Bet. 1997/98:JoU6

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU06

Genteknik

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996

rörande genetiskt modifierade organismer. Motionerna avser bl.a. märkning av

genmodifierade produkter och moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning

av genetiskt modifierade organismer.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks bl.a. med hänvisning till tidigare

ställningstaganden och pågående beredning i Regeringskansliet. Flera yrkanden

avstyrks av det skälet att de strider mot gällande rättsakter inom EU.

Till betänkandet fogas tre reservationer och två särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Jo502 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till uppbyggande av genbanker och fältgenbanker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet att den etiska paragrafen i den svenska

gentekniklagstiftningen får en internationell spridning,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förtydligande av den

svenska gentekniklagen relaterat till EG-direktiven,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer.

1996/97:Jo529 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär förbud mot

frisläppande av gentekniskt förändrade organismer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en internationell konvention som förbjuder frisläppande av

gentekniskt förändrade organismer,

9. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som medför förbud mot

genmanipulation av djur och växter enligt vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäljning av genmanipulerade livsmedel och andra produkter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om märkning av genmanipulerade produkter.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlade i april 1996 sju motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 1995 rörande genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11).

Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och utvärdering behandlades

också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter på

genteknikområdet. Utskottet föreslog vid behandlingen av motionsyrkandena två

tillkännagivanden, ett som avsåg ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter m.m. och ett angående märkning av produkter som innehåller, består

av eller framställts av genetiskt modifierade organismer. Övriga

motionsyrkanden föreslogs lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer

Lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer är tillämplig på

innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer. Lagen är också tillämplig när produkter som innehåller eller

består av sådana organismer släpps ut på marknaden. Syftet med lagen är att

skydda människors och djurs hälsa och miljön samt att säkerställa att etiska

hänsyn tas vid verksamhet med genetiskt modifierade organismer. För all

verksamhet enligt lagen skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas

som behövs för att undvika negativa effekter på människors och djurs hälsa och

på miljön. Aktsamhetskravet innebär också att etiska hänsyn skall tas.

Enligt lagen krävs tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer och för utsläppande på marknaden av en produkt som

innehåller eller består av sådana organismer. Tillstånd får lämnas endast om

den verksamhet som ansökan avser är godtagbar från hälso- och

miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar. Ett tillstånd gäller längst i fem

år och får förenas med villkor. Tillståndskrav eller anmälningsskyldighet får

föreskrivas för innesluten användning av genetiskt modifierade organismer om

det behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Enligt 13 och 14 §§

förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd

eller anmälan för att första gången ta i bruk en anläggning för verksamhet med

innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Enligt 21 § förordningen om genetiskt modifierade organismer beslutar sju

olika myndigheter, nämligen Arbetarskyddsstyrelsen, Fiskeriverket, Statens

jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Läkemedelsverket och

Statens livsmedelsverk, på respektive område i frågor om tillsyn och tillstånd

till verksamhet med genetiskt modifierade organismer. De angivna myndigheterna

meddelar också på respektive område föreskrifter om den utredning som kan

läggas till grund för tillstånd till utsättning och om vilka uppgifter och

vilken dokumentation som en ansökan om tillstånd enligt 6 § lagen om genetiskt

modifierade organismer eller anmälan enligt 13 och 14 §§ förordningen skall

innehålla. En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som

behövs i enskilda fall för att föreskrifterna skall efterlevas.

En särskild nämnd, Gentekniknämnden, skall enligt 16 § lagen om genetiskt

modifierade organismer följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de

etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken. Nämnden har enligt

sin instruktion (1994:902) att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt

försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs

hälsa och miljön skyddas. Därvid skall beaktas att ett gott forskningsklimat

upprätthålls. Nämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den

gentekniska utvecklingen.

I gentekniklagens förarbeten (prop. 1993/94:198 s. 61) anförs att

Gentekniknämnden har en övergripande övervakning på hela genteknikområdet och

ger råd om användning av gentekniken. Vidare anförs att Naturvårdsverket bör

ha ett centralt ansvar på området och att verkets medverkan och samordnade

insatser är viktiga, speciellt vid uppbyggandet av strategier och praxis

(prop. s. 38 och 55 f).

