Bet. 1997/98:JoU8 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet
riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:56 Riksdagsskrivelse 1997/98:56

Bet. 1997/98:JoU8
Utskottsbetänkanden · JoU

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

1997-11-04 · 21 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:JoU8, Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets betänkande

1997/98:JOU08

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JoU8

Sammanfattning

Utskottet behandlar här en proposition som innebär att företag som omfattas av

1995 års årsredovisningslag samt vissa andra företag skall lämna upplysningar

om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Som förutsättning gäller bl.a.

att verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt

miljöskyddslagen. Syftet med regeringens förslag är att årsredovisningens

förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla

miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast

efter den 31 december 1998. Lagutskottet har avgett yttrande i ärendet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker tre följdmotioner (m,

v, mp).

Till betänkandet fogas fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:167 att

riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsbolag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

En av förutsättningarna för att företag, enskilda m.fl. skall kunna delta i

arbetet för en hållbar utveckling är tillgång till öppen, lättillgänglig och

kvalitetsgaranterad information som beskriver företagens miljöpåverkan. I

propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års

årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut

och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna

upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning

att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller

anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Syftet är att

årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall

innehålla miljörelaterad information.

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Lagförslagen bifogas som bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag i enlighet med vad som angivits i motionen.

1997/98:Jo2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anta regeringens förslag till ändring av 6 kap. 1 §

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

årsredovisningslagen med sådan ändring att även sådan miljöpåverkan som följer

av användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av

upplysningskravet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om miljöredovisning i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det särskilda upplysningskravet i

förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag,

2. att riksdagen beslutar att kravet på information skall omfatta allt som

rör företagets miljöpåverkan,

3. att riksdagen beslutar att miljöredovisningen även skall omfatta den inre

miljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna.

Yttrande

Lagutskottet har avgett yttrande till jordbruksutskottet över lagförslagen och

de med anledning av propositionen väckta motionerna.

Yttrandet bifogas till detta betänkande som bilaga 1.

Utskottet

Miljörelaterad information om vissa företag

Propositionen

Regeringens förslag syftar i första hand till att förbättra den finansiella

information som sammanhänger med företagens miljöpåverkan. I ett inledande

avsnitt anförs att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland

för en ekologiskt hållbar utveckling. Ett miljöanpassat näringsliv är en

förutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle, varför regeringen på olika

sätt avser att underlätta och stimulera utvecklingen av ett sådant näringsliv.

Propositionen innehåller också några beskrivande avsnitt om styrmedel i

miljöpolitiken och om begreppet miljöredovisning m.m.

I propositionen anförs att företagens förvaltningsberättelser liksom hittills

skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är av

betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat och

dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver föreslår regeringen

att det införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds-

eller anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen (1969:387). Upplysningskravet

omfattar verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Regeringen föreslår att

skyldigheten att införa miljörelaterad information skall införas även i de

särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag

respektive för försäkringsföretag. Enligt regeringen är särskild information

med miljöanknytning av intresse även i finansiella företag.

Propositionen innehåller i övrigt bedömningar om ett system för spridning av

företagens frivilliga miljöinformation. Denna information bör underlättas och

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

anslutning till systemen uppmuntras genom olika åtgärder (prop. s. 22). Det bör

enligt propositionen utredas om och hur verksamhetsutövare kan stimuleras att

ta ett utökat egenansvar för miljöarbetet genom någon form av premiering.

Motionerna

I motion Jo1 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna erinrar om

att många företag redan nu avger miljöredovisningar och deltar i EMAS-systemet

för frivillig miljöstyrning. En fortsatt utveckling av den frivilliga

miljöinformationen, med hänsyn till kraven från kunder, finansiärer och den

egna affärsverksamheten, är att föredra framför en lagstadgad skyldighet, som

ökar den redan tunga bördan av formella regleringar av företagen.

I motion Jo2 (mp) yrkas att miljöredovisningen även skall innefatta sådan

miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som tillverkats i

verksamheten (yrkande 1). Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som

kommer ur avloppsrör och skorstenar. Tillverkare och andra måste redovisa en

livscykelspecifikation för de varor som produceras, med redovisning av

produkternas påverkan på miljön och avfallsfrågorna. Först då kan en

verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Enligt yrkande 2 i motionen bör

en utredning tillsättas som lämnar förslag om en utvidgad miljöredovisning.

