Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vissa avfallsfrågor

1997-11-11 · 31 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:JoU7, Vissa avfallsfrågor

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU07

Vissa avfallsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

JoU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i

ett ekologiskt hållbart samhälle - ett ansvar för alla. Vidare behandlas sex

motioner väckta med anledning av propositionen. Förslaget innebär bl.a. att

regeringen bemyndigas att föreskriva om förbud i vissa fall mot deponering,

förbränning och fragmentering av uttjänta elektriska och elektroniska

produkter. Farliga fraktioner i rivningsavfall skall kunna identifieras och

omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt genom att gällande krav på

rivningsanmälan utökas till att avse även rivning av del av byggnad. Genom ett

frivilligt åtagande från branschen kommer insamling och materialåtervinning av

uttjänt kontorspapper att genomföras. Ett förbud från år 2002 mot deponering av

utsorterat brännbart avfall och ett generellt förbud från år 2005 mot

deponering av organiskt avfall kommer att införas. Åtgärder kommer att vidtas

för att höja miljökraven för deponier. Tillståndsplikt för transportörer av

avfall införs.

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar förslaget till ändring i

renhållningslagen. Ändringarna, som föranletts av en motion (kd), innebär att

även andra miljömässigt godtagbara förbehandlingsmetoder för elektriskt och

elektroniskt avfall än demontering och sortering skall omfattas av förslaget om

godkännande och certifiering. När det gäller förslaget om ett generellt förbud

mot deponering av organiskt avfall från år 2005 anser utskottet att

föreskrifterna om avsteg och undantag från förbudet bör utformas så att

forskning om och utveckling av miljömässigt godtagbara behandlingsmetoder för

avfallet inte försvåras. Därmed ansluter sig utskottet till vad som anförts i

två motioner (m). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till lag om

ändring i plan- och bygglagen och ansluter sig i övrigt till regeringens

överväganden. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet fogas 14 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:172 att

riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i renhållningslagen (1979:596),

2. lag om ändring av plan- och bygglagen (1987:10).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens förslag och åtgärder inom avfallsområdet innebär genomgripande

förändringar mot en ökad resurshushållning och en mer miljöanpassad

avfallshantering. Alla förslag och åtgärder kommer inte att genomföras

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

omedelbart vilket gör att den sammantagna effekten skall ses som regeringens

långsiktiga inriktning och styrning på avfalls- och kretsloppsområdet.

Regeringen föreslår att det i renhållningslagen (1979:596) införs ett

bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att

föreskriva om förbud mot deponering, förbränning och fragmentering av uttjänta

elektriska och elektroniska produkter som inte hanterats av godkänd demonterare

samt att verksamhet som syftar till att demontera och sortera sådant avfall

skall vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Vidare

informerar regeringen om riktlinjer för hur ett producentansvar för uttjänta

elektriska och elektroniska produkter skall fungera i Sverige.

Regeringen föreslår även ändringar i plan- och bygglagen (PBL 1987:10) för

att säkerställa att farliga fraktioner i rivningsavfall identifieras och

omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Dessa ändringar innebär att kravet på

rivningsanmälan utökas till att gälla även vid rivning av delar av byggnader.

Vidare innebär ändringarna att byggnadsnämnden i vissa fall skall besluta om

huruvida en bygganmälan skall kompletteras med en rivningsplan i de fall

farligt avfall kan förväntas uppstå vid byggnadsåtgärder.

Insamling och materialåtervinning av uttjänt kontorspapper skall genomföras

med ett frivilligt åtagande från branschen.

Regeringen avser att införa ett förbud från år 2002 mot deponering av

utsorterat brännbart avfall och från år 2005 ett förbud mot deponering av

organiskt avfall generellt. För att möjliggöra detta föreslås att det i

renhållningslagen skall införas ett bemyndigande för regeringen att föreskriva

om ett sådant förbud. Samtidigt avser regeringen att från år 2002 införa ett

krav om att brännbart avfall skall hållas åtskilt från övrigt avfall.

Regeringen avser dessutom att vidta åtgärder för att höja miljökraven för

deponier.

Regeringen föreslår att det i renhållningslagen skall införas ett

bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att

föreskriva om att avfall endast får transporteras av transportörer med

tillstånd. Avsikten är att tillstånden skall meddelas av länsstyrelsen.

Regeringen avser att från och med år 2000 öka möjligheten för fler aktörer

att transportera och omhänderta annat avfall än hushållsavfall. Regeringen

avser därför att begränsa kommunernas möjlighet att ta ett utökat

renhållningsansvar för annat avfall än hushållsavfall. Begränsningen avser

endast icke farligt avfall.

Ändringarna i renhållningslagen (1979:596) och plan- och bygglagen (1987:10)

föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 respektive den 1 juli 1998.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Lagrådet har avgett yttrande över förslagen.

Lagförslagen fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Jo4 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring

i 8 § renhållningslagen att kravet på ?demontering och sortering? byts ut mot

?förbehandling?,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur förordningen skall

ställa tydliga krav på ett producentsystems långsiktiga ekonomiska

trovärdighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högre miljöstörningsavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnadsansvar för privatimport,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det ekonomiska ansvaret för det historiska skrotet.

1997/98:Jo5 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bättre information till konsumenterna kring avfallshanteringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomisk stimulans till konsumenterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gynna kretsloppsanpassade produkter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att påskynda arbetet med producentansvaret,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hanteringssystemen för olika varor måste likna varandra,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tidsgräns för byggsektorns frivilliga åtagande beträffande

avfallshanteringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en analys av producentansvarets inverkan på den totala

miljöpåverkan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att producentansvaret utformas så att export av miljöfarliga,

uttjänta varor stoppas.

1997/98:Jo6 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avfallsbegreppet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet att hålla brännbart avfall åtskilt,

4. att riksdagen beslutar att renhållningslagen ändras i enlighet med vad som

anförts i motionen,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Naturvårdsverkets rätt att meddela föreskrifter.

1997/98:Jo7 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kravet på obligatoriska nationella sorteringsföreskrifter slopas

och att förbudet mot deponering av utsorterat brännbart avfall utgår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att möjligheten till biogasutvinning ur deponier tillvaratas även

framöver.

1997/98:Jo8 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:172 i de delar som avser

tillstånd för transportörer av avfall,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett

förslag om att bygg- och rivningsavfall skall hanteras av certifierad

återvinnare innan det får lämnas på deponi, baserat på Kretsloppsdelegationens

förslag i rapport 1996:11,

3. att riksdagen avslår proposition 1996/97:172 i de delar som avser

elektroniska produkter,

4. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett

förslag gällande elektroniska produkter som beaktar i motionen angivna

invändningar mot det nu förelagda förslaget.

1997/98:Jo9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av den hittillsvarande kretsloppspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett fungerande och generellt producentansvar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restproduktmarknaderna,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till lag om producent-

ansvar för elektriska och elektroniska produkter i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen, om yrkande 4 avslås, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om krav på regler för återvinningssätt för elekt-

riska och elektroniska produkter i enlighet med ?prioriteringstrappan?,

6. att riksdagen beslutar om lag om ändring i 9 kap. 2 a § PBL i enlighet med

Lagrådets förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av skyldighet för byggnadsnämnden att begära rivningsplan.

Utfrågningar m.m.

Statssekreteraren Måns Lönnroth och departementsrådet Judith Melin,

Miljödepartementet, har lämnat kompletterande information i anslutning till

propositionen. Vidare har utskottet haft utfrågning med representanter för

Svenska Kommunförbundet, Svenska Renhållningsverksföreningen, Boliden AB och

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

med fil.dr. Torleif Bramryd, Ekologiska institutionen vid Lunds universitet.

Utskottet har uppvaktats av representanter för Byggsektorns kretsloppsråd.

Utskottet

Allmänna frågor

Motionerna

Avfallsfrågor av mer allmän karaktär tas upp i motion Jo5 (v). Bättre

information till konsumenterna om avfallshanteringen efterlyses i yrkande 1. I

motionens yrkande 2 föreslås att, som ekonomisk stimulans till konsumenterna,

medel överförs från avfallsskatten till t.ex. pant, miljöbonus eller annat

ekonomiskt värde på källsorterat material. Genom premiering av produkter med

lång livslängd kan kretsloppsanpassade produkter gynnas (yrkande 3). För att

arbetet med producentansvaret skall kunna påskyndas bör Kretsloppsdelegationen

ges utrymme att ta fram förslag till fler varuslag och avfallsslag (yrkande 4).

Vidare framhålls att hanteringssystemen för olika varor måste likna varandra

(yrkande 5). En analys av producentansvarets inverkan på den totala

miljöpåverkan begärs i motionens yrkande 7. Slutligen betonas att

producentansvaret bör utformas så att export av miljöfarliga, uttjänta varor

stoppas (yrkande 8).

För att handel med och hantering av restprodukter av visst värde inte skall

hindras av de regler som gäller för avfall framhålls i motion Jo6 (m) att

begreppet avfall bör definieras så att vissa restprodukter inte omfattas

(yrkande 1).

