Bet. 1997/98:JoU5

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU05

Vatten- och luftvård

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JoU5

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner om vatten- och

luftvård från allmänna motionstiden 1996 (78 yrkanden). Ett stort antal av

motionerna tar upp frågor som behandlats av utskottet i andra sammanhang under

mandatperioden. Samtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a. tidigare

ställningstaganden och pågående arbete i departement, myndigheter och inom

utredningsväsendet. De motioner som utgör en upprepning av motioner som

behandlats tidigare under mandatperioden behandlas på ett förenklat sätt.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och fyra särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Jo701 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att proklamera Skagerrak och Kattegatt som nordiskt innanhav.

1996/97:Jo703 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeletning i Skagerrak.

1996/97:Jo711 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om krav på bränsleeffektivitet på

förbränningsmotorer i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo721 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av stöd för

och förebyggande skydd av Vättern som natur- och kulturområde och som

dricksvattentäkt.

1996/97:Jo723 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt initiativ för bildande av en Nordsjökommission,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om oljeutvinning i Skagerrak,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de svensk-norska gränsvattnen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dumpade stridsmedel och sänkta fartyg från andra världskriget,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskad kvävetillförsel till Västerhavet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidrag till strandstädning i Göteborgs och Bohus och Hallands

län,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om våtmarker,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskade kväveoxidutsläpp från färjetrafiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om musselodlingar för att minska övergödningen i kustvattnen.

1996/97:Jo724 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sanering av

Jungnerholmarna i Emån.

1996/97:Jo725 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas att

uppfylla för övrig bilism gällande miljökrav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas

hårdare miljökrav än övrig bilism från år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all tävlingsverksamhet med bil och motorcykel bör åläggas

nollutsläpp från år 2005.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandlingar rörande utfasningen av fossila bränslen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyldighet att tillhandahålla drivmedel med inblandning av

biobaserade bränslen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om uthålligt utnyttjande av vattenresurser.

1996/97:Jo728 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i relevant lagtext att begreppet

elbil införs, med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst

elektriskt driven motor",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga institutioner, verk och bolag och användande av elfordon,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöklassning av elbilar.

1996/97:Jo732 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om behovet av

bullerfria miljöer i samhället.

1996/97:Jo733 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddszoner vid

vattendrag.

1996/97:Jo734 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning för att utröna orsakerna till kådflödet på gran,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsvärde vid kallstarter av bilar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt engagemang för att producera och distribuera

motoralkoholer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare åtgärder mot ammoniakutsläpp i gödselhanteringen.

1996/97:Jo736 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att oljeletningen i Skagerrak stoppas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på Norge att fullt ut uppfylla kraven om samråd i den nordiska

miljökonventionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje-

och gasutvinningen i Skagerrak.

1996/97:Jo737 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tysta områden bör tillskapas i skärgården.

1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att tillskapa vattenparlament enligt fransk modell

skall utredas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återskapande av våtmarker,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya regler för spridning av stallgödsel,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökvalitetsmål för metaller i fisk, andra levande organismer och

ytsediment i Östersjön,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regionvisa miljöatlaser som täcker hela Sveriges kust skall ha

redovisats senast den 1 januari 1998,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillskapandet av en marin databas.

1996/97:Jo742 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud för icke

katalysatorrenade bensin- och dieselbilar efter år 2002.

1996/97:Jo747 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet för kommuner att förbjuda användning av båtmotorer i

mindre sjöar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om generellt förbud mot användande av båtmotorer i sjöar i områden med

höga natur- och kulturvärden.

1996/97:Jo748 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om växtförädlingens roll i arbetet med att ha en odling i balans,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av nya metoder för att minska läckagen till våra

vattendrag från jordbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta till vara urinen som en resurs.

1996/97:Jo749 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om problemen med kvicksilverutsläpp från krematorierna.

1996/97:Jo751 av Eva Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärdsplan för att uppnå

klimatmålen.

1996/97:Jo755 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för skydd

av Vättern.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det år 2010 inte skall tillåtas några fordon med hälsovådliga

utsläpp i städerna,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utsläppskrav på arbetsfordon.

1996/97:Jo760 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska miljö- och kemikaliepolitiken för att det skall vara

möjligt att uppnå den fjärde Nordsjökonferensens mål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ytterligare insatser bör göras i syfte att minska

närsaltbelastningen på Västerhavet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa ett system med miljöskatter på kväveutsläpp från

kommunala reningsverk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återskapande och nyskapande av våtmarker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya regler för spridning av stallgödsel,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökvalitetsmål för metaller i fisk, andra levande organismer och

ytsediment,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna skall ges rätt att förbjuda storskalig överledning

av miljöfarligt avloppsvatten till reningsverk,

12. att riksdagen begär att regeringen bestämt tar avstånd från planerade

provborrningar i Skagerrak i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fredning av Skagerrak,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av katamaraners miljöpåverkan.

1996/97:Jo761 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt

pilotprojekt.

1996/97:Jo763 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med överlåtbara

utsläppsrätter genom försök med en kvävebubbla över Stockholmsregionen.

1996/97:Jo769 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell restaureringsplan för Emåns vattensystem samt medel

för densamma,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare medel till kommuner och regioner, för stöd

till nya och effektiva åtgärder i miljöarbetet och specifikt i arbetet för att

minska kväveläckaget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering inom ramen för programmet för hållbar utveckling eller

inom ramen för programmet för samarbete och utveckling inom Östersjöregionen.

1996/97:Jo773 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att styra miljöinsatser till de åtgärder som ger bäst effekt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strategisk vattenplanering.

1996/97:Jo774 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Kyrkfjärden är att betrakta som en del av riksintresset Emån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att sanera Kyrkfjärden.

1996/97:Jo775 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna bör få möjlighet att anlägga våtmarker i stället för

att bygga reningsverk.

1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla verksamheter i skärgården bör bedrivas inom naturens ram.

1996/97:Jo781 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeprospektering i

Skagerrak.

1996/97:Jo796 av Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka Naturvårdsverkets roll när det gäller samordning och

fördelning av resurser inom bullerforskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naturvårdsverkets förslag till riktlinjer för buller från

vägtrafik skall gälla som riktvärde i avvaktan på resultat av ytterligare

forskning.

1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillvaratagande, stödjande och utvecklande i ett vidare

Östersjöperspektiv av det kvalificerade forsknings- och utvecklingsarbete som

nu bedrivs vid Högskolan i Kalmar beträffande Östersjömiljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den samordnande uppgift beträffande forskning om Östersjöns marina

miljö som bör tilldelas det marinbiologiska centret i Kalmar.

1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om programmet "Rädda Västervattnen" och miljöns betydelse för

Västsverige.

