Beredningskedjan
- riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:100 Riksdagsskrivelse 1997/98:100
- riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:97 Riksdagsskrivelse 1997/98:97
- riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:98 Riksdagsskrivelse 1997/98:98
- riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:99 Riksdagsskrivelse 1997/98:99
Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1997-11-25 · 214 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1997/98:KrU1, Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Dokumentets text
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU01
Budgetpropositionen för 1998, anslag till utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid (prop. 1997/98:1)
Innehåll
Sammanfattning
Propositionen
Utskottet
Hemställan
Reservationer
Innehållsförteckning
1997/98
KrU1
Sammanfattning
Inledning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen i vad avser fördelningen på anslag
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 1998. Ett
stort antal motioner behandlas i anslutning till regeringens förslag. Dessa har
i många fall som utgångspunkt de ställningstaganden som gjordes förra hösten
med anledning av kulturpropositionen. I vissa avseenden innebär regeringens
förslag att riksdagen får ta ställning till frågor som togs upp av
Kulturutredningen men som inte togs upp i kulturpropositionen.
Riksdagen har efter förslag av finansutskottet - och i enlighet med
innehållet i yttrande från kulturutskottet (yttr. 1997/98:KrU1y) - fastställt
ramen för utgiftsområde 17 för år 1998 till det av regeringen i
budgetpropositionen föreslagna beloppet 7 334 967 000 kronor.
Kulturutskottets förslag till fördelning på anslag inom denna ram innebär att
utskottet föreslår riksdagen att göra vissa omfördelningar mellan anslag
huvudsakligen på musikområdet (se under rubriken Musik). I övrigt godtas -med
vissa tekniska justeringar (anslagen A 5, B 2 och H 3) - regeringens förslag
till medelsanvisning under de olika anslagen. Fördelningen på anslag och
anslagens storlek redovisas i bilaga 3 till betänkandet. Utskottet gör i
samband med medelsberäkningen också vissa uttalanden av betydelse för
medelsanvändningen (jfr bet. 1996/97:KU3 s. 17). Vissa formella ändringar i
regeringens förslag föreslås. Utskottets ställningstaganden till förslag i
propositionen om bemyndiganden m.m. samt förslag till tillkännagivande med
anledning av motioner redovisas i bilaga 4 till betänkandet.
Övergripande frågor
I ett inledande avsnitt behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden om
övergripande frågor som endast i några fall har ett omedelbart samband med
förslagen i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker samtliga dessa yrkanden.
Många av dem har samma innehåll som yrkanden som behandlades förra året i
samband med kulturpropositionen (se bet. 1996/97:KrU1).
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att de sju nationella
kulturpolitiska mål som fastställdes förra året och som då ersatte 1974 års
kulturpolitiska mål skall ligga fast.
Forum för världskultur
Regeringens förslag att en försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur,
skall inledas våren 1998 tillstyrks. Syftet med verksamheten är att öka den
konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att initiera och
samordna presentationen av kulturyttringar från hela världen.
Ändrad regional ansvarsfördelning
Det nya systemet för statsbidrag till regional kulturverksamhet omfattar år
1997 regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala
museer, länsbibliotek, länskonstnärer och regionala resurscentrum för film och
video (SFS 1996:1598). Bidrag förutsätter motprestationer från huvudmännens
sida. Bidraget utgår i form av stödenheter, vars storlek regeringen
fastställer. En viss, av regeringen fastställd, andel av det totala bidraget
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner respektive
regionala museer avsätts för riktade, tidsbegränsade insatser.
Regeringen föreslår att de regionala självstyrelseorganen i Kalmar, Gotlands
och Skåne län från och med den 1 juli 1998 skall fördela statsbidraget till
lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, länsmusiken,
regionala museer och länsbibliotek. Vissa villkor för bidragsgivningen skall
föreskrivas för att säkerställa att nationellt kulturpolitiska mål och åtgärder
beaktas. Medel för riktade insatser till lokala och regionala teater-, dans-
och musikinstitutioner och regionala museer skall även fortsättningsvis
fördelas av Kulturrådet. Hälften av bidraget till de regionala museerna,
avseende museernas medverkan i det statliga kulturmiljöarbetet, skall också
fördelas centralt. Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår vissa tekniska
justeringar av tre anslag (A 5, B 2 och H 3).
Musik
Utskottet tillstyrker att statsbidraget till länsmusiken inordnas i det stöd-
system som gäller för övrig regional kulturverksamhet. Regeringen har godkänt
en överenskommelse med Landstingsförbundet i denna fråga som innebär att de
hittillsvarande årliga överläggningarna mellan staten och Landstingsförbundet
om statsbidraget till länsmusiken skall upphöra fr.o.m. år 1998. Vissa
särskilda villkor skall gälla för länsmusiken inom det regionala stödsystemet,
bl.a. skall statsbidraget till länsmusiken även i fortsättningen få användas
till lokalkostnader. Vidare skall inte någon del av bidraget till länsmusiken
avsättas till riktade insatser under budgetåren 1998 och 1999.
Regeringens förslag att bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas med ca 50
miljoner kronor från 252 920 000 kronor år 1997 till 202 900 000 kronor år 1999
tillstyrks.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att denna sänkning av
bidraget med 50 miljoner kronor i praktiken skall genomföras i två etapper,
dvs. med 25 miljoner kronor för år 1998 och med samma belopp för år 1999. För
att tillmötesgå länsmusikorganisationernas önskan att snabbt få besked om sina
ekonomiska förutsättningar har regeringen i budgetpropositionen redovisat den
fördelning av länsmusikbidraget som bör gälla när Kulturrådet disponerar
bidragsmedlen. Fördelningen har inte underställts riksdagen, och utskottet har
därför inte tagit upp den länsvisa fördelningen.
Utskottet har funnit att det är nödvändigt att göra vissa justeringar inom
den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17. Den omfördelning som
utskottet föreslår innebär att det engångsvis under 1998 utgående bidraget till
tillfälliga insatser för vissa regionala institutioner minskas med 5 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag till 21 miljoner kronor (under
anslaget A 2). Omfördelningen görs till förmån för ett långsiktigt stöd till
arrangerande musikföreningar och två av de orkestrar som har
länsmusikstiftelser som huvudman.
Utskottet föreslår således att riksdagen - utöver de bidragsförstärkningar om
sammanlagt 7 miljoner kronor som föreslagits under anslaget B 2 i
budgetpropositionen och som utskottet tillstyrker - beräknar ytterligare 3
miljoner kronor för bidragsförstärkningar att fördelas med 1,5 miljoner kronor
till Stiftelsen Musik i Kronoberg och 1,5 miljoner kronor till Stiftelsen Musik
för Örebro län.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen - utöver den ökning med 1,8 miljoner
kronor av bidraget till främst arrangerande musikföreningar som föreslagits
under anslaget B 3 i budgetpropositionen - beräknar ytterligare 2 miljoner
kronor. Denna sammanlagda medelsökning om 3,8 miljoner kronor bör avse bidrag
till arrangerande musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt bidrag
till icke etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten. Som
regeringen förordat bör arrangörer av folkmusik och mångkulturell musik få en
viss förstärkning inom den tillgängliga ramen.
Teater
Riksdagen har den 20 november 1997 bemyndigat regeringen att överta det lån om
25 miljoner kronor som Dramatiska teatern haft i Riksgäldskontoret sedan början
av år 1997 (yttr. 1997/98:KrU2y, bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Statens
övertagande av lånet skall inte medföra någon ökad belastning på statsbudgeten,
varför avräkning för ränte- och amorteringskostnader kommer att göras på
statsbidraget till teatern de närmaste åren. Ett motionsyrkande om att anvisa
25 miljoner kronor för återbetalning av lånet avstyrks.
Bild, form samt konsthantverk
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under
verksamhetsområde D (se bil. 3) och föreslår att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att medel bör beräknas för ett ökat bidrag till
Folkrörelsernas Konstfrämjande för budgetåret 1999 (se bil. 4).
Kulturarvsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar av kulturminneslagen
och vattenlagen. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att inordna
bidragen till länsarkiven i det stödsystem som gäller för övrig regional
kulturverksamhet i syfte att integrera arkivområdet i den regionala
kulturpolitiken. Medel anvisas under ett nytt anslag (F 5).
I betänkandet avstyrks en rad motionsyrkanden som rör organisationen av det
planerade och av riksdagen år 1996 beslutade Världskulturmuseet i Göteborg.
Likaledes avstyrks motionsförslag som innebär en förlängning av det s.k. Sesam-
projektet och att ett bildbevarandeprojekt, ett s.k. Foto-Sesam, skall
inrättas.
Folkbildning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsberäkning under de tre
folkbildningsanslagen L 1, L 2 och L 3. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
minskat anslagsbelopp under anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen och
yrkanden om avskaffande av bidraget om 40 miljoner kronor till vissa
organisationers uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
Folkrörelse- och idrottsfrågor
En besparing på idrottsanslaget görs med 5 miljoner kronor i enlighet med
tidigare beslut av riksdagen. Anslaget föreslås uppgå till 483 240 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget Stöd till
demokratiutveckling upphör och att medlen förs över till utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar.
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998
Kulturutskottet tillstyrker en höjning av TV-avgiften med 36 kronor till
sammanlagt 1 572 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 1998. Utskottet
tillstyrker också regeringens förslag till medelstilldelning för år 1998 för
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottet föreslår att Radio Sweden för år 1998 skall tilldelas 37,6 miljoner
kronor (i 1996 års prisläge).
Reservationer och särskilda yttranden
Till betänkandet har fogats 48 reservationer och 10 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i proposition 1997/98:1 Förslag till
statsbudget för budgetåret 1998 (budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
2. att riksdagen godkänner att en försöksverksamhet, benämnd Forum för
världskultur, bedrivs med den inriktningen som regeringen föreslagit,
3. att riksdagen godkänner att eventuellt anslagssparande under anslaget
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda insatser för barn och
ungdom, överförs som ingående reservation till reservationsanslaget A 3
Kulturåret 1998, anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela landet,
4. att riksdagen godkänner att bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas från
252 920 000 kronor år 1997 till 202 900 000 kronor år 1999,
5. att riksdagen godkänner att bidrag till länsmusiken inordnas i det
stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet,
6. att riksdagen godkänner att bidrag till länsarkiven inordnas i det stöd-
system som gäller för övrig regional kulturverksamhet,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Talboks-
och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker m.m. för
högst 11 000 000 kronor som medför utgifter under år 1999,
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk för högst 15 000 000
kronor som medför utgifter efter år 1998,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till
kulturmiljövård, inom en ram av högst 10 000 000 kronor, besluta om bidrag som
medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001,
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag
till icke-statliga kulturlokaler inom en ram av högst 2 000 000 kronor besluta
om bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001,
11. att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB (verksamhetsområde I Film och medier),
12. att riksdagen uppdrar åt regeringen att på bolagsstämman 1998 i AB
Svenska Spel besluta om stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000
kronor,
13. att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------------
|Anslag |Anslagstyp|Anslagsbelopp|
-------------------------------------------------------
|A 1 |Statens kulturråd |ramanslag|26 920 000|
-------------------------------------------------------
|A 2 |Bidrag till allmän |ramanslag|130 075 000|
| |kulturverksamhet, | | |
| |utveckling samt | | |
| |internationellt | | |
| |kulturutbyte och | | |
| |samarbete | | |
-------------------------------------------------------
|A 3 |Kulturåret 1998 |reserva- |83 636 000|
| | |tions- | |
| | |anslag | |
-------------------------------------------------------
|A 4 |Nationella uppdrag |ramanslag| 6 000 000|
-------------------------------------------------------
|A 5 |Försöksverksamhet med |anslag |67 702 000|
| |ändrad regional | | |
| |fördelning av | | |
| |kulturpolitiska medel | | |
-------------------------------------------------------
|B 1 |Bidrag till Svenska |anslag |727 076 000|
| |riksteatern, Operan, | | |
| |Dramaten, Dansens Hus och | | |
| |Svenska rikskonserter | | |
-------------------------------------------------------
|B 2 |Bidrag till regional |anslag |602 427 000|
| |musikverksamhet samt | | |
| |regionala och lokala | | |
| |teater-, dans- och | | |
| |musikinstitutioner | | |
-------------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa teater- |ramanslag|94 894 000|
| |, dans- och musikändamål | | |
-------------------------------------------------------
|C 1 |Bidrag till regional |anslag |36 872 000|
| |biblioteksverksamhet | | |
-------------------------------------------------------
|C 2 |Litteraturstöd |ramanslag|64 567 000|
-------------------------------------------------------
|C 3 |Stöd till |ramanslag|19 500 000|
| |kulturtidskrifter | | |
-------------------------------------------------------
|C 4 |Stöd till bokhandel |ramanslag| 7 301 000|
-------------------------------------------------------
|C 5 |Talboks- och |ramanslag|56 704 000|
| |punktskriftsbiblioteket | | |
-------------------------------------------------------
|C 6 |Bidrag till Stiftelsen |anslag |13 056 000|
| |för lättläst | | |
| |nyhetsinformation och | | |
| |litteratur | | |
-------------------------------------------------------
|C 7 |Bidrag till Sveriges |anslag |17 524 000|
| |Dövas Riksförbund för | | |
| |produktion av videogram | | |
| |på teckenspråk | | |
-------------------------------------------------------
|C 8 |Bidrag till Svenska |anslag | 3 501 000|
| |språknämnden och | | |
| |Sverigefinska | | |
| |språknämnden | | |
-------------------------------------------------------
|D 1 |Statens konstråd |ramanslag| 4 503 000|
-------------------------------------------------------
|D 2 |Konstnärlig gestaltning |ramanslag|42 938 000|
| |av den gemensamma miljön | | |
-------------------------------------------------------
|D 3 |Nämnden för |ramanslag| 1 056 000|
| |hemslöjdsfrågor | | |
-------------------------------------------------------
|D 4 |Främjande av hemslöjden |ramanslag|16 907 000|
-------------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till bild- och |ramanslag|14 741 000|
| |formområdet | | |
-------------------------------------------------------
|E 1 |Konstnärsnämnden |ramanslag| 9 207 000|
-------------------------------------------------------
|E 2 |Ersättningar och bidrag |ramanslag|240 105 000|
| |till konstnärer | | |
-------------------------------------------------------
|F 1 |Riksarkivet och |ramanslag|226 435 000|
| |landsarkiven | | |
-------------------------------------------------------
|F 2 |Arkivet för ljud och bild |ramanslag|25 434 000|
-------------------------------------------------------
|F 3 |Språk- och |ramanslag|27 761 000|
| |folkminnesinstitutet | | |
-------------------------------------------------------
|F 4 |Svenskt biografiskt |ramanslag| 3 405 000|
| |lexikon | | |
-------------------------------------------------------
|F 5 |Bidrag till regional |anslag | 2 320 000|
| |arkivverksamhet | | |
-------------------------------------------------------
|G 1 |Riksantikvarieämbetet |ramanslag|136 979 000|
-------------------------------------------------------
|G 2 |Bidrag till |ramanslag|236 937 000|
| |kulturmiljövård | | |
-------------------------------------------------------
|G 3 |Restaureringsarbeten vid |reservations-|50 000 000|
| |de kungliga slotten och |anslag | |
| |rikets fästningar | | |
-------------------------------------------------------
|H 1 |Centrala museer: |ramanslag|571 863 000|
| |Myndigheter | | |
-------------------------------------------------------
|H 2 |Centrala museer: |anslag |173 050 000|
| |Stiftelser | | |
-------------------------------------------------------
|H 3 |Bidrag till regionala |anslag |104 595 000|
| |museer | | |
-------------------------------------------------------
|H 4 |Bidrag till vissa museer |anslag |39 504 000|
-------------------------------------------------------
|H 5 |Stöd till icke-statliga |ramanslag|10 000 000|
| |kulturlokaler | | |
-------------------------------------------------------
|H 6 |Riksutställningar |ramanslag|33 466 000|
-------------------------------------------------------
|H 7 |Utställningsgarantier och |ramanslag| 80 000|
| |inköp av vissa | | |
| |kulturföremål | | |
-------------------------------------------------------
|I 1 |Filmstöd |ramanslag|129 838 000|
-------------------------------------------------------
|I 2 |Statens biografbyrå |ramanslag| 7 661 000|
-------------------------------------------------------
|I 3 |Utbyte av TV-sändningar |anslag |25 540 000|
| |mellan Sverige och | | |
| |Finland | | |
-------------------------------------------------------
|I 4 |Bidrag till dokumentation |ramanslag| 1 010 000|
| |om den mediepolitiska | | |
| |utvecklingen och till | | |
| |europeiskt mediesamarbete | | |
-------------------------------------------------------
|J 1 |Forsknings- och |ramanslag|36 938 000|
| |utvecklingsinsatser inom | | |
| |kulturområdet | | |
-------------------------------------------------------
|J 2 |Forskning och |anslag | 834 000|
| |dokumentation om | | |
| |medieutvecklingen | | |
-------------------------------------------------------
|K 1 |Stöd till trossamfund |ramanslag|55 700 000|
-------------------------------------------------------
|L 1 |Bidrag till |anslag | 2 418 014|
| |folkbildningen | | 000|
-------------------------------------------------------
|L 2 |Bidrag till vissa |anslag |70 325 000|
| |handikappåtgärder inom | | |
| |folkbildningen | | |
-------------------------------------------------------
|L 3 |Bidrag till |anslag | 8 848 000|
| |kontakttolkutbildning | | |
-------------------------------------------------------
|M 1 |Ungdomsstyrelsen |ramanslag|12 101 000|
-------------------------------------------------------
|M 2 |Bidrag till nationell och |ramanslag|96 389 000|
| |internationell | | |
| |ungdomsverksamhet m.m. | | |
-------------------------------------------------------
|N 1 |Bidrag till allmänna |ramanslag|40 000 000|
| |samlingslokaler | | |
-------------------------------------------------------
|N 2 |Stöd till idrotten |ramanslag|483 240 000|
-------------------------------------------------------
|N 3 |Lotteriinspektionen |ramanslag|19 488 000|
-------------------------------------------------------
|Summa | 7 334 967|
| | 000|
-------------------------------------------------------
Motioner
1997/98:Kr202 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1998
anvisar 3 miljoner kronor till Stockholms Spårvägsmäns Musikkår ur
utgiftsområde 17 B 1.
1997/98:Kr203 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevara kulturmiljöerna i
vårt land med en "National Trust".
1997/98:Kr204 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om nationalscenernas uppgifter.
1997/98:Kr205 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stråkorkestern Musica
Vitae.
1997/98:Kr210 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt uppdrag för Tom
Tits Experiment.
1997/98:Kr211 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjligheten till omfördelning inom anslaget D 5 bör undersökas
och att det inför budgetåret 1999 är nödvändigt med en större uppräkning på 1
miljon kronor inom utgiftsområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nationellt Foto-Sesam bör genomföras,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid fördelningen av medel till de fria teatergrupperna stor
hänsyn bör tas till i vilken utsträckning dessa bedriver turnéverksamhet ute i
landet och i vilken utsträckning verksamheten riktas till barn och ungdom.
1997/98:Kr213 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om balansen mellan basverksamhet och basprojekt i förnyelse- och
utvecklingsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 25 % av kulturanslaget bör gå till barn- och ungdomskultur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett landsomfattande projekt för att belysa och framhålla kvinnornas
roll och betydelse inom kultursektorn,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett forum för världskultur,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Statens kulturråd bör fördela resurser till internationellt
samarbete och mångkulturellt arbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att profilera och målinrikta publikarbetet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på kulturell infrastruktur,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kultur skapar sysselsättning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av kulturresursernas fördelning i landet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetet som inletts av arbetsgruppen Kultur i hela landet får
sin fortsättning hos Statens kulturråd,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regionala utvecklingsplaner bör tas fram för hela det
kulturpolitiska fältet.
1997/98:Kr215 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett nationellt kvinnomuseum inrättas,
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 300 000 kr avsätts för projektering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utvärdering görs av hur de statliga kulturmedlen fördelas ur
ett genusperspektiv.
1997/98:Kr218 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar anslå 15 741 000 kr till anslag D 5 Bidrag till bild- och formområdet
för att öka anslaget till Folkrörelsernas Konstfrämjande i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Kr221 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag
till Musica Vitae i Kronobergs län.
1997/98:Kr222 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelstilldelning
till länsmusiken i Gävleborgs län.
1997/98:Kr223 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den
finskspråkiga verksamheten inom Svenska riksteatern.
1997/98:Kr224 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny
kulturutredning med inriktning på den privatfinansierade kultursektorn.
1997/98:Kr228 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av det
så kallade Sesam-projektet.
1997/98:Kr229 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett Sesam-projekt
för foto och film.
1997/98:Kr233 av Birgitta Wichne och Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Textilmuseet i Borås ges ett nationellt uppdrag.
1997/98:Kr234 av Lars Stjernkvist och Conny Öhman (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till
Folkrörelsernas Konstfrämjande.
1997/98:Kr237 av Sten Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om ändrad inriktning av statens stöd till
fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,
1997/98:Kr238 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkterna för kulturpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den tekniska utvecklingen kommer att innebära nya möjligheter
för kultur och media,
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans kulturansvar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till jazz och moderna musikformer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar på kulturområdet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturens finansiering,
9. att riksdagen inrättar en fond för kompletterande stöd till
kulturverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Kr239 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av kulturanslagens fördelning mellan män och kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till museerna att visa kvinnors historia och att prioritera
projekt om kvinnors kultur och historia,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kvinnomuseer.
1997/98:Kr240 av Marina Pettersson och Torgny Danielsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av anslag till den kommunala kulturskolan.
1997/98:Kr241 av Jeppe Johnsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sesam-projektet får fortsätta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att dokumentera och bevara filmer och fotografier.
1997/98:Kr242 av Tone Tingsgård m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av publikarbete inom kulturområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en kartläggning bör göras av hela det uppsökande publikarbetets
omfattning och kostnader inom det samhällsunderstödda kulturområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de idéburna publikorganisationernas särskilda förutsättningar att
medverka i publikarbetet för att vidga deltagandet i kulturlivet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att organisationerna genom ökat stöd bör ges möjlighet att medverka
i publikarbetet.
1997/98:Kr245 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till A 2 för
budgetåret 1998 anvisar 3 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för
internationellt kulturutbyte enligt vad i motionen anförts.
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
1997/98:Kr246 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen med följande
förändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande
uppställning:
-----------------------------------------------------
|Anslag |Anslagsförändring|
-----------------------------------------------------
| A |Bidrag till allmän |+12 000 000|
| 2 |kulturverksamhet, utveckling | |
| |samt internationellt | |
| |kulturutbyte och samarbete | |
-----------------------------------------------------
|A 4 |Nationella uppdrag | +2 000 000|
-----------------------------------------------------
| B |Bidrag till regional |+52 000 000|
| 2 |musikverksamhet samt regionala | |
| |och lokala teater-, dans- och | |
| |musikinstitutioner | |
-----------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa teater-, dans- | +5 000 000|
| |och musikändamål | |
-----------------------------------------------------
|Nytt |Arbetsplatsbibliotek | +1 500 000|
|anslag| | |
-----------------------------------------------------
|C 3 |Stöd till kulturtidskrifter | +2 500 000|
-----------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till bild- och | +1 000 000|
| |formområdet | |
-----------------------------------------------------
|H 1 |Centrala museer: Myndigheter | +1 000 000|
-----------------------------------------------------
|H 3 |Bidrag till regionala museer | +2 000 000|
-----------------------------------------------------
|Nytt |Ungdomsforskning och |+11 000 000|
|anslag|folkbildningsforskning | |
-----------------------------------------------------
|L 1 |Bidrag till folkbildningen |+100 000 000|
-----------------------------------------------------
|N 2 |Stöd till idrotten |+10 000 000|
-----------------------------------------------------
| Summa |+200 000 000|
-----------------------------------------------------
1997/98:Kr247 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till
länsmusiken i Uppland.
1997/98:Kr248 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en Skåneopera.
1997/98:Kr249 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att samarbete med andra länder
och geografiska och demografiska förhållanden i Norrbotten i högre grad måste
beaktas vid fastställande av statsbidragen till länsmusiken.
1997/98:Kr250 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
särskilt institutionsstöd om totalt 2 miljoner kronor till stråkorkestern
Musica Vitae.
1997/98:Kr251 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1998
utöver regeringens förslag anvisar 700 000 kronor till Vadstena-Akademien ur
utgiftsområde 17 anslag B 3.
1997/98:Kr252 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om
höjt anslag till Marionetteatern i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Kr253 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
anslaget till Folkrörelsernas Konstfrämjande.
1997/98:Kr260 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt ansvar
för Barnkulturcentrum i Eskilstuna.
1997/98:Kr261 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Södermanland får del av de statliga regionala teater-, dans- och
musikpengarna.
1997/98:Kr264 av Ewa Larsson m.fl. (mp, fp, v, kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen
bör göra en översyn av hur man kan tillgodose barns rätt att spela ett
instrument oavsett var man bor i landet.
1997/98:Kr266 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
snarast via nationell/nordisk samverkan säkerställa finansieringen av det
planerade nordiska akvarellmuseet.
1997/98:Kr267 av Åke Carnerö och Fanny Rizell (kd) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ekonomiskt
stöd på 13 miljoner kronor till projektet Nordiskt akvarellmuseum.
1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av könsuppdelad statistik på kulturområdet,
2. att riksdagen till A 4 för budgetåret 1998 anvisar 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit för nationella uppdrag enligt vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett forum för världskultur utan ansvar för bidragsgivning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensamt ansvar för inrättandet av ett världsbibliotek i
Kulturhuset,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett handlingsprogram för mångkultur
enligt vad i motionen anförts,
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt uppdrag för folkbildningsorganisationer att identifiera och
stärka invandrarkulturer,
7. att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 10 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit för teatersatsningar enligt vad i motionen
anförts,
8. att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 3 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit för internationellt kulturutbyte enligt vad i
motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regleringsbrev,
10. att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 16 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit eller således 10 miljoner kronor enligt vad
i motionen anförts,
11. att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 5 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 miljoner kronor enligt vad i
motionen anförts för utveckling av ungdomskultur,
13. att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 10 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för kulturskolor enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 14 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för en nationalscen i norr enligt vad i motionen
anförts,
15. att riksdagen till B 3 för budgetåret 1998 anvisar 5 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för de fria grupperna enligt vad i motionen
anförts,
16. att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 25 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för länsmusiken enligt vad i motionen anförts,
18. att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 13 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för regionala och lokala teater- och
dansinstitutioner enligt vad i motionen anförts,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en skyndsam utredning av grundbidragssystemet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Teaterladan i Eskilstuna inom Drottningsholmsteaterns anslags- och
verksamhetsområde,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag och uppmuntran till arbetsplatsbibliotek,
22. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar 1,5 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslår för arbetsplatsbibliotek enligt vad i motionen anförts,
27. att riksdagen till D 5 för budgetåret 1998 anvisar 1 miljon kronor utöver
vad regeringen föreslår för Sveriges konstföreningars riksförbund och
Folkrörelsernas Konstfrämjande enligt vad i motionen anförts,
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om amatörkultur,
33. att riksdagen till H 1 för budgetåret 1998 anvisar 1 miljon kronor utöver
vad regeringen föreslår för projektering av ett kvinnomuseum enligt vad i
motionen anförts,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barn bör få gå gratis på museer som uppbär statliga bidrag,
35. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om gratis entré på museer
för barn och studerande,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om världskulturmuseet,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regleringsbrev,
38. att riksdagen till H 3 för budgetåret 1998 anvisar 2 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för grundbidraget till regionala museer enligt
vad i motionen anförts,
40. att riksdagen till J för budgetåret 1998 anvisar 11 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslår för folkbildnings- och ungdomsforskning enligt
vad i motionen anförts.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsområde 17 enligt Miljöpartiets förslag i tabell under motionens avsnitt
38:
-------------------------------------------------------
|Anslag |MP:s |
| |avvikelse |
| |från |
| |regeringen|
-------------------------------------------------------
|B 1 |Bidrag till Svenska riksteatern, |+7 000 000|
| |Operan, Dramatiska teatern, Dansens | |
| |Hus och Svenska rikskonserter | |
-------------------------------------------------------
|B 2 |Bidrag till regional |+25 000 000|
| |musikverksamhet samt regionala och | |
| |lokala teater-, dans- och | |
| |musikinstitutioner | |
-------------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa teater-, dans- |+5 400 000|
| |och musikändamål | |
-------------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till bild- och formområdet |+2 000 000|
-------------------------------------------------------
|G 1 |Riksantikvarieämbetet |+4 000 000|
-------------------------------------------------------
|H 4 |Bidrag till vissa museer | +600 000|
-------------------------------------------------------
|H 5 |Stöd till icke-statliga | + 20 000|
| |kulturlokaler | 000|
-------------------------------------------------------
|L 1 |Bidrag till folkbildningen |-40 000 000|
-------------------------------------------------------
|Nytt |Stöd till demokratiutveckling |+8 000 000|
|anslag| | |
-------------------------------------------------------
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
| Totalt utgiftsområdet |+32 000 000|
-------------------------------------------------------
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 17 för åren 1999
och 2000 under motionens avsnitt 38:
--------------------------------------------------------
|Anslag |MP:s av- | MP:s |
| |vikelse |avvikelse|
| |år 1999 |år 2000 |
--------------------------------------------------------
|B 1 |Bidrag till Svenska | +7 000 | +7 000|
| |riksteatern, Operan, | 000 | 000|
| |Dramatiska teatern, Dansens | | |
| |Hus och Svenska | | |
| |rikskonserter | | |
--------------------------------------------------------
|B 2 |Bidrag till regional | +25 000 | +25 000|
| |musikverksamhet samt | 000 | 000|
| |regionala och lokala | | |
| |teater-, dans- och | | |
| |musikinstitutioner | | |
--------------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa teater-, | +6 000 | +6 000|
| |dans- och musikändamål | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till bild- och | +2 000 | +2 000|
| |formområdet | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|G 1 |Riksantikvarieämbetet | +4 000 | +4 000|
| | | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|H 4 |Bidrag till vissa museer | +10 000 | +10 000|
| | | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|H 5 |Stöd till icke-statliga | +20 000 | +20 000|
| |kulturlokaler | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|L 1 |Bidrag till folkbildningen | -40 000 | -40 000|
| | | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
|Nytt |Stöd till | +8 000 | +8 000|
|anslag|demokratiutveckling | 000 | 000|
--------------------------------------------------------
| Totalt | +42 | +42 000|
|utgiftsområdet | 000000 | 000|
--------------------------------------------------------
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte göra de nedskärningar i den gemensamma budgeten för
regional teater-, musik- och museiverksamhet regeringen föreslår för att kunna
omfördela medel till riktade stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alltid ge löne- och kostnadsutvecklingskompensation i anslagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att redovisa de nationella institutionernas hyror separat,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
anförts om att upprätta tydliga etiska regler för kultursponsring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även enskilda projekt skall vara berättigade till bidrag från
Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till länsmusiken under anslag B 2,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att endast ta beslut om 1998 års anslag till länsmusiken,
18. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lag som
garanterar den kommunala musik- och kulturskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Svenska rikskonserter under anslag B 1,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till lokala musikarrangörer under anslag B 3,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Norrlands Musik- och Dansteater ett permanent nationellt
uppdrag,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilt beakta Norrlands Musik- och Dansteater under anslag B
2,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Vadstena-Akademien under anslag B 3,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Marionetteatern uner anslag B 3,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget till de fria teatergrupperna i huvudsak används till
årliga verksamhetsbidrag,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Dramatens eventuella överskott skall fonderas så att en buffert
finns mot framtida underskott,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Samisk teater under anslag B 3,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Forum för världskultur under anslag B 1,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skeppsholmskyrkan kan ingå som scen för Forum för världskultur,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i den kommitté som tillsätts för Forum för världskultur ingår
representanter för det fria kulturlivet,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konstnärlig ledare för Forum för världskultur,
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kollektivverkstäderna inom anslag D 5,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilt beakta Nämnden för hemslöjd under anslag A 3,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att låta anslaget Stöd till demokratiutveckling ligga kvar inom
utgiftsområde 17,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vidga begreppet ?icke-statliga kulturlokaler? i anslagsområde H
5,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till projektering kring ett kvinnomuseum inom anslag H 4,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till projektering kring ett filmmuseum inom anslag H 4,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationen av ett etnografiskt centralmuseum,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragssystemet för regionala museer,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att överskottet på rundradiokontot används för digital utveckling,
72. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad andel stöd till ungdomar som driver enskilda projekt,
77. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera de kulturpolitiska målen med följande eller
motsvarande innebörd: ?att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att
visa på en långsiktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och
snävt marknadstänkande?,
1997/98:Kr271 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1998, utöver regeringens förslag, anvisa 700 000 kr till
Marionettteatern ur utgiftsområde 17 anslag B 3.
1997/98:Kr272 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Statens kulturråd
utgiftsområde 17 anslå 11 920 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
utgiftsområde 17 anslå 80 075 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Nationella uppdrag
utgiftsområde 17 anslå 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
4. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter
utgiftsområde 17 anslå 598 076 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål utgiftsområde 17 minskas med 4 300 000 kr och att
beloppet tillförs anslaget B 1 i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget C 2 Litteraturstöd utgiftsområde
17 anslå 36 253 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Statens konstråd anslå 3 503
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön utgiftsområde 17 anslå 32 938 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget G 1 Riksantikvarieämbetet
utgiftsområde 17 anslå 116 979 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård
utgiftsområde 17 anslå 281 757 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utställningsgarantin,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget H 4 Bidrag till vissa museer
utgiftsområde 17 anslå 28 104 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till icke-statliga
kulturlokaler (anslaget H 5) i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget H 6 Riksutställningar
utgiftsområde 17 anslå 8 466 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att 25 miljoner kronor av anslaget för forskning
skall fördelas av forskningsråden och att anslaget J 1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet därmed skall uppgå till 11 938 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under anslaget H 7 Utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål anslå 180 000 kr,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet med
vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att ej anvisa medel för försöksverksamhet med
digitala sändningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa 40 miljoner kronor
för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar minska anslaget L 1 i den del som avser
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
Kunskapslyftet med 35 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i
motionen,
22. att riksdagen beslutar att under anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen
utgiftsområde 17 anslå 2 143 014 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen
23. att riksdagen beslutar att under anslaget M 1 Ungdomsstyrelsen
utgiftsområde 17 anslå 6 101 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under anslaget M 2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. utgiftsområde 17 anslå 40 389 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att avskaffa bidragen till allmänna
samlingslokaler - N 1 - i enlighet med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att av anslaget N 2 utgiftsområde 17 skall minst
200 miljoner kronor anvisas till den lokala ungdomsverksamheten,
27. att riksdagen beslutar att under nytt anslag avseende fond för förnyelse
av kulturverksamheten anvisa 100 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1997/98:Kr273 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen inom anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om följande ändringar beträffande utgiftsområde 17 i förhållande till
regeringens förslag:
------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |Anslags-|
| | förslag |förändring|
------------------------------------------------------
|B 2 |Bidrag till regional |602 427 000 |+20 000|
| |musikverksamhet samt | | 000|
| |regionala och lokala | | |
| |teater-, dans- och | | |
| |musikinstitutioner | | |
------------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa |94 894 000 | +3 000|
| |teater-, dans- och mu- | | 000|
| |sikändamål | | |
------------------------------------------------------
|K 1 |Stöd till trossamfund |55 700 000 | +3 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------
|N 2 |Stöd till idrotten |483 240 000 |+30 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------
|Nytt |Ideell verksamhet | 0 |+10 000|
|anslag| | | 000|
------------------------------------------------------
| |Summa för utgiftsområdet |7 334 967 |+66 000|
| | |000 |000 |
------------------------------------------------------
1997/98:Kr274 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Länsmusiken i
Jönköping.
1997/98:Kr275 av Sven Bergström (c) vari yrkas
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att Länsmusiken i Kalmar och i Gävleborg får en ekonomisk
förstärkning för 1998 på 12,2 respektive 13,5 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det påtalade systemfelet skall korrigeras också i framtiden.
1997/98:Kr276 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att Länsmusiken i Kalmar län 1998 tilldelas statsbidrag enligt Statens
kulturråds förslag, 4,7 miljoner kronor, och 1999 med en förstärkning på
ytterligare 12,2 %.
1997/98:Kr277 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelstilldelning till
länsmusiken i Kalmar län.
1997/98:Kr278 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Musik i
Skåne.
1997/98:Kr279 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, c, fp, v, kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökade anslag till Stiftelsen Musik i Örebro län.
1997/98:Kr280 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till
Stockholms Spårvägsmäns Musikkår.
1997/98:Kr281 av Nils T Svensson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
anslagsnivån för Malmö Symfoniorkester.
1997/98:Kr285 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till
centrumbildningar.
1997/98:Kr286 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig medfinansiering av
Nordiskt Akvarellmuseum.
1997/98:Kr287 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda en utökad verksamhet internationellt och i Sverige kring
Strindberg och hans verk,
2. att riksdagen i avvaktan på en övergripande utredning till
Strindbergsmuseet anvisar mer medel än vad regeringen föreslagit, att täckas
inom utgiftsområde 17 H.
1997/98:Kr291 av Nils T Svensson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelningen av ekonomiska resurser till de största regionhuvudstädernas
kulturinstitutioner.
1997/98:Kr294 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
1. att riksdagen beslutar att statsbidraget till de regionala museerna skall
vara samlat och avse regional länsmuseiverksamhet vari kulturmiljövården är
integrerad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statsbidraget inte skall omfördelas.
1997/98:Kr296 av Nils-Erik Söderqvist och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
angelägenheten av insatser genom Folkrörelsernas Arkivförbund för det
industrihistoriska kulturarvet.
1997/98:Kr297 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
bevara det industrihistoriska kulturarvet.
1997/98:Kr298 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Konstnärernas kollektivverkstäder inordnas i gruppen Bild- och
formområdet och därmed ges möjligheter att söka bidrag genom Statens kulturråd,
2. att riksdagen till Kulturrådets ram, utgiftsområde 17 anslag D 5 Bidrag
till bild- och formområdet, för budgetåret 1998 anvisar 2 miljoner kronor
utöver regeringens ram.
1997/98:Kr299 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till inrättande av Foto-Sesam.
1997/98:Kr300 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Teaterladan i
Eskilstuna inom Drottningsholmsteaterns anslags- och verksamhetsområde.
1997/98:Kr303 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av statens stöd till kultur i Älvsborgs län,
1997/98:Kr304 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om amatörkultur,
1997/98:Kr305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift, så att TV-avgiften ej höjs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamhet med Forum för världskultur ej genomförs i
Stockholm utan att verksamheten etableras i Göteborg i anslutning till det
planerade Världskulturmuseet,
4. att riksdagen beslutar att Dramatiska Teaterns lån i Riksgäldskontoret på
25 miljoner kronor avskrivs med ett engångsbelopp och att anslaget till
Dramatiska Teatern 1998, utgiftsområde 17 B 1, därför ökas från 162 972 000 kr
till 187 972 000 kr,
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
5. att riksdagen beslutar att till Marionetteatern, utgiftsområde 17 B 3,
anvisa 1 000 000 kr utöver vad som anslogs år 1997, således totalt 2 062 000
kr,
7. att riksdagen beslutar att anslaget till Länsmusiken, utgiftsområde 17 B
2, skall ökas med 26 miljoner kronor från av regeringen föreslagna 227 910 000
kr till 253 910 000 kr och att av detta belopp anslaget till Länsmusiken i
Kalmar län ökas med 610 000 kr och anslaget till Länsmusiken i Gävleborgs län
ökas med 600 000 kr,
9. att riksdagen beslutar att anslaget till Folkrörelsernas Konstfrämjande
ökas med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och att
1 miljon kronor därav avser ökning av utställningsersättningen,
10. att riksdagen beslutar att stödet till folkrörelsearkiven, utgiftsområde
17 F 5, ökar från 3 022 000 kr till 4 722 000 kr fördelat med 400 000 kr till
Västsvenska Förenings- och folkrörelsearkiven, 500 000 kr till
Folkrörelsearkivet i Västerbotten och 800 000 kr till Folkrörelsernas
Arkivförbund,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Östasiatiska museets knytning till Statens konstmuseer består
och att museet därför ej överförs till det nya världskulturmuseet i Göteborg,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Medelhavsmuseet ej överförs till det nya världskulturmuseet i
Göteborg utan i stället överförs till Statens konstmuseer,
14. att riksdagen beslutar att till Nordiska Akvarellmuseet för budgetåret
1998 anvisa 5 miljoner kronor och för budgetåret 1999 8 miljoner kronor,
16. att riksdagen beslutar att anslaget Stöd till trossamfund, utgiftsområde
17 K 1, ökas med 4 300 000 kr från 55 700 000 kr till 60 000 000 kr,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om extra bidrag om 40 miljoner
kronor till LO, TCO, SACO, LRF och Sveriges fiskares riksförbund (SFR) som stöd
för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor,
19. att riksdagen till anslag L 1 Bidrag till folkbildningen anslår 40
miljoner kronor mindre än regeringens förslag eller 2 378 000 000 kr.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Marionetteatern,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kommunala musikskolorna,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsmusiken,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Stockholms Spårvägsmäns Musikkår,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
anförts om stöd till musiklivets arrangörsled.
1997/98:Kr501 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
rollspel.
1997/98:Kr505 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behandla alla
religioner lika även när det gäller ekonomiskt stöd.
1997/98:Kr508 av Torgny Danielsson och Marianne Carlström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av statsbidrag till ungdomsorganisationen Sveriges roll- och
konfliktspelsförbund.
1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på statens bidrag till idrotten och vikten av att
behålla det lokala aktivitetsstödet på nuvarande nivå,
19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------
|Anslag | Regeringens |Anslagsförändring|
| | förslag | |
-------------------------------------------------
|N 2 Stöd till | 483 240 000 | + 30 000 000|
|idrotten | | |
-------------------------------------------------
1997/98:Kr514 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade bidragssystem för de
politiska ungdomsförbunden.
1997/98:Kr516 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen till N 2 Stöd till idrotten, utgiftsområde 17, för
budgetåret 1998 anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit
eller således 493 240 000 kr.
1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om extra resurser för studier på grundskolenivå,
3. att riksdagen beslutar att 40 miljoner kronor under anslaget L 1
utgiftsområde 17 enligt vad i motionen anförts inte skall fördelas till
utbildnings- och folkbildningsinsatser till fackliga organisationer och vissa
andra organisationer.
1997/98:Kr603 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till folkbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fria trossamfunden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett anslag till utveckling av ideell verksamhet,
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt institut för lokal demokrati och social utveckling.
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för de religiösa ungdomsorganisationernas rätt att erhålla
statsbidrag.
1997/98:K263 av Inger Lundberg m.fl. (s, m, c, v, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av
möjligheterna att etablera ett nationellt institut för lokal demokrati och
social utveckling i Örebro.
1997/98:So673 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökat uppdrag för Ungdomsstyrelsen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarungdomar.
1997/98:T230 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rätta till den ursprungliga snedfördelningen av anslag till
länsmusiken i Gävleborgs och Kalmar län.
1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsmusiken.
Förteckning över bilagor
I proposition 1997/98:1 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, m.m.
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, lag om
ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och lag om ändring i
vattenlagen (1983:291): Bilaga 1.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anvisande av
medel för budgetåret 1998 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid: Bilaga 2.
Utskottets och reservanternas förslag till beslut om anvisande av medel för
budgetåret 1998 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid:
Bilaga 3.
Utskottets förslag med anledning av dels regeringens förslag till
bemyndiganden m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid, dels förslag i motioner: Bilaga 4.
Förteckning över i utskottets hemställan moment 61 avstyrkta motionsyrkanden:
Bilaga 5.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har på kulturutskottets begäran information lämnats av
statssekreterare Ann-Christin Nykvist och andra företrädare för
Kulturdepartementet.
Företrädare för följande kommuner och organisationer m.m. har uppvaktat
utskottet:
Intercult, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS),
Landstingsförbundet, Länsmuseernas samarbetsråd, Länsmusikens Samrådsgrupp,
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Musik i Kronoberg, Musikarrangörer i samverkan, Riksföreningen för Folkmusik
och Dans (RFoD), Stockholms Spårvägsmäns Musikkår, Svenska Musikrådet, Svenska
Teaterförbundet, Sveriges Yrkesmusikerförbund (SYMF), Teatercentrum, Teatrarnas
Riksförbund, Örebro Läns Landsting och Stiftelsen Musik för Örebro län.
Ett antal skrivelser har inkommit med anledning av propositionen.
Utskottet
A Inledning
Förra hösten behandlade riksdagen efter beredning i kulturutskottet proposition
1996/97:3 om kulturpolitik. Denna grundade sig i allt väsentligt på det
omfattande utredningsarbete som utförts av Kulturutredningen (SOU 1995:84).
Propositionen innehöll främst förslag av principiell natur men innehöll också
förslag av budgetkaraktär, bl.a. förslag om inrättande av nya stödformer.
Sistnämnda grupp av förslag följdes upp av regeringen i budgetpropositionen för
år 1997. Kulturpropositionen och kulturbudgeten m.m. behandlades i ett
sammanhang i betänkande 1996/97:KrU1, som godtogs av riksdagen.
Regeringens förslag i budgetpropositionen för år 1998 behandlas i detta
betänkande i vad avser utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Förslagen har i många fall som utgångspunkt de ställningstaganden som gjordes
förra hösten. I vissa avseenden innebär regeringens förslag att riksdagen får
ta ställning till frågor som togs upp av Kulturutredningen men som inte togs
upp i kulturpropositionen.
Budgetbehandlingen i riksdagen går numera till på följande sätt. Sedan
samtliga övriga berörda utskott yttrat sig till finansutskottet över förslag av
regeringen till utgiftsramar för olika utgiftsområden, totalt 27 områden,
föreslår finansutskottet riksdagen hur stor ramen för varje utgiftsområde skall
vara. Fördelningen på anslag inom ett utgiftsområde bereds av det utskott till
vilket utgiftsområdet hör. Därvid får utskottet inte överskrida den av
riksdagen fastställda utgiftsramen för utgiftsområdet. Inte heller reservanter
får föreslå utgifter inom utgiftsområdet som sammanlagt överskrider ramen.
Kulturutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet över regeringens
förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
(yttr. 1996/97:KrU1y) tillstyrkt ramen. Finansutskottet har därefter godtagit
denna lika väl som övriga ramar för utgiftsområdena som regeringen föreslagit.
Riksdagen har genom beslut den 20 november 1997 lagt fast ramarna i enlighet
med regeringens av finansutskottet tillstyrkta förslag.
Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid har för
budgetåret 1998 fastställts till 7 334 967 000 kronor.
B. Allmänna kulturfrågor. Vissa frågor med budgetanknytning
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
1 Övergripande frågor
1.1 De kulturpolitiska målen, m.m.
Riksdagen fastställde i slutet av förra året sju mål för den nationella
kulturpolitiken (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Enligt
beslutet skall målen vara
1. att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att
använda den
2. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande
3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och där-
igenom motverka kommersialismens negativa verkningar
4. att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället
5. att bevara och bruka kulturarvet
6. att främja bildningssträvanden
7. att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
landet.
1996 års kulturpolitiska mål ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.
I motion Kr270 (mp) framställs ett yrkande som innebär önskemål om en
komplettering av det tredje kulturpolitiska målet (yrkande 77). Motionärerna
vill att detta mål skall få en formulering som innebär att kulturpolitiken
skall främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att visa på en
långsiktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt
marknadstänkande.
De för mindre än ett år sedan fastställda kulturpolitiska målen tillkom efter
ingående överväganden av Kulturutredningen och efter en omfattande
remissbehandling av utredningens förslag. Vid riksdagsbehandlingen avslogs ett
förslag som hade ett innehåll som var i det närmaste identiskt med det nu
aktuella motionsförslaget. Det är enligt utskottets mening angeläget att 1996
års nationella kulturpolitiska mål gäller under en längre tid så att de får
genomslagskraft på samma sätt som blev fallet med 1974 års mål. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
Då utskottet tog ställning till regeringens förslag till kulturpolitiska mål
var utgångspunkten att kulturen har ett egenvärde. Utskottet hänvisade till att
- som Kulturutredningen uttryckt saken - kulturen ger människan glädje, insikt,
många uttrycksmöjligheter och ett rikare liv. Utskottet anförde vidare följande
(bet. 1996/97:KrU1 s. 38).
Inom kulturutskottet råder en mycket långtgående enighet om kulturens
egenvärde. Detta har tidigare direkt och indirekt kommit till uttryck genom
utskottets ställningstagande i olika sammanhang (se senast bet. 1994/95: KrU15
s. 23). Kulturen i vidaste mening ger människor en viktig del av deras
identitet och ger dem möjlighet till personlig utveckling. Kulturutredningen
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
har närmare utvecklat dessa och andra synpunkter på kulturens betydelse ur ett
individperspektiv. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till
synpunkterna (SOU 1995:84 s. 40). Utredningen har också i ett avsnitt benämnt
Ett samhällsperspektiv uppmärksammat kulturens roll för den regionala och
lokala utvecklingen (angivna betänkande s. 48). Utredningen anför att insikten
om kulturens betydelse som kreativitetsutlösande källa, som identitetsskapande
kraft, som lokaliseringsfaktor, som arbetsmarknad och som turistattraktion har
ökat. Även kulturutskottet har vid en rad tillfällen diskuterat denna fråga och
dess bedömning avviker inte från den som senare gjorts av utredningen (se bl.a.
bet. 1994/95:KrU15 s. 23).
Utskottet kan inte finna att det i principiellt hänseende råder någon
motsättning mellan det förhållandet att kulturen får anses ha ett egenvärde och
det förhållandet att den har betydelse som lokaliseringsfaktor eller eljest som
drivkraft.
Vad som anförs i årets budgetproposition understryker ytterligare kulturens
betydelse som utvecklingsfaktor (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 s. 19). Det
framhålls i denna bl.a. att under 1980- och 1990-talen har regionala och lokala
kultursatsningar blivit ett hjälpmedel för att skapa ny profil och inriktning,
särskilt för orter där traditionell industri lagts ned. I vilken mån närhet
till kultur påverkar etablering av företag är svårt att mäta men ett antal
kommuner gör mycket medvetna satsningar på kulturverksamhet för att kunna
erbjuda invånarna ett allsidigt utbud. Det framhålls vidare att det i vissa
kommuner också görs satsningar på kulturverksamhet för att motverka utflyttning
till storstadsregioner. I budgetpropositionen erinras vidare bl.a. om att
erfarenheterna hittills av insatserna inom kulturområdet genom EU:s
strukturfonder visar på stora möjligheter för ökad sysselsättning i
målområdena.
I motion Kr213 (c) utvecklas en rad synpunkter om vikten av satsningar på den
kulturella infrastrukturen med hänsyn till de positiva regionalpolitiska
konsekvenserna av sådana satsningar (yrkande 12). Motionärerna framhåller också
med en rad exempel den betydelse kultursatsningar har för sysselsättningen
(yrkande 13).
Med hänsyn till vad utskottet i enlighet med det ovan anförda uttalade och
redovisade förra året och till vad som anförs i årets budgetproposition anser
utskottet att motionsyrkandena får anses besvarade. Yrkandena avstyrks.
I detta sammanhang behandlar utskottet även motion Kr238 (m), såvitt däri tas
upp frågan om utgångspunkterna för kulturpolitiken (yrkande 1). Motionärerna
utvecklar sin allmänna syn på kulturpolitiken och framhåller därvid bl.a. att
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
partiet vill föra en kulturpolitik som leder till kulturell mångfald och rika
möjligheter att välja i ett kulturutbud av hög kvalitet. Kulturpolitikens
uppgift är att främja en sådan utveckling, inte att styra människornas val.
Vissa av de synpunkter motionärerna anför får utskottet anledning att närmare
beröra i samband med behandlingen av andra yrkanden i motionen. Eftersom
synpunkterna i övrigt närmast är av programmatisk karaktär finner utskottet
inte skäl att i detta sammanhang närmare diskutera dem. Motionsyrkandet bör
inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.
I två motioner anknyter yrkandena till det andra kulturpolitiska målet -
delaktighetsmålet eller jämlikhetsmålet. Enligt detta mål, som fick sin lydelse
efter förslag av kulturutskottet, skall ett av målen för kulturpolitiken vara
att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande. I motionerna tas upp frågor om
publikarbetet inom kulturområdet.
I motion Kr242 (s) hänvisas inledningsvis till att, om man ser på
kulturområdet i dess helhet, förändringarna i kulturvanorna efter 1974 års
kulturpolitiska beslut varit begränsade. Motionärerna hänvisar vidare till att
bl.a. Kulturutredningen påpekat den betydelse eldsjälarna har för en utveckling
i den riktning som de kulturpolitiska målen syftar till. De idéburna
organisationerna Skådebanan, Folkrörelsernas Konstfrämjande och En bok för alla
har som mål att medverka till vidgat deltagande. I publikarbetet som genomförs
genom ombudsverksamheten vänder man sig till vänner och arbetskamrater i de
miljöer där ombuden och kamraterna dagligen vistas. Ett stort - men
otillräckligt - antal eldsjälar arbetar ideellt som ombud i verksamheterna. Det
största hindret för utveckling av arbetet är bristande ekonomiska resurser.
Motionärerna framhåller att institutionerna - möjligen med inspiration från de
idéburna organisationernas verksamhet - numera har byggt upp en verksamhet med
ombud, där dock skillnaden är den att dessa ombud verkar inom ramen för
marknadsföringen av institutionens utbud. Motionärerna framhåller slutligen att
den allmänna utvecklingen av deltagandefrekvensen och av kulturvanor bekräftar
att satsningarna på uppsökande publikarbete från både kulturinstitutionernas
egen sida och de idéburna organisationernas sida är otillräckliga. Motionärerna
framför fyra yrkanden som har till syfte att publikarbetet, särskilt det som
utförs av de angivna idéburna organisationerna, skall främjas.
I motion Kr213 (c) yrkande 7 framförs också en rad synpunkter om vikten av
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
publikarbetet för att vidga deltagandet i kulturlivet. Motionärerna anser att
publikarbetet skall profileras och målinriktas. Motionärerna understryker
särskilt den betydelse studieförbunden och Folkrörelsernas Konstfrämjande kan
ha för publikarbetet.
Utskottet anser att motionärerna tagit upp en fråga som kräver särskild
uppmärksamhet under det fortsatta arbetet i strävan att nå de kulturpolitiska
målen. Även om det under den senaste tjugoårsperioden skett stora förändringar
i kulturvanor om man ser på olika konstarter, exempelvis har intresset för
musik starkt ökat, så har den totala bilden av kulturvanorna inte förändrats
väsentligt. Det är ovedersägligt att ett publikarbete som sker via
personkontakter och i nätverk har mycket stor betydelse för deltagandet i
kulturlivet. Detta gäller framför allt då publikarbetet riktar sig till
personer som inte redan är motiverade. Om det skall bli möjligt att nå någon
avgörande förändring i måluppfyllelsen i vad avser det kulturpolitiska
delaktighetsmålet är det därför enligt utskottets mening nödvändigt med ett
fortsatt, aktivt publikarbete. Härvidlag har de i motionerna nämnda idéburna
organisationerna en viktig roll att spela. Även annat publikarbete har stor
betydelse. Utskottet vill peka på de vänföreningar som arbetar i anknytning
till olika institutioner.
Kulturrådet har ett stort ansvar för att stödja och stimulera insatser för
att påverka måluppfyllelse beträffande delaktighetsmålet. I enlighet med vad
som anges i motion Kr242 (s) har Kulturrådet gjort övergripande analyser av
människors deltagande i kulturlivet. Fem rapporter, Att vidga deltagandet i
kulturlivet, har tagits fram (Rapporter från Kulturrådet 1990:4 och 1991:1-4).
Kulturrådet har - bl.a. mot bakgrund av myndighetens utförliga förslag i den
fördjupade anslagsframställningen för perioden 1997-1999 - ålagts förpliktelser
i fråga om delaktighetsmålet såväl i form av övergripande mål för myndigheten
som genom verksamhetsmål. Enligt de övergripande målen skall Kulturrådet bl.a.
genom bidragsgivning, information, samverkan och andra åtgärder vidga
delaktigheten i kulturlivet och stimulera eget skapande. Ett begränsat antal
verksamhetsmål har uppställts för myndighetens verksamhet år 1997, däribland
att utveckla metoder för vidgad delaktighet i kulturlivet. Utskottet vill också
nämna att Kulturrådet gett hög prioritet åt frågor om att vidga deltagandet i
kulturlivet i myndighetens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Ett FoU-
projekt kallat Nya publikgrupper är i sitt slutskede. En rapport med samma namn
har lagts fram. Ytterligare rapporter är under arbete och avses publiceras
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
under år 1998. Även andra initiativ har tagits om det långsiktiga syftet att
vinna ny publik.
Utskottet fäster stor vikt vid fullgörandet av de uppgifter som åvilar
Kulturrådet i här aktuellt avseende eller som Kulturrådet tagit på sig av eget
initiativ. Utskottet gör bedömningen att det inte är nödvändigt med något
riksdagens initiativ med anledning av motionsförslagen. Då det gäller den
särskilda frågan om storleken av stödet till vissa organisationer som bedriver
publikarbete på kulturområdet får frågan prövas mot bakgrund av den vikt som
måste tillmätas delaktighetsmålet. Motion Kr242 (s) och motion Kr213 (c)
yrkande 7 avstyrks således.
Utskottet behandlar här också motion Kr304 (c) såvitt däri föreslås en
utredning om amatörkultur (yrkande 1). Motionären anför att det finns ett behov
av en utredning om amatörkulturens och det egna skapandets villkor från ett
helhetsperspektiv. Utredningen skulle bland annat undersöka betydelsen av egen
skapande aktivitet för människors välfärd och utveckling.
Av vad som redovisats i det föregående framgår att Kulturrådet ägnar stor
uppmärksamhet åt det tredje kulturpolitiska målet enligt vilket alla bl.a.
skall få möjlighet till eget skapande. Med beaktande härav anser utskottet det
inte motiverat med ett riksdagsinitiativ för att få till stånd en utredning av
så allmän och opreciserad natur som motionären föreslår. Motionsyrkandet
avstyrks.
Liksom förra året tar företrädare för Moderata samlingspartiet i år upp frågan
om skolans kulturansvar. I motion Kr238 (m) framhålls att kultur inte är något
som bedrivs i form av särskilda projekt eller med särskilda medel (yrkande 3).
Kultur, framhåller motionärerna, måste genomsyra all verksamhet i skolan.
Motionärerna erinrar om att ämnen som svenska, historia och religionskunskap är
nödvändiga förutsättningar för att man senare i livet skall kunna tillgodogöra
sig konst, musik och litteratur, något som markerats i de nya läroplanerna.
Utskottet anser att vad utskottet anförde förra året fortfarande har
giltighet. Utskottet anförde då följande (bet. 1996/97:KrU1 s. 50).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolans kulturinsatser inte får
ses som något avskilt från verksamheten i övrigt. Det är också viktigt att
skolan meddelar goda kunskaper i bl.a. ämnen som utgör en grund för att
individen i sitt vuxna liv skall kunna bli delaktig i kulturlivet och få
möjlighet till kulturupplevelser. Innehållet i grundskolans kursplaner ger
enligt utskottets mening stöd för påståendet att det varit en strävan vid
utarbetandet av planerna att skapa goda förutsättningar för eleverna att
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
tillgodogöra sig kulturen. Inte minst kursplanerna för de båda ämnena, historia
och svenska, som motionärerna nämner, ger belägg för riktigheten härav.
Utskottet vill vidare hänvisa till att arbetsgruppen Kultur i skolan bl.a.
behandlar frågor om skolan som kulturmiljö och kulturen i undervisningen.
Utskottet vill tillägga följande. Skolkommittén har nyligen lagt fram sitt
slutbetänkande (SOU 1997:121) Skolfrågor - Om skola i en ny tid. I ett särskilt
avsnitt i betänkandet behandlas frågan om skolan och kulturen. Utredningen
menar bl.a. att dagens läroplaner inte är tillräckligt tydliga när det gäller
kulturdimensionen i skolans verksamhet. Utskottet vill också nämna att
Barnomsorg- och skolakommittén för kort tid sedan lagt fram betänkandet (SOU
1997:157) Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för förskolan och att
barns rätt till kultur särskilt lyfts fram i betänkandet, något som återspeglas
i förslaget till läroplanens mål och riktlinjer.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 3 i motion Kr238
(m) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
1.2 Finansiering av kulturverksamhet
Utskottet tar inledningsvis upp ett motionsyrkande om statens ansvar på
kulturområdet, som reellt sett avser kulturens finansiering men som samtidigt
har ett principiellt innehåll. Ett motionsyrkande med ett likartat innehåll
behandlades av riksdagen förra året (bet. 1996/97:KrU1 s. 43). Det nu aktuella
yrkandet är yrkande 7 i motion Kr238 (m).
Motionärerna framhåller att staten har ett särskilt ansvar för det nationella
kulturarvet, något som innebär att staten har ansvaret för en rad
institutioner, nationalscener, arkiv och vissa museer. Ansvaret för de teatrar
som inte är nationalscener bör på sikt tas över av de regionala huvudmännen. I
fråga om kulturinstitutioner på dans-, musikteater- och musikområdet bör staten
ta ansvaret för regionala institutioner i sådan utsträckning att samtliga delar
i landet kan få del av kulturutbudet. Det finns skäl att klara ut bl.a.
ansvarsfrågor på museiområdet. Nationella uppdrag skulle kunna spridas över
landet genom att staten träffade ett tidsbegränsat avtal med den institution
som har bäst kompetens för uppdraget.