En utvärdering av den hittillsvarande kretsloppspolitiken begärs i motion Jo9

(mp) yrkande 1. Ett fungerande och generellt producentansvar bör utformas

enligt principerna för en uthållig resursanvändning och genom att ett

övergripande ramverk, en producentansvarsrätt, införs (yrkande 2). Ytterligare

styrmedel bör införas för restproduktmarknaderna (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Det är enligt utskottets mening av vikt att konsumenter och hushåll har goda

möjligheter att spela en aktiv roll när det gäller hanteringen av

hushållsavfall. Som anförs i propositionen har detta engagemang inte alltid

kunnat tillvaratas på bästa sätt. När det gäller vikten av information till

konsumenterna om avfallshanteringen har utskottet inte någon annan uppfattning

än motionärerna bakom motion Jo5 (v). Utskottet har inhämtat att betänkandet

Konsumenterna och miljön (SOU 1996:108) bereds i Regeringskansliet genom samråd

mellan Inrikesdepartementet och bl.a. Miljödepartementet inför en handlingsplan

om konsumenterna och miljön som beräknas bli färdigställd till våren 1998. Som

anförs i propositionen bör frågan om konsumenternas och hushållens engagemang

analyseras närmare i samband med regeringens behandling av betänkandet. När det

gäller ekonomisk stimulans till konsumenterna har utskottet erfarit att ett

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

förslag om deponiskatt under hösten kommer att notifieras till EU inför en

proposition i ämnet som är aviserad till våren 1998. Utskottet delar

motionärernas syn på vikten av att både mängden avfall och avfallets farlighet

bör minskas liksom synen på fördelarna för konsumenterna med någorlunda

enhetliga återtagningssystem men är inte berett att tillmötesgå kraven på

särskilda riksdagsuttalanden i frågan. Som ett led i arbetet med ett utvidgat

producentansvar kommer, enligt vad utskottet erfarit, Kretsloppsdelegationen

att den 31 december 1997 redovisa ett uppdrag om mer generella metoder för

utformning av ett utökat producentansvar. I sammanhanget vill utskottet erinra

om den förordning (SFS 1997:788) om producentansvar för bilar som regeringen

nyligen fattat beslut om och som träder i kraft den 1 januari 1998. Enligt

förordningen blir bilproducenterna skyldiga att utan ersättning ta emot

uttjänta bilar som registrerats från och med den 1 januari 1998 för skrotning.

Förordningen innebär även att mål ställs upp för återvinning och

återanvändning. När det gäller motionens yrkande 7 om en analys av

producentansvarets inverkan på miljön vill utskottet erinra om

Naturvårdsverkets uppdrag att se över miljöpåverkan av redan genomförda

åtgärder, dvs. återtagningssystemen för returpapper, förpackningar och däck.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet att motion Jo5 (v) yrkandena

1-5 och 7 inte bör påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av yrkande 8 i motionen vill utskottet anföra följande.

Eftersom producentansvaret är knutet till avfallsbegreppet, och varor och

produkter som är avsedda att exporteras inte kan betecknas som avfall, skulle

en utformning av producentansvaret med den innebörd som anges i motionen inte

vara någon framkomlig väg att uppnå syftet med motionsyrkandet. Det skulle

snarare krävas ett särskilt exportförbud för de varor som anges i motionen. I

övrigt har utskottet inom ramen för detta ärende svårt att överblicka

konsekvenserna av ett allmänt exportförbud för vissa varor och i vad mån ett

sådant förbud är förenligt med nationella rättsregler och internationella

handelsavtal m.m. Utskottet är således inte berett att tillmötesgå motionen i

denna del. Mot bakgrund av vad utskottet här anfört föreslås att motion Jo5 (v)

yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller avfallsbegreppets omfattning har utskottet erfarit att frågan

om en definition av begreppet grundad på den definition som gäller inom EU

enligt artikel 1 a direktiv 91/156/EEG kommer att tas upp i förslaget till

miljöbalk. I avvaktan på riksdagens behandling av miljöbalken avstyrker

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

utskottet motion Jo6 (m) yrkande 1.

De frågor som tas upp i motion Jo9 (mp) yrkandena 1-3 ingår i

Naturvårdsverkets och Kretsloppsdelegationens uppdrag att se över näringslivets

kretsloppsanpassning. Uppdraget skall redovisas den 1 juli 1998. I avvaktan

härpå avstyrker utskottet motionen i dessa delar.

Elektroniska produkter m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen får meddela förbud mot deponering,

förbränning och fragmentering av avfall som utgörs av uttjänta elektriska och

elektroniska produkter som inte har behandlats av godkänd demonterare och

sorterare. Detta bör gälla om det behövs för att främja återvinning och

återanvändning av material eller av andra hälso- och miljöskäl.

Vidare föreslås att regeringen får meddela föreskrifter om yrkesmässig

demontering och sortering av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska

produkter samt att den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som syftar till att

demontera och sortera sådant avfall skall vara certifierad av ett ackrediterat

certifieringsorgan. Certifieringen skall även kunna avse verksamheten.

Slutligen föreslår regeringen att bemyndigandena införs i två nya paragrafer

i renhållningslagen (1979:596) och att de även skall gälla för den myndighet

regeringen bestämmer.

Motionerna

I motion Jo8 (c) yrkas avslag på propositionen i de delar som avser

elektroniska produkter (yrkande 3 delvis). Regeringen bör återkomma med förslag

till ny lagstiftning i enlighet med motionen (yrkande 4 delvis). Enligt

yrkande 1 i motion Jo4 (kd) bör 8 § renhållningslagen ändras så att kravet på

?demontering och sortering? byts ut mot ?förbehandling?. Därigenom försvåras

enligt motionärerna inte industriellt rationella, ekonomiskt effektiva metoder

som också är långsiktigt hållbara ur både arbets- och miljösynvinkel.

Utskottets överväganden

Miljöfarliga ämnen ingår i olika omfattning i elektriska och elektroniska

produkter. Exempel på komponenter som innehåller miljöfarliga ämnen är

kretskort, katodstrålerör, laddbara batterier, displayer, kvicksilverbatterier

och gamla kondensatorer. Om uttjänta elektriska och elektroniska produkter i

större utsträckning togs om hand på ett sakkunnigt och miljömässigt riktigt

sätt i avfallsledet, skulle det medföra klara fördelar för miljön och vara

ytterligare ett steg på vägen mot ett kretsloppsinriktat samhälle. Omhändertas

uttjänta varor på rätt sätt kan i många fall material och delar i varorna

återvinnas i stället för att deponeras. I de fall miljöfarliga ämnen ingår i

komponenter och liknande delar kan komponenterna ofta demonteras eller på annat

sätt förbehandlas innan avfallet återvinns eller deponeras. Härigenom ökar

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

avsättningsmöjligheterna för återvunnet material och riskerna minskar för att

farliga ämnen sprids till nya varor eller läcker ut i naturen från

deponeringsanläggningarna. Utskottet gör samma bedömning som regeringen att ett

bemyndigande bör införas i renhållningslagen som gör det möjligt för regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer att förbjuda deponering,

förbränning och fragmentering av avfall. Enligt utskottets mening är emellertid

de av regeringen föreslagna behandlingsmetoderna demontering och sortering av

avfall bara två av flera sätt att uppnå en effektiv återanvändning eller

återvinning. För att inte utesluta andra miljömässigt godtagbara

behandlingsmetoder bör förslagen till bemyndigande enligt 8 b och 8 c §§

renhållningslagen utvidgas till att gälla elektriska och elektroniska produkter

som har förbehandlats även med andra metoder än demontering och sortering,

förutsatt att behandlingen har skett på ett miljömässigt godtagbart sätt. Mot

den bakgrunden föreslår utskottet, som därmed tillstyrker motion Jo4 (kd)

yrkande 1, vissa förändringar i regeringens förslag till ändring av de berörda

paragraferna. Utskottets förslag till lagtext redovisas i bilaga 2 till detta

betänkande. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo8 (c)

yrkandena 3 och 4, båda i motsvarande delar.

Rivningsavfall

Propositionen

Regeringen föreslår att kravet på rivningsplan enligt plan- och bygglagen

(1987:10) utsträcks till att omfatta rivning av del av byggnad. Kravet föreslås

även utsträckas till att omfatta vissa av de byggnadsåtgärder för vilka bygg-

anmälan skall lämnas. Kravet på rivningsplan för dessa åtgärder gäller under

förutsättning att det kan antas att det som en följd av byggnadsåtgärderna

uppkommer rivningsmaterial som innehåller farligt avfall.

