Bet. 1997/98:KrU13

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU13

Konstnärernas villkor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:87 Konstnärernas

villkor jämte ett antal motioner, dels väckta med anledning av propositionen,

dels väckta under allmänna motionstiden hösten 1997.

I propositionen föreslås att ett statligt stöd införs för verksamhetsbidrag

till vissa utställare som huvudsakligen utan vinstsyfte bedriver en fortlöpande

utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst. Det nuvarande stödet

till organisationer och institutioner inom bild- och formområdet föreslås

utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder.

Vidare föreslås att en fonogramersättning införs till upphovsmän och utövande

konstnärer för folk- och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av

musikaliska verk samt musikalier. Medlen skall fördelas av

upphovsrättsorganisationerna STIM och SAMI. Med anledning härav föreslås lagen

(1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde ändras.

Ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern föreslås

införas under en försöksperiod på ett och ett halvt år. En förutsättning för

bidraget är att arbetsmarknadens parter sluter erforderliga avtal för

anställningsformen.

För att främja nyskriven svensk dramatik föreslås att ett statligt stöd

införs. Stödet inrättas för att stimulera fria teatergrupper, stads- och

länsteatrar liksom radio och TV att göra nybeställningar av dramatiska verk.

Vidare föreslås att det införs ett statligt stöd till en digital pjäsbank.

Tanken är att banken skall utvecklas till att innehålla allt från äldre

klassiker till nyskriven dramatik.

För arbetsförmedling vid centrumbildningarna föreslås att ett statligt stöd

inrättas under en försöksperiod på ett och ett halvt år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Med anledning av ett motionsförslag föreslår utskottet att riksdagen gör ett

tillkännagivande till regeringen om att medel bör beräknas i

budgetpropositionen för år 1999, dels för dokumentation av svenska konstverk på

film, video och digitala medier, dels för en uppbyggnad av Stiftelsen Filmforms

organisation för distribution av film- och videokonst och rådgivning om sådan

konst.

Utskottet anför med anledning av ett motionsyrkande att utskottet utgår från

att regeringen medverkar till att frågan om ett rådgivningscenter för dansare

får sin lösning inom arbetsförmedlingsorganisationen.

Regeringen har i propositionen redovisat sin avsikt att i budgetpropositionen

beräkna medel för en förstärkning till främst centrumbildningarnas regionala

verksamhet. Inom ramen för denna medelsförstärkning bör enligt regeringen

utrymme skapas för stöd även till andra ideella föreningar med

arbetsförmedlande verksamhet än centrumbildningarna. Utskottet tillstyrker ett

motionsförslag som innebär att studieförbundens och Folkparkernas

förmedlingsverksamhet skall omfattas av detta stöd.

Utskottet föreslår, med anledning av en motion, att medel skall beräknas i

budgetpropositionen för år 1999 för ett nationellt centrum för folkmusik.

Till betänkandet har fogats tjugosju reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

I proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor har regeringen

(Kulturdepartementet) föreslagit att riksdagen

dels antar regeringen förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,

dels godkänner

2. ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom bild-

och formområdet (avsnitt 7.1),

3. att det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet

utvidgas till att också omfatta stöd till kollektivverkstäder (avsnitt 7.1),

4. fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av

ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier (8.1),

5. ett statligt bidrag till en tredje anställningsform inom teatern under en

försöksperiod (avsnitt 9.1),

6. ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik (avsnitt 10.1),

7. ett statlig stöd till en digital pjäsbank (avsnitt 10.1),

8. ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en

försöksperiod (avsnitt 11.1).

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr7 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av högskoleutbildning med inriktning på ekonomi,

försäljning, marknadsföring och juridik kring musikproduktion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning av förutsättningar för småföretag inom

musikbranschen samt Exportrådets roll i att stödja musikbranschen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Utrikesdepartementets roll för att stödja svensk musikexport.

1997/98:Kr8 av Karin Falkmer (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt momssats för konstnärer och konstgallerier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om undantag från momsdepositionskrav för gallerier när de ställer ut

utomeuropeisk konst.

1997/98:Kr9 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

nationellt centrum för folkmusik i Sverige.

1997/98:Kr10 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om överlämnande av

förvaltningsuppgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bättre inriktning av stödet till konstnärer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationellt kulturutbyte,

4. att riksdagen i övrigt avslår regeringens förslag.

1997/98:Kr11 av Kjell Nordström och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

studieförbundens och folkparkernas förmedlingsverksamhet.

1997/98:Kr12 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknande av medel till Arkivet för ljud och bild för dokumentation

av konstverk på film, video och digitala medier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknande av medel för distribution av och rådgivning om konstverk

på film, video och digitala medel.

1997/98:Kr13 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan amatörer och yrkesverksamma konstnärer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till

kultursektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öka marknaden för konstnärer i hela landet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkmusik, folkdans och mångkulturell musik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett klarläggande av fortsättning och utvärdering av

försöksverksamheter inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av bidragen till konstnärer inom bild- och form-

området,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dela upp stödet till fria teatergrupper i verksamhetsbidrag och

turnéstöd.

1997/98:Kr14 av Lisbeth Staaf-Igelström och Ann-Kristine Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av särskilda insatser för utveckling av Konstfrämjandet.

1997/98:Kr15 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om verksamhetsbidrag och turnéstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors och mäns konstnärliga villkor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt stöd till verksamhetsbidrag till vissa utställare inom

bild- och formområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fonogramersättning från alla bibliotek,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till vissa musikändamål,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny anställningsform,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rådgivningscenter för dansare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om amatörkultur,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av regionala konstnärsråd,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrargruppers möjlighet att verka på lika villkor.

1997/98:Kr16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i tilläggsbudget för 1998 finansiera de presenterade selektiva

förslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försöket med statligt stöd för arbetsförmedling vid

centrumbildningarna utökas till tre år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna underställs de

kulturpolitiska målen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hänsyn tas till att endast organiserade konstnärer och

kulturarbetare gett synpunkter på de olika utredningarna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minst 2 miljoner kronor avsätts redan nu i tilläggsbudget för

1998 till kollektivverkstäder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pengar ur den s.k. fonogramersättningen öronmärks till

folkmusik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dessa medel fördelas av Kulturrådet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statligt stöd till en tredje anställningsform även bör omfatta

dans,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en försöksperiod för en tredje anställningsform bör omfatta tre

år i stället för ett och ett halvt år,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till upprättande av ett centrum för rådgivning till dansares

yrkesbyte samt att medel anslås i tilläggsbudget för 1998,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till ansvarsfördelning mellan de organisationer som har att

fördela medel vid internationella kulturutbyten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att STIM/Svensk Musik får utökat uppdrag att hjälpa oskyddad musik

vid internationell marknadsföring,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturfestivalers betydelse för ökad förståelse människor emellan

och att gränsöverskridande möten bör uppvärderas.

1997/98:Kr17 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att som fristående enhet eller som avdelning vid arbetsförmedlingskontor

inrätta rådgivningscenter för dansare.

1997/98:Kr18 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att det vid kommande fördelning av statligt stöd för konstnärlig verksamhet

också bör anslås medel som av Folkrörelsernas Konstfrämjande kan fördelas till

konstfrämjandedistrikten.

1997/98:Kr19 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett rådgivningscenter för dansares yrkesbyte

tillskapas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att medel för inrättande och drift av ett rådgivningscenter anslås i

1999 års budget.

1997/98:Kr20 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslag till fria grupper,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av hur stödet till konstnärerna fördelas.

1997/98:Kr238 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturskaparnas villkor och bidragsreglernas utformning.

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mäns och kvinnors villkor inom konsten.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett förslag på ett

generellt konstnärstillägg,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla skall ha förslagsrätt till de nämnder som beslutar om

bidrag och ersättningar för konstnärer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att centrumbildningarnas betydelse för kulturarbetarnas möjligheter

till arbetstillfällen belyses i kommande proposition om konstnärernas

ekonomiska villkor och att de i vårpropositionen ges ekonomisk förstärkning.

1997/98:Kr272 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av visningsersättning.

1997/98:Kr288 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda ett minskat

antal anslagsgivare till fria konstnärsutövare.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till enskilda konstnärer i större utsträckning skall

knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag.

Utredningar

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen

I april 1997 tillsattes en särskild utredare med uppgift att kartlägga

omfattningen av konstnärernas arbetslöshet. Vidare skulle utredaren analysera

hur de nuvarande aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna för yrkesverksamma

konstnärer fungerar. Utredaren skulle därvid lämna förslag till hur de

arbetsmarknadspolitiska medel som riktas till konstnärer kan användas mer

effektivt inom ramen för redan befintliga stöd- och åtgärdssystem. I uppdraget

ingick även att närmare granska de s.k. centrumbildningarnas arbetsförmedlande

roll samt att lämna förslag till åtgärder som tydligare kan avgränsa den

mottagargrupp till vilken de arbetsmarknadspolitiska insatserna inom

kulturområdet riktas. Förslagen skulle ha sin utgångspunkt i de övergripande

nationella målen för arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken. Utredningen

antog namnet Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

Betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) överlämnades av utredningen i

december 1997. Utredningen pekar på den strukturella obalans som råder på den

konstnärliga arbetsmarknaden. Det främsta problemet är den närmast konstanta

överetableringen av icke kvalificerade konstnärer och de samhälleliga kostnader

som följer av detta. Ett skäl till denna obalans är omfattningen och

inriktningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har riktats mot

kulturområdet. Utredningen bedömer att ungefär en tredjedel av dem som är

inskrivna vid arbetsförmedlingarna som arbetslösa konstnärer i första hand

borde söka sin försörjning på den ordinarie arbetsmarknaden. Därmed skulle

möjligheterna för dessa personer att etablera sig på arbetsmarknaden öka

avsevärt. Samtidigt skulle utrymmet för etablerade konstnärer öka på

kulturarbetsmarknaden.

Konstnärsstödsutredningen

En särskild utredare tillsattes år 1996 med uppgift att lämna förslag till

utformningen av ett kulturpolitiskt grundat, generellt stöd till främst

konstnärliga och litterära egenföretagare. I uppdraget ingick även att redovisa

konstnärernas ekonomiska förhållanden. Utredningen antog namnet

Konstnärsstödsutredningen.

I december 1997 överlämnade utredningen betänkandet Generella konstnärsstöd

(SOU 1997:184). Utredaren har även överlämnat betänkandet Konstnärernas

verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden (SOU 1997:190) som bygger på

en omfattande SCB- och enkätundersökning bland konstnärer. Utredningen har

kommit fram till att det i dagsläget inte finns förutsättningar för att införa

ett generellt konstnärsstöd, utan föreslår i stället åtgärder inom de olika

konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska förhållanden.

Konstnärsersättningsutredningen

År 1996 tillsattes en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag

till regelsystem avseende en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av

icke upphovsrättsligt skyddad konst. Utredaren hade också till uppgift att

utreda formerna för ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram.

Utredningen antog namnet Konstnärsersättningsutredningen.

Utredningen överlämnade i augusti 1997 ett delbetänkande, En fond för unga

konstnärer (SOU 1997:106). Regeringen har bedömt att utredarens förslag saknade

förutsättningar att genomföras.

I oktober 1997 överlämnade utredningen slutbetänkandet Fonogramersättning

(SOU 1997:149).

Ärendets beredning

Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande

över propositionen jämte motioner. Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande

1997/98:AU8y, vilket fogas till betänkandet som bilaga 2.

Under ärendets beredning har på kultur- och arbetsmarknadsutskottets begäran

information om konstnärers arbetsmarknad lämnats av Konstnärliga

arbetsmarknadsutredningens särskilda utredare Anders Forsman och sekreterare

Yvonne Gille.

Vidare har följande förbund och organisationer m.m. uppvaktat utskottet:

Amatörkulturens samrådsgrupp, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares

Samarbetsnämnd (KLYS), Svenska konstnärsförbundet, Svenska Teaterförbundet,

Teatercentrum och Teatrarnas Riksförbund.

Utskottet

Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.

I propositionen lägger regeringen fram förslag som skall förbättra

konstnärernas villkor. Inriktningen av statens insatser för konstnärerna som de

presenterades av regeringen i propositionen om kulturpolitik (prop. 1996/97:3)

står fast. Avsikten är att skapa sådana villkor för de professionella

konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört

konstnärligt arbete. Förslagen syftar dels till att förstärka ersättningarna

för utfört arbete, dels till att stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att

en ökad efterfrågan uppstår. En ökad efterfrågan leder, enligt regeringen, till

ökade arbetsmöjligheter och därmed ökade inkomster.

En rad förstärkningar av statens stödinsatser förordas. Regeringen avser att

återkomma med förslag för budgetåret 1999 i budgetpropositionen hösten 1998.

Inom bild- och formområdet avser regeringen att i budgetpropositionen föreslå

en förstärkning för att öka utställningsmöjligheterna. Dessutom föreslås att

det införs en ny stödordning för vissa utställare av bild- och formkonst.

Vidare förordar regeringen att befintliga ersättningar och bidrag till

konstnärer inom bild- och formområdet förstärks.

Inom ton- och musikområdet föreslås en ny stödordning för ersättning till

upphovsmän och utövande konstnärer för bibliotekens utlåning av musikfonogram

(fonogramersättning). Vidare förordas att stöden till fria musikgrupper och

fonogramutgivning ökas. Regeringen förordar också att bidragen till lokala och

regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till Svenska rikskonserter

höjs för kommande budgetår, bl.a. för att öka antalet beställningar av

tonsättares och kompositörers verk. Dessutom förordas en förstärkning av

bidragen till konstnärer inom tonområdet.

Inom scen- och filmområdet föreslås att bidrag till en tredje

anställningsform inom teatrarna införs under en försöksperiod. Regeringen

förordar också förstärkt stöd till fria teater- och dansgrupper. Ytterligare

insatser för dansen förordas, liksom ökat stöd till produktion av kortfilm.

Inom ordområdet föreslås två nya stödformer, nämligen dels stöd för att

främja nyskriven svensk dramatik, dels stöd till en digital pjäsbank.

Slutligen föreslås i propositionen att ett stöd för arbetsförmedling vid

centrumbildningarna införs under en försöksperiod. Regeringen förordar också

ökat verksamhetsbidrag till centrumbildningarna och till det internationella

kulturutbytet.

Motionärerna bakom motion Kr10 (m) yrkar avslag på propositionen (yrkandena 1

och 4).

Motionärerna lägger fram förslag om en annan inriktning av åtgärder för att

förbättra konstnärernas situation än vad regeringen föreslagit. Motionärerna

anser att regeringen med sina förslag inte vidtar någon konkret åtgärd för att

komma till rätta med den överetablering som finns bland de konstnärligt

verksamma och påpekar att regeringen inte redovisat hur den avser att begränsa

mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kulturområdet. Vidare

konstaterar motionärerna att många konstnärer är småföretagare, och att de

därigenom möter samma problem som många andra småföretagare i andra branscher

med t.ex. höga skatter, byråkrati och krångliga regler för bl.a.

momsinbetalningar. Motionärerna lägger även synpunkter på de olika

kulturområden som tagits upp i propositionen. De anger hur inriktningen i

stället bör vara, t.ex. beträffande utställningsverksamhet och

visningsersättning inom bild- och formområdet, beträffande fonogramersättning

och fonogramutgivning inom ton- och musikområdet samt beträffande en tredje

anställningsform vid teatern inom scen- och filmområdet (yrkande 2).

Även i motionerna Kr238 (m) yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9, från den

allmänna motionstiden hösten 1997, läggs förslag fram om inriktningen av

konstnärsstöd motsvarande vissa av förslagen i motion Kr10, bl.a. angående

bidragsreglernas utformning och vissa skattefrågor. Motionärerna anser också

att den individuella visningsersättningen bör fördelas på ett sådant sätt att

alla yrkesverksamma konstnärer som uppfyller rimliga kvalitetskrav skall kunna

komma i fråga för ersättning. Dessutom anser de att medlen skall fördelas av

Konstnärsnämnden och inte som nu av upphovsrättsorganisationen Bildkonst

Upphovsrätt i Sverige (BUS).

