Bet. 1997/98:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU11

Ekologisk hållbarhet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1997/98

JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet

som ger en lägesbeskrivning av regeringens arbete för att föra Sverige mot

målet ekologisk hållbarhet. Två motioner med sammanlagt 33 yrkanden har väckts

med anledning av skrivelsen.

Utskottet räknar med att flertalet av de frågor som tas upp i motion Jo19

(mp) återkommer i samband med behandlingen av tidigare väckta motioner och

kommande förslag från regeringen. I de delar motionerna går in på andra

utskotts ansvarsområden hänvisar jordbruksutskottet till vissa betänkanden som

nyligen lagts fram av de berörda utskotten. Motionerna avstyrks.

Skrivelsen

Regeringen (Miljödepartementet) har i skrivelse 1997/98:13 berett riksdagen

tillfälle att ta del av regeringens lägesbeskrivning av arbetet för att föra

Sverige mot målet ekologisk hållbarhet.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen en lägesbeskrivning av arbetet för att föra

Sverige mot målet ekologisk hållbarhet.

Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en

ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på

samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en

god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett

ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att

använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Det krävs

långsiktiga och uthålliga insatser inom samtliga politikområden för att föra

Sverige mot ekologisk hållbarhet. I skrivelsen görs en lägesredovisning av

arbetet med sådana åtgärder. Betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva

effekter på näringslivsutveckling och sysselsättning. En energipolitisk

proposition har redan behandlats av riksdagen. I årets budgetproposition

presenterades ett omfattande lokalt investeringsprogram. Under hösten 1997 och

våren 1998 presenteras propositioner om bland annat jordbruk, en ny

trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.

Motionerna

1997/98:Jo19 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det första delmålet bör omformuleras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i det första delmålet bör framgå att det ekologiska utrymmet

på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla människor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i regeringens andra delmål klart och tydligt skall framgå

att toxiska, resistenta och bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en

generation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bestånden av arter skall bevaras minst på den nivå de är i dag

men att åtgärder och ambitioner skall vara att bestånden skall öka,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en registrering av en art på hotlistan alltid bör innebära att

en konkret åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i verket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige

utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras,

7. att riksdagen begär att regeringen utreder hotet mot lövskogar och

föreslår åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör se över utvecklingen av den biologiska mångfalden

i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta åtgärdsplaner för att vända

utvecklingen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avverkningsstopp i de kvarvarande urskogarna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen

måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jakten i Sverige skall baseras på inventeringar av de arter som

man vill jaga och att jaktens omfattning skall bestämmas utifrån dessa så att

den blir långsiktigt ekologiskt hållbar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige aktivt skall verka för att fisket av lax på blandade

bestånd upphör i Östersjön,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör gå före genom att flytta den kvot landet får till

fiske efter lax från uppväxningområdena i Östersjön till områden utmed kusten,

där fiske på blandbestånd kan undvikas,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att myrskyddsplanen kompletteras med Norrbottens län och att

konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och

slättsjöar tas fram,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skyddet av våra älvar bör utvidgas till att gälla all

exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva älven utan även i en väl

tilltagen skyddszon,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att planen Marina reservat i Sverige måste realiseras men också

kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med

exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetet med att åtgärda de miljöskadade områden som

Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inlett kan fullföljas,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de globala

miljöfrågorna,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som en

permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Försvarsmakten är undantagen de miljölagar som reglerar det

civila samhället,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljömålet inom konsumentpolitiken måste ha samma tyngd som

övriga konsumentpolitiska mål,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Sverige bibehåller den nationella miljömärkningen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uttrycket långsiktigt hållbart i fortsättningen förtydligas med

tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekonomiskt, så att inga

osäkerheter eller missförstånd uppstår om den innehållsmässiga betydelsen,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av miljökonsekvensbeskrivningar i handelsavtalen i

WTO,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioriteringen av miljöfrågor och miljökonsekvens i

biståndspolitiken, med resultat i det praktiska utvecklingssamarbetet,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbjuda drivgarn längre än 2,5 km i Östersjön och att flytta

den svenska kvoten mot kusten och älvmynningar där den odlade laxen samlas så

att ett selektivt fiske kan ske,

29. att riksdagen avslår det nya stödet Program för resurshushållande

konventionellt jordbruk i den utformning regeringen föreslår.

1997/98:Jo20 av Ewa Larsson och Per Lager (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma i vårpropositionen med ekonomiskt stöd

till kulturmiljövårdens regionorganisationer för att de skall kunna planera och

beskriva behovet av vårdinsatser på länets viktigaste byggnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma i samband med vårpropositionen om hur

en satsning på bygghyttor och materialdepåer kan utvecklas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utredning av utbildningsbehov och kompetensfrågor inom

byggnadsvården,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inga ROT-bidrag bör ges utan krav på ekologisk helhetssyn och

hållbarhet.

Utskottet

Skrivelsen

I en värld med växande befolkning förutsätter ekologisk hållbarhet en ökad

ekologisk effektivitet. Detta förtydligas i regeringens mål för ekologisk

hållbarhet, som i grunden handlar om skyddet av miljön, en hållbar försörjning

och en effektiv användning av jordens resurser. Övergripande mål för dessa tre

områden kan formuleras på följande sätt.

Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte skall skada

människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner

dem. Naturligt förekommande ämnen skall användas på ett sådant sätt att de

naturliga kretsloppen värnas. Naturfrämmande hälso- och miljöskadliga ämnen bör

på sikt inte få förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden skall bevaras och

värdefulla kulturmiljöer skyddas.

Effektiv användning innebär att användning av energi och andra naturresurser

skall bli mycket effektivare än den är i dag. Flödena av energi och material

bör begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling.

Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar bör också inriktas på

resurssnåla produkter och processer.

Hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

måste säkras. Så långt som möjligt skall försörjningen baseras på ett

långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser, vilket betyder att

användningen inte långsiktigt kan överskrida den takt med vilken naturen skapar

nya resurser och att material bör återvinnas i ett kretslopp. Vi skall hushålla

med icke förnybara resurser och kontinuerligt sträva efter förnybara

ersättningar.

I en bilaga till betänkandet redovisas i korthet regeringens överväganden om

åtgärdsprogram för ekologiskt hållbar utveckling inom respektive departements

ansvarsområde.

Motionerna

I motion Jo19 (mp) yrkas att det första delmålet bör omformuleras (yrkande 1).

Vidare yrkas att det i det första delmålet bör framgå att det ekologiska

utrymmet på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla människor (yrkande

2). Det bör i regeringens andra delmål klart och tydligt framgå att toxiska,

resistenta och bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en generation

(yrkande 3). Motionärerna anser att bestånden av arter skall bevaras minst på

den nivå de är i dag men att åtgärder och ambitioner skall vara att bestånden

skall öka (yrkande 4). Vidare anförs att en registrering av en art på hotlistan

alltid bör innebära att en konkret åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i

verket (yrkande 5). Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft bör ske i

Sverige utan motionärerna anser att de rinnande vattendrag, oavsett storlek,

som finns kvar skall bevaras (yrkande 6). I motionen yrkas att riksdagen begär

att regeringen utreder hotet mot lövskogar och föreslår åtgärder så att hotet

mot de lövskogsberoende arterna minimeras (yrkande 7). Många oersättliga

lövskogar flisas till energiråvara. Regeringen bör vidare se över utvecklingen

av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta

åtgärdsplaner för att vända utvecklingen (yrkande 8). Enligt motionen bör

avverkningsstopp beslutas i de kvarvarande urskogarna (yrkande 9). Vidare yrkas

tillkännagivande av att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför

skogsodlingsgränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5

procenten (yrkande 10). Jakten i Sverige bör enligt motionärerna baseras på

inventeringar av de arter som man vill jaga och jaktens omfattning bör

bestämmas utifrån dessa så att den blir långsiktigt ekologiskt hållbar (yrkande

11). Motionärerna yrkar att Sverige aktivt skall verka för att fisket av lax på

blandade bestånd upphör i Östersjön (yrkande 12). Den viltreproducerade laxen

kan vara utrotad inom några år om inte drivgarnsfisket på blandade bestånd i

Östersjön upphör. Vidare yrkas att Sverige bör gå före genom att flytta den

kvot landet får till fiske efter lax från uppväxningsområdena i Östersjön till

områden utmed kusten, där fiske på blandbestånd kan undvikas (yrkande 13).

Motionärerna anser att myrskyddsplanen bör kompletteras med Norrbottens län och

att konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och

slättsjöar tas fram (yrkande 14). Vidare yrkas att skyddet av våra älvar bör

utvidgas till att gälla all exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva

älven utan även i en väl tilltagen skyddszon (yrkande 15). Älvsträckor och

vattenområden som för närvarande är skyddade enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen

är endast skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. Motionärerna anser att skyddet av

älvar skall ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hela älvekosystemet.

