Bet. 1997/98:JoU2

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU02

Statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 20

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JoU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om

anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, jämte 43

motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997 bestämt utgiftsramen för

utgiftsområdet till 1 178 052 000 kr.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Förslagen

innebär att kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens

kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut förstärks som en följd av

den s.k. energiöverenskommelsen och finansieras via avgifter från

kärnkraftföretagen. Utskottet anser i likhet med regeringen att prioriterade

områden i regeringens miljöarbete bör vara den biologiska mångfalden, som

prioriteras genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av

sådan mark behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också

oförändrade i avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För

bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner

kronor. De planerade besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195

miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av

anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen

kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

(MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden

minskas. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och beräknas nu till

20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden

1997-1999.

Utskottet föreslår i ett tillkännagivande att användningsområdet för anslaget

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så tillvida att ytterligare 20

miljoner kronor från anslaget skall användas för kalkning av sjöar och

vattendrag under år 1998. Vidare föreslås i ett tillkännagivande att i likhet

med tidigare år bör medel ur anslaget Visst internationellt miljösamarbete

beräknas för bidrag till vissa ideella miljöorganisationers internationella

verksamhet.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Propositionen

Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

A Miljövård

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning

åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst

60 000 000 kr för budgetåret 1999,

2. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning:

A 1 Statens naturvårdsverk; ramanslag; 268 104 000 kr,

A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag: 85 452 000 kr,

A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag;

140 000 kr,

A 4 Investeringar och skötsel för naturvård; ramanslag; 291 473 000 kr,

A 5 Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 19 014 000 kr,

A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 80 011 000 kr,

A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 37 762 000 kr,

A 8 Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag;

12 000 000 kr,

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 78 055 000 kr,

B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag;

75 479 000 kr,

B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag;

63 950 000 kr,

B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26

752 000 kr.

Motionerna

1997/98:Jo220 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel som finns

anslagna under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner kronor anslås till

Försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och

0,8 mil-joner kronor till Hembygdsförbundet.

1997/98:Jo709 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av kalkning, särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige,

2. att riksdagen till anslaget A 3 Bidrag för kalkningsverksamhet för sjöar

och vattendrag, utgiftsområde 20, för budgetåret 1998 anslår 20 miljoner kronor

mer än regeringen eller således 160 miljoner kronor.

1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen anslår ytterligare 50 miljoner kronor till Statens

naturvårdsverk med anledning av behovet av bibehållen kompetens m.m.

1997/98:Jo718 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av sjöar och

vattendrag.

1997/98:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning, utvärdering och uppföljning av de olika anslagen

Investering för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning och

Program för omställning till hållbar utveckling,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de grönas förslag i tabell under punkt

10.3 i motionen

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

A 1 Statens naturvårdsverk268 000 145 000

A 3 Bidrag till kalkningsverk-140 000 100 000

samhet för sjöar och vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel för292 000 700 000

naturvård

A 9 Nytt anslag: Miljö- och krets-- 50 000

loppsforskning

A 10Nytt anslag: Sanering och åter-- 200 000

ställning av miljöskadade områden

1997/98:Jo728 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anslås under

budgetåret 1998 för kalkningsverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt

kalkning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att även tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av kalkning för den biologiska mångfalden i många

vatten.

1997/98:Jo731 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kalkning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöövervakningen.

1997/98:Jo743 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler

så att länsstyrelserna kan använda en del av markanslaget till sin

administration i samband med arbetet att bilda naturreservat.

1997/98:Jo745 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att öka havsforskningsanslagen.

1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöforskningen och miljöövervakningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Reforsk.

1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 för statens räkning åta

sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning

i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr för

budgetåret 1999,

10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag under utgiftsområde Allmän miljö- och naturvård anvisar anslagen enligt

uppställning:

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

A 1 Statens naturvårdsverk268 104 25 000

A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 10 000

A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 40 000

het för sjöar och vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel för291 473 175 000

naturvård

1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Västsverige prioriteras vid fördelningen av anslagen till

kalkning.

1997/98:Jo761 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att medel till projektet anslås ur anslagsposten Visst

internationellt miljösamarbete.

1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslagspost A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag skall ändra namn till A 3 Bidrag för verksamhet mot försurning av

sjöar och vattendrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny anslagspost med namnet Bidrag till kommunala

miljörådgivare skall införas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslaget Bidrag till kommunala miljörådgivare för budgetåret

1998 tilldelas 50 000 000 kr,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny anslagspost med namnet Akut forskning på miljöområdet

skall införas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslaget Akut forskning på miljöområdet för budgetåret 1998

tilldelas 10 000 000 kr,

8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

A 1 Statens naturvårdsverk268 104 50 000

A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 60 000

het för sjöar och vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel291 473 200 000

för naturvård

Akut miljöforskning, SNV - 10 000

Miljösanering - 200 000

Bidrag till miljörådgivning - 50 000

1997/98:Jo777 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för åren

1999 och 2000 enligt tabell:

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

1999 2000 1999 2000

A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000

A 3 Bidrag till kalkningsverk-

samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000

vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000

för naturvård

A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000

kretsloppsforskning

A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000

återställning av miljö-

skadade områden

1997/98:Jo781 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet en

framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att till Folkrörelserådet anvisa medel under en treårsperiod ur

kretsloppsmiljarden.

1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under A 1 Statens naturvårdsverk inom

utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 348 104 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för

sjöar och vattendrag inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 160 000 000 kr

1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användning av medel till kalkning av sjöar och vattendrag,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en anslagskredit till Naturvårdsverket för kalkningsinsatser,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av Naturvårdsverkets organisation,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållet bidrag till miljöorganisationerna,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om administrationen av bidraget till miljöorganisationerna.

1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 20 000

A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 20 000

het för sjöar och vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel för291 473 250 000

naturvård

1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återuppta de permanenta mätstationerna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrat system för utnyttjandet av markanslaget.

Utskottet

Inledning

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,

vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och

kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade

till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar

vidare utgifter för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd,

Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens

kärnkraftinspektion.

Jordbruksutskottets beredningsområde omfattar utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Utskottet har i ett yttrande den 23 oktober 1997 till finansutskottet över

proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner tillstyrkt

regeringens förslag till utgiftsramar inom beredningsområdet. Efter behandling

i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997 bestämt

utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till

1 178 052 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta

innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på

den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.

Anslagssparande och reservationer från föregående budgetår är relativt stora.

Huvuddelen förklaras av att medel för det femåriga programmet för

investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning

anvisades budgetåret 1995/96. I andra delar ligger förklaringen i fördröjning

av utbetalningar av beslutade forskningsprojekt och andra projektmedel.

Anslagssparandet på myndigheternas förvaltningsanslag beror till stor del på

vakanser och tidigare anslagssparande. Prognosen för innevarande budgetår visar

på ett minskat anslagssparande.

I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har

utgiftsområdet ökats med 23,5 miljoner kronor för att förstärka kärnsäkerhets-

och strålskyddsarbetet. För år 1998 har ramen engångsvis ökats med 1,2 miljoner

kronor vilka anvisats under reservationsanslaget B13 Miljöinsatser i

Östersjöregionen för budgetåret 1993/94. Dessa medel hinner inte utbetalas före

utgången av år 1997. Vidare har utgiftsområdet för år 1999 tillförts

58 miljoner kronor genom att motsvarande belopp dragits in från anslaget

1995/96 A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning.

Propositionen

Regeringens förslag för år 1998 innebär att 933,8 miljoner kronor avsätts för

verksamhetsområdet Miljövård och 244,2 miljoner kronor för verksamhetsområdet

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen innebär att kärnsäkerhets- och

strålskyddsarbetet vid Statens kärnkraftinspektion och Statens

strålskyddsinstitut förstärks som en följd av den s.k. energiöverenskommelsen

och finansieras via avgifter från kärnkraftföretagen. De planerade

besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195 miljoner kronor.

Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget till

miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen kunna kompenseras

med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA).

En proposition med förslag till miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari

1999 avses läggas på riksdagens bord under senhösten 1997. Förslaget syftar

till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och kommer att leda till vissa

förändringar i miljövårdens organisation.

En samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet med förslag till bl.a.

nya och omarbetade miljömål läggs på riksdagens bord våren 1998.

Regeringen har i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet presenterat en

lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk

hållbarhet. Regeringen anför i skrivelsen att Sverige skall vara en pådrivande

kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär

en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska

förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling.

Regeringen anför att betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva effekter på

näringslivsutveckling och sysselsättning.

Regeringen anför att de övergripande målen för ett ekologiskt hållbart

samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens

resurser effektivt och att nå en tryggad försörjning. En delegation för en

ekologiskt hållbar utveckling tillsattes i januari 1997. Delegationen har i

enlighet med sitt uppdrag presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt

hållbar utveckling samt en gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen

har godkänt huvudinriktningen för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4

miljarder kronor skall avsättas under perioden 1998-2000. För att nå ekologisk

hållbarhet krävs nya åtgärder inom samtliga politikområden. I samband med årets

budgetproposition presenteras ett handlingsprogram där en rad åtgärder

presenteras.

Under hösten 1997 och våren 1998 presenteras propositioner om bland annat

jordbruk, en ny trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.

Mål- och resultatinformation

Regeringen anför att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett

föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling.

På det nationella planet fokuseras arbetet allt mer på de diffusa utsläppen

och på miljöpåverkan från varor och ämnen som är spridda och har långsiktig

påverkan. På flera områden håller system med producentansvar på att ta form och

regeringens ambition är att producentansvar skall införas på ytterligare

områden. Utsläppen från trafiken och jordbruket av övergödande och försurande

ämnen är alltjämt ett problem. Flera av de nationella miljöproblemen orsakas

till betydande del av utsläpp och nedfall från Europa norr om Alperna och

Karpaterna. Arbetet inom EU och EU-utvidgningen har här stor betydelse.

Europeiska kommissionen har, efter svenskt initiativ, föreslagit en gemensam

strategi mot försurningen.

Staten och dess myndigheter har stor betydelse för att driva på utvecklingen

på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Som ett verktyg i

detta omställningsarbete införs miljöledningssystem i statsförvaltningen. I

december 1996 beslutade regeringen om ett pilotprojekt med 25 medverkande

myndigheter. Myndigheterna fick i uppdrag att under 1997 påbörja införandet av

miljöledningssystem, vilket är ett sätt att organisera och effektivisera sitt

miljöarbete. Att införa miljöledning innebär att en miljöutredning görs, dvs.

att myndighetens miljöstörande verksamhet inventeras, samt att en miljöpolicy

och ett handlingsprogram för fortsatt integrering av miljöhänsyn upprättas.

Dessutom skall myndigheterna se över möjligheter till miljöanpassad

upphandling. Med början år 1998 utvidgas pilotprojektet till att omfatta fler

myndigheter.

Regeringen anför att en viktig del av miljöpolitiken är att stimulera en ökad

resurseffektivisering. Begreppet faktor 10 - att resursanvändningen behöver bli

i genomsnitt 10 gånger effektivare de närmaste generationerna - har förts

fram för att framhålla nödvändigheten och möjligheterna i en ökad

resurseffektivisering och understryka vikten av att accelerera utvecklingen på

detta område. I Sveriges arbete med att nå ett ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbart samhälle kan enligt regeringen begreppet faktor 10 fungera

som kompass och stimulera till nödvändigt nytänkande.

Regering och riksdag har satt upp 167 miljömål. Knappt hälften av de

uppföljda målen, 39 av 85, har antingen redan nåtts eller kommer att kunna nås

inom utsatt tid. Många av dessa mål är delmål eller etappmål på vägen mot en

viss miljökvalitet. Bland de miljömål som enligt Naturvårdsverkets uppföljning

nås eller redan har nåtts återfinns bl.a. mål som gäller ozonnedbrytande ämnen,

svenska svavel- och svaveldioxidutsläpp, arsenikutsläpp, klorblekmedel i

maskintvättmedel, återtagning av däck, en del dryckesförpackningar och

returpapper, utsläpp av kvicksilver och bly med flera metaller. Bland de mål

som verket då bedömde sannolikt inte skulle nås till utsatt tid återfinns bl.a.

målen som gäller koldioxidutsläpp, kväveoxider i tätorterna, kväveutsläpp till

vatten, källsortering, användning av handelsgödsel, grund-vattenkvalitet samt

stabila organiska ämnen. Regeringen anför att det bör poängteras att även vissa

andra mål är svåra att nå, t.ex. målen om biologisk mångfald. En fjärdedel av

de uppföljda målen har inte nåtts eller kommer inte att nås inom utsatt tid.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag nyligen föreslagit nya nationella

och sektorövergripande miljömål och revidering av de befintliga miljömålen.

Naturvårdsverket har i juni 1997 slutredovisat sitt uppdrag att utvärdera det

50-procentiga reduktionsmålet för utsläpp av kväve till havet. Rapporten

remissbehandlas för närvarande och regeringen avser behandla rapporten i den

miljöpolitiska propositionen år 1998.

Regeringen redovisar i årets budgetproposition resultatinformation under

varje anslag, med vissa undantag.

Motionen

I motion Jo726 (mp) yrkas tillkännagivande om behovet av redovisning,

utvärdering och uppföljning av de olika anslagen Investering för främjande av

omställning i ekologiskt hållbar riktning och Program för omställning till

hållbar utveckling (yrkande 9). Under denna mandatperiod finns medel till tre

olika projekt med liknande inriktning. Under hösten 1995 anslogs 100 miljoner

kronor till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning. Våren 1996 anslogs en miljard kronor till programmet Stöd

till investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Våren 1997

anslogs slutligen 5,4 miljarder till Investeringar för en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling. Dessutom har man sparat på de olika stöden.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i att målen för miljöpolitiken är att skydda människors

hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning

med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. De nu gällande målen

för strålskydd, kärnsäkerhet m.m. innebär att skydda människor, djur och miljö

mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, att kraven på

säkerhet i kärnteknisk verksamhet tillgodoses och att Sveriges åtaganden för

att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och

kärnavfall efterlevs.

Såsom regeringen anfört har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag nyligen

föreslagit nya nationella och sektorövergripande miljömål och revidering av de

befintliga miljömålen. Verkets uppgift har också varit att biträda berörda

sektorsmyndigheter och aktörer för att samordna sektorsmyndigheternas förslag

till nya miljömål. Utskottet konstaterar att miljömålen kommer att behandlas i

den miljöpolitiska propositionen som regeringen avser att lägga fram våren

1998.

Regeringen anför att under 1995 gavs bidrag om 400 miljoner kronor till

upprustning av naturvårdsområden, åtgärder inom va-sektorn, efterbehandling av

gamla industriområden, bullersanering samt fjärrvärmeutbyggnad (prop.

