Bet. 1997/98:KrU11

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU11

Radio och TV

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om radio- och TV-frågor från allmänna

motionstiden hösten 1997.

Förslag avstyrks som syftar till ett nytt respektive ett oförändrat innehåll

i public service-uppdraget inför nästa tillståndsperiod. Utskottet framhåller

bl.a. att den snabba tekniska utveckling som äger rum på etermedieområdet

påverkar public service-verksamheten och ställer krav på beslutsfattarna om och

eventuellt hur public service-begreppet skall omdefinieras. Erfarenheterna från

nuvarande tillståndsperiod bör ligga till grund för innehållet i public

service-begreppet under nästa tillståndsperiod, anser utskottet.

Utskottet avstyrker även förslag om ett riksdagsuttalande om att public

service-företagen inte skall låta sig styras av höga lyssnar- och

tittarsiffror. Utskottet anför att det ankommer på Granskningsnämnden för radio

och TV att granska om programföretagen lever upp till givna tillståndsregler

och till de uttalanden som riksdagen redan tidigare gjort i frågan. Ett

motionsyrkande om att public service-företagen skall ha stabila regler avstyrks

liksom ett yrkande om att ett åtgärdsprogram skall utarbetas för att

medborgarna skall få ökad tillgång till och delaktighet i medieutbudet.

I betänkandet behandlas även frågor om funktionshindrades tillgång till TV

och möjligheten för handikappföreningar att få informera om sin verksamhet i

Sveriges Television (SVT). Även ett yrkande som syftar till att våldsinslag i

anslutning till barnprogram inte skall få förekomma i SVT behandlas. Samtliga

yrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till de krav på programföretagen som

ställs i de av regeringen beslutade sändningsvillkoren. Ett yrkande om att

Granskningsnämnden för radio och TV skall följa upp hur språkvården beaktas i

public service-företagen avstyrks med hänvisning till att ett sådant uppdrag

redan åvilar nämnden. Vidare avstyrks ett förslag om att det skall finnas en

bestämmelse om språkvård i sändningstillstånden för de kommersiella

programföretagen.

Utskottet avstyrker även motionsförslag som rör organisatoriska frågor om

nyhetsförmedling, parallella analoga och digitala TV-sändningar samt yrkanden

som rör finansieringsfrågor, nämligen sponsring och inrättande av alternativa

finansieringsformer för kvalitetsproduktion i TV.

Utskottet behandlar även förslag om regeringens möjlighet att styra

distributionsform för SVT och om betal-TV-kanaler inom SVT. Yrkandena avstyrks.

Även förslag om att inrätta politikerkanaler i radio och TV samt en särskild

folkbildningskanal i UR:s regi avstyrks.

Slutligen avstyrks ett yrkande som syftar till att en analys skall göras av

Sveriges avsikter i samband med införlivandet av en ny bestämmelse i EG:s TV-

direktiv som syftar till att allmänheten i medlemsstaterna inte skall

utestängas från viktiga TV-sändningar.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:Kr206 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanslagning av Sveriges

Televisions nyhetsredaktioner Aktuellt och Rapport.

1997/98:Kr208 av Leif Carlson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra TV

tillgänglig för synskadade.

1997/98:Kr212 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om

politikerkanal.

1997/98:Kr219 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nödvändig ändring i avtalet med Sveriges Television AB för att möjliggöra för

handikapporganisationerna att i t.ex. ?Anslagstavlan? få ge en kort information

om sin verksamhet.

1997/98:Kr236 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att beakta det

inträffade i samband med TV-serien Expedition Robinson vid översyn av gällande

regler för Sveriges Television.

1997/98:Kr243 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större tillgänglighet till

TV för hörselskadade.

1997/98:Kr244 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och Sveriges Radio.

1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för

tillgänglighet och deltagande inom medierna enligt vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av en särskild folkbildningskanal i Utbildningsradions

regi enligt vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om parallella digitala och analoga sändningar.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om parallella analoga och digitala TV-sändningar,

59. att riksdagen begär att regeringen i vårbudgeten återkommer med förslag

hur UR-Arena kan finansieras.

1997/98:Kr301 av Ola Karlsson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar upphäva regeringens möjlighet att styra programföretagens

val av distributionsform i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad kvalitet inom public service-företagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativa finansieringskällor för kvalitetsproduktion av TV,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges Television inte bör få tillstånd att starta betal-TV-

kanaler.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges Televisions årliga rapport till regeringen angående hur

public service-uppdraget uppfyllts.

1997/98:K310 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om public service-kanalernas funktion och roll,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stabila regler för public service-kanalerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett eventuellt upprättande av en lista över TV-sända arrangemang av

nationell vikt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utveckling av SVT:s regionala nyhetsförmedling,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om större fristående fonder för TV-produktion,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av kvalitetsproduktion,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om okommenterade direktsändningar i radio och TV.

1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny innebörd av public sevice-uppdraget.

1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i

sändningstillstånden för kommersiella företag som sänder i radio eller TV skall

finnas en bestämmelse om god språkvård.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en uppföljning av hur språkvårdsfrågorna beaktas av public ser-

viceföretagen.

Vissa bakgrundsuppgifter

Genom sitt ställningstagande till regeringens proposition 1995/96:161 beslutade

riksdagen våren 1996 om public service-verksamheten för tiden 1997-2001 (bet.

1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Vidare beslutade riksdagen anta regeringens

förslag till radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160, bet. 1995/96:KU29, rskr.

1995/96:296).

Beslutet om public service-företagen och deras verksamhet innebär i huvudsak

följande.

- Sändningstillståndet för Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB

(SR) skall vara femårigt och gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31

december 2001. För Sveriges Utbildningsradio (UR) skall tillståndsperioden

vara tvåårig och gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december

1998.

- De tre programföretagen skall ägas av en nybildad stiftelse som skall ersätta

de tre tidigare ägarstiftelserna.

- Programföretagen skall ha ett public service-uppdrag med i huvudsak följande

innehåll. SVT:s, SR:s och UR:s sändningar skall vara rikstäckande.

Programverksamheten skall präglas av redaktionell självständighet,

opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och decentralisering

samt av folkbildningsambitioner. Vidare skall programmen ha hög kvalitet.

Programföretagen skall ha ett kulturansvar och ett ansvar för att producera

minoritetsprogram. Programmen skall spegla förhållandena i hela landet.

- Programföretagen skall ha en distriktsorganisation som speglar hela landet.

- Programföretagen skall årligen följa upp och rapportera hur public service-

uppdraget uppfyllts. En uppföljningsrapport skall inlämnas till

Granskningsnämnden för radio och TV.

- SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner. Arbetet med nyheter och

samhällsfrågor skall bedrivas så att olika perspektiv präglar verksamheten.

- Den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och SR:s rikssändningar

produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden skall ökas till minst

55 %. (Enligt de regler som gällde vid tidpunkten för riksdagens

ställningstagande skulle minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s

allmänproduktion i rikssändningar göras utanför Stockholm.)

- Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 % av den bofasta

befolkningen.

- Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-kanaler inkl. text-TV och för SR

fyra radiokanaler. UR skall få sända i SVT:s och SR:s kanaler.

- Programföretagen skall finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar

från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Medelstilldelningen

till programföretagen skall liksom tidigare värdesäkras genom ett särskilt

index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. Likaså skall medelstilldelningen till

utlandskanalen Radio Sweden värdesäkras med utgångspunkt i nämnda

kompensationsindex.

- Särskilda regler för sponsring skall gälla.

- Granskningsnämnden för radio och TV skall även fortsättningsvis finansieras

över både statsbudgeten och rundradiokontot. Granskningsnämnden har tillsyn

över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll samt beslutar om

sanktioner vid bristande efterlevnad av dessa.

Hösten 1996 godkände riksdagen en s.k. fördelningsnyckel som innebär att

tillgängliga medel skall fördelas med 60,57 % för SVT, 34,67 % för SR och 4,76

% för UR (prop. 1996/97:1 bil. 7 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU3, rskr.

1996/97:82). Utöver de medel som fördelas mellan de tre programföretagen enligt

nyckeln beräknas särskilda medel för Radio Sweden.

I december 1996 beslutade regeringen om sändningstillstånd för SVT, SR och

UR. Ett antal villkor har med utgångspunkt i det tidigare nämnda

riksdagsbeslutet fogats till tillstånden. Riksdagen beslutar årligen om

medelstilldelning till programföretagen. Regeringen fastställer vissa s.k.

anslagsvillkor för företagen beträffande ekonomiska förutsättningar,

organisation samt uppföljning och utvärdering.

Vidare kan nämnas att Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR och

UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal mellan

staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras på det

s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för förvaltningen av rundra-

diomedlen, vilket tidigare SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,

rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det

rörelsekapital som rundradiorörelsen, dvs. SVT, SR, UR och Granskningsnämnden,

behöver när avgiftsmedlen inte räcker till.

TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman för rundradio-

nätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till

sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom

och public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-sändningar med

digital teknik skall införas med möjlighet för staten att successivt ta

ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta (prop.

1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).