Utskottet anförde förra året följande (bet. 1996/97:KrU1 s. 43).
Kulturutredningen hade i uppgift att precisera statens ansvar för
kulturpolitiken och pröva den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden,
inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Utredningen redovisade inte
denna del av sitt uppdrag i form av några sammanfattande preciseringar. Den
angav vissa utgångspunkter för en prövning i angivna hänseende, bl.a. genom att
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
markera att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt ansvar för
kulturen. Det offentliga bör inte göra det som idéburna rörelser eller andra
kan göra lika bra eller bättre. Genom en väl fungerande marknad kan andra
kulturella intressen tillgodoses, anförde utredningen. Det offentligas ansvar
på kulturområdet uttryckte utredningen i förslagen till mål för den nationella
kulturpolitiken. Utredningen diskuterade ingående rollfördelningen med
tyngdpunkt på frågan om motiven för offentliga åtaganden och frågan om hur
ändamålsenligt och nödvändigt det statliga kulturstödet är (SOU 1995:84 s.
93-129, särskilt s. 93 och s. 128).
Utskottet anser att de synpunkter som redovisats av Kulturutredningen är
värdefulla för en fortsatt diskussion av frågan om avgränsningen av ansvaret
för kulturinsatser mellan stat, landsting, kommun, stiftelser, föreningar,
privata institutioner och enskilda personer m.m. Med utgångspunkt i vad som
anförs av motionärerna och av Kulturutredningen anser utskottet att det i vart
fall för närvarande inte skulle vara en meningsfull resursinsats att söka
åstadkomma en sådan precisering av statens ansvar på kulturområdet, som
motionärerna efterlyser, i all synnerhet som det av ideologiska skäl knappast
torde vara möjligt att få en mer långtgående uppslutning kring ett förslag till
en sådan precisering. Liksom hitintills får en prövning ske för de olika
sektorerna och, som Kulturutredningen framhållit, med utgångspunkt i de
kulturpolitiska målen.
Kulturutskottet vidhåller vad utskottet anförde förra året. Utskottet vill dock
tillägga följande. I Regeringskansliet pågår ett utredningsarbete som syftar
till att riksdagen skall föreläggas ett förslag om den framtida
myndighetsstrukturen på kulturområdet. Bl.a. vid behandlingen av detta förslag
får utskottet anledning att närmare överväga frågor av det slag som tas upp av
motionärerna. Då det gäller nationella uppdrag hänvisar utskottet också till
behandlingen i det följande av konkreta motionsförslag på området (avsnitt
1.6). Kulturutskottets slutsats av vad som anförts i det föregående blir att
yrkande 7 i motion Kr238 (m) inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Yrkandet avstyrks.
I samma motion, Kr238 (m), framförs en rad synpunkter om kulturens finansiering
(yrkande 8). Ett motionsyrkande med likartat innehåll behandlades av utskottet
förra året (bet. 1996/97:KrU1 s. 44-46).
I motiveringen till det nu behandlade yrkandet erinrar motionärerna om att
omkring 75 % av kulturutgifterna betalas av de enskilda människorna, ett faktum
som kontrasterar starkt mot den bild som ofta förs fram om kulturverksamhetens
förutsättningar.
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
För att få stadga inom kultursektorn med avseende på uppföljningen gentemot
kulturpolitiska mål på olika nivåer och därmed följande bättre ekonomisk
ordning bör alla anslag i framtiden bygga på klara avtal mellan
anslagsbeviljande instans och utförande institution. Således bör ett kommunalt
kulturprogram ligga till grund för ett avtal mellan ägaren (kommunen) och t.ex.
den kommunala teatern. På samma sätt bör relationen vara mellan staten och en
regional huvudman eller institution.
Motionärerna gör en genomgång av vilka finansieringsvägar som finns och som
bör finnas på kulturområdet. Därvid pekar de på att den enskildes avgifter
måste utgöra ett viktigt bidrag till verksamheten. Den enskilde kan också bidra
till kulturverksamhet genom medlemskap i kulturföreningar. Bidrag kan komma
från företag och institutioner.
I motionen framförs en rad synpunkter på kulturfonder. Motionärerna vill att
möjligheter skapas för såväl lokala som regionala och centrala kulturfonder.
Vården av våra kulturmiljöer skulle kunna gynnas genom inrättande av en
motsvarighet till den brittiska National Trust, till vilken både offentliga och
privata medel skulle kunna lämnas. I sammanhanget uppehåller sig motionärerna
utförligt vid den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Framtidens kultur.
Synpunkterna har den innebörden att stiftelsens självständighet måste värnas.
AB Tipstjänst har slagits samman med Penninglotteriet AB till AB Svenska
Spel. Enligt motionärernas mening bör de spel som Penninglotteriet AB anordnade
överföras till en stiftelse, vars uppgift skulle bli att - sedan en
koncessionsavgift dragits av - fördela överskottet mellan olika kulturella
verksamheter. Ett genomförande av detta förslag skulle få till följd att ökade
spelintäkter skulle tillfalla kulturområdet.
Av den utförliga motionsmotiveringen finns det slutligen skäl att redovisa
följande. Motionärerna uttrycker sin oro för att beslut om statliga bidrag i
alltför hög grad koncentreras till Kulturrådet. Det blir en fara för
kreativiteten.
De synpunkter som anförs i motionen - sedda i samband med Moderata
samlingspartiets förslag till medelsanvisning till kultursektorn - innebär att
motionärerna menar att alltför stor del av kulturverksamheten gjorts beroende
av offentliga bidrag. Kulturutskottet vill med anledning av denna ståndpunkt
anföra följande. Genom den nya budgetprocessen har riksdagen fått möjlighet att
fastställa riktlinjer för regeringens budgetberedning under kommande år.
Indelningen i utgiftsområden gör att det sker en övergripande prövning av hur
stora de statliga utgifterna bör vara inom olika områden. Självfallet är det
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
emellertid inte möjligt att från ett år till ett annat mera väsentligt skära
ner de statliga kulturutgifterna utan att kulturverksamheten i landet tar
skada. Snabba förändringar i den statliga bidragsgivningen riskerar också att
rubba landstingens och kommunernas planering på kultursektorn. Vad motionärerna
anför ger dock utskottet anledning att understryka att det är nödvändigt att
statsmakterna - lika väl som kommunerna och landstingen - i varje enskilt fall
prövar utgiftsbehovet. Detta är inte minst viktigt då det gäller krav som
ställs på helt nya stödformer. I vissa fall får lösningen bli att en omprövning
får ske av äldre statliga åtaganden, då nya sådana befinns vara av hög
angelägenhetsgrad.
Utskottet kan dela motionärernas allmänna uppfattning av innebörd att
mångfald och förnyelse inom kulturområdet främjas om statligt stöd fördelas av
ett antal från varandra fristående instanser. Däremot gör utskottet en annan
bedömning än motionärerna då det gäller de nuvarande förhållandena i detta
hänseende. Kulturrådet fördelar medel inom olika konstområden efter förslag av
referens- och arbetsgrupper. Statligt kulturstöd fördelas också av andra organ
än Kulturrådet, bl.a. Konstnärsnämnden och inom den Bildkonstnärsfonden och
olika arbetsgrupper, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Svenska institutet och
Svenska Filminstitutet. Frågan om att låta stöd som nu fördelas av Kulturrådet
fördelas på annat sätt får prövas i det enskilda fallet, då konkreta krav därom
framställs.
Utskottet vill erinra om att det finns ett stort antal fonder som tillkommit
på enskilt initiativ och som har till syfte att främja olika kulturella
ändamål. Utskottet vill vidare erinra om att utskottet tidigare ingående
övervägt frågan om statlig medverkan till att skapa en eller flera
kulturfonder. Viss utredning har kommit till stånd. Utskottet hänvisar till
tidigare betänkanden i vilka frågan behandlats (se främst bet. KrU 1985/86:18
s. 17-19 och bet. 1989/90:KrU17 s. 19). Då utskottet våren 1995 efter förslag
av företrädare för Moderata samlingspartiet behandlade ett motionskrav om
inrättande av en svenskarnas kulturfond - med ett grundkapital på 2,5 miljoner
kronor - framhöll utskottet att det fick anses ligga inom Kulturutredningens
uppdrag att pröva huruvida det var motiverat med något initiativ för att med
statliga medel främja tillkomsten av en kulturfond av angivet slag (bet.
1994/95:KrU15 s. 22-23). Kulturutredningen lade inte fram något förslag om
kulturfond. Förra året avstyrkte utskottet förslag om en s.k. dubbleringsfond
på kulturområdet (se bet. 1996/97:KrU1 s. 46 och 159). Motsvarande yrkanden har
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
väckts i år. De behandlas i ett senare avsnitt i betänkandet (avsnitt 8.6).
Utskottet vill vidare nämna följande. Kulturarvsutredningen har i sitt
delbetänkande (SOU 1995:128) Kulturegendomar och kulturföremål ingående
övervägt frågor om förvaltningsformer för att främja sammanhållna kultur-
egendomar och därvid också diskuterat frågan om en nationell stiftelse för
förvaltning av kulturmiljöer. Utredningens betänkande har remissbehandlats.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om följande. Riksdagen har på
förslag av socialutskottet nyligen avslagit en motion med syfte att det skulle
bildas en svensk National Trust till vilken medel skulle överföras från
Allmänna arvsfonden (bet. 1997/98:SoU3). Till socialutskottet har också
hänvisats en motion i samma fråga som väckts under den allmänna motionstiden
innevarande riksmöte (So602). Vidare avstyrkte finansutskottet förra året ett
motionsförslag om att det skulle upprättas kulturstiftelser för förvaltning av
statliga historiska byggnader (bet. 1996/97:FiU2).
Stiftelsen Framtidens kultur är en självständig juridisk person (se härom
bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser s. 12). Den har att i enlighet med sitt
syfte främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda
orter. Den självständiga förmögenhet som avskilts skall - jämte eventuella
ytterligare medel som kommer att tillföras stiftelsen - förvaltas i enlighet
med de föreskrifter som finns i stiftelseförordnandet. Utskottet har i ett
tidigare sammanhang utförligt redovisat de riktlinjer stiftelsen antagit för
sin verksamhet (se bet. 1994/95:KrU15 s. 20).
Slutsatsen av vad utskottet anfört i fråga om kulturfonder är att det inte är
motiverat med något riksdagens initiativ i syfte att få till stånd sådana
fonder eller någon motsvarighet till den brittiska National Trust. Det behövs
inte heller något uttalande med syfte att värna om självständigheten för
Stiftelsen Framtidens kultur.
En tidigare inte aktualiserad möjlighet att finansiera kulturverksamhet tas
upp i motionen, nämligen genom en stiftelse som skulle få medel genom
överskottet på vissa av de spel som nu bedrivs av Svenska Spel AB. Utskottet
anser att flera skäl talar mot att detta förslag genomförs. Utskottet vill i
första hand peka på att storleken av stödet till kulturverksamhet inte bör
göras beroende av hur framgångsrik viss spelverksamhet är.
Då det gäller sponsring nöjer sig utskottet här med att konstatera att det är
allmänt accepterat att kultursponsring kan ge ett värdefullt tillskott till
finansieringen av kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet under
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
förutsättning att sponsringen inte avser basverksamheten och att sponsorn inte
uppställer krav på medbestämmande i fråga om verksamhetens innehåll.
Utskottet har tidigare (bet. 1996/97:KrU1 s. 42) uttalat sig positivt om
värdet av regionala utvecklingsplaner och återkommer till frågan i följande
avsnitt (avsnitt 1.3). Utskottet anser att även kommunala kulturprogram är av
värde. Det får emellertid ankomma på kommunerna själva att besluta om sådana
program skall utarbetas och hur de skall användas. Vad motionärerna i
sammanhanget anför om behovet av avtal mellan bidragsgivare och bidragstagare
får ses som ett inlägg i frågan om utveckling av mål- och resultatdialogen (se
närmare härom bet. 1996/97:KrU1 s. 65).
Kulturutskottet anser med hänvisning till det anförda att yrkande 8 i motion
Kr238 (m) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört i frågan om
inrättande i Sverige av en motsvarighet till National Trust i Storbritannien
avstyrker utskottet också motion 1997/98:Kr203 (m), vari samma fråga tas upp.
I anslutning till det i det föregående behandlade motionsyrkandet om kulturens
finansiering tar utskottet upp till behandling yrkanden om den
privatfinansierade kultursektorn och om sponsring.
I motion Kr224 (v) föreslås att riksdagen skall uttala sig för behovet av en ny
kulturutredning med inriktning på den privatfinansierade kultursektorn.
Motionärerna framhåller att de privata kulturutgifterna utgör huvudparten av
samtliga utgifter för kultur men att de utredningar som gjorts om det svenska
kulturlivet i mycket begränsad utsträckning undersökt frågor kring de privata
utgifterna. Motionärerna pekar på en rad samband som de anser bör undersökas i
fråga om dessa utgifter. Motionärerna anser också att omfattningen av
företagens sponsring av kulturlivet bör undersökas liksom vilken roll
sponsringen spelar för kulturlivet.
I enlighet med vad som anförs i motionen kan det konstateras att det inte
gjorts någon mera övergripande kartläggning av den privatfinansierade
kultursektorn. Detta innebär dock inte att det helt saknas statistiskt material
som avser denna sektor. I korthet vill utskottet här redovisa vilken statistik
som tas fram på området. Framställningen bygger bl.a. på information som
inhämtats från Kulturrådet, som numera har ansvar för kulturstatistiken.
Den tidigare SCB-undersökningen Hushållens utgifter (HUT) görs numera
årligen. Den benämns Utgiftsbarometern. Nationalräkenskaperna, som bygger på
företagsuppgifter, ger en viss bild av den privatfinansierade kultursektorn.
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
Enligt Kulturrådets uppfattning kan man anta att totalskattningar som görs i
dessa räkenskaper har bättre kvalitet än hushållsundersökningarna, trots att
detaljeringsgraden är lägre. Branschstatistik kan också vara av värde, t.ex.
den som finns om musikfonogram.
Utskottet vill också hänvisa till de undersökningar om kultur- och medievanor
som görs. Kulturrådets Kulturbarometrar tillsammans med NORDICOM:s
Mediebarometer ger en bild av kultur- och medieutnyttjandet mätt i
besöksfrekvens, tittar-/lyssnarminuter samt hur stor andel av befolkningen som
har tillgång till olika medier/medieutrustning.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Kulturrådet också har ett
allmänt ansvar för forskning och utveckling på kulturområdet. Detta gäller även
statistikområdet.
Då det gäller sponsring har Föreningen Kultur och Näringsliv gjort
undersökningar om sina medlemmars sponsring. I viss utsträckning tar
Kulturrådet in uppgifter om sponsring men något material som innefattar en
bearbetning av materialet har inte publicerats. Vid Umeå universitet finns ett
forskningsprojekt om sponsring som stöds av Kulturrådet.
Utskottet är inte berett att ta något initiativ till en utredning av det slag
som motionärerna förordar. Som i viss mån framgår av den föregående
framställningen tas fortlöpande fram statistik som har betydelse för att bedöma
omfattning och struktur på den privatfinansierade kultursektorn. Det arbete på
statistikområdet som Kulturrådet utför visar också att myndigheten har insikt
om behovet av statistik som avser den privatfinansierade kultursektorn. Det
sagda hindrar inte att det i en framtid - exempelvis då det anses motiverat att
följa upp Kulturutredningens rapport (SOU 1995:85) Tjugo års kulturpolitik
1974-1994 - kan finnas skäl att undersöka kulturekonomin i Sverige i dess
helhet och därvid bl.a. kartlägga hur samverkan sker mellan den offentligt
finansierade verksamheten och den privat finansierade. Utskottet vill här också
framhålla att det redan nu kan finnas skäl att på delområden vidga och fördjupa
statistiken. Utskottet vill härvidlag som ett exempel hänvisa till att
Utredningen om boken och kulturtidskriften i sitt nyligen framlagda betänkande
(SOU 1997:141) Boken i tiden lagt fram ett förslag om förbättrad statistik på
litteratur- och tidskriftsområdet.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr224 (v).
Även i motion Kr270 (mp) tas upp en fråga som avser kultursponsring (yrkande
6). Motionärerna vill att det skall skapas tydliga etiska regler för sådan
sponsring.
Sponsring är en kompletterande finansieringsform för bl.a.
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
kulturinstitutioner. Sponsring tillkommer genom ett avtal mellan två parter som
skall få en ömsesidig nytta av avtalet.
Utskottet anser att det - utöver vad som för kulturinstitutionernas räkning
följer av de kulturpolitiska målen - inte finns skäl förorda någon särskild
reglering av denna avtalstyp. Självfallet ligger det i det egna intresset för
en institution att inte skada sitt anseende genom att ingå olämpliga
sponsringsavtal (jfr bet. 1996/97:KrU1 s. 48). Motionsyrkandet avstyrks.
1.3 Mottagare av kulturstöd
I motion Kr213 (c) yrkande 14 tas upp frågan om den regionala fördelningen av
statens stöd till kulturinstitutioner.
Bakgrunden är följande. I samband med behandlingen av kulturpropositionen
(prop. 1996/97:3) förra året behandlade utskottet en rad frågor som avsåg
förstärkning av kulturen i hela landet. Utskottet behandlade bl.a. ett
motionsyrkande som syftade till att en jämnare fördelning av kulturresurserna i
hela landet skulle åstadkommas. Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända
betänkande att regeringen skulle låta göra en översyn av frågan om i vad mån
behovet av statligt stöd till en kommun eller ett landsting påverkas av
omfattningen av det kulturutbud som nationalscener eller andra helstatligt
finansierade institutioner erbjuder. Resultatet av en sådan översyn borde
läggas till grund för statsmakternas ställningstagande till principerna för
Kulturrådets fördelning av stödenheter (se bet. 1996/97:KrU1 s. 65).
Regeringen redovisar i budgetpropositionen (utgiftsområde 17 avsnitt 3.7) en
kartläggning av den statliga kulturbudgetens regionala fördelning, såvitt avser
bidrag som betalas ut via Kulturrådet samt till Riksteatern. Regeringen anför
att på sikt bör hela Kulturdepartementets ansvarsområde inkluderas i en
regional analys. Regeringen anför vidare bl.a. följande.
Det är en avgörande principiell frågeställning hur anslagen till nationella
ändamål såsom de centrala institutionerna skall behandlas i en regional analys
av de statliga kulturstöden. I dag saknas ett tillförlitligt och heltäckande
underlag för att kunna göra denna bedömning. Enligt regeringens bedömning
kräver denna fråga ytterligare kartläggnings- och analysarbete. En fråga i
sammanhanget är i vad mån behovet av statligt stöd till lokala och regionala
kulturinstitutioner påverkas av omfattningen av det kulturutbud som
nationalscener eller andra helstatligt finansierade institutioner erbjuder
(bet. 1996/97:KrU1 s. 65). Av den genomförda kartläggningen kan inga entydiga
tendenser utläsas som kan läggas till grund för ett sådant ställningstagande
från regeringens sida kring principerna för Kulturrådets fördelning av stöd-
enheter.
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
Regeringen avser därför att för berörda myndigheter lägga in ett
återrapporteringskrav att redovisa det regionala utfallet av det statliga
kulturstödet. Vidare avser regeringen att initiera ett fortsatt analysarbete om
det regionala utfallet inom Kulturdepartementets ansvarsområde.
Utskottet anser att det är beklagligt att regeringen vid tidpunkten för
budgetpropositionens avgivande ännu inte vidtagit åtgärder för att den av
riksdagen begärda översynen fullt ut skall genomföras. Som en följd av
förseningen - i förening med den av regeringen valda metoden för att genomföra
översynen - är det uppenbart att denna först om några år kan få betydelse för
Kulturrådets fördelning av stödenheter. Utskottet anser dock att en förnyad
begäran från riksdagen i den aktuella frågan inte skulle vara ägnad att
påskynda införandet av nya principer för fördelningen av stödenheterna.
Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motion Kr303 (c, fp),
såvitt motionen syftar till att Älvsborgs län skall få fler stödenheter
(yrkande 1). Motionärerna påpekar att i den i propositionen redovisade
kartläggningen får länet det lägsta stödet per capita av alla län utanför
storstäderna.
Av den i propositionen redovisade analysen - eller av vad som anförts i
motionen - kan inte dras den slutsatsen att Älvsborgs län skulle ha behandlats
felaktigt vid tillämpningen av de regler som nu finns för fördelningen av
stödenheter. Det av motionärerna angivna förhållandet får beaktas vid de
överväganden som i enlighet med det ovan anförda skall göras av regeringen i
fråga om principer för fördelningen av stödenheter. Motionsyrkandet avstyrks.
Förra året behandlade utskottet ett förslag om att regionala utvecklingsplaner
som täckte hela det kulturpolitiska fältet skulle tas fram och att den
nationella kulturpolitiken skulle inriktas på att stimulera arbetet på sådana
planer och att stödja det utvecklingsarbete på området som görs av kommuner och
landsting. I motion Kr213 (c) tas frågan åter upp (yrkande 16). Motionärerna
erinrar i sammanhanget om att Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
inlett ett arbete för att utveckla det regionala samarbetet inom kulturen.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:KrU1 (s. 42) erinrade
utskottet om att Statens kulturråd ansett det nödvändigt med en övergripande
regional planering som fogar samman den sektorsplanering som görs. Även
utskottet ansåg att det skulle vara värdefullt med regionala utvecklingsplaner.
Enligt utskottets mening kunde Kulturrådet vara en betydelsefull tillgång för
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
att ge statlig stimulans till en sådan övergripande planering. I den nu
aktuella motionen framhålls att regionala utvecklingsplaner måste tas fram över
hela det kulturpolitiska fältet. Den nationella kulturpolitiken måste inriktas
på att stimulera detta och att stödja det utvecklingsarbete som initieras av
och mellan kommuner och landsting. Regeringen bör enligt motionärerna få i
uppdrag att återkomma med förslag till hur deras önskemål kan tillgodoses.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det skulle vara värdefullt med
regionala utvecklingsplaner. Med beaktande bl.a. av det redovisade samarbetet
mellan de båda kommunförbunden anser utskottet dock inte att det är påkallat
att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionsyrkandet.
Motionsyrkandet avstyrks således.
Det föreslås i motion Kr213 (c) att 25 % av kulturanslaget skall reserveras för
barn- och ungdomskultur (yrkande 2). Yrkandet synes innebära att det inom varje
anslag på kulturbudgeten skall öronmärkas ett belopp för ändamålet.
Stödet till barn och ungdom är högt prioriterat inom kulturbudgeten. Enligt
utskottets mening måste det inom varje anslag ske en individuell prövning av
huruvida och i vilken omfattning särskilda medel bör reserveras för kultur för
barn och ungdom. Utskottet anser att en sådan schablonmässig regel som föreslås
i motionen inte bör införas. I sammanhanget vill utskottet hänvisa till vad
utskottet anförde förra året i fråga om ett önskemål om en redovisning från
institutionerna av vilka insatser de gjort för barn och ungdom. Utskottet
anförde bl.a. att det för statens del är naturligt att önskemålet uppmärksammas
i samband med det fortsatta arbetet på att få till stånd en fungerande mål- och
resultatstyrning (se bet. 1996/97:KrU1 s. 50). Med hänvisning till det anförda
avstyrks det här aktuella motionsyrkandet.
I motion Kr269 (v) yrkas dels att barn skall få gratis entré på museer som
uppbär statliga bidrag (yrkande 34), dels att frågan om gratis entré på museer
för barn och studerande bör utredas (yrkande 35). Sistnämnda yrkande tar
således sikte på även andra museer än sådana som är statliga eller som har
statsbidrag.
Utskottet diskuterade förra året frågan om storleken av entréavgifter till
kulturinstitutioner (bet. 1996/97:KrU1 s. 48). Utskottet erinrade om innehållet
i de då föreslagna kulturpolitiska målen, vilka med vissa ändringar och tillägg
godtogs av riksdagen. I det andra av dessa mål anges bl.a. att kulturpolitiken
skall verka för allas möjlighet till kulturupplevelser. Utskottet anförde att i
konsekvens härmed bör de statliga och statsunderstödda institutionerna
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
självfallet ha en prispolitik som gagnar detta mål. Det ligger också i de
angivna institutionernas och andra offentligt stödda institutioners eget
intresse att ha en prispolitik som i ett längre perspektiv leder till att den
kan hålla kvar och om möjligt öka sin publik. Utskottet anförde vidare bl.a. -
då det gällde frågan om s.k. ungdomsrabatter - att det måste göras en prövning
av rabattfrågan av den enskilda institutionen.
Vad utskottet i enlighet med det anförda uttalade förra året är fortfarande
giltigt. Utskottet vill då det gäller de aktuella yrkandena om fri entré för
barn tillägga att kultur för barn och ungdom generellt sett har en så hög
prioritet att det är särskilt angeläget att denna grupp uppmärksammas då
institutionerna fastställer sina biljettpriser.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
1.4 Kvinnor och män
I två motioner tas upp frågor som rör kulturstatistik. I motionerna Kr239 (c)
yrkande 1 och Kr269 (v) yrkande 1 vill motionärerna ha en analys av de statliga
kulturanslagens fördelning ur ett genusperspektiv.
Utskottet har under hand inhämtat viss information från Kulturrådet, som
numera har ansvaret för den officiella kulturstatistiken. Utskottet vill på
grundval av denna information inledningsvis anföra vissa synpunkter, där
statistikfrågan ses i ett bredare perspektiv än det som motionärerna tagit upp.
Inom kulturstatistiken är uppdelning efter könsvariabler helt genomförd i
undersökningar som baseras på enkät- och intervjuundersökningar. Någon åtgärd
behövs därför inte då det gäller kulturvanestatistiken. Däremot kan det finnas
anledning att höja ambitionerna då det gäller variabler som rör arbetsmarknad
och sysselsättning för kulturarbetare och andra verksamma inom kultursektorn.
Inom Kulturrådet diskuteras för närvarande denna fråga i vad avser
kulturinstitutionerna samt fria grupper. Då det gäller kulturadministrationen
finns grundfakta i SCB-statistik, som relativt enkelt skulle kunna bearbetas.
En annan fråga som rör jämställdhetsaspekten i statistiken är examinationen
från de konstnärliga högskolorna. Högskolestatistiken ger här utmärkta
möjligheter att med specialbearbetningar ta fram könsfördelad statistik. Då det
gäller kulturarbetare och konstnärspolitik torde det finnas en kunskapsbrist i
vad avser könsfördelad statistik.
En mindre del av kulturstödet går till individer. Någon svårighet att få fram
en könsuppdelad statistik från de fördelande organen torde inte finnas.
Enligt vad företrädare för Kulturrådet uppgivit har nedskärningen av
myndighetens förvaltningsanslag och produktionsfördyringar inom SCB medfört att
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
omfattningen av statistiken fått begränsas. Ambitionshöjningar i statistiken
kan inte göras utan stora omprioriteringar, såvida inte ökade resurser tillförs
myndigheten. Kulturrådet har också erinrat om att myndigheten får ökade krav på
redovisning av den regionala fördelningen av statliga bidrag.
Det anförda leder enligt utskottets mening till slutsatsen att det i första
hand får ankomma på Kulturrådet att inom ramen för tillgängliga resurser
överväga möjligheterna att utöka kulturstatistiken i det syfte som anges ovan.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till en ökad resurstilldelning för
att tillgodose motionernas syfte och motionärerna har inte heller begärt detta.
Motionsyrkandena avstyrks.
Yrkande 3 i motion Kr215 (mp) är likartat med de ovan behandlade yrkandena.
Motionsmotiveringen visar emellertid att syftet med yrkandet är ett annat.
Motionärerna vill att Kulturdepartementet skall undersöka hur stor del av de
statliga kulturmedlen som fördelas till att synliggöra kvinnan som
kulturvarelse.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet. En övergripande utredning med ett så
allmänt syfte som motionärerna föreslår framstår inte som meningsfull, eftersom
den skulle kräva stora resurser samtidigt som resultatet av utredningen i hög
grad skulle bli beroende av subjektiva bedömningar av vilka resurser som går
till att synliggöra kvinnan som kulturvarelse. Frågor av det slag som yrkandet
avser får prövas inom ramen för de särskilda utredningar som görs på
kulturområdet. Självfallet är det av största intresse att sådana frågor belyses
i ett framtidsperspektiv. Det är därför viktigt att utredningar på
kulturområdet med största omsorg beaktar regeringens direktiv till kommittéer
och särskilda utredare om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser
(dir. 1994:124). Utskottet vill också peka på att det kan vara en angelägen
forskningsuppgift att närmare belysa frågor av det slag motionären tar upp. Det
ankommer dock på de anslagsbeviljande organen att ta ställning till vilken
forskning som skall stödjas.
Slutligen behandlar utskottet här ett förslag i motion Kr213 (c) om att det
skall genomföras ett landsomfattande projekt för att belysa och framhålla
kvinnornas roll och betydelse inom kultursektorn (yrkande 3). Motionärerna
utvecklar sina synpunkter i motionen. De framhåller främst att information om
kvinnornas roll och betydelse ofta saknas när olika företeelser beskrivs ur ett
historiskt perspektiv. Kvinnorna är osynliga i skolans historieböcker och de är
osynliga på museerna.
Företrädare för Centerpartiet väckte förra året ett motionsförslag med ett
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
likartat yrkande. Utskottet behandlade yrkandet utförligt i sitt betänkande
1996/97:KrU1 (s. 51).
Utskottet vill med anledning av den nu aktuella motionen anföra följande
synpunkter, vilka står i nära överensstämmelse med vad utskottet anförde förra
året.
Den av motionärerna upptagna frågan har alltmer uppmärksammats under senare
år. Hösten 1995 ägnade utskottet stor uppmärksamhet åt frågan, då utskottet
behandlade bl.a. förslag om inrättande av kvinnomuseer (bet. 1995/96:KrU1).
Utskottet redovisade i betänkandet föreliggande planer på att i musei- och
utställningsform skildra kvinnors liv och historia. Utskottet anförde bl.a. att
det enligt utskottets uppfattning är av stor betydelse att även ett
kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas
historia, i lika hög grad som männens, speglas av våra museer. Ett sådant
synsätt bör enligt utskottets mening prägla museernas verksamhet.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt som redovisades hösten 1995 och som
vidhölls förra hösten. I senare avsnitt i förevarande betänkande kommer
utskottet att ånyo behandla frågan om inrättande av kvinnomuseer (avsnitten
15.1 och 15.4, se även bet. 1996/97:KrU1 s. 130).
Utskottet vill i detta sammanhang nämna att Riksantikvarieämbetet år 1994 -
som en av förstudierna till ett kommande kulturmiljöprogram för Sverige - gav
ut skriften Kön och kulturarv, i vilken en diskussion öppnades om hur
könsperspektivet speglas i vårt fysiska kulturarv.
I 1996 års kulturproposition (prop. 1996/97:3) ägnades frågan om köns-
perspektivet inom kulturarvssektorn stor uppmärksamhet (prop. s. 132). Bl.a.
anfördes att det är av stor vikt att arbetet med kulturarvet kopplas till en
analys ur olika sociala perspektiv - t.ex. med utgångspunkt i teman som klass,
kön, kulturell bakgrund och generation - så att olika gruppers kulturarv
dokumenteras, bevaras och förmedlas till allmänheten, detta bl.a. som en del i
arbetet med att höja kvaliteten på museisamlingarna som helhet. De centrala
kulturarvsinstitutionerna, dvs. Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och de
centrala museerna, har i enlighet härmed fått regeringens uppdrag att redovisa
en strategi för att arbeta vidare med och utveckla kulturarvets demokratiska
funktioner, därvid bl.a. ovan angivna teman skall uppmärksammas. Uppdraget
skall redovisas senast den 1 mars 1998. Här bör vidare nämnas att de riktade
bidrag, som infördes förra året (se bl.a. bet. 1996/97:KrU1 avsnitt 4.1), i
första hand skall användas till bl.a. granskningar av museernas samlingar med
utgångspunkt i angivna teman.
Då det gäller frågan om skildrandet av kvinnornas historia i skolans
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
läromedel - en fråga som ligger utanför utskottets kompetensområde - nöjer sig
utskottet med att nämna följande. Förra året gavs boken Tusen svenska kvinnoår,
Svensk Kvinnohistoria från Vikingatid till nutid (Rabén Prisma) ut av Ann-Sofie
Ohlander och Ulla-Britt Strömberg. Författarna söker genom denna bok skildra
kvinnans insatser genom historien. Utskottet vill också hänvisa till att
utbildningsutskottet våren 1995 behandlade en motion, i vilken det framhölls
att en stor del av de läromedel som används i skolorna är förlegade och
könsstereotypa; ofta saknas flickornas erfarenhetsvärld, och kvinnors roll i
samhällsutvecklingen speglas inte. Utbildningsutskottet framhöll bl.a. att
utskottet utgick från att läromedelsförlagen själva är lyhörda för de krav som
ställs av skolan och därmed tar sitt ansvar för att framställa fullgoda
läromedel i nu berört avseende (bet. 1994/95:UbU18 s. 19).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr213 (c) yrkande
3.
1.5 Särskilda frågor
I motion Kr213 (c) tas upp frågan om relationen mellan basverksamhet och
projekt på kulturområdet (yrkande 1). Centerpartiet anser att det är viktigt
med en långsiktig kulturpolitik som samtidigt ger utrymme för nya lösningar,
nya idéer och nya organisationsformer. I grunden måste den kulturella
infrastrukturen med institutioner och myndigheter finnas och ges möjligheter
att verka. Motionärerna anför vidare att i en tid med snabba förändringar och
en ökande inriktning mot mer kortsiktiga projekt för förnyelse och utveckling
är det nödvändigt att balansera med den kompetens och kontinuitet som finns i
basverksamheten.
Utskottet har inte något att erinra mot motionärernas synpunkter. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet framstår dock inte som
nödvändig. Yrkandet avstyrks därför.
Den tekniska utvecklingen kommer att innebära nya möjligheter för kultur och
medier. Detta framhålls i yrkande 2 i motion Kr238 (m). Motionärerna utvecklar
utförligt sina synpunkter i detta avseende. De erinrar om att
informationstekniken på kulturområdet väsentligt ökar möjligheterna att
utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten till kulturarvet. På
medieområdet kommer antalet radio- och TV-kanaler att öka dramatiskt när den
digitala tekniken får fullt genomslag.
Utskottet konstaterar att det i motionen lämnas en utförlig och intressant
redovisning för Moderata samlingspartiets syn på främst mediefrågorna i
framtiden men även på partiets syn på kulturfrågorna med utgångspunkt i den nya
tekniken. Redovisningen är närmast av programmatisk karaktär. Motionsyrkandet
påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
1.6 Nationella uppdrag
Regeringen föreslog i kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) att vissa
institutioner eller verksamheter som hade metoder för utveckling och förnyelse
inom en konstriktning, genre eller verksamhetsform skulle få nationella
uppdrag. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:KrU1 ställde sig
utskottet positivt till regeringens strävan att utnyttja den utvecklings- och
förnyelsekompetens som finns i olika delar av landet. Grundtanken med de
nationella uppdragen är att ta till vara kunnande och idéer från hela landet
som kan ge vitalitet åt kulturlivet i stort. Sammanlagt sex sådana uppdrag
skulle ges. Efter riksdagens godkännande har regeringen gett nationella uppdrag
till Malmö konsthall, Backa barn- och ungdomsteater i Göteborg, Film i Väst i
Alingsås, Stiftelsen Falun Folkmusikfestival, Rosteriet i Luleå och Arbetets
museum i Norrköping.
I propositionen föreslogs att de nationella uppdragen skulle vara
tidsbegränsade till tre år, något som godtogs av riksdagen. Utskottet framhöll
dock med anledning av ett motionsförslag att det inte bör finnas något hinder
för regeringen att förlänga ett redan utdelat treårigt uppdrag (bet. s. 49).
Motionsförslag om ytterligare nationella uppdrag avslogs efter hemställan av
utskottet, som ansåg att verksamheten med nationella uppdrag bör prövas under
den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och flera uppdrag, övervägs (bet. s. 80).
Under den allmänna motionstiden i år har väckts sex motioner som innehåller
yrkanden om nationella uppdrag.
Utskottet vill här inflika att i den mån yrkandena avser verksamhet av
museikaraktär kan yrkandena uppfattas på det sättet att de främst syftar till
ett ökat statligt stöd. Utskottet vill därför hänvisa till att de regionala
museerna kan besluta att samarbeta med lokala museer och att bidra till dessas
finansiering genom att låta någon eller några stödenheter gå till sådant lokalt
museum (se härom bl.a. bet. 1994/95:KrU2).
I motion Kr210 (v) föreslås att Tom Tits Experiment (Tom Tits) i Södertälje
skall få ett nationellt uppdrag. Tom Tits skapades i Södertälje år 1985 genom
samarbete mellan Södertälje kommun och Högskolan för lärarutbildning. Från och
med i år bedrivs verksamheten i aktiebolagsform. Tom Tits skall vara en kultur-
och utbildningsverksamhet med syfte att driva och utveckla ett forum för
folkbildning i naturvetenskap och teknik. Motionärerna framhåller att Tom Tits
ibland beskrivs som ett Science Center men enligt motionärerna är Tom Tits
ensamt om att på ett konsekvent och kreativt sätt kombinera konst, vetenskap
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
och pedagogik. Enligt motionen betalades entréavgifter år 1996 av 137 000
personer. Nästan lika många besökte utställningarna i samband med utbildnings-
och kursverksamhet. En mobil utställningsverksamhet genomförs också och Tom
Tits har ett stort antal besökare på sin hemsida på Internet.
Utskottet bedömer motionsförslaget utifrån de principer för utdelande av
nationella uppdrag som slogs fast förra året, nämligen bl.a. att verksamheten
med nationella uppdrag bör prövas under en första treårsperiod innan en
förändring, t.ex. i fråga om ytterligare områden och fler uppdrag, övervägs.
Som en följd härav avstyrks motion Kr210 (v).
Textilmuseet i Borås bör ges ett nationellt uppdrag anser motionärerna bakom
motion Kr233 (m). Motionärerna framhåller att Textilmuseet har samlingar och
dokumentationsverksamhet som är unika i landet. Samlingarna består av såväl
hantverksmässigt producerade som industritillverkade textilier. Museet har
också en unik samling av fullt fungerande maskiner för textiltillverkning.
Motionärerna uttalar att ekonomin för museet försämrats under de senaste åren
genom att de kommunala anslagen liksom stödet från länsmuseet minskat. De hyser
oro för samlingarnas framtid.
Utskottet anser att samlingarna och textilmaskinerna som dokumenterar en
textil industriell epok i Sverige är av stort värde. Genom den unika kompetens
som finns hos samarbetspartnern Textilhögskolan i Borås har bl.a. tyget i den
klänning som brukar kallas Drottning Margaretas gyllene kjortel kunnat
rekonstrueras; två kopior av klänningen har sytts, den ena i samband med den
svenska historieutställningen år 1993.
Utskottet bedömer likväl motionärernas förslag utifrån de principer för
utdelande av nationella uppdrag som slogs fast förra året. Motion Kr233 (m)
avstyrks därför, eftersom verksamheten med nationella uppdrag bör prövas under
en första treårsperiod innan en förändring, t.ex. i fråga om ytterligare
områden och fler uppdrag, övervägs.
Utskottet avstyrkte förra året ett motionsförslag om att riksdagen skulle
besluta om inrättande av ett nationellt uppdrag inom barnkultur (bet.
1996/97:KrU1 s. 81). Motionärerna ansåg att regeringen skulle kunna lämna ett
sådant uppdrag till Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Med utgångspunkt i detta
centrum och de erfarenheter och den kompetens som finns där skulle enligt
motionen ett nationellt kunskaps- och utvecklingscentrum för kreativ pedagogik
kunna byggas upp. I motion Kr260 (v) återupprepas önskemål om att
Barnkulturcentrum skall få ett nationellt uppdrag.
Utskottet avstyrker motion Kr260 (v) av samma skäl som motsvarande
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
motionsyrkande avstyrktes förra året. Verksamheten med nationella uppdrag bör
prövas under den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om
ytterligare områden och fler uppdrag, övervägs.
Slutligen behandlar utskottet här motion Kr270 (mp), såvitt däri föreslås att
Norrlands Musik- och Dansteater skall få ett permanent nationellt uppdrag
(yrkande 22).
Utskottet avstyrkte förra året motsvarande yrkande (bet. 1996/97:KrU1 s. 79).
Även det nu aktuella motionsyrkandet, yrkande 22 i motion Kr270 (mp),
avstyrks. Som angetts i det föregående bör verksamheten med nationella uppdrag
prövas under den första treårsperioden innan en förändring, t.ex. i fråga om
ytterligare områden och fler uppdrag, övervägs. Utskottet vill tillägga att
behovet av ett ökat stöd för uppbyggnad av Norrlands Musik- och Dansteater får
prövas i samband med prövningen av regeringens förslag till budget för nästa
år. Regeringen föreslår i årets budgetproposition en fortsatt utbyggnad av det
direkta stödet till teatern Dansteater med 2,5 miljoner kronor, vilket innebär
en uppräkning av stödet för innevarande budgetår med mer än 40 %. Detta förslag
prövas i ett senare avsnitt i betänkandet (9.2).
2. Principiella budgetfrågor
2.1 Systemet för stöd till regional kulturverksamhet
2.1.1 Inledning
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte riktlinjer för ett enhetligt
utformat system för statsbidrag till regional kulturverksamhet (prop. 1996/97:3
s. 196-200, bet. 1996/97:KrU1 s. 59-65, rskr. 1996/97:129). Det nya systemet
tillämpas fr.o.m. budgetåret 1997 för statsbidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer, länsbibliotek,
länskonstnärer och regionala resurscentrum för film och video (SFS 1996:1598).
Den koppling mellan bidrag och personalstorlek som fanns i det tidigare
statsbidragssystemet finns inte i det nya systemet. I stället skall en
bedömning göras av det statliga bidragsbehovet för respektive institution
utifrån verksamheten i dess helhet. Bidraget får dock inte avse lokalkostnader.
Det nya systemet skall stimulera intensifierat arbete inom kulturpolitiskt
angelägna områden. Bidrag till regional och lokal kulturverksamhet förutsätter
motprestationer från huvudmännens sida.
Regeringen fastställer vilka regionala och lokala institutioner som skall
vara berättigade till bidrag. Dessa institutioner anges i regeringens
regleringsbrev varje år.
Bidraget fördelas för närvarande mellan institutionerna av Svenska
filminstitutet när det gäller regionala resurscentrum för film och video och av
Statens kulturråd när det gäller övriga bidragsberättigade kulturinstitutioner.
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
Kulturrådet skall samråda med Riksantikvarieämbetet innan rådet tar beslut om
bidrag till de regionala museerna.
Bidraget utgår i form av stödenheter.
2.1.2 Storleken på en stödenhet
Enligt de av riksdagen år 1996 godkända riktlinjerna för det nya systemet för
statsbidrag till regional kulturverksamhet ankommer det på regeringen att
fastställa storleken på en stödenhet. Regeringen beslutade inför budgetåret
1997 att en stödenhet skall vara 100 000 kronor.
Det angavs i 1996 års kulturproposition att bidragen till den regionala
kulturverksamheten fr.o.m. år 1998 skulle komma att räknas upp med
lönekostnadsindex på samma sätt som gäller inom statsförvaltningen (prop.
1996/97:3 s. 198).
Regeringen har ännu inte fastställt storleken på en stödenhet för budgetåret
1998. Av budgetpropositionen framgår det att bidragen till länsmusiken
budgetåret 1998 kommer att uttryckas i stödenheter om 100 000 kronor
(utgiftsområde 17 avsnitt 5.2 under rubriken Länsmusiken). I
budgetpropositionen har regeringen under ett nytt anslag benämnt F 5 Bidrag
till regional arkivverksamhet beräknat 2 320 000 kronor, vilket anges motsvara
20 stödenheter. En stödenhet skulle i detta fall således omfatta 116 000
kronor. För att klargöra vad som avses gälla har utskottet från
Kulturdepartementet inhämtat följande.
Avsikten är att storleken på en stödenhet för budgetåret 1998 skall vara
oförändrad, dvs. 100 000 kronor. I den mån en uppräkning av olika anslag har
gjorts i budgetpropositionen kommer anslagsökningen att användas till ett
större antal stödenheter om 100 000 kronor att fördela under budgetåret 1998.
Fördelningen kommer att grundas på en årlig bedömning av verksamheten och på
den motprestation som huvudmännen är beredda att göra. När det bedöms att det
totala bidraget till en institution bör vara av en sådan storlek att det inte
blir jämnt delbart med värdet av en stödenhet om 100 000 kronor, kommer mindre
delar av stödenheter att kunna fördelas. Redan under budgetåret 1997 får
Kulturrådet enligt regeringens regleringsbrev dela ut halva stödenheter i vissa
fall.
2.1.3 Utredning om stödsystemet för regional kulturverksamhet
I motion Kr269 (v) hemställs att riksdagen skall begära en skyndsam utredning
om stödsystemet för regional kulturverksamhet (yrkande 19). Av motionen framgår
att det är stödet till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna som
i första hand avses. Det är enligt motionen inte rimligt att institutioner
måste ha över 100 % beläggning för att ekonomiskt klara sin verksamhet.
Som utskottet redovisat godkände riksdagen så sent som hösten 1996 att ett
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
nytt stödsystem för den regionala kulturverksamheten skulle införas från och
med budgetåret 1997. Det är ännu för tidigt att genom en särskild utredning ta
reda på hur det nya systemet fungerar och vilka effekter det har fått. Det
ankommer på de bidragsbeviljande organen, Kulturrådet och Filminstitutet, att
kontinuerligt följa upp verksamheten. Det problem som tagits upp i motionen har
- som utskottet uppfattat motionen - mera att göra med nivån på bidragen till
verksamheten än med utformningen av stödsystemet. Frågor om nivån på de
statliga bidragen prövas i det årliga budgetarbetet.
Utskottet påminner i sammanhanget om att riksdagen vid föregående riksmöte
konstaterade att uppräkningen av de statliga bidragen är relativt låg jämfört
med den faktiska löne- och kostnadsutvecklingen på teaterområdet. Utskottet
framhöll att institutionsteatrarnas långsiktiga finansiering inte enbart är
beroende av statens förmåga att öka sina bidrag. Utskottet påminde om att
teatrarnas kostnadsutveckling och behov av statligt stöd hade behandlats av
flera utredningar under senare tid och ansåg att det inte var nödvändigt med
ytterligare en teaterutredning (bet. 1996/97:KrU1 s. 64). Däremot begärde
riksdagen på utskottets förslag att regeringen skulle låta göra en skyndsam
utredning om den regionala fördelningen av bidrag inom samtliga områden där
staten ger stöd till kulturinstitutioner. Resultatet av översynen borde läggas
till grund för statsmakternas ställningstagande till principerna för
Kulturrådets fördelning av stödenheter (bet. 1996/97:KrU s. 65, rskr.
1996/97:129). Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande
diskuterat denna översyn (avsnitt 1.3).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion Kr269
(v) yrkande 19 om en utredning om stödsystemet för den regionala
kulturverksamheten.
2.1.4 Riktade insatser inom stödsystemet för regional kulturverksamhet
Riksdagens godkännande år 1996 av det nya stödsystemet för regional
kulturverksamhet innefattade även införande av ett system med riktade,
tidsbegränsade insatser för vissa institutioner. En viss andel av det totala
bidraget skulle avsättas för sådana insatser. Budgetåret 1997 skulle regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala museer omfattas
av detta system. Regeringen angav i kulturpropositionen att 2 % av det totala
statsbidraget till dessa institutioner avsågs avsättas för riktade insatser
under budgetåret 1997 (prop. 1996/97:3 s. 199). Regeringen räknade med att
totalt 4 % av bidraget skulle komma att avsättas för riktade insatser under
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
budgetåret 1998 och totalt 6 % under budgetåret 1999. Dessa riktade insatser
skulle i första hand gälla teater-, dans- och musikinstitutionernas arbete för
att nå nya publikgrupper, turnéverksamhet inom länet och över länsgränserna,
samarbete över konstområdesgränserna samt samverkan mellan professionella och
amatörer. När det gäller de regionala museerna skulle de riktade insatserna i
första hand gälla arbete för att nå nya publikgrupper samt granskningar av
museernas samlingar med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund
och generation.
Riktade insatser inom det regionala stödsystemet finns även för
länsbiblioteken, där det redan före år 1998 avsattes 10 % av det totala
bidraget för riktade insatser för att utveckla den regionala
biblioteksverksamheten. Det nya systemet innebar inte någon ändring för
länsbiblioteken.
Mot bakgrund av vissa institutioners ekonomiska svårigheter räknar regeringen
i årets budgetproposition med att oförändrat 2 % av bidragen till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala museer skall
avsättas till riktade insatser för budgetåret 1998. Regeringen räknar med att 4
% skall avsättas för riktade insatser under budgetåret 1999 och 6 % under
budgetåret 2000 (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 anslagen B 2 och H 3).
Enligt motion Kr270 (mp) bör systemet med riktade insatser avskaffas (yrkandena
3 och 54). Motionärerna framhåller att institutioner i olika regioner arbetar
utifrån olika förutsättningar. När det samlade bidraget minskas till förmån för
riktade insatser till särskilda verksamhetsområden kan detta medföra en
nedskärning av bidraget till vissa institutioner. De teman som valts för de
riktade insatserna passar t.ex. inte alla regionala museer. Bidragen till
regionala kulturinstitutioner bör fördelas utan den styrning som systemet med
riktade insatser innebär.
Systemet med riktade insatser till kulturpolitiskt angelägen verksamhet vid
regionala kulturinstitutioner har hittills tillämpats mindre än ett år. Det
finns ännu inte några erfarenheter att lägga till grund för ett beslut om
ändring eller avskaffande av systemet. Utskottet påminner om att den del av det
totala bidraget som avsätts för riktade insatser återförs till de regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna respektive de regionala
museerna. Det är således inte fråga om en besparing. Syftet med de riktade
insatserna är att staten som bidragsgivare skall få möjlighet att stimulera
utveckling, förnyelse och experimenterande. Utskottet utgår från att
Kulturrådet och Filminstitutet noga följer verksamheten och efter uppföljning
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
och utvärdering rapporterar hur verksamheten påverkats av det nya systemet. Som
utskottet uttalade vid föregående riksmöte bör utvärderingen av det nya
systemet med riktade insatser göras i nära samverkan med berörda institutioner
(bet. 1996/97:KrU1 s. 62). Riksdagen bör avslå motion Kr270 (mp) yrkandena 3
och 54.
Det behövs enligt motion Kr269 (v) ett klargörande av hur stor andel av
bidragen till regional kulturverksamhet som avses gå till riktade insatser de
närmaste tre åren (yrkande 37).
Utskottet har inledningsvis redovisat att regeringen i 1996 års
kulturproposition räknade med att en successivt ökad andel av bidragen till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner respektive regionala
museer skulle avsättas till riktade, tidsbegränsade insatser, nämligen 2 % av
det totala bidraget under budgetåret 1997, 4 % av det totala bidraget under
budgetåret 1998 och 6 % av det totala bidraget under budgetåret 1999. Utskottet
har också redovisat att regeringen i årets budgetproposition räknar med att
frångå förra årets beräkningar och att i stället oförändrat avsätta 2 % till
riktade insatser under budgetåret 1998, totalt 4 % under budgetåret 1999 och
totalt 6 % under budgetåret 2000. Något klargörande utöver detta torde inte
vara nödvändigt, varför motion Kr269 (v) yrkande 37 bör avslås av riksdagen.
2.2 Vissa andra budgetfrågor
2.2.1 Regleringsbrev
Riksdagen bör enligt motion Kr269 (v) som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om regleringsbrev (yrkande 9). I motionen betonas vikten
av att regeringens regleringsbrev står väl i överensstämmelse med riksdagens
beslut om anslag. Det bör inte förekomma att det görs en avsevärd minskning i
regleringsbrevet av ett bidrag om inte detta följer av ett riksdagsbeslut.
Utskottet finner att motionärernas synpunkter främst torde gälla anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete. Under detta anslag beräknas medel för många olika
ändamål. I budgetpropositionen år 1996 redovisades inte hur anslaget skulle
fördelas på anslagsposter för budgetåret 1997. Regeringen redovisade dock att
till grund för regeringens beräkning av anslaget i dess helhet låg vissa
ökningar eller minskningar - jämfört med budgetåret 1995/96 - av några bidrag
under anslaget. Riksdagen hade inte några synpunkter på dessa av regeringen
redovisade beräkningsgrunder. Däremot beslutade riksdagen om en minskning av
det totala anslaget och angav vilka två ändamål under anslaget som minskningen
skulle avse (bet. 1996/97:KrU1 s. 157-158). I regleringsbrevet för budgetåret
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
1997 har regeringen fördelat de av riksdagen anvisade medlen på sex olika
anslagsposter, av vilka fyra i sin tur är uppdelade på totalt 19 delposter.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen anvisar anslag till angivna ändamål (9 kap. 3 § regeringsformen).
Statens medel får inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt (9 kap.
2 § regeringsformen). Regeringsformens och riksdagsordningens bestämmelser om
statsbudgeten och finansmakten kompletteras och preciseras i lagen (1996:1059)
om statsbudgeten (budgetlagen). Enligt 8 § budgetlagen får regeringen besluta
att medel på ett anvisat anslag inte skall användas om detta är motiverat av
särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra
samhällsekonomiska skäl.
I samband med att riksdagen antog förslaget till budgetlag noterade
konstitutionsutskottet att riksdagen formellt sett har obegränsad rätt när det
gäller detaljregleringen i samband med utgiftsbemyndigandena. Riksdagens beslut
att anvisa anslag (ändamål, anslagstyp och belopp) kan alltså kompletteras med
ytterligare villkor och med motivuttalanden som binder regeringens och
myndigheternas medelsanvändning. Konstitutionsutskottet underströk att
införandet av budgetlagen enligt regeringsformen inte innebär någon begränsning
i riksdagens möjligheter att besluta om ytterligare villkor för
medelsanvisningen, utöver vad som framgår av budgetlagen och
speciallagstiftningen inom respektive verksamhetsområde (bet. 1996/97:KU3 s.
16-18).
Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning (12 kap. 1 § regeringsformen). Till underlaget
för denna granskning hör bl.a. den skrivelse som regeringen avger varje år till
riksdagen med en redogörelse för vad regeringen gjort med anledning av
riksdagens beslut. Konstitutionsutskottet bereder övriga utskott tillfälle att
inom sina beredningsområden yttra sig över regeringens redogörelse. Utskotten
granskar bl.a. hur riksdagens beslut kommit till uttryck i regleringsbrev och
förordningar beslutade av regeringen. I den mån utskotten finner brister i
regeringens handläggning rapporteras detta till konstitutionsutskottet i ett
yttrande eller ett protokollsutdrag. Konstitutionsutskottet tar ställning till
frågorna i sitt granskningsbetänkande.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att riksdagen kan föreskriva mer
eller mindre detaljerade villkor för medelsanvisningen när riksdagen anvisar
medel under ett anslag. Regeringen är bunden av riksdagens uttalanden om
villkoren för medelsanvisningen. Det ankommer på regeringen att i
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
regleringsbrev och förordningar uttrycka sig så tydligt att riksdagens beslut
om medelsanvändningen kan verkställas i enlighet med riksdagens önskemål (jfr
bet. 1995/96:KU30 s. 20). Riksdagen granskar i efterhand hur regeringen
verkställt riksdagens beslut.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr269 (v) yrkande
9.
2.2.2 Kompensation för löne- och kostnadsutveckling
I motion Kr270 (mp) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna att det alltid skall ges löne- och kostnadsutvecklingskompensation
vid beräkningen av anslagen till kulturell verksamhet (yrkande 4). Anslagen bör
skrivas upp på detta sätt för att göra det möjligt att ge kulturarbetare
rimliga löner. Utan en sådan uppräkning blir effekten av ökade löner att
antalet tjänster måste minskas. Utebliven löne- och
kostnadsutvecklingskompensation innebär i realiteten nedskärningar på anslagen.
Utskottet anser att det i dagens statsfinansiella läge inte finns utrymme för
en sådan automatisk uppräkning av anslagen som begärs i motionen. En
fullständig kompensation för löne- och kostnadsutveckling skulle - oberoende av
på vilka grunder kompensationen beräknas - vara mycket kostnadsdrivande. Den
skulle också kunna motverka strävandena att rationalisera och effektivisera
verksamhet med statligt stöd. Den uppräkning av anslagen som görs i
budgetarbetet måste utgå från en bedömning av den totala ekonomiska situationen
liksom från en kulturpolitisk bedömning. Utskottet avstyrker motion Kr270 (mp)
yrkande 4.
2.2.3 Redovisning av hyreskostnader
De nationella institutionernas hyror bör enligt motion Kr270 (mp) yrkande 5
redovisas separat vid medelsberäkningen. Om endast det totala anslagsbeloppet
redovisas ges inte en realistisk bild av hur stort bidraget till verksamheten
är. Detta gäller särskilt de fall där en institution är inrymd i ett
?nationalmonument?, för vilket hyreskostnaden kan uppgå till halva
anslagsbeloppet.
Utskottet påminner om att regeringen i februari 1996 tillkallade en särskild
utredare för att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I uppdraget
ingick att undersöka konsekvenserna av ombildningen, belysa om syftena
uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna förslag till förändringar.
Utredningen fann att det fanns konflikter och oklara punkter inom hanteringen
av statens ändamålsfastigheter och valde därför att börja med att ta upp detta
område till behandling. Utredningen avgav ett delbetänkande i frågan, Statens
ändamålsfastigheter. Princip för förvaltning och hyressättning (SOU 1996:187).
I betänkandet behandlas de organisatoriska formerna för det statliga ägandet av
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
ändamålsfastigheter, de hyressättningsprinciper som bör gälla mellan statliga
myndigheter och statliga fastighetsägare samt hur styrningen av
lokalanskaffning bör vara utformad. Ett slutbetänkande enligt de ursprungliga
direktiven, Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens
fastighetsorganisation (SOU 1997:96) avgavs i juni 1997. Remisstiden på
utredningens två betänkanden har nyligen gått ut.
Utredningen kom fram till att en ändamålsfastighet i första hand bör
definieras som en fastighet där hyresgästen - den statliga myndigheten - har
starkt begränsade alternativ till den aktuella lokalen. Detta kan bero på
fastighetens tekniska utformning eller på faktorer som direkt kan hänföras till
verksamhetens karaktär. Det kan, av både tekniska och kulturella skäl, vara
svårt för t.ex. ett museum att flytta till andra lokaler.
Utskottet har på olika sätt - bl.a. från berörda institutioner - informerats
om de olika problem som kan uppstå för de statliga institutioner som har hela
eller en del av sin verksamhet inrymd i ändamålsfastigheter. Utskottet har
noterat att institutionernas frihet att välja hur resurserna skall användas för
att uppnå uppsatta mål kan vara starkt begränsade. Om lokalkostnaderna för
ändamålsfastigheter är omfattande och inte kan påverkas genom omdisponeringar
av lokalerna, måste - har det hävdats - en anbefalld besparing tas ut enbart på
bidrag till personal och övrig verksamhet, som därmed får bära en
förhållandevis högre besparing än om den kunnat tas ut på hela verksamheten
inklusive lokalerna.
De faktiska lokalkostnaderna under föregående verksamhetsår kan utläsas ur
institutionernas årsredovisningar. Enligt utskottets mening kan det vara svårt
att vid anslagsberäkningen för kommande budgetår redovisa hur stor del av
anslaget som avser hyreskostnader då institutionerna i många fall har sin
verksamhet inrymd i både ändamålsfastigheter och generella lokaler som lättare
kan disponeras om.
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den fortsatta beredningen
inom Regeringskansliet av utredningsbetänkandena. Utskottet utgår från att
riksdagen kommer att få ta ställning till ett regeringsförslag med anledning av
utredningsbetänkandena. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
Kr270 (mp) yrkande 5.
2.2.4 Statens kulturråds bidragsfördelning
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna att även enskilda projekt skall vara berättigade till
bidrag från Kulturrådet om ansökan i övrigt uppfyller villkoren för bidrag.
Motionärerna anser att det kan vara hämmande för utvecklingen av nya idéer om
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
bidrag endast ges till institutioner, föreningar och grupper.
Utskottet påminner om att Kulturrådet enligt sin instruktion (1988:676)
handlägger ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet i den mån sådana
ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Kulturrådet handlägger dock
inte ärenden om utbildning eller om ersättning eller bidrag av stipendietyp
till enskilda yrkesutövare inom kulturområdet. Enligt förordningen (1984:326)
om statsbidrag till kulturella ändamål får Kulturrådet lämna statsbidrag till
kulturella ändamål och besluta om villkor för bidragen. Enligt den praxis som
utbildats i rådets verksamhet delas bidag inte ut till enskilda.
Utskottet finner inte att det i motionen anförts skäl som skulle kunna
föranleda riksdagen att göra ett uttalande av det slag som begärs. Riksdagen
bör avslå motion 1997/98:Kr270 (mp) yrkande 7.
3 Forum för världskultur
I propositionen föreslås att en försöksverksamhet, benämnd Forum för
världskultur, skall inledas våren 1998. Syftet med verksamheten är att öka den
konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att initiera och
samordna presentationen av kulturyttringar från hela världen. Detta gäller
särskilt sådana länder och miljöer vilkas kultur inte naturligt blir
tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade kommersiella eller
institutionella kanaler.
Som skäl för sitt förslag anför regeringen - i starkt sammandrag - följande.
De senaste 30 årens invandring har fört med sig en kulturell mångfald som varit
vitaliserande för svenskt kulturliv och inneburit ett ökat och mer varierat
kulturutbud. Olika kulturer lever ofta sida vid sida utan att mötas.
