Bet. 1997/98:KrU10

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU10

Vissa lokalfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om lokalfrågor m.m., väckta under

allmänna motionstiden år 1997.

Ett motionsförslag rör delaktighet i beslutsprocessen vid Statens konstråds

utsmyckning av allmänna platser. Utskottet avstyrker motionsyrkandet och

konstaterar bl.a. att några mera omfattande erfarenheter av Konstrådets

verksamhet på detta område ännu inte finns.

Två motionsyrkanden rör det statliga stödet till icke-statliga kulturlokaler.

Det ena motionsförslaget, om en översyn, avstyrks med hänvisning till pågående

utredningsarbete beträffande stödet. Även det andra förslaget om att flytta

handläggningen av stödet från Boverkets samlingslokaldelegation till

Kulturdepartementet avstyrks.

Utskottet avstyrker vidare två motionsyrkanden om prioriteringar inom

anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler.

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Motionerna

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i ökad omfattning involvera fastighetsägare, brukare och

allmänhet i Statens konstråds införskaffande av offentlig konst,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beslut rörande anslaget till icke-statliga kulturlokaler flyttas

från Boverket till Kulturdepartementet.

1997/98:Kr502 av Kjell Nordström och Göran Magnusson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd till samverkansprojekt från anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler.

1997/98:Kr503 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet

för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.

Utskottet

Statens konstråd

I motion Kr270 (mp) framhåller motionärerna att konstnärlig utsmyckning av

allmänna platser är av oerhörd vikt för att skapa trivsel i samhället.

Motionärerna anser att i fråga om konst för allmänheten i gemensamma miljöer

måste beslutsprocessen i större omfattning än i dag involvera medborgarna så

att fastighetsägare, brukare och allmänhet ges möjlighet att komma till tals

(yrkande 37).

Riksdagen beslöt hösten 1996 om övergripande mål för Statens konstråd. Enligt

dessa mål skall Konstrådet förvärva god samtidskonst till statens byggnader och

andra lokaler för statlig verksamhet. Rådet skall vidare, när det bedöms som

kulturpolitiskt angeläget, medverka till att konst tillförs även andra

gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Detta är en ny uppgift för

Konstrådet fr.o.m. budgetåret 1997. Rådet skall också sprida kunskaper om

konstens betydelse för en god samhällsmiljö (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Av regeringens regleringsbrev för budgetåret 1998 framgår att

verksamhetsmålet för Statens konstråds förvärv av konst till ny- och

ombyggnadsprojekt för statligt lokalbruk och till icke-statliga gemensamma

miljöer i första hand är att förvärva och placera fast konst i den gemensamma

miljön genom samverkan med statliga och andra fastighetsägare. Vid

konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten skall fast konst

till bostadsområden samt till skolor och andra miljöer för barn och ungdom

prioriteras. Konstrådet skall vidare enligt regleringsbrevets

återrapporteringskrav redovisa olika samarbetsformer. Beträffande samarbetet

har utskottet inhämtat att rådet genomgående tillämpar ett samråd med

fastighetsägare, arkitekter och brukare, där bl.a. frågor om placering av verk

och val av konstnärer berörs.

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionen om att konstnärlig

utsmyckning av offentliga miljöer är av stor betydelse för människors trivsel.

Utskottet vill framhålla att kommunerna har det primära ansvaret för

utformningen och utsmyckningen av icke-statliga gemensamma miljöer. Som

redovisats ovan har även staten, genom Statens konstråd, tagit på sig ett visst

ansvar för konstnärlig utsmyckning av sådana gemensamma miljöer. Några mera

omfattande erfarenheter av Konstrådets verksamhet på detta område finns inte

ännu.

När staten genom Konstrådet bidrar till konstnärlig utsmyckning av icke-

statliga miljöer är det enligt utskottets mening av stor vikt att brukarna ges

möjlighet att aktivt delta i beslutsprocessen och att känna delaktighet i den

konstnärliga utsmyckning som rådet svarar för. Ett led i detta arbete är även

de informationsinsatser som Konstrådet enligt målen för sin verksamhet skall

genomföra för att öka intresset för konsten i den gemensamma miljön. Vidare

skall Konstrådet genom konstpedagogiska insatser fördjupa mottagarnas kunskap

om de konstverk som rådet placerat i den gemensamma miljön.