Regeringen har därefter - i november 1997 - fastställt att marksända digitala

TV-sändningar får äga rum i fem områden i landet, nämligen Stockholm med

Mälardalen och Uppsala, Norra Östergötland, Södra och nordöstra Skåne, Göteborg

med omnejd samt Sundsvall med omnejd. (Digitala ljudradiosändningar pågår i ett

begränsat antal områden efter beslut av riksdagen våren 1995. Se prop.

1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369.)

Regeringen beslutade i november 1997 medge att SVT skall få inleda sändningar

via satellit för att nå allmänheten i Sverige. Vidare beslutade regeringen vid

samma tillfälle att SVT får inleda sändningar i nya programkanaler.

Sändningarna i de nya kanalerna skall vara tillgängliga för allmänheten i

Sverige utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas motioner som väckts under allmänna motionstiden

under innevarande riksmöte, 1997/98. Flertalet frågor har behandlats av

riksdagen vid tidigare tillfällen.

Public service-uppdragets innehåll

Frågor som rör public service-uppdragets innehåll tas upp i fem

motionsyrkanden. I två av yrkandena behandlas frågan om förändring av public

service-uppdraget inför en ny tillståndsperiod.

Motionärerna bakom motion K333 (m) föreslår att public service-begreppet

skall ges en ny innebörd (yrkande 8). Det är inte rimligt - menar motionärerna

- att public service-uppdraget utformas i syfte att det skall dominera

programutbudet för publiken. I stället bör syftet vara att publiken skall

tillföras ett utbud av program som den annars inte kan få tillgång till. Inför

en ny tillståndsperiod bör krav ställas på att programverksamheten skall

utvecklas mot ökad kvalitet och fördjupning. Public service-verksamheten bör

ges förutsättningar att uppnå en tydlig identitet i den nya mediemiljön, anser

motionärerna och pekar ut de programområden där programföretagen i dag har sin

starkaste ställning gentemot publiken, områden som enligt motionärerna bör

utvecklas ytterligare. Hit hör bl.a. barn- och ungdomsprogram och

samhällsbevakning. Motionärerna anser också att public service-företagen har

förutsättningar att vara ledande institutioner i det svenska kulturlivet och

utgöra en nyskapande kraft i det svenska kultursamhället.

Motionärerna bakom motion K310 (c) anser att public service-idén inte skall

omdefinieras till att avse en smalare produktion som vänder sig till små

grupper (yrkande 6). Allmän-TV och allmänradio har - bl.a. mot bakgrund av

konkurrensen på etermedieområdet - en viktig uppgift när det gäller att erbjuda

bredd, djup och kvalitet även i framtiden. De skall informera, undervisa och

underhålla och även i fortsättningen vara ett gemensamt forum för den

offentliga debatten. De skall locka breda grupper med kultur, debatt,

underhållning och nyheter.

Som redovisats i det föregående tog riksdagen våren 1996 ställning till

frågan om public service-verksamheten för tiden den 1 januari 1997-31 december

2001.

Utskottet vill understryka att frågan om public service-verksamhetens roll

och public service-begreppets regler om redaktionell självständighet,

opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald, decentralisering, hög

kvalitet, kulturansvar m.m. har central betydelse för de demokratiska värdena.

Den snabba tekniska utveckling som äger rum på etermedieområdet påverkar

givetvis public service-verksamheten och ställer krav på beslutsfattarna att

överväga om och i så fall hur public service-begreppet bör omdefinieras. Det

nuvarande sändningstillståndet började - som redovisats i det föregående -

gälla den 1 januari 1997. Erfarenheterna från programföretagens verksamhet

under den nuvarande tillståndsperioden bör ligga till grund för riksdagens

ställningstagande till innehållet i public serivce-uppdraget för nästa

tillståndsperiod.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att sändningstillståndet för UR löper

ut den 31 december 1998. Frågan om UR:s framtid bereds f.n. inom

Regeringskansliet. Beredningsarbetet bör inte föregripas av riksdagen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna K310 (c) yrkande 6 och

K333 (m) yrkande 8.

Kvalitetsaspekten på programverksamheten tas upp även i två motionsyrkanden som

behandlar frågor om public service-företagens uppdrag i relation till

företagens interna publikmål.

Motionärerna bakom motion Kr302 (fp) framhåller att det är väsentligt att SVT

och SR - i det stora medieutbud som råder - står för en tydlig kvalitetslinje.

Motionsyrkandet syftar till att höga lyssnar- och tittarsiffror inte skall vara

styrande för programplaneringen (yrkande 1).

Yrkandet i motion Kr236 (mp) syftar till att SVT skall ta hänsyn till TV-

mediets särskilda genomslagskraft och att mediet inte skall låta sig styras av

tittarsiffror. Regeringen bör - anser motionären - vid den översyn av gällande

riktlinjer som kommer att göras inför nästa tillståndsperiod beakta vad som

inträffat i samband med sändningen av TV-serien Expedition Robinson. För en

närmare beskrivning av det inträffade hänvisas till motionstexten.

SVT:s styrelse har fastställt två publikmål för SVT. Det första målet är det

s.k. räckviddsmålet, som har formulerats så att minst hälften av dem som ser på

TV en genomsnittlig dag skall ha sett program i SVT:s kanaler. Det andra målet

avser marknadsandelen och innebär att minst hälften av den tid som tittarna

ägnar åt TV skall avse program som sänds av SVT.

SR:s publikmål, fastställda av SR:s styrelse, innebär

- att P1 skall nå minst 15 % av befolkningen mellan 15 och 79 år,

- att P2 Musik skall nå minst 3 % av befolkningen mellan 9 och 79 år,

- att P2 Musik/Stockholm/Malmö skall nå minst 4 % av befolkningen mellan 9 och

79 år,

- att P3 skall nå minst 15 % av befolkningen upp till 40 år,

- att P4 (= de lokala kanalerna och P4 Riks) skall vara den mest avlyssnade

kanalen i åldersgruppen över 35 år. Dock gäller för Radio Stockholm särskilda

publikmål. De program som Radio Stockholm sänder på frekvensen 103,3 Mhz

skall nå minst 20 % av lyssnarna mellan 9 och 79 år och de program som

radiostationen sänder på frekvensen 93,8 Mhz skall nå minst 15 % av lyssnarna

över 35 år.

Utskottet erinrar om att - enligt de villkor som gäller för SVT:s och SR:s

sändningstillstånd - programföretagen skall ta hänsyn till televisionens resp.

ljudradions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av programmen (7 § resp. 8 §). Vidare skall

de båda företagen erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög

kvalitet. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses vid

tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att ta del av

programmen (9 § resp. 10 §).

De nu redovisade bestämmelserna i sändningstillstånden grundas på riksdagens

beslut våren 1996 om public service-uppdraget, varvid det uttryckligen

framhölls att allmänradion och allmäntelevisionen inte skall låta sig styras av

publikandelar utan skall sända program som vänder sig även till en

förhållandevis begränsad publik (bet. 1995/96:KrU12 s. 12, rskr. 1995/96:

297). Här bör även nämnas att utskottet i ett tidigare sammanhang har uttalat

att även program som vänder sig till små lyssnargrupper skall förläggas till

vad som betraktas som god sändningstid (bet. 1991/92:KrU28 s. 19).

Utskottet konstaterar således att sådana synpunkter på kvalitet,

genomslagskraft och mindre publikgruppers intressen som framförts i de nu

aktuella motionerna beaktats i de bestämmelser i sändningstillstånden som

gäller för programföretagen. Utskottet erinrar om att det ankommer på

Granskningsnämnden att följa i vad mån programföretagen lever upp till givna

regler i sändningstillstånden där det bl. a. hänvisas till uttalanden av

riksdagen om verksamhetens bedrivande (1995/96:KrU12 s. 10-19). Av stort

intresse är den uppföljningsrapport som SVT inom kort skall lämna till

Kulturdepartementet och Granskningsnämnden. Utskottet utgår från att gällande

regler för företagen kommer att ses över inför en ny sändningstillståndsperiod

och att regeringen noga följer SVT:s programpolitik när det gäller här

aktualiserade frågor, vilka är av stort kulturpolitiskt intresse.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Kr302 (fp)

yrkande 1 och Kr236 (mp).

I motion K310 (c) yrkas att stabila regler skall gälla för public service-

företagen under längre perioder (yrkande 7). Stor återhållsamhet bör därför

visas när det gäller förändringar under pågående tillståndsperioder, anser

motionärerna.

I enlighet med bestämmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) meddelar

regeringen sändningstillstånd för public service-företagen för en viss period

och med vissa villkor (se 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 1-3 §§). Tillstånd

skall återkallas på begäran av tillståndshavaren (11 kap. 1 §). Regeringen får

också återkalla sändningstillstånd vid väsentliga brott mot bestämmelserna i

lagen eller mot tillståndsvillkoren (11 kap. 1 och 2 §§).

Regeringen meddelar s.k. anslagsvillkor rörande ekonomiska förutsättningar,

organisation samt uppföljning och utvärdering i anslutning till de årliga

besluten om medelsanvisning. Anslagsvillkoren under innevarande

tillståndsperiod har sin utgångspunkt i de riktlinjer som beslutades av

riksdagen våren 1996 vid behandlingen av propositionen om public service-

verksamheten under tiden 1997-2001.