I motionen yrkas tillkännagivande att planen Marina reservat i Sverige måste

realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda

kustområden (yrkande 16). Vidare yrkas att arbetet med att åtgärda de

miljöskadade områdena som Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inlett bör

fullföljas (yrkande 17).

Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de globala

miljöfrågorna (yrkande 18). Redan i dag har mer än 20 av världens länder akut

vattenbrist, och även länder i Europa använder mer än tre gånger mer vatten än

vad som regenereras naturligt. Vidare yrkas att Sverige bör verka för att

vattenproblemen förs upp som en permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning

(yrkande 19).

I motionen yrkas tillkännagivande om att stärka miljökunskapens ställning

inom utbildning och forskning (yrkande 20). Vidare anförs att totalförsvaret

måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna (yrkande 21). I motionen

påtalas att Försvarsmakten inte bör vara undantagen de miljölagar som reglerar

det civila samhället (yrkande 22).

Enligt motionärerna bör miljömålet inom konsumentpolitiken ha samma tyngd som

övriga konsumentpolitiska mål (yrkande 23). Hållbart producerade varor kan vara

dyrare än icke hållbart producerade varor, vilket enligt motionärerna grundar

sig på att politiken i dag inte sätter pris på miljöförstöring. Vidare påtalas

vikten av att Sverige bibehåller den nationella miljömärkningen (yrkande 24).

Sverige bör verka för att bibehålla den nationella miljömärkningen och inte som

i dag urholka den.

I motionen anförs att uttrycket långsiktigt hållbart i fortsättningen bör

förtydligas med tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekono-

miskt, så att inga osäkerheter eller missförstånd uppstår om den

innehållsmässiga betydelsen (yrkande 25).

Motionärerna yrkar tillkännagivande om nödvändigheten av

miljökonsekvensbeskrivningar i handelsavtalen i WTO (yrkande 26). Vidare anförs

att miljöfrågor och miljökonsekvens bör prioriteras i biståndspolitiken, med

resultat i det praktiska utvecklingssamarbetet (yrkande 27).

I motionen yrkas att drivgarn längre än 2,5 km i Östersjön bör förbjudas och

att den svenska kvoten bör flyttas mot kusten och älvmynningar där den odlade

laxen samlas och ett selektivt fiske kan ske (yrkande 28). Vidare yrkas att

riksdagen avslår det nya stödet program för resurshushållande konventionellt

jordbruk i den utformning regeringen föreslår (yrkande 29).

I motion Jo20 (mp) yrkas tillkännagivande att regeringen bör återkomma i

vårpropositionen med ekonomiskt stöd till kulturmiljövårdens

regionorganisationer för att de skall kunna planera och beskriva behovet av

vårdinsatser på länets viktigaste byggnader (yrkande 1). Vidare anförs att

regeringen bör återkomma i samband med vårpropositionen och ange hur en

satsning på bygghyttor och materialdepåer kan utvecklas (yrkande 2). I motionen

påtalas behovet av en utredning av utbildningsbehov och kompetensfrågor inom

byggnadsvården (yrkande 3). Vidare yrkas tillkännagivande att inga ROT-bidrag

bör ges utan krav på ekologisk helhetssyn och hållbarhet (yrkande 4).

Utskottets överväganden

En politik för ekologisk hållbarhet

Riksdagen fattade under våren 1991 ett övergripande beslut om mål och

riktlinjer för miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). Vid

detta tillfälle gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de

miljöpolitiska frågorna. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken

diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas

genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. I enlighet med vad som

uttalades i det miljöpolitiska beslutet har riksdagen varje år fått en

redovisning över utvecklingen på miljöområdet (bet. 1990/91:JoU30 s. 66).

I mars 1997 behandlade jordbruksutskottet regeringens skrivelse På väg mot

ett ekologiskt hållbart samhälle (skr. 1996/97:50, bet. 1996/97:JoU11, rskr.

1996/97:187). I skrivelsen beskrevs regeringens arbete under år 1996 med

omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar. En

viktig del i detta arbete angavs vara att tydliggöra de olika

samhällssektorernas ansvar för hushållningen med naturresurser och för att

inte-grera miljöhänsyn i sin verksamhet. I skrivelsen gavs en samlad

lägesbeskrivning av regeringens arbete med att ta fram miljöstrategier för ett

antal samhällssektorer.

I den nu framlagda skrivelsen redovisar regeringen en lägesbeskrivning av

arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. I skrivelsen

anförs att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en

ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på

samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en

god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett

ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att

använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. I

skrivelsen konstateras att riksdagen i juni 1997 beslutade om nya riktlinjer

för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).

I en bilaga till detta betänkande redovisas i korthet regeringens

överväganden om åtgärdsprogram för ekologiskt hållbar utveckling inom

respektive departements ansvarsområden.

Enligt utskottets uppfattning utgör skrivelsen ett värdefullt underlag för

det fortsatta miljöarbetet. Den samlade redovisningen av regeringens arbete mot

ett ekologiskt hållbart samhälle kommer att utgöra en god grund för det

fortsatta arbetet med dessa frågor.

Det framgår av skrivelsen att regeringen avser att lämna en miljöpolitisk

proposition våren 1998. Regeringen anför i skrivelsen att det behövs nya och

tydligare miljömål som kan understödja och driva på arbetet mot en hållbar

utveckling. Enligt skrivelsen bör målen brytas ner och i allt högre grad rikta

sig till och vara förankrade hos aktörer inom olika sektorer i samhället.

Regeringen avser att närmare utveckla miljömålen i den kommande miljöpolitiska

propositionen.

Regeringen har den 18 december 1997 till riksdagen överlämnat proposition

1997/98:45 Miljöbalk. Förslaget omfattar den centrala miljölagstiftningen och

kommer enligt skrivelsen att förstärka miljöpolitiken med utökade styrmedel

bl.a. i form av miljökvalitetsnormer. Miljöbrott skall kunna beivras bättre.

Regeringen anför i propositionen att målet med miljöbalken är att främja en

hållbar utveckling och att tillförsäkra levande och kommande generationer en

hälsosam och god livsmiljö. I miljöbalken sammansmälts bestämmelserna i

centrala miljö- och resurslagar som miljöskyddslagen (1969:387),

naturvårdslagen (1964:822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser

m.m., vattenlagen (1983:291), lagen (1985:426) om kemiska produkter,

renhållningslagen (1979:596) och hälsoskyddslagen (1982:1080) samt åtta andra

lagar till en sammanhållen och bred miljö- och resurslagstiftning.

Utskottet får således anledning att inom en nära framtid ta upp frågor som

kräver konkreta ställningstaganden från riksdagens sida både i fråga om

miljöpolitik och miljölagstiftning. Under våren 1998 kommer utskottet vidare

att behandla ett antal motioner om skogspolitik, jakt och viltvård m.m. I

avvaktan härpå avstyrks motion Jo19 (mp) yrkandena 1-5, 8-11, 14-17 och 25.

Utskottet har nyligen behandlat proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och

jordbruk (1997/98:JoU9; riksdagsbeslut den 16 december 1997). De yrkanden som

framläggs i motion Jo19 yrkandena 12, 13, 28 och 29 utgör upprepningar av

motionsyrkanden som behandlades i angivna betänkande. Utskottet saknar

anledning att ta upp frågorna till förnyad behandling i detta sammanhang.

Motionen avstyrks i berörda delar.

Vissa miljöfrågor i övrigt

Jordbruksutskottet redovisade i november 1997 vissa uttalanden i

budgetpropositionen att som en del av energiförsörjningen enligt den nya

energipolitiken spelar en ökad användning av biobränslen en viktig roll

(1997/98:JoU1 s. 43). En väsentlig del av biobränsleförsörjningen kommer att

ske från skogen. Bedömningarna av hur mycket skogsbränsle som kan tas ut

varierar. Likaså varierar uppfattningarna om effekterna på skogsmarken och på

den biologiska mångfalden av sådana uttag. Utskottet redovisade att

Skogsstyrelsen för närvarande gör en översyn av sina föreskrifter och allmänna

råd. Som ett led i denna översyn görs en miljökonsekvensbeskrivning. Redan nu

kan emellertid sägas att skogsägare och avverkningsentreprenörer behöver

information och utökade kunskaper om den hänsyn som behöver tas vid

skogsbränsleuttag. Motion Jo19 yrkande 7 avstyrks i avvaktan på denna

utredning.