Majoriteten av människor i Sverige kommer sällan eller aldrig i kontakt med den
kulturella rikedom, som invandringen tillfört vårt samhälle.
En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar ansvar för
att bedriva en verksamhet som vänder sig till hela befolkningen. Redan nu har
många institutioner och organisationer verksamhet med inriktning på andra
länders kultur. Det är viktigt att dessa verksamheter utvecklas vidare på ett
naturligt sätt inom ramen för institutionernas ansvarsområden. För att främja
en sådan utveckling behövs i ett inledande skede en drivande kraft och former
för att samlat bevaka och presentera kultur från hela världen. Därför föreslår
regeringen att en samordnande och initiativtagande verksamhet inleds under
namnet Forum för världskultur. Härigenom blir det möjligt att utveckla en bred
och mångsidig verksamhet som bidrar till ett rikare kulturliv och ger
förutsättningar för bättre förståelse och relationer mellan människor. Målet är
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
att ge hela Sveriges befolkning, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, nya
möjligheter att framföra eller uppleva en mångfald av kulturella uttryck.
Forum för världskultur skall ha i uppgift
- att initiera, stimulera och samordna verksamhet inom existerande
institutioner och organisationer,
- att genomföra egna projekt som syftar till att i olika former presentera
kultur från hela världen, varvid stort utrymme skall ges för nya tväretniska
och tvärkulturella uttryck,
- att arrangera möten mellan konstnärer och kulturarbetare med erfarenheter
från olika kulturer,
- att informera om världskulturevenemang,
- att i olika former ta initiativ till kultur- och samhällsdebatt,
- att utveckla ett samarbete med kulturinstitutioner, kulturföreningar och
kommuner över hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett
handlingsprogram för en mångkulturell kulturpolitik som har till mål att
bygga en ny kulturell gemenskap i Sverige.
Regeringen gör bedömningen att Forum för världskultur inledningsvis skall
drivas av en statlig kommitté. Det gör det möjligt att pröva olika arbetssätt
och samverkansformer. Kommittén skall ha ett nära samarbete med Stockholms
stad. Regeringen avser att inom kort sluta avtal med Stockholms stad avseende
försöksverksamhetens organisation och finansiering. Därvid förutsätts
Stockholms stad åta sig att tillskjuta 3 miljoner kronor för verksamheten under
år 1998. För statens andel av finansieringen har regeringen beräknat 1,5
miljoner kronor under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete samt 2 miljoner
kronor inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar anslaget B 3
Integrationsåtgärder.
Ett antal motionsyrkanden har väckts med anledning av regeringens förslag.
Utskottet tar inledningsvis upp två yrkanden som båda motsätter sig regeringens
förslag att bedriva en försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur.
Motionärerna bakom motion Kr272 (m) anför att uppgiften att initiera,
stimulera och samordna verksamhet inom existerande institutioner och
organisationer bör vara en uppgift för berörda organ inom deras ordinarie
verksamhet. Ett samarbete baserat på verksamheters innehåll och inte genom ännu
ett organ av myndighetskaraktär bör vara det naturliga, menar motionärerna
(yrkande 2 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr213 (c) är inte övertygade om att ett särskilt
Forum för världskultur utgör ett effektivt sätt att uppnå en fruktbar kulturell
mångfald i Sverige. Alla konstnärliga institutioner bör - menar motionärerna -
ges i uppdrag att främja kulturmöten. Vidare anförs i motionen bl.a. att
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
regeringens förslag inte innehåller något om de nya svenskarnas delaktighet
eller om att kulturmöten mellan svenskar och invandrare skall stärkas.
Slutligen framhåller motionärerna att våra olika kulturinstitutioner har
förmågan att främja kulturell mångfald och att någon ny byråkrati således inte
behövs i detta hänseende (yrkande 5). I motionens yrkande 6 hemställs att de
medel, 1,5 miljoner kronor, som regeringen beräknar under anslaget A 2 skall
finnas kvar under anslaget och användas till internationellt och mångkulturellt
samarbete. Detta yrkande behandlar utskottet i avsnitt 8.2.3.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att publiken i
Sverige får möjlighet att komma i kontakt med kulturyttringar från hela
världen. Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska mål som riksdagen
antog hösten 1996 syftar till att främja internationellt kulturutbyte och möten
mellan olika kulturer inom landet. Regeringens förslag att påbörja
försöksverksamheten Forum för världskultur står således helt i överensstämmelse
med det s.k. internationaliseringsmålet.
I de båda aktuella motionerna berörs frågan om kulturinstitutionernas ansvar
att nå ut till hela befolkningen och att spegla andra länders kultur. Utskottet
konstaterar att kulturinstitutionerna redan har ett sådant ansvar samt att
regeringen har för avsikt att uppdra åt några av kulturinstitutionerna,
nämligen Statens kulturråd, Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar,
att medverka till spridning av världskulturyttringar i hela landet. De
övergripande uppgifterna för Forum för världskultur - t.ex. att initiera,
stimulera och samordna projekt inom existerande institutioner och
organisationer - kommer enligt utskottets mening att väsentligt underlätta
kulturinstitutionernas möjligheter att fullgöra sitt uppdrag i detta hänseende.
Vidare vill utskottet - med anledning av vad som anförs i motion Kr213 (c) -
framhålla att regeringens förslag syftar till att främja gemenskap och
förståelse mellan individer och grupper i samhället. Som nämnts i inledningen
till detta avsnitt anges i propositionen att målet för Forum för världskultur
skall vara att alla svenskar, oavsett etnisk bakgrund, skall ha möjlighet att
framföra eller uppleva en mångfald av kulturella intryck.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Motion Kr272 (m) yrkande 2 i här aktuell del och motion Kr213 (c) yrkande 5
avstyrks.
I en rad motioner behandlas delfrågor som har samband med regeringens förslag
att inrätta Forum för världskultur.
Motionärerna bakom motion Kr305 (fp) tar upp frågan om lokaliseringen av
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
Forum för världskultur och föreslår att verksamheten skall sammanföras med det
nya världskulturmuseet som enligt riksdagens beslut skall etableras i Göteborg
(yrkande 2).
Utskottet anser att det är naturligt att utgå från att Forum för världskultur
kommer att ha ett nära samarbete med det nya världskulturmuseet i Göteborg, som
enligt riksdagens beslut skall etableras den 1 januari 1999. Utskottet erinrar
i sammanhanget om att den särskilde utredare som utrett förutsättningarna för
Forum för världskultur i sitt betänkande (SOU 1997:95) Forum för världskultur -
en rapport om ett rikare kulturliv föreslagit att företrädare för det nya
museet i Göteborg skall knytas till kommittén. Därigenom skulle den
multikulturella dimensionen bli tydlig och den samlade styrkan i främjandet av
världskultur bli väsentligt större än om varje organisation skulle verka för
sig (bet. s. 29).
Med hänsyn till det anförda och till att tillkomsten av Forum för
världskultur bygger på förutsättningen att en nära samverkan sker med
Stockholms stad avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion Kr270 (mp) behandlas frågan om kommitténs sammansättning och
tillsättningen av konstnärlig ledare för Forum för världskultur. Motionärerna
föreslår att det fria kulturlivet skall ha majoritet i den statliga kommitté
som inledningsvis skall driva verksamheten (yrkande 32). Vidare föreslår
motionärerna att den person som skall leda Forum för världskultur måste ges
befogenhet att utforma repertoaren. Motionärerna förutsätter att kommittén
skall ha ett väsentligt inflytande vid tillsättningen av konstnärlig ledare
(yrkande 33).
Av propositionen framgår att regeringen anser att företrädare för berörda
kulturmyndigheter, kulturinstitutioner, Stockholms stad och ett brett urval av
kulturlivets organisationer skall ingå i kommittén. Vidare sägs uttryckligen
att kommitténs sammansättning bör vara sådan att det fria kulturlivets
inflytande på verksamheten säkras. Till kommittén skall ett sekretariat med en
verksamhetsledare och kanslipersonal knytas.
Utskottet konstaterar att den sammansättning av kommittén som regeringen
angett i budgetpropositionen förefaller vara väl ägnad att garantera att ett
brett spektrum av världskulturen kan speglas över hela landet. I likhet med
motionärerna anser utskottet att det är angeläget att det fria kulturlivet
företräds i kommittén. Utskottet är dock inte berett att ange hur stor andel av
kommitténs ledamöter som skall företräda det fria kulturlivet. Utskottet är
inte heller berett att ange hur regeringen skall gå till väga i sitt arbete att
utse verksamhetsledare eller vilka befogenheter denne skall ges.
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
Det bör således ankomma på regeringen att - efter samråd med Stockholms stad
- besluta om sammansättningen av kommittén. Även verksamhetsledaren bör utses
på samma sätt.
Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandena
avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Kr269 (v) föreslår att Forum för världskultur inte
skall ägna sig åt bidragsutdelning (yrkande 3).
Av propositionen framgår att bidragsgivning inte bör förekomma annat än som
ett led i projekt som initieras eller samordnas av Forum för världskultur.
Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att Forum för världskultur
får möjlighet att bidra med viss finansiering av projekt som organisationen
själv tar initiativ till. Med tanke på att verksamhetens egna medel kommer att
vara förhållandevis begränsade kan bidragsgivningen från Forum för världskultur
inte komma att få någon större omfattning. Utskottet vill tillägga att
verksamheten i hög grad bygger på att kulturlivets institutioner och
organisationer själva finansierar sina projekt, eventuellt med bistånd från
andra bidragsgivande organ. Betydande belopp av offentliga medel torde således
komma att satsas på mångkulturella projekt, dock utan att Forum för
världskultur bidrar med särskilda medel. Det anförda leder fram till att
utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkande 3 i motion Kr269 (v).
I samma motion, motion Kr269 (v), föreslås att inrättandet av ett
världsbibliotek i Kulturhuset skall ses som ett gemensamt ansvar för staden,
landstinget och staten (yrkande 4).
Ett förslag att inrätta ett s.k. världsbibliotek på central plats i Stockholm
bereds för närvarande inom kultur- och idrottsnämnden i Stockholms stad och
kultur- och utbildningsnämnden i Stockholms läns landsting. Förslaget innebär i
huvudsak att ett internationellt bibliotek, öppet för alla, skall inrättas på
central plats i Stockholm och att det mediebestånd på invandrarspråk som i dag
finns vid Stockholms stadsbibliotek i Årsta och som inte är öppet för
allmänheten förs över till det internationella biblioteket. Samlingarna, som
totalt omfattar ca 210 000 volymer på 108 språk med undantag för engelska,
tyska, franska, danska och norska, har tre huvudmän, nämligen staten,
Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Av bokbeståndet tillhör 50 % den
statliga Invandrarlånecentralen, 25 % länsavdelningen vid Stockholms
stadsbibliotek och 25 % Stockholms stadsbibliotek.
Enligt utskottets uppfattning synes förslaget att inrätta ett världsbibliotek
ligga väl i linje med de integrationspolitiska strävanden som regeringen
uttryckt i prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
invandrarpolitik till integrationspolitik. Utskottet anser - i likhet med vad
som framgår i budgetpropositionen - att världsbiblioteket kommer att bli en
viktig tillgång i den verksamhet som skall samordnas av Forum för världskultur.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den verksamhet som bedrivs av den
statligt finansierade Invandrarlånecentralen är avsedd för hela landet och att
samma kvalitetskrav som hittills gällt för fjärrlåne- och depositionsverksamhet
skall gälla även om - som avsikten är - samlingarna skulle flyttas och öppnas
för allmänheten. Vad utskottet sålunda anfört står inte i motsättning till det
redovisade förslaget om inrättande av ett världsbibliotek.
Vidare vill utskottet framhålla att en utgångspunkt för förslaget om
världsbiblioteket varit att ansvaret för inrättandet och driften av biblioteket
inte skall medföra några ändringar av den nuvarande fördelningen i ansvar
mellan stat, landsting och kommun. Ansvaret för världsbiblioteket skall således
vara gemensamt för de tre huvudmännen. Utskottet erinrar i sammanhanget om att
det i bibliotekslagen (1996:1596) stadgas att kommunerna skall svara för
folkbiblioteksverksamheten, landstingen för länsbiblioteken och staten för
lånecentralerna (7 §).
Motionsyrkandet, som synes vara tillgodosett, avstyrks.
I motion Kr270 (mp) föreslås att regeringen skall överväga om Skeppsholmskyrkan
kan ingå som scen för Forum för världskultur (yrkande 31).
Skeppsholmskyrkan i Stockholm ägs av staten. Kyrkan - vars församling
upplösts - förvaltas av Statens fastighetsverk som har i uppdrag att besluta om
byggnadens framtida användning i samråd med Riksantikvarieämbetet och Svenska
kyrkans centralstyrelse.
Utskottet konstaterar - i likhet med regeringen - att många scener av olika
slag i Stockholm och övriga landet kommer att användas i den verksamhet som
Forum för världskultur skall initiera och samordna. Det ankommer på Statens
fastighetsverk att besluta om Skeppsholmkyrkan skall användas på sätt som
motionärerna föreslagit. Motionsyrkandet avstyrks.
I två motionsyrkanden behandlas mångkulturella frågor av mer övergripande
natur.
I motion Kr269 (v) föreslås att regeringen skall intensifiera arbetet med ett
övergripande handlingsprogram på det mångkulturella området samt att det inom
varje kulturområde skall utarbetas konkreta handlingsplaner vad gäller
verksamhetens innehåll och invandrares deltagande. Handlingsprogrammet och
handlingsplanerna synes syfta till integration av invandrare (yrkande 5).
Som redovisats i det föregående skall en av huvuduppgifterna för Forum för
världskultur vara att upprätta förslag till ett handlingsprogram för en
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
mångkulturell kulturpolitik som har till mål att bygga en ny kulturell
gemenskap i Sverige.
Vidare kan nämnas att regeringen uppdragit till de centrala
kulturarvsmyndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och de centrala
museerna att redovisa en strategi för att arbeta vidare med och utveckla
kulturarvets demokratiska funktioner. Bland annat skall kön, klass och
kulturell bakgrund uppmärksammas.
I den i det föregående nämnda integrationspolitiska propositionen (prop.
1997/98:16) som inom kort kommer att behandlas av riksdagen föreslås att en ny
myndighet skall inrättas för integrationspolitiken. Myndigheten skall ha ansvar
för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika
samhällsområden (prop. s. 99).
Enligt utskottets uppfattning visar det anförda att åtgärder redan vidtagits
och kommer att vidtas för att spegla den etniska och kulturella mångfalden i
kulturutbytet och för att öka invandrares deltagande i kulturlivet. Utskottet
vill understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen på detta
område. Utskottet anser att det inte finns skäl att med anledning av motions-
yrkandet föreslå någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks således.
I samma motion, motion Kr269 (v), föreslås att ett uppdrag skall ges till
folkbildningsorganisationerna att genom de lokala studieförbunden identifiera
och stärka invandrarkulturerna (yrkande 6).
De av riksdagen antagna målen för statsbidrag till folkbildningen innebär att
personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade
särskilt skall prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas.
Folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten (prop.
1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).
Vidare kan nämnas att regeringen i fjolårets budgetproposition angav att
folkbildningens kulturverksamhet och dess roll i ett större kultursammanhang
skulle behandlas i den kommande folkbildningspropositionen (prop. 1996/97:1
utgiftsområde 17 avsnitt 15). Den statliga utvärderingen av folkbildningen
avslutades i november 1996. Betänkandet (SOU 1996:159) Folkbildningen - en
utvärdering har därefter remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen utifrån den statliga utvärderingen, remissbehandlingen och den breda
debatt som bedrivits inom folkbildningsorganisationerna under remisstiden
(prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 15).
Utskottet, som utgår från att folkbildningens organisationer följer de ovan
angivna målen, är inte berett att föreslå riksdagen att göra några ändringar i
detta hänseende med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet som således
avstyrks.
4 Kulturåret 1998
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
Vid föregående riksmöte anvisade riksdagen 65 miljoner kronor för budgetåret
1997 under anslaget A 3 Kulturåret 1998 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:
KrU1 s. 158). I regleringsbrevet fördelade regeringen medlen på två
anslagsposter. Den första anslagsposten uppgår till 5 miljoner kronor och avser
bidrag till projektet Kultur i hela landet. Den andra anslagsposten uppgår till
60 miljoner kronor och avser kulturhuvudstadsprojektet.
Under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete beräknades för budgetåret 1997 medel
till regeringens disposition för utvecklingsprojektet Kultur i skolan utan att
något belopp angavs (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 19). Av regeringens
regleringsbrev för budgetåret 1997 framgår att regeringen har avsatt 10
miljoner kronor för ändamålet under en anslagspost benämnd 4.1 Särskilda
insatser för barn och ungdom.
I 1996 års kulturproposition redovisade regeringen att arbetsgruppen för
projektet Kultur i skolan skall ta fram en ny strategi för kultur i skolan och
att den bedriver projekt över hela landet. Regeringen anförde att avsikten var
att projekten Kultur i skolan och Kultur i hela landet skulle bedrivas
integrerat. Regeringen bedömde att en stor del av de medel som skulle stå till
Kultur i skolangruppens förfogande skulle kunna användas i samarbete med Kultur
i hela landet (prop. 1996/97:3 s. 192).
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att riksdagen skall godkänna
att eventuellt anslagssparande (under budgetåret 1997) under anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete anslagsposten 4.1 Särskilda insatser för barn och
ungdom överförs som ingående reservation till reservationsanslaget A 3
Kulturåret 1998 anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela landet.
Utskottet har inte något att erinra mot att medlen för projektet Kultur i
hela landet under anslaget A 3 för budgetåret 1998 ökas genom att eventuellt
anslagssparande under budgetåret 1997 under anslaget A 2 avseende Kultur i
skolan överförs som ingående reservation till reservationsanslaget A 3.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att regeringen i årets budgetproposition
inte beräknar några medel under anslaget A 2 för arbetsgruppen Kultur i skolan
för budgetåret 1998. Arbetsgruppen avslutar sitt arbete med en rapport under år
1998. I stället beräknas 10 miljoner kronor under anslaget A 3 för det
fortsatta arbetet med projektet Kultur i hela landet under år 1998. Enligt vad
som anförs under anslaget A 2 avses dessa medel användas för såväl barn- och
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
ungdomsprojekt som andra projekt som hävdar det lokala kulturlivet under år
1998. Frågor som rör medelsberäkningen under de båda nämnda anslagen behandlar
utskottet i det följande i detta betänkande.
I motion Kr213 (c) yrkas att det arbete som inletts av arbetsgruppen Kultur i
hela landet skall få fortsätta inom Kulturrådet (yrkande 15).
Kulturrådet har på regeringens uppdrag nyligen tagit fram en plan för hur en
utvärdering av Kulturåret 1998 skall kunna göras. Utskottet anser att den
kommande utvärderingen av Kulturåret 1998 bör slutföras innan ställning tas
till frågan om hur en eventuell fortsättning av verksamheten med Kultur i hela
landet skall utformas. Utskottet avstyrker motion Kr213 (c) yrkande 15.
5 Vissa musikfrågor
5.1 Inordnande av bidrag till länsmusiken i det stödsystem som gäller för övrig
regional kulturverksamhet
I 1996 års kulturproposition upplyste regeringen om att den avsåg att överlägga
med Landstingsförbundet om införlivande av statsbidragsgivningen till
länsmusiken i det nya systemet för statsbidrag till regional kulturverksamhet
(prop. 1996/97:3 s. 197).
I årets budgetproposition redovisas att regeringen godkänt en överenskommelse
med Landstingsförbundet i denna fråga (utgiftsområde 17, avsnitt 5).
Överenskommelsen innebär att länsmusiken inordnas i det gemensamma stödsystemet
för övrig regional kulturverksamhet och att de hittillsvarande årliga
överläggningarna mellan staten och Landstingsförbundet om statsbidraget till
länsmusiken skall upphöra fr.o.m. år 1998. Vissa särskilda villkor skall gälla
för länsmusiken inom det regionala stödsystemet. Statsbidraget till länsmusiken
skall även i fortsättningen få användas till lokalkostnader. Inte någon del av
bidraget till länsmusiken skall avsättas till riktade insatser under budgetåren
1998 och 1999. Huvudmännens ekonomiska motprestation bör ligga på nuvarande
nivå för att statligt bidrag av nuvarande omfattning skall erhållas. Eventuella
neddragningar av statens stöd medger motsvarande neddragning av huvudmännens
stöd till länsmusiken. Statsbidraget till länsmusiken och statsbidraget till de
symfoni- och kammarorkesterinstitutioner som ingår i länsmusiken skall betalas
ut till berörda landsting och Gotlands kommun. Enligt redovisningen i
budgetpropositionen har Landstingsförbundet förutsatt att de symfoni- och
kammarorkesterinstitutioner som har länsmusiken som huvudman och som får
institutionsbidrag inte skall få minskade sådana bidrag.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att statsbidraget till
länsmusiken skall inordnas i stödsystemet för regional kulturverksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
5.2 Bidragsnivån för länsmusiken år 1999
I 1996 års kulturproposition redovisade regeringen sin avsikt att inför de
kommande två budgetåren förelägga riksdagen förslag om en besparing på statens
bidrag till länsmusiken om sammanlagt 60 miljoner kronor, fördelade med 30
miljoner kronor budgetåret 1998 och med ett lika stort belopp budgetåret 1999
(prop. 1996/97:3 s. 80-82).
I årets budgetproposition bedömer regeringen att den förutskickade
besparingen på bidraget till länsmusiken om 60 miljoner kronor inte bör
genomföras fullt ut. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att
bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas med 50 miljoner kronor från 252 920
000 kronor år 1997 till 202 900 000 kronor år 1999.
I motion Kr270 (mp) yrkande 17 hemställs att riksdagen endast bör ta beslut
om 1998 års anslag till länsmusiken. Motionärernas förslag innebär således att
riksdagen skall avslå regeringens förslag om godkännande av en angiven
bidragsnivå år 1999. I motionens yrkande 2 hemställer motionärerna däremot att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 17 för åren 1999 och 2000 i
vad avser en höjning med 25 miljoner kronor på bidraget till länsmusiken i
förhållande till regeringens beräkning i budgetpropositionen. Detta yrkande är
ett fullföljande av förslaget i motionens yrkande 1 om att bidragsnivån skall
vara 25 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1998.
Övriga motioner som tar upp frågan om storleken på det statliga bidraget till
länsmusiken avser endast medelsberäkningen för budgetåret 1998 och tar inte upp
frågan om bidragsnivån år 1999. Till frågan om storleken av bidraget till
länsmusiken för budgetåret 1998 återkommer utskottet i det följande i detta
betänkande under rubriken Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (avsnitt 9.2). Där behandlar
utskottet också regeringens förslag om bidragsförstärkningar för budgetåret
1998 till vissa länsmusikstiftelser. Dessa bidragsförstärkningar innefattas
inte i förslagen om besparingar på länsmusiken.
Utskottet tillstyrker - med avstyrkande på motion Kr270 (mp) yrkande 2 i
denna del och yrkande 17 - regeringens förslag att bidragsnivån för länsmusiken
skall sänkas med 50 miljoner kronor, från 252 920 000 kronor år 1997 till 202
900 000 kronor år 1999. Utskottet avstyrker motionens yrkande 2 även i den del
som avser ett uttalande från riksdagen om bidragsnivån år 2000.
6 Kulturarvsfrågor
I detta avsnitt behandlar utskottet dels två lagändringsförslag i
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
propositionen, dels motioner väckta under allmänna motionstiden som tar upp
frågor rörande det nya Världskulturmuseet i Göteborg, Sesam-projektet och
inrättandet av ett s.k. Foto-Sesam-projekt. Vidare behandlas regeringens
förslag om inordnande av bidrag till länsarkiven i det stödsystem som gäller
för övrig regional kulturverksamhet samt motioner om folkrörelsearkiven och det
industrihistoriska kulturarvet.
6.1 Förslag till ändring av lagen om kulturminnen och vattenlagen
I propositionen redovisas att arbete pågår med att förbereda Statens historiska
museers skiljande från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Med anledning av skiljandet
bör ändringar göras i lagar där myndighetens nuvarande namn,
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, nämns. De lagar som bör
ändras är lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och vattenlagen (1983:291).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
6.2 Världskulturmuseet i Göteborg
Frågor rörande det s.k. Världskulturmuseet i Göteborg tas upp i fyra motions-
yrkanden. I tre av dessa behandlas frågor rörande organisationen av den
planerade etnografiska museimyndigheten i Göteborg.
I motion Kr305 (fp) erinras om riksdagens beslut hösten 1996 att inrätta ett
samlat etnografiskt centralmuseum i Göteborg från och med år 1999, i vilket
Etnografiska museet i Göteborg samt de tre Stockholmsmuseerna Folkens museum -
etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet skall ingå. I motionen
föreslås att Östasiatiska museet i Stockholm, som är ett renodlat konstmuseum,
vars verksamhet är totalintegrerad med Nationalmuseum, även i fortsättningen
skall vara knutet till Statens konstmuseer och inte föras över till den nya
museimyndigheten i Göteborg (yrkande 12). Vidare yrkas i samma motion att
Medelhavsmuseet inte skall överföras till den nya museimyndigheten i Göteborg
utan i stället ingå i Statens konstmuseer (yrkande 13).
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) motsätter sig att de tre
Stockholmsmuseerna Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och
Östasiatiska museet skall föras samman och flytta till ett samlat etnografiskt
museum i Göteborg. Motionärerna anser att det är fel att samla de olika
etnografiska museerna på ett ställe (yrkande 53).
Kulturutskottet tillstyrkte hösten 1996 regeringens förslag att staten
fr.o.m. den 1 januari 1999 skall överta huvudmannaskapet för Etnografiska
museet i Göteborg samt att museet vid samma tidpunkt sammanförs med Folkens
museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till ett samlat
etnografiskt centralmuseum samt att den nya myndigheten får säte i Göteborg
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Utskottet uttalade i
sitt betänkande att betydande delar av den berörda museiverksamhet som i dag
finns i Stockholm skall förbli där. Den kommitté som skall förbereda
sammanförandet av de fyra aktuella museerna skall utgå från en bevarad publik
verksamhet i Stockholm. Utredningsarbetet skall syfta till att de tre
befintliga museienheterna inte skall flyttas från Stockholm till Göteborg.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
En organisationskommitté har tillkallats med uppgift att förbereda och
genomföra etableringen av ett världskulturmuseum i Göteborg med utgångspunkt i
riksdagens beslut.
Utskottet prövar först den i motion Kr270 (mp) aktualiserade frågan om
Folkens museum - etnografiska skall ingå i den nya museimyndigheten i Göteborg
(yrkande 53 i denna del).
Utskottet kan inte finna att något skäl framkommit som motiverar att
riksdagen omprövar sitt tidigare ställningstagande då det gäller överförandet
av Folkens museum - etnografiska till den nya museimyndigheten. Utskottet vill
i sammanhanget erinra om att riksdagens beslut innebär att Folkens museum -
etnografiska och Etnografiska museet i Göteborg kommer att ingå i en gemensam
museimyndighet, något som sannolikt kommer att gynna båda museerna. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet i motsvarande del.
Då det gäller frågan om Östasiatiska museets organisatoriska tillhörighet är
utskottet övertygat om värdet av att museet kan föras samman med de övriga
aktuella museienheterna till det nya s.k. Världsmuseet. Utskottet vidhåller
därför förra årets beslut i här aktuellt avseende. Motion Kr270 (mp) yrkande 53
i denna del och motion Kr305 (fp) yrkande 12 avstyrks.
Även då det gäller Medelhavsmuseets organisatoriska tillhörighet vidhåller
utskottet förra årets beslut. Detta innebär att motion Kr270 (mp) yrkande 53 i
denna del och motion Kr305 (fp) yrkande 13 avstyrks.
I en motion, nämligen motion Kr269 (v), behandlas frågan om den utåtriktade
verksamheten vid Stockholmsmuseerna. Motionärerna framhåller att det nya museet
i Göteborg inte får skapas till priset av att den utåtriktade och pedagogiska
verksamheten vid övriga museer försämras. Tvärtom borde det genom en samordning
finnas möjligheter att förstärka de publika verksamheterna vid de tre
Stockholmsmuseerna (yrkande 36).
Som nämnts i det föregående skall - i enlighet med riksdagens beslut - den
organisationskommitté som förbereder sammanförandet av de fyra aktuella
museerna utgå från en bevarad publik verksamhet i Stockholm. Utskottet anser
att motionärernas synpunkter är tillgodosedda av riksdagens tidigare beslut.
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
Det är därför inte motiverat med någon ytterligare precisering av direktiven
till organisationskommittén i detta hänseende. Motionsyrkandet avstyrks
således.
6.3 Fråga om fortsättning på Sesam-projektet och inrättande av ett Foto-Sesam
Våren 1995 beslutade riksdagen anvisa 235 miljoner kronor för
sysselsättningsinsatser på kulturområdet (prop. 1994/95:100 bilaga 12, bet.
1994/95:
KrU18, rskr. 1994/95:251). Satsningen som kom att benämnas Sesam-projektet hade
till syfte att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av
kulturarvet och att öka tillgängligheten till samlingarna vid museer och andra
kulturinstitutioner, bl.a. genom digitalisering. Projektet skall vara avslutat
vid utgången av år 1998.
Av årets budgetproposition framgår att regeringen i budgetpropositionen för
år 1999 avser att lämna en rapport över utvecklingen av Sesam-projektet och år
1999 en slutrapport med en grundlig utvärdering av projektet både från
sysselsättningssynpunkt och vad gäller samlingarnas långsiktiga bevarande
liksom tillgängliggörandet av dem (utgiftsområde 17 avsnitt 11.2).
I motion Kr228 (s) föreslås en fortsättning på Sesam-projektet under
ytterligare minst tre år.
Även motionärerna bakom motion Kr241 (m), vilka bl.a. framhåller att Sesam-
pengarna gjort stor nytta inom hembygdsrörelsen, föreslår att projektet skall
fortsätta (yrkande 1).
Utskottet vill - med anledning av förslaget i motion Kr241 (m) - erinra om
att värdefulla bevarandeinsatser har kunnat göras inom olika typer av
kulturarvsinstitutioner såsom t.ex. museer och arkiv. Satsningen har inte
begränsats till statligt stödda institutioner. Sålunda har exempelvis
betydelsefulla insatser kunnat göras i fråga om hembygdsföreningarnas
föremålssamlingar. Överblicken över och kunskaperna om samlingarna har ökat hos
de många ideellt arbetande inom hembygdsrörelsen. Därigenom har även tillgången
till samlingarna ökat. Vidare har hembygdsföreningarnas samverkan med
länsmuseerna förbättrats, kurser och konferenser har kunnat genomföras och den
utåtriktade verksamheten har ökat.
Utskottet anser sig redan nu kunna konstatera att Sesam-satsningen på många
sätt varit mycket framgångsrik. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid de
planerade rapporterna avvaktas innan ställning tas till en eventuell
fortsättning av projektet.
Vidare utgår utskottet från att en del av de arbetsmarknadspolitiska
satsningar som görs kan komma hembygdsföreningar och övriga kulturinstitutioner
till godo. Det kan redan nu konstateras - som framgår av budgetpropositionen -
att Sesam-anställda inom arkivsektorn kunnat beredas arbete med ordinarie
sysselsättningsmedel.
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
Med det anförda avstyrks här aktuella motionsyrkanden.
I fyra motionsyrkanden föreslås inrättande av ett Foto-Sesam, dvs. ett projekt
för att bevara foto och film.
Motionärerna bakom motion Kr211 (c) framhåller att erfarenheterna av det
pågående Sesam-projektet är mycket goda och att det nu är dags att ett liknande
projekt på fotoområdet påbörjas. En satsning på bevarande, vård och förmedling
av den fotografiska bilden skall, menar motionärerna, omfatta både
stillbildsfotografi och film (yrkande 3).
Liknande tankar framförs i motionerna Kr229 (s) och Kr241 (m) yrkande 2. I
båda motionerna berörs även betydelsen av fotosamlingarna inom
hembygdsrörelsen.
Även motionären bakom motion Kr299 (v) föreslår att ett Foto-Sesam skall
inrättas. I motionen hänvisas till fotosamlingarnas intresse ur ett
könsperspektiv på grund av att fotografyrket, enligt motionären, förr främst
var ett kvinnoyrke.
Utskottet behandlade motionsförslag liknande de nu aktuella under föregående
riksmöte. Utskottet erinrade då om att Nordiska museet är ansvarsmuseum för
kulturhistoriskt fotografi och att Fotosekretariatet vid museet tillsammans med
Fotorådet med representanter för museer, arkiv och bibliotek hade upprättat en
bevarandeplan för svenskt fotografi, benämnd Mot glömskans tyranni. I planen
föreslogs att ett Foto-Sesam skulle inrättas i syfte att bevara, vårda och
tillgängliggöra de fotografiska samlingarna i museer och arkiv. Utskottet
framhöll att fotografier utgör en viktig del av vårt kulturarv som måste
bevaras för framtiden. Utskottet, som avstyrkte motionsförslagen, ansåg
emellertid att vården av fotosamlingarna i första hand borde rymmas inom ramen
för museernas, arkivens och bibliotekens ordinarie anslag (bet. 1996/97:KrU1 s.
116).
Utskottet som alltjämt intar samma ståndpunkt i frågan vill tillägga
följande.
Som ett resultat av den nationella bevarandeplan som nämnts i det föregående,
Mot glömskans tyranni, har Fotorådet tillsatt en rad nya arbetsgrupper som
skall arbeta med frågor om hur den fotografiska bilden skall göras tillgänglig,
om vård och konservering, gallring, lagring, hantering av digitala medier m.m.
Vidare har - inom Sesam-projektets ram - medel i något fall beviljats för
bevarande av fotosamlingar. Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att
Sesam-projektet gjort det möjligt för Svenska Filminstitutet att restaurera ett
antal svenska långfilmer i färg från 1950-, 1960- och 1970-talen.
Utskottet förutsätter - även då det gäller här aktuella motioner -- att de
satsningar som görs på arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan få en inriktning
mot insatser för bildbevarande. Med hänvisning till det anförda avstyrks
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
motionsyrkandena.
6.4 Inordnande av bidrag till länsarkiven i det stödsystem som gäller för övrig
regional kulturverksamhet
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv har hittills givit bidrag till
folkrörelsearkiv, företagsarkiv och andra enskilda arkivinstitutioner eller
föreningar med anknytning till arkivverksamhet från anslaget F 1 Riksarkivet
och landsarkiven. I årets budgetproposition beräknar regeringen medel för
bidrag till 20 enskilda arkiv, som i propositionen benämns länsarkiv, under ett
nytt anslag, F 5 Bidrag till regional arkivverksamhet. Regeringen föreslår att
detta bidrag till regional arkivverksamhet skall inordnas i stödsystemet för
regional kulturverksamhet. Syftet är att bättre integrera arkivområdet i den
regionala kulturpolitiken. En förutsättning för att bidrag i form av
stödenheter skall komma i fråga skall vara att verksamheten även stöds av
kommun eller landsting.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag att bidrag
till länsarkiven inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional
kulturverksamhet.
6.5 Folkrörelsearkiven - det industrihistoriska kulturarvet
I motionerna Kr296 (s) och Kr297 (c) betonar motionärerna vikten av åtgärder
för att bevara det industrihistoriska kulturarvet.
Motionärerna anför att det i landets drygt 80 folkrörelsearkiv finns ett
omfattande kunskapsmaterial samlat som bl.a. belyser hur landet
industrialiserats och hur de demokratiska idéerna påverkat vardagsliv och
arbetsliv. Motionärerna anser att en koncentrerad insats bör genomföras för
bevarandet av det industrihistoriska kulturarvet. En sådan insats skall enligt
motionärerna riktas mot folkrörelsearkiven och pågå i tre år. I en första
omgång bör enligt motionärerna en förstärkning av stödet ske dels centralt till
Folkrörelsernas Arkivförbund, dels i två regioner, nämligen Västsverige och
Västerbotten. Motionärerna framställer inte några förslag om ökad
medelstilldelning för nästa år.
Utskottet vill erinra om att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) på regeringens
uppdrag har tagit fram ett handlingsprogram med förslag till insatser för
bevarande, vård och långsiktig förvaltning av landets industriminnen. För
budgetåret 1997 anvisades RAÄ 1,2 miljoner kronor för att intensifiera arbetet
med landets industrihistoriska arv i första hand genom informations-,
utvecklings- och samordningsinsatser. Detta arbete sker i samverkan med bl.a.
Nordiska museet, Arbetets museum, Tekniska museet, Riksarkivet och Tekniska
högskolan. Vidare har Arbetets museum av regeringen fått ett nationellt uppdrag
att under treårsperioden 1997-1999 bl.a. utveckla och förstärka sitt arbete med
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
det industrihistoriska arvet. Regeringen har enligt budgetpropositionen för
avsikt att i regleringsbrevet för år 1998 följa upp arbetet med
industrisamhällets historia och att därefter återkomma i budgetpropositionen
för år 1999 med förslag om finansiering av en nationell satsning på
industrisamhällets historia.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att det ankommer på Riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv att fördela statliga bidrag till enskilda arkiv avstyrks
motionerna Kr296 (s) och Kr297 (c).
Utskottet behandlar frågan om medelstilldelningen till regional
arkivverksamhet för budgetåret 1998 i ett senare avsnitt i detta betänkande
(avsnitt 13.5).
7 Ungdomsfrågor
7.1 Utredning
I maj 1994 godkände riksdagen riktlinjer för ungdomspolitiken (prop.
1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354) som skulle ge vägledning
för statliga och kommunala insatser för ungdomar. I syfte att ersätta dessa med
mål för ungdomspolitiken tillkallade regeringen en parlamentarisk sammansatt
kommitté (C 1995:10) med uppgift att bl.a. föreslå mål samt metoder för
styrning, uppföljning och utvärdering av ungdomspolitiken. Kommittén
överlämnade i maj 1997 sitt slutbetänkande (SOU 1997:71) Politik för unga till
regeringen. Efter remissbehandling bereds betänkandet för närvarande inom
Regeringskansliet.
7.2 Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Statsbidrag lämnas i form av grundbidrag och särskilt
bidrag. Grundbidraget består av dels ett fast bidrag, dels ett rörligt bidrag.
Ett av de villkor som uppställs för grundbidrag är att organisationen skall ha
minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år vilka utgör minst 60 % av
organisationens totala medlemstal. Särskilda bidragsregler finns för handikapp-
och invandrarorganisationer. En dispensregel finns. Om det finns särskilda skäl
för det kan grundbidrag beviljas en organisation även om den inte uppfyller det
ovan redovisade villkoret eller något av de övriga villkoren för rätt till
bidrag. Det uttalades i den proposition som ligger till grund för
bidragsreglerna att dispensregeln skall kunna tillämpas bl.a. för att ge
möjlighet till bidrag för vissa organisationer som av religiösa skäl inte kan
ha individuellt medlemskap (prop. 1993/94:135 s. 46).
Det finns skäl att här också nämna att utskottet i sitt av riksdagen tidigare
i år godkända betänkande, 1996/97:KrU10 Ungdomsfrågor, behandlat de här
aktuella bidragsreglerna i avseenden som nu tas upp i flera motioner.
Motionären bakom motion Kr514 (kd) anser att bidragssystemet måste förändras
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
till den verklighet som gäller för ungdomsarbete i dag. Ungdomsförbundens
regelverk måste enligt motionären vara enkelt och ge ungdomsorganisationerna så
stor frihet som möjligt. En modell för bidragssystemet till de politiska
ungdomsorganisationerna är enligt motionären ett system där 40 % av bidraget
ges i grundstöd till de ungdomsorganisationer vars moderparti har fått mer än 3
% av riksgenomsnittet vid föregående val, 40 % fördelas som mandatstöd och 20 %
finns i en pott för projektansökningar.
Vid sin bedömning beaktar utskottet följande. Ungdomsstyrelsen har i en under
våren 1997 framlagd rapport, Det målrelaterade bidragssystemet, anfört att den
målrelaterade tanken bör hållas kvar men att det är dags att se över det
formella regelverket. Det är enligt Ungdomsstyrelsen viktigt att försöka
utveckla bidragssystemet så att det i sig inte hämmar förnyelse och utveckling.
Grundbidragssystemet bör enligt Ungdomsstyrelsen bli mer flexibelt. Regeringen
har i propositionen tagit fasta på Ungdomsstyrelsens synpunkter och konstaterar
att det vid tillämpningen av det nya bidragssystemet råder en viss konflikt
mellan mål och regler, varför dessa bör ses över.
I avvaktan på den översyn som regeringen aviserat finner utskottet inte
anledning att föreslå en ändring i gällande bidragssystem. Utskottet avstyrker
därför motion Kr514 (kd).
Motionärerna framhåller i motion Kr603 (kd) att de religiösa barn- och
ungdomsorganisationerna fått det betydligt sämre i och med att bidragssystemet
ändrades 1994. De religiösa barn- och ungdomsorganisationerna, utan betalande
medlemmar, får visserligen dispens från vissa av bidragskraven, men går enligt
motionärerna miste om en betydande del av grundbidraget eftersom bidraget
delvis är baserat på antalet medlemmar. Motionärerna framhåller vidare att det
är nödvändigt att dessa organisationer snarast jämställs med övriga barn- och
ungdomsorganisationer (yrkande 6).
Utskottet vill här framhålla att de religiösa ungdomsorganisationerna efter
dispens erhåller grundbidrag som fullt ut jämställer dem med andra
organisationer då det gäller det fasta bidraget och till väsentlig del då det
gäller det rörliga bidraget. Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts om
den översyn av bidragsreglerna som regeringen aviserat avstyrker utskottet
motion Kr603 (kd) yrkande 6.
I motion So673 (v) understryker motionärerna vikten av att kriterierna och
systemet för organisationsbidrag är sådana att de inte missgynnar
invandrarungdomar som grupp (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av motionsförslaget framhålla följande.
Invandrarorganisationer för ungdomar erhåller innevarande år 7 655 140 kronor i
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
grundbidrag, vilket motsvarar drygt 10 % av hela det grundbidrag som
Ungdomsstyrelsen fördelar. Kraven för att erhålla grundbidraget är lägre
ställda för ungdomsorganisationer för invandrare. När det gäller det särskilda
bidraget (projektbidraget) skall Ungdomsstyrelsen i enlighet med
regleringsbrevet för år 1997 särskilt prioritera projekt som leder till att
invandrarungdomar engageras i föreningsarbete.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad utskottet anfört ovan beträffande
en översyn av gällande bidragsregler avstyrker utskottet motion So673 (v)
yrkande 5.
7.3 Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer
I två motioner, Kr501 (s) och Kr508 (s), tas frågan om statsbidrag till
rollspelsorganisationer upp. Motionärerna vill ha en genomgripande granskning
av idéinnehållet och av marknadens utbud. Motionärerna ifrågasätter fortsatt
statsbidrag till Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK).
Utskottet har tidigare avstyrkt motioner med liknande innehåll (bet.
1994/95:KrU27 och bet. 1996/97:KrU10). Utskottets ställningstaganden innebar i
korthet följande. Det är Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta
ställning till och bedöma vilka organisationer som uppfyller de i
bidragsförordningen (1994:641) angivna kriterierna, och i vilken utsträckning
organisationernas verksamhet främjar målen för bidragsgivningen. Målen innebär
bl.a. att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska fostran.
Det förekommer ett brett utbud av rollspel på marknaden, varav en grupp
innehåller stora inslag av våld, droger och andra skadliga företeelser.
Utskottet konstaterade samtidigt att många rollspel otvivelaktigt har positiva
förtecken. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte förelåg skäl att
ändra målen eller kriterierna för bidragsgivningen, så att organisationer som
bedrev rollspelsverksamhet uttryckligen skulle undantas från möjligheten att
erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Utskottet redogjorde också i
betänkandet 1996/97:KrU10 för innehållet i Ungdomsstyrelsens rapport Rollspel
som fritidssysselsättning, i vilken rollspelsverksamheten kartlagts. Av
rapporten framgår bl.a. att Ungdomsstyrelsen bedömer att SVEROK bidrar till att
ge ungdomar föreningsvana samt lär dem demokratiska samarbetsformer m.m.
Ungdomsstyrelsen anser vidare att SVEROK fyller både de övergripande målen för
statsbidrag och de formella krav som uppställs i bidragsförordningen. Vidare
anförs i rapporten att det inom SVEROK förs en kontinuerlig diskussion om den
kritik som riktas mot rollspel samt att det faktum att ungdomar väljer att
organisera sig kring sitt fritidsintresse ger en möjlighet till dialog.
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
Utskottet anser - mot bakgrund av den redovisning som lämnats ovan - att det
inte är motiverat att genomföra en sådan översyn som motionärerna föreslår.
Utskottet vill dock understryka Ungdomsstyrelsens ansvar att följa upp den
kritik som riktas mot rollspel. Självfallet har även SVEROK ett ansvar för att
som bidragstagare pröva huruvida framförd kritik kan ge anledning till
åtgärder.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr501 (s) och
Kr508 (s).
7.4 Övriga frågor
I motion So673 (v) anser motionärerna att Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att
utveckla projekt med särskild inriktning mot att hjälpa ungdomar hävda sina
individuella intressen (yrkande 3).
Av budgetpropositionen framgår att Ungdomsstyrelsen har utvecklat sin
informationsverksamhet genom att utnyttja modern informationsteknik. Bland
annat har databasen Youth skapats och lagts ut på Internet. Youth är ett forum
för ungdomar på Internet. Tanken är att ungdomar skall ges möjlighet att delta
och samtidigt påverka sin situation i dagens Sverige. Fr.o.m. september 1996
t.o.m. augusti 1997 hade Youth ca 70 000 besökare varav närmare 40 000 härrör
från de sista fyra månaderna av denna period. I Youth ingår också Slussen, som
även den är en databas på Internet. Slussen är ett led i det arbete som
Ungdomsstyrelsen bedriver för att göra ungdomar mer delaktiga i samhället och
kan ses som ett uppslagsverk med information om det svenska samhället.
Utskottet ställer sig positivt till Ungdomsstyrelsens satsning på modern
informationsteknik. Utskottet ser det som viktigt att ny teknik tas till hjälp
för att möta ungdomar och få dem att delta och påverka sin situation i
samhället. Youth och Slussen är exempel på sådana projekt som efterlyses i
motion So673 (v). Utskottet ser gärna att andra projekt med likartat syfte
initieras. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka att Ungdomsstyrelsen
får ett särskilt uppdrag av det slag som föreslås i motionen. Med hänsyn
härtill avstyrks motion So673 (v) yrkande 3.
I motion Kr270 (mp) vill motionärerna även ge statsbidrag till de ungdomar som
väljer att inte engagera sig i föreningslivet, utan väljer att endast medverka
i ett enskilt projekt (yrkande 72).
Ett bifall till motionen skulle innebära dels att bidragsändamålet utvidgades
till att avse inte bara ett organisationsstöd utan även ett stöd till projekt
som har annan huvudman än en formell organisation. Dessutom skulle stödet till
organisationerna minska i motsvarande mån. Utskottet är inte berett att ställa
sig bakom ett sådant förslag.
Utskottet vill tillägga att Ungdomspolitiska kommittén i sitt betänkande (SOU
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
1997:71) Politik för unga uttalat att det måste vara en angelägen
kulturpolitisk uppgift att hitta former för stöd till den temporära och
informella kultur som många unga är attraherade av. Betänkandet har
remissbehandlats.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr270 (mp) yrkande 72.
Utskottet behandlar frågan om medelstilldelning på ungdomsområdet i ett senare
avsnitt i detta betänkande (avsnitt 20).
C Budgetfrågor
8 Allmän kulturverksamhet (A)
8.1 Statens kulturråd (A 1)
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte övergripande mål för Statens
kulturråd (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 153-154, rskr. 1996/97:
129). De fastställda målen innebar inte någon förändring av
verksamhetsinriktningen.
Regeringen bedömer i årets budgetproposition att Kulturrådets verksamhet i
allt väsentligt svarar mot uppställda mål. Uppdraget till Kulturrådet skall
ligga fast. En besparing på statlig konsumtion har tagits ut med 849 000
kronor. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 26 920 000 kronor under
anslaget.
I motion Kr272 (m) framförs kritik mot Kulturrådets dominerande roll vid
bedömning av kulturverksamheter, bidragsgivning, uppföljning m.m. Denna
dominans kan motverka en vital förnyelse av kulturen. Kulturbyråkratin bör
minskas, varför anslaget till Kulturrådet bör minskas med 15 miljoner kronor
(yrkande 1).
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste tjugo åren haft att ta
ställning till frågan om Kulturrådets existens och ansvarsområde (senast i bet.
1996/97:KrU1 s. 153-154). Utskottet anser i dag, liksom vid tidigare
tillfällen, att det behövs en central myndighet på kulturområdet lika väl som
på andra områden. Kulturrådet tillsätter referens- och arbetsgrupper för
fördelning av medel inom olika konstområden. Mandatperioden för arbetsgrupperna
är två år. Utskottet förutsätter att Kulturrådet tillgodoser behovet av
förnyelse över åren både vad gäller gruppernas arbetsområden och deras
sammansättning. Mångfalden och förnyelsen inom kulturområdet främjas också av
att statligt stöd fördelas av ett antal från varandra fristående instanser,
såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden och olika
arbetsgrupper, Riksantikvarieämbetet, Svenska institutet och Svenska
Filminstitutet.
Utskottet anser att de övergripande målen för Kulturrådet bör vara
oförändrade. Motionen avstyrks i motsvarande del. Utskottet avstyrker också
motionens förslag om en besparing på anslaget. Riksdagen bör anvisa 26 920 000
kronor under anslaget A 1 i enlighet med regeringens förslag.
8.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete (A 2)
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
8.2.1 Inledning
Vid föregående riksmöte gjordes flera förändringar i fråga om de ändamål till
vilka medel anvisas under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Från anslaget A 2 utgår för budgetåret 1997 medel till följande ändamål.
Bidrag, som disponeras av Sametinget, utgår till samisk kultur. Vidare finns
medel under anslaget till Kulturrådets disposition för tillfälliga insatser av
utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är kulturpolitiskt
angelägna samt för vissa gemensamma ändamål för folkbiblioteken. Medel utgår
till centrala amatörorganisationer, centrumbildningar för deras centrala
verksamhet, lokalhållande organisationer för kulturverksamhet samt
mångkulturella organisationer för arkiv, dokumentation och forskning. Medel
utgår också för bidrag till internationellt kulturutbyte, vilka disponeras av
Statens kulturråd och Svenska institutet. Vidare utgår bidrag till Svenska
pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare, Svenska föreningen
Norden, Svenskhemmet Voksenåsen i Norge, Svensk-norska samarbetsfonden för
stipendier för vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen, Hanaholmens kulturcentrum
i Finland, Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby och Nämnden för
svensk-grekiskt kultursamarbete. Inom anslaget finns också medel för bidrag
till kulturinsatser i arbetslivet och bidrag till länsbildningsförbund m.fl.
för kultur- och föreläsningsverksamhet. Vissa medel till regeringens
disposition avser kostnader för utvecklingsprojektet Kultur i skolan, som
bedrivs av en särskild arbetsgrupp inom Kulturdepartementet. Till regeringens
disposition finns också medel för internationellt samarbete samt
utvecklingsarbete och andra särskilda insatser inom kulturområdet.
I ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 10.9) behandlas yrkanden om
inrättande av ett särskilt anslag för arbetsplatsbibliotek.
8.2.2 Centrumbildningar
I årets budgetproposition beskrivs mycket kortfattat de ändamål för vilka medel
har beräknats under anslaget A 2 för budgetåret 1998. Det sägs bl.a. att medel
beräknas för ?bidrag till centrala organisationer och centrumbildningar vars
verksamhet inriktas på internationellt kulturutbyte och samarbete?. Denna
formulering har uppmärksammats i motion Kr285 (c). Motionären påpekar att
centrumbildningarna hittills fått bidrag för sin centrala verksamhet och att
deras verksamhet inriktas på sådana uppgifter som samordning, marknadsföring,
opinionsbildning och arbetsförmedling. Centrumbildningarna är organisationer
för icke institutionellt arbetande konstnärer och konsthantverkare.
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
Motionärerna anser att om centrumbildningarna i enlighet med formuleringen i
budgetpropositionen skall få bidrag endast för arbete med internationellt
kulturutbyte förlorar de konstnärer och konsthantverkare som är anslutna till
centrumbildningarna sitt hittillsvarande stöd.
Utskottet har från Kulturdepartementet inhämtat att det inte är avsikten att
ändra på villkoren för bidraget till centrumbildningarna. Sammanfattningen i
budgetpropositionen av alla de ändamål till vilka medel beräknas under anslaget
har av misstag fått en felaktig utformning. Genom detta klarläggande är det
inte längre nödvändigt med ett uttalande av det slag som begärs i motionen,
varför utskottet avstyrker den.
8.2.3 Medelsberäkningen m.m.
Regeringen redovisar att medelsberäkningen under anslaget A 2 innefattar
följande förändringar i förhållande till budgetåret 1997 i vad avser ändamål
och bidragsbelopp.
Arbetsgruppen för projektet Kultur i skolan, som hittills fått bidrag till
sina projekt under anslaget A 2, avslutar sitt arbete med en
utvärderingsrapport under år 1998. För budgetåret 1997 har 10 miljoner kronor
beräknats för Kultur i skolan under detta anslag. Medlen har delvis använts i
samverkan med arbetsgruppen Kultur i hela landet. För budgetåret 1998 beräknas
inte några medel för ytterligare projekt inom Kultur i skolan. I stället
beräknar regeringen 10 miljoner kronor under anslaget A 3 Kulturåret 1998 för
det fortsatta arbetet med Kultur i hela landet under år 1998. Enligt vad som
anförs under anslaget A 2 avses dessa medel användas för såväl barn- och
ungdomsprojekt som andra projekt som hävdar det lokala kulturlivet under år
1998.
Regeringen avser att tillkalla en kommitté med uppgift att driva verksamheten
med ett Forum för världskultur. För kommitténs dagliga verksamhet beräknas 1,5
miljoner kronor under anslaget A 2. Frågan om inrättande av ett Forum för
världskultur behandlar utskottet i ett tidigare avsnitt av betänkandet (avsnitt
3).
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att vissa lokala och regionala
kulturinstitutioner befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Regeringen
föreslår att 26 miljoner kronor skall beräknas under anslaget A 2 för
tillfälliga insatser med syfte att upprätthålla den konstnärliga nivån på
verksamheten hos institutioner i förändring. Regeringen bör fördela medlen.
Slutligen redovisar regeringen att vissa, inte preciserade, förändringar av
medelsberäkningen under anslaget dessutom har gjorts till följd av
omprioriteringar inom kulturområdet i dess helhet.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 130 075 000 kronor under
anslaget.
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
Enligt motion Kr272 (m) bör riksdagen anvisa 50 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit. Anslaget bör föras upp med 80 075 000 kronor (yrkande 2
delvis). Flera av de verksamheter som i dag får bidrag under anslaget bör
enligt motionärernas mening inte höra till statens ansvarsområde. Det som inte
efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att
överleva genom statligt bidrag som övergår till årligt anslag. Statens
ansvarsområde bör definieras närmare och klart avgränsas. Motionärerna anser
vidare att det inte bör beräknas medel under anslaget för den kommitté som
skall driva verksamheten med Forum för världskultur.
I motion Kr213 (c) yrkande 5 yrkas avslag på regeringens förslag att inrätta
verksamheten med Forum för världskultur. Detta yrkande behandlar utskottet i
ett tidigare avsnitt (avsnitt 3). I motionens yrkande 6 hemställs att de medel,
1,5 miljoner kronor, som regeringen beräknar under anslaget A 2 för Forum för
världskultur skall finnas kvar under anslaget och användas till internationellt
samarbete och mångkulturellt arbete. Medlen bör fördelas av Kulturrådet.
I motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) föreslås en ökning av anslaget A 2 med
12 miljoner kronor. I motion Kr269 (v) redovisas de medelsberäkningar som
ligger till grund för förslagen om anslagsökning. Riksdagen bör anvisa 10
miljoner kronor till teatersatsningar i form av bidrag till fria teatergruppers
turnéer i storstädernas miljonprogramområden och i andra teaterfattiga områden
(yrkande 7). Medlen till internationellt kulturutbyte bör ökas med 3 miljoner
kronor (yrkande 8). Motsvarande yrkande finns också i motion Kr245 (v). Vidare
bör det av regeringen föreslagna bidraget till tillfälliga insatser för vissa
lokala och regionala kulturinstitutioner enligt motion Kr269 (v) minskas från
26 till 10 miljoner kronor (yrkande 10). De medel som Kulturrådet disponerar
för utveckling av barn- och ungdomskultur bör ökas med 5 miljoner kronor
(yrkande 11). Slutligen föreslår motionärerna att 10 miljoner kronor skall
anvisas att fördelas till kommunala kulturskolor (yrkande 13).
Den kommunala musik- och kulturskolan behandlas i ytterligare fyra motioner
som remitterats till kulturutskottet. I motion Kr240 (s) begärs en översyn av
frågan om det skall utgå statligt bidrag till den kommunala kulturskolan.
Motionärernas oro över de minskande kommunala bidragen till kulturskolorna
delas av dem som står bakom motionerna Kr264 (mp, fp, v, kd), Kr270 (mp) och
Kr306 (kd). I motion Kr264 (mp, fp, v, kd) hemställs om en översyn av frågan om
hur man skall kunna tillgodose barns rätt att få grundutbildning i att spela
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
ett instrument oavsett var de bor i landet. Motionärerna har uppmärksammat att
musikundervisningen i vissa kommuner av ekonomiska skäl har koncentrerats till
en skola och att elevavgifterna ökar. Detta förhållande uppmärksammas också i
motion Kr270 (mp), i vilken begärs att regeringen skall förelägga riksdagen ett
förslag till lag om den kommunala musik- och kulturskolan (yrkande 18). (Ett
förslag i motion Kr269 (v) yrkande 12 om en utredning av frågan om huruvida
kulturskolan skall omfattas av skollagen har remitterats till
utbildningsutskottet.) I motion Kr306 (kd) slutligen begärs ett uttalande av
riksdagen om betydelsen av att kommunerna satsar på musikskolorna (yrkande 9).
Motionärerna erinrar om att Kristdemokraterna i motioner remitterade till andra
utskott föreslår betydande höjningar av bidragen till den kommunala sektorn
fram till år 2000.
Vid fördelningen av bidraget om 26 miljoner kronor till tillfälliga insatser
för lokala och regionala kulturinstitutioner bör regeringen enligt motion Kr291
(s) ta särskild hänsyn till behoven hos de allra största regionhuvudstäderna.
Motionärerna exemplifierar med situationen i Malmö. De anser att det bör vara
ett självklart nationellt intresse att främja förekomsten av spännande,
professionella och resursstarka kulturinstitutioner i olika delar av landet.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av detta betänkande tillstyrkt regeringens
förslag om en försöksvis bedriven verksamhet med ett Forum för världskultur. I
enlighet härmed tillstyrker utskottet att 1,5 miljoner kronor beräknas under
anslaget A 2 för den kommitté som skall driva verksamheten. Motionerna Kr272
(m) yrkande 2 i motsvarande del och Kr213 (c) yrkande 6 avstyrks.
Utskottet anser att en sådan avsevärd minskning av anslaget som föreslås i
motion Kr272 (m) skulle drabba de verksamheter som erhåller bidrag under
anslaget på ett mycket kännbart sätt. Utskottet avstyrker motion Kr272 (m)
yrkande 2 även i här aktuell del.
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen fastställt ram för utgiftsområde
17, varför några anslagsökningar utöver ramen inte är möjliga utan att
motsvarande minskningar görs på andra anslag inom ramen. Utskottet kan inte
förorda de omfattande omfördelningar som skulle bli följden av ett
tillstyrkande av motionerna Kr245 (v), Kr246 (v) i motsvarande del samt Kr269
(v) yrkandena 7, 8, 11 och 13. Motionsyrkandena avstyrks således.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet en rad motionsyrkanden om musik-
och kulturskolan. Utskottet underströk med kraft den stora betydelse musik- och
kulturskolorna har och har haft för musiklivet i hela landet, för utvecklingen
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
av musiken i Sverige och som start för alla de människor som deltar i ett
amatörmusikliv av stor bredd och omfattning och för många av våra
professionella musiker och sångare. Musik- och kulturskolorna har också stor
betydelse för att väcka barnens intresse för musik i alla dess former och
utveckla dem till att bli en kunnig och intresserad publik (bet. 1996/97:KrU1
s. 156). Utskottet delar motionärernas oro för att kommunernas besvärliga
ekonomiska läge skall medföra ett avbrott i utvecklingen av musik- och
kulturskolorna. Ansvaret för musik- och kulturskolorna måste dock förbli
kommunernas. Staten kan lämna bidrag till stimulans och utveckling men inte
till den reguljära driften. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motionerna Kr240 (s), Kr264 (mp, fp, v, kd), Kr270 (mp) yrkande 18 och Kr306
(kd) yrkande 9.
Utskottet har vid sina överväganden beträffande det statliga stödet till den
regionala kulturverksamheten funnit att det är nödvändigt att inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17 göra vissa justeringar av
fördelningen av medel på anslag till förmån för ett mera långsiktigt stöd till
arrangerande musikföreningar och två orkestrar med länsmusikstiftelser som
huvudman. Justeringarna motiveras av att det är angeläget att främja ett brett,
varierande och kvalitativt högtstående musikutbud i hela landet. Utskottet
påminner också om att det redan i kulturpropositionen år 1996 uttalades att
avsikten var att de arrangerande musikföreningarna skulle få en betydande
förstärkning för budgetåret 1998. Utskottet återkommer till dessa frågor under
anslagen B 2 och B 3. Under det nu aktuella anslaget A 2 beräknar utskottet ett
med 5 miljoner kronor minskat belopp för det engångsvis under år 1998 utgående
bidraget till tillfälliga insatser för vissa regionala kulturinstitutioner.
