Bet. 1997/98:KrU14

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU14

Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens proposition 1997/98:117

Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design jämte

ett antal motioner väckta med anledning av propositionen samt en motion väckt

under allmänna motionstiden hösten 1997.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för en statlig politik för

arkitektur, formgivning och design. Utskottet uttryckte redan hösten 1996 sin

tillfredsställelse med Kulturutredningens förslag att sådana mål skulle

formuleras och med regeringens redovisning i kulturpropositionen av

inriktningen på det fortsatta arbetet med att bl.a. formulera sådana mål.

Utskottet ser det som mycket positivt att området arkitektur, formgivning och

design, som i sig är sektorsövergripande, nu behandlas som en del även av

kulturpolitiken.

Utskottet tillstyrker - med vissa formella ändringar - regeringens förslag

till ändringar i väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen

(1995:1649) om byggande av järnväg. Avsikten med de av regeringen föreslagna

lagändringarna är att det tydligt skall framgå av lagstiftningen att estetiska

värden skall beaktas och tas till vara vid utformningen av vår byggda miljö.

Kulturutskottet ser dessa lagändringar som ett mycket viktigt första steg i

förverkligandet av det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet. Utskottet

förutsätter att effekterna av lagändringarna följs upp och utvärderas och att

frågan om eventuella behov av ytterligare lagändringar, t.ex. beträffande

utformningen av arbetsmiljön, övervägs i det fortsatta arbetet med

genomförandet av handlingsprogrammet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett tidsbegränsat nationellt

uppdrag skall inrättas inom området formgivning och design. Regeringen har i

propositionen redovisat sin avsikt att ge detta nationella uppdrag till

Föreningen Svensk Form. Föreningen förutsätts samarbeta nära med Röhsska

museet, som har ett nätverksansvar inom området.

Till betänkandet har fogats sjutton reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,

formgivning och design har regeringen (Kulturdepartementet) föreslagit att

riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i väglagen (1971:948),

2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

4. mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt

5),

dels godkänner

5. ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design

(avsnitt 10.2).

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr30 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till komplettering av väglagen,

plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arkitekternas utbildning och roll samt om behovet av bättre

information i plan- och byggfrågor.

1997/98:Kr31 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Design Center i

Malmö.

1997/98:Kr32 av Carl-Johan Wilson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler

praktikmöjligheter och s.k. traineeplatser vid statliga myndigheter för

studerande och nyutbildade inom arkitektur, formgivning, design och konst.

1997/98:Kr33 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det ekologiska perspektivet och det konstnärliga inslaget skall

finnas med och genomsyra hela processen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten, inom sitt kompetensområde, tar ett helhetsansvar vid

upphandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att praktikplatser säkerställs för studerande vid landets arkitekt-

och ingenjörsutbildningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att särskild omsorg om praktikplatser läggs ner vid nyrekrytering av

nyutbildade inom arkitektur, formgivning, design och konst,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kunskap om människans sociala behov tillmäts ökad betydelse i

den framtida arkitekt- och samhällsplanerarutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uppmuntra till folkomröstning vid större

infrastrukturförändring,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minst 1 % av investeringskostnaden avsätts för konstnärlig och

estetisk utsmyckning vid all ny- och ombyggnation, dvs. även vid ny- och

ombyggnation av vägar, järnvägar och broar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskare och folkbildare hjälper till att föra debatt och hitta

samverkansformer vid utveckling av boendemiljö,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att möjlighet till delaktighet skall beaktas vid

arkitekturtävlingar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fackliga företrädare ges möjlighet till utbildning inom estetik,

arkitektur och formgivning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det befintliga Byggforskningsrådet inte minskas under tiden den

forskningspolitiska utredningen pågår, utan att frågan om Byggforskningsrådet

inlemmas i utredningsarbetet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att val av material tillmäts stor betydelse vid ny- och

ombyggnation,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att befintliga pedagogiska skolmodeller tas till vara vid sökandet

efter nya pedagogiska former,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att formkunskap ges en större tyngd i grundskolan.

1997/98:Kr34 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydlighet i tolkningen av begreppet "estetiskt tilltalande",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar att skapa möjligheter för praktik för och

nyrekrytering av arkitektutbildade,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för

handikappade.

1997/98:Kr35 av Ola Rask (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i arbetsmiljölagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i lagstiftningen för att förstärka arkitektens

ställning under byggprocessen.

1997/98:Kr36 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av hur behovet

av praktikplatser tillgodoses och hur den långsiktiga kompetensförsörjningen

löses.

1997/98:Kr37 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning genomförs i syfte att

åstadkomma en lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta initiativ till belysning av Stockholms slott.

1997/98:Kr38 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljömål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgänglighetsmål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande utformning

av bebyggelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas skyldighet att upprätta särskilda

boendeplaneringsprogram,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande bygglovsansökningar och bygganmälan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EG-rätten och byggande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om museernas roll,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om osynliggjord kompetens med betydelse för byggande,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gestaltning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan skola och museum.

1997/98:Kr39 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om praktik och arbete för studenter och nyutbildade arkitekter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokal dialog och kunskapsförmedling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om breddning av arkitektutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och utveckling.

1997/98:Kr220 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillväxt- och

sysselsättningsfrågorna måste ges en framträdande roll i ett nationellt

handlingsprogram för formgivning, design och arkitektur.

Ärendets beredning

Kulturutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över

proposition 1997/98:117 jämte motioner. Bostadsutskottet har avgivit yttrandet

1997/98:BoU6y, vilket fogas till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Inledning

Kulturutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning

(SOU 1995:84) att regeringen, i likhet med vad som skett i andra länder, skulle

ta fram ett förslag till nationellt arkitekturpolitiskt handlingsprogram.

Utredningen drog också upp förslag till riktlinjer för en nationell politik för

områdena bild och form i vilket inbegreps formgivning och industridesign. I den

kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3) bedömde regeringen att ett

handlingsprogram för arkitektur och formgivning borde utarbetas och mål

formuleras för ett sådant program. Kulturutskottet delade regeringens bedömning

och anförde även vissa synpunkter på skisserade, kommande mål och åtgärder

(bet. 1996/97:KrU1 s. 102-109).

Regeringen tillsatte en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att

bl.a. utarbeta förslag till handlingsprogram.

Arbetsgruppen har utarbetat departementspromemorian Framtidsformer: Förslag

till handlingsprogram för arkitektur & formgivning (Ds 1997:86), vilken har

remissbehandlats. Arbetsgruppen skall efter riksdagsbehandlingen av den

föreliggande propositionen föra arbetet vidare. Boverket har på regeringens

uppdrag redovisat hur den aktuella lagstiftningen inom plan- och byggområdet

inverkar på den arkitektoniska kvaliteten. Uppdraget har redovisats i rapporten

Arkitektonisk kvalitet och PBL, samband och reformbehov (Boverkets rapport

1997:1), som har remissbehandlats.

Regeringen anför i propositionen att arkitektur, formgivning och design är en

del av vår kultur och vårt samhälle. Det vi bygger och de föremål vi formger

skapar den omgivning som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår

omgivning uppfylla höga krav på kvalitet ur bl.a. funktionell, teknisk,

ekologisk och estetisk synvinkel. Regeringen lägger stor vikt vid hur staten

genom egna åtgärder kan stimulera också andra att lyfta fram kvalitetsfrågor i

den byggda och formade miljön. Vidare betonas värdet av debatt och ökad insikt

kring dessa frågor. Det förslag till handlingsprogram som arbetsgruppen inom

Regeringskansliet har utarbetat utgör enligt propositionen inledningen till en

långsiktig process för förbättrad kvalitet i den byggda miljön. Regeringen

redovisar de åtgärder som vidtagits på senare tid för att förbättra

förutsättningarna för en god utveckling av svensk arkitektur, formgivning och

design. Bland annat har myndigheter som förvaltar fastigheter och anläggningar

på regeringens uppdrag redovisat hur de arbetar eller avser att arbeta för att

främja arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter i sin verksamhet.

Arkitekturmuseet har fått nya lokaler och tillförts ökade anslag, bl.a. för

produktion av en basutställning. Röhsska museet har fått ett nätverksansvar för

konsthantverk och formgivning samt särskilda medel för ändamålet. Göteborgs

universitet, Umeå universitet och Konstfack har tilldelats medel för att

genomföra samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och tekniska utbildningarna

och näringslivet. Kungl. Konsthögskolan anordnar påbyggnadsutbildningar för

arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars, broars och övriga trafikmiljöers

konstnärliga gestaltning. Vidare är de arkitektoniska kvaliteterna en av de

aspekter som skall beaktas i kommunernas arbete med lokala investeringsprogram

för en ekologiskt hållbar utveckling.

Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design

(avsnitt 5)

Regeringen föreslår att statens engagemang i arkitektur, formgivning och design

skall ha följande sex mål (se prop. avsnitt 5 s. 12-14).

- Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin

utveckling.

Regeringen anför om detta mål bl.a. att lagstiftning och andra föreskrifter

på ett tydligt sätt måste bidra till att utformningen, förvaltningen och

skötseln av den byggda miljön leder till resultat som är i samhällets intresse.

Utformningen av städer, parker, infrastrukturutbyggnad och byggnader angår

alla. Formgivning och design har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen

och för industriella framgångar inte minst på exportmarknaden. Det är angeläget

att svenskt näringsliv inriktar sina ansträngningar på att utnyttja designen

som ett viktigt konkurrensmedel. En målmedveten stimulans av efterfrågan på god

form genom en satsning på produktutveckling, information och marknadsföring är

av vikt för tillväxt och kvalitet inom formområdet.

- Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska

överväganden.

Regeringen anför bl.a. att när tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter

tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med låg brukbarhet

och begränsad livslängd. Sett i ett längre perspektiv är omsorgsfullt gestaltad

arkitektur, formgivning och design mycket ändamålsenlig. I arbetet för en

hållbar utveckling är det angeläget att förlänga livslängden på våra

investeringar i produkter och i den fysiska miljön. Ett bra sätt att göra detta

är att ge våra produkter en hög kvalitet - inte minst estetiskt. Estetiska och

andra immateriella värden höjer dessutom bruksvärdet.

- Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till

vara och förstärkas.

Enligt vad regeringen anför skall ny arkitektur berika och förnya den

befintliga miljön. Samtidigt bör den utgå från den äldre bebyggelsens värden,

de naturgivna förutsättningarna och helhetsmiljön. Samspelet är av stor

betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i. De kulturhistoriska och

estetiska värdena skall stärkas.

- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig

miljö skall stärkas och breddas.

Goda resultat förutsätter bred medverkan från alla dem som deltar i skapandet

av vår miljö och ett levande intresse hos allmänheten. För att stimulera ett

ökat intresse och ökad kunskap krävs kunskapshöjande insatser och en

intensifierad offentlig debatt, anför regeringen bl.a.

- Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande

skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

Hur staten, landstingen och kommunerna och deras bolag bygger och förvaltar

sina egna byggnader och miljöer och härvid svarar för den demokratiska dialogen

med allmänheten liksom hur inredningar, produkter och bruksföremål väljs är

speciellt betydelsefullt, anför regeringen.

- Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart

internationellt samarbete.

Sveriges ökade internationella kontakter och förpliktelser gör det, enligt

regeringen, viktigt att delta i samt påverkas och inspireras av vad som händer

utomlands inom arkitektur-, formgivnings- och designområdena.

Som inledningsvis berörs redovisade regeringen redan i den kulturpolitiska

propositionen hösten 1996 sin syn på behovet av sådana mål som de nu föreslagna

(prop. 1996/97:3 s. 104-109). Utskottet konstaterade vid detta tillfälle att

riksdagen tidigare inte tagit ställning till ett samlat kulturpolitiskt område

som innehåller arkitektur och formgivning. Frågor som rör och påverkar

arkitektur och formgivning hade dittills varit splittrade på många områden och

behandlats i skilda sammanhang efter beredning av flera riksdagsutskott.

Utskottet delade de bedömningar i frågan som kom till uttryck i den

kulturpolitiska propositionen och instämde i att ett samlat handlingsprogram

för arkitektur och formgivning behövde utarbetas. Utskottet ställde sig, med

vissa kompletterande kommentarer, bakom regeringens bedömning av vilka mål ett

handlingsprogram borde medverka till att uppnå (bet. 1996/97:KrU1 s. 105-106).

Utformningen av den byggda och formade miljön, dvs. hur städerna och

landsbygden, byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar, påverkar våra

liv. Arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar som vi ständigt och

oundvikligen kommer i kontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Det är

en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet i den byggda

och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av väl fungerande,

konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar. Hög kvalitet i

arkitektur, formgivning och design innefattar en väl sammanvägd helhet av

funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och estetiska krav.

Arkitektur, formgivning och design rör också medmänskligt ansvar, brukbarhet,

uthållighet och ekologi. God kvalitet är inte tidsbunden.

För att få samspelet i byggprocessen att fungera bättre krävs ett målmedvetet

arbete som delas av många aktörer inom den privata och den offentliga sektorn,

av beställare, byggherrar, arkitekter och formgivare. Utan byggherrar med höga

ambitioner är det svårt att skapa god arkitektur. Det är byggherren som väljer

arkitekt och som bestämmer de ramar som de kan arbeta inom. Utskottet vill

tillägga att det också krävs en engagerad, kunnig och långsiktigt planerande

byggnadsnämnd som ställer krav på byggherrar och arkitekter för att vi skall få

en god bebyggelsemiljö. Av betydelse är också de signaler som ges vid

överprövning av ärenden. Även här är kunskap och insikt om arkitekturfrågor

viktig. Det behövs en fortsatt diskussion om arkitekters ansvar och deltagande

under större delar av byggprocessen, dvs. inte endast ansvar för förslag,

planering och projektering, utan även under genomförandet så att goda

intentioner på planeringsstadiet beträffande kvalitet i utformning, detaljer,

material m.m. inte förfuskas.