1994/95:25, 1994/95:FiU1). Av dessa medel disponerade Naturvårdsverket 250

miljoner kronor för miljöinvesteringar, varav 100 miljoner kronor användes för

bidrag till åtgärder inom va-sektorn, 75 miljoner kronor för upprustning av

naturvårdsområden och 75 miljoner kronor för efterbehandling av förorenade

områden. Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i en skrivelse till

Miljödepartementet den 25 mars 1997 har utvärderat bidragsgivningen.

Naturvårdsverket anför att de statliga investeringsbidragen inom VA-sektorn har

inneburit att investeringar i kommunala och industriella anläggningar har

tidigarelagts, och inom efterbehandlingsområdet samt naturvårdsområdet var

investeringssatsningarna nödvändiga för att över huvud taget få projekten till

stånd. Trots att alla projekt skulle vara avslutade senast den 31 december 1996

har vissa projekt gett långsiktiga sysselsättningseffekter. Naturvårdsverket

anser att investeringarna kommer att resultera i att utsläppen av kväve och

fosfor minskar, att förutsättningarna för att bevara den biologiska mångfalden

förbättras samt att spridningen av skadliga ämnen begränsas.

Under år 1996 avsattes ett investeringsbidrag om 100 miljoner kronor för

främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100 bil.

15, bet. JoU14, rskr. 1994/95:257). Syftet med insatserna har varit tvåfaldigt,

dels att skapa sysselsättning, dels att förbättra miljön. Användningen av dessa

medel har numera utvärderats av Naturvårdsverket i rapport 4744. I denna anförs

att regeringen tillsatte en särskild delegation knuten till Naturvårdsverket,

Delegationen för ekologisk omställning, för att besluta om fördelning av

medlen. De anslagna medlen fördelades på sammanlagt 68 projekt som till

övervägande del handlade om avfall och avlopp. Ledande för delegationens beslut

om bidrag var om projekten hade idé- och teknikhöjd, om det fanns möjliga

spridningseffekter och om de gav positiva sysselsättningseffekter. Totalt

slutfördes 53 projekt, vilka fick bidrag på sammanlagt 71 miljoner kronor.

Omkring 26 miljoner kronor betalades aldrig ut, då 15 av de projekt som

beviljats bidrag inte kunde slutföras i enlighet med beslutade villkor. I

rapporten anförs att de positiva miljöeffekterna under själva projekttiden har

varit små, eftersom projekten i många fall bestått i att bygga upp anläggningar

som först efter projekttidens slut tagits i drift, men på längre sikt kan

betydande miljövinster komma att inhämtas. För de aktuella projekten gäller

detta främst inom områdena brutna kretslopp, avfall och restprodukter som

övergödning av mark och vatten. I rapporten anförs att för många projekt vore

det intressant att göra en uppföljning om fem år eller ännu längre fram i tiden

för att kunna avgöra de egentliga resultaten.

Regeringen anför vidare att ett femårigt program för stöd till investeringar

för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden,

beslutades år 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96: 307).

Programmet syftar till att ge kommuner, företag och organisationer möjlighet

att pröva ny miljöteknik och nya metoder och därigenom driva på utvecklingen

mot ekologisk hållbarhet. Verksamheten har kommit i gång under våren och

regeringen har beslutat om de första investeringsbidragen.

Regeringen anför att en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling

tillsattes i januari 1997. Delegationen har i enlighet med sitt uppdrag

presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling samt en

gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen har godkänt huvudinriktningen

för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4 miljarder kronor skall

avsättas under perioden 1998-2000. Riktlinjer för ett treårigt stöd till lokala

investeringsprogram för ekologisk hållbarhet redovisas under utgiftsområde 18.

Utskottet har haft en särskild utfrågning med företrädare för

Miljödepartementet och Naturvårdsverket om de angivna anslagen. Utskottet

instämmer till stor del i vad som anförts i motion Jo726 yrkande 9 och anser

att regeringen bör följa upp och utvärdera användningen av de anslagna medlen.

Det kan vara lämpligt att redovisningen görs i samband med regeringens årliga

miljöskrivelse till riksdagen. Med det anförda är motion Jo726 (mp) yrkande 9 i

allt väsentligt tillgodosedd. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare

åtgärd.

Miljövård (A)

Propositionen

Regeringen anför att på miljöområdet prioriteras den biologiska mångfalden

genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av sådan mark

behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också oförändrade i

avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För bidrag till

kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner kronor.

De planerade besparingarna på miljöområdet innebär för år 1998 en minskning

med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en

indragning av anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör

väsentligen kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk

forskning (MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade

områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag

till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar

utveckling. Det femåriga programmet för insamling av kvicksilver avslutas ett

år tidigare än planerat. Även denna förändring sker mot bakgrund av att

kommunerna kan få stöd till sådana åtgärder via det lokala

investeringsprogrammet. Bidragen till vissa ideella organisationers miljöarbete

minskas och bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in. Vissa

möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det lokala

investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla sådana

program efter år 1998. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och

beräknas nu till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för

treårsperioden 1997-1999.

Klimatkonventionen möts i Kyoto i december 1997 för att underteckna ett

protokoll om minskningar av växthusgaser. Sverige har som medlem i EU medverkat

till att föreslå ett förhandlingsbud innebärande att alla industriländer bör

minska utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid med 15 %

mellan 1990 och 2010. Klimatfrågorna är ett prioriterat arbetsområde och har

klara kopplingar till arbetet med hållbar utveckling.

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) har i oktober 1996 lämnat betänkandet

Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153). Många av

förslagen innebär ett ansvar för lokala och regionala myndigheter att vidta

åtgärder inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen kommer under hösten

1997 att uppdra till berörda centrala myndigheter och länsstyrelser att med

utgångspunkt i de länsvisa strategiprogrammen för regional miljö (STRAM) och i

samarbete med berörda kommuner och lokala organisationer m.m. utveckla,

fördjupa och förankra arbetet i regionala och lokala miljö- och

utvecklingsprogram för några av de större skärgårdsområdena. Regeringen kommer

därvid att ge Miljövårdsberedningen tilläggsdirektiv att följa och stimulera

arbetet med skärgårdsmiljöprogrammen åren 1998 och 1999 samt att senast år 2000

redovisa en utvärdering av det samlade miljöarbetet för att bedöma i vilken mån

miljö- och utvecklingsprogrammen bidragit till att nationella miljömål och

förpliktelser enligt internationella konventioner uppnås. Beträffande avgas-

och bullerkrav för fritidsbåtar har Europeiska kommissionen på svenskt

initiativ påbörjat ett arbete med att utarbeta ett direktivförslag till

gemensamma regler. Kommissionen arbetar med att utforma direktivförslaget

enligt det till kommissionen notifierade svenska lagförslaget innehållande

gränsvärden för avgaser och buller.

Den kommitté för översyn av kemikaliepolitiken (M 1996:02), som regeringen

tillsatte våren 1996, överlämnade sitt betänkande En hållbar kemikaliepolitik

(SOU 1997:84) den 16 juni 1997. Betänkandet innehåller förslag till nya mål för

kemikaliepolitiken som är avsedda att understödja och driva på arbetet mot en

hållbar utveckling. Kommittén föreslår att dessa mål skall utgöra grunden för

den politik Sverige skall driva nationellt, inom EU och internationellt.

Betänkandet har sänts på remiss under hösten och kommer att behandlas inom

ramen för den miljöproposition som regeringen avser att presentera för

riksdagen under våren 1998.

Riksdagen har vid behandlingen av statsbudgeten för budgetåret 1997

utgiftsområde 23 (bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113 och 114) tillkännagivit

att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en

helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Enligt

riksdagen borde regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om en

samlad rovdjurspolitik. Regeringen avser att inom kort utforma direktiv för en

utredning med den breda ansats som riksdagen angivit. Utredningen beräknas

redovisa sina förslag under år 1998.

A 1 Statens naturvårdsverk

Propositionen

Regeringen anför att genom omprioriteringar skall Naturvårdsverket skapa

utrymme för att genomföra ett aktionsprogram för biologisk mångfald. Regeringen

har i proposition 1996/97:75 lämnat sina ställningstaganden beträffande

aktionsplanen.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 beräknat 10 miljoner kronor

per år under en treårsperiod för bidrag till anläggande av skoterleder.

Verksamheten har nyligen startats. Mot bakgrund av behoven att minska statens

utgifter beräknar regeringen nu medlen för bidrag till skoterleder till 20

miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1999.

Anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998 och i

stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att finansieras via Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning (MISTRA).

Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas

samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till sådana

investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling.

Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer från och med år 1998

att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget

avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det

internationella arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av

medel för sanering och återställning av miljöskadade områden på regional och

lokal nivå. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt

hållbar utveckling kan saneringsåtgärder ingå som en del av en

investeringsplan. Naturvårdsverkets kompetens på området är även framöver

viktig för att vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende

efterbehandlingsbehov och också följa det internationella arbetet på området.

Jordbruksverket har i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet

till regeringen redovisat ett förslag till program för uppföljning och

utvärdering av miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Genomförandet bygger på deltagande från ovan nämnda myndigheter. Regeringen

föreslår att medel avsätts inom utgiftsområde 23 för att genomföra det

föreslagna programmet. Naturvårdsverkets kostnader täcks inom ramen för de

medel som verket tidigare tilldelats för arbetsuppgifter inom miljöprogrammet.

Regeringen beräknar ramanslaget för år 1998 till 268 104 000 kr. Anslaget

beräknas preliminärt till 273 448 000 kr för år 1999 och till 277 819 000 kr

för år 2000.

Motionerna

I motion Jo715 (mp) yrkas att ytterligare 50 miljoner kronor anslås till

Statens naturvårdsverk för att tillgodose behovet av bibehållen kompetens

(yrkande 2 delvis).

I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk utökas med

145 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag tilldelas ett nytt anslag Miljö- och kretsloppsforskning

samt att 200 miljoner kronor anslås på ett nytt anslag Sanering och

återställning av miljöskadade områden (yrkande 10 delvis). Naturvårdsverkets

anslag bör förstärkas för att tillgodose behovet av en bred kompetens inom

olika miljöområden, även spetskompetens. Det finns enligt motionärerna inga

garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar ansvar för

miljöforskningen. Medel på anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram

för ekologisk hållbarhet får enligt motionen inte användas för inventeringar

och förundersökningar. Saneringar av gamla industriutsläpp, tippar m.m. är

mycket angelägna.

I motion Jo745 (mp) yrkas tillkännagivande om vikten av att öka

havsforskningsanslagen (yrkande 1). Under fem år har ett 60-tal forskare och

forskarstuderanden varit sysselsatta med att kartlägga de storskaliga

processerna och miljöeffekterna i Kattegatts och Skagerraks havsområden.

Arbetet finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Enligt motionärerna

krävs ökade satsningar på havsforskningen.

I motion Jo756 (m) yrkas tillkännagivande om miljöforskningen och

miljöövervakning (yrkande 5). Motionärerna anser att regeringens neddragning av

miljöforskningen och miljöövervakningen är oacceptabel. Vidare yrkas

tillkännagivande om avfallsforskningsinstitutet Reforsk, som finansierats

tillsammans av kommunerna, industrin och staten (yrkande 7). Motionärerna anför

att när regeringen via Naturvårdsverket stryper statens medfinansiering

fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är främst ett slag

mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser, vilket är olyckligt.

Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande verksamhet åter

byggs upp.

Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar att anslaget A 1 Statens

naturvårdsverk utökas med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 10 delvis). Dessa medel bör användas till utvärdering och uppföljning

av fattade beslut, vilket är en prioriterad uppgift för Naturvårdsverket.

I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande om en ny anslagspost med namnet

Akut forskning på miljöområdet (yrkande 6). Vidare yrkas tillkännagivande om

vad som anförts i frågan om att anslaget för Akut forskning på miljöområdet

tilldelas 10 miljoner kronor (yrkande 7). I motionen anförs att

Naturvårdsverket endast när behov uppstår kan tilldelas medel för akut

forskning. Det bör finnas en post under utgiftsområde 20 för detta ändamål.

Denna post skall också kunna användas för miljörelaterad forskning som inte

ingår i MISTRA:s uppdrag. Vidare yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk

utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att ett nytt anslag

Akut miljöforskning tilldelas 10 miljoner kronor och ett nytt anslag

Miljösanering tilldelas 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande

8 delvis). Naturvårdsverket har under de senaste åren haft samma besparingskrav

på sig som övriga myndigheter samtidigt som regeringen angett att miljöfrågorna

skall vara prioriterade. Verket är tongivande i miljöarbetet och en

förutsättning för kommuner och organisationer att arbeta aktivt med

miljöfrågor.

I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att anslaget A 1 Naturvårdsverket

i den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 utökas med 195 respektive

245 miljoner kronor, att ett nytt anslag A 9 Miljö- och kretsloppsforskning i

den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 tilldelas 50 miljoner kronor

samt att ett nytt anslag A 10 Sanering och återställning av miljöskadade

områden tilldelas 250 respektive 300 miljoner kronor utöver regeringens förslag

för åren 1999 och 2000 (delvis).

I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget A 1 Staten naturvårdsverk ökas med 80

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 1). Neddragning av

miljöforskning och miljöövervakning påverkar Sveriges kompetens på

miljöområdet.

Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande om stöd till

information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag (yrkande 20). Det krävs

enligt motionen en folkbildningsinsats för att sprida kunskap om bioteknik.

Denna kan utföras av landets ideella organisationer. En sådan organisation har

bildats, Institutet för bioteknikinformation, IBIS. Vidare yrkas

tillkännagivande om behovet av att utreda Naturvårdsverkets organisation

(yrkande 34). Motionärerna anser att en förutsättningslös genomgång av verkets

uppdrag och organisation bör göras med syfte att säkerställa ett så effektivt

miljöarbete som möjligt.

Utskottets överväganden

Tidigare har redovisats att anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår

fr.o.m. år 1998 och i stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att

finansieras via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). MISTRA har

till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö.

Regeringen anför att totalt sett har resurserna för miljöforskning vuxit under

de senaste åren trots nedskärningar av i första hand Naturvårdsverkets miljö-

och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets forskningsråds

miljörelaterade forskning. De nya resurserna har i första hand skjutits till av

MISTRA och EU, vilket inneburit att forskning om åtgärder och lösningar fått

större tyngd.

MISTRA beslutade i juni 1997 om en ram på 300 miljoner kronor för stöd till

miljöforskning under 1998 vilket är mer än en fördubbling av MISTRA:s stöd

under 1997. Beslutet innebär en viss ökning i förhållande till de samlade

anslagen från MISTRA och Naturvårdsverket under 1997. För åren 1999-2002 anger

MISTRA:s styrelse en planeringsram på respektive 280, 270, 250 och 250 miljoner

kronor per år. Utgiftsnivån kommer successivt att anpassas nedåt vilket svarar

mot den genomsnittliga långsiktiga avkastningen på kapitalet. MISTRA:s beslut

innebär vidare att statens del av den med näringslivet gemensamt finansierade

forskning som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning (SIVL), upphör från år 1999. Regeringen anför att därefter

har SIVL möjlighet att få stöd för avgränsade projekt från MISTRA.