Utskottet finner, mot bakgrund av det anförda, att något sådant uttalande av

riksdagen, som begärs i motionen om allmänhetens inflytande i beslutsprocessen

vid konstnärlig utsmyckning av den gemensamma miljön, inte torde vara påkallat.

Utskottet avstyrker motion Kr270 (mp) yrkande 37.

Icke-statliga kulturlokaler

Motionärerna bakom motion Kr269 (v) anser att en översyn bör göras av stödet

till icke-statliga kulturlokaler syftande till ett förslag om hur stödet bättre

skall kunna anpassas till de ökade behov som finns (yrkande 39).

Motionen ger utskottet anledning att understryka att stödet till icke-

statliga kulturlokaler är av stor betydelse för kulturlivet i hela landet.

Boverket har i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd fått

regeringens uppdrag att närmare utreda de framtida behoven av statligt stöd

till icke-statliga kulturlokaler och formerna för detta. Boverket skall

redovisa uppdraget senast den 15 mars i år. Boverkets ställningstagande med

anledning av uppdraget bör inte föregripas. Det bör emellertid nämnas att,

enligt vad utskottet inhämtat, ett stort antal bidragsansökningar har lämnats

in till Boverket både i vad avser stöd till icke-statliga kulturlokaler och i

fråga om bidrag till allmänna samlingslokaler. Utskottet kan konstatera att

dessa ansökningar avser ett mycket stort antal byggobjekt som - om de

genomfördes - skulle generera sysselsättning av betydande omfattning. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet att en väsentlig ökning av anslaget

Stöd till icke-statliga kulturlokaler skulle vara motiverad. Den kan dock inte

komma i fråga förrän det statsfinansiella läget så tillåter. Motion Kr269 (v)

yrkande 39 avstyrks.

I motion Kr270 (mp) föreslår motionärerna att besluten om stöd till icke-

statliga kulturlokaler borde flyttas från Boverket till Kulturdepartementet

(yrkande 44).

Sedan budgetåret 1992/93 hör anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler

till Kulturdepartementets budget, efter att ha hört till dåvarande

Bostadsdepartementets budget under budgetåren 1990/91 och 1991/92. Frågor om

fördelning av stödet prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter samråd

med Statens kulturråd.

Vid ett flertal tillfällen har det diskuterats huruvida handläggningen av

stödet till icke-statliga kulturlokaler bör överföras från Boverkets

samlingslokaldelegation, som hör till Inrikesdepartementets område, till

Kulturrådet, som hör till Kulturdepartementets område.

Museiutredningen påpekade i sitt betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51)

att motiven för stödet är kulturpolitiska och att beslut därför borde fattas av

Kulturrådet efter hörande av bl.a. Boverket.

I budgetpropositionen 1995 aviserade regeringen att den avsåg att ta upp

frågan om handläggningen av anslaget i kompletteringspropositionen under våren

samma år.

I ett betänkande från bostadsutskottet vidhöll utskottet sin tidigare

uttalade uppfattning att Boverkets samlingslokaldelegation bör behålla

huvudansvaret för handläggningen av stödet. Enligt bostadsutskottet finns inom

Boverkets samlingslokaldelegation god kompetens i byggtekniska frågor och i

finansieringsfrågor. Med hjälp av yttranden från Kulturrådet blir det dessutom

möjligt för delegationen att göra en bedömning som kombinerar den egna

kunskapen med en kulturpolitisk analys. Bostadsutskottet föreslog att riksdagen

som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.

Riksdagen följde bostadsutskottet (bet. 1994/95:BoU10, rskr. 1994/95:211).

Det har inte anförts några skäl i den nu aktuella motionen som motiverar ett

annat ställningstagande av riksdagen. Kulturutskottet föreslår därför att

motion Kr270 (mp) yrkande 44 avslås.

Allmänna samlingslokaler

I två motioner tas upp frågor om prioriteringar inom anslaget Bidrag till all-

männa samlingslokaler.

Motionärerna bakom motion Kr502 (s) påpekar att det finns ett växande

intresse för samverkan vid nyttjandet av olika samlingslokaler i syfte att

effektivare använda begränsade resurser samtidigt som för välfärden

betydelsefulla verksamheter kan bibehållas och utvecklas. Motionärerna anser

att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler bör öka framöver med hänsyn

till det ökande behovet av medel till samverkansprojekt.