Utskottet ser det som mycket positivt att området arkitektur, formgivning och

design, som i sig är sektorsövergripande, nu behandlas som en del även av

kulturpolitiken, för vilken riksdagen fastställde övergripande mål hösten 1996.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de av regeringen föreslagna målen för

en statlig politik för arkitektur, formgivning och design.

I motion Kr38 (v) föreslås att ytterligare två mål för statens arbete med

arkitektur, formgivning och design skall ställas upp. Motionärerna anser att

det behövs ett miljömål för att särskilt framhålla det angelägna i arbetet för

en hållbar utveckling (yrkande 1). Byggandet påverkar i hög grad miljön vid val

av material, tekniska lösningar, konstruktion, rivning m.m. En byggd miljö som

är mångsidigt användbar och beständig över tiden kännetecknas av både god

arkitektur och god hushållning. En motsvarande syn på byggandet förs fram i

motion Kr33 (mp) i vilken det yrkas att det ekologiska perspektivet och det

konstnärliga inslaget skall genomsyra hela byggprocessen från planering,

upphandling och projektering till byggande och förvaltning (yrkande 1).

Bostadsutskottet har i sitt yttrande 1997/98:BoU6y anfört att den

omständigheten att ett miljömål inte formulerats inte innebär att de

miljömässiga och ekologiska strävandena fått stå tillbaka i

handlingsprogrammet. Miljöaspekterna och de estetiska aspekterna genomsyrar

utformningen av programmet och återspeglas även i föreslagna ändringar av plan-

och bygglagen (1987:10), PBL. Bostadsutskottet erinrar också om den redovisning

som görs i propositionen (s. 30-31) av riksdagens och regeringens insatser på

området när det gäller att tillgodose de estetiska aspekterna i olika

sammanhang. Riksdagen har vidare begärt att frågan om ekologiskt byggande och

om miljö- och hälsodeklaration av bostäder skall utredas. Frågorna avses

redovisas i en byggproposition i maj 1998. Bostadsutskottet avstyrker de ovan

redovisade motionsyrkandena.

Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i skälen för de föreslagna sex

målen för statens arbete med arkitektur, formgivning och design särskilt

betonar det långa perspektivet på byggande, produktion och förvaltning.

Långsiktig användbarhet och hushållning med ekonomiska resurser och

naturresurser poängteras. Förlängd livslängd på investeringar i produkter och

fysisk miljö kan uppnås genom att ge produkterna hög kvalitet, inte minst hög

estetisk kvalitet. Med hänvisning till vad bostadsutskottet anfört och till de

miljö- och kvalitetsaspekter som anförs i propositionen anser utskottet att det

inte är påkallat att införa ett särskilt miljömål i enlighet med motion Kr38

(v) yrkande 1 eller att göra ett sådant uttalande som begärs i motion Kr33 (mp)

yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

I motion Kr38 (v) yrkas vidare att ett tillgänglighetsmål skall ställas upp

(yrkande 2). Vikten av att offentliga byggnader och anläggningar görs

tillgängliga för handikappade bör på detta sätt göras tydligare. Angelägenheten

av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för handikappade tas också upp

i motion Kr34 (kd) yrkande 3. Tillgängligheten är en kvalitetsaspekt som bör

lyftas fram. Planeringen bör inriktas på att i alla led av byggprocessen minska

de fysiska barriärerna.

Bostadsutskottet påminner i ovannämnda yttrande om att regeringen i

propositionen (s. 20) bl.a. anfört att kraven på tillgänglighet har ett starkt

stöd både i PBL och i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på

byggnadsverk m.m. och att kraven på tillgänglighet är ett starkt allmänt

intresse. Bostadsutskottet redovisar också att Boverket kommer att få

regeringens uppdrag att samordna arbetet med att utforma ett generellt program

för ökad tillgänglighet. Vidare torde, enligt bostadsutskottet, frågan om

tillgänglighet behandlas i den byggproposition som är aviserad till maj i år.

Kulturutskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i

propositionen uttryckt att kravet på estetiskt tilltalande utformning av

byggnader m.m. inte minskar betydelsen av kravet på tillgänglighet. Snarare är

det, som regeringen anför, en fördel om estetiska krav kan ställas även på

anpassningsåtgärder.

Kulturutskottet anser mot bakgrund av det anförda att några sådana uttalanden

från riksdagens sida som begärs i motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och Kr38 (v)

yrkande 2 inte är påkallade. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Motion Kr220 (s) väcktes under allmänna motionstiden hösten 1997. Motionärerna

erinrar om att Sverige under 1950- och 1960-talen hörde till de ledande

formgivarnationerna och att det även i dag finns formgivare och designers av

högsta klass samt att ett ökande intresse för industridesign kan märkas.

Motionärerna framhåller att industridesign kommer att bli en allt viktigare

konkurrensfaktor. Det nationella program för arkitektur och formgivning som

aviserats i kulturpropositionen hösten 1996 och i budgetpropositionen hösten

1997 bör enligt motionen inte begränsas till att omfatta frågor med anknytning

till arkitektur och formgivning i en mera snäv kulturpolitisk mening.

Programmet bör också syfta till att stödja näringslivets utveckling och

konkurrenskraft. Tillväxt- och sysselsättningsfrågorna bör därför ges en

framträdande roll i programmet.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen om att satsningarna på

arkitektur, formgivning och design har stor betydelse för den ekonomiska

utvecklingen och för näringslivets konkurrenskraft. Utifrån samma utgångspunkt

har regeringen i propositionen (s. 12-13) kompletterat det av arbetsgruppen

föreslagna första målet för handlingsprogrammet på ett sådant sätt att

designens betydelse för den ekonomiska utvecklingen uppmärksammas. En

målmedveten stimulans av efterfrågan på god form genom satsning på

produktutveckling, information och marknadsföring är enligt regeringens

uppfattning av vikt för tillväxt och kvalitet inom formområdet. Regeringen gör

också den bedömningen att formgivning och design i större utsträckning bör

användas för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft (prop. s.

51). Motionärernas önskemål är, enligt utskottets mening, tillgodosedda genom

den proposition som nu föreligger, varför någon åtgärd med anledning av

motionen inte är påkallad. Motionen avstyrks.

Lagstiftning (avsnitt 6)

Behovet av lagändringar (avsnitt 6.1)

Regeringen bedömer att det tydligt bör framgå av lagstiftningen att estetiska

värden skall beaktas och tas till vara vid utformningen av vår byggda miljö.

Vissa ändringar i plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen

(1995:1649) om byggande av järnväg bör göras i detta syfte.

Regeringen anför att plan- och bygglagen intar en central roll i det

regelsystem som anger förutsättningarna för planering och byggande. Lagen

innehåller olika krav som skall leda till att den byggda miljön sammantaget får

en god kvalitet. En omsorgsfullt utformad miljö med hög kvalitet utmärks av att

flera olika aspekter - funktionella, tekniska, ekologiska, estetiska, sociala

och ekonomiska - sammanvägs till en helhet. Plan- och bygglagen ger uttryck för

en sammanvägd syn på de kvalitetskrav som skall ställas på den byggda miljön.

Lagen anger enligt regeringens uppfattning inte tillräckligt tydligt att också

estetisk utformning skall beaktas vid de bedömningar som görs enligt lagen.

Estetisk utformning bör därför ges en tydligare ställning i lagstiftningen.

Väg- och järnvägsbyggande är verksamheter som har stor betydelse för stads-

och landskapsbilden. Även de lagar som reglerar dessa verksamheter bör enligt

regeringens mening ge uttryck för att estetiska värden skall beaktas.

I avsnittet utvecklas också betydelsen av estetiska värden som begrepp, m.m.

Utskottet vill erinra om att vissa av de paragrafer i plan- och bygglagen och

lagen om byggande av järnväg som föreslås ändrade i föreliggande proposition

också föreslås ändrade - i andra avseenden - i regeringens proposition

1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. Denna proposition kommer att

behandlas av jordbruksutskottet i betänkandet 1997/98:JoU25.

Jordbruksutskottets betänkande tas upp till avgörande i kammaren vid en senare

tidpunkt än kulturutskottets nu aktuella betänkande 1997/98:KrU14.

Plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg (avsnitten 6.2 och 6.3)

Utskottet redovisar i det följande regeringens förslag till lagändringar samt

motionsförslag om avslag på dessa. Utskottet redovisar också bostadsutskottets

ställningstagande i fråga om plan- och bygglagen. Utskottet tar efter

redovisningarna ställning till förslagen.

Regeringen föreslår att en estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelsemiljön skall anges uttrycklingen som ett allmänt intresse i plan- och

bygglagen (1987:10) PBL. I det följande används förkortningen PBL. Regeringen

föreslår att 2 kap. 2 § PBL skall kompletteras genom att det anges att

planläggning också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Enligt

paragrafens andra stycke skall detta också beaktas i andra ärenden enligt

lagen.

Genom att den nya bestämmelsen placeras i den angivna paragrafen markeras det

att det är fråga om ett grundläggande kvalitetskrav. Regeringen anför bl.a. att

det kan vara lämpligt att kommunen i arbetet med översiktsplaneringen

formulerar övergripande mål för hur kravet på en estetiskt tilltalande

bebyggelsemiljö skall kunna tillgodoses vid arbetet med den närmare planeringen

och utformningen av olika bebyggelseområden i kommunen.

Syftet med ändringen är enligt författningskommentaren (prop. s. 55) att göra

det tydligt att en estetiskt tilltalande utformning är ett allmänt intresse som

skall beaktas vid förändringar av den byggda miljön. Denna ändring av 2 kap. 2

§ PBL behandlas i propositionens avnitt 6.2.1.

Regeringen föreslår vidare att lagtexten skall förtydligas så att det framgår

att byggnader skall ges yttre form och färg som är estetiskt tilltalande.

Regeringen anser att hänsynstagande till en estetiskt tilltalande utformning av

byggnader bör framgå av bestämmelserna i 3 kap. 1 § PBL. Förarbetena till de

nuvarande bestämmelserna (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd för att ställa

krav på en sådan placering, utformning och färgsättning att den yttre miljön

får en god estetisk kvalitet. Prövningen skall göras med hänsyn bl.a. till

förutsättningarna på platsen. Således skall byggnader placeras och utformas på

ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till

natur- och kulturvärden på platsen. Vidare skall prövningen avse att byggnader

ges yttre form och färg som är lämpligt för byggnaderna som sådana och ger en

god helhetsverkan. Regeringen redovisar att enligt flera remissinstansers

uppfattning ger de nuvarande bestämmelserna inte ett tillräckligt stöd för att

hävda estetiska värden vid prövningen av ansökningar om bygglov. Regeringen gör

den bedömningen att den - i förhållande till den äldre byggnadslagstiftningen -

förändrade synen i dessa avseenden inte fått det med PBL åsyftade genomslaget.

För att få en sådan effekt - och framför allt för att det skall vara möjligt

att möta förståelse även hos fastighetsägarna - krävs att kommunen aktivt

arbetar med att upplysa om de värden som ligger i lokal byggnadstradition och

aktsamhet om vardagsmiljön. Väl underbyggda ställningstaganden och väl

motiverade beslut underlättar förståelsen för de estetiska värdena. Sådana

värden bör behandlas i planbeskrivningar.

I författningskommentaren (s. 55) anför regeringen att syftet med lag-

ändringen är att det av lagtexten tydligt skall framgå att estetiskt

tilltalande utformning är en viktig faktor vid utformningen av den byggda

miljön. Denna ändring av 3 kap. 1 § PBL behandlas i propositionens avsnitt

6.2.2.

Enligt nu gällande bestämmelser skall ändringar av byggnader utföras varsamt

så att bl.a. byggnadens särdrag beaktas. Regeringen föreslår att begreppet

särdrag i 3 kap. 10 § PBL byts mot begreppet karaktärsdrag. Därmed är det

byggnadens karaktärsdrag som skall beaktas vid ändringar av byggnader. Syftet

med ändringen är att understryka att det inte bara är enstaka, unika detaljer

hos den enskilda byggnaden som skall behandlas varsamt vid ändringar utan också

det som karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen. Det skall

således framgå att det allmänna varsamhetskrav som de aktuella bestämmelserna

ger uttryck för innebär att också estetiska och kulturhistoriska kvaliteter i

den vardagliga bebyggelsemiljön skall beaktas vid ändringar av byggnader. Det

kan röra sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning och form.

Denna ändring av 3 kap. 10 § PBL behandlas i propositionens avsnitt 6.2.3.

PBL slår fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av

mark och vatten. Byggnadsnämnden skall enligt nu gällande lydelse av PBL verka

för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö. Regeringen

föreslår att 11 kap. 1 § första stycket PBL kompletteras så att byggnadsnämnden

skall verka för en stads- och landskapsmiljö som också är estetiskt

tilltalande. Därigenom görs det tydligt att det i första hand ankommer på

kommunen att ta fram underlag för bedömningar av hur önskemålen om en estetiskt

god kvalitet kan uppnås.

Denna ändring av 11 kap. 1 § PBL behandlas i propositionens avsnitt 6.2.4.

I författningskommentarerna till PBL (prop. s. 55, 56) konstateras att

begreppet estetiskt tilltalande har behandlats i propositionens avsnitt 6.1. I

en senare del av detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet

motionsförslag om uppdrag till Boverket att utveckla begreppet ?estetiskt

tilltalande?.

I propositionen (avsnitt 6.1) anförs bl.a. följande beträffande estetiska

värden som begrepp.

Estetiska värden eller kvaliteter är något som vi tillskriver t.ex. olika

föremål, byggnader eller miljöer. Det är fråga om bedömningar men som framhålls

av arbetsgruppen och av flera remissinstanser kan olika komponenter som är

väsentliga för bedömningar av estetiska värden i den byggda miljön beskrivas.