Utskottet konstaterar att radio- och TV-lagen inte innehåller några regler om

ändring av gällande sändningstillstånd. Då det gäller ändring av

anslagsvillkoren delar utskottet motionärernas uppfattning att stor

återhållsamhet bör gälla under pågående tillståndsperiod. Ändringar bör dock

kunna göras om den snabba tekniska utvecklingen påkallar det. Motionsyrkandet

avstyrks med hänvisning till det anförda.

I ett motionsyrkande tas upp frågor om människors olika möjligheter att ta del

av medieutbudet. Motionärerna bakom motion Kr268 (v) befarar att nya

klassklyftor kommer att uppstå genom utvecklingen på medie- och

informationsteknikområdet. En del människor kommer att söka väsentlig

information, andra kommer att låta sig översköljas av trivialiteter, anförs

det. I motionen krävs därför ett åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad

delaktighet i medieutbudet (yrkande 3).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns en risk för att

orättvisor kan uppstå mellan dem som har tillgång till och förmåga att använda

sig av den nya tekniken och dem som står utanför.

Utskottet erinrar om att grundtanken bakom den svenska modellen för public

service-verksamhet är att i stort sett hela befolkningen skall nås av ett

mångsidigt utbud av god kvalitet. Programföretagen skall betjäna hela publiken,

både olika minoriteter och den stora majoriteten. Program med bredd, djup och

hög kvalitet måste erbjudas av företagen. (Se prop. 1995/96:161

s. 44-45.)

Vidare vill utskottet erinra om att de främsta målen för statens insatser på

massmedieområdet är att stödja mångfald och reella yttrandemöjligheter,

garantera massmediernas oberoende samt säkerställa tillgängligheten till

massmedierna. (Se prop. 1997/98:1 utgiftsområde 1 avsnitt 7.1.)

Då det gäller användningen av informationstekniken (IT) vill utskottet

framhålla att den av riksdagen fastställda nationella IT-strategin syftar till

att skapa en bred tillgång till information och kunskap för att öka

medborgarnas delaktighet i samhällslivet och främja kunskapsutveckling. Vidare

kan nämnas att en av IT-kommissionens huvuduppgifter är att stimulera fler att

använda informationstekniken, särskilt de grupper som i dag inte utnyttjar

möjligheterna i någon större utsträckning. (Se skr. 1997/98:19 och bet.

1997/98:TU7.)

Utskottet konstaterar att åtgärder således vidtagits inom medie- och IT-

områdena för att minska de risker för klassklyftor som motionärerna befarar kan

uppstå. Utskottet är inte berett att därutöver förorda något särskilt

åtgärdsprogram i enlighet med motionsförslaget. Motion Kr268 (v) yrkande 3

avstyrks.

Programverksamhet

Funktionshindrades tillgång till TV, m.m.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör funktionshindrades tillgång till

TV.

Tillståndsvillkoren för SVT innehåller en bestämmelse om att företaget är

skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Genom att utnyttja befintlig och

ny teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för

funktionshindrade att ta del av programmen (18 §).

Vidare skall SVT enligt en bestämmelse i anslagsvillkoren årligen följa upp

och rapportera hur public service-uppdraget följts (p. 22). En första

uppföljningsrapport kommer inom kort att inlämnas från SVT till

Kulturdepartementet och till Granskningsnämnden för radio och TV. Syftet med

ett sådant uppföljningsarbete är att skärpa företagens fokus på hur uppdraget

uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför förnyade

koncessionsvillkor. (Se prop. 1995/96:161 s. 74.) Av anslagsvillkoren framgår

vidare att SVT, SR och UR sinsemellan skall fördela ansvaret för olika slags

insatser för funktionshindrade. Eventuella överenskommelser i frågan skall

tillställas Kulturdepartementet och Granskningsnämnden.

Frågan om SVT:s tillgänglighet för synskadade tas upp i motion Kr208 (m).

Motionsyrkandet syftar till att textremsan till utländska TV-program och till

de utländska inslagen i nyhetsprogrammen skall kunna läsas upp i en särskild

ljudkanal med syntetiskt tal.

Av en överenskommelse mellan SVT, SR och UR från september 1997 om insatser

för funktionshindrade framgår att synskadade ställt krav på att SVT:s utländska

program skall göras tillgängliga för dem. Översättningstexten kan - sägs det i

överenskommelsen - användas för att generera syntetiskt tal i s.k.

talsyntesutrustning, även benämnd prator. Även text-TV-utbudet kan göras

tillgängligt genom pratorn. Lämplig mottagarutrustning finns emellertid inte

till rimlig kostnad för enskilda hushåll. SVT har ingående studerat frågan och

fortsätter följa utvecklingen på området, bl.a. i samarbete inom European

Broadcasting Union. Av överenskommelsen framgår vidare att SVT under

tillståndsperioden avser att genomföra realistiska försök med s.k. syntolkning,

vilket innebär att det visuella skeendet i ett TV-program beskrivs.

Utskottet konstaterar att det ankommer på SVT att som självständigt företag

avgöra om och när översättningstext skall göras tillgänglig på det sätt som

motionärerna föreslår. Det kan tilläggas att den digitala sändningstekniken

kommer att medföra stor överföringskapacitet, vilket medger fler

programtjänster på mindre utrymme. Den första uppföljningsrapporten kommer att

föreligga senare under våren 1998. Utskottet utgår från att det av denna

rapport framgår hur SVT uppfyllt sitt public service-uppdrag även i detta

avseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

I motion Kr243 (s) krävs större tillgänglighet till SVT:s program för

hörselskadade. Motionsyrkandet syftar i huvudsak till att program eller

programinslag där talet är svårt att uppfatta skall kompletteras med text-TV-

textning samt att digital-TV:s möjligheter för ökad service till hörselskadade

skall beaktas redan i uppbyggnadsskedet.

Av den ovan nämnda överenskommelsen mellan SVT, SR och UR om

programverksamheten om och för funktionshindrade framgår bl.a. att kunskap om

hörselhandikappades problem och behov då det gäller ljudkvalitet förmedlas i

SVT:s internutbildning och att ljudkvaliteten bevakas löpande under inspelning

och bearbetning av programmen.

Utskottet behandlade våren 1997 frågan om textning av SVT:s program. En

utförlig redogörelse för den programtextning som görs inom företaget återfinns

i betänkande 1996/97:KrU8 (s. 8-9). Redogörelsen visar att SVT gjort betydande

insatser på området.

Utskottet vill även med anledning av den nu aktuella motionen erinra om de

skyldigheter som gäller för SVT att beakta funktionshindrades behov och att

under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av

programmen genom att använda ny teknik. Med hänvisning till vad som i det

föregående anförts om programföretagets självständighet och om den väntade

public service-rapporten avstyrks motion Kr243 (s).

I en motion, Kr219 (s), behandlas frågan om handikapporganisationernas

informationsmöjlighet i SVT. Motionen syftar till att SVT:s sändningsvillkor

skall ändras så att handikapporganisationer, liksom myndigheter, får möjlighet

att informera om sin verksamhet t.ex. i programmet Anslagstavlan.

Enligt sändningsvillkoren skall SVT kostnadsfritt sända meddelanden som är av

vikt för allmänheten om en myndighet begär det. SVT skall tillse att

meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning

eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten (19 §).

Utskottet avstyrkte ett motionsförslag med liknande innehåll våren 1997

(bet.1996/97:KrU8). Utskottet ansåg inte att det var motiverat att under

löpande tillståndsperiod ta initiativ till en vidgning av den krets som har

rätt att kostnadsfritt sända meddelanden i SVT. Utskottet intar alltjämt samma

ståndpunkt. Motionen avstyrks således.

Mediets genomslagskraft

I motion Kr306 (kd) anförs att det är viktigt att program med våldsinslag inte

visas på tider då man kan förvänta sig att barn ser på TV. Varken direkt före

eller efter barnprogram bör våldsinslag få förekomma, menar motionärerna.

Yrkandet syftar till att SVT:s årliga uppföljningsrapporter skall följas

särskilt noga vad gäller utvecklingen av program som innehåller våldsinslag

(yrkande 5).

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) får program med ingående

våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder

inte sändas i televisionen under sådan tid och på sådant sätt att det finns en

betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl

ändå är försvarligt (6 kap. 2 §). Det anses exempelvis vara försvarligt att

visa våldsskildringar som ingår som ett led i nyhetsförmedlingen. (Se prop.

1995/96:160 s. 172.)

Enligt radio- och TV-lagen får villkor för sändningstillstånd avse bl.a.

skyldighet att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det

gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen

(3 kap. 2 § första stycket p. 9). En bestämmelse av denna innebörd återfinns i

SVT:s nu gällande sändningstillstånd (7 §). Enligt sistnämnda paragraf bör SVT

ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra

program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer.

Enligt anslagsvillkoren skall SVT - som nämnts i det föregående - årligen

följa upp och rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts (p. 22).