1996/97:T622 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högsta gräns för svavelhalt i fartygsbränsle.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas 78 motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1996 rörande vatten- och luftvård. Frågorna har även tagits upp i andra

sammanhang. Våren 1991 gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de

miljöpolitiska frågorna i samband med behandlingen av den miljöpolitiska

propositionen. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken

diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas

genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. Riksdagens beslut

innebar bl.a. att skärpta regler infördes i naturvårdslagen om markavvattning,

biotopskydd och skydd för utrotningshotade arter. Beslutet innebar vidare att

fordon skall indelas i miljöklasser, till vilka knyts ett system med

ekonomiska styrmedel (prop. 1990/91:90, JoU30).

Regeringen har aviserat att man avser förelägga riksdagen en ny

miljöpolitisk proposition under våren 1998.

I regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart

samhälle beskrivs nuläget inom olika samhällssektorer, pågående arbete i

relation till gällande miljömål och utvecklingen av miljöarbetet inom sektorn.

Skrivelsen har behandlats av utskottet i betänkande 1996/97:JoU11. Vidare har

regeringen under riksmötet avlämnat en skrivelse om Sveriges internationella

samarbete för hållbar utveckling. I den del som behandlades av

jordbruksutskottet redovisas det svenska miljösamarbetet inklusive svenska

strategier och ståndpunkter för de globala miljökonventionerna och

prioriterade delar av Agenda 21 (skr. 1996/97:2, JoU2).

Riktlinjerna för Sveriges miljösamarbete inom EU lades fram i regeringens

skrivelse 1994/95:167 och behandlades av utskottet i betänkande JoU23. De

områden som bör prioriteras enligt riktlinjerna är försurning och

klimatpåverkan, kemikalier och bekämpningsmedel, kretsloppsanpassning samt

biologisk mångfald och naturvård. Vad gäller försurningen pågår ett arbete som

initierats av Sverige med en särskild EU-strategi. Kommissionen antog i mars

1997 ett meddelande om detta till Europaparlamentet och rådet. Meddelandet har

diskuterats vid ministerrådsmötet i juni och skall utgöra underlag för de

rådsslutsatser som planeras att antas under år 1997. Under året kommer även

direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i

rådet. Beträffande klimatpåverkan är Sverige drivande i det arbete som för

närvarande pågår med att ta fram en EU-position till förhandlingarna om ett

protokoll till FN:s klimatkonvention om utsläppsminskningar av växthusgaser.

Frågor om miljöarbetet inom EU behandlades senast i utskottets betänkande

1996/97:JoU20.

Vatten

Utskottets överväganden

Marina frågor

Regeringen anför i skrivelse 1996/97:2 Sveriges internationella samarbete för

hållbar utveckling att den svenska strategin för att skydda världshaven främst

tar sikte på att få till stånd regionala avtal. Det är på regional, nationell

och lokal nivå som man känner orsaken till problemen, som dessutom ofta

varierar mellan olika regioner. Sverige har prioriterat arbetet med skydd av

haven inom ramen för framför allt Nordsjökonferensen, Oslo-Pariskonventionen

(OSPAR) samt Helsingforskonventionen (HELCOM). Även det globala samarbetet är

enligt skrivelsen viktigt. Detta tydliggjordes bl.a. vid 1996 års möte med

FN:s kommission för hållbar utveckling, då frågan om skydd av oceanerna

särskilt behandlades. Vissa problem, t.ex. åtgärder mot spridning av stabila

organiska miljögifter, löses bäst genom globala åtgärder. Det globala

handlingsprogrammet för skydd av den marina miljön som antogs vid 1995 års

Washingtonkonferens bör enligt regeringen genomföras och följas upp inom alla

relevanta FN-organ och FN-program. Vidare anför regeringen att principen om

att förorenaren skall betala bör vara vägledande vid beslut om skydd av

oceanerna. Försiktighetsprincipen bör vara vägledande då vetenskapligt

material saknas eller är otillräckligt. Utskottet har ingen invändning mot den

strategi för skydd av världshaven som här redovisats och avstyrker därmed

motionerna Jo723 (c) yrkande 4 om föroreningar i de svensk-norska gränsvattnen

och T224 (fp) yrkande 11 om programmet Rädda Västervattnen och miljöns

betydelse för Västsverige. Utskottet utgår dock från att motionerna kan

beaktas inom ramen för det arbete som redovisats ovan.

Med hänvisning till Sveriges engagemang i bl.a. Nordsjökonferensen och Oslo-

Pariskonventionen avstyrks även motion Jo701 (fp) yrkande 2 om att proklamera

Skagerrak och Kattegatt som nordiskt innanhav. I den mån motionen berör

territoriella och havsrättsliga frågor hänvisar utskottet även till

utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU17 och till den utredning som tillsatts

med uppgift att utvärdera gällande regler om ingripanden mot oljeutsläpp till

havs (dir. 1996:82).

I motion Jo738 (mp) yrkande 8 föreslås att möjligheten att skapa

vattenparlament enligt fransk modell skall utredas. I Naturvårdsverkets

rapport om effektrelaterade miljömål för havet har frågan om kväveutsläppen

från avrinningsperspektiv belysts. Avsikten är att optimera insatserna utifrån

eutrofieringssituationen i Sveriges kustområden. Regeringen har vidare utsett

en utredare som bl.a. har till uppgift att utarbeta ett administrativt system

för avrinningsområdesvis hantering av vattenanknutna miljö- och resursfrågor.

Utgångspunkten för detta arbete är förslag till miljökvalitetsnormer,

nitratdirektiv samt kommande krav i EU:s ramdirektiv för vatten. Utredaren har

avlämnat delbetänkandet En ny vattenadministration ( vatten är livet (SOU

1997:99) i vilket bl.a. föreslås att Sverige bör delas in i cirka tio

avrinningsdistrikt. Distrikten skall bestå av ett eller flera

avrinningsområden, kustområden med direktavrinning till havet samt kustvatten.

Inom varje distrikt bör man utse en fristående enhet vid en länsstyrelse till

ansvarig avrinningsmyndighet. Distrikten bör beskrivas och olika verksamheters

påverkan på vattenresurser bör analyseras. För varje avrinningsdistrikt bör

miljökvalitetsmål beslutas. Avrinningsmyndigheten bör ges ansvar för att ta

fram och fastställa åtgärdsplaner i syfte att uppnå relevanta

miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Åtgärdsplanerna bör vara bindande

för domstolar, kommuner och myndigheter. En avgift på utsläpp av förorenat

vatten bör införas för alla källor av betydelse. Avgiften bör avse såväl stora

som små punktkällor samt även diffusa källor såsom skogs- och jordbruk.

Intäkten från avgiften eller del av den bör vid behov användas för att

finansiera tillkommande arbete med vattenfrågorna och för att höja kvaliteten

i arbetet. Utöver detta bör avgiften användas för befrämjande av

miljösamverkan på det lokala planet. Utredningens förslag bereds för

närvarande i Miljödepartementet. Med hänvisning till det arbete som pågår

föreslås ingen vidare åtgärd med anledning av motionen.