Sådana värden avser exempelvis hur byggnader eller bebyggelse genom sin

färgsättning, storlek och skala, materialval, fasadutformning, yttre

rumsbildningar och markanslutning samspelar med sin omgivning och gestaltar de

funktioner som skall tillgodoses genom åtgärden. Utgångspunkten vid bedömningar

måste vara att åtgärder som är aktuella tillför helhetsbilden positiva värden

och inte förvanskar egenskaper som kan anses vara värda att bevara. Vid sådana

bedömningar är det bl.a. av betydelse hur synlig åtgärden är. Skalbrott, upp-

seendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning måste till

exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. Dock

kan även smärre förändringar såsom utbyte av fönster, fasadbeklädnad eller

takbeläggning få avgörande betydelse för byggnader som sådana och för

helhetsintrycket. Det bör framhållas att det med ?samspel med omgivningen? inte

menas att all utformning måste följa omgivningens mönster. Respekt för

omgivningen utesluter inte nyskapande.

Den grundläggande frågan om behovet av ändringar i PBL för att hävda de

estetiska värdena tas upp i motion 1997/98:Kr30 (m). Motionärerna har ingen

annan uppfattning än den som förs fram i propositionen om att den gemensamma

miljön är av stor vikt för oss alla. Härvidlag är inte minst miljömässiga och

estetiska kvaliteter viktiga. De anför att uppfattningen om vad som är vackert

eller ändamålsenligt är en subjektiv bedömning där olika faktorer tillmäts

olika vikt. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan

inte lagstiftas fram. Innebörden i motionen är att estetiska kvaliteter redan i

dag kan hävdas med stöd av PBL. Motionärernas slutsats är att riksdagen bör

avslå regeringens förslag till ändringar i PBL (yrkande 1 delvis).

Bostadsutskottet har med anledning av förslagen till ändringar i PBL och med

anledning av avslagsförslaget i motion 1997/98:Kr30 (m) anfört följande.

Bostadsutskottet har uppmärksammat att en stor uppslutning i motioner (mp, kd,

c respektive v ) finns när det gäller att ge de arkitekturpolitiska frågorna

större tyngd än de har i dag. Bostadsutskottet delar uppfattningen i

propositionen och i dessa motioner om att handlingsprogrammet för arkitektur,

formgivning och design bör förverkligas. Avsikten med lagförslagen enligt

propositionen är att ge de estetiska värdena en tydligare ställning. I

propositionen erinras visserligen om att förarbetena till den s.k. PBL-

propositionen (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd för att ställa krav på god

estetisk kvalitet. Detta skulle kunna leda till slutsatsen att några ändringar

i PBL inte skulle vara erforderliga för att kunna hävda de estetiska värdena i

vår bebyggelsemiljö. Enligt propositionen stämmer dock dagens bestämmelser i

PBL mindre väl överens med den förändrade synen på vikten av att hävda det

estetiska i bebyggelsemiljön. PBL i sin nuvarande utformning anses inte ha fått

de genomslag som åsyftats. Bostadsutskottet motsätter sig mot denna bakgrund

inte de i propositionen föreslagna ändringarna i PBL. Ett genomförande av

ändringarna i PBL avser således att ytterligare markera att planläggningen

också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av bl.a. vår

bebyggelsemiljö. Bostadsutskottet finner det viktigt att kommunerna i arbetet

med översiktsplaneringen formulerar övergripande mål för hur kravet på en

estetiskt tilltalande miljö skall kunna tillgodoses. Sammanfattningsvis anser

bostadsutskottet att ändringarna i PBL kommer att innebära att också det

estetiska perspektivet i vår miljö kommer att kunna hävdas i rimlig omfattning.

Med hänvisning till vad som anförts i yttrandet tillstyrker bostadsutskottet

lagförslaget. I enlighet härmed avstyrker bostadsutskottet motion 1997/98:Kr30

(m) yrkande 1 i denna del.

I väglagen (1971:948) finns bestämmelser som ger uttryck för flertalet av de

olika tekniska, funktionella och miljömässiga aspekter som sammantaget skall

bidra till en hög kvalitet i väghållningen och planeringen av nya vägar.

Regeringen anser att grundläggande krav på estetiska värden bör ges en

tydligare ställning i lagstiftningen. Regeringen föreslår att bestämmelser om

estetisk utformning skall införas som ett allmänt intresse vid väghållning. I

4 § andra stycket föreslås tilläggas att en estetisk utformning skall

eftersträvas vid väghållning dvs. vid byggande av väg och drift av väg. Vidare

har ordet kulturmiljövård bytts ut till kulturmiljö som är det numera använda

begreppet.

Vidare anser regeringen att när vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och

landskapsbilden och till natur- och kulturvärden för att framhäva behovet av

anpassning av vägar och väganordningar till omgivningen. Ett tillägg av denna

innebörd föreslås i 13 § väglagen.

Dessa ändringar av 4 och 13 §§ väglagen behandlas i propositionens avsnitt

6.3.1.

I motion Kr30 (m) föreslås - med motivering som redovisats ovan under PBL - att

riksdagen skall avslå de föreslagna ändringarna i väglagen (yrkande 1 delvis).

Slutligen föreslår regeringen att bestämmelser om estetisk utformning skall

införas som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande och underhåll av

järnvägar för att grundläggande krav på estetiska värden skall ges en tydligare

ställning i lagstiftningen. Ett tillägg till 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg föreslås som innebär att estetisk utformning skall

eftersträvas. I lagens nuvarande lydelse exemplifieras inte de allmänna

intressen som skall beaktas vid planering, byggande och drift av järnväg.

Utöver det förslag till tillägg som redovisats ovan föreslår regeringen ett

tillägg till 1 kap. 3 § så att det i lagen - enligt mönster från väglagen -

exemplifieras vilka hänsyn som skall tas, nämligen till miljöskydd, naturvård

och kulturmiljö.

Regeringen föreslår också att 1 kap. 4 § skall kompletteras på samma sätt som

13 § väglagen, nämligen genom att det i lagen anges att hänsyn skall tas till

stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.

Dessa ändringar av 1 kap. 3 och 4 §§ lagen om byggande av järnväg behandlas i

propositionens avsnitt 6.3.2.

I motion Kr30 (m) föreslås - med motivering som redovisats ovan under PBL - att

riksdagen skall avslå de föreslagna ändringarna i lagen om byggande av järnväg

(yrkande 1 delvis).

Kulturutskottet anser att det är ett mycket viktigt första steg i

förverkligandet av ett arktitekturpolitiskt handlingsprogram att riksdagen nu

har förelagts förslag till sådana ändringar av väglagen, PBL och lagen om

byggande av järnväg att estetiska värden och kvaliteter lyfts fram och skall

prägla den verksamhet som lagarna reglerar. Den fysiska miljöns utformning -

med tillvaratagande av estetiska och kulturhistoriska värden och med öppenhet

för nyskapande - är av mycket stor betydelse för människors livskvalitet. Den

fysiska miljön är - vid sidan av medieutbudet - den del av kulturen som

människor kommer i daglig kontakt med. Det är mycket betydelsefullt att det som

människor möter dagligen är av hög kvalitet - inte minst i estetiskt hänseende.

Utskottet ställer sig bakom de nu föreslagna ändringarna av de tre aktuella

lagarna på de grunder som anförts i propositionen och som i sammandrag

redovisats ovan. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Kr30 (m)

yrkande 1 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10), dels - med av utskottet föreslagna ändringar av formell

natur - antar regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) och

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg. Utskottets ändringsförslag av formell natur framgår av utskottets

hemställan.

Utskottet förutsätter att effekterna av de av regeringen föreslagna och av

utskottet tillstyrkta lagändringarna noga följs upp och utvärderas. När nya

begrepp, hänsynsregler m.m. införs är det av största vikt att efter en lämplig

tid ta reda på hur de har tolkats och tillämpats och om effekterna av de nu

aktuella lagändringarna har blivit de eftersträvade. Som regeringen kunnat

konstatera i propositionen har t.ex. PBL i sin nuvarande utformning inte fått

det genomslag som varit avsett, då det gäller att hävda de estetiska värdena.

Det kan visa sig att det finns anledning att i nästa steg av genomförandet av

handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design överväga om de nu

föreslagna lagändringarna varit tillräckliga eller om lagarna åter bör ändras

eller kompletteras. Det kan också visa sig att även andra lagar behöver ändras

och kompletteras för att de estetiska värdena bättre skall kunna hävdas. Det

har t.ex. förts en ingående debatt om det i PBL bör föras in tydligare

bestämmelser om större hänsynstagande till omgivning och helhetsverkan vid

byggnaders placering och utformning, varvid det också har hävdats att om så

sker får detta inte utesluta förnyelse och arkitektonisk utveckling. Utskottet

förutsätter att denna och andra sådana omdebatterade frågor ingår i den

kommande utvärderingen och i de överväganden som grundas på

utvärderingsresultaten. Ett annat exempel på frågor som skulle kunna bli

aktuella att överväga i det fortsatta arbetet är frågan om behovet av en

reglering av arbetsmiljöns utformning i estetiskt hänseende. Utskottet

behandlar i det följande ett motionsförslag som rör arbetsmiljölagen.

I motion Kr30 (m) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om

behovet av bättre information i plan- och byggfrågor (yrkande 2 delvis). En

sådan information skulle förbättra den offentliga diskussionen i frågor som rör

utformningen av den byggda miljön. Kommunerna bör bättre ta till vara det stora

intresset för den gemensamma miljön.

Bostadsutskottet erinrar om att Boverket - enligt regleringsbrevet - genom

lättillgänglighet och tydlig information skall bidra till enhetlig tillämpning

bl.a. av PBL. Till detta kommer betydelsen av Stadsmiljörådets verksamhet

(prop. s. 48). Rådet har till uppgift att verka för att den byggda miljön

utvecklas så att den främjar god livskvalitet samt att stimulera till debatt i

denna anda. Slutligen erinras om att Boverket enligt sin instruktion (SFS

1996:124) har att informera om nya eller ändrade regler inom sitt

verksamhetsområde. Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandet.

Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i propositionen betonar vikten

av en demokratisk dialog mellan det offentliga och allmänheten i frågor som rör

utformningen av den byggda och formade miljön. Utskottet vill framhålla att

kommunerna har det största ansvaret härvidlag. De bör inom de ramar som PBL

ger, och även i övrigt, själva ansvara för utformningen av

informationsverksamheten och dialogen med allmänheten. Som bostadsutskottet

påpekar skall Boverket informera om nya eller ändrade regler. Boverket skall

också vidareutveckla sina föreskrifter och allmänna råd om byggandet. Vid sidan

av Boverket och Stadsmiljörådet har även Statens konstråd och Arkitekturmuseet

ansvar för informations- och kunskapsspridning. Utskottet anser att något

uttalande i frågan från riksdagen till regeringen inte är påkallat.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr30 (m) yrkande 2

i denna del.

I motion Kr38 (v) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande då det

gäller utformning av bebyggelsen. Motionärerna föreslår att Boverket i samråd

med andra berörda myndigheter bör ges ett uppdrag med detta syfte. Också i

motion Kr34 (kd) yrkande 1 föreslås att tolkningen av begreppet görs tydlig så

att klara riktlinjer för tillämpning av lagstiftningen skapas.

I propositionen (s. 17) tas upp frågan om det lämpliga i att precisera

begreppet ?estetiskt tilltalande? och vad en sådan precisering i så fall skall

innehålla. Utskottet har i det föregående återgivit vad regeringen anfört om

estetiska värden som begrepp (prop. s. 16). I propositionen anförs det också

att det är svårt att finna en lämplig utformning av vad som avses med estetiska

värden. Estetiska värderingar är bedömningar och därmed, liksom andra

värderingar, föränderliga över tiden. Estetiska krav måste utgå från

värderingar som har en allmän acceptans.

Bostadsutskottet uttrycker i sitt yttrande förståelse för den uppfattning som

redovisas i propositionen. Det finns enligt bostadsutskottets mening inte

tillräcklig anledning för riksdagen att ge sitt stöd för en uppfattning som

skulle innebära att en utveckling av det estetiska perspektivet skulle

begränsas eller ges en viss inriktning. Det kan nämligen på goda grunder

befaras att en precisering av begreppet ?estetiskt tilltalande? skulle kunna få

en effekt motsatt den motionärerna eftersträvar. Statsmakterna har ett

självklart ansvar för utvecklingen av den byggda miljön. Det finns dock goda

skäl för uppfattningen att de estetiska värdena och kvaliteterna bäst utvecklas

och vidmakthålls genom olika insatser och initiativ på den lokala nivån, bl.a.

genom att sådana värden i befintliga miljöer tas till vara och förstärks.

Bostadsutskottet avstyrker motionsyrkandena.

Kulturutskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om

införande av tydligare bestämmelser om estetiska värden i lagstiftningen. Detta

är ett uttryck för att estetiskt väl utformade anläggningar och miljöer utgör

ett gemensamt intresse för det offentliga, för byggherrar och för alla dem som

kommer i kontakt med det som byggs. Som utskottet anfört i det föregående och i

likhet med vad bostadsutskottet också anför bör det efter en tid göras en

uppföljning och utvärdering av frågan om lagändringarna haft åsyftad effekt.

Boverket som skall informera om nya regler utfärdar också föreskrifter och

allmänna råd och följer utvecklingen av tillämpningen av regelverk inom sitt

ansvarsområde. Något uppdrag i enlighet med syftet i motionerna bör dock inte

lämnas till verket. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr34 (kd) yrkande 1 och Kr38 (v) yrkande 3.

Utskottet tar i det följande upp vissa frågor som har anknytning till PBL.

I motion Kr37 (c) begärs en utredning med syfte att åstadkomma en

lagstiftning som förhindrar förfulning av bebyggelse. Motionären anser att

regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design är en bra

inledning på ett arbete för att lyfta fram det vackra i bebyggelsen, men anser

också att det behövs en lagstiftning med den i motionen föreslagna inriktningen

(yrkande 1).