Motionerna

I motion Jo9 (mp) begärs att 9 kap. 2 a § plan- och bygglagen (PBL) ändras i

enlighet med Lagrådets förslag, dvs. rivningsplan skall kunna föreskrivas även

i samband med andra byggnadsåtgärder än vad som anges i 2 a § punkterna 3-5 PBL

(yrkande 6). Vidare bör skyldighet införas för byggnadsnämnden att begära

rivningsplan (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Det är enligt utskottets mening angeläget att förbättra förutsättningarna för

bl.a. omhändertagande av farliga ämnen även vid sådana byggnadsåtgärder som i

dag inte omfattas av krav på rivningsplan. Eftersom det är väsentligt att

förutsättningarna för en miljöriktig hantering av rivningsmaterial förbättras

snarast anser utskottet i likhet med regeringen att kravet på rivningsplan bör

utsträckas till att omfatta även rivning av del av byggnad. Som anförs i motion

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Jo9 (mp) kan rivningsmaterial som innehåller farligt avfall uppkomma vid

åtgärder som inte omfattas av krav på bygganmälan. När kravet på rivningsplan

infördes (prop. 1994/95:230 s. 99, bet. 1995/96:BoU1 s. 37, rskr. 1995/96:30)

angavs i propositionen att det kan finnas skäl att ställa krav även vid

utrivningar i samband med ändring av byggnad men att den frågan kräver vidare

överväganden. I april 1995 gav regeringen Boverket i uppdrag att följa upp

bl.a. kravet på rivningsplan. Uppdraget har nyligen redovisats och bereds i

Regeringskansliet. Innan detta arbete har slutförts är utskottet inte berett

att ta ställning till frågan om ytterligare utvidgning av kravet på

rivningsplan. I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att ge Boverket i

uppdrag att i samråd med bl.a. Naturvårdsverket göra en översyn av hur det

farliga avfallet identifieras och hanteras vid rivning, samt föreslå de

förändringar i lagstiftningen som krävs för att säkerställa att detta avfall

tas om hand på ett miljö- och arbetsmiljöriktigt sätt. Utskottet förutsätter

att frågor om omfattningen av kraven på rivningsplan kommer att ingå i

uppdraget. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag

och föreslår att motion Jo9 (mp) yrkande 6 lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

På samma grund anser utskottet att motion Jo9 (mp) yrkande 7 inte bör påkalla

någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör ett producentansvar för uttjänta elektriska

produkter införas i Sverige. Regeringen avser att meddela föreskrifter om

producentansvar med utgångspunkt i de bemyndiganden som redan finns i

renhållningslagen (1979:596).

Regeringen avser vidare att till kommissionen anmäla ett förslag om

producentansvar för elektriska och elektroniska produkter.

När det gäller den närmare utformningen av kommande förordning om

producentansvaret för uttjänta elektriska och elektroniska produkter gör

regeringen följande bedömning. Producentansvaret bör omfatta alla som

yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer elektriska och

elektroniska produkter. I princip bör samtliga sådana produkter omfattas av

producentansvaret. Producenter bör tillhandahålla lämpliga insamlingssystem

samt transporter för uttjänta elektriska och elektroniska produkter av egen

tillverkning, införsel eller försäljning. Vid utformning av insamlingssystemet

bör samråd ske med kommunen. Producenter bör kostnadsfritt för siste ägaren ta

emot/samla in och till certifierad demonterare lämna uttjänta elektriska och

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

elektroniska produkter och tillhandahålla demonteringsanvisningar för sådana

produkter. Vidare bör producenter tillhandahålla information avseende

insamlingssystemet till hushåll och andra förbrukare samt rapportera till

Statens naturvårdsverk om frågor som rör producentansvaret.

Motionerna

I motion Jo8 (c) yrkas avslag på propositionen i de delar som avser

elektroniska produkter (yrkande 3 delvis). Regeringen bör återkomma med förslag

gällande elektroniska produkter som bl.a. beaktar möjligheten för den enskilde

producenten att ta sitt ansvar separat, konkurrensneutralitet mellan svenska

och utländska tillverkare och tillsyn och sanktionsmöjligheter (yrkande 4

delvis).

Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter bör enligt motion

Jo6 (m) utformas antingen så att stora reservationer för kostnader för

omhändertagande inte krävs eller att dessa fonder befrias från skatt (yrkande 2

delvis). I motion Jo9 (mp) begärs nytt förslag till lag om producentansvar där

?bör? har utbytts mot ?skall? och med krav på återvinning och lagstiftning i

enlighet med Kretsloppsdelegationens förslag i rapport 1996:12 Producentansvar

för elektriska och elektroniska produkter (yrkande 4). I rapporten föreslås

bl.a. en lag om producentansvar med återtagningsskyldighet och förbud mot

deponering, förbränning eller fragmentering av elektriska och elektroniska

produkter utan föregående behandling. Vid avslag på detta yrkande begärs att

regler införs för återvinningssätt i enlighet med en s.k. prioriteringstrappa

där metoderna för omhändertagande har rangordnats (yrkande 5). I motion Jo4

(kd) begärs förslag om hur förordningen skall ställa tydliga krav på ett

producentsystems långsiktiga ekonomiska trovärdighet (yrkande 2). Motionärerna

anser att de i propositionen föreslagna böterna är otillräckliga och framför

krav på högre miljöstörningsavgifter som bättre kan bidra till finansieringen

av myndighetsresurserna för beivrande av fusk (yrkande 3).

Förslag om regler för det ekonomiska ansvaret för det historiska skrotet

efterlyses i motionerna Jo4 (kd) yrkande 5, Jo6 (m) yrkande 2 delvis och Jo8

(c) yrkande 4 delvis.

Ett kostnadsansvar för privatimporten bör enligt motionerna Jo4 (kd) yrkande

4 och Jo6 (m) yrkande 2 delvis införas där importören skall kunna visa hur

återvinningskravet har lösts, t.ex. genom erläggande av en skrotningsavgift.

Utskottets överväganden

I dag ansvarar kommunerna för bortforsling och slutligt omhändertagande av det

elektriska och elektroniska avfall som klassas som hushållsavfall. Kommunerna

har möjlighet att utvidga den kommunala renhållningsskyldigheten till att avse

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

även annat elektriskt och elektroniskt avfall. Skyldigheten kan gälla både

bortforsling och slutligt omhändertagande. Finansieringen sker via kommunens

renhållningsavgift. Vissa branschföreningar, producenter och storanvändare har

i dag organiserat insamling och återvinning av uttjänta elektriska och

elektroniska produkter. När det gäller branschföreningar och producenter är det

som regel kunden som betalar för återvinningstjänsten, medan vissa

storanvändare själva har tagit på sig kostnaden för återvinning.

Miljöaspekter har hittills inte i tillräcklig grad beaktats vid

konstruktionen av elektriska och elektroniska produkter, som i olika omfattning

innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Dessa ämnen medför normalt inga

problem så länge produkterna används men kommer därefter att förr eller senare

nå miljön om de inte läggs i helt täta deponier eller sönderdelas genom

förbränning. Varje sådan produkt innebär därför ett diffust, fördröjt utsläpp

av ämnen som kan ge betydande och mycket långvariga miljöstörningar. Dessutom

är det i dag inte känt vad en omfattande industriell användning av sällsynta

metaller på sikt kan innebära i form av resursproblem.

Våren 1993 uttalade riksdagen att frivilliga lösningar bör eftersträvas i

arbetet med en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (prop. 1992/93:180, bet.

1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344). I likhet med regeringen anser emellertid

utskottet att det ändå finns situationer där lagstiftning krävs för att

åstadkomma önskat resultat. En författningsreglering har flera fördelar. Den

omfattar samtliga producenter och blir därmed konkurrensneutral. Statens

möjligheter till tillsyn förbättras och därmed även förutsättningarna att genom

sanktioner eller ändrade regler ingripa om syftet med producentansvaret inte

uppnås. Mot denna bakgrund och i syfte att skapa en drivkraft för producenterna

att utveckla mindre miljöbelastande produkter och samtidigt åstadkomma en

miljöriktig hantering bör ett lagreglerat producentansvar för elektriska och

elektroniska produkter nu införas. Som regeringen anför finns för närvarande

inte behov av en mer ingående reglering av producentansvaret i enlighet med

Kretsloppsdelegationens förslag. Utskottet gör därför den bedömningen att

regeringen bör utfärda föreskrifter om producentansvar med utgångspunkt i de

bemyndiganden som redan finns i renhållningslagen. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo8 (c) yrkandena 3 och 4 i motsvarande delar.

Det ovan anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo9 (mp) yrkande

4.

Till skillnad från motionärerna bakom motion Jo4 (kd) anser utskottet att

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

påföljden i 24 § renhållningslagen, dvs. böter eller fängelse i högst sex

månader, för brott mot reglerna för insamling och bortforsling av avfall är väl

avvägd. Frågor om andra ekonomiska sanktioner vid överträdelse av miljöregler

kommer utskottet att kunna ta ställning till vid behandlingen av miljöbalken. I

avvaktan härpå avstyrker utskottet motionens yrkande 3.

Som regeringen anför bör producenterna ta ett ansvar som innefattar både det

fysiska och det ekonomiska ansvaret för insamling och bortforsling samt ett

ekonomiskt ansvar för omhändertagande av de produkter som producenten saluför

på marknaden. Tillsammans med regeringens förslag om certifierad demontering

och sortering av avfall innebär producentansvaret att uttjänta elektriska och

elektroniska produkter tas om hand på ett miljöriktigt sätt, att material och

komponenter återanvänds eller återvinns samt att producenter stimuleras att

saluföra produkter som är miljöanpassade. I denna utveckling utgör, enligt

utskottets mening, samverkan mellan den kompetens som finns i olika berörda

sektorer i näringslivet en nödvändig faktor. Utskottet vill också framhålla den

viktiga roll i utvecklingen och måluppfyllelsen som myndigheter och konsumenter

spelar. I likhet med regeringen anser utskottet att ett författningsreglerat

producentansvar bör ange ramarna för ansvaret och lämna utrymme åt

producenterna själva att bestämma den närmare utformningen och organisationen

av ansvaret. Reglerna bör vidare formuleras så att de ger möjlighet till sund

konkurrens och inte försvårar alternativa lösningar för hantering av uttjänta

produkter eller möjligheterna för nya eller mindre företag att etablera sig och

verka på marknaden i övrigt. Det bör vidare ankomma på producenten att

tillhandahålla lämpliga insamlingssystem och transporter för produkterna med

den inriktning som beskrivs i propositionen. Utskottet är således inte berett

att förorda de regler för återvinning som föreslås i motion Jo9 (mp) yrkande 5.