Motionärerna anför att det råder en total begreppsförvirring om

miljöredovisningar, miljörevision och miljörevisorer. Dessa oklarheter bör

klaras ut. Den föreslagna utredningen bör därutöver bl.a. utgå från att alla

näringsidkare har ett ansvar för att redovisa sin miljöpåverkan. Redovisningen

bör omfatta vad som kommer in i företaget av råvaror, ämnen, produkter m.m.,

energiåtgång för tillverkningsprocessen, utsläpp från verksamheten,

avfallshanteringen och producentansvaret för den färdiga produkten. Utbildade

miljörevisorer skall granska företagens miljöredovisningar, som skall finnas

tillgängliga för allmänheten.

Enligt motion Jo3 (v) bör upplysningskravet avse alla företag (yrkande 1).

Upplysningskravet bör utvidgas och omfatta även verksamhetens påverkan på den

inre miljön (yrkande 3). Ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att

kunderna kan få information om miljöpåverkan i hela verksamhetsprocessen.

Information skall därför lämnas om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de

transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till vara (yrkande 2). För

att möjliggöra en bra miljörevision är det viktigt att satsa på

kompetensutveckling för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Lagutskottet har i sitt yttrande utförligt redovisat de lagar som gäller på

redovisningsområdet. Lagstiftningen är både omfattande och splittrad. De

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

redovisade bestämmelserna utgör en ramlagstiftning som kompletteras av annan

normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god

redovisningssed. Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet såsom

Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för vad som

är att anse som god redovisningssed. Lagutskottet hänvisar vidare till

bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) om miljörapportering.

Lagutskottet anser att det kan anföras skäl både för och emot den föreslagna

lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till

förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något

väsentligt nytt vad gäller företagens uppgiftsskyldighet. Av 6 kap. 1 § i 1995

års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om bl.a.

väsentliga händelser och viktiga förhållanden. Den föreslagna kompletteringen

med ett särskilt krav på miljöanknuten information måste emellertid ses som en

tydlig markering av den vikt som bör fästas vid miljöfrågor och intresset av

att dessa lyfts fram i årsredovisningarna. Enligt lagutskottet överdriver

motionärerna i motion Jo1 de negativa konsekvenserna av förslaget, och den

omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas av den utvidgade

redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att förslaget inte skall

genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot vad motionärerna

synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet och

dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta utvecklingen. Lagutskottet

förordar sammanfattningsvis att lagstiftningen genomförs och att motion Jo1

avstyrks.

Jordbruksutskottet ansluter sig till lagutskottets bedömning. I likhet med

regeringen anser utskottet att ett miljöanpassat näringsliv är en av

förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart samhälle. Att förbättra den

miljörelaterade informationen om företagen är i sin tur en viktig förutsättning

för att miljöanpassningen skall kunna komma till stånd. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att det i årsredovisningslagen införs ett särskilt

upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga

enligt miljöskyddslagen. Upplysningskravet omfattar verksamhetens påverkan på

den yttre miljön. Utskottet tillstyrker även förslagen om ändringar i de

särskilda lagarna om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt

i försäkringsföretag. Därmed avstyrker utskottet motion Jo1 (m).

I anslutning till övriga följdmotioner konstaterar lagutskottet att dessa

innefattar krav på mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

och en i förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller

de företag som skall omfattas av informationsskyldigheten. Därvid måste enligt

lagutskottet beaktas att redovisningslagstiftningen primärt har helt andra

syften än att värna miljön, och fråga uppkommer om det över huvud taget är

möjligt att inom årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana

regler som motionärerna avser. Vidare föreligger betydande svårigheter att utan

närmare underlag överblicka alla de konsekvenser som ett så omfattande

informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små

företag och enskilda näringsidkare. Det påpekas att förvaltningsberättelserna

är föremål för revision och att särskild försiktighet bör iakttas när det

gäller att införa krav på upplysningar avseende ämnesområden som kan sägas

ligga utanför eller i vart fall i utkanten av revisorernas normala

kompetensområde. Lagutskottet anser vidare att en utökad informationsplikt

avseende miljömässiga aspekter för närvarande bör begränsas till sådan

miljöpåverkan som är en direkt och naturlig följd av företagets verksamhet.