Som utskottet inledningsvis redovisat angav regeringen i kulturpropositionen

hösten 1996 (prop. 1996/98:3) sin syn på syftena med statens stöd till

konstnärerna och fastslog att huvudlinjen måste vara att konstnärerna skall

kunna leva på ersättningen för sitt arbete. De statliga bidragen skulle endast

ses som ett komplement. Vissa förslag om förstärkning av det statliga stödet

till konstnärerna förelades riksdagen i kulturpropositionen och

budgetpropositionen för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1). Regeringen ansåg att

vissa frågor rörande konstnärernas villkor borde belysas närmare genom

ytterligare analyser och utredningar utöver dem som redan gjorts inom

utredningen om konstnärernas villkor (SOU 1990:39) och Kulturutredningen (SOU

1995:84). Regeringen aviserade de olika nya utredningar inom området som skulle

tillsättas. Resultaten av tre av dessa utredningar ligger nu till grund för den

föreliggande propositionen, nämligen Konstnärliga arbetsmarknadsutredningens

betänkande Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183), Konstnärsstödsutredningens

betänkande Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och

Konstnärsersättningsutredningens betänkande Fonogramersättning (SOU 1997:149).

En kortfattad beskrivning av utredningarnas uppdrag och slutsatser framgår ovan

under rubriken Utredningar.

Utskottet kan således konstatera att ett omfattande utredningsarbete

beträffande olika aspekter på konstnärernas villkor pågått under avsevärd tid.

Utskottet anser att riksdagens ställningstaganden till dessa frågor inte bör

fördröjas genom ytterligare utredningar och beredningsarbete inom

Regeringskansliet. Den ytterligare förbättring av villkoren som konstnärerna

länge väntat på bör nu påbörjas genom att riksdagen tar ställning till de

förslag som regeringen lagt fram i proposition 1997/98:87. Utskottet tar i

följande avsnitt av betänkandet ställning till detaljerna i regeringens

förslag. Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för riksdagen att göra några

tillkännagivanden om inriktningen på ett sådant fortsatt beredningsarbete som,

enligt de nu aktuella motionsyrkandena, bör läggas till grund för utarbetandet

av ett nytt förslag från regeringen.

Utskottet tar i detta sammanhang upp vad som anförs i propositionen och

motion Kr10 (m) om regeringens avsikt att ge Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i

uppdrag att begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva

som passiva arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande bl.a. följande. Från rent

arbetsmarknadspolitiska synpunkter är det helt orealistiskt att den konstanta

överetableringen av konstnärer fortgår. Det är inte samhället som skall besluta

över enskildas yrkesval, men samhället skall knappast heller med allmänna

resurser behöva stödja enskilda personer i deras orealistiska ambitioner att

etablera sig eller stanna kvar inom ett visst yrke. En aktiv

arbetsmarknadspolitik innebär att en arbetslös person som inte direkt kan få

arbete skall erbjudas en utbildning eller en annan lämplig åtgärd i syfte att

personen skall få ett reguljärt arbete. Strävan skall vara att arbetet kan ge

långsiktig egen försörjning. Den som är arbetslös skall i princip vara

tillgänglig för hela arbetsmarknaden. Reglerna ger inte den enskilde rätt att

inskränka sitt arbetsutbud till ett visst yrkesområde. När

arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutas skall man särskilt beakta att

åtgärderna inte tränger undan ordinarie arbetstillfällen eller skapar

inlåsningseffekter. Som den svenska arbetsmarknaden är utformad borde den

förhindra åtminstone en långvarig överetablering inom ett visst yrke.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen har dock dragit den slutsatsen att

arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tvärtom

bidragit till att upprätthålla obalansen på konstnärsområdet. Dessa effekter är

inte godtagbara från vare sig kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska

synpunkter. Enligt arbetsmarknadsutskottets mening måste det i första hand till

ett ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. Arbetsmarknadsutskottet

välkomnar därför att åtgärder nu skall vidtas för att komma till rätta med

problemet.

Kulturutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning och anser att det

är motiverat att regeringen på grundval av resultaten från den Konstnärliga

arbetsmarknadsutredningens arbete uppdrar åt AMS att vidta åtgärder i enlighet

med vad som anförs i propositionen.

När det gäller motionärernas yrkande i motion Kr272 (m) om den individuella

visningsersättningen har regeringen - utan att förelägga riksdagen något

förslag - bedömt att stödet till den individuella visningsersättningen bör

förstärkas. Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan i

budgetpropositionen för år 1999. Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet i fråga om den individuella visningsersättningen inte bör

föregripas genom att riksdagen nu gör ett uttalande i frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr10 (m) yrkandena

1 och 4 om avslag på propositionen och motionerna Kr10 (m) yrkande 2, Kr238 (m)

yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9 om nya förslag från regeringen med den

inriktning som anges i motionerna.

Inriktningen på statens insatser för konstnärerna (avsnitt 4)

Regeringen anser, som redovisats inledningsvis, att statens insatser för

konstnärerna bör förstärkas och inriktas på att skapa sådana villkor för de

professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för

utfört konstnärligt arbete. Vidare anser regeringen, i likhet med

Konstnärsstödsutredningen, att det i dagsläget inte finns förutsättningar för

att införa ett generellt konstnärsstöd, utan föreslår i stället åtgärder inom

de olika konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska

förhållanden. Det är enligt regeringen effekten, inte formen, som bör vara

utslagsgivande vid valet av insatser. Insatserna bör enligt regeringen syfta

till att kompensera låga intäkter av konstnärlig verksamhet samt till att

minska de yrkesverksamma konstnärernas beroende av icke-konstnärliga

försörjningsarbeten och därigenom medverka till att stimulera konstnärligt

skapande. Det är, enligt regeringen, angeläget att de insatser som föreslås i

propositionen nyttjas för att undanröja rådande skillnader i villkor mellan män

och kvinnor inom konstnärsyrket.

I en motion från den allmänna motionstiden, motion Kr270 (mp), förespråkar

motionärerna övergång till ett generellt konstnärstillägg, som skall utgå till

konstnärer inom alla konstformer och stimulera till förnyat skapande. Riksdagen

bör göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan (yrkande 11).

Utskottet har ingen annan uppfattning än den regeringen redovisat i den nu

föreliggande propositionen beträffande generellt konstnärsstöd vilket även

behandlas i konstnärsstödsutredningens betänkande Generella konstnärsstöd (SOU

1997:184). Utskottet anser således att något sådant tillkännagivande som begärs

i motionen inte bör göras. Motion Kr270 (mp) yrkande 11 avstyrks.

I motionerna Kr15 (v) yrkande 2 och Kr269 (v) yrkande 28 framhåller

motionärerna vikten av att statliga kulturpengar fördelas på ett rättvist sätt

mellan kvinnor och män. I den förstnämnda motionen efterlyser Vänsterpartiet

statistik och underlag för hur regeringens förslag kan komma att påverka män

och kvinnor. Motionärerna anser att en konsekvensanalys skall tas med i

budgetpropositionen för år 1999 där det framgår hur olika stöd kan påverka

kvinnor och män olika.

Regeringen konstaterar i propositionen att det finns skillnader mellan

manliga och kvinnliga konstnärers förutsättningar på den konstnärliga

arbetsmarknaden. Som utskottet redovisat anser regeringen det därför angeläget

att de insatser som föreslås i propositionen nyttjas för att undanröja rådande

skillnader i villkor mellan kvinnor och män inom konstnärsyrket. Mot denna

bakgrund förutsätter utskottet att det vid fördelningen av statliga kulturmedel

görs bedömningar av hur de olika stöden kan påverka kvinnor och män olika.

Utskottet avstyrker motionerna Kr15 (v) yrkande 2 och Kr269 (v) yrkande 28.

Enligt motion Kr13 (c) bör tyngdpunkten i de kommande åtgärderna läggas på att

öka marknaden för konstnärligt arbete i hela landet (yrkande 3).

Riksdagen uttalade hösten 1996 att det var motiverat med en skyndsam

utredning om fördelningen av kulturresurserna i landet (bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Mot den bakgrunden redovisade Kulturdepartementet i

budgetpropositionen för år 1998 en preliminär kartläggning av den statliga

kulturbudgetens regionala fördelning, vilken i första hand byggde på uppgifter

från Statens kulturråd. Berörda myndigheter har därefter i regleringsbreven för

budgetåret 1998 fått ett återrapporteringskrav att redovisa det regionala

utfallet av det statliga kulturstödet att ligga till grund för den fortsatta

analysen vid Kulturrådet och inom Kulturdepartementet.

Utskottet utgår från att regionala aspekter ingår i övervägandena, när de

tillkommande resurser som aviseras i den nu aktuella propositionen skall

fördelas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr13 (c)

yrkande 3.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att hänsyn vid medelsfördelningen bör

tas till att de icke organiserade konstnärernas synpunkter inte återspeglas i

de remissyttranden som inkommit från organisationer (yrkande 4).

Motionärerna redovisar i motionen inte vilka slag av synpunkter som skulle

saknas i de avgivna remissyttrandena. Det får dock förutsättas att de

organisationer som avgivit remissyttranden sammantaget har lyckats redovisa

övergripande och generella synpunkter på konstnärers villkor som är

representativa för konstnärernas situation oavsett om de är organiserade eller

inte. Motion Kr16 (mp) yrkande 4 avstyrks.

Konstnärer inom bild- och formområdet (avsnitt 7)

Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1)

Regeringen föreslår att det införs ett nytt statligt stöd i form av

verksamhetsbidrag till vissa utställare som huvudsakligen utan vinstsyfte

bedriver en fortlöpande utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst.

I propositionen anges att det finns en grupp utställare av bild- och formkonst

i landet vars utställningsverksamhet kan betecknas varken som konstmuseum eller

som galleri. Inriktningen på verksamheten är sällan rent kommersiell;

utställarna saknar egna samlingar och har i regel ambitioner utöver den rena

utställningsverksamheten. Dessa utställare utgör enligt regeringen ett mycket

viktigt komplement till de fasta institutionerna och till gallerierna.

Verksamheten präglas många gånger av djärvhet, experiment och

gränsöverskridande i förhållande till mer traditionella konstformer.

Utställarna bidrar på detta sätt till att föra den konstnärliga utvecklingen

framåt. De finansierar sin verksamhet till stor del med hjälp av bidrag från

sponsorer och tillfälliga projektstöd. Den ekonomiska grunden för verksamheten

är således mycket instabil, och det är mot denna bakgrund som regeringen

föreslår att ett statligt stöd till sådana verksamheter skall inrättas. Enligt

regeringens bedömning är det endast ett mindre antal utställare som i dag

skulle kunna bli aktuella för stöd. Regeringen ger i propositionen fem exempel

på verksamheter med den aktuella inriktningen som uppmärksammats under senare

år. Stödet föreslås införas år 1999.

Enligt motion Kr15 (v) bör även biblioteken kunna komma i fråga för det nya

verksamhetsbidraget till vissa utställare, under förutsättning att de

fortlöpande bedriver utställningsverksamhet av samtida bild- och formkonst

(yrkande 3).

Utskottet anser i likhet med regeringen att ett statligt stöd i form av ett

verksamhetsbidrag bör införas till vissa utställare inom bild- och formområdet,

vilka bidrar till att föra den konstnärliga utvecklingen framåt. Utskottet

delar inte motionärernas uppfattning att ändamålet med det nya bidraget bör

utvidgas så att även biblioteken omfattas av förslaget. En sådan utvidgning

skulle kräva stora resurser och även medföra en ändrad inriktning av stödet

jämfört med de av regeringen redovisade intentionerna. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 3 och tillstyrker regeringens

förslag om ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare inom

bild- och formområdet. Utskottet vill i sammanhanget nämna att i betänkandet

1997/98:KrU7 (s. 3-4) behandlas frågan om folkbiblioteken som

utställningslokaler.

Regeringen föreslår att det nuvarande stödet till organisationer och

institutioner inom bild- och formområdet utvidgas till att omfatta också stöd

till kollektivverkstäder.

Utskottet delar regeringens bedömning att kollektivverkstäderna är ett

viktigt bidrag till konstnärernas möjligheter att försörja sig på sin konst.

Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner regeringens förslag att

utvidga det statliga stödet till organisationer inom bild- och formområdet till

att omfatta också stöd till kollektivverkstäder.

Regeringen gör - utan att nu förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning. Stödet till organisationer inom bild- och formområdet bör

förstärkas. Inom ramen för anslagsökningen bör medel lämnas för det nya stödet

till kollektivverkstäder, liksom ökat verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas

Konstfrämjande och ökat stöd till de konstfrämjande organisationerna för

utställningsersättning. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i

budgetpropositionen för år 1999.

I motionerna Kr14 (s) och Kr18 (fp) konstateras att den verksamhet som de

regionala organen - distrikten - inom Folkrörelsernas Konstfrämjande bedriver

numera i större utsträckning än tidigare måste finansieras med

försäljningsintäkter. Motionärerna anser därför att Folkrörelsernas

Konstfrämjande bör ges ekonomiska förutsättningar att förmedla statsbidrag till

distrikten.

I sitt budgetbetänkande (1997/98:KrU1 s. 93) föreslog utskottet att

regeringen för budgetåret 1999 skulle beräkna medel för ett ökat stöd till

Folkrörelsernas Konstfrämjande bl.a. mot bakgrund av att organisationen är i

ett uppbyggnadsskede och med hänsyn till angelägenheten av att den

konstbildande verksamheten når ut till breda folkgrupper i hela landet.

Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 1997/98:97). Utskottet anser att det

är angeläget att Folkrörelsernas Konstfrämjande ges förutsättningar till en

regional utveckling. Utskottet anser dock att regeringens förslag i kommande

budgetproposition inte bör föregripas. Motionerna Kr14 (s) och Kr18 (fp)

avstyrks därför.

Ersättningar och bidrag till konstnärer (avsnitt 7.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning. Konstnärsnämnden bör få disponera ytterligare medel för ersättningar

och bidrag till konstnärer inom bild- och formområdet. Dessutom bör den

individuella visningsersättningen förstärkas. Regeringen har för avsikt att

lämna förslag i angivna hänseenden i budgetpropositionen för år 1999.

Motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) yrkande 6 och Kr20 (c) yrkande 2 anser

att en översyn av stödet till bild- och formkonstnärer bör göras. De framhåller

vikten av att fördelningen av stödet sker på ett rättvist sätt och att bidragen

ges till de konstnärer av hög kvalitet som behöver dem mest. Dessutom

ifrågasätter motionärerna om stöden inte borde vara av en mer generell

karaktär. Den individuella visningsersättningen har varit omdebatterad.

Stödformen bör därför utvärderas.

Riksdagen beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och

ger vissa riktlinjer för verksamheten. Statsmakterna överlåter till de

bidragsutdelande instanserna, där en bred kunskap om det konstnärliga området

är representerad, att utforma reglerna för konstnärsstödet utifrån de av

riksdagen givna målen och riktlinjerna. Kvalitetsaspekten är självfallet en av

de grundläggande faktorerna vid besluten om stipendier m.m. Utskottet vill här

också peka på den översyn av konstnärsstödet som nyligen gjorts av

Konstnärsstödsutredningen, Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184). Utredningen

kom fram till att det i dagsläget inte finns förutsättningar att införa ett

generellt konstnärsstöd utan föreslog i stället åtgärder inom de olika

konstområdena i syfte att förstärka konstnärernas ekonomiska förhållanden.

Regeringen har anslutit sig till utredningens bedömning. Utskottet har ingen

annan uppfattning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr13 (c) yrkande 6 och Kr20 (c) yrkande 2.

Stödet till de enskilda konstnärerna bör enligt motion Kr306 (kd) i större

utsträckning knytas till särskilda projekt eller bestämda konstnärliga uppdrag

som att utsmycka daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. (yrkande 6).

Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner (bet. 1996/97:KrU1).

Utskottet avslog då motionerna. Utskottets motivering var bl.a. att de

principer som länge styrt det statliga konstnärsstödet är att riksdagen

beslutar om den totala volymen på olika former av konstnärsstöd och ger vissa

mål och riktlinjer för verksamheten, medan utformningen av reglerna för

konstnärsstödet utifrån de av riksdagen givna målen och riktlinjerna överlåts

till de bidragsutdelande instanserna. Utskottet tog också upp att Statens

konstråd har till uppgift att utsmycka även andra gemensamma miljöer än sådana

som ägs av staten, t.ex. skolor.

Utskottet anser liksom tidigare att det inte bör ankomma på riksdagen att

göra några ställningstaganden då det gäller frågan om den närmare utformningen

av reglerna för konstnärsstödet. Utskottet avstyrker därmed motion Kr306 (kd)

yrkande 6.