Motionsförslaget har tagits upp till behandling i bostadsutskottets yttrande.

Bostadsutskottet framhåller att avsikten med den i propositionen föreslagna

lagstiftningen är att inte acceptabla bebyggelsemiljöer skall kunna förhindras

och att befintliga sådana miljöer skall kunna ges en mera tilltalande

utformning, i vart fall i ett någorlunda långt perspektiv.

I likhet med bostadsutskottet anser kulturutskottet att det inte finns

tillräcklig anledning för riksdagen att begära en utredning om lagstiftning som

förhindrar en förfulning av bebyggelsen. Effekterna av den i propositionen

föreslagna lagstiftningen bör - som utskottet tidigare framhållit - utvärderas

några år efter ikraftträdandet. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet yrkande 1 i motion Kr37 (c).

I två motioner tas arkitektens roll och ställning under byggprocessen upp. I en

tredje motion behandlas frågan om vissa yrkesgruppers inflytande över

byggprocessen.

Enligt motion Kr30 (m) är det av största vikt att intentioner i fattade

beslut om byggande och konstnärlig utsmyckning också genomförs. Här har

arkitekten en nyckelroll. Arkitekten bör i sitt uppdrag ha att också medverka

vid genomförandet av byggandet (yrkande 2 delvis).

I motion Kr35 (s) begär motionärerna att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen med syfte att förstärka

arkitektens ställning under byggprocessen (yrkande 2). Det är viktigt att

arkitekten under hela byggprocessen får ansvara för att idéer fullföljs fram

till det att projektet slutförts. Endast då finns det förutsättningar för att

få den genomtänkta arkitektur och gestaltning som eftersträvas.

?Den osynliggjorda kompetensen? bör enligt motion Kr38 (v) tas till vara vid

överläggningar och beslut om vården och förvaltningen av det befintliga

byggnadsbeståndet. Två nyckelgrupper är antikvarier och hantverkare, vilka har

stor betydelse för att hög kvalitet skall uppnås; även byggnadsarbetares,

fastighetsskötares, elektrikers och målares kunskaper bör tas till vara

(yrkande 8).

Bostadsutskottet har uppfattat motion Kr35 (s) som att den avser att

förstärka både den arkitektkompetens som skall finnas i byggnadsnämnden och

sådant arbete som avser den arkitektoniska byggprocessen.

Bostadsutskottet konstaterar att det i PBL slås fast att det är en kommunal

angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.

Propositionsförslaget om ändring av PBL avser att klargöra att detta ansvar

även omfattar att verka för en estetiskt tilltalande miljö. Byggnadsnämnden

skall enligt PBL (11 kap. 4 §) till sitt biträde ha minst en person med

arkitektutbildning och i övrigt ha personal i den omfattning och med den

särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina

uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bostadsutskottet framhåller att det

inte torde råda några delade meningar i fråga om att arkitektens yrkeskunskaper

skall tas till vara när det gäller vår bebyggelsemiljö i allmänhet.

Byggnadsnämnderna tar enligt bostadsutskottets uppfattning redan i dag till

vara den möjlighet det innebär att ha tillgång till tjänstemän med

arkitektkompetens. Frågan om vilken kompetens som behövs är redan tillräckligt

reglerad i PBL. Bostadsutskottet anser det därutöver inte lämpligt att genom

förändringar av lagstiftningen förstärka arkitektens roll i den arkitektoniska

processen.

I det föregående har kulturutskottet tillstyrkt regeringens förslag till mål

för statens engagemang i arkitektur, formgivning och design. Enligt ett av

dessa mål bör kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga

ekonomiska överväganden. Det är angeläget att förlänga livslängden och öka

hållbarheten hos investeringar. Detta kan åstadkommas bl.a. genom att sträva

efter en hög kvalitet, inte minst estetiskt. I propositionen betonas i detta

sammanhang att god arkitektur, formgivning och design är en optimal kombination

av kvalificerat arkitekt- och formgivningsarbete och gediget och

högkvalificerat utförande, där arkitekters, formgivares, designers, teknikers

och hantverkares skicklighet och materialkännedom utnyttjas och får komma till

sin rätt. Till detta kan, enligt utskottets mening, också läggas konstnärens

roll vid konstnärlig utsmyckning m.m. Utskottet förutsätter att de senare årens

ökade debatt, uppmärksamhet och medvetenhet om betydelsen av god arkitektur,

formgivning och design, som bl.a. Kulturutredningen (SOU 1995:84) och

kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) stimulerat till, leder till att detta

förhållningssätt kommer att prägla byggprocessen i ökande utsträckning både vid

nybyggnad, ombyggnad och förvaltning.

Utskottet har i det föregående i samband med tillstyrkande av målen för

statens arbete med arkitektur, formgivning och design bl.a. uttryckt att det

behövs en fortsatt debatt om arkitektens ansvar och delaktighet under

byggprocessen. Utskottet kan - i likhet med bostadsutskottet - emellertid inte

finna att det skulle vara lämpligt att förstärka arkitektens ställning i den

arkitektoniska byggprocessen genom lagstiftningsåtgärder. Utskottet föreslår

med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionerna Kr30 (m)

yrkande 2 i denna del och Kr35 (s) yrkande 2.

Utskottet kan inte tillstyrka att staten skall reglera hur vissa

yrkesgruppers inflytande över byggande och förvaltning skall tillgodoses.

Motion Kr38 (v) yrkande 8 avstyrks.

I motion Kr38 (v) föreslås att kommunerna skall ha skyldighet att upprätta

boendeplaneringsprogram i anslutning till arbetet med den kommunala

översiktsplanen (yrkande 4). Vidare hemställs att allmänintresset skall

tillgodoses bättre vid bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart (yrkande

5).

Bostadsutskottet erinrar om att likartade yrkanden behandlats av riksdagen

under innevarande riksmöte. Bostadsutskottet anför att sådana program som avses

i motionen kan arbetas fram i anslutning till översiktsplanearbetet om kommunen

så önskar. Det bör dock överlåtas åt den enskilda kommunen att ge planarbetet

den inriktning och omfattning som kan anses lämplig. Vidare anför

bostadsutskottet att överväganden om byggkontrollens utformning pågår inom

Regeringskansliet och att överväganden om byggkontroll och bygganmälan kan

förväntas ingå i en aviserad byggproposition. Med hänvisning till det anförda

avstyrker kulturutskottet - i likhet med bostadsutskottet - motionsyrkandena.

Arbetsmiljölagen

I motion Kr35 (s) påtalas att det är viktigt att arbetslokaler, både inom den

offentliga och privata sektorn, är estetiskt tilltalande (yrkande 1). Särskilt

viktigt är detta när det gäller skolmiljön. Motionärerna anser att det inte

räcker med enbart goda intentioner för att det skall ske någon påtaglig

förändring. Därför bör regeringen inom ramen för det fortsatta arbetet med

handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design förelägga riksdagen

förslag om ändringar av arbetsmiljölagstiftningen så att det även i denna

ställs grundläggande krav på en estetiskt tilltalande utformning av lokaler.

Kulturutskottet vill erinra om att när riksdagen antog regeringens förslag

till arbetsmiljölag diskuterades frågan om en estetisk utformning av

arbetsmiljön i propositionen (prop. 1976/77:149 s. 232). Flera remissinstanser

hade tagit upp frågan och föredragande statsrådet underströk att man bör ta

till vara de möjligheter som finns att tillföra arbetsmiljön även estetiska

kvaliteter. Statsrådet framhöll att samverkansreglerna i lagförslaget innebar

att arbetstagarna skulle delta vid planeringen av bl.a. arbetslokaler. Det var

enligt statsrådet givet att denna medverkan även skulle omfatta frågor om den

estetiska utformningen av arbetsmiljön. Lika klart ansåg statsrådet det vara

att central styrning inte kunde komma i fråga på detta område. Någon

bestämmelse om miljögestaltning borde därför inte ingå i arbetsmiljölagen. Även

arbetsområden i det fria borde utformas med hänsyn till att arbetsmiljön skall

vara tillfredsställande. Det anfördes också att planläggningen av

arbetsplatsens yttre omgivning är av vikt för en god arbetsmiljö och att

trivseln i arbetet kan höjas väsentligt genom att även denna sida beaktas.

Arbetsmiljölagen antogs av riksdagen för över 20 år sedan. Diskussionen om en

god estetisk utformning och kvalitet på byggnader och bebyggelsemiljö har

intensifierats sedan dess. Genom det nu föreliggande förslaget om en ändring av

PBL avses de estetiska värdena ges en tydligare ställning, eftersom de anses

inte ha fått det genomslag som åsyftats med lagen i dess nuvarande utformning.

Som utskottet redovisat skall arbetet med frågorna om arkitektur, formgivning

och design föras vidare. Enligt utskottets mening bör i detta arbete ingå

utvärdering av de nu föreslagna lagändringarnas effekter och överväganden om

behovet av ytterligare förtydliganden och ändringar. I detta fortsatta arbete

är det enligt utskottets mening naturligt att även överväga om motsvarande

bestämmelser bör införas i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen.

Utskottet anser därför att riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd i frågan

med anledning av motion Kr35 (s) yrkande 1. Yrkandet avstyrks.

EG-rätten

I motion Kr38 (v) erinras om att planering och byggande i Sverige styrs inte

endast genom svensk lagstiftning utan även genom EG-rätten. Motionärerna anser

att det är av betydelse att regeringen aktivt deltar vid utformningen av dessa

EG-direktiv så att de inte motverkar intentionerna i det nu aktuella

handlingsprogrammet (yrkande 6).

Bostadsutskottet, som vid olika tillfällen informerats om regeringens arbete

med EG-frågor, anser sig inte ha anledning till annat antagande än att frågorna

drivs med den målmedvetenhet som också motionärerna finner väsentlig.

Motionsyrkandet avstyrks av bostadsutskottet.

Utskottet ansluter sig till bostadsutskottets bedömning och föreslår att

riksdagen avslår motion Kr38 (v) yrkande 6.

Lokal folkomröstning m.m.

Lokala folkomröstningar bör enligt motion Kr33 (mp) uppmuntras vid större

infrastrukturförändringar (yrkande 6). Byggandet bör ske på de boendes villkor.

Samarbete mellan de boende och byggherre minskar risken för konflikter. De

boende har kunskap om hur området upplevs och hur en förändring kan öka

områdets kvalitet. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna att möjligheten till delaktighet skall beaktas vid

arkitekttävlingar (yrkande 9).

Hösten 1997 avstyrkte konstitutionsutskottet ett antal motionsyrkanden om

reglerna för kommunala folkomröstningar (bet. 1997/98:KU4 s. 23). Utskottet

konstaterade att det svenska folkomröstningsinstitutet på både nationell och

kommunal nivå i grunden är av rådgivande karaktär. På den kommunala nivån är

folkomröstning ett led i fullmäktiges beredning av ett ärende. Införande av en

beslutande typ av kommunala folkomröstningar vore enligt

konstitutionsutskottets mening att undergräva det representativa demokratiska

systemet. Utskottet redovisade att vissa frågor om folkomröstning behandlats av

Demokratiutvecklingskommittén och att utredningsbetänkandet bereds inom

Regeringskansliet.

Kulturutskottet vill också erinra om att när lagreglering av kommunal

folkomröstning föreslogs anförde föredragande statsrådet bl.a. att om det

skulle bli regel att separata allmänna folkomröstningar anordnades i t.ex.

frågor som rör den fysiska planeringen skulle en långsiktig kommunal planering

avsevärt försvåras (prop. 1975/76:187 s. 306). I regel torde det, enligt

propositionen, innebära stora svårigheter att utforma de frågor som

omröstningen skall avse på ett lämpligt sätt. Vidare redovisades att

kostnaderna för sådana folkomröstningar skulle kunna bli avsevärda.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår

motion Kr33 (mp) yrkande 6. Utskottet kan inte heller tillstyrka att riksdagen

gör ett sådant uttalande om allmänhetens delaktighet vid arkitekttävlingar som

begärs i motionens yrkande 9. Yrkandet avstyrks.

Offentligt och förebildligt (avsnitt 7)

Staten som förebild (avsnitt 7.1)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Det offentliga - stat, landsting och kommun - har stort inflytande på

gestaltningen och utformningen av vår omgivning. I egenskap av normgivare,

byggherre, förvaltare och hyresgäst bör staten, dvs. statliga myndigheter,

bolag och andra verksamheter, agera förebildligt vad gäller arkitektur,

formgivning och design. Detta bör gälla allt från planering, anläggning och

byggande till inredning och grafisk formgivning. De miljöer staten medverkar

till att skapa bör vara förebildliga exempel på god arkitektur, formgivning och

design. I detta ingår skapandet av väl fungerande och vackra arbetsmiljöer som

en mycket viktig fråga.

Även offentliga miljöer där kommun eller landsting har inflytande bör vara

förebildliga. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot skolan, som är vår största

kulturinstitution med ca 1,5 miljoner elever och anställda. Hur skolans

byggnader, inredning, pedagogiska rekvisita och utomhusmiljö utformas har stor

betydelse när det gäller att skapa förebilder för vad god arkitektur,

formgivning och design kan innebära för trivsel, social gemenskap, effektivt

arbete och estetisk stimulans.

Den offentliga sektorn har vidare i egenskap av inköpare möjlighet att verka

för efterfrågan på god design där kvalitets- och resurshushållningsaspekterna

beaktas. Det krävs sakkunskap och omsorg för att uppnå det sammantaget bästa

resultatet, både vad gäller kravspecifikation vid upphandling och vid

värderingen av anbud. I samband med upphandling av arkitekt- och

konsulttjänster har det riktats kritik mot de offentliga beställarna för att de

alltför ensidigt prioriterar ett lågt pris utan att i tillräckligt hög grad

väga in kvalitetsaspekterna.