Gentekniknämnden skall yttra sig vid ansökningar om tillstånd för avsiktlig

utsättning eller utsläpp på marknaden av genetiskt modifierade organismer.

Tillsynsansvariga myndigheter skall även samråda med eller höra nämnden och

Naturvårdsverket i fråga om tillämpningsföreskrifter för gentekniklagen. En

myndighet skall samråda med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket innan

myndigheten avgör ett ärende, om ärendet avser en ny eller tidigare oprövad

organism eller en utsättning av en organism med väsentligt annorlunda

förutsättningar än tidigare (8, 9 och 17 §§ genteknikförordningen).

Regeringen har i lagrådsremiss om miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i

lagen om genetiskt modifierade organismer arbetas in i miljöbalken och anför

följande (lagrådsremissen s. 368): Miljöbalkens mål är enligt 1 kap. 1 §

miljöbalken att skydda människors hälsa och miljön. I sistnämnda uttryck

inbegrips enligt regeringen även djurpopulationers hälsa. Det är i den

betydelsen begreppet djurs hälsa används i gentekniklagen. En etisk dimension

är särskilt uttryckt i paragrafen genom att det anges att naturens skyddsvärde

och människans förvaltaransvar skall beaktas. Regeringen anför att det således

framgår klart att gentekniklagens båda syften väl ryms inom miljöbalkens mål.

Utskottets överväganden

Översyn av direktiv 90/220 m.m.

Kommissionen har i en rapport den 10 december 1996 gjort en översyn

(KOM(96)630) av rådets direktiv av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning

av genetiskt modifierade organismer i miljön (90/220/EEG). I rapporten anges

att målen för bedömningen enligt direktivet inte har klargjorts ordentligt.

Vidare saknas i direktivet en klassificering av risker och en koppling mellan

de administrativa förfarandena och de kända riskerna, vilket kan leda till

omständliga förfaranden vid frisläppanden som innebär låg risk. Kommissionen

konstaterar vidare att kopplingen mellan direktivets del B och C är svag,

vilket innebär att frisläppande i försökssyfte i enlighet med del B inte

alltid resulterar i relevanta data för den miljöbedömning som krävs för

marknadsintroduktion enligt del C. De administrativa förfarandena och systemet

för godkännande vid marknadsintroduktionen av produkter är krångliga. Vidare

saknas möjlighet att lösa konflikter genom samråd med en eller flera oberoende

vetenskapliga kommittéer, vilket lett till svårigheter vid genomförandet av

del C. Det innebär, enligt kommissionen, att den flexibilitet som är nödvändig

för teknisk anpassning saknas, vilket hindrar regelbunden uppdatering i takt

med vetenskapliga och tekniska framsteg. Kommissionen avser att under 1997

anta ett förslag till ändringar i direktivet. Samtidigt avser kommissionen

bl.a. att se till att de egna interna rutinerna tillämpas på ett effektivt

sätt så att beslut rörande produkter kan antas snabbt och effektivt.

Enligt artikel 13 i direktiv 90/220 skall kommissionen fatta ett beslut om

produktgodkännande om det inte är möjligt för medlemsstaternas representanter

att inom viss angiven tid komma överens i ett sådant ärende. I detta

förfarande biträds kommissionen av en kommitté, bestående av företrädare för

medlemsstaterna samt en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärd.

Kommittén skall yttra sig över förslaget inom viss tid. Yttrandet beslutas

med kvalificerad majoritet. Kommissionen antar förslaget om det tillstyrks av

kommittén. Om förslaget inte tillstyrks av kommittén inom viss tid skall

kommissionen föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet kan

tillstyrka förslaget genom beslut med kvalificerad majoritet. Om rådet

emellertid inte fattar beslut inom viss tid, anges att kommissionen själv

skall besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Förfarandet innebär att om rådet inte agerar inom utsatt tid kan

kommissionen anta sitt förslag ändå. Bestämmelsen tolkas så att rådet måste

vara enhälligt för att ändra kommissionens förslag till åtgärd (se rådets

beslut av den 13 juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens

genomförandebefogenheter, 87/373/EEG). Om kommissionens förslag till åtgärd

innebär att en produkt skall godkännas innebär förfarandet att rådet måste

vara enhälligt för att inte godkänna produkten.