Konstnärer inom ton- och musikområdet (avsnitt 8)

Fonogramersättning (avsnitt 8.1)

Regeringen föreslår att det införs en ersättning till upphovsmän och utövande

konstnärer för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikaliska verk på

fonogram (fonogramersättning). Fonogramersättningen skall enligt regeringen

omfatta även utlåning av musikalier. Medlen föreslås fördelas av

upphovsrättsorganisationerna Föreningen Svenska Tonsättares Internationella

Musikbyrå (STIM) och Föreningen Svenska Artisters och Musikers

Intresseorganisation (SAMI). Ersättningen föreslås införas år 1999.

Att fördela statens medel innebär en myndighetsutövning. Med hänsyn till

regeringens förslag att låta STIM och SAMI fördela fonogramersättningen måste

en ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde göras. Regeringen föreslår därför en

sådan ändring.

I motion Kr15 (v) vill motionärerna ha en utvidgning av den föreslagna

ersättningen till att omfatta utlåning på alla bibliotek som omfattas av

bibliotekslagen (yrkande 4).

Utskottet delar regeringens bedömning att en fonogramersättning bör införas.

Utskottet anser vidare att en ersättningsordning för utlåning av musikfonogram

bör utformas i likhet med vad som gäller i fråga om biblioteksersättningen.

Skälet härför är att biblioteksersättningen utgår enligt en etablerad

ersättningsordning som fungerat väl. Mot denna bakgrund anser utskottet att

fonogramersättningen inte bör utvidgas - utöver regeringens förslag - till att

omfatta alla de bibliotek som anges i motionen. Motion Kr15 (v) yrkande 4

avstyrks.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att en viss del av medlen för

fonogramersättningen måste öronmärkas för folkmusik eftersom folkmusiken ofta

saknar upphovsmän och därför inte skulle erhålla någon ersättning (yrkande 6).

I propositionen anges att syftet med den nu föreslagna ersättningen är att

den skall vara en kompensation till den enskilde upphovsmannen och utövande

konstnären för den utlåning som görs av deras verk och prestationer. Utskottet

anser att en utvidgning av ändamålet inte bör göras. Motion Kr16 (mp) yrkande 6

avstyrks därför.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner vad regeringen

föreslår om fonogramersättning för folk- och skolbibliotekens utlåning av

ljudupptagningar av musikaliska verk samt musikalier.

Enligt motion Kr16 (mp) bör fonogramersättningen fördelas av Kulturrådet

(yrkande 7).

Utskottet delar regeringens bedömning att medlen skall fördelas av STIM och

SAMI. Dessa upphovsrättsorganisationer har enligt utskottets mening stor

erfarenhet av hur man effektivt inkasserar och fördelar ersättningar till

rättighetshavare. Utskottet tillstyrker att en ändring görs i den ovan angivna

lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde. Motion Kr16 (mp) yrkande 7 avstyrks.

Stöd till vissa musikändamål (avsnitt 8.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning. Bidragen till fria musikgrupper, arrangerande musikföreningar,

lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner samt STIM-Svensk

Musik bör ökas. Vidare bör stödet till produktion och distribution av fonogram

förstärkas. Konstnärsnämnden bör få disponera ökade medel för bidrag till

konstnärer inom tonområdet. Svenska rikskonserter bör få ökat bidrag för

kompositionsbeställningar och konsertproduktioner med frilansmusiker.

Regeringen har för avsikt att lämna förslag i angivna hänseenden i

budgetpropositionen för år 1999.

Motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser att Kulturrådets bidrag till de fria

musikgrupperna bör delas upp i två anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett

turnéstöd. Härigenom kan, enligt motionärerna, de fria grupperna få en

stabilare grund för en långsiktig verksamhet. Dessutom skulle enligt

motionärerna arrangörerna inte belastas med höga resekostnader och

traktamentsersättningar (yrkande 1 i här berörd del).

Utskottet anser det viktigt att, som regeringen anger, det ökade stödet till

fria musikgrupper framför allt skall användas till att täcka turnékostnader.

Utskottet anser emellertid att bidraget till de fria musikgrupperna inte bör

delas upp på två anslagsposter. En sådan uppdelning skulle med hänsyn till de

skiftande förhållanden som råder skapa svårigheter vid bidragsgivningen. Med

hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 1 i här

aktuell del.

I motion Kr15 (v) föreslår motionärerna att även andra än Svenska rikskonserter

och Konstnärsnämnden bör ges stöd för att förmedla kontakter mellan arrangörer

och konstnärer (yrkande 5).

Utskottet erinrar om att det i propositionen aviserade utökade stödet till

Rikskonserter och Konstnärsnämnden avser beställningar av verk från tonsättare

och kompositörer. Behandlingen av regeringens kommande förslag i

budgetpropositionen om ökat bidrag till Konstnärsnämnden och Svenska

rikskonserter för bl.a. kompositionsbeställningar bör inte föregripas. När det

gäller den i motionen berörda frågan om att ge stöd för att förmedla kontakter

mellan arrangörer och konstnärer inom ton- och musikområdet vill utskottet

erinra om att riksdagen hösten 1997 beslöt om ökat stöd till arrangerande

musikföreningar och att en höjning av bidraget är aviserad även för budgetåret

1999 (bet. 1997/98:KrU1 s. 85 och 86, rskr. 1997/98:97). Motion Kr15 (v)

yrkande 5 avstyrks.

Konstnärer inom scen- och filmområdet (avsnitt 9)

En tredje anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1)

Regeringen föreslår att ett statligt bidrag till en tredje anställningsform

inom teatern införs under en försöksperiod på ett och ett halvt år. En

förutsättning för bidraget är enligt regeringen att arbetsmarknadens parter

sluter erforderliga avtal för anställningsformen. Förslaget i propositionen

innebär att staten under vissa förutsättningar skall ge bidrag till en

försöksverksamhet där ett aktiebolag bildas och där frilansande skådespelare

anställs. Bakgrunden är att teatrarnas ekonomiska problem har lett till att

allt fler skådespelare blir beroende av arbetslöshetsersättningen för sin

försörjning, och syftet är att avlasta arbetslöshetskassan, förbättra

frilansande skådespelares trygghet samt att öka den konstnärliga friheten.

Försöksverksamheten avses bli finansierad inom utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad

och arbetsliv) och starta år 1999.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) föreslår att försöksverksamheten med den

nya anställningsformen skall omfatta även dansområdet (yrkande 8).

Samma motionärer föreslår att försöksperioden bör förlängas till tre år

(yrkande 9).

Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att det är välbekant att

arbetslöshetsförsäkringen på teaterområdet i hög grad fungerat som en

yrkesförsäkring som ger inkomstutfyllnad för de frilansande. Enligt Utredningen

om ersättning vid arbetslöshet och omställning (SOU 1996:150), den s.k. ARBOM-

utredningen, täcks inte bara kostnader för stillestånd av försäkringen utan

även förberedelsearbete och träning, vilket gagnar både kulturarbetarna och de

som engagerar dem. Det är enligt utredningen t.ex. vedertagen praxis att

repetitionsarbete i fria grupper bekostas av arbetslöshetsförsäkringen fram

till fyra veckor före premiär. Mot denna bakgrund ser arbetsmarknadsutskottet

positivt på att man söker finna former för att förbättra de strukturella

problemen. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att den försöksverksamhet som nu

föreslås synes förutsätta ett inte obetydligt statligt stöd. På sikt kan det

enligt arbetsmarknadsutskottet inte vara arbetsmarknadspolitiken som skall

belastas av branschens problem. Om man av kulturpolitiska skäl vill stötta

verksamheten vid teatrarna bör det snarare enligt arbetsmarknadsutskottet vara

ett ansvar för kulturpolitiken. I propositionen presenteras förslaget ytterst

kortfattat, och det är därför enligt arbetsmarknadsutskottet svårt att bilda

sig någon uppfattning om vad försöksverksamheten kommer att innebära närmare.

Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att de närmare föreskrifter som regeringen

avser att utfärda ges ett sådant innehåll att den verksamhet som kommer att

stödjas blir acceptabel från bl.a. arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska

synpunkter. Arbetsmarknadsutskottet anser att en försöksverksamhet på ett och

ett halvt år är en kort tid, särskilt med tanke på att syftet är att stärka

anställningstryggheten. Efter en så kort tid kan det vara svårt att dra säkra

slutsatser av värdet av verksamheten. Med hänsyn till den ganska stora insatsen

från statens sida är det dock enligt arbetsmarknadsutskottet inte rimligt med

ekonomiska utfästelser för en längre tid. Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker

regeringens förslag med de reservationer som nu nämnts.

Kulturutskottet har inte några invändningar mot de bedömningar som

arbetsmarknadsutskottet - främst utifrån arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter

- gjort av regeringens förslag. Kulturutskottet anser att det, mot bakgrund av

den situation med ekonomiska problem som många teaterinstitutioner befinner sig

i och den svåra arbetsmarknadssituationen för många frilansande skådespelare,

är värdefullt att pröva nya metoder under en försöksperiod även om den är kort.

Kulturutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

regeringens förslag att under en försöksperiod på ett och ett halvt år ge

statligt bidrag till en tredje anställningsform. Utskottet anser vidare, i

likhet med regeringen, att försöksverksamheten bör omfatta endast

teaterområdet. Motion Kr16 (mp) yrkandena 8 och 9 avstyrks därmed.

Motionärerna bakom motion Kr13 (c) begär ett klarläggande av vad som händer då

försöksverksamheten med den tredje anställningsformen är slut och hur och när

regeringen avser att genomföra en utvärdering av verksamheten (yrkande 5 i

berörd del).

I motion Kr15 (v) anser motionärerna att, om försöket med den tredje

anställningsformen faller väl ut, den bör omfatta flera områden än

teaterområdet (yrkande 6).

I propositionen anges att det föreslagna bidraget till den tredje

anställningsformen bör utvärderas efter ett år av AMS i samråd med Statens

kulturråd, Konstnärsnämnden och arbetsmarknadens parter på området. Vad som

händer efter försöksverksamheten är självfallet beroende av utfallet av

utvärderingen. Resultatet av utvärderingen bör enligt utskottet inte

föregripas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr13 (c)

yrkande 5 i här berörd del och Kr15 (v) yrkande 6.

Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål (avsnitt 9.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning. Bidraget till fria teater- och dansgrupper bör förstärkas. Vidare

bör ökade medel anvisas för att främja dans i hela landet. Regeringen anser

dessutom att Konstnärsnämnden bör få disponera ytterligare medel för stöd till

kortfilmsproduktion. Regeringen har för avsikt att lämna förslag i angivna

hänseenden i budgetpropositionen för år 1999.

Motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här

berörd del anser att Kulturrådets bidrag till de fria teater- och dansgrupperna

bör delas upp i två anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett turnéstöd.

Utskottet anser det viktigt att, som regeringen anger, det ökade stödet till

fria teater- och dansgrupper främst inriktas på att underlätta turnerandet och

på konstnärlig utveckling. Utskottet anser emellertid att bidraget till de fria

teater- och dansgrupperna inte bör delas upp på två anslagsposter. En sådan

uppdelning skulle med hänsyn till de skiftande förhållanden som råder skapa

svårigheter vid bidragsgivningen. Med hänsyn till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här aktuell

del.

I motion Kr12 (s) anges att Stiftelsen Filmform är Sveriges äldsta verksamma

organisation för att visa och bevara oberoende film- och videokonst. Staten ger

stöd för produktion av experimentell film- och videokonst. Däremot finns det

enligt motionärerna betydande svårigheter att få till stånd distribution av

den. Stiftelsen har för avsikt att bygga upp en egen organisation för

distribution av film- och videokonst och rådgivning till museer och bibliotek

om sådan konst. För denna verksamhet bör enligt motionärerna medel beräknas i

budgetpropositionen för år 1999 (yrkande 2). Dokumentationen av svenska

konstverk på film, video och digitala medier är enligt motionärerna

bristfällig. För detta ändamål har under åren 1996 och 1997 ett nära samarbete

ägt rum mellan Arkivet för ljud och bild (ALB) och Stiftelsen Filmform.

Målsättningen med den dokumentation som skett har varit att den skall användas

för forskning inom film- och konstvetenskap och för att sprida information om

den experimentella filmen som konstyttring. För att möjliggöra ett fortsatt

samarbete bör under fem år 600 000 kronor beräknas årligen (yrkande 1).

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att visa och

bevara experimentell film- och videokonst. Ett hundratal av de viktigaste

svenska experimentella filmerna har överförts från 16 mm-format till video

genom samarbete mellan ALB och Stiftelsen Filmform. Utskottet ser positivt

såväl på det samarbete som skett som på tanken att bygga upp en organisation

för rådgivning och distribution när det gäller film- och videokonst. Regeringen

bör i budgetpropositionen för år 1999 beräkna medel för dessa ändamål. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr12 (s) som sin

mening ge regeringen till känna.

I motionerna Kr15 (v) yrkande 7, Kr16 (mp) yrkande 10 i här berörd del, Kr17

(fp) och Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 1 föreslår motionärerna att ett

rådgivningscenter bör inrättas för dansare. Syftet med centret skall enligt

motionärerna vara att dansarna skall kunna få stöd för att finna en ny

yrkesinriktning efter danskarriären, som i allmänhet slutar redan i åldern

mellan 35 och 45 år. I motion Kr17 (fp) anförs att ett rådgivningscenter skulle

kunna organiseras t.ex. som en fristående enhet eller som en avdelning - kallad

rådgivningscenter för dansare - inom något arbetsförmedlingskontor.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt yttrande att utskottet de två

senaste åren behandlat liknande motionsförslag, senast hösten 1997 (bet.

1997/98:AU1). I korthet har arbetsmarknadsutskottets ställningstaganden varit

följande. Dansarna är en yrkesgrupp med mycket speciella förhållanden.

Karriären är kort och koncentrerad och i allmänhet fysiskt och psykiskt

krävande. Det är inte förvånande om många får problem i samband med sitt

yrkesbyte, som kan uppfattas som påtvingat. Stöd kan behövas inte bara i fråga

om yrkesval, utan även när det gäller allmänt rådgivande eller kurativa

insatser. Det är viktigt med förebyggande insatser under utbildningen och under

karriären, och det ligger ett stort ansvar på dansarnas egna organisationer och

de institutioner där dansarna är anställda. När yrkesbytet är ett faktum har

arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar att hjälpa till inom ramen för den

befintliga arbetsförmedlingsverksamheten. Det är en fördel om förmedlaren har

kännedom om gruppens speciella förhållanden, men det är inte realistiskt att

bygga upp en särskild organisation för denna yrkesgrupp. Det är viktigt med

vidgade kunskaper så att särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste är

emellertid att rådgivning och kunskap lämnas om hela arbetsmarknaden så att

inte perspektivet snävas in i onödan. Stödåtgärder utöver detta kan lämnas

efter individuell prövning.

Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet inte har ändrat

uppfattning i frågan men tillägger att ingenting hindrar t.ex. att

arbetsförmedlingarna anställer särskilda handläggare inom ramen för

tillgängliga resurser.

Kulturutskottet delar motionärernas uppfattning att särskilda åtgärder måste

vidtas för att underlätta för dansarna att finna nya yrkesvägar när

danskarriären är slut. Frågan bör lösas med utnyttjande av den befintliga

arbetsförmedlingsorganisationen genom att, inom ramen för tillgängliga

resurser, en eller flera särskilda handläggare anställs för ändamålet. På så

sätt skapas en form av rådgivningscenter inom arbetsförmedlingsorganisationen.

Med tanke på att yrkeskåren ännu är förhållandevis liten torde det inte vara

möjligt, eller ens lämpligt, att anordna sådan rådgivningsverksamhet på mer än

ett eller två ställen i landet. Koncentrationen av dansare till

storstadsområdena talar också för detta. Utskottet vill särskilt betona att

rådgivning till dansare kräver en speciell kunskap om dansares utbildning,

arbetssituation och kvalifikationer, vilket måste beaktas vid valet av

handläggare.

Utskottet förutsätter således, mot bakgrund av det anförda, att regeringen

medverkar till att frågan får sin lösning inom arbetsförmedlingsorganisationen

utan att riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs i motionerna. Utskottet

avstyrker motionerna Kr15 (v) yrkande 7, Kr16 (mp) yrkande 10 i här aktuell

del, Kr17 (fp) och Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 1.

Utskottet avstyrker motion Kr16 (mp) yrkande 10 i vad avser motionärernas

förslag att medel för ett rådgivningscenter bör anvisas på tilläggsbudet för år

1998, och motion Kr19 (c, m, v, mp, kd) yrkande 2, där motionärerna föreslår

att medel för inrättande och drift av ett rådgivningscenter bör beräknas för år

1999.

