Bet. 1997/98:JoU16

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU16

Vissa forskningsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1997/98

JoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 18 motionsyrkanden om olika forskningsfrågor inom

lantbruks- respektive miljöforskningens områden. Motionerna behandlas på ett

förenklat sätt och avstyrks med hänvisning främst till att riksdagens beslut om

mål och riktlinjer för forskningen numera avser treårsperioder. Det senaste

riksdagsbeslutet gäller för perioden 1997-1999.

Motionerna

1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en bättre samordning av

forskningsinsatserna kan komma till stånd i samverkan med näringslivet och

jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av konsumentinriktad forskning.

1997/98:Jo224 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om trädgårdsforskning.

1997/98:Jo225 av Ulla Wester-Rudin och Ingegerd Wärnersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

växtförädlingsforskningen vid Balsgård.

1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nationellt program för

forskning och utveckling på livsmedelsområdet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande livsmedelsforskningen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av livsmedelsforskning.

1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningsresurser avsätts för att utröna antibiotikans påverkan

på flora, fauna och grundvatten.

1997/98:Jo602 av Peter Weibull Bernström och Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

gentekniskt resurscentrum i Alnarp.

1997/98:Jo603 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om längre lantmästarutbildningar.

1997/98:Jo604 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad

skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.

1997/98:Jo605 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skoglig

forskning, utveckling och utbildning i Kronobergs län.

1997/98:Jo606 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt

anslagsgivning till forskning kring Älvsborgssjukan.

1997/98:Jo607 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av del av

Lantbruksuniversitetets (SLU) utbildnings- och forskningsverksamhet till

Östergötland.

1997/98:Jo608 av Björn Ericson och Dag Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av

forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för fritidsodling.

1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det nationella ansvaret för miljöforskningen.

1997/98:Jo750 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning om riskerna med läderhantering och dess samband med

cancer bör initieras.

1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om säkerställande av den marina miljöforskningen.

Utskottet

Riksdagens beslut om mål och riktlinjer för forskningen avser numera perioder

om tre år i taget. I proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle presenterade

regeringen förslag och riktlinjer för forskningspolitiken under åren 1997-1999.

Propositionen behandlades av berörda utskott under hösten 1996, och de delar

som tillhör jordbruksutskottets beredningsområde redovisas i betänkandena

1996/97:JoU1 (s. 50 f.) och 1996/97:JoU2 (s. 26 f.). Flera av de frågor som nu

tas upp i de aktuella motionerna behandlades även i samband med den

forskningspolitiska propositionen. På livsmedelsområdet föreligger numera ett

betänkande från utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion

(SOU 1997:167, En livsmedelsstrategi för Sverige). Betänkandet innehåller ett

särskilt avsnitt om forskning, utveckling och kompetenshöjning för

livsmedelsindustrins förnyelse och expansion. Förslag framläggs om ett samlat,

nationellt FoU-program inom livsmedelssektorn. Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning (MISTRA) stöder vidare ett forskningsprogram, Mat 21, om sammanlagt

58 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Syftet är att utveckla metoder för

produktion av livsmedel med hög miljökvalitet. Beträffande antibiotikans

påverkan på flora, fauna och grundvatten kan hänvisas till utredningen om

antimikrobiella fodertillsatser, som behandlar detta forskningsområde i ett

nyligen framlagt betänkande SOU 1997:133. Frågan behandlas även i

Naturvårdsverkets rapport 4660 Läkemedel i miljön. I proposition 1997/98:2

Hållbart fiske och jordbruk redovisas att Skogs- och jordbrukets forskningsråd

(SJFR) i samråd med näringen skall planera och genomföra ett treårigt

forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Ett annat

och mer övergripande ämne som berörs i en av motionerna är det statliga

ansvaret för miljöforskningen. Också denna fråga har varit aktuell i utskottet,

bl.a. i samband med bildandet av MISTRA och i budgetprocessen under hösten 1997

(1997/98:JoU2 s. 15). I övrigt tar motionerna i huvudsak upp specificerade

forsknings- och resursfördelningsfrågor som delegerats till berörda

högskoleorgan och till de forskningsfinansierande organen.

Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det nödvändigt att nu gå

närmare in på de olika sakfrågor som tas upp i motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande livsmedelsforskningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo219 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Jo224

yrkande 1, 1997/98:Jo225, 1997/98:Jo524 yrkandena 2-4, 1997/98:Jo602,

1997/98:Jo603, 1997/98:Jo604, 1997/98:Jo605, 1997/98:Jo607 och

1997/98:Jo608,

2. beträffande miljöforskningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo525 yrkande 9, 1997/98: Bo528 yrkande

4, 1997/98:Jo606, 1997/98:Jo715 yrkande 1 och 1997/98:Jo750 yrkande 2.