Riksdagen bör inte uttala sig om hur det tillfälliga bidraget till regionala
kulturinstitutioner skall fördelas. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av budgetpropositionen och motion Kr269 (v) yrkande 10 samt med
avslag på motion Kr291 (s) vid medelsanvisningen skall beräkna 21 miljoner
kronor för tillfälliga insatser för regionala och lokala kulturinstitutioner.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget och föreslår att riksdagen anvisar 125 075 000 kronor.
8.2.4 Bidraget till länskonstnärer
Villkoren för bidraget till länskonstnärer tas upp i motion Kr269 (v). Enligt
motionen bör länskonstnärerna främst vara en resurs för amatörkulturen (yrkande
30).
I förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet sägs
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
att statsbidraget till verksamhet med länskonstnärer skall syfta till att
sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, framför allt bland
barn och ungdom, och att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Motionärernas
önskemål torde vara tillgodosett, varför motion Kr269 (v) yrkande 30 avstyrks.
8.3 Kulturåret 1998 (A 3)
Under anslaget Kulturåret 1998 beräknas medel till dels
kulturhuvudstadsprojektet, dels projektet Kultur i hela landet.
Anslaget uppgår för budgetåret 1997 till 65 miljoner kronor, varav 60
miljoner kronor avser kulturhuvudstadsprojektet och 5 miljoner kronor Kultur i
hela landet.
Till projektet Kultur i hela landet utgår under budgetåret 1997 vissa medel
även från anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda
insatser för barn och ungdom. Anslagsposten omfattar 10 miljoner kronor.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt tillstyrkt att om medlen under
anslagsposten inte förbrukas under budgetåret 1997 får de sparade medlen
överföras som ingående reservation till reservationsanslaget A 3 att användas
för projektet Kultur i hela landet under budgetåret 1998.
Under budgetåret 1997 har kulturhuvudstadsprojektet dessutom erhållit
15 miljoner kronor från de medel som anvisades vid riksmötet 1995/96 för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307).
Slutligen har sammanlagt 30 miljoner kronor för budgetåren 1997 och 1998
beräknats under de ordinarie anslagen till konstnärliga högskolor i Stockholm,
Riksantikvarieämbetet och statliga museer för deltagande i Kulturåret 1998 (se
prop. 1996/97:3 s. 194).
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa
83 636 000 kronor under anslaget A 3 Kulturåret 1998 för budgetåret 1998. En
ökning av anslaget - jämfört med budgetåret 1997 - med 10 miljoner kronor har
åstadkommits genom överföring av medel från anslaget A 2. Dessa medel avses
användas för Kultur i hela landet. Återstående ökning om ca 8,6 miljoner kronor
har åstadkommits genom omprioritering inom utgiftsområde 17.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar 83 636 000 kronor under anslaget
Kulturåret 1998 för budgetåret 1998.
I motion Kr270 (mp) hemställs att behovet av bidrag till Nämnden för
hemslöjdsfrågor särskilt skall beaktas vid fördelningen av medel under anslaget
A 3 (yrkande 39). Nämnden behöver 500 000 kronor för ett riksomfattande
slöjdprojekt under Kulturåret.
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om fördelningen
av medel till olika projekt under Kulturåret. Motion Kr270 (mp) yrkande 39
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
avstyrks.
8.4 Nationella uppdrag (A 4)
Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om inrättande av sex treåriga
nationella uppdrag (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1 s. 49-50, 78-79, 94,
101, 112-113 och 120-121). Under anslaget A 4 Nationella uppdrag anvisades 6
miljoner kronor för ändamålet.
I årets budgetproposition beräknas oförändrat 6 miljoner kronor för de sex
nationella uppdragen.
I motion Kr246 (v) i denna del och Kr269 (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen
skall anvisa 8 miljoner kronor. Ökningen avser två nya nationella uppdrag.
En minskning av anslaget med 1 miljon kronor avseende uppdraget inom
museiområdet föreslås i motion Kr272 (m) yrkande 3.
Utskottet har i det föregående under rubriken 1.5 Nationella uppdrag avstyrkt
yrkanden i de båda motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) om inrättande av vissa
nya nationella uppdrag. Utskottet föreslår - i enlighet härmed och med
hänvisning till vad utskottet där anfört om att antalet uppdrag inte bör
minskas under pågående treårsperiod - att riksdagen med avslag på de nu
aktuella motionsyrkandena anvisar 6 miljoner kronor under anslaget.
8.5 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
(A 5)
Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning skall en försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning genomföras i Kalmar, Gotlands och Skåne län under tiden den 1
juli 1998-den 31 december 2002. Ett regionalt självstyrelseorgan i varje
försökslän skall överta befogenheten från Statens kulturråd att besluta om
fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner i enlighet med
vad som närmare föreskrivs av regeringen.
Regeringen föreslår att försöksverksamheten skall omfatta de bidrag som i dag
fördelas av Kulturrådet till lokala och regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner, länsmusiken, regionala museer och länsbibliotek. Medel för
det första halvåret 1998 för dessa institutioner beräknas under anslagen B 2
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner, C 1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet och H 3
Bidrag till regionala museer. Medel för det andra halvåret 1998 beräknas under
ett nytt anslag benämnt A 5 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel.
Regeringen förordar att vissa villkor för bidragsgivningen föreskrivs för att
säkerställa att nationellt kulturpolitiska mål och åtgärder beaktas vid de
regionalpolitiska självstyrelseorganens fördelning av de statliga bidragen. De
nuvarande villkoren för statligt bidrag till regionala kulturinstitutioner bör
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
i huvudsak ligga fast. Bidraget får - med undantag för länsmusiken - inte avse
lokalkostnader. Vidare bör krav på ekonomiska motprestationer från huvudmän
kunna ställas. Regeringen bör även fortsättningsvis fastställa vilka
institutioner som skall vara bidragsberättigade.
Medlen för riktade insatser bör även fortsättningsvis fördelas centralt av
Kulturrådet för att utveckling som har ett nationellt intresse skall kunna
främjas. Medel för riktade insatser beräknas således inte under anslaget A 5.
Statsbidraget till bibliotekens lånecentral för södra Sverige i Skåne skall
inte ingå i försöksverksamheten.
Den del av statsbidraget till regionala museer, som avser de regionala
museernas medverkan i det statliga kulturmiljöarbetet, skall inte föras över
till de regionala självstyrelseorganen. Regeringen bedömer att denna del av
bidraget bör utgöra hälften av det totala bidraget till de regionala museerna.
Denna del av bidraget bör fördelas centralt, bl.a. av den anledningen att
förändringar i omvärlden, t.ex. infrastrukturutbyggnader, kan göra jämkningar i
fördelningen av resurserna nödvändiga. Regeringen avser att återkomma i
tilläggsbudgeten för budgetåret 1998 med en eventuell justering beträffande
Skåne län i fråga om vad som skall anses utgöra bidrag för kulturmiljöarbete
respektive övrigt bidrag till de regionala museerna. I tilläggsbudgeten avser
regeringen att även ta upp frågan vilken central myndighet som skall fördela
den del av bidraget till de regionala museerna som avser kulturmiljöarbetet.
Medel till kostnader för lönebidragsanställda vid regionala museer skall inte
ingå i försöksverksamheten.
Regeringen har fört över 61 164 000 kronor från anslaget B 2 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner till förevarande anslag. Från anslaget C 1 Bidrag till
regional biblioteksverksamhet har 1 881 000 kronor förts över och från anslaget
H 3 Bidrag till regionala museer 4 667 000 kronor. Totalt föreslås att 67 702
000 kronor skall anvisas under anslaget A 5 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska medel.
Som utskottet redovisat i det föregående skall bidrag till riktade,
tidsbegränsade insatser för teater-, dans- och musikinstitutioner samt
regionala museer inte ingå i försöksverksamheten. Medel för dessa riktade
insatser skall således inte föras över till anslaget A 5. Utskottet har från
Kulturdepartementet inhämtat att vid beräkningen av de belopp som skulle föras
över från anslagen B 2 och H 3 till anslaget A 5 har man felaktigt utgått från
att bidraget till riktade insatser under budgetåret 1998 skall omfatta 4 % av
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
det totala bidraget. Som redovisas i budgetpropositionen avser regeringen att
avsätta oförändrat 2 % till riktade insatser. En justering av anslagsbeloppen
under de berörda anslagen bör därför göras. Anslaget A 5 bör ökas med 1 011 000
kronor till 68 713 000 kronor. Anslaget B 2 bör minskas med 915 000 kronor och
anslaget H 3 med 96 000 kronor. Till beräkningen av de två senare anslagen
återkommer utskottet i det följande.
I motion Kr294 (c) hemställs att riksdagen skall besluta att statsbidraget
till de regionala museerna skall vara samlat och avse regional
länsmuseiverksamhet vari kulturmiljövården är integrerad (yrkande 1). I
motionen hemställs vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att den del av statsbidraget till de regionala museerna som avser
kulturmiljöarbete inte skall omfördelas mellan regionerna när det görs
infrastruktursatsningar (yrkande 2).
Utskottet anser att riksdagen bör godta att bidraget till regionala museer
inom försökslänen delas på det sätt som föreslagits av regeringen, dvs. en
hälft avseende kulturmiljöarbetet, vilken fördelas av en central myndighet, och
en hälft avseende verksamheten i övrigt, vilken fördelas av de regionala
självstyrelseorganen. De regionala museernas medverkan i kulturmiljöarbetet
garanteras på detta sätt även i fortsättningen. Bidragsformen medger också en
nationell överblick. Museernas arbete för kulturmiljön utgör en betydande del
av de samlade regionala insatserna på området. Utskottet vill - liksom
regeringen - framhålla att uppdelningen av bidraget inte får försvåra
möjligheterna att integrera kulturmiljöarbetet med museiverksamheten och övrig
verksamhet vid de regionala museerna. Kulturrådet har fått ansvaret för
uppföljningen av försöksverksamheten inom kulturområdet. En parlamentarisk
kommitté (dir. 1997:80) skall utvärdera hela försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning. Resultaten av uppföljning och utvärdering får
utvisa huruvida grunderna för en fortsatt verksamhet och bidragsgivning bör
ändras. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr294 (c).
Utskottet föreslår att riksdagen vid medelsanvisningen gör den justering av
anslagsbeloppet som redovisats ovan, varför anslaget A 5 Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel bör föras upp med 68 713
000 kronor.
8.6 Fond för kulturverksamhet
I motion Kr238 (m) föreslås att en s.k. dubbleringsfond för kompletterande stöd
av nyskapande verksamhet på kulturområdet skall inrättas (yrkande 9). Enligt
motionärerna skall stöd kunna utgå från fonden med ett lika stort belopp som
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
genom enskildas bidrag eller sponsorsinsatser kunnat mobiliseras för
verksamheten. Från fonden skall bidrag inte få utgå till verksamheter som på
annat sätt erhåller offentligt bidrag. I motion Kr272 (m) föreslås riksdagen
inledningsvis anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet (yrkande 27).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av detta betänkande ingående behandlat
principiella frågor om kulturens finansiering, däribland frågor om
kulturfonder, vilka tagits upp i motion Kr238 (avsnitt 1). Med hänvisning till
vad utskottet där anfört och till att användningen av medel som utgår över
statsbudgeten inte bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som
motionärerna föreslår (jfr bet. 1996/97:KrU1 s. 47) avstyrks motionerna Kr238
(m) yrkande 9 och Kr272 (m) yrkande 27.
9 Teater, dans och musik (B)
9.1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus
och Svenska rikskonserter (B 1)
9.1.1 Övergripande mål
Vid riksmötet 1996/97 godkände riksdagen övergripande mål för statens bidrag
till Svenska riksteatern och för institutionerna Operan, Dramatiska teatern,
Dansens hus och Svenska rikskonserter (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s.
160-166, rskr. 1996/97:129).
De övergripande mål för statens bidrag till Svenska riksteatern som godkändes
vid föregående riksmöte innebar inte några förändringar i statens uppdrag till
Riksteatern.
I budgetpropositionen redovisas att Riksteatern har beslutat att inför 1998
års kongress göra en total genomlysning av Riksteaterns lokala, regionala och
centrala verksamhet. Inom ramen för denna genomlysning kommer en särskild
utredning att göras om Riksteaterns lokalisering. I avvaktan på
utredningsresultatet har Riksteaterns hyresavtal med Botkyrka kommun angående
lokalerna i Hallunda förlängts till utgången av år 1998. Utskottet utgår från
att Riksteaterns lokalfrågor kommer att lösas med utgångspunkt i att valet av
lokaler och andra resurser helt kommer att styras av en strävan att på bästa
sätt uppfylla de övergripande målen, nämligen att bedriva teater- och
dansfrämjande verksamhet, berika teater- och dansverksamheten i hela landet med
egen produktion och samarbeten med andra producenter, presentera ett allsidigt
utbud som håller hög kvalitet och är en förebild för övriga regionala och
lokala teatrar samt internationellt värna om och främja svenska språket och
svensk teater. Härutöver finns det enligt utskottets mening inte anledning att
göra något uttalande i frågan om Riksteaterns val av lokaler och lokalisering
av sin verksamhet.
Regeringen anför att det kan finnas anledning att närmare överväga en
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
precisering av de dansfrämjande uppdragen när resultaten föreligger av pågående
samråd mellan Kulturrådet, Dansens hus och Riksteatern om ansvarsfördelningen
när det gäller insatser för danskonsten i hela landet.
Huvudmannaskapet för Södra teatern i Stockholm kvarstår hos Riksteatern.
Regeringen redovisar att den har givit Riksteatern i uppdrag att planera för en
scenisk verksamhet vid Södra teatern med inriktning mot världskultur som
begreppet definieras i regeringens förslag till riktlinjer för Forum för
världskultur. Vissa kompletteringar kan komma att göras beträffande samarbetet
mellan Riksteatern och det föreslagna Forum för världskultur. Frågan om
inrättande av ett Forum för världskultur och om beräknande av medel för en
kommitté för Forum för världskultur har utskottet behandlat i ett tidigare
avsnitt (avsnitt 3).
I motion Kr223 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om den finskspråkiga verksamheten inom
Riksteatern. Motionärerna anser att samarbetet med den finskspråkiga
amatörteaterverksamheten skall återskapas. Den finska teaterverksamheten bör få
en självständig ställning inom Riksteatern med en särskild ledning.
Verksamheten skall utgå från det finska språkets särställning och omfattningen
av den finskspråkiga befolkningen i Sverige.
Som redovisas i motionen har finsk teaterverksamhet funnits inom Riksteatern
sedan spelåret 1980/81. Från början byggde verksamheten på gästspel från
Finland, finsk teaterproduktion i Sverige och stöd till viss finsk
amatörteaterverksamhet. Sedan spelåret 1989/90 har teaterverksamheten - vid
sidan av vissa gästspel - koncentrerats till barn- och ungdomsproduktioner
(prop. 1988/89:1 bil. 12 s. 354-355). På förslag av Riksteatern och
Sverigefinska riksförbundet föreslog regeringen i 1993 års budgetproposition
att medel för finsk amatörteaterverksamhet, 800 000 kronor, skulle föras över
från Riksteaterns anslag till anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m., anslagsposten Till Statens kulturråds disposition (prop.
1992/93:100 bil. 2 s. 51 och 75). Riksdagen anvisade medel i enlighet med
förslaget. Sedan år 1997 har Riksteatern inordnat den finskspråkiga
teaterverksamheten i barn- och ungdomsavdelningen Unga Riksteatern. I samband
med att övergripande mål för Riksteatern godkändes år 1996 anförde
kulturutskottet att det är mycket betydelsefullt att Riksteaterns
specialinriktade verksamhet, bl.a. verksamheten med finskspråkig teater,
fortsätter (bet. 1996/97:KrU1 s. 161). De specialinriktade verksamheterna är
både riktade mot vissa särskilda publikgrupper och mycket viktiga inslag i det
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
totala teater- och dansutbudet i landet. De är - som regeringen anförde i 1996
års kulturproposition - av nationellt intresse. Utskottet anser - liksom vid
föregående riksmöte - att det bör ankomma på Riksteatern att inom ramen för
sitt uppdrag själv utforma hur verksamheten skall vara organiserad. Utskottet
avstyrker motion Kr223 (s).
De övergripande mål som riksdagen godkände vid föregående riksmöte för Operan
och Dramatiska teatern har följande lydelse.
Operan skall
- vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som
nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling,
förnyelse och konstnärlig kvalitet,
- vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens
områden,
- stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa och
framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer,
- ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella
samarbetet.
Dramatiska teatern skall
- vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som
nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling,
förnyelse och konstnärlig kvalitet,
- vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom
teaterns område,
- stödja nyskapande svensk teaterkonst genom att beställa och framföra
nyskriven svensk dramatik,
- ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk,
- nå en så bred och stor publik som möjligt,
- genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i
jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella
samarbetet.
Enligt motion Kr204 (m) bör nationalscenernas uppgifter innebära att de skall
vara tillgängliga för hela folket genom att föreställningarna sänds i
televisionen när de slutspelats på scenerna. Nationalscenerna bör inte ta över
rollen som experimentteater från de fria grupperna. De bör inte heller bygga ut
sin verksamhet med många småscener.
Utskottet anser att de övergripande målen för nationalscenerna bör stå fast.
Nationalscenerna skall vara ledande inom sina respektive områden både som
förnyare och som traditionsbärare. I enlighet med utskottets uttalande vid
föregående riksmöte (bet. 1996/97:KrU1 s. 162) har regeringen i
regleringsbrevet för budgetåret 1997 tagit in som verksamhetsmål för båda
institutionerna att de skall sträva efter ökat samarbete med radio- och TV-
bolag. I samband med behandlingen av frågan om nya avtal för Sveriges
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
Television och Sveriges Radio instämde utskottet i det som regeringen anfört om
att programföretagen bör samverka med kulturinstitutioner i alla de situationer
där detta är möjligt och meningsfullt. Samarbetet bör vara frivilligt och
finansieras inom programföretagens ordinarie medelstilldelning (prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/97:297). I årets budgetproposition
tar regeringen upp frågan om nationalscenernas ekonomi och konstaterar att
Operans ekonomi har bringats i balans genom omstruktureringar och
rationaliseringar. Dramatiska teaterns ekonomi beräknas vara i balans vid
utgången av år 1997. Det bör ankomma på nationalscenerna att inom sina
ekonomiska ramar ha frihet att bedöma huruvida det är möjligt att ha även
mindre scener om de bedömer att detta är nödvändigt för att uppnå målen för
verksamheten. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr204
(m).
9.1.2 Medelsberäkningen
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget B 1 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus och Svenska rikskonserter
skall anvisa 727 076 000 kronor.
För bidrag till Svenska riksteatern beräknas 218 833 000 kronor. Inom ramen för
detta belopp skall 8 miljoner kronor användas för verksamheten vid Södra
teatern i Stockholm.
Bidraget till Operan beräknas till 275 877 000 kronor.
I budgetpropositionen har regeringen förelagt riksdagen förslag till
tilläggsbudget för budgetåret 1997 (prop. 1997/98:1 finansplan m.m. avsnitt 5).
Propositionen har i denna del remitterats till finansutskottet som berett
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över den del som avser kulturutskottets
verksamhetsområde (avsnitt 5.13). Kulturutskottet har i sitt yttrande
1997/98:KrU2y till finansutskottet tillstyrkt att regeringen bemyndigas att
överta ett lån om 25 miljoner kronor som Dramatiska teatern har i
Riksgäldskontoret. Åtgärden är avsedd som ett ägartillskott till teatern för
att undvika att den skall försättas i likvidation. Riksdagen har den 20
november bemyndigat regeringen av överta lånet (bet. 1997/98:FiU11, rskr.
1997/98:
45). Lånet skall återbetalas till Riksgäldskontoret med 5 miljoner kronor
årligen under åren 1998-2000 och med 10 miljoner kronor år 2001. Utgångspunkten
är att statens övertagande av lånet inte skall innebära en ökad belastning på
statsbudgeten. Utgifterna för räntor och amorteringar skall finansieras genom
avräkning på statsbidraget till Dramatiska teatern. I den del av
budgetpropositionen som avser medelsberäkningarna inom utgiftsområde 17 för
budgetåret 1998 och som remitterats till kulturutskottet beräknas bidraget till
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
Dramatiska teatern till 162 972 000 kronor. Regeringen anför att Dramatiska
teaterns ekonomi beräknas vara i balans vid utgången av år 1997. Därefter
förväntas teatern förbättra sitt ekonomiska resultat. Ett första mål bör enligt
regeringen vara att under perioden 1998-2002 redovisa en disponibel vinst på
minst 5 miljoner kronor per år.
Bidraget till Dansens hus beräknas till 14 905 000 kronor.
Bidraget till Svenska rikskonserter beräknas till 54 489 000 kronor. Därvid har
2 miljoner kronor, som anvisats för budgetåret 1997 bl.a. för att avveckla
vissa lokaler, räknats bort. Vidare görs en besparing om 1 017 000 kronor,
varav 381 000 kronor utgör den planenliga besparingen på statlig konsumtion.
I motion Kr272 (m) föreslås en minskning av Bidragen till Riksteatern och
Rikskonserter med 109 000 000 kronor respektive 20 000 000 kronor. Motionärerna
anser att Riksteaterns vuxenteaterproduktion bör upphöra, då det numera finns
ett regionalt utbud av sådan produktion. Däremot bör specialensemblerna, som
har kapacitet att erbjuda ett annat utbud än de regionala teatrarna, finnas
kvar. Även Rikskonserters verksamhet bör minskas. Fonogramutgivningen bör ske
på samma villkor som gäller för övriga skivproducenter. Slutligen föreslår
motionärerna att de medel som beräknas för Riksskådebanans verksamhet under
anslaget B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, nämligen 4,8
miljoner kronor, skall föras över till anslaget B 1 att användas till
publikarbete inom Riksteatern. Sammantaget bör 598 076 000 kronor anvisas under
anslaget B 1 (yrkande 4). Frågan om fonogramproduktion tas också upp i motion
Kr237 (m). Motivet för att ge det statliga bolaget Caprice en gynnad ställning
har bortfallit, varför riksdagen inte längre bör bevilja medel för detta
ändamål (yrkande 1).
I motion Kr270 (mp) föreslås en ökning av bidragen till Riksteatern med 4
miljoner kronor för samverkan med Forum för världskultur och till Rikskonserter
med 3 miljoner kronor (yrkandena 1 delvis, 20 och 30). Dessutom föreslås att
motsvarande bidragsökning skall beräknas för åren 1999 och 2000 (yrkande 2).
Enligt motion Kr202 (mp) bör Stockholms Spårvägsmäns Musikkår erhålla ett
bidrag om 3 miljoner kronor under anslaget B 1. I motionen föreslås inte någon
ökning av anslagsbeloppet för ändamålet.
I motion Kr305 (fp) yrkande 3 hemställs att riksdagen skall avslå regeringens
förslag i tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 att få ta över Dramatiska
teaterns lån i Riksgäldskontoret om 25 miljoner kronor. Motionsyrkandet har
remitterats till finansutskottet. Riksdagen har den 20 november 1997 i enlighet
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
med kulturutskottets yttrande 1997/98:2y och finansutskottets betänkande
1997/98:FiU11 avslagit motionen och bifallit regeringens förslag. I motionen
har vidare yrkats att riksdagen i stället skall lösa problemen med Dramatiska
teaterns lån genom att för budgetåret 1998 anvisa 25 miljoner kronor (yrkande
4). Bidraget till Dramatiska teatern föreslås således ökas från 162 972 000
kronor till 187 972 000 kronor, vilket innebär att riksdagen under anslaget B 1
skall anvisa 752 076 000 kronor.
Dramatiska teaterns eventuella överskott bör enligt motion Kr270 (mp)
fonderas som en buffert mot framtida underskott (yrkande 27). Motionärerna
ställer sig frågande till vad som anförs i budgetpropositionen om att teatern
förväntas redovisa en disponibel vinst de kommande åren. De menar att den
konstnärliga verksamheten inte kan ha som mål att gå med vinst.
Utskottet påminner om att riksdagen så sent som hösten 1996 tog ställning till
den framtida inriktningen på Rikskonserters verksamhet (prop. 1996/97:3 s.
83-87, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) Därvid betonades vikten av samråd
och tydlig ansvarsfördelning mellan Rikskonserter och länsmusiken.
Rikskonserters roll när det gäller angelägna produktioner som inte naturligen
faller inom länsmusikens uppdrag betonades. Rikskonserter skall ge stöd och
service till rikstäckande intresseorganisationer som har betydelse för
musiklivet i hela landet. Till uppgifterna hör även att stödja tillkomsten av
ny svensk musik. Fonogramutgivningen skall tydligare än förut anpassas till
inriktningen på den övriga verksamheten. Utskottet anser att den av riksdagen
vid förra riksmötet godkända inriktningen på Rikskonserters verksamhet bör
ligga fast och kan inte tillstyrka den begränsning som skulle bli följden av
ett bifall till förslagen i motionerna Kr272 (m) yrkande 4 i denna del och
Kr237 (m) yrkande 1.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att öka bidraget till
Rikskonserter med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag,
varför motion Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del och yrkande 20 avstyrks. Inte
heller bör riksdagen besluta om en omfördelning av 3 miljoner kronor från någon
annan institution under anslaget till förmån för bidrag till Stockholms
Spårvägsmäns Musikkår, varför motion Kr202 (mp) avstyrks.
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte att statens uppdrag till
Riksteatern skulle stå fast och uttryckas i form av övergripande mål för
statsbidraget till verksamheten. Utskottet anser att dessa mål inte bör ändras
och avstyrker förslaget i motion Kr272 (m) yrkande 4 i denna del om en
betydande inskränkning av uppdraget genom en halvering av bidraget.
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
Som utskottet redovisat ovan avser 8 miljoner kronor inom bidraget till
Riksteatern verksamheten vid Södra teatern. Riksteatern har fått i uppdrag att
planera för scenisk verksamhet vid Södra teatern med inriktning mot
världskultur. Regeringen avser att i regleringsbrev för budgetåret 1998
eventuellt lämna kompletterande föreskrifter för samarbetet med Forum för
världskultur. I ett tidigare avsnitt av betänkandet har utskottet behandlat
frågan om ett Forum för världskultur (avsnitt 3). För statens andel av
finansieringen av verksamheten med Forum för världskultur har 1,5 miljoner
kronor beräknats under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (se avsnitt 8.2)
samt 2 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, anslaget
B 3 Integrationsåtgärder. Utskottet är inte berett att förorda en omdisponering
av medel till förmån för ett extra bidrag till Riksteatern för samarbete med
Forum för världskultur, varför motion Kr270 yrkande 1 i motsvarande del och
yrkande 30 avstyrks.
Som utskottet redovisat har riksdagen den 20 november 1997 bemyndigat
regeringen att överta Dramatiska teaterns lån om 25 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret och avslagit motion Kr305 (fp) yrkande 3. Utskottet har också
redovisat att avsikten är att statens övertagande av lånet inte skall medföra
någon ökad belastning på statsbudgeten utan att det skall göras avräkning för
ränte- och amorteringskostnader på statsbidraget till Dramatiska teatern. I
enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr305 (fp)
yrkande 4 om ett med 25 miljoner kronor ökat bidrag till Dramatiska teatern för
budgetåret 1998 att användas till återbetalning av lånet.
Utskottet anser att det vore väl befogat att använda ett överskott på
Dramatiska teaterns verksamhet till att bygga upp en resultatutjämningsfond om
inte vinsten under de närmaste åren i stället behövdes för att kompensera den
avskrivning på statsbidraget som aviserats. Redan år 1992 anvisade riksdagen
ett engångsbidrag om 2,4 miljoner kronor till Dramatiska teatern som ett bidrag
till uppbyggnaden av en sådan resultatutjämningsfond (prop. 1991/92:1 bil. 12
s. 39 och 44, bet. 1991/92:KrU20, rskr. 1991/92:217). Föredragande statsrådet
ansåg att det var viktigare att bygga upp en sådan buffert i verksamheten än
att öka aktiekapitalet - vilket också diskuterades vid tillfället - då staten
står som garant för verksamheten. Utskottet har på olika sätt - bl.a. vid ett
besök i november 1997 - informerat sig om situationen på Dramatiska teatern och
hyser liksom regeringen tilltro till att den nya styrelsen och ledningen skall
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
kunna möta kraven på vinst och på fortsatt effektiv och rationell verksamhet
utan att avkall görs på de övergripande målen för verksamheten. Först när den
nuvarande situationen med några års avdrag på statsbidraget är över, kan det -
trots det ovedersägliga behovet av en sådan - bli aktuellt att bygga upp en
sådan buffert som efterfrågas i motionen. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr270 (mp) yrkande 27.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen till anslaget B 1 Bidrag
till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens hus och Svenska
rikskonserter anvisar 727 076 000 kronor i enlighet med regeringens förslag.
Regeringens preliminära beräkningar av medelsfördelningen budgetåren 1999 och
2000 har inte underställts riksdagen. Utskottet anser att det inte finns
anledning att redan nu ta ställning till anslagets storlek för de två
budgetåren. Motion Kr270 (mp) yrkande 2 avstyrks i denna del.
9.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (B 2)
Under anslaget B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner beräknas medel för bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner enligt förordningen
(1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen beslutar
om vilka teater-, dans- och musikinstitutioner som är berättigade till bidrag.
Statens kulturråd fördelar bidragen i form av s.k. stödenheter (se avsnitt
2.1).
Under anslaget B 2 beräknas vidare medel för bidrag till länsmusiken.
Bidragen har hittills fastställts genom årliga överläggningar mellan staten och
Landstingsförbundet. Regeringen och Landstingsförbundet har träffat en
överenskommelse om att de årliga överläggningarna om bidragsbeloppen skall
upphöra fr.o.m. år 1998. Utskottet har i ett tidigare avsnitt tillstyrkt
regeringens förslag att inordna länsmusiken i det stödsystem som gäller för
övrig regional kulturverksamhet (avsnitt 5.1). Statsbidraget kommer fr.o.m.
budgetåret 1998 att uttryckas i stödenheter och integreras med stödet till
orkesterinstitutionerna. Enligt överenskommelsen skall dock särskilda villkor
gälla för bidraget till länsmusiken. Stödet till både länsmusiken och
orkesterinstitutionerna skall betalas ut till landstingen och Gotlands kommun.
Landstingsförbundet har därvid förutsatt att institutionsbidraget till de
symfoni- och kammarorkestrar, som redan tidigare varit inordnade i stödsystemet
för regional kulturverksamhet, inte minskar. Statsbidraget till länsmusiken
skall även i fortsättningen få användas till lokalkostnader. Det skall inte
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
avsättas någon del av bidraget till länsmusiken för bidrag till riktade
insatser under budgetåren 1998 och 1999. Huvudmännens ekonomiska motprestation
skall ligga kvar på nuvarande nivå och får - om statens bidrag minskar - dras
ned i motsvarande mån.
Regeringen förutskickade i 1996 års kulturproposition att statens bidrag till
länsmusiken skulle minska med totalt 60 miljoner kronor under budgetåren 1998
och 1999. I årets budgetproposition har dock regeringen föreslagit en besparing
på totalt 50 miljoner kronor. I ett tidigare avsnitt av detta betänkande har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag att bidragsnivån för länsmusiken skall
sänkas från 252 920 000 kronor år 1997 till 202 900 000 år 1999 (avsnitt 5.2).
Utskottet tar i det följande ställning till regeringens förslag och till
motionsförslag om bidragets storlek för budgetåret 1998.
Regeringen föreslår att anslaget B 2 skall föras upp med 602 427 000 kronor
för budgetåret 1998. Därav avser 227 910 000 kronor bidraget till länsmusiken,
dvs. ett bidrag som minskats med 25 miljoner kronor jämfört med bidraget för
budgetåret 1997. För att tillmötesgå länsmusikorganisationernas önskan att
snabbt få besked om sina ekonomiska förutsättningar har regeringen i
budgetpropositionen redovisat den fördelning av länsmusikbidraget som bör gälla
när Kulturrådet disponerar bidragsmedlen. Fördelningen underställs inte
riksdagen.
En bidragsförstärkning om 7 miljoner kronor föreslås avseende 2 miljoner
kronor till Musik i Dalarna, 1 miljon kronor till Gotlandsmusiken, 1,5 miljoner
kronor till Norrbottensmusiken för kammarorkestern Norrbottens kammarorkester
och 2,5 miljoner kronor till Norrlands Musik- och Dansteater.
Övriga medel under anslaget avser bidrag till de lokala och regionala teater-
, dans- och musikinstitutionerna.
Bidrag till riktade, tidsbegränsade insatser för teater-, dans- och
musikinstitutioner samt regionala museer skall inte ingå i försöksverksamheten
med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Medel för dessa
riktade insatser skall således inte föras över till anslaget A 5
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Som
utskottet vid behandlingen av anslaget A 5 redovisat har, vid beräkningen inom
Regeringskansliet av det belopp som skulle föras över bl.a. från anslaget B 2
till anslaget A 5, en felräkning gjorts beträffande bidraget till de riktade
insatserna (avsnitt 8.5). En justering av anslagsbeloppen under de berörda
anslagen bör därför göras. Anslaget B 2 bör minskas med 915 000 kronor.
I fem motioner från fyra partier hemställs att riksdagen skall anvisa högre
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
belopp under anslaget B 2 än vad regeringen föreslagit.
Enligt motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkandena 14, 16 och 18 skall
riksdagen anvisa 52 miljoner kronor utöver regeringens förslag, varav 25
miljoner skall gå till länsmusiken (i motionen sägs att hälften därav, dvs.
12,5 miljoner kronor, skall gå till arrangörsstöd), 14 miljoner kronor till
bidrag till inrättande av en nationalscen i norr med utgångspunkt i Norrlands
Musik- och Dansteater och 13 miljoner kronor till ökat bidrag till lokala och
regionala teater- och dansinstitutioner. I motion Kr249 (v) hemställs att
riksdagen skall uttala att samarbetet med andra länder samt geografiska och
demografiska förhållanden skall beaktas vid fördelningen av statsbidragen till
länsmusiken. I motionen nämns särskilt att detta bör beaktas vid fördelningen
av de 12,5 miljoner kronor till arrangörsstöd som begärs i motion Kr269 (v).
I motion Kr270 (mp) yrkas att anslaget skall ökas med 25 miljoner kronor för
ökat bidrag till länsmusiken (yrkande 1 i denna del och yrkande 16). Norrlands
Musik- och Dansteater bör särskilt beaktas vid bidragsfördelningen (yrkande
23).
En ökning av bidraget till länsmusiken om 20 miljoner kronor yrkas i motion
Kr273 (kd) yrkande 2 i denna del. Frågan om en ökning av länsmusikbidraget tas
också upp i motionerna Kr306 (kd) yrkande 10 och A403 (kd) yrkande 8.
Motionärerna begär dock inte att medel skall anvisas.
Även i motion Kr305 (fp) hemställs om en ökning av bidraget till länsmusiken
(yrkande 7). Motionärerna begär att anslaget skall ökas med 26 miljoner, varav
610 000 kronor skall avse Länsmusiken i Kalmar län och 600 000 kronor
Länsmusiken i Gävleborgs län.
I tolv motioner hemställs att riksdagen skall uttala sig till förmån för ökade
bidrag till olika länsmusikorganisationer, dock utan att medel för ändamålet
begärs.
I motionerna Kr205 (c), Kr221 (s) och Kr250 (m) framhålls att
kammarmusikorkestern Musica Vitae, som ingår i länsmusikstiftelsen Musik i
Kronoberg, är en i hela landet väl etablerad och känd orkester med hög
konstnärlig kvalitet och av stor betydelse för musiklivet i länet. En
neddragning av bidraget till länsmusiken kan hota orkesterns existens.
Motionärerna anser att medel - utöver vad regeringens förslag om bidrag till
länsmusiken medger - bör tillföras Musik i Kronoberg genom omfördelning inom
anslaget B 2 eller inom utgiftsområde 17.
Länsmusiken i Kalmar och Gävleborgs län har enligt ett antal motioner vid
länsmusikreformen fått ett för lågt bidrag jämfört med övriga
länsmusikstiftelser. De bör därför få en förstärkning. I vissa av motionerna
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
anges att förstärkningen bör avse en uppräkning med 12,2 % för Kalmar läns del
och med 13,5 % för Gävleborgs läns del. Frågan om en förstärkning av bidraget
till Kalmar län tas upp i motionerna Kr275 (c), Kr276 (c), Kr277 (s) och T230
(fp) yrkande 6. Frågan om en förstärkning av bidraget till Gävleborgs län tas
upp i motionerna Kr222 (s), Kr275 (c) och T230 (fp) yrkande 6.
I motion Kr247 (s) redovisas bredden i verksamheten inom Musik i Uppland. Det
finns enligt motionärerna en risk för att ett minskat bidrag skall splittra och
avbryta den utveckling som pågår. Motionärerna anser att bidraget bör vara
oförändrat under två år för att underlätta en omstrukturering och inriktning av
verksamheten efter de önskemål som framförs i budgetpropositionen.
Enligt motion Kr274 (s) bör Länsmusiken i Jönköpings län få extra bidrag
utöver vad det minskade anslaget till länsmusikbidrag medger. Motionärerna
anser att det annars finns risk för att Jönköpings sinfonietta, som får
statligt bidrag både via institutionsbidraget och via länsmusikbidraget, kommer
att drabbas ekonomiskt, vilket berör konsert-, musikteater- och barnverksamhet
i länet.
Musik i Skåne har enligt motion Kr278 (s) den flexibla struktur på sitt
arbete som förordades av Kulturutredningen och i 1996 års kulturpolitiska
proposition. Verksamheten har förändrats under senare år från att tidigare ha
baserats på egna ensembler till att arbeta utifrån en liten, egen bas av
musiker tillsammans med frilansmusiker. Verksamheten har präglats av bredd och
mångfald. Bidraget till Musik i Skåne bör ökas genom en omfördelning av medel
inom utgiftsområdet.
En omfördelning av medel inom utgiftsområdet förordas också i motion Kr279
(s, m, c, fp, v, kd). Motionärerna hemställer om ökat bidrag till Stiftelsen
Musik för Örebro län. Enligt motionen är ett rikt musikliv i länet beroende av
att musiker är bosatta där. Detta är betydelsefullt både för offentliga
konserter och skolkonserter. Det bidrar också till uppbyggnaden av musiklivet i
övrigt där dessa musiker verkar som musiklärare, körledare och solister och
deltar i amatörorkestrar. En besparing av den omfattning som förslaget i
budgetpropositionen skulle medföra kan betyda att länets framgångsrika
orkester, Svenska kammarorkestern, hotas av nedläggning.
Vid behandlingen av anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete har utskottet vid
sina överväganden om det statliga stödet till den regionala kulturverksamheten
funnit att det är nödvändigt att göra vissa justeringar inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområde 17. Omfördelningarna bör göras till förmån
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
för ett mera långsiktigt stöd till arrangerande musikföreningar och två av de
orkestrar som har länsmusikstiftelser som huvudman. Justeringarna motiveras av
att det är angeläget att främja ett brett, varierande och kvalitativt
högtstående musikutbud i hela landet. Utskottet påminner också om att det redan
i kulturpropositionen år 1996 uttalades att avsikten var att de arrangerande
musikföreningarna skulle få en betydande förstärkning för budgetåret 1998.
Utskottet har under anslaget A 2 beräknat ett med 5 miljoner kronor minskat
belopp för det engångsvis under år 1998 utgående bidraget till tillfälliga
insatser för vissa regionala kulturinstitutioner. Utskottet föreslår att
riksdagen under det nu aktuella anslaget B 2 - utöver de bidragsförstärkningar
om 7 miljoner kronor som föreslagits i budgetpropositionen - beräknar
ytterligare 3 miljoner kronor för bidragsförstärkningar att fördelas med 1,5
miljoner kronor till Stiftelsen Musik i Kronoberg och 1,5 miljoner kronor till
Stiftelsen Musik för Örebro län. Till frågan om storleken på stödet till
arrangerande musikföreningar återkommer utskottet i det följande under anslaget
B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Utskottets förslag läggs fram med anledning av motionerna Kr205 (c), Kr221
(s), Kr246 (v) i denna del, Kr250 (m), Kr269 (v) yrkande 16, Kr270 (mp) yrkande
1 i denna del och yrkande 16, Kr273 (kd) yrkande 2 i denna del, Kr279 (s, m, c,
fp, v, kd) och Kr305 (fp) yrkande 7. Övriga nu aktuella motionsyrkanden om
länsmusiken och bidragsförstärkningar avstyrks.
I fyra motioner berörs fördelningen av bidrag under anslaget B 2 till ett län
respektive till tre institutioner.
Enligt motion Kr261 (v, c, fp) bör riksdagen uttala att Södermanlands län
skall få del av de statliga bidragen till regionala teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Utskottet påminner om att det ankommer på lokala och regionala huvudmän att
inrätta institutioner av det slag som berörs i motionen och att besluta om
huvudmannabidrag till verksamheten. Regeringen beslutar vilka befintliga
institutioner som skall vara bidragsberättigade och Kulturrådet fördelar
bidragen mellan de bidragsberättigade institutionerna. Motionen avstyrks.
Musikteatern i Malmö bör enligt motion Kr248 (m) få ökade bidrag genom
omfördelning inom anslaget med syfte att skapa förutsättningar för teaterns
fortsatta utveckling till en Skåneopera. Enligt motion Kr281 (s) har Malmö
Symfoniorkester i förhållande till omfattningen på verksamheten en alltför låg
bidragsnivå jämfört med andra symfoniorkestrar. Stockholms Spårvägsmäns
Musikkår bör enligt motionerna Kr280 (s) och Kr306 (kd) yrkande 11 erhålla
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
bidrag under anslaget B 2.
Utskottet påminner om att regeringen beslutar om vilka institutioner som
skall vara bidragsberättigade och att Kulturrådet beslutar om fördelningen av
bidragen mellan de bidragsberättigade institutionerna med utgångspunkt bl.a. i
huvudmännens ekonomiska motprestationer och en bedömning av verksamheten. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr248 (m), Kr280
(s), Kr281 (s) och Kr306 (kd) yrkande 11.
Utskottet föreslår att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner anvisar ett anslag
som i förhållande till regeringens förslag dels ökas med 3 miljoner kronor i
enlighet med vad utskottet anfört om bidragsförstärkning till Musik i Kronoberg
och Musik för Örebro län, dels minskas med 915 000 kronor för att justera den
felräkning som redovisats i det föregående under anslaget, dvs. totalt 604 512
000 kronor.
9.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (B 3)
Under anslaget B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål har för
budgetåret 1997 anvisats 93 094 000 kronor. Av regeringens regleringsbrev
framgår att 64 256 000 kronor har avsatts för bidrag till fria teater-, dans-
och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar. Vidare har 10 918 000
kronor avsatts för fonogram och musikalier, 10 135 000 kronor för
Drottningholmsteatern, Ulriksdals slottsteater, Vadstena-akademien och Mario-
netteatern, 3 503 000 kronor för Musikaliska akademien och 4 282 000 kronor för
skådebaneverksamhet. Statens kulturråd fördelar medlen under anslagsposterna.
Regeringen erinrar i årets budgetproposition om att det i 1996 års
kulturproposition förordades ökade insatser för arrangerande musikföreningar. I
kulturpropositionen förutskickades att stödet i det närmaste skulle fördubblas
genom en ökning av bidraget med 4,8 miljoner kronor för budgetåret 1998 och med
ett lika stort belopp för budgetåret 1999, dvs. en sammanlagd ökning om 9,6
miljoner kronor (prop. 1996/97:3 s. 87-89).
I årets budgetproposition föreslås en ökning av anslaget B 3 med 1,8 miljoner
kronor till 94 894 000 kronor. Ökningen avser bidrag till lokala musik-
arrangörer och fria musikgrupper.
I det inledande avsnittet till verksamhetsområdet B Teater, dans och musik
redovisar regeringen Kulturrådets förslag att den tidigare aviserade ökningen
av bidraget till arrangerande musikföreningar skall avse bidrag till
arrangerande föreningar, bidrag till nya initiativ och fria arrangörer utanför
de etablerade organisationerna samt bidrag till musikgrupper för att
arrangörerna skall få råd att anlita dem. Regeringen anser att Kulturrådets
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
förslag kan vara ett gott riktmärke vid medelsfördelningen och nämner dessutom
att folkmusiken och den mångkulturella musiken bör få ett förstärkt stöd inom
den tillgängliga ramen. Nya arrangörsidéer, särskilt hos unga ännu inte
etablerade arrangörer, skall prioriteras.
Regeringen beräknar preliminärt att en höjning med 7,8 miljoner kronor av
bidraget till lokala musikarrangörer och fria musikgrupper skall göras för
budgetåret 1999.
Bidraget till de fria grupperna bör enligt motionerna Kr246 (v) i denna del och
Kr269 (v) yrkande 15 ökas med 5 miljoner kronor. I motion Kr269 (v) nämns i
sammanhanget endast de fria teater- och dansgrupperna. Enligt motionerna Kr269
(v) yrkande 20 och Kr300 (v) bör under bidraget till Drottningholmsteatern även
utgå medel till verksamheten vid Teaterladan i Eskilstuna, som enligt
motionerna är en institution av internationellt intresse. Den bör kunna
utvecklas genom ett samarbete med Drottningholmsteatern.
En ökning av anslaget B 3 med 5,4 miljoner kronor föreslås i motion Kr270
(mp) yrkande 1 i denna del. I motion Kr270 (mp) fördelas medlen på följande
ändamål, nämligen 3 miljoner kronor till lokala musikarrangörer (yrkande 21),
700 000 kronor till Vadstena-akademien (yrkande 24), 700 000 kronor till
Marionetteatern (yrkande 25) och 1 miljon kronor till samisk teater (yrkande
28). Motion Kr251 (mp) överensstämmer med motion Kr270 yrkande 24 och motion
Kr271 (mp) med motion Kr270 yrkande 25.
Bidraget till Marionetteatern tas även upp i tre andra motioner. I motion
Kr305 (fp) hemställs om en ökning av anslaget med 1 miljon kronor för ändamålet
(yrkande 5). I motionerna Kr252 (m) och Kr306 (kd) yrkande 7 hemställs om ett
bidrag till Marionetteatern genom omfördelning av medel inom anslaget B 3.
En ökning av bidraget till musiklivets arrangörsled med 3 miljoner kronor
begärs i motion Kr273 (kd) yrkande 2 i denna del. Samma innebörd har yrkande 12
i motion Kr306 (kd).
I motion Kr238 (m) begärs ett uttalande om att såväl jazzen som yngre
musikformer bör få en chans att utvecklas efter sina meriter och på villkor som
är likvärdiga med de villkor som råder för övrig musik (yrkande 4). Det är
angeläget att intentionerna med föregående års uttalanden om ökat stöd, bl.a. i
kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, nu följs av handling.
Anslaget B 3 bör enligt motion Kr272 (m) minskas med 4,3 miljoner kronor
avseende skådebaneverksamheten (yrkande 5). Motionärerna föreslår att medlen i
stället skall beräknas under bidraget till Riksteatern för teaterföreningarnas
publikfrämjande arbete (yrkande 4). Detta senare yrkande behandlar utskottet
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
under anslaget B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens hus och Svenska rikskonserter (avsnitt 9.1).
Vid behandlingen av anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete har utskottet vid
sina överväganden om det statliga stödet till den regionala kulturverksamheten
funnit att det är nödvändigt att göra vissa justeringar inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområde 17. Omfördelningarna bör göras till förmån
för ett mera långsiktigt stöd till arrangerande musikföreningar och två av de
orkestrar som har länsmusikstiftelser som huvudman. Justeringarna motiveras av
att det är angeläget att främja ett brett, varierande och kvalitativt
högtstående musikutbud i hela landet. Utskottet påminner också om att det redan
i kulturpropositionen år 1996 uttalades att avsikten var att de arrangerande
musikföreningarna skulle få en betydande förstärkning för budgetåret 1998.
Utskottet har under anslaget A 2 beräknat ett med 5 miljoner kronor minskat
belopp för det engångsvis under år 1998 utgående bidraget till tillfälliga
insatser för vissa regionala kulturinstitutioner.
Utskottet föreslår att riksdagen under det nu aktuella anslaget B 3 - utöver
den ökning med 1,8 miljoner kronor av bidraget till lokala musikarrangörer och
fria grupper som föreslagits i budgetpropositionen - beräknar ytterligare 2
miljoner kronor. Medelsökningen om sammanlagt 3,8 miljoner kronor bör avse
bidrag till arrangerande musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt
bidrag till icke etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten.
Utskottet har inte något att erinra mot att - som regeringen förordar -
arrangörer av folkmusik och mångkulturell musik får en viss förstärkning inom
den tillgängliga ramen. Utskottets förslag om en ökning av bidraget till
arrangerande musikföreningar läggs fram med anledning av motionerna Kr238 (m)
yrkande 4, Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del och yrkande 21, Kr273 (kd) yrkande
2 i denna del och Kr306 (kd) yrkande 12.
Utskottet kan inte förorda att ytterligare omfördelning av medel görs till
förmån för övriga yrkanden om ökade anslagsbelopp under anslaget B 3. Utskottet
föreslår i enlighet härmed att riksdagen avslår motionerna Kr246 (v) i denna
del, Kr251 (mp), Kr269 (v) yrkande 15, Kr270 (mp) yrkandena 24, 25 och 28,
Kr271 (mp) och Kr305 (fp) yrkande 5.
Utskottet tillstyrker inte heller de förslag till omfördelning inom anslaget
B 3 som föreslagits i motionerna Kr269 (v) yrkande 20, Kr252 (m), Kr300 (v) och
Kr306 (kd) yrkande 7.
Utskottet framhöll vid föregående riksmöte betydelsen av ett förbättrat
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
publikarbete och åtgärder för att nå nya grupper och en bredare kulturpublik i
hela landet. Utskottet anser att både skådebaneverksamheten och teaterför-
eningarna behövs i detta arbete och att det dessutom är viktigt att
teaterinstitutionerna själva intensifierar sitt publikarbete. Utskottet
avstyrker förslaget i motion Kr272 (m) yrkande 5 om att ta bort stödet till
skådebaneverksamheten.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen till anslaget B 3 Bidrag
till vissa teater-, dans- och musikändamål anvisar ett med 2 miljoner kronor
förhöjt anslag om 96 894 000 kronor.
Regeringen har under anslaget preliminärt beräknat vissa belopp för budgetåren
1999 och 2000. I motion Kr270 (mp) yrkas att de beräknade beloppen skall ökas
med 6 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2
delvis).
Regeringens beräkningar har inte underställts riksdagen. Utskottet anser att
det inte finns anledning att redan nu ta ställning till anslagets storlek för
de två budgetåren. Motionsyrkandet avstyrks i denna del.
Vid fördelningen av bidragen till de fria grupperna bör enligt motion Kr211 (c)
stor hänsyn tas till i vilken utsträckning dessa bedriver turnéverksamhet och
riktar sin verksamhet till barn och ungdom (yrkande 6). I motion Kr270 (mp)
begärs att bidraget till de fria teatergrupperna i huvudsak skall användas till
årliga verksamhetsbidrag (yrkande 26).
Inriktningen på de framtida insatserna för teater togs upp i 1996 års
kulturproposition (prop. 1996/97:3 s. 58) och låg till grund för de av
riksdagen godkända anslagsberäkningarna för budgetåret 1997. Statens insatser
skall bl.a. syfta till att spridningen på teater ökar och tillgängligheten
förbättras, att teaterutbudet är allsidigt och håller hög kvalitet samt att
barn och ungdomar får tillgång till teater av hög kvalitet. Vid föregående
riksmöte ökades anslaget B 3 med 5 miljoner kronor för att ge de fria grupperna
större möjlighet att turnera och marknadsföra sig. Bidragen till de fria
grupperna prövas och fördelas varje år av Kulturrådet. Det bör ankomma på
Kulturrådet att bedöma huruvida en grupp som fått bidrag ett år skall få
fortsatt bidrag ett annat år och hur stort bidraget skall vara. Riksdagen bör
inte uttala sig om att bidrag skall utgå under flera år eller i vilken form och
för vilket ändamål det skall utgå. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr211 (c) yrkande 6 och Kr270 (mp) yrkande 26.
10 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C)
10.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (C 1)
Från anslaget utgår statsbidrag till 24 länsbibliotek, tre allmänna
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
lånecentraler, en invandrarlånecentral och ett depåbibliotek.
Regeringen föreslår att 36 872 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1998
under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 10.9) behandlas yrkanden om
inrättande av ett särskilt anslag för arbetsplatsbibliotek.
10.2 Litteraturstöd (C 2)
Från anslaget utgår medel för utgivning av litteratur samt för inköp av
litteratur till folk- och skolbibliotek. Medel utgår även till En bok för alla
AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal
mellan staten och bolaget. Under innevarande budgetår utgår - engångsvis - 5
miljoner kronor för läsfrämjande åtgärder.
I propositionen anförs att inriktning och medelstilldelning i stort bör vara
oförändrade i avvaktan på utredningen om Boken och kulturtidskriften.
Regeringen föreslår att 64 567 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1998
under förevarande anslag.
Motionärerna bakom motion Kr272 (m) föreslår att anslaget för år 1998 skall
uppgå till 36 253 000 kronor, vilket är en minskning med 28 314 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna skall stödet till
inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek upphöra. Vidare föreslås att
utgivningen av böcker för vuxna hos En bok för alla AB skall upphöra (yrkande
6).
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvändningen och
medelstilldelningen. Motion Kr272 (m) avstyrks således i här aktuell del.
10.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3)
Från anslaget utgår produktions- och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter i
syfte att främja en kulturellt värdefull mångfald i utbudet av
kulturtidskrifter.
I propositionen anförs att inriktning och medelstilldelning bör vara
oförändrade i avvaktan på utredningen om Boken och kulturtidskriften.
Regeringen föreslår att 19 500 000 kronor skall anvisas för budgetåret 1998
under förevarande anslag.
I motion Kr246 (v) föreslås en ökning av anslaget med 2 500 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag till sammanlagt 22 000 000 kronor.
Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av det förslag som
nyligen lämnats av utredningen Boken och kulturtidskriften i betänkandet (SOU
1997:141) Boken i tiden inte skall föregripas. Utskottet är således inte berett
att föreslå någon ökning av anslaget utan tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning. Motion Kr246 (v) avstyrks därmed i här aktuell del.
10.4 Stöd till bokhandel (C 4)
Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
rådgivning samt katalogdatorstöd till bokhandeln i syfte att behålla och om
möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgången på
kvalitetslitteratur i bokhandeln.
Regeringen anför att stödets inriktning och medelstilldelning bör vara
oförändrade i avvaktan på utredningen om Boken och kulturtidskriften. För
budgetåret 1998 föreslås att 7 301 000 kronor anvisas under anslaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
10.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 5)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) framställer och lånar ut talböcker
och punktskriftsböcker samt säljer punktskriftsböcker. TPB fungerar som
lånecentral för talböcker. Biblioteket har en central utskrivningstjänst för
dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av
studielitteratur för högskolestuderande med synskador eller andra läs- och
skrivsvårigheter.
Regeringen föreslår att 56 704 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998. Vidare föreslås att regeringen skall få ett bemyndigande
avseende beställningar som medför utgifter först under år 1999.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Vidare
tillstyrker utskottet - med en formell jämkning av regeringens förslag - att
riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om anslaget beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial för högst 11 000 000 kronor som
medför utgifter under år 1999.
10.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (C 6)
Ändamålet för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur är att
äga och ge ut en nyhetstidning för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa
böcker (LL-böcker).
Regeringen föreslår att 13 056 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
10.7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på
teckenspråk - (Dövas TV) (C 7)
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk (Dövas TV).
Regeringen föreslår att 17 524 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
10.8 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (C 8)
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämndens verksamheter.
Regeringen föreslår att 3 501 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
10.9 Arbetsplatsbibliotek
Förslag om att inrätta ett särskilt stöd till arbetsplatsbibliotek har väckts i
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
tre motioner. I motion Kr246 (v) i här aktuell del och motion Kr269 (v) yrkande
22 föreslås att 1 500 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Av motion Kr269
(v) framgår att motionärerna anser att bidragen skall vara tidsbegränsade och
att de lokala fackliga organisationerna på arbetsplatserna skall ha skriftligt
formulerat mål och syfte med verksamheten (yrkande 21).
Statens kulturråd prövar ansökningar om etablering av arbetsplatsbibliotek.
Medel härför anvisas dels för folkbibliotekens verksamhetsutveckling, dels för
kultur i arbetslivet inom ramen för anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Vissa villkor för bidragen har uppställts. Då det gäller
verksamhetsutvecklingen skall ansökningen bl.a. innehålla uppgifter om vilka
effekter man avser att åstadkomma samt hur man avser att mäta effekterna.
I enlighet med det anförda konstaterar utskottet att stöd kan utgå från
anslaget A 2 under förutsättning att vissa villkor uppfyllts. Utskottet anser
att det inte är motiverat att inrätta ett särskilt stöd för etablering av
arbetsplatsbibliotek med regler av det innehåll som föreslagits i motion Kr269
(v). Utskottet avstyrker motion Kr246 (v) i motsvarande del och motion Kr269
(v) yrkandena 21 och 22.
Utskottet erinrar i sammanhanget om ett av de av riksdagen fastställda målen
för kulturpolitiken, nämligen det s.k. jämställdhetsmålet, ibland benämnt
delaktighetsmålet. Utskottet vill understryka att det - i enlighet med detta
mål - är angeläget att stöd utgår för kultursatsningar i arbetslivet såsom
arbetsplatsbibliotek.
11 Bild och form samt konsthantverk (D)
11.1 Statens konstråd (D 1)
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte att målet för Statens konstråds
verksamhet skall vara att konsten blir ett naturligt inslag i samhällsmiljön
(prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 174). Konstrådet skall verka för detta
genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler
för statlig verksamhet. Vidare skall Konstrådet, när det bedöms som
kulturpolitiskt angeläget, medverka till att konst tillförs även andra
gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Konstrådet skall också
sprida kunskaper om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.
I årets budgetproposition anför regeringen att ett av de centrala problemen
inom bild- och formkonstområdet är den samtida bild- och formkonstens svaga
ställning utanför landets tre storstadsområden. Regeringen kommer därför att ge
Kulturrådet, Konstrådet, Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden,
Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet ett gemensamt
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
uppdrag att utreda hur de statliga insatserna skall utformas så att fler kan ta
del av samtida bildkonst oavsett var man bor i landet. Gruppen skall även
analysera de statliga insatsernas betydelse för att främja konstnärlig
kvalitet, mångfald och utveckling. Den skall också analysera hur
arbetsmarknaden för bild- och formkonstnärer utvecklas.
Regeringen föreslår att anslaget D 1 Statens konstråd skall föras upp med
4 503 000 kronor efter en besparing med 147 000 kronor.
Staten bör enligt motion Kr272 (m) renodla sitt ansvar för olika
kulturverksamheter. Konstrådet bör inte arbeta med att lämna bidrag till andra
offentliga miljöer än de statliga. Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor
(yrkande 7).
Utskottet anser att de övergripande mål för Konstrådets verksamhet som
fastställdes vid föregående riksmöte bör stå kvar. Riksdagen bör med avslag på
yrkande 7 i motionen anvisa det belopp under anslaget som regeringen begärt,
dvs. 4 503 000 kronor.
11.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2)
Från anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön utgår medel
till utsmyckning av lokaler i statlig ägo och lokaler som används för statlig
verksamhet. Vidare utgår bidrag till folkparkerna och vissa
samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. Från och med budgetåret
1997 utgår medel även till konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer
än de statliga, t.ex. bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 111-112, 174-175, rskr. 1996/97:129).
Anslaget uppgår till 42 938 000 kronor för budgetåret 1997.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa ett oförändrat anslag för
budgetåret 1998. Regeringen redovisar att Konstrådet har ingivit en prognos om
ett anslagssparande på 5 miljoner kronor för år 1997. Skälet till sparandet är
att planerade insatser inom det fr.o.m. budgetåret 1997 vidgade uppdraget
avseende utsmyckning av andra gemensamma miljöer än de statliga inte hinner
slutbetalas under budgetåret.
Regeringen föreslår att riksdagen skall lämna regeringen ett bemyndigande att
beställa konst under budgetåret 1998 till ett belopp av högst 15 miljoner
kronor som medför utgifter efter år 1998.
Anslaget bör enligt motion Kr272 (m) minskas med 10 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 8). Motionärerna anser att staten
bör renodla sitt ansvar och att bidrag inte bör utgå till utsmyckning av annan
gemensam miljö än den statliga.
Enligt motion Kr218 (c) i denna del bör riksdagen besluta att Konstrådet inte
skall få disponera 1 miljon kronor av det förutsedda anslagssparandet om 5
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor under anslaget. Medlen bör i stället tillföras anslaget D 5
Bidrag till bild- och formområdet.
Utskottet kan inte tillstyrka att ändamålet med anslaget D 2 skall begränsas
på det sätt som föreslås i motion Kr272 (m) eller att anslaget skall minskas
för nästa budgetår. Motionens yrkande 8 avstyrks.