Konstnärer inom ordområdet (avsnitt 10)

Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1)

Regeringen föreslår att ett statligt stöd införs för att främja nyskriven

svensk dramatik. Stödet föreslås införas år 1999. Stödet inrättas för att

stimulera fria teatergrupper, stads- och länsteatrar liksom radio och TV att

göra nybeställningar av dramatiska verk. Härigenom ges dramatikerna bättre

möjlighet att försörja sig på utfört konstnärligt arbete.

I motion Kr20 (c) framhåller motionärerna vikten av att de fria grupperna

skall ha en särskild andel av stödet att söka bidrag från när det gäller

beställning av ny svensk dramatik (yrkande 1).

Utskottet vill här erinra om att, som anförts ovan, regeringens avsikt är att

stödet skall inrättas för att stimulera bl.a. de fria teatergrupperna att göra

nybeställningar av dramatiska verk. Enligt utskottets bedömning bör inte en

viss bestämd andel avsättas för de fria grupperna, utan styrelsen för Sveriges

författarfond bör, på grundval av de ansökningar som inkommit, göra en

kvalitetsbedömning. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motion Kr20 (c) yrkande 1.

Regeringen föreslår vidare att det införs ett statligt stöd till en digital

pjäsbank. Tanken är att banken skall utvecklas till att innehålla allt från

äldre klassiker till nyskriven dramatik, även sådana arbeten som ännu ej

uppförts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Förmedling av konstnärers arbete och internationellt kulturutbyte (avsnitt 11)

Centrumbildningar (avsnitt 11.1)

I propositionen föreslås att det införs ett statligt stöd för arbetsförmedling

vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett halvt år. Stödet

föreslås införas år 1999. Bakgrunden är den utvärdering som utförts av

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen och som visar att man vid

centrumbildningarna med små resurser på ett mycket bra sätt lyckats förmedla

konstnärers arbete. Med hjälp av stödet skall centrumbildningarna kunna

anställa arbetsförmedlare. Försöksverksamheten avses bli finansierad inom

utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv).

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande inte haft någon invändning mot

förslaget.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser att försöksverksamheten bör

utsträckas till tre år (yrkande 2).

Utskottet anser att den unika kunskap som centrumbildningarna har inom sina

respektive konstarter och om de konstnärer som är aktiva inom dem måste tas

till vara. Likaså måste de betydande kontaktnät som centrumbildningarna har mot

arrangörer och den icke-kommersiella marknaden utnyttjas. Mot denna bakgrund

välkomnar utskottet regeringens förslag om ett statligt stöd för

arbetsförmedling vid centrumbildningarna.

Utskottet anser att tiden för försöksverksamheten, ett och ett halv år, kan

vara väl knapp men är ändå inte berett att föreslå en förlängning. Det kan

ligga ett värde i att snabbt få utvärderingsresultat att lägga till grund för

beslut om huruvida verksamheten skall permanentas. Med hänsyn till det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

I en motion från den allmänna motionstiden, motion Kr270 (mp), anser

motionärerna att centrumbildningarnas betydelse för kulturarbetarnas

möjligheter till arbetstillfällen bör belysas när regeringen lägger fram sina

förslag om konstnärernas villkor och att centrumbildningarna bör ges ekonomisk

förstärkning i 1998 års ekonomiska vårproposition (yrkande 13).

I och med det förslag som regeringen nu lagt fram om ett stöd för

arbetsförmedling vid centrumbildningarna får motionen anses vara tillgodosedd i

ifrågavarande hänseende. Utskottet anser i likhet med regeringen att

erforderliga medel bör beräknas i budgetpropositionen för år 1999. Med hänsyn

till det anförda avstyrker utskottet motion Kr270 (mp) yrkande 13.

Motionärerna bakom motion Kr13 (c) vill ha ett klarläggande av vad som händer

då försöksverksamheten hos centrumbildningarna är slut och hur och när

regeringen avser att genomföra en utvärdering av verksamheten (yrkande 5 i här

aktuell del).

Utskottet vill här erinra om att det i propositionen anges att det föreslagna

stödet efter ett år bör utvärderas av AMS i samråd med Statens kulturråd och

Konstnärsnämnden. Vad som händer efter försöksverksamheten är självfallet

beroende av utfallet av utvärderingen. Utvärderingen bör enligt utskottet inte

föregripas. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr13 (c)

yrkande 5 i här berörd del.

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - bedömningen att

Statens kulturråd bör få disponera ytterligare medel för verksamhetsbidrag till

centrumbildningarna för att i första hand stärka verksamheten på regional nivå.

Inom ramen för en sådan medelsförstärkning bör enligt regeringen utrymme skapas

för stöd även till andra ideella föreningar med arbetsförmedlande verksamhet.

I motion Kr11 (s) föreslår motionärerna att även studieförbundens och

Folkparkernas förmedlingsverksamhet skall omfattas av de nya stödformerna.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att studieförbunden och

Folkparkerna, med sina breda kontaktnät, bör erhålla bidrag för sin

arbetsförmedlande verksamhet från de tillförda medlen. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen med anledning av motion Kr11 (s) som sin mening ge regeringen

till känna.

Stöd till internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska rikskonserter och STIM-

Svensk Musik bör få disponera ytterligare medel för internationellt

kulturutbyte. Regeringen har för avsikt att lämna förslag om detta i

budgetpropositionen för år 1999.

I motion Kr16 (mp) anser motionärerna att en ansvarsfördelning saknas mellan de

olika organisationer som har att fördela de ytterligare medel som enligt

regeringens bedömning bör anvisas till internationellt kulturutbyte för

budgetåret 1999. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om en sådan fördelning (yrkande 11).

I propositionen anges att det internationella kulturutbytet handhas av ett

flertal aktörer. Inom Kulturdepartementets ansvarsområde nämns Statens

kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska rikskonserter och STIM-Svensk Musik. Även

Svenska Institutet nämns i propositionen som handläggare av frågor om bidrag

till internationellt kulturutbyte. Institutet har till uppgift att sprida

kunskap om Sverige i utlandet och att svara för utbyte med andra länder inom

kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. Regeringens bedömning

går ut på att Statens kulturråd i ökad utsträckning skall verka för lanseringen

av svensk dramatik i utlandet, att Konstnärsnämnden skall vidareutveckla det

inrättade internationella ateljécentret IASPIS, att Svenska rikskonserter skall

lansera svenska sångare och musiker inom det internationella musiklivet och att

STIM-Svensk Musik skall marknadsföra ny svensk musik och dess upphovsmän.

Av Statens kulturråds årsredovisning för år 1997 framgår att Kulturrådets

bidragsgivning i huvudsak koncentreras till yrkesverksamma konstnärsgrupper.

Enskilda personer som ansöker om bidrag hänvisas till Svenska Institutet eller

Konstnärsnämnden.

Utskottet anser att något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen

inte är påkallat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr16 (mp)

yrkande 11.

I samma motion, Kr16 (mp), anges vidare att motionärerna anser att STIM-Svensk

Musiks uppdrag bör utökas till att marknadsföra även oskyddad musik, såsom

folkmusik och äldre tiders musik (yrkande 12).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om följande. STIM-

Svensk Musik har till uppgift att marknadsföra tonsättare och deras verk.

Uppgiften är inriktad endast på skyddad musik.

Till Svenska rikskonserters övergripande mål hör bl.a. att verka för att

svenskt musikliv berikas genom ökade kontakter med andra länder. Verksamheten

omfattar även oskyddad musik.

Av regeringens regleringsbrev för budgetåret 1998 framgår att ett mål för

Svenska rikskonserter, när det gäller svensk och internationell

konsertproduktion och musikförmedling, är att fortsätta att prioritera insatser

för musikformer med svag institutionell förankring, t.ex. folkmusik. Svenska

rikskonserter skall vidare enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

redovisa bl.a. sin internationella konsertverksamhet under de tre senaste åren.

Redovisningen bör, enligt regleringsbrevet, ske genrevis eller på annat sätt

som belyser målinriktningen.

Utskottet vill vidare erinra om att även Statens kulturråd och Svenska

Institutet disponerar medel för internationellt kulturutbyte och lansering av

svensk musik utomlands.

Mot bakgrund av det anförda delar utskottet inte motionärernas uppfattning

att STIM-Svensk Musiks uppdrag bör utökas till att omfatta även oskyddad musik.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr16 (mp) yrkande 12.

Motionärerna framhåller i samma motion, Kr16 (mp), att kulturfestivalers

betydelse för integration och för ökad förståelse människor emellan bör

uppvärderas (yrkande 13).

Riksdagen beslöt hösten 1996 om sju mål för en nationell kulturpolitik. Ett

av målen är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika

kulturer inom landet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kulturfestivaler, i likhet med

mycket annat internationellt och nationellt utbyte inom kulturen, skapar en

större förståelse människor emellan och att denna förståelse är viktig. Det är,

enligt utskottets mening, en självklar kulturpolitisk uppgift för aktörerna på

kulturområdet att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell

bakgrund kan mötas och ge impulser åt varandra. Utskottet anser inte att något

sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen är påkallat. Utskottet

avstyrker därför motion Kr16 (mp) yrkande 13.

Anslagsfrågor m.m.

I propositionen anger regeringen att lämnade förslag och bedömningar ryms inom

en total ram för år 1999 på 69 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor avser

tidsbegränsade insatser för bl.a. försöksverksamheter inom

Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. Av den totala ramen har regeringen,

enligt propositionen, för avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 bl.a.

föreslå följande fördelning: ca 13 miljoner kronor till konstnärer på bild- och

formområdet, ca 18 miljoner kronor till konstnärer på ton- och musikområdet och

ca 21 miljoner kronor till konstnärer på scen- och filmområdet.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) föreslår att medel till de förslag om

selektiva stöd som läggs fram i propositionen bör anvisas på tilläggsbudget för

år 1998 (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att regeringen på tilläggsbudget

för år 1998 bör föreslå minst två miljoner kronor till stöd till

kollektivverkstäder (yrkande 5).

Utskottet delar regeringens bedömning att förslag om erforderliga medel bör

framläggas i budgetpropositionen för år 1999. Med hänsyn härtill avstyrker

utskottet motion Kr16 (mp) yrkandena 1 och 5.

Motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser det som en självklarhet att de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för konstnärer bör vara underställda de

kulturpolitiska målen och inte bara anpassas till dem (yrkande 3).

I motion Kr13 (c) anser motionärerna att kulturen inte bör främjas genom

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Medel bör därför överföras från

arbetsmarknadsområdet till kultursektorn (yrkande 2).

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande anfört bl.a. följande. De

arbetsmarknadspolitiska satsningar som gjorts har lett till att oetablerade

konstnärer kunnat stanna kvar i sitt yrke trots att de inte haft konstnärliga

uppdrag mellan åtgärderna. Detta har bidragit till en ?amatörisering? som lett

till att de etablerade konstnärernas arbetsmarknad kan ha försämrats. Dessa

effekter är enligt utskottets mening inte godtagbara vare sig från

kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska synpunkter. För att komma till

rätta med detta måste det enligt arbetsmarknadsutskottets mening i första hand

handla om ett ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. En rätt

tillämpad arbetsmarknadspolitik motverkar en överetablering av konstnärer och

därmed också ett kulturutbud som inte svarar mot det kulturpolitiskt

motiverade. De kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen skall därför,

enligt arbetsmarknadsutskottet, inte behöva ställas mot varandra.

Kulturutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning att med en rätt

tillämpad arbetsmarknadspolitik skall de kulturpolitiska och

arbetsmarknadspolitiska målen inte behöva ställas mot varandra.

Satsningarna till förmån för konstnärerna bör fortsatt ske i samverkan. Med

hänsyn härtill avstyrks motion Kr16 (mp) yrkande 3.

Frågan om resurser till de i propositionen föreslagna åtgärderna avses

föreläggas riksdagen i budgetpropositionen för budgetåret 1999. Det blir då

tillfälle för riksdagen att ta ställning till bl.a. frågan om under vilket

utgiftsområde som medel skall beräknas för de olika satsningarna. Med hänsyn

till det som anförts avstyrks motion Kr13 (c) yrkande 2.

Vissa myndighetsfrågor m.m.

I motion Kr288 (s) anser motionären att det statliga stödet till kulturgrupper

inte borde fördelas av många olika organ. Enligt motionären är det både mer

rationellt och mer tillfredsställande ur kulturskaparnas och arrangörernas

synvinkel att samordna resurserna. Frågan om myndighetsstrukturen bör enligt

motionären utredas.

Utskottet uttalade så sent som i höstas att mångfalden och förnyelsen inom

kulturområdet främjas av att statligt stöd fördelas av ett antal från varandra

fristående instanser såsom Kulturrådet, Konstnärsnämnden med

Bildkonstnärsfonden och olika arbetsgrupper, Riksantikvarieämbetet, Svenska

institutet och Svenska Filminstitutet (bet. 1997/98:KrU1 s. 65).

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därmed

motion Kr288 (s).

Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser att alla, organisationer såväl som

enskilda, skall ha förslagsrätt till de nämnder som beslutar om bidrag till

konstnärer, däribland Konstnärsnämndens styrelse. Motionärerna påpekar att

långt ifrån alla konstnärer är organiserade, och även de som valt att stå

utanför organisationerna måste kunna få föra fram sina åsikter (yrkande 12).

I dag utser regeringen dels fem ledamöter i Konstnärsnämndens styrelse efter

förslag av KLYS, dels sju ledamöter i Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO

(tre ledamöter), Svenska konsthantverkare och Industriformgivare (två

ledamöter), Svenska Tecknare (en ledamot) och Svenska Fotografernas Förbund (en

ledamot).

Utskottet behandlade en liknande motion hösten 1996 (bet. 1996/97:KrU1) och

uttalade då bl.a. att utskottet självfallet utgår från att organisationerna,

utifrån sina kunskaper om konstnärerna, låter kompetensen vara en helt

avgörande faktor vid nomineringarna. Utskottet framhöll vidare att det givetvis

står regeringen fritt att göra en självständig bedömning av de nominerade när

den utser styrelserna. Utskottet förutsatte också att regeringen, när den utser

styrelserna, tar till vara den kunskap och kompetens som finns hos konstnärer

och andra även utanför de nominerande organisationerna.

Utskottet vill understryka att regeringen vid sin bedömning inte är bunden av

de personer som har nominerats. Regeringen har att fritt avgöra vem som är mest

lämpad för uppdraget. Det kan tilläggas att regeringen, vid åtminstone ett

tillfälle, har tillsatt en person som föreslagits av någon annan än av de

nominerande organisationerna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Kr270 (mp) yrkande 12.

För vägledning åt arrangörsledet vid valet av kultur anser motionärerna bakom

motion Kr15 (v) att regionala konstnärsråd skall inrättas. Råden skall bestå av

representanter från arrangörsledet och kulturarbetare (yrkande 9).

I propositionen redovisar regeringen dels förslag, dels bedömningar som går

ut på att underlätta för arrangörer vid valet av kultur. Regeringen lägger, som

tidigare nämnts, fram ett förslag om en s.k. tredje anställningsform där

parterna föreslås bilda ett aktiebolag. Bolaget skall bl.a. bedriva

artistförmedlingsverksamhet. Regeringen lägger dessutom fram ett förslag om att

införa ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna. Vidare

gör regeringen den bedömningen att stödet till arrangerande musikföreningar bör

förstärkas kraftigt. En förmedlingsagentur för dansare, Dans-Produktion-Service

(DPS), drivs på försök av Stiftelsen Dansens Hus. Regeringen gör bedömningen

att denna försöksverksamhet bör fortgå under ytterligare tre år och har för

avsikt att avsätta medel för detta ändamål. Med hänsyn till de av regeringen

föreslagna åtgärderna avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 9.

Momsfrågor

I motion Kr8 (m) kräver motionärerna att konstnärers och konstgalleriers

försäljning av konst samt konstgalleriernas försäljningsprovision skall

beskattas med 6 %. Motionärerna åberopar dels kulturpolitiska skäl, dels den

oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande till ideella organisationer som

kan sälja och förmedla konst skattefritt (yrkande 1).

Skatteutskottet har nyligen behandlat ett liknande motionsyrkande (bet.

1997/98:SkU17). I korthet var skatteutskottets ställningstagande följande.