I motion Kr503 (s) påpekar motionärerna att behovet av allmänna

samlingslokaler är långt ifrån tillgodosett och att behovet av upprustning av

befintliga lokaler är stort. Motionärerna tillägger att ett obyråkratiskt

hanterat statligt engångsstöd till mindre, föreningsägda samlingslokaler skulle

ge många årsarbeten.

Utskottet vill framhålla att de allmänna samlingslokalerna utgör en viktig

förutsättning för kulturverksamhet i hela landet. På många håll är

samlingslokalerna dessutom en avgörande förutsättning för den lokala

kulturverksamheten. Utskottet har i det föregående under avsnittet Icke-

statliga kulturlokaler konstaterat att ansökningarna om statligt bidrag till

icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler avser ett mycket stort

antal byggobjekt som - om de genomfördes - skulle generera sysselsättning av

betydande omfattning.

Den verksamhet som bedrivs i de allmänna samlingslokalerna är rikt varierad.

På många håll förekommer samverkan mellan ideell, offentlig och privat

verksamhet. I likhet med motionärerna i motion Kr502 (s) vill utskottet

understryka vikten av sådan samverkan. Som motionärerna påpekar har en

samlingslokal större möjligheter att fortleva vid samverkan genom att

samordningsvinster då uppstår.

Utskottet delar motionärernas, i motionerna Kr502 (s) och Kr503 (s),

uppfattning att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler är otillräckligt.

Utskottet anser emellertid att en ökning av anslaget bör komma i fråga först

när det statsfinansiella läget så tillåter. Utskottet vill här erinra om att

det ankommer på Boverkets samlingslokaldelegation, som bidragsbeviljande organ,

att inom ramen för tillgängliga medel pröva om samverkansprojekt bör

prioriteras framför andra ansökningar eller huruvida stöd till om- och

tillbyggnad samt upprustning av mindre, föreningsägda samlingslokaler skall

prioriteras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr502 (s) och

Kr503 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande konstnärlig utsmyckning av allmänna platser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 37,

2. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 39,

res. 1 (m) - motiv.

3. beträffande flyttning av beslut om stöd till icke-statliga

kulturlokaler

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 44,

res. 2 (mp)

4. beträffande prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna

samlingslokaler

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr502 och 1997/98:Kr503.

res. 3 (m) - motiv.

Stockholm den 12 mars 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Leo

Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Jan

Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena

Klevenås (s), Lars Lilja (s), Elizabeth Nyström (m) och Margareta Andersson

(c).

Reservationer

1. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 2, motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Icke-statliga

kulturlokaler som börjar med ?Motionen ger? och slutar med ?39 avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte finns anledning att öka anslaget Stöd till icke-

statliga kulturlokaler. Någon sådan översyn syftande till en ökning av anslags-

medlen som föreslås i motion Kr269 (v) bör således inte göras.

Motionsyrkandet avstyrks.

2. Flyttning av beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler (mom. 3)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Icke-statliga

kulturlokaler som börjar med ?Det har? och slutar med ?44 avslås? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Kr270 (mp) om att

handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler bör överföras från

Boverkets samlingslokaldelegation till Kulturdepartementet. Motiven för stödet

är kulturpolitiska och det krävs därför enligt utskottet en bred erfarenhet och

kunskap om kulturlivet för att göra de bedömningar och prioriteringar som är

nödvändiga. Utskottet anser att beslut bör fattas efter hörande av bl.a.

Boverkets samlingslokaldelegation. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen

med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 44 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande flyttning av beslut om stöd till icke-statliga

kulturlokaler

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 44 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler (mom. 4,

motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Allmänna

samlingslokaler som börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?Kr503 (s)? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler inte bör

ökas för att möjliggöra sådana extra satsningar på lokaler för

samverkansprojekt och på mindre föreningsägda samlingslokaler som förordas i

motionerna Kr502 (s) och Kr503 (s). Riksdagen bör avslå motionerna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Statens konstråd 2

Icke-statliga kulturlokaler 3

Allmänna samlingslokaler 4

Hemställan 5

Reservationer.........................................6

1. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 2,

motiveringen), (m) 6

2. Flyttning av beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler

(mom. 3), (mp) 6

3. Prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler

(mom. 4, motiveringen), (m)

6