Jordbruksutskottet ansluter sig också i dessa avseenden till lagutskottets

bedömning. Som framgår av yttrandet skulle förslaget i motion Jo3 om att

upplysningskravet skall gälla ?alla företag? få mycket långtgående, för att

inte säga orimliga, konsekvenser. Till en början bör framhållas att begreppet

företag eller näringsidkare, såsom det definieras i viss lagstiftning, är ett

synnerligen omfattande begrepp. I begreppet torde inrymmas alla fysiska och

juridiska personer som bedriver någon form av ekonomisk eller kommersiell

verksamhet. Bestämmelserna i årsredovisningslagen däremot är begränsade till

aktiebolag och handelsbolag. Redan av detta skäl är det olämpligt att i

årsredovisningslagen införa krav på miljöredovisning som omfattar samtliga

företag.

Utskottet vill vidare erinra om att årsredovisningslagen innehåller

bestämmelser om bl.a. offentliggörande av årsredovisningen, om överlämnande av

redovisningen för granskning till revisorer och om ingivande av handlingarna

till registreringsmyndigheten, i detta fall Patent- och registreringsverket. I

ett system med obligatorisk miljöredovisning för samtliga företag enligt det

aktuella motionsyrkandet uppstår frågan - som ej berörs i motionen - om även

t.ex. småföretag och enskilda näringsidkare skall vara underkastade ovannämnda

regler eller om någon typ av särlösning skall utarbetas. Enligt utskottets

mening vore det å ena sidan knappast meningsfullt att avkräva samtliga företag

en miljöredovisning om det inte samtidigt inrättas ett system för granskning

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

och revision eller åtminstone registrering av dessa redovisningar, vilket t.ex.

skulle göra det möjligt för allmänheten att ta del av redovisningarna. Med

motionärernas förslag skulle å andra sidan ett mycket stort antal

miljöredovisningar endast innehålla ett konstaterande av det berörda företaget

att detta inte bedriver någon som helst verksamhet som påverkar miljön.

Utskottet kan för sin del inte se några fördelar vare sig från allmän eller

enskild synpunkt med ett sådant system som avses i motion Jo3.

Det bör tilläggas att förteckningen i miljöskyddsförordningen (1989:364) över

de tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna omfattar ett mycket stort

antal företagstyper. Också med den utformning regeringens förslag erhållit får

således de nya bestämmelserna en stor räckvidd.

Som framgår av det anförda bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion Jo3 (v).

Utskottet delar regeringens och lagutskottets slutsatser att upplysningskravet

inte bör avse miljöpåverkan av de produkter som tillverkats i verksamheten.

Nyttan av informationen måste givetvis vägas mot kostnaden att ta fram den.

Därmed avstyrks förslaget om ändring av 6 kap. 1 § årsredovisningslagen i

motion Jo2 (mp) yrkande 1.

Några yrkanden i övrigt i v- och mp-motionerna går bl.a. ut på att

upplysningskravet bör omfatta allt som ingår i tillverkningsprocessen, från

råvara till avfall. Utskottet har i princip inget att invända mot tanken att

den miljörelaterade informationen på sikt utvidgas till att omfatta hela

kretsloppet av råvaror, tillverkning och avfallshantering m.m. En sådan

utveckling skulle ligga väl i linje med riksdagens ställningstaganden i fråga

om en fortlöpande utvidgning av producentansvaret för varor och produkter

(jämför t.ex. 1997/88:JoU7). Utskottet anser dock inte att det redan nu finns

anledning att i mer preciserade termer ta ställning i denna fråga. I sedvanlig

ordning bör riksdagen avvakta ikraftträdandet och en tids erfarenheter av det

upplysningskrav som införs innan man går vidare med överväganden om en

eventuell utvidgning av upplysningskravet. Utskottet konstaterar att

lagutskottet instämmer i några synpunkter i motion Jo2 (mp) om den förvirring

som råder i fråga om vissa begrepp, såsom miljöredovisning, miljörevision och

miljörevisorer. Därvid kan noteras att regeringen har för avsikt att senare

återkomma med förslag till åtgärder med syfte att stödja en öppen,

lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation. Utskottet avstyrker

med det anförda motionerna Jo2 (mp) yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2.

I anslutning till yrkande 3 i motion Jo3 (v) bör framhållas att

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

arbetsmiljölagen (1977:1160) innehåller bestämmelser om arbetsgivarens

skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till

arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Motionen

avstyrks i denna del i den mån den ej är tillgodosedd med det anförda.

