enligt min mening bör anslaget tillföras ytterligare 5 000 000 kr utöver

regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner kronor satsas på

marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns

redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor tillförs genom att

bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in. Återstående del, 5

miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed försvinner. För budgetåren

1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner kronor per år.

B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket

Jag föreslår att stöd till föreningar som bevarar hotade lantraser skall utgå

med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I Jordbruksverkets avelsplan

föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete, utbildning och information

till ett beräknat utgiftsbehov på 1,5 miljoner kronor. I dag finns avsatt 1

miljon kronor. Bidrag utgår i praktiken endast till utbildning och information

vilket innebär att genbanksverksamheten inte får något stöd. Vidare föreslår

jag att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner

kronor. Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt min mening på att man inte

förstått lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som

naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd

per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser

än kor, får och getter. Jag kan inte acceptera regeringens förslag till program

för resurshushållande jordbruk. Programmet måste förbättras. Utöver vad som

anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till ekologisk

äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen har

beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk

till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat

program kan tas fram under år 1998 bör anslaget B 12 minskas med 100 miljoner

kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om

nya och utökade stöd. Mot bakgrund av det anförda bör det även under anslaget B

13 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100

000 000 kr. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag med 100

miljoner kronor per år för vardera anslagen B 12 och B 13.

C 4 Fiskevård

Fiskeriverket har uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en god

fiskevård till ca 65 miljoner kronor. Om insatserna begränsas något blir

kostnaderna för fiskevården 40-50 miljoner kronor per år. Med anledning av

detta anser jag att anslaget fr.o.m. budgetåret 1999 bör tillföras totalt

50 000 000 kr.

D 2 Ersättningar för viltskador m.m.

Jag anser att ersättningssystemet för rovdjursrivna tamdjur bör förändras så

att det blir möjligt att erhålla ersättning även för djur som kunnat försäkras.

Vidare bör ersättning utgå även för rivna tamdjur som inte ingår i

näringsverksamhet. Om tanken med ersättningen är att skapa acceptans för de

stora rovdjuren måste även djur för husbehov eller rekreation ersättas. För att

finansiera detta bör anslaget tillföras 5 000 000 kr utöver regeringens

förslag. Därav skall 1 000 000 kr användas för ersättningar enligt ovanstående

och 4 000 000 kr för förebyggande åtgärder.

Samma summa bör tillföras anslaget under åren 1999 och 2000.

F 6 Exportfrämjande åtgärder

Enligt min uppfattning bör anslaget minskas med 5 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Medlen skall i stället användas för marknadsstödjande

åtgärder för ekologiska produkter i enlighet med vad jag anfört under anslaget

B 6. Även för åren 1999 och 2000 bör anslaget minskas med 5 000 000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 och 2

bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till

motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7

och 12-14, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8 samt 1997/98:Jo912 yrkandena

1-3 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo227 yrkande 3, 1997/98:Jo230

yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo304 yrkande 9 och

1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 anvisar anslag för budgetåret 1998 under

utgiftsområdet enligt reservation 2 i bilaga 1,

2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och

2000

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15

samt 1997/98:Jo413 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts ovan,

3. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen (mom. 3)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt vår mening blivit ett

administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när

länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften

skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är ett mycket

byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser helt i onödan. Man borde

kunna förenkla administrationen kring kartavgiften genom kvittning vid

utbetalning av arealbaserat EU-stöd.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo230 yrkande 10 och med avslag

på motionerna 1997/98:Jo236 och 1997/98:Jo244 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan,

4. Införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler (mom. 15)

Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anför:

Under senare år har debatten om skogsvårdslagstiftningens avverkningsregler

varit omfattande. De nuvarande undantagen från ransoneringsreglerna har ansetts

gynna ett oseriöst skogsbruk och skapat en marknad för skogsinköp i

spekulationssyfte. En sådan utveckling är olycklig ur såväl skogsbruks-

synpunkt som miljösynpunkt. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man

avser ändra 12 § skogsvårdsförordningen så att undantaget från

ransoneringsreglerna endast skall gälla brukningsenheter mindre än 50 hektar.