Granskningsnämnden för radio och TV utövar tillsyn över efterlevnaden av

regler för sändningarnas innehåll. I december 1997 behandlade nämnden två

ärenden om verklighetsvåld i nyhetsprogram. Av följande referat framgår den

praxis som nämnden tidigare tillämpat och den nya praxis som nämnden ämnar

tillämpa i fortsättningen (Granskningsnämndens beslut den 1 december 1997, dnr

340/97-22).

Hittillsvarande praxis innebär bl.a. att återhållsamhet i framställningssättet

skall iakttas vid sändningar som äger rum vid tider då barn kan förutsättas ta

del av programmen. Nämnden har dragit en gräns vid kl. 21.00. Våldsskildringar

som sänds före denna tidpunkt bedöms betydligt strängare än sådana som sänds

senare. Med beaktande av tidigare gjorda uttalanden om skyldighet att bl.a. i

nyhetsprogram informera publiken om det faktiska våld som förekommer anser

Granskningsnämnden att kl. 21.00 är en väl sen tidpunkt att tillämpa vid

bedömning av våldsskildringar i nyhetsprogram. För att inte lägga alltför stora

hinder i vägen för nyhetsförmedlingen anser nämnden därför att huvudregeln bör

vara att man vid nyhetssändningar före kl. 19.00 skall visa stor återhållsamhet

i framställningssättet.

Utskottet uttalade i anslutning till sin behandling av regeringens förslag om

public service-företagens nuvarande tillståndsperiod bl.a. att den opinion som

finns mot våldsinslag i medierna bör tas på stort allvar. Vidare underströk

utskottet att - även om det är svårt att påvisa vilken effekt som medievåldet

har på publiken - ett stort ansvar vilar på public service-företagen (bet.

1995/96:KrU12 s. 20). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet vill tillägga att det inte alltid är enkelt att avgöra vilken typ

av programinslag som är skrämmande eller upprörande för publiken. Föräldrar har

därför självklart ett stort ansvar för barns TV-tittande.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla den viktiga roll som

Granskningsnämnden har då det gäller att granska om SVT levt upp till

bestämmelsen om att hänsyn skall tas till regeln om mediets genomslagskraft.

Inom kort kommer - som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande - SVT att

till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden överlämna sin första rapport

med uppföljning av hur public service-uppdraget uppfyllts. Utskottet är med

hänsyn till programbolagets självständighet och de regler som styr verksamheten

inte berett att tillstyrka motion Kr306 (kd) i här aktuell del. Den avstyrks

således.

Språkvård

I två motionsyrkanden behandlas frågor om språkvård i radio och TV. Yrkandena

föranleder utskottet att i detta sammanhang erinra om den lagstiftning som

gäller dels för sändning av TV-program och rikstäckande ljudradiosändningar,

dvs. i realiteten SVT, SR, UR och TV 4, dels för sändning av kommersiell

lokalradio.

Enligt bestämmelserna i radio- och TV-lagen får de sändningstillstånd som

meddelas av regeringen förenas med villkor som anges i lagen (3 kap. 1 och 2

§§).

Sändningstillstånden för SVT, SR, UR och TV 4 innehåller bestämmelser dels om

att hänsyn skall tas till ljudradions resp. televisionens särskilda

genomslagskraft, dels om att programutbudet skall kännetecknas av hög kvalitet.

Tillstånden för SVT, SR och UR innehåller även bestämmelser om att

språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.

Enligt bestämmelse i lokalradiolagen (1993:120) meddelar Radio- och TV-verket

tillstånd att sända lokalradio (4 §). De regler som finns i lagen rörande

sändningarnas innehåll är mycket knapphändiga.

Granskningsnämnden för radio och TV skall övervaka efterlevnaden av

tillståndsvillkoren och bestämmelserna i de aktuella lagarna om sändningarnas

innehåll. Programmen granskas av nämnden efter anmälan eller på nämndens eget

initiativ (4 § förordningen /1994:728/ med instruktion för Granskningsnämnden

för radio och TV).

Motionärerna i motion Ub802 (kd) anser att ansvarig myndighet, dvs.

Granskningsnämnden för radio och TV, skall följa upp hur språkvården beaktas i

public service-företagen (yrkande 4).

SVT, SR och UR har samordnat språkvårdsfunktionen så att de tre företagen

gemensamt har två språkvårdare. Språkvårdarna ger fortlöpande råd till

redaktionerna i olika språkfrågor. Rådgivning lämnas även i Språkbrevet, ett

internmeddelande för de anställda inom de tre företagen.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit betydelsen av att svenska

språket vårdas (se främst bet. 1995/96:KrU7). Utskottet har även erinrat om

mediernas betydelse för stil- och språkutvecklingen och har framhållit att ett

särskilt ansvar vilar på journalisterna och språkvårdarna vid public service-

företagen (bet. s. 12).

Det ovan anförda visar att språkvårdsfrågorna beaktas inom de tre

programföretagen. Utskottet kan vidare konstatera att Granskningsnämndens

uppdrag inbegriper de bestämmelser i företagens sändningstillstånd som rör

språkvården. Motionsförslaget är således tillgodosett. Yrkandet avstyrks.

I samma motion, Ub802 (kd), yrkas att det skall finnas bestämmelser om

språkvård i sändningstillstånden för kommersiella företag (yrkande 3).

Utskottet har inhämtat att en journalist inom nyhetsredaktionen vid TV 4 har

fått i uppdrag att granska språket i nyhetssändningarna. Programpresentatörerna

får viss utbildning i uttal och språkvård. Vidare deltar företaget med en

representant i Mediespråkgruppen, ett informellt och frivilligt forum för

språkvård med deltagare från - förutom TV 4 - några av landets största

tidningar, public service-företagen och TT.

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för yrkandet, nämligen

att det är viktigt med språkvård även i TV 4. Som framgår av den lämnade

redovisningen görs också insatser inom företaget för språkvården. Med hänsyn

till frågans vikt förutsätter utskottet att regeringen - då fråga uppkommer om

fortsatt tillstånd för TV 4 eller nytt tillstånd för annat kommersiellt företag

- överväger om det finns behov av att komplettera reglerna om mediets

genomslagskraft och hög kvalitet med en särskild bestämmelse om språkvård.

Då det gäller frågan om språkvård i den privata lokalradion vill utskottet

hänvisa till att en särskild utredare tillsatts med uppdrag att lägga fram

förslag om villkoren för den framtida kommersiella lokalradion (dir. 1997:138).

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 december 1998.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Organisatoriska frågor om nyhetsförmedling

Förslaget i motion K310 (c) syftar till att frågan om en fortsatt utveckling av

SVT:s regionala nyhetsförmedling skall lyftas fram inför beslutet om nästa

tillståndsperiod (yrkande 9).

En av utgångspunkterna för riksdagsbeslutet om public service-verksamheten

inför nuvarande tillståndsperiod var att hela landet måste speglas i SVT:s

programproduktion, inte minst i nyhetsrapporteringen. Sändningstillståndet för

SVT innehåller en bestämmelse om att SVT skall sända regionala nyhetsprogram i

minst samma omfattning som under verksamhetsåret 1996 (10 §). Anslagsvillkoren

innehåller dels en bestämmelse om att SVT skall ha en distriktsorganisation med

en sådan uppbyggnad att förhållandena i hela landet kan speglas (p. 13), dels

en bestämmelse om att distriktens resurser för nyheter och samhällsbevakning

fortsatt skall stärkas (p. 15).

SVT avgör som självständigt bolag hur företaget skall uppfylla de krav som

ställs i tillstånds- och anslagsvillkor.

Utskottet delar den syn som kommer till uttryck i motionen, nämligen att det

är av stor vikt att SVT:s regionala nyhetsförmedling fortsätter att utvecklas.

Utskottet vill framhålla att förhållandevis kort tid, något mer än ett år, har

hunnit förflyta sedan SVT:s sändningstillstånd trädde i kraft och att

ytterligare nästan fyra år återstår av tillståndsperioden. Först när en längre

tid av perioden hunnit förflyta kan det finnas skäl att - med utgångspunkt i

hur SVT uppfyllt sitt uppdrag - ta ställning till vilka krav som kan ställas på

ytterligare utveckling av de regionala sändningarna inför framtiden.

Mot den angivna bakgrunden är utskottet inte berett att ta initiativ av det

slag som framförs i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet har inhämtat att sändningstiden för

de regionala nyheterna har ökat med ca 70 timmar till totalt ca 1 532 timmar

från år 1996 till år 1997.

I motion Kr206 (m) föreslås att frågan om sammanslagning av Aktuellt och

Rapport till en nyhetsredaktion skall utredas.

1996 års riksdagsbeslut om public service-verksamheten under perioden

1997-2001 innebar bl.a. att det även i fortsättningen skall finnas två

självständiga nyhetsredaktioner, vilket framgår av anslagsvillkoren för SVT

(p. 16).

Utskottet vill understryka att nyhetsförmedlingen har central betydelse i

public service-uppdraget och att de två nyhetsredaktionerna bidrar till

mångfald i nyhetsflödet. Utskottet kan inte finna att det är motiverat att låta

utreda möjligheterna att slå samman de två redaktionerna. Motionen avstyrks

således.