Utskottet påtalade i betänkandet Sveriges internationella samarbete för

hållbar utveckling (1996/97:JoU6 s. 9) vikten av att miljöhänsyn integreras

ytterligare i de regler som ställs upp för den internationella handeln. Det

fick enligt utskottet ses som positivt att den särskilda kommittén om miljö och

handel fått förlängt mandat, och utskottet förutsatte att regeringen fortsätter

sitt arbete med att främja miljöaspekterna inom det internationella

handelsregelverket. Det var också positivt att man i slutsatserna från WTO:s

ministermöte uppmärksammar betydelsen av nationell samordning av miljö- och

handelspolitik.

I regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet anförs att

erfarenheter från det pågående arbetet i WTO visar att några konkreta resultat

i miljöfrågan knappast kan uppnås isolerat, utan främst som en del av en större

handelsförhandling i WTO. Sådana förhandlingar kan väntas starta om cirka två

år. Det är viktigt att inför dessa förhandlingar klargöra de miljöpolitiska

prioriteringarna i förhållande till handelsregelverken, liksom de centrala

handelspolitiska krav som aktualiseras i detta sammanhang. Motion Jo19 yrkande

26 bör med det anförda lämnas utan ytterligare åtgärd.

I de delar motionerna Jo19 och Jo20 inte berör utskottets beredningsområde

bör till en början nämnas att utrikesutskottet i april 1997 anförde att globala

miljöproblem, däribland sötvattenfrågan, är av stor långsiktig

säkerhetspolitisk betydelse (bet. 1996/97:UU15 s. 34). Långsiktiga och

strukturella säkerhetshot ( vare sig de gäller miljö eller exempelvis mänskliga

rättigheter ( behandlas inom FN-systemet i generalförsamlingen, Ecosoc och dess

funktionella kommittéer och ett stort antal specialorgan. Dessa organ har

mandat, kompetens och bred representativ sammansättning som gör dem lämpliga

för dessa uppgifter. Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan inte mandat att

behandla denna typ av generella frågor. Däremot kan rådet när det behandlar

konkreta ländersituationer som rör internationell fred och säkerhet också

beakta aspekter som exempelvis miljöhot. Utskottet hade noterat att Sverige

prioriterar globala miljöfrågor i FN-samarbetet. Utrikesutskottet fann dock,

mot bakgrund av vad som anförts, inte skäl att tillmötesgå vissa motionärers

krav på att verka för en särskild dagordningspunkt om vattenproblemen på

säkerhetsrådets agenda. Vidare anfördes (s. 36) att färskvattenanvändning är en

betydelsefull fråga och att det finns behov av någon form av internationellt

samförstånd för att uppnå ett hållbart utnyttjande av dessa resurser. Utskottet

ansåg att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på biståndet och en hög

kvalitet som främjar en långsiktigt hållbar utveckling.

Miljökonsekvensbedömningar av biståndet är härvid ett viktigt instrument. Med

det anförda är, enligt jordbruksutskottets bedömning, motion Jo19 yrkandena 18,

19 och 27 huvudsakligen tillgodosedd. Motionen avstyrks.

Utbildningsutskottet anförde i betänkande 1996/97:UbU8 Vissa läroplansfrågor

m.m. (s. 12) i fråga om utbildning i miljökunskap att miljöperspektivet enligt

de nya läroplanerna är ett av de övergripande perspektiv som skall anläggas i

skolans olika ämnen och att miljöperspektivet finns i bl.a. kursplanerna för de

naturorienterade ämnena i grundskolan. Vidare pekade utskottet på de

förbättrade möjligheter för eleverna att fördjupa och bredda kunskaperna som

numera finns i grundskolan genom timplaneutrymmet för elevens eget val.

Regeringen anför i detta ämne i den nu aktuella skrivelsen (s. 52) att

miljöundervisningen måste stärkas i gymnasieskolan. Universitet och högskolor

har en viktig roll i att bidra till att stärka omställningen till ett

ekologiskt hållbart samhälle (skrivelsen s. 55). Motion Jo19 yrkande 20

avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Försvarsutskottet anförde i mars 1997 i betänkandet Försvaret och miljön

(1996/97:FöU3, rskr. 1996/97:165) att inom det svenska totalförsvaret bedrivs

ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete. Försvarsmakten ligger här i flera

avseenden före andra myndigheter. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att

det förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten som förelåg bör kunna utgöra

en god grund för långsiktigt miljöarbete. Utskottet ansåg vidare, liksom

regeringen, att miljöfrågorna bör ha fortsatt hög prioritet inom

totalförsvaret. Regeringen anför i den nu behandlade skrivelsen (s. 33) att

inriktningen av bl.a. detta riksdagsbeslut i allt väsentligt bör vara styrande

för miljöarbetet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde även efter

innevarande budgetår. Motion Jo19 yrkandena 21 och 22 avstyrks i den mån den

inte tillgodosetts med det anförda.

Lagutskottet anförde i betänkandet 1996/97:LU13 Konsumentpolitiska frågor (s.

10) att konsumenterna utgör en betydelsefull maktfaktor i det miljöpolitiska

arbetet. Utskottet såg med tillfredsställelse att det konsumentpolitiska

miljömålet nu genom pågående arbete konkretiseras och preciseras, bl.a. genom

att utredningen (SOU 1996:108) Konsumenterna och miljön var föremål för

beredning i Regeringskansliet. Jordbruksutskottet delar den uppfattning som

framförts av lagutskottet att resultatet av det fortsatta beredningsarbetet

inom Regeringskansliet bör avvaktas innan några ställningstaganden från

riksdagens sida kommer till stånd. Utskottet instämmer även i vad som anförs i

den nu behandlade skrivelsen (s. 23) att konsumentpolitiken har stor betydelse

i en ekologiskt hållbar utveckling och att arbetet bör syfta till att minska

hushållens utsläpp, energiförbrukning och avfall. Såväl varor, transporter och

boende som samhällsplanering berörs. Regeringen anför att en åtgärdsinriktad

handlingsplan i vilken miljömålet i konsumentpolitiken konkretiseras kommer att

presenteras senare. Motion Jo19 yrkande 23 avstyrks med det anförda.

Näringsutskottet anförde i december 1997 (1997/98:NU1 s. 56) att målet för

miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljömärkning stimulera

utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra

i övrigt jämförbara produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för

miljömärkning av produkter, Svanen, infördes under år 1989. Den frivilliga

miljömärkningen inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS (

Standardiseringen i Sverige och leds av miljömärkningsstyrelsen.

Näringsutskottet redovisar att miljömärkningen på sikt skall finansieras genom

avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter miljömärkta.

Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärkning. EU-

kommissionen har presenterat ett förslag till en ny miljömärkningsförordning i

syfte att effektivisera arbetet med miljömärkning inom EU. Förslaget kommer att

behandlas av rådet tidigast under år 1998.

Näringsutskottet redovisar vidare att regeringen i samråd med SIS under år

1998 avser att omstrukturera organisationen av miljömärkningsverksamheten i

syfte att skapa en klarare och effektivare organisation med tydligare

beslutsstruktur än i nuvarande ordning och underlätta det svenska deltagandet i

det nordiska samarbetet. Avsikten är att verksamheten tills vidare skall

bedrivas inom ett av staten och SIS, för ägarna icke vinstgivande, ägt bolag.

Motion Jo19 yrkande 24 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det

anförda.

Bostadsutskottet konstaterade i november 1996 att produktionsnivån från

vattenkraften i vattenkraftsplanen beräknas till ca 66 TWh och att någon

utbyggnad därutöver inte var aktuell (1996/97:BoU10 s. 16). Motion Jo19 yrkande

6 avstyrks med det anförda.

Motion Jo20 berör i huvudsak kulturmiljö- och byggnadsfrågor. Utskottet

instämmer till stor del i att kultur, miljö och natur tillsammans i ett

historiskt perspektiv och med framtida visioner är en viktig resurs i

satsningen på regional utveckling, turism och inom olika näringsområden.

Regeringen anför i skrivelsen (s. 67) att kulturmiljösektorn har en regional

organisation med bred förankring genom i första hand länsstyrelsernas och de

regionala museernas kulturmiljöenheter. Kommunerna har en viktig roll när det

gäller säkerställande av kulturvärden i planeringen, och hembygdsrörelsens

arbete är av stor betydelse för kulturarbetets vård och bevarande. Detta

innebär enligt skrivelsen att det finns en god grund för ett brett förankrat

arbete med kulturvård och ekologi i arbetet för en hållbar utveckling.

Utskottet har inhämtat att Riksantikvarieämbetet den 12 januari 1995 på

regeringens uppdrag redovisade en nationell plan för upprustning och vård av

större byggnader eller anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Planen

redovisar länsvis ett antal projekt där vårdinsatser kan påbörjas med kort

varsel. Det ankommer i första hand på den regionala kulturmiljöorganisationen

att inom ramen för sina resurser precisera vårdbehoven i respektive län. Med

det anförda avstyrks motion Jo20 yrkande 1.

