Bet. 1997/98:JuU8

Justitieutskottets betänkande

1997/98:JUU08

Lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

JuU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens årliga skrivelse om den

ekonomiska brottsligheten och en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

I betänkandet berörs bl.a. frågor som har att göra med inrättandet av

Ekobrottsmyndigheten från den 1 januari 1998 och handläggningen av miljöbrott.

Utskottet som inte finner anledning till kritik mot regeringen föreslår att

skrivelsen läggs till handlingarna. I ärendet finns två reservationer, (m)

respektive (mp).

Skrivelsen

I skrivelse 1997/98:38 har regeringen (Justitiedepartementet) berett riksdagen

tillfälle att ta del av vad som anförts i en lägesrapport i fråga om den

ekonomiska brottsligheten.

Motionen

Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38

1997/98:Ju10 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöbrott skall ingå i och samordnas inom Ekobrottsmyndigheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöbrott skall ingå i det nationella Ekorådet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen inom kort för riksdagen redovisar

Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur m.m.

Utskottet

Överväganden

I april 1995 beslutade regeringen om en samlad strategi mot den ekonomiska

brottsligheten. Strategin redovisades för riksdagen i skrivelsen 1994/95:217.

Den innebär sammanfattningsvis att kampen mot den ekonomiska brottsligheten

skall vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Särskild vikt skall

läggas vid att samordna myndigheternas prioriteringar och utveckla

myndigheternas samarbete samt att höja kunskaperna och myndighetskompetensen i

fråga om ekonomisk brottslighet. Åtgärder skall vidtas som innebär en

effektivisering när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra

ekonomisk brottslighet. En huvudpunkt är att också näringslivet måste ta sitt

ansvar, bl.a. genom att utveckla affärsetik och kontroll. Målet är att

påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten.

För att underlätta detta arbete inrättades i december 1994 en arbetsgrupp

inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen, som kallas regeringens

ekobrottsberedning, består av en politiker som ordförande och i övrigt av

tjänstemän från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och

Näringsdepartementet.

Den i detta ärende aktuella skrivelsen innehåller regeringens årliga rapport

till riksdagen om läget beträffande den ekonomiska brottsligheten. I skrivelsen

redovisas översiktligt de åtgärder som vidtagits sedan föregående lägesrapport

i oktober 1996.

Till de åtgärder som behandlas i skrivelsen hör införandet från och med

innevarande år av en ny myndighetsstruktur med Ekorådet, Ekobrottsmyndigheten

samt särskilda skattebrottsenheter inom skatteförvaltningen. I år införs också

en ny organisation för ekobrottsforskningen. - För en närmare redogörelse för

de olika myndigheterna m.m. hänvisar utskottet här till sitt budgetbetänkande

1997/98:JuU1 s. 38 f och 70 f samt, i fråga om de särskilda

skattebrottsenheterna, till utskottets yttrande till skatteutskottet

1997/98:JuU2y. Frågorna behandlades också i utskottets betänkande 1996/97:JuU6

i vilket utskottet behandlade förra årets skrivelse om den ekonomiska

brottsligheten.

I årets skrivelse redovisas också ny lagstiftning respektive utredningar på

en rad områden.

Slutligen tar regeringen upp inriktningen av det fortsatta reformarbetet i

skrivelsen. I denna del betonar regeringen att arbetet med att effektivisera

lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet fortsätter, att näringslivets egna

åtgärder mot ekonomisk brottslighet skall främjas och att det internationella

samarbetet mot ekonomisk brottslighet skall utvecklas.

I motion Ju10 (mp) begärs att regeringen närmare skall redovisa sina

överväganden i fråga om Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur. Vidare

begärs ett uttalande från riksdagen om att miljöbrott skall ingå i och

samordnas inom Ekobrottsmyndigheten samt att betydelsen av att miljöbrotten

omfattas av myndigheternas samverkan om mål och riktlinjer i det nationella

Ekorådet understryks.

Utskottet ser med tillfredsställelse det omfattande arbete som pågår mot den

ekonomiska brottsligheten, och utskottet har förhoppningen att den nya

myndighetsstrukturen skall bli ett verkningsfullt medel i det fortsatta

arbetet. Ett bekymmer är dock de igångsättningssvårigheter som varit för

Ekobrottsmyndigheten. Chefsfrågan har dock nyligen fått sin lösning, och

rekryteringsarbetet i övrigt fortskrider. Det är således möjligt att med

tillförsikt se framtiden an även om starten för Ekobrottsmyndigheten blivit

besvärligare än vad som kunde förutses.

Utskottet som nyligen utförligt behandlat frågan om Ekobrottsmyndighetens

struktur i sitt budgetbetänkande (1997/98:JuU1 s. 38 f) ser ingen anledning att

regeringen nu skulle behöva ytterligare utveckla sina skäl för ett redan fattat

beslut. Inte heller är utskottet berett att frångå sina i samma betänkande

gjorda uttalanden om hanteringen av miljöbrottmålen - där anförde utskottet

sammanfattningsvis att vissa typer av miljöbrott bör kunna betraktas som

kvalificerade ekobrott som bör kunna handläggas av Ekobrottsmyndigheten; i

övrigt borde ett pågående utredningsarbete avvaktas före ett ställningstagande.

