Bet. 1997/98:JuU16

Justitieutskottets betänkande

1997/98:JUU16

Särskild utlänningskontroll

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

JuU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse från regeringen med en

redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under

tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs

till handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelse 1997/98:53 har regeringen (Justitiedepartementet) till riksdagen

överlämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.

Utskottet

Bakgrund

Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i svensk

lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till

förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Lagen hade det

primära syftet att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att

komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna till

att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av

humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Lagen var

tidsbegränsad. År 1975 permanentades bestämmelserna, och de återfinns numera i

lagen om särskild utlänningskontroll.

Lagen om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet att en utlänning

kan utvisas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med

hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga

omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en

brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften.

Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande karaktär av

politiskt brott.

Om det finns ett beslut om utvisning enligt lagen om särskild

utlänningskontroll eller om det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att

meddelas får utlänningen under vissa förutsättningar tas i förvar.

Har ett utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av att utlänningen

riskerar t.ex. dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han skulle

utvisas och verkställigheten till följd härav skjutits upp kan regeringen

besluta om anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en

skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet.

Härutöver ges under vissa bestämda förutsättningar möjlighet till husrannsakan,

hemlig teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Ett beslut av

regeringen om anmälningsplikt eller tvångsmedel gäller i längst tre år. En

förlängning för tiden därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan

överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen. Härutöver gäller att också

regeringens beslut i här aktuella frågor i de flesta fall skall föregås av en

förhandling i domstol.

Parlamentarisk kontroll

Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsmedel fick vid sin

tillkomst en begränsad giltighetstid, vilket innebar en kontrollmöjlighet för

riksdagen över regeringens och myndigheternas handlande. När

terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år

skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av

terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161, JuU 1975/76:15

s. 5). I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs

att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar

terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även fortsättningsvis

bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse om det till riksdagen

(prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29 s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i

regeringens skrivelse 1996/97:68 (JuU13).

Den 30 januari 1997 fattade regeringen beslut om direktiv för en

parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda frågan om en ny

instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och

medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:20). I kommitténs uppdrag ingår att

utreda om det mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser finns

behov av att ändra den gällande ordningen med regeringen som första och sista

instans i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Kommittén är

oförhindrad att föreslå att någon annan instans än regeringen skall fatta

beslut eller att en ordning införs som innebär att regeringens beslut kan bli

föremål för prövning i någon form. Kommittén skall särskilt beakta att de ofta

känsliga säkerhets- och utrikespolitiska överväganden som kan bli aktuella i

dessa ärenden tillgodoses i beslutsfattandet. Kommitténs arbete i denna del

skall vara slutfört den 30 april 1998. Kommittén har emellertid begärt

förlängning av utredningstiden till den 15 oktober 1998.

Regeringens skrivelse

Regeringens skrivelse bygger på uppgifter från Rikspolisstyrelsen och

Utrikesdepartementet.

Av redogörelsen framgår att lagen om särskild utlänningskontroll inte

tillämpats vid något tillfälle under perioden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.

I skrivelsen nämns dock att ett av regeringen i oktober 1995 fattat beslut om

utvisning av en algerisk medborgare ännu inte har verkställts. Med stöd av 10 §

andra stycket lagen om särskild utlänningskontroll har Rikspolisstyrelsen

anmält att man inte funnit skäl för omprövning av regeringens beslut.

Regeringen beslutade i februari 1997 att inte vidta någon åtgärd med anledning

av Rikspolisstyrelsens anmälan.

Som en jämförelse redovisar regeringen antalet fall där lagen tidigare har

tillämpats.

-1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

-1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

-1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle

-1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen

-1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen

Under den i skrivelsen aktuella perioden har Sverige varit förskonat från

internationell terrorism.

I Europa i övrigt är bilden splittrad. I Spanien har terroristattentat

förorsakade av baskisk nationalism och separatism fortsatt, medan en ny

vapenvila samt förhandlingar gett anledning till förhoppningar om att

konflikten i Nordirland kan vara på väg in i en icke-militant fas.

I Europas närhet har terrorn i Algeriet eskalerat till en nära nog ofattbar

nivå av grymhet. Den islamiska militanta extremismen i landet har tagit på sig

ansvaret för flera av dessa dåd, som i stigande utsträckning drabbat kvinnor

och barn på ett sätt som upprört det internationella samfundet. I Turkiet har

kampen mellan militären och den kurdiska PKK-gerillan fortsatt med oförminskad

styrka. I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen lett till ett

politiskt motiverat våld, utfört av militanta extremister. Detta våld har krävt

nya offer. Även i Egypten har oskyldiga fått sätta livet till för det våld som

den radikala islamiska extremistiska oppositionen utövat i sina angrepp på

bl.a. regimen och på symboler för västerländskt inflytande såsom

turistnäringen.

Även i övriga delar av världen har terroristdåden fortsatt, t.ex. i Colombia,

Peru och Sri Lanka.

Mot bakgrund av utvecklingen och terrorismens globala karaktär är - anför

regeringen - internationellt samarbete mot terrorismen av största betydelse. I

FN har en konvention för undertryckande av terroristbombningar nyligen

antagits. Inom Europeiska unionen har dess högsta organ, Europeiska rådet, utan

förbehåll fördömt alla terroristattentat och fortsatt att noga uppmärksamma det

hot som terrorismen utgör både inom och utanför unionen. Sverige fortsätter att

aktivt medverka i det arbete som inom EU bedrivs på detta område såväl inom

ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken som inom samarbetet

på de rättsliga och polisiära områdena.

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis liksom tidigare uttala att utskottet finner

redogörelsen i regeringens skrivelse värdefull.

Utskottet har, alltsedan terroristlagstiftningens tillkomst år 1973 (JuU

1973:18), vid upprepade tillfällen vidhållit behovet av en sådan reglering som

den nu aktuella. Utskottet som alltjämt har uppfattningen att lagstiftningen

måste ge utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som bedöms som

farliga med hänsyn till risken för internationella terroristhandlingar eller

som utgör ett hot mot rikets säkerhet gör inte någon annan bedömning nu.

När det gäller framtida redogörelser över tillämpningen av lagen gör

utskottet samma bedömning som tidigare, nämligen bl.a. att redogörelsen både

när det gäller konkreta händelser och analys av den internationella

utvecklingen bör ligga på minst samma nivå som nu. I övrigt föranleder

skrivelsen inte några uttalanden från utskottets sida. Skrivelsen bör alltså

läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande särskild utlänningskontroll

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:53 till handlingarna.

Stockholm den 3 mars 1998

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Birthe Sörestedt (s), Göran

Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s),

Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström

(v), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena Frisk (s), Åke Sundqvist

(m), Görel Thurdin (c) och Cinnika Beiming (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................1

Utskottet.............................................1

Bakgrund............................................1

Lagen om särskild utlänningskontroll................1

Parlamentarisk kontroll.............................2

Regeringens skrivelse...............................3

Överväganden........................................4

Hemställan..........................................4