Utskottet erinrade inledningsvis om att det enligt EG-reglerna saknas möjlighet

att införa en reducerad skattesats i vad gäller just galleriers försäljning av

konstverk i allmänhet. Vad gäller skattenivån på konstnärernas försäljning av

egna konstverk finns visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till 6 %.

Detta kräver dock enligt EG-reglerna att också mervärdesskatten vid import av

konstverk, samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. Utskottet ansåg att

frågan därför endast kan övervägas i ett sådant vidare sammanhang. Enligt vad

utskottet hade erfarit hade frågan om skattesatsen vid försäljning av konstverk

aktualiserats i en skriftlig framställning till Regeringskansliet som ännu inte

hade färdigbehandlats. Regeringens prövning av frågan borde enligt utskottets

mening avvaktas. Skatteutskottet avstyrkte därför motionen.

Kulturutskottet är inte av någon annan åsikt än skatteutskottet. Motion Kr8

(m) yrkande 1 avstyrks därför.

I samma motion yrkande 2 och i motion Kr10 (m) yrkande 3 tas frågan om temporär

import av konst upp. Motionärerna yrkar att momsdepositionen för konst som

införs temporärt för utställningsändamål från länder utanför EU skall

avskaffas.

Vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter utgår moms med 12 %.

Om importen avser föremål från länder utanför EU och syftar till att visa

föremålen på utställning kräver tullmyndigheten en momsdeposition av

motsvarande storlek.

Ett liknande motionsyrkande har nyligen behandlats av skatteutskottet (bet.

1997/98:SkU17). Skatteutskottet erinrade om att de bestämmelser som

motionärerna kritiserar är bestämmelser av tillämpningskaraktär som

Generaltullstyrelsen utfärdar.

Kulturutskottet har inhämtat att Generaltullstyrelsen i samband med en

översyn av föreskrifterna har för avsikt att ändra dessa. Ändringen går ut på

att medge undantag från skyldigheten av ställa säkerhet för mervärdesskatt för

konstverk som inte är avsedda för försäljning när dessa anmäls till förfarandet

temporär import av konst för ett galleri, museum eller liknande icke-

kommersiell institution som inte är registrerad för mervärdesskatt. Ett beslut

om föreskrifternas innehåll beräknas föreligga i juli månad i år.

Med hänsyn till vad som således upplysts är någon åtgärd från riksdagens sida

inte påkallad. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr8 (m) yrkande 2 och Kr10

(m) yrkande 3.

Övrigt

Vissa musikfrågor

I motion Kr7 (m) framhåller motionärerna att kompositören, musikern och

artisten i det lilla företaget ofta har svårt att få tillgång till nödvändig

kompetens för att föra ut sin produktion på marknaden i Sverige, men framför

allt i utlandet. Motionärerna anser att staten bör medverka till att göra det

lättare för konstnärerna genom att organisera högskoleutbildning för den som

skall arbeta med försäljning och marknadsföring av musikproduktion (yrkande 1).

Utskottet vill erinra om att det är högskolorna som själva bestämmer

innehållet i utbildningarna och vilka program de vill ha. Det kan också påpekas

att det i dag i många utbildningar inom kulturområdet ingår såväl ekonomi som

marknadsföring. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr7 (m)

yrkande 1.

I samma motion yrkande 2 anser motionärerna att musikbranschens ställning bör

bli starkare inom Näringsdepartementets område. Regeringen bör enligt

motionärerna ges i uppdrag att utreda vilka speciella förutsättningar som råder

inom branschen, och hur man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för att ta

till vara den potential som finns bland alla småföretagare på musikområdet.

Vidare anser motionärerna att Exportrådet bör ges i uppdrag att tydligare lyfta

fram musikföretagen i samband med satsningar som görs utomlands.

Utskottet har inhämtat att Exportrådet under det senaste halvåret lagt ner

resurser på att kartlägga hur exporten av svensk populärmusik i alla dess

former ser ut. Rådet har vidare inlett ett samarbete med bl.a. STIM, SAMI och

Export Music Sweden för att bygga upp ett kontaktnät.

Utskottet anser att något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionen

inte är påkallat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr7 (m) yrkande

2.

I motionen yrkas vidare att Utrikesdepartementets utlandspersonal bör

underlätta och främja svensk musikexport (yrkande 3).

Utskottet vill erinra om att Utrikesdepartementets uppgift utomlands är att -

i vid bemärkelse - främja svenska intressen utomlands. I uppdraget ingår även

att förmedla svensk kultur. Av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1

utg.omr. 5) framgår att resurserna för informations- och kulturverksamhet genom

de svenska utlandsmyndigheterna, på grund av det statsfinansiella läget, är

begränsade. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr7 (m)

yrkande 3.

Utskottet har även tidigare under våren 1998 behandlat frågan om svensk

musikexport (bet. 1997/98:KrU4).

Folkmusik m.m.

Motionärerna bakom motion Kr13 (c) anser att större vikt bör läggas vid

folkmusik, folkdans och mångkulturell musik såväl vid fördelning av

arrangörsstöd som vid sammansättning av rådgivande organ (yrkande 4).

Utskottet föreslog i höstas, i sitt av riksdagen godkända betänkande, en

medelsökning på 3,8 miljoner kronor till arrangerande musikföreningar (bet.

1997/98:KrU1). Utskottet angav då särskilt att arrangörer av folkmusik och

mångkulturell musik skulle få en viss förstärkning. I den nu behandlade

propositionen gör regeringen bedömningen att en ytterligare kraftig

förstärkning av stödet till arrangerande musikföreningar bör göras även år

1999. Regeringens förslag bör inte föregripas. Med hänsyn härtill avstyrker

utskottet motion Kr13 (c) yrkande 4.

I motion Kr9 (s) föreslår motionärerna att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av ett nationellt centrum för

folkmusik i Sverige.

Utskottet har tidigare i år behandlat liknande motionsyrkanden och då

redogjort utförligt för verksamheten vid Eric Sahlström-institutet i Tobo (bet.

1997/98:KrU4) som också nämns i den nu aktuella motionen. Utskottet betonade

vikten av att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och

föras vidare till kommande generationer. Utskottet uttalade vidare att

folkmusiken är en mycket betydelsefull och variationsrik del av musiklivet i

hela landet, som engagerar både amatörer och professionella, både unga och

gamla. Ett institut som inriktar sig på folkmusiken i hela dess bredd och i

synnerhet på pedagogisk verksamhet kunde därvid enligt utskottet bli

betydelsefullt. Utskottet avstyrkte dock motionerna.

Utskottet har vid sina förnyade överväganden om betydelsen av att

folkmusiken, folksången och folkdansen bevaras och utvecklas funnit att värdet

och behovet av ett nationellt centrum för folkmusik motiverar att stöd lämnas

till ett sådant centrum. Regeringen bör därför i budgetpropositionen för år

1999 beräkna medel för ändamålet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr9 (s) som sin mening ge regeringen till känna.

Amatörkultur

Motionärerna bakom motion Kr13 (c) betonar vikten av samspelet mellan amatörer

och professionella och anser att definitionen av konstnärligt arbete bör

innefatta samverkan mellan dessa grupper. Motionärerna anser det också

angeläget att företrädare för amatörerna ges samma möjlighet till initiativ

till samverkan som kulturinstitutionerna (yrkande 1).

I motion Kr15 (v) anser motionärerna att regeringen bör överväga att stöd

till beställningar av kompositioner och dramatiska verk skall utformas på ett

sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses och samverkansformer

kan utvecklas och fördjupas mellan amatörkulturlivet och etablerade tonsättare

och dramatiker (yrkande 8).

I propositionen anges att avsikten med de av regeringen framlagda förslagen

är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan

basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete.

Utskottet vill erinra om att ett av de kulturpolitiska målen är att alla

skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt till eget skapande. Folkbildningens betydelse i arbetet för att

förverkliga kulturpolitikens mål markeras genom att regeringen i proposition

1997/98:115 Folkbildning föreslår ett nytt syfte med statsbidraget till

folkbildningen, nämligen att statsbidraget skall bidra till att bredda

kulturintresset i samhället, till ökad delaktighet i kulturlivet, till

kulturupplevelser samt till eget skapande (bet. 1997/98:KrU17). Utskottet vill

vidare framhålla att statligt stöd lämnas till tjänster som länskonstnärer.

Syftet med detta stöd är att höja kvaliteten inom amatörkulturen och att

stimulera barns och ungdomars intresse för konst och kultur. En del av det

statliga stödet till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner utgår i

form av riktade bidrag. Dessa bidrag skall bl.a. gälla arbete för att nå nya

publikgrupper och samverkan mellan professionella och amatörer. Mot bakgrund av

det anförda avstyrks motionerna Kr13 (c) yrkande 1 och Kr15 (v) yrkande 8.

Invandrarkultur

Motionärerna bakom motion Kr15 (v) pekar på att invandrare behöver stöd, råd

och praktisk hjälp för att bilda föreningar för att på så sätt kunna söka

kulturstöd och verka på lika villkor som svenskar i kulturlivet. Ett sätt att

bidra till detta är, enligt motionärerna, att ge ökade anslag till t.ex.

centrumbildningar och studieförbund för att på så vis ge dessa organisationer

möjlighet att hjälpa invandrargrupper att bilda föreningar (yrkande 10).

Ett av målen för kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte

och möten mellan olika kulturer inom landet. Utskottet har tidigare påpekat att

det faktum att ett världskulturhus etableras i Stockholm inte får medföra att

andra kulturinstitutioner minskar sina strävanden att spegla landets

mångfasetterade kultur och underlåter att ta ansvar för att deras egen

verksamhet verkligen vänder sig till alla befolkningsgrupper i landet (bet.

1996/97:KrU1). Utskottet vidhåller detta och vill understryka att

centrumbildningarna och studieförbunden utifrån förutsättningarna och villkoren

för sin verksamhet självfallet bör stödja alla befolkningsgrupper i hela

landet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Kr15 (v) yrkande 10.

Hemställan

Utskottet hemställer

Avslag på propositionen

1. beträffande fråga om avslag på propositionen och nytt förslag

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr10 yrkandena 1, 2 och 4,

1997/98:Kr238 yrkande 5 och 1997/98:Kr272 yrkande 9,

res. 1 (m)

Inriktningen på statens insatser för konstnärerna

2. beträffande generellt konstnärstillägg

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 11,

res. 2 (mp)

3. beträffande kvinnor och män

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 2 och 1997/98:Kr269

yrkande 28,

4. beträffande konstnärligt arbete i hela landet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 3,

res. 3 (c)

5. beträffande icke organiserade konstnärer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 4,

res. 4 (mp)

Konstnärer inom bild- och formområdet

6. beträffande verksamhetsbidrag till vissa utställare

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr15 yrkande 3 godkänner regeringens

förslag om ett statligt stöd för verksamhetsbidrag till vissa utställare

inom bild- och formområdet,

res. 5 (v)

7. beträffande kollektivverkstäder

att riksdagen godkänner regeringens förslag om att det statliga stödet till

organisationer inom bild- och formområdet utvidgas till att också omfatta

stöd till kollektivverkstäder,

8. beträffande Folkrörelsernas Konstfrämjande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr14 och 1997/98:Kr18,

9. beträffande översyn av stödet till bild- och formkonstnärer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 6 och 1997/98:Kr20 yrkande

2,

10. beträffande stöd till enskilda konstnärer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 6,

res. 6 (kd)

Konstnärer inom ton- och musikområdet

11. beträffande fonogramersättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 4 och 1997/98:Kr16

yrkande 6 godkänner regeringens förslag om fonogramersättning för folk-

och skolbibliotekens utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk samt

musikalier,

res. 7 (v)

res. 8 (mp) - delvis

12. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 7 antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,

res. 8 (mp) - delvis

13. beträffande turnéstöd till fria musikgrupper

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del,

res. 9 (v)

14. beträffande förmedling av kontakter mellan arrangörer och

konstnärer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 5,

Konstnärer inom scen- och filmområdet

15. beträffande en tredje anställningsform inom teatern

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkandena 8 och 9 godkänner

regeringens förslag om ett statligt bidrag till en tredje anställningsform

inom teatern under en försöksperiod,

res. 10 (v, mp)

16. beträffande utvärdering av den tredje anställningsformen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del och

1997/98:Kr15 yrkande 6,

res. 11 (v)

17. beträffande turnéstöd till fria teater- och dansgrupper

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 7 och 1997/98:Kr15 yrkande

1 i denna del,

res. 12 (c, v)

18. beträffande experimentell film- och videokonst

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande rådgivningscenter för dansare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr15 yrkande 7, 1997/98:

Kr16 yrkande 10 i denna del, 1997/98:Kr17 och 1997/98:Kr19 yrkande 1,

20. beträffande medel för ett rådgivningscenter för dansare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr16 yrkande 10 i denna del och

1997/98:Kr19 yrkande 2,

Konstnärer inom ordområdet

21. beträffande nyskriven svensk dramatik

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr20 yrkande 1 godkänner regeringens

förslag om ett statligt stöd för att främja nyskriven svensk dramatik,

res. 13 (c)

22. beträffande digital pjäsbank

att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett statligt stöd till en

digital pjäsbank,

Centrumbildningarna

23. beträffande centrumbildningarna

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 2 godkänner regeringens

förslag om ett statligt stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna

under en försöksperiod,

res. 14 (mp)

24. beträffande ekonomisk förstärkning till centrumbildningarna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 13,

25. beträffande utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid

centrumbildningarna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del,

26. beträffande bidrag till studieförbundens och Folkparkernas

förmedlingsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 15 (c, mp)

Stöd till internationellt kulturutbyte

27. beträffande ansvarsfördelning mellan institutioner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 11,

res. 16 (mp)

28. beträffande oskyddad musik

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 12,

res. 17 (mp)

29. beträffande kulturfestivalers betydelse för integration

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 13,

Anslagsfrågor m.m.

30. beträffande medel på tilläggsbudget

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkandena 1 och 5,

31. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de

kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr16 yrkande 3,

res. 18 (mp)

32. beträffande medel från arbetsmarknadsområdet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 2,

res. 19 (c)

Vissa myndighetsfrågor m.m.

33. beträffande myndighetsstruktur

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr288,

34. beträffande förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 12,

res. 20 (m, c, fp, mp, kd)

35. beträffande regionala konstnärsråd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 9,

res. 21 (v)

Momsfrågor

36. beträffande beskattning vid försäljning av konst

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr8 yrkande 1,

res. 22 (m)

37. beträffande temporär import av konst

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr8 yrkande 2 och 1997/98:Kr10 yrkande

3,

res. 23 (m)

Övrigt

38. beträffande högskoleutbildning för försäljning och marknadsföring

av musikproduktion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 1,

39. beträffande småföretagare på musikområdet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 2,

res. 24 (m)

40. beträffande svensk musikexport

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr7 yrkande 3,

res. 25 (m)

41. beträffande folkmusik, folkdans och mångkulturell musik

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr13 yrkande 4,

42. beträffande nationellt centrum för folkmusik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande amatörkultur

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 1 och 1997/98:Kr15 yrkande

8,

res. 26 (c, v)

44. beträffande invandrarkultur

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr15 yrkande 10.

res. 27 (v)

Stockholm den 14 maj 1998

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders

Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne

Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa

Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m. (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om avslag på

propositionen och nytt förslag m.m. som börjar med ?Utskottet kan? och slutar

med ?i motionerna? bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden funnit avgörande skäl som talar mot att

förslagen i propositionen skall genomföras.

Utskottet anser framför allt att regeringen med sina förslag inte vidtar

någon konkret åtgärd för att komma till rätta med den överetablering som finns

bland de konstnärligt verksamma och vill påpeka att regeringen inte redovisat

hur den avser att begränsa mottagargruppen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

inom kulturområdet.

Utskottet förordar i stället en annan inriktning av åtgärderna.

Många konstnärer är småföretagare. I likhet med motionärerna anser utskottet

det angeläget att förutsättningarna för företagande i Sverige förbättras t.ex.

beträffande skatter, byråkrati och krångliga regler för bl.a.

momsinbetalningar. Sådana förbättringar gynnar också konstnärernas verksamhet.

Ett bra sätt att stimulera inköp och beställningar av etablerade konstnärer

är, enligt utskottet, att tillåta företag och institutioner att göra avdrag i

bokföringen för konst och konsthantverk som inköps till deras lokaler eller

beställs till utförande i en lokal.

Utskottet lägger i det följande synpunkter på de olika kulturområden som

tagits upp i propositionen.