I sammanhanget noterar utskottet dock att förordningen (1997:898) med

instruktion för Ekobrottsmyndigheten inte tar upp miljöbrottmål bland de

måltyper som skall handläggas vid myndigheten. Däremot har regeringen i sina

myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska

brottsligheten år 1998, m.m. gett riksåklagaren i uppdrag att utarbeta förslag

till effektivare utredning av miljöbrott. En utgångspunkt skall därvid vara att

Ekobrottsmyndigheten skall ha en central roll när det gäller att utreda brott

mot miljön. Genom det pågående utredningsarbetet kommer t.ex. gränsdragningen

mellan brott som bör falla under Ekobrottsmyndigheten och övriga brott att

belysas.

Enligt utskottets mening är det närmast självklart att utredningsarbetet

först slutförs och beslut om vilka miljöbrottmål som skall handläggas hos

Ekobrottsmyndigheten först därefter fattas. Någon kritik bör alltså inte riktas

mot regeringen i denna del.

Sammanfattningsvis innebär vad utskottet nu anfört att utskottet avstyrker

bifall till motion Ju10.

Med vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens

skrivelse till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ju10 lägger regeringens skrivelse

1997/98:38 till handlingarna.

res. 1 (m, fp)

res. 2 (mp)

Stockholm den 10 februari 1998

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe

Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe Knutson (m),

Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c), Margareta Sandgren (s), Anders G

Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud

Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd) och Helena Frisk (s).

Reservationer

1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten

Gun Hellsvik (m), Göthe Knutson (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) och

Maud Ekendahl (m) anför:

De tidigare av riksdagen fattade besluten om Ekobrottsmyndigheten har grundat

sig på att myndigheten skulle utgöra en myndighet inom åklagarväsendet.

Verksamheten inom myndigheten planeras emellertid nu att ligga delvis direkt

under regeringen. Enligt vår mening står detta i strid med riksdagens tidigare

uttalade uppfattning. Regeringen bör åläggas att redovisa sina skäl för att

frångå den av riksdagen förordade ordningen i en särskild skrivelse till

riksdagen.

Enligt vår mening bör - med den inriktning som regeringen nu avser att ge

Ekobrottsmyndigheten - hela projektet ifrågasättas. Det skulle ha varit bättre

att vidareutveckla det tidigare påbörjade arbetet för en förbättrad samordning

mellan de olika myndigheter som ägnar sig åt ekobrottsbekämpning. Det kan inte

vara en lyckad lösning att dela upp olika brottstyper mellan olika myndigheter

vilket riskerar att minska effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet. Ett

sådant exempel är miljöbrott som i många fall kan anses vara ekobrott; detsamma

kan emellertid också sägas om bl.a. grova narkotikabrott som innebär t.ex.

omfattande handel med narkotika och olika brottsliga aktiviteter för att

?tvätta? vinsterna av narkotikahanteringen. Miljöbrotten bör alltså, med den

konstruktion av Ekobrottsmyndigheten som regeringen valt, inte föras över till

denna myndighet. Detta bör beaktas av regeringen i det pågående

utredningsarbetet om handläggningen av miljöbrottsligheten.

Vi anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten

att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservation 1, dels lägger

regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.

2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten

Kia Andreasson (mp) anför:

Enligt min mening bör regeringen åläggas att för riksdagen närmare redovisa

skälen för att den frångått tanken att Ekobrottsmyndigheten skulle vara en

självständig myndighet inom åklagarväsendet. Såsom verksamheten vid myndigheten

nu planeras kommer den nämligen att delvis vara en myndighet direkt under

regeringen. Detta inger enligt min mening betänkligheter, och regeringen bör

redovisa sina skäl för denna ordning i en skrivelse till riksdagen.

Regeringen har inte heller i tillräcklig utsträckning följt utskottets

anvisningar och planerat för en utredningsenhet för miljöbrott inom

Ekobrottsmyndigheten. Samtidigt utreds miljöbrotten i dag inte på ett

tillfredsställande sätt och mycket få av brotten leder till åtal. Här behövs

alltså ett tydligt uttalande från riksdagens sida med innebörden att det

åligger regeringen att se till att miljöbrotten inordnas i Ekobrottsmyndigheten

och att där avsätts särskilda resurser för miljöbrott. Vidare bör uttalas att

samverkansfrågor om miljöbrott skall behandlas i Ekorådet och de regionala

samverkansorgan som skall finnas i varje län. Det sagda innebär att jag

tillstyrker motion Ju10.

Jag anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande regeringens lägesrapport i fråga om den ekonomiska

brottsligheten

att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservation 2, dels lägger

regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................1

Motionen..............................................1

Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38 1

Utskottet.............................................1

Överväganden 1

Hemställan............................................3

Reservationer.........................................4

1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4

2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4