Regeringen anför i skrivelsen (s. 67 f.) att byggnadsvårdens inriktning på

bevarande och återanvändning av hela miljöer kan utvecklas ytterligare och har

klara ekologiska utgångspunkter vid sidan av de antikvariska. En

vidareutveckling av det redan etablerade lokala och regionala arbetet med

byggnadshyttor, materialdepåer och utbildningsinsatser med anknytning till

traditionella byggnadsmetoder är några angelägna områden. De senaste årens

sysselsättningsinsatser inom byggnadsvården har haft positiva effekter på

resurshushållning och återbruk. Traditionella byggnadstekniker har kommit till

användning på nytt, och detta innebär ofta att mer ekologiska metoder använts

än i konventionella byggprojekt.

Utskottet konstaterar att särskilda medel vid olika tillfällen har anvisats

för satsningar på olika byggnadsvårdsprojekt. För budgetåret 1995/96 anvisades

30 miljoner kronor av arbetsmarknadsmedel för ändamålet. Riksantikvarieämbetet,

som disponerade medlen, startade det rikstäckande programmet Tradition och

byggnadsproduktion för att stödja byggnadsvårdande projekt, däribland

byggnadshyttor. För budgetåret 1997 anvisades 2,5 miljoner kronor engångsvis

för utveckling av byggnadshyttor. Kulturutskottet anförde i november 1997 i

betänkandet Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 17 (1997/98:KrU1 s.

96) att de bevarandeinsatser som görs bl.a. tack vare byggnadshyttor är av

stort värde. Utskottet ansåg emellertid att det får ankomma på de

kulturvårdande organen att bedöma i vad mån tillgängliga resurser ger utrymme

för en fortsatt satsning på byggnadshyttor. Utskottet erinrade också om att

regeringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslagit en

särskild sysselsättningssatsning inom byggsektorn, vilken bl.a. avser

byggnadsvård. Motion Jo20 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts

med det anförda.

I 1997 års regleringsbrev gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att

genomföra en förstudie om utbildningsbehov och kompetensfrågor inom

byggnadsvården. Förstudien skall belysa omfattningen och inriktningen på den

tillgängliga utbildningen samt redovisa kompletterande utbildningsbehov. Frågor

angående kvalitetskrav och certifiering samt hur de kan knytas till

uppbyggnaden av regionala byggnadsvårdscentrum bör också beröras. Uppdraget

skall redovisas senast den 1 mars 1998. Motion Jo20 yrkande 3 avstyrks i

avvaktan på redovisningen av uppdraget.

Bostadsutskottet anförde i maj och juni 1996 i fråga om ett ?grönt? ROT-

bidrag att det givetvis är önskvärt att de bygggnadsåtgärder som

fortsättningsvis kommer att vidtas, med utnyttjande av den skattereduktion som

var i fråga, i hög grad inriktas mot angelägna miljöförbättrande åtgärder. Ett

utbrett intresse för att vidta sådana åtgärder har också framkommit i samband

med den stödgivning som under det senaste året varit direkt inriktad mot

förbättringar av inomhusmiljön (1995/96:BoU10y s. 5, 1995/96:BoU11 s. 8).

Motion Jo20 yrkande 4 avstyrks med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en politik för ekologisk hållbarhet m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 1-5, 8-11, 14-17 och 25,

2. beträffande hållbart fiske och jordbruk m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 12, 13, 28 och 29,

3. beträffande vissa miljöfrågor i övrigt

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 6, 7, 18-24, 26 och 27,

4. beträffande kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart

samhälle

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo20,

5. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger skrivelse 1997/98:13 till handlingarna.

Stockholm den 20 januari 1998

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Berndt Sköldestig (s).

Särskilt yttrande

Ekologisk hållbarhet

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Som enda parti ägnade Miljöpartiet de gröna regeringens skrivelse så mycket

intresse att vi skrev en motion till densamma, en lång och innehållsrik motion,

som talar om vilka åtgärder vi anser nödvändiga för att få till stånd en

ekologiskt hållbar utveckling. Motionen kallade vi ... från vision till

papperstiger. Vi väljer i detta betänkande att kort redogöra för förslagen i

ett särskilt yttrande och avser återkomma i andra sammanhang.

1 Årets skrivelse - en önskelista?

Årets skrivelse om miljön har fått titeln Ekologisk hållbarhet. Den får väl ses

som en programförklaring och en önskelista vad man skulle vilja åstadkomma. Det

är mycket ?verka för?, ?fortsätta arbetet med?, ?följa upp?, ?främja? o.d.

Skrivelsen hade naturligtvis kunnat få en mer fullödig behandling av även de

andra partierna om den lagts någon annan tid än under motionstiden. Men det är

naturligtvis regeringen medveten om, och uppenbarligen är man inte så

intresserad av andra partiers synpunkter. Det är beklagligt. För att klara en

omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle måste alla goda krafter

samverka, eftersom den uppgiften kommer att kräva stora förändringar av dagens

samhälle. Sådant bör ske i en anda av samförstånd och samarbete.

Vi i Miljöpartiet anser att förutsättningarna för att lyckas är en omläggning

av såväl den ekonomiska som den ekologiska politiken. Miljöhänsyn måste prägla

alla beslut och konsekvenserna för miljön analyseras.

2 Kemikaliernas tidsålder

Vi lever i kemikaliernas tidsålder. De ämnen som naturligt omger oss har

cellerna i olika djur- och växtarter haft årmiljoner på sig att anpassa sig

till. Det senaste seklet har det spridits en mängd nya kemikalier i miljön,

kemikalier som ingen från början kunde tro skulle vara farliga. I dag vet vi

bättre. Vi vet att många kemikalier har hög giftverkan, att de anrikas i

näringskedjor, bildar nedbrytningsprodukter vars egenskaper inte är kända och

kan härma enzymer och hormoner. Många ämnen är cancerogena eller mutagena och

många lagras i det levande. Även tungmetaller orsakar miljöproblem och anrikas

i näringskedjor. Trots detta fortsätter användningen av farliga kemikalier, och

listan på nya av människan tillverkade organiska kemikalier blir hela tiden

längre.

2.1 Dags för en offensiv svensk kemikaliepolitik

Vi anser att det är viktigt att Sverige börjar föra en offensiv

kemikaliepolitik igen. Arbetet inleddes under tidigt 1990-tal med utfasning av

ett antal otrevliga kemikalier. 1994 tog det stopp i och med

medlemskapsförhandlingarna och EU-inträdet. Samtidigt hävdas från

unionsförespråkare att det går att gå före på miljöområdet inom EU eftersom

miljögarantin finns. Men så låt oss göra det då! Det är dags att fasa ut ämnen

vi vet är toxiska, svårnedbrytbara och bioackumulerande. Blir det problem, så

låt EU-domstolen få testa miljögarantin. Först då vet vi om den fungerar och om

det går att gå före. Visar det sig att garantin inte fungerar finns en stor

uppgift att förändra den.

2.2 Målen måste vara tydliga

I skrivelsen formuleras ett av delmålen: ?Utsläppen av föroreningar skall inte

skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller

bryta ner dem.? Första delen av den meningen förpliktar. Den måste betyda att

alla syntetiska ämnen som framkallar allergier skall bort. Formalin i

barnkläder och byggmaterial, nickel, lösningsmedel och plaster som emitterar ur

byggmaterial och färger och många fler. Eller räknas inte dessa som

föroreningar? Andra delen av meningen lämnar verkligen utrymme för tolkningar.

Det ges heller ingen ledning längre ner i texten. Bioackumulerande ämnen tas

emot i naturen. Är det OK om inte djuren dör? Många tungmetaller tas också om

hand och kan lagras rätt säkert i sediment om förhållandena är de rätta. Är det

OK? Skrivningen skiljer sig på ett avgörande sätt från skrivningarna i

Nordsjödeklarationen.

Sverige har i och med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i

juni 1995 faktiskt lämnat löfte om att införa helt nya regler och metoder i

kemikaliepolitiken. Eller anser man att det explicit gäller just Nordsjön?

Miljöpartiet anser att det klart och tydligt borde stå i regeringens

skrivelse att regeringens mål innebär att toxiska, persistenta och

bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en generation på samma sätt som det

står i Nordsjödeklarationen. Det är hög tid att fortsätta arbetet med att

förbjuda farliga kemikalier, som inleddes i början på 1990-talet. Vi måste gå

före. Vi avser att återkomma i samband med den kemikalieproposition som är

utlovad under våren.

3 Biologisk mångfald

Hotet mot den biologiska mångfalden behandlas enligt vårt förmenande såväl

oacceptabelt som ofullständigt.