Utskottet har inhämtat att MISTRA vid styrelsemöte den 30 juni 1997 beslutat

att för år 1998 anslå bl.a. 12 miljoner kronor till projekt inom sådan miljö-

och kretsloppsforskning vid Naturvårdsverket som hälftenfinansierats med

näringslivet. Dessa medel utgår huvudsakligen till SIVL. Utskottet utgår från

att regeringen tar initiativ till en översyn av SIVL:s verksamhet och verkar

för en långsiktig finansiering av SIVL:s verksamhet även för tiden efter år

1998.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en med näringslivet

samfinansierad forskning om näringslivets miljöfrågor är betydelsefull. Liksom

regeringen avser därför utskottet att följa frågan om den långsiktiga

finansieringen av denna forskning.

Regeringen anför att medlen till sanering och återställning av miljöskadade

områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag

till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar

utveckling. Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer fr.o.m. år

1998 att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget

avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det

internationella arbetet. Verket skall vidare fungera som kunskapsstöd via bl.a.

utbildningar till framför allt lokala men även regionala myndigheter samt ge

handräckningstjänster vid konkurser. Medel för verkets uppgifter på

efterbehandlingsområdet beräknas fr.o.m. år 1998 under förvaltningsanslaget.

Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av medel för sanering och

återställning av miljöskadade områden på regional och lokal nivå. Inom ramen

för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt hållbar utveckling kan

saneringsåtgärder ingå som en del av en investeringsplan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Naturvårdsverkets kompetens på

området även framöver är viktig för att vidmakthålla och uppdatera

kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och också följa det

internationella arbetet på området.

Utskottet instämmer i den allmänna bedömningen i motionerna att

Naturvårdsverket är tongivande i miljöarbetet och en förutsättning för kommuner

och organisationer att arbeta aktivt med miljöfrågor samt att det är angeläget

att tillgodose behovet av en bred kompetens inom olika miljöområden på verket,

även spetskompetens.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget A

1 Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det

statsfinansiella läget också regeringens förslag rörande miljö- och

kretsloppsforskning samt sanering och återställning av miljöskadade områden.

Motionerna Jo715 (mp) yrkande 2 delvis, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757

(kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkandena 6, 7 och 8 delvis samt Jo782 (m)

yrkande 1 avstyrks. Utskottet konstaterar att motionerna går utöver den

beslutade utgiftsramen. Även motionerna Jo745 (mp) yrkande 1 och Jo756 (m)

yrkande 5 avstyrks med det anförda.

Utskottet finner inte anledning att redan nu gå in på någon detaljerad

bedömning av enskilda anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp)

delvis avstyrks.

När det gäller behovet av en översyn av Naturvårdsverket anförde utskottet

vid behandlingen av 1997 års budgetproposition att verkets förutsättningar att

säkerställa ett effektivt miljöarbete och att åstadkomma en effektiv användning

av anslagna medel kontinuerligt bör följas upp. Utskottet förutsatte därför att

regeringen ( utöver det arbete som redovisats om utveckling av

funktionsindelade verksamhetsmål ( på lämpligt sätt följer upp verksamheten

inom Naturvårdsverket. När det gäller frågan huruvida miljöforskningen bör vara

en del av Naturvårdsverkets verksamhet konstaterade utskottet att verket fått i

uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt

verksamhetsområde för budgetåren 1998 och 1999 och att regeringen i avvaktan på

denna redovisning preliminärt inte beräknat några anslag till den

forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för dessa år.

Utskottet ville vidare erinra om att det även i övrigt på miljöområdet pågår en

omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet som kommer att få betydelse

för de fortsatta bedömningarna angående Naturvårdsverkets uppgifter och

organisation. Utskottet var därför inte berett att föreslå någon särskild

översyn av verket.

I budgetpropositionen för år 1998 anges att verksamhetsmålen för

Naturvårdsverket för budgetåret 1995/96 är indelade efter tretton miljöhot och

att det är svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser

om måluppfyllelse. Regeringen anför att verkets årsredovisning ger information

i dimensionerna miljöhot och funktioner. För innevarande år har målen

funktionsindelats. Vidare anförs att för att förbättra styrningen och

uppföljningsmöjligheterna av verket pågår arbete med att vidareutveckla

verksamhetsmålen samt prestationsmått nära knutna till dessa verksamhetsmål.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är svårt att utifrån

verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. Härutöver

har utskottet emellertid inte ändrat uppfattning i fråga om en översyn av

Naturvårdsverket. Enligt utskottets bedömning kommer den utrednings- och

utvärderingsverksamhet som pågår på miljöområdet inom ramen för arbetet med den

nya miljöbalken att ha betydelse för de fortsatta bedömningarna av

Naturvårdsverkets organisation. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå

någon särskild översyn av Naturvårdsverket. Motion Jo784 (c) yrkande 34

avstyrks.

Staten genom Avfallsforskningsrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket och

Överstyrelsen för civil beredskap har träffat ett avtal med stiftarna av

Reforsk (Svenska Kommunförbundet, Svenska Renhållningsverksföreningen och

Sveriges Industriförbund) om ett gemensamt program för tillämpad forskning och

utveckling för en kretsloppsanpassning av näringsliv och kommunal verksamhet.

Avfallsforskningsrådet, som numera är en del av Naturvårdsverket, gav under

tiden 1 juli 1992-31 december 1996 sammanlagt 5 miljoner kronor i stöd till

Reforsk. Utskottet har inhämtat att detta stöd numera har upphört. Mot bakgrund

av behovet av besparingar tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande

miljöforskningen. Motion Jo756 (m) yrkande 7 avstyrks.

Enligt regeringens direktiv (dir. 1997:120) Biotekniken i samhället (

möjligheter och risker skall en kommitté tillkallas med uppgift att analysera

den moderna bioteknikens möjligheter och risker, bedöma långsiktiga

förändringseffekter av den moderna biotekniken samt lämna förslag till en

övergripande politik för området i ett internationellt perspektiv. Kommittén

skall genom ett öppet och utåtriktat arbetssätt främja debatt och diskussion om

frågor som rör den moderna biotekniken och dess konsekvenser för individen samt

analysera hur kunskaper, värderingar och andra faktorer formar attityder till

den moderna biotekniken. Kommitténs uppgift skall vara att bedöma behovet av

utbildning för att höja kunskapsnivån om bioteknik inom olika samhällssektorer,

bl.a. skall behovet av utbildning i skolan samt fort- och vidareutbildning av

olika yrkeskategorier som t.ex. lärare, vårdpersonal, journalister och

politiker. Utskottet föreslår i avvaktan på utredningsresultatet att motion

Jo784 (c) yrkande 20 avstyrks.

A 2 Miljöövervakning m.m.

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakning och för bidrag till vissa

ideella organisationers miljöarbete samt för bilavgasundersökningar.

Miljöövervakningen har som mål att beskriva tillståndet i miljön och dess

förändringar. Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd fattar beslut om den

nationella miljöövervakningens inriktning och fördelar medel till denna. Inom

den nationella miljöövervakningen fördelas även medel för viss regional

miljöövervakning som specificeras i avtal med länsstyrelserna. En mindre andel

används också för internationellt miljöövervakningssamarbete.

Av Naturvårdsverkets årsredovisning framgår att verket genom sin

miljöövervakningsnämnd fördelat tillgängliga medel som också inkluderar medel

från en tillfällig strukturfond för den nationella och regionala

miljöövervakningen. Flera samnordiskt planerade övervakningsprogram har kunnat

genomföras under perioden delvis tack vare tillskott av medel från besparingar

inom andra delar av verket.

Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och

inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av

Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). Med Naturvårdsverkets program

som underlag har regeringen tillkallat en särskild utredare som granskat dagens

miljöövervakning och utarbetat förslag till verksamhetens fortsatta inriktning,

omfattning, struktur och finansiering. Utredaren har överlämnat betänkandet

Övervakning av miljön (SOU 1997:34). Utredningen kommer att behandlas i den

miljöpolitiska propositionen som regeringen lämnar under våren 1998.

I avvaktan på närmare klarlägganden i uppdrag och arbeten enligt ovan anser

regeringen att medlen till miljöövervakningen för budgetåret 1998 bör beräknas

med det belopp som för 1997 avsatts för miljöövervakning. År 1999 räknar

regeringen preliminärt med en ökning med 6 miljoner kronor. Regeringen beräknar

vidare sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till Internationella

försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund

för visst arbete inom naturvård och miljöskydd.

För avgasverksamheten beräknas oförändrat anslag. En översyn av

finansieringen av bilavgasverksamheten m.m. kommer att göras under hösten 1997.

Regeringen avser återkomma till frågan i samband med vårpropositionen 1998.

Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till sammanlagt 85 452 000 kr.

Anslagsnivån för 1999 och 2000 bör i avvaktan på närmare beredning av underlag

för beslut om den framtida miljöövervakningen preliminärt beräknas till 91 452

000 kr.

Motionerna

I motion Jo220 (v) yrkas tillkännagivande att av de medel som finns anslagna

under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner anslås till Försurningssekretariatet,

2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och 0,8 miljoner kronor till

Hembygdsförbundet.

I motion Jo731 (m) anförs att sambanden mellan miljöstörningar i haven och

näringstillförseln, utsläpp av miljöföroreningar samt naturliga variationer

måste klarläggas. Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning

och den neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas

(yrkande 15).

I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för bl.a. fortsatta medel till det lokala Agenda 21-arbetet

(yrkande 10 delvis). Härav bör 2 miljoner kronor öronmärkas till folkbildning i

bioteknik. I övrigt bör fördelningen av medel inom anslaget göras på ett sådant

sätt att Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och

Sveriges hembygdsförbund tillförsäkras resurser så att man inte riskerar en

reducering av nuvarande nivå.

I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande att en ny anslagspost med namnet

Bidrag till kommunala miljörådgivare skall införas (yrkande 4). Motionärerna

anför att det är viktigt att det finns experter och sakkunniga som kan hjälpa

till att svara på frågor eller ge tips och råd (yrkande 5). Kommuners ekonomi

är i dag ansträngd och utrymme saknas för den typen av hjälp. För att skapa

förtroende för kommunens och statens miljöarbete är en satsning på

miljörådgivare viktig. Vidare yrkas att anslaget Bidrag till miljörådgivning

tilldelas 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis).

I motion Jo781 (kd) anförs att bygderörelsens engagemang via

Folkrörelserådet bör ges en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt

samhälle (yrkande 1). Det lokala Agenda 21-arbetet och det arbete som bedrivs i

de lokala utvecklingsgrupperna har mycket gemensamt. Vidare yrkas

tillkännagivande om att Folkrörelserådet bör anvisas medel under en

treårsperiod ur kretsloppsmiljarden (yrkande 2). Folkrörelserådets verksamhet

skall bedrivas i enlighet med intentionerna bakom Agenda 21. Den växande

bygderörelsen kan bli en motor i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart

samhälle. Med bidrag ur kretsloppsmiljarden vore det möjligt att ge näring åt

det folkliga utvecklingsarbete som pågår.

Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande att under anslaget bör

ytterligare 1,5 miljoner kronor användas för bidrag till Internationella

försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund.

Dessa organisationer har ett mycket stort värde för miljöarbetet och den

miljöpolitiska debatten i landet (yrkande 35). Vidare föreslås att bidraget

administreras direkt av Miljödepartementet (yrkande 36).

I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget tillförs 20 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Länsstyrelserna har i dag inte

tillräckligt med resurser för sin övervakande och miljövårdande verksamhet. Det

är särskilt viktigt att länsstyrelserna klarar bevakningen av olika

riksintressen som annars på kommunnivå lätt kan gå förlorade på grund av

bristande översikt.

Motionärerna i motion Bo528 (fp) anför att indragningen av de permanenta

mätstationerna på västkusten är ett allvarligt hot mot hela

miljöövervakningsarbetet, bl.a. genom att viktiga tidsserier bryts. De

permanenta mätstationerna bör återupptas (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att miljöövervakningen är en

förutsättning för kunna följa upp tillståndet i miljön mot miljörelaterade mål.

Miljöövervakningen ger underlag för beslut om åtgärder och måste präglas av

långsiktighet och stabilitet. Miljöproblemen domineras i dag av en diffus

påverkan som är resultatet av flera sektorers verksamhet och av effekter från

deposition av långväga transporterade föroreningar. Internationell samverkan,

framför allt genom EU-medlemskapet, har medfört ökade krav på

miljöövervakningen.

Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och

inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av

Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). I programmet har verket

presenterat ett förslag till en fortsatt utbyggnad av miljöövervakningen från

73 miljoner kronor år 1995 till 181 miljoner kronor år 2000. Med

Naturvårdsverkets program som underlag har regeringen tillkallat en särskild

utredare som granskat dagens miljöövervakning och utarbetat förslag till

verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering.

Utredaren har överlämnat betänkandet Övervakning av miljön (SOU 1997:34),

vilket omfattar den verksamhet som för närvarande finansieras med statliga

anslag till Naturvårdsverket och beslutas av verkets miljöövervakningsnämnd.

I den nu presenterade utredningen SOU 1997:34 har utredaren strävat efter att

föreslå utrymme för vissa av de nya och angelägna delar av miljöövervakningen

som Naturvårdsverket pekat på. Som villkor för sådant utrymme gäller emellertid

att utredningen kan föreslå hur verksamheten kan finansieras. Enligt

utredningen är möjligheterna till finansiering av en ökad omfattning av

miljöövervakningen enligt Naturvårdsverkets program begränsade. Dock

konstaterar utredningen att ett miljöövervakningsprogram på en annan nivå än

den som Naturvårdsverket föreslagit fortfarande kan vara en värdefull del av

det samlade miljöarbetet och att miljöövervakningen måste inriktas mot de

miljömål statsmakterna sätter upp.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör göras en samlad bedömning

av miljöövervakningens omfattning och inriktning i samband med att målen och

inriktningen av den framtida miljöpolitiken läggs fast. Det är lämpligt att

regeringen återkommer i frågan i den samlade miljöpropositionen våren 1998.

Nationalkommittén för Agenda 21 har i sitt slutbetänkande Fem år efter Rio

(SOU 1997:105) redovisat det omfattande arbete som har bedrivits i Sverige och

lämnat förslag till strategier inför framtiden. I betänkandet redovisas vidare

den svenska nationalrapporten till ett extra möte med FN:s generalförsamling

(UNGASS) och exempel på lokalt Agenda 21-arbete på olika områden. Regeringen

kommer under hösten att ta ställning till hur det fortsatta Agenda-arbetet på

nationell nivå skall organiseras.

I juni 1997 hölls det extra mötet med FN:s generalförsamling (UNGASS) med

syfte att följa upp och utvärdera genomförandet av Agenda 21 på internationell,

nationell och lokal nivå. Vid mötet enades världens länder om ett nytt program

för genomförande av Agenda 21, ett handlingsprogram för hållbar utveckling

inför det 21:a århundradet.

Regeringen föreslår att bidragen till vissa ideella organisationers

miljöarbete minskas och att bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in.