I motion Jo502 (kd) yrkande 9 påtalas att kommissionen i januari 1997

godkänt att en genetiskt modifierad herbicidresistent majs fick släppas ut på

marknaden trots att flertalet medlemsländer röstade emot. Eftersom rådet vid

behandlingen av den herbicidresistenta majsen inte fattat beslut inom den tid

som anges i artikel 21 godkändes produkten av kommissionen trots att en

majoritet av medlemsstaterna röstat mot godkännande.

Parlamentet anförde i en resolution den 8 april 1997 att kommissionen visat

brist på ansvarstagande då den ensidigt fattade beslutet att tillåta

försäljning av herbicidresistent majs trots alla negativa uttalanden från de

flesta medlemsstaterna och Europaparlamentet. Parlamentet kräver i

resolutionen att förfarandena för att bevilja tillstånd för försäljning av

genetiskt modifierade produkter skall ses över så att de på ett riktigt sätt

återspeglar medlemsstaternas och Europaparlamentets demokratiskt uttryckta

åsikter.

Jordbruksministern förklarade i ett frågesvar den 26 februari 1997

(1996/97:309) och ett interpellationssvar den 10 april 1997 (1996/97:202) att

det enligt hennes uppfattning inte finns några skäl för att i likhet med

Österrike förbjuda införseln av den godkända produkten, dvs. herbicidresistent

majs, till Sverige.

Utskottet har i anslutning till motion Jo502 (kd) inhämtat att det aktuella

beslutsförfarandet är en av de frågor som kan komma att övervägas i den

kommande översynen av direktivet.

När det gäller de frågor i övrigt som behandlas i motionerna Jo502 (kd)

yrkande 9 och Jo529 (mp) yrkande 5 om ett moratorium respektive förbud mot

avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer har utskottet

tidigare framhållit följande (1995/96:JoU11 s. 11). Redan genom EES-avtalet

åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv, nämligen 90/219/EEG om

innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, och 90/220/EEG

om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Sedan Sverige

blivit medlem i EU är direktiven, som utskottet i andra sammanhang påpekat,

bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar som anges i artikel

189 i Romfördraget. De nu aktuella direktiven och den svenska lagstiftningen

innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade organismer prövas från

fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och

förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka hälso- och

miljöskador. Generella förbud av det slag och den omfattning som i övrigt

anges i motion Jo502 (kd) yrkande 9 om ett tvåårigt moratorium för avsiktlig

utsättning av genetiskt modifierade organismer och i motion Jo529 (mp) yrkande

5 om förbud mot frisläppande av gentekniskt förändrade organismer är enligt

utskottets mening inte förenliga med Sveriges åtaganden i detta hänseende.

Motionärerna har för övrigt inte angett vilken rättslig grund som ett sådant

riksdagsbeslut skulle vila på. Motionerna avstyrks.

Ett generellt förbud mot genmodifiering av djur och växter i enlighet med

motion Jo529 (mp) yrkande 9 förutsätter långtgående inskränkningar i

forskningen i en utsträckning som utskottet tidigare ansett oacceptabel

(jämför 1995/96:JoU11 s. 11). Frågan regleras enligt utskottets uppfattning på

ett tillfredsställande sätt i lagen om genetiskt modifierade organismer och i

rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt

modifierade mikroorganismer resp. avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer (90/219/EEG resp. 90/220/EEG). Motionen avstyrks.