I regeringens skrivelse sägs i delmålsavsnittet 1.2 att ?Den biologiska

mångfalden har bevarats genom att naturligt förekommande arter kan fortleva i

livskraftiga bestånd. Detta innebär att bestånden av olika arter är

tillräckligt stora för att artens överlevnad skall vara säkrad? (min

kursivering). Det är en helt oacceptabelt låg ambitionsnivå. Den måste betyda

att regeringen anser att det inte spelar någon roll att arter som tofsvipa,

enkelbeckasin och tjäder minskar kraftigt så länge det finns tillräckligt antal

individer för att klara arten från utrotning. Enligt målsättningen tycks det

vara först när arten hamnar på ArtDatabankens hotlista som det kan bli aktuellt

med åtgärder. Hur liten bedömer regeringen att en population skall bli innan

man skall göra något? Måste arten vandra i hotklasserna till hotklass 1 Akut

hotad, hotklassen under 0 Försvunna? Eller räcker hotklass 2 Sårbar? Där finns

till exempel järv, utter, pilgrimsfalk och jaktfalk. Regeringens målsättning är

ett bevarande i så små stammar som är nödvändigt för att klara de

internationella konventionerna och har ingenting att göra med det man annars

säger sig vilja vara; en förebild i det ekologiska arbetet. Ambitionen måste

vara enligt vårt förmenande att dagens storlek av populationer inom de olika

arterna skall bevaras minst på den nivå de är i dag men att åtgärder och

ambitioner skall vara att antalet individer skall öka.

3.1 Vissa arter mer hotade än andra

Antalet kända arter beräknas på jorden till ca 1 675 000. Sverige hyser ca

55 000 av dem.

ArtDatabanken, resultatet av ett samarbete mellan Naturvårdsverket och

Sveriges lantbruksuniversitet, klassificerar olika arter i skilda

hotkategorier, klass 0 - försvunna, klass 1 - akut hotade, klass 2 - sårbara,

klass 3 - sällsynta, klass 4 - hänsynskrävande. Hotklassificeringen utgör en

god grund för prioritering av insatser. Även i Sverige hotas arter att utrotas.

Ca 5 % av våra vilda arter hotas av utrotning och ytterligare arter kräver stor

hänsyn om de på sikt skall kunna fortsätta existera. Totalt hotas ca 1 700

arter. Bara av ryggradsdjuren finns 145 arter upptagna på ArtDatabankens listor

över hotade arter, de s.k. Rödlistorna. Att landet håller på att mista en viss

art föranleder i dag inga omedelbara åtgärder. Faktum är att det inte leder

till några som helst praktiska konsekvenser, trots att akuta insatser ofta

krävs för att förhindra utrotning. Det saknas med andra ord en process som

kopplar ihop själva registreringen av att en art minskar i antal och hotas av

utrotning och åtgärder för att förhindra att utvecklingen fortgår. En

registrering av en art på hotlistan borde alltid innebära att en konkret

åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i verket.

3.2 Vissa biotoper mer hotade än andra

3.2.1 Vattendrag

Fortfarande tas beslut som får en klart negativ inverkan på den biologiska

mångfalden utan att detta kommenteras med ett ord av regeringen. Ett exempel på

detta är satsningen på småskalig vattenkraft i regeringens

energiöverenskommelse med c och v. Och detta trots att det i Naturvårdsverkets

aktionsplan för biologisk mångfald slås fast: ?Vattenkraftutbyggnaden har

påverkat en mycket stor del av Sveriges vattendrag vilket har fått starkt

negativa konsekvenser för biodiversiteten? (s. 12 i rapporten). Miljöpartiet de

gröna anser att vattenkraften i Sverige är färdigutbyggd och att ingen

ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige utan att de rinnande

vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras. Kan man få ut mer

energi genom byte av teknik i befintliga verk är det bra, men de vattendrag som

inte byggts ut skall sparas. Det finns en mängd arter som behöver rinnande

vatten och där sådana biotoper hotats och minskat under lång tid. I detta fall

måste den biologiska mångfalden ges företräde. Det handlar om såväl hotade som

mer vanliga arter. Älvsträckor och vattenområden som för närvarande är

skyddade enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen är bara skyddade mot

vattenkraftsutbyggnad. Detta är ett mycket trubbigt skydd, speciellt med hänsyn

till biologisk mångfald.

Miljöpartiet anser att skyddet av våra älvar skall ta sin utgångspunkt i en

samlad syn på hela älvekosystemet. Skyddet bör alltså utvidgas till att gälla

all exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva älven, utan även i en

väl tilltagen skyddszon.

3.2.2 Lövskogar

Under senare tid har en debatt om hotet mot många arter knutna till lövskog

aktualiserats. Skälet är en ännu inte publicerad utredning från WWF som kan

visa att många oersättliga lövskogar nu flisas till energiråvara. Eftersom

många insekter och därmed fåglar är knutna till lövskogar visar utredningen en

snabb minskning av antalet fåglar, såväl mer som mindre vanliga. Lövsångaren

och talgoxen är exempel på vanliga och göktytan på en mer sällsynt. Det är

därför angeläget att regeringen uppmärksammar problemet och vidtar åtgärder för

att undanröja hotet mot de lövskogsberoende arterna.

3.2.3 Jordbruket och arter knutna till öppna marker

I skrivelsen anges att bestånden av säl, utter och havsörn tycks vara på väg

att återhämta sig. Tyvärr finns arter som inte har en lika positiv utveckling.

Sveriges Ornitologiska Förenings nu mer än tjugoåriga häckfågeltaxeringar visar

att fåglar knutna till jordbrukslandskapet minskar. Sedan 1970-talet har var

tredje sädesärla och mer än varannan ladusvala och tofsvipa försvunnit. Även

enkelbeckasin, gök, buskskvätta, stenskvätta med flera arter knutna till

jordbrukslandskapet visar samma starka tillbakagång. Många av de arter som

minskar är insektsätare, vilket tycks tyda på att antalet insekter minskar, en

annan grupp där många arter behöver ett öppet och varierat landskap.

Förändringarna i dag är större än de Rachel Carson slog larm om i sin bok Tyst

vår i slutet på 1960-talet. Det är en smygande ekologisk katastrof där kultur-

och naturvärden riskerar att förloras för framtida generationer.

Miljöpartiet anser att det är hög tid att se över utvecklingen av den

biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta åtgärdsplaner

för att vända utvecklingen. Vi avser att återkomma i frågan.

3.2.4 Urskogar och produktiva skogar

Den biologiska mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i kris. I dag är

endast 832 000 hektar eller 3,6 % av den produktiva skogsmarken skyddad. Det

mesta ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen och endast 0,8 % eller 172

000 ha nedanför skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1 662 hotade

arter, framför allt lavar och mossor, som hotas av det moderna skogsbruket

(uppgifter från Naturvårdsverkets rapport nr 4707 Skogsreservat i Sverige).

Under de senaste tjugo åren har 350 000 hektar sumpskog försvunnit. Denna

biotop är en av skogens artrikaste, och i takt med dess försvinnande har en art

som enkelbeckasin stadigt minskat i landet. Mindre än 5 % av våra skogar är ur-

eller naturskogar.

Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen

måste skyddas och att det är bråttom att skydda de kvarvarande ur- och

naturskogarna. Hur problemet skall lösas borde ha berörts i skrivelsen. Vi

förutsätter att regeringen återkommer till frågan i samband med den

miljöproposition som utlovats till våren.

3.2.5 Myrmarker

?Myrskyddsplan för Sverige? kom våren 1994. Planen var inte komplett. Myrrika

Norrbottens län saknades, information om omgivande fastmarksskog var

bristfällig eller inaktuell. Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram och

skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar. Eftersom många

arter, såväl växter som djur, endast finns i myrar är det angeläget att planen

kompletteras för att en riktig bedömning av nödvändiga åtgärder inför den

miljöpolitiska proposition som regeringen avser lägga fram under våren. Vi

avser att återkomma i det sammanhanget till frågan.

3.2.6 Inrätta marina reservat

Arbetet med inrättandet av marina reservat har pågått länge, men har hittills

inte lett till tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste fördjupas,

konkretiseras och påskyndas. Den nyligen presenterade planen ?Marina reservat i

Sverige? måste skyndsamt realiseras men också kompletteras, speciellt

beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar,

ålgräsängar och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande

exploatering i form av fiske.