Vissa möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det

lokala investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla

sådana program efter år 1998. Minskningen till de ideella organisationerna

innebär att regeringen beräknar sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till

Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges

Hembygdsförbund för visst arbete inom naturvård och naturskydd. Utskottet anser

att regeringens förslag med hänsyn till det statsfinansiella läget är väl

avvägt.

Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i propositionen och tillstyrker

regeringens förslag till ramanslag. Motionerna Jo757 (kd) yrkande 10 delvis,

Jo775 (v) yrkandena 5 och 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att

utgiftsramen överskrids och avstyrks av utskottet. Även motion Jo775 (v)

yrkande 4 avstyrks med det anförda.

Motionerna Jo220 (v) och Jo784 (c) yrkande 35 innebär visserligen att vissa

satsningar bör göras inom utgiftsramen, men motionärerna anger inte vilka

verksamheter som därvid måste i motsvarande mån nedprioriteras. Motionerna

avstyrks.

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo781 (kd)

om att bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet bör ges en framträdande

plats i arbetet för ett uthålligt samhälle (yrkande 1). Motionärerna föreslår

att bidrag ur kretsloppsmiljarden skall medges för att ge näring åt det

folkliga utvecklingsarbete som pågår (yrkande 2). Enligt förordningen

(1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar

samhällsutveckling kan statsbidrag lämnas till verksamheter eller åtgärder som

främjar en ekologiskt hållbar utveckling när det gäller byggnader och teknisk

infrastruktur. Bidrag får lämnas till verksamheter eller åtgärder som syftar

till att bl.a. minska total mängd genererat avfall, avskilja farligt avfall,

återanvända byggnadsmaterial, minska utsläpp av kväve och fosfor från

avloppsvatten eller separera avloppsvatten. Det i motionen föreslagna

användningsområdet torde inte omfattas av syftet med investeringsbidragen.

Motion Jo781 (kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

I fråga om administrationen av bidrag till Hembygdsförbundet, Svenska

naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a.

informationsarbete, konferens- och programverksamhet inom naturvård och

miljöskydd anförde utskottet vid föregående års budgetbehandling (1996/97:JoU2

s. 15) att för budgetåret 1995/96 anslogs medel till de berörda

miljöorganisationerna under anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som disponeras

av Naturvårdsverket. Regeringen beslutade i regleringsbrevet om fördelningen av

de anslagna medlen på respektive organisation och föreskrev att

organisationerna skall lämna redovisning av bidragens användning till

Naturvårdsverket. Utskottet hade under hand inhämtat att någon förändring av

hanteringen inte planeras för budgetåret 1997.

Utskottet har inhämtat att inte heller för budgetåret 1998 planeras någon

förändring av hanteringen. Motion Jo784 (c) yrkande 36 avstyrks.

Miljöministern anförde den 21 maj 1997 i ett svar på fråga 1996/97:510 om en

forskningsstation vid Gullmarsfjorden att frågan om dess framtida arbete och

kompetens beror bl.a. av inriktningen på den miljöforskning och

miljöövervakning som Naturvårdsverket och MISTRA har att bedöma och prioritera

inom ramen för sina resurser. Det är Naturvårdsverket som är operationellt

ansvarigt för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Även efter

neddragningen av tre intensivstationer på västkusten har Västerhavet enligt

Naturvårdsverket en väl fungerande miljöövervakning av den fria vattenmassan

jämfört med övriga havsområden. Miljöministern hänvisade till att frågan om den

framtida miljöövervakningens inriktning, omfattning, struktur och finansiering

nyligen har utretts och att regeringen avser att i samband med

miljöpropositionen närmare ange förutsättningarna för miljöövervakningen. Det

kommer dock även fortsättningsvis att vara Naturvårdsverket och där

miljöövervakningsnämnden som har ansvaret för hur resurserna skall användas för

den nationella miljöövervakningskontrollen. Med det anförda avstyrks motionerna

Jo731 (m) yrkande 15 och Bo528 (fp) yrkande 5.

A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av

försurande luftföroreningar. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen

(1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bestämmelserna

innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i

kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband

med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till

kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat

verksamheten som finansieras under detta anslag under budgetåret 1995/96.

Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas

redovisningar till regeringen. Utgiftsutvecklingen enligt Naturvårdsverkets

budgetprognos visar att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande

budgetår.

Regeringen anför att i dag kalkas ungefär 7 500 sjöar och 12 000 km

vattendrag. Dagens effektuppföljningsprogram visar att ungefär 90 % av

sjökalkningen och 80 % av vattendragskalkningen årligen uppnår verksamhetens

mål.

Av Sveriges sjöar och vattendrag är ca 20 % påtagligt försurade. Kalkning i

stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970-talet. Under

budgetåret 1995/96 omfattade kalkningsverksamheten 7 500 sjöar och 12 000 km

rinnande vatten. Målet med kalkningen har under de senaste tre budgetåren

uppnåtts i ca 90 % av de kalkade sjöarna och ca 80 % av vattendragen. De

biologiska effekterna har varit övervägande positiva även om vissa kalkningar

inte nått uppsatt mål.

Under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat kraftigt från år till år

bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Regeringen anser att det är viktigt

att kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas

effektivt. Regeringen anser att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara

140 miljoner kronor per år. Under den närmaste tiden kommer dock verksamheten

att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående

reservationer på anslaget.

Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 140 000 000 kr. Anslaget för år

1999 och 2000 beräknas preliminärt till samma belopp.

Motionerna

I motion Jo709 (fp) yrkas tillkännagivande av att behovet av kalkning är stort,

särskilt i Västsverige (yrkande 1). Motionären yrkar att anslaget för kalkning

höjs med 20 miljoner kronor (yrkande 2).

I motion Jo718 (m) anförs att flera års investeringar i kalkning kastas

bokstavligen i sjön när kalkningen av försurningshotade sjöar och vattendrag

upphör. Kalkningen måste återställas till en sådan nivå att uppnådda resultat

inte äventyras.

I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget höjs med 100 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Genom kalkningsverksamheten har en del

giftiga metaller bundits i sediment. Om kalkningen upphör kan dessa sediment

släppa sina lager av metaller och en metallchock för växter och djur bli

följden.

I motion Jo728 (mp) yrkas tillkännagivande att 100 miljoner kronor bör anslås

för kalkningsverksamhet utöver regeringens förslag (yrkande 1). Vidare påtalas

nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning

(yrkande 2). Minskning av kalkningsverksamheten innebär att de naturvärden som

mödosamt byggts upp går förlorade. Det är angeläget att även tidigare inte

kalkade vatten kan börja kalkas (yrkande 3). Studier utförda av

Konjunkturinstitutet, Fiskeriverket och Naturvårdsverket visar att kalkningen

är samhällsekonomiskt lönsam långt över dagens nivå. Vidare framhålls att

kalkning i många vatten är nödvändig för den biologiska mångfalden (yrkande 4).

Många vattenlevande organismer är känsliga för låga pH-värden, speciellt gäller

detta många av de rödlistade hotade arterna.

I motion Jo731 (m) anförs att försurningen, som orsakas av svaveldioxid och

kväveoxider, är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska naturen.

Långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider minska

till en nivå under den gräns som naturen tål. Innan detta har skett måste det

allmänna bära ansvaret för att tillräckliga resurser satsas på kalkning av

försurade sjöar och vattendrag (yrkande 3).

I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget höjs med 40 miljoner kronor (yrkande

10 delvis). Det är samhällsekonomiskt lönsamt att kalka försurade sjöar och

vattendrag.

I motion Jo759 (s) framhålls att Västsverige bör prioriteras vid fördelningen

av anslagen till kalkning (yrkande 2). Mycket av de försurande nedfallen har

sitt ursprung i andra länder, men mycket förorsakar vi själva. I Västsverige

svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och drygt 50 % av

all godsbefordran. Åtgärder måste till för att få en övergång till biologiska

bränslen som minskar både svavel och kväveutsläpp och motorerna måste göras

renare.

I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget höjs med 60 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Om nivån 140 miljoner kronor kvarstår

för kommande budgetår riskeras att pågående projekt måste läggas ned. Vidare

yrkas att anslaget A 3 skall ändra namn till Bidrag för verksamhet mot

försurning av sjöar och vattendrag (yrkande 2).

I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att beräkningarna för åren 1999

och 2000 på anslaget bör höjas med 150 respektive 200 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget höjs med 20 miljoner kronor inom

utgiftsområde 20 (yrkande 2). Regeringen har de senaste åren minskat

kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån medför enligt Naturvårdsverket att flera

sjöar kommer att få försurningsskador samt att tusentals fiskbestånd slås ut.

I motion Jo784 (c) yrkas tillkännagivande om användning av medel till

kalkning av sjöar och vattendrag (yrkande 29). Motionärerna föreslår att

40 miljoner kronor från anslaget Investeringsbidrag till främjande av

omställning i ekologiskt hållbar inriktning, den s.k. kretsloppsmiljarden,

används till kalkning av sjöar och vattendrag för att uppnå ekologisk

hållbarhet. Vidare yrkas tillkännagivande om att Naturvårdsverket bör beviljas

en anslagskredit om 50 miljoner kronor för kalkningsinsatser (yrkande 30). Det

torde inte råda någon tvekan om det långsiktiga behovet av kalkning, men

kalkningen kan variera över en längre period beroende på klimat och nederbörd.

I motion Jo785 (fp) yrkande 9 delvis yrkas att anslaget för kalkning höjs med

20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Om omfattande besparingar görs

på anslagen till kalkningen riskerar årtionden av kalkningsinsatser att gå

förlorade genom en snabb återförsurning.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att det långsiktiga målet med det

svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset att bevara den

biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av

naturresurserna i sjöar och vattendrag.

Regeringen tillsatte hösten 1995 en särskild utredare för att se över

kalkningsverksamheten. Utredningen redovisade resultaten av sitt arbete i

betänkandet Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53).

Utifrån de förslag som Kalkningsutredningens betänkande presenterade fick

Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att till den 21 mars 1997 ta fram en

nationell plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och

vattendrag. Den skall, enligt direktiven, innehålla ett underlag med klara

objektsprioriteringar på nationell nivå med utgångspunkten att bevara den

biologiska mångfalden och bibehålla möjligheterna till nyttjande av sjöar och

vattendrag. I uppdraget ingick också att göra en översyn av

kalkningsverksamhetens framtida organisation, ekonomiska redovisningssystem,

m.m.

Naturvårdsverkets delrapport Nationell plan för kalkningsverksamheten, som

lämnades till regeringen den 25 mars 1997, innehåller grunden och kriterierna

för en bedömningsmall. Rapporten har remissbehandlats under sommaren 1997 och

remissinstansernas synpunkter kommer att ge Naturvårdsverket mer underlag inför

det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen.

Naturvårdsverket redovisade den 1 september 1997 förslag till

kalkningsverksamhetens framtida organisation. Förslaget innebär att

Naturvårdsverket ges ökade möjligheter att styra verksamheten bl.a. genom att

ha större ansvar för kalkningens planering, uppläggning, genomförande samt ges

möjlighet att ompröva länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsernas arbete kommer att

samordnas i regioner där de tillsammans tar fram en regional kalkningsplan. De

förordningsändringar som krävs redogör verket för i sin redovisning.

Naturvårdsverket föreslår också att det nuvarande bidragssystemet bibehålls med

85, 95 respektive 100 % statsbidrag samt att Skogsstyrelsens program för

markkalkning samordnas med verkets program för kalkning av sjöar och

vattendrag.

Naturvårdsverket har också utfört en undersökning av den samhällsekonomiska

nyttan av kalkningsverksamheten. Undersökningen om kalkningsverksamhetens

samhällsnytta visar att kalkning är samhällsekonomiskt lönsam. Varje satsad

krona är värd minst 1:50-2 kr, enligt Naturvårdsverkets undersökning.

Naturvårdsverket utformar för närvarande nya Allmänna råd för kalkning och

biologisk återställning för restaurering av försurningsskadade vatten.

Naturvårdsverket utvecklar också ett nytt dataregister för kalkning, biologisk

återställning och effektuppföljning. Utskottet delar regeringens uppfattning

att detta arbete bör underlätta handläggnings-, planerings- och

utvärderingsverksamheten samt förbättra möjligheterna till nationell

utvärdering.

Utskottet instämmer till stora delar i vad som anförts i flera motioner,

bl.a. Jo709 (fp) yrkande 2 och Jo785 (fp), om behovet av kalkning. Utskottet

delar också den syn som anläggs i motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena

2-4 om behovet av fortsatt kalkning i redan kalkade vatten och att kalkning i

många vatten är nödvändig för att bibehålla den biologiska mångfalden.

Naturvårdsverket anför i Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag

att återförsurningseffekterna blir mest påtagliga, med höga metallhalter, i

starkt försurade områden där kalkning pågått under en längre tid. Enligt

Naturvårdsverket är det nödvändigt att följa upp effekterna av återförsurning i

de vatten där kalkningen avbryts. Utskottet utgår från att de framförda

synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen.

Utskottets förslag i bet. 1997/98:JoU9 innebär för övrigt att syftet med

motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena 2-4 i stor utsträckning

tillgodoses.

Utskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion Jo731 (m)

yrkande 3 att långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och

kväveoxider minska under den gräns som naturen tål. I mars 1997 antog

Europeiska kommissionen ett förslag om en gemensam strategi för att motverka

försurning. Strategin har utarbetats av kommissionen på svenskt initiativ.

Slutmålet är att försurningen skall minska till en nivå som naturen tål, dvs.

att kritiska belastningar inte skall överskridas någonstans inom unionen. Ett

delmål i kommissionens förslag innebär att den areal där den kritiska

belastningen i dag överskrids skall minskas med minst 50 % till år 2010. Det

innebär att antalet hektar där den kritiska belastningen överskrids skall

halveras, jämfört med ett referensscenario där redan beslutade åtgärder räknas

in. För svensk del innebär det långtgående förbättringar. År 1990 var ca 23 %

av Sveriges yta utsatt för mera försurat regn än vad naturen tål. Med redan

beslutade åtgärder samt de åtgärder som föreslås i försurningsstrategin kommer

endast 1,6 % av Sveriges yta att vara utsatt för försurat regn över den

kritiska belastningen år 2010.

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen arbetar aktivt både

nationellt och internationellt med att få till stånd en minskning av de

försurande utsläppen.

Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat

kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten

ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt.

Regeringen föreslår att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara 140

miljoner kronor per år. Vidare anförs att under den närmaste tiden kommer

verksamheten att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående

reservationer. Utskottet instämmer i vad som anförs i flera motioner om att

anslaget för kalkning bör bibehållas på en sådan nivå att sjöar och vattendrag

kan kalkas i tillräcklig omfattning. Den framtida nivån på kalkningsanslaget

bör i avvaktan på pågående utredningar inte anges nu. Utskottet anser att den

framtida anslagsnivån bör diskuteras först vid nästa års budgetbehandling.