Motionsyrkandet avstyrks.

De kostnader som producenternas ansvar att samla in och ta emot uttjänta

elektriska och elektroniska produkter medför kommer sannolikt att variera med

det insamlingssystem som producenten väljer. Kostnaderna kommer troligen att

påföras nya produkter och i slutledet belasta konsumenterna. Å andra sidan

kommer producentansvaret att avlasta kommunerna från det fysiska och ekonomiska

ansvaret för produkterna. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna

bakom motionerna Jo4 (kd) och Jo6 (m) om vikten av att producentansvarssystemet

utformas så att tillfredsställande garantier kan ges för en långsiktig

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

ekonomisk trovärdighet. För att producentansvaret skall kunna fungera på

önskvärt sätt bör därför utformningen och organisationen av ansvaret ankomma på

producenterna själva. Enligt utskottets mening ligger det därmed i

producenternas eget intresse att systemen ges en sådan utformning att

konsumenternas krav på bl.a. kostnadsfinansiering tillgodoses. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo4 (kd) yrkande 2 och Jo6 (m) yrkande 2 i

motsvarande del i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

I likhet med regeringen anser utskottet att producenten bör ha skyldighet att

ta emot alla uttjänta elektriska och elektroniska produkter av egen

tillverkning, egen införsel till Sverige eller försäljning utan att ta betalt

av siste ägaren. Producenten bör också kostnadsfritt för siste ägaren

transportera och lämna in uttjänta sådana produkter till certifierad

demonterare och sorterare innan produkterna förbehandlas, förbränns eller

fragmenteras. När det gäller det s.k. historiska skrotet, dvs. uttjänta

produkter som sålts innan reglerna om producentansvar har trätt i kraft eller

där producent och/eller säljare upphört med sin verksamhet, delar utskottet

synpunkterna i motionerna Jo4 (kd), Jo6 (m) och Jo8 (c) om vikten av att

ansvaret för dessa produkter fastställs. Även om utskottet anser det angeläget

att reglerna om producentansvar träder i kraft så snart som möjligt måste

emellertid producenterna få tillräcklig tid att bygga upp ett fungerande system

för uttjänta produkter. Som regeringen anför ankommer det på producenterna att

vidta åtgärder som gör det möjligt att iaktta denna skyldighet från tidpunkten

för ikraftträdandet. Regeringen kan därför behöva överväga olika datum för

ikraftträdande för olika produktområden. Skulle det ändå uppstå situationer där

ansvarig producent eller annan mottagare inte finns kommer enligt utskottets

mening kommunen att vara skyldig att inom ramen för det övergripande ansvaret

enligt renhållningslagen för hushållens avfall ta emot den uttjänta varan. Med

det anförda finner utskottet syftet med motionerna i allt väsentligt

tillgodosett. Motionerna Jo4 (kd) yrkande 5 samt Jo6 (m) yrkande 2 och Jo8 (c)

yrkande 4, båda i motsvarande delar, bör inte medföra någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

Vad slutligen gäller kostnadsansvaret för privatimporterade elektriska och

elektroniska produkter vill utskottet erinra om det arbete som pågår inom EU

med en gemensam lagstiftning för Internethandel och annan privatimport.

Utskottet förutsätter att producenterna aktivt deltar i detta arbete för att

eventuella negativa effekter av sådan handel skall kunna mildras. Med det

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

anförda avstyrker utskottet motionerna Jo4 (kd) yrkande 4 och Jo6 (m) yrkande 2

delvis i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

Sortering av avfall m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen får meddela föreskrifter om att avfall

som har källsorterats skall hållas åtskilt även under bortforslingen.

Bemyndigandet bör införas genom en ändring i 8 § renhållningslagen (1979:596).

Enligt regeringens bedömning bör brännbart avfall hållas åtskilt från annat

avfall från och med år 2002. På sikt bör krav ställas på att i princip även

biologiskt behandlingsbart avfall skall källsorteras, när motsatsen inte är

motiverad ur miljö- och resurshushållningssynpunkt. Regeringen föreslår att

deponering av utsorterat brännbart avfall förbjuds från och med år 2002. Med

brännbart avfall menas avfall som brinner utan energitillskott efter det att

förbränningsprocessen har startat.

Från år 2005 bör ett generellt förbud mot deponering av organiskt avfall

införas. Med organiskt avfall menas avfall som innehåller organiskt bundet kol,

exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Naturvårdsverket bör få meddela

undantag från förbuden. Regeringen föreslår att ett bemyndigande införs i

renhållningslagen (1979:596) för regeringen att meddela sådana förbud.

Enligt regeringens bedömning behövs i nuläget ingen ytterligare reglering för

att uppnå en omfattande minskning av det bygg- och rivningsavfall som går till

deponeringsanläggning.

Motionerna

I motion Jo6 (m) yrkas avslag på förslaget om förbud mot deponering av

organiskt avfall. Kravet på åtskillnad av brännbart avfall bör inte gälla om

avfallet kan nyttiggöras på annat sätt (yrkande 3). Motsvarande yrkande

framförs i motion Jo7 (m) yrkande 1. Enligt motionärerna låser nationella

föreskrifter fast teknikutvecklingen, och deponeringsförbudet bör ersättas av

ett mätbart minskningsmål. Om förbudet införs måste i vart fall tidpunkten för

sorteringskravet uppskjutas. Möjligheten till biogasutvinning ur deponier bör

tas till vara även framöver (yrkande 2). I motion Jo6 (m) begärs att

renhållningslagen ändras genom tillägg till 8 d § första stycket: ... som

innebär att avfallet inte nyttiggörs (yrkande 4). Generella föreskrifter bör

meddelas endast av regeringen (yrkande 5).

Enligt motion Jo8 (c) bör regeringen återkomma med förslag om att bygg- och

rivningsavfall skall hanteras av certifierad återvinnare innan det får lämnas

på deponi. Förslaget bör grundas på Kretsloppsdelegationens förslag i rapport

1996:11 Producentansvar i byggsektorn, dvs. obligatorisk miljöbesiktning före

rivning och krav på att bygg- och rivningsmaterial inte får deponeras utan att

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

dessförinnan ha hanterats av en återvinnare som godkänts för behörighet att

lämna till deponi (yrkande 2). Enligt motionärerna bakom motion Jo5 (v) bör en

tidsgräns, t.ex. den 1 januari 1999, införas för bygg- sektorns frivilliga

åtagande när det gäller avfallshanteringen (yrkande 6).

Utskottets överväganden

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till bemyndigande i 8 §

renhållningslagen att meddela föreskrifter om att avfall som har källsorterats

skall hållas åtskilt även under bortforslingen. Som regeringen anför får det

sedan ankomma på transportörerna att se till att avfallet inte blandas under

bortforsling och att avfallet transporteras till rätt behandlingsanläggning.

Kunskapen om den långsiktiga miljöpåverkan från deponeringsanläggningar är i

dag ofullständig. Metaller och stabila organiska ämnen kommer dock med tiden

att läcka ut ur deponeringsanläggningarna och organiskt avfall bryts ner och

bildar metangas, som har stark växthusverkan. För att skydda miljön och

människors hälsa från skador som orsakas av deponering av avfall, som med

fördel bör kunna behandlas på annat sätt, bör ett generellt förbud införas från

och med år 2002 mot deponering av utsorterat brännbart avfall och från och med

år 2005 mot deponering av organiskt avfall. Som regeringen anför måste högre

miljöskyddskrav ställas på deponeringsanläggningar generellt och kraven måste

differentieras utifrån farligheten på det avfall som deponeras. Kraven bör

gälla i hela landet. I likhet med regeringen anser utskottet att

Naturvårdsverket därför bör få meddela föreskrifter om närmare

miljöskyddsbestämmelser för deponering av avfall med den utformning som anges i

propositionen. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del och avstyrker motion

Jo6 (m) yrkande 5.