Detta är en utveckling i rätt riktning. Vi anser emellertid att gränsen skall

gälla för brukningsenheter som är mindre än 20 hektar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och

1997/98:Bo406 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan,

5. Ändring i skogsvårdslagen (mom. 17)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med ?I

motiveringen? och slutar med ?av motionen? bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås införande av en avgift för tillsyn och

kontroll och att detta skall regleras i 37 § skogsvårdslagen. Utskottet

motsätter sig införandet av en sådan avgift och föreslår avslag på

propositionen i denna del. Den föreslagna kontrollavgiften är enligt utskottets

uppfattning inget annat än ett försök att återinföra en skogsvårdsavgift.

Erfarenhetsmässigt vet vi från andra områden att liknande avgifter kan bli

ganska betydande. Förslaget är också dåligt motiverat i propositionen.

Vidare anser utskottet att den föreslagna ändringen i 14 § skogsvårdslagen

rörande anmälningsplikt för skogsbränsleuttag inte är tillräckligt preciserad.

Utskottet förutsätter att den föreslagna ändringen är miljömässigt motiverad.

Det bör klart framgå att anmälningsplikt för skogsbränsleuttag endast skall

föreligga i de fall anmälningsplikt för slutavverkning föreligger.

Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas av

anmälningsplikten.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ändring i skogsvårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen

(1979:429) såvitt avser 37 §,

dels antar lagförslaget såvitt avser 14 § och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende år 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata

samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att

skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan

både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas

tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka

genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet.

Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och

bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att

på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november

valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta

särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde

23.

Anslagen

I vår avvikande mening till utskottets yttrande 1997/98:JoU1y har vi yrkat

att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett något högre belopp än

vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 735 023 000 kr. Av vår avvikande

mening framgår att Sveriges lantbruksuniversitet, mot bakgrund av tidigare

gjorda besparingar, bör tillföras 9,4 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Den nya skogsvårdslagen ger skogsägare och skogsbrukare frihet och

ansvar att själva besluta om skogsbruket. Samtidigt innebär lagen också att

kraven på hänsyn till naturvården skärpts. Mot bakgrund härav bör

skogsvårdsorganisationen tillföras 5 miljoner kronor för ökad information och

rådgivning. Genom förenkling av de jordbrukspolitiska stödsystemen och

införande av fri handel med mjölkkvoter underlättas Jordbruksverkets

administration. Anslaget till Statens jordbruksverk kan därmed minskas med 5

miljoner kronor.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Lennart Fremling (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och

skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för

utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservationerna nr 1 och 29 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram

för utgiftsområde 23 har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens

första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra

steg inte meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I årets budgetbetänkande behandlas inte de yrkanden som i mycket förklarar våra

budgetförslag. De yrkandena behandlas i stället i utskottets betänkande

1997/98:JoU9 Hållbart fiske och jordbruk.

Jag anser att denna uppdelning är olycklig. Det ökar knappast

tillgängligheten för läsaren som tvingas läsa två betänkanden för att finna

respektive partis syn på budgeten. För Miljöpartiet innebär det att argumenten

för varför vi anser att det föreslagna nya miljöstödet Resurshushållande

konventionellt lantbruk inte är bra redovisas i betänkande 1997/98:JoU9. På

samma sätt förhåller det sig exempelvis med våra synpunker på miljöstöd till

lantraser och en särskild mjölkkvotstilldelning, våra synpunkter på fiske med

bl.a. argumentation om varför vi vill satsa på marknadsföring av ekologiska

produkter, hantering och mål när det gäller bekämpningsmedel samt hotet mot

fäbodarna.

Jag anser att det vore bättre att behandla budgetförslagen och

argumentationen i ett och samma betänkande. Med detta anförande har jag velat

uppmärksamma läsaren på detta förhållande. I detta sammanhang finns ingen

möjlighet att reservera sig mot hanteringen.

4. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som utskottet redovisat i betänkandet har regeringen nu tillkallat en särskild

utredare med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom

jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör

såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna. Det är bra. Samtidigt bör

framhållas att utredningen måste arbeta skyndsamt och att de förslag rörande

administrationen som tidigare presenterats i betänkandet om Administrationen av

EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU 1996:65) beaktas. Det bör i detta

sammanhang också understrykas att det finns starka skäl som talar för en

arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger

enskilda ärenden.

5. Djurdatabas i Söderhamn

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har vid flera tillfällen kritiserat handläggningen av

djurdatabasen. Vi avvisade förslaget såväl vad gällde konstruktion som

finansiering då riksdagen första gången behandlade propositionen. Det är helt

orimligt att belasta svenskt jordbruk med den höga kostnad som förslagen

innebär. Vi har också påtalat att man skulle tagit tillvara de erfarenheter och

möjligheter som redan fanns inom ramen för Svensk Husdjursskötsel. Synpunkterna

i motionen ligger i linje med den kritik vi riktat mot förslagen och

handläggningen av djurdatabasen i Söderhamn.

6. Djurdatabas i Söderhamn

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

I samband med behandlingen av utskottets yttrande angående tilläggsbudget för

budgetåret 1997 (1997/98:JoU2y) framhöll vi i en motion att kostnaden för

djurregistret m.m. bör underskrida de av regeringen föreslagna 35 miljoner

kronorna. Vi konstaterade dessutom att det vore olyckligt att belasta näringen

med ytterligare avgifter innan utredningen om jordbrukets och

livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt sitt betänkande. Enligt

vår mening bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett helhetsgrepp

innehållande dels utredningens förslag, dels en konkretisering av hur frågan om

djurregister skall lösas.

7. Det fjällnära jordbruket

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Från Moderata samlingspartiets sida har vi ställt krav på att hela regelverket

för miljöersättningarna skall reformeras och förenklas. Det har visat sig att

det krångliga regelverket försvårat för många lantbrukare. Samtidigt har

viktiga miljövärden drabbats negativt eftersom de stelbenta reglerna inte

passat in på värdefulla kulturmiljöer. Vi har också påtalat felaktigheten i

relationen stödpoäng och kvalifikationspoäng. Vi har utifrån detta krävt att en

parlamentarisk beredningsgrupp skall tillsättas för att se över nuvarande

regelverk inför kommande programperiod. Frågor kring det fjällnära jordbruket

hade inrymts i ett sådant vidare översynsuppdrag.

Utifrån vårt tidigare agerande kan vi ställa oss bakom även den begränsade

översynen som utskottet nu föreslår beträffande det fjällnära jordbruket. Vi

beklagar samtidigt att utskottsmajoriteten tidigare avvisat våra krav på en

genomgripande och heltäckande översyn.

8. Besparingar inom SLU

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

I en motion från Moderata samlingspartiet har vi yrkat avslag på besparingarna

på Sveriges lantbruksuniversitets anslag. Det är allvarligt att utskottet

tillstyrker regeringens förslag på besparingar inom den viktiga verksamhet som

SLU bedriver, och detta samtidigt som förra årets stora besparingar ännu inte

kunnat genomföras fullt ut. Vi moderater ville även då ge SLU ett högre anslag

än vad som blev riksdagens beslut. Besparingarna på SLU:s anslag slår hårt mot

den viktiga forskningsverksamhet som bedrivs inom lantbruksuniversitetet.

9. Besparingar inom SLU

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Den nu aktuella besparingen på Lantbruksuniversitetets anslag med 9,4 miljoner

kronor är olycklig. Enligt vår uppfattning måste den vara av engångskaraktär,

bl.a. därför att SLU budgetåret 1995/96 ålades ett mycket kraftigt

besparingsbeting.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

-------------------------------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Utskottets|Reservanternas förslag i förhållande

|

| | | |till utskottets förslag1

|

-------------------------------------------------------------------------------

| |Anslag | | Res. 1 | Res. 2 | |

|

| | | förslag | | | |

|

| | | | (v) | (mp) | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Internationellt samarbete

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Bidrag till vissa | | | | |

|

| |internationella | 37 414 | | | |

|

| |organisationer m.m. (ram)| |+3 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|B |Jordbruk och trädgårdsnäring