4 Jakten måste vara ekologiskt långsiktigt hållbar

Jakt ses fortfarande i Sverige som en areell näring. Vi i Miljöpartiet de gröna

anser att det är fel. Jakten i dag är en hobby, som förvisso kan ge kött i

frysen, men för de flesta är utgifterna för jakten större än köttvärdet. Jakten

borde därför ses som en fråga i intim förening med biologisk mångfald. Jakten i

Sverige borde baseras på inventering av de arter som man vill jaga, och jakten

borde bestämmas utifrån detta. Annars är risken överhängande att jakten inte

blir långsiktigt ekologiskt hållbar. Det borde vara självklart att inte tillåta

jakt på de arter som finns i ArtDatabankens lista över hotade arter liksom att

ta bort jakt på arter där populationerna minskar. I dag sker jakt på hotade

arter som stjärtand och sädgås liksom på arter där stammarna går kraftigt

tillbaka som tjäder och enkelbeckasin. Likaså har jakttrycket på ripa ökat

mycket sedan den nya upplåtelseformen för småviltsjakt kom. I dag skjuts fyra

gånger mer ripa än före 1993. På många platser är jakten i dag inte ekologiskt

långsiktigt hållbar. Miljöpartiet anser att det skall klarläggas hur mycket av

respektive art som kan skjutas varje jaktsäsong för att därigenom se till att

jakten är långsiktigt ekologiskt hållbar. Vi avser återkomma i frågan på annat

sätt.

5 M74 - laxsjukan

Att i en skrivelse som skall beröra de viktiga miljöproblemen i dag inte beröra

sjukdomen M74 är en brist. En diskussion om denna och vilka åtgärder regeringen

avser vidta för att lösa gåtan måste till ett kommande år finnas med i

skrivelsen. Den viltreproducerande laxen, dess hotade existens och åtgärder för

att bevara arten är också frågor som borde belysas mer i skrivelsen. I såväl

Riodeklarationen som Bernkonventionen förbinder sig Sverige att bevara de vilda

populationerna i uthålliga bestånd. Sverige borde därför aktivt verka för att

fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att

utnyttja den kvot landet får till fiske utefter Norrlandskusten, där fiske på

blandbestånd lättare kan undvikas.

6 Miljöskadade områden

Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till naturen,

ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver och

andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet kommer

att läcka ut och påverka det levande och även oss själva om inget görs. En

förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste

vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. Räknar man in

alla nedlagda bensinstationer m.m. tror man att siffran kan vara så hög som 7

000 objekt, som behöver saneras.

7 Växla till kretsloppsekonomi

Miljöpartiet har i flera sammanhang drivit åsikten att den ekonomiska politiken

måste användas för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi föreslår en

successiv växling av skatt på arbete mot höjda miljöskatter. Fram till år 2010,

då också kärnkraften förutsätts ha helt avvecklats, föreslås totalt 100

miljarder ha skatteväxlats. Dessa skatteförändringar medför prisförändringar

som gynnar miljöanpassat beteende hos såväl enskilda som företag. Miljöpartiet

anser att miljöskuldsökningen skall upphöra senast 1999 och därefter minskas.

Det kräver långtgående miljökrav, miljöanpassning av skattesystemet och

betydande satsningar på miljön inom både offentlig och privat sektor.

Miljöanpassningen av ekonomin innebär inte begränsningar. Tvärtom innebär den

stora möjligheter till fler arbetstillfällen och på sikt bevarat välstånd. Det

är t.o.m. så att utan en miljöanpassning av ekonomin löper vi i Sverige mycket

stor risk att på lång sikt rasera praktiskt taget alla möjligheter till

välstånd. Sverige måste sträva efter en kvalitativ tillväxt som mål för den

ekonomiska politiken. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas förutsättningar

för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd.

8 Utbildning, forskning och utveckling

En demokratisk grundsyn som utgår från att människan till sin natur är aktiv

och vill vara deltagande skall enligt Miljöpartiets uppfattning prägla all

utbildning. För att överleva som art på jorden och rätt skydda jordens många

livsformer inför kommande generationer måste människan utveckla en ekologisk

förståelse. Det räcker inte att bara känna till. Vi måste också förstå och

respektera naturens lagar och värdesätta livets mångfald och livsformer.

Kunskap om och vördnad för livet i ett brett ekologiskt perspektiv är en

väsentlig del av det som eleverna skall bära med sig från skolan. Vi måste

också förstå vår kulturella särart och de historiska skeenden som format vårt

och andra människors olika samhällen. Alla behöver insikt i sin egen historia

och vetskap om att de är med och formar framtiden.

Miljöpartiet anser att all undervisning skall bygga på en helhetssyn enligt

vilken människan betraktas som en medvarelse i det stora ekologiska samspelet.

Detta skall gälla alla skolformer, från förskola till högskola och annan vuxen-

och yrkesutbildning.

9 Kulturpolitiken

I regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet finns femton rader som tar upp

kulturpolitik.

Här skrivs bl.a. att ett hållbart samhälle måste baseras på en varsam

förvaltning av redan gjorda investeringar och av det som utgör vårt gemensamma

kulturarv. Därför anges som ett viktigt inslag att utveckla och stärka

kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart samhälle. Vidareutveckling av

byggnadsvårdens ekologiska delar lyfts också fram.

Någon övergripande studie eller utvärdering av de för närvarande drygt 1 400

byggnadsminnena finns inte gjord. Det kan också ifrågasättas om helhetsaspekter

tidigare tillräckligt har vägts in. Miljöpartiet anser att kultur, miljö och

natur tillsammans i ett historiskt perspektiv och med framtida visioner är en

viktig resurs i satsningen på regional utveckling, turism och inom olika

näringsområden. Även i Kulturutredningen lyfts vikten av kulturarvsfrågorna

fram. Utredningen underströk också betydelsen av kulturmiljövården inom

arbetsmarknadspolitiken. Människors alltmer ökade intresse för kvalitet, äkta

material och traditionellt hantverkskunnande ställer helt nya krav på

kulturhistorisk sakkunskap, vägledning och medverkan.

10 Försvarspolitiken

Riksdagen har beslutat om att vidga säkerhetsbegreppet till att gälla även

andra hot än militära. Ett av dessa reella hot är den pågående

miljöförstöringen. Vidare skriver försvarsberedningen: ?De potentiella

miljöproblemen i vårt närområde till följd av förekomsten av och bristande

kontroll över avfall från kärnvapenhantering och kärnkraftsverksamhet är mycket

stora.? Beredningen anser att potentiellt mycket svåra konsekvenser för

människor och miljö ryms i bl.a. olyckor och attentat mot kemiska industrier

och kärnkraftverk. Ett antal långtidsverkande faktorer som inverkar på den

säkerhetspolitiska utvecklingen räknas upp ?bland dessa kan nämnas

miljöförstöring, färskvattenbrist och livsmedelsbrist?.

Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu

när miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets

miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har givetvis betydelse

både för folkförankringen och för trovärdigheten i och med att miljöförstöring

är ett säkerhetspolitiskt problem. Miljöpartiet anser inte att Försvarsmakten

skall vara undantagen de miljölagar som reglerar det civila samhället.

I skrivelsen flyttar inte precis regeringen fram positionerna på

miljöområdet. Regeringen sammanfattar att man tänker ?fortsätta att målmedvetet

bedriva miljöarbetet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt de

riktlinjer som tidigare redovisats för riksdagen? och att man skall ?agera för

att myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnar stor

uppmärksamhet åt att genomföra den av statsmakterna anvisade inriktningen på

miljöområdet?. Miljöpartiet har utvecklat miljöfrågorna i en särskild motion

med anledning av regeringens skrivelse Totalförsvar i förnyelse (1997/98:4) och

återkommer i det sammanhanget.

11 Konsumentpolitiken

Regeringen redovisar under punkt 2.15 Konsumentpolitikens roll för ekologisk

hållbarhet. Arbetet skall syfta till att minska hushållens utsläpp,

energiförbrukning och avfall. Vi anser att det synsättet inte räcker för att få

en ekologiskt hållbar konsumtion. Vårt mål med konsumentpolitiken är att minska

energi- och resurshanteringen. Dessutom anser vi att konsumentpolitiken är en

fråga som berör alla samhällsområden. Om vi skall kunna förverkliga en hållbar

konsumtion är det viktigt att miljömålet inom konsumentpolitiken har samma

tyngd som övriga konsumentpolitiska mål. I dag är tyvärr hållbart producerade

varor ofta dyrare än icke hållbart producerade varor. Det bör alltså vara ett

mål även för konsumentpolitiken att påverka politikens utformning så att man

sätter ett pris på miljöförstöring för att kunna uppnå ett samhälle med en

hållbar konsumtion.

Frivilligorganisationer har en viktig attitydpåverkande funktion i samhället.