Fråga om parallella analoga och digitala sändningar

Som framgår av avsnittet Vissa bakgrundsuppgifter i inledningen till detta

betänkande godkände riksdagen våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-

sändningar med digital teknik skall införas med möjlighet för staten att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta

(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).

Krav på parallella analoga och digitala TV-sändningar har väckts i två

motioner. I motion Kr268 (v) anförs att de båda sändningsteknikerna bör

användas parallellt under en längre tid (yrkande 9). Förslaget i motion Kr270

(mp) syftar till att de analoga sändningarna skall fortsätta tills övervägande

delen av TV-tittarna har införskaffat teknik för digital mottagning (yrkande

56).

I sitt yttrande till konstitutionsutskottet över regeringens proposition om

digitala TV-sändningar avstyrkte kulturutskottet våren 1997 motionsförslag

liknande de nu aktuella. Kulturutskottet uttalade därvid att parallella

sändningar av public service-företagens program givetvis måste pågå under en

längre tid. Enligt kulturutskottet var det dock inte lämpligt att ?på nuvarande

stadium? precisera under hur lång tid parallellsändningarna skulle äga rum.

Frågan har, framhöll kulturutskottet, i hög grad samband med hur de dubbla

sändningarna skall finansieras i ett längre perspektiv. Kulturutskottet ansåg

att det var för tidigt att precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital

mottagarutrustning skall vara för att parallellsändningen skall kunna upphöra.

Konstitutionsutskottet delade kulturutskottets bedömning.

Kulturutskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionsförslagen avstyrks

således.

Finansieringsfrågor

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som på olika sätt berör finansieringen

av public service-verksamheten.

Förbud att sända sponsrade program i SR och SVT föreslås i motion Kr244 (m).

Enligt motionärerna kan sponsring möjligen accepteras då det gäller från

utlandet inköpta program där sponsring är en förutsättning för visning,

exempelvis sportsändningar.

Som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande antog riksdagen

våren 1996 regeringens förslag till radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160, bet.

1995/96:KU29, rskr. 1995/96:296). Beslutet innebar bl.a. att

sponsringsbegreppet vidgades och att därmed ett stort antal program som före

lagens ikraftträdande - den 1 december 1996 - inte ansågs vara sponsrade i

fortsättningen kom att falla in under den nya definitionen (7 kap. 8 § radio-

och TV-lagen).

Kulturutskottet behandlade samma vår, våren 1996, regeringens förslag om en

radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001. Propositionen innehöll förslag

till inskränkningar i programföretagens möjligheter att sända sponsrade

program. Utskottet accepterade utgångspunkten i regeringens förslag, nämligen

att sponsring skulle få förekomma i SVT:s sändningar i samband med

sportevenemang (bet. 1995/96:KrU12 s. 29).

Utskottet framhöll bl.a. följande.

Ett skäl att bibehålla sponsringen i sådana sammanhang är att kostnaderna för

sporträttigheter ständigt ökar. Genom kravet på mångsidighet i programutbudet i

public service-televisionen är det angeläget att även SVT har möjlighet att

sända dyrbara sportevenemang.

Utskottet gör bedömningen att det vidgade sponsringsbegreppet leder till att

- utöver vad som föreslås i propositionen - vissa kategorier av sponsrade

program bör vara tillåtna. Det bör således vara möjligt för SVT, SR och UR att

sända samproduktioner som framställts i samarbete med t.ex. programföretag i

andra länder, fristående produktionsbolag och fria filmare, där medproducenten

fått bidrag från utomstående för sin andel av produktionen. Det bör också vara

möjligt för SVT, SR och UR att till marknadsmässigt pris köpa visningsrätt till

program som erhållit bidrag från utomstående i ett tidigare led, t.ex. svensk

eller utländsk långfilm. Likaledes bör program som framställs av ett

programföretag inom ramen för ett samarbete inom EBU kunna få återutsändas av

SVT och SR, trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående. Utskottet vill

understryka att de angivna möjligheterna inte innebär någon ändring i

förhållande till nu gällande regler.

Vidare bör det - liksom hittills - vara tillåtet för SVT och SR att träffa

uppgörelse om sponsring när företaget i fråga är arrangör - under förutsättning

att programmet direktsänds till flera länder antingen arrangemanget sker inom

ramen för ett åtagande gentemot EBU eller arrangemanget är av liknande

betydelse.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Förslag som syftar till att inrätta alternativa finansieringsformer för att

åstadkomma en kvalitetsproduktion berörs i tre motionsyrkanden.

Motionärerna bakom motion Kr302 (fp) anför att SVT har en dominerande

ställning som producent, uppköpare och finansiär av kvalitets-TV, vilket skapar

brist på mångfald. Motionsförslaget syftar till att alternativa

finansieringsformer skall bildas (yrkande 2). Liknande tankegångar finns i

motion K310 (c). Motionärerna bakom sistnämnda motion anser att det bör finnas

större mångfald då det gäller finansieringsmöjligheterna för TV-produktion och

föreslår att fristående fonder skall inrättas för ändamålet (yrkande 13).

Finansieringen av en kvalitetsproduktion bör enligt förslag i samma motion ske

genom intäkter från TV-reklamen (yrkande 14).

Genom pressmeddelande den 13 november 1997 aviserade regeringen att den avser

att föreslå ett särskilt permanent stöd till SVT på 75 miljoner kronor per år

för kvalificerad programproduktion såsom dokumentärer, dramatik och program för

barn och ungdom.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag i december 1997 avgett

betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). I betänkandet

behandlas frågor av det slag som de nu aktuella motionsyrkandena tar upp.

Utredaren föreslår att en fond skall inrättas med ändamålet att stödja svensk

kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Fonden föreslås bli

finansierad helt med statliga anslag och administrerad av en ny myndighet.

Medel ur fonden skall kunna utgå som produktionsstöd eller som

underlagsbefrämjande bidrag till TV-program inom genregrupperna kortfilm och

dokumentärer. Fonden bör enligt utredaren finansieras med medel ur TV 4:s

koncessionsavgift. Minst 75 miljoner kronor bör årligen avsättas för en treårig

försöksverksamhet, som därefter bör utvärderas. Betänkandet har inte

remitterats.

Utskottet konstaterar att motionärernas förslag aktualiseras i den nämnda

utredningen och anser att riksdagen därför inte bör föregripa regeringens

överväganden om stöd till kvalificerad TV-produktion med anledning av

utredningsförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Övriga frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet förslag som syftar till att regeringen i

fortsättningen inte skall få besluta distributionsform för SVT och till att SVT

inte skall få inrätta betal-TV-kanaler. Vidare behandlas yrkanden om att en

politikerkanal resp. en folkbildningskanal skall inrättas. Slutligen behandlas

en fråga med anknytning till EU:s TV-direktiv.

Motionärerna bakom motion Kr301 (m) yrkar att regeringens möjlighet att styra

distributionsform för SVT skall upphävas. Syftet bakom motionen synes vara att

SVT skall få sända över Sverige via satellit.

En av utgångspunkterna för riksdagens beslut om public service-verksamheten

är att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot TV-

programmen. Om SVT vill uppnå denna skyldighet genom att sända via satellit

skall regeringens medgivande inhämtas. (Se prop. 1995/96:161 s. 84 och bet.

1995/96:KrU12 s. 30 f.) Sändningstillståndet för företaget innehåller en

bestämmelse i enlighet härmed (2 §).

Skälet till bestämmelsen om distributionen av SVT:s program angavs i

regeringens proposition enligt följande (s. 86-87).

Frågan om på vilket sätt SVT:s program skall distribueras har emellertid ett

nära samband med frågan om vilken teknik för TV-sändningar som skall användas i

framtiden. Inför de viktiga avgöranden som kommer att behöva träffas är det

angeläget att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska

förändringar som statsmakterna kan komma att fatta beslut om. Därför bör

regeringens medgivande inhämtas före beslut om att inleda nya

satellitsändningar. Detta torde i första hand gälla för SVT, men

förutsättningarna bör givetvis vara de samma för övriga programföretag.

Riksdagen godkände regeringens förslag (rskr. 1995/96:297).

Regeringen har i november 1997 medgett att SVT får inleda sändningar via

satellit för att nå allmänheten i Sverige.

Utskottet konstaterar att den del av motionsyrkandet som syftar till att SVT

skall få sända via satellit över Sverige blivit tillgodosedd sedan motionen

väcktes. Då det gäller det mer övergripande förslaget i motionen, nämligen ett

upphävande av regeringens möjligheter att styra programföretagets val av

distributionsform för att nå hela landet, är utskottet inte berett att ta

initiativ till någon ändring av gällande regler. Motionen avstyrks därför.

Frågan om SVT skall få inrätta betal-TV-kanaler behandlas i motion Kr302 (fp).

I motionen anförs att SVT har begärt att få starta betal-TV-kanaler.