I anslutning till motion Jo3 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att

regeringen i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet lämnar en ganska

utförlig redovisning av sin syn på utbildning och kunskap såsom avgörande

faktorer för att främja en ekologiskt hållbar utveckling och förbättra

människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Universitet och

högskolor har en viktig roll i detta sammanhang. Lagutskottet påpekar i detta

avseende att remissvaren från revisorsorganisationerna över

Redovisningskommitténs betänkande (SOU 1996:157) inte gett uttryck för några

farhågor beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen

till en miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag.

Lagutskottet förutsätter att revisorerna, när de ställs inför granskningar av

miljöredovisningar, kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras

uppdrag kräver. Jordbruksutskottet instämmer i dessa uttalanden och utgår från

att motionärernas önskemål kan tillgodoses utan något särskilt uttalande av

riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1997/98:Jo1, 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1

a) antar förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

c) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

2. beträffande information om företagets inre miljö

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 3,

3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98:

Jo3 yrkande 2,

res. 4 (v, mp)

4. beträffande miljöutbildning för revisorer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 4.

Stockholm den 4 november 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),

Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),

Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Berndt Sköldestig (s).

Reservationer

1. Lagförslagen (mom. 1)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Jord-

bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo 1 (m)? bort ha följande lydelse:

Jordbruksutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och

miljöinformation i näringslivet kommer till stånd i ökad utsträckning. Vid ett

ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas

att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och

att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på

informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella

risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför

att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad

information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av

symbolkaraktär.

Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna

kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det

gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje

år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och

miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu

föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva

utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara

för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra.

Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag

finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar.

Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det

endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig

verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar

kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade

skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och

försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara

ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i

förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och

1997/98:Jo3.

Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att

vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med

utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med

förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande

miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet,

skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att

avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill

göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan.

Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör

genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till

motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3 i

berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo1 avslår de av regeringen

framlagda lagförslagen samt motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och

1997/98:Jo3 yrkande 1,

2. Lagförslagen (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Jord-

bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo3 (v)? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo3 att informationsplikten bör

utsträckas till att omfatta alla företag. Det innebär att alla fysiska och

juridiska personer som driver någon form av ekonomisk eller kommersiell

verksamhet skall avge miljöredovisning. Enligt utskottets mening är det viktigt

att alla näringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet

reflekterar och i årsredovisningshandlingarna beskriver företagets

miljöpåverkan. För företag med en verksamhet som inte kan anses vara

miljöbelastande torde en sådan skyldighet inte medföra något mer omfattande

merarbete. I ett stort antal fall kommer således miljöredovisningen att

utformas som ett intyg eller en försäkran att det aktuella

företaget/näringsidkaren inte bedrivit någon miljöpåverkande verksamhet. Det

bör ankomma på regeringen att överväga hur dessa redovisningar skall granskas

och kontrolleras och hållas tillgängliga för allmänheten. Utskottet kan tills

vidare godta att de av regeringen föreslagna lagändringarna genomförs.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag om en utvidgad

miljöredovisningsskyldighet enligt motion Jo3 yrkande 1. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår

motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo2 yrkande 1, dels med anledning av

motion 1997/98:Jo3 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

3. Lagförslagen (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Jo2 (mp) anser utskottet att

lagförslaget är alltför snävt utformat och att redovisningsskyldigheten bör

omfatta även miljöpåverkan av de produkter som det berörda företaget

tillverkar. Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som kommer ut ur

avloppsrör och skorstenar. Därför måste tillverkare och andra redovisa en

livscykelspecifikation för de varor som produceras. I en sådan skall

produkternas påverkan på miljön redovisas. Här skall också finnas redovisat hur

varan skall återvinnas/destrueras och hur detta påverkar miljön. Först då kan

en verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Utskottet godtar tills vidare

regeringens lagförslag och förordar att regeringen senast i samband med

förslaget till miljöbalk återkommer med förslag om utvidgning av

upplysningsskyldigheten i enlighet med motion Jo2 yrkande 1. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår

motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1, dels med anledning av

motion 1997/98:Jo2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m. (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Några yrkanden?