Regeringen anför att under den närmaste tiden kommer kalkningsverksamheten

att kunna ligga på en något högre nivå än den regeringen föreslagit med

anledning av innestående reservationer. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder

om storleken på innestående reservationer och för att inte riskera att

kalkningen skall minska i omfattning under det kommande budgetåret anser

utskottet att 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör användas för

kalkning under år 1998.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo784 (c) att för att uppnå

målet om ekologisk hållbarhet talar starka skäl för att medel från anslaget

Investeringsbidrag till främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

den s.k. kretsloppsmiljarden, skall kunna användas för kalkning av sjöar och

vattendrag (yrkande 29). Utskottet anser att användningsområdet för anslaget

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så till vida att 20 miljoner kronor

från det angivna anslaget skall användas för kalkning av sjöar och vattendrag

under år 1998.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo718 (m),

Jo728 (mp) yrkandena 2-4, Jo731 (m) yrkande 3 och Jo784 (c) yrkande 29 som sin

mening ge regeringen till känna.

Motionerna Jo709 (fp) yrkande 2, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo728 (mp)

yrkande 1, Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis, Jo782 (m)

yrkande 2 och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att det ordinarie anslaget

för kalkning skall höjas med varierande belopp. Dessa motioner bör formellt

avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen.

Utskottet anför i betänkande 1997/98:JoU9 i ett tillkännagivande till

regeringen att utskottet instämmer i en mer övergripande bedömning att kalkning

och åtgärder för att minska övergödning av sjöar är exempel på åtgärder som

måste fortgå i oförminskad omfattning. Regeringen bör därför i

budgetpropositionen för år 1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till

kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i oförminskad omfattning i de

sjöar och vattendrag som är av betydelse för fisket och den biologiska

mångfalden.

Utskottet finner dock inte skäl att nu bestämma storleken på anslagen för

kommande budgetår. Motion Jo777 (mp) delvis avstyrks.

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo709 (fp)

yrkande 1 om att behovet av kalkning är stort. Utskottet instämmer även i vad

som framförs i motion Jo759 (s) att en stor del av de försurande nedfallen har

sitt ursprung i andra länder, men att vi själva förorsakar en stor del. När det

gäller Västsverige konstaterar utskottet att regeringen utgår från att redan

kalkade vatten i de mest försurningsdrabbade områdena i sydvästra Sverige i

stor utsträckning kommer att återkalkas. Det anförda bör till stor del

tillgodose syftet med motionerna Jo709 (fp) yrkande 1 och Jo759 (s) yrkande 2.

Motionerna avstyrks.

Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat

kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten

ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt.

Enligt 6 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen tillfälligt

överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande

högst 10 % av anvisat anslag. Tillgängliga medel under följande år reduceras

med ett belopp motsvarande ianspråktagen anslagskredit. Utskottet har inhämtat

att frågan om anslagskredit kan komma att övervägas om behov av en kredit på

kalkningsanslaget uppstår för år 1999 och framåt. Såsom regeringen anfört

kommer verksamheten under den närmaste tiden att kunna ligga på en något högre

nivå än anslaget med hänsyn till innestående reservationer. Motion Jo784 (c)

yrkande 30 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Enligt motion Jo775 (v) bör anslagsrubriceringen ändras till ?Bidrag för

verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag? (yrkande 2). Syftet

med motionen synes vara att även andra åtgärder än kalkning bör vara

bidragsberättigade. Detta syfte uppnås inte i första hand genom en ändring av

anslagsrubriceringen. De närmare villkor som gäller för ett anslag anges i

regleringsbrevet och, i förekommande fall, i en särskild förordning. Enligt

förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är

både kalkning och biologisk återställning bidragsberättigade. Riksdagen saknar

således anledning att bifalla motion Jo775 (v) yrkande 2.

A 4 Investeringar och skötsel för naturvård

Propositionen

Från anslaget betalas förvärv av mark i syfte att bevara den biologiska

mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområden. De

naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas

på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget

betalas vidare ersättning till markägare för intrång i pågående markanvändning

enligt naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen i

dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas

till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.

Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och

värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden.

Bidrag för naturvårdsåtgärder från EU:s fond LIFE redovisas under anslaget.

Största delen av anslaget för innevarande budgetår beräknas bli förbrukat.

Reservationen avser nästan helt tidigare beviljade LIFE-medel.

För skötsel av naturreservat m.m. använder Naturvårdsverket för närvarande

delar av förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk. Medlen fördelas i

huvudsak länsvis efter redovisade behov från länsstyrelserna. Under år 1997

används 75 miljoner kronor för sådana skötselåtgärder. Många av de områden som

inköps kräver betydande insatser för att områdenas naturvärden skall kunna

bevaras eller områdena restaureras till den karaktär som man vill eftersträva.

Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum.

Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år. För att

skapa ökat samband mellan markförvärv och skötselåtgärder föreslår regeringen

att de medel som tidigare anvisats för skötselåtgärder under

förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk överförs till anslaget A 4

Investeringar och skötsel för naturvård.

Regeringen föreslår att personalkostnader, som är knutna till anslagets

verksamhet, fortsättningsvis helt bör belasta verkets förvaltningsanslag. Med

anledning härav förs 1 miljon kronor över till verkets förvaltningsanslag.

Under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket drygt 35 000 hektar

mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt skog av olika

typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna

har, liksom tidigare år, framför allt syftat till att bevara den biologiska

mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som säkerställdes under det

första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500 hektar. Genomsnittskostnad

per hektar är ungefär den dubbla jämfört med tidigare år. Den högre kostnaden

beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark är av produktivare slag - och

därmed dyrare - än den skogsmark som förvärvats under tidigare år.

Regeringen anför att i arbetet med skydd av olika naturtyper är skyddet av

skogsmiljöer sedan flera år särskilt uppmärksammat. Miljövårdsberedningen har i

betänkandet Skydd av skogsmark (SOU 1997:97 och 98) bedömt behovet och formerna

av skydd av skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden. Rapporterna

remissbehandlas för närvarande. Vidare har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den

biologiska mångfalden. De båda verken har också regeringens uppdrag att

utvärdera återväxtens kvalitet och skyddet av skogsmark. Regeringen avser att

under år 1998 återkomma till riksdagen med sina ställningstaganden i dessa

frågor.

Vid sidan av det statliga arbetet pågår diskussioner om certifiering av det

svenska skogsbruket i en partssammansatt arbetsgrupp med representanter för

skogsbruk och naturvårdsorganisationer. Under första halvåret 1997 ombildades

gruppen, bl.a. ingår inte Skogsägarnas riksförbund. Utifrån vissa

internationella grundprinciper har gruppen redovisat ett förslag till svensk

standard för ett miljöanpassat skogsbruk. Regeringen anför att beträffande

skogsbolagen sker inom den s.k. ekologiska landskapsplaneringens ram arbete som

kan innebära att skogsbruket begränsas helt eller delvis under viss tid.

Sverige har hittills anmält 1 263 områden att ingå i det europeiska nätverket

av skyddade områden - Natura 2000. Naturvårdsverket har i uppdrag att senast

den 15 november 1997 i samarbete med länsstyrelserna lämna förslag till

regeringen på ytterligare områden som kan anmälas till nätverket.

Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s

fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Under år 1997 har EU beviljat

Naturvårdsverket 27 miljoner kronor till två projekt. Eftersom projekten är

fleråriga kommer endast mindre delar av dessa medel att förbrukas under

budgetåret 1997. Medlen skall huvudsakligen användas för markförvärv men till

mindre del även till skötselåtgärder. För tidigare budgetår har EU beviljat

medel om tillsammans ca 50 miljoner kronor. För år 1998 uppskattas LIFE-projekt

kunna erhålla bidrag om ca 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar medel

motsvarande detta bidrag under anslaget. Motsvarande belopp beräknas under

inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda

staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under

nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för

utgifter som skall betalas år 1999.

Regeringen beräknar anslaget till 291 473 000 kr för år 1998. För år 1999

beräknas anslaget till 297 130 000 kr. I avvaktan på regeringens översyn av

ramen för utgiftsområdet för år 2000 beräknas anslaget preliminärt till

239 780 000 kr för år 2000.

Motionerna

I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget påförs 700 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis). De medel som anslås förslår inte och i

brist på medel tvingas länsstyrelserna i dag ge klartecken till avverkning

trots beräkningar att urskogen och många av de hotade arterna är utrotade inom

fem år om avverkningarna fortgår i nuvarande takt.

I motion Jo743 (m) påtalas behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna

kan använda en del av markanslaget till sin administration i samband med

arbetet att bilda naturreservat. Länsstyrelserna har under senare år ålagts

sparkrav i en sådan utsträckning att det ofta inte varit möjligt att

säkerställa de nödvändiga administrativa insatserna.

Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar ytterligare 175 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 10 delvis). I dag är ca 1 % produktiv skogsmark

nedanför den s.k. skogsodlingsgränsen avsatt som reservat. Den arealen bör på

sikt öka till minst 5 %. Vidare yrkas att regeringen bemyndigas att under 1998

för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av

eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om

högst 100 miljoner kronor för budgetåret 1999 (yrkande 9). Det krävs mer medel

för detta ändamål än vad regeringen föreslår.

I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget utökas med 200 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 8 delvis). I Sverige är endast 0,8 % av den

produktiva skogsmarken nedanför fjällkedjan skyddad i reservat eller liknande,

trots att det är nedanför fjällkedjan som den största mängden rödlistade arter

finns. Fattigare länder är ofta bättre på detta. Nästan 10 % av den tropiska

regnskogen är skyddad.

I motion Jo777 (mp) anförs att 700 respektive 850 miljoner kronor bör

beräknas på anslagen för åren 1999 och 2000.

I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget bör utökas med 250 miljoner kronor

utöver regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Det finns många unika

naturområden som är akut hotade, där det omgående krävs en kraftig engångs-

insats. Det är framför allt stora områden av s.k. gammelskog som står på spel.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett uttalande att 5 % av den produktiva

skogsmarken nedanför det fjällnära området kan behöva skyddas i reservat.

I motion Bo528 (fp) föreslås ett ändrat system för utnyttjandet av

markanslaget (yrkande 7). I förhållande till kustlandskap är arealen skyddad

naturskog och myr liten. Den fortsatta verksamheten hotas nu av länsstyrelsens

brist på resurser för säkerställande. Systemet bör ändras så att

länsstyrelserna får utnyttja 2-3 % av beviljat markanslag för att täcka

administrationskostnader i samband med säkerställandet.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att anslaget till markförvärv är ett av

naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att bevara den biologiska

mångfalden. Utskottet anser därför att det trots det statsfinansiella läget är

angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta område.

Regeringen anför att under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket

drygt 35 000 hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven

gällt skog av olika typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaik-

områden. Satsningarna har liksom tidigare år framför allt syftat till att

bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som

säkerställdes under det första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500

hektar. Genomsnittskostnaden per hektar är ungefär den dubbla jämfört med

tidigare år. Den högre kostnaden beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark

är av produktivare slag - och därmed dyrare - än skogsmark som förvärvats under

tidigare år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning på anslaget A 4

Investeringar inom miljöområdet. Motionerna Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757

(kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9

delvis avstyrks. Motionerna ryms inte inom den beslutade utgiftsramen.

Utskottet finner inte anledning att redan nu ta ställning till enskilda

anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp) avstyrks.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda

staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under

nästkommande budgetperiod. Utskottet delar regeringens uppfattning att

bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas

år 1999. Med det anförda avstyrks motion Jo757 (kd) yrkande 9.

I motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7 anförs att länsstyrelserna

bör få använda en del av markanslaget till sin administration i samband med

arbetet att bilda naturreservat. Utskottet konstaterar att medel för skötsel av

naturreservat m.m. tidigare har belastat Naturvårdsverkets anslag A 1 Statens

naturvårdsverk. Medlen har fördelats i huvudsak länsvis efter redovisade behov

från länsstyrelserna. Under år 1997 används 75 miljoner kronor för sådana

skötselåtgärder. För att skapa ökat samband mellan markförvärv och

skötselåtgärder föreslår regeringen i årets budgetproposition att de medel som

tidigare anvisats för skötselåtgärder under förvaltningsanslaget A 1 Statens

naturvårdsverk överförs till anslaget A 4 Investeringar och skötsel för

naturvård. Bakgrunden är att många av de områden som inköps kräver betydande

insatser för att områdenas naturvärden skall kunna bevaras eller för att

områdena skall kunna restaureras till den karaktär som man vill eftersträva.

Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum.

Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år.

Regeringen föreslår samtidigt att personalkostnader knutna till verksamhet på

anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fortsättningsvis helt

skall belasta Naturvårdsverkets förvaltningsanslag. Utskottet har inhämtat att

avsikten med dessa dispositioner är att renodla användningen av medlen på

anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård. Dessa skall kunna

användas för skötsel av inköpta naturreservat, men skall inte belastas med

personalkostnader.

Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin effektivitetsrevision

granskat länsstyrelsernas miljövårdsarbete under förändrade finansiella

förutsättningar och redovisat resultatet i rapporten (RRV 1997:47)

Länsstyrelsernas miljövårdsarbete i förändring. I rapporten anförs att

handläggarresurserna för reservatbildningsarbetet har minskat på många

länsstyrelser under det senaste budgetåret. RRV bedömer att många av

länsstyrelsernas miljövårdsenheter har svårt att upprätthålla de nationella

målsättningarna för reservatbildning. RRV föreslår att en del av

markförvärvsmedlen avsätts till länsstyrelsernas administrativa kostnader.

Utskottet har inhämtat att rapporten för närvarande övervägs i

regeringskansliet.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts och i avvaktan på resultatet av

övervägandena avstyrks motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7.

A 5-A 8 Övriga miljöanslag

Propositionen

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med

huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt

miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig roll i beredningen av ärenden

som prövas av regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96 visar att

anslaget inte utnyttjats fullt ut. Anslagssparandet beräknas minska till år

1998.

Av årsredovisningen framgår att prövotidsärendena och antalet beslut som

överklagas av länsstyrelserna har ökat. Ärendenas omfattning och svårighetsgrad

varierar starkt. Liksom andra rättsprövande myndigheter har Koncessionsnämnden

svårt att finna mätbara kvalitetsmått för rättssäkerheten. Regeringen bedömer

att effektiviteten i verksamheten är tillfredsställande.

Mot denna bakgrund beräknar regeringen anslaget år 1998 för

Koncessionsnämnden för miljöskydd till 19 014 000 kr. Regeringen har i

lagrådsremiss om en miljöbalk föreslagit att nämnden upphör den 1 januari 1999

då nämndens verksamhet förs över till domstolsväsendet. I avvaktan på

regeringens proposition om en miljöbalk och riksdagens beslut beräknar

regeringen preliminärt anslaget för år 1999 till 19 605 000 kr och för år 2000

till 19 917 000 kr.

Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om

hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs

av någon annan myndighet. Kemikalieinspektionens övergripande uppgift är att

arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska

ämnen och produkter.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter.

Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en

sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande del av inspektionens

verksamhet ligger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU-medlemskapet

har inneburit kraftigt ökade insatser inom områdena klassificering/märkning,

förhandsanmälan av nya ämnen och EU:s arbete med begränsning av vissa kemiska

ämnen. Kemikalieinspektionens insatser bidrar till att för Sverige prioriterade

kemikaliefrågor uppmärksammas inom EU.

Kemikalieinspektionens arbete med att öka kemikaliesäkerheten till skydd för

hälsa och miljö både nationellt och inom EU bör för nästa år i huvudsak

bedrivas med samma inriktning som hittills.

Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 80 011 000 kr. Anslaget

beräknas preliminärt till 78 329 000 kr för år 1999 och 79 731 000 kr år 2000.

Anslaget A 7 Visst internationellt miljösamarbete disponeras för utgifter för

Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för

internationellt samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde. Anslaget

belastas även av utgifter för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges

åtaganden inom internationella miljökonventioner och avtal. Från anslaget

betalas kostnader för deltagande i vissa möten inom ramen för internationella

miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för FN-systemet och inom

organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt miljösamarbetet i fråga om

Arktis. Vidare betalas från anslaget vissa kostnader för bilateralt

miljösamarbete. Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972

års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt

eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika

organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse.

Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget.

Det internationella miljösamarbetet kommer fortsatt att vara betydelsefullt

och resurskrävande.

Under 1998 kommer bl.a. Sveriges deltagande vid FN:s miljöstyrelses möte,

FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) samt möten inom ramen för det

internationella konventionsarbetet att kräva särskilda resurser.

Den 28 november 1996 inrättade regeringen ett Agenda 21-sekretariat för

Östersjörådet (dir. 1996:99). Sekretariatet skall koordinera och initiera

insatser och utarbeta förslag så att innehåll och utformning av en Agenda 21

uppfyller målet om hållbar utveckling i regionen. Arbetet skall vara slutfört

senast den 1 juli 1998. Regeringen beräknar kostnaderna under 1998 till 1 200

000 kr, som finansieras genom indragning av det under fjortonde

huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 13 Miljöinsatser i Östersjöregionen

från budgetåret 1993/94.

Anslaget för år 1998 beräknas till 37 762 000 kr. För år 1999 beräknas

anslaget till 36 562 000 kr och för år 2000 likaledes till 36 562 000 kr.

Under anslaget A 8 Stockholms internationella miljöinstitut redovisas

utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)

(prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Staten finansierar

för närvarande ca 30 % av SEI:s verksamhet. SEI:s huvudsakliga uppgifter är att

initiera, genomföra och föra ut resultat av studier och forskning vad gäller

värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling.

SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston,

ett i York och ett i Tallinn. SEI har byggt upp en internationellt erkänd

verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de

globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a.

energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden.

Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000 kr för 1998. För åren 1999 och

2000 beräknas samma belopp.

Motionen

I motion Jo761 (c) påtalas behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra

Sverige (yrkande 1). Vidare yrkas tillkännagivande att medel till projektet

Agenda 21 i sydöstra Sverige anslås ur anslaget Visst internationellt

miljösamarbete (yrkande 2). Under senare år har svenska lokala och regionala

företrädare samarbetat i miljöfrågor med kolleger i ?Gröna hörnet? av

Östersjöregionen (sydöstra Sverige, nordöstra Polen, Kaliningradenklaven och

Litauen). Ett regionalt Agenda 21-projekt utarbetas.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslagen

A5-A8.

Utskottet har inhämtat att från anslaget A 8 Visst internationellt

miljöarbete har tidigare utgått medel till ideella miljöorganisationers

internationella verksamhet. Utskottet anser att medel ur anslaget skall utgå

till dessa organisationer även för år 1998. Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen anför att en Agenda 21 för Östersjöregionen håller på att

utarbetas av en internationell arbetsgrupp, som skall presentera ett förslag

till aktionsplan under första halvåret 1998. Prioriterade områden är enligt

direktiven uthållig utveckling inom jordbruk, energi, fiske, skogsbruk,

industri, turism och transporter. Detta arbete torde i stor utsträckning

tillgodose syftet med motion Jo761 (c) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)

Propositionen

Mot bakgrund av energipropositionen (prop. 1996/97:84), som bl.a. innebär

avställning av en reaktor år 1998, behöver SSI:s och SKI:s tillsyn på kärn-

energiområdet öka i omfattning för att säkerställa ett bra skydd av personal,

allmänhet och miljö. Verksamhetsområdet tillförs därför ytterligare 23,5

miljoner kronor fr.o.m. år 1998.

I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas vikten av att säkerheten kan

upprätthållas i den nya situation som uppstår i och med avställningen av en

reaktor år 1998. Detta medför krav på ökade insatser från SKI och SSI.

Motivationen, engagemanget och uppmärksamheten hos personalen vid

kärnkraftverken måste vidmakthållas på en hög nivå trots den påfrestning en

avställning innebär. Myndigheterna måste överväga särskilda tillsynsinsatser

och beredas tillfälle att förstärka sin kompetens och sina resurser för att

övervaka att säkerheten vidmakthålls under hela driftperioden. De senaste årens

säkerhetsrelaterade händelser vid kärnkraftverken, behovet av skärpt

kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt kraftföretagens aviserade

renoveringar och moderniseringar indikerar vidare att antalet ärenden och deras

grad av komplexitet kommer att öka framöver. På kärnavfallsområdet väntas

kraven på SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet öka i takt med att planeringen av

den slutliga avfallshanteringen efter hand övergår i konkretare åtgärder.

Regeringen förutser mot denna bakgrund en ökad arbetsbelastning och därmed

ett ökat resursbehov hos SKI och SSI. Det är viktigt att de båda myndigheterna

har resurser till tillsynsverksamhet och forskning samt till

kompetensutveckling och internationellt erfarenhetsutbyte. Samhällets insyn och

statens övergripande ansvar för kärnsäkerheten måste upprätthållas.

Myndigheterna bör ha resurser för att behålla och anställa specialistkompetens

på området. De resursförstärkningar som behövs bör finansieras med höjda

avgifter för kärnkraftsföretagen.

Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärntekniska

anläggningarna vid behandling och lagring av kärnavfall och använt kärnbränsle

samt utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till luft och vatten

under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SSI utövar också tillsyn av

sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn

och av verksamhet med icke-joniserande strålning. Dit hör t.ex. verksamhet på

sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell verksamhet än kärnkraft

liksom kontroll av naturlig strålning. SSI har en beredskap för rådgivning och

information vid kärntekniska olyckor inom eller utom landet.

Institutets verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt förordningen

1976247 om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut.

SSI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 5,5 miljoner kronor för att

förstärka tillsynen av strålskyddet i samband med att den första reaktorn

ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet.

Regeringen beräknar anslaget B 1 till 78 055 000 kr för år 1998. För åren

1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 1 till 80 178 000 kr

respektive 82 306 000 kr.

Statens kärnkraftinspektion (SKI) övervakar säkerheten vid de svenska

kärntekniska anläggningarna. SKI utövar också tillsyn över behandling och

lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det

centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt

slutförvaring av kärnavfall i slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall

(SFR-I) i Forsmark. SKI handhar även sådana uppgifter kring hantering av

kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella

åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och i den utsträckning dessa

uppgifter inte handhas av Europeiska kommissionen. SKI utövar vidare tillsyn

över reaktorinnehavarnas program för att hantera och slutförvara använt

kärnbränsle och kärnavfall och för att riva kärnkraftverken, samt över

avsättning och användning av medel inom det statliga finansieringssy-

stem som skall täcka kostnaderna härför.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt förordningen (1991:739) om

vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion.

RRV har i sin utvärdering av SKI:s årsredovisning angett att en tydligare

målhierarki och utvecklade verksamhetsmål skulle öka möjligheten att följa upp

verksamheten. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen med

detta syfte och har återrapporterat till regeringen i frågan under år 1997.

SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak har levt upp till

uppsatta mål. Visst långsiktigt arbete såsom föreskriftsarbete och

kärnsäkerhetsforskning har dock på grund av resursskäl inte kunnat utföras i

önskvärd omfattning. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen

för att klarställa inriktningen av och ambitionsnivån för myndighetens

verksamhet i förhållande till omvärlden. De nya verksamhetsmålen införs fr.o.m.

år 1998. Regeringen har i energipropositionen konstaterat att SKI behöver ökade

resurser för att de överenskomna målen och ambitionsnivån skall kunna

uppfyllas. SKI har också återrapporterat till regeringen om hur SKI agerat i

förhållande till de rekommendationer i betänkandet (SOU 1996:73) som under

våren 1996 lades fram av den internationella granskningsgrupp som granskade

tillsynsverksamheten vid SKI och SSI. Regeringen konstaterar att

granskningsgruppens rekommendationer i allt väsentligt har blivit tillgodosedda

genom SKI:s åtgärder i förening med regeringens förslag om ökade resurser för

myndigheten.

SKI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för att

förstärka tillsynen av kärnsäkerheten i samband med att den första reaktorn

ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet.

SKI:s anslag för kärnsäkerhetsforskning bör fr.o.m. år 1998 tillföras

ytterligare 8 miljoner kronor med anledning av att den första reaktorn ställs

av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet. Regeringen

beräknar anslagen B 2 respektive B 3 till 75 479 000 kr respektive 63 950 000

kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 2

till 77 690 000 kr respektive 79 963 000 kr och under anslaget B 3 till

65 251 000 kr respektive 66 636 000 kr.

Från anslaget B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.

betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska schilling, för

deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges

reguljära medlemsavgift i Internationella atomenergiorganet (IAEA), bidraget

till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband

med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Regeringen beräknar att anslaget för år 1998 bör vara 26 752 000 kr. För åren

1999 och 2000 beräknas en oförändrad anslagsnivå.

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) är en

innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att

allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och

slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken verksamheten

bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan verksamheten har upphört

(10 §). Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för

använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så

länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt ställa säkerheter till staten

för att säkerställa att medel finns tillgängliga för att betala kostnader för

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och visst radioaktivt avfall,

avveckling och rivning av reaktoranläggningar och forskning på kärn-

avfallsområdet.

Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd Kärnavfallsfonden. Fondens medel

skall enligt finansieringslagen placeras på konto i Riksgäldskontoret. Vid

utgången av år 1996 var Kärnavfallsfondens marknadsvärde

20 831 miljoner kronor (17 939 miljoner kronor enligt de förvaltningsregler som

1995 gällde enligt finansieringslagen).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen B

1(B 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1997/98:Jo709 yrkande 2, 1997/98:Jo715 yrkande 2, 1997/98:Jo726 yrkande

10, 1997/98:Jo728 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 10, 1997/98:Jo775

yrkandena 4-8, 1997/98:Jo782 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Jo785 yrkande 9

anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets

förslag i bilaga 1,

2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo777,

res. 1 (mp)

3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784 yrkande 35,

res. 2 (c, fp, v, mp)

4. beträffande uppföljning av vissa anslag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo726 yrkande 9,

5. beträffande havsforskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo745 yrkande 1,

res. 3 (mp)

6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 5,

res. 4 (m)

7. beträffande översyn av Naturvårdsverket

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 34,

res. 5 (c)

8. beträffande Reforsk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 7,

res. 6 (m)

9. beträffande information om bioteknik

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 20,

res. 7 (c, mp)

10. beträffande Folkrörelserådet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo781 yrkandena 1 och 2,

11. beträffande administration av bidrag till miljöorganisationer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 36,

12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo731 yrkande 15,

res. 8 (m)

13. beträffande mätstationer på västkusten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo528 yrkande 5,

14. beträffande medel till kalkning från programmet för omställning

till hållbar utveckling

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo718, 1997/98: Jo728

yrkandena 2-4, 1997/98:Jo731 yrkande 3 och 1997/98:Jo784 yrkande 29 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande behovet av kalkning, särskilt i Västsverige

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo709 yrkande 1 och 1997/98:Jo759

yrkande 2,

16. beträffande anslagskredit för kalkningsinsatser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 30,

17. beträffande rubriken på anslaget A 3 Bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo775 yrkande 2,

18. beträffande ekonomiska förpliktelser för kommande budgetår i

samband med förvärv av värdefulla naturområden

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Jo757 yrkande 9 bemyndigar

regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för

budgetåret 1999,

19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528 yrkande 7,

res. 9 (m)

20. beträffande bidrag till vissa ideella miljöorganisationers

internationella verksamhet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande Agenda 21 i sydöstra Sverige

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo761 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 20 november 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine

Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anför att anslagen för utgiftsområde 20 för åren 1999 och

2000 bör beräknas enligt tabell:

Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring

tkr tkr

1999 2000 1999 2000

A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000

A 3 Bidrag till kalkningsverk-

samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000

vattendrag

A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000

för naturvård

A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000

kretsloppsforskning

A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000

återställning av miljö-

skadade områden

Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo777 (mp) som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo777 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3)

Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c) och Lennart Fremling (fp) anför:

Under anslaget A 2 Miljöövervakning beräknar regeringen att sammanlagt 3,5

miljoner kronor skall användas för bidrag till Internationella

försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund

för visst arbete inom naturvård och miljöskydd. Detta är en medelsminskning på

1,5 miljoner kronor.

Dessa organisationer har ett stort värde för miljöarbetet och den

miljöpolitiska debatten i landet. Därför är det viktigt att

miljöorganisationerna även i framtiden får möjlighet att hålla sig med egen

expertkompetens i viktiga miljö- och naturvårdsfrågor. Vi anser att i vissa

frågor har miljöorganisationerna varit mer styrande än både regeringen och

riksdag, exempelvis när det gäller att få människor att handla miljövänligt.

Det finns också en uttalad vilja från statsmakten att frivilliga organisationer

skall ha en viktig roll att spela i samhällsdebatten. Allt kan dock inte

baseras på frivillighet och enskilda människors engagemang. Därför bör de medel

som avsätts till dessa tre organisationer ur anslaget för miljöövervakning

bibehållas på 5 miljoner kronor per år, genom omfördelning inom anslaget. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna Jo720 (v) och Jo784 (c) yrkande 15

som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784

yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. Havsforskning (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Under fem år har ett 60-tal forskare och forskarstuderande varit sysselsatta

med att kartlägga de storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatt

och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars slutrapport kom i oktober 1996,

benämns Västerhavsprojektet och finansierades av Naturvårdsverkets

forskningsnämnd. Enligt forskarnas rapport förvärras situationen för Kattegatt

och Skagerrak. Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och fosfor bara

ökat. Stora mängder kväve transporteras in från södra Nordsjön. Gödningen

påverkar ekosystemen genom ökad produktion av plankton, som i sin tur orsakar

syrgasbrist vid bottnarna. Under den senaste tioårsperioden har också mängden

fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt i Bohusläns grunda vikar.

Numera är mellan 30 och 40 % av de grunda områdena täckta av alger sommartid.

Just dessa platser är viktiga ?barnkammare? och skafferi för fiskar och

kräftdjur. De senaste 20 åren har vidare syrekoncentrationen i Kattegatts och

östra Skagerraks djupvatten minskat betydligt.