Även motion Jo773 (fp) yrkande 2 om strategisk vattenplanering avstyrks med

hänvisning till det anförda.

Inom ramen för HELCOM får trafikfrågorna en alltmer ökad betydelse och

uppmärksamhet. Vid det 17:e mötet med HELCOM i mars 1996 antogs en ny

rekommendation om minskade utsläpp från transportsektorn. I rekommendationen

anges att blyad bensin skall fasas ut så snart som möjligt och senast år 2000.

Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 att Sverige aktivt driver

förhandlingarna om ett protokoll för tungmetaller under Convention on long

range transboundary air pollution, Konventionen om långväga transport av

luftföroreningar, LRTAP. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

Jo738 (mp) yrkande 15 och Jo760 (mp) yrkande 10 om miljökvalitetsmål för

metaller i bl.a. fisk i Östersjön.

En databas som samlar all miljöinformation rörande Östersjön är under

uppbyggnad. Denna kallas Baltic sea region outline information resources for

internet access (BALLERINA). Regeringen har bl.a. använt BALLERINA för att

föra ut information om det miljöministermöte som hölls i Saltsjöbaden i

oktober 1996. Visst finansiellt stöd för uppbyggnaden av BALLERINA har också

givits från svensk sida. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo738

(mp) yrkande 25 om tillskapande av en marin databas.

I samma motions yrkande 22 anförs att regionvisa miljöatlaser som täcker

hela Sveriges kust skall vara utarbetade senast den 1 januari 1998. Med

hänvisning till att ett svenskt miljönät, som skall vara i drift under år

1997, är under uppbyggnad i Naturvårdsverkets regi föreslås ingen ytterligare

åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Det svenska arbetet med att förbättra den marina miljön i Nordsjön fokuseras

på åtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. Inom ramen för

Nordsjökonferensen har man formulerat målet att inom 25 år få ned utsläppen

till oskadliga nivåer eller nollnivåer. Naturvårdsverket har till regeringen

redovisat kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå de tidigare uppsatta målen.

Verket har också haft i uppgift att föreslå ytterligare åtgärder mot utsläpp

av miljögifter. Det fortsatta Nordsjöarbetet kommer att ske inom ramen för en

speciell Nordsjökommitté, vars sekretariat handhas av Norge. Nästa

Nordsjökonferens kommer att äga rum i Norge åren 2000(2002. Frågorna om

utsläpp av kemikalier m.m. i den marina miljön har också ägnats betydande

uppmärksamhet av Kemikommittén (SOU 1997:84). Utskottet förutsätter att

regeringen även fortsättningsvis driver frågan om minskning av utsläppen av

miljögifter, såväl nationellt som internationellt, så att de uppsatta målen

kan uppnås. Motion Jo760 (mp) yrkande 1 om åtgärder för att uppnå den fjärde

Nordsjökonferensens mål torde i huvudsak vara tillgodosett med det anförda.

De svenska skärgårdarna har varit föremål för olika utredningar där förslag

rörande förutsättningar för boende och näringsverksamhet har belysts.

Miljövårdsberedningen presenterade under hösten 1996 sitt betänkande Hållbar

utveckling i landets skärgårdsområden (SOU 1996:153). Betänkandet har

remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Enligt uppgift

arbetar Glesbygdsverket med ett handlingsprogram för de svenska skärgårdarna.

Detta sker i nära samverkan med de bofasta. En levande skärgård måste enligt

utskottets uppfattning inbegripa möjligheter för de bofasta att leva och

arbeta i skärgården med det mångsyssleri som det innebär. Den konkurrens som i

dag finns om mark- och vattenresurserna måste avvägas på ett sådant sätt att

möjligheterna till utkomst för de bofasta inte försvåras, samtidigt som

naturresurser och naturvärden skyddas. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion Jo778 (mp) yrkande 1 om hur verksamheter i skärgården bör

bedrivas.

Utskottet är inte berett att föreslå några preciserade uttalanden angående

den forskning som bedrivs vid Högskolan i Kalmar. Yrkandena 3 och 4 i motion

U815 (c) avstyrks.

Läckage av närsalter

Regeringen anför i skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart

samhälle att ett antal handlingsprogram och utredningar som har återverkningar

på jordbrukets miljöpolitik kommer att presenteras under år 1997. Det gäller

bl.a. handlingsprogram för minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång,

den tidigare nämnda utredningen om avrinningsområden samt förslag om

miljöövervakningens fortsatta inriktning. Vidare har en första utvärdering av

miljöprogrammet redovisats med förslag om hur detta skall förbättras. Mot

bakgrund av det omfattande underlag och de många åtgärdsförslag som regeringen

nu förfogar över avseende jordbrukets miljöpåverkan, avser regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag om hur jordbruket ytterligare kan

miljöanpassas, utifrån principen om sektorsintegrerat miljöansvar. Denna

samlade redovisning avseende jordbrukssektorn planeras till hösten 1997. Med

hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Jo734 (s) yrkande 4 om

ytterligare åtgärder mot ammoniakutsläpp i gödselhanteringen, Jo738 yrkande 11

och Jo760 yrkande 6 (båda mp) om nya regler för spridning av stallgödsel och

Jo748 (s) yrkandena 1 och 2 om växtförädlingens roll i arbetet med att ha en

odling i balans resp. nya metoder för att minska växtnäringsläckaget från

jordbruket.

I tilläggsdirektiv år 1994 fick Plan- och byggutredningen (M 1992:03) i

uppdrag att stärka sambanden mellan den kommunala översiktliga planeringen och

detaljplaneringen, särskilt med hänsyn till ökade miljökrav. Utredningen fick

samtidigt i uppdrag att se över VA-lagen. I uppdraget ingick att särskilt

pröva kommunens skyldighet att ordna vatten och avlopp, undersöka

möjligheterna att bättre samordna kommunens ansvar med den enskilde

fastighetsägarens i syfte att få till stånd ett bättre resursutnyttjande och

lokala kretsloppsbaserade lösningar samt överväga möjligheterna att anpassa

avgifter och taxa till miljö- och naturresursförhållanden. Utredningens

slutbetänkande Översyn av PBL och VA-lagen (SOU 1996:168) har remissbehandlats

och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Motion Jo760 (mp) yrkande 3

innehåller ett preciserat förslag om införande av ett system med miljöskatter

på kväveutsläpp från kommunala reningsverk. Med hänvisning till det arbete som

pågår med översyn av de regler som gäller för kommunala reningsverk föreslår

utskottet att motionen lämnas utan åtgärd i berörd del.

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås heller ingen ytterligare

riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo773 (fp) yrkande 1 om att styra

miljöinsatser till de åtgärder som ger bäst effekt.

Våren 1996 anvisade riksdagen 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program

med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (prop.