Upphandlingsfrågorna avses att behandlas i de uppdrag som kommer att ges till

Statens fastighetsverk vad gäller dels erfarenhetsutbyte mellan statliga

myndigheter som förvaltar fastigheter, dels den exempelsamling och vägledning

som verket skall ta fram. Ytterligare insatser, såsom informations- och kun-

skapsspridning inom detta område, kommer att övervägas under den

interdepartementala arbetsgruppens fortsatta arbete.

Vid upphandling av större eller viktigare projekt bör arkitekttävling ordnas

i syfte att uppnå hög kvalitet på den slutliga produkten.

I motion Kr33 (mp) tas upp en rad frågor som i viss mån har samband med vad som

anförs i propositionen om staten som förebild när det gäller att verka för god

arkitektur, formgivning och design (yrkandena 2, 7, 10 och 12).

Ansvaret för statlig upphandling bör enligt motionen centraliseras för att

samla och utveckla kompetensen på området och säkerställa estetiska och andra

kvaliteter. Staten bör ta ett helhetsansvar i denna fråga (yrkande 2).

Motionärerna hänvisar till att en rapport med denna inriktning har utarbetats

av Riksdagens revisorer.

Utskottet vill redovisa att Riksdagens revisorers rapport har

remissbehandlats och att revisorerna den 22 april i år beslutat att avge ett

förslag i frågan till riksdagen. I förslaget berörs frågan om huruvida

regeringen bör ha en nationell policy för den offentliga upphandlingen, bl.a.

beträffande enhetliga regler för offentliga upphandlingar. Vidare påtalas

behovet av en handbok för hur svenska upphandlare skall agera i enskilda

frågor. Regeringen bör klargöra vilka lagregler och vilken svensk policy som

råder i enskilda frågor för offentliga upphandlare. Revisorerna tar också upp

frågor om ramavtal, tillsyn och överprövning samt frågan om huruvida

bestämmelser som reglerar offentlig upphandling skall samlas i en lag.

I samband med behandlingen av den kulturpolitiska propositionen hösten 1996

redovisade regeringen att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling hade

kritiserats. Det hade bl.a. anförts att EG:s tjänsteupphandlingsdirektiv hade

införlivats på ett ofullständigt sätt i den svenska lagen. I jämförelse med EG-

direktivet hade kvalitetsaspekter och estetiska kriterier tonats ned i den

svenska lagen. Utskottet välkomnade en diskussion av frågor som rör

hänsynstagande till de estetiska och kvalitetsmässiga aspekterna vid

upphandling inom arkitektur- och formområdena. Utskottet tillade dessutom att

motsvarande frågor också kan vara aktuella inom andra delar av kulturområdet

(bet. 1996/97:KrU1 s. 108).

Vid innevarande riksmöte har riksdagen beslutat om ändringar i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling, vilka bl.a. innebär att 1 kap. 22 §

numera innehåller en bestämmelse om att när det bedöms vilket anbud som är det

mest fördelaktiga skall hänsyn tas till samtliga omständigheter, däribland

nämns kvalitet och estetiska egenskaper (prop. 1996/97:153, bet. 1997/98:FiU7,

rskr. 1997/98:61). Utskottet förutsätter att effekterna av ändringarna i

upphandlingslagen utvärderas när tillräckliga erfarenheter vunnits av lagens

tillämpning.

I det föregående har redovisats att regeringen kommer att ge Fastighetsverket

i uppdrag att ta fram en exempelsamling och vägledning i upphandlingsfrågor och

att verket även skall ta initiativ till ett erfarenhetsutbyte mellan

fastighetsförvaltande statliga myndigheter.

Utskottet finner, mot bakgrund av vad som här redovisats, inte anledning

föreslå riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som begärs i motionen.

Motion Kr33 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Motionärerna bakom motion Kr33 (mp) föreslår vidare att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna att minst 1 % av investeringskostnaden

för ny- och ombyggnad, även beträffande vägar, järnvägar och broar, skall

användas till konstnärlig och estetisk utsmyckning (yrkande 7).

Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande att i det fortsatta arbetet med

arkitektur och formgivning ingår att behandla frågor om styrmedlens konse-

kvenser för den byggda och formade miljön. Bostadsutskottet exemplifierar med

att staten kräver att kommunerna i de lokala investeringsprogrammen för

ekologisk omställning och utveckling skall redovisa hur de arkitektoniska

kvaliteterna tas till vara i projekt för vilka medel söks.

Kulturutskottet anförde med anledning av liknande motionsyrkanden vid

riksmötet 1996/97 att de statliga konstinköpen snarare bör grundas på en

kulturpolitisk bedömning än kopplas till nivån på det statliga byggandet vid en

given tidpunkt. Dock borde 1 % av den totala byggkostnaden kunna vara ett

rimligt riktmärke vid konstnärlig utsmyckning av enskilda byggprojekt.

Utskottet förutsatte att byggherrar och arkitekter strävar efter att låta

byggprojekten i sin helhet genomsyras av omtanke om den estetiska utformningen,

materialvalet och detaljernas utformning utan att det sätts upp mål för hur

stor - eller liten - del av kostnaderna som skall avsättas för ändamålet.

Utskottet ansåg också att det skulle vara svårt att vid utformningen av

trafikmiljöer avgränsa särskilda medel avsedda för arbetet med utformningen. I

stället borde alla som var inbegripna i arbetet med att utforma nya och gamla

miljöer vid vägar, järnvägar m.m. ha en sådan insikt och kunskap att omsorgerna

om miljöernas utformning ingår som en naturlig del i planeringen,

projekteringen och genomförandet (bet. 1996/97:KrU1 s. 111-112).

Med hänvisning till det anförda avstyrker kulturutskottet motion Kr33 (mp)

yrkande 7.

Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att

materialvalet skall tillmätas stor betydelse vid ny- och ombyggnation (yrkande

12).

Bostadsutskottet förutsätter att frågan om materialval kommer att

uppmärksammas i det fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning utan att

riksdagen gör något tillkännagivande.

I anslutning till vad som anfördes i den kulturpolitiska propositionen om

bristande estetik och kvalitet i de senaste decenniernas byggda miljö

konstaterade kulturutskottet att problemen ofta rört den yttre miljön, medan

den inre miljön präglats av välpreciserade funktionskrav på god användbarhet,

tillgänglighet m.m. Dock har det funnits problem med oprövade och dåliga

material. I den nu föreliggande propositionen betonas det långsiktiga

perspektivet för arkitektur, formgivning och design, där lång livslängd på

produkter och fysisk miljö, hög kvalitet och människors behov av en god

livsmiljö är ledord.

Kulturutskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen i april 1998 har

tilldelat Riksantikvarieämbetet (RAÄ) 3 480 000 kronor för att värna gammal

byggteknik. I fyra projekt skall RAÄ sprida kunskap om det traditionella,

miljövänliga och långlivade byggandet.

Något särskilt uttalande av riksdagen till regeringen om betydelsen av valet

av goda material är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet föreslår

- i likhet med bostadsutskottet - att riksdagen avslår motion Kr33 (mp) yrkande

12.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt av betänkandet yrkande 10 i

motion Kr33 (mp), i vilket föreslås ett tillkännagivande om fackliga

företrädares möjlighet till utbildning inom estetik, arkitektur och formgivning

vid tillfällen då staten är byggherre.

Ändamålet med arbetsmiljölagen (1977:1160) är bl.a. att främja att

arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Utskottet anser att det inte är påkallat att riksdagen gör något uttalande till

regeringen om möjligheterna för fackliga företrädare att få utbildning inom

estetik, arkitektur och formgivning. Motionsyrkandet avstyrks.

Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter (avsnitt 7.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Regeringen avser att ge alla myndigheter som bygger samt förvaltar

fastigheter och anläggningar i uppdrag att upprätta kvalitetsprogram för hur de

arkitektoniska och gestaltningsmässiga aspekterna kan främjas. Regeringen pekar

också på vikten av att myndigheterna har tillgång till erforderlig kompetens

när programmen utvecklas.

Statliga myndigheter har ansvar för den egna lokalförsörjningen. De kan och

bör därmed efterfråga och ställa krav på hög kvalitet när de hyr lokaler. De

myndigheter som hyr lokaler för sina verksamheter bör själva ansvara för att i

sin lokalförsörjning utveckla och förvalta god arkitektur.

Regeringen avser att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att ta fram en

skrift med exempel på goda arkitektoniska lösningar vad gäller byggnader och

anläggningar. Skriften skall ge vägledning till beställare och bör fokusera på

processen, hur upphandling har skett, arkitektens medverkan etc.

Det är också angeläget att utlandsmyndigheternas lokaler är representativa.

Byggnader, inredning och bruksföremål skall utgöra goda exponenter för svensk

arkitektur, formgivning och design.

Ekonomiska styrmedel (avsnitt 7.3)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Statligt ekonomiskt stöd till byggande och anläggande bör stimulera till hög

kvalitet i arkitektur, formgivning och design och till varsamhet med bebyggelse

och miljöer. Mottagare av statligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om

hur stödet kan användas för att främja hög kvalitet i arkitektur, formgivning

och design. Kommuner som ansöker om bidrag inom ramen för de lokala investe-

ringsprogrammen för ekologisk omställning och utveckling skall redovisa hur de

arkitektoniska kvaliteterna tas till vara. Gestaltningsaspekterna kommer att

lyftas fram i samband med informationsinsatser för dessa lokala

investeringsprogram.

Arbetsgruppen för arkitektur och formgivning har till uppdrag att behandla

frågan om ett samspelt statligt agerande i frågor om styrmedlens konsekvenser

för den byggda och formade miljön.

Det offentliga rummet (avsnitt 8)

Helhetsperspektiv på det offentliga rummet (avsnitt 8.1)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Det offentliga rummet - gator, torg, parker, offentliga lokaler och

landskapsrum - bör utformas med inlevelse och omsorg. Betydelsen av deras

gestaltning bör framhävas.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att verka för en god bygg-

nadskultur och en god bebyggelsemiljö. Av detta följer att kvaliteten i deras

eget byggande och förvaltningen av deras egna byggnader och anläggningar blir

ett riktmärke för andras åtgärder i kommunen. Över huvud taget är, som Boverket

anfört, en anknytning till översiktsplanen av stort värde när det gäller att

lyfta fram sådana stads- och landskapsmiljövärden som kommunen särskilt vill

värna om. Arbetet med konkreta lokala handlingsprogram kan vara ett bra sätt

att uppnå och förankra ett gemensamt helhetsansvar för det offentliga rummet.

Landets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller lokala

handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i den

byggda miljön.

Vid sidan av kommunerna har statliga myndigheter med samhällsplanerande

uppgifter ett stort ansvar för den offentliga miljön. Inte minst gäller detta

Banverket och Vägverket i fråga om trafikanläggningarnas inverkan på stads- och

landskapsmiljön.

Statens konstråd har i dag som en av sina huvuduppgifter att arbeta för att

konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i den gemensamma miljön.

Konstrådet kommer att ges i uppdrag att stimulera till estetiska förbättringar

i gestaltningen av den offentliga miljön.

Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden (avsnitt 8.2)

Riksantikvarieämbetet kommer att få i uppdrag av regeringen att studera

lämpliga former för hur den offentliga och privata sektorn kan samverka inom

särskilda bevarande- och utvecklingsområden.

Kunskap och kompetens (avsnitt 9)

Universitet och högskolor (avsnitt 9.1)

Arkitektutbildning (avsnitt 9.1.1)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Arkitektutbildning är en yrkesutbildning som förbereder för arbete inom

områdena byggande, inredning, samhälls- och landskapsplanering.

Gränserna mellan de olika arkitekternas arbetsområden tenderar alltmer att gå

in i varandra vilket i högre utsträckning bör beaktas vid utformningen av olika

arkitektutbildningar och samarbetet dem emellan.

Arbetsmarknaden för arkitekter har förändrats i väsentliga avseenden under de

senaste åren och utbildningen måste på olika sätt förnyas för att bättre svara

mot de nya kompetensbehoven.

Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att följa upp och utvärdera den

svenska arkitektutbildningen. Verket skall även undersöka om det finns behov av

nya utbildningar och i så fall lämna förslag till deras innehåll, organisation

och finansiering. Syftet med utvärderingen är att ge en grund till

förbättringar av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom

arkitektur och samhällsplanering. Uppdraget skall enligt planerna redovisas

till regeringen i slutet av februari 1999.

Arkitektutbildningens innehåll och uppläggning m.m. tas upp i fyra motioner.

I motion Kr30 (m) anförs att arkitektutbildningen måste utformas med

utgångspunkt i en teknisk konstruktion där konstnärlighet och skapandet av

funktionella och estetiskt tilltalande sammanhang skall vara vägledande

(yrkande 2 delvis). Goda kunskaper i arkitekturhistoria ger bättre möjligheter

för den enskilda arkitekten att undvika avarter i tidsbundna trender och att

skapa förnyande anpassningar med utgångspunkt i nationell och lokal tradition.

Det finns goda anledningar till att hämta intryck från andra länder vid

utformningen av utbildningen.

Enligt motion Kr33 (mp) bör kunskap om människans sociala behov tillmätas

ökad betydelse i den framtida arkitekt- och samhällsplanerarutbildningen

(yrkande 5).

En breddning av arkitektutbildningen till att i större utsträckning omfatta

även förvaltning och ekonomi yrkas i motion Kr39 (c) yrkande 3.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I propositionen (s. 37) anför regeringen att arkitekterna i framtiden kommer

att ha delvis nya arbetsuppgifter och främst vara inriktade på att förvalta och

förnya befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en

hållbar samhällsutveckling. Detta påverkar inriktningen av utbildningen. I

detta sammanhang vill utskottet framhålla att - även om omfattningen av

nybyggandet under den närmaste tiden inte kan förväntas bli särskilt stor och

förvaltningen, omgestaltningen och förnyelsen av den mycket stora volym som

byggts under senare delen av seklet kommer att dominera verksamheten - det är

viktigt att framhålla att nyskapandet är av största vikt för utvecklingen av

arkitekturen.