Motionärerna framhåller att det finns principiella invändningar mot att den

licensfinansierade televisionen ytterligare vidgar sitt område och dessutom

blir mer kommersiell, vilket strider mot SVT:s uppgift. Motionsförslaget syftar

till att riksdagen skall besluta att SVT inte skall tillåtas att starta betal-

TV-kanaler (yrkande 8).

I proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst uttalade

regeringen bl.a. följande.

En allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmänhetens

tjänst är att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter.

Mot denna bakgrund är regeringen inte beredd att nu lägga fram förslag med

anledning av SVT:s begäran om att få pröva betal-TV och pay per view. Om

förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i samband med införande av sändningar

med digital teknik, avser regeringen att återkomma till riksdagen (prop. s.

80).

Regeringen har därefter i prop. 1996/97:67 Digitala TV-sändningar funnit att

det finns skäl som talar både för och emot att ett public service-företag som

finansierias med TV-avgiftsmedel skall få ta ut särskilda avgifter av brukarna

för vissa tjänster, varför frågan borde studeras ytterligare. Regeringen avsåg

att uppdra åt en särskild utredare att lägga fram förslag om huruvida SVT bör

få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka

villkor som i så fall bör gälla (prop. s. 33-34). Kulturutskottet ansåg i sitt

yttrande över propositionen till konstitutionsutskottet att utredarens förslag

inte borde föregripas. Konstitutionsutskottet hade samma uppfattning som

kulturutskottet (yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17).

Frågan om SVT bör få möjlighet att starta en betal-TV-kanal har därefter

utretts av en särskild utredare som i betänkandet Betal-TV inom Sveriges

Television (SOU1997:60) föreslår att SVT skall få bedriva betal-TV-verksamhet

vid sidan av sitt nuvarande programutbud.

Regeringen anger i sitt i det föregående nämnda beslut i november 1997 att

SVT får inleda sändningar i nya programkanaler. Sändningarna skall vara

tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd

TV-avgift.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens fortsatta beredning av frågan

om SVT skall få möjlighet att inrätta betal-TV-kanaler inte föregripas.

Utskottet är således inte berett att ta något initiativ i detta avseende.

Motionsyrkandet avstyrks.

Tre motioner innehåller förslag om att inrätta politikerkanaler i radio och TV.

Motionärerna bakom motion K310 (c) anser att regeringen bör se över

möjligheterna att inrätta oredigerade, okommenterade och direktsända

politikerkanaler i radio och TV (yrkande 15).

I motion Kr270 (mp) erinrar motionärerna om att UR framfört ett förslag om

att inrätta en TV-kanal, UR-Arena, med direktsändning från regionala politiska

debatter samt från debatter i riksdagen, EU-parlamentet m.m. Med hänvisning

till det minskande förtroendet för de folkvalda föreslår motionärerna att

regeringen i vårpropositionen skall lämna förslag till hur en UR-Arenakanal

skall finansieras (yrkande 59).

Liknande argument förs fram i motion Kr212 (fp). Även i sistnämnda motion

föreslås att frågan om att inrätta en politikerkanal skall utredas.

UR ansökte under hösten 1996 hos regeringen om att få starta en politisk

kanal, benämnd UR-Arena. Distansutbildningskommittén (U 1995:7) yttrade sig i

ärendet och avstyrkte UR:s begäran. Regeringen beslutade därefter att inte

vidta någon åtgärd med anledning av förslaget. (Se prop. 1996/97:67 Digitala

TV-sändningar s. 35.)

Utskottet behandlade våren 1997 ett motionsförslag liknande de nu aktuella i

ett yttrande till konstitutionsutskottet. Kulturutskottet ansåg att det inte

fanns något skäl att ompröva regeringens beslut och avstyrkte yrkandet. Även

konstitutionsutskottet avstyrkte yrkandet (yttr. 1996/97:KrU4y, bet.

1996/97:KU17).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandena bör

således avslås av riksdagen.

Utskottet vill tillägga att radio- och TV-sändningar från politiska forum

förekommer redan i dag i public service-företagens kanaler, i närradio och

kabel-TV.

I motion Kr268 (v) föreslås att en särskild folkbildningskanal skall etableras

i UR:s regi (yrkande 6).

Sändningstillståndet för UR löper ut den 31 december 1998. En särskild

utredare har haft i uppdrag att lägga fram förslag om vilken roll UR skall

spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet i framtiden. I betänkandet

Utbildningskanalen (SOU 1997:148) har utredaren i november 1997 lämnat förslag

som bl.a. innebär att UR skall delas i två företag. Ett särskilt företag,

kallat Utbildningskanalen, bör enligt förslaget få i uppdrag att sända

utbildningsprogram i radio och TV. Ett annat företag bör bildas för produktion

av radio- och TV-program för Utbildningskanalen.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens beredning av betänkandet och de

yttranden som avgetts med anledning härav inte föregripas. Motions-

yrkandet avstyrks således.

I juni 1997 ändrades EG:s TV-direktiv (97/36/EG), vanligen kallat TV utan

gränser, på några punkter. Bl.a. antogs en ny bestämmelse om TV-sändningar av

vissa evenemang (artikel 3 a). Bestämmelsen syftar till att motverka att en

väsentlig del av allmänheten i medlemsstaterna skall utestängas från TV-

sändningar av viktiga evenemang, t.ex. genom att programbolag med begränsad

räckvidd får ensamrätt till sådana sändningar. En medlemsstat får därmed rätt

att besluta att TV-företag som har ensamrätt till TV-sändning från ett

evenemang inte får utnyttja den rätten så att en betydande del av befolkningen

inte kan ta del av sändningen. Direktivet skall vara införlivat i

medlemsstaternas lagar senast den 31 december 1998.

I motion K310 (c) behandlas ovan angivna bestämmelse i EG:s TV-direktiv om

TV-sändningar av evenemang. Motionsyrkandet syftar till att en analys skall

göras av Sveriges avsikter med att eventuellt upprätta en lista över evenemang

som kan anses vara av allmänintresse och därmed skall kunna ses av så många

tittare som möjligt (yrkande 8).

Inom Kulturdepartementet pågår ett arbete med att förbereda förslag till

ändring av radio- och TV-lagstiftningen i enlighet med den nämnda ändringen av

EG:s TV-direktiv. Utskottet anser sig kunna utgå från att frågan om Sveriges

intention med att upprätta en förteckning över viktiga TV-sända evenemang

kommer att analyseras inom ramen för beredningsarbetet. Likaledes torde frågan

hur Sverige rent praktiskt skall gå till väga vid upprättandet av en

förteckning komma att övervägas i sammanhanget. Utskottet anser att det inte

finns skäl att föreslå riksdagen att ta något initiativ med anledning av

motionsyrkandet. Yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om förändring av public service-uppdraget

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K310 yrkande 6 och 1997/98:K333 yrkande

8,

res. 1 (m)

2. beträffande public service-företagens uppdrag i relation till

företagens interna publikmål

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr236 och 1997/98:Kr302 yrkande 1,

res. 2 (m, fp, mp, kd)

3. beträffande stabila regler för public service-företagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:K310 yrkande 7,

4. beträffande åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad

delaktighet i medieutbudet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 3,

res. 3 (v)

res. 4 (m) - motiv.

5. beträffande SVT:s tillgänglighet för synskadade

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr208,

6. beträffande större tillgänglighet till SVT:s program för

hörselskadade

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr243,

7. beträffande handikapporganisationernas informationsmöjlighet i

SVT

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr219,

8. beträffande program i SVT:s sändningar som innehåller

våldsinslag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 5,

res. 5 (kd)

9. beträffande uppföljning av språkvården i public service-

företagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub802 yrkande 4,

res. 6 (kd)

10. beträffande bestämmelser om språkvård i sändningstillstånden för

kommersiella företag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub802 yrkande 3,

res. 7 (kd)

11. beträffande en fortsatt utveckling av SVT:s regionala

nyhetsförmedling

att riksdagen avslår motion 1997/98:K310 yrkande 9,

res. 8 (c)

12. beträffande sammanslagning av Aktuellt och Rapport

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr206,

13. beträffande parallella analoga och digitala TV-sändningar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr268 yrkande 9 och 1997/98:Kr270

yrkande 56,

14. beträffande förbud att sända sponsrade program i SR och SVT

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr244,

res. 9 (m)

15. beträffande alternativa finansieringsformer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr302 yrkande 2 och 1997/98:K310

yrkandena 13 och 14,

res. 10 (m) - motiv.

16. beträffande regeringens möjlighet att styra distributionsform för

programföretagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr301,

17. beträffande betal-TV-kanaler i SVT

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr302 yrkande 8,

res. 11 (m, fp)

18. beträffande politikerkanaler i radio och TV

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr212, 1997/98:Kr270 yrkande 59 och

1997/98:K310 yrkande 15,

res. 12 (mp)

19. beträffande en särskild folkbildningskanal

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 6,

res. 13 (v)

20. beträffande TV-sändningar av vissa evenemang

att riksdagen avslår motion 1997/98:K310 yrkande 8.

Stockholm den 12 mars 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Leo

Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Jan

Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Gunnar Hökmark (m), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Margareta Andersson

(c).