och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Jo2 (mp) måste frågan om hur ett företag förhållit sig

till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till

sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med hänsyn

till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avsevärda

ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt

att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i hela

verksamhetsprocessen (råvaror, ämnen, produkter, energiåtgång, utsläpp,

avfallshantering och producentansvar för den färdiga produkten). Utbildade

miljörevisorer bör granska företagens miljöredovisningar, som bör finnas

tillgängliga för allmänheten. Utskottet ansluter sig med det anförda också

till kraven i motion Jo3 (v) att miljöredovisningen bör innehålla information

om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

produkterna tas till vara. Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo2 (mp)

yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2 begära utredning om en utvidgad

miljöredovisning i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98:Jo3

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Information om företagets inre miljö

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Utskottsmajoriteten har avslagit motionsyrkandet om att en miljöredovisning

också skall innehålla en redovisning om vilka åtgärder som har vidtagits för

att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen och för de anställda.

Motiveringen är att arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser om arbetsgivarens

skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till

arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Den

senaste tidens diskussion om miljöskandalen i Hallandsås har med önskvärd

tydlighet visat att arbetsmiljölagen inte räckt till. Då propositionens syfte

är att företagens årsredovisningar i större utsträckning än i dag skall

innehålla miljörelaterad information borde även en redovisning av miljöåtgärder

i den inre miljön vara relevant. Jag avstår dock från att nu reservera mig.

2. Miljöutbildning för revisorer

Maggi Mikaelsson (v) anför:

Utskottsmajoriteten förutsätter liksom lagutskottets majoritet i sitt yttrande

att revisorerna, när de ställs inför granskning av miljöredovisningar,

kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver. I

motionen ifrågasätts om detta kan förväntas ske med automatik. Jag menar att

det måste skapas förutsättningar för nödvändig kompetensutveckling på

miljöområdet för de ekonomiska revisorerna. Eftersom de utökade kraven på

miljöinformation och miljöredovisning är en ny verksamhet hade det varit

naturligt att lösa också detta. Jag avstår dock från reservation och avvaktar

kommande utvärderingar av miljörevisionen.

Lagutskottets yttrande

1997/98:LU1y

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har den 9 oktober 1997 beslutat att bereda lagutskottet

tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och

miljöinformation i näringslivet jämte följdmotioner.

I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års

årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut

och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning

att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller

anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Syftet är att

årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall

innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den

1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som

inleds närmast efter den 31 december 1998.

Propositionen har föranlett tre motioner.

Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.

Lagstiftningen på redovisningsområdet är för närvarande splittrad. Den 1

januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft, nämligen

årsredovisningslagen (1995:1554), som gäller för aktiebolag och vissa

handelsbolag, samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

(prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91). Den nya lagstiftningen - som i huvudsak

baserar sig på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två

redovisningsdirektiv på området för finansiella tjänster - skall tillämpas

fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997.

Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av 1995 års

årsredovisningslag att det för närvarande råder två parallella system såvitt

gäller reglerna om årsbokslut och årsredovisning. Det ena systemet omfattar

bokföringslagen (1976:125) samt - i vissa fall - kompletterande regler om bl.a.

årsredovisning och koncernredovisning i lagen (1980:1103) om årsredovisning

m.m. i vissa företag, 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt 3

kap. stiftelselagen (1994:1220). Detta regelsystem tillämpas av bl.a. enskilda

näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt

stiftelser. Det andra systemet omfattar 1995 års redovisningslagstiftning som,

såvitt gäller de bolag som omfattas av lagstiftningen, ersätter dels

bokföringslagens regler om årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen

(1975:1385) och bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska

föreningar och handelsbolag har möjlighet att välja vilket regelsystem de skall

tillämpa (prop. 1996/97:32, bet. LU3).

I 1995 års årsredovisningslagar föreskrivs att årsredovisningen skall bestå

av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Samtliga

företag som omfattas av lagen - aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut,

värdepappersbolag och försäkringsföretag - är således skyldiga att upprätta en

förvaltningsberättelse. Berättelsen skall innehålla en rättvisande översikt

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa viktigare

förhållanden, bl.a. förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets

ställning och resultat, händelser som är av väsentlig betydelse för bolaget

samt upplysningar om bolagets förväntade framtida utveckling. Mindre bolag,

dvs. bolag med högst tio anställda och en balansomslutning om högst 24 miljoner

kronor, är dock inte skyldiga att lämna uppgifter om förväntad utveckling. I

förvaltningsberättelsen för försäkringsföretag skall vidare lämnas upplysningar

om skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart och ett

av de senaste fem räkenskapsåren samt företagets konsolidering vid utgången av

vart och ett av dessa räkenskapsår.

En årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag och lagen om ekonomiska

föreningar skall bestå av balansräkning och resultaträkning. Samtliga

ekonomiska föreningar samt större företag som omfattas av 1980 års

årsredovisningslag skall dessutom till årsredovisningen foga en

förvaltningsberättelse. I en sådan förvaltningsberättelse skall lämnas

upplysningar dels om sådana för bedömningen av företagets verksamhetsresultat

och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i

resultaträkningen eller balansräkningen, dels om sådana händelser av väsentlig

betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter

dettas slut. Vidare skall för vissa företag lämnas uppgifter om antalet

anställda och om löner m.m.

Den nu redovisade lagstiftningen utgör en ramlagstiftning som kompletteras av

annan normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god

redovisningssed (2 kap. 2 § 1995 års årsredovisningslag och 2 kap. 8 § 1980 års

redovisningslag). Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet

såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för

vad som är att anse som god redovisningssed.

I den nuvarande lagstiftningen på redovisningsområdet finns inte något

uttryckligt krav på att miljörelaterad information skall särredovisas i

årsredovisningen. Frågan om en verksamhets miljömässiga effekter på omvärlden

är av sådan karaktär att de bör rapporteras i den externa redovisningen - i

resultat- och balansräkningarna eller i förvaltningsberättelsen - avgörs enligt

de bedömningsgrunder som gäller för företagets affärsverksamhet i övrigt, t.ex.

förpliktelser som följer av olika slags avtal som företaget träffar, i

verksamheten uppkommande garanti- och skadeståndsanspråk osv. Detta innebär att

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

sedvanliga regler för intäkts- och kostnadsrapportering, såsom de grundläggande

försiktighets- och realisationsprinciperna, är tillämpliga även på

miljöanknutna händelser.

Miljörelaterad information eller miljöredovisningar kan emellertid betraktas

ur ett vidare perspektiv varvid framkommer andra syften med

informationsgivningen än att på ett rättvisande sätt bedöma en verksamhets

ställning och resultat. Informationen kan i sådant fall ha för avsikt att

upplysa allmänheten om företagets miljöarbete i stort - oavsett om detta arbete

på balansdagen har någon mätbar effekt på företagets ställning och resultat -

och om de miljöskyddsåtgärder som företaget vidtagit för att begränsa

verksamhetens miljöpåverkan. Miljöredovisningen kan även innehålla information

om vilken miljömässig effekt företagens produkter har. En miljöredovisning av

sådant slag kan - förutom att utgöra en upplysningskälla för utomstående

intressenter - vara ett värdefullt hjälpmedel för företagsledningen i det

interna arbetet eftersom dokumentationen i fråga kan bidra till att fästa

ledningens uppmärksamhet på miljöfarliga, och därmed i längden kostnadskrävande

och ineffektiva, produkter och produktionsprocesser.

Utanför redovisningslagstiftningens område finns uttryckliga bestämmelser om

miljörapportering. Enligt 38 b § miljöskyddslagen (1969:387) är de företag som

utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skyldiga att varje år avge en

rapport till länsstyrelsen eller den eller de kommunala nämnder som utövar

tillsyn över miljöfarlig verksamhet. I miljörapporten skall de åtgärder

redovisas som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut

och resultatet av dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer får föreskriva att en miljörapport skall innehålla en redovisning av

anläggningens miljöpåverkan även i annat avseende än vad som omfattas av

villkoren i ett tillståndsbeslut.

Regeringens nu framlagda förslag innebär att förvaltningsberättelsen - liksom

hittills - skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är

av betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat

och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver införs ett

särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller

anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen och som omfattas av 1995 års

årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut

och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Upplysningskravet

skall omfatta verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Den närmare

innebörden av upplysningskravet överlämnas till normgivande organ att

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

fastställa inom ramen för vad som är god redovisningssed.