Regeringen redovisar att en vanlig synpunkt från sektorn varit att arkitekten

bör har helhetsansvaret för byggprocessens alla skeden för att nå ett

slutresultat av hög kvalitet och att arkitekternas kompetens därför behöver

stärkas bl.a. i vad gäller gestaltningsfrågor, teknik, ekonomi, ekologiskt

hållbart byggande, materialkunskap och process. Det är bl.a. mot bakgrund av

vad som framkommit i dessa frågor under den interdepartementala arbetsgruppens

arbete som regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp och

utvärdera arkitektutbildningen och redovisa resultatet i februari 1999.

Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål om översyn av

arkitektutbildningen i vad avser gestaltning, arkitekturhistoria,

hänsynstagande till människors sociala behov, ekonomi och förvaltning

tillgodoses genom den nu pågående översynen av utbildningen. Utvärderingens

resultat bör avvaktas innan ställning tas till frågan om dessa ämnen bör få ett

annat utrymme i utbildningen än de har i dag. Utskottet avstyrker mot bakgrund

av det anförda motionerna Kr30 (m) yrkande 2 i denna del, Kr33 (mp) yrkande 5

och Kr39 (c) yrkande 3.

I motion Kr38 (v) anförs att - mot bakgrund av att arkitektutbildningen

ligger inom teknisk högskoleutbildning och fakultet - fortbildning i

gestaltningsfrågor för yrkesverksamma arkitekter bör ske vid Kungl.

Konstakademien (yrkande 9).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att Konstakademien

inte meddelar högskoleutbildning. Däremot ger Kungl. Konsthögskolan i Stockholm

sedan länge påbyggnadsutbildning för arkitekter m.fl. vid avdelningarna för

arkitektur respektive restaureringskonst. Vid Konsthögskolan finns inrättade

dels en tjänst som professor i arkitekturhistoria, dels en tjänst som professor

i restaureringskonst, dels ock en tjänst som professor i byggnadskonst. I

högskolornas grundutbildning ingår numera även fortbildning och

vidareutbildning. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Designutbildning (avsnitt 9.1.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Konstnärlig högskoleutbildning inom design- och formgivningsområdet skall ge

studenterna kunskaper, färdigheter och en arbetsmetodik för att på konstnärlig

grund kunna utforma produkter och lösa gestaltningsmässiga, tekniska,

praktiska, ekonomiska och miljömässiga problem inom sina respektive specialom-

råden.

År 1997 tillfördes designutbildningarna vid Lunds, Göteborgs respektive Umeå

universitet samt Konstfack utökade resurser för att kunna utbilda fler

formgivare. Riksdagen har beslutat att nya permanenta utbildningsplatser skall

tillskapas för designutbildningarna vid högskolorna i Borås och Växjö, samt vid

Mälardalens högskola liksom vid den blivande Malmö högskola (prop. 1996/97:1,

bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100).

Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda och utvärdera

designutbildningarna inom högskolan. Verket skall även kartlägga och ge förslag

till utveckling av samarbetet mellan arkitekt- och designutbildningarna. I

uppdraget ingår vidare att inventera vilka kombinationsutbildningar som

förekommer vid olika högskolor vari utbildning i design kombineras med

utbildning inom andra ämnesområden. Uppdraget skall redovisas i slutet av

februari 1999.

Samverkansfrågor (avsnitt 9.1.3)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Inslaget av konstnärlighet, design och formgivning inom andra utbildningar,

särskilt inom områdena teknik och ekonomi bör öka. Sådana

kombinationsutbildningar bör öka efterfrågan på och förståelsen för god

arkitektur, formgivning och design inom tillverkningsindustrin.

Kunskap om arkitektur bör tillföras alla parter i byggprocessen. Byggande är

ett lagarbete och studenter inom relevanta utbildningar bör redan under

utbildningstiden samarbeta med de andra yrkeskategorierna. Utöver arkitekt-

utbildningarna (arkitekt-, landskapsarkitekt- och inredningsarkitektut-

bildningarna) finns det flera utbildningar med anknytning till planering,

byggande och konst.

Olika metoder för att öka inslagen av arkitektur, formgivning och design inom

andra utbildningar prövas för att ge underlag för sådan verksamhet i större

skala.

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom området arkitektur,

formgivning och design har stor betydelse för den framtida utformningen av den

byggda miljön och de ting vi omger oss med. Det är av stor vikt att den kunskap

forskningen ger tas till vara inom de grundläggande högskoleutbildningarna samt

att den når ut till praktikerna och att sambanden mellan forskare och praktiker

stärks. Högskolan har till uppgift att samverka med det omgivande samhället och

på ett effektivt sätt återföra forskningsresultaten till de yrkesverksamma.

Genom att redan yrkesverksamma arkitekter, samhällsplanerare och formgivare

deltar i fortbildning och vidareutbildning finns det tillfälle för ömsesidigt

berikande möten mellan redan yrkesverksamma och studenter inom den

grundläggande högskoleutbildningen. Högskolan har vidare möjlighet att i ökad

utsträckning rekrytera kvalificerade personer med huvudsaklig sysselsättning

utanför högskolan som lärare.

Arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar som vi ständigt kommer

i kontakt med och kunskaper om dessa är en del av allmänbildningen. Det är en

demokratifråga att människor kan tolka sin totala miljö för att kunna delta i

debatten om denna och för att kunna påverka dess utformning. Samverkan med

folkbildningen är av central betydelse. Forskare bör vara aktiva inom folkbild-

ningen och öka ansatserna till att i samarbete med skolor, museer och

fackförbund på ett populärvetenskapligt sätt sprida kännedom om forskningsrön.

I anslutning till vad regeringen anfört i fråga om samverkan mellan högskola

och folkbildning behandlar utskottet två motionsyrkanden.

Motionärerna bakom motion Kr33 (mp) anser - i likhet med regeringen (se prop.

s. 42) - att det är en demokratifråga att människor kan tolka sin miljö, delta

i debatten och påverka utformningen av sin miljö. Forskare och folkbildare bör

föra ut debatten till boendemiljöerna för att både öka de boendes kompetens och

delaktighet och inspirera till ny forskning. Motionärerna anser att riksdagen

som sin mening bör ge regeringen till känna att forskare och folkbildare skall

hjälpa till att föra debatt och hitta samverkansformer vid utveckling av

boendemiljö (yrkande 8).

Folkbildningsinsatser bör enligt motion Kr39 (c) leda till lokal dialog och

kunskapsförmedling till befolkningen när det gäller arkitektur och estetiska

värden (yrkande 2). Genom sådana åtgärder motverkas att allmänheten kan

uppfatta kraven på estetik och bra form som krångel. I stället skapas en

förståelse för vikten av att åstadkomma en långsiktig, bra, uthållig och

estetiskt tilltalande boendemiljö.

Bostadsutskottet redovisar att Statens byggforskningsråd (BRF) anslagit medel

till Arkitekternas utvecklingsstiftelse ARKUS för fördjupning och utveckling av

bl.a. sådana frågor som motionärerna aktualiserat. Bostadsutskottet erinrar

också om att regeringen enligt propositionen avser att ge Riksantikvarieämbetet

i uppdrag att studera lämpliga former för hur den offentliga och privata

sektorn skall samverka inom särskilda bevarande- och utvecklingsområden.

Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna om att det är

angeläget att öka människors kunskap och förståelse för betydelsen av att den

byggda miljön och de formade produkterna är estetiskt tilltalande och

långsiktigt hållbara. Här har folkbildningen en stor uppgift att fylla. Den

fria och frivilliga folkbildningen bestämmer dock utifrån sina egna mål över

innehållet och utformningen av sin verksamhet. Som anförs i propositionen är

samverkan med folkbildningen av central betydelse för högskolans förmåga att nå

ut till människor. Högskolor och universitet har som en av sina tre

huvuduppgifter att föra ut resultaten av sin verksamhet till det omgivande

samhället. Utskottet förutsätter att samverkan mellan folkbildningen och

högskolan inom området arkitektur, formgivning och design utvecklas vidare utan

att riksdagen gör något särskilt uttalande till regeringen. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr33 (mp) yrkande 8 och Kr39 (c)

yrkande 2.

Forskning (avsnitt 9.1.4)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Forskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet och gestaltning bör

stärkas. Vidare bör spridningen av erfarenheter och nyttiggörande av

forskningsresultat om arkitektur, formgivning och design öka.

Högskoleverket skall inom sitt uppdrag att utvärdera designutbildningarna

även kartlägga innehåll och omfattning av konstnärligt utvecklingsarbete och

forskning inom formgivnings- och designområdet.

I två motioner tas frågor om forskning inom arkitektur, formgivning och design

upp.

Enligt motion Kr39 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning och utveckling (yrkande 4). Motionärerna

anser att forskning och utvecklingsarbete inom arkitektur, formgivning och

design bör förstärkas och att forskningsresultaten bör omsättas i praktiken,

t.ex. i utbildningarna och bland de redan yrkesverksamma.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Som anförs i propositionen spänner forskningen om den byggda miljön över ett

stort fält, från samhällsplanering till utformningen av enskilda detaljer. Även

forskning och utvecklingsarbete inom formgivning och design har stor

ämnesmässig bredd. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och annat

utvecklingsarbete återfinns vid de konstnärliga högskolorna och vid

humanistiska, samhällsvetenskapliga och tekniska fakulteter. Även inom andra

områden kan forskning med anknytning till arkitektur, formgivning och design

förekomma. Grundutbildningarna är som redovisas i propositionen för närvarande

föremål för utvärdering inom Högskoleverket. De förslag om utbildningarna som

blir resultatet av utvärderingarna kommer med säkerhet också att återspeglas i

den framtida forskningsverksamheten. Ansvaret för forskning och

utvecklingsarbete vid högskolor och universitet ligger på högskolorna och

universiteten genom fakultetsnämnderna. Verksamheten vid universitet och

högskolor skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och

utbildning. Universiteten och högskolorna skall samverka med det omgivande

samhället och informera om sin verksamhet. Denna senare uppgift kallas ibland

för universitetens och högskolornas tredje uppgift vid sidan av utbildningen

samt forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Mot bakgrund av denna sammanfattande redovisning för universitetens och

högskolornas uppgifter när det gäller forskning och utvecklingsarbete anser

utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande

om att forskningen inom områdena arkitektur, formgivning och design skall föras

ut till utbildningen och de yrkesverksamma. Därutöver vill utskottet påminna om

att regeringen bedömer att forskning och utveckling kring arkitektonisk

kvalitet och gestaltning bör stärkas och att spridningen och nyttiggörandet av

forskningsresultat inom de aktuella områdena bör öka. Vidare har

Byggforskningsrådet, BFR, till uppgift att initiera och stödja forskning och

utveckling inom den byggda miljön. BFR skall också genom aktiv information

bidra till den praktiska nyttan av tillämpad forskning.

Mot bakgrund av vad utskottet redovisat i det föregående avstyrker utskottet

bifall till motion Kr39 (c) yrkande 4.

I motion Kr33 (mp) hemställs att Byggforskningsrådet inte bör minskas under den

tid som den forskningspolitiska utredningen pågår (yrkande 11). I stället bör

denna fråga övervägas inom utredningen.

Enligt bostadsutskottets yttrande kommer denna fråga att behandlas i den

byggpolitiska proposition som är aviserad till i maj i år. Motionsyrkandet bör

enligt bostadsutskottet avslås av riksdagen. Även kulturutskottet avstyrker

motion Kr33 (mp) yrkande 11.

Praktik för studenter (avsnitt 9.1.5)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Högskolans studenter inom bl.a. arkitektur-, formgivnings- och

designutbildningarna bör enligt propositionen under utbildningstiden i ökad

omfattning ges möjligheter att samverka med studenter inom andra utbildningar

och delta i projekt med det omgivande samhället. Studenter inom

designutbildningarna bör särskilt beredas möjlighet att samverka med studenter

inom arkitektutbildningarna. Myndigheter och andra offentliga organ bör aktivt

sträva efter att erbjuda kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik

inom områdena arkitektur, formgivning, design och konst.

Staten som byggherre och fastighetsförvaltare måste särskilt bemöda sig om

att erbjuda konstnärlig praktik till studenter. Statliga myndigheter bör

eftersträva att involvera studenter inom arkitektur, formgivning, design, konst

och byggnadsteknik i sin verksamhet vad gäller förvaltning, byggande och

inredning av lokaler. Statliga myndigheter och bolag kan erbjuda konstnärlig

praktik på olika sätt, t.ex. genom tävlingar och uppdrag som lämpar sig som

examensarbeten.

Högskoleverket skall inom sitt uppdrag att utreda design- och

arkitektutbildningarna även undersöka förutsättningarna för att studenterna i

arkitekt- och designutbildningarna inom sin utbildning skall kunna genomföra

praktik i arbetslivet.

Fem motioner behandlar frågan om praktik för studenter.

Behovet av fler praktikmöjligheter och s.k. traineeplatser vid statliga

myndigheter för studerande inom arkitektur, formgivning, design och konst

uppmärksammas i motion Kr32 (fp). Motionärerna framhåller bl.a. att

praktikmöjligheterna för nyutbildade arkitekter varit mycket begränsade under

senare tid och att praktik och traineeplatser skulle underlätta för dem att

komma ut på arbetsmarknaden. Vidare är medelåldern bland statligt anställda

arkitekter relativt hög varför det även av rekryteringsskäl bör ordnas flera

praktikplatser inom statliga myndigheter. I motion Kr33 (mp) begärs med

motsvarande motiveringar att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till

regeringen om att praktikplatser inom statliga myndigheter m.m. bör

säkerställas för arkitekt- och ingenjörsstuderande (yrkande 3). Särskild omsorg

bör läggas på praktikplatser vid rekrytering av nyutbildade (yrkande 4).