Utskottet avstyrker motion Kr218 (c) i vad den avser annan användning av
vissa sparade medel under anslaget, vilka behövs under år 1998 för att betala
insatser som planerats under innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att oförändrat 42 938 000 kronor
skall anvisas under anslaget. Utskottet tillstyrker också att regeringen får
bemyndigande att beställa konstverk för högst 15 miljoner kronor som medför
utgifter efter år 1998.
11.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3)
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall genom olika åtgärder främja hemslöjden i den
mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden fördelar
stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
I budgetpropositionen redovisas att huvudmannaskapet för
länshemslöjdskonsulenterna skall kunna utövas av antingen hemslöjdsförening
eller landsting och att frågan om huvudmannaskap bör kunna lösas i samförstånd
mellan hemslöjdsförening, landsting, konsulenter och Nämnden för
hemslöjdsfrågor (se prop. 1980/81:87). Den försöksverksamhet som bedrivits i
två län med länsmuseum som huvudman har enligt regeringen fallit väl ut.
Utskottet har erfarit att från ett av de två länen föreligger en framställning
till Nämnden för hemslöjdsfrågor om att länsmuseet även fortsättningsvis skall
få vara huvudman för konsulenterna. Regeringen anser att även annan än
hemslöjdsförening eller landsting bör kunna vara huvudman. Utskottet har inget
att erinra mot vad regeringen förordat. Nämnden för hemslöjdsfrågor bör således
kunna vidga prövningen av huvudmannaskap. I flertalet län är
hemslöjdsföreningen/-förbundet huvudman. Utskottet ser ett särskilt värde i att
det ideella föreningsengagemanget - oavsett vem som är huvudman för
konsulenterna - på olika sätt kan stödja och samverka med konsulenterna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget D 3 Nämnden för
hemslöjdsfrågor anvisa 1 056 000 kronor för budgetåret 1998.
11.4 Främjande av hemslöjden (D 4)
Anslaget D 4 Främjande av hemslöjden disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor
för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget D 4 Främjande av
hemslöjden anvisa 16 907 000 kronor för budgetåret 1998.
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
11.5 Bidrag till bild- och formområdet (D 5)
Under anslaget D 5 Bidrag till bild- och formområdet anvisas medel till dels
bidrag till organisationer m.m. inom bild- och formområdet, dels bidrag till
Akademien för de fria konsterna.
För budgetåret 1997 har regeringen i regleringsbrev fördelat anslaget om
totalt 14 741 000 kronor med 13 161 000 kronor till organisationer inom bild-
och formområdet och 1 580 000 kronor till Akademien för de fria konsterna.
Anslaget disponeras av Kulturrådet. Kulturrådet har fördelat medlen under den
första anslagsposten med 7 628 000 kronor till verksamhetsbidrag till
organisationer, 5 433 000 kronor till utställningsersättning och 100 000 kronor
till projekt inom grafikområdet. Statens kulturråd har innevarande budgetår
lämnat verksamhetsbidrag från den första anslagsposten till Sveriges
konstföreningars riksförbund, Folkrörelsernas Konstfrämjande, Föreningen Svensk
form, Föreningen Handarbetets Vänner, Grafiska sällskapet, Svenskt
barnbildarkiv, Nutida svenskt silver och Stiftelsen Gerlesborgsskolan.
Utställningsbidrag har lämnats till Folkrörelsernas Konstfrämjande, Sveriges
konstföreningars riksförbund och Stiftelsen konsthantverkscentrum. Vidare har
stöd lämnats till konsthantverkskooperativ. Folkrörelsernas Konstfrämjande har
fått 1 500 000 kronor av verksamhetsbidraget till organisationer och 1 378 000
kronor av bidraget till utställningsersättning, dvs. sammanlagt 2 878 000
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa ett oförändrat anslag om
14 741 000 kronor för budgetåret 1998.
I fem motioner tas upp frågan om ett ökat bidrag under anslaget till
Folkrörelsernas Konstfrämjande. Motionärerna påminner om att Folkrörelsernas
Konstfrämjande har som mål att nå männniskor som tidigare har liten erfarenhet
av bildkonstområdet. Dess verksamhet är omfattande och finns i stora delar av
landet. Verksamheten bidrar till att konstnärer kan öka sina inkomster.
Motionärerna anser att Folkrörelsernas Konstfrämjande bör ges möjligheter att
utveckla sin verksamhet.
I motion Kr305 (fp) hemställs om ett med 2 miljoner kronor ökat anslag varav
1 miljon kronor avser verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas Konstfrämjandes
verksamhet och 1 miljon kronor utställningsersättning (yrkande 9).
En ökning med 1 miljon kronor avseende bidraget till Folkrörelsernas
Konstfrämjande föreslås i motion Kr218 (c) i denna del. Ökningen bör
finansieras genom att ta i anspråk sparade medel under anslaget D 2 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön.
Det bör enligt motion Kr211 (c) undersökas om bidraget till Folkrörelsernas
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
Konstfrämjande kan ökas genom omfördelning från andra organisationer m.m. som
får bidrag under anslaget D 5 (yrkande 2). Vidare bör riksdagen uttala att
Folkrörelsernas Konstfrämjande bör få ett med 1 miljon kronor ökat bidrag för
budgetåret 1999.
Riksdagen bör enligt motion Kr234 (s) uttala att det fordras en fortsatt
förstärkning av det ekonomiska stödet till Folkrörelsernas Konstfrämjande. I
motion Kr253 (s) begärs en utredning av samma fråga.
Anslaget D 5 Bidrag till bild- och formområdet föreslås i motionerna Kr246
(v) och Kr269 (v) yrkande 27 ökas med 1 miljon kronor avseende
utställningsersättning till både Folkrörelsernas Konstfrämjande och Sveriges
konstföreningars riksförbund.
I två motioner tas upp frågan om bidrag till kollektivverkstäder. I motion
Kr270 (mp) i denna del hemställs om en ökning av anslaget för budgetåret 1998
med 2 miljoner kronor för detta ändamål (yrkande 1 i denna del och yrkande 38).
I motionen begärs också ett uttalande om en motsvarande medelsberäkning för
budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2 delvis). Även i motion Kr298 (mp) hemställs
om en anslagsökning med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998 avseende bidrag
till kollektivverkstäder (yrkande 2). I motionen begärs också ett uttalande om
att kollektivverkstäderna skall inordnas i den grupp organisationer som får
bidrag under anslaget (yrkande 1).
Utskottet påminner om att riksdagen vid föregående riksmöte beslöt om en
ökning av medlen under anslaget med 4 miljoner kronor för att kunna öka
verksamhetsbidraget till Folkrörelsernas Konstfrämjande och bidragen till
utställningsersättning (bet. 1996/97:KrU 1 s. 177-178).
Utskottet kan inte tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag inom
utgiftsområde 17 med syfte att för budgetåret 1998 öka anslaget D 5 för de
ändamål som tas upp i motionerna. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att
riksdagen med avslag på här aktuella motionsyrkanden anvisar för budgetåret
1998 14 741 000 kronor under anslaget D 5 Bidrag till bild- och formområdet i
enlighet med regeringens förslag.
Mot bakgrund av att Folkrörelsernas Konstfrämjande är i ett uppbyggnadsskede
och med hänsyn till angelägenheten av att den konstbildande verksamheten når
breda folkgrupper i hela landet anser utskottet att regeringen i kommande
budgetarbete inför budgetåret 1999 bör beräkna medel för ett ökat stöd till
organisationen. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c)
yrkande 2 i denna del, Kr234 (s), Kr246 (v) i denna del, Kr253 (s), Kr269 (v)
yrkande 27 i denna del och Kr305 (fp) yrkande 9 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att redan nu ta
ställning till anslagets storlek för de kommande två budgetåren 1999 och 2000.
Motion Kr270 (mp) yrkande 2 avstyrks i denna del.
12 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E)
12.1 Konstnärsnämnden (E 1)
Riksdagen godkände vid föregående riksmöte att det övergripande målet för
Konstnärsnämnden skall vara att främja bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärers möjlighet att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
att främja internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda
gästateljéer. Nämnden skall bidra till ökade kunskaper om konstnärernas
ekonomiska och sociala förhållanden. Konstnärsnämnden beslutar om statliga
ersättningar och bidrag till konstnärer. Nämnden skall tillsammans med
styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av
inkomstgarantier.
Regeringen avser att under våren 1998 lämna en proposition till riksdagen med
förslag om konstnärernas villkor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget E 1 Konstnärs-
nämnden anvisa 9 207 000 kronor.
12.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E 2)
Under anslaget E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer beräknas medel till
visningsersättning som fördelas av Konstnärsnämnden, individuell
visningsersättning som fördelas av upphovsrättsorganisationen Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS), bidrag till konstnärer som fördelas av Konstnärs-
nämnden respektive Sveriges författarfond samt inkomstbidrag som fördelas av
regeringen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget E 2 Ersättningar
och bidrag till konstnärer anvisa 240 105 000 kronor.
13 Arkiv (F)
13.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar
för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet.
I propositionen föreslår regeringen att bidragen till länsarkiven, som nu
anvisas under förevarande anslag, inordnas i det system som gäller för övrig
regional kulturverksamhet. Bidraget föreslås bli anvisat under ett nytt anslag
benämnt Bidrag till regional arkivverksamhet. Förevarande anslag minskas därför
med 2 320 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 226 435 000 kronor under
ramanslaget Riksarkivet och landsarkiven.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
13.2 Arkivet för ljud och bild (F 2)
Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra forskning i svensk kultur och
samhälle genom att tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som
offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Myndighetens verksamhet vilar
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
på grunderna för pliktexemplarslagen (1993:1392).
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 25 434 000 kronor under ram-
anslaget Arkivet för ljud och bild.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
13.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F 3)
Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn,
folkminnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall
institutet avge yttranden i ärenden om fastställandet av ortnamn och granska
förslag till namn på allmänna kartor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall anvisa
27 761 000 kronor under ramanslaget Språk- och folkminnesinstitutet.
13.4 Svenskt biografiskt lexikon (F 4)
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och
slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 3 405 000 kronor under ram-
anslaget Svenskt biografiskt lexikon.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
13.5 Bidrag till regional arkivverksamhet (F 5)
Utskottet har i tidigare avsnitt tillstyrkt regeringens föreslag att bidragen
till länsarkiven, som nu anvisas under anslaget Riksarkivet och landsarkiven,
skall inordnas i det system med stödenheter som gäller för övrig regional
kulturverksamhet (avsnitt 6.4). Syftet med att inordna det statliga stödet till
regional arkivverksamhet i systemet med stödenheter är enligt regeringen att
bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken tillsammans med
museer och andra institutioner. Bidraget föreslås bli anvisat under detta
anslag. Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 2 320 000 kronor till
anslaget, vilket enligt regeringen motsvarar 20 stödenheter.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen. Enligt uppgift från
regeringen skall en stödenhet vara 100 000 kronor även år 1998, vilket innebär
att anslagstilldelningen på 2 320 000 kronor skulle motsvara drygt 23
stödenheter. Frågan om beräkningen av stödenheter för budgetåret 1998 har
utskottet behandlat i det föregående (avsnitt 2.1.2).
Motionärerna anför i motion Kr305 (fp) att inför den satsning på dokumentation
om industrisamhällets historia som regeringen föreslår bör folkrörelsearkivens
resurser förstärkas ytterligare. Enligt motionärerna bör i en första etapp
satsningar göras i två regioner, Västerbotten och Västsverige, med 500 000
kronor respektive 400 000 kronor. Dessutom bör enligt motionärerna
Folkrörelsernas Arkivförbund erhålla ett statligt anslag på 800 000 kronor för
bl.a. sin utbildningsverksamhet (yrkande 10).
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
Utskottet har i ett föregående avsnitt i detta betänkande behandlat frågan om
bevarandet av det industrihistoriska kulturarvet (avsnitt 6.4). Utskottet
redovisar där bl.a. att regeringen har för avsikt att i regleringsbrevet för år
1998 följa upp arbetet med industrisamhällets historia och att därefter
återkomma i budgetpropositionen för år 1999 med förslag om finansiering av en
nationell satsning på industrisamhällets historia. Utskottet anser att
regeringens förslag i finansieringsfrågan inte bör föregripas. Med hänsyn
härtill och då det ankommer på Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv att inom
ramen för anvisade medel fördela statliga bidrag till enskilda arkiv avstyrker
utskottet motion Kr305 (fp) yrkande 10.
14 Kulturmiljö (G)
14.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön.
RAÄ skall följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna i
ärenden som rör dessa, medverka i EU-arbetet och i det internationella arbetet
med kulturmiljön, svara för konservering och vård av kulturminnen samt bygga
upp kunskap på området.
I propositionen redovisas bl.a. att arbete pågår med att förbereda RAÄ:s
skiljande från Statens historiska museer fr.o.m. den 1 januari 1998.
Vidare redovisas bl.a. att den arkeologiska uppdragsverksamhet, som bedrivs
inom avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV) inom RAÄ, har minskat
betydligt. Detta har medfört omställningsproblem och nödvändiga
rationaliseringar av verksamheten. För år 1998 har ett underskott på 20
miljoner kronor prognostiserats för verksamheten.
Regeringen föreslår att 136 979 000 kronor skall anvisas under anslaget.
Förslag om annan medelstilldelning har framförts motionsvägen.
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) föreslår att anslaget skall ökas med 4
miljoner kronor för att kunna ge fortsatt stöd till byggnadshyttor (yrkande 1 i
motsvarande del).
Utskottet erinrar om att särskilda medel anvisats vid olika tillfällen för
satsningar på olika byggnadsvårdsprojekt. För budgetåret 1995/96 anvisades 30
miljoner kronor av arbetsmarknadsmedel. RAÄ, som disponerade medlen, startade
det rikstäckande programmet Tradition och byggnadsproduktion för att stödja
byggnadsvårdande projekt, däribland byggnadshyttor. Vidare har under
förevarande anslag för innevarande budgetår anvisats 2,5 miljoner kronor
engångsvis för utveckling av byggnadshyttor.
Enligt utskottets uppfattning är de bevarandeinsatser som görs bl.a. tack
vare byggnadshyttor av stort värde. Utskottet anser att det får ankomma på de
kulturvårdande organen att bedöma i vad mån tillgängliga resurser ger utrymme
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
för en fortsatt satsning på byggnadshyttor. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om att regeringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
föreslagit en särskild sysselsättningssatsning inom byggsektorn som avser bl.a.
byggnadsvård.
I motion Kr272 (m) föreslås en minskning av anslaget med 20 miljoner kronor.
Motionärerna bakom motionen anger att beloppet motsvarar det underskott som är
budgeterat för UV. Vidare erinrar motionärerna om att UV:s verksamhet är helt
avgiftsfinansierad och hänvisar till den känsliga situation som råder inom
uppdragsarkeologin. Att i det läget skattesubventionera UV kan motionärerna
inte acceptera (yrkande 10).
Det beräknade underskott i UV:s verksamhet för år 1998 som motionärerna
aktualiserar i sin motion förklaras i RAÄ:s budgetunderlag bl.a. med en nedgång
för investeringarna i infrastruktur som gjort att uppdragsvolymen för UV
sjunkit drastiskt, vilket i sin tur lett till uppsägningar och höga
omställningskostnader. Avvecklingen medför enligt RAÄ kostnader som en
uppdragsfinansierad verksamhet till självkostnadspris inte kan bära. Av
budgetpropositionen framgår att RAÄ arbetar med att söka lösningar på problemet
och utveckla en strategi för att göra verksamheten mindre konjunkturkänslig.
Utskottet konstaterar att UV utgör ett separat verksamhets- och
resultatområde som i sin helhet finansieras med avgiftsintäkter och andra
externa intäkter. Medel kan således inte utan särskilt beslut av riksdagen
föras över från RAÄ:s myndighetsanslag till UV för att täcka underskottet.
Enligt utskottets uppfattning är det prognostiserade underskottet för år 1998
oroande även om - som utskottet inhämtat - verksamheten inte för närvarande
saknar likvida medel. Utskottet utgår från att regeringen noga följer frågans
utveckling.
Då det gäller medelsanvisningen är utskottet inte berett att frångå
regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker således att 136 979 000 kronor skall anvisas under
anslaget för budgetåret 1998. Motionerna Kr270 (mp) yrkande 1 i motsvarande del
och Kr272 (m) yrkande 10 avstyrks därmed.
Regeringen har under anslaget beräknat vissa preliminära belopp för budgetåren
1999 och 2000. I motion Kr270 (mp) yrkas att de beräknade beloppen skall ökas
med 4 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2
delvis).
Regeringens beräkningar har inte underställts riksdagen. Utskottet anser att
det inte finns anledning att redan nu ta ställning till anslagets storlek för
de två budgetåren. Motionsyrkandet avstyrks i denna del.
14.2 Bidrag till kulturmiljövård (G 2)
Under anslaget anvisas medel för bidrag till byggnadsvård samt forn- och
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
landskapsvård. Medel får även utgå för bl.a. vissa arkeologiska
undersökningskostnader samt till vård och underhåll av vissa kyrkliga
inventarier. Bidrag utgår också till ombyggnad, renovering och underhåll av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Regeringen föreslår att 236 937 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998. Vidare föreslås att regeringen skall få ett bemyndigande
avseende beställningar på 10 miljoner kronor för utbetalning efter år 1998,
dock längst t.o.m. år 2001.
I motion Kr272 (m) föreslås - med hänvisning till att den verksamhet som
erhåller stöd är mycket värdefull - att anslaget för år 1998 skall uppgå till
281 757 000 kronor, vilket är en ökning med 44 820 000 kronor i förhållande
till regeringens förslag (yrkande 11).
Utskottet vill framhålla att betydande summor anvisats under senare år för
kulturmiljövård under flera departements huvudtitlar. Vidare erinrar utskottet
om att regeringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslagit
en särskild sysselsättningssatsning inom byggsektorn som avser bl.a.
byggnadsvård (jfr avsnitt 14.1).
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning under detta anslag
som överstiger den som regeringen föreslagit. Utskottet föreslår att riksdagen
med avslag på motion Kr272 (m) i här aktuell del beslutar att anvisa medel
under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
Vidare tillstyrker utskottet - med formell ändring - att riksdagen bemyndigar
regeringen att i fråga om anslaget inom en ram av 10 miljoner kronor besluta om
bidrag som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001.
14.3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar (G 3)
Under anslaget anvisas medel för restaurering och underhåll av de kungliga
slotten och rikets fästningar.
Regeringen föreslår att 50 000 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998. Vidare föreslås att anslaget skall vara ett
reservationsanslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
15 Museer och utställningar (H)
15.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1)
Under anslaget anvisas medel för följande centrala museer, vilka är statliga
myndigheter: Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens
sjöhistoriska museer, Folkens museum - etnografiska, Arkitekturmuseet, Statens
musiksamlingar samt Statens försvarshistoriska museer. Vidare anvisas medel för
Etnografiska museet i Göteborg.
Regeringen föreslår att 571 863 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998. I anslagsbeloppet ingår en ökning med drygt 50 miljoner
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
kronor, främst till följd av ökade hyreskostnader för Moderna museet,
Arkitekturmuseet och Armémuseum. I anslutning härtill vill utskottet nämna att
frågor om de nationella institutionernas hyror behandlats i ett tidigare
avsnitt i detta betänkande (avsnitt 2.2.3).
Motionsvägen har förslag framställts om projektering av ett kvinnomuseum,
uppdrag till museerna att visa kvinnors historia m.m.
Motionärerna bakom motion Kr269 (v) anser att det finns behov av att inrätta
ett separat museum för att gestalta kvinnors historia. I motionen föreslås att
anslaget skall ökas med 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit i
syfte att projektera ett sådant museum (yrkande 33). Även ett förslag i motion
Kr246 (v) i denna del att öka anslaget med 1 miljon kronor synes syfta till
projektering av ett kvinnomuseum.
I motion Kr239 (c) föreslås att museerna skall få i uppdrag att visa kvinnors
historia och att prioritera projekt om kvinnors historia (yrkande 2). Vidare
anförs i samma motion att initiativ tagits på flera håll för att inrätta
särskilda kvinnomuseer. Motionärerna föreslår att regeringen skall lämna
förslag till riksdagen om hur sådana projekt kan stödjas (yrkande 3).
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden under hösten 1995 och hösten
1996 och uttalade då bl.a. att det är av stor betydelse att även ett
kvinnoperspektiv anläggs i museernas utställningsverksamhet och att kvinnornas
i lika hög grad som männens historia speglas i våra museer (bet. 1995/96:KrU1
och 1996/97:KrU1). Utskottet konstaterade hösten 1996 att regeringen i
kulturpropositionen starkt hade understrukit behovet av att bl.a. ett
könsperspektiv skall anläggas på kulturarvet, en uppfattning som utskottet
delade. Utskottet ansåg vidare att det är angeläget att museerna analyserar
vilka utgångspunkter som styr samlandet och dokumentationen i arbetet med
kulturarvet och att de i sin verksamhet därvid även tar hänsyn till ett
genusperspektiv (bet. 1996/97:KrU1 s. 130).
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Vidare vill utskottet framhålla att det nya riktade statsbidraget till de
regionala museerna i första hand skall avse granskningar av museernas samlingar
med utgångspunkt i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och generation.
De centrala kulturarvsinstitutionerna, dvs. Riksantikvarieämbetet,
Riksarkivet och de centrala museerna, har fått regeringens uppdrag att redovisa
en strategi för att arbeta vidare med och utveckla kulturarvets demokratiska
funktioner. Bl.a. skall institutionerna i högre grad uppmärksamma olika
perspektiv på kulturarvet såsom kön, klass, kulturell bakgrund och generation.
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1998.
Utskottet konstaterar att det anförda visar att åtgärder redan vidtagits för
att de centrala och regionala museerna skall ägna uppmärksamhet och satsa
resurser på att visa kvinnans historia. Kravet i motion Kr239 (c) yrkande 2 är
således i allt väsentligt tillgodosett.
Utskottet är inte berett att - som föreslås i motionerna Kr269 (v) yrkande 33
och Kr246 (v) i denna del - förorda en ökning av anslaget i syfte att
projektera ett kvinnomuseum. Utskottet är inte heller berett att föreslå
riksdagen att lägga fram förslag till hur olika kvinnomuseer skall stödjas som
föreslås i yrkande 3 i motion Kr239 (c).
Det anförda leder fram till att utskottet föreslår att riksdagen med avslag
på motion Kr239 (c) yrkandena 2 och 3, motion Kr246 (v) i här aktuell del och
motion Kr269 (v) yrkande 33 beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet
med regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att förslag om kvinnornas roll och
betydelse inom kultursektorn även behandlas i avsnitt 1.4 samt att frågan om
projektering av ett kvinnomuseum även behandlas i avsnitt 15.4.
15.2 Centrala museer: Stiftelser (H 2)
Under anslaget anvisas medel för följande museer, vilka är stiftelser: Nordiska
museet, Skansen och Tekniska museet.
Regeringen föreslår att 173 050 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
15.3 Bidrag till regionala museer (H 3)
Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 regionala museer berättigade
till bidrag under detta anslag.
Enligt riksdagens beslut skall en del av stödet till regionala museer
avsättas som riktade tidsbegränsade bidrag. Av propositionen framgår att
regeringen anser att 2 % av anslaget för år 1998 skall gå till sådana insatser.
För åren 1999 och 2000 räknar regeringen med att 4 % respektive 6 % skall
användas för riktade bidrag. Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande behandlat frågor om riktade insatser (avsnitt 2.1.4).
Regeringen föreslår att 104 595 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Med hänvisning till de svårigheter som de regionala museiinstitutionerna har
yrkas i motion Kr269 (v) att anslaget för år 1998 skall uppgå till 106 595 000
kronor, vilket är en ökning med 2 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 38). Förslag med samma syfte framförs i motion
Kr246 (v) i motsvarande del.
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning under detta anslag
som överstiger den som regeringen föreslagit.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 8.5) redovisat att medel för riktade
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
tidsbegränsade insatser för teater-, dans- och musikinstitutioner samt
regionala museer inte skall utgå till de län som deltar i försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning, dvs. Kalmar, Gotlands och Skåne län. Medel
för dessa riktade insatser skall således inte beräknas under anslaget A 5
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Vid
beräkningen av förevarande anslag har regeringen felaktigt utgått från att
bidraget till riktade insatser under budgetåret 1998 skall omfatta 4 % av det
totala bidraget. Som framgår av vad som refererats inledningsvis i detta
avsnitt avser regeringen att avsätta 2 % till riktade insatser. En justering av
anslagsbeloppen bör därför göras. Anslaget H 3 bör minskas med 96 000 kronor,
medel som i stället bör anvisas under anslaget A 5.
Med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr246 (v) i
motsvarande del och motion Kr269 (v) yrkande 38 föreslår utskottet att
riksdagen beslutar att 104 499 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
15.4 Bidrag till vissa museer (H 4)
Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra
institutioner, nämligen Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms
teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Föremålsvård
i Kiruna, Röhsska museet, Rooseum, Strindbergsmuseet, Judiska museet,
Bildmuseet och Zornsamlingarna.
Regeringen föreslår att 39 504 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Motionsvägen har förslag väckts som bl.a. gäller annan medelsanvisning än den
regeringen föreslagit.
I motion Kr270 (mp) föreslås att anslaget skall ökas med 600 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Av motionen
framgår att 300 000 kronor av beloppet skall användas för projektering av ett
kvinnomuseum (yrkande 51).
I motion Kr215 (mp) föreslås att ett kvinnomuseum skall inrättas (yrkande 1)
och att 300 000 kronor skall avsättas för ändamålet (yrkande 2). I motionen
anförs bl.a. att museet skall lyfta fram kvinnan i historien, visa konst gjord
av kvinnor och hjälpa landets museer att fördela sina resurser så att
jämställdhet uppnås.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 15.1)
behandlat motionsyrkanden som syftar till att medel under anslaget för centrala
museer skall anvisas för projektering av ett kvinnomuseum. Yrkandena avstyrks
med en utförlig motivering. De skäl som där redovisas för att avstyrka
yrkandena talar för att även de här aktuella motionsyrkandena om projektering
av kvinnomuseum skall avstyrkas.
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
I motion Kr270 (mp) yrkas - som nämnts i det föregående - att anslaget skall
ökas med 600 000 kronor. Av beloppet föreslås att 300 000 kronor skall användas
för projektering av ett filmmuseum (yrkande 52).
Filminstitutets styrelse tillsatte år 1995 en nationalkommitté för ett
svenskt filmmuseum. Kommittén skall ta fram förslag till vad ett filmmuseum
skall innehålla, hur stora investeringar som behöver göras samt vilka
möjligheterna är till finansiering av ett sådant museum. Målet är att kommittén
skall presentera ett förslag till ett framtida filmmuseum under år 1997.
Filminstitutet har föreslagit att det nya museet skall byggas i anslutning till
Filminstitutets lokaler i Stockholm, vilket godkänts av markägaren. En ansökan
om bygglov har lämnats in till Stockholms stad.
På uppdrag av regeringen har Filminstitutet gjort en utvärdering av
stödformerna för svensk filmproduktion i enlighet med gällande filmavtal, som
upphör med utgången av år 1998. I anslutning härtill har Filminstitutet lagt
fram förslag till åtgärder som bör genomföras inom ramen för ett nytt
filmavtal. Filminstitutet anser att ett svenskt filmmuseum bör vara en
angelägenhet för hela film- och videobranschen och föreslår därför att
kostnaderna för driften av museet skall ingå som en del i ett kommande
filmavtal.
Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att Filminstitutet aktivt
verkar för att ett svenskt filmmuseum skall inrättas. Utskottet anser att det
inte är motiverat att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av
motionen. Motionen avstyrks.
I motion Kr287 (s) behandlas frågor som rör Strindbergsmuseet. Motionärerna
bakom motionen anser att Kulturrådet skall utreda möjligheterna för
Strindbergsmuseet att utöka sin verksamhet internationellt och i Sverige kring
Strindberg och hans verk (yrkande 1). Vidare yrkas i samma motion att
medelstilldelningen till Strindbergsmuseet skall ökas i förhållande till vad
regeringen föreslagit. Motionärerna - som inte anger något belopp - föreslår
att medelsökningen skall ske genom en omfördelning inom verksamhetsområdet
Museer och utställningar (yrkande 2).
Den verksamhet som bedrivs vid Strindbergsmuseet är enligt utskottets
uppfattning av stort intresse både inom och utom landet. Strindbergsmuseet, som
invigdes år 1973, ägs av en stiftelse vars huvudmän är Stockholms stad,
Nordiska museet och Strindbergssällskapet. Museet är inrymt i den bostad som
August Strindberg bodde i under sina fyra sista levnadsår. Museet har även
lokaler för basutställningar om Strindberg som målare, fotograf, författare och
teaterman samt lokaler för tillfälliga utställningar och programverksamhet.
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
Museet har vidare bl.a. ett forskningsbibliotek, ett fotoarkiv och ett
pressklippsarkiv.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte ta något initiativ till en
sådan utredning som motionärerna föreslår. Vidare är utskottet inte berett att
- genom omfördelning inom verksamhetsområde H Museer och utställningar -
förorda en ökning av bidraget till museet utöver den som regeringen föreslagit.
Motionärerna bakom motion Kr272 (m) föreslår att bidraget till Arbetets museum
skall upphöra att utgå och att anslaget skall minskas med 11,4 miljoner kronor
i förhållande till vad regeringen föreslagit (yrkande 13). I motionen anförs
bl.a. att museet skapats på initiativ av olika intressegrupper, dock utan att
dessa sett till att verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av
egen kraft.
Utskottet har ett flertal gånger uttalat att verksamheten vid Arbetets museum
är av stort intresse både nationellt och internationellt (senast i bet.
1996/97:KrU1 s. 186). Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning. Utskottet
anser att den medelsberäkning som regeringen föreslagit för Arbetets museum är
väl motiverad.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motion Kr270 (mp) yrkandena 1 i motsvarande del, 51 och 52, motion Kr215
(mp) yrkandena 1 och 2, motion Kr287 (s) och motion Kr272 (m) yrkande 13
beslutar anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
Regeringen har under anslaget beräknat vissa preliminära belopp för budgetåren
1999 och 2000. I motion Kr270 (mp) yrkas att de beräknade beloppen skall ökas
med 10 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1999 och 2000 (yrkande 2
delvis).
Regeringens beräkningar har inte underställts riksdagen. Utskottet anser att
det inte finns anledning att redan nu ta ställning till anslagets storlek för
de två budgetåren. Motionsyrkandet avstyrks i denna del.
15.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (H 5)
Bidraget anvisas enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-
statliga kulturlokaler. Enligt bestämmelserna kan stöd ges i form av bidrag
till ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör
någon annan än staten. Bidraget kan också ges till standardhöjande reparationer
och handikappanpassning samt till utbyte eller komplettering av inventarier
till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets
samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd. Beslut om bidrag
fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas och utbetalas när arbetena är
avslutade, vilket kan ta flera år.
Boverket har av regeringen fått i uppdrag att i samverkan med
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd närmare utreda de framtida behoven
av statligt stöd och formerna för detta. Uppdraget skall redovisas till
regeringen den 1 mars 1998.
Regeringen föreslår att riksdagen för år 1998 skall anvisa sammanlagt
10 miljoner kronor under ramanslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler.
Dessutom föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
bidrag inom en ram av högst 2 miljoner kronor som medför utgifter efter år
1998, dock längst t.o.m. år 2001.
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) vill att även andra lokaler än de som
anges i förordningen skall kunna komma i fråga för stöd. Begreppet vissa icke-
statliga kulturlokaler bör enligt motionärerna vidgas till att även gälla t.ex.
en kvarterslokal, ett lokalt kulturhus eller en hembygdsgård (yrkande 45).
Enligt motionärerna bör anslaget år 1998 vara 20 miljoner kronor högre än
regeringen föreslagit (yrkande 1 delvis).
Regeringen har under anslaget beräknat vissa belopp för budgetåren 1999 och
2000. I angivna motion, Kr270 (mp), yrkas att de berörda beloppen för vart och
ett av åren skall ökas med 20 miljoner kronor (yrkande 2 delvis).
I motion Kr272 (m) anser motionärerna att regeringens förslag om bidrag till
icke-statliga kulturlokaler skall avslås eftersom det enligt motionärerna inte
är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för lokalkostnaderna samtidigt
som det finns ett statligt anslag för ändamålet. Kostnaderna för handikapp-
anpassning bör bestridas från anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg (yrkande 14).
Utskottet har från Boverket inhämtat att tidigare åtaganden om 5 miljoner
kronor beräknas belasta anslaget år 1998 och att det därefter inte återstår
några gjorda åtaganden som belastar detta. Ett bifall till regeringens förslag
om en medelsanvisning om 10 miljoner kronor för nämnda år innebär därför att
Boverket har möjlighet att besluta om bidrag beträffande de återstående 5
miljoner kronorna. För att få en jämnare fördelning av anslaget på längre sikt
och för att få i gång fler projekt under år 1998 ställer sig utskottet med viss
formell ändring bakom regeringens förslag om ett bemyndigande som innebär att
Boverket får ett visst, begränsat utrymme under 1998 att besluta om bidrag som
medför utgifter under senare år. Utskottet, som inte vill föregripa den
ovannämnda utredningen, föreslår att riksdagen med avslag på motionerna Kr270
(mp) yrkandena 1, i här aktuell del, och 45 samt Kr272 (m) yrkande 14 anvisar
10 miljoner kronor i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet vill tillägga följande. Utskottet utgår från att Boverket i sin
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
utredning ser över konstruktionen med bemyndigande i samband med att
myndigheten ser över formerna för stödet i övrigt.
Regeringens preliminära beräkningar för åren 1999 och 2000 har inte
underställts riksdagen. Utskottet anser att det inte finns anledning att redan
nu ta ställning till anslagets storlek för de två budgetåren. Motion Kr270 (mp)
yrkande 2 i här aktuell del avstyrks därför.
I fyra motioner framställs yrkanden som har till syfte att statliga insatser
skall göras för att projektet Nordiskt akvarellmuseum skall kunna förverkligas.
Projektet Nordiskt akvarellmuseum är en gemensam satsning av den ideella
organisationen Nordiska akvarellsällskapet, som bildades år 1989, och Tjörns
kommun. Stiftelsen har bildats för att uppföra och driva ett museum och ett
centrum för forskning i och utveckling av vattenfärgstekniker i Skärhamn.
Byggnaden skall omfatta ca 2 000 kvadratmeter. Den skall - förutom
utställningslokaler med rätt klimat för att kunna visa akvarellkonst permanent
- också innehålla lokaler för kurser, utbildning och forskning, en
samlingslokal, som blir utrustad för teater, film och andra kulturella program,
kafé/restaurang med kök, utrymmen för försäljning, gästateljéer, kontor, arkiv,
lager teknik m.m.
Investerings- och planeringskostnaderna för projektet är beräknade till 45
miljoner kronor. Av dessa återstår 13 miljoner kronor att finansiera. Byggstart
beräknas till våren 1998. En förutsättning för byggstarten är dock att
investerings- och planeringskostnaderna är finansierade fullt ut.
I motionerna Kr266 (m) och Kr267 (kd) framhålls det stora och breda intresse
som visats för projektet såväl lokalt som nationellt. Motionärerna framhåller
vidare vikten av att resterande del av finansieringen på 13 miljoner kronor kan
ordnas. Liknande synpunkter framförs i motion Kr286 (c). Motionärerna
framhåller att museet, som blir det första i sitt slag i Europa, har stor
betydelse ur såväl kulturpolitisk, näringspolitisk som sysselsättningspolitisk
synpunkt.
Folkpartiet föreslår i motion Kr305 att projektet finansieras genom att 5
miljoner kronor anvisas för år 1998 och 8 miljoner kronor anvisas för år 1999
(yrkande 14).
Utskottet har tidigare i år behandlat motionsyrkanden med samma syfte som de nu
aktuella yrkandena (bet. 1996/97:KrU6). Utskottet anförde då enhälligt bl.a.
följande. Projektet Nordiskt akvarellmuseum utgör enligt utskottets mening ett
utmärkt exempel på vad eldsjälar kan åstadkomma på kulturområdet. Av den
information som utskottet erhållit framgår att bl.a. kommunala, statliga och
andra offentliga organ ansett att projektet har sådant värde att ett betydande
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
stöd bör utgå till genomförandet av detta. Då det gällde frågan om ytterligare
statligt bidrag erinrade utskottet om att det ankommer på de bidragsbeviljande
organen att enligt av riksdag och regering fastlagda regler för varje
bidragsform pröva ansökningar om bidrag. Utskottet vidhåller den positiva syn
på förverkligandet av Projektet Nordiskt akvarellmuseum som utskottet redovisat
tidigare i år. Samtidigt vidhåller utskottet uppfattningen att de regler som
riksdag och regering lagt fast för olika bidragsformer måste följas. I här
aktuellt avseende ankommer det på Boverket att pröva huruvida bidrag bör utgå
till projektet från anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler. Utskottet
vill här också erinra om att flera förslag väckts om att den återstående
finansieringen av projektet bör ske genom arbetsmarknadsmedel, nämligen i
motionerna Kr211 (c) yrkande 1 och A225 (s). Dessa förslag prövas av
arbetsmarknadsutskottet.
Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att motionerna Kr266
(m), Kr267 (kd), Kr286 (c) och Kr305 (fp) yrkande 14 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd. Yrkandena avstyrks således.
15.6 Riksutställningar (H 6)
Under anslaget anvisas medel för Stiftelsen Riksutställningar, vars verksamhet
från den 1 januari 1998 skall bedrivas i myndighetsform.
Regeringen föreslår att 33 466 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
I motion Kr272 (m) föreslås en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor.
Motionärerna bakom motionen anser att Riksutställningars egna produktioner
skall minska. Som myndighet bör Riksutställningar i större utsträckning fungera
som serviceorganisation till andra utställningsarrangörer. Vidare bör
efterfrågestyrningen ytterligare förstärkas (yrkande 15).
Riksdagen godkände hösten 1996 de övergripande målen för Riksutställningar.
Målet för Riksutställningar är att bevara vårt kulturarv. Riksutställningar
skall tillsammans med bl.a. museer utveckla och förmedla kunskap om och
upplevelser av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen
(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
I kulturpropositionen konstaterade regeringen att Riksutställningars
verksamhet alltmer kommit att bedrivas i samarbete med och ofta på initiativ av
utställningshuvudmän i hela landet samt att det helt övervägande antalet
utställningsförslag kommer från externa intressenter. Avtalsreglerad
samfinansiering har efter hand blivit allt vanligare. Utvecklingen mot en i
praktiken dominerande efterfrågestyrning bör - menade regeringen - fortsätta
(prop. 1996/97:3 s. 146).
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 angett att
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
Riksutställningars arbete under året särskilt skall inriktas bl.a. på att utöka
rollen som kunskapsförmedlare till dem som önskar bedriva
utställningsverksamhet. Vidare skall Riksutställningar öka graden av extern
finansiering.
Utskottet anser att det inte är motiverat att föreslå riksdagen att vidta
någon åtgärd med anledning av motionen. Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på motion Kr272 (m) yrkande 15 beslutar att anvisa medel under anslaget
i enlighet med regeringens förslag.
15.7 Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (H 7)
Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt,
historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de
införlivas med offentliga samlingar. Beslut om statliga utställningsgarantier
respektive inköp av kulturföremål meddelas av regeringen efter förslag av
vederbörande institutioner.
Regeringen föreslår att 80 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
I motion Kr272 (m) föreslås att anslaget skall ökas med 100 000 kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 17). En sådan ökning bör - menar
motionärerna - göra det möjligt att tillämpa frikostigare kriterier för vilka
som kan få del av garantin (yrkande 12).
Med anledning av förslag i den kulturpolitiska propositionen beslutade
riksdagen hösten 1996 att regeringens bemyndigande att lämna
utställningsgaranti skulle vidgas (prop. 1996/97:3 s. 147, 1996/97:KrU1 s. 128,
rskr. 1996/97:129). Beslutet innebär i korthet bl.a. att garanti i
fortsättningen även skall kunna lämnas till andra icke-kommersiella utställare
än statliga museer. För utställningsanordnaren skall gälla en självrisk.
Handläggningen av garantiärenden skall vara avgiftsfinansierad. Avgiftssystemet
skall i princip även täcka eventuella fall av skada eller förlust. Det ankommer
på regeringen att närmare besluta om avgiftssystemets konstruktion samt
storleken på avgifterna.
Utskottet har inhämtat att arbete pågår inom Regeringskansliet i syfte att
utfärda bestämmelser för den statliga utställningsgarantin. Utskottet
förutsätter att bestämmelserna i enlighet med riksdagsbeslutet kommer att medge
generösare kriterier då det gäller kretsen av utställningsanordnare som kan
erhålla garanti. Utskottet är inte berett att föreslå kriterier som vidgar
kretsen av utställningsanordnare ytterligare.
Utskottet konstaterar att - som framgår av det anförda - garantisystemet
skall bygga på avgifter. En ökning av anslaget i enlighet med motionsförslaget
skulle inte påverka möjligheterna för utställningsanordnare att erhålla statlig
garanti.
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr272 (m) yrkandena 12
och 17 beslutar att anvisa medel under anslaget i enlighet med regeringens
förslag.
16 Film och medier (I)
16.1 Filmstöd (I 1)
Under anslaget anvisas medel för stöd till svensk filmproduktion m.m., stöd
till filmkulturell verksamhet, stöd till regionala resurscentrum för film och
video samt Konstnärsnämndens filmstöd.
Regeringen föreslår att 129 838 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
16.2 Statens biografbyrå (I 2)
Statens biografbyrå granskar filmer och videogram avsedda för offentlig
visning. Biografbyrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden och
skall därutöver yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden rörande
våldsskildringar i filmer.
Regeringen föreslår att 7 661 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
16.3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (I 3)
Under anslaget anvisas medel för de kostnader som Teracom AB har för
rundradiosändningar i Storstockholmsområdet av finländska TV-program, de
kostnader Sveriges Television AB har för tillhandahållande och överföring av en
svensk programkanal till Finland, de kostnader Telia Infomedia Television AB
har för tillhandahållande av den finländska programkanalen till kabelnät på ett
antal orter i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med
utsändning av den finländska programkanalen i
Sverige.
Regeringen föreslår att 25 540 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
16.4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete (I 4)
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i vissa europeiska
utredningsprojekt och samarbete inom det Audiovisuella Eureka och det
Europeiska Audiovisuella Observatoriet.
Regeringen föreslår att 1 010 000 kronor skall anvisas under anslaget för
budgetåret 1998.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
17 Forskning (J)
17.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (J 1)
Under anslaget J 1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
beräknas medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom
kultursektorn. Regeringen redovisar med exemplifieringar inriktningen på
verksamhet som bedrivits av Statens kulturråd, ansvarsmuseerna, Riksarkivet,
Riksantikvarieämbetet och Språk- och folkminnesinstitutet.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har fått regeringens
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av
sektorsforskningen inom kulturområdet.
Regeringen har vid medelsberäkningen minskat anslaget med 1 miljon kronor.
Medlen har använts för omprioriteringar inom kulturområdet. Anslaget föreslås
föras upp med 36 938 000 kronor.
Anslaget bör enligt motion Kr272 (m) minskas med 15 miljoner kronor (yrkande
16). Motsvarande belopp bör ställas till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets förfogande. Verksamheten bör nämligen prövas vetenskapligt på
samma villkor som övrig forskning för att uppnå så hög kvalitet i forsknings-
och utvecklingsarbetet som möjligt.
Utskottet anser att det är viktigt att sektorsforskningsmyndigheterna inom
kulturområdet har möjlighet att själva besluta inom vilka områden forsknings-
och utvecklingsarbetet skall bedrivas. Dessa myndigheter vet vilka behov av
kunskapsuppbyggnad och utveckling som finns inom respektive verksamhetsområde.
Utskottet utgår från att sektorsforskningsmyndigheterna i eget intresse strävar
efter en så hög vetenskaplig kvalitet som möjligt i den forskning och det
utvecklingsarbete som de tar initiativ till. Resultaten av Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådets utredning bör avvaktas innan några
förändringar av sektorsforskningen inom kulturområdet görs. Utskottet föreslår
att riksdagen med avslag på motion Kr272 (m) yrkande 16 anvisar 36 938 000
kronor under anslaget J 1 i enlighet med regeringens förslag.
17.2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (J 2)
Anslaget J 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen disponeras av
Universitetet i Göteborg att användas för information om forskningsresultat och
för utarbetande av mediestatistik m.m. vid den svenska avdelningen av Nordiska
dokumentationscentralen för Masskommunikationsforskning (NORDCOM).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget J 2 Forskning
och dokumentation om medieutvecklingen anvisa 834 000 kronor.
17.3 Ungdomsforskning och folkbildningsforskning
I motionerna Kr246 (v) i denna del och Kr269 (v) yrkande 40 hemställs att
riksdagen skall anvisa 11 miljoner kronor under ett nytt anslag till
ungdomsforskning och forskning om folkbildningens pedagogik och
inlärningsmetoder. Det anges inte i motionerna om medlen är avsedda för
sektorsforskning eller för forskning vid forskningsråd, universitet och
högskolor.
Utskottet redovisade vid föregående riksmöte mycket kortfattat att
folkbildningsforskningen vid universitet och högskolor har ett
forskningsnätverk benämnt MIMER baserat vid Universitetet i Linköping.
Folkbildningsforskning, liksom ungdomsforskning i vid mening, kan finnas inom
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
många olika discipliner och bekostas med medel anvisade till lärosätet eller
genom bidrag från forskningsråd. Universitet och högskolor har möjlighet att
inom ramen för sina anslag och ansvarsområden välja hur mycket som skall satsas
på folkbildningsforskning och ungdomsforskning. Utskottet har inte någon
möjlighet att inom den fastställda ramen för kulturbudgeten omfördela medel
till förmån för ungdoms- och folkbildningsforskning i enlighet med motionernas
hemställan. Riksdagen bör inte anvisa medel om det inte närmare kan anges på
vilket sätt medlen skall disponeras. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr246 (v) i denna del och Kr269 (v) yrkande 40.
18 Trossamfund (K)
18.1 Stöd till trossamfund (K 1)
Enligt förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska
kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag),
lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m.
(utbildningsbidrag). Ur anslaget betalas även efter beslut av regeringen
statsbidrag till de danska, norska och isländska församlingarna i Sverige samt
till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre
domkyrkor.
Med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och
Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) har
bl.a. det statliga stödet till samfunden utretts. I betänkandet (SOU:1997:45)
Stöd, skatter och finansiering föreslår Utredningen om kyrkans personal och om
samfundsstöd att stödet till trossamfunden skall finnas kvar. Efter
remissbehandling bereds förslaget för närvarande i Regeringskansliet.
Under budgetåren 1992/93-1994/95 anvisades av arbetsmarknadspolitiska skäl
sammanlagt 80 miljoner kronor utöver ordinarie anslag till lokaler åt
trossamfund. En stor del av samfundens byggprojekt kunde härigenom
tidigareläggas.
Med hänsyn till de extra anvisade medlen har regeringen bedömt att det finns
ett minskat behov av stöd för budgetåret 1998. En besparing på anslaget
föreslås därför med 1 600 000 kronor.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa
sammanlagt 55 700 000 kronor under ramanslaget Stöd till trossamfund.
I motionerna Kr273 (kd) yrkande 2 i denna del och Kr603 (kd) yrkande 3
framhålls att verksamhetsbidraget inte har utvecklats i samma grad som antalet
betjänade inom trossamfunden. Dessutom är enligt motionärerna lokalbidraget väl
använda pengar för statens del. Bidraget ger församlingarna möjlighet att
underhålla sina lokaler samtidigt som det genererar arbetstillfällen inom
byggsektorn. Staten får dessutom tillbaka en del av medlen i form av
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Motionärerna betonar vidare att behovet
av handikappsanpassning inte kommer att minska inom den närmaste 20-årsperioden
och att det därför inte är motiverat med ytterligare nedskärningar på detta
område. Motionärerna föreslår att 3 miljoner kronor anvisas under anslaget
utöver regeringens förslag.
Motionärerna bakom motion Kr305 (fp) anför, liksom regeringen, att det antal
personer som betjänas av de trossamfund som får del av det statliga stödet har
ökat avsevärt under de senaste åren. Detta gäller enligt motionärerna i
särskilt hög grad de samfund som betjänar invandrare. Enligt motionärerna
motiverar detta en höjning av anslaget till 60 miljoner kronor (yrkande 16).
I likhet med motionärerna anser utskottet att bidraget är av stor betydelse
för trossamfunden. Utskottet delar dock regeringens bedömning att de särskilda
medel som av sysselsättningsskäl tidigare ställts till förfogande, och som
redovisats i det föregående, har medfört att samfundens behov av stöd minskat
och att nuvarande behov kan tillgodoses genom det anslag som regeringen
förslår. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till
medelsanvisning. Motionerna Kr273 (kd) yrkande 2 i här aktuell del, Kr603 (kd)
yrkande 3 och Kr305 (fp) yrkande 16 avstyrks härmed.
I motion Kr505 (mp) uppger motionären att Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd
(SBS) fått avslag på sina ansökningar om statsbidrag. Motionären vill ha ett
tillkännagivande om att alla religioner skall behandlas lika även när det
gäller ekonomiskt stöd.
Regeringen beslutar om vilka trossamfund som skall beviljas statsbidrag.
Dessa trossamfund anges i förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra
trossamfund än Svenska kyrkan. Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund fördelar de anvisade medlen mellan dessa trossamfund (SFS
1989:272). Regeringen har två gånger, senast den 10 oktober 1996, avslagit en
ansökan från SBS om statsbidrag. Regeringen hänvisade i sina skäl för besluten
till de utredningar som pågick med anledning av principbeslutet om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan samt anförde att regeringen, med
hänsyn till det minskade anslaget för trossamfunden, för närvarande inte var
beredd att utöka bidragsgivningen till trossamfunden.
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den fortsatta beredningen av
frågan om det framtida stödet till trossamfund. Utskottet avstyrker därför
motion Kr505 (mp).
19 Folkbildning (L)
19.1 Bidrag till folkbildningen (L 1)
Statens stöd till folkbildningen skall syfta till att göra det möjligt för
människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang för att
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
delta i samhällsutvecklingen (SFS 1991:977). Verksamheter som syftar till att
utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall
prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt
eller kulturellt eftersatta grupper.
Statsbidrag lämnas till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet
beslutar vilka som skall få bidrag och fördelar medlen mellan dem.
Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen avlämnade sitt
slutbetänkande (SOU 1996:159) Folkbildningen - en utvärdering för ett år sedan.
Remissbehandlingen har nyligen avslutats. Regeringen avser att förelägga
riksdagen en proposition grundad på utredningsbetänkandet samt resultaten av
remissbehandlingen och den breda debatt som förts inom folkbildningen under
remisstiden.
Under anslaget L1 Bidrag till folkbildningen har för budgetåret 1997
beräknats medel för bidrag till folkbildningen (studieförbunden och
folkhögskolorna), till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor
genom Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund, till 10 000 platser vid
folkhögskolor inom ramen för Kunskapslyftet samt till bidrag till föreningen
Nordisk folkhögskola i Genève.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att anslaget skall föras upp med
2 418 014 000 kronor. Därav avser 40 miljoner kronor fortsatt uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
Avslag på förslaget om 40 miljoner kronor till fortsatt uppsökande verksamhet
yrkas i motionerna Kr246 (v) i denna del, Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del,
Kr272 (m) yrkande 20, Kr273 (kd) yrkande 1, Kr305 (fp) yrkandena 18 och 19,
Kr601 (v) yrkande 3 och Kr603 (kd) yrkande 2. Enligt motionerna Kr246 (v),
Kr273 (kd), Kr601 (v) och Kr603 (kd) bör medlen kvarstå under anslaget och
användas för att förstärka bidraget till studieförbunden och folkhögskolorna.
I motion Kr246 (v) i denna del hemställs att folkbildningsanslaget skall ökas
med 100 miljoner kronor för att folkhögskolornas del i Kunskapslyftet skall
kunna byggas ut med 4 000 platser. I motion Kr601 (v) anförs att
folkhögskolorna inom Kunskapslyftet skall tilldelas extra resurser för att de
skall kunna satsa på utbildning på grundskolenivån. Även om kommunerna är
skyldiga att erbjuda utbildning på grundskolenivå är behovet så stort att
utbildning också på folkhögskola borde prövas (yrkande 1).
I motion Kr272 (m) yrkas en minskning av folkbildningsanslaget med sammanlagt
275 miljoner kronor (yrkande 22). Däri inräknas det tidigare redovisade
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
avslaget på förslaget om anvisande av 40 miljoner kronor för vissa
organisationers uppsökande verksamhet. Minskningen av totalbeloppet inbegriper
också en minskning med 35 miljoner kronor avseende folkhögskolornas deltagande
i Kunskapslyftet (yrkande 21).
Utskottet har vid riksmötet 1995/96 tillstyrkt att en femårig
utbildningssatsning görs inom vuxenutbildningen, det s.k. Kunskapslyftet, och
vid senare tillfälle tillstyrkt att medel anvisas under folkbildningsanslaget
för 10 000 studieplatser inom Kunskapslyftet vid folkhögskolorna. Utskottet
anser att riksdagen bör anvisa medel under folkbildningsanslaget för
folkhögskolornas medverkan i Kunskapslyftet under år 1998 i enlighet med
regeringens förslag. Motion Kr272 (m) yrkande 21 avstyrks. Utskottet påminner
om att det, vid anvisandet av medel till kommunernas medverkan i
Kunskapslyftet, har förutsatts att kommunerna tar i anspråk studieförbundens
och folkhögskolornas speciella förutsättningar, erfarenheter och kompetens för
att åstadkomma en så god utbildningssituation som möjligt för den enskilde.
Utskottet anser att uppsökande verksamhet, vägledning, orienteringskurser
m.m. har stor betydelse för studieovana och för dem som inte tidigare sökt sig
till vuxenutbildning. Här har studieförbund och folkhögskolor viktiga uppgifter
att fylla. En annan betydelsefull insats för att nå de grupper som prioriteras
inom Kunskapslyftet är den uppsökande verksamhet och de samhällsorienterande
kurser som organisationer ansvarar för och som riktar sig till
organisationernas medlemmar. Utskottet anser att riksdagen bör beräkna
oförändrat 40 miljoner kronor till denna verksamhet i enlighet med regeringens
förslag. Riksdagen bör avslå motionerna Kr246 (v) i denna del, Kr270 (mp)
yrkande 1 i denna del, Kr272 (m) yrkande 20, Kr273 (kd) yrkande 1, Kr305 (fp)
yrkandena 18 och 19, Kr601 (v) yrkande 3 och Kr603 (kd) yrkande 2.
Utskottet anser att det ännu är för tidigt att kunna avgöra huruvida det bör
avsättas särskilda resurser inom Kunskapslyftets ram för utbildning på
grundskolenivå vid folkhögskolor. Kunskapslyftskommittén (U 1995:09) följer
utvecklingen inom Kunskapslyftet, bl.a. i fråga om folkhögskolornas deltagande
i verksamheten. Den skall kontinuerligt lämna rapporter till regeringen och
även komma med förslag till förändringar och justeringar av verksamheten. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr601 (v) yrkande 1.
Utskottet anser - mot bakgrund av folkbildningens stora betydelse och dess
spridning i hela landet - att riksdagen bör avslå förslaget i motion Kr272 (m)
yrkande 22 om en besparing med drygt 11 % på anslaget.
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
Utskottet avstyrker även den ökning av folkbildningsanslaget med 100 miljoner
kronor som föreslås i motion Kr246 (v). Ett bifall till detta yrkande skulle
innebära att avsevärda omprioriteringar skulle få lov att göras inom den av
riksdagen fastställda ramen för kulturbudgeten.
Regeringen har under anslaget preliminärt beräknat vissa belopp för
budgetåren 1999 och 2000. I motion Kr270 (mp) yrkas att de beräknade beloppen
skall minskas med 40 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1999 och
2000 (yrkande 2 delvis).
Regeringens beräkningar har inte underställts riksdagen. Utskottet anser att
det inte finns anledning att redan nu ta ställning till anslagets storlek för
de två budgetåren. Motionsyrkandet avstyrks i denna del.
19.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (L 2)
Under anslaget L 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen har
riksdagen för budgetåret 1997 anvisat 68 416 000 kronor. I regleringsbrevet har
36 345 000 kronor avsatts för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid
folkhögskola för elever med funktionshinder. Detta bidrag avser dels
utbildningskostnader, dels kostnader för åtgärder i samband med dessa
utbildningar. Medlen disponeras av Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS). Vidare har 31 586 000 kronor avsatts för
tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning vid folkhögskola. Dessa medel
disponeras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI).
Vissa medel har också avsatts för institutets förvaltningskostnader.
Med anledning av två motioner om utbildningen av teckenspråkstolkar och
teckenspråkslärare respektive stödet till funktionshindrade elever vid
folkhögskola beslöt riksdagen våren 1997 att hos regeringen begära översyn av
dessa frågor (bet. 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229).
Enligt det nämnda riksdagbeslutet våren 1997 bör en samlad översyn göras av
utbildningarna för vuxna inom teckenspråksområdet. I utskottsbetänkandet
redovisades att teckenspråksutbildningen är förlagd till folkhögskola varvid
extra medel utgår via TÖI, som också utövar tillsyn över utbildningarna. Vidare
finns teckenspråksutbildning och vissa kurser för teckenspråks/dövblindtolkar
och teckenspråkslärare på högskolenivå. Då utbildningarna inom folkhögskolan
och på högskolenivå har nära samband med varandra bör översynen av
teckenspråksutbildningarna omfatta både den folkhögskoleförlagda utbildningen
och utbildningen inom högskolan. Kunskaper och resurser inom båda områdena
behöver nämligen tas till vara för att långsiktigt kunna höja kompetensen hos
teckenspråkslärarna och avhjälpa bristen på teckenspråks/dövblindtolkar.
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
Översynen bör grundas på en kartläggning av de teckenspråksutbildningar för
vuxna som finns och de behov av olika slag av teckenspråksutbildningar på olika
nivåer som föreligger. Vid översynen bör förutsättningslöst prövas om och på
vilket sätt den yrkesförberedande grundutbildningen i teckenspråk bör förändras
och förbättras och vilka förändringar och förbättringar som behöver göras när
det gäller utbildningen av teckenspråks/dövblindtolkar och utbildningen av
teckenspråkslärare för olika slag av teckenspråksundervisning inom skolan,
folkhögskolan, studieförbunden, övrig vuxenutbildning, högskolan och
universiteten, m.m. En analys bör göras av vilken kompetens lärare behöver för
olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna, hur utbildningarna skall se
ut och vilka som skall ansvara för sådana utbildningar. Även frågan om
utbildning av teckenspråkstolkutbildare och teckenspråkslärarutbildare bör
prövas. Det bör också prövas i vilken utsträckning redan verksamma
teckenspråks/dövblindtolkar och teckenspråkslärare behöver fortbildning och
vidareutbildning och på vad sätt de kan erbjudas detta. Vid översynen bör
prövas om och på vilket sätt resurserna för teckenspråks-, tolk- och
lärarutbildning inom folkhögskolan och inom högskola och universitet behöver
samordnas. Översynen bör ske i samråd med berörda inom folkhögskolan och
högskolan samt övriga berörda myndigheter och organisationer. Översynsarbetet
bör även ske i nära kontakt med utredningen om lärarutbildningen (dir.
1997:54).
I årets budgetproposition redovisar regeringen att Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) och TÖI den 4 september 1997 fått ett gemensamt
uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och organisationer kartlägga och
analysera behoven av lärare och andra personer kunniga i teckenspråk inom olika
utbildningsformer samt kartlägga behovet av teckenspråkstolkar. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 mars 1998. När resultaten av kartläggningen och analysen
föreligger avser regeringen att ytterligare överväga hur den av riksdagen
begärda översynen skall ske.
Det nämnda riksdagsbeslutet 1997 innebar också att en översyn av
finansieringen av vuxna funktionshindrades studier vid folkhögskola skulle ingå
i Kunskapslyftskommitténs nya uppdrag avseende insatser för funktionshindrade
vuxenstuderande. Vid översynen bör en kartläggning göras av de olika stöd och
bidrag som kan utgå till funktionshindrade studerande vid folkhögskola.
Kartläggningen bör också belysa vilka svårigheter funktionshindrade möter när
det gäller finansieringen av extrakostnader för bostadsanpassning, omvårdnad,
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
m.m. under utbildning på folkhögskola. Frågan om fördelningen mellan bl.a.
stat, kommun och landsting av ansvaret för finansieringen av extrakostnaderna
för utbildningen bör analyseras och övervägas med syfte att underlätta och
förbättra funktionshindrades möjligheter att få utbildning vid folkhögskola.
Regeringen har den 18 september 1997 givit Kunskapslyftskommittén (U 1995:05)
det av riksdagen begärda uppdraget.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget L 2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen skall anvisa 70 325 000 kronor för
budgetåret 1998.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens
förslag.
19.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (L 3)
Medel från anslaget L 3 Bidrag till kontakttolkutbildning används till
kontakttolkutbildning vid folkhögskolor och studieförbund. Tolk- och
översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) beslutar om fördelningen
av medlen. TÖI beslutar också inom vilka huvudområden som
kontakttolkutbildningen skall anordnas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget L 3 Bidrag till
kontakttolkutbildning anvisa 8 848 000 kronor.
20 Ungdomsfrågor (M)
20.1 Ungdomsstyrelsen (M 1)
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa sammanlagt 12 101 000 kronor
under ramanslaget Ungdomsstyrelsen.