Vad gäller det generella förbudet mot deponering av brännbart och organiskt

avfall vill utskottet härutöver anföra följande. För att åstadkomma lokala

miljöanpassade energisystem och för att ersätta fossila bränslen och drivmedel

är det av väsentlig betydelse att kommunerna kan ta till vara den biologiskt

lättnedbrytbara delen av avfallet. En sådan hantering bör utgå från naturliga

ekologiska processer, som maximalt utnyttjade kan skapa ett effektivt

återförande av önskvärda ämnen i ett ekologiskt kretslopp. Oönskade ämnen eller

överskott av ämnen kan separeras och återföras till stabil långtidsförvaring,

och energi kan utvinnas med hjälp av biologiska processer. Det finns i dag ett

flertal metoder, mer eller mindre utvecklade, som syftar till en integrerad och

ekologiskt anpassad avfallsbehandling. Som anförs i motionerna Jo6 och Jo7

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

(båda m) får ett generellt deponeringsförbud inte leda till en avfallshantering

som motverkar denna utveckling. Det är enligt utskottets mening av vikt att

reglerna om undantag från det generella deponeringsförbudet utformas så att

kommunerna ges möjlighet att utarbeta lokalt och miljömässigt lämpliga

lösningar, att forskning om och utveckling av biologiska återvinningsmetoder

inte försvåras samt att miljömässigt godtagbara behandlingsmetoder för

nyttiggörande av det organiska avfallet underlättas. Vad utskottet här anfört

bör med anledning av motionerna Jo6 yrkandena 3 och 4 och Jo7 (båda m)

godkännas av riksdagen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det för närvarande inte behövs

någon ytterligare reglering för att uppnå en omfattande minskning av det bygg-

och rivningsavfall som går till deponering.

Det kan konstateras att byggbranschen under senare år på eget initiativ och

delvis som ett svar på Kretsloppsdelegationens arbete på allvar har börjat

engagera sig i sina miljö- och avfallsproblem. Ett uttryck för detta är att

byggsektorn inrättat ett särskilt kretsloppsråd med uppgift att samordna

byggsektorns aktörer och fungera som kontaktorgan gentemot

Kretsloppsdelegationen, riksdag, regering och myndigheter. Genom Byggsektorns

kretsloppsråd har sektorn formulerat ett ensidigt åtagande för sina företag och

organisationer. Åtagandet finns formulerat i rapporten Miljöansvar för

byggvaror inom ett kretsloppstänkande - ett utvidgat producentansvar. I

åtagandet ingår bl.a. att till år 2000 halvera byggsektorns avfallsmängd till

deponeringsanläggning, att omhänderta bygg- och rivningsavfall på ett seriöst

och kretsloppsorienterat sätt och att omhänderta farligt avfall på ett

miljöriktigt sätt. För att nå dessa mål har sektorn inlett ett ambitiöst arbete

som innefattar åtgärder som utbildningsinsatser, tillhandahållande av

byggvarudeklarationer, källsortering av restprodukter och kretsloppsanpassning

av branschstandarder, avtal och beskrivningsmall för mark och hus. Enligt

utskottets mening kommer dessa åtgärder tillsammans med byggsektorns

aktiviteter att leda till en väsentligt ökad återanvändning och återvinning av

bygg- och rivningsavfallet. I likhet med regeringen anser utskottet att det

därför inte finns skäl att nu vidta mer långtgående åtgärder, t.ex. införa ett

system för auktorisation av återvinnare i enlighet med Kretsloppsdelegationens

förslag. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen på området

och vid behov återkommer med förslag om ytterligare åtgärder. Utskottet

avstyrker således motion Jo8 (c) yrkande 2.

Det ovan anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo5 (v) yrkande

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

6 om införande av en tidsgräns för byggsektorns frivilliga åtagande.

Ansvaret för hantering av avfall och uttjänta produkter

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om

- att avfall får transporteras yrkesmässigt endast av den som har tillstånd

och att det för sådan verksamhet skall gälla särskilda villkor

- att en avfallslämnare skall vara skyldig att endast lämna avfall till en

transportör med tillstånd

- att en avfallslämnare, transportörer, återvinnare och bortskaffare blir

skyldiga att lämna uppgifter om det avfall som hanteras.

Bemyndigandena föreslås införas i två nya paragrafer i renhållningslagen

(1979:596).

Vidare föreslås att de aktörer som insamlar eller för annans räkning

ombesörjer bortskaffande eller återvinning av avfall, t.ex. handlare och

mäklare, bör registreras hos länsstyrelsen om dessa inte redan omfattas av

tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöskyddslagen (1969:387) eller

tillståndsplikt enligt renhållningslagen (1979:956). Bestämmelsen bör införas

genom en ändring i renhållningslagen.

Enligt regeringens bedömning bör kommunernas möjlighet att ta ett utökat

ansvar för bortforsling och slutligt omhändertagande, dvs. återvinning och

återskaffande, av annat avfall än hushållsavfall upphöra från och med år 2000

för icke-farligt avfall.

Motionen

I motion Jo8 (c) yrkas avslag på propositionen i de delar som avser tillstånd

för transportörer av avfall (yrkande 1). Eftersom det enligt motionärerna inte

är möjligt att göra åtskillnad mellan transporter av avfall till återanvändning

respektive återvinning kan det inte heller objektivt avgöras huruvida en viss

transport är tillståndspliktig.

Utskottets överväganden

En hög kvalitet på avfallshanteringen är en viktig förutsättning för att

riskerna för miljön och människors hälsa som är orsakade av avfall skall kunna

minimeras. En förutsättning för att avfallshanteringen som helhet skall

kännetecknas av god kvalitet är att kvalitetskravet kan upprätthållas i varje

steg från produktion av avfallet via sortering vid källan, transport och

återvinning till slutdestinationen, dvs. bortskaffandet. En viktig roll i denna

kedja innehas av transportören, vars insatser är avgörande för att avfallet

skall kunna bli föremål för en miljömässigt lämplig behandling. Eftersom risken

för att avfallet deponeras illegalt ökar med skärpta krav på avfallshanteringen

bör kvaliteten säkerställas för transporter av icke-farligt avfall och för

kontrollen av avfallsflödena. Transportören måste därför ha nödvändiga

kunskaper om avfallets art och sammansättning och om möjliga miljö- och

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

hälsoeffekter. Dessutom måste transportören ha kunskap om gällande regler för

avfallshantering och vilka lämpliga metoder för återvinning eller annan

hantering av det transporterade avfallet som står till buds.

Ökade krav på sortering och omhändertagande tillsammans med begränsningen av

kommunernas möjligheter att utvidga sitt renhållningsansvar för annat avfall än

hushållsavfall innebär att höga kvalitetskrav måste kunna ställas på

transportörerna. Utskottet delar regeringens uppfattning om nödvändigheten av

en kvalitetssäkring av avfallstransporter. Som regeringen föreslår bör den

genomföras genom att den som yrkesmässigt transporterar avfall skall ha

tillstånd för denna verksamhet. Ett bemyndigande av den innebörd som anges i

propositionen bör därför införas i renhållningslagen. Eftersom det är av

väsentlig betydelse att villkoren utformas på ett sådant sätt att de leder till

en ökad kvalitetssäkring vill utskottet betona vikten av att höga kompetenskrav

ställs på transportörerna och att villkoren för tillstånd blir enhetliga i hela

landet. När det gäller utformningen av föreskrifterna för det komplicerade

byggavfallet har utskottet erfarit att samtal pågår mellan Naturvårdsverket,

som är den myndighet som kommer att meddela närmare föreskrifter härom, och

byggbranschen.

Vad avser frågan om uppföljning och tillsyn enligt renhållningslagen förordar

utskottet en föreskriftsrätt, utformad utifrån tillsynsmyndigheternas behov och

med den innebörd som anges i propositionen. Detta innebär enligt utskottets

mening bl.a. att kravet på transportdokument inte behöver upprätthållas i varje

enskilt fall.

Utskottet, som inte delar de farhågor för rättsosäkerhet och omfattande

byråkrati som kommer till uttryck i motion Jo8 (c), tillstyrker regeringens

förslag om tillstånd och villkor för samt registrering av avfallstransportörer

och avstyrker yrkande 1 i motionen. Utskottet vill emellertid tillägga att ett

förslag om fastställande av avfallsbegreppet, grundat på den definition som

gäller inom EU enligt artikel 1 a direktiv 91/156/EEG, kommer att läggas fram i

förslaget till miljöbalk.

Övriga frågor

De delar av propositionen som inte särskilt berörts har inte föranlett några

invändningar från utskottets sida. Utskottet instämmer i de bedömningar som

regeringen gör beträffande hantering av uttjänt kontorspapper, sortering av

avfall, minskad deponering av bygg- och rivningsavfall, strängare miljökrav för

deponering av avfall, förbränning av avfall, registrering av avfallshanterare

enligt EG:s ramdirektiv för avfall, kommunernas möjlighet till utökat ansvar

för omhändertagande av annat avfall än hushållsavfall samt bedömning av

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

ekonomiska effekter m.m. av förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna avfallsfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo5 yrkandena 1-5, 7 och 8,

res. 1 (v)

2. beträffande avfallsbegreppets omfattning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo6 yrkande 1,

res. 2 (m)

3. beträffande utvärdering av kretsloppspolitiken m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo9 yrkandena 1-3,

res. 3 (mp)

4. beträffande ändrad lydelse av 8 b och 8 c §§ renhållningslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Jo4

yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Jo8 yrkandena 3 delvis och 4

delvis antar det i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade förslaget

till lag om ändring i renhållningslagen (1979:596) såvitt avser 8 b och 8

c §§,

res. 4 (c, fp)

5. beträffande ändring i plan- och bygglagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion

1997/98:Jo9 yrkande 6 antar förslaget till lag om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10),

res. 5 (v, mp)

6. beträffande skyldighet att begära rivningsplan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo9 yrkande 7,

res. 6 (v, mp)