Inom ramen för konventionen om biologisk mångfald beslutades vid andra

partsmötet i november 1995 att påbörja förhandlingar om ett protokoll till

konventionen om säker hantering av genetiskt modifierade organismer

(1995/96:JoU11 s. 14). Protokollet kommer att fokuseras på gränsöverskridande

miljöeffekter av genetiskt modifierade organismer, både vad gäller regler för

kontroll av export och krav på miljökonsekvensbeskrivningar av avsiktlig

utsättning i naturen som kan ha gränsöverskridande effekter. Enligt

partskonferensens beslut skall förhandlingarna vara avslutade senast år 1998.

Sverige har i internationella sammanhang drivit frågan om ett protokoll, och

avsikten med protokollet är att skapa internationella regler för en säker

hantering av gentekniken. Mot bakgrund av det pågående arbetet med

internationella regler om hantering av genetiskt modifierade organismer

avstyrks motion Jo529 (mp) yrkande 6 om en internationell konvention som

förbjuder frisläppande av gentekniskt förändrade organismer.

Enligt artikel 15 i direktiv 90/220 får medlemsstaterna inte hindra att

produkter som godkänts enligt direktivet släpps ut på marknaden. Innebörden av

den s.k. miljögarantin i artikel 100a.4 i Romfördraget är att om en

medlemsstat, efter det att rådet med kvalificerad majoritet har beslutat om en

harmoniseringsåtgärd, anser det nödvändigt att tillämpa nationella

bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov eller som avser miljö- eller

arbetarmiljöskydd, skall den anmäla dessa bestämmelser till kommissionen.

Enligt artikeln skall kommissionen därefter bekräfta att en sådan åtgärd inte

utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta

handelshinder. Kommissionens beslut kan överklagas till EG-domstolen. Enligt

lagen om genetiskt modifierade organismer krävs tillstånd för att släppa ut en

produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på

marknaden. Sådant tillstånd får lämnas endast om den verksamhet som ansökan

avser är godtagbar från hälso- och miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar.

Vidare vill utskottet understryka att frågan om marknadsföring av s.k. nya

livsmedel regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97

av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, som

också redovisas i följande avsnitt om märkning av livsmedel. I förordningens

artikel 12 finns bestämmelser om vilka befogenheter som tillkommer

medlemsstaterna när det gäller att tillfälligt begränsa eller skjuta upp

handeln med livsmedel inom det egna territoriet. Ett sådant beslut förutsätter

bl.a. att medlemsstaten till följd av ny information m.m. har särskilda skäl

att anta att användningen av ett livsmedel medför risker för folkhälsan eller

miljön. I övrigt skall vissa procedurregler följas.

En förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i

medlemsstaterna. Ett svenskt försäljningsförbud i enlighet med motion Jo529

(mp) yrkande 10 är enligt utskottets mening oförenligt med de regler som här

redovisats. Motionen avstyrks även i denna del.

Nordiska genbanken, som är ett centrum för bevarande och användning av

växtgenetiska resurser i de nordiska länderna, har sin verksamhet förlagd till

Alnarp. Genbanken lyder under Nordiska ministerrådet och har bl.a. till

uppdrag att insamla, bevara och dokumentera genetiskt material, delta i

forskningssamarbete och förmedla information och service. Ett databaserat

informationssystem är under uppbyggnad inom genbanken. Verksamheten är i

huvudsak koncentrerad på arbete med stråsäd, frukt och bär, potatis,

rotfrukter, oljeväxter, trindsäd, vallväxter och grönsaker och sker i

samarbete med arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna. För år

1996 var de sammanlagda intäkterna 10,3 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner

kronor härrör från en budgetöverenskommelse med Nordiska ministerrådet. Andra

medel kan erhållas för särskilda projekt. Enligt en utvärdering som gjorts av

ministerrådet bedöms genbanken arbeta kostnadseffektivt och med stort utbyte i

förhållande till relativt begränsade budgetmedel (jfr 1996/97:JoU15 s. 38).