Enligt motionärerna bakom motion Kr272 (m) bör anslaget minskas med 6
miljoner kronor. Eftersom medlemsantalet i de flesta ungdomsorganisationerna
minskar samtidigt som ungdomsaktiviteter utan bidrag drar till sig nya grupper
får Ungdomsstyrelsen mindre anslag att administrera och därmed lägre kostnader
för sin verksamhet (yrkande 23). Yrkandet bör ses mot bakgrund av den minskning
av anslaget M 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
som motionärerna föreslår i följande avsnitt i detta betänkande (avsnitt 20.2).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
därmed motion Kr272 (m) yrkande 23.
20.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (M 2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd
till viss annan nationell och internationell verksamhet.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 96 389 000 kronor under
anslaget.
I propositionen anges att regeringen, liksom tidigare valår, avser att
avsätta 1 miljon kronor ur anslaget till de politiska ungdomsförbunden för
valinformation under år 1998.
I motion Kr272 (m) anser motionärerna att anslaget bör vara 56 miljoner
kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Bakgrunden till yrkandet är den
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
minskning av antalet medlemmar som de flesta ungdomsorganisationer fått kännas
vid. Samtidigt finns enligt motionärerna klara tecken på att ungdomsaktiviteter
som inte uppbär bidrag attraherar nya grupper av ungdomar. Motionärerna anser
därför att en omprövning av medelsbehovet är nödvändig. Anslagsminskningen bör
främst avse den internationella verksamheten, men även grundbidragen till
rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör enligt motionärerna sänkas
(yrkande 24).
Utskottet finner regeringens medelsberäkning väl avvägd och är inte berett
att tillmötesgå den drastiska nedskärning av anslaget som förordas i motionen.
Utskottet vill framhålla att endast en mycket liten del av anslaget går till
internationell verksamhet och att en så stor nedskärning som motionärerna
föreslår därför skulle leda till att grundbidragen måste skäras ned med
betydligt mer än hälften. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motion Kr272 (m) yrkande 24.
21 Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
21.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler (N 1)
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp, nybyggnad, ombyggnad,
standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning och
handikappanpassning.
Budgetåret 1997 trädde nya bidragsregler avseende stödet till allmänna
samlingslokaler i kraft. Reglerna finns i förordningen (1996:1593) om bidrag
till allmänna samlingslokaler. Den nya förordningen tillkom bl.a. som en
konsekvens av den nya statliga budgetordningen och svarar enligt regeringen
bättre mot kraven på en effektiv bidragsgivning.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1998 under anslaget anvisar
ett oförändrat belopp på 40 miljoner kronor.
Enligt motion Kr272 (m) bör anslaget avskaffas. Motionärerna anser det vara
en primärkommunal uppgift att tillgodose behovet av samlingslokaler. Bidraget
till handikappanpassning av lokalerna bör enligt motionärerna rymmas inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg där anslag för övriga
insatser på handikappområdet återfinns (yrkande 25).
Enligt utskottets mening bör anslaget finnas kvar. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motion
Kr272 (m) yrkande 25.
21.2 Stöd till idrotten (N 2)
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den
verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer
samt bidrag till vissa utanför RF stående organisationer.
Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté (In 1996:03),
Idrottsutredningen, som skall utvärdera det statliga stödet till idrotten.
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
Utgångspunkten för utvärderingen skall vara de av staten uppställda målen för
bidraget samt de samhällsförändringar som skett sedan målen fastställdes. Med
utvärderingen som grund skall kommittén föreslå nya, tydligare mål för statens
stöd till idrotten. Förslaget skall också innefatta en modell för uppföljning
och utvärdering av verksamheten i relation till målen. Kommittén skall vidare
analysera om det krävs nya rutiner för att säkerställa insyn i och kontroll av
fördelningen av bidrag till idrotten.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 483 240 000 kronor under
anslaget.
I flera motioner föreslås en höjning av anslaget.
Motionärerna bakom motion Kr246 (v) i här aktuell del anser att anslaget bör
höjas med 10 miljoner kronor.
Även i motion Kr516 (fp) begärs en höjning av anslaget med 10 miljoner
kronor. I avvaktan på att idrottsutredningen bli klar bör enligt motionärerna
ytterligare nedskärningar undvikas (yrkande 3).
Motionärerna bakom motionerna Kr273 (kd) yrkande 2 i här aktuell del och
Kr510 (kd) yrkande 19 begär en höjning av anslaget med 30 miljoner kronor.
Motionärerna motsätter sig att en neddragning av stödet drabbar de små
idrottsförbunden och det statliga aktivitetsstödet på ett oacceptabelt sätt. I
sistnämnda motion yrkande 17 framhålls att samhällets stöd till idrotten bör
inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag till
ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Vidare bör enligt motionärerna det
lokala aktivitetsstödet bibehållas på nuvarande nivå.
Enligt motion Kr272 (m) bör av det föreslagna anslaget lägst 200 miljoner
kronor anvisas för den lokala ungdomsverksamheten (yrkande 26).
Våren 1995 godkände riksdagen en besparing på anslaget på 5 miljoner kronor
för år 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 14, bet. 1994/95:KrU12, rskr. 1994/95:206).
Då utskottet tidigare i höst, i yttrande till finansutskottet över regeringens
förslag till ram för det utgiftsområde till vilket idrottsanslaget hör,
tillstyrkte förslaget (yttr. 1997/98:KrU1y) skedde detta med utgångspunkt i
bl.a. den ovannämnda besparingen. Riksdagen har nyligen beslutat om ramen för
utgiftsområdet i överensstämmelse med regeringens förslag (bet. 1997/98:FiU1).
Mot den redovisade bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelsberäkning och avstyrker motionerna Kr246 (v) i här aktuell del, Kr273
(kd) yrkande 2 i här aktuell del, Kr510 (kd) yrkande 19 och Kr516 (fp) yrkande
3.
Bidraget till lokal ungdomsverksamhet - det statliga aktivitetsstödet -
uppgår för innevarande budgetår till 185 miljoner kronor. Enligt vad utskottet
inhämtat har regeringen för avsikt att för nästa budgetår, inom ramen för det
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
totala stödet till idrotten, fastställa bidraget till minst samma belopp. Med
hänsyn härtill och då det pågående arbetet inom Idrottsutredningen inte bör
föregripas avstyrker utskottet motionerna Kr272 (m) yrkande 26 och Kr510 (kd)
yrkande 17.
Sedan år 1992 har 55 miljoner kronor av överskottet från AB Tipstjänst (numera
AB Svenska Spel) lämnats som ett samlat bidrag till idrotten. Våren 1996
beslutade riksdagen (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248)
att ett vinstdelningssystem skulle införas vad gäller överskottet från det
statliga spelbolaget. I avvaktan på införandet av ett vinstdelningssystem
föreslår regeringen att riksdagen uppdrar åt regeringen att på bolagsstämman
1998 i AB Svenska Spel besluta om stöd till idrotten i form av ett bidrag om 60
miljoner kronor.
Utskottet anser i likhet med regeringen att även för budgetåret 1998 en del
av överskottet från AB Svenska Spels verksamhet skall lämnas som ett samlat
bidrag till idrotten. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med
anledning av regeringens förslag godkänna att regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma år 1998 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor.
21.3 Lotteriinspektionen (N 3)
Lotteriinspektionen är en central förvaltningsmyndighet för frågor om lotterier
som anordnas för allmänheten.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredare som ska se över
lotterilagstiftningen. Enligt direktiven (dir. 1997:112) skall utredaren bl.a.
lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning. Utredaren skall också
undersöka utvecklingen av spel som sker via Internet och annan
datakommunikation samt utreda om lotterilagen behöver anpassas till EG-rätten.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 19 488 000 kronor under
anslaget. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
21.4 Stöd till ideell verksamhet och stöd till demokratiutveckling
Stöd till ideell verksamhet infördes från och med budgetåret 1993. Stödet
skulle stimulera organisationer som bedrev barn- och ungdomsverksamhet att
starta eller ta över verksamheter som bedrevs i offentlig regi. Syftet var att
utveckla generationsövergripande verksamheter i nya former. Anslaget uppgick
till 17 800 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet. 1992/93:KrU12, rskr.
1992/93:196).
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen hösten
1996 att stödet från och med år 1997 skulle riktas i större utsträckning.
Stödet skulle främst ges till sådana projekt som bedömdes som strategiskt
intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen betonade i propositionen
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
särskilt intresset av att få till stånd ett sådant utvecklingsarbete i
storstädernas förortsområden. Med hänsyn till att anslaget fick en förändrad
inriktning bytte anslaget namn till Stöd till demokratiutveckling. Anslaget
uppgick till 8 133 000 kronor (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU1
s. 206, rskr. 1996/97:132).
I årets budgetproposition föreslår regeringen att anslaget Stöd till
demokratiutveckling förs över från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar. Stödet föreslås ingå i ett nytt anslag benämnt
Integrationsåtgärder. Anslaget skall enligt regeringen bl.a. disponeras för
åtgärder för att stimulera integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder
som förebygger och motverkar diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Regeringen föreslår en medelstilldelning på 57 860 000 kronor.
I motion Kr270 (mp) motsätter sig motionärerna att anslaget Stöd till
demokratiutveckling förs över till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.
Motionärerna anser att demokratiutvecklingsstödet är mycket viktigt och att det
måste finnas öronmärkta pengar för ändamålet (yrkande 41). De föreslår att 8
miljoner kronor anvisas för budgetåret 1998 (yrkande 1 i här aktuell del). I
motionen föreslås vidare att riksdagen skall ge regeringen till känna att
motsvarande belopp bör beräknas även för åren 1999 och 2000 (yrkande 2 i här
aktuell del).
Motionärerna bakom motionerna Kr273 (kd) yrkande 2 i motsvarande del och Kr603
(kd) yrkande 4 framhåller att utvecklingen av den ideella sektorn är av mycket
stor betydelse för samhället i stort och att stödet från samhällets sida kan
öka människors möjlighet att delta i den demokratiska processen. Motionärerna
anser att ett nytt anslag, Ideell verksamhet, bör införas och föreslår att 10
miljoner kronor anvisas för ändamålet.
Cesam, som är en förkortning för Centrum för samhällsarbete och mobilisering,
startade sin verksamhet 1984. År 1993 bildades den politiskt och religiöst
obundna stiftelsen Cesam av Örebro läns landsting. Cesam är ett kunskapscentrum
med mål att stärka människors medverkan i beslutsprocesser och utveckla
samverkan över sektorsgränser. I motion Kr603 (kd) yrkande 5 föreslår
motionärerna att Cesam skall erhålla status som nationellt kompetenscentrum för
demokrati och social utveckling och att Stiftelsen Cesam tillförs 1 miljon
kronor av de 10 miljoner till Ideell verksamhet som begärs i motionens yrkande
4.
Utskottet anslöt sig förra hösten till regeringens bedömning i
budgetpropositionen att det behövdes ett mer riktat stöd för föreningslivets
utveckling (bet. 1996/97:KrU1). Regeringen anförde då att många människor, inte
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
minst nyanlända invandrare, behövde förbättrade kunskaper om det demokratiska
samhällets uppbyggnad och struktur. Under 1997 har stödet använts till
demokratiprojekt i framför allt storstädernas förortsområden och då särskilt i
invandrartäta områden.
Utskottet, som anser att det är angeläget att invandrarnas utanförskap och
brist på delaktighet i samhällsutvecklingen minskas, ställer sig bakom
regeringens förslag att stödet riktas i än högre utsträckning än för
närvarande. Utskottet motsätter sig således inte att anslagsmedlen förs över
till utgiftsområde 8 under det nya anslaget Invandrare och flyktingar.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker förslaget i motionerna Kr270
(mp) yrkande 1 (i motsvarande del) och yrkande 41 att medel skall anvisas under
anslaget Stöd till demokratiutveckling även för budgetåret 1998. Utskottet
avstyrker också förslaget i motion Kr270 (kd) yrkande 2 (i motsvarande del) att
riksdagen skall göra ett uttalande om medelsberäkning för budgetåren 1999 och
2000. Utskottet kan inte tillstyrka att medel anvisas under ett nytt anslag för
stöd till ideell verksamhet, då detta skulle kräva en omfördelning inom
utgiftsområde 17. Utskottet avstyrker således även motionerna Kr273 (kd)
yrkande 2 i motsvarande del och Kr603 (kd) yrkande 4. Som en följd härav
avstyrker utskottet även motion Kr603 (kd) yrkande 5 om att använda en del av
de i motionen begärda medlen för bidrag till stiftelsen Cesam.
Motionärerna bakom motion K263 (s, m, c, v, kd) begär en utredning om
möjligheterna till ett stöd till ett nationellt institut för lokal demokrati
och social utveckling i Örebro. Ett sådant institut skulle enligt motionärerna
bidra till att göra fler delaktiga i den demokratiska processen och skulle
särskilt stödja det utvecklingsarbete som sker runt om i landet och som syftar
till att öka enskilda och gruppers engagemang i socialt förändringsarbete.
Utskottet anser att det är viktigt att medborgarnas inflytande och
delaktighet i samhället stärks och att nätverk bildas för att stödja ett sådant
arbete. Stiftelsen Cesam - vars verksamhet utskottet berört ovan - har tidigare
fått stöd från regeringen för att bygga upp verksamheten. År 1993 fick
stiftelsen 1 miljon kronor och år 1995 erhöll stiftelsen 700 000 kronor. Stödet
till demokratiutveckling har för 1997 fördelats till ett antal organisationer
för att öka demokratin inom områden där delaktigheten är låg. I dessa
organisationers projekt ligger att bilda nationella nätverk inom sina områden.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det för närvarande inte finns
skäl att tillsätta en sådan utredning som beskrivs i motionen. Utskottet
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
avstyrker därför motion K263 (s, m, c, v, kd).
D. Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998
Riksdagen beslutade våren 1996 om de villkor och riktlinjer som skall gälla för
Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR) under
tillståndsperioden den 1 januari 1997 - den 31 december 2001 samt för
Utbildningsradion (UR) under tillståndsperioden den 1 januari 1997 - den 31
december 1998 (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Beslutet innebär bl.a. att medelstilldelningen till public service-företagen
liksom tidigare skall värdesäkras enligt ett särskilt kompensationsindex.
Public service-företagen och Granskningsnämnden skall i huvudsak finansieras
med TV-avgifter som anvisas från rundradiorörelsens resultatkonto efter beslut
av riksdagen. Besparingskravet på verksamheten som riksdagen beslutade om år
1995 skall bestå även under år 1998.
Regeringen beslutade i december 1996 om sändningstillstånd för de tre
programföretagen under ovan angivna perioder. Vidare beslutade regeringen om
anslagsvillkor för år 1997.
Våren 1995 beslutade riksdagen att digitala ljudradiosändningar skulle kunna
påbörjas i begränsad utsträckning (prop. 1994/95:170, 1994/95:KU47, rskr.
1994/95:369).
Våren 1997 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition
om digitala TV-sändningar (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.
1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Beslutet innebär att TV-sändningar med
digital teknik skall införas i flera steg med möjlighet för regering och
riksdag att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten
skall fortsätta. Vidare innebär beslutet att public service-företagen skall
anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst
200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner
kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998 under förutsättning att
resultatutvecklingen på kontot medger det.
I budgetpropositionen föreslås att den totala medelstilldelningen för SVT, SR
och UR för år 1998 skall uppgå till 4 934,3 miljoner kronor i 1996 års prisläge
enligt kompensationsindex. Enligt den fördelningsnyckel som riksdagen beslutade
om hösten 1997 och som bör vara oförändrad för år 1998 bör de samlade medlen
fördelas med 2 988,7 miljoner kronor (60,57 %) till SVT, 1 710,7 miljoner
kronor (34,67 %) till SR och 234,9 miljoner kronor (4,76 %) till UR.
I propositionen uttalas vidare att det för Radio Sweden skall beräknas 37,6
miljoner kronor (i 1996 års prisläge). Genom ett förbiseende har regeringen
underlåtit att föreslå riksdagen att godkänna medelsberäkningen för den
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Radio Sweden.
Vidare anges i propositionen att den faktor som är avgörande för behållningen
på rundradiokontot är utvecklingen av det särskilda kompensationsindexet för
public service-företagen. Därutöver påverkas intäkterna på kontot av
utvecklingen av antalet TV-avgiftsbetalare samt storleken på TV-avgiften.
Regeringen har utgått från att kompensationsindexet under år 1997 inte kommer
att öka med mer än 4 % och att antalet avgiftsbetalande blir oförändrat drygt
3,3 miljoner. Teracom skall i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut tillföra
rundradiokontot 213,6 miljoner kronor (i 1992 års prisläge), en intäkt som
kommer att upphöra fr.o.m. april år 2000.
Regeringen föreslår en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, innebärande
att TV-avgiften skall höjas med 36 kronor till 1 572 kronor för helår fr.o.m.
den 1 januari 1998.
Regeringens förslag till ändring i lagen om TV-avgift behandlas i två
motionsyrkanden.
I motion Kr272 (m) yrkande 18 och motion Kr305 (fp) yrkande 1 föreslås att
TV-avgiften skall vara oförändrad, dvs. 1 536 kronor för helår.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att
rundradiokontots balanserade resultat upprätthålls för att medelstilldelningen
till programföretagen skall säkras på lång sikt. Utskottet tillstyrker därför
en höjning av TV-avgiften som fr.o.m. den 1 januari 1998 bör uppgå till 1 572
kronor. Lagen (1989:41) om TV-avgift bör ändras i enlighet härmed.
Motionsyrkandena avstyrks.
I två motioner behandlas frågor med anknytning till de särskilda medel för
digitala sändningar som riksdagen fattade beslut om våren 1997.
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser att basutbudet då det gäller TV-
sändningar redan nu kan vidgas och yrkar därför att överskottet på
rundradiokontot skall användas för digital utveckling (yrkande 57). Något
belopp har inte angetts i motionen.
Motionärerna bakom motion Kr272 (m) anser att verksamheten med digitala
sändningar bör utvecklas på marknadens villkor. Riksdagens beslut att avsätta
100 miljoner kronor härför bör upphävas (yrkande 19). Yrkandet avser år 1998.
I enlighet med riksdagens beslut om digitala TV-sändningar skall som
redovisats i det föregående högst 200 miljoner kronor kunna användas av
programföretagen för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken,
t.ex. för nya programkanaler samt för utsändningskostnader. Övergången till
digital produktionsutrustning genom t.ex. ersättningsinvesteringar för
studioapparatur, kameror, bandspelare och liknande skall i huvudsak finansieras
inom ramen för ordinarie medelstilldelning (prop. 1996/97:67, yttr.
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Regeringen har tidigare i år beslutat att de tre programföretagen SVT, SR och
UR för år 1997 skall tilldelas 100 miljoner kronor ur rundradiokontot. Medlen
skall fördelas enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid programföretagens
medelsberäkning.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen i dagarna har
aviserat att den vid senare tillfälle kommer att föreslå att SVT och SR skall
tilldelas extra medel för åren 1999-2001 för att finansiera nya kanaler och ny
distribution.
Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att regeringen bedömt att
utvecklingen på rundradiokontot medgett en utbetalning för år 1997. Det torde -
mot bakgrund av den redovisning som lämnats i det föregående rörande
utvecklingen av rundradiokontot - finnas utrymme för en motsvarande utbetalning
under år 1998. I den mån förslaget i motion Kr270 (mp) innebär att ett annat
belopp än 100 miljoner kronor skall utbetalas för programföretagens
digitalisering vill utskottet understryka att det enligt utskottets uppfattning
inte finns skäl att nu ändra det belopp som riksdagen tidigare fastställt. Det
anförda leder fram till att det inte heller finns skäl att upphäva riksdagens
beslut i detta hänseende. Utskottet avstyrker på den grunden motion Kr270 (mp)
yrkande 57 och motion Kr272 (m) yrkande 19.
Då det gäller regeringens förslag till medelsberäkning för år 1997 för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten godkänner utskottet regeringens
förslag med det tillägget att det för Radio Sweden skall beräknas 37,6 miljoner
kronor (i 1996 års prisläge).
Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande frågor
1. beträffande komplettering av det tredje kulturpolitiska målet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 77,
res. 1 (mp)
2. beträffande satsningar på den kulturella infrastrukturen, m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkandena 12 och 13,
res. 2 (c)
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr238 yrkande 1,
res. 3 (m)
4. beträffande publikarbetet inom kulturområdet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr213 yrkande 7 och 1997/98:Kr242,
5. beträffande en utredning om amatörkultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr304 yrkande 1,
6. beträffande skolans kulturansvar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr238 yrkande 3,
res. 4 (m, c, fp, mp, kd)
7. beträffande statens ansvar på kulturområdet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr238 yrkande 7,
res. 5 (m)
8. beträffande kulturens finansiering
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr238 yrkande 8,
res. 6 (m)
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
9. beträffande en motsvarighet till National Trust
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr203,
10. beträffande den privatfinansierade kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr224,
res. 7 (v, mp)
11. beträffande kultursponsring
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 6,
res. 8 (mp)
12. beträffande den regionala fördelningen av statens stöd till
kulturinstitutioner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 14,
res. 9 (c)
13. beträffande fler stödenheter till Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr303 yrkande 1,
14. beträffande regionala utvecklingsplaner
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 16,
res. 10 (c)
15. beträffande användning av viss del av kulturanslaget för barn-
och ungdomskultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 2,
res. 11 (c)
16. beträffande fri entré på museer för vissa grupper
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkandena 34 och 35,
res. 12 (v)
17. beträffande kulturstatistiken
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr239 yrkande 1 och 1997/98:Kr269
yrkande 1,
res. 13 (c, v, mp)
18. beträffande synliggörande av kvinnan som kulturvarelse
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr215 yrkande 3,
res. 14 (mp)
19. beträffande kvinnornas roll och betydelse inom kultursektorn
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 3,
res. 15 (c)
20. beträffande relationen mellan basverksamhet och projekt
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 1,
res. 16 (c)
21. beträffande nya möjligheter för kultur och medier
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr238 yrkande 2,
res. 17 (m)
22. beträffande Tom Tits Experiment
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr210,
res. 18 (v, mp)
23. beträffande Textilmuseet i Borås
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr233,
res. 19 (mp)
24. beträffande Barnkulturcentrum i Eskilstuna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr260,
25. beträffande Norrlands Musik- och Dansteater
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 22,
res. 20 (mp)
Principiella budgetfrågor
26. beträffande utredning om stödsystemet för regional
kulturverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 19,
res. 21 (v)
27. beträffande avskaffande av systemet med riktade insatser till
regional kulturverksamhet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkandena 3 och 54,
res. 22 (mp)
28. beträffande riktade insatser budgetåren 1998, 1999 och 2000
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 37,
29. beträffande viss fråga om regleringsbrev
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 9,
res. 23 (v)
30. beträffande kompensation för löne- och kostnadsutveckling
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 4,
res. 24 (mp)
31. beträffande redovisning av hyreskostnader
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 5,
res. 25 (mp)
32. beträffande Statens kulturråds bidragsfördelning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 7,
res. 26 (mp)
Forum för världskultur
33. beträffande en försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr213 yrkande 5 och
1997/98:Kr272 yrkande 2 i denna del godkänner regeringens förslag att en
försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, bedrivs med den
inriktning som regeringen föreslagit,
res. 27 (m, c, kd)
34. beträffande lokaliseringen av Forum för världskultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr305 yrkande 2,
res. 28 (fp)
35. beträffande kommitténs sammansättning och tillsättningen av
konstnärlig ledare för Forum för världskultur
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkandena 32 och 33,
res. 29 (mp)
36. beträffande bidragsutdelning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 3,
res. 30 (v)
37. beträffande inrättandet av ett världsbibliotek
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 4,
38. beträffande Skeppsholmskyrkan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 31,
res. 31 (mp)
39. beträffande handlingsprogram på det mångkulturella området
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 5,
res. 32 (v)
40. beträffande uppdrag till folkbildningsorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 6,
res. 33 (v)
Kulturåret 1998
41. beträffande överförande av anslagssparande mellan anslag
att riksdagen godkänner regeringens förslag att eventuellt anslagssparande
under anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda
insatser för barn och ungdom överförs som ingående reservation till
reservationsanslaget A 3 Kulturåret 1998, anslagsposten 1 Bidrag till
Kultur i hela landet,
42. beträffande arbetsgruppen Kultur i hela landet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 15,
Vissa musikfrågor
43. beträffande inordnande av bidrag till länsmusiken i det stöd-
system som gäller för övrig regional kulturverksamhet
att riksdagen godkänner regeringens förslag att bidrag till länsmusiken
inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet,
44. beträffande bidragsnivån för länsmusiken år 1999
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr270 yrkande 2 i denna del och
yrkande 17 godkänner att bidragsnivån för länsmusiken skall sänkas från
252 920 000 kronor för år 1997 till 202 900 000 kronor för år 1999,
res. 34 (mp)
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
Kulturarvsfrågor
45. beträffande kulturminneslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,
46. beträffande vattenlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vattenlagen
(1983:291),
47. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Folkens museum
- etnografiska
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del,
res. 35 (mp)
48. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Östasiatiska
museet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del och
1997/98:Kr305 yrkande 12,
res. 36 (m, c, fp, mp, kd)
49. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Medelhavs-
museet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del och
1997/98:Kr305 yrkande 13,
res. 37 (m, c, fp, mp, kd)
50. beträffande den utåtriktade verksamheten vid Stockholmsmuseerna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 36,
51. beträffande fortsättning på Sesam-projektet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr228 och 1997/98:Kr241 yrkande 1,
res. 38 (mp)
52. beträffande inrättande av ett Foto-Sesam
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 3, 1997/98:
Kr229, 1997/98:Kr241 yrkande 2 och 1997/98:Kr299,
res. 39 (c)
53. beträffande inordnande av bidrag till länsarkiven i det stöd-
system som gäller för övrig regional kulturverksamhet
att riksdagen godkänner regeringens förslag att bidrag till länsarkiven
inordnas i det stödsystem som gäller för övrig regional kulturverksamhet,
54. beträffande industrihistoriska kulturarvet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr296 och 1997/98:Kr297,
Ungdomsfrågor
55. beträffande politiska ungdomsorganisationer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr514,
56. beträffande religiösa barn- och ungdomsorganisationer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr603 yrkande 6,
res. 40 (kd)
57. beträffande invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1997/98:So673 yrkande 5,
res. 41 (v)
58. beträffande rollspelsorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr501 och 1997/98:Kr508,
59. beträffande uppdrag för Ungdomsstyrelsen att utveckla projekt
att riksdagen avslår motion 1997/98:So673 yrkande 3,
res. 42 (v)
60. beträffande enskilt projekt
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 72,
res. 43 (mp)
Medelsanvisning för 1998
61. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande
frågor, m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1997/98:Kr205, 1997/98:Kr211 yrkande 2, 1997/98:Kr221, 1997/98:
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
Kr234, 1997/98:Kr238 yrkande 4, 1997/98:Kr246, 1997/98:Kr250,
1997/98:Kr253, 1997/98:Kr269 yrkandena 10, 16 och 27, 1997/98:
Kr270 yrkandena 1, 16 och 21, 1997/98:Kr273 yrkande 2, 1997/98:
Kr279, 1997/98:Kr305 yrkandena 7 och 9, samt 1997/98:Kr306 yrkande 12,
dels för budgetåret 1998 anvisar medel under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid i enlighet med utskottets förslag i bilaga
3,
dels beslutar i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 4,
dels avslår i bilaga 5 upptagna motionsyrkanden.
res. 44 (v)
res. 45 (mp)
Radio och TV
62. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr272 yrkande 18 och
1997/98:Kr305 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift,
res. 46 (m, fp)
63. beträffande medel för digitala sändningar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr270 yrkande 57 och 1997/98:Kr272
yrkande 19,
res. 47 (m)
res. 48 (mp)
64. beträffande medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio
Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB
att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet har
anfört.
Stockholm den 25 november 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Komplettering av det tredje kulturpolitiska målet (mom. 1)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.1 De kulturpolitiska
målen, m.m. som börjar med ?De för? och slutar med ?avstyrker motionsyrkandet?
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som redovisats i det föregående yrkas det i motion Kr270
(mp) att det tredje kulturpolitiska målet skall kompletteras så att det av
detta också framgår att kulturpolitiken skall visa på en långsiktigt hållbar
livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande.
Yrkandet står i överensstämmelse med vad som anfördes i reservation 1 (mp) till
kulturutskottets betänkande förra året om bl.a. kulturpolitiken (bet.
1996/97:KrU1).
Som framhålls i motionen måste människan leva i samklang med naturen. Om
naturen exploateras hur som helst bryts också människans självkänsla ner;
respekt för naturen är detsamma som respekt för människan. Kulturpolitiken bör
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
främja ett personligt ansvarstagande för naturens helhet så att ett ekologiskt
medvetande kan uppnås.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet
(yrkande 77). Det tredje kulturpolitiska målet bör således få det innehåll som
anges i motionen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande komplettering av det tredje kulturpolitiska målet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 77 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Satsningar på den kulturella infrastrukturen, m.m. (mom. 2)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.1 De kulturpolitiska
målen, m.m. som börjar med ?I motion Kr213 (c)? och slutar med ?yrkandena
avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte något att erinra mot vad som i det föregående anförts om
kulturens betydelse som utvecklingsfaktor. Lyckade kulturprojekt får ofta
positiva regionalpolitiska konsekvenser. Utskottet anser i enlighet med vad som
anförs i motion Kr213 (c) yrkande 12 att en kulturell infrastruktur är lika
viktig som utbildning och kommunikationer. Det är därför nödvändigt att gå
vidare med satsningar på den kulturella infrastrukturen. Motionsyrkandet
tillstyrks.
Utskottet ansluter sig också till vad som anförs i motionen om den betydelse
kultursatsningar har för sysselsättningen (yrkande 13). Vad som ofta glöms bort
är att kulturen inte bara har en kostnadssida utan att den också ger positiva
ekonomisk effekter. Glasgow som kulturhuvudstad år 1990 är ett bra exempel. Det
finns även en rad andra exempel, däribland några som redovisas i motionen,
exempelvis det arbetsmarknads- och byggnadsvårdsprojekt som fått beteckningen
Hallandsmodellen och Sesam-projektet. Utskottet anser att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om att kultur
skapar sysselsättning. Yrkande 13 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande satsningar på den kulturella infrastrukturen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkandena 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utgångspunkterna för kulturpolitiken (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.1 De kulturpolitiska
målen, m.m. som börjar med ?I detta? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående framhållit att kulturen har ett egenvärde.
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
Detta konstaterande görs också i motion Kr238 (m), såvitt däri tas upp frågan
om utgångspunkterna för kulturpolitiken (yrkande 1). Utskottet har samma
uppfattning i denna fråga som motionärerna. Den kulturpolitik som bör föras
måste ha som utgångspunkt att det är den enskilde individen som skall välja
vilken kulturyttring han eller hon skall ta del av eller medverka i. Valet
skall kunna ske inom ett kulturutbud som innebär kulturell mångfald och som
präglas av hög kvalitet. Kulturpolitikens uppgift är att främja en utveckling
som leder till sådan valmöjlighet. Den enskildes val skall vara fritt och bör
inte styras genom användningen av skattemedel.
Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion Kr238 (m) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr238 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Skolans kulturansvar (mom. 6)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.1 De kulturpolitiska
målen, m.m. som börjar med ?Liksom förra? och slutar med ?Yrkandet avstyrks?
bort ha följande lydelse:
I motion Kr238 (m) tas upp frågan om skolans kulturansvar (yrkande 3).
Utskottet vill framhålla att skolan är - eller borde vara - den viktigaste
kulturförmedlande institutionen. Det är också viktigt att framhålla att kultur
inte är något som bedrivs i form av särskilda projekt eller med särskilda
medel. Författarbesök, konserter eller teater är givetvis angelägna inslag som
bör förekomma i skolan. Eleverna får emellertid inte bibringas uppfattningen
att kultur består just i dessa enskilda evenemang. Skolans kulturansvar skall
inte ses som tillägg till den reguljära undervisningen utan den skall genomsyra
all verksamhet. Kulturen skall användas som ett naturligt medel i
undervisningsmetodiken. Såväl ämnen som svenska, historia och religionskunskap
som de estetiska ämnena är nödvändiga förutsättningar för att man senare i
livet skall kunna tillgodogöra sig konst, musik och litteratur. Detta har
markerats i de nya läroplanerna. Det är enligt utskottets mening viktigt att
skolmyndigheterna i sin uppföljning analyserar hur läroplanerna i dessa
hänseenden förverkligas i den dagliga verksamheten.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Kr238 (m) yrkande 3 som
sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om skolans kultur-
ansvar.
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande skolans kulturansvar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr238 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Statens ansvar på kulturområdet (mom. 7)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.2 Finansiering av
kulturverksamhet som börjar med ?Motionärerna framhåller? och slutar med
?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr238 (m),
såvitt däri tas upp frågan om statens ansvar på kulturområdet (yrkande 7).
Staten har ett särskilt ansvar för det nationella kulturarvet, något som
innebär att staten har ansvaret för en rad institutioner, nationalscener, arkiv
och vissa museer. Ansvaret för de teatrar som inte är nationalscener bör på
sikt tas över av de regionala huvudmännen. I fråga om kulturinstitutioner på
dans-, musikteater- och musikområdet bör staten ta ansvaret för regionala
institutioner i sådan utsträckning att samtliga delar i landet kan få del av
kulturutbudet. Som också framhålls i motionen finns det skäl att klara ut bl.a.
ansvarsfrågor på museiområdet. Utskottet anser också att nationella uppdrag
skall kunna spridas över landet genom att staten träffar ett tidsbegränsat
avtal med den institution som har bäst kompetens för uppdraget.
Utskottet tillstyrker att riksdagen med bifall till motion Kr238 (m) yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande statens ansvar på kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr238 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Kulturens finansiering (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.2 Finansiering av
kulturverksamhet som börjar med ?I samma? och slutar med ?yrkandet avstyrks?
bort ha följande lydelse:
I ett omfattande avsnitt i motion Kr238 (m) framförs synpunkter om kulturens
finansiering (yrkande 8).
Motionärerna erinrar om att omkring 75 % av kulturutgifterna betalas av de
enskilda människorna. Detta faktum kontrasterar starkt mot den bild som ofta
ges av kulturverksamhetens förutsättningar.
Utskottet ansluter sig till de synpunkter som anförs i motionen. I sammandrag
innebär synpunkterna följande.
Alla anslag bör i framtiden bygga på klara avtal mellan den anslagsbeviljande
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
instansen och den institution som skall utföra det kulturpolitiska uppdraget.
Om så sker blir det lättare att göra en uppföljning gentemot kulturpolitiska
mål och att få en ekonomisk kontroll av anslagens användning. Ett kommunalt
kulturprogram bör ligga till grund för ett avtal mellan ägaren (kommunen) och
t.ex. den kommunala teatern. Samma relation bör finnas mellan staten, å ena
sidan, och en regional huvudman eller institution, å andra sidan.
Kulturen bör finansieras genom olika källor. Den enskildes bidrag måste
utgöra ett viktigt bidrag till kulturverksamheten. Den enskilde kan också bidra
till denna verksamhet genom medlemskap i kulturföreningar. Bidrag kan komma
från företag och institutioner. En del av kulturverksamheten måste finansieras
genom offentliga bidrag.
Som närmare utvecklas i motionen bör kulturfonder vara en viktig källa för
finansieringen av kulturverksamhet. Möjligheter bör skapas för inrättande av
lokala och regionala fonder. En eller flera centrala kulturfonder bör också
finnas. Utskottet behandlar i det följande frågan om inrättande av en s.k.
dubbleringsfond. Företrädare för Moderata samlingspartiet har yrkat att
riksdagen anslår medel till fonden (se bl.a. Särskilt yttrande 5). Till fonden
skall medel kunna testamenteras och doneras. Genom en ändring av reglerna för
Allmänna arvsfonden skulle också arvsfondsmedel kunna tillfalla
dubbleringsfonden. Vården av våra kulturmiljöer skulle kunna gynnas genom
inrättande av en motsvarighet till den brittiska National Trust, till vilken
både offentliga och privata medel skulle kunna lämnas. Utskottet vill också
understryka vikten av att självständigheten för Stiftelsen Framtidens kultur
värnas.
Utskottet anser att det skall bli möjligt att teckna vårdavtal mellan
myndigheter och fastighetsägare som ger ägarna rätt till avdrag på
fastighetsskatten mot att fastighetsägarna vårdar de byggnader, parker, broar
och andra anläggningar som har kulturhistoriskt värde.
De spel som ordnades av Penninglotteriet AB innan bolaget slogs samman med AB
Tipstjänst till AB Svenska Spel bör överföras till en stiftelse med uppgift att
fördela överskottet mellan olika kulturella verksamheter.
Som inledningsvis berörts kan bidrag tillföras kulturverksamheten genom bl.a.
företag. Kultursponsringen har ökat under senare år. Även vänföreningar och
andra organisationer bidrar med ekonomiska insatser av olika slag. På många
håll saknas dock organisationer som på ett effektivt sätt kan ta till vara
intresset för kultursponsring, enskilda gåvor och testamentsförordnanden med
kulturell inriktning. Behovet av insatser i detta avseende bör uppmärksammas
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
liksom de oklara skattereglerna då det gäller sponsring.
Utskottet vill slutligen framhålla följande. Beslut om bidrag ankommer i
alltför hög grad på Statens kulturråd. Detta hindrar förnyelse och verkar i
praktiken hämmande på utvecklingen.
Utskottet anser att det problem som utskottet sålunda pekat på måste
uppmärksammas i framtiden, såväl då det gäller fondfrågor som i andra
avseenden.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr238 (m) i här
aktuell del (yrkande 8).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturens finansiering
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr238 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Den privatfinansierade kultursektorn (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.2 Finansiering av
kulturverksamhet som börjar med ?I motion Kr224 (v)? och slutar med ?Kr224 (v)?
bort ha följande lydelse:
I motion Kr224 (v) tas upp frågan om en utredning som avser den
privatfinansierade kultursektorn.
Som motionärerna framhåller utgör de privata kulturutgifterna huvudparten av
samtliga utgifter för kultur medan de utredningar som gjorts om det svenska
kulturlivet i mycket begränsad utsträckning undersökt frågor kring de privata
utgifterna. I enlighet med vad motionärerna anför anser utskottet att det finns
en rad samband i fråga om dessa utgifter som bör undersökas. Som exempel på
frågor som bör utredas kan nämnas följande. Hur ser sambandet ut mellan
folkbiblioteken och bokmarknaden? Vilken betydelse har musikskolorna för
musikbranschen? Hur fördelas de privata kulturutgifterna mellan män och
kvinnor?
Utskottet anser också i likhet med motionärerna att kunskapen om omfattningen
av företagens kultursponsring är otillräcklig liksom vilken roll sponsringen
spelar för kulturlivet. Även dessa frågor bör undersökas.
Det sagda leder till slutsatsen att det bör tillsättas en särskild utredning
som ökar våra kunskaper om den privatfinansierade kultursektorn och dess
samband med den offentligt finansierade kultursektorn. Detta bör riksdagen med
bifall till motion Kr224 (v) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande den privatfinansierade kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr224 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kultursponsring (mom. 11)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.2 Finansiering av
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
kulturverksamhet som börjar med ?Sponsring är? och slutar med ?Motionsyrkandet
avstyrks? bort ha följande lydelse:
Många kulturinstitutioner har tvingats samarbeta med olika sponsorer när
statsanslagen inte längre räcker till. Sponsorsmedel kan naturligtvis vara ett
värdefullt extratillskott, men det innebär också ett hot mot kulturens fria
röst. Vad händer t.ex. om en teater bygger upp sin verksamhet på pengar från
ett företag och företaget plötsligt inte anser sig ha råd med sponsringen eller
inte tycker det valda projektet ger tillräcklig reklam? Hur bör man agera mot
tvivelaktiga företag, företag som kanske bryter mot mänskliga rättigheter i
andra länder? Samtidigt som teater ger bolaget goodwill kan det vara
blodspengar de tar emot, även om pengarna kommer en positiv verksamhet till
del.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet i likhet med Miljöpartiet att
det bör upprättas tydliga etiska regler som reglerar kultursponsring. Utskottet
tillstyrker således motion Kr270 (mp) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande kultursponsring
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Den regionala fördelningen av statens stöd till kulturinstitutioner
(mom. 12)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.3 Mottagare av
kulturstöd som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?av riksdagen? bort
ha följande lydelse:
Som redovisats i det föregående har den analys som på riksdagens begäran
gjorts av regeringen om fördelningen av kulturresurserna i landet begränsats
till att avse bidrag som betalats ut via Kulturrådet samt bidrag till
Riksteatern. I propositionen anförs att på sikt bör hela Kulturdepartementets
ansvarsområde inkluderas i en regional analys.
Utskottet anser i enlighet med vad som föreslås i motion Kr213 (c) yrkande 14
att den av regeringen förutskickade analysen snarast bör genomföras. Utskottet
tillstyrker således motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande den regionala fördelningen av statens stöd till
kulturinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Regionala utvecklingsplaner (mom. 14)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.3 Mottagare av
kulturstöd som börjar med ?Förra året? och slutar med ?avstyrks således? bort
ha följande lydelse:
I motion Kr213 (c) läggs fram förslag om att regionala utvecklingsplaner som
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
täcker hela det kulturpolitiska fältet skall göras upp (yrkande 16).
Utskottet delar denna uppfattning. Ett arbete har inletts mellan Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet för att på olika sätt utveckla det
regionala samspelet inom kulturen. Det är angeläget att detta utvecklingsarbete
får stöd på nationell nivå.
Regeringen bör i enlighet med vad som föreslås i motionen återkomma till
riksdagen med förslag till hur regionala utvecklingsplaner som täcker hela det
kulturpolitiska fältet skall kunna tas fram. Utskottet tillstyrker således
motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande regionala utvecklingsplaner
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 16 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Användning av viss del av kulturanslaget för barn- och ungdomskultur
(mom. 15)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.3 Mottagare av
kulturstöd som börjar med ?Det föreslås? och slutar med ?aktuella
motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:
I Danmark har man lagstiftat om att 25 % av anslagen till filmproduktion
skall riktas till barn och ungdom, att 25 % av produktionsmedlen till teater
skall gå till barn och ungdomar och att landets kommuner skall subventioneras
med 50 % av kostnaderna vid köp av teaterföreställningar. Vidare har man i
Finland en rad olika lagar på kulturområdet, bl.a. lagen om grundundervisning i
konst.
Utskottet anser i enlighet med vad som föreslås i motion Kr213 (c) yrkande 2
att riksdagen bör precisera hur stor andel av anslagen på kulturbudgeten som
skall reserveras för barn- och ungdomskultur. Andelen bör som föreslås i
motionen bestämmas till 25 %.
Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande användning av viss del av kulturanslaget för barn- och
ungdomskultur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Fri entré på museer för vissa grupper (mom. 16)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.3 Mottagare av
kulturstöd som börjar med ?I motion Kr269 (v)? och slutar med ?utskottet
motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:
I motion Kr269 (v) tas upp frågor som har till syfte att det skall vara fri
entré på museer för vissa grupper (yrkandena 34 och 35).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en av orsakerna till att
antalet visningar för grupper från förskolor och skolor minskat kan vara att
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
museerna tar inträdesavgift även för barn. Utskottet anser liksom motionärerna
att barn bör få gå gratis på museer som får statliga bidrag. Motionen
tillstyrks i denna del (yrkande 34).
Vidare bör det i fråga om alla museer undersökas om det är möjligt att låta
barn och studerande gå fritt på museer. I utredningsuppdraget bör ingå att se
på de eventuella konsekvenserna för museerna av minskade biljettintäkter, att
undersöka hur läraravtal och timplaner påverkar barns möjligheter att inhämta
kunskap på museerna samt att utreda vilka pedagogiska resurser som finns på de
statsunderstödda museerna för att ta emot barngrupper. Utredningen bör föreslå
åtgärder som förbättrar barns och studerandes möjlighet att inhämta kunskaper
på våra statsunderstödda museer. Utskottet tillstyrker motionen även i denna
del (yrkande 35).
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande fri entré på museer för vissa grupper
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkandena 34 och 35 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Kulturstatistiken (mom. 17)
Marianne Andersson (c), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.4 Kvinnor och män som
börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort ha
följande lydelse:
I enlighet med synpunkterna i motionerna Kr239 (c) och Kr269 (v) är det
viktigt att de medel som fördelas över statsbudgeten till kulturen fördelas på
ett rättvist sätt mellan män och kvinnor. Den nuvarande statistiken är
bristfällig i detta hänseende. Utskottet tillstyrker därför motionsförslagen.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr239 (c) yrkande 1 och Kr269 (v)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande kulturstatistiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr239 yrkande 1 och
1997/98:Kr269 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Synliggörande av kvinnan som kulturvarelse (mom. 18)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.4 Kvinnor och män som
börjar med ?Utskottet avstyrker? och slutar med ?skall stödjas? bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill i enlighet med vad som anförs i motion Kr215 (mp) framhålla
att den typ av speciella utställningar om kvinnan som görs av vissa museer
ibland riskerar att förstärka den så kallade särartsfeminismen. Riksdagens
beslut vid budgetbehandlingen förra året gick ett ytterligare steg i den
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
riktningen. Utskottet åsyftar beslutet att bl.a. länsteatrarna och länsmuseerna
skall fråntas medel, som sedan kan fås tillbaka om något görs om klass, kön,
generation och kulturell bakgrund. Enligt utskottets mening kan det inte få
fortgå på detta sätt. Utskottet anser att regeringen bör ta jämställdheten på
allvar. Kulturdepartementet bör därför undersöka hur stor del av de statliga
kulturmedlen som fördelas för att synliggöra kvinnan som kulturvarelse.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion Kr215
(mp).
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande synliggörande av kvinnan som kulturvarelse
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr215 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Kvinnornas roll och betydelse inom kultursektorn (mom. 19)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.4 Kvinnor och män som
börjar med ?Slutligen behandlar? och slutar med ?Kr213 (c) yrkande 3? bort ha
följande lydelse:
I motion Kr213 (c) yrkas att det skall genomföras ett landsomfattande projekt
med uppgift att belysa och framhålla kvinnornas roll och betydelse inom
kultursektorn (yrkande 3).
Utskottet ansluter sig till de synpunkter som framförs i motionen. Det är
nödvändigt att inför den framtid som årtusendeskiftet symboliserar att
kvinnoperspektivet blir lika tydligt inom alla samhällsområden, varav kulturen
är ett. Strukturer i samhället som inte förmår ta till vara kvinnoperspektivet
lika bra som mansperspektivet bör inte höra hemma i det nya årtusendet.
Den situation som nu råder är inte tillfredsställande. Kvinnorna, deras roll
och betydelse, saknas ofta när olika företeelser beskrivs ur ett historiskt
perspektiv. Kvinnorna är osynliga i skolans historieböcker och de är osynliga
på museerna. Flickor får redan i tidiga år klart för sig att det nästan inte
har funnits några kvinnor som varit så betydelsefulla att de, eller det de
gjort, är värt att avbilda, beskriva eller visa upp. Denna situation är
givetvis helt orimlig. Till det sagda kommer att det är kvinnorna som är de
stora kulturkonsumenterna och likaså de stora kulturbärarna.
Som också framhålls i motionen är en av de största utmaningarna inom
historie- och museisfären att synliggöra kvinnornas historia. Det är nödvändigt
att på ett genomgripande sätt se till att kvinnoperspektivet blir lika synligt
som mansperspektivet. Utskottet anser därför att ett sådant landsomfattande
projekt med uppgift att belysa och framhålla kvinnans roll och betydelse inom
kultursektorn som föreslås i motionen bör komma till stånd.
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande kvinnornas roll och betydelse inom kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Relationen mellan basverksamhet och projekt (mom. 20)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.5 Särskilda frågor som
börjar med ?I motion Kr213 (c)? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Frågan om relationen mellan basverksamhet och projekt på kulturområdet tas
upp i motion Kr213 (c) yrkande 1. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det är viktigt med en långsiktig kulturpolitik som samtidigt ger utrymme för
nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer. I grunden måste den
kulturella infrastrukturen med institutioner och myndigheter finnas och ge
möjligheter att verka. I en tid med snabba förändringar och en ökande
inriktning mot mer kortsiktiga projekt för förnyelse och utveckling är det
nödvändigt att balansera med den kompetens och kontinuitet som finns i
basverksamheten.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande relationen mellan basverksamhet och projekt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Nya möjligheter för kultur och medier (mom. 21)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.5 Särskilda frågor som
börjar med ?Den tekniska? och slutar med ?yrkandet avstyrks? bort ha följande
lydelse:
I motion Kr238 (m) tas upp frågan om vilka nya möjligheter för kultur och
medier den tekniska utvecklingen kommer att innebära (yrkande 2). Motionärerna
utvecklar utförligt synpunkterna. Detta gäller särskilt de nya
mediemöjligheterna.
Kulturutskottet ansluter sig till vad som anförs i motionen i denna del.
Detta innebär - i sammanfattning - att utskottet har följande åsikter i fråga
om nya möjligheter för kultur och medier.
Genom användning av informationstekniken på kulturområdet ökas väsentligt
möjligheterna att utveckla nya arbetsformer. Tillgängligheten till kulturarvet
ökar också.
Aldrig förr har så många människor kunnat ta del av eller medverka i så
omfattande kulturutbud som nu är fallet. Skälen härtill är främst utvecklingen
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
inom medierna och den ökade internationaliseringen. Antalet radio- och TV-
kanaler har ökat dramatiskt och ökningen kommer att accelerera när den digitala
tekniken får fullt genomslag. Fria medier är en av det öppna samhällets
viktigaste förutsättningar. Den ökade friheten i etern ger oss möjlighet att
välja i ett ständigt växande utbud. Denna utveckling kommer att fortsätta och
måste leda till förändringar av den svenska mediepolitiken.
Utskottet vill understryka att biblioteken har en särskilt viktig roll att
spela då det gäller att få till stånd en breddning av användningen av
informationsteknik. Tidigare var konsert- och teaterbesöket kanske den enda
möjligheten att få en rik och kvalitativ upplevelse av musik och skådespel. Cd-
spelare och cd-skivor kan numera göra det egna hemmet till en konsertlokal och
genom TV förmedlas många kvalitativt högtstående operaföreställningar. Ett
stort antal operaföreställningar finns också tillgängliga på video.
Den nya situationen på medieområdet måste enligt utskottets mening leda till
slutsatsen att de licensfinansierade radio- och TV-kanalernas antal och utbud
måste förändras och public service-uppdraget ges en ny innebörd. Detta uppdrag
måste bestämmas med utgångspunkt i att public service-verksamheten är en del av
det samlade programutbudet. För att yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer inte skall trädas för när är det viktigt att hålla fast vid vad som
är statens grundläggande uppgift i den nya mediemiljön, nämligen att göra det
möjligt för publiken att ta del av program som den annars inte möter samt en
produktion och ett skapande som vitaliserar det nationella kulturarvet. I
enlighet med det inledningsvis sagda ansluter sig utskottet också till vad som
i övrigt anförs om public service-uppdraget. Utskottet vill särskilt
understryka att public service-verksamheten bör ges förutsättningar för att
spela en central roll i kulturlivet.
Utskottet vill här också framhålla att utskottet med anledning av bl.a. en
partimotion från Moderata samlingspartiet (K333 yrkande 8) får anledning att
senare under riksmötet diskutera public service-uppdraget (se även res.1 i bet.
1996/97:KrU8).
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande nya möjligheter för kultur och medier
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr238 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Tom Tits Experiment (mom. 22)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.6 Nationella uppdrag
som börjar med ?Utskottet bedömer? och slutar med ?Kr210 (v)? bort ha följande
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
lydelse:
Utskottet har i det föregående lämnat en redovisning för Tom Tits Experiment
i Södertälje. Redovisningen visar vilken omfattande verksamhet som byggts upp
under en tioårsperiod. Verksamheten är mera utvecklad än de Science Centers som
finns på andra håll eftersom den är ensam om att på ett konsekvent och kreativt
sätt kombinera konst, vetenskap och pedagogik; naturvetenskapen är
utgångspunkten men det konstnärliga uttrycket och den pedagogiska kreativiteten
finns alltid med som ett centralt inslag i verksamheten.
Kulturutskottet ansåg förra året att verksamheten med nationella uppdrag
borde prövas under en första treårsperiod innan man överväger att inrätta fler
uppdrag. Utskottet anser att avsteg från detta ställningstagande bör kunna
göras för angelägna fall.
Den i det föregående gjorda bedömningen leder till slutsatsen att Tom Tits
Experiment bör tilldelas ett treårigt nationellt uppdrag av det slag som
utskottet inrättade förra året. Utskottet tillstyrker således motion Kr233 (m).
Frågan om medelsanvisning för ändamålet tas upp i budgetsammanhang.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande Tom Tits Experiment
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr210 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Textilmuseet i Borås (mom. 23)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.6 Nationella uppdrag
som börjar med ?Utskottet bedömer likväl? och slutar med ?uppdrag övervägs?
bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet ansåg förra året att verksamheten med nationella uppdrag
borde prövas under en första treårsperiod innan man överväger att inrätta fler
uppdrag. Utskottet anser att avsteg från detta ställningstagande bör kunna
göras för angelägna fall.
Den i det föregående gjorda bedömningen leder enligt utskottets mening till
slutsatsen att Textilmuseet i Borås bör tilldelas ett treårigt nationellt
uppdrag av det slag som utskottet inrättade förra året. Regeringen bör lägga
fram förslag härom. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr233
(m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Textilmuseet i Borås
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr233 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Norrlands Musik- och Dansteater (mom. 25)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 1.6 Nationella uppdrag
som börjar med ?Även det? och slutar med ?betänkandet (9.2)? bort ha följande
lydelse:
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
Kulturutskottet ansåg förra året att verksamheten med nationella uppdrag
borde prövas under en första treårsperiod innan man överväger att inrätta fler
uppdrag. Som anförts i reservation 19 (mp) anser utskottet att avsteg från
detta ställningstagande bör kunna göras för angelägna fall.
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr270 (mp) bör Norrlands Musik- och
Dansteater få ett permanent nationellt uppdrag. I reservation 27 till
kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1 över bl.a. kulturpropositionen
framhölls att ett nationellt uppdrag inom teaterområdet för Norrlands Musik-
och Dansteater borde bli permanent så att verksamheten kan utvecklas i
förvissningen om ekonomisk stabilitet. Ett tidsbegränsat uppdrag riskerar att
resultera i ett splittrat projekt utan långsiktiga effekter och resultat. Dess
synpunkter är fortfarande giltiga.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning
av motion Kr270 (mp) yrkande 22 som sin mening bör ge regeringen till känna att
ett förslag bör framläggas om att Norrlands Musik- och Dansteater bör få ett
permanent nationellt uppdrag.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande Norrlands Musik- och Dansteater
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 22 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Utredning om stödsystemet för regional kulturverksamhet (mom. 26)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.1.3 Utredning om
stödsystemet för regional kulturverksamhet som börjar med ?Som utskottet? och
slutar med ?regionala kulturverksamheten? bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med stor oro på den svåra ekonomiska situation som flera av de
regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna befinner sig i. Det kan
enligt utskottets uppfattning inte vara rimligt att institutionerna måste ha
över 100 % beläggning för att ekonomiskt klara sin verksamhet. Det behövs en
skyndsam översyn av stödsystemet för regional kulturverksamhet bl.a. för att
belysa vilka effekter systemet har på verksamheten. Eftersom det finns fördelar
med att ha ett enhetligt stödsystem för statens bidrag till regional
kulturverksamhet bör översynen inte endast avse bidragen till teater- och
dansinstitutioner utan även omfatta de övriga bidrag som ingår i systemet.
Riksdagen bör med anledning av motion Kr269 (v) yrkande 19 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande utredning om stödsystemet för regional kulturverksamhet
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr269 yrkande 19 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Avskaffande av systemet med riktade insatser till regional kulturverksamhet
(mom. 27)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.1.4 Riktade insatser
inom stödsystemet för regional kulturverksamhet som börjar med ?Systemet med?
och slutar med ?och 54? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på systemet med riktade insatser till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala museer som förs
fram i motion Kr270 (mp) yrkandena 3 och 54. Som motionärerna framhåller
arbetar institutioner i olika regioner utifrån olika förutsättningar. De teman
som valts för de riktade insatserna passar t.ex. inte alla regionala museer.
När institutionerna måste anpassa sig till centralt beslutade teman i stället
för att själva välja inriktning minskar möjligheterna för människor i
regionerna att själva påverka verksamhetens inriktning. Därmed minskar också
deras möjlighet till delaktighet. Utskottet vill dessutom framhålla att, när
det samlade bidraget minskas till förmån för riktade insatser till särskilda
verksamhetsområden, kan detta medföra en reell nedskärning av bidraget till
vissa institutioner. Utskottet anser att bidragen till regionala
kulturinstitutioner bör fördelas utan den styrning som systemet med riktade
insatser innebär. Systemet bör upphöra att tillämpas redan fr.o.m. den 1
januari 1998. Detta bör riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp) yrkandena
3 och 54 som sin mening ge regeringen till känna.
Vidare bör riksdagen med anledning av motionsyrkandena bemyndiga regeringen
att göra de tekniska justeringar av anslaget A 5 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska medel, anslaget B 2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
och anslaget H 3 Bidrag till regionala museer som avskaffandet av de riktade
insatserna nödvändiggör.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande avskaffande av systemet med riktade insatser till
regional kulturverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkandena 3 och 54
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottets anfört, dels
bemyndigar regeringen att göra tekniska justeringar av anslagen A 5
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel,
B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-
, dans- och musikinstitutioner och H 3 Bidrag till regionala museer i
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
enlighet med vad utskottet förordat,
23. Viss fråga om regleringsbrev (mom. 29)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.2.1 Regleringsbrev som
börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 9? bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att i den nya budgetprocessen fastställer riksdagen
utgiftsramarna efter förslag av regeringen. Utifrån dessa rambeslut och andra
riksdagsbeslut, t.ex. beträffande anslagsbelopp, beslutar regeringen om
regleringsbrev. Den slutliga fördelningen inom ett anslag blir därmed en
regeringsfråga. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr269 (v) yrkande
9 om vikten av att regleringsbreven står väl i överensstämmelse med riksdagens
beslut och av att det inte förekommer minskningar av anslagsposter som inte
står i överensstämmelse med riksdagsbeslut. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med anledning av motion Kr269 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande viss fråga om regleringsbrev
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr269 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Kompensation för löne- och kostnadsutveckling (mom. 30)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.2.2 Kompensation för
löne- och kostnadsutveckling som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med
?yrkande 4? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr270 (mp) yrkande 4 i fråga om
vikten av att varje ort och län har ett brett kulturutbud. Medlen till
kulturell verksamhet utgör endast en liten del av de offentliga utgifterna.
Ändå utsätts kulturbidragen i realiteten för en nedskärning genom att det inte
beräknas medel för full löne- och kostnadsutvecklingskompensation. Om
kulturarbetarna skall kunna ges rimliga löner utan att det går ut över antalet
anställda kulturarbetare totalt sett måste de statliga bidragen
fortsättningsvis beräknas så att full löne- och kostnadsutvecklingskompensation
ges. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr270 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande kompensation för löne- och kostnadsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Redovisning av hyreskostnader (mom. 31)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.2.3 Redovisning av
hyreskostnader som börjar med ?De faktiska? och slutar med ?yrkande 5? bort ha
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom Kr270 (mp) yrkande 5 att
regeringen vid beräkningen av anslag till statliga institutioner inom
kulturområdet fortsättningsvis bör redovisa hur stor andel av respektive anslag
som avser hyreskostnader. Först genom en sådan redovisning går det att vid
medelsanvisningen kunna se hur mycket som går till den faktiska verksamhet som
institutionerna bedriver. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande redovisning av hyreskostnader
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Statens kulturråds bidragsfördelning (mom. 32)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 2.2.4 Statens kulturråds
bidragsfördelning som börjar med ?Utskottet finner? och slutar med ?yrkande 7?
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 (mp)
yrkande 7 som sin mening bör ge regeringen till känna att Statens kulturråd bör
fördela bidrag såväl till institutioner, föreningar, grupper m.fl. som till
enstaka projekt under förutsättning att ansökan i övrigt uppfyller uppställda
villkor. Enligt utskottets mening bör en sådan ändring av fördelningspraxis
kunna stimulera nya idéer och tillåta Kulturrådet att arbeta aktivt och
kraftfullt nära brukarna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande Statens kulturråds bidragsfördelning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. En försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur (mom. 33)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?I likhet? och slutar med ?yrkande 5 avstyrks? bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill framhålla att det är en uppgift för existerande
kulturinstitutioner att initiera, samordna och främja kulturmöten, så att
publiken i Sverige får möjlighet att komma i kontakt med kulturyttringar från
hela världen. Det är också angeläget att de nya svenskarna känner
samhällsgemenskap och att fruktbara kulturmöten mellan svenskar och invandrare
kan utvecklas och stärkas. Utskottet har vid sina överväganden inte övertygats
om att inrättandet av ett Forum för världskultur är bästa sättet att uppnå ett
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
fruktbart utbyte mellan olika kulturyttringar. Enligt utskottets uppfattning
skulle - som framförs i motion Kr213 (c) yrkande 5 och motion Kr272 (m) yrkande
2 i denna del - ett genomförande av regeringsförslaget att påbörja en särskild
försöksverksamhet i detta syfte innebära att onödig byråkrati skapas.