Inom bild- och formområdet delar utskottet regeringens uppfattning att det

finns en utställningsverksamhet som bör kunna komma i fråga för stöd, även i

andra former än projektstöd. De oprecisa kriterier som regeringen föreslår kan

dock enligt utskottet inte accepteras. Utskottet anser att Kulturrådet bör ges

i uppdrag att föreslå vilka regler som skall gälla. I likhet med regeringen

anser utskottet att kollektivverkstäder, på samma sätt som

konsthantverkskooperativ för konsthantverkare, kan vara en kostnadsbesparande

samarbetsform för yrkesverksamma konstnärer. Utskottet ställer sig positivt

till att förslag om medel för ändamålet läggs fram i nästa budgetproposition.

Utskottet anser att visningsersättningens nuvarande utformning bör ändras. En

utvärdering i enlighet med vad som anförs i motionerna bör göras.

Beträffande ton- och musikområdet anser utskottet det positivt att regeringen

går vidare när det gäller tillämpningen av EU-direktivet om uthyrnings- och

utlåningsrättigheter. Enligt utskottets uppfattning, som delas av motionärerna,

bör frågan om vem som skall fördela utlåningsersättningen övervägas

ytterligare. Utskottet har den uppfattningen att en satsning på arrangörsstödet

ger den bästa effekten för att sprida möjligheterna att lyssna till levande

musik.

Vad sedan gäller scen- och filmområdet är utskottet inte helt övertygat om

det rationella i att införa en så kallad tredje anställningsform inom teatern.

Det finns, enligt utskottets mening, för närvarande på olika håll i landet

intressanta initiativ för att öka anställningstryggheten för skådespelare och

samtidigt öka flexibiliteten i teatrarnas repertoarplanering. Ett exempel är

det samarbete som inletts mellan Östgötateatern, Jönköpings länsteater och

Länsteatern i Örebro under arbetsnamnet Tre teatrar. Utskottet anser att

effekterna av dessa initiativ bör utvärderas innan några nya försök inleds.

Enligt utskottets uppfattning är en viktig åtgärd för att komma till rätta med

överetableringen att minska utbildningen av skådespelare. Överetableringen,

speciellt i Stockholm, gör att man dessutom, enligt utskottet, borde överväga

en mer prestationsberoende stödform, t.ex. i proportion till sålda biljetter.

Det stöd som avses främja dans i hela landet bör, enligt utskottet, utformas på

samma sätt som det ovan nämnda musikstödet, dvs. det är i första hand de lokala

arrangörerna som skall ges möjlighet att täcka de ökade turnékostnaderna.

I fråga om försök med arbetsförmedlande verksamhet vid centrumbildningarna

stöder utskottet regeringens förslag. Utskottet anser dock att inte bara de

existerande centrumbildningarna skall kunna komma i fråga för uppdraget. Det

bör enligt utskottet inte finnas några hinder mot att även företag som är

engagerade i personaluthyrningsverksamhet i andra branscher får del av stödet.

Sammanfattningsvis anser utskottet riksdagen med bifall till motion Kr10 (m)

yrkandena 1 och 4, med anledning av motionerna Kr10 (m) yrkande 2, Kr238 (m)

yrkande 5 och Kr272 (m) yrkande 9 samt med avslag på regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen på

ett fortsatt utrednings- och beredningsarbete med sikte på att riksdagen

snarast skall föreläggas nytt förslag om konstnärsstöd m.m.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr10 yrkandena 1 och 4, med

anledning av motionerna 1997/98:Kr10 yrkande 2 och 1997/98:

Kr238 yrkande 5 och 1997/98:Kr272 yrkande 9 samt med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Generellt konstnärstillägg (mom. 2)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens

insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Utskottet har? och slutar

med ?yrkande 11 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att ett

generellt konstnärstillägg som bygger på konstnärlig aktivitet bör införas som

skall utgå till konstnärer inom alla konstformer och stimulera till förnyat

skapande.

Grundtanken med ett konstnärstillägg är enligt utskottet, och som

motionärerna framhåller, att det är bättre att stärka fler konstnärers

förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden än att sysselsätta ett fåtal i

åtgärdsprogram. Finansieringen bör, enligt utskottet, ske genom att AMS-medel

för åtgärdsprogram tas i anspråk. Genom att bearbeta Konstnärsstödsutredningens

skiss till generellt stöd borde regeringen ha kunnat lägga fram förslag i

frågan redan i den nu föreliggande propositionen. Då så inte har skett anser

utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp) yrkande 11 som sin

mening bör ge regeringen till känna att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag om ett generellt konstnärstillägg.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande generellt konstnärstillägg

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Konstnärligt arbete i hela landet (mom. 4)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens

insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Utskottet utgår? och

slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tyngdpunkten, vid fördelningen

av de aviserade resurserna, bör ligga i att öka marknaden för konstnärligt

arbete i hela landet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr13 (c) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande konstnärligt arbete i hela landet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr13 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Icke organiserade konstnärer (mom. 5)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Inriktningen på statens

insatser för konstnärerna (avsnitt 4) som börjar med ?Motionärerna redovisar?

och slutar med ?4 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) framhålla att

de olika utredningarna liksom regeringen baserar sina slutsatser endast på

synpunkter från fackligt organiserade konstnärer. Utskottet anser att det vid

medelsfördelningen måste beaktas att alla konstnärer inte är fackligt anslutna

och att deras synpunkter på konstnärsstödet saknas i underlaget. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande icke organiserade konstnärer

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Verksamhetsbidrag till vissa utställare (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Verksamhetsbidrag till

vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar

med ?som utställningslokaler? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att

biblioteken, som besöks av många, är lämpliga lokaler för utställningar. Här

kan nya publikgrupper nås, vilket medverkar till att stimulera efterfrågan på

konstnärligt arbete. Utskottet anser att regeringen i budgetpropositionen för

år 1999 skall väga in även bibliotekens möjlighet att få verksamhetsbidrag

under förutsättning att de fortlöpande ställer ut samtida bild- och formkonst.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 3

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande verksamhetsbidrag till vissa utställare

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr15

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Stöd till enskilda konstnärer (mom. 10)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ersättningar och bidrag

till konstnärer (avsnitt 7.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motion Kr306 (kd) att

konstnärernas kunnande bör tas i anspråk i hela samhället. En väg bör vara att

i större utsträckning ersätta nuvarande inkomststöd med utsmyckningsuppdrag i

projekt i daghem, skolor, sjukhus, bibliotek m.m. Regeringen bör utforma ett

sådant system och förelägga riksdagen förslag om en ändring av det nuvarande

stödsystemet i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr306 (kd) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande stöd till enskilda konstnärer

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr306 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Fonogramersättning (mom. 11)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fonogramersättning

(avsnitt 8.1) som börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?samt musikalier?

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att en fonogramersättning bör införas.

Utskottet anser liksom motionärerna i motion Kr15 (v) att den föreslagna

ersättningen för utlåning skall utvidgas i förhållande till regeringens förslag

och innefatta samtliga bibliotek som omfattas av bibliotekslagen.

Motionärerna bakom - - - (=utskottet 9 rader) - - - avstyrks därför.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av

regeringens förslag och motion Kr15 (v) yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande fonogramersättning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr15

yrkande 4 samt med avslag på motion 1997/98:Kr16 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Fonogramersättning och överlämnande av förvaltningsuppgifter (mom. 11

och 12)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fonogramersättning

(avsnitt 8.1) som börjar med ?I propositionen? och slutar med ?7 avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Kr16 (mp) att en viss del

av medlen för fonogramersättning bör öronmärkas för folkmusik. I annat fall

skulle folkmusiken, som är en ständigt skapande musikform, missgynnas på grund

av att en upphovsman oftast saknas. Riksdagen bör med anledning av regeringens

förslag och yrkande 6 i motionen som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Enligt motion Kr16 (mp) - - - (=utskottet 2 rader) - - - (yrkande 7).

Medlen för fonogramersättningen bör enligt utskottets mening, och som

motionärerna framhåller, fördelas av Kulturrådet och inte av SAMI och STIM som

regeringen föreslår.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande

7 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

11. beträffande fonogramersättning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr16

yrkande 6 samt med avslag på motion 1997/98:Kr15 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande överlämnande av förvaltningsuppgifter

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 7 och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Turnéstöd till fria musikgrupper (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till vissa

musikändamål (avsnitt 8.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?aktuell del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) att bidraget

till de fria musikgrupperna bör delas upp i två anslagsposter, ett

verksamhetsbidrag och ett turnéstöd. Genom att inrätta två separata konton kan

verksamheten, enligt utskottets mening, avsevärt utvecklas och få en stabil

grund att bedriva långsiktig verksamhet på, med kulturell kvalitet som mål. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 1 i

denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande turnéstöd till fria musikgrupper

att riksdagen med anledning av motion1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En tredje anställningsform inom teatern (mom. 15)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den tredje

anställningsformen inom teatern (avsnitt 9.1) som börjar med ?Kulturutskottet

har? och slutar med ?avstyrks därmed? bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att ett statligt bidrag till en

tredje anställningsform inom teatern bör införas under en försöksperiod.

Utskottet anser dock, i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp), att

försöksperioden bör utsträckas till tre år. En försöksperiod på ett och ett

halvt år är en alltför kort tid för att kunna dra säkra slutsatser av värdet av

verksamheten. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr16

(mp) yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande en tredje anställningsform inom teatern

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 9 och med anledning

av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr16 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken En tredje

anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1) som börjar med ?I propositionen?

och slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) att om det

efter en utvärdering visar sig att försöken med en tredje anställningsform inom

teatern faller väl ut, möjlighet bör ges till en sådan anställningsform även

inom andra kulturområden. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr15 (v) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande utvärdering av den tredje anställningsformen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 6 och med avslag på

motion 1997/98:Kr13 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Turnéstöd till fria teater- och dansgrupper (mom. 17)

Marianne Andersson (c) och Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till vissa teater-,

dans och filmändamål (avsnitt 9.2) som börjar med ?Utskottet anser? och slutar

med ?aktuell del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) och Kr15

(v) att bidraget till de fria teater- och dansgrupperna bör delas upp i två

anslagsposter, ett verksamhetsbidrag och ett turnéstöd. En ökning av stödet kan

i annat fall, enligt utskottets mening, leda till tvister om hur stödet skall

fördelas och användas. Att skilja stöden åt underlättar även prissättningen och

avtal med köpare av gruppernas tjänster. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Kr13 (c) yrkande 7 och Kr15 (v) yrkande 1 i här aktuell

del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande turnéstöd till fria teater- och dansgrupper

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 7 och

1997/98:Kr15 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

13. Nyskriven svensk dramatik (mom. 21)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd för att främja

nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1) som börjar med ?Utskottet vill?

och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Kr20 (c) att en särskild

andel av stödet skall avsättas för bidrag till de fria grupperna när det gäller

beställningar av ny svensk dramatik. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr20 (c) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande nyskriven svensk dramatik

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Kr20

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Centrumbildningarna (mom. 23)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Centrumbildningar

(avsnitt 11.1) som börjar med ?Utskottet anser att tiden? och slutar med

?avstyrker motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att

försöksperioden, ett och ett halvt år, bör utsträckas till tre år. Efter en så

kort tid som ett och ett halvt år kan det enligt utskottets mening vara svårt

att dra säkra slutsatser av värdet av verksamheten. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr16 (mp) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande centrumbildningarna

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 2 och med anledning

av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Bidrag till studieförbundens och Folkparkernas förmedlingsverksamhet

(mom. 26)

Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Centrumbildningar

(avsnitt 11.1) som börjar med ?Utskottet anser i likhet? och slutar med ?till

känna? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att riksdagen nu skall besluta

att även studieförbunden och Folkparkernas förmedlingsverksamhet skall omfattas

av de nya stödformerna innan det är klargjort hur stora resurser som skall

ställas till verksamhetens förfogande. Detta skulle kunna leda till att

utrymmet för centrumbildningarnas verksamhet skulle minskas på ett olyckligt

sätt. Motion Kr11 (s) avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande bidrag till studieförbundens och Folkparkernas

förmedlingsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr11,

16. Ansvarsfördelning mellan institutioner (mom. 27)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till

internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2) som börjar med ?Utskottet anser?

och slutar med ?yrkande 11? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) anser utskottet att

regeringen bör återkomma med förslag till ansvarsfördelning mellan de olika

organisationer som har att fördela medel till internationellt kulturutbyte. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr16 (mp) yrkande 11 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande ansvarsfördelning mellan institutioner

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Oskyddad musik (mom. 28)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Stöd till

internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2) som börjar med ?Utskottet vill med?

och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att STIM-

Svensk Musik skall ges i uppdrag att även marknadsföra oskyddad musik, såsom

folkmusik och äldre tiders musik. Det är enligt utskottet, och som motionärerna

betonar, viktigt att en samordning sker vid marknadsföringen av svensk musik

internationellt. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

Kr16 (mp) yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande oskyddad musik

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr16 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de kulturpolitiska målen

(mom. 31)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Anslagsfrågor m.m. som

börjar med ?Satsningarna till? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr16 (mp) att de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för konstnärer inte bara bör anpassas till

de kulturpolitiska målen utan även underställas dem. Anledningen till

utskottets bedömning är att vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar

konstnärernas möjligheter att försörja sig på sitt yrke. Detta innebär att

konstnärerna inte får utöva sitt konstnärliga värv utan tvingas avstå till

förmån för en tillfällig försörjningsmöjlighet. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr16 (mp) yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de

kulturpolitiska målen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr16 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Medel från arbetsmarknadsområdet (mom. 32)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Anslagsfrågor m.m. som

börjar med ?Frågan om? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr13 (c) anser utskottet att - i

stället för att stödja kulturen genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder -

kultursektorn bör ges ökade resurser att fördela utifrån kulturpolitiska

utgångspunkter genom en överföring av medel från arbetsmarknadsområdet.

Härigenom skulle man stärka ett aktivt och levande kulturliv ute i landet samt

skapa arbete för en del av de kulturarbetare som nu uppbär stöd. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr13 (c) yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande medel från arbetsmarknadsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr13 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m. (mom. 34)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Marianne Andersson (c), Jan

Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och

Elizabeth Nyström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa myndighetsfrågor

m.m. som börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 12? bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att vissa organisationers förslagsrätt till Konstnärsnämndens

och Bildkonstnärsfondens styrelser inte bör finnas kvar. Regeringen bör vara

helt obunden när den tillsätter dessa styrelser och kunna hämta

styrelseledamöter både bland dem som är organiserade och dem som valt att stå

utanför olika organisationer. Det bör inte få finnas minsta tvivel om att

styrelserna är helt obundna av olika intresseorganisationer i sin verksamhet

och att deras ledamöter är tillsatta endast utifrån sin kunskap och kompetens.

Detta bör inte hindra att regeringen rådgör med och inhämtar synpunkter från

KLYS och de enskilda organisationer som företräder olika konstnärskategorier

eller att Konstnärsnämndens och Bildkonstnärsfondens styrelser har

överläggningar med organisationer som företräder konstnärer. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr270 (mp) yrkande 12 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr270 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Regionala konstnärsråd (mom. 35)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa myndighetsfrågor

m.m. som börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 9? bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att nya

former för arrangörsstöd skyndsamt måste byggas upp för att prioritera

eftersatta kulturområden som barnkultur, folkmusik, mångkultur och amatörkultur

samt de fria konstnärsutövarna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

en modell med regionala konstnärsråd bör prövas. Genom dessa konstnärsråd ges

arrangörsledet möjlighet till vägledning i valet av kultur. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 9 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande regionala konstnärsråd

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Beskattning vid försäljning av konst (mom. 36)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Momsfrågor som börjar

med ?Kulturutskottet är? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande

lydelse:

Konstgallerierna utför en viktig kulturgärning som har väsentlig betydelse

för både konstnärerna och den konstintresserade allmänheten. En viktig åtgärd

för att underlätta för konstnärerna att kunna leva på sin verksamhet är att

förbättra momsvillkoren när konstnärers verk säljs på gallerier. Momsregler av

olika slag försvårar emellertid galleriernas möjlighet att bedriva sin

verksamhet. Momssatsen för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från ett

konstgalleri ligger på 25 %, vartill kommer en avgift på 5 % för ?droit de

suite?. Ideella organisationer kan däremot förmedla och sälja konst utan

momspålägg och denna skillnad när det gäller momsregler mellan gallerier och

ideella organisationer försämrar givetvis galleriernas konkurrenssituation.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att detta inte är rättvist.