Lagförslaget, som bygger på ett delförslag i Redovisningskommitténs

betänkande (SOU 1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen, innebär

ändringar i 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6 kap. 1 § lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i 6

kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

I propositionen framhålls att upplysningskravet skall ta sin utgångspunkt i

miljöskyddslagstiftningens regler om miljöfarlig verksamhet och att de lämnade

upplysningarna skall förmedla en bild av den miljöfarliga verksamhet som

bolaget bedriver och de effekter som den får på omgivningen. Det kan alltså,

enligt regeringens mening, finnas anledning att lämna upplysningar om

förekommande utsläpp och avfall av olika slag. Det synes också naturligt,

framhålls det i propositionen, att informationen framför allt inriktas på

sådant som direkt eller indirekt kan ha betydelse för en bedömning av

företagets finansiella utveckling. Att upplysningskravet avser verksamhetens

påverkan på den yttre miljön innebär att bolag som bedriver tillverkning av

varor skall lämna upplysningar om sådan påverkan som uppkommer i

produktionsprocessen. Även sådan påverkan som uppkommer vid utförande av

tjänster kan komma att omfattas av upplysningskravet, t.ex. sådan påverkan som

är en följd av avfallshantering eller vissa slag av reparations- och

serviceverksamhet. I propositionen nämns som exempel att den som bedriver

flygplatsverksamhet bör redovisa miljöeffekterna av flygtrafiken oavsett om det

är andra företag som sköter flygningarna. Sådan miljöpåverkan som följer av

användning av produkter omfattas däremot inte av upplysningskravet.

I motion 1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall

avslå regeringens förslag. Motionärerna anser att den föreslagna regleringen

inte kommer att få någon avgörande betydelse för upprättandet av

miljöinformation i näringslivet. I värsta fall kan, menar motionärerna, en

reglering dämpa utvecklingen på området genom att lagens krav uppfattas som

norm för de redovisningspliktiga företagen. Vidare pekar motionärerna på att

förslaget inte innebär någon fullständig reglering som garanterar redovisning

från alla börsbolag och andra större företag. Enligt motionärernas mening är en

fortsatt utveckling av företagens miljöinformation inom ramen för frivillighet

och med hänsyn till krav från kunder, finansiärer och den egna

affärsverksamheten att föredra. Förslagets enda inverkan på företagen är att

det ökar den redan tunga bördan av formella regleringar.

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkar i motion 1997/98:Jo2 att det framlagda

lagförslaget skall ändras så att även sådan miljöpåverkan som följer med

användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av

upplysningskravet (yrkande 1). Motionärerna menar att frågan hur ett företag

förhållit sig till producentansvaret också hör till sådana omständigheter som

bör tas in i miljöredovisningen bl.a. med hänsyn till att eventuella

underlåtenheter i detta avseende kan komma att resultera i avsevärda ekonomiska

krav. Motionärerna begär vidare att riksdagen hos regeringen skall begära en

utredning om miljöredovisning (yrkande 2). Enligt motionärernas mening måste

den totala begreppsförvirring som i dag råder vad gäller miljöredovisningar,

miljörevision och miljörevisorer klaras ut och åtgärder vidtas för att öka

jämförbarheten i miljöredovisningarna. Motionärerna anser att dagens oklarheter

missgynnar både seriösa miljörevisorer, företag som söker hjälp med sin

miljöredovisning och allmänheten som söker information om företagens beteende.

Också i motion 1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) föreslås ändringar i

det framlagda lagförslaget. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att det

särskilda upplysningskravet i förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag

(yrkande 1), att kravet på information skall omfatta allt som rör företagets

miljöpåverkan (yrkande 2) och att miljöredovisningen skall omfatta även den

inre miljön (yrkande 3). Motionärerna framhåller bl.a. att det är viktigt att

alla företag reflekterar över och försöker beskriva företagets miljöpåverkan.

Enligt motionärernas mening bör varuproducerande företag informera om varifrån

råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till

vara. Informationen om den inre miljön bör innehålla upplysningar om vilka

åtgärder som vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen

och för de anställda. I motionen yrkas vidare tillkännagivande om satsningar på

miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4). Enligt motionärernas

mening är det en förutsättning för att en miljöredovisning skall få genomslag

att det finns en tillräcklig kompetens bland revisorerna. För att möjliggöra en

bra miljörevision är det viktigt att de ekonomiska revisorernas kompetens

utvecklas.