Utskottet har inhämtat att Nordiska genbanken som ett särskilt projekt har

bidragit med att bygga upp genbanksverksamhet i de baltiska länderna och i

södra Afrika. I departementspromemorian (Ds 1996:73) Biodiversitet och

framtida genpolitik har som ett underlag för regeringens överväganden

redovisats centrala frågeställningar i fråga om en svensk strategi avseende

växtgenetiska resurser. I promemorian föreslås bl.a. att en policykommitté för

genetiska resurser upprättas för diskussion av strategiska frågor såväl inom

landet som internationellt. Promemorian bereds nu inom Regeringskansliet.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Jo502 (kd)

yrkande 3 om att det är angeläget att stödja uppbyggandet av genbanker. I

avvaktan på behandlingen av den gjorda utredningen och vad som övrigt anförts

saknas skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionen. Motionen

avstyrks.

Märkning

Jordbruksutskottet uttalade vid 1996 års behandling av motioner rörande

genetiskt modifierade organismer (1995/96:JoU11 s. 14) att det grundläggande

kravet från svensk sida bör vara att det genom märkning tydligt framgår att en

produkt innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Utskottet

anförde att behovet av märkning är särskilt stort när det gäller livsmedel,

men även beträffande andra produkter är det rimligt att kräva märkning. Om ett

livsmedel framställts med hjälp av genetiskt modifierade organismer är det

enligt utskottets mening i de flesta fall angeläget att konsumenterna får

kännedom om detta förhållande genom märkning. Utskottet överlämnade till

regeringen att med utgångspunkt i det anförda närmare bestämma formerna för

och omfattningen av märkningskravet och förutsatte att märkningsfrågan skulle

föras framåt i internationella sammanhang.

En bestämmelse om märkning av produkter som innehåller eller består av

genetiskt modifierade organismer har nyligen förts in i rådets direktiv av den

23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i

miljön (90/220/EEG). Ändringen (97/25/EG) innebär att sökanden i ansökan om

godkännande av en produkt skall ge in ett förslag om märkning. I fråga om

produkter som släpps ut på marknaden i blandningar med organismer som inte

modifierats är det enligt bestämmelsen tillräckligt att ange att genetiskt

modifierade organismer kan förekomma i blandningen.

Utskottet har inhämtat att kommissionen avser att föreslå ett mer enhetligt

system för märkning av genetiskt modifierade produkter. Kommissionen

presenterade den 24 juli 1997 riktlinjer som innebär att produkter som består

av, innehåller eller härstammar från genetiskt modifierade organismer skall

märkas genom hela kedjan från producent till slutkonsument. Märkningen skall

enligt riktlinjerna förse konsumenterna med entydig, korrekt och objektiv

information om produktens innehåll.

Krav på märkning finns också i den tidigare nämnda förordningen om nya

livsmedel och nya livsmedelsingredienser. Enligt förordningen krävs bl.a.

hälsoriskvärdering och miljöriskbedömning innan ett nytt livsmedel kan

godkännas för att släppas ut på marknaden. Förordningen är bl.a. tillämplig på

livsmedel som framställts av genetiskt modifierade organismer men inte

innehåller några sådana organismer. Märkningskrav gäller om s.k. nya livsmedel

enligt förordningen innehåller ämnen som inte finns i en redan förekommande,

jämförbar produkt och som kan ha effekter på hälsan hos vissa

befolkningsgrupper eller om etiska betänkligheter kan framföras mot dessa

ämnen. Innehåller ett livsmedel genetiskt modifierade organismer skall detta

alltid anges.

Regeringen föreslår i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 368) att den som

släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade

organismer på marknaden skall enligt vad regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer märka produkten. Detta gäller även om produkten är avsedd

för innesluten användning. Regeringen anför att det är rimligt att den som på

marknaden möter produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade

organismer alltid får vetskap om den genetiska modifieringen. Regeringen avser

att driva på utvecklingen inom EU i den riktningen. Regeringen anser att den

möjlighet som finns enligt gentekniklagen att i enskilda fall föreskriva om

märkning inte är tillräckligt, utan att det bör finnas ett allmänt krav på

märkning.

Det anförda tillgodoser i allt väsentligt motion Jo529 (mp) yrkande 11.

Motionen avstyrks.