Statens ansvar för att skapa bättre möjligheter till praktik betonas även i

motion Kr34 (kd). Motionärerna anser att de statliga myndigheter som bygger och

förvaltar byggnader och anläggningar bör redovisa åtgärder för hur

praktikmöjligheterna kan förbättras (yrkande 2). En redovisning av hur behovet

av praktikplatser skall tillgodoses och hur den långsiktiga

kompetensförsörjningen skall lösas begärs även i motion Kr36 (s). Slutligen tas

de nämnda frågeställningarna upp i motion Kr39 (c). Motionärerna anser att det

är angeläget att de berörda statliga institutionerna följer upp frågan om hur

deras kompetensförsörjning skall kunna tillgodoses bl.a. genom att erbjuda

relevant yrkespraktik till studerande inom de aktuella yrkesområdena (yrkande

1).

Utskottet instämmer i vad som anförts i propositionen och motionerna om det

angelägna i att studerande inom områdena arkitektur, formgivning och design

erbjuds relevant yrkespraktik inom statliga myndigheter, bolag m.m. och att de

därvid får möjligheter att samarbeta med varandra och att skaffa sig

yrkeskompetens i samarbete med erfarna arkitekter, formgivare och designer. De

får också en betydelsefull anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet anser att

motionärernas önskemål om att denna viktiga fråga skall uppmärksammas bör bli

tillgodosedd genom det som regeringen anför i propositionen och som i korthet

redovisats ovan. Frågan ingår också som en betydelsefull del i den utvärdering

av utbildningarna som Högskoleverket har till uppgift att göra. Något särskilt

uttalande i frågan från riksdagen är enligt utskottets mening inte påkallat

varför motionsyrkandena avstyrks av utskottet.

Förskola och skola (avsnitt 9.2)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Kunskap om och förståelse för god kvalitet inom arkitektur, formgivning och

design bör öka hos det stora flertalet medborgare, vilket i sin tur bör medföra

ett ökat intresse och deltagande i den offentliga debatten kring dessa frågor.

Arkitektur, samhällsplanering, formgivning och design berör flera av skolans

ämnen och ger därmed förutsättningar för en gränsöverskridande undervisning där

teori och praktik kan varvas.

Barnens eget skapande är en viktig del i förskolan. I det pågående

integreringsarbetet mellan förskola och skola kan de olika pedagogiska

traditionerna vidareutveckla en gemensam syn på skolmiljöns betydelse för det

pedagogiska arbetet.

I de kursplaner som finns för grundskolan och gymnasieskolan ges

förutsättningar för att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera

olika ämnen eller i gemensamma temaarbeten. Det är angeläget att det i

Skolverkets kontinuerliga översyn av grundskolans och gymnasieskolans

kursplaner övervägs om arkitektur, formgivning och design är ämnesområden som

behöver förstärkas.

Det finns även andra parter såsom myndigheter och organisationer som arbetar

med att på olika sätt integrera kunskap om arkitektur, formgivning och design i

utbildningen, bl.a. genom produktion av läromedel.

Regeringen erinrar om det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet i syfte

att stärka kulturens roll i skolans verksamhet. Arbetsgruppen Kultur i skolan

har bl.a. arbetat med teman som Skolbyggnadens arkitektur och miljöns

utformning och Kulturarbetet i undervisningen i förbindelse med elevernas

läroprocesser.

I sökandet efter nya pedagogiska modeller för att integrera arkitektur,

formgivning och design i skolarbetet och för att stimulera gränsöverskridande

undervisning bör regeringen enligt motion Kr33 (mp) uppmärksamma Waldorfskolans

pedagogiska modell (yrkande 13). Motionärerna anser också att formkunskap bör

ges en större tyngd i grundskolan (yrkande 14).

Vid förnyelsen av skolans pedagogik har pedagogiska modeller inom och utom

landet självfallet lämnat intryck och inspirerat till förnyelse. Riksdagen bör

emellertid inte peka ut en särskild pedagogisk modell. Utskottet påminner i

sammanhanget om att regeringens propositioner 1997/98:93 om läroplan för

förskolan och 1997/98:94 om läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet m.m. för närvarande bereds inom

utbildningsutskottet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr33 (mp)

yrkandena 13 och 14.

I motion Kr38 (v) betonas vikten av samverkan mellan skola och museum (yrkande

10).

Utskottet anser att det är mycket värdefullt att skola och museum utvecklar

sin samverkan inom olika ämnesområden. Denna samverkan sker på skolornas och

museernas villkor och initiativ tas inom befintliga ekonomiska ramar.

Arkitekturmuseet har en mycket viktig roll när det gäller att utveckla och

driva den offentliga arkitekturdebatten, att sprida kunskap om och stimulera

människors engagemang för den byggda miljön samt att bedriva egen och stimulera

andra museers pedagogiska verksamhet riktad till skolan. Med hänvisning till

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion Kr38 (v) yrkande 10.

Information, debatt och marknad (avsnitt 10)

Inledning

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Utan en levande och öppen debatt om arkitektur, formgivning och design och

hur de påverkar vårt vardagsliv kommer inte utvecklingen att leda till

bestående kvalitetsförbättringar. Ökade kunskaper och ökat engagemang kan

däremot leda till en större efterfrågan på god arkitektur, formgivning och

design.

Utställningar och museer kan bidra till att föra ut kunskap och information.

Ett flertal myndigheter, organisationer och institutioner bidrar till och

utvecklar debatten om arkitektur, formgivning och design.

I detta arbete har också folkbildningsorganisationerna en mycket viktig roll

genom sin breda förankring i samhället och sin vana att utarbeta och driva

särskilda utbildningssatsningar.

Staten har också möjligheter att skapa eller stödja forum för åsiktsutbyte

och information samt att bredda diskussionen genom att tillföra internationella

erfarenheter.

Kunskapen om att ett medvetet utnyttjande av designkompetens kan vara en

framgångsfaktor när det gäller att möta marknads- och användarkrav behöver

många gånger öka hos både företag och offentliga myndigheter som arbetar med

näringslivsutveckling. Svenska produkter bör nationellt och internationellt

förknippas med högsta kvalitet i fråga om formgivning och design.

Debatt och utställning (avsnitt 10.1)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Produktion av utställningar om svensk arkitektur, formgivning och design för

nationell och internationell spridning bör uppmuntras.

Sverige bör delta i de stora internationella utställningarna och i andra

internationella sammanhang på ett sätt som främjar nationens anseende och det

internationella idéutbytet.

Arkitekturmuseet bör bli en mötesplats för allmänhet och yrkesfolk inom

byggbranschen, där en levande debatt om arkitektur och samhällsplanering kan

föras. Museets verksamhet bör även i utökad utsträckning få en spridning runt

om i landet. I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att

föreslå att Arkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall disponeras

för utvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den offentliga

debatten. Vidare har regeringen för avsikt att föreslå att Röhsska museet

tilldelas 500 000 kronor för att utveckla uppgiften att bygga upp ett nätverk

för konsthantverk, formgivning och design.

Inom Regeringskansliet analyseras för närvarande hur museernas ansvar för att

visa upp modern formgivning och design kan förtydligas och utvecklas.

Resultatet av analysen kommer att redovisas under våren 1998.

För att förbättra möjligheten för en publik i hela landet att ta del av

samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet kommer ett

gemensamt uppdrag att ges till Statens kulturråd, Statens konstråd, Konst-

närsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet.

Regeringen finner det angeläget att de strategiska tillfällen då Sverige bör

visa upp svensk arkitektur, formgivning och design i internationella sammanhang

identifieras med syftet att bidra till målinriktade statliga satsningar.

Regeringen kommer att ge Svenska Institutet i uppdrag att inkomma med en sådan

redovisning.

I motion Kr38 (v) framhålls länsmuseernas betydelse för att kunskap om

arkitektur, formgivning och design sprids och för att dessa frågor debatteras i

hela landet. Det är viktigt att länsmuseerna därvid engagerar fackföreningar

och folkbildningsorganisationer (yrkande 7).

En livlig och engagerande debatt där så många som möjligt deltar och som rör

den byggda miljö och de formade produkter som omger människor är mycket viktig

om de grundläggande idéerna bakom handlingsprogrammet för arkitektur,

formgivning och design skall få ett brett genomslag och påverka utvecklingen

och människors efterfrågan på god kvalitet. Utskottet har i det föregående

berört folkbildningens stora betydelse därvidlag. Även de regionala museerna

har ett stort ansvar för att hålla denna debatt levande och för att den skall

kunna grundas på insikt och kunskaper. Denna uppgift är redan en viktig del i

de regionala museernas verksamhet. Utskottet utgår från att de utvecklar

verksamheten i samverkan med det omgivande samhället utan att riksdagen gör

något sådant särskilt uttalande som begärs i motionen. Yrkande 7 i motion Kr38

(v) avstyrks därför.

Nationellt uppdrag inom formgivning och design (avsnitt 10.2)

För att främjandet av svensk formgivning och design skall få önskvärd kraft

måste satsningar genomföras på flera olika plan och avse bl.a. utbildning,

utveckling, presentation, marknadsföring, internationella kontakter och

internationell lansering. För att utvecklingen skall få fart och ges en

målmedveten inriktning behöver insatserna samordnas. Regeringen föreslår därför

att ett tidsbegränsat nationellt uppdrag ges vad gäller formgivning och design.

I likhet med de nationella uppdrag som föreslogs i propositionen om

kulturpolitik bör uppdraget avse tre år.

Regeringen avser att ge Föreningen Svensk Form det nationella uppdraget vad

gäller formgivning och design för perioden 1999-2001. I budgetpropositionen för

år 1999 ämnar regeringen föreslå att 1 miljon kronor anvisas för uppdraget. Ett

nära samarbete med Röhsska museet förutsätts.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett tidsbegränsat nationellt

uppdrag inom området formgivning och design.

Design och näringsliv (avsnitt 10.3)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Formgivning och design bör i större utsträckning användas för att stärka det

svenska näringslivets konkurrenskraft.

Regionala mötesplatser och utställningsmöjligheter bör utvecklas där

formgivare, designers och näringsliv kan mötas.

Regeringen anser att det är angeläget att stärka den designfrämjande

verksamheten. Detta bör främst ske på det regionala planet i syfte att nå såväl

det regionala näringslivet som allmänheten. Utgångspunkten bör vara att bygga

vidare på existerande offentliga och privata organ. I propositionen om regional

tillväxt (prop. 1997/98:62) menar regeringen att den designfrämjande

verksamheten bör kunna få en naturlig plats i den regionala näringspolitik som

håller på att utvecklas.

Vidareutveckling av de designfrämjande insatserna bör ledas av Stiftelsen

Svensk Industridesign i samverkan med Föreningen Svensk Form. Vidare kan

samverkan ske med bl.a. regionala näringslivsorgan och

näringslivsorganisationer samt med den Sverigefrämjande verksamheten.

Form/Design Center i Malmö bör enligt motion Kr31 (s) särskilt uppmärksammas i

det fortsatta beredningsarbetet för att stärka den designfrämjande verksamheten

i landet. Genom sin lokalisering kan centret bli särskilt betydelsefullt för

presentationen av svensk spjutspetsdesign i Skandinavien och Nordeuropa.

Centret drivs framför allt med ideella krafter, utställaravgifter och kommunala

bidrag. Dock har verksamheten gått med förlust under 1990-talet. För att kunna

leva upp till de egna målen för verksamheten och till de kulturpolitiska målen

behöver centret ekonomiskt stöd även från centralt och lokalt håll. Riksdagen

bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om

Form/Design Center.

Form/Design Center drivs av den lokala avdelningen av Svensk Form i Skåne och

Blekinge. När Föreningen Svensk Form ges det nya nationella uppdraget inom

formgivning och design kommer föreningens avdelningars verksamhet att få en

ökad betydelse. Riksdagen bör dock inte göra något uttalande om hur det

nationella uppdraget skall genomföras. Kommande budgetbehandling bör inte

föregripas genom ett uttalande om ett ökat stöd till verksamheten vid

Form/Design Center i Malmö. Motion Kr31 (s) avstyrks.

Kostnadskonsekvenser (avsnitt 11)

Regeringen anför att förslagen är utformade med utgångspunkt från att de skall

genomföras inom nuvarande ekonomiska ramar och att estetisk omsorg är en viktig

del i samhällets resurshushållning. Även de uppdrag som regeringen ger till ett

antal myndigheter skall finansieras inom gällande anslagsramar. Förslagen till

ändringar i väglagen, plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg

kommer, såvitt regeringen kan bedöma, inte att medföra några kostnadsökningar.

Övrigt

Riksdagen bör enligt motion Kr37 (c) uttala att regeringen bör ta initiativ

till belysning av Stockholms slott (yrkande 2).