Stockholm den 10 februari 1998

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson

(s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),

Marie Wilén (c), Lennart Fremling (fp) och Lena Klevenås (s).

Särskilda yttranden

1. Miljöforskningen m.m.

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Som Moderata samlingspartiet framhållit i flera olika sammanhang finns det

starka skäl för Sverige att värna om miljöforskningen. På detta område har

regeringen drivit igenom en mycket kraftig minskning av de statliga anslagen.

Vi vidhåller de synpunkter som tidigare framförts angående de negativa

effekterna av regeringens forskningspolitik och hänvisar främst till

reservation 4 i betänkande 1997/98:JoU2 om statsbudgeten för budgetåret 1998,

utgiftsområde 20. Vi avstår från att reservera oss i detta sammanhang men

återkommer när frågan på nytt blir aktuell.

2. Miljöforskningen m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet har i detta betänkande yrkanden från 2 motioner, dels om

miljöforskningen i stort, 1997/98:Jo715, dels om forskning kring risker med

läderhantering, 1997/98:Jo750. På grund av hur forskningsfrågorna hanteras

reserverar vi oss inte i detta betänkande, men avser att återkomma i andra

sammanhang i dessa viktiga frågor.

Vi väljer att här endast kort redogöra för det som framförts i motionerna.

Miljöforskningen - regeringens ansvar

MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning), som tar över en del av

Naturvårdsverkets forskningsprojekt och är tänkt som ersättare vad gäller

stöden, är en stiftelse och inte en myndighet och har inte heller förbundit sig

att ta på sig hela ansvaret. Miljöpartiet anser att det är viktigt att riksdag

och regering behåller greppet om miljöforskningen. Vad händer vid nästa

miljökatastrof?

Det är inte längre frågan om utan när nya miljökatastrofer inträffar. Nästa

gång vi drabbas av plötsliga och omfattande, till synes oförklarliga, dödsfall

och sjukdomar i faunan och floran, gäller det att inte myndigheterna står

svarslösa inför allmänheten.

När larmen tidigare har gått har Naturvårdsverket genast kunnat starta

utredande forskning. Vi undrar vem som skall ta ansvaret nästa gång -

Naturvårdsverket eller MISTRA? Miljöpartiet har tidigare krävt och upprepar här

kravet på vikten av att staten inte frånhänder sig samordnings- och

utvecklingsansvaret, och bibehåller hög katastrofberedskap m.m. MISTRA skall,

enligt sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och

problemlösande forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba

forskningsinsatser. Innebär det att Naturvårdsverket ändå får gå direkt till

regeringen och söka pengar?

En annan fråga som hänger i luften är vad som händer med den forskning som

Naturvårdsverket bedrivit tillsammans med IVL (Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning) och som till hälften finansierats av näringslivet. Det har

t.ex. gällt att miljöanpassa transporter eller industriella

rengöringsprocesser.

Det finns alltså inga garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar

ansvar för miljöforskningen. I dag finns forsknings- och utbildningsavdelningar

vid universitetet, som har tillkommit tack vare Naturvårdsverkets anslag. Den

verksamheten är så viktig att Utbildningsdepartementet borde ta över ansvaret

och skapa garantier för mer stabila arbetsförhållanden.

Miljöpartiet anser inte att situationen är acceptabel utan menar att det

måste finnas ett klarare statligt ansvar vad gäller svensk miljöforskning och

dess framtid.

Läder och miljön

Det läder som i dag används till bl.a. skor, skärp, jackor, möbler och väskor

innehåller en mängd ämnen som är skadliga för miljön och människor. Den typ av

garvning av läder, som i dag görs, använder sig av en hel del gifter, såsom

krom, färgämnen och konserveringsmedel.

Anställda inom läderindustrin, såsom skomakare, försäljare i skoaffärer och

konsumenter, riskerar att drabbas av cancer, allergier och hormonella

rubbningar.

Ämnen som är fastslagna som cancerogena är kromaterna, bensen, arsenik,

anilinfärgämnena och misstänkt cancerogena är klorfenoler och formaldehyd. Alla

dessa ämnen har använts eller används på många håll vid läderframställning.

Forskning om riskerna vid garvning och läderhantering behövs. Studier av

exponering av kemiska ämnen och av förekomst av cancer har gjorts på

Yrkesmedicinska kliniken i Lund och på anställda inom garveriindustrin.

Studierna härrör från tre stora, numera nedlagda, industrier. Förekomsten av

cancer jämfördes med förväntad förekomst och man fann fler fall av bl.a.

nasalcancer, myelom och sarkom än förväntat. Samband mellan läderdamm och

sarkom, lösningsmedel och lungcancer, samt läderdamm och cancer i

bukspottkörteln observerades.

Forskning kring hantering och användning av läder måste till för att undvika

ytterligare skador. Läder som bärs nära kroppen skall inte vara en fara för

hälsan och innebära så tydliga risker som nu är fallet.