Reservationer

1. Frågan om förändring av public service-uppdraget (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Public service-

uppdragets innehåll som börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 8?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion K333 (m) att det

framtida public service-uppdraget bör bygga på en inriktning där public

service-verksamheten ses som en del av det samlade programutbud som publiken i

dag möter. Denna inriktning står i en klar motsatsställning till dagens

situation, vilken har sina rötter i en föreställning om att public service-

program var det enda publiken borde ta del av.

För att värna yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer är det enligt

utskottets uppfattning viktigt att hålla fast vid vad som är statens

grundläggande uppgifter i den nya mediemiljön, nämligen att erbjuda program som

publiken annars inte möter samt en produktion och ett skapande som vitaliserar

det nationella kulturlivet.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att uppdraget för public

service-verksamheten inte utformas i syfte att dominera programutbudet gent-

emot publiken. I stället bör public service-uppdragets syfte vara att tillföra

publiken ett utbud av program som den annars inte kan få tillgång till.

Därigenom möjliggörs att en statligt kontrollerad medieverksamhet inte kommer i

konflikt med yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer.

Inför en ny tillståndsperiod bör det ställas krav på en utveckling av public

service-uppdraget mot ökad kvalitet och fördjupning. Programverksamheten bör

ställas i relation till det samlade programutbud som publiken möter i dag.

Public service-företagen bör i sin programverksamhet vända sig till hela

svenska folket med en inriktning mot kvalitet och fördjupning. De bör vara

institutioner som slår vakt om svenska språket och som skapar nya och större

förutsättningar för svensk produktion och kulturellt skapande. Samhällsdebatt

och långsiktiga perspektiv bör prägla den allmänna samhällsbevakningen.

Nyhetsförmedlingen skall stå i en redaktionellt fri och oberoende ställning i

konkurrens med tidningar och andra mediers nyhetsförmedling.

Verksamheten inom SR och SVT bör syfta till att bli en nyskapande kraft i det

svenska kultursamhället. Företagen bör spegla skeenden i hela landet.

Programproduktionen bör till betydande del ske utanför företaget och utanför

Stockholmsområdet. Syn- och hörselskadade skall i verksamheten finna program

som de kan ta del av. Förmedlingen av det svenska språket skall stå i centrum

för de program som riktar sig till språkliga minoritetsgrupper. I en mediemiljö

som präglas av allt fler utländska kanaler kommer minoritetsspråksuppgiften

gradvis att övertas av nya kanaler och stationer. Även framgent skall public

service-verksamheten ha ett särskilt ansvar för samiskan och tornedalsfinskan.

Här angivna inriktning ställer krav på public service-företagen som

understryker deras roll som samhälleliga kulturinstitutioner. Företagen bör

således inte se konkurrensen med de fristående TV-kanalerna och

radiostationerna som sin främsta uppgift utan i stället ge prioritet åt

kvaliteten i det programutbud man själv bidrar med.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringen inför nästa tillståndsperiod

återkomma till riksdagen med förslag till public service-uppdrag i enlighet med

det anförda.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K333 (m)

yrkande 8 och med avslag på motion K310 (c) yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande frågan om förändring av public service-uppdraget

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K333 yrkande 8 och med avslag på

motion 1997/98:K310 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Public service-företagens uppdrag i relation till företagens interna

publikmål (mom. 2)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson

(fp), Gunnar Hökmark (m), Ewa Larsson (mp) och Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Public service-

uppdragets innehåll som med ?Utskottet konstaterar således? och slutar med

?Kr236 (mp)? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom förslagen i motionerna Kr236

(mp) och Kr302 (fp) och som också kommer till uttryck i motion K333 (m),

nämligen att public service-företagens utbud skall präglas av kvalitet och djup

och att stor hänsyn skall tas till mediets genomslagskraft. Det anförda innebär

bl.a. att konkurrensen med andra kanaler om publikandelar inte bör vara

styrande för programföretagens verksamhet. Det är viktigt att framhålla

företagens ansvar för att publiken i sin helhet även får tillgång till program

som annars kanske inte skulle komma till stånd. Programföretagen har således

ett ansvar för att tillföra publiken program som genom sin kvalitet och

inriktning ökar bredden och bidrar till det svenska samhällslivets och

kulturlivets utveckling.

Utskottet har med viss oro noterat att programföretagen fastställt publikmål

för sin verksamhet vilka kan medföra en risk för att programutbudet förytligas,

t.ex. på det sätt som exemplifieras i en av motionerna. Med hänvisning härtill

bör regeringens förslag till riktlinjer för public service-verksamheten under

nästa tillståndsperiod, som riksdagen skall ta ställning till senast år 2001,

uttryckligen ange att höga lyssnar- och tittarsiffror inte skall vara det

avgörande målet för programverksamheten. Ett riksdagens beslut av denna

innebörd bör därefter följas upp i tillståndsvillkoren för företagen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr236

(mp) och Kr302 (fp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande public service-företagens uppdrag i relation till

företagens interna publikmål

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr236 och 1997/98:Kr302

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad delaktighet i medieutbudet

(mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Public service-

uppdragets innehåll som börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med

?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) anser utskottet att det -

bl.a. av demokratiska skäl - är angeläget att regeringen utformar ett program

med förslag till åtgärder som syftar till att ta bort ojämlikheten mellan olika

samhällsgrupper då det gäller tillgången till och delaktigheten i informations-

och medieutbudet. I förslaget till åtgärdsprogram - som bör föreläggas

riksdagen - bör regeringen även beakta att könstillhörighet är en

segregationsfaktor, eftersom dagens teknik alltjämt i huvudsak är manligt

inriktad.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr268 (v) i

här aktuellt avseende som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad delaktighet

i medieutbudet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr268 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad delaktighet i medieutbudet

(mom. 4, motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Public service-

uppdragets innehåll som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?yrkande 3

avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motion Kr268 (v) om den

medie- och informationstekniska utvecklingen framhålla följande.

Utskottet anser att det är av stor vikt att så många som möjligt får tillgång

till den moderna informationstekniken. Den ökar tillgången till information och

ger den enskilde förutsättningar att följa olika skeenden och fördjupa sina

kunskaper på olika områden, vilket i hög grad vitaliserar demokratin och det

öppna samhället. Det faktum att fler och fler kan dra nytta av modern

informationsteknik kan på intet sätt sägas skapa klyftor. Snarare river den

moderna informationstekniken många av de hinder för information och delaktighet

som tidigare funnits.

Spridningen av information stärker den enskilde medborgarens ställning

gentemot myndigheter och makthavare. Den nya informationsteknikens snabba

utveckling och tillväxten i användning visar att den motverkar det som tidigare

varit en hierarkisk kontroll över information i inte minst offentliga

verksamheter. Dessa blir i dag allt mer öppna för insyn och kommunikation.

Det är av stor vikt att informationstekniken får fortsätta att utvecklas och

att allt fler enskilda människor får tillgång till den. Detta sker enklast

genom en breddning till fler och nya användningsområden. Det är otvetydigt att

den kommersiella utvecklingen av tekniken och dess användning varit

framgångsrik när det gällt att intressera nya användargrupper.

En utveckling av mångfalden inom medierna bidrar på motsvarande sätt till att

fler kan nås av ett utbud som är intressant och engagerande. Den breddning av

programutbudet, som möjliggörs efter det att monopolen för radio och TV inte

längre finns, måste tas till vara. Nytt skapande och nya programidéer bidrar

till att fler engageras och involveras i det nya mediesamhället. Detta uppnås

inte genom en statlig styrning utan genom mångfalden i medieutbudet och

medborgarnas frihet att välja. Det offentliga bör se som sin uppgift att genom

public service-verksamheten bidra med program och ett utbud som publiken annars

inte får ta del av, t.ex. genom ökad tyngdpunkt på kvalificerad

programproduktion som tidigare bara kommit en mindre grupp till del.

Utskottet konstaterar således att en snabb och öppen utveckling inom medie-

och informationsområdet baserad på mångfald och den enskildes valfrihet i sig

själv motverkar de klassklyftor som motionärerna befarar. En politiskt

kontrollerad utveckling på medie- och informationsområdet, genom t.ex. ett

sådant av regeringen utformat åtgärdsprogram som motionärerna begär, motverkar

inte bara en snabb introduktion av nya medier utan ställer också den enskilde

medborgaren utanför utvecklingen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr268 (v) yrkande 3.

5. Program i SVT:s sändningar som innehåller våldsinslag (mom. 8)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Mediets genomslagskraft

som börjar med ?I sammanhanget? och slutar med ?avstyrks således? bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med motionärerna bakom motion Kr306 (kd) - att det

är angeläget att våldsinslag inte visas på tider då man kan förvänta sig att

barn ser på TV. Det bör därför inte förekomma några våldsinslag i TV direkt

före och direkt efter barnprogram.