Enligt lagutskottets mening kan skäl anföras både för och emot den föreslagna

lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till

förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något

väsentligt nytt vad gäller företagens upplysningsskyldighet. Av 6 kap. 1 § 1995

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om väsentliga

händelser och viktiga förhållanden. Vidare skall upplysningar lämnas om

företagets förväntande framtida utveckling och dess verksamhet inom forskning

och utveckling. Sammantaget torde dessa krav täcka sådan miljöanknuten

information som det kan finnas anledning för företagen att rapportera i den

externa redovisningen.

Den föreslagna kompletteringen med ett särskilt krav på miljöanknuten

information måste emellertid ses som en tydlig markering av den vikt som enligt

utskottet bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram i

årsredovisningarna. Lagutskottet delar inte den uppfattning som förts fram i

motion 1997/98:Jo1 om de negativa konsekvenserna av den föreslagna

lagstiftningen. Den omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas

av den utvidgade redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att

förslaget inte skall genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot

vad motionärerna synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på

miljöredovisningsområdet och dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta

utvecklingen på detta område. Eftersom upplysningskravet föreslås begränsat

till den miljöpåverkan som uppstår i verksamheten kan en stor del av de berörda

företagen fullgöra upplysningsskyldigheten på ett relativt enkelt och billigt

sätt genom att utnyttja inom företaget redan samlad information om exempelvis

utsläpp eller avfall. Det kan därför knappast vara förenat med något större

merarbete för de berörda företagen att ta fram den redovisning som lagförslaget

medför. De framlagda förslagen till ändringar i årsredovisningslagstiftningen

får, enligt utskottets mening, ses som ett bra komplement till

miljöskyddslagens regler om miljörapportering.

Det anförda innebär att lagutskottet förordar att lagstiftning kommer till

stånd och att motion 1997/98:Jo1 avstyrks.

När det sedan gäller motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3

yrkandena 1-3 konstaterar utskottet att motionsönskemålen innefattar krav på

mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna och en i

förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller de företag

som skall omfattas av informationsskyldigheten. Vid ett ställningstagande till

motionsyrkandena måste, enligt lagutskottets bedömning, beaktas att

redovisningslagstiftningen primärt har helt andra syften än att värna miljön,

och fråga uppkommer om det över huvud taget är möjligt att inom

årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana regler som

motionärerna vill ha till stånd. Vidare föreligger betydande svårigheter att

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

utan närmare underlag överblicka alla de konsekvenser ett så omfattande

informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små

företag och enskilda näringsidkare. Därtill kommer att det inte går att bortse

från att förvaltningsberättelser är föremål för revision och att särskild

försiktighet bör iakttas när det gäller att införa krav på upplysningar

avseende ämnesområden som kan sägas ligga utanför eller i vart fall i utkanten

av revisorernas normala kompetensområde. Enligt utskottets mening bör en utökad

informationsplikt avseende miljömässiga aspekter för närvarande inskränkas till

sådana företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens mening

och upplysningskravet begränsas till sådan miljöpåverkan som är en direkt och

naturlig följd av företagets verksamhet.

Med det anförda förordar lagutskottet att propositionen tillstyrks samt att

motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3 avstyrks.

Beträffande det spörsmål som tas upp i motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 vill

utskottet peka på att remissvaren från revisorsorganisationerna över

Redovisningskommitténs betänkande inte gett uttryck för några farhågor

beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en

miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottet

förutsätter att revisorerna när de ställs inför granskningar av

miljöredovisningar kom-pletterar sin kompetens i den omfattning som deras

uppdrag kräver.

Lagutskottet förordar att motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 avstyrks.

Vad sedan gäller yrkande 2 i motion 1997/98:Jo2 har lagutskottet ingen annan

uppfattning än motionärerna om att det i dag råder en viss förvirring om

innebörden av ord såsom miljöredovisning, miljörevision och miljörevisorer.

Utskottet noterar att regeringen i förevarande proposition uttalat sin avsikt

att vid en senare tidpunkt återkomma med förslag till åtgärder med syfte att

stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation och

ser mot den bakgrunden inte skäl att förorda bifall till motionsyrkandet.

Stockholm den 21 oktober 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg

(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding

Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),

Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Avvikande meningar

1. Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Henrik S Järrel och Tomas Högström (alla m)

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ?Enligt lagutskottets?

och slutar med ?till motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:

Lagutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och

miljöinformation i näringslivet kommer stånd i ökad utsträckning. Vid ett