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Statens jordbruksverk | 220 188 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Stöd till jordbrukets | | | | |

|

| |rationalisering m.m. | 22 000 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Djurregister (ram) | 35 000 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Statens utsädeskontroll | 978 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Statens växtsortnämnd | 1 349 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|6 |Miljöförbättrande | | | | |

|

| |åtgärder i jordbruket | 26 246 | | +5 000 | |

|

| |(res) | |+2 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|7 |Bekämpande av | 2 629 | | | |

|

| |växtsjukdomar (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|8 |Strukturstöd inom | | | | |

|

| |livsmedelssektorn (ram) | 110 000 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|9 |Från EG-budgeten | | | | |

|

| |finansierat strukturstöd | 125 000 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|10|Regionala stöd till | 717 000 | +2 000 | | |

|

| |jordbruket (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|11|Från EG-budgeten | | | | |

|

| |finansierade regionala | 325 000 | | | |

|

| |stöd till jordbruket | | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|12|Kompletterande åtgärder | | | | |

|

| |inom jordbruket (ram) |1 420 000 | | -100 000 | |

|

| | | |-330 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|13|Från EG-budgeten | | | | |

|

| |finansierade kom- | | | | |

|

| |pletterande åtgärder inom|1 427 500 | | -100 000 | |

|

| |jordbruket (ram) | |-330 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|14|Arealersättning och | | | | |

|

| |djurbidrag m.m. (ram) |4 850 000 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|15|Intervention och | | | | |

|

| |exportbidrag för |2 000 000 | | | |

|

| |jordbruksprodukter (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|16|Räntekostnader för | | | | |

|

| |förskotterade areal- | 80 000 | | | |

|

| |ersättningar m.m. (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|17|Jordbrukets blockdatabas | 17 000 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|C |Fiske

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Fiskeriverket (ram) | 57 908 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Strukturstöd till fisket | 30 890 | | | |

|

| |m.m. (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Från EG-budgeten | | | | |

|

| |finansierade strukturstöd| 84 650 | | | |

|

| |till fisket m.m. (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Fiskevård (ram) | 20 000 | | | |

|

| | | |+5 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|D |Rennäring m.m.

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Främjande av rennäringen | 61 700 | | | |

|

| |m.m. (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Ersättningar för | 46 500 | | | |

|

| |viltskador m.m (ram) | | |+5 000 | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Stöd till innehavare av | | | | |

|

| |fjällägenheter m.m. (ram)| 1 538 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|E |Djurskydd och djurhälsovård

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Statens | | | | |

|

| |veterinärmedicinska | 75 055 | | | |

|

| |anstalt (ram) | |+5 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Bidrag till | | | | |

|

| |distriktsveterinärorganisationen|78 109| | | |

|

| |(obet) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Djurhälsovård och | | | | |

|

| |djurskyddsfrämjande | 18 792 | | | |

|

| |åtgärder (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Centrala | 6 893 | | | |

|

| |försöksdjursnämnden (ram)| | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Bekämpande av smittsamma | | | | |

|

| |husdjurssjukdomar (ram) | 89 500 | | | |

|

| | | |+15 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|F |Livsmedel

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Statens livsmedelsverk | 105 831 | | | |

|

| |(ram) | |+5 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Livsmedelsekonomiska samarbets-| | | | |

|

| |nämnden (ram) | 4 019 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Kostnader för livsmedelsberedskap| | | | |

|

| |(ram) | 28 614 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Livsmedelsstatistik (ram)| 27 084 | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Jordbruks- och | | | | |

|

| |livsmedelsstatistik | 6 000 | | | |

|

| |finansierad från EG- | | | | |

|

| |budgeten (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|6 |Exportfrämjande åtgärder | 5 000 | | -5 000 | |

|

| |(ram) | |-5 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|G |Utbildning och forskning