Inrättandet av Forum för världskultur skulle också kunna uppfattas av
kulturinstitutionerna som att de inte skulle behöva känna ansvar för att spegla
andra länders kultur eller att de i vart fall skulle kunna minska sin
ambitioner i detta hänseende. Det anförda leder fram till att utskottet med
avslag på regeringens förslag tillstyrker motion Kr213 (c) yrkande 5 och motion
Kr272 (m) yrkande 2 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande en försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr213 yrkande 5 och
1997/98:Kr272 yrkande 2 i denna del avslår regeringens förslag,
28. Lokaliseringen av Forum för världskultur (mom. 34)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet?
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det många beröringspunkter mellan Forum
för världskultur och det planerade nya Världskulturmuseet som enligt riksdagens
beslut skall inrättas fr.o.m. år 1999 i Göteborg. Ett sammanförande av det nya
museet och Forum för världskultur till en gemensam institution skulle - som
framhålls i motion Kr305 (fp) - kunna bli ett kraftfullt centrum för att
initiera, samordna och främja kulturmöten så att publiken i Sverige får
möjlighet att komma i kontakt med kulturyttringar från hela världen. Utskottet
har vid sina överväganden funnit att starka skäl talar för att Forum för
världskultur skall lokaliseras till Göteborg och ingå som en del i den nya
statliga museimyndigheten där. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr305 (fp) i här aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande lokaliseringen av Forum för världskultur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr305 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Kommitténs sammansättning och tillsättningen av konstnärlig ledare för
Forum för världskultur (mom. 35)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Utskottet konstaterar att? och slutar med ?Yrkandena avstyrks
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
således? bort ha följande lydelse:
Syftet med den verksamhet som Forum för världskultur skall bedriva är bl.a.
att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige. För att
verksamheten skall uppnå bästa tänkbara resultat är det enligt utskottets
uppfattning angeläget att kommitténs sammansättning noga övervägs. Utskottet
har noterat att regeringen sagt sig avse att säkra det fria kulturlivets
inflytande i kommittén. Utskottet anser emellertid - som föreslås i motion
Kr270 (mp) yrkande 32 - att det är angeläget att riksdagen slår fast att
företrädarna för det fria kulturlivet skall utgöra majoritet i kommittén.
Vidare delar utskottet den uppfattning som framförs i samma motion, Kr270
(mp), att kommittén skall ha ett betydande inflytande vid tillsättningen av
konstnärlig ledare för Forum för världskultur (yrkande 33).
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)
yrkandena 32 och 33 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande kommitténs sammansättning och tillsättningen av
konstnärlig ledare för Forum för världskultur
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkandena 32 och 33 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Bidragsutdelning (mom. 36)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Enligt utskottets uppfattning är? och slutar med ?motion Kr269
(v)? bort ha följande lydelse:
Den verksamhet som skall initieras och samordnas av Forum för världskultur
bygger på att kulturlivets institutioner och organisationer i hög grad själva
finansierar sina projekt. Utskottet kan därför inte se att det finns några
bärande skäl för att - som uttalas i budgetpropositionen - Forum för
världskultur skall ägna sig åt bidragsfördelning. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen med bifall till motion Kr269 (v) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande bidragsutdelning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Skeppsholmskyrkan (mom. 38)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Utskottet konstaterar - i? och slutar med ?Motionsyrkandet
avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att många scener av olika slag i Stockholm och i övriga
landet kommer att användas i den verksamhet som Forum för världskultur skall
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
initiera och samordna. I likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser
utskottet att Skeppsholmskyrkan med sin mycket speciella arkitektur och sitt
förnämliga läge i centrala Stockholm borde kunna utgöra ett intressant
alternativ och tillskott i detta hänseende. Utskottet anser därför att
regeringen bör uppdra åt Statens fastighetsverk att undersöka möjligheterna att
använda Skeppsholmskyrkan som scen för kulturella evenemang.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)
yrkande 31 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande Skeppsholmskyrkan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 31 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Handlingsprogram på det mångkulturella området (mom. 39)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Som redovisats? och slutar med ?Yrkandet avstyrks således? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr269 (v) att ett
övergripande handlingsprogram på det mångkulturella området bör utarbetas. Ett
sådant handlingsprogram torde bl.a. kunna bygga på forskningsrapporter samt på
seminariers och konferensers dokumentation. Vidare bör det inom varje
kulturområde utarbetas konkreta handlingsplaner för verksamhetens innehåll och
invandrares deltagande.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr269 (v)
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande handlingsprogram på det mångkulturella området
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Uppdrag till folkbildningsorganisationerna (mom. 40)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 3 Forum för världskultur
som börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?således avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Utskottet förutsätter att folkbildningens organisationer följer de mål för
statsbidraget som ställts upp av riksdag och regering. I likhet med
motionärerna bakom motion Kr269 (v) i här aktuellt hänseende anser utskottet
emellertid att riksdagen bör besluta om en komplettering av dessa mål.
Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet som sin mening ge regeringen
till känna att studieförbunden skall arbeta för att lokalt identifiera
invandrarkulturerna och genom sin verksamhet stärka dessa kulturer.
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande uppdrag till folkbildningsorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Bidragsnivån för länsmusiken år 1999 (mom. 44)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 5.2 Bidragsnivån för
länsmusiken år 1999 som börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med ?år
2000? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Kr270 yrkande 17 bör
avslå regeringens förslag att redan nu fastställa en bidragsnivå för
länsmusiken budgetåret 1999. Denna fråga bör prövas först i samband med
budgetarbetet hösten 1998 inför budgetåret 1999. Utskottets ställningstagande
innebär att riksdagen bör avslå motion Kr270 yrkande 2 i vad det avser ett
uttalande från riksdagen om bidragsnivån budgetåret 1999. Yrkandet avstyrks
även i fråga om år 2000.
Utskottet tar i det följande upp propositions- och motionsförslag beträffande
bidragsnivån för budgetåret 1998 (avsnitt 9.2).
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande bidragsnivån för länsmusiken år 1999
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 17 avslår
regeringens förslag och motion 1997/98:Kr270 yrkande 2 i denna del,
35. Den organisatoriska tillhörigheten för Folkens museum - etnografiska
(mom. 47)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.2 Världskulturmuseet i
Göteborg som börjar med ?Utskottet kan? och slutar med ?motsvarande del? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är värdefullt om de två etnografiska museerna Folkens
museum - etnografiska i Stockholm och Etnografiska museet i Göteborg kan
samarbeta. I likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) i här aktuell del
anser utskottet emellertid att riksdagens beslut hösten 1996 att föra samman de
båda museerna till en gemensam museimyndighet är olyckligt. Beslutet bör därför
ändras så att Folkens museum - etnografiska får förbli ett självständigt
centralt museum i Stockholm.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)
yrkande 53 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Folkens museum -
etnografiska
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Den organisatoriska tillhörigheten för Östasiatiska museet (mom. 48)
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.2 Världskulturmuseet i
Göteborg som börjar med ?Då det? och slutar med ?yrkande 12 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion Kr305 (fp) i här
aktuell del att Östasiatiska museet är ett renodlat konstmuseum vars samlingar
till hälften tillhör Nationalmuseum. Östasiatiska museets lokaler ligger mycket
nära både Nationalmuseum och Moderna museet och ingår tillsammans med dessa
båda museer i museimyndigheten Statens konstmuseer. Utskottet har - liksom
motionärerna bakom nyssnämnda motion Kr305 (fp) och motion Kr270 (mp) - funnit
att riksdagens beslut hösten 1996 att föra samman Östasiatiska museet
tillsammans med Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Etnografiska
museet i Göteborg till en ny museimyndighet med säte i Göteborg bör ändras så
att Östasiatiska museet även i fortsättningen skall ingå som en museienhet i
Statens konstmuseer.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)
yrkande 53 i denna del och motion Kr305 (fp) yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Östasiatiska
museet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del
och 1997/98:Kr305 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
37. Den organisatoriska tillhörigheten för Medelhavsmuseet (mom. 49)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan
Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och
Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.2 Världskulturmuseet i
Göteborg som börjar med ?Även då? och slutar med ?yrkande 13 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Då det gäller den organisatoriska tillhörigheten för Medelhavsmuseet vill
utskottet framhålla följande.
Riksdagens beslut att sammanföra Medelhavsmuseet med den nya etnografiska
museimyndigheten i Göteborg var olyckligt. Beslutet bör därför rivas upp.
Riksdagen bör således med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 53 i denna del
och motion Kr305 (fp) yrkande 13 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Medelhavsmuseet ingår som en enhet i Statens historiska museer. För den
händelse en organisationsförändring som berör Medelhavsmuseet anses nödvändig,
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
är det enligt utskottets uppfattning naturligt att museet - som motionärerna
bakom motion Kr305 (fp) yrkande 13 i här aktuell del föreslagit - sammanförs
med Statens konstmuseer. Utskottet erinrar i sammanhanget om att ungefär
hälften av Medelhavsmuseets samlingar ingår i Nationalmusei samlingar, en av de
museienheter som ingår i myndigheten Statens konstmuseer. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr305 (fp) yrkande 13 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande den organisatoriska tillhörigheten för Medelhavsmuseet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr270 yrkande 53 i denna del
och 1997/98:Kr305 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
38. Fortsättning på Sesam-projektet (mom. 51)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.3 Fråga om
fortsättning på Sesam-projektet och inrättande av ett Foto-Sesam som börjar med
?Utskottet anser? och slutar med ?aktuella motionsyrkanden? bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser sig redan nu kunna konstatera att Sesam-satsningen i allt
väsentligt varit mycket framgångsrik. Vidare konstaterar utskottet att behovet
av ytterligare bevarandeinsatser liksom behovet av meningsfull sysselsättning
för arbetslösa alltjämt kommer att vara stort vid utgången av år 1998 då Sesam-
projektet enligt planerna skall avslutas. Mot den angivna bakgrunden anser
utskottet att det är angeläget att projektet kan förlängas. Regeringen bör
därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till en fortsättning av
Sesam-projektet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr228 (s)
och motion Kr241 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande fortsättning på Sesam-projektet
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr228 och 1997/98:Kr241
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Inrättande av ett Foto-Sesam (mom. 52)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 6.3 Fråga om
fortsättning på Sesam-projektet och inrättande av ett Foto-Sesam som börjar med
?Utskottet som? och slutar med ?avstyrks motionsyrkandena? bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att behovet av bevarandeinsatser på fotoområdet är
stort. Den nationella bevarandeplan för fotografi, Mot glömskans tyranni, som
nämnts i det föregående ger en genomarbetad beskrivning av behov och problem.
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
Som ett resultat av nämnda bevarandeplan har Fotorådet tillsatt en rad nya
arbetsgrupper som skall arbeta med frågor om hur den fotografiska bilden skall
göras tillgänglig, om vård och konservering, gallring, lagring, hantering av
digitala medier m.m. Det arbete som Fotorådet gjort torde - enligt utskottets
uppfattning - innebära att ett s.k. Foto-Sesam kan påbörjas med kort varsel.
I likhet med motionärerna bakom motion Kr211 (c) i här aktuell del anser
utskottet att en kraftfull bevarandesatsning - liknande Sesam-projektet - bör
göras på fotoområdet. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen
med förslag till hur ett nationellt Foto-Sesam-projekt skall utformas.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr211 (c)
yrkande 3, motion Kr229 (s), motion Kr241 (m) yrkande 2 och motion Kr299 (v)
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande inrättande av ett Foto-Sesam
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 3,
1997/98:Kr229, 1997/98:Kr241 yrkande 2 och 1997/98:Kr299 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Religiösa barn- och ungdomsorganisationer (mom. 56)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 7.2 Reglerna för
statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer som börjar med ?Utskottet vill
här? och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Kr603 (kd) konstaterar utskottet att de
religiösa ungdomsorganisationerna har fått en försämring i förhållande till det
bidragssystem som gällde före år 1994. Enligt utskottets mening är det, som
anförs i motionen, angeläget att de religiösa ungdomsorganisationerna får
grundbidrag på villkor som inte missgynnar dem på grund av deras något
annorlunda medlemskapsbegrepp.
Utskottet är medvetet om att regeringen aviserat en översyn av
bidragsreglerna. Med hänsyn till frågans vikt för de berörda organisationerna
bör riksdagen likväl med bifall till motionen i här aktuell del (yrkande 6) som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om reglerna för bidrag
till religiösa barn- och ungdomsorganisationer.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande religiösa barn- och ungdomsorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr603 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Invandrarungdomar (mom. 57)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 7.2 Reglerna för
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer som börjar med ?Utskottet vill
med? och slutar med ?yrkande 5? bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion So673 (v) yrkande 5 anser utskottet det
viktigt att kriterierna och systemet för utdelning av bidrag till
ungdomsorganisationer är sådana att de inte missgynnar invandrarungdomar som
grupp. Enligt utskottet bör det undersökas hur bidragen till invandrarungdomar
fördelas jämfört med bidragen till andra ungdomsorganisationer.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:
57. beträffande invandrarungdomar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So673 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Uppdrag för Ungdomsstyrelsen att utveckla projekt (mom. 59)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 7.4 Övriga frågor som
börjar med ?Utskottet ställer? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion So673 (v) yrkande 3 att
ungdomar med etableringsproblem löper stor risk att inte kunna hävda sina
individuella intressen. I likhet med motionärerna anser utskottet att
Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla projekt, liknande Slussen, med
särskild inriktning mot att hjälpa ungdomar att hävda sina individuella
intressen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande uppdrag för Ungdomsstyrelsen att utveckla projekt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So673 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Enskilt projekt (mom. 60)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken 7.4 Övriga frågor som
börjar med ?Ett bifall? och slutar med ?yrkande 72? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr270 (mp)
yrkande 72 om vikten av att stödja även de ungdomar som av olika anledningar
väljer att inte engagera sig i föreningslivet. Även ett stöd till enskilda
projekt, t.ex. ett ?livespel?, skulle öka flexibiliteten och ungdomars
möjlighet till egna initiativ.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande enskilt projekt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 72 som sin mening
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels följande:
Inledning
Kulturen spränger gränser och skapar möten mellan människor från olika nationer
och kontinenter. Kulturen tillför samhället, regionen eller kommunen näring för
det goda livets bestånd och växt. Tillgänglighet bör vara grunden för
kulturpolitiken. En lyckad kulturpolitik leder till att fler människor deltar i
fler former av kultur. Uppsökande verksamhet behövs. Ungdomars intressen måste
speglas i kulturinstitutionerna. Alla barn och unga skall oavsett social
bakgrund kunna delta i kulturlivet. Skolan bör ta in kulturen i sitt ordinarie
arbete. Musik- och kulturskolor är viktiga. Det mångkulturella samhället har
fått för litet genomslag i kulturlivet. Det är viktigt att den invandrade
kulturen inte märks bara inom musiklivet utan även blir synlig i större
utsträckning på gallerier, teatrar och museer.
Sammanfattningsvis bör kulturpolitiken
- skapa aktivitet, inte bara distribuera kultur,
- ge barn och unga rätt till att skapa själva och möta kultur,
- aktivt se till att de olika kulturer som finns i Sverige får utrymme och
möjlighet att berika och integreras med kulturlivet,
- motverka den sociala snedfördelningen i deltagandet i kulturen.
Inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17 bör vissa i
följande avsnitt redovisade omfördelningar av medel göras i förhållande till
regeringens förslag i budgetpropositionen. Förslaget till medelsanvisning
framgår av bilaga 3 avseende reservation 44 (v). Omfördelningarna återspeglar
vissa av de förslag som förts fram i motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v). De
budgetförslag som finns i motionerna och som inte har kunnat inrymmas inom
utgiftsramen redovisas i ett särskilt yttrande (8).
Allmän kulturverksamhet (A)
I det följande - under rubriken Teater, dans och musik (B) - föreslås att
anslaget A 2 skall minskas med 5 miljoner kronor avseende det av regeringen
föreslagna bidraget till vissa regionala kulturinstitutioner med ekonomiska
svårigheter. Detta bidrag bör vid medelsanvisningen minskas med ytterligare 12
miljoner kronor i syfte att frigöra medel som kan användas till ökningar av
andra anslag inom utgiftsområde 17.
Mot bakgrund av den kommunala musikskolans stora betydelse för musiklivet i
hela landet är det djupt olyckligt att många kommuner anser sig tvungna att
skära ned sina bidrag till musik- och kulturskolorna. Representanter för fem
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
partier har i motionerna Kr240 (s), Kr264 (mp, fp, v, kd), Kr269 (v) yrkande
13, Kr270 (mp) yrkande 18 och Kr306 (kd) yrkande 9 uttryckt sin stora oro för
vilka effekter de minskade kommunala bidragen till musik- och kulturskolan kan
få. I motion Kr264 (mp, fp, v, kd) hemställs om en översyn av frågan om hur man
skall kunna tillgodose barns rätt att få grundutbildning i att spela ett
instrument oavsett var de bor i landet. Motionärerna har uppmärksammat att
musikundervisningen i vissa kommuner av ekonomiska skäl har koncentrerats till
en skola och att elevavgifterna ökar. Riksdagen bör med bifall till motion
Kr264 (mp, fp, v, kd) och med anledning av övriga aktuella motionsyrkanden som
sin mening ge regeringen till känna att en sådan översyn bör göras.
I reservation 18 (v, mp) har föreslagits att ett nationellt uppdrag - utöver
de redan existerande sex uppdragen - skall inrättas avsett för Tom Tits
Experiment i Södertälje. Den närmare motiveringen återfinns i reservationen och
i motion Kr246 (v). I motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkande 2 hemställs
att riksdagen skall anvisa 1 miljon kronor för ändamålet. Riksdagen bör vid
medelsanvisningen anvisa 1 miljon kronor under anslaget A 4 Nationella uppdrag
för budgetåret 1998 i enlighet med motionsyrkandena.
Teater, dans och musik (B)
Vissa justeringar inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17
bör göras när det gäller det statliga stödet till den regionala
kulturverksamheten. Omfördelningarna bör göras till förmån för ett mera
långsiktigt stöd till arrangerande musikföreningar och två av de orkestrar som
har länsmusikstiftelser som huvudman. Justeringarna motiveras av att det är
angeläget att främja ett brett, varierande och kvalitativt högtstående
musikutbud i hela landet. Redan i kulturpropositionen år 1996 utlovades att de
arrangerande musikföreningarna skulle få en betydande förstärkning för
budgetåret 1998. Den omfördelning som är aktuell innebär att anslaget A 2
minskas med 5 miljoner kronor avseende det engångsvis under år 1998 utgående
bidraget till tillfälliga insatser för vissa regionala kulturinstitutioner.
Under anslaget B 2 beräknas - utöver de bidragsförstärkningar om 7 miljoner
kronor som föreslagits i budgetpropositionen - ytterligare 3 miljoner kronor
för bidragsförstärkningar att fördelas med 1,5 miljoner kronor till Stiftelsen
Musik i Kronoberg och 1,5 miljoner kronor till Stiftelsen Musik för Örebro län.
Under anslaget B 3 beräknas - utöver den ökning med 1,8 miljoner kronor av
bidraget till lokala musikarrangörer och fria grupper som föreslagits i
budgetpropositionen - ytterligare 2 miljoner kronor. Medelsökningen om
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
sammanlagt 3,8 miljoner kronor skall avse bidrag till arrangerande
musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt bidrag till icke
etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten. Inom den
tillgängliga ramen för bidrag till musikarrangörer bör arrangörer av folkmusik
och mångkulturell musik få en viss förstärkning. Utskottets förslag läggs fram
med anledning av motionerna Kr205 (c), Kr221 (s), Kr246 (v) i denna del, Kr250
(m), Kr269 (v) yrkande 16, Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del, Kr273 (kd) yrkande
2 i denna del, Kr279 (s, m, c, fp, v, kd) och Kr305 (fp) yrkande 7.
Riksdagen bör med anledning av motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkande 15
vid medelsanvisningen öka anslaget B 3 med ytterligare 10 miljoner kronor.
Ökningen bör avse bidrag till kvalitetsinriktade fria teater- och dansgrupper
för att bl.a. ge dem möjlighet att turnera i storstadsområdenas
miljonprogramsområden, men också i andra teaterfattiga områden i landet.
Bidragsökningen bör också användas för att Statens kulturråd i ökad
utsträckning skall kunna ge de fria teatergrupperna årliga verksamhetsbidrag.
Detta skulle vara ett effektivt sätt att ge dem möjlighet att konkurrera med de
kommersiella grupperna och därigenom höja kvaliteten inom barnteatern.
Bild och form samt konsthantverk (D)
Mot bakgrund av att Folkrörelsernas konstfrämjande är i ett uppbyggnadsskede
och med hänsyn till angelägenheten av att den konstbildande verksamheten når
breda folkgrupper i hela landet anser utskottet att regeringen i kommande
budgetarbete inför budgetåret 1999 bör beräkna medel för ett ökat stöd till
organisationen. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c)
yrkande 2 i denna del, Kr234 (s), Kr246 (v) i denna del, Kr253 (s), Kr269
yrkande 27 i denna del och Kr305 (fp) yrkande 9 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
Museer och utställningar (H)
Utskottet konstaterar att vissa åtgärder redan vidtagits för att de centrala
och regionala museerna skall ägna uppmärksamhet åt och satsa resurser på att
visa kvinnans historia. Ytterligare insatser kan emellertid göras.
I likhet med motionärerna bakom motion Kr269 (v) vill utskottet framhålla att
kvinnors historia kallats den ?glömda? eller den ?osynliga? historien. Det
finns därför ett behov av att inrätta ett separat museum för att gestalta
kvinnors historia. Utskottet har vid sina överväganden funnit att det är
motiverat att - som föreslås i motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkande 33 -
anvisa särskilda medel, 1 miljon kronor, för att projektera ett sådant museum.
Det anförda innebär att utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
motion Kr246 (v) i här aktuell del och Kr269 (v) yrkande 33, med anledning av
regeringens förslag och motion Kr239 (c) yrkande 3 och med avslag på motion
Kr239 (c) yrkande 2 beslutar att under anslaget H 1 anvisa 572 863 000 kronor.
Folkbildning (L)
Regeringen har beräknat ett oförändrat bidrag på 40 miljoner kronor till
uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Motsvarande medel har av
regeringen för budgetåret 1997 fördelats till Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation,
Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund. Medlen för
budgetåret 1998 bör inte fördelas av regeringen till dessa organisationer. I
stället bör Folkbildningsrådet fördela medlen till de folkhögskolor och
studieförbund som har en besvärlig ekonomisk situation. Vad som här anförts bör
riksdagen med anledning av motionerna Kr246 (v), Kr273 (kd) yrkande 1, Kr601
(v) yrkande 3 och Kr603 (kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr264 och 1997/98:Kr269
yrkandena 2 och 33 och med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1997/98:Kr205, 1997/98:Kr211 yrkande 2, 1997/98:Kr221,
1997/98:Kr234, 1997/98:Kr238 yrkande 4, 1997/98:
Kr239 yrkande 3, 1997/98:Kr240, 1997/98:Kr246, 1997/98:Kr250,
1997/98:Kr253, 1997/98:Kr269 yrkandena 10, 13, 15, 16 och 27,
1997/98:Kr270 yrkandena 1, 16, 18 och 21, 1997/98:Kr273, 1997/98:
Kr279, 1997/98:Kr305 yrkandena 7 och 9, 1997/98:Kr306 yrkandena 9 och 12,
1997/98:Kr601 yrkande 3 och 1997/98:Kr603 yrkande 2,
dels för budgetåret 1998 anvisar medel under utgiftsområde 17 Kultur
medier, trossamfund och fritid i enlighet med förslaget i bilaga 3 under
rubriken Res. 44 (v),
dels beslutar i enlighet med vad som föreslås i bilaga 4,
dels beslutar att som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en översyn av frågan om barns möjlighet att få grundutbildning i
att spela ett instrument,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att
bidrag inte skall utgå till vissa organisationers uppsökande verksamhet
m.m. under anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen,
dels avslår övriga i bilaga 5 upptagna motionsyrkanden.
45. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Ewa Larsson (mp) anser
dels följande:
Inledning
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
Kulturpolitikens uppgift är att ta till vara initiativ från människor och
organisationer för att erbjuda alla möjligheter till ett aktivt och berikande
kulturliv. Kultur är en viktig kunskapskälla och ökar gemenskap och förståelse
mellan människor. Det inhemska kulturarvet bör värnas samtidigt som kulturell
mångfald eftersträvas. Samhället bör vara öppet för impulser, idéer och
kulturyttringar från hela världen. Samhället lider i dag brist på mänskliga
kontakter, staden gör oss lätt anonyma och till främlingar för varandra.
Information genom TV, Internet m.m. gör att vi ofta vet mer om vad som händer
runt om i världen än vilka som är våra grannar. Genom att vi ser på samma typ
av nyhetsprogram och andra slags program blir våra kunskaper och åsikter
alltmer likriktade. För att i ett sådant klimat kunna stärka den kulturella
mångfalden krävs att människor ges ökade möjligheter att möta varandra. En
viktig uppgift för landets kulturpolitik är därför att förädla de mötesplatser
som finns och skapa utrymme för nya mötesplatser att växa fram.
En solidarisk kulturpolitik bör innebära att mer satsas på dem som har mindre
resurser eller av andra orsaker har svårt att ta del av kulturutbudet.
Målsättningen bör vara att en jämn resursfördelning mellan flickor och pojkar,
kvinnor och män skall nås.
Investeringar i kulturell verksamhet är inte en framtidsbelastning för den
offentliga ekonomin. Den är i stället en investering som genererar inkomster.
Varje ort eller län med anspråk på att locka till sig - eller behålla -
ekonomiska aktiviteter måste kunna visa upp ett brett kulturutbud.
Inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde 17 bör vissa i
följande avsnitt redovisade omfördelningar av medel göras i förhållande till
regeringens förslag i budgetpropositionen. Förslaget till medelsanvisning
framgår av bilaga 3 avseende reservation 45 (mp). Genom dessa omfördelningar
blir det möjligt att nå en liten bit på vägen mot förverkligande av den
kulturpolitik som förordas i motion Kr270 (mp). De ytterligare budgetförslag
som finns i motionen har inte kunnat inrymmas inom utgiftsramen. Dessa förslag
redovisas i ett särskilt yttrande (9).
I reservation 22 (mp) föreslås att de centralt beslutade, riktade insatserna
inom systemet med bidrag till regional kulturverksamhet skall avskaffas. I
enlighet härmed har också föreslagits att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att göra de tekniska justeringar som avskaffandet av de riktade insatserna
nödvändiggör av anslaget A 5 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel, anslaget B 2 Bidrag till regional musikverksamhet
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner och anslaget H
3 Bidrag till regionala museer.
Allmän kulturverksamhet (A)
I det följande - under rubriken Teater, dans och musik (B) - föreslås att
anslaget A 2 skall minskas med 5 miljoner kronor avseende det av regeringen
föreslagna bidraget till vissa regionala kulturinstitutioner med ekonomiska
svårigheter.
Mot bakgrund av den kommunala musikskolans stora betydelse för musiklivet i
hela landet är det djupt olyckligt att många kommuner anser sig tvungna att
skära ned sina bidrag till musik- och kulturskolorna. Representanter för fem
partier har i motionerna Kr240 (s), Kr264 (mp, fp, v, kd), Kr269 (v) yrkande
13, Kr270 (mp) yrkande 18 och Kr306 (kd) yrkande 9 uttryckt sin stora oro för
vilka effekter de minskade kommunala bidragen till musik- och kulturskolan kan
få. I motion Kr264 (mp, fp, v, kd) hemställs om en översyn av frågan om hur man
skall kunna tillgodose barns rätt att få grundutbildning i att spela ett
instrument oavsett var de bor i landet. Motionärerna har uppmärksammat att
musikundervisningen i vissa kommuner av ekonomiska skäl har koncentrerats till
en skola och att elevavgifterna ökar. Riksdagen bör med bifall till motion
Kr264 (mp, fp, v, kd) och med anledning av övriga aktuella motionsyrkanden som
sin mening ge regeringen till känna att en sådan översyn bör göras.
När medel fördelas under anslaget A 3 Kulturåret 1998 bör - i enlighet med
vad som föreslås i motion Kr270 (mp) yrkande 39 - ett bidrag om 500 000 kronor
lämnas till Nämnden för hemslöjdsfrågor avseende ett riksomfattande projekt
under Kulturåret 1998. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som
sin mening ge regeringen till känna.
I reservation 18 (v, mp) har föreslagits att ett nationellt uppdrag - utöver
de redan existerande sex uppdragen - skall inrättas avsett för Tom Tits
Experiment i Södertälje. Den närmare motiveringen återfinns i reservationen och
i motion Kr246 (v). I motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkande 2 i denna del
hemställs att riksdagen skall anvisa 1 miljon kronor för ändamålet. Riksdagen
bör vid medelsanvisningen anvisa 1 miljon kronor under anslaget A 4 Nationella
uppdrag för budgetåret 1998 i enlighet med motionsyrkandena.
Regeringens förslag att försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands och Skåne län skall få den
utformningen att bidraget till de regionala museerna delas i två delar, en del
avseende museernas uppgifter inom kulturmiljövården som skall fördelas centralt
och en del avseende museiverksamhet m.m. som skall fördelas regionalt bör inte
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
genomföras. I enlighet med motion Kr294 (c) yrkande 1 bör statsbidraget till de
regionala museerna vara samlat och avse regional länsmuseiverksamhet, vari
kulturmiljövården är integrerad (yrkande 1). Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att göra
den överföring av medel från anslaget H 3 Bidrag till regionala museer till
anslaget A 5 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel som behövs för att de regionala självstyrelseorganen i
Kalmar, Gotlands och Skåne län skall kunna fördela det samlade
länsmuseibidraget i respektive län.
Vidare bör riksdagen i enlighet med motion Kr294 (c) yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna att den del av statsbidraget till de regionala
museerna som avser kulturmiljöarbete inte skall omfördelas mellan regionerna
när det görs infrastruktursatsningar.
Teater, dans och musik (B)
Anslaget B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens hus och Svenska rikskonserter bör ökas med 11 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Av anslagsökningen bör 3 miljoner kronor avse ett ökat bidrag till
Rikskonserter. Ökningen bör fördelas med drygt 1 miljon kronor för
Rikskonserters verksamhet, motsvarande den anslagsminskning som regeringen
föreslagit (jfr motion Kr270 (mp) yrkandena 1 i denna del och 20), och med
inemot 2 miljoner kronor för ett särskilt bidrag till Stockholms Spårvägsmäns
Musikkår (jfr motion Kr202).
Vidare avser 4 miljoner kronor av anslagsökningen ökat bidrag till
Riksteatern för samverkan med Forum för världskultur (jfr motion Kr270 (mp)
yrkande 30).
I budgetpropositionen redovisas Dramatens ekonomiska problem och planerna på
avräkning på anslaget under kommande år för att täcka statens kostnader för
amorterings- och räntekostnader på teaterns lån som staten tar över.
Dramaten har länge varit en av landets mest framgångsrika scener. Teatern
räknas i dag till ett av Europas ledande teaterhus och har vunnit stor
internationell uppmärksamhet. Även bakom kulisserna finns stora kulturskatter
att värna, bl.a. i form av en unik hantverksskicklighet. I den mån det uppstår
överskott i verksamheten bör detta fonderas så att en buffert finns om teatern
återigen hamnar i ekonomiska problem. För att underlätta för Dramaten att bygga
upp en sådan buffert bör 4 miljoner kronor av anslagsökningen under anslaget B
1 avse detta ändamål.
Vissa justeringar inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområde
17 bör göras när det gäller det statliga stödet till den regionala
kulturverksamheten. Omfördelningarna bör göras till förmån för ett mera
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
långsiktigt stöd till arrangerande musikföreningar och två av de orkestrar som
har länsmusikstiftelser som huvudman. Justeringarna motiveras av att det är
angeläget att främja ett brett, varierande och kvalitativt högtstående
musikutbud i hela landet. Redan i kulturpropositionen år 1996 utlovades att de
arrangerande musikföreningarna skulle få en betydande förstärkning för
budgetåret 1998. Den omfördelning som är aktuell innebär att anslaget A 2
minskas med 5 miljoner kronor avseende det engångsvis under år 1998 utgående
bidraget till tillfälliga insatser för vissa regionala kulturinstitutioner.
Under anslaget B 2 beräknas - utöver de bidragsförstärkningar om 7 miljoner
kronor som föreslagits i budgetpropositionen - ytterligare 3 miljoner kronor
för bidragsförstärkningar att fördelas med 1,5 miljoner kronor till Stiftelsen
Musik i Kronoberg och 1,5 miljoner kronor till Stiftelsen Musik för Örebro län.
Under anslaget B 3 beräknas - utöver den ökning med 1,8 miljoner kronor av
bidraget till lokala musikarrangörer och fria grupper som föreslagits i
budgetpropositionen - ytterligare 2 miljoner kronor. Medelsökningen om
sammanlagt 3,8 miljoner kronor skall avse bidrag till arrangerande
musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt bidrag till icke
etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten. Inom den
tillgängliga ramen för bidrag till musikarrangörer bör arrangörer av folkmusik
och mångkulturell musik få en viss förstärkning. Utskottet förslag läggs fram
med anledning av motionerna Kr205 (c), Kr221 (s), Kr246 (v) i denna del, Kr250
(m), Kr269 (v) yrkande 16, Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del, Kr273 (kd) yrkande
2 i denna del, Kr279 (s, m, c, fp, v, kd) och Kr305 (fp) yrkande 7.
Utöver den ökning av anslagen B 2 och B 3 som åstadkommits genom den ovan
gjorda omfördelningen bör riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp)
(yrkandena 1 delvis och 16) vid medelsanvisningen ytterligare öka anslaget B 2
med 22 miljoner kronor avseende en ökning av bidraget till länsmusiken för att
med 22 miljoner kronor minska det av regeringen föreslagna sparbetinget.
Förslaget om ökning av länsmusikbidraget görs mot bakgrund av att
länsmusikstiftelserna hör till dem som bäst uppfyller de kulturpolitiska målen.
Vidare bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkandena 24, 25 och
28 samt med anledning av motionerna Kr251 (mp), Kr270 (mp) yrkandena 1 i denna
del och 21 och Kr271 (mp) beräkna en ökning av anslaget B 3 med 3,4 miljoner
kronor varav 700 000 kronor avser Marionetteatern, 700 000 kronor Vadstena-
Akademien, 1 miljon kronor bidrag till samisk teater och 1 miljon kronor för en
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
ytterligare ökning av bidraget till musikarrangörer.
Bild och form samt konsthantverk (D)
Det finns ett tjugotal större kollektivverkstäder i landet med totalt ca 3 000
konstnärer och konsthantverkare som medlemmar. En del av dessa får tillräckligt
stöd från kommun eller landsting, medan andra knappast får något stöd alls. För
att utjämna dessa regionala skillnader bör kollektivverkstäderna få bidrag för
underhåll och investeringar på samma sätt som de 16 konsthantverkskooperativen
får. Med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del och yrkande 38
samt motion Kr298 (mp) bör riksdagen vid medelsanvisningen under anslaget D 5
Bidrag till bild- och formområdet beräkna 2 miljoner kronor för ändamålet.
Mot bakgrund av att Folkrörelsernas Konstfrämjande är i ett uppbyggnadsskede
och med hänsyn till angelägenheten av att den konstbildande verksamheten når
breda folkgrupper i hela landet anser utskottet att regeringen i kommande
budgetarbete inför budgetåret 1999 bör beräkna medel för ett ökat stöd till
organisationen. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c)
yrkande 2 i denna del, Kr234 (s), Kr246 (v) i denna del, Kr253 (s), Kr269
yrkande 27 i denna del och Kr305 (fp) yrkande 9 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
Museer och utställningar (H)
Utskottet konstaterar att vissa åtgärder redan vidtagits för att de centrala
och regionala museerna skall ägna uppmärksamhet och satsa resurser på att visa
kvinnans historia. Ytterligare insatser bör emellertid göras. Utskottet har
under sina överväganden kommit fram till att - som motionärerna bakom motion
Kr215 (mp) och motion Kr270 (mp), båda motionerna i här aktuella delar - ett
kvinnomuseum bör inrättas i Sverige. Ett sådant museum kommer på grund av sin
unika karaktär med säkerhet att vinna internationell uppmärksamhet. Den
genusforskning som bedrivs vid olika universitet - i Sverige och på andra håll
- bör enligt utskottets mening utgöra grunden för museet som skall ha i uppdrag
att lyfta fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning i olika
avseenden. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr215 (mp)
yrkandena 1 och 2 och motion Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del och yrkande 51
beslutar att under anslaget H 4 Bidrag till vissa museer anvisa 300 000 kronor
för projektering av ett kvinnomuseum.
Då det gäller förslaget i motion Kr270 (mp) i här aktuella delar att
projektera ett filmmuseum vill utskottet anföra följande.
Utskottet erinrar om att förutsättningarna för ett filmhistoriskt museum
redan finns genom Svenska Filminstitutets samlingar i filmarkivet och inom
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
dokumentationsenheten. I samlingarna finns bl.a. kläder, rekvisita,
biografinredningsdetaljer och annat som hör till den svenska filmhistorien.
Utskottet anser att det finns starka skäl som talar för att planerna på att
inrätta ett filmmuseum nu bör förverkligas. Därför har utskottet beslutat - att
i enlighet med förslagen i motion Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del och yrkande
52 - föreslå riksdagen att under anslaget H 4 Bidrag till vissa museer anvisa
300 000 kronor för projekteringen av ett filmmuseum.
Trossamfund
I likhet med motionärerna i motion Kr505 (mp) anser utskottet att Sveriges
Buddhistiska Samarbetsråd snarast bör få samma rättigheter som de
statsbidragsberättingade trossamfunden. Utskottet är medvetet om att regeringen
för närvarande bereder det framtida stödet till trossamfunden. Med hänsyn till
frågans vikt bör riksdagen likväl med bifall till motionen som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till Sveriges Buddhistiska
Samarbetsråd.
Folkbildning (L)
Riksdagen bör vid medelsanvisningen under anslaget L 1 Bidrag till
folkbildningen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 1 i denna del beräkna
ett med 40 miljoner kronor minskat bidrag i förhållande till regeringens
förslag. Minskningen av anslaget skall avse det hittillsvarande bidraget till
vissa fackliga organisationers och intresseorganisationers uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr215 yrkandena 1 och 2,
1997/98:Kr264, 1997/98:Kr269 yrkande 2, 1997/98:Kr270 yrkandena 24, 25,
28, 30, 38, 39, 51 och 52, 1997/98:Kr294, 1997/98:
Kr298 och 1997/98:Kr505 och med anledning av regeringens förslag samt
motionerna 1997/98:Kr202, 1997/98:Kr205, 1997/98:Kr211 yrkande 2,
1997/98:Kr221, 1997/98:Kr234, 1997/98:Kr238 yrkande 4, 1997/98:Kr240,
1997/98:Kr246, 1997/98:Kr250, 1997/98:Kr251, 1997/98:Kr253, 1997/98:Kr269
yrkandena 10, 13, 16 och 27, 1997/98:Kr270 yrkandena 1, 16, 18, 20 och 21,
1997/98:Kr271, 1997/98:Kr273 yrkande 2, 1997/98:Kr279, 1997/98:Kr305
yrkandena 7 och 9 samt 1997/98:Kr306 yrkandena 9 och 12,
dels för budgetåret 1998 anvisar medel under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid i enlighet med förslaget i bilaga 3 under
rubriken Res. 45 (mp),
dels beslutar i enlighet med vad som föreslås i bilaga 4,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
översyn av frågan om barns möjlighet att få grundutbildning i att spela
ett instrument,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
bidrag till Nämnden för hemslöjdsfrågor för ett projekt under Kulturåret
1998,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
statsbidraget till de regionala museerna i län inom försöksverksamheten
med regional fördelning av kulturpolitiska medel,
dels bemyndigar regeringen att göra tekniska justeringar av anslagen A 5
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
och H 3 Bidrag till regionala museer i enlighet med vad utskottet anfört,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att
statsbidrag till regionala museer inte skall omfördelas mellan regioner
när vissa infrastruktursatsningar görs,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd
till Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd,
dels avslår övriga i bilaga 5 upptagna motionsyrkanden.
46. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 62)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson
(fp) och Elizabeth Nyström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken D. Den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998 som börjar med ?I
likhet? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet har bedömt att rundradiokontot kommer att vara i fortsatt balans
även med oförändrad TV-avgift. Riksdagen bör därför, i enlighet med vad som
föreslås i motion Kr272 (m) och motion Kr305 (fp), båda motionerna i här
aktuellt avseende - avslå regeringens förslag till höjning av TV-avgiften.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Kr272 yrkande 18 och
1997/98:Kr305 yrkande 1 avslår regeringens förslag,
47. Medel för digitala sändningar (mom. 63)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken D. Den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998 som börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut våren 1997 att från rundradiokontot anvisa medel, högst 200
miljoner kronor, för de tre public service-företagen för digitala sändningar
var enligt utskottets mening olyckligt. Utskottet anser att sådan verksamhet
bör utvecklas på marknadens villkor. Regeringen har som nämnts i det föregående
beslutat att 100 miljoner kronor - i en första etapp - skall betalas ut till
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
företagen i nämnda syfte. Utskottet anser att riksdagens beslut skall ändras så
att resterande belopp, högst 100 miljoner kronor, inte betalas ut.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr272 (m)
yrkande 19 och med avslag på motion Kr270 (mp) yrkande 57 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande medel för digitala sändningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr272 yrkande 19 och med avslag på
motion 1997/98:Kr270 yrkande 57 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
48. Medel för digitala sändningar (mom. 63)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken D. Den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998 som börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade våren 1997 att från rundradiokontot anvisa högst 200
miljoner kronor för de tre public service-företagen för digitala sändningar.
Regeringen har som nämnts i det föregående beslutat att 100 miljoner kronor - i
en första etapp - skall betalas ut till företagen i nämnda syfte. Utskottet
anser att det i och för sig är glädjande att medel kunnat betalas ut i en
första omgång. Utskottet konstaterar att det kommer att krävas stora ekonomiska
satsningar för att programföretagens basutbud redan nu skall kunna vidgas.
Riksdagens tidigare beslut bör därför ändras. Utskottet har funnit att det inte
är lämpligt med en precisering av beloppet, eftersom resultatet på
rundradiokontot kan komma att medge en högre utbetalning än ovan angivna
belopp. Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr270 (mp) i här aktuell
del och med avslag på motion Kr272 (m) yrkande 19 som sin mening ge regeringen
till känna att överskottet på rundradiokontot skall användas för digital
utveckling.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande medel för digitala sändningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 57 och med avslag på
motion 1997/98:Kr272 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Publikarbetet inom kulturområdet (mom. 4)
Marianne Andersson (c) anför:
I Centerpartiets motion Kr213 (c) yrkande 7 understryks att publikarbetet på
kulturområdet inte varit speciellt prioriterat eller framgångsrikt. Det
framhålls i motionen bl.a. att studieförbunden och olika föreningar kan vara en
brygga mellan institutionerna och publiken. Bl.a. fyller Folkrörelsernas
Konstfrämjande en viktig uppgift när det gäller att få fler att möta god konst.
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
Utskottet har ingående behandlat frågor om publikarbetet och har därvid bl.a.
framhållit att Kulturrådet har ett stort ansvar för att stödja och stimulera
insatser för att påverka måluppfyllelse beträffande delaktighetsmålet. Med
hänsyn härtill har jag avstått från att reservera mig.
2. Fler stödenheter till Älvsborgs län (mom. 13)
Marianne Andersson (c) anför:
I motion Kr303 (c, fp) framställs ett yrkande som har till syfte att Älvsborgs
län skall få fler stödenheter (yrkande 1). Motionärerna nämner i motionen några
exempel på bra verksamheter och profilområden i länet, bl.a. Textilmuseet i
Borås. Motionärerna påpekar att i den i propositionen redovisade kartläggningen
får länet det lägsta stödet per capita av alla län utanför storstäderna.
Utskottet har uttalat att det av motionärerna angivna förhållandet får beaktas
vid de överväganden som skall göras av regeringen i fråga om principer för
fördelningen av stödenheter. Med hänsyn till vad som yrkas i reservation 9 (c)
- ett tillkännagivande om att den av regeringen förutskickade analysen snarast
bör genomföras - har jag avstått från att reservera mig till förmån för
motionsyrkandet om Älvsborgs län.
3. Barnkulturcentrum i Eskilstuna (mom. 24)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Såväl förra året som i år har företrädare för Vänsterpartiet motionerat om att
Barnkulturcentrum i Eskilstuna skall få ett nationellt uppdrag. Utskottet har
vid båda tillfällena avstyrkt förslaget. Som jag närmare utvecklat i min motion
Kr260 (v) är det väl motiverat att Barnkulturcentrum får ett nationellt uppdrag
för barnkultur. Jag har emellertid - då den av riksdagen fastställda ekonomiska
ramen ligger lägre än den av Vänsterpartiet föreslagna - avstått från att
reservera mig till förmån för motionen.
4. Arbetsgruppen Kultur i hela landet (mom. 42)
Marianne Andersson (c) anför:
Kulturrådet har på regeringens uppdrag nyligen tagit fram en plan för hur en
utvärdering av Kulturåret 1998, inklusive projektet Kultur i hela landet, skall
göras. Jag förutsätter att Kulturrådet, efter det att utvärderingen av
Kulturåret 1998 avslutats, prövar frågan om en fortsättning av verksamheten med
Kultur i hela landet. Som Centerpartiet anfört i motion Kr213 (c) är det
angeläget att det värdefulla arbete som inletts av Arbetsgruppen Kultur i hela
landet kan fortsätta efter det att arbetsgruppen avslutat sitt arbete (yrkande
15). Arbetsgruppen har särskilt prioriterat bred lokal samverkan, det
frivilliga engagemanget i kulturlivet, kontakten mellan skolan och kulturlivet,
kulturmöten och framträdanden av invandrade konstnärer samt kulturverksamhet på
ungdomars eget initiativ.
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
Jag vill också påminna om att Centerpartiet i motion Kr213 (c) framhållit att
den stora kulturmanifestation som Kulturhuvudstadsåret 1998 kommer att innebära
bör vara avstampet för att göra Sverige till ett ännu mera utvecklat
kulturland. I motionen sägs att de medel som nu avsatts för
Kulturhuvudstadsåret bör permanentas och användas till uppföljande
kulturprojekt i hela landet.
5. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anför:
Inledning
Den 20 november beslutade riksdagens majoritet (bestående av socialdemokrater
och centerpartister) att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för
steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 17.
I vårt budgetalternativ har vi gjort besparingar på ca 562,1 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag. Vi erinrar i det följande om de i vår
kommittémotion Kr272 (m) lämnade förslagen till besparingar samt till
satsningar, vilka möjliggörs genom omfördelning inom utgiftsområdet.
Allmän kulturverksamhet (A)
Moderata samlingspartiet har under många år framfört kritik mot Kulturrådets
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
dominerande roll vid bedömningen av kulturverksamheter, bidragsgivning,
uppföljning m.m. Denna dominans kan motverka en vital förnyelse av kulturen.
Kulturbyråkratin bör därför minskas. I årets motion om kulturbudgeten, Kr272
(m), har föreslagits att anslaget A 1 Kulturrådet skall minskas med 15 miljoner
kronor (yrkande 1).
Flera av de verksamheter som i dag får bidrag under anslaget A 2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete bör enligt Moderata samlingspartiets mening inte höra till statens
ansvarsområde. Det som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid
kunna räkna med att överleva genom statligt bidrag som övergår till årligt
anslag. Det borde inte beräknas medel för den kommitté som enligt regeringens
förslag skall driva verksamheten med Forum för världskultur (jfr reservation
27). I motion Kr272 (m) föreslås att riksdagen under anslaget A 2 skall anvisa
50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller 80 075 000 kronor
(yrkande 2).
Moderata samlingspartiet anser att det inte bör finnas något nationellt
uppdrag inom museiområdet så länge som den aviserade översynen av
organisationsstrukturen på museiområdet inte föreligger. Vi har i vår motion
Kr272 (m) också framhållit att ett flertal museer har nationella uppgifter som
en viktig del av sin ordinarie verksamhet. Det är mot denna bakgrund som vi i
motionens yrkande 3 har föreslagit att uppdraget inom museiområdet skall
upphöra och att anslaget A 4 Nationella uppdrag skall minskas med 1 miljon
kronor.
Vi har i reservation 6 (m) utvecklat Moderata samlingspartiets syn på
principerna för kulturens finansiering. Vi erinrar vidare om att en s.k.
dubbleringsfond för kompletterande stöd av nyskapande verksamhet på
kulturområdet föreslagits i motion Kr238 (yrkande 9). Stöd från en sådan fond
skulle kunna utgå med ett lika stort belopp som enskildas eller sponsorers
bidrag för verksamheten. Däremot bör stöd inte utgå till verksamheter som
erhåller offentligt bidrag på annat sätt. Vi har i motion Kr272 (m) föreslagit
riksdagen att anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet (yrkande 27).
Teater, dans och musik (B)
Moderata samlingspartiet anser att Riksteaterns vuxenteaterproduktion bör
upphöra, då det numera finns ett regionalt utbud av sådan produktion. Däremot
bör specialensemblerna, som har kapacitet att erbjuda ett annat utbud än de
regionala teatrarna, finnas kvar. I enlighet med denna uppfattning har vi i
motion Kr272 (m) yrkande 5 föreslagit att de medel som beräknas för
Riksskådebanans verksamhet under anslaget B 3 Bidrag till vissa teater-, dans-
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
och musikändamål, nämligen 4,3 miljoner kronor, borde föras över till anslaget
B 1 och i stället användas till publikarbete inom Riksteatern. I motion Kr272
(m) föreslås att bidraget till Riksteatern minskas med 109 000 000 kronor.
Vi vill i sammanhanget påminna om att en enhällig Teaterutredning framhöll
vikten av en fastare anknytning mellan publikarbete och teaterproduktion (SOU
1994:52 Teaterns roller s. 191). Utredningen ansåg att Skådebanan på de flesta
håll saknade förankring hos de teatrar som utgör grunden för rörelsens
verksamhet. I utredningen sägs bl.a.: ?Det finns en risk att Skådebanans
närvaro i en stad eller en region snarare hindrar än uppmuntrar teatern på
plats att bygga upp egna publikkontakter.? Utredningen föreslog därför ?att
statsbidraget till skådebanerörelsen överförs till Riksteaterns
föreningsavdelning? (bet. s. 246). Vidare ansåg utredningen att det fanns skäl
som talade för ett samgående mellan skådebanerörelsen och Riksteaterns
arrangörsorganisation i syfte att knyta fastare band mellan en sammanslagen
organisation och stads- och länsteatrar.
Även Rikskonserters verksamhet bör enligt motion Kr272 (m) minskas.
Fonogramutgivningen bör ske på samma villkor som gäller för övriga
skivproducenter. Bidraget till Rikskonserter föreslås i motionen minskas med
20 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sammantaget innebär förslagen i motion Kr272 (m) att 598 076 000 kronor borde
anvisas under anslaget B 1 (yrkande 4).
Vi har - liksom övriga partiers representanter i utskottet - funnit att en
omfördelning bör göras från anslaget A 2 med 5 miljoner kronor avseende det
engångsvis under år 1998 utgående bidraget till tillfälliga insatser för vissa
regionala kulturinstitutioner för att under anslaget B 2 kunna beräkna 1,5
miljoner kronor i bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik i Kronoberg och 1,5
miljoner kronor i bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik för Örebro län.
Vidare ökas anslaget B 3 - utöver den ökning med 1,8 miljoner kronor av
bidraget till lokala musikarrangörer som föreslagits i budgetpropositionen -
med ytterligare 2 miljoner kronor. Medelsökningen om sammanlagt 3,8 miljoner
kronor skall avse bidrag till arrangerande musikföreningar, bl.a. arrangörer av
jazzmusik (vilket aktualiserats i Moderata samlingspartiets motion Kr213) samt
bidrag till icke etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten.
Inom den tillgängliga ramen för bidrag till musikarrangörer kommer arrangörer
av folkmusik och mångkulturell musik att få en viss förstärkning.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C)
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
Vi har i motion Kr272 (m) föreslagit att anslaget C 2 Litteraturstöd för år
1998 skall uppgå till 36 253 000 kronor, vilket är en minskning med 28 314 000
kronor i förhållande till regeringens förslag. Vårt förslag innebär att stödet
till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek bör upphöra då detta bör
vara en kommunal angelägenhet. Likaledes bör stödet för utgivning av böcker för
vuxna hos En bok för alla AB upphöra (yrkande 6).
Bild och form samt konsthantverk (D)
I motion Kr272 (m) föreslås att staten skall renodla sitt ansvar för olika
kulturverksamheter. Konstrådet bör t.ex. inte ha till uppgift att lämna bidrag
till andra offentliga miljöer än de statliga. I motionen har därför föreslagits
att anslaget Statens konstråd skall minskas med 1 miljon kronor (yrkande 7) och
att anslaget D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön skall minskas
med 10 miljoner kronor (yrkande 8).
I ett antal motioner har hemställts om ökat bidrag till Folkrörelsernas
konstfrämjande för budgetåret 1998. I några motioner har också tagits upp
frågan om en bidragsökning följande budgetår. Utskottet föreslår riksdagen att
som sin mening ge regeringen till känna att regeringen i kommande budgetarbete
bör beräkna medel för ett ökat bidrag till organisationen för budgetåret 1999.
Vi förutsätter att regeringen vid övervägandena om denna bidragsökning gör en
helhetsbedömning av behoven av att förstärka statens insatser för att i landet
sprida kunskap om och stimulera intresset för bildkonsten. Vi påminner i
sammanhanget om att regeringen har för avsikt att ge Statens kulturråd,
Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden, Riksutställningar och Statens
konstmuseer med Moderna museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur de statliga
insatserna skall utformas så att fler kan ta del av samtida bildkonst,
formgivning och konsthantverk av god kvalitet oavsett var man bor i landet
(prop. 1997/98:1, utgiftsområde 17 avsnitt 7.2).
Kulturmiljö (G)
Under anslaget G 1 Riksantikvarieämbetet har vi i vår motion Kr272 (m)
föreslagit en minskning med 20 miljoner kronor. Beloppet motsvarar det
underskott som är budgeterat för den verksamhet som bedrivs inom avdelningen
för arkeologiska undersökningar (UV) inom Riksantikvarieämbetet. Vi erinrar om
att UV:s verksamhet skall vara helt avgiftsfinansierad. Vidare hänvisar vi till
den känsliga situation som råder inom uppdragsarkeologin, dels på grund av den
minskade uppdragsvolymen, dels genom att vissa länsstyrelser ännu inte fullt ut
uppfyller de nya bestämmelserna på området. Vi anser att underskottet i UV:s
verksamhet inte skall skattefinansieras (yrkande 10).
avsnitt 184 Kontrollera mot PDF
Med hänvisning till den mycket värdefulla verksamhet som bedrivs med stöd
från anslaget G 2 Bidrag till kulturmiljövård yrkar vi i motionen att anslaget
skall uppgå till 281 757 000 kronor för år 1998, vilket är en ökning med
44 820 000 kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 11).
Museer och utställningar (H)
Vi har i vår motion Kr272 (m) föreslagit att bidraget till Arbetets museum
skall upphöra. Museet har tillkommit på initiativ av olika ekonomiskt starka
intressegrupper, utan att dessa sett till att verksamheten har de medel som
behövs för att fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det
ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten, vilket vi motsätter
oss. Det anförda innebär att anslaget H 4 Bidrag till vissa museer enligt
motionen bör minskas med 11,4 miljoner kronor och uppgå till 28 104 000 kronor
(yrkande 13).
Moderata samlingspartiet har i motion Kr272 (m) yrkande 14 föreslagit att
anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler skall upphöra. I motionen anförs
att det inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för
lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt anslag för ändamålet.
Kostnaderna för handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas från
anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
I motion Kr266 (m) anförs att projektet Nordiskt Akvarellmuseum, som blir det
första i sitt slag i Europa, kommer att fylla flera funktioner. Projektet
kommer bl.a. att generera en seriös kulturturism och stärka det nordiska
samarbetet. I motionen anges att det är angeläget att de resterande delarna, 13
miljoner kronor, av finansieringen kan ordnas och att regeringen bör verka för
att finansieringen kan säkerställas i nationell och nordisk/EU-samverkan.
Vidare har vi i motion Kr272 (m) föreslagit en minskning med 25 miljoner
kronor av anslaget H 6 Riksutställningar. I motionen uttalar vi oss för att
Riksutställningars egna utställningsproduktioner skall minska i antal. Från den
1 januari 1998 skall verksamheten bedrivas i myndighetsform. Riksutställningar
bör då i större utsträckning fungera som serviceorganisation till andra
utställningsorganisatörer. Vidare uttalar vi i motionen att
efterfrågestyrningen bör förstärkas ytterligare (yrkande 15).
Vi föreslår i samma motion, Kr272 (m), att anslaget H 7 Utställningsgarantier
och inköp av vissa kulturföremål skall ökas med 100 000 kronor, en ökning som
vi menar bör göra det möjligt att tillämpa frikostigare kriterier då det gäller
kretsen av utställningsanordnare som kan erhålla garanti (yrkandena 12 och 17).
Forskning (J)
avsnitt 185 Kontrollera mot PDF
Verksamhet som i dag har karaktären av sektorsforskning bör enligt vår mening
prövas vetenskapligt på samma villkor som övrig forskning för att uppnå så hög
kvalitet i forsknings- och utvecklingsarbetet som möjligt. Mot denna bakgrund
har vi i motion Kr272 (m) föreslagit att anslaget J 1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet skall minskas med 15 miljoner kronor och
att motsvarande belopp skall ställas till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets förfogande (yrkande 16).
Folkbildning (L)
Vi föreslår i motion Kr272 (m) en minskning av folkbildningsanslaget med
sammanlagt 275 miljoner kronor (yrkande 22). Däri inräknas de 40 miljoner
kronor som i budgetpropositionen beräknas för vissa organisationers uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor (yrkande 20). Minskningen av
totalbeloppet inbegriper också en minskning med 35 miljoner kronor avseende det
direkta bidraget till folkhögskolorna för deltagande i Kunskapslyftet (yrkande
21). Enligt motionen bör kommunerna inom sin andel av Kunskapslyftet i större
utsträckning än i dag anlita folkhögskolorna. Detta skulle bidra till att höja
kvaliteten i utbildningen inom Kunskapslyftet.
Ungdomsfrågor (M)
De flesta ungdomsorganisationer har fått kännas vid en minskning av antalet
medlemmar. Samtidigt finns klara tecken på att ungdomsaktiviteter utan bidrag
dragit till sig nya grupper. Genom minskningen får Ungdomsstyrelsen, som
hanterar bidraget till ungdomsorganisationerna, ett mindre anslag att
administrera och därmed också lägre kostnader för sin verksamhet. De anförda
omständigheterna leder till att en omprövning av medelsbehovet är nödvändig
både vad gäller anslaget till Ungdomsstyrelsen och anslaget till Bidrag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. I motion Kr272 (m) föreslås
att anslagen skall minskas med cirka hälften jämfört med regeringens förslag
(yrkandena 23 och 24).
Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
I motion Kr272 (m) yrkande 25 föreslås att anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler avskaffas. Vi framför i motionen att det är en primärkommunal
uppgift att tillgodose behovet av samlingslokaler. Bidraget till
handikappanpassning av lokalerna bör enligt motionärerna rymmas inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg där anslag för övriga
insatser på handikappområdet återfinns.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Kr272 (m) yrkande 26 att lägst
200 miljoner kronor av det föreslagna anslaget Stöd till idrotten bör anvisas
för den lokala ungdomsverksamheten.
6. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
avsnitt 186 Kontrollera mot PDF
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Marianne Andersson (c) anför:
Inledning
Centerpartiet anser att det är viktigt med en långsiktig kulturpolitik som
samtidigt ger utrymme för nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer.
I grunden måste den kulturella infrastrukturen med institutioner och
myndigheter finnas och ges möjlighet att verka. I en tid med snabba
förändringar och en ökande inriktning mot mer kortsiktiga projekt för förnyelse
och utveckling är det nödvändigt att balansera med den kompetens och
kontinuitet som finns i basverksamheten. Vi anser att satsningar på kultur är
samhällsekonomiskt lönsamma och ger många positiva bieffekter.
Kulturhuvudstadsåret bör vara avstampet för att göra Sverige till ett än mer
utvecklat kulturland.
I den nya budgetprocessen, där riksdagen fattar ett enda beslut om hela
budgeten för ett utgiftsområde, är det inte möjligt för en konstellation av
partier att - som förr - åstadkomma förändringar beträffande enskilda anslag.
Jag avger därför inte någon budgetreservation utan lämnar mina synpunkter på
budgeten i detta särskilda yttrande.
Allmän kulturverksamhet (A)
I reservation 27 (m, c, kd) har regeringens förslag om ett Forum för
världskultur avvisats. I Centerpartiets motion Kr213 har bl.a. framhållits att
det inte är säkert att inrättande av ett Forum för världskultur är det bästa
sättet att främja kulturell mångfald i landet. Enligt Centerpartiets mening
skall alla konstnärliga institutioner ges ett uppdrag att främja kulturmöten.
Mot denna bakgrund bör enligt motionens yrkande 6 de medel som regeringen
beräknat under anslaget A 2 för Forum för världskultur i stället fördelas av
Statens kulturråd till internationellt samarbete och mångkulturellt arbete.
Jag anser det olyckligt att försöksverksamheten med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel i Kalmar, Gotlands och Skåne län får den
utformningen att bidraget till de regionala museerna delas i två delar, en del
avseende museernas uppgifter inom kulturmiljövården som skall fördelas centralt
och en del avseende museiverksamhet m.m. som skall fördelas regionalt. Denna
fråga har tagits upp i motion Kr294 (c). Jag förutsätter att effekterna av
denna uppdelning kommer att följas mycket noga vid kommande uppföljning och
utvärdering och att stor hänsyn kommer att tas till regionala synpunkter vid
kommande beslut om fortsatt verksamhet med regional fördelning av statsbidrag
inom kultursektorn.