Utskottet anser att det inte är riksdagens uppgift att uttala sig om

belysningen av Stockholms slott. Slottet förvaltas av Statens fastighetsverk i

samverkan med Kungl. Hovstaterna. Stockholms stad har inför kulturhuvud-

stadsåret tagit initiativ till att utveckla ny belysning av platser och

byggnader i staden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning

och design

att riksdagen antar regeringens förslag,

2. beträffande ett miljömål m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 1 och 1997/98:Kr38 yrkande

1,

res. 1 (c, v, mp)

3. beträffande ett tillgänglighetsmål

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 3 och 1997/98:Kr38 yrkande

2,

res. 2 (v, kd)

4. beträffande näringslivets utveckling och konkurrenskraft

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr220,

5. beträffande väglagen

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del antar

regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) med den

ändringen att ordet ?vinnes? i 13 § byts ut mot ?vinns?,

res. 3 (m) - delvis

6. beträffande plan- och bygglagen

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del

antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10),

res. 3 (m) - delvis

7. beträffande lagen om byggande av järnväg

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg med den ändringen att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§ lagen (1995:1649) om

byggande av järnväg skall ha följande lydelse.

res. 3 (m) - delvis

8. beträffande information i plan- och byggfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del,

res. 4 (m)

9. beträffande begreppet estetiskt tilltalande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 1 och 1997/98:Kr38 yrkande

3,

res. 5 (v, kd)

10. beträffande förfulning av bebyggelse

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr37 yrkande 1,

11. beträffande arkitektens roll och ställning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del och

1997/98:Kr35 yrkande 2,

res. 6 (m)

12. beträffande vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 8,

res. 7 (v)

13. beträffande boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och

bygganmälan vid byggstart

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkandena 4 och 5,

res. 8 (v)

14. beträffande arbetsmiljölagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr35 yrkande 1,

15. beträffande EG-rätten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 6,

16. beträffande lokal folkomröstning m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkandena 6 och 9,

res. 9 (mp)

17. beträffande statlig upphandling

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 2,

18. beträffande viss del av investeringskostnaden till konstnärlig

och estetisk utsmyckning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 7,

res. 10 (mp)

19. beträffande materialvalet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 12,

res. 11 (mp)

20. beträffande fackliga företrädares utbildning inom estetik,

arkitektur och formgivning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 10,

res. 12 (mp)

21. beträffande arkitektutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del,

1997/98:Kr33 yrkande 5 och 1997/98:Kr39 yrkande 3,

22. beträffande fortbildning i gestaltningsfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 9,

23. beträffande samverkan mellan högskola och folkbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 8 och 1997/98:Kr39 yrkande

2,

res. 13 (c, mp)

24. beträffande forskning och utvecklingsarbete inom arkitektur,

formgivning och design

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr39 yrkande 4,

25. beträffande Byggforskningsrådet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkande 11,

res. 14 (mp)

26. beträffande praktik för studenter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr32, 1997/98:Kr33 yrkandena 3 och 4,

1997/98:Kr34 yrkande 2, 1997/98:Kr36 och 1997/98:Kr39 yrkande 1,

res. 15 (mp)

res. 16 (kd)

27. beträffande Waldorfskolans pedagogiska modell m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr33 yrkandena 13 och 14,

res. 17 (mp)

28. beträffande samverkan mellan skola och museum

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 10,

29. beträffande länsmuseernas betydelse för kunskapsspridningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr38 yrkande 7,

30. beträffande tidsbegränsat nationellt uppdrag

att riksdagen godkänner regeringens förslag till ett tidsbegränsat nationellt

uppdrag inom området formgivning och design,

31. beträffande Form/Design Center

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr31,

32. beträffande belysning av Stockholms slott

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr37 yrkande 2.

Stockholm den 29 april 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s),

Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Ett miljömål m.m. (mom. 2)

Marianne Andersson (c), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Mål för statens arbete

med arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5) som börjar med

?Kulturutskottet vill erinra? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort

ha följande lydelse:

I motionerna Kr33 (mp) och Kr38 (v) tas upp frågor av stor betydelse när det

gäller att ge det arkitekturpolitiska programmet den tyngd det bör ha. Det är

av stor vikt att programmet i den praktiska hanteringen verkligen genomsyrar

utformningen och omdaningen av vår miljö i avsikt att fokusera bebyggelsemiljön

på det ekologiska och långvarigt hållbara perspektivet och den estetiska

kvaliteten. De mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design

som formuleras i propositionen och som utskottet tillstyrkt i det föregående är

inte till fyllest. Därutöver behövs en målformulering som klart och tydligt ger

uttryck för och betonar vikten av miljön och kvaliteten i bebyggelsen. Viktigt

är också att den byggda miljön är mångsidig och att materialen är hälsomässigt

och ekologiskt anpassade.

Vad nu anförts ansluter till yrkande 1 i motion Kr33 (mp) och till yrkande 1

i motion Kr38 (v). Riksdagen bör med anledning av dessa båda yrkanden som sin

mening ge regeringen till känna vad i motionerna anförts om det ekologiska och

konstnärliga perspektivet och om miljömål när det gäller genomförandet av det

arkitekturpolitiska programmet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ett miljömål m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 1 och

1997/98:Kr38 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Ett tillgänglighetsmål (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Mål för statens arbete

med arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5) som börjar ?Kulturutskottet

vill i? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Frågan om hur ändringarna i PBL kommer att påverka tillgängligheten i miljön

har tagits upp både i propositionen och i motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och

Kr38 (v) yrkande 2. Utgångspunkten är att tillgänglighetsaspekten skall

tillgodoses i miljön över huvud taget. Det kan finnas anledning att återkomma

till denna fråga även vid behandlingen av den till i maj 1998 aviserade

byggpropositionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

handikappaspekterna bör få en tydligare utformning. Utskottet delar också de

farhågor som under arbetet med propositionen uttryckts av en del

remissinstanser om att lagändringarna kan motverka ökad tillgänglighet och

användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Självfallet skulle dessa farhågor minska om också tillgängligheten uttryckligen

angavs som ett av målen för statens engagemang i arbetet med

handlingsprogrammet. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen detta till känna. Vad nu anförts innebär en anslutning till

motionerna Kr34 (kd) yrkande 3 och Kr38 (v) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett tillgänglighetsmål

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 3 och

1997/98:Kr38 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Väglagen, plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg (mom. 5, 6

och 7)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet anser? och slutar med

?utskottets hemställan? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Kr30 (m) är det lätt att instämma i propositionens

utgångspunkter att den gemensamma miljön är av stor vikt för oss alla. Lika

lätt är det att dela motionärernas uppfattning om att vad som är vackert och

ändamålsenligt är en subjektiv bedömning. Det ankommer på byggherrar,

planerare, byggnadsnämnder och arkitekter att i en ständigt pågående process

medverka i sådana avvägningar så att också den estetiska aspekten beaktas vid

förändringarna i bebyggelsemiljön. Som hävdas i motionen finns det en risk för

att denna process hämmas om den snörps in i en rigid lagstiftning. Arkitektur

är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan inte lagstiftas fram.

Som framgår av propositionen är förändringar av PBL, enligt propositionen (s.

19), inte nödvändiga för att hävda en estetiskt god kvalitet när det gäller

placering, utformning och färgsättning av den yttre miljön. Sådana krav kan

nämligen enligt propositionen redan i dag hävdas med stöd av PBL. Utskottet

delar denna uppfattning. Med hänvisning till vad i propositionen anförts kan

man på goda grunder hävda att ny lagstiftning inte är den mest lämpliga

åtgärden för att öka medvetenheten om och betydelsen av att vår bebyggelsemiljö

ges en estetiskt tilltalande utformning och kvalitet.

Att lagstifta om att en estetisk utformning skall eftersträvas eller att i

PBL ange att byggnadsnämnden skall verka för en god och estetiskt tilltalande

stads- och landskapsmiljö ger inte vägledning för några konkreta åtgärder.

I Stockholm finns sedan år 1918 Rådet till skydd för Stockholms skönhet, det

s.k. Skönhetsrådet, som utses av fullmäktige. Rådet arbetar med frågor som

berör offentliga konstverk, konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla

stadsbilder, skönhets- och naturvärden. Rådet yttrar sig över olika frågor till

myndigheter och kommittéer men har även rätt att ta egna initiativ. Förekomsten

av detta skönhetsråd - som framgångsrikt verkat under lång tid - visar enligt

utskottets mening att något behov av särskild lagstiftning för att ta hänsyn

till estetiska värden inte föreligger.

Riksdagen bör i enlighet med förslaget i motion Kr30 (m) yrkande 1 avslå

lagförslagen.

dels att utskottets hemställan under 5, 6 och 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande väglagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår

regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948),

6. beträffande plan- och bygglagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår

regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

7. beträffande lagen om byggande av järnväg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 1 i denna del avslår

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg,

4. Information i plan- och byggfrågor (mom. 8)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet vill erinra om? och

slutar med ?2 i denna del? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Kr30 (m) måste andra vägar än lagstiftning sökas för att

fördjupa insikten om behovet av en god estetiskt tilltalande stads- och

landskapsmiljö. För detta behövs i stället för lagstiftning en bättre

information än i dag. Det gäller bl.a. att så tidigt som möjligt i

bebyggelseprocessen väga samman ekonomi och estetik när det gäller funktion och

utformning.

Att kunna påverka utformningen av sin närmaste omgivning är en sann

demokratifråga. Det stora intresset för den gemensamma miljön måste bättre tas

till vara av kommunerna. De diskussioner och problem som i dag är en följd av

misslyckade satsningar på byggnadsområdet och som i efterhand leder till

protester måste ersättas av väsentligt förbättrad information från de

planansvariga både med avseende på innehållet och hur man når ut till de

berörda.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr30 (m) yrkande 2 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

information i plan- och byggfrågor.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande information i plan- och byggfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Begreppet estetiskt tilltalande (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10, väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Kulturutskottet har? och slutar med

?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet har anslutit sig till förslaget i propositionen om ändringar i PBL,

väglagen och lagen om byggande av järnväg. Ett genomförande av lagförslagen

innebär att det bättre än för närvarande ges möjligheter att beakta hur de

estetiska värdena skall hävdas och tas till vara vid utformningen av vår byggda

och formade miljö. Som anförs i motionerna Kr34 (kd) och Kr38 (v) bör begreppet

estetiskt tilltalande utvecklas för att närmare kunna tillämpas i den praktiska

hanteringen. Det finns goda skäl att instämma med motionärerna om att begreppet

bör preciseras. Boverket bör ges i uppdrag att i samråd med andra myndigheter i

råd och anvisningar stödja en utveckling mot en estetiskt tilltalande

utformning av bebyggelsen. Vad nu förordats är i sak en anslutning till yrkande

1 i motion Kr34 (kd) och till yrkande 3 i motion Kr38 (v). Riksdagen bör med

anledning av de båda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande begreppet estetiskt tilltalande

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr34 yrkande 1 och

1997/98:Kr38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Arkitektens roll och ställning (mom. 11)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?I det föregående? och slutar med

?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av största betydelse att intentionerna i

fattade beslut om byggande beaktas vid genomförandet. Arkitekten spelar här en

nyckelroll. Arkitekten bör också i sitt uppdrag ha att medverka vid

genomförandet av bygget. Vidare bör arkitekten redan i sitt ursprungliga

uppdrag ha ett betydande inflytande över den konstnärliga utsmyckningen. Denna

bör redan från början vara anpassad till byggobjektet och dess omgivning.

Vad utskottet här anfört om arkitektens roll bör riksdagen med anledning av

motion Kr30 (m) yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande arkitektens roll och ställning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr30 yrkande 2 i denna del och med

anledning av motion 1997/98:Kr35 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

7. Vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen (mom. 12)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Utskottet kan? och slutar med ?8

avstyrks? bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr38 (v) bör det som motionärerna

betecknar som ?den osynliggjorda kompetensen? tas till vara vid överläggningar

och beslut om vården och förvaltningen av det befintliga byggnadsbeståndet. Två

nyckelgrupper är antikvarier och hantverkare, vilka har stor betydelse för att

hög kvalitet skall uppnås. Även byggnadsarbetares, fastighetsskötares,

elektrikers och målares kunskaper bör tas till vara. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion Kr38 (v) yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:38 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart

(mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Plan- och bygglagen

(1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

(avsnitten 6.2 och 6.3) som börjar med ?Bostadsutskottet erinrar? och slutar

med ?- motionsyrkandena? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Kr38 (v) finns det goda skäl för uppfattningen att

kommunerna skall vara skyldiga att upprätta särskilda boendeplaneringsprogram

som skall antas i samband med den obligatoriska översynen av översiktsplanen.

Dessa boendeplaneringsprogram skall förmedla en beskrivning av tillståndet i

den byggda miljön och hur man vill förändra frågor som berör den fysiska

miljön, trafikfrågor, segregationsproblem, utvecklingen mot det ekologiskt

hållbara boendet, liksom naturligtvis de estetiska värdenas betydelse.

Programmen skall sedan antas av kommunfullmäktige och föregås av en bred debatt

med demokratisk förankring.

När det gäller själva byggprocessen bör förändringar göras för att ge

allmänna intressen större insyn och påverkansmöjligheter när det gäller den

byggda miljön.

Några formella krav ställs inte i dag för samråd med byggnadsnämnden innan en

bygglovsansökan lämnas in. När det gäller igångsättning av ett bygge räcker det

med en bygganmälan senast tre veckor före byggstart. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om att formerna för bygganmälan bör ses över.

Förfarandet avseende bygganmälan inför byggstart bör utvecklas för att ge

större tyngd åt allmänintressen, för att uppnå effektivitet i själva

byggprocessen och därmed lägre kostnader samt för att på bästa sätt ta till

vara estetiska värden. Det är också viktigt med tanke på tillgängligheten för

handikappade, kvalitetsfrågor rörande miljövärden och bästa möjliga val av

material. Boverket bör ges i uppdrag att komma med förslag till förändringar.

Vad utskottet med anledning av yrkandena 4 och 5 i motion Kr38 (v) anfört om

boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid byggstart bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan

vid byggstart

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr38 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Lokal folkomröstning m.m. (mom. 16)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Lokal folkomröstning

m.m. som börjar med ?Hösten 1997? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr33 (mp) om vikten av att de

boende blir delaktiga i plan- och byggprocessen. Respekt för de boendes

önskemål och samarbete mellan de boende och byggherre minskar risken för

konflikter. Det är de boende som har kunskap om hur området upplevs och hur en

förändring kan öka områdets kvalitet. Vid större infrastrukturförändringar bör

lokala folkomröstningar kunna användas. Det är också viktigt att arkitekter har

kunskap och förmåga för att samarbeta med de boende. De boendes möjlighet till

delaktighet bör