Regeringen bör ta till sig forskarnas resultat. Vi anser att

havsforskningsanslagen bör ökas samt att hårdare krav måste till, nationellt

och internationellt, för att minimera giftiga utsläpp. Dessutom föreslår vi

ytterligare insatser för att minska närsaltsbelastningen. Detta bör riksdagen

med anledning av motion Jo745 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande havsforskning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo745 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Regeringen har drivit igenom en mycket kraftig minskning av anslagen till

miljöforskningen. Även anslagen till teknisk forskning har minskats kraftigt.

Neddragningarna är en följd av regeringens forskningspolitik. Inför 1998 har

Naturvårdsverkets forskningsnämnd inga medel. Den effekt- och riskrelaterade

miljöforskningen, dvs. forskning kring människors och djurs hälsa och

fortbestånd samt påverkan på växter, står inför en särskilt omfattande

minskning. Inför 1998 kommer de totala tillgängliga budgetmedlen för effekt-

och riskrelaterad miljöforskning att minska med minst 1/3 i förhållande till

1997 års budget.

Det finns flera skäl för Sverige att värna om miljöforskningen, nämligen att

Sverige behöver forskarkompetens inom miljöområdet, vilket ökar universitetens

kapacitet att utbilda studenter på grund- och forskarutbildningsnivå. Sverige

har vidare ett försprång inom miljöforskningen som vi behöver försvara och som

kan ge fördelar i framtiden. Fortsatta miljöinsatser för Östersjön kan också

underlättas.

Vi anser att neddragningarna av den svenska nationella miljöövervakningen är

lika drastiska som inom miljöforskningen. All miljöövervakning avseende den

fria vattenmassan på västkusten kommer att upphöra. Därmed avbryts viktiga

mätserier om närsalter, klorofyll och planktonförekomst i havsvattnet. En

långsiktig miljöövervakning är oundgänglig för att skilja naturliga

miljöförändringar från sådana förändringar som människan orsakar. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Jo756 (m) yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo756 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

I en krympande offentlig ekonomi är det nödvändigt att de resurser som ställs

till förfogande används så kostnadseffektivt som möjligt. Naturvårdsverket har

till uppgift att vara en samlande och pådrivande kraft i miljöarbetet. Verket

skall dessutom svara för uppföljning och utvärdering av såväl det nationella

som det internationella miljöarbetet. Under senare tid har verkets arbete

genomgått snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. till följd av det svenska EU-

medlemskapet. Det finns enligt vår mening behov av en förutsättningslös

genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med syfte att

säkerställa att ett så effektivt miljöarbete som möjligt och effektiv

användning av verkets anslagna medel kan uppnås. En särskild utredare bör

utreda vilka eventuella organisationsförändringar av verksamheten som bör

genomföras för att nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. Detta bör riksdagen

med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 34 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande översyn av Naturvårdsverket

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 34 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. Reforsk (mom. 8)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Avfallsforskningsinstitutet Reforsk finansieras av kommunerna, industrin och

staten och när nu regeringen via Naturvårdsverket stryper statens

medfinansiering fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är

främst ett slag mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser,

vilket är olyckligt. Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande

verksamhet åter byggs upp. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo756

(m) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande Reforsk

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo756 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

7. Information om bioteknik (mom. 9)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) samt Gudrun Lindvall (mp) anför:

Biotekniken kommer att påverka vardagen för de flesta människor. Det innebär

att de allra flesta människor kommer att behöva en viss grundkunskap om vad

bioteknik är och vad den kan användas till. Under de närmaste åren krävs en

bred och mångsidig forskningsinsats rörande dessa frågor. Den bitvis förvirrade

diskussion som utbrutit i samband med marknadsföringen av de första

genmodifierade livsmedlen visar tydligt på detta informationsbehov. Denna

verksamhet kan med fördel utföras av landets ideella organisationer. En sådan

organisation har bildats, Institutet för bioteknikinformation (IBIS). Vi

föreslår att 3 miljoner kronor anslås för detta ändamål under år 1998 från

anslaget A 1 Statens naturvårdsverk, inom oförändrad ram. Detta bör riksdagen

med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 20 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande information om bioteknik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 20 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Sambanden mellan miljöstörningar i haven och näringstillförseln, utsläpp av

miljöföroreningar samt naturliga variationer måste klarläggas.

Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning, och den

neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas. Detta

bör riksdagen med anledning av motion Jo731 (m) yrkande 15 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo731 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav i en sådan utsträckning att

det ofta inte varit möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa

insatserna för säkerställandearbetet. Det leder till stora problem med att

skapa önskvärda naturreservat, trots att det i slutskedet finns medel att

bekosta själva reservatet. Inför nästa år ökar sparkraven på länsstyrelserna,

vilket accentuerar problemen. Reglerna borde ändras så att länsstyrelserna får

använda en mindre del av markanslaget för att täcka sina

administrationskostnader i samband med säkerställandet av naturreservat. En

sådan ordning tillämpas på vissa andra områden, t.ex. kalkningsverksamheten.

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp)

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Eva Björne (m)

anför:

Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi

kan av formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation och

väljer därför att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör

utgiftsområde 20.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och

bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att

på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

Regeringen är på väg att minska satsningarna på viktiga områden inom

miljöpolitiken. Anslagen till miljöforskning, miljöövervakning samt kalkning av

försurningshotade sjöar och vattendrag minskar, samtidigt som utsläppen är på

väg att öka till följd av den planerade förtida kärnkraftsavvecklingen.

Neddragningarna påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet, möjligheterna att

få inflytande i det internationella miljöarbetet samt möjligheterna att på sikt

exportera kunnande och teknik inom miljöområdet. Vi avvisar besparingarna på

dessa områden.

Naturvårdsverket borde därför tillföras 80 miljoner kronor för att i största

möjliga utsträckning bibehålla omfattningen av Sveriges satsningar på

miljöforskning och miljöövervakning. Fördelningen av medlen inom dessa områden

bör överlåtas på Naturvårdsverket. Vi har sålunda föreslagit att anslaget A 1

Statens naturvårdsverk ökas med 80 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

Regeringen har de senaste åren minskat kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån

medför enligt Naturvårdsverket att flera sjöar kommer att få försurningsskador

samt att tusentals fiskbestånd slås ut. Vi har föreslagit att anslaget A 3

Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag ökas med 20 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. Det är bra att utskottet nu enigt

föreslår att kalkningsanslaget skall öka till den nivå som vi föreslagit, även

om vi hade en annan finansiering i motionsförslaget.

Regeringen har aviserat och föreslagit att avgifterna, och därmed även

statsbudgetens anslag, till Statens strålskyddsinstitut och Statens

kärnkraftinspektion skall ökas med 5,5 respektive 18 miljoner kronor i samband

med den planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket. Vi har i en motion

föreslagit att avvecklingen inte skall genomföras, vilket också innebär att

ovanstående avgifter och anslag inte bör ökas så som regeringen aviserat och

föreslagit.

2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Vi vill erinra om de yrkanden beträffande bl.a. resurser avseende ökade

möjligheter till skydd av skogsmark som behandlas i annat utskott. På samma

sätt erinrar vi om våra yrkanden avseende stöd till Agenda 21-arbete och stöd

till sanering av miljöskadade områden, vilka också behandlas i ett annat

utskott.

Det är glädjande att kalkningsverksamheten genom utskottets ställningstagande

nu kan ges ett ökat stöd i förhållande till regeringens förslag. Därmed

tillgodoses också vårt krav avseende anslagskrediter för kalkningsverksamheten.

Genom det nu aktuella ställningstagandet från utskottet ges regeringen

möjlighet att till kommande budgetår återkomma med en bedömning av behov av och

förslag till kalkningsinsatser i enlighet med vad vi tidigare föreslagit.

3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.

Lennart Fremling (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och

skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för

utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. En utförligare redovisning finns

i reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1. För utgiftsområde 20

föreslog vi en utgiftsram om 290 miljoner kronor utöver Socialdemokraternas och

Centerpartiets förslag. Av vår motion 1997/98: Jo785 framgår att det finns

angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av

regeringen föreslagna utgiftsramen som riksdagen nu har fastställt genom sitt

beslut den 20 november 1997.

Vi ville satsa 250 miljoner kronor ytterligare för markinköp för att värna om

den biologiska mångfalden i de unika naturområden som är hotade, framför allt

när det gäller s.k. gammelskog. Vi ville också satsa 20 miljoner kronor

ytterligare på miljöövervakning, bl.a. för att länsstyrelserna skulle få bättre

resurser.

Dessutom ville vi satsa 20 miljoner kronor ytterligare på åtgärder mot

försurning. Glädjande nog har jordbruksutskottet enats om att

användningsområdet för den s.k. kretsloppsmiljarden bör utvidgas så att 20

miljoner kronor skall användas för kalkning under 1998. Därmed hamnar anslaget

för 1998 just på den nivå som vi yrkat på i vår partimotion.

Eftersom vårt förslag till utgiftsram har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg är vi nu förhindrade att fullfölja våra

anslagsyrkanden.

4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Vänsterpartiet har i budgetmotionen anvisat ett anslag för kalkning som ligger

60 000 kr utöver regeringens förslag. Det skulle innebära att kalkningsanslaget

sammantaget uppgår till 200 000 kr under kommande budgetår, vilket får anses

som ett minimum. I utskottsbehandlingen har majoritet kunnat nås endast genom

att en mindre summa omfördelas från den s.k. kretsloppsmiljarden. Jag är

principiellt negativ till att använda dessa medel till kalkning, men då behovet

av höjda anslag är absolut nödvändigt har jag accepterat förfarandet i detta

fall. Det är dock viktigt att påpeka att den nu föreslagna höjningen av

anslaget, från 140 000 kr till 160 000 kr inte kommer att vara tillräcklig för

de behov som finns. Detta är en följd av den budget som Centerpartiet och den

socialdemokratiska regeringen varit överens om.

5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Regeringen säger sig ha ambitionen att skapa ett ekologiskt hållbart Sverige.

Det är en stor uppgift som kommer att kräva stora resurser, en annan syn på

ekonomin än i dag och ett politiskt mod. Det är en nödvändig satsning för

barnen. I Miljöpartiets budgetmotion visar vi hur vi vill att en grön budget

skall gestalta sig. Vi anser inte att de grundläggande förändringar som krävs

för en hållbar utveckling finns i regeringens förslag. Det är viktigt att nå

full sysselsättning, att lösa miljöproblemen och att skapa ett socialt hållbart

samhälle.

I Miljöpartiet de grönas budgetförslag satsas därför totalt 1 195 miljoner

kronor på miljösatsningar utöver regeringens förslag inom utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård för budgetåret 1998. Vi vill fördela dem enligt

följande:

* Vi vill öka anslaget A 1 Statens naturvårdsverk med 145 miljoner kronor

utöver regeringens förslag för 1998. På så sätt kompenseras vi inte bara för

de nedskärningar, ca 75 miljoner kronor, som drabbat verket under denna

mandatperiod utan börjar utöka kompetens och möjligheter. För år 1999 vill vi

satsa 195 miljoner kronor och år 2000 anslås 245 miljoner kronor, allt utöver

regeringens förslag, varav 20 miljoner kronor överförs från Vägverkets

administrationsanslag till Naturvårdsverket för hantering av klimatfrågor per

år. På Naturvårdsverket skall finnas en bred kompetens inom olika miljöområden,

även spetskompetens. Det skall finnas medel att knyta internationellt erkänt

kunniga miljöengagerade människor till verket, att satsa på inventeringar,

undersökningar, åtgärder m.m. för att komma i gång med mycket som man vet

behöver göras för att komma till rätta med miljöproblem. I dag finns inte det -

man kan inte ens bibehålla status quo när det gäller försurningen t.ex. Vi vill

att Naturvårdsverket skall ges möjligheter att bli den offensiva myndighet som

behövs om långsiktigt hållbar ekologisk omställning skall kunna inledas.

* Vi vill förstärka anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet i sjöar och

vattendrag med 100 miljoner kronor för 1998 utöver regeringens förslag. På så

sätt klaras dagens kalkningsverksamhet och det finns en möjlighet att rädda den

biologiska mångfalden i flera vatten. Konsekvenserna av ett kalkningsanslag på

regeringens nivå 140 miljoner kronor är förödande. Enligt Naturvårdsverkets

rapport kommer det att innebära att man inte ens kan klara att kalka de sjöar

och vattendrag som kalkas i dag. För 1997 används knappt 180 miljoner kronor.

En återförsurning med åtföljande metallutsläpp av t.ex. aluminium, som finns

bundet i sedimenten om pH inte blir för lågt, kan innebära ekologisk kollaps

för de tidigare räddade vatten. I dag kalkas endast 45 % av de vatten som är i

behov. Det biologiska behovet har beräknats till 600 miljoner kronor om året. I

dag kalkas endast hälften av de sjöar, som skulle behöva kalkning.

Kalkningen är nödvändig för att bibehålla de arter i sjöar och vattendrag som

är känsliga för sjunkande pH-värden. Många av dessa känsliga arter är sådana

som Artdatabanken tagit upp som hotade. Enligt Naturvårdsverket kan

konsekvensen av ett nedbantat kalkningsbidrag bli att ca 3 000 fiskbestånd slås

ut, 100 populationer av den hotade flodkräftan försvinner, flera fjällnära

vatten blir helt fisktomma och tungmetallhalterna i den akvatiska miljön liksom

kvicksilverhalten i fisk stiger. Nedskärningarna innebär dessutom svåra

avvägningar av vilka landsdelar, vattenmiljöer, djurarter eller

djurpopulationer som skall prioriteras. Kalkningsverksamheten måste fortsätta i

alla vatten som kalkas i dag och även utökas till nya vatten. Försurningen är

fortfarande en realitet.

* Miljöpartiet de gröna vill förstärka anslaget A 4 Investeringar och skötsel

för naturvård med 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998 för

att kunna spara de sista ur- och naturskogarna och på sikt kunna skydda 10 % av

den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen. Den biologiska

mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i kris. Mindre än 5 % av våra skogar

är ur- eller naturskogar. Många innehåller arter som är unika för världen. Det

mesta ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen, och endast 0,8 % nedanför

skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1 662 hotade arter, framför

allt lavar och mossor, som hotas av det moderna skogsbruket. Trots kunskaper

avverkas ur- och naturskogar med akut hotade arter. Det minsta man kan begära

är att de 120 000 ha urskog som fortfarande finns kvar skyddas. Miljöpartiet de

gröna kräver avverkningsstopp i dessa skogar.

Det är en skam för landet att Sveriges regering inte anser sig ha råd att

spara ens det värdefullaste man har. Sverige är medlem i den internationella

naturvårdsunionen IUCN, som föreslagit att 10 % av alla representativa

naturtyper skall bevaras för att säkerställa biologisk mångfald.

Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen

måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten. I år har

samma begäran framförts från Naturskyddsföreningen och Miljövårdsberedningen.

Men regeringen ökar dock inte anslagen med en krona.