Etiska bedömningar och sekretess

I lagen om genetiskt modifierade organismer anges att dess syfte är att skydda

människors och djurs hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn tas

vid en sådan verksamhet som omfattas av lagen. Utskottet instämmer i vad som

anförs i motion Jo502 (kd) yrkande 5 om att den etiska dimensionen inom

gentekniken och den etiska bestämmelsen i den svenska lagstiftningen om

genetiskt modifierade organismer bör få internationell spridning.

Vid remissbehandlingen av Miljöbalksutredningens betänkande (SOU 1996:103)

Miljöbalken påtalade en remissinstans att EG-direktivet saknar uttryckliga

regler om etiska bedömningar. Regeringen redovisar detta i lagrådsremiss om

miljöbalk (s. 368) och anför att EG-direktivets syfte är att skydda människors

hälsa och miljön och att en prövning utifrån detta syfte omöjligen kan göras

frikopplat från hänsynstagande till moraliska normer och miljöetik. Utskottet

utgår från att regeringen verkar för att denna uppfattning accepteras i

internationella sammanhang. Motion Jo502 (kd) yrkande 5 avstyrks i den mån det

inte kan anses tillgodosett med det anförda.

Enligt artikel 19 i direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer får vissa uppgifter inte hållas hemliga. Det gäller

beskrivning av aktuella genetiskt modifierade organismer, anmälarens namn och

adress, utsättningens syfte samt platsen för utsättningen, metoder och planer

för övervakning av aktuella genetiskt modifierade organismer och för

nödsituationer samt analysen av förutsebara effekter, framför allt eventuella

patogena eller ekologiskt skadliga effekter. Artikeln har genom punkt 91 i

bilagan till sekretessförordningen (1980:657) införlivats i svensk

lagstiftning. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för utredning,

tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen (1994:900) om genetiskt modifierade

organismer och förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer.

Sekretess gäller dock inte om intresset av allmän kännedom om förhållanden som

rör människors och djurs hälsa, miljön eller ett liknande allmänintresse har

sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut. Sekretess gäller inte i övrigt

beslut i ärenden eller i ärenden om tillstånd och anmälan för en beskrivning

av de genetiskt modifierade organismerna, syftet med verksamheten och platsen

för denna, metoder vid och planer för övervakning av de genetiskt modifierade

organismerna och för nödsituationer samt bedömningar av de effekter av

verksamheten som kan förutses. Med det anförda är motion Jo502 (kd) yrkande 8

om de svenska sekretessbestämmelserna i relation till EG-direktivet enligt

utskottets uppfattning tillgodosedd. Motionen avstyrks.

Myndighetsfrågor

Som nämnts i inledningen av utskottets överväganden behandlade

jordbruksutskottet i april 1996 ett antal motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden år 1995. Som ett led i utskottets arbete med uppföljning och

utvärderingen behandlades också frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter på genteknikområdet, och utskottet anordnade en utfrågning

angående myndighetshanteringen av ärenden rörande genetiskt modifierade

organismer. Utskottet konstaterade (1995/96:JoU11 s. 12) att behovet av

samordning mellan de sju tillsynsmyndigheterna och de två samrådsmyndigheterna

är stort. En rapport angående arbetsfördelningen mellan berörda myndigheter på

genteknikområdet hade utarbetats av utskottet med biträde av Riksdagens

revisorers kansli. I rapporten gavs ett antal exempel på att

ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inte är helt klar och att det i något

fall kan övervägas om inte störst kompetens för en viss fråga finns hos en

annan myndighet än den som utpekas som ansvarig enligt genteknikförordningen.

Utskottet hade inhämtat att de nio myndigheter som ansvarar för

gentekniklagens tillämpning hade bildat en grupp för samordning inom

genteknikområdet. Utskottet uttalade att regeringen bör göra en översyn av

ansvarsfördelningen mellan de i genteknikförordningen utpekade myndigheterna.

Syftet med översynen bör vara att åstadkomma en klarare och mer ändamålsenlig

organisation på myndighetssidan.