1995/96:222, FiU15). Programmet skall syfta till att skapa sysselsättning

främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur.

Programmet skall omfatta åtgärder med sysselsättningsskapande,

teknikutvecklande och miljöförbättrande effekt bl.a. inom avfallsområdet, VA-

området samt inom byggsektorn. Ansökningar om investeringsbidrag skall enligt

förordning 1996:1378 om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar

utveckling i första hand bedömas av respektive länsstyrelse. Riksdagen

beslutade vid samma tillfälle anvisa 1 000 miljoner kronor i syfte att under

en femårsperiod stärka samarbete och utveckling i Östersjöregionen. Medlen,

som bl.a. skall användas för att skydda miljön runt Östersjön, har tillförts

en fond som fördelas efter förslag från statsministerns Östersjöråd. Enligt

motion Jo769 (c) yrkande 3 bör de ovan nämnda programmen vara lämpliga

finansieringskällor för att pröva nya metoder för att restaurera Emån. Med

hänvisning till vad som här anförts om hur och av vilka instanser medlen skall

fördelas föreslår utskottet ingen åtgärd med anledning av motionen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om hur de medel som avsatts inom

ramen för programmet för omställning till hållbar utveckling skall användas

och fördelas avstyrks även motion Jo761 (c) om finansieringen av ett

nationellt pilotprojekt rörande kollektivtrafiksystem i Uppsala.

Utsläpp från båtmotorer

Kommunikationskommittén behandlar tämligen utförligt sjöfartens miljöproblem i

sitt betänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1997:35). Kommittén redovisar

det internationella arbete som inom ramen för MARPOL pågår för att begränsa

svavel- och koldioxidutsläpp från sjöfarten samt den överenskommelse som under

år 1996 träffades mellan Sjöfartsverket, Sveriges hamn- och stuveriförbund

samt Sveriges redareförening om åtgärder för att sänka utsläppen av svavel och

kväveoxider från sjötrafiken. Enligt kommitténs bedömning är överenskommelsen

ett steg i rätt riktning mot en mer effektiv avgiftsstruktur inom sjöfarten

och en intressant lösning som tar fasta på de reella åtgärdskostnaderna i

sjöfarten. Det är viktigt att överenskommelsen fullföljs men att

Sjöfartsverkets åtaganden i överenskommelsen inriktas så att incitamenten

förstärks för att vidta åtgärder. Vidare anser kommittén att Sjöfartsverket

bör ges i uppdrag att utvärdera effekterna sedan överenskommelsen varit i bruk

några år. Sverige bör på det internationella planet arbeta för att motsvarande

överenskommelser för att minska utsläppen även införs i andra länder.

Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har

aviserat att man avser att återkomma till riksdagen med en trafikpolitisk

proposition våren 1998. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

Jo723 (c) yrkande 9 om minskade kväveoxidutsläpp från färjetrafiken och T622

(mp) yrkande 1 om högsta gräns för svavelhalt i fartygsbränsle.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar Sjöfartsverket, inom ramen för det

nordiska sjösäkerhetsarbetet, för närvarande med en utredning om

katamaranernas miljöpåverkan. Detta torde i stor utsträckning tillgodose vad

som anförs i motion Jo760 (mp) yrkande 22 om katamaraners miljöpåverkan.

Motionen avstyrks med det anförda.

Luft

Utskottets överväganden

Drivmedel, m.m.

Av bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen (1991:1481) framgår att

tävlingsfordon som endast används på bana inte behöver vara registrerade och

därmed inte heller uppfylla gällande krav om avgasrening. Däremot sker en

prövning av verksamheten vid tävlingsanläggningar, huvudsakligen med tanke på

bulleremissionerna. Rallyfordon skall vara registrerade. Mot en avgift om

7 000 kr beviljas de dispens från kravet att de skall vara försedda med modern

avgasreningsutrustning. Totalt sett är utsläppen från tävlingsverksamheten

ganska låga trots att emissionerna är mycket höga räknat per fordon och

körsträcka. Även om fordonen skulle möta högt ställda avgaskrav torde

utrustningen ha begränsad effekt. Detta beror både på körsättet och på de

trimningar som görs av motorn, trimningar som till stor del slår ut

reningsfunktionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo725

(mp) yrkandena 1 och 2 om vilka miljökrav som bör åläggas tävlingsverksamhet

med bil och motorcykel.

I motionens yrkande 3 föreslås att dylik verksamhet skall åläggas

nollutsläpp från och med år 2005. Utskottet anser i likhet med motionärerna

att åtgärder bör vidtas för att stimulera utvecklingen mot en mer

miljöanpassad bilism, men befarar att vad som föreslås i motionen skulle få

mycket begränsad effekt på de totala utsläppen. Motionen avstyrks i berörd

del.

Riksdagen beslutade hösten 1995 att miljöklassystemet enligt bilavgaslagen

skulle kompletteras med klasserna 1 E för elbilar och 1 H för hybridbilar

(prop. 1995/96:6, JoU6). Fordon som enbart drivs med batterier som laddas från

en stationär källa och som motsvarar beteckningen bil i fordonskungörelsen

förs till klass 1 E.

Miljövårdsberedningen har på regeringens uppdrag i betänkandet Integrering

av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen (SOU 1996:112) lagt fram

förslag om att bl.a. införa miljöledningssystem i statliga myndigheter.

Miljöledningssystem förekommer i allt större omfattning i det privata

näringslivet och innebär systematiserat miljöarbete, tydliga riktlinjer och

mål i bl.a. centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för

uppföljning samt att resultatet redovisas i årsredovisningen. Regeringen har

utsett ett tjugotal pilotmyndigheter inom olika områden som skall inleda

utvecklingen av miljöledningssystem. Pilotmyndigheterna skall göra en

miljöutredning, ta fram förslag till en miljöpolicy samt påbörja och så långt

möjligt utarbeta en plan för fortsatt integration av miljöhänsyn i

myndighetens verksamhet.

Vad som här anförts torde i stor utsträckning tillgodose motion Jo728 (mp)

yrkandena 1(3 om införande av begreppet elbil i lagstiftningen, användande av

elfordon i statliga verk och bolag samt miljöklassning av elbilar. Ingen

åtgärd föreslås med anledning av motionen.

Med anledning av motion Jo734 (s) yrkande 1 om forskning för att utröna

orsakerna till kådflödet på gran vill utskottet anföra följande: SLU

presenterade år 1995 utredningen Barkdöd och vedskador hos granar med

kådflöde. Inget samband med markförsurning kunde då påvisas. Forskning om

barkskador fortsätter, bl.a. inom ramen för det treåriga MISTRA-projektet

Sustainable forestry in southern Sweden. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionen i berörd del.