Vi vill stärka deras roll. En sak som vi ser som viktig i detta arbete är att

Sverige skall verka för att bibehålla den nationella miljömärkningen och inte

som i dag urholka den. Hur och vad vi konsumerar i framtiden är avgörande för

om det kommer att bli möjligt att nå ett samhälle i ekologisk balans och borde

därför i kommande miljöskrivelser analyseras utförligt. Vi avser att i andra

sammanhang ta upp frågan.

12 Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Kapitlet börjar med en sammanfattning. Innan man över huvud taget går in på

innehållet bör begreppen klaras ut, så att skrivelsen är tydlig vad gäller

uttrycket hållbar utveckling. Begreppen miljöhänsyn och hållbar utveckling,

ekologiskt hållbar utveckling, ekonomiskt hållbar utveckling blandas med enbart

hållbar utveckling. Det blir därmed inte klart vad man avser. Vi föreslår att

vi här i riksdagen i fortsättningen använder uttrycket på ett tydligare sätt,

med tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekonomiskt, så att inga

osäkerheter eller missförstånd uppstår om den innehållsmässiga betydelsen.

12.1 Förtydliga målet

Regeringen inleder avsnittet om detta med ?I en värld med växande befolkning

förutsätter ekologisk hållbarhet en ökad ekologisk effektivitet? (min

kursivering). Det är en mycket märklig mening. Man undrar vad som avses. Skall

regeringen utfärda dekret till jordbakterier att arbeta fortare? Eller handlar

det om nya effektiva genmanipulerade nedbrytare? Talar man om världen och den

växande befolkningen borde naturligtvis vars och ens ekologiska utrymme

kommenteras. I dag utnyttjar 20 % av jordens befolkning 80 % av resurserna.

I årets upplaga av ?Tillståndet i världen? finns jämförelser mellan Brasilien

och USA, som visar att en nyfödd i USA kommer att förbruka dubbelt så mycket

spannmål och tio gånger mer olja än en nyfödd i Brasilien. Om hela jordens

befolkning skulle anamma västvärldens livsstil anser man att jorden långsiktigt

kan föda 500 miljoner människor. Men vi är redan i dag drygt 5 miljarder

människor.

Samtidigt som Sverige deltar i internationella samarbeten sker ett

miljöarbete nationellt som inte i verklig mening tar hänsyn till det globala

miljöutrymmet, trots uttalade mål om att minska den globala påverkan.

Miljöpartiet anser att delmålet måste omformuleras och att det skall framgå att

det ekologiska utrymmet på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla

människor.

12.2 Prioritera miljön i FN

I avsnittet om utvecklingssamarbetet talas om särskild prioritering av fem

områden: vatten, livsmedelssäkerhet, kustzoner, energi och urban miljö. Det är

fem väl valda områden för prioritering, men Miljöpartiet vill speciellt

framhålla vatten. Vi anser att Sverige skall aktualisera vattenfrågorna i FN.

Sverige är medlem i FN:s säkerhetsråd och blev i somras ordförande i rådet.

Från Miljöpartiet de grönas sida har vi sedan inträdet i höstas hävdat att det

är dags att ta in miljöfrågorna som ordinarie punkt på säkerhetsrådets

dagordning, med speciell fokusering på den globala vattentillgången och

vattenförsörjningen. Det är viktigt att Sverige sätter fokus på de miljöfrågor,

som i sin förlängning är ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och

därmed också en konfliktrisk och ett hot mot världsfreden. Miljöpartiet menar

att en av Sveriges prioriteringar i säkerhetsrådsarbetet är att se till att

världens vattenproblem får en egen permanent punkt på säkerhetsrådets

dagordning.

Vatten är människans viktigaste livsmedel. Länge har vatten betraktats som en

oändlig resurs, som aldrig kan ta slut. Men redan i dag har mer än tjugo av

världens länder akut vattenbrist, och även länder i Europa använder mer än tre

gånger mer vatten än vad som regenereras naturligt. I årets upplaga av

Worldwatch Institutes bok Tillståndet i världen tas vattenbristen upp som ett

av mänsklighetens stora framtida problem. Grundvattnet sjunker i många länder,

t.ex. Indien och Kina.

Vatten är ett livsmedel utan vilket vi inte kan leva. Det finns en stor risk

att konflikter om vattentillgångar kan bli verklighet om inte vattenhanteringen

blir hållbar i framtiden. Det är därför en mycket viktig fråga för FN:s

säkerhetsråd, en fråga vi föreslår att Sverige skall prioritera i

säkerhetsrådet.

12.3 Handeln

Det längsta textavsnittet tar upp handel och miljö. Man påpekar att miljö och

ekonomisk utveckling skall främjas, man framhåller att de miljöpolitiska

prioriteringarna skall klargöras men med den inskränkningen att det gäller i

förhållande till handelsavtalen. När man från regeringens sida kommer in på u-

länder och nyligen industrialiserade länder, vore det enligt Miljöpartiet ett

bra tillfälle att slå ett slag för en ny svensk modell: prioriteringen av

miljöfrågor och miljökonsekvens i biståndspolitiken, med resultat i det

praktiska utvecklingssamarbetet.

13 Regeringens åtgärder avseende OECD:s rekommendationer

OECD har gjort en översyn av Sveriges miljöarbete. Resultatet presenterades

hösten 1996 i boken ?Environmental Performance Reviews - Sweden?.

I Miljöpartiets motion 1996/97:Jo19 ... i visionernas väntrum, väckt med

anledning av regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt

hållbart samhälle, redovisades en sammanställning av vilka åtgärder som inte

vidtagits med anledning av rekommendationer från OECD. Vi delade upp det

regeringen ville kalla åtgärder i tre kategorier:

Verkliga åtgärder som vidtagits eller som i skrivelsen aviseras att de skall

vidtas. (?Åtg.? i tabellen nedan.)

Utredningar som pågår eller som regeringen avser att sätta i gång. (?Utred.? i

tabellen nedan.)

Inga åtgärder vidtagna som baserar sig på OECD:s rekommendationer. (?Ej åtg.? i

tabellen nedan.)

Vi finner det angeläget att redovisa hur det ser ut i dag. Nedanstående

utvärdering är en reviderad version av motsvarande utvärdering som gjordes i

vår motion på regeringens skrivelse 1996/97:50.

>>> Plats för tabell

Slutsatser

Nära hälften av det som regeringen kallar ?åtgärder? är i själva verket inga

åtgärder som baserar sig på rekommendationerna från OECD. Bara en fjärdedel av

?åtgärderna? har karaktär av verklig åtgärd som inte innebär pågående eller

kommande utredning. Läget har förändrats ytterst marginellt det gångna

riksdagsåret. Det har blivit något fler utredningar (+2) och något färre ?ej

åtgärd? (-2).

Åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling inom olika departements

verksamhetsområden

De åtgärder om återfinns under detta avsnitt finansieras inom respektive

departements budgetramar om inget annat anges.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Justitiedepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Inrätta Ekobrottsmyndigheten, en ny myndighet inom åklagarväsendet med

uppgift att samordna och utveckla bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Utrikesdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Ta initiativ inom EU för ett ekologiskt hållbart Europa.

- Uppmärksamma frågor om ekologisk hållbarhet i analys och rapportering.

- Fortsätta främja miljöhänsyn och hållbar utveckling i det bilaterala och

multilaterala utvecklingssamarbetet samt i EU-biståndet med särskild betoning

av fattigdomsaspekterna.

- Följa upp FN:s generalförsamlings extra möte (UNGASS).

- Fortsätta arbeta aktivt inom globala konventioner för hållbar utveckling.

- Verka för en tillfredsställande påfyllnad av den globala miljöfonden (GEF).

- Verka för ökat regionalt samarbete på miljöområdet.

- Verka för att miljöaspekter och hållbar utveckling integreras i WTO bl.a. i

kommande förhandlingar om handelsliberalisering.

- Genom bl.a. biståndet stödja u-ländernas produktion och export av

miljöanpassade produkter.

- Informera i utlandet om svenska insatser för en ekologiskt hållbar

utveckling.

- Beakta en ekologiskt hållbar utveckling i utrikesförvaltningens

verksamhetsplanering och utveckla personalens kompetens inom området.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Fortsätta att målmedvetet bedriva miljöarbetet inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde enligt de riktlinjer som tidigare redovisats för riksdagen.

- Agera för att myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde

ägnar stor uppmärksamhet åt att genomföra den av statsmakterna anvisade

inriktningen av miljöarbetet.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Socialdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Under våren 1998 underställa riksdagen ett förslag till nationellt

handlingsprogram för att minska miljörelaterad ohälsa.

- Verka för ett internationellt samarbete inom hälsoskyddet och miljömedicinen.

Särskild vikt skall läggas vid samverkan mellan länderna kring Östersjön.

