Bet. 1997/98:JoU24

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU24

Ändringar i fiskelagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

JoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:139 Ändringar i fiskelagen, m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om upprättande av ett satellitbaserat

kontrollsystem för fiskefartyg och rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk

medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om

etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster.

Dessutom tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande

av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december

1982. I samband härmed tillstyrker utskottet även att 33 § fiskelagen

(1993:787) ändras så att möjlighet införs för utländska myndigheters

inspektörer att, vid allvarliga överträdelser mot avtalet, föra ett svenskt

fiskefartyg till hamn. Eftersom lagändringen avser överlämnande av

myndighetsutövning till utländska myndigheter krävs riksdagsbeslut med

kvalificerad majoritet. I anslutning till propositionen behandlas fem

följdmotioner.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag och avstyrker

motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:139 att

riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787),

2. godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas

havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av

gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den förklaring som

regeringen förordar.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att utländska medborgare, som omfattas av Sveriges

internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet

och utbyte av tjänster, skall likställas med svenska medborgare i fråga om

fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens. Det enligt fiskelagen

(1993:787) gällande bosättningskravet för sådan licens föreslås ersatt av ett

krav på att fisket skall ha anknytning till svensk fiskerinäring.

Vidare föreslås att det i fiskelagen införs ett bemyndigande som gör det

möjligt att meddela föreskrifter om krav på utrustning för automatisk

överföring av uppgifter om fiskefartyg och deras position.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner Avtalet om

genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den

10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och

långvandrande fiskbestånd med den förklaring som regeringen förordar.

Bestämmelserna i fiskelagen om utländska myndigheters kontroll av svenska

fiskare föreslås, som en följd av ett godkännande av avtalet, kompletterad med

en möjlighet för inspektörer att, vid allvarliga överträdelser av

internationellt överenskomna bestämmelser om fiske, föra fartyget till hamn.

Ändringarna i fiskelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Lagförslaget fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Jo45 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnader för

satellitmottagare.

1997/98:Jo46 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för

satellitövervakningen.

1997/98:Jo47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkrätten kontra EU:s krav om fri etableringsrätt på fiskets

område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i EU skall driva att ett lands fiskekvoter skall

förbehållas i landet boende medborgare,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser 13 och 30 §§ i

förslaget till ändring i fiskelagen (1993:787),

4. att riksdagen, om avslaget av ändringar i 30 § fiskelagen inte vinner

bifall, beslutar om tillägg i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo48 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringen i 30 § fiskelagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om innehav av fartygstillstånd.

1997/98:Jo49 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn

av hur satellitkontrollsystemet skall finansieras.

Utskottet

Satellitövervakning av havsfisket

Propositionen

Bakgrund

Ett viktigt inslag i den gemensamma fiskeripolitiken är kontrollen av fisket.

Kontrollen på fiskeområdet regleras genom rådets förordning (EEG) nr 2847/93 om

införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken. I

förordningen finns bl.a. bestämmelser om insamlande av nödvändiga uppgifter för

resurspolitiken, exempelvis uppgifter om fartyg, redskap, fiskeinriktning,

fångster och landningar. Medlemsstaten skall övervaka fisket och därmed

förbunden verksamhet i sina vatten, bl.a. genom inspektioner av fartyg och

landningar av fisk. Skyldigheten att kontrollera fisket omfattar även de egna

fartyg som är verksamma utanför gemenskapens vatten. Vidare skall staten se

till att lämpliga och effektiva åtgärder vidtas vid överträdelser av den

gemensamma fiskeripolitiken.

Av artikel 3 i kontrollförordningen följer att det skall finnas ett system

för fortlöpande kontroll av gemenskapens fiskefartygs positioner. Förordningen

har ändrats genom rådets förordning (EG) nr 686/97 av den 14 april 1997 om

ändring av förordningen (EEG) nr 2847/93. Ändringen innebär bl.a. att artikel 3

fick en ny lydelse som innefattar mer detaljerade bestämmelser om systemet för

övervakning av fiskefartygs positioner.

Gemenskapsreglerna föreskriver att en medlemsstat måste upprätta ett

satellitbaserat kontrollsystem som möjliggör kontroll av fiskefartygs position.

Detta system skall senast den 30 juni 1998 kunna tillämpas på vissa

fartygskategorier. Senast vid ingången av år 2000 skall kontrollsystemet

tillämpas för alla gemenskapens fartyg av en viss storlek, oberoende av vilket

fiske de används för.

De s.k. satellitföljare som installeras på fartygen skall säkerställa

automatisk överföring av uppgifter om fartygets identitet och om fartygets

senaste position. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att fartygen förses

med nödvändig satellitutrustning och att den information som lämnas via

utrustningen tas om hand på föreskrivet sätt. Fartygets befälhavare är ansvarig

för att utrustningen fungerar och att informationen överförs.

Systemet förutsätter att de ovan angivna förordningarna kompletteras med

nationella bestämmelser.

Lagförslaget

Regeringen föreslår att bestämmelsen i 22 § fiskelagen (1993:787) om

uppgiftsskyldighet kompletteras med möjlighet för regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer att föreskriva att fiskefartyg skall ha

utrustning som automatiskt via satellit överför information om fartyget.

Motionerna

Frågan om kostnadsansvaret för satellitövervakningen tas upp i tre motioner.

Enligt motionerna Jo45 (m) och Jo46 (kd) bör kostnaderna för övervakning,

nödvändig utrustning och underhåll inte belasta fiskeföretagen. I motion Jo49

(fp) framställs därutöver krav på en översyn av finansieringen av

kontrollsystemet, som bör göras innan uppgiftskrav utöver rena

positionsangivelser införs.

Utskottets överväganden

Inledningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändring av 22 §

fiskelagen om införande av ett satellitbaserat kontrollsystem för fiskefartyg

med den utformning som anges i propositionen.

För Sveriges del har Fiskeriverket ansvaret för genomförande av

kontrollsystemet. Hösten 1997 anvisade riksdagen 3,65 miljoner kronor för

verkets kostnader för införande och drift av kontrollsystemet (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:JoU1, rskr. 1997/98:117). Vidare får verket under utgiftsområde

23, anslaget C 3, för samma ändamål disponera ett belopp på 4,65 miljoner

kronor av EG-bidraget för strukturstöd till fisket m.m. När det gäller

kostnaderna för drift och underhåll av den utrustning som kommer att

installeras på fiskefartygen har utskottet inhämtat att frågan bereds i

Regeringskansliet. Med det anförda finner utskottet att motionerna Jo45 (m),

Jo46 (kd) och Jo49 (fp) torde komma att bli tillgodosedda utan någon vidare

åtgärd från riksdagens sida.

Rätten att fiska yrkesmässigt

Propositionen

Bakgrund

En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken är att alla medlemsländers

fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och fiskeresurserna. Från

denna princip görs ett antal undantag, bl.a. fördelas gemenskapens

fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda att fiskas av den berörda

statens fartyg. I flera avgöranden utgår EG-domstolen från att det ankommer på

medlemsländerna att, i enlighet med internationell rätt, fastställa villkoren

för ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Bedömningen av

vad som är en erforderlig koppling mellan fartyg och land för att få ingå i

landets fartygsflotta måste dock ske med beaktande av gemenskapsrätten i

övrigt.

En kuststat har enligt folkrätten möjlighet att förbehålla fisket för den

egna statens medborgare. Enligt 13 § fiskelagen får utländska medborgare som

inte uppfyller bosättningskravet normalt bara fiska med handredskap på Sveriges

sjöterritorium och i Sveriges ekonomiska zon. När det gäller genomförandet av

internationella överenskommelser kan emellertid Fiskeriverket meddela

föreskrifter om utländska medborgares fiske i landet. I särskilda fall kan

länsstyrelserna meddela tillstånd till annat än yrkesmässigt fiske. Fiske i

större omfattning är förbehållet yrkesmässigt fiske med stöd av

yrkesfiskelicens. För sådan licens krävs enligt 30 § fiskelagen dels att

fiskaren är stadigvarande bosatt i Sverige, dels att fisket är av väsentlig

betydelse för fiskarens försörjning. När licensen prövas första gången beaktas

dessutom tillgången på fisk.

EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens

uttalanden om principernas tillämpning torde enligt regeringen innebära att det

bosättningskrav som gäller för etablering inom svenskt yrkesfiske inte kan

behållas. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfiske måste

således anpassas till gemenskapsrätten. Redan i dag ger fiskelagen utrymme för

att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom

svenskt fiske. Regeringen anser emellertid att grundläggande förutsättningar

för rätten att verka inom svenskt fiske bör anges i fiskelagen.

Den utvidgning som bör komma i fråga för att tillgodose gemenskapsrättens

krav bör enligt regeringen avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländsk

medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om

etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster.

Utöver yrkesfiskelicens är innehav av fartygstillstånd en förutsättning för

yrkesmässigt fiske med fartyg. Enligt 21 § andra stycket fiskelagen får

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om

krav på sådant särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt

fiske. Om rätten att fiska i landet och om yrkesfiskelicens ändras i enlighet

med vad som ovan angivits anser regeringen att villkoren för fartygstillstånd

torde kunna anpassas till de nya förutsättningarna för fartygstillstånd utan

ändring av det nuvarande bemyndigandet i fiskelagen.

Lagförslaget

Regeringen föreslår att i 13 § fiskelagen införs en bestämmelse om att

utländska medborgare som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om

etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster har

rätt att fiska yrkesmässigt här i landet om de beviljas yrkesfiskelicens. I 30

§ fiskelagen bör föreskrivas att yrkesfiskelicens i fortsättningen får beviljas

den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse, om fisket har

anknytning till svensk fiskerinäring. Vidare föreslås att regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om

villkoret angående anknytningen till svensk fiskerinäring.

Motionerna

Frågan om folkrätten kontra EU:s krav på fri etableringsrätt på fiskets område

tas upp i motion Jo47 (mp). Motionärerna, som anser att EU:s bestämmelser

uppenbart strider mot folkrätten, hävdar att en stat enligt FN:s

havsrättskonvention har möjlighet att förbehålla fisket inom den egna

ekonomiska zonen för den egna statens medborgare. Under hänvisning till

folkrätten bör riksdagen därför avvisa EU:s krav på fri etableringsrätt

(yrkande 1). Vidare bör Sverige i EU driva frågan att ett lands fiskekvoter

skall förbehållas i landet boende medborgare (yrkande 2). Mot denna bakgrund

bör regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen avslås (yrkande

3). Skulle detta yrkande inte vinna majoritet bör förslaget till ändring i 30 §

fiskelagen förses med tillägget ?och besättningen varaktigt bidrar till landets

socialförsäkringssystem? (yrkande 4).

Enligt motion Jo48 (fp) måste den föreslagna lagtexten, i det fall ett

bosättningskriterium inte skulle vara förenligt med EG-rätten, kompletteras med

motivtexter till lagtexten och tillämpningar som möjliggör en reell koppling

till den svenska fiskenäringen (yrkande 1). När det gäller innehav av

fartygstillstånd bör regeringen undersöka möjligheten att ställa krav på att

minst 50 % av ägandet måste vara knutet till licensierad yrkesfiskare (yrkande

2).

Utskottets överväganden

Enligt folkrätten har en kuststat möjlighet att förbehålla fisket för den egna

statens medborgare. En grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU

är emellertid att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till

fiskevattnen och fiskeresurserna. Från denna princip görs ett antal undantag,

bl.a. fördelas gemenskapens fiskeresurser via nationella kvoter som är avsedda

att fiskas av den berörda statens fartyg. Syftet med fördelningen av nationella

fiskekvoter är att tillförsäkra medlemsländerna en andel av gemenskapens totala

fångstvolymer. Begränsningar av möjligheterna för utländska företag och

medborgare att delta i fisket av de kvoter som kommer register- eller

flaggstaten till del har föranlett flera avgöranden i EG-domstolen. I sina

ställningstaganden har domstolen utgått från att det ankommer på

medlemsländerna att i enlighet med internationell rätt fastställa villkoren för

ett fartygs registrering och rätt att föra landets flagg. Dessa villkor måste

dock vara förenliga med gemenskapsrätten i övrigt, vilket innebär att

medlemsstaten måste beakta förbudet mot diskriminering, den fria

etableringsrätten och proportionalitetsprincipen. Krav på viss nationalitet och

bosättning i landet som förutsättning för registrering av ett fartyg är därmed

oförenliga med gemenskapsrätten. Gemenskapsrätten hindrar däremot inte att ett

medlemsland som villkor för registrering av ett fiskefartyg kräver att fartyget

har reell ekonomisk anknytning till landet om det endast rör relationen mellan

fartygets fiskeoperationer och den befolkning som är beroende av fisket och

till fisket anknuten industri.

EG-fördragets bestämmelser om bl.a. den fria etableringsrätten och domstolens

uttalanden om principernas tillämpning torde enligt utskottets mening innebära

att det bosättningskrav som för närvarande gäller för etablering inom svenskt

yrkesfiske inte kan behållas. Utskottet gör därmed samma bedömning som

regeringen. De svenska bestämmelserna om förutsättningarna för yrkesfisket

måste således anpassas till gemenskapsrätten. För att tillgodose

gemenskapsrättens krav anser utskottet i likhet med regeringen att utvidgningen

bör avse rätt att fiska yrkesmässigt för utländska medborgare som omfattas av

Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria

rörlighet och utbyte av tjänster. Även om fiskelagen redan i dag ger utrymme

för att med stöd av särskilda föreskrifter låta utländska medborgare verka inom

svenskt fiske, bör grundläggande förutsättningar för denna rätt anges i

fiskelagen. Bosättningskravet bör härvid ersättas av kravet att fisket som

bedrivs skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Avsikten är att fisket

skall ha sådan reell anknytning till svensk fiskerinäring som domstolen har

angivit. I sammanhanget vill utskottet erinra om proportionalitetsprincipen som

innebär att kraven för att erhålla licens inte får vara mer långtgående än vad

som krävs för att säkerställa en verklig ekonomisk anknytning mellan fiskaren

och medlemsstaten. Domstolen har inte accepterat ett krav på att minst 75 % av

besättningen skulle vara bosatt i landet eller att som villkor för licens kräva

att fångster eller delar av dem landas i landet. Däremot anser domstolen det

möjligt att som bevis för att operationerna styrs från landet använda

landningar och återkommande besök i landets hamnar. En förutsättning härför var

emellertid att sådana omständigheter inte är de enda möjligheterna att påvisa

ett samband mellan fartyget och landets fiskeberoende befolkning. Landning av

fångster kan således accepteras som ett bevis bland andra, liksom utgångshamnen

för fisketurerna. Att det inte får ställas krav på bosättning innebär enligt

utskottets mening inte att bosättningen skulle sakna betydelse som ett

alternativt bevis för anknytning till landets fiskeberoende befolkning eller

fiskeberoende områden.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet tillstyrker

regeringens förslag om ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen. Därmed avstyrker

utskottet motion Jo47 (mp) yrkande 3.

När det gäller frågan om vilken bevisning för anknytning till landet som kan

åberopas anser utskottet att en precisering bör kunna göras i föreskrifter till

lagbestämmelsen. Exempel på sådana preciseringar är att minst 50 % av

fångstvärdet landas i Sverige, att minst hälften av fiskefärderna utgår från

svensk hamn eller att minst hälften av deltagarna i det fiske licenssökanden

avser att bedriva är bosatta i landet. Föreskrifterna måste också ge sökande

möjligheter att åberopa även andra omständigheter till stöd för sin ansökan om

licens. Om flera olika omständigheter åberopas för att påvisa en anknytning

till ett medlemsland måste det enligt utskottets mening överlåtas åt

rättstillämpningen att i sista hand avgöra vad som utgör tillräckliga

omständigheter för att få licens. Utskottet är inte berett att utöver det

anförda förorda någon ytterligare precisering i fråga om reella kopplingar till

svensk fiskerinäring i enlighet med motion Jo48 (fp) yrkande 1. Motionsyrkandet

avstyrks.

Det ovan anförda innebär även att utskottet saknar anledning att tillmötesgå

kravet i motion Jo47 (mp) yrkande 4 om införande av en preciserad anknytning

till socialförsäkringssystemet i 13 § fiskelagen. Motionen avstyrks i denna

del.

Som regeringen anför torde villkoren för fartygstillstånd kunna anpassas till

de nya förutsättningarna för ett sådant tillstånd utan ändring av gällande

bemyndigande i fiskelagen. Detta innebär bl.a. att fiskefartyget skall ha en

reell ekonomisk anknytning till Sverige. Ett angivande av detta krav till minst

50 % som föreslås i motion Jo48 (fp) finner utskottet inte påkallat. Motionen

avstyrks i berörd del.

Som anförs i motion Jo47 (mp) kan en kuststat enligt folkrätten förbehålla

fisket för den egna statens medborgare. I enlighet med etableringsfriheten i

Romfördraget och EU:s gemensamma fiskeripolitik ingår emellertid sedan Sveriges

medlemskap i EU den tidigare nationella ekonomiska zonen i EU:s gemensamma

vatten. På fiskeområdet äger EU förfoga över dessa vatten. Som utskottet

konstaterat ovan är en grundprincip för den gemensamma fiskeripolitiken inom EU

att alla medlemsländers fiskefartyg har lika tillträde till fiskevattnen och

fiskeresurserna. Domstolen har således underkänt bosättning som krav för

fiskelicens. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Jo47 (mp) yrkandena

1 och 2.

Godkännande av avtalet

Propositionen

Regeringen förslår att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av

bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december

1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande

fiskbestånd med följande förklaringar:

- Förklaring i enlighet med artikel 47.1 i avtalet och artikel 5.2 i

havsrättskonventionens bilaga IX med innebörden att Sverige som medlem i

Europeiska gemenskapen har överfört behörighet till gemenskapen avseende vissa

sakområden i avtalet. Vidare anges att en detaljerad förklaring om den närmare

innebörden av den överförda behörigheten kommer att göras i enlighet med

bestämmelserna i artikel 47.1 i avtalet och konventionens bilaga IX.

I 33 § fiskelagen föreslås att en möjlighet införs för utländska myndigheters

inspektörer att vid allvarliga överträdelser föra ett svenskt fiskefartyg till

hamn. Lagändringen kräver kvalificerad majoritet eftersom den avser

överlämnande av myndighetsutövning till utländska myndigheter.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av

bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december

1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande

fiskbestånd med de förklaringar som anges i propositionen. Vidare tillstyrker

utskottet att 33 § fiskelagen ändras i enlighet med regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 22 § fiskelagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) såvitt avser 22 §,

2. beträffande kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo45, 1997/98:Jo46 och 1997/98:Jo49,

3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1997/98:Jo47 yrkande 3 antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§,

res. 1 (v, mp)

4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo47 yrkande 4,

res. 2 (v, mp)

5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och

1997/98:Jo48,

res. 3 (fp)

res. 4 (v, mp)

6. beträffande 33 § fiskelagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen

(1993:787) såvitt avser 33 §,

7. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) i de

delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan,

8. beträffande godkännande av avtalet

att riksdagen godkänner Avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta

nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och

förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd med den

förklaring som regeringen förordar.

Stockholm den 28 april 1998

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall

(mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).

Reservationer

1. 13 och 30 §§ fiskelagen (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt

folkrätten? och på s. 7 slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo47 (mp) är det angeläget att det kustnära fisket och

det beståndsbevarande yrkesfisket, men även annat fiske som vårt land förfogar

över, skall förbehållas dem som är bosatta i Sverige. Fiskeresurserna är i dag

starkt påverkade av människan. Många fiskbestånd har överfiskats och andra har

påverkats av miljögifter. Utskottet finner det därför angeläget att

möjligheterna för svenskt fiske bevaras för framtiden. Av miljöskäl och av

regionala skäl anser utskottet det angeläget att det kustnära fisket bedrivs av

människor med närhet till och kunskap om fiskbestånden. Om människor som inte

är bosatta vid den aktuella kusten och verkar där ges möjlighet att bedriva

kustnära fiske, begränsas också möjligheterna att bedriva ett ekologiskt

uthålligt fiske med redskap som är anpassade härtill. Mot den bakgrunden är

regionala kvoter och framför allt ett ökat lokalt områdesansvar av vikt.

Enligt folkrätten kan en stat förbehålla fisket åt den egna statens

medborgare inom den ekonomiska zonen. Det framstår därför som mycket märkligt

att EU skapar bestämmelser som så uppenbart strider mot denna rätt.

Fiskerinäringen kan inte jämställas med annan näringsverksamhet eftersom det är

fråga om nyttjande av en begränsad resurs, som ofta är kvoterad. Näringen kan

närmast jämföras med jordbruksnäringen, där det inte är möjligt för andra

länders jordbrukare att förvärva svenska kvoter, t.ex. mjölkkvoter, som är

kopplade till brukande inom Sverige.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo47 (mp) yrkande 3

och avstyrker regeringens förslag till ändring i 13 och 30 §§ fiskelagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande 13 och 30 §§ fiskelagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo47 yrkande 3 avslår förslaget

till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 13 och 30 §§,

2. Ändrad lydelse av 30 § fiskelagen (mom. 4)

(Vid bifall till utskottets hemställan i mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Det ovan? och

slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

När det gäller förutsättningarna för utländska medborgare att verka inom

svenskt fiske föreslår regeringen sådan ändring i 30 § fiskelagen att fisket

skall ha anknytning till svensk fiskerinäring. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag i denna del. Utskottet, som därmed gör samma bedömning som

motionärerna i motion Jo47 (mp), anser att varaktigt bidrag till landets

socialförsäkringssystem dessutom skall utgöra förutsättning för erhållande av

yrkesfiskelicens. Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 4 och

föreslår en förändring i regeringens förslag till ändring i paragrafen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändrad lydelse av 30 § fiskelagen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkande 4 antar förslaget

till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser 30 § med den

ändringen att 30 § får följande som Reservanternas förslag betecknade

lydelse:

30 §

-------------------------------------------------------

| | |

|Regeringens förslag |Reservanternas förslag |

| | |

| Yrkesfiskelicens|Yrkesfiskelicens får|

|får beviljas den för vars |beviljas den för vars|

|försörjning fisket är av |försörjning fisket är av|

|väsentlig betydelse, om |väsentlig betydelse, om|

|fisket har anknytning till |fisket har anknytning till|

|svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring och|

|Licens får beviljas för |besättningen varaktigt|

|viss tid. |bidrar till landets|

| |socialförsäkringssystem. |

| |Licens får beviljas för|

| |viss tid. |

-------------------------------------------------------

När en fråga om licens prövas första gången skall tillgången på fisk beaktas.

-------------------------------------------------------

| Regeringen eller den | Regeringen eller den|

|myndighet som regeringen |myndighet som regeringen|

|bestämmer meddelar närmare |bestämmer meddelar närmare|

|föreskrifter om villkoret |föreskrifter om villkoret|

|angående anknytningen till |angående anknytningen till|

|svensk fiskerinäring. |svensk fiskerinäring. |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

3. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5)

Eva Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?När det? och

slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo48 (fp) finner utskottet det inte

rimligt att EG:s primärrätt enligt Romfördraget och fördragets regler om

etableringsfrihet och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet skulle

utesluta möjligheten att använda ett bosättningskrav som kriterium för att

skapa den nödvändiga länken mellan de nationella fiskekvoterna, den

fiskeberoende befolkningen och fiskeområdena. Skulle det emellertid visa sig

att ett bosättningskriterium i 30 § fiskelagen inte är förenligt med EG-rätten

bör enligt utskottets mening den i paragrafen föreslagna lagtexten ?om fisket

har anknytning till svensk fiskerinäring? kompletteras med motivtexter till

lagtexten som möjliggör en reell koppling till den svenska fiskerinäringen.

Vidare anser utskottet det nödvändigt att den licensierade yrkesfiskaren och

åtminstone en majoritet av besättningen är knutna till det svenska

socialförsäkringssystemet. Härutöver bör bosättningen vara ett, om än ej

oundgängligt element i en sådan undersökning av anknytningen till svensk

fiskerinäring. Slutligen bör licenshavaren ha en verklig koppling till svensk

fiskerinäring.

I samtliga verksamheter som kräver någon form av auktorisation söks och

eventuellt beviljas i normalfallet tillstånd i det land där verksamheten skall

bedrivas och där individen betalar skatt och bidrar till

socialförsäkringssystemet. Utskottet anser det därför av vikt att någon form av

begränsning införs så att sökanden/innehavaren av yrkesfiskelicens inte

samtidigt är licensierad i mer än ett land.

Riksdagen bör godkänna vad utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo48

(fp) yrkande 1.

Det ovan - - - (=utskottet) - - - denna del.

Slutligen anser utskottet att regeringen bör undersöka möjligheterna att

införa krav på att, för innehav av fartygstillstånd, minst 50 % av ägandet är

knutet till licensierad yrkesfiskare. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo48 (fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.

att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 1 godkänner vad

utskottet anfört om anknytning till svensk fiskerinäring, dels med

anledning av motion 1997/98:Jo48 yrkande 2 och med avslag på motion

1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om innehav av fartygstillstånd,

4. Fri etableringsrätt på fiskets område, m.m. (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Som anförs? och

på s. 8 slutar med ?och 2? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo47 (mp) strider EU:s krav på likställighet mellan

utländska medborgare bosatta utanför Sverige och människor bosatta inom landet

i fråga om erhållande av yrkesfiskelicens mot folkrätten så som den kommer till

uttryck i FN:s havsrättskonvention. Enligt utskottets mening kan den fria

etableringsrätten inte åberopas beträffande fiskerinäringen eftersom denna

näring närmast kan jämställas med jordbruksnäringen, där erhållande av

nationella kvoter kräver bosättning inom landet. De kvoter av t.ex. lax som

Sverige har tilldelats har beviljats fiskare bosatta i landet, och denna

fördelning sker nationellt. Mot bakgrund av utvecklingen mot stora fartyg som

industrimässigt och utan urskiljning ?dammsuger? havsbottnarna blir

fördelningen av kvoter verkningslös, och möjligheterna att skapa ett ekologiskt

hållbart fiske minskar. Fiskeripolitiken måste därför syfta till ett större

regionalt områdesansvar inom regionala fiskekvoter och med en tydlig inriktning

på humankonsumtion. I det sammanhanget skulle EU:s förslag om fritt fiske

fullständigt omintetgöra varje lokalt ansvar för bestånden. Regeringen bör

därför avvisa EU:s krav på tillträde till den svenska ekonomiska zonen och med

kraft driva uppfattningen att framförhandlade kvoter skall tillförsäkras dem

som bor i det land som har tilldelats kvoten. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo47 (mp) yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fri etableringsrätt på fiskets område, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo47 yrkandena 1 och 2 och

med avslag på motion 1997/98:Jo48 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Kostnaderna för ett satellitbaserat kontrollsystem

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Den föreslagna ändringen i 22 § fiskelagen innebär möjlighet för regeringen att

föreskriva att fiskefartyg skall ha utrustning som automatiskt via satellit

överför information om fartyget. Enligt vår mening skall kostnaderna för

montering, drift och underhåll av sådan utrustning inte belasta yrkesfisket. Vi

förutsätter därför att den beredning av ärendet som uppges pågå i

Regeringskansliet kommer att resultera i ett beslut av denna innebörd. Det är i

sammanhanget värt att notera att det danska Folketinget har beslutat att

genomföra ett satellitbaserat kontrollsystem, men att de danska yrkesfiskarna

inte skall belastas med kostnaderna för detsamma.

Propositionens lagförslag