Som nämnts i inledning till detta betänkande kommer under året de viktiga

direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i

ministerrådet. Inom ramen för detta arbete prioriteras frågan om gränsvärden

vid kallstarter högt av Sverige. Det kan tilläggas att det för personbilar i

miljöklass 1 redan finns ett kallstartkrav (bilavgasförordningen,

SFS 1991:1481, bil. 4). Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks

motion Jo734 (s) yrkande 2 om gränsvärde vid kallstarter av bilar.

Enligt motionens yrkande 3 är det fossila bränslet grundorsaken till det

stora försurningsbidraget från trafiken och den slutgiltiga lösningen kan

finnas i en övergång till biologiska bränslen. Staten bör därför öka sitt

engagemang vad gäller produktion och distribution av motoralkoholer.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande: Oavsett vilket

bränsle som används så bildas kväveoxider. Användningen av biobränslen kanske

ger något lägre utsläpp av kväveoxider, men skillnaden är inte så stor att de

löser försurningsproblemet. Däremot är en satsning på motoralkoholer motiverad

av en rad andra skäl. Biobränslen minskar utsläppen av växthusgaser, de är

förnybara och dessutom mindre giftiga än mineraloljor. Kommunikationskommittén

har i sitt slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU 1997:35) lämnat

förslag till en introduktionsstrategi för biobränslen. Kommittén förordar att

låginblandning av motoralkohol skall genomföras i första hand genom frivilliga

åtgärder från drivmedelsbranschen. Parallellt med detta skall en lagstiftning

förberedas så att målet med introduktionen kan nås senast till år 2002.

Befrielse från koldioxid- och energiskatt bör införas för alla drivmedel från

förnybara energikällor. När tillräcklig tillgång finns på alternativa

drivmedel till konkurrenskraftiga priser bör energiskatten ökas stegvis till

att motsvara de externa effekter från drivmedlet som bör internaliseras.

Alternativbränsleutredningen har i sitt betänkande (SOU 1996:184) föreslagit

hur alternativa bränslen skall hanteras i förhållande till nuvarande

miljöklassystem för bränslen m.m. Utredningarnas förslag bereds för närvarande

i Regeringskansliet. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslås

motionen lämnas utan vidare åtgärd i denna del.

Buller

Under senare år har bullerfrågan utretts vid ett flertal tillfällen. Våren

1994 behandlade riksdagen en handlingsplan mot buller (prop. 1993/94:215,

JoU31). De åtgärder som redovisades vid det tillfället har nyligen genomförts

eller håller på att genomföras. Länsstyrelserna utför för närvarande

inventeringar i syfte att undersöka var åtgärder bör vidtas för att minska

bullerstörningar i utemiljön. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

Jo732 (mp) vari efterfrågas en utredning om behovet av bullerfria miljöer i

samhället.

I skrivelse 1993/94:175 Åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar

presenterade regeringen sin syn på vad som bör göras för att minska

bullerstörningar i dessa områden, dvs. i stor utsträckning skapa bullerfria

miljöer. Skrivelsen behandlades av utskottet i betänkande 1993/94:JoU21. I

samband med behandlingen av prop. 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets

fjäll-områden uttalade utskottet att man delade regeringens bedömning att det

kan finnas starka skäl att motverka bullerstörningar i skärgårdsområdena,

likaväl som i fjällområdena. Utskottet ansåg det därför angeläget att berörda

länsstyrelser överväger de begränsningar som är motiverade från bl.a. allmänna

naturvårds- och kulturmiljövårdssynpunkter. I likhet med regeringen framhöll

utskottet även vikten av att kommunerna får möjlighet att inrätta sådana

regleringsområden. För närvarande bereds inom Regeringskansliet även

betänkandet Hållbar utveckling i landets skärgårdsområden (SOU 1996:153) från

Miljövårdsberedningen där bullerstörningar utgör en utgångspunkt för

förslagen. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslås ingen åtgärd med

anledning av motion Jo737 (mp) yrkande 5 i vilken föreslås att tysta områden

skall tillskapas i skärgården.

I prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslår regeringen bl.a.

prioriteringar för nästkommande forskningsperiod inom bl.a.

miljöforskningsområdet. I dessa förslag prioriterades inte bullerområdet. Mot

bakgrund av ökad kunskap om bullrets skadliga inverkan på människan,

bullerfrågornas komplexitet m.m. kan det finnas anledning att beakta behovet

av satsningar inom bullerforskningen. Frågan om gränsvärden för buller från

vägtrafik tillämpliga vid ny- eller väsentlig ombyggnad behandlades av

riksdagen våren 1994 (prop. 1993/94:215, JoU31). Naturvårdsverkets målnivåer

överensstämmer med de i beslutet angivna bullernivåerna. Med hänvisning till

det anförda avstyrks motion Jo796 (v) yrkandena 1 och 2 om att stärka

Naturvårdsverkets roll när det gäller bullerforskning samt vilka gränsvärden

för buller från vägtrafik som skall gälla.

I motion Jo747 (mp) yrkande 1 föreslås att kommunerna bör ges möjlighet att

förbjuda användning av båtmotorer i mindre sjöar. Med hänvisning till att

länsstyrelserna med stöd av naturvårdslagen och sjötrafikförordningen kan

begränsa eller förbjuda båttrafik i ett område avstyrks motionen i berörd del.

I motionens yrkande 2 föreslås ett generellt förbud mot användande av

båtmotorer i sjöar i områden med höga naturvärden. Utskottet instämmer i att

utsläpp av oförbrända kolväten utgör ett allvarligt problem för vattenmiljön.

Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ta fram ett direktivförslag

rörande avgas- och bullerkrav på motorer till småbåtar. Till grund för arbetet

ligger bl.a. en departementspromemoria från Miljödepartementet (Ds 1995:59) om

införande av avgas- och bullerkrav på bensin- och dieselmotorer till fartyg

med en skrovlängd om högst 24 m. Med hänvisning till det anförda föreslås

ingen ytterligare åtgärd med anledning av motionen.

Övrigt

Riksdagen har satt som mål att amalgamanvändningen inom vuxentandvården skall

vara avvecklad till år 1997 och inom barntandvården under år 1995.

Kemikalieinspektionen överlämnade i juni 1996 till regeringen en rapport om

hur avvecklingen fortskrider. Användningen av amalgam fram till den 1 juli

1995 ligger till grund för de siffror KemI redovisar i rapporten. Man beräknar

mot denna bakgrund att användningen av amalgam i barntandvården uppgick till

någon enstaka procent och inom vuxentandvården till 14 %. En fortsatt minskad

användning av amalgam inom tandvården pågår och användningen beräknas i stort

vara avvecklad inom något år. Mot denna bakgrund skulle en miljöavgift på

amalgamanvändningen, vilket föreslås i motion Jo749 (s) yrkande 1, inte få

avsedd verkan. Motionen avstyrks.

Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden

Utskottets överväganden

Utskottet behandlade under riksmötena 1995/96 och 1996/97 ett antal motioner

rörande bl.a. skydd och sanering av olika vattendrag, läckage av närsalter,

strandstädning, ersättning vid miljöskador och utsläpp av växthusgaser

(1995/96:JoU1, 1995/96:JoU2, 1995/96:JoU9 och 1996/97:JoU18).

Frågan om oljeletning i Skagerrak har behandlats av utskottet vid ett

flertal tillfällen, senast i betänkande 1995/96:JoU9 där följande anfördes.

Mot bakgrund av den oro som finns inför Norges planer på provborrning efter

olja i Skagerrak begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994 samråd med

den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljökonventionen. I juni

1994 tog Stortinget ställning till den norska regeringens proposition om

petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för

undersökningsverksamhet begränsats. Dessutom skall den norska regeringen

genomföra en utredning om miljöeffekter av kemikalieutsläpp innan slutgiltigt

beslut tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997. I ett

frågesvar den 25 oktober 1994 hänvisade miljöministern till den tidigare

regeringens begäran om samråd och framhöll bl.a. att tidsfristen skulle

utnyttjas för att göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna

och miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella provborrningar.

Miljöministern underströk att den svenska regeringens begäran om samråd

kvarstod. Enligt vad utskottet har erfarit har Miljödepartementet fått ta del

av de kompletteringar som gjorts från norsk sida och ärendet bereds för

närvarande inom departementet. Vidare anförde utskottet bl.a. att oljeletning

i Skagerrak är en viktig fråga för såväl fisket som för miljövården. Utskottet

förutsatte att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen informerad om hur

ärendet utvecklas.

I betänkande 1995/96:JoU9 behandlade utskottet även frågor rörande drivmedel

och användning av biobaserade bränslen. Inga åtgärder föreslogs med anledning

av motionerna med hänvisning till det arbete som pågick inom regeringskansli,

myndigheter och utredningsväsende. I Trafik- och klimatkommitténs

slutbetänkande Klimatförändringar i trafikpolitiken (SOU 1995:64) lämnas

förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av koldioxid och andra

klimatpåverkande gaser från transportsektorn. Riksdagen har beslutat att

koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Sverige i enlighet med

klimatkonventionen bör stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå för att därefter

minska. Flera olika prognoser visar att koldioxidutsläppen från

transportsektorn kommer att öka framöver om inga ytterligare åtgärder vidtas.

Kommittén anser att det trots snabbt stigande marginalkostnader finns flera

energibesparande åtgärder som kan vidtas inom transportsektorn till relativt

låga kostnader. Tills vidare bör gälla att koldioxidutsläppen från

transportsektorn åtminstone inte skall öka till år 2005. Ett generellt

styrmedel i form av en höjd koldioxidskatt bör enligt Trafik- och

klimatkommittén utgöra grunden i en strategi för att minska trafikens

koldioxidutsläpp. Kommittén lämnar även förslag på kompletterande styrmedel,

såsom ändring av reglerna för reseavdrag och beskattning av bilförmån.

I kommunikationskommitténs slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken (SOU

1997:35) lämnas bl.a. förslag på nya trafikpolitiska mål. Kommittén föreslår

bl.a. styrmedel för att internalisera kostnaden för trafikens externa

effekter, t.ex. höjd koldioxidskatt och en ändrad fordonsskatt. Kommittén har

även lämnat förslag till en introduktionsstrategi för biobränslen. Regeringen

avser enligt skrivelse 1996/97:50 förelägga riksdagen en proposition med

förslag till nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommunikationskommitténs

rapport kommer därvid att utgöra ett underlag. Som nämns i inledningen till

detta betänkande planerar EU att under år 1997 anta en strategi mot

försurningen. Detta arbete har initierats av Sverige. Under året kommer även

direktivförslagen om nya fordons- och bränslekrav (Auto/Oil) att behandlas i

ministerrådet.

Med hänvisning till det anförda och till utskottets principbeslut om

planeringen av motionsärenden inom valperioden avstår utskottet från att nu

mer utförligt i sak behandla motionerna Jo703 (fp), Jo711 (m), Jo721 (fp),

Jo723 (c) yrkandena 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 10, Jo724 (c), Jo727 (c) yrkandena

22, 24 och 25, Jo733 (s), Jo736 (fp) yrkandena 1-3, Jo738 (mp) yrkande 10,

Jo742 (kd), Jo748 (s) yrkande 3, Jo751 (s), Jo755 (c), Jo759 (fp) yrkandena 18

och 19, Jo760 (mp) yrkandena 2, 5, 11, 12 och 13, Jo763 (fp), Jo769 (c)

yrkandena 1 och 2, Jo774 (kd) yrkandena 1 och 2, Jo775 (m) yrkande 4 och Jo781

(s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skydd av haven

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo723 yrkande 4 och 1996/97:T224

yrkande 11,

2. beträffande Skagerrak och Kattegatt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo701 yrkande 2,

3. beträffande vattenparlament

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 8,

4. beträffande strategisk vattenplanering

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo773 yrkande 2,

5. beträffande miljökvalitetsmål för Östersjön

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 15 och

1996/97:Jo760 yrkande 10,

res. 1 (mp)

6. beträffande tillskapande av en marin databas

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 25,

7. beträffande regionvisa miljöatlaser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkande 22,

res. 2 (mp)

8. beträffande utsläpp av miljögifter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 1,

res. 3 (mp)

9. beträffande verksamheter i skärgården

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 1,

10. beträffande marinbiologiskt centrum i Kalmar

att riksdagen avslår motion 1996/97:U815 yrkandena 3 och 4,

11. beträffande jordbrukets miljöeffekter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo734 yrkande 4, 1996/97:Jo738

yrkande 11, 1996/97:Jo748 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Jo760 yrkande 6,

12. beträffande miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala

reningsverk

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 3,

res. 4 (mp)

13. beträffande styrning av miljöinsatser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo773 yrkande 1,

14. beträffande medel för att restaurera Emån

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo769 yrkande 3,

15. beträffande ett nationellt pilotprojekt rörande

kollektivtrafiksytem

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo761,

16. beträffande sjöfartens miljöproblem

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo723 yrkande 9 och

1996/97:T622 yrkande 1,

17. beträffande katamaraners miljöpåverkan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo760 yrkande 22,

18. beträffande utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo725 yrkandena 1 och 2,

res. 5 (mp)

19. beträffande avgaskrav för bil- och motorcykeltävlingar fr.o.m.