Reglerna får den konsekvensen att en tavla som säljs genom ett galleri blir

avsevärt dyrare än om samma tavla säljs genom en konstförening som ställer ut i

exempelvis Folkets hus. Regeringen bör undersöka möjligheterna att finna en

godtagbar lösning på problemet och därefter återkomma till riksdagen med

förslag i frågan.

En första åtgärd som regeringen bör vidta är att förelägga riksdagen förslag

om en sänkning av momsen vid konstnärernas egna överlåtelser av konstverk till

6 %. EG-reglerna medger en lägre skattesats än den normala för sådan

försäljning i det fall även momsen på importerade konstverk m.m. reduceras.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr8 (m) yrkande 1

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande beskattning vid försäljning av konst

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr8 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Temporär import av konst (mom. 37)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Momsfrågor som börjar

med ?Med hänsyn? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Kr8 (m) och Kr10 (m) innebär kravet på

momsdeposition vid tullhantering i samband med temporär import av konst, som

kommer från något land utanför EU och som skall visas på utställning i Sverige,

ett hinder för gallerier i Sverige att visa god och intressant konst från olika

delar av världen. Galleriernas internationella verksamhet försvåras, trots att

denna verksamhet ligger helt i linje med det av riksdagen fastlagda

internationaliseringsmålet för kulturpolitiken. Enligt utskottets uppfattning

skall gallerierna inte tvingas att till staten förskottera stora belopp för

konst, som är avsedd att visas upp för en konstintresserad allmänhet på

utställningar. Främst drabbas små, ambitiösa gallerier i landsorten som

bedriver sin verksamhet med knappa marginaler. Det är viktigt att konst från

alla delar av världen kan visas och ses även utanför storstadsområdena.

Utskottet är medvetet om att Generaltullstyrelsen har för avsikt att ändra

föreskrifterna vad gäller temporär import av konst, men innehållet i det

eventuella beslutet är ännu inte klart. Regeringen bör därför vidta åtgärder

för att lösa de påtalade problemen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med

anledning av motionerna Kr8 (m) yrkande 2 och Kr10 (m) yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande temporär import av konst

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr8 yrkande 2 och

1997/98:Kr10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

24. Småföretagare på musikområdet (mom. 39)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa musikfrågor som

börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör låta utreda hur

man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för att ta till vara den potential

som finns bland småföretagarna på musikområdet. Vidare bör utredningen belysa

de speciella förutsättningar som råder inom musikbranschen. Exportrådet bör,

enligt utskottets uppfattning, ges i uppdrag att tydligare lyfta fram

musikföretagen i samband med satsningar som görs utomlands t.ex. vid MIDEM i

Frankrike, som är världens största årliga möte för musikbranschen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr7 (m) yrkande 2

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande småföretagare på musikområdet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr7 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Svensk musikexport (mom. 40)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Vissa musikfrågor som

börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill betona att de svenska beskickningarnas uppdrag att underlätta

och främja svensk export i större utsträckning än hittills bör inriktas även på

den snabbväxande musikindustrin. Dess ekonomiska betydelse motiverar att den

behandlas som andra mera etablerade näringslivsgrenar i samband med de

exportsatsningar som genomförs.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr7 (m) yrkande 3

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande svensk musikexport

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr7 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Amatörkultur (mom. 43)

Marianne Andersson (c) och Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Amatörkultur som börjar

med ?Utskottet vill? och slutar med ?yrkande 8? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr13 (c) och Kr15 (v) anser

utskottet det angelägen att betona vikten av samspelet mellan amatörer och

professionella. Samverkan mellan professionella kulturutövare och amatörer

stärker, enligt utskottets uppfattning, båda grupperna. Det är vidare enligt

utskottet viktigt att amatörkulturen ges möjlighet till initiativ till

samverkan. Regeringen bör därför överväga frågan och återkomma till riksdagen

med förslag om att stöd till beställningar av kompositioner och dramatiska verk

skall utformas på ett sådant sätt att amatörkulturlivets behov kan tillgodoses

och samverkansformer kan utvecklas och fördjupas mellan amatörkulturlivet och

etablerade tonsättare och dramatiker. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna Kr13 (c) yrkande 1 och Kr15 (v) yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande amatörkultur

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr13 yrkande 1 och

1997/98:Kr15 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

27. Invandrarkultur (mom. 44)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Invandrarkultur som

börjar med ?Ett av? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr15 (v) anser utskottet att stöd, råd

och praktisk hjälp bör ges till invandrare för att underlätta för dem att bilda

föreningar. På så sätt underlättar man för invandrare att verka på lika villkor

som svenskar i kulturlivet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr15 (v) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande invandrarkultur

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr15 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Översyn av stödet till bild- och formkonstnärer (mom. 9)

Marianne Andersson (c) anför:

Jag har avstått från att reservera mig till förmån för motionerna Kr13 (c) och

Kr20 (c) om en översyn av stödet till bild- och formkonstnärer med tanke på att

konstnärsstödet nyligen utretts från flera olika aspekter. Jag kommer dock att

mycket noga följa utvecklingen av hur stödet fördelas och om det sker på ett

rättvist sätt till de konstnärer av hög kvalitet som behöver det mest.

2. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16)

Elisabeth Fleetwood (m) och Marianne Andersson (c) anför:

Vi ställer oss bakom regeringens förslag att införa ett statligt stöd till en

tredje anställningsform inom teatern under en försöksperiod på ett och ett

halvt år. Vi vill ändå peka på att tiden, ett och ett halvt år, är väl kort med

tanke på att det är en tidigare inte prövad verksamhet som snabbt skall starta

och finna sin form. Utvärderingen skall påbörjas redan ett år efter starten.

Det kan vara svårt att dra säkra slutsatser av värdet av försöksverksamheten

efter en så kort tid.

3. Utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid centrumbildningarna

(mom. 25)

Marianne Andersson (c) och Fanny Rizell (kd) anför:

Vi ställer oss bakom regeringens förslag att införa ett statligt stöd för

arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett och ett

halvt år. Vi vill ändå peka på att tiden, ett och ett halvt år, är väl kort med

tanke på att det kan vara svårt att dra säkra slutsatser av värdet av

försöksverksamheten efter en så kort tid. Det finns dock en tidigare verksamhet

vid centrumbildningarna av detta slag som kanske kan användas för en

jämförelse.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:318) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde skall införas

två nya paragrafer, 4 och 4 a §§, av följande lydelse.

4 §1 Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) prövar

frågor om fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för

utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet.

4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)

prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på

musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de

har medverkat i.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

1 Förutvarande 4 § upphävd genom 1994:305.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1997/98:AU8y

Konstnärernas villkor

Till kulturutskottet

Inledning

Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1997/98:87 Konstnärernas villkor och de motioner som väckts med

anledning av propositionen och rör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Arbetsmarknadsutskottet kommer i detta yttrande huvudsakligen att uppehålla

sig vid frågan om konstnärernas situation på arbetsmarknaden och om

förhållandet mellan arbetsmarknadspolitiken och konstnärsyrket. Utskottet

kommer även att något kort beröra regeringsförslagen om en s.k. tredje

anställningsform inom teatern och om statligt stöd för arbetsförmedling vid

centrumbildningarna. Slutligen kommenteras motionsförslagen om ett

rådgivningscentrum för yrkesdansare. Utskottet avstår från att ta ställning

till de enskilda motionsförslagen.

En bakgrund till de förslag som läggs fram i propositionen är den s.k.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen (SOU 1997:183). Utredningsuppdraget var

att göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till

konstnärsyrket och att analysera den obalans som råder på den konstnärliga

arbetsmarknaden. I betänkandet finns förslag som inte behandlas i

propositionen.

Konstnärerna och arbetsmarknaden m.m.

Konstnärernas arbetsmarknad inom kultursektorn avviker från de förutsättningar

som arbetsmarknadspolitiken utgår från. Om fast anställning är det vanliga på

arbetsmarknaden i stort, är arbetena inom kultursektorn oftast tillfälliga och

säsongsbetonade. Det råder en långvarig och strukturell obalans mellan utbud

och efterfrågan på arbetskraft. Koncentrationen av konstnärer är särskilt

påtaglig i storstadsområdena. En stor del av dem kan inte betraktas som

arbetstagare utan är egenföretagare. Konstnärerna har låga inkomster av sitt

konstnärliga arbete. I genomsnitt kommer endast omkring en femtedel av deras

inkomster från sådant arbete. Även den sammanlagda bruttoinkomsten är låg, 80 %

av genomsnittet för befolkningen. Lågkonjunkturen förvärrade situationen

ytterligare för många av konstnärerna eftersom deras möjligheter att hämta

försörjning på annat håll minskade.

Konstnärerna är som yrkesgrupp relativt liten. Konstnärliga

arbetsmarknadsutredningen uppskattar antalet till ca 25 000 personer, vilket

motsvarar ca 0,6 % av arbetskraften. Till följd av den höga arbetslösheten -

enligt utredningen var 19 000 konstnärssökande inskrivna vid arbetsförmedlingar

under 1996 - är kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken i form av kontantstöd

vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder betydande. Som redovisas

i propositionen har för år 1998 ca 40,6 miljarder kronor avsatts för

arbetslöshetsersättningen (till följd av antaganden om lägre arbetslöshet

föreslås ett 4,2 miljarder kronor lägre belopp i tilläggsbudgeten), varav 975

miljoner kronor avser konstnärliga yrkesutövare. Det är ett belopp som kraftigt

överstiger vad som motsvarar konstnärernas andel av arbetskraften. Även

kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydande. Av drygt 20

miljarder kronor (viss ökning föreslås i tilläggsbudgeten) beräknas ca 425

miljoner kronor belöpa på aktiva åtgärder för konstnärer. Statens utgifter för

konstnärernas arbetslöshet kan alltså för i år beräknas till omkring 1,3

miljarder kronor.

Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens uppfattning att utredningen på ett

övertygande sätt pekat på den strukturella obalans som råder på den

konstnärliga arbetsmarknaden. Utskottet ser också den konstanta

överetableringen av konstnärer och de samhälleliga kostnader som följer av den

som det främsta problemet. Även från rent arbetsmarknadspolitiska synpunkter

kan man finna det oacceptabelt att detta förhållande fortgår. Samhället skall

inte besluta över enskildas yrkesval, men det skall knappast heller med

allmänna resurser behöva stödja enskilda personer i deras orealistiska

ambitioner att etablera sig eller stanna kvar inom ett visst yrke. En aktiv

arbetsmarknadspolitik innebär att en arbetslös person som inte direkt kan få

arbete skall erbjudas en utbildning eller en annan lämplig åtgärd i syfte att

personen skall få ett reguljärt arbete. Insatser som kommer i fråga är

platsförmedling, vägledning, yrkesinriktad rehabilitering och olika

åtgärdsprogram. Strävan skall vara att arbetet kan ge långsiktig egen

försörjning. Den som är arbetslös skall i princip vara tillgänglig för hela

arbetsmarknaden. För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning skall den

arbetslöse stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket bl.a. innebär att vara

beredd att anta lämpligt arbete. Reglerna ger inte den enskilde rätt att

inskränka sitt arbetsutbud till ett visst yrkesområde. När

arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutas skall man särskilt beakta att

åtgärderna inte tränger undan ordinarie arbetstillfällen eller skapar

inlåsning.

Som den svenska arbetsmarknadspolitiken är utformad borde den förhindra

åtminstone en långvarig överetablering inom ett visst yrke. De slutsatser som

dragits av utredaren, och som regeringen ansluter sig till, är emellertid att

arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tvärtom

bidragit till att upprätthålla obalansen på konstnärsområdet. Det har skett

genom den stora omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och genom

att de riktats just mot kulturområdet.

Som utvecklats av utredaren och i propositionen har de stora

arbetsmarknadspolitiska satsningarna lett till ett kulturutbud som saknar

koppling till de kulturpolitiska målen och som annars inte skulle ha funnits.

Oetablerade konstnärer har kunnat stanna kvar i yrket trots att de inte haft

konstnärliga uppdrag mellan åtgärderna. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

har bidragit till en ?amatörisering?. De etablerade konstnärernas arbetsmarknad

kan ha försämrats. Dessa effekter är enligt utskottets mening inte godtagbara

vare sig från kulturpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Utskottet välkomnar att åtgärder nu skall vidtas för att komma till rätta med

problemet.

Som det beskrivs i propositionen skall det ske genom att ?begränsa de

oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva

arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden?. AMS skall få

regeringens uppdrag att vidta sådana åtgärder. Utskottet förutsätter att detta

inte skall ske på det sätt som ifrågasatts i den moderata kommittémotionen,

dvs. att en del av det arbetsmarknadspolitiska anslaget för konstnärerna tas

bort. Att direkt avskära vissa kategorier arbetssökande från möjligheten till

arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ingen

framkomlig väg.

Enligt arbetsmarknadsutskottets mening måste det i första hand handla om ett

ändrat arbetssätt hos arbetsmarknadsmyndigheterna. En sökande som bedöms sakna

förutsättningar att få en fast förankring på kulturarbetsmarknaden måste få

hjälp att hitta alternativa arbetsområden genom aktiv vägledning från

arbetsförmedlingens sida och genom utbildning. Att ett sådant arbetssätt kommer

att ställa stora krav på förmedlingarna är klart. Många av konstnärerna har

säkert en stark yrkesidentitet och en bindning till kulturen.

Vägledningsinsatserna förutsätter en bred kunskap om arbetsmarknaden och om

olika utbildningsvägar. Individuella handlingsplaner bör enligt utskottets

mening kunna underlätta arbetet och öka förutsättningarna för ett bra resultat

för den enskilde.

Det finns anledning att se positivt på möjligheterna med tanke på den klara

förbättring av läget på arbetsmarknaden som nu sker med ökande antal lediga

platser. I ett sådant arbetsmarknadsläge blir det en mycket viktig uppgift för

arbetsförmedlingarna att se till att arbetsgivare kan få arbetskraft till

lediga platser. Utskottet kan i sammanhanget notera att AMS i dagarna gått ut

med en uppmaning till de anställda inom verket att när det nu börjar ljusna på

arbetsmarknaden se till att arbetslösa finns tillgängliga för arbete.

Arbetsmarknadsutskottet har dessutom fått intrycket att det numera finns en

ganska god insikt på arbetsförmedlingarna om de problem som utredaren och

propositionen behandlar.

Utskottet ställer sig bakom den allmänna inriktningen i propositionen att

begränsa de oetablerade konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva

arbetsmarknadsåtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden.

I några motioner begärs riksdagsuttalanden om att de arbetsmarknadspolitiska

målen skall vara underordnade de kulturpolitiska målen. Arbetsmarknadsutskottet

anser för sin del att de båda målen inte skall behöva ställas mot varandra. Som

redan utvecklats bör en på rätt sätt tillämpad arbetsmarknadspolitik motverka

en överetablering av konstnärer och därmed ett kulturutbud som inte svarar mot

det kulturpolitiskt motiverade.

Förslagen i propositionen går ut på att på olika sätt öka efterfrågan på

kulturarbetsmarknaden genom förstärkningar av statens stödinsatser på olika

kulturområden. Finansiering skall under nästa budgetår delvis ske inom

utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv). Som utskottet bedömer det kan

det dröja innan de föreslagna åtgärderna får mera betydande positiva

budgeteffekter på det arbetsmarknadspolitiska området. Man kan således inte

utgå från att de ökade kostnaderna för konstnärsstöd omedelbart kompenseras av

minskade kostnader för arbetslösheten.

En tredje anställningsform inom teatern

Förslaget i propositionen innebär att staten under vissa förutsättningar skall

ge bidrag till en försöksverksamhet som består i att ett aktiebolag bildas där

frilansande skådespelare anställs. Teatrarnas ekonomiska problem har lett till

att allt fler skådespelare blir beroende av arbetslöshetsersättningen för sin

försörjning. Syftet är att avlasta arbetslöshetskassan, att öka de frilansande

skådespelarnas trygghet och att öka den konstnärliga friheten. Förslaget

benämns ?en tredje anställningsform? inom teatern. Utskottet antar att därmed

åsyftas en anställningsform vid sidan av tillsvidareanställning och viss-

tidsanställning.