Regeringen anför i lagrådsremiss om miljöbalk (s. 371) att en samrådsgrupp

har bildats med deltagande av såväl de sju tillsynsansvariga myndigheterna som

de två samordnande myndigheterna. Gruppen är forum för information, diskussion

och erfarenhetsutbyte i fråga om både ansvarsfördelning, föreskrifter och

internationellt arbete inom genteknikens område. Miljöbalksutredningen anför i

sitt betänkande (SOU 1996:103 s. 394) att det samlade intrycket är att en

översyn av regeringens förordning i berörda delar bör övervägas. Enligt

Miljöbalksutredningen erfordras inte någon ändring i lag för de förändringar

som översynen kan leda till. Miljöbalksutredningen avser återkomma med förslag

innefattande förordningsöversyn i denna del i ett senare betänkande.

Regeringen anför i lagrådsremissen att den därmed lämnar frågan tills vidare.

Utbildningsministern anförde den 12 mars 1997 (prot. 1996/97:77) i en då

aktuell debatt angående bioteknik att regeringen avser att på ett lämpligt

sätt se över hela bioteknikens möjligheter, fördelar, potentiella risker och

problem. Det skall enligt utbildningsministern också innebära att man bedömer

den nuvarande myndighetsstrukturen och tittar på dessa frågor både ur ett

forskningsperspektiv och med hänsyn tagen till ekonomiska och andra aspekter.

Han anförde också att man naturligtvis också skall se på de potentiella risker

som hade belysts i debatten. Utskottet har inhämtat att frågan om en utredning

av frågor om genetiskt modifierade organismer fortfarande övervägs inom

Regeringskansliet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av

genetiskt modifierade organismer

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 9 och 1996/97:Jo529

yrkande 5,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 9,

res. 2 (mp)

3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt

modifierade organismer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 6,

res. 3 (mp)

4. beträffande försäljning av genetiskt modifierade produkter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 10,

5. beträffande stöd till att bygga upp genbanker

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 3,

6. beträffande märkning av genetiskt modifierade produkter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo529 yrkande 11,

7. beträffande internationell spridning av en etisk bestämmelse

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 5,

8. beträffande offentliga uppgifter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo502 yrkande 8.

Stockholm den 2 september 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v),

Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c),

Michael Hagberg (s), Peter Weibull Bernström (m) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "När det" och

slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Redan genom EES-avtalet åtog sig Sverige att införliva två EG-direktiv,

nämligen rådets direktiv av den 23 april 1990 om innesluten användning av

genetiskt modifierade mikroorganismer (90/219/EEG) och om avsiktlig utsättning

av genetiskt modifierade organismer (90/220/EEG). Sedan Sverige blivit medlem

i EU är direktiven bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar

som anges i artikel 189 i Romfördraget. De aktuella direktiven och den svenska

lagstiftningen innebär bl.a. att användningen av genetiskt modifierade

organismer prövas från fall till fall och att en tillsynsmyndighet får meddela

de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att t.ex. motverka

hälso- och miljöskador. Enligt svensk lag krävs tillstånd för avsiktlig

utsättning av genetiskt modifierade organismer.

Utskottet anser att utplacering av genetiskt manipulerade djur, växter och

organismer i naturen medför speciella problem. Människor i hela världen är i

dag rädda för viruset hiv, vars spridningsvägar och effekter vi känner

tämligen väl, men vars ursprung vi inte känner till. Trots detta står bolag i

kö för att släppa ut manipulerade virus och organismer som man vet tämligen

litet om. Det finns liten kännedom om spridningsvägar eller effekter. Till

skillnad från kemikalierevolutionen innebär genrevolutionen att levande

produkter sprids i naturen, vilket innebär att det blir svårt att utreda

konsekvenserna ( de kan föröka sig, förflytta sig och låta gener överföras

till andra arter. De kan medföra stora skador som inte går att förutsäga eller

reparera. Trycket på att plantera ut genmanipulerade växter är stort eftersom

insatt kapital måste förräntas. Utskottet anser mot denna bakgrund att

frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra organismer bör

förbjudas. Utrymmet för nationella särregler på detta område är emellertid

begränsat. Regeringen bör därför inom Europeiska unionen verka för att ett

förbud mot frisläppande av genetiskt förändrade organismer införs. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 5 som sin

mening ge regeringen till känna. Motion Jo502 yrkande 9 avstyrks, i den mån

den inte tillgodoses genom utskottets förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av

genetiskt modifierade organismer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 5 och med avslag

på motion 1996/97:Jo502 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Ett generellt"