Även våtmarker, ädellövskogar m.fl. hotade biotoper behöver avsättas som

naturreservat. En del av de marker med höga biologiska värden, som fått stöd

inom systemet för NOLA riskerar att förlora stödet i framtiden. De är inte

klassade som jordbruksmark och kan därför inte komma i fråga för stöd inom

jordbrukets miljöstöd. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda vilka

dessa marker är och erbjuda stöd inom anslaget.

* För att ha kvar en del av den strategiska miljöforskningen på

Naturvårdsverket vill vi skapa ett nytt anslag A 9 Miljö- och

kretsloppsforskning och där anslå 50 miljoner kronor för vartdera av åren 1998,

1999 och 2000. Vi anser att det alltid kommer att finnas behov av medel till

forskning utöver det stiftelsen MISTRA kan bistå med. I dag fattas ca 50

miljoner kronor till miljöövervakning och akuta insatser. MISTRA skall, enligt

sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och problemlösande

forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba forskningsinsatser,

inte heller till riskforskning om de nya GMO-grödorna, en forskning som saknas

i dag.

Naturvårdsverket kan inte med regeringens neddragningar upprätthålla ansvaret

för miljöövervakning och akuta insatser. Miljöpartiet har i många sammanhang

och i flera år krävt en större satsning på miljöforskningen. I årets budget

föreslår vi att 50 miljoner kronor avsätts till Naturvårdsverket för att ge

myndigheten möjlighet att inte helt tappa styrfart vad gäller

forskningsinsatser och kanske därmed också få möjlighet att upprätthålla

kompetensen.

* Vi vill skapa ett nytt anslag A 10 Sanering och återställande av

miljöskadade områden. Menar man allvar med ekologisk hållbarhet och att börja

betala av miljöskulden måste dessa ofta dyra, komplicerade och tidsödande

projekt prioriteras. Kompetensen på Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste

bibehållas och utnyttjas för detta arbete och för att sätta de planer som finns

i verket. För år 1998 avsätter vi 200 miljoner kronor, medel vi vet behövdes

för detta år men inte anslogs.

Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till

naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver

och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet

kommer att läcka ut och påverka det levande och även oss själva om inget görs.

En förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste

vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. De riskerar att

spridas och ta sig in i näringskedjorna och situationen kan förvärras och

saneringen fördyras.

En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av ?miljöbomberna? är minst

20 miljarder kronor. De objekt där man har startat saneringen, t.ex. Turingeån

och sjön Turingen i Södertälje kommun, som är förorenade av kvicksilver, visar

att kostnaden ofta blir större än beräknat. Under mandatperioden 1988-1991

anslogs 150 miljoner kronor, vilka beräknades räcka till fem objekt. De räckte

till två, däribland Järnsjön i Emåns vattensystem, där en sanering av PCB

genomfördes. Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för 1997 till projekt

som kunde påbörjas då. Man fick 19 miljoner kronor, dvs. mindre än 10 %. I år

har anslaget tagits bort helt med motivering att det nya investeringsanslaget E

1 Stöd till ekologisk omställning och utveckling öppnats för detta ändamål.

Miljöpartiet de gröna föreslår att 200 miljoner kronor anslås utöver

regeringens budgetförslag för budgetåret 1998 för sanering och återställande av

miljöskadade områden. För budgetåret 1999 beräknas utöver regeringens förslag

250 miljoner kronor och för budgetåret 2000 300 miljoner kronor.

Inom det nya investeringsanslaget får medel dock inte gå till inventeringar

och förundersökningar. Det innebär att det angelägna arbete som

Naturvårdsverket och länsstyrelserna, i samarbete med kommuner naturligtvis,

bedrivit under många år nu avslutas. Saneringar av gamla industriutsläpp,

tippar m.m. är oerhört angelägna eftersom varje års fördröjning innebär att mer

av gifterna kommer ut i naturen, hamnar i näringskedjorna där de gör skada och

i många fall också i oss själva och våra barn.

För att klara denna nödvändiga satsning omfördelar vi 150 miljoner kronor för

år 1998, 300 miljoner kronor för år 1999 och 600 miljoner kronor för år 2000

från anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Resten, 1 025 miljoner

kronor, tas via andra omfördelningar. Det är dags att mena allvar med orden.

Det är dags att omsätta dem i handling.

Anslag Regeringens Anslags- Miljöpartiets

förslag tkr

förändring tkr förslag tkr

199819981998

A 1 Statens naturvårds-268 000 145 000 413 000

verk

A 3 Bidrag till kalknings-140 000100 000 240 000

verksamhet för sjöar

och vattendrag

A 4 Investeringar och292 000 700 000 992 000

skötsel för natur-

vård

A 9 Nytt anslag: Miljö- - 50 000 50 000

och kretsloppsforsk-

ning

A 10Nytt anslag: Sanering- 200 000 200 000

och återställning av

miljöskadade områden

Eftersom Miljöpartiet de gröna gör en helt annan fördelning av ramarna för de

olika utgiftsområdena kommer vårt förslag för utgiftsområde 20 Allmän natur-

och miljövård att ligga 1 195 miljoner kronor över den ram som majoriteten i

riksdagen enats om. På grund av budgetprocessen kan vi därför endast uttrycka

våra synpunkter i ett särskilt yttrande.

Använd ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken!

Miljöpartiet har i flera sammanhang drivit åsikten att den ekonomiska politiken

måste användas till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomiska

styrmedel skapar incitament för utveckling av miljöteknik och kan användas för

att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. I

Miljöpartiets motion om skattepolitiken ges en rad förslag till ekonomiska

styrmedel i miljöpolitiken. Vi anser att en långtgående skatteväxling måste

komma till stånd och att trafiken måste betala sitt fulla samhällsekonomiska

kostnadsansvar.

* Vi anser att det är dags att skatteväxla. Vi föreslår en successiv växling

av skatt på arbete mot höjda miljöskatter. Fram till år 2010, då också

kärnkraften förutsätts ha helt avvecklats, föreslås totalt 100 miljarder kronor

ha skatteväxlats. Dessa skatteförändringar medför prisförändringar som gynnar

miljöanpassat beteende hos såväl enskilda som företag.

* Den svenska miljöskulden beräknades 1992 till minst 260 miljarder kronor med

en årlig ökningstakt på ca 7 miljarder kronor (se SOU 1992:58). Den OECD-

rapport om svensk miljövård som kom under 1996 visar att Sverige har stora

brister inom framför allt naturvården - detta pekar på att miljöskulden

fortfarande ökar. Miljöpartiet anser att miljöskuldsökningen skall upphöra

senast 1999 och därefter minskas. Det kräver långtgående miljökrav,

miljöanpassning av skattesystemet och betydande satsningar på miljön inom både

offentlig och privat sektor.

* De övergripande ekologiska aspekterna på ekonomin måste ges betydligt större

tyngd i den ekonomiska politiken. Det är inte rimligt att förvänta sig att

miljöpolitiken ensam kan klara de mer grundläggande orsakerna till den

omfattande resursförstöringen, utarmningen och förgiftningen av miljön.

Miljöproblemen är inte marginella fenomen som kan fixas av någon eftersläpande

städpatrull. De är tvärtom grundläggande problem som handlar om

förutsättningarna för vår försörjning och ekonomi. Den ekonomiska politiken

måste därför läggas om till en långsiktigt hållbar kretsloppsekonomi.

Miljöanpassningen av ekonomin innebär emellertid inte bara begränsningar.

Tvärtom innebär den också stora möjligheter till fler arbetstillfällen och på

sikt bevarat välstånd. Det är t.o.m. så att utan en miljöanpassning av ekonomin

löper vi i Sverige mycket stor risk att på lång sikt rasera praktiskt taget

alla möjligheter till välstånd. Sverige måste sträva efter en kvalitativ

tillväxt som mål för den ekonomiska politiken.

Även på kort sikt öppnar en miljöanpassning av den ekonomiska politiken stora

möjligheter. Miljökraven måste ses som en av de viktigaste drivkrafterna för en

hållbar ekonomisk utveckling. De skapar ett förändringstryck som leder till

effektivare och mer ekonomisk användning av både naturresurser och arbetskraft.

Miljöbranschen är i sig en viktig tillväxtbransch med stora och växande

möjligheter i framtiden. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas

förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd.

Miljöpartiet har en grön vision om en värld med ren luft, ren jord och rent

vatten. En värld där miljöutrymmet är rättvist fördelat och där alla människor

lever ekologiskt hållbart. Vi ser fram emot den utvecklingen och vill skynda på

den. Med vetskapen om att omställningen förestår har vi alla fördelar av att

starta utvecklingen, även storskaligt. Det kräver att vi integrerar ett

ekologiskt tänkande i våra ekonomiska modeller. Det kräver att vi vågar prova

nya vägar och ser möjligheterna i det nya som måste komma. Det kräver politiskt

mod att ompröva gamla värderingar och gamla lösningar. Det kräver att vi

ifrågasätter det kemikaliesamhälle vi har i dag och vågar se samband mellan

sjukdomar som allergi och miljöförstöring. Kort sagt, massor av förändringar

krävs och förhoppningsvis ger de alla en bättre livskvalitet och långsiktig

hållbarhet i framtiden. Och en möjlighet till ett rättvist miljöutrymme för

alla. Det är vi i den rika världen som måste finna modellen för detta framtida

samhälle. Det är vi som i dag tar för oss för mycket per capita.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 - Allmän miljö- och

naturvård

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

-----------------------------------------------------

| Anslag |Utskottets|

| | |

| |förslag|

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|A 1|Statens naturvårdsverk (ram) |268 104|

-----------------------------------------------------

|A 2|Miljöövervakning m.m. (ram) |85 452|

-----------------------------------------------------

|A 3|Bidrag till kalkningsverksamhet |140 000|

| |för sjöar och vattendrag (ram) | |

-----------------------------------------------------

|A 4|Investeringar och skötsel för naturvård |291 473|

| |(ram) | |

-----------------------------------------------------

|A 5|Koncessionsnämnden för miljöskydd (ram) |19 014|

-----------------------------------------------------

|A 6|Kemikalieinspektionen (ram) |80 011|

-----------------------------------------------------

|A 7|Visst internationellt miljösamarbete |37 762|

| |(ram) | |

-----------------------------------------------------

|A 8|Stockholms internationella miljöinstitut|12 000|

| |(obet) | |

-----------------------------------------------------

|A 9|Akut miljöforskning, SNV (ram) | |

-----------------------------------------------------

|A |Miljösanering (ram) | |

|10 | | |

-----------------------------------------------------

|A |Bidrag till miljörådgivning (ram) | |

|11 | | |

-----------------------------------------------------

|A |Miljö- och kretsloppsforskning (ram) | |

|12 | | |

-----------------------------------------------------

|A |Sanering och återställning av | |

|13 |miljöskadade | |

| |områden (ram) | |

-----------------------------------------------------

|B 1|Statens strålskyddsinstitut (ram) |78 055|

-----------------------------------------------------

|B 2|Statens kärnkraftinspektion: |75 479|

| |Förvaltnings- | |

| |kostnader (ram) | |

-----------------------------------------------------

|B 3|Statens kärnkraftinspektion: |63 950|

| |Kärnsäkerhets- | |

| |forskning (ram) | |

-----------------------------------------------------

|B 4|Visst internationellt samarbete i fråga |26 752|

| |om | |

| |kärnsäkerhet m.m. (ram) | |

-----------------------------------------------------

| TOTAL | 1 178|

| | 052|

-----------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård - regeringens förslag och

motionsförslagen

|

-------------------------------------------------------------------------------

| 1000-tal kronor ||Regeringens | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

| Anslag || förslag | m |c | fp

|

v

|

mp

|

kd

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A 1|Statens naturvårdsverk || 268 104 |+80 000| |

|

+50 000

|

+145 000

|

+25

|

| | || | | |

|

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 2|Miljöövervakning m.m. || 85 452 | | |+20

000

|

|

|

+10

|

| | || | | |

|

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 3|Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar || 140 000 |+20 000| |+20

000

|

+60 000

|

+100 000

|

+40

|

| |och vattendrag || | | |

|

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 4|Investeringar och skötsel för naturvård || 291 473 | | | +250

|

+200

|

+700 000

|

+175

|

| | || | | | 000

|

000

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 5|Koncessionsnämnden för miljöskydd || 19 014 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 6|Kemikalieinspektionen || 80 011 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 7|Visst internationellt miljösamarbete || 37 762 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 8|Stockholms internationella miljöinstitut || 12 000 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 9|Akut miljöforskning, SNV || | | |

|

+10 000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Miljösanering || | | |

|

+200

|

|

|

|10 | || | | |

|

000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Bidrag till miljörådgivning || | | |

|

+50 000

|

|

|

|11 | || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Miljö- och kretsloppsforskning || | | |

|

|

+50 000

|

|

|12 | || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A |Sanering och återställning av miljöskadade|| | | |

|

|

+200 000

|

|

|13 |områden || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 1|Statens strålskyddsinstitut || 78 055 | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 2|Statens kärnkraftinspektion: || 75 479 | | |

|

|

|

|

| |Förvaltningskostnader || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 3|Statens kärnkraftinspektion: || 63 950 | | |

|

|

|

|

| |Kärnsäkerhetsforskning || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 4|Visst internationellt samarbete i fråga om|| 26 752 | | |

|

|

|

|

| |kärnsäkerhet m.m. || | | |

|

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

| TOTAL || 1 178 052 | +100 | | +290

|

+570

|

+1 195

|

+250

|

| || | 000 | | 000

|

000

|

000

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård2

A Miljövård.........................................2

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m......................2

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................7

Inledning...........................................7

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård......7

Propositionen.....................................7

Mål- och resultatinformation......................8

Motionen.........................................10

Utskottets överväganden..........................10

Miljövård (A)......................................12

Propositionen....................................12

A 1 Statens naturvårdsverk.........................13

Propositionen....................................13

Motionerna.......................................14

Utskottets överväganden..........................15

A 2 Miljöövervakning m.m...........................18

Propositionen....................................18

Motionerna.......................................19

Utskottets överväganden..........................20

A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag23

Propositionen....................................23

Motionerna.......................................23

Utskottets överväganden..........................25

A 4 Investeringar och skötsel för naturvård........28

Propositionen....................................28

Motionerna.......................................30

Utskottets överväganden..........................31

A 5 A 8 Övriga miljöanslag.........................32

Propositionen....................................32

Motionen.........................................34

Utskottets överväganden..........................34

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)....................35

Propositionen....................................35

Utskottets överväganden..........................37

Hemställan.........................................37

Reservationer........................................39

1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2)

39

2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3)..40

3. Havsforskning (mom. 5)..........................40

4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6)41

5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7)............42

6. Reforsk (mom. 8)................................42

7. Information om bioteknik (mom. 9)...............43

8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12)43

9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19)44

Särskilda yttranden..................................44

1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.44

2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.45

3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.46

4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar

utveckling 46

5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.47

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård 52

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård regeringens förslag och

motionsförslagen 53