Teater, dans och musik (B)
Jag har - liksom övriga partiers representanter i utskottet - funnit att en
omfördelning bör göras inom utgiftsområde 17, varvid anslaget A 2 minskas med 5
avsnitt 187 Kontrollera mot PDF
miljoner kronor avseende det engångsvis under år 1998 utgående bidraget till
tillfälliga insatser för vissa regionala kulturinstitutioner och anslaget B 2
ökas med 1,5 miljoner kronor för en bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik i
Kronoberg och 1,5 miljoner kronor för en bidragsförstärkning till Stiftelsen
Musik för Örebro län. Vidare ökas anslaget B 3 - utöver den ökning med 1,8
miljoner kronor av bidraget till lokala musikarrangörer och fria grupper som
föreslagits i budgetpropositionen - med ytterligare 2 miljoner kronor.
Medelsökningen under B 3 om sammanlagt 3,8 miljoner kronor skall avse bidrag
till arrangerande musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt bidrag
till icke etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten. Inom
den tillgängliga ramen för bidrag till musikarrangörer kommer arrangörer av
folkmusik och mångkulturell musik att få en viss förstärkning.
Jag vill påminna om att Centerpartiet i motion Kr211 (c) yrkande 6 föreslagit
att Kulturrådet vid fördelningen av medel till de fria teatergrupperna bör ta
stor hänsyn till i vilken utsträckning de bedriver turnéverksamhet ute i landet
och i vilken utsträckning verksamheten riktas till barn och ungdom.
Museer och utställningar (H)
Nordiska akvarellmuseet skulle bli det första i sitt slag i Europa och ha stor
betydelse från kultur-, närings- och sysselsättningspolitisk synpunkt. Stödet
för projektet är stort på många håll. För att projektet skall kunna påbörjas
som planerat krävs att de resterande 13 miljonerna, av de 45 miljonerna som
investeringen belöper på, kan finansieras. Enligt motion Kr286 (c) bör
regeringen snarast återkomma med förslag till finansiering via statsbudgeten.
7. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
Inledning
Folkpartiet verkar för ett samhälle där den kulturella och moraliska
traditionen präglas av tilltro till den enskilda människans möjligheter,
medkänsla med de svaga och beredskap att ta strid för öppenhet, mångfald och
tolerans. En levande kultur förutsätter många fria kulturskapare. I dag är
medier, organisationer, konstnärer och forskare ofta direkt beroende av bidrag
från den offentliga sektorn. För att beroendet av den offentliga makten skall
minskas bör kulturlivet i större utsträckning stimuleras genom generella
metoder som avdragsrätt för gåvor till kulturella ändamål och gynnsammare
skattevillkor för kulturutövare. Mot denna bakgrund har ökade statliga
satsningar föreslagits i folkpartimotionen Kr305. Vidare har företrädare för
avsnitt 188 Kontrollera mot PDF
Folkpartiet i motion Kr516 föreslagit ökat stöd till idrotten.
Sedan riksdagen beslutat om storleken på ramen för Utgiftsområde 17 kan jag
inte längre yrka bifall till dessa förslag. Jag lämnar därför mina synpunkter
på budgeten i detta särskilda yttrande.
Allmän kulturverksamhet (A)
Mot bakgrund av den kommunala musikskolans stora betydelse för musiklivet i
hela landet är det djupt olyckligt att många kommuner anser sig tvungna att
skära ned sina bidrag till musik- och kulturskolorna. Jag vill påminna om att
representanter för fem partier i motionerna Kr240 (s), Kr264 (mp, fp, v, kd),
Kr269 (v) yrkande 13, Kr270 (mp) yrkande 18 och Kr306 (kd) yrkande 9 har
uttryckt sin stora oro för vilka effekter de minskade kommunala bidragen till
musik- och kulturskolan kan få. I motion Kr264 (mp, fp, v, kd) hemställs om en
översyn av frågan om hur man skall kunna tillgodose barns rätt att få
grundutbildning i att spela ett instrument oavsett var de bor i landet.
Motionärerna har uppmärksammat att musikundervisningen i vissa kommuner av
ekonomiska skäl har koncentrerats till en skola och att elevavgifterna ökar.
Teater dans och musik (B)
Folkpartiet har i motion Kr305 (fp) hemställt att riksdagen skall avslå
regeringens förslag i tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 att få ta över
Dramatiska teaterns lån i Riksgäldskontoret om 25 miljoner kronor (yrkande 3).
Regeringen har angett att åtgärden innebär ett ägartillskott till teatern för
att undvika att den skall försättas i likvidation. Folkpartiet har motsatt sig
denna lösning på problemet och ansett att regeringens förslag inte innebär ett
reellt ägartillskott, eftersom avräkning motsvarande amorteringar och
räntebetalningar skall göras på anslaget till Dramaten under kommande budgetår.
Folkpartiet har därför föreslagit att ägartillskottet i stället borde ha formen
av ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner kronor för betalning av lånet
(yrkande 4).
Jag beklagar därför att riksdagen inte följt förslaget i folkpartimotionen
att avslå regeringens förslag om övertagande av lånet (yttr. 1997/98:KrU2y,
bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Det är beklagligt att det inte finns
utrymme inom den av riksdagen fastlagda ramen för utgiftsområde 17 för att lösa
Dramatiska teaterns problem genom ett engångsvis anvisat bidrag om 25 miljoner
kronor i enlighet med folkpartimotionen. Med ett sådant bidrag hade kommande
års avräkningar på anslaget kunnat undvikas och teaterns möjlighet till
fortsatt framgångsrik konstnärlig verksamhet ökat.
Länsmusiken svarar för den största delen av det professionella konsertutbudet
i respektive region. Redan nu har åtskilliga delar av denna viktiga
avsnitt 189 Kontrollera mot PDF
kulturverksamhet stora ekonomiska problem. Storleken på anslagen från staten
och från de regionala huvudmännen är sådan att det på många håll är närmast
omöjligt att uppehålla den kvalitet som man lyckats uppnå. Folkpartiet anser
att de regionala huvudmännen borde ges ytterligare tid till förfogande för att
justera sina ekonomiska insatser i enlighet med av riksdagen uttalade
riktlinjer för stödet till länsmusiken. Folkpartiet har därför i motion Kr305
yrkande 7 föreslagit att anslaget till Länsmusiken för budgetåret 1998 skall
ökas med 26 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Syftet är
att minskningarna av bidragen till de enskilda länsmusikstiftelserna inte skall
behöva genomföras nästa budgetår. Dessutom ryms en ökning av bidragen till
länsmusiken i Kalmar och Gävleborgs län inom ramen för motionsförslaget.
Jag har - liksom övriga partiers representanter i utskottet - funnit att en
omfördelning bör göras inom utgiftsområde 17, varvid anslaget A 2 minskas med 5
miljoner kronor avseende det engångsvis under år 1998 utgående bidraget till
tillfälliga insatser för vissa regionala kulturinstitutioner och anslaget B 2
ökas med 1,5 miljoner kronor för en bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik i
Kronoberg och 1,5 miljoner kronor för en bidragsförstärkning till Stiftelsen
Musik för Örebro län. Vidare ökas anslaget B 3 - utöver den ökning med 1,8
miljoner kronor av bidraget till lokala musikarrangörer och fria grupper som
föreslagits i budgetpropositionen - med ytterligare 2 miljoner kronor.
Medelsökningen under B 3 om sammanlagt 3,8 miljoner kronor skall avse bidrag
till arrangerande musikföreningar, bl.a. arrangörer av jazzmusik, samt bidrag
till icke etablerade arrangörer som står för förnyelse av verksamheten. Inom
den tillgängliga ramen för bidrag till musikarrangörer kommer arrangörer av
folkmusik och mångkulturell musik att få en viss förstärkning.
Jag vill påminna om att Folkpartiet i sin motion Kr305 har föreslagit att det
statliga stödet till Marionetteatern ökas från 1 062 000 till 2 062 000 kronor.
År 1998 har Marionetteatern i Stockholm funnits i 40 år. Motionsförslaget har
gjorts mot bakgrund av att teatern är en föregångare inom barnkulturen och
Sveriges första representant för scenkonstformen dockteater. Den har vunnit
stor uppskattning vid gästspel över hela världen. Teatern svarar också för
yrkesutbildning inom sin genre och har skapat ett unikt museum för stiliserad
scenkonst - Marionettmuseet.
Bild och form samt konsthantverk (D)
Folkpartiet har hemställt om en ökning av anslaget D 5 Bidrag till bild- och
formområdet med 2 miljoner kronor för att verksamhetsbidraget till
avsnitt 190 Kontrollera mot PDF
Folkrörelsernas konstfrämjande skall kunna ökas med 1 miljon kronor och
utställningsbidraget med 1 miljon kronor. Organisationen har som mål att med
verksamheten nå människor som tidigare har ringa erfarenhet av
bildkonstområdet. Dess verksamhet med utställningar, försäljning, konstresor,
studiebesök, konstvisningar m.m. är omfattande. Då den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområde 17 inte tillåter en ökning av anslaget för budgetåret
1998 är det glädjande att utskottet - bl.a. med anledning av folkpartimotionen
- föreslagit riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att medel
för en ökning av bidraget bör beräknas i nästa års budgetproposition avseende
budgetåret 1999.
Museer och utställningar (H)
I motion Kr305 (fp) anförs att projektet Nordiskt akvarellmuseum, som rönt
stort intresse i hela Norden, har stor betydelse på kultur-, närings- och det
sysselsättningspolitiska planet. Folkpartiet har därför i motionen föreslagit
att staten bidrar med de återstående 13 miljoner kronorna.
Trossamfund (K)
I likhet med regeringen konstateras i motion Kr305 (fp) att det antal personer
som betjänas av de trossamfund som får del av det statliga stödet har ökat
avsevärt under de senaste åren. Folkpartiet anser, i motsats till regeringen,
att detta motiverar en höjning av anslaget. Anslaget Stöd till trossamfund bör
enligt motionen ökas med 4,3 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Folkbildning (L)
Regeringens förslag om ett fortsatt bidrag om 40 miljoner kronor till stöd för
uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor inom de fackliga
organisationerna LO, TCO och SACO samt LRF och Sveriges fiskares riksförbund
SFR innebär bl.a. att LO av statliga medel får stöd samtidigt som LO ger bidrag
till det socialdemokratiska partiet. Folkpartiet ställer sig mycket tveksamt
till ett sådant förfarande och har avvisat förslaget i motion Kr305 yrkande 9.
Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
Statens stöd till idrotten utvärderas för närvarande. I avvaktan på att
utredningen blir klar anser Folkpartiet att ytterligare nedskärningar på
anslaget bör undvikas. Anslaget bör enligt motion Kr516 (fp) ökas med 10
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
8. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Inledning
Sedan riksdagen fastställt den ekonomiska ramen för utgiftsområde 17 har det
inte varit möjligt att tillmötesgå alla önskemål om ökade anslag som förts fram
bl.a. i motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v). I reservation 44 har
avsnitt 191 Kontrollera mot PDF
Vänsterpartiets förslag så långt det varit möjligt tillgodosetts inom den av
riksdagen fastställda ramen. Jag vill i detta särskilda yttrande ta upp några
av de motionsförslag som jag har varit tvungen att avstå från att yrka bifall
till.
Allmän kulturverksamhet (A)
Under anslaget A 2 har Vänsterpartiet i motion Kr269 (v) föreslagit ökade
bidrag till internationellt kulturutbyte, ungdomskultur och kulturskolor. Ett
förslag i motionen om ökat bidrag till fria teater- och dansgrupper har jag
dock i viss mån kunnat tillgodose under anslaget B 3 (jfr reservation 44).
Vänsterpartiets förslag i motion Kr246 (v) att anvisa medel för två nya
nationella uppdrag har måst reduceras till ett nytt sådant uppdrag (jfr
reservationerna 18 och 44).
Teater, dans och musik (B)
I motion Kr246 (v) föreslås att riksdagen skall anvisa 25 miljoner kronor mer
än vad regeringen föreslagit under anslaget B 2 för att någon besparing inte
skall behöva göras på bidraget till länsmusiken för budgetåret 1998. Vidare
föreslås i motionen att bidraget till lokala och regionala teater- och
dansinstitutioner under anslaget B 2 skall ökas med 13 miljoner kronor.
Motionen innehåller också ett förslag om ett bidrag på 14 miljoner kronor till
en nationalscen i norr.
Jag vill påminna om vad som anförs i motion Kr306 (kd) om Stockholms
Spårvägsmäns Musikkår (SSM). Stockholms län är det enda län som saknar egen
länsmusikavdelning. SSM är i dag Sveriges största professionella symfoniska
blåsorkester, med en mycket bred konsertverksamhet. SSM har landstinget som
huvudman och fyller i vissa avseenden i vad avser repertoar och verksamhet den
plats som länsmusiken har i andra län. Det finns ett stort behov av en
länsmusik i Stockholms län och SSM skulle väl svara mot de behov som regionen
har. Orkestern kan inte erbjuda heltidstjänstgöring till sina musiker.
Deltidstjänstgöring medför problem för de anställda och för orkestern.
Enligt motionärernas mening bör Kulturrådet få i uppdrag att föra
förhandlingar med berörda intressenter, t.ex. Stockholms stad, Stockholms läns
ländsting och representanter för försvaret för att komma fram till en lösning
på orkesterns ohållbara situation. Jag beklagar att det inte har varit möjligt
för kulturutskottet att tillmötesgå önskemålen i motionen, då detta skulle ha
medfört ökade ekonomiska åtaganden för staten som det är svårt att finansiera i
dagens statsfinansiella läge.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C)
Jag erinrar om att Vänsterpartiet i motion Kr246 (v) föreslagit att
kulturtidskriftsstödet skall ökas med 2,5 miljoner kronor.
Vänsterpartiet har i motion Kr269 (v) framhållit att staten bör uppmuntra och
avsnitt 192 Kontrollera mot PDF
ge tillfälliga bidrag till kommuner eller enskilda arbetsplatser som genom att
inrätta arbetsplatsbibliotek vill satsa på läsandet och språket. I motionen
föreslås att lokala fackliga organisationer i sin bidragsansökan skall
formulera syfte och mål med arbetsplatsbiblioteket (yrkande 21). I yrkande 22 i
samma motion, Kr269 (v), samt i motion Kr246 (v), föreslår vi att ett särskilt
stöd för arbetsplatsbibliotek skall inrättas och att 1,5 miljoner kronor skall
anvisas härför.
Bild och form samt konsthantverk (D)
I motionerna Kr246 (v) och Kr269 (v) yrkande 27 har hemställts om en ökning av
anslaget D 5 Bidrag till bild- och formområdet med 1 miljon kronor avseende
utställningsersättning till Folkrörelsernas konstfrämjande och Sveriges
konstföreningars riksförbund. Detta har inte varit möjligt att tillstyrka. Det
är dock glädjande att utskottet - bl.a. med anledning av Vänsterpartiets
motioner - föreslagit riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att
medel för en ökning av bidraget bör beräknas i nästa års budgetproposition
avseende budgetåret 1999.
Museer och utställningar (H)
Jag erinrar om att Vänsterpartiet - med hänvisning till de regionala museernas
ekonomiska svårigheter - i sin motion Kr269 (v) föreslagit att anslaget H 3
Bidrag till regionala museer skall ökas med 2 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag (yrkande 38).
Nordiska akvarellmuseet har stor betydelse ur såväl kulturpolitisk som
näringspolitisk och sysselsättningspolitisk synpunkt. I ett antal motioner har
det framhållits som angeläget att resterande del av finansieringen av museet
skulle kunna ordnas. Det finns dock inte utrymme för att inom ramen för
utgiftsområde 17 föreslå en ökning av anslaget H 5 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler för ändamålet.
Forskning (J)
I motionerna Kr246 (v) i denna del och Kr269 (v) yrkande 40 hemställs att
riksdagen skall anvisa 11 miljoner kronor under ett nytt anslag till
ungdomsforskning och forskning om folkbildningens pedagogik och
inlärningsmetoder. Det har tyvärr inte varit möjligt att finna utrymme inom den
av riksdagen fastställda utgiftsramen för att tillgodose detta angelägna
ändamål.
Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
I motion Kr246 (v) föreslås att anslaget N 2 Stöd till idrotten skall höjas med
10 miljoner kronor. Tyvärr har det inte varit möjligt att tillstyrka förslaget
eftersom riksdagen nu fastställt en utgiftsram som understiger den som
föreslagits i motionen.
I sammanhanget vill jag påminna om att Vänsterpartiet i motion 1997/98:Kr509
(v), som inte behandlas i detta betänkande, har anfört att de senaste årens
avsnitt 193 Kontrollera mot PDF
kraftiga nedskärningar av Riksidrottsförbundets anslag drabbat alla riksförbund
och specialförbund men särskilt de mindre förbunden som ofta har ett sämre
utgångsläge i jakten efter sponsorer.
Jag vill också påminna om att ett förslag lagts fram i fempartimotionen K263
(s, m, c, v, kd) om en utredning för att se över möjligheterna att i Örebro
etablera ett nationellt institut för lokal demokrati och social utveckling. Ett
sådant institut skulle kunna bidra till att göra fler människor delaktiga i den
demokratiska processen. Det skulle kunna stödja det utvecklingsarbete som sker
runt om i landet och som syftar till att öka enskilda gruppers engagemang i
socialt förändringsarbete.
9. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Ewa Larsson (mp) anför:
Inledning
Sedan riksdagen fastställt den ekonomiska ramen för utgiftsområde 17 har det
inte varit möjligt att tillmötesgå alla önskemål om ökade anslag som förts fram
bl.a. i motion Kr270 (mp). I reservation 45 (mp) har Miljöpartiets förslag så
långt det varit möjligt tillgodosetts inom den av riksdagen fastställda ramen.
Jag vill i detta särskilda yttrande ta upp några av de motionsförslag som jag
har varit tvungen att avstå från att yrka bifall till.
Kulturmiljö (G)
I Miljöpartiets motion Kr270 (mp) anförs att byggnadshyttorna medverkar till
att bevara vårt kulturarv genom att förmedla gammal hantverkskunskap.
Byggnadshyttorna bidrar också till tillkomsten av arbetstillfällen.
Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att anslaget G 1 Riksantikvarieämbetet
skall ökas med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
(yrkande 1 i denna del).
Museer och utställningar (H)
Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att anslaget H 5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler är mycket viktigt för att kunna bevara
och restaurera värdefulla byggnader, skapa meningsfulla och nyttiga
arbetstillfällen samt göra det möjligt att gammal hantverkstradition kan
fortleva. I motionen förordas att begreppet icke-statliga kulturlokaler bör
vidgas till att gälla även t.ex. en kvarterslokal, ett lokalt kulturhus eller
en hembygdsgård (yrkande 45). I motionen föreslås också att anslaget bör höjas
med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 1 delvis). Jag har
tyvärr varit tvungen att avstå från att yrka bifall till motionens förslag.
Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
I motion Kr270 (mp) avvisas regeringens förslag att anslaget Stöd till
demokratiutveckling för nästa budgetår förs över till utgiftsområde 8
avsnitt 194 Kontrollera mot PDF
Invandrare och flyktingar. Det anförs i motionen att demokratiutvecklingsstödet
är mycket viktigt och att det måste finnas öronmärkta pengar för ändamålet. I
motionen föreslås riksdagen anvisa 8 miljoner kronor för budgetåret 1998
(yrkandena 1 delvis och 41). Det har inte varit möjligt för mig att inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet yrka bifall till
motionsyrkandena.
10. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom. 61)
Fanny Rizell (kd) anför:
Inledning
Kristdemokraternas syn på de politikområden som ligger inom utgiftsområde 17
har utvecklats i motion Fi215 (kd), motion Kr273 (kd) och motion Kr603 (kd). Av
motionerna framgår bl.a. att vi anser att ett mångsidigt kulturliv och
förståelse för vår egen och andras kulturtradition är en viktig förutsättning
för ett högtstående samhälle samt att det är angeläget att kulturen finns nära
människorna och ger dem en möjlighet till utveckling. Vi har i vår
budgetmotion, Kr273 (kd), föreslagit extra satsningar inom utgiftsområde 17 på
länsmusiken, musikarrangörer, folkbildningen, trossamfunden, idrotten och
ideell verksamhet.
Sedan riksdagen beslutat om storleken på ramen för utgiftsområde 17, kan jag
inte längre yrka bifall till dessa förslag. Jag vill därför i detta särskilda
yttrande påminna om att det i motion Kr273 (kd) finns ett budgetförslag som är
66 miljoner generösare än den kulturbudget som riksdagen kommer att fastställa
i december.
Allmän kulturverksamhet (A)
Mot bakgrund av den kommunala musikskolans stora betydelse för musiklivet i
hela landet är det djupt olyckligt att många kommuner anser sig tvungna att
skära ned sina bidrag till musik- och kulturskolorna. Jag vill påminna om att
representanter för fem partier i motionerna Kr240 (s), Kr264 (mp, fp, v, kd),
Kr269 (v) yrkande 13, Kr270 (mp) yrkande 18 och Kr306 (kd) yrkande 9 har
uttryckt sin stora oro för vilka effekter de minskade kommunala bidragen till
musik- och kulturskolan kan få. I motion Kr264 (mp, fp, v, kd) hemställs om en
översyn av frågan om hur man skall kunna tillgodose barns rätt att få
grundutbildning i att spela ett instrument oavsett var de bor i landet.
Motionärerna har uppmärksammat att musikundervisningen i vissa kommuner av
ekonomiska skäl har koncentrerats till en skola och att elevavgifterna ökar.
Teater, dans och musik (B)
Jag vill påminna om att överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet
år 1986 om länsmusiken innebar att det inte skulle ske någon
kostnadsövervältring på landstingen. I motion Kr273 (kd) uttrycks oro för att
avsnitt 195 Kontrollera mot PDF
de besparingar på länsmusiken som regeringen föreslår i budgetpropositionen
kommer att innebära att vissa regioner förlorar sin enda professionella musik-
ensemble som bl.a. har stor betydelse för dans- och teaterverksamhet i
regionen. I motionen föreslås att bidraget till länsmusiken för budgetåret 1998
skall ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
(yrkande 2 i denna del). I motionen har också föreslagits att bidraget till
musikarrangörer skall ökas med 3 miljoner kronor (yrkande 2 i denna del). Det
är tillfredsställande att kulturutskottet föreslår en omfördelning av 5
miljoner kronor från anslaget A 2 till anslaget B 2 för att göra det möjligt
att beräkna 1,5 miljoner kronor i bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik i
Kronoberg som är huvudman för orkestern Musica Vitae och 1,5 miljoner kronor i
bidragsförstärkning till Stiftelsen Musik för Örebro län som är huvudman för
Svenska kammarorkestern samt att öka bidraget till musikarrangörer med 2
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Jag vill påminna om att
Kristdemokraterna i motion Kr273 har föreslagit en ökning av anslaget om totalt
20 miljoner kronor.
Jag vill även påminna om vad som anförs i motion Kr306 (kd) om Stockholms
Spårvägsmäns Musikkår (SSM). Stockholms län är det enda län som saknar egen
länsmusikavdelning. SSM är i dag Sveriges största professionella symfoniska
blåsorkester, med en mycket bred konsertverksamhet. SSM har landstinget som
huvudman och fyller i vissa avseenden i vad avser repertoar och verksamhet den
plats som länsmusiken har i andra län. Det finns ett stort behov av en
länsmusik i Stockholms län och SSM skulle väl svara mot de behov som regionen
har. Orkestern kan inte erbjuda heltidstjänstgöring till sina musiker.
Deltidstjänstgöring medför problem för de anställda och för orkestern.
Enligt motionärernas mening bör Kulturrådet få i uppdrag att föra
förhandlingar med berörda intressenter, t.ex. Stockholms stad, Stockholms län
och representanter för försvaret för att komma fram till en lösning på
orkesterns ohållbara situation. Jag beklagar att det inte varit möjligt för
kulturutskottet att tillmötesgå önskemålen i motionen, då detta skulle ha
medfört ökade ekonomiska åtaganden för staten som det är svårt att finansiera i
dagens statsfinansiella läge.
I motion Kr306 (kd) erinras om att Marionetteatern är landets första och
största dockteater som har nått världsrykte. Förutom dockteaterverksamheten
driver teatern utbildning av dockspelare och ett marionettmuseum. Teaterns
medverkan i Kulturhuvudstadsåret kräver enligt motionen ett ökat statligt
avsnitt 196 Kontrollera mot PDF
bidrag. Jag förutsätter att bidragsfördelande instanser prövar möjligheten att
öka bidraget till teatern t.ex. genom omfördelning inom ramen för tillgängliga
medel.
Museer och utställningar (H)
Jag erinrar om att Kristdemokraterna i motion Kr267 (kd) framhållit att
Nordiska akvarellmuseet, som skulle bli det första i sitt slag i Europa, skulle
få både kultur- och näringspolitisk betydelse. Dessutom skulle museet skapa
sysselsättning. Det bör påpekas att Statens kulturråd stöder projektet. I
motionen föreslås att Boverket, Statens kulturråd och Arbetsmarknadsverket inom
sina anslagsramar skall undersöka möjligheten att tillsammans bidra med de 13
miljoner kronor som behövs för att projektet Nordiskt akvarellmuseum skall
kunna förverkligas.
Trossamfund (K)
I motionerna Kr273 (kd) och Kr603 (kd) framhåller Kristdemokraterna att
anslagsposten för verksamhetsbidrag under anslaget K 1 Stöd till trossamfund
inte utvecklats i samma grad som antalet betjänade inom trossamfunden. I
motionerna framhålls vidare lokalbidragets positiva inverkan på byggsektorn och
därmed också på statsbudgeten i form av intäkter från mervärdesskatt och
arbetsgivaravgifter. Behovet av handikappanpassning kommer inte att minska inom
den närmaste 20-årsperioden. Även detta talar - menar motionärerna - mot
ytterligare nedskärningar på området. Anslaget bör därför enligt motionerna
ökas med 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Folkbildning (L)
Regeringen har föreslagit att 40 miljoner kronor skall anvisas för bidrag till
intresseorganisationer och fackliga organisationer för uppsökande verksamhet
och utbildning i samhällsfrågor. Jag vill påminna om att det i motionerna Kr273
(kd) yrkande 1 och Kr603 (kd) yrkande 2 anförs att medel inte bör anvisas för
detta ändamål. Folkbildningsrådet har den överblick och förmåga som krävs för
att avgöra var medlen gör mest nytta och bör enligt motionen disponera dem för
ordinarie folkbildningsverksamhet.
Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)
I motionerna Kr273 (kd) och Kr510 (kd) framhåller Kristdemokraterna att en
neddragning av stödet till idrotten drabbar de små idrottsförbunden och det
statliga aktivitetsstödet på ett oacceptabelt sätt. Samhällets stöd till
idrotten bör inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag till
ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Det lokala aktivitetsstödet bör
bibehållas på nuvarande nivå. I motionerna föreslås att anslaget Stöd till
idrotten skall bestämmas till ett belopp som är 30 miljoner kronor högre än
regeringens förslag.
Jag vill påminna om att det i motionerna Kr273 (kd) och Kr603 (kd) föreslås att
avsnitt 197 Kontrollera mot PDF
ett nytt anslag, Ideell verksamhet, skall införas. I motionerna framhålls att
utvecklingen av den ideella sektorn är av mycket stor betydelse för samhället i
stort och att stödet från samhällets sida kan öka människors möjlighet att
delta i den demokratiska processen. Motionärerna föreslår därför att 10
miljoner kronor skall anvisas för ändamålet. Av denna summa bör enligt
motionärerna 1 miljon kronor gå till Stiftelsen Cesam i Örebro som bör erhålla
status som nationellt kompetenscentrum för demokrati och social utveckling.
Jag erinrar om att det i motion K263 (s, m, c, v, kd) föreslås att en utredning
skall tillsättas som ser över möjligheterna att i Örebro etablera ett
nationellt institut för lokal demokrati och social utveckling. Ett sådant
institut skulle bidra till att göra fler människor delaktiga i den demokratiska
processen. Verksamheten skulle särskilt stödja det utvecklingsarbete som sker
runt om i landet och som syftar till att öka enskilda gruppers engagemang i
socialt förändringsarbete.
Propositionens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
| | |
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| |
| 7 § 1 |
-------------------------------------------------------
|TV-avgiften är 1 536 | TV-avgiften är 1 572|
|kronor för ett år. Den |kronor för ett år. Den|
|skall betalas i fyra |skall betalas i fyra|
|poster om 384 kronor. |poster om 393 kronor. |
--------------------------------------------------------
|Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och|
|skall betalas senast sista vardagen före|
|avgiftsperiodens början. |
--------------------------------------------------------
|För innehav av TV-mottagare under tiden före den första|
|avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort|
|belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar|
|innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal|
|kronor. |
--------------------------------------------------------
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1996:1411.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Härigenom föreskrivs att l kap. 2 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
| | |
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
| 1 kap. |
| 2 § |
-------------------------------------------------------
avsnitt 198 Kontrollera mot PDF
|I denna lag finns | I denna lag finns|
|bestämmelser om |bestämmelser om|
|fornminnen, byggnadsminnen |fornminnen, byggnadsminnen|
|och kyrkliga kulturminnen |och kyrkliga kulturminnen|
|samt om utförsel av |samt om utförsel av|
|kulturföremål ur landet. |kulturföremål ur landet. |
-------------------------------------------------------
|Länsstyrelsen har tillsyn | Länsstyrelsen har|
|över kulturminnesvården i |tillsyn över|
|länet. |kulturminnesvården i|
| |länet. |
-------------------------------------------------------
|Riksantikvarieämbetet och | Riksantikvarieämbetet |
|statens historiska museer, |har överinseende över|
|i fortsättningen kallat |kulturminnesvården i|
|Riksantikvarieämbetet, har |landet. |
|överinseende över |Riksantikvarieämbetet får|
|kulturminnesvården i |överklaga beslut av|
|landet. |domstol eller annan|
|Riksantikvarieämbetet får |myndighet enligt denna|
|överklaga beslut av |lag. |
|domstol eller annan | |
|myndighet enligt denna | |
|lag. | |
-------------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
3. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)
Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 8 och 10 §§ vattenlagen (1983:291) orden
"Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer" skall bytas ut mot
"Riksantikvarieämbetet".
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anvisande av medel
för budgetåret 1998
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
-----------------
|Belopp i 1000-|
|tal kronor |
-----------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Anslag | |Regering-| m |c |
fp
|
v
|
mp
|
kd
|
| | | ens |Kr272 | |
Kr305
|
Kr246
|
Kr270
|
Kr273
|
| | |förslag | | |
Kr516
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|A 1 |Statens kulturråd |26 920 |-15 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 2 |Bidrag till allmän kulturverksamhet, | | | |
|
|
|
|
| |utveckling samt internationellt |130 075 |-50 000 | |
|
+12
|
|
|
| |kulturutbyte och samarbete | | | |
|
000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 3 |Kulturåret 1998 |83 636 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 4 |Nationella uppdrag | 6 000 | -1 000 | |
|
+2 000
|
|
|
avsnitt 199 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------------------------
|A 5 |Försöksverksamhet med ändrad regional | | | |
|
|
|
|
| |fördelning av kulturpolitiska medel |67 702 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|(A 6) |Fond för kulturverksamhet | |+100 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 1 |Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, | | | |
|
|
|
|
| |Dramaten, Dansens Hus och Svenska |727 076 |-129 000 | |+25
000
|
|
+7 000
|
|
| |rikskonserter | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 2 |Bidrag till regional musikverksamhet samt | | | |
|
|
|
|
| |regionala och lokala teater-, dans- och |602 427 | | |+26
000
|
+52
|
+25 000
|
+20
|
| |musikinstitutioner | | | |
|
000
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 3 |Bidrag till vissa teater-, dans- och |94 894 | -4 300 | | +1
000
|
+5 000
|
+5 400
|
+3 000
|
| |musikändamål | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 1 |Bidrag till regional biblioteksverksamhet |36 872 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 2 |Litteraturstöd |64 567 |-28 314 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 3 |Stöd till kulturtidskrifter |19 500 | | |
|
+2 500
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 4 |Stöd till bokhandel | 7 301 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 5 |Talboks- och punktskriftsbiblioteket |56 704 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 6 |Bidrag till Stiftelsen för lättläst |13 056 | | |
|
|
|
|
| |nyhetsinformation och litteratur | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 7 |Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund | | | |
|
|
|
|
| |för produktion av videogram på |17 524 | | |
|
|
|
|
| |teckenspråk | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 8 |Bidrag till Svenska språknämnden och | | | |
|
|
|
|
| |Sverigefinska språknämnden | 3 501 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|(C 9) |Arbetsplatsbibliotek | | | |
|
+1 500
|
|
|
avsnitt 200 Kontrollera mot PDF
-------------------------------------------------------------------------------
|D 1 |Statens konstråd | 4 503 | -1 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 2 |Konstnärlig gestaltning av den gemensamma |42 938 |-10 000 | |
|
|
|
|
| |miljön | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 3 |Nämnden för hemslöjdsfrågor | 1 056 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 4 |Främjande av hemslöjden |16 907 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till bild och formområdet |14 741 | | | +2
000
|
+1 000
|
+2 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 1 |Konstnärsnämnden | 9 207 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 2 |Ersättningar och bidrag till konstnärer |240 105 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 1 |Riksarkivet och landsarkiven |226 435 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 2 |Arkivet för ljud och bild |25 434 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 3 |Språk- och folkminnesinstitutet |27 761 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 4 |Svenskt biografiskt lexikon | 3 405 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 5 |Bidrag till regional arkivverksamhet | 2 320 | | | +1
700
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|G 1 |Riksantikvarieämbetet |136 979 |-20 000 | |
|
|
+4 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|G 2 |Bidrag till kulturmiljövård |236 937 |+44 820 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|G 3 |Restaureringsarbeten vid de kungliga |50 000 | | |
|
|
|
|
| |slotten och rikets fästningar | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 1 |Centrala museer: Myndigheter |571 863 | | |
|
+1 000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 2 |Centrala museer: Stiftelser |173 050 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
avsnitt 201 Kontrollera mot PDF
|H 3 |Bidrag till regionala museer |104 595 | | |
|
+2 000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 4 |Bidrag till vissa museer |39 504 |-11 400 | |
|
|
+600
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 5 |Stöd till icke-statliga kulturlokaler |10 000 |-10 000 | | +5
000
|
|
+20 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 6 |Riksutställningar |33 466 |-25 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|H 7 |Utställningsgarantier och inköp av vissa | 80 | +100 | |
|
|
|
|
| |kulturföremål | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|I 1 |Filmstöd |129 838 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|I 2 |Statens biografbyrå | 7 661 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|I 3 |Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige |25 540 | | |
|
|
|
|
| |och Finland | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|I 4 |Bidrag till dokumentation om den | | | |
|
|
|
|
| |mediepolitiska utvecklingen och till | 1 010 | | |
|
|
|
|
| |europeiskt mediesamarbete | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|J 1 |Forsknings- och utvecklingsinsatser inom |36 938 |-25 000 | |
|
|
|
|
| |kulturområdet | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|J 2 |Forskning och dokumentation om | 834 | | |
|
|
|
|
| |medieutvecklingen | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|(J 3) |Ungdoms- och folkbildningsforskning | | | |
|
+11
|
|
|
| | | | | |
|
000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|K 1 |Stöd till trossamfund |55 700 | | | +4
300
|
|
|
+3 000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|L 1 |Bidrag till folkbildningen | 2 418 |-275 000 | |-40
000
|
+100
|
-40 000
|
|
| | | 014 | | |
|
000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|L 2 |Bidrag till vissa handikappåtgärder inom |70 325 | | |
|
|
|
|
| |folkbildningen | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|L 3 |Bidrag till kontakttolkutbildning | 8 848 | | |
|
|
|
avsnitt 202 Kontrollera mot PDF
|
-------------------------------------------------------------------------------
|M 1 |Ungdomsstyrelsen |12 101 | -6 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|M 2 |Bidrag till nationell och internationell |96 389 |-56 000 | |
|
|
|
|
| |ungdomsverksamhet m.m. | | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|N 1 |Bidrag till allmänna samlingslokaler |40 000 |-40 000 | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|N 2 |Stöd till idrotten |483 240 | | |+10
000
|
+10
|
|
+30
|
| | | | | |
|
000
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|N 3 |Lotteriinspektionen |19 488 | | |
|
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|(N 4) |Stöd till demokratiutveckling | | | |
|
|
+8 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|(N 5) |Stöd till ideell verksamhet | | | |
|
|
|
+10
|
| | | | | |
|
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|TOTAL | | 7 334 |-562 094 | |+35
000
|
+200
|
+32 000
|
+66
|
| | | 967 | | |
|
000
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
Utskottets och reservanternas förslag till beslut om anvisande av medel för
budgetåret 1998 under utgiftsområde17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i 1000-tals kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till fördelning av
medel på anslag utom såvitt avser anslagen A 2, A 5, B 2, B 3 och H 3 (beloppen
är kursiverade)
---------------------------------------------------------
| |Verksamhetsområde, |Rege- |Ut- |Res. |Res.|
| |anslag och (anslagstyp) |ringens|skot- |44 (v)|45 |
| | |förslag|tets |Avvikel-|(mp)|
| | | |för- |se |Avvikel-|
| | | |slag |från |se |
| | | | |utskottets|från|
| | | | |förslag|utskottets|
| | | | | |förslag|
----------------------------------------------------------
|A |Allmän kulturverksamhet |
---------------------------------------------------------
|1 |Statens kulturråd (ram) | 26 920| 26| | |
| | | |920 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Bidrag till allmän | | | | |
| |kulturverksamhet, | | | | |
| |utveckling samt | 130 | 125 | -12 | |
| |internationellt | 075 | 0751 | 000 | |
| |kulturutbyte och | | | | |
| |samarbete (ram) | | | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Kulturåret 1998 (res) | 83 636| 83| | |
avsnitt 203 Kontrollera mot PDF
| | | |636 | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Nationella uppdrag (ram) | 6 000 | |+1 000| +1|
| | | |6 000 | | 000|
---------------------------------------------------------
|5 |Försöksverksamhet med | | | | |
| |ändrad regional | | | | |
| |fördelning av | 67 702| 68 | | |
| |kulturpolitiska medel | | 7132 | | |
| |(obet) | | | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|B |Teater, dans och musik |
---------------------------------------------------------
|1 |Bidrag till Svenska | | | | |
| |riksteatern, Operan, | | | | |
| |Dramaten, Dansens Hus och| 727 | 727| | +11|
| |Svenska rikskonserter | 076 |076 | | 000|
| |(obet) | | | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Bidrag till regional | | | | |
| |musikverksamhet samt | | | | |
| |regionala och lokala | 602 | 604 | | +22|
| |teater-, dans- och | 427 | 5123 | | 000|
| |musikinstitutioner (obet)| | | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Bidrag till vissa teater-| | | | |
| |, dans- och musikändamål | 94 894| 96 | +10 | +3|
| |(ram) | | 8944 | 000 | 400|
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|C |Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter |
---------------------------------------------------------
|1 |Bidrag till regional | | | | |
| |biblioteksverksamhet | 36 872| 36| | |
| |(obet) | |872 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Litteraturstöd (ram) | 64 567| 64| | |
| | | |567 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Stöd till | 19 500| 19| | |
| |kulturtidskrifter (ram) | |500 | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Stöd till bokhandel (ram)| 7 301 | | | |
| | | |7 301 | | |
---------------------------------------------------------
|5 |Talboks- och | | | | |
| |punktskriftsbiblioteket | 56 704| 56| | |
| |(ram) | |704 | | |
---------------------------------------------------------
|6 |Bidrag till Stiftelsen | | | | |
| |för lättläst | 13 056| 13| | |
| |nyhetsinformation och | |056 | | |
| |litteratur (obet) | | | | |
---------------------------------------------------------
|7 |Bidrag till Sveriges | | | | |
| |Dövas Riksförbund för | | | | |
| |produktion av videogram | 17 524| 17| | |
| |på teckenspråk (obet) | |524 | | |
---------------------------------------------------------
|8 |Bidrag till Svenska | | | | |
| |språknämnden och | 3 501 | | | |
| |Sverigefinska | |3 501 | | |
| |språknämnden (obet) | | | | |
avsnitt 204 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
| | 1 Avvikelse från|
| |regeringens förslag: -5 000; jfr|
| |avsnitt 8.2.3 |
----------------------------------------------------------
| | 2 Avvikelse från|
| |regeringens förslag: +915 +96=+1 011; jfr avsnittt|
| |8.5 |
----------------------------------------------------------
| | 3 Avvikelse från|
| |regeringens förslag: +3 000-915=+2 085; jfr avsnitt|
| |9.2 |
----------------------------------------------------------
| | 4 Avvikelse från|
| |regeringens förslag: +2 000; jfr|
| |avsnitt 9.3 |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|D |Bild och form samt konsthantverk |
---------------------------------------------------------
|1 |Statens konstråd (ram) | 4 503 | | | |
| | | |4 503 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Konstnärlig gestaltning | | | | |
| |av den gemensamma miljön | 42 938| 42| | |
| |(ram) | |938 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Nämnden för | 1 056 | | | |
| |hemslöjdsfrågor (ram) | |1 056 | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Främjande av hemslöjden | 16 907| 16| | |
| |(ram) | |907 | | |
---------------------------------------------------------
|5 |Bidrag till bild- och | 14 741| 14| | +2|
| |formområdet (ram) | |741 | | 000|
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|E |Ersättningar och bidrag till konstnärer |
---------------------------------------------------------
|1 |Konstnärsnämnden (ram) | 9 207 | | | |
| | | |9 207 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Ersättningar och bidrag | | | | |
| |till konstnärer (ram) | 240 | 240 | | |
| | | 105 |105 | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|F |Arkiv |
---------------------------------------------------------
|1 |Riksarkivet och | 226 | 226 | | |
| |landsarkiven (ram) | 435 |435 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Arkivet för ljud och bild| 25 434| 25| | |
| |(ram) | |434 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Språk- och | 27 761| 27| | |
| |folkminnesinstitutet | |761 | | |
| |(ram) | | | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Svenskt biografiskt | 3 405 | | | |
| |lexikon (ram) | |3 405 | | |
---------------------------------------------------------
avsnitt 205 Kontrollera mot PDF
|5 |Bidrag till regional | | | | |
| |arkivverksamhet (obet) | 2 320 | | | |
| | | |2 320 | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|G |Kulturmiljö |
---------------------------------------------------------
|1 |Riksantikvarieämbetet | 136 | 136 | | |
| |(ram) | 979 |979 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Bidrag till | 236 | 236 | | |
| |kulturmiljövård (ram) | 937 |937 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Restaureringsarbeten vid | | | | |
| |de kungliga slotten och | 50 000| 50| | |
| |rikets fästningar (res) | |000 | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|H |Museer och utställningar |
---------------------------------------------------------
|1 |Centrala museer: | 571 | 571 |+1 000| |
| |Myndigheter (ram) | 863 |863 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Centrala museer: | 173 | 173 | | |
| |Stiftelser (obet) | 050 |050 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Bidrag till regionala | 104 | 104 | | |
| |museer (obet) | 595 | 4995 | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Bidrag till vissa museer | 39 504| 39| |+600|
| |(obet) | |504 | | |
---------------------------------------------------------
|5 |Stöd till icke-statliga | | | | |
| |kulturlokaler (ram) | 10 000| 10| | |
| | | |000 | | |
---------------------------------------------------------
|6 |Riksutställningar (ram) | 33 466| 33| | |
| | | |466 | | |
---------------------------------------------------------
|7 |Utställningsgarantier och| | | | |
| |inköp av vissa | 80 | | | |
| |kulturföremål (ram) | |80 | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|I |Film och medier |
---------------------------------------------------------
|1 |Filmstöd (ram) | 129 | 129 | | |
| | | 838 |838 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Statens biografbyrå (ram)| 7 661 | | | |
| | | |7 661 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Utbyte av TV-sändningar | | | | |
| |mellan Sverige och | 25 540| 25| | |
| |Finland (obet) | |540 | | |
---------------------------------------------------------
|4 |Bidrag till dokumentation| | | | |
| |om den mediepolitiska | | | | |
| |utvecklingen och till | 1 010 | | | |
| |europeiskt mediesamarbete| |1 010 | | |
| |(ram) | | | | |
avsnitt 206 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|J |Forskning |
---------------------------------------------------------
|1 |Forsknings- och | | | | |
| |utvecklingsinsatser inom | 36 938| 36| | |
| |kulturområdet (ram) | |938 | | |
---------------------------------------------------------
|2 |Forskning och | | | | |
| |dokumentation om | 834 | | | |
| |medieutvecklingen (obet) | |834 | | |
----------------------------------------------------------
| | |
| |5 Avvikelse från regeringens förslag: -96; jfr avsnitt|
| |15.3 |
----------------------------------------------------------
|K |Trossamfund |
---------------------------------------------------------
|1 |Stöd till trossamfund | 55 700| | | |
| |(ram) | |55 700| | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|L |Folkbildning |
---------------------------------------------------------
|1 |Bidrag till | 2 418 |2 418 | | -40|
| |folkbildningen (obet) | 014 |014 | | 000|
---------------------------------------------------------
|2 |Bidrag till vissa | | | | |
| |handikappåtgärder inom | 70 325| | | |
| |folkbildningen (obet) | |70 325| | |
---------------------------------------------------------
|3 |Bidrag till | 8 848 | | | |
| |kontakttolkutbildning | |8 848 | | |
| |(obet) | | | | |
---------------------------------------------------------
| | | | | | |
----------------------------------------------------------
|M |Ungdomsfrågor |
---------------------------------------------------------
|1 |Ungdomsstyrelsen (ram) | 12 101| | | |
| | | |12 101| | |
---------------------------------------------------------
|2 |Bidrag till nationell och| | | | |
| |internationell | 96 389| | | |
| |ungdomsverksamhet m.m. | |96 389| | |
| |(ram) | | | | |
---------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|N |Folkrörelse- och idrottsfrågor |
---------------------------------------------------------
|1 |Bidrag till allmänna | | | | |
| |samlingslokaler (ram) | 40 000| | | |
| | | |40 000| | |
---------------------------------------------------------
|2 |Stöd till idrotten (ram) | 483 | 483| | |
| | | 240 |240 | | |
---------------------------------------------------------
|3 |Lotteriinspektionen (ram)| 19 488| | | |
| | | |19 488| | |
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
| |SUMMA | 7 334 |7 334 | 0 | 0|
| | | 967 |967 | | |
avsnitt 207 Kontrollera mot PDF
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Utskottets förslag med anledning av dels regeringens förslag till bemyndiganden
m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, dels
förslag i motioner
Punkterna 7-10 och 12 i denna bilaga avser yrkandena i propositionen och har
samma numrering som i denna. Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag under punkten 8. Under punkterna 7, 9 10 och 12 föreslås endast
formella ändringar.
Punkt 14 i bilagan motsvaras inte av något yrkande i propositionen.
Utskottet hemställer
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Talboks-
och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial för högst 11 000 000 kronor som medför utgifter under år
1999 (avsnitt 10.5 i betänkandet),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk för högst 15 000 000
kronor som medför utgifter efter år 1998 (avsnitt 11.2 i betänkandet),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Bidrag till
kulturmiljövård, inom en ram av 10 000 000 kronor, besluta om bidrag som medför
utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001 (avsnitt 14.2 i
betänkandet),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget Stöd till
icke-statliga kulturlokaler inom en ram av 2 000 000 kronor besluta om bidrag
som medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001 (avsnitt 15.5 i
betänkandet),
12. att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma
år 1998 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form
av ett bidrag på 60 000 000 kronor (avsnitt 21.2 i betänkandet)
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om bidrag till Folkrörelsernas Konstfrämjande (avsnitt 11.5 i
betänkandet).
Förteckning över i utskottets hemställan moment 61 avstyrkta motionsyrkanden
------------------------------------------------------
|Motion |Parti |Yrkande |
------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
|1997/98:| | |
------------------------------------------------------
|Kr202 |mp | |
------------------------------------------------------
|Kr204 |m | |
------------------------------------------------------
|Kr211 |c |6 |
------------------------------------------------------
|Kr213 |c |6 |
------------------------------------------------------
|Kr215 |mp |1, 2 |
avsnitt 208 Kontrollera mot PDF
------------------------------------------------------
|Kr218 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr222 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr223 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr237 |m |1 |
------------------------------------------------------
|Kr238 |m |9 |
------------------------------------------------------
|Kr239 |c |2, 3 |
------------------------------------------------------
|Kr240 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr245 |v | |
------------------------------------------------------
|Kr247 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr248 |m | |
------------------------------------------------------
|Kr249 |v | |
------------------------------------------------------
|Kr251 |mp | |
------------------------------------------------------
|Kr252 |m | |
------------------------------------------------------
|Kr261 |v, c, | |
| |fp | |
------------------------------------------------------
|Kr264 |mp, | |
| |fp, | |
| |v, kd | |
------------------------------------------------------
|Kr266 |m | |
------------------------------------------------------
|Kr267 |kd | |
------------------------------------------------------
|Kr269 |v |2, 7, 8, 11, 13, 14, 15, 18, 20, 21,|
| | |22, 30, 33, 38, 40 |
------------------------------------------------------
|Kr270 |mp |2 delvis, 18, 20, 23, 24, 25, 26, 27,|
| | |28, 30, 38, 39, 41, 45, 51, 52, |
------------------------------------------------------
|Kr271 |mp | |
------------------------------------------------------
|Kr272 |m |1, 2 delvis, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10,|
| | |11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20, 21,|
| | |22, 23, 24, 25, 26, 27, |
------------------------------------------------------
|Kr273 |kd |1 |
------------------------------------------------------
|Kr274 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr275 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr276 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr277 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr278 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr280 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr281 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr285 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr286 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr287 |s | |
------------------------------------------------------
|Kr291 |s | |
------------------------------------------------------
avsnitt 209 Kontrollera mot PDF
------------------------------------------------------
|Kr294 |c | |
------------------------------------------------------
|Kr298 |mp | |
------------------------------------------------------
|Kr300 |v | |
------------------------------------------------------
|Kr305 |fp |4, 5, 10, 14, 16, 18, 19 |
------------------------------------------------------
|Kr306 |kd |7, 9, 10, 11 |
------------------------------------------------------
|Kr505 |mp | |
------------------------------------------------------
|Kr510 |kd |17, 19 |
------------------------------------------------------
|Kr516 |fp |3 |
------------------------------------------------------
|Kr601 |v |1, 3 |
------------------------------------------------------
|Kr603 |kd |2, 3, 4, 5 |
------------------------------------------------------
|K263 |s, m, | |
| |c, v, | |
| |kd | |
------------------------------------------------------
|T230 |fp |6 |
------------------------------------------------------
|A403 |kd |8 |
------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................4
Motioner..............................................7
Förteckning över bilagor...........................22
Ärendets beredning.................................22
Utskottet............................................24
A Inledning........................................24
B Allmänna kulturfrågor. Vissa frågor med budgetanknytning24
1 Övergripande frågor............................24
1.1 De kulturpolitiska målen, m.m..............24
1.2 Finansiering av kulturverksamhet...........29
1.3 Mottagare av kulturstöd....................34
1.4 Kvinnor och män............................37
1.5 Särskilda frågor...........................39
1.6 Nationella uppdrag.........................40
2 Principiella budgetfrågor......................42
2.1 Systemet för stöd till regional kulturverksamhet42
2.1.1 Inledning..............................42
2.1.2 Storleken på en stödenhet..............42
2.1.3 Utredning om stödsystemet för regional kulturverksamhet43
2.1.4 Riktade insatser inom stödsystemet för regional
kulturverksamhet 44
2.2 Vissa andra budgetfrågor...................45
2.2.1 Regleringsbrev.........................45
2.2.2 Kompensation för löne- och kostnadsutveckling47
2.2.3 Redovisning av hyreskostnader..........47
2.2.4 Statens kulturråds bidragsfördelning...48
3 Forum för världskultur.........................49
4 Kulturåret 1998................................54
5 Vissa musikfrågor..............................55
avsnitt 210 Kontrollera mot PDF
5.1 Inordnande av bidrag till länsmusiken i det stödsystem som
gäller för övrig regional kulturverksamhet
55
5.2 Bidragsnivån för länsmusiken år 1999.......56
6 Kulturarvsfrågor...............................57
6.1 Förslag till ändring av lagen om kulturminnen och vattenlagen57
6.2 Världskulturmuseet i Göteborg..............57
6.3 Fråga om fortsättning på Sesam-projektet och inrättande av ett
Foto-Sesam 59
6.4 Inordnande av bidrag till länsarkiven i det stödsystem som
gäller för övrig regional kulturverksamhet
60
6.5 Folkrörelsearkiven det industrihistoriska kulturarvet61
7 Ungdomsfrågor..................................61
7.1 Utredning..................................61
7.2 Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer62
7.3 Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer63
7.4 Övriga frågor..............................64
C Budgetfrågor.....................................65
8 Allmän kulturverksamhet (A)....................65
8.1 Statens kulturråd (A 1)....................65
8.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete (A 2)
66
8.2.1 Inledning..............................66
8.2.2 Centrumbildningar......................66
8.2.3 Medelsberäkningen m.m..................67
8.2.4 Bidraget till länskonstnärer...........70
8.3 Kulturåret 1998 (A 3)......................70
8.4 Nationella uppdrag (A 4)...................71
8.5 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel (A 5)
71
8.6 Fond för kulturverksamhet..................73
9 Teater, dans och musik (B).....................74
9.1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,
Dansens hus och Svenska rikskonserter (B 1)
74
9.1.1 Övergripande mål.......................74
9.1.2 Medelsberäkningen......................76
9.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (B 2)
80
9.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (B 3)84
10 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (C)87
10.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (C 1)87
10.2 Litteraturstöd (C 2)......................87
10.3 Stöd till kulturtidskrifter (C 3).........87
10.4 Stöd till bokhandel (C 4).................88
10.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (C 5)88
10.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (C 6) 88
10.7 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk (Dövas TV) (C 7)
89
10.8 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden
(C 8) 89
10.9 Arbetsplatsbibliotek......................89
avsnitt 211 Kontrollera mot PDF
11 Bild och form samt konsthantverk (D)..........89
11.1 Statens konstråd (D 1)....................89
11.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (D 2)90
11.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (D 3).........91
11.4 Främjande av hemslöjden (D 4).............91
11.5 Bidrag till bild- och formområdet (D 5)...92
12 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E)...93
12.1 Konstnärsnämnden (E 1)....................93
12.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (E 2)94
13 Arkiv (F).....................................94
13.1 Riksarkivet och landsarkiven (F 1)........94
13.2 Arkivet för ljud och bild (F 2)...........94
13.3 Språk- och folkminnesinstitutet (F 3).....94
13.4 Svenskt biografiskt lexikon (F 4).........95
13.5 Bidrag till regional arkivverksamhet (F 5)95
14 Kulturmiljö (G)...............................96
14.1 Riksantikvarieämbetet (G 1)..............96
14.2 Bidrag till kulturmiljövård (G 2)........97
14.3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar (G 3) 98
15 Museer och utställningar (H)..................98
15.1 Centrala museer: Myndigheter (H 1)........98
15.2 Centrala museer: Stiftelser (H 2).........99
15.3 Bidrag till regionala museer (H 3)........99
15.4 Bidrag till vissa museer (H 4)...........100
15.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (H 5)102
15.6 Riksutställningar (H 6)..................104
15.7 Utställningarantier och inköp av vissa kulturföremål (H 7)105
16 Film och medier (I)..........................106
16.1 Filmstöd (I 1)...........................106
16.2 Statens biografbyrå (I 2)................106
16.3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (I 3)106
16.4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete (I 4)
107
17 Forskning (J)................................107
17.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (J 1)107
17.2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (J 2)108
17.3 Ungdomsforskning och folkbildningsforskning108
18 Trossamfund (K)..............................108
18.1 Stöd till trossamfund (K 1)..............108
19 Folkbildning (L).............................110
19.1 Bidrag till folkbildningen (L 1).........110
19.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (L 2)
112
19.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (L 3)..113
20 Ungdomsfrågor (M)............................114
20.1 Ungdomsstyrelsen (M 1)...................114
20.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.
(M 2) 114
21 Folkrörelse- och idrottsfrågor (N)...........115
21.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler (N 1)115
21.2 Stöd till idrotten (N 2).................115
avsnitt 212 Kontrollera mot PDF
21.3 Lotteriinspektionen (N 3)5...............116
21.4 Stöd till ideell verksamhet och stöd till demokratiutveckling
117
D. Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten år 1998119
Hemställan........................................121
Reservationer.......................................128
1. Komplettering av det tredje kulturpolitiska målet (mom. 1), (mp)128
2. Satsningar på den kulturella infrastrukturen, m.m. (mom. 2), (c)128
3. Utgångspunkterna för kulturpolitiken (mom. 3), (m)129
4. Skolans kulturansvar (mom. 6), (m, c, fp, mp, kd)129
5. Statens ansvar på kulturområdet (mom. 7), (m)..130
6. Kulturens finansiering (mom. 8), (m)...........131
7. Den privatfinansierade kultursektorn (mom. 10), (v, mp)132
8. Kultursponsring (mom. 11), (mp)................133
9. Den regionala fördelningen av statens stöd till kulturinstitutioner
(mom. 12), (c) 133
10. Regionala utvecklingsplaner (mom. 14), (c)....134
11. Användning av viss del av kulturanslaget för barn- och ungdomskultur
(mom. 15), (c)
134
12. Fri entré på museer för vissa grupper (mom. 16), (v)135
13. Kulturstatistiken (mom. 17), (c, v, mp).......135
14. Synliggörande av kvinnan som kulturvarelse (mom. 18), (mp)136
15. Kvinnornas roll och betydelse inom kultursektorn (mom. 19), (c)136
16. Relationen mellan basverksamhet och projekt (mom. 20), (c)137
17. Nya möjligheter för kultur och medier (mom. 21), (m)137
18. Tom Tits Experiment (mom. 22), (v, mp)........139
19. Textilmuseet i Borås (mom. 23), (mp)..........139
20. Norrlands Musik- och Dansteater (mom. 25), (mp)140
21. Utredning om stödsystemet för regional kulturverksamhet (mom. 26),
(v) 140
22. Avskaffande av systemet med riktade insatser till regional
kulturverksamhet (mom. 27), (mp)
141
23. Viss fråga om regleringsbrev (mom. 29), (v)...142
24. Kompensation för löne- och kostnadsutveckling (mom. 30), (mp)142
25. Redovisning av hyreskostnader (mom. 31), (mp).143
26. Statens kulturråds bidragsfördelning (mom. 32), (mp)143
27. En försöksverksamhet benämnd Forum för världskultur (mom. 33), (m,
c, kd) 144
28. Lokaliseringen av Forum för världskultur (mom. 34), (fp)144
29. Kommitténs sammansättning och tillsättningen av konstnärlig ledare
för Forum för världskultur (mom. 35), (mp)
145
30. Bidragsutdelning (mom. 36), (v)...............145
31. Skeppsholmskyrkan (mom. 38), (mp).............146
32. Handlingsprogram på det mångkulturella området (mom. 39), (v)146
33. Uppdrag till folkbildningsorganisationerna (mom. 40), (v)147
34. Bidragsnivån för länsmusiken år 1999 (mom. 44), (mp)147
35. Den organisatoriska tillhörigheten för Folkens museum etnografiska
(mom. 47), (mp)
147
avsnitt 213 Kontrollera mot PDF
36. Den organisatoriska tillhörigheten för Östasiatiska museet
(mom. 48), (m, c, fp, mp, kd)
148
37. Den organisatoriska tillhörigheten för Medelhavsmuseet (mom. 49),
(m, c, fp, mp, kd)
149
38. Fortsättning på Sesam-projektet (mom. 51), (mp)149
39. Inrättande av ett Foto-Sesam (mom. 52), (c)...150
40. Religiösa barn- och ungdomsorganisationer (mom. 56), (kd)151
41. Invandrarungdomar (mom. 57), (v)..............151
42. Uppdrag för Ungdomsstyrelsen att utveckla projekt (mom. 59), (v)151
43. Enskilt projekt (mom. 60), (mp)...............152
44. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor,
m.m. (mom. 61), (v)
152
45. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor,
m.m. (mom. 61), (mp)
156
46. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 62), (m, fp)162
47. Medel för digitala sändningar (mom. 63), (m)..163
48. Medel för digitala sändningar (mom. 63), (mp).163
Särskilda yttranden.................................165
1. Publikarbetet inom kulturområdet (mom. 4), (c).165
2. Fler stödenheter till Älvsborgs län (mom. 13), (c)165
3. Barnkulturcentrum i Eskilstuna (mom. 24), (v)..165
4. Arbetsgruppen Kultur i hela landet (mom. 42), (c)165
5. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom.
61), (m)
166
6. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom.
61), (c)
171
7. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom.
61), (fp)
173
8. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom.
61), (v)
176
9. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor, m.m. (mom.
61), (mp)
177
10. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid samt vissa till budgeten för 1998 hörande frågor,
m.m. (mom. 61), (kd)
178
Bilagor
Bilaga 1: Propositionens lagförslag...............183
Bilaga 2: Regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om
anvisande av medel för budgetåret 1998 under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid
185
Bilaga 3: Utskottets och reservanternas förslag till beslut om anvisande
av medel för budgetåret 1998 under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
avsnitt 214 Kontrollera mot PDF
trossamfund och fritid
188
Bilaga 4: Utskottets förslag med anledning av dels regeringens förslag
till bemyndiganden m.m. under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid, dels förslag i motioner
191
Bilaga 5: Förteckning över i utskottets hemställan moment 61 avstyrkta
motionsyrkanden
192