Genmanipulerade växter och djur kan visserligen föra med sig goda egenskaper

för människan ( ibland t.o.m. utan att ett enskilt djur lider. Utskottet anser

emellertid att regeringen bör verka för ett förbud mot genmanipulation på (

förutom människor ( även djur och växter. Förbudet bör gälla i första hand

fram till dess att en folklig debatt om gentekniken uppmärksammat lagstiftarna

på vad människor anser om genmanipulation och de risker som finns. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529 yrkande 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbud mot genmodifiering av djur och växter

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade

organismer (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Inom ramen"

och slutar med "förändrade organismer" bort ha följande lydelse:

Inom ramen - - -(=utskottet)- - - hantering av gentekniken.

Utskottet anser, såsom tidigare har framhållits (reservation 1), att förbud

bör införas mot frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra

organismer. Regeringen bör mot den bakgrunden aktivt verka för en konvention

som förbjuder frisläppande av genmodifierade djur, växter och andra

organismer. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo529

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt

modifierade organismer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo529 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Myndighetsfrågor

Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:

Det är uppenbart att regeringen har hanterat hela frågan om gentekniken och

dess användning med stor valhänthet. Upprepade gånger har genom beslut i

riksdagen, i frågor, i interpellationer och i särskilt anordnade debatter

ställts krav på en samlad och offensiv hantering. Regeringen måste nu samla

sig till att utarbeta en sammanhållen syn på hantering av gentekniken och dess

användning.

2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna är starkt kritiskt till den försäljning av

genmodifierade livsmedel som nu sker. Vi anser inte att grödor anpassade till

olika kemikalieindustriers bekämpningsmedel vare sig leder till ett hållbart

jordbruk, är positiva för miljön eller ger oss säkra livsmedel. Sojabönor

anpassade till bekämpningsmedlet Roundup Ready eller majs anpassad till Basta

passar inte i ett ekologiskt hållbart samhälle.

Eftersom godkännandet i EU av dessa produkter knappast kan anses motsvara de

mest elementära krav på demokrati - där produkten blir godkänd om inte hela

ministerrådet enigt säger nej - anser vi att försäljning av genmodifierade

livsmedel och andra produkter skall vara förbjuden i Sverige. Detta skall

gälla oavsett regelverk som beslutas inom EU, där utsläpp på marknaden redan

skett. Trycket att få ut produkter på marknaden är stort.

Miljöpartiet de gröna inser att EU och dess direktiv gör det omöjligt för

Sverige att i dag driva en självständig politik på detta område. Det är mycket

beklagligt. Vi avser att återkomma i denna fråga i alla sammanhang där så är

möjligt.

Eftersom det i dag inte är möjligt för Sverige att förbjuda den

genmanipulerade maten att nå våra hyllor är en märkning det minsta

konsumenterna kan begära. Den så omhuldade marknaden kan inte fungera och

konsumenter kan inte utnyttja möjligheten att välja om adekvat märkning

saknas. Den märkning som föreslagits i EU i det s.k. novel food-direktivet

anser vi inte ger den möjligheten. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i

frågan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Inledning 2

Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer 2

Utskottets överväganden 3

Översyn av direktiv 90/220 m.m. 3

Märkning 7

Etiska bedömningar och sekretess 8

Myndighetsfrågor 9

Hemställan 10

Reservationer........................................11

1. Moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt

modifierade organismer (mom. 1)

11

2. Förbud mot genmodifiering av djur och växter (mom. 2) 12

3. En konvention som förbjuder frisläppande av genetiskt modifierade

organismer (mom. 3)

12

Särskilda yttranden..................................12

1. Myndighetsfrågor 12

2. Försäljning och märkning av genetiskt modifierade organismer 13