Regeringen bör - genom de uppföljningsrapporter som SVT årligen skall avge -

noga följa hur SVT uppfyllt sitt public service-uppdrag då det gäller

våldsskildringar i anslutning till barnprogram. Om det skulle visa sig

nödvändigt bör regeringen inför nästa tillståndsperiod återkomma till riksdagen

i frågan.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr306 (kd)

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande program i SVT:s sändningar som innehåller våldsinslag

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr306 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Uppföljning av språkvården i public service-företagen (mom. 9)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Språkvård som börjar med

?Det ovan? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det ankommer på Granskningsnämnden att följa hur

public service-företagen lever upp till de villkor som regeringen angett i

sändningstillstånden. I likhet med motionärerna bakom motion Ub802 (kd) anser

utskottet att nämnden i sitt arbete skall göra en uppföljning av hur

språkvården beaktas i public service-företagens verksamhet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Ub802 (kd)

i här aktuellt avseende som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande uppföljning av språkvården i public service-företagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub802 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Bestämmelser om språkvård i sändningstillstånden för kommersiella företag

(mom. 10)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Språkvård som börjar med

?Utskottet delar? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för yrkandet i motion

Ub802 (kd), nämligen att det är viktigt med språkvård även i TV 4. Med hänsyn

till frågans vikt anser utskottet att regeringen - då fråga uppkommer om

fortsatt sändningstillstånd för TV 4 eller nytt sändningstillstånd för annat

kommersiellt företag - bör komplettera reglerna om mediets genomslagskraft och

hög kvalitet med en särskild bestämmelse om språkvård.

Vidare bör regeringen - då det gäller frågan om språkvård i den privata

lokalradion - ge den särskilde utredare som utreder villkoren för den framtida

kommersiella lokalradion i tilläggsuppdrag att även utreda hur svenska språket

bäst skall kunna vårdas i den privata lokalradion.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Ub802 (kd)

i här aktuellt avseende som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bestämmelser om språkvård i sändningstillstånden för

kommersiella företag

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub802 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. En fortsatt utveckling av SVT:s regionala nyhetsförmedling (mom. 11)

Margareta Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Organisatoriska frågor

om nyhetsförmedling som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med

?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn som kommer till uttryck i motion K310 (c), nämligen

att det är av stor vikt att SVT:s regionala nyhetsförmedling fortsätter att

utvecklas. Utskottet har noterat att lokalredaktioner byggts ut på flera håll

inom TV-distrikten. Som exempel kan nämnas Smålandsnytts område, där den

regionala TV-sända nyhetsförmedlingen har utvecklats i positiv riktning. Enligt

utskottets uppfattning är det angeläget att regeringen noga följer den

utbyggnad som SVT gör av de regionala nyhetssändningarna under innevarande

tillståndsperiod. De uppföljningsrapporter som SVT årligen skall lämna in till

Granskningsnämnden och regeringen bör kunna ge regeringen vägledning i arbetet

med att bereda frågor om sändnings- och anslagsvillkor för SVT inför nästa

tillståndsperiod. I det arbetet bör den av motionärerna aktualiserade frågan

ges hög prioritet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K310 (c)

yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande en fortsatt utveckling av SVT:s regionala

nyhetsförmedling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K310 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förbud att sända sponsrade program i SR och SVT (mom. 14)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Finansieringsfrågor

som börjar med ?Utskottet intar? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör - i enlighet med vad som anförs i motion

Kr244 (m) - sponsring ses som en särskild form av annonsering som inte bör få

förekomma i public service-företagens programverksamhet. Public service-

företagen bör nämligen inte konkurrera på marknaden om kommersiella intäkter. I

stället bör principen om att public service-företagen skall finansieras med

allmänna medel gälla. Utskottet anser därför att regeringen bör lämna förslag

till riksdagen om regler för sponsrade program med den inriktning som redovisas

i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr244 (m)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande förbud att sända sponsrade program i SR och SVT

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr244 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Alternativa finansieringsformer (mom. 15, motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Finansieringsfrågor som

börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?avstyrker motions-

yrkandena? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att till public service-företagens roll och ansvar hör att

bidra med kvalitetsprogram. Detta ansvar uppfylls bäst genom att

programföretagen koncentrerar sig på sina viktigaste uppgifter, nämligen att

stå för kvalitet och djup. Public service-företagen finansieras genom

mottagaravgifter till skillnad från andra programföretag som finansieras genom

reklam. Syftet med avgiftsfinansieringen är att slå vakt om ett utbud präglat

av kvalitet och djup, vilket skall bidra till bredd i det samlade programutbud

som publiken möter. Utskottet finner mot den bakgrunden att det inte är

berättigat att publiken skall bidra med ytterligare avgiftsmedel för att

uppgiften att ansvara för ett kvalitetsutbud skall kunna fullföljas. Utskottet

avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena.

11. Betal-TV-kanaler i SVT (mom. 17)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson

(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Övriga frågor som börjar

med ?Enligt utskottets? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr302 (fp) anser utskottet att public

service-verksamheten skall prioritera kvaliteten i sin verksamhet och inte

vidga sitt område för att under mer kommersiella former konkurrera med andra

programföretag om publikandelar. Frågan om SVT skall bedriva betalkanaler skall

ses i detta perspektiv. En sådan utveckling skulle innebära en splittring av

resurser och motverka företagets möjlighet att uppfylla sin roll i det nya

mediesamhället. En utveckling av SVT-ägda betal-TV-kanaler strider dessutom mot

företagets uppgift att tillhandahålla ett programutbud som når hela svenska

folket.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr302 (fp)

i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande betal-TV-kanaler i SVT

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr302 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Politikerkanaler i radio och TV (mom. 18)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor som

börjar med ?Utskottet intar? och slutar med ?och kabel-TV? bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att pröva nya vägar för att

återuppväcka det allmänna intresset för politik och demokrati. I likhet med

motionärerna bakom nu aktuella motioner, Kr212 (fp), Kr270 (mp) yrkande 59 och

K310 (c) yrkande 15, anser utskottet att en politisk kanal bör inrättas. Det är

därför dags att nu förverkliga Utbildningsradions idé om att få starta en

medieplattform för ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor, UR-

Arena, med direktsända debatter från olika politiska forum. Regeringen bör i

anslutning till vårpropositionen lämna förslag till riksdagen om hur UR-Arena

skall finansieras.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)

yrkande 59 och med anledning av motionerna Kr212 (fp) och K310 (c) yrkande 15

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande politikerkanaler i radio och TV

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 59 och med anledning

av motionerna 1997/98:Kr212 och 1997/98:K310 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. En särskild folkbildningskanal (mom. 19)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Övriga frågor som börjar

med ?Enligt utskottets? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser - i likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) yrkande 6

- att en särskild folkbildningskanal bör etableras i UR:s regi. En sådan kanal

skulle även kunna svara för utsändning av föreningslivets och skolans

produktioner samt minoritetsprogram av olika slag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr268 (v) i

här aktuellt avseende som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande en särskild folkbildningskanal

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr268 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 13)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag har valt att inte reservera mig mot det avsnitt i betänkandet som behandlar

parallella analoga och digitala sändningar. Jag vill erinra om att den digitala

sändningstekniken kommer att medföra kostnader för TV-tittarna, eftersom de

måste införskaffa avkodare för digitala sändningar för att kunna ta emot den

digitala TV-signalen. Jag förutsätter att det är regeringens avsikt att tiden

för de parallella analoga och digitala TV-sändningarna skall vara så lång att

medborgarna får gott om tid att ekonomiskt planera för sina inköp av avkodare.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................2

Vissa bakgrundsuppgifter..............................4

Utskottet.............................................6

Inledning 6

Public service-uppdragets innehåll 6

Programverksamhet 9

Funktionshindrades tillgång till TV, m.m. 9

Mediets genomslagskraft 11

Språkvård 12

Organisatoriska frågor om nyhetsförmedling 13

Fråga om parallella analoga och digitala sändningar 14

Finansieringsfrågor 15

Övriga frågor 17

Hemställan 20

Reservationer........................................22

1. Frågan om förändring av public service-uppdraget (mom. 1), (m) 22

2. Public service-företagens uppdrag i relation till företagens interna

publikmål (mom. 2), (m, fp, mp, kd)

23

3. Åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad delaktighet i

medieutbudet (mom. 4), (v) 24

4. Åtgärdsprogram för ökad tillgång till och ökad delaktighet i

medieutbudet (mom. 4, motiveringen), (m)

24

5. Program i SVT:s sändningar som innehåller våldsinslag (mom. 8), (kd)

25

6. Uppföljning av språkvården i public service-företagen (mom. 9), (kd)

26

7. Bestämmelser om språkvård i sändningstillstånden för kommersiella

företag (mom. 10), (kd)

26

8. En fortsatt utveckling av SVT:s regionala nyhetsförmedling (mom. 11),

(c) 27

9. Förbud att sända sponsrade program i SR och SVT (mom. 14), (m) 28

10. Alternativa finansieringsformer (mom. 15, motiveringen), (m) 28

11. Betal-TV-kanaler i SVT (mom. 17), (m, fp) 29

12. Politikerkanaler i radio och TV (mom. 18), (mp) 29

13. En särskild folkbildningskanal (mom. 19), (v) 30

Särskilt yttrande....................................30

Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 13), (mp) 30