- Lyfta fram åtgärdsbehov inom hälso- och sjukvård vad avser

miljöledningssystem, fortsatta åtgärder för att avveckla amalgamanvändningen

inom tandvården, minskning av avfallets mängd och farlighet från sjukvården i

övrigt samt för miljömedicinsk kunskapsförsörjning.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Sammanfattning

- Driva utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart transportsystem.

- Utveckla miljömålen för trafiksektorn.

- Investera i transportsystemets infrastruktur så att buller, intrång och

säkerhetsrisker minimeras. Därutöver avsätts 8,5 miljarder under tio år till

åtgärder med anknytning till miljö och säkerhet. Botniabanan byggs.

- Driva frågor om avgaskrav och renare bränslen på bilar inom EU.

- Verka för att fordonens bränsleeffektivitet ökar som ett led i att minska

koldioxidutsläppen.

- Driva miljöfrågor inom vägtrafikens, järnvägens, sjö- respektive luftfartens

områden internationellt.

- Stimulera åtgärder som ökar kollektivtrafikens tillgänglighet.

- Främja utvecklingen och användningen av informationsteknik och

transportinformatik.

- Ytterligare differentiera flygets landningsavgifter med avseende på buller

och utsläpp till luft.

- Vidta bullerskyddsåtgärder i bostäder vid flygplatser.

- Miljödifferentiera sjöfartsavgifter för att minska sjöfartens utsläpp.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Finansdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Successivt öka skattesystemets miljöstyrande effekt.

- Ekonomiska styrmedel ses över. Områden som analyseras för närvarande är bl.a.

vägskatterna och energiområdet.

- Fortsätta utveckla och använda miljöräkenskaper. Bland annat använda

miljöräkenskaper i Långtidsutredningen 1999.

- Miljöanpassa offentlig upphandling.

- Beakta miljöhänsyn vid placering av medel inom Allmänna pensionsfonden och

premiereservsystemet utan att göra avkall på de försäkrades intresse av god

avkastning.

- Ekologiskt hållbar inriktning vid förvaltning av statliga fastigheter.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Sammanfattning

- Införa miljömärkning av skolor.

- Förstärka miljöundervisningen på gymnasieskolan bl.a. genom ett nytt tekniskt

program och flexiblare ämnesstruktur.

- Underlätta för kompetensutveckling av lärare inom miljö, natur och teknik.

- Fortsätta det reformarbete som pågår för närvarande med att integrera

verksamheterna i förskola och skola där en översyn av läroplanen och

utvecklingen av ett nytt måldokument för förskolan ingår. I dessa arbeten

ingår miljöfrågorna som en naturlig del.

- Påbörja arbetet vid universitet och högskolor med att införa

miljöledningssystem under 1998.

- Ha som mål vid universitet och högskolor att miljö- och resursfrågorna

behandlas i utbildningarna i sådan omfattning och med sådan inriktning som

motiveras av den verksamhet utbildningen förbereder för.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Sammanfattning

- Arbeta för en förändring av EG:s gemensamma jordbrukspolitik i mer

miljöanpassad riktning.

- Bygga ut miljöersättningsprogrammet för jordbruket.

- Utforma ett åtgärdsprogram för bekämpningsmedelsanvändning 1997-2001.

- Främja ekologisk produktion.

- Fördela medel för försöks- och utvecklingsverksamhet för att minska

växtnäringsläckaget.

- Vidareutveckla aktionsplan för bevarande av den biologiska mångfalden inom

jordbruket och rennäringen.

- Arbeta för en förändring av den gemensamma fiskepolitiken i syfte att uppnå

ett uthålligt fiske.

- Försiktighetsprincipen skall tillämpas för att nå ett uthålligt fiske.

- Genomföra aktionsplan för biologisk mångfald på fiskets område.

- Förstärka fiskevården.

- Följa upp aktionsplanen för Östersjölaxen.

- Utveckla Nordsjösamarbetet på fiskeområdet.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom

Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Sammanfattning

- Utforma de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna så att de är förenliga med

målen för ekologisk hållbarhet.

- Utveckla möjlighet till mer innovativa och framåtsyftande miljöinsatser inom

ramen för EU:s strukturfonder.

- Lyfta fram behovet av åtgärder för ett säkert och utvecklande arbetsliv som

en del av helhetssynen på samhällsutvecklingen.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Utveckla och stärka kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart samhälle.

- Vidareutveckla byggnadsvårdens ekologiska delar.

- Främja god arkitektur och formgivning. Ett förslag till handlingsprogram

kommer att presenteras under hösten 1997.

- Genomföra särskilda satsningar med utgångspunkt i miljöfrågor och ekologi

under Kulturhuvudstadsåret.

- Öka samverkan mellan kulturmiljövård och naturvård.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Närings- och

handelsdepartementets verksamhetsområde

Sammanfattning

- I en öppen dialog med det svenska näringslivet klarlägga hur långt energi-

och materialutnyttjandet kan effektiviseras inom ett 25-årsperspektiv.

Utgångspunkten är bl.a. resonemangen om faktor 4 och faktor 10, vad som

återstår för att nå ofarliga utsläppsnivåer av olika ämnen samt

Naturvårdsverkets förslag till miljömål för 2000-talet. I en dialog med

företrädare för näringslivet skall olika möjligheter att påskynda processen

klarläggas.

- Ge en utredare i uppdrag att kartlägga vilka möjligheter och hinder det finns

för ökad export av miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter.

- Kartlägga hur långt andra länders näringsliv kommit i arbetet med ekologiskt

hållbara lösningar och fortlöpande följa utvecklingen.

- Verka för integration av närings-, handels- och miljöpolitiken.

- Stimulera tillkomsten och fortlevnaden av nätverk i företagens omgivning

såväl lokalt som i exportsammanhang. Säkerställa att kompetens rörande

ekologiskt hållbar utveckling finns tillgänglig inom t.ex. industriella

utvecklingscentrum.

- Även i fortsättningen uppmuntra införande av miljöledningssystem i små och

medelstora företag.

- Bedriva en utbildningskampanj för skogsägare utöver föreslagna åtgärder i

budgetpropositionen.

- Fortsätta arbetet med att utarbeta en Agenda 21 för uthållig utveckling inom

industrisektorn inom ramen för Baltic 21-projektet.

- Följa upp förslag till insatser för Delegationen för främjande av

miljöanpassad teknik.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Inrikesdepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Verka för en helhetssyn i samhällsplaneringen bl.a. genom att utveckla

samordningen, boendedemokratin och kvinnoperspektivet.

- Stödja utvecklingen av ändrade beteendemönster hos konsumenter och hushåll.

- Föreslå en ny lagstiftning om va-system för en ekologiskt hållbar utveckling.

- Stödja arbetet för en förbättrad inomhusmiljö, kretsloppstänkandet i

byggfrågor samt hälsodeklaration av bostäder.

- Ställa grundläggande miljökrav och krav på effektiv resursanvändning vid ny-

och ombyggnad utifrån kommande förslag från Byggkvalitetsutredningen.

- Främja system för miljö- och hälsovärdering av byggmaterial, byggande och

byggnader, som bl.a. kan användas som underlag vid beskrivningar av

byggnadsobjektens konsekvenser för ekologisk hållbarhet och i samband med

statliga åtgärder på byggområdet.

- Uppmärksamma kretsloppsfrågor i byggandet vid en ändrad organisation av det

statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet.

- Öka kunskapsnivån om konsumtion och miljö, bl.a. genom att underlätta för

konsumenten att få tillgång till relevant information.

- Främja information om produkters miljöeffekter.

- Verka för en effektiv försörjning med geografiska data som en del av

samhällets informationsförsörjning.

- Verka för att svenska ståndpunkter skall få internationellt genomslag.

Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Miljödepartementets

verksamhetsområde

Sammanfattning

- Presentera nya miljömål för 2000-talet och fortsätta och utvidga arbetet med

miljömål för olika samhällssektorer.

- Utveckla indikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling.

- Utveckla producentansvaret för varor.

- Utforma en hållbar kemikaliepolitik.

- Följa upp ?Gröna jobb?-satsningar.

- Arbeta för att ta bort eller förändra subventioner som motverkar en

ekologiskt hållbar utveckling.

- Inrätta ett kunskapscenter för en ekologiskt hållbar utveckling i samverkan

med ett lämpligt universitet/högskola för att understödja de lokala

investeringsprogrammen.

- Utveckla former för miljö- och hushållningsprogram för särskilda geografiska

områden.

-

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................1

Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................4

Skrivelsen 4

Motionerna 5

Utskottets överväganden 6

En politik för ekologisk hållbarhet 6

Vissa miljöfrågor i övrigt 8

Hemställan 12

Särskilt yttrande....................................12

Ekologisk hållbarhet 12

Åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling inom olika departements

verksamhetsområden 26

Gotab, Stockholm 1998