För utskottet är det välbekant att arbetslöshetsförsäkringen på teaterområdet

i hög grad fungerar som en yrkesförsäkring som ger inkomstutfyllnad för de

frilansande. Enligt den s.k. ARBOM-utredningen (SOU 1996:150) täcks inte bara

kostnader för stillestånd av försäkringen utan även förberedelsearbete och

träning, vilket gagnar både kulturarbetarna och dem som engagerar dem. Det är

enligt utredningen t.ex. vedertagen praxis att repetitionsarbete i fria grupper

bekostas av arbetslöshetsförsäkringen fram till fyra veckor före premiär.

Arbetsmarknadsutskottet ser mot denna bakgrund positivt på att man söker

finna former för att förbättra de strukturella problemen. Den försöksverksamhet

som nu föreslås synes förutsätta ett inte obetydligt statligt stöd. På sikt kan

det inte vara arbetsmarknadspolitiken som skall belastas av branschens problem.

Om man av kulturpolitiska skäl vill stötta verksamheten vid teatrarna bör det

snarare vara ett ansvar för kulturpolitiken.

Propositionen presenterar förslaget ytterst kortfattat, och det är därför

svårt att bilda sig någon uppfattning om vad försöksverksamheten kommer att

innebära närmare. Inte minst det förhållandet att försöksverksamheten skall

konstrueras med anställningar som saknar mycket av det som vanligen

kännetecknar ett anställningsförhållande väcker ett antal frågor av olika slag.

I propositionen sägs det att regeringen kommer att utfärda närmare föreskrifter

om villkoren för bidraget. Utskottet förutsätter att föreskrifterna ges sådant

innehåll att den verksamhet som kommer att stödjas blir acceptabel från bl.a.

arbetsrättsliga och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Den föreslagna försöksperioden på ett och ett halvt år förefaller i och för

sig kort, särskilt med tanke på att syftet är att stärka

anställningstryggheten. Efter en så kort tid kan det vara svårt att dra säkra

slutsatser av värdet av verksamheten. Med hänvisning till den ganska stora

insatsen från statens sida är det emellertid rimligt att ekonomiska utfästelser

inte görs för en längre tid.

Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringens förslag bör kunna tillstyrkas,

dock med de nu angivna reservationerna.

Centrumbildningarna

Regeringens förslag i denna del innebär att det under 1999 införs ett statligt

stöd för arbetsförmedling vid centrumbildningarna under en försöksperiod på ett

och ett halvt år. Bakgrunden är den utvärdering som utförts av Konstnärliga

arbetsmarknadsutredningen och som visar att man vid centrumbildningarna på ett

mycket bra sätt lyckas förmedla konstnärers arbete med små resurser. Med hjälp

av stödet skall centrumbildningarna kunna anställa arbetsförmedlare.

Försöksverksamheten, som skall pågå under ett och ett halvt år, föreslås bli

finansierad på utgiftsområde 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv).

Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot förslaget.

Rådgivningscentrum för yrkesdansare

I kulturutskottets ärende finns ett antal motioner som avser s.k.

rådgivningscentrum för dansare. I motionerna föreslås att ett sådant centrum

inrättas, i några av dem föreslås även medelsanvisning för ändamålet. Förslagen

anknyter till Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen som föreslår att medel

avsätts för att upprätta ett rådgivningscenter för dansare vid AF Kultur i

Stockholm. Syftet är att dansarna skall kunna få stöd för att finna en ny

yrkesinriktning efter danskarriären, som i allmänhet slutar redan i åldern

mellan 35 och 45 år.

Arbetsmarknadsutskottet har i samband med budgetbehandlingen de två

föregående åren tagit ställning till liknande motionsyrkanden (senast i

1997/98:AU1). Motionerna har avstyrkts, men utskottet har uttryckt förståelse

för den bakgrund som finns till förslagen.

I korthet har arbetsmarknadsutskottets inställning varit följande. Dansarna

är en yrkesgrupp med mycket speciella förhållanden. Karriären är kort och

koncentrerad och i allmänhet fysiskt och psykiskt krävande. Det är inte

förvånande om många får problem i samband med sitt yrkesbyte, som kan uppfattas

som påtvingat. Stöd kan behövas inte bara i fråga om yrkesval, utan även av

allmänt rådgivande eller kurativt slag. Utskottet har framhållit vikten av

förebyggande insatser under utbildningen och under karriären och betonat det

ansvar som ligger på dansarnas egna organisationer och de institutioner där

dansarna är anställda. När yrkesbytet är ett faktum har

arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar att hjälpa till inom ramen för den

befintliga arbetsförmedlingsverksamheten. Arbetsmarknadsutskottet har

framhållit att det är en fördel om förmedlaren har kännedom om gruppens

speciella förhållanden, men har inte sett det som realistiskt att bygga upp en

särskild organisation för denna yrkesgrupp. Vikten av vidgade kunskaper har

betonats, så att särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste har emellertid

ansetts vara att rådgivning och kunskap lämnas om hela arbetsmarknaden så att

inte perspektivet snävas in i onödan. Stödåtgärder utöver detta kan lämnas

efter individuell prövning.

Arbetsmarknadsutskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga, men vill

för tydlighetens skull tillägga att ingenting hindrar t.ex. att

arbetsförmedlingarna anställer särskilda handläggare inom ramen för

tillgängliga resurser.

Stockholm den 22 april 1998

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Berit Andnor

(s), Ingvar Johnsson (s), Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s), Patrik

Norinder (m), Hans Andersson (v), Kristina Zakrisson (s), Christel Anderberg

(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kd), Paavo Vallius (s), Christer

Erlandsson (s), Ulf Melin (m) och Kjell Ericsson (c).

Avvikande meningar

1. Rådgivningscentrum för yrkesdansare

Hans Andersson (v), Barbro Johansson (mp) och Kjell Ericsson (c) anser att

arbetsmarknadsutskottets yttrande i avsnittet Rådgivningscentrum för

yrkesdansare, från och med tredje stycket bort ha följande lydelse:

Dansare tvingas ofta byta yrke redan i unga år. De fysiska kraven sätter en

tydlig gräns vid ca 40 års ålder. Skador, en socialt instabil situation med

dåligt försäkringsskydd och de fåtaliga arbetstillfällena kan i många fall

framtvinga ett byte redan tidigare. Som sägs i flerpartimotionen Kr19 är

dansarna av flera skäl ofta dåligt förberedda för sitt yrkesbyte. Det krävs en

speciell kunskap om dansarnas utbildning, arbetssituation och kvalifikationer

för att ge råd till dem vid yrkesutbyte. Med en aktiv vägledning kan deras

kompetens och erfarenhet tas till vara även vid ett nytt yrkesval.

Omställningstiden kan kortas ned, vilket innebär att kostnaderna för

sjukskrivning och arbetslöshetsersättning minskar.

Arbetsmarknadsutskottet har i samband med budgetbehandlingen hösten 1996

resp. 1997 avstyrkt motionsyrkanden om ett rådgivningscentrum för yrkesdansare,

men uttryckt förståelse för den bakgrund som finns till förslagen. Utskottet

noterar att Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen tidigare i år lagt fram

förslag om ett sådant rådgivningscentrum och om medel för ändamålet. Mot

bakgrund även av de goda internationella erfarenheterna anser utskottet att

tiden nu är mogen att inrätta ett rådgivningscentrum. Som föreslås i motionen

bör medel avsättas i budgetpropositionen för år 1999 för detta ändamål.

Detta innebär att arbetsmarknadsutskottet anser att motion Kr19 bör

tillstyrkas. Motionerna Kr15 yrkande 7, Kr16 yrkande 10 och Kr17 får anses

tillgodosedda med det anförda, de senare i motsvarande delar.

2. Rådgivningscentrum för yrkesdansare

Elver Jonsson (fp) anser att arbetsmarknadsutskottets yttrande i avsnittet

Rådgivningscentrum för yrkesdansare, från och med tredje stycket bort ha

följande lydelse:

Yrkesdansare med fast anställning pensioneras i åldrarna 41-44 år. Det är

inte ovanligt att de tvingas avbryta sin karriär vid ännu lägre ålder. Den s.k.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen föreslog att ett särskilt

rådgivningscentrum skulle inrättas för yrkesdansarna. Ett motsvarande förslag

saknas i propositionen. Det krävs speciell kunskap om dansarnas utbildning,

arbetssituation och kvalifikationer för att bra rådgivning skall kunna ges. Som

sägs i motion Kr17 är det önskvärt att det åtminstone någonstans i landet finns

personal med specialinriktning på dansare. Enligt utskottets mening kan ett

rådgivningscentrum inrättas antingen genom en fristående enhet eller genom en

särskild avdelning på ett arbetsförmedlingskontor. Arbetsmarknadsutskottet

anser att regeringen bör utreda vilket alternativ som är det bästa och

återkomma till riksdagen med förslag.

Det anförda innebär att arbetsmarknadsutskottet anser att motion Kr17 bör

tillstyrkas. Motionerna Kr15 yrkande 7, Kr16 yrkande 10 och Kr19 får anses

väsentligen tillgodosedda med det anförda.

Särskilda yttranden

1. Konstnärerna och arbetsmarknaden

Patrik Norinder, Christel Anderberg och Ulf Melin (alla m) anför:

Statens kostnader för arbetsmarknadspolitiskt stöd till konstnärerna är

omfattande. I inte obetydlig omfattning lämnas stöd till konstnärer som inte är

etablerade. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken stödjer kultur som kanske

inte borde stödjas på kulturpolitiska grunder.

I propositionen görs det en koppling mellan de nya kulturpolitiska stöd som

införs och denna överetablering. Tanken tycks vara att de nya stödformerna

skall minska överetableringen och statens kostnader till följd av den. Vi kan

dock inte finna några förslag som verkligen leder till att man kommer till

rätta med problemen.

Vi delar uppfattningen i motion Kr10 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) att det

inte är vare sig önskvärt eller möjligt att införa någon form av näringsförbud

på kulturområdet. Däremot är det inte rimligt att alla som vill ägna sig åt

konstnärlig verksamhet skall ha rätt till offentligt finansierat stöd. En

huvudtanke i propositionen är att, som det uttrycks, begränsa de oetablerade

konstnärernas tillgång till såväl aktiva som passiva åtgärder riktade mot

kulturarbetsmarknaden. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inte

redovisar hur detta skall ske utan endast hänvisar till att AMS skall få

uppdraget att vidta sådana åtgärder.

Undersysselsatta eller arbetslösa konstnärer måste vara beredda att sadla om

eller i vart fall att delvis ägna sig åt ett arbete som kan ge försörjning. Den

som saknar förutsättningar att verka i ett konstnärligt yrke skall inte kunna

påräkna statligt finansierat stöd för att stanna kvar där.

Vi kan liksom motionärerna i Kr10 konstatera att många konstnärer är

småföretagare. Här liksom i övrigt gäller att statens roll måste vara att

underlätta och förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige.

Slutligen skall sägas att en stor del av de problem som Konstnärliga

arbetsmarknadsutredningen belyser inte skulle ha uppkommit om inriktningen på

arbetsmarknadspolitiken hade varit en annan. Moderata samlingspartiet förordar

en politik som sätter kvalitet före kvantitet. Arbetsmarknadsåtgärderna skall

leda till riktiga arbeten och får inte sättas in enbart för att den arbetslöse

skall kvalificera sig för ytterligare ersättningsperioder i

arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsmarknadsutbildningen skall inriktas mot

områden där det råder brist på arbetskraft.

2. Centrumbildningarna

Patrik Norinder, Christel Anderberg och Ulf Melin (alla m) anför:

Det är viktigt med effektiva former för arbets- och uppdragsförmedling inom

det konstnärliga området. Därför kan vi tillstyrka regeringsförslaget om att

resurser förs över till centrumbildningarna för stöd för arbetsförmedling.

Liksom Moderaterna i motion Kr10 anser vi dock att inte bara de existerande

centrumbildningarna skall kunna komma i fråga för uppdraget. Det bör inte

finnas några hinder mot att även företag som är engagerade i

personaluthyrningsverksamhet i andra branscher får del av stödet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................2

Motionerna..........................................2

Utredningar.........................................6

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen............6

Konstnärsstödsutredningen.........................7

Konstnärsersättningsutredningen...................7

Ärendets beredning..................................7

Utskottet...........................................8

Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m.8

Inriktningen på statens insatser för konstnärerna (avsnitt 4)11

Konstnärer inom bild- och formområdet (avsnitt 7)12

Verksamhetsbidrag till vissa utställare m.m. (avsnitt 7.1)12

Ersättningar och bidrag till konstnärer (avsnitt 7.2)14

Konstnärer inom ton- och musikområdet (avsnitt 8)15

Fonogramersättning (avsnitt 8.1)...............15

Stöd till vissa musikändamål (avsnitt 8.2).....16

Konstnärer inom scen- och filmområdet (avsnitt 9)17

En tredje anställningsform inom teatern (avsnitt 9.1)17

Stöd till vissa teater-, dans- och filmändamål (avsnitt 9.2)18

Konstnärer inom ordområdet (avsnitt 10)..........20

Stöd för att främja nyskriven svensk dramatik m.m. (avsnitt 10.1)20

Förmedling av konstnärers arbete och internationellt kulturutbyte

(avsnitt 11) 21

Centrumbildningar (avsnitt 11.1)...............21

Stöd till internationellt kulturutbyte (avsnitt 11.2)22

Anslagsfrågor m.m................................24

Vissa myndighetsfrågor m.m.......................25

Momsfrågor.......................................26

Övrigt...........................................27

Vissa musikfrågor..............................27

Folkmusik m.m..................................28

Amatörkultur...................................28

Invandrarkultur................................29

Hemställan.......................................30

Avslag på propositionen........................30

Inriktningen på statens insatser för konstnärerna30

Konstnärer inom bild- och formområdet..........30

Konstnärer inom ton- och musikområdet..........30

Konstnärer inom scen- och filmområdet..........31

Konstnärer inom ordområdet.....................31

Centrumbildningarna............................32

Stöd till internationellt kulturutbyte.........32

Anslagsfrågor m.m..............................32

Vissa myndighetsfrågor m.m.....................32

Momsfrågor.....................................33

Övrigt.........................................33

Reservationer......................................34

1. Fråga om avslag på propositionen och nytt förslag m.m. (mom. 1),(m)34

2. Generellt konstnärstillägg (mom. 2),(mp)......35

3. Konstnärligt arbete i hela landet (mom. 4),(c)36

4. Icke organiserade konstnärer (mom. 5),(mp)....36

5. Verksamhetsbidrag till vissa utställare (mom. 6),(v)37

6. Stöd till enskilda konstnärer (mom. 10),(kd)..37

7. Fonogramersättning (mom. 11),(v)..............37

8. Fonogramersättning och överlämnande av förvaltningsuppgifter (mom. 11

och 12),(mp)

38

9. Turnéstöd till fria musikgrupper (mom. 13),(v)39

10. En tredje anställningsform inom teatern (mom. 15),(v, mp)39

11. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16),(v)40

12. Turnéstöd till fria teater- och dansgrupper (mom. 17),(c, v)40

13. Nyskriven svensk dramatik (mom. 21),(c)......40

14. Centrumbildningarna (mom. 23),(mp)...........41

15. Bidrag till studieförbundens och Folkparkernas förmedlingsverksamhet

(mom. 26),(c, mp)

41

16. Ansvarsfördelning mellan institutioner (mom. 27),(mp)42

17. Oskyddad musik (mom. 28),(mp)................42

18. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder underställda de kulturpolitiska

målen (mom. 31),(mp)

42

19. Medel från arbetsmarknadsområdet (mom. 32),(c)43

20. Förslagsrätt till Konstnärsnämndens styrelse m.m. (mom. 34),(m, c,

fp, mp, kd) 43

21. Regionala konstnärsråd (mom. 35),(v).........44

22. Beskattning vid försäljning av konst (mom. 36),(m)44

23. Temporär import av konst (mom. 37),(m).......45

24. Småföretagare på musikområdet (mom. 39),(m)..46

25. Svensk musikexport (mom. 40),(m).............46

26. Amatörkultur (mom. 43),(c, v)................47

27. Invandrarkultur (mom. 44),(v)................47

Särskilda yttranden................................48

1. Översyn av stödet till bild- och formkonstnärer (mom. 9),(c)48

2. Utvärdering av den tredje anställningsformen m.m. (mom. 16),(1 m, c)

48

3. Utvärdering av verksamheten med arbetsförmedling vid

centrumbildningarna (mom. 25),(c, kd)

48

Bilagor

Bilaga 1 Propositionens lagförslag .............49

Bilaga 2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1997/98:AU8y 50