år 2005

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo725 yrkande 3,

20. beträffande användning av elbilar m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo728 yrkandena 1-3,

21. beträffande utredning om orsakerna till kådflöde på gran

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 1,

22. beträffande gränsvärde vid kallstarter av bilar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 2,

23. beträffande produktion och distribution av motoralkoholer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo734 yrkande 3,

24. beträffande utredning om behovet av bullerfria miljöer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo732,

25. beträffande tysta områden i skärgården

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo737 yrkande 5,

26. beträffande bullerforskning, m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo796 yrkandena 1 och 2,

27. beträffande möjlighet för kommuner att införa förbud mot

användning av båtmotorer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo747 yrkande 1,

res. 6 (v, mp)

28. beträffande generellt förbud mot användning av båtmotorer i

vissa områden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo747 yrkande 2,

29. beträffande miljöavgift på amalgam

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo749 yrkande 1,

30. beträffande vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare

under mandatperioden

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo703, 1996/97:Jo711,

1996/97:Jo721, 1996/97:Jo723 yrkandena 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 10,

1996/97:Jo724, 1996/97:Jo727 yrkandena 22, 24 och 25, 1996/97:Jo733,

1996/97:Jo736, 1996/97:Jo738 yrkande 10, 1996/97:Jo742, 1996/97:Jo748

yrkande 3, 1996/97:Jo751, 1996/97:Jo755, , 1996/97:Jo759 yrkandena 18 och

19, 1996/97:Jo760 yrkandena 2, 5, 11, 12 och 13, 1996/97:Jo763,

1996/97:Jo769 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Jo774, 1996/97:Jo775 yrkande 4

och 1996/97:Jo781.

Stockholm den 2 september 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),

Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Michael Hagberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Miljökvalitetsmål för Östersjön (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Inom ramen?

och på s. 9 slutar med ?i Östersjön? bort ha följande lydelse:

Koncentrationerna av metaller i levande organismer och ytsediment i

Östersjön får inte tillåtas öka ytterligare. Kunskaperna om metallernas

biologiska effekter är mycket bristfälliga och utskottet föreslår därför att

följande miljökvalitetsmål införs. För skydd av människors hälsa och

hushållning med naturresurser får halten kvicksilver i fisk inte överstiga 0,5

mg/kg färskvikt. För skydd av biologisk mångfald får halten av metaller i

levande organismer och ytsediment i havet inte öka från 1990 års nivåer. På

många håll i landet släpps tungmetaller ut, utsläpp som kan leda till förhöjda

halter i mark- och vattenområden. Källan kan vara punktutsläpp, läckage från

produkter eller läckage från avfallsdeponier och förorenade områden. Därför

finns det anledning att minska utsläppen av alla metaller, även andra än de

mest miljöbelastande metallerna - bly, kadmium och kvicksilver. Därför bör man

sätta upp regionala eller lokala mål för utsläpp av metaller. Vad utskottet

här anfört med anledning av motionerna Jo738 yrkande 15 och Jo760 yrkande 10

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande miljökvalitetsmål för Östersjön

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo738 yrkande 15 och

1996/97:Jo760 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Regionvisa miljöatlaser (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?I samma? och

slutar med ?av motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det mycket viktigt att ha god beredskap vid

olyckssituationer. Fortfarande saknas regionvisa s.k. miljöatlaser för delar

av Sveriges kust. Dessa miljöatlaser är ett operativt hjälpmedel när det

gäller beslut om insatser och hur dessa skall inriktas för att begränsa

skadorna vid olje- och kemikalieolyckor vid Sveriges kust. Miljöatlasen

redovisar också områden som är speciellt skyddsvärda. Arbetet med att ta fram

regionvisa miljöatlaser måste intensifieras så att det senast den 1 januari

1998 finns sådana atlaser som täcker hela Sveriges kust. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo738 yrkande 22 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regionvisa miljöatlaser

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo738 yrkande 22 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utsläpp av miljögifter (mom. 8)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Det svenska?

och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Vid den fjärde Nordsjökonferensen i juni 1995 enades miljöministrarna om att

kontinuerligt minska utsläpp, emissioner och förluster av farliga kemiska

ämnen till Nordsjön. Målet är att inom 25 år få ned utsläppen till oskadliga

nivåer eller nollnivåer. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att den

svenska miljö- och kemikaliepolitiken skärps för att det skall vara möjligt

att uppnå den fjärde Nordsjökonferensens mål. Vad utskottet här anfört med

anledning av motion Jo760 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utsläpp av miljögifter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo760 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 12)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I

tilläggsdirektiv? och slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett system med miljöskatter på

kväveutsläpp från kommunala reningsverk införas. Systemet bör vara utformat så

att det står kommunerna fritt att välja metod för kvävereningen. Skatten

skulle stimulera kommunerna att bygga ut kapaciteten för kvävereduktion. De

kommuner som väljer att anlägga våtmarker eller installerar lokalt

omhändertagande av fekalier och urin bör få miljöskatten reducerad i

förhållande till den reningseffekt som våtmarken beräknas ge. För att

uppmärksamma allmänheten på att den nya tekniken för urin- och

fekalieseparerande toaletter finns och fungerar bör satsningar göras på

demonstrationsanläggningar. Vad utskottet här anfört med anledning av motion

Jo760 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo760 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar (mom. 18)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Av

bilavgaslagen? och slutar med ?och motorcykel? bort ha följande lydelse:

Miljökraven vid biltävlingar är betydligt lägre än vad som gäller för övrig

fordonstrafik. Enligt utskottets uppfattning bör all tävlingsverksamhet med

bil och motorcykel uppfylla för övrig bilism gällande miljökrav. Framtida

skärpningar av miljörelaterade regler för fordon bör automatiskt gälla även

för tävlingsfordon. Fr.o.m. år 2000 bör tävlingsverksamhet med bil och

motorcykel bli miljödrivande genom att den åläggs strängare miljökrav än övrig

bilism. Endast fönybara bränslen utan tillsats av oktanhöjande medel o.d. bör

tillåtas för drift. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo725

yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo725 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning av båtmotorer

(mom. 27)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?I motion? och

slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:

Tystnad börjar bli en bristvara i Sverige, även utanför tätorter. Buller av

bilar, flygplan och andra motorer tränger långt in i områden som borde vara

tysta. Sverige är ett land med många mindre sjöar. Hit söker sig människor för

bad och rekreation. Tystnad, det vill säga inget motorbuller, borde kunna råda

här i större utsträckning än vad som gäller i dag eftersom roddbåt och kanot

klarar nödvändiga transporter. I dag är det länsstyrelsen som enligt

sjötrafikförordningen kan förbjuda båtmotorer på en sjö efter samråd med

Sjöfartsverket, kommunen och polisen. Enligt utskottets uppfattning bör

kommunerna ges möjlighet att förbjuda båtmotorer i sjöar med en yta mindre än

en kvadratkilometer. Därmed skulle drygt 92 % av alla sjöar i Sverige omfattas

av förslaget. Huruvida de än så länge mycket ovanliga elmotorerna skall

omfattas av eventuella förbud bör varje kommun få avgöra. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion Jo747 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning

av båtmotorer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo747 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Verksamheter i skärgården (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Jag anser att regeringen snarast borde lägga förslag till riksdagen om en

hållbar utveckling i skärgården. Det finns en offentlig utredning.