7. beträffande producentansvar för uttjänta elektriska och

elektroniska produkter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo8 yrkandena 3 delvis och 4 delvis,

res. 7 (c, fp)

8. beträffande lag om producentansvar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo9 yrkande 4,

res. 8 (mp)

9. beträffande miljöstörningsavgifter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo4 yrkande 3,

10. beträffande förordning om producentansvar för uttjänta elektriska

och elektroniska produkter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 2, 1997/98:Jo6 yrkande 2

delvis och 1997/98:Jo9 yrkande 5,

res. 9 (m)

res. 10 (mp)

11. beträffande s.k. historiskt skrot

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 5, 1997/98:Jo6 yrkande 2

delvis och 1997/98:Jo8 yrkande 4 delvis,

res. 11 (m, c, fp)

12. beträffande kostnadsansvar för privatimporterade elektriska och

elektroniska produkter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 4 och 1997/98: Jo6 yrkande

2 delvis,

res. 12 (m)

13. beträffande 8 d § renhållningslagen

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i

renhållningslagen (1979:596) såvitt avser 8 d §, dels med anledning av

motionerna 1997/98:Jo6 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Jo7 godkänner vad

utskottet anfört om undantag från det generella deponeringsförbudet, dels

avstyrker motion 1997/98:Jo6 yrkande 5,

14. beträffande hantering av bygg- och rivningsavfall

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo5 yrkande 6 och 1997/98: Jo8

yrkande 2,

res. 13 (v)

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

15. beträffande 8 e och 8 f §§ renhållningslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på

motion 1997/98:Jo8 yrkande 1 antar förslaget till lag om ändring i

renhållningslagen (1979:596) såvitt avser 8 e och 8 f §§,

res. 14 (m, c, fp)

16. beträffande förslaget till lag om ändring i renhållningslagen i

övrigt

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i renhållningslagen

(1979:596) i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan.

Stockholm den 11 november 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell

(m), Lennart Fremling (fp) och Roy Ottosson (mp).

Reservationer

1. Allmänna avfallsfrågor (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Det är? och på

s. 6 slutar med ?riksdagens sida? bort ha följande lydelse:

Det är - - - (= utskottet) - - - våren 1998. Utskottet delar motionärernas

syn på vikten av att både mängden avfall och avfallets farlighet bör minskas

men är inte berett att tillmötesgå kravet på ett särskilt riksdagsuttalande i

frågan. Det är enligt utskottets mening ett berättigat konsumentintresse att

principerna för hushållens avfallshantering såsom källsortering, återlämning av

material och pantsystem är likartat utformade. Detta bör på sikt även kunna

leda till rationaliseringar av varuutbudet. Utskottet ansluter sig härmed till

yrkande 5 i motionen. Som ett - - - (= utskottet) - - - och återanvändning.

Som anförs i motionen tyder nya undersökningar på att biltrafiken ökar

kraftigt. Detta innebär bl.a. större miljöbelastning på grund av ökade

varutransporter medan själva varan eller produkten blir något mer miljövänlig.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionens yrkande 7 om en

miljökonsekvensanalys för bättre bedömning av den samlade miljöeffekten av

dagens system. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo5 (v) yrkandena 5

och 7 bör ges regeringen till känna. Mot bakgrund av vad i tillämpliga delar

anförts ovan föreslår utskottet att yrkandena 1-4 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna avfallsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo5 yrkandena 5 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion

1997/98:Jo5 yrkandena 1-4 och 8 utan vidare åtgärd,

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

2. Avfallsbegreppets omfattning (mom. 2)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?När det? och

slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo6 (m) är avfallsbegreppet och dess tillämpning av

grundläggande betydelse för miljöpolitiken. En alltför vid tolkning av

begreppet leder till att restprodukter, inte minst inom industrin, onödigtvis

kommer att omfattas av de långtgående regleringar som gäller för

avfallshantering i allmänhet. Detta gäller i hög grad förhållandena inom

byggbranschen, där problemet återkommer bl.a. i regeringens förslag till 23 §

renhållningslagen. En klar och tydlig tillämpning av avfallsbegreppet blir

allt mer betydelsfull i takt med att företagen strävar efter att finna

alternativ användning för restprodukter. De restprodukter som saknar

användningsområde innebär för företagets del ett slags kostsamt

produktionsbortfall.

Allt fler företag tar i dag till vara andra företags restprodukter. I dessa

sammanhang representerar produkterna ett värde, vilket från miljösynpunkt har

avgörande betydelse. Enligt utskottets mening är det därför av vikt att

avfallsbegreppet tillämpas så att handel och hantering av restprodukter som

betingar ett värde för någon inte störs eller hindras av de regler som gäller

för avfall utan ekonomiskt värde. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avfallsbegreppets omfattning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo6 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utvärdering av kretsloppspolitiken m.m. (mom. 3)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?De frågor? och

slutar med ?dessa delar? bort ha följande lydelse:

I sin rapport 1997:14 konstaterar Kretsloppsdelegationen att dagens

förordningar om producentansvar inte lever upp till det i kretslopps-

propositionen (1992/93:180) angivna syftet att åstadkomma

konkurrensneutralitet. Den frivillighet som kännetecknar gällande regler om

producentansvaret har enligt utskottets mening inte givit önskad effekt, vare

sig resultatmässigt eller tidsmässigt. I propositionen saknas en övergripande

utvärdering av den förda kretsloppspolitiken. Som anförs i motion Jo9 (mp)

finns i dag behov av en sådan utvärdering. Vad utskottet anfört med anledning

av motionens yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

Den hittills förda kretsloppspolitiken har enligt utskottets mening inte gett

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

önskat resultat. En ny materialkretspolitik bör därför utformas som bygger på

ett konkret angreppssätt som slår fast principerna för en uthållig

resursanvändning i samhället. Genom ett generellt ramverk för material- och

energianvändningen där grundregler och övergripande omfattning fastställs från

början kan styrkan i regleringen skärpas successivt. Utskottet ansluter sig

således till motion Jo9 (mp) yrkande 2.

Det generella producentansvaret bör nu kompletteras med ytterligare styrmedel

för att det sista steget mot slutna materialkretslopp skall kunna tas. En

lämplig metod härvidlag är stimulanser för att åstadkomma fungerande marknader

för begagnade varor och restprodukter enligt den s.k. prioriteringstrappan.

Trappan anger prioriteringar för avfallsanvändningen från återanvändning som

det mest gynnsamma alternativet till materialåtervinning, förbränning med

energiutvinning/rötning, kompostering och i sista hand deponering, som bör

undvikas. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Jo9 (mp) yrkande

3.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Jo9 (mp) yrkandena 1-3 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av kretsloppspolitiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo9 yrkandena 1-3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ändrad lydelse av 8 b och 8 c §§ renhållningslagen (mom. 4)

Lennart Daléus (c), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Miljöfarliga

ämnen? och på s. 8 slutar med ?motsvarande delar? bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att regeringen får meddela förbud mot deponering,

förbränning eller fragmentering av avfall från elektriska och elektroniska

produkter som inte hanterats av en certifierad sorterare eller demonterare. Den

avfallsdefinition som är gemensam inom EU ger enligt utskottets mening

möjlighet till en mycket vid tolkning av avfallsbegreppet, vilket kommer att

göra rättsläget oklart. Vid en prövning i domstol torde innehavarens värdering

och agerande bli avgörande för huruvida en vara är att betrakta som avfall.

Begränsningen av reglerna till att endast avse avfall gör det också möjligt för

producenter eller andra innehavare av elektriska och elektroniska produkter att

mot betalning överlämna dessa produkter till t.ex. fragmentering utan att

bestämmelserna i propositionen blir tillämpliga. Det rör sig då om en

överlåtelse av handelsvaror. Detta kan bl.a. bli aktuellt när det gäller

produkter med ett stort innehåll av ädelmetaller. I Kretsloppsdelegationens

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

förslag däremot omfattar förbudet de elektriska och elektroniska produkterna

som sådana. Något utrymme för att undvika regleringen med hänvisning till att

en produkt inte är avfall lämnas därmed inte. Enligt utskottets mening är denna

utformning av förbudet att föredra framför regeringens förslag. Utskottet, som

därmed tillstyrker motion Jo8 (c) yrkande 3 delvis, avstyrker regeringens

förslag till 8 b och 8 c §§ renhållningslagen. Det anförda innebär att

utskottet även avstyrker motion Jo4 (kd) yrkande 1. Som anförs i motionen bör

regeringen återkomma med förslag till ny lagstiftning i enlighet med vad

utskottet nu anfört. Utskottet tillstyrker därmed motionens yrkande 4 i

motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändrad lydelse av 8 b och 8 c §§ renhållningslagen

att riksdagen dels med bifall till motion 1997/98:Jo8 yrkandena 3 delvis och 4

delvis och med avslag på motion 1997/98:Jo4 yrkande 1 avslår förslaget

till lag om ändring i renhållningslagen (1979:596) såvitt avser 8 b och 8

c §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ändring i plan- och bygglagen (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Det är? och

slutar med ?vidare åtgärd? bort ha följande lydelse:

När det gäller kravet på rivningsplan föreslår regeringen att kravet skall

utsträckas till att omfatta även rivning av del av byggnad och sådana bygg-

anmälningspliktiga åtgärder som anges i 9 kap. 2 § första stycket 3-5 plan- och

bygglagen (PBL). Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del. Enligt

regeringens bedömning kan däremot kravet på rivningsplan för närvarande inte

utsträckas utöver dessa åtgärder. Utskottet gör emellertid samma bedömning som

såväl Lagrådet som motionärerna i motion Jo9 (mp) och anser att rivningsplan

dessutom skall kunna föreskrivas vid samtliga byggnadsåtgärder enligt 9 kap. 2

§ PBL där farligt rivningsavfall kan uppkomma. Utskottet tillstyrker således

motionens yrkande 6 och föreslår en förändring i regeringens förslag till

ändring i paragrafen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändring i plan- och bygglagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Jo9

yrkande 6 antar förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10) med den ändringen att 2 a § får följande som Reservanternas

förslag betecknade lydelse:

2 a §

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Reservanternas förslag |

-------------------------------------------------------

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

| | |

| Om det kan antas att det | Om det kan antas att det|

|i samband med |i samband med|

|byggnadsåtgärder som anges |byggnadsåtgärder som anges|

|i 2 § första stycket 3-5 |i 2 § första stycket|

|uppkommer rivningsmaterial |uppkommer rivningsmaterial|

|som innehåller sådant |som innehåller sådant|

|farligt avfall för vilket |farligt avfall för vilket|

|det gäller särskilda |det gäller särskilda|

|bestämmelser, får |bestämmelser, får|

|byggnadsnämnden inom en |byggnadsnämnden inom en|

|vecka från det anmälan kom |vecka från det anmälan kom|

|in besluta att bygganmälan |in besluta att bygganmälan|

|skall kompletteras med en |skall kompletteras med en|

|rivningsplan enligt 4 §. I |rivningsplan enligt 4 §. I|

|sådana fall skall 12 § |sådana fall skall 12 §|

|andra stycket tillämpas. |andra stycket tillämpas. |

-------------------------------------------------------

6. Skyldighet att begära rivningsplan (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) och Roy Ottoson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?På samma? och

slutar med ?riksdagens åtgärd? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo9 (mp) bör byggnadsnämnd inte endast ha möjlighet att

föreskriva om rivningsplan utan även ha skyldighet att göra så i de fall där

behovet av rivningsplan tydligt framgår. Om en sådan skyldighet skall kunna

åläggas byggnadsnämnd krävs ett otvetydigt stadgande som anger i vilka fall

denna skyldighet föreligger. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag härom. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 7 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande skyldighet att begära rivningsplan

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo9 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter (mom. 7)

Lennart Daléus (c), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I dag? och på

s. 11 slutar med ?motsvarande delar? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo8 (c) är regeringens förslag till producentansvar

behäftat med ett flertal brister eftersom förslaget är utformat som en

förordning under renhållningslagen. De viktigaste bristerna är i korthet dessa.

Eftersom producentens ansvar hänför sig till de egna produkterna, kan

producenten aldrig tvingas att ta ansvar för andra produkter än dessa. Med den

bristfälliga avgränsningen av varje producents ansvar, saknas i praktiken

möjlighet för en enskild producent, som t.ex. vill profilera sig genom att

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

tillhandahålla kretsloppsanpassade produkter, att ta sitt ansvar och därmed

minska sina kostnader. Regeringen konstaterar att ?för att

producentansvarssystemet skall fungera krävs att alla parter, alla producenter

i alla led, deltar och samlas kring utformningen av systemet?. Enligt

utskottets mening får ett sådant uttalande regeringens ambition att utforma

förslaget så att det blir konkurrensneutralt att framstå i en närmast komisk

dager. En annan aspekt av konkurrensneutraliteten är att tillverkare inom

Sverige får ett större ansvar än sina utländska konkurrenter.

Med regeringens förslag finns utomordentligt stora möjligheter för

producenter att undandra sig sitt producentansvar, och möjligheterna att utöva

tillsyn och att sanktionera bristande ansvar är obefintliga. I sin utvärdering

av de befintliga producentansvarsförordningarna (rapport nr 4748) gör

Naturvårdsverket bedömningen att mindre än hälften av alla producenter av

förpackningar deltar i insamlingen av förpackningar. Naturvårdsverket anser

också att gällande tillsynsregler är verkningslösa och föreslår lagändringar

för att komma till rätta med detta förhållande. I propositionen avvisar

regeringen Naturvårdsverkets förslag och förutsätter att tillsynen ändå skall

fungera.

Genom Kretsloppsdelegationens förslag i rapport 12 Producentansvar för

elektriska och elektroniska produkter skulle emellertid dessa frågor få en

tillfredsställande lösning på så sätt att varje producent tvingas ta ett ansvar

för uttjänta varor i dagsläget och i förhållande till sin ställning på

marknaden. Regeringen avvisar förslaget med hänvisning till att sådana regler

skulle bli alltför komplicerade och förbigår därmed de svårigheter som

redovisats ovan.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om utformning av

producentansvar för elektriska och elektroniska produkter som beaktar de

synpunkter som utskottet här anfört. Utskottet tillstyrker därmed motionens

yrkanden 3 och 4, båda i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska

produkter

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo8 yrkandena 3 delvis och 4

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Lag om producentansvar (mom. 8)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Det ovan? och

slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är regeringens förslag till producentansvar ett steg

i rätt riktning mot ett fungerande kretsloppssamhälle. För att ett fungerande

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

och heltäckande system skall kunna uppnås måste emellertid ytterligare krav

ställas på producenterna. Som anförs i motion Jo9 (mp) bör regeringen

återkomma till riksdagen med ett förslag till lag om producentansvar där ?bör?

har utbytts mot ?skall? och med krav på återvinning och lagstiftning i enlighet

med Kretsloppsdelegationens förslag i rapport 1996:12 Producentansvar för

elektriska och elektroniska produkter. I rapporten föreslås bl.a. en lag om

producentansvar med återtagningsskyldighet och förbud mot deponering,

förbränning eller fragmentering av elektriska och elektroniska produkter utan

föregående behandling. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 4 i

motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande lag om producentansvar

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo9 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förordning om producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska

produkter (mom. 10)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?De kostnader?

och på s. 12 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den relativt långa livslängden för många elektriska och

elektroniska produkter och den jämförelsevis höga kostnaden för omhändertagande

av sådana produkter kommer ett individuellt producentansvar att ställa krav på

fondering av omfattande belopp. Enligt gällande lagstiftning kommer dessutom

dessa fonder att vara skattepliktiga. Dessa förhållanden kan komma att leda

till negativa effekter för många företag. Som anförs i motion Jo6 (m) bör

producentansvaret därför ges en utformning som antingen innebär att dessa

fonder befrias från skatteplikt eller inte kräver omfattande

medelsreservationer. I motion Jo4 (kd) pekar motionärerna på ett annat

strukturellt problem, nämligen det faktum att skrotningskostnaden måste tas ut

redan vid försäljningen. Med den långa livslängden, ca 10-15 år, som dessa

produkter har är det osäkert om producenten finns kvar på marknaden vid

tidpunkten för skrotning. Enligt vad utskottet erfarit har 43 av 52

distributörer av steroanläggningar från år 1974 upphört med verksamheten. Av

regeringens redogörelse för utformningen av en förordning om producentansvaret

för dessa produkter kommer inga tydliga krav att ställas på ett

producentsystems långsiktiga ekonomiska trovärdighet. Detta finner utskottet

otillfredsställande och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

förslag till lösning av de frågor som utskottet här har berört. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker motionerna Jo4 (kd) yrkande 2 och Jo6 (m)

yrkande 2 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förordning om producentansvar för uttjänta elektriska och

elektroniska produkter

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 2 och 1997/98:Jo6

yrkande 2 delvis och med avslag på motion 1997/98: Jo9 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Förordning om producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska

produkter (mom. 10)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Som

regeringen? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo9 (mp) bör ett författningsreglerat producentansvar

bygga på principen om den s.k. prioriteringstrappan. Enligt denna modell är

återanvändning generellt sett den miljö- och resursmässigt bästa metoden,

materialåtervinning den näst bästa medan rangordningen mellan rötning,

kompostering och energiutvinning kan diskuteras. Deponering måste ses som ett

misslyckande men måste finnas som alternativ för de naturfrämmande ämnen och

material som skall tas ut ur kretsloppet. Regeringen bör återkomma med förslag

om producentansvar med denna utformning. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkande 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förordning om producentansvar för uttjänta elektriska och

elektroniska produkter

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo9 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 2 och 1997/98:Jo6 yrkande 2 delvis som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. S.k. historiskt skrot (mom. 11)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Lennart Brunander (c), Ola Sundell (m) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?I likhet? och

slutar med ?riksdagens åtgärd? bort ha följande lydelse:

Propositionen ger inte något svar på frågan om vem som skall ta ansvar för

s.k. historiskt skrot, dvs. varor som producerats före förordningens

ikraftträdande, och för uttjänta produkter, vars producenter upphört med sin

verksamhet. Denna fråga berör stora produktmängder, eftersom elektriska och

elektroniska produkter har relativt lång livslängd, och strukturomvandlingen i

branschen går mycket fort. Företag som sedan lång tid är etablerade på

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

marknaden kan försättas i ett ekonomiskt ogynnsamt läge i förhållande till

nyetablerade företag, vilket innebär risk för konkurrenssnedvridning. Ansvaret

för omhändertagandet av sådana produkter måste därför fördelas så att dessa

oönskade effekter undviks. Utskottet vill i detta sammanhang inte förorda någon

särskild metod för omhändertagande och kostnadsansvar men anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag som beaktar de synpunkter utskottet nu

har framfört. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo4 (kd) yrkande

5, Jo6 (m) yrkande 2 delvis och Jo8 (c) yrkande 4 delvis bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande s.k. historiskt skrot

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 5, 1997/98:Jo6

yrkande 2 delvis och 1997/98:Jo8 yrkande 4 delvis som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Kostnadsansvar för privatimporterade elektriska och elektroniska produkter

(mom. 12)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Vad slutligen?

och slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motionerna Jo4 (kd) och Jo6 (m) finner utskottet

skäl att anta att mängden s.k. föräldralöst skrot, dvs. elektriska och

elektroniska produkter utan ansvarig producent eller återförsäljare inom

landet, kommer att bli omfattande, dels som en följd av privat gränshandel,

t.ex. via Internet, dels på grund av producentansvaret. Enligt utskottets

mening måste även detta problem lösas, inte minst för att förhindra att

oseriösa företagare agerar så att omfattningen av sådant skrot ökar. Som anförs

i motionen bör dessa frågor lösas innan producentansvar för elektriska och

elektroniska produkter införs. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

Jo4 (kd) yrkande 4 och Jo6 (m) yrkande 2 i denna del bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande kostnadsansvar för privatimporterade elektriska och

elektroniska produkter

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo4 yrkande 4 och 1997/98:Jo6

yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Hantering av bygg- och rivningsavfall (mom. 14)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Det ovan? och

slutar med ?frivilliga åtagande? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening arbetar byggsektorn förtjänstfullt med att

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

åstadkomma branschspecifika normer för omhändertagande av byggavfall, ett

arbete som förhoppningsvis kommer att leda till avsevärt minskade mängder

byggavfall och från miljösynpunkt bättre metoder för hantering av avfallet. Som

anförs i motion Jo5 (v) bör emellertid en tidsgräns införas, förslagsvis den 1

januari 1999, för införande av normer för omhändertagande av byggavfall. Vad

utskottet anfört med anledning av motionens yrkande 6 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande hantering av bygg- och rivningsavfall

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo5 yrkande 6 och med avslag på

motion 1997/98:Jo8 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. 8 e och 8 f §§ renhållningslagen (mom. 15)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Lennart Brunander (c), Ola Sundell (m) och Lennart Fremling (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?En hög? och

slutar med ?till miljöbalk? bort ha följande lydelse:

Förslaget om tillståndsplikt för avfallstransportörer har enligt regeringen

två syften. Det ena är ett diffust behov av kontroll, som i propositionen

exemplifieras med behovet av relevanta statistiska uppgifter enligt EG:s

avfallsdirektiv (75/442/EEG, 91/689/EEG m.fl.) till kommissionen. Det andra

syftet är att förhindra illegal deponering. Att behovet av statistiska

uppgifter skulle motivera en så omfattande byråkrati som förslaget om

transporttillstånd skulle ge upphov till är enligt utskottets mening

osannolikt. Att förslaget skulle ha någon påverkan på den som har för avsikt

att begå en illegal handling anser utskottet ännu mindre troligt. Något

hållbart syfte för regeringens förslag synes därför inte föreligga.

Tillståndsplikten för transportörer är i propositionen knuten till

avfallsbegreppet. I svensk och europeisk rättspraxis är avfallsbegreppet knutet

till en viljeyttring från innehavaren. Som anförs i motion Jo8 (c) kan därför

inte på objektiva grunder avgöras huruvida en viss transport är

tillståndspliktig eller inte. I sina försök att hävda möjligheten att skilja

mellan transporter av avfall till återanvändning och till återvinning kringgår

regeringen frågan om hur det skall kunna avgöras om transporten avser avfall

över huvud taget. En transport av sorterat brännbart material kan visserligen

vara avfall men även en bränsleleverans till ett värmeverk. Ett lass sprängsten

kan utgöra avfall men också en leverans av barlast till ett kajbygge. Enligt

utskottets mening visar dessa exempel att de föreslagna reglerna i många fall

avsnitt 30 Kontrollera mot PDF

kan skapa rättsosäkerhet, vilket särskilt kommer att drabba byggsektorn.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet motion Jo8 (c)

yrkande 1 och avstyrker därmed regeringens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande 8 e och 8 f §§ renhållningslagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo8 yrkande 1 avslår förslaget

till lag om ändring i renhållningslagen (1979:596) såvitt avser 8 e och 8

f §§,

Särskilt yttrande

8 d § renhållningslagen (mom. 13)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har under åren i många sammanhang påtalat det olämpliga i

förbränning av hushållsavfall. Vi anser att den biologiska delen av avfallet,

dvs. matrester och blöta sopor, skall behandlas på annat sätt, t.ex. genom

kompostering eller i olika typer av bioceller som tar till vara såväl energi

som de organiskt bundna näringsämnen som finns i avfallet. De naturliga

kretsloppen måste slutas och återföras jorden för att där öka mullhalten.

Även om Miljöpartiet de gröna inte anser att regeringens förslag om förbud

mot deponering av hushållsavfall innebär att förbränning av sådant avfall

uppmuntras har vi erfarit att kommuner och andra aktörer inom

renhållningsbranschen har tolkat förslaget på detta sätt. Detta är enligt vår

mening djupt olyckligt och vi vill varna för en sådan uppfattning.

Skulle det visa sig att förslaget om förbud mot deponering av hushållssopor

kommer att innebära att förbränning av bl.a. matavfall kommer att öka, avser vi

att på olika sätt aktualisera frågan. Vi väljer emellertid att i detta

sammanhang inte reservera oss mot förslaget.

Propositionens lagförslag

Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i

renhållningslagen (1979:596)

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 b §

-------------------------------------------------------

| Om det behövs av | Om det behövs av|

|återanvändnings- eller |återanvändnings- eller|

|återvinningsskäl eller |återvinningsskäl eller|

|andra hälso- eller |andra hälso- eller|

|miljöskäl, får regeringen |miljöskäl, får regeringen|

|eller den myndighet som |eller den myndighet som|

|regeringen bestämmer |regeringen bestämmer|

|meddela föreskrifter om |meddela föreskrifter om |

| 1. yrkesmässig | 1. yrkesmässig|

|demontering och sortering |förbehandling av avfall,|

|av avfall som utgörs av |såsom demontering och|

|elektriska och |sortering, som utgörs av|

|elektroniska produkter och |elektriska och|

| 2. att den som |elektroniska produkter och|

|yrkesmässigt bedriver | 2. att den som|

|verksamhet som syftar till |yrkesmässigt bedriver|

avsnitt 31 Kontrollera mot PDF

|att demontera och sortera |verksamhet som syftar till|

|avfall som utgörs av |att förbehandla avfall,|

|elektriska och |såsom demontering och|

|elektroniska produkter |sortering, som utgörs av|

|skall ha personal eller |elektriska och|

|kvalitetssystem som |elektroniska produkter|

|certifieras av ett organ |skall ha personal eller|

|som ackrediterats enligt |kvalitetssystem som|

|lagen (1992:1119) om |certifierats av ett organ|

|teknisk kontroll. |som ackrediterats enligt|

| |lagen (1992: 1119) om|

| |teknisk kontroll. |

-------------------------------------------------------

8 c §

-------------------------------------------------------

| Om det behövs av | Om det behövs av|

|återanvändnings- eller |återanvändnings- eller|

|återvinningsskäl eller |återvinningsskäl eller|

|andra hälso- och |andra hälso- och|

|miljöskäl, får regeringen |miljöskäl, får regeringen|

|eller den myndighet som |eller den myndighet som|

|regeringen bestämmer |regeringen bestämmer|

|meddela föreskrifter om |meddela föreskrifter om|

|förbud mot deponering, |förbud mot deponering,|

|förbränning och |förbränning och|

|fragmentering av avfall |fragmentering av avfall|

|som utgörs av elektriska |som utgörs av elektriska|

|och elektroniska produkter |och elektroniska produkter|

|innan avfallet demonterats |innan avfallet|

|och sorterats enligt |förbehandlats enligt 8 b|

|8 b §. |§. |

-------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Propositionens huvudsakliga innehåll..................2

Motionerna............................................3

Utfrågningar m.m......................................4

Utskottet.............................................5

Allmänna frågor.....................................5

Elektroniska produkter m.m..........................6

Rivningsavfall......................................8

Producentansvar för uttjänta elektriska och elektroniska produkter9

Sortering av avfall m.m............................12

Ansvaret för hantering av avfall och uttjänta produkter15

Övriga frågor......................................17

Hemställan.........................................17

Reservationer........................................19

Särskilt yttrande....................................28

Propositionens lagförslag............................29

Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring

i renhållningslagen (1979:596)

36

Gotab, Stockholm 1997