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Sveriges |1 021 979 | +10 000 | | |

|

| |lantbruksuniversitet | | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Skogs- och jordbrukets | | | | |

|

| |forskningsråd: | 10 806 | | | |

|

| |Förvaltningskostnader | | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Skogs- och jordbrukets | | | | |

|

| |forskningsråd: Forskning | 195 234 | | | |

|

| |och kollektiv forskning | | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Bidrag till Skogs- och | | | | |

|

| |lantbruksakademien (obet)| 901 | | | |

|

| | | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|H |Skogsnäring

|

-------------------------------------------------------------------------------

|1 |Skogsvårdsorganisationen | 257 211 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|2 |Bidrag till skogsvård | 6 000 | | | |

|

| |m.m. (res) | |+5 000 | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|3 |Insatser för skogsbruket | 60 700 | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|4 |Internationellt | 1 405 | | | |

|

| |skogssamarbete (ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|5 |Från EG-budgeten | | | | |

|

| |finansierade medel för | 6 000 | | | |

|

| |skogsskadeövervakning | | | | |

|

| |(ram) | | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet |13 725 623| -613 000 | -195 000 | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

1 Observera att reservanternas belopp i denna tabell endast redovisas vid

avvikelse mot utskottets förslag.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

- regeringens förslag och motionsförslagen

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

| Anslag ||Regeringens|m |c | fp

|

v

|

mp

|

kd

|

| || förslag | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A 1 |Bidrag till vissa internationella || 37 414 | | |

|

+3 000

|

|

|

| |organisationer m.m. || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 1 |Statens jordbruksverk || 220 188 |-5 000 | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 2 |Stöd till jordbrukets rationalisering || 22 000 | | |

|

|

|

|

| |m.m. || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 3 |Djurregister || 35 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 4 |Statens utsädeskontroll || 978 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 5 |Statens växtsortnämnd || 1 349 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 6 |Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket || 26 246 | | |

|

+2 000

|

+5 000

|

+10

|

| | || | | |

|

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 7 |Bekämpande av växtsjukdomar || 2 629 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 8 |Strukturstöd inom livsmedelssektorn || 110 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 9 |Från EG-budgeten finansierat || 125 000 | | |

|

|

|

|

| |strukturstöd || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 10 |Regionala stöd till jordbruket || 717 000 | | |-50

000

|

+2 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 11 |Från EG-budgeten finansierade regionala || | | |

|

|

|

|

| |stöd till jordbruket || 325 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 12 |Kompletterande åtgärder inom jordbruket ||1 420 000 | | |

|

-330

|

-100

|

|

| | || | | |

|

000

|

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 13 |Från EG-budgeten finansierade || | | |

|

|

|

|

| |kompletterande åtgärder inom jordbruket ||1 427 500 | | |

|

-330

|

-100

|

|

| | || | | |

|

000

|

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 14 |Arealersättning och djurbidrag m.m. ||4 850 000 | | | -600

|

|

|

|

| | || | | | 000

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 15 |Intervention och exportbidrag för ||2 000 000 | | |

|

|

|

|

| |jordbruksprodukter || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 16 |Räntekostnader för förskotterade || 80 000 | | |

|

|

|

|

| |arealersättningar m.m. || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 17 |Jordbrukets blockdatabas || 17 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 1 |Fiskeriverket || 57 908 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 2 |Strukturstöd till fisket m.m. || 30 890 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 3 |Från EG-budgeten finansierade || | | |

|

|

|

|

| |strukturstöd till fisket m.m. || 84 650 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 4 |Fiskevård || 20 000 | | |

|

+5 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 1 |Främjande av rennäringen m.m. || 61 700 | | |

|

|

|

+5 000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 2 |Ersättningar för viltskador m.m || 46 500 | | |

|

|

+5 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 3 |Stöd till innehavare av fjällägenheter || 1 538 | | |

|

|

|

|

| |m.m. || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 1 |Statens veterinärmedicinska anstalt || 75 055 | | |

|

+5 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 2 |Bidrag till || 78 109 | | |

|

|

|

|

| |distriktsveterinärorganisationen || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 3 |Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande || 18 792 | | |

|

|

|

|

| |åtgärder || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 4 |Centrala försöksdjursnämnden || 6 893 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 5 |Bekämpande av smittsamma || 89 500 | | |

|

+15 000

|

|

|

| |husdjurssjukdomar || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 1 |Statens livsmedelsverk || 105 831 | | |

|

+5 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 2 |Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden || 4 019 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 3 |Kostnader för livsmedelsberedskap || 28 614 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 4 |Livsmedelsstatistik || 27 084 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 5 |Jordbruks- och livsmedelsstatistik || | | |

|

|

|

|

| |finansierad från EG-budgeten || 6 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 6 |Exportfrämjande åtgärder || 5 000 | | |

|

-5 000

|

-5 000

|

+5 000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|G 1 |Sveriges lantbruksuniversitet ||1 021 979 |+9 400 | |-25

000

|

+10 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|G 2 |Skogs- och jordbrukets forskningsråd: || | | |

|

|

|

|

| |Förvaltningskostnader || 10 806 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|G 3 |Skogs- och jordbrukets forskningsråd: || | | |

|

|

|

|

| |Forskning och kollektiv forskning || 195 234 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|G 4 |Bidrag till Skogs- och || 901 | | |

|

|

|

|

| |lantbruksakademien || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|H 1 |Skogsvårdsorganisationen || 257 211 |+5 000 | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|H 2 |Bidrag till skogsvård m.m. || 6 000 | | |

|

+5 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|H 3 |Insatser för skogsbruket || 60 700 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|H 4 |Internationellt skogssamarbete || 1 405 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|H 5 |Från EG-budgeten finansierade medel för || | | |

|

|

|

|

| |skogsskadeövervakning || 6 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

| TOTALT ||13 725 623|+9 400 | | -675

|

-613

|

-195

|

+20

|

| || | | | 000

|

000

|

000

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)

Härigenom föreskrivs att 14 och 37 §§ skogsvårdslagen (1979:429)1 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs-

vårdsstyrelsen om

-------------------------------------------------------

| | |

|1. avverkning som skall |1. avverkning och uttag av|

|äga rum på hans mark, |skogsbränsle som skall äga|

| |rum på hans mark, |

-------------------------------------------------------

2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt

naturvårdslagen (1964:822),

3. vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och

kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning på hans mark.

37 §

-------------------------------------------------------

| Regeringen eller den | Regeringen eller den|

|myndighet som regeringen |myndighet som regeringen|

|bestämmer får föreskriva |bestämmer får föreskriva|

|att särskilda avgifter |att särskilda avgifter|

|skall tas ut i ärenden |skall tas ut i ärenden|

|enligt denna lag. |enligt denna lag och för|

| |att täcka kostnader för|

| |tillsyn och kontroll. |

-------------------------------------------------------

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Lagen omtryckt 1993:553.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motioner från allmänna motionstiden 1997..............4

Motion med anledning av proposition 1997/98:2.........8

Utfrågning............................................8

Utskottet.............................................8

1. Inledning........................................8

2. Internationellt samarbete (A)...................10

3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)11

4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)................12

5. Statens jordbruksverk (B 1).....................13

6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)15

7. Djurregister (B 3)..............................15

8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5)16

9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)...16

10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)..............18

11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd (B 9)

18

12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten

finansierade regionala stöd (B 11)

19

13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten

finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)

21

14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)...25

15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15),

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och

Jordbrukets blockdatabas (B 17)

25

16. Fiske (C)......................................26

17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG-

budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3)

27

18. Fiskevård (C 4)................................27

19. Rennäring m.m. (D).............................28

20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)............29

21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2).........29

22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)31

23. Djurskydd och djurhälsovård (E)................31

24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)......31

25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E

4)

32

26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)32

27. Livsmedel (F)..................................34

28. Statens livsmedelsverk (F 1)...................34

29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag35

30. Exportfrämjande åtgärder (F 6).................35

31. Utbildning och forskning (G)...................37

32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3)

38

33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2)

och Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4)

40

34. Skogsnäring (H)................................40

35. Skogsvårdsorganisationen (H 1).................45

36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)...............46

37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag....47

Hemställan.........................................47

Reservationer........................................49

Särskilda yttranden..................................55

Bilaga 1 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ........59

Bilaga 2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar regeringens förslag och motionsförslagen 64

Bilaga 3 Propositionens lagförslag...................67