Miljöproblemen är väl kända. Det krävs en skärpt reglering i skärgården till

skydd för flora, fauna och människor. I jämförelse med åtgärder för en hållbar

utveckling i landets fjällområden, som behandlades av riksdagen hösten 1996,

är delar av den svenska skärgården utsatt för ett betydligt hårdare slitage av

människor och fordon, främst båtar.

2. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.

30)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Eva Björne och Peter Weibull Bernström (alla m)

anför:

Med anledning av att utskottet vad gäller motionerna 1996/97:Jo711 och

1996/97:Jo775 använt sig av s.k. förenklad behandling äger vi inte rätt att

reservera oss, men vi vill gällande motion Jo711 gällande att växthuseffekten

enligt en så gott som enig forskarvärld framstår som den viktigaste globala

miljöfråga vi för närvarande har att lösa. Världssamfundet har enats om att

stabilisera och därefter minska utsläppen av koldioxid, som är den dominerande

växthusgasen.

Eftersom det största nettobidraget i Sverige av koldioxid till atmosfären

kommer från trafiksektorn måste strävan fortsatt vara att ytterligare minska

dessa utsläpp. Ett sätt kan vara att maximera koldioxidutsläppen från fossilt

bränsle motsvarande en energiförbränning av 0,5 liter bensin per körd mil

eller per tidsenhet. Förbränning därutöver bör vara baserad på förnybara

bränslen. Detta skulle stimulera såväl framtagandet av energieffektivare

motorer som förnybara bränslen. Förslaget bör kunna göras skatteneutralt och

införas i takt med att nya motorer och förnybara bränslen blir tillgängliga.

Vad gäller förslagen i motion 1996/97:Jo755 om anläggning av våtmarker anser

vi att dessa utgör en god metod att kostnadseffektivt minska kväveutsläppen

och också uppnå kvävemålet. Vi hävdar också att anläggningar av dammar och

skyddszoner längs vattendrag tillsammans med våtmarksområden, förutom att de

är kostnadseffektiva, också skapar attraktiva miljöer för flora och fauna.

Vi anser att dessa anläggningar bör kunna medfinansieras av EU-medel avsedda

för miljöförbättringar.

3. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.

30)

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

I utskottets betänkande behandlas motioner från Centerpartiet om åtgärder för

att stimulera övergången från fossila till biobaserade bränslen, liksom

motionskrav på en utredning om ett uthålligt nyttjande av våra vattenresurser.

Detta är för oss viktiga frågor, men eftersom utskottet inte gått in i någon

direkt behandling av dessa motionsyrkanden har vi inte reserverat oss.

Frågorna är aktuella och vi kommer att på olika sätt arbeta för att de krav vi

ställer i våra motioner skall infrias.

4. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom.

30)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I motion Jo760 Västerhavet belyses de problem som finns i området.

Miljöhoten mot Västerhavet är fortfarande överhängande och det är bråttom

med insatser. På flera områden tycks miljöhoten ha förvärrats, bl a har

forskarna funnit total syrebrist i Gullmarsfjordens djuphålor. Experiment

visar att kväve fortfarande begränsar den primära produktionen i havet så gott

som året runt och i de flesta områdena. Stora mängder kväve och fosfor

tillförs Västerhavet via vattendragen.

Åtgärdsgrupp Väst bildades 1981 med uppgift att sammanställa belastningen av

närsalter, organisk substans och miljögifter på Västerhavet, samordna

recipientkontrollen i kustvatten samt föreslå och samordna åtgärder. Under

1995 genomförde åtgärdsgruppen en uppföljning av hur de åtgärder som

föreslagits för att minska belastningen av kväve och fosfor på Västerhavet

genomförts. Undersökningen visar att problemen långt ifrån är lösta.

I motionen föreslås att ytterligare insatser bör sättas in för att minska

närsaltbelastningen på Västerhavet. Vi föreslår också att stora arealer

våtmarker bör återskapas och nyskapas.

I motionen belyses även miljöfarliga avlopp. Ett stort problem med dagens

avloppssystem är att hushållens avlopp blandas med miljöfarliga avlopp från

industrier och verkstäder och dagvatten. Vi föreslår att kommunerna ges rätt

att förbjuda storskalig överledning av miljöfarligt avloppsvatten till

kommunala reningsverk.

Prospektering och borrning efter olja i Skagerrak utgör fortfarande ett hot

mot havet. Sedan beslutet i norska stortinget den 13 juni 1994 om

provborrningar efter olja och gas i Skagerrak har ingenting hänt som ser ut

att kunna hejda dessa. Sveriges regering har utan framgång begärt regelrätta

samråd. Konsekvensbeskrivningar har producerats, men inga nya fakta har

framkommit som på något sätt förändrar hållningen bland kommunerna runt

Skagerrak eller regeringens inställning. Miljödepartementet har haft

invändningar mot den preliminära slutrapporten som kom under sommaren 1996.

Norge har att sammanställa en slutrapport, som skall sändas ut på remiss till

bl a berörda kommuner.

Provborrningarna och den eventuella - förväntade - utvinningsverksamheten

utgör en alltför stor fara för havet och för kusterna. Den svenska regeringen

bör ta bestämt avstånd från de provborrningar, som den norska regeringen

planerat att dela koncessioner på under våren 1997.

Miljöpartiet anser att det är dags att föreslå en ?fredning? av Skagerrak

och Kattegatt vad gäller borrningar efter olja och gas. Den svenska regeringen

bör ta upp diskussioner med våra grannländer genom exempelvis Nordiska Rådet i

syfte att uppnå en sådan överenskommelse. Eftersom denna motion behandlas

förenklat vill vi i Miljöpartiet de gröna på detta sätt framföra våra

synpunkter och avser att återkomma i dessa viktiga frågor i annat sammanhang.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Inledning 6

Vatten 7

Utskottets överväganden 7

Marina frågor 7

Läckage av närsalter 10

Utsläpp från båtmotorer 11

Luft 12

Utskottets överväganden 12

Drivmedel, m.m. 12

Buller 13

Övrigt 14

Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden 15

Utskottets överväganden 15

Hemställan 16

Reservationer........................................18

1. Miljökvalitetsmål för Östersjön (mom. 5) 18

2. Regionvisa miljöatlaser (mom. 7) 19

3. Utsläpp av miljögifter (mom. 8) 19

4. Miljöavgifter på kväveutsläpp från kommunala reningsverk (mom. 12)

20

5. Utsläpp från bil- och motorcykeltävlingar (mom. 18) 20

6. Möjlighet för kommuner att införa förbud mot användning av

båtmotorer (mom. 27)

21

Särskilda yttranden..................................21

1. Verksamheter i skärgården (mom. 9) 21

2. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under

valperioden (mom. 30)

22

3. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under

valperioden (mom. 30)

22

4. Vatten- och luftvårdsfrågor som behandlats tidigare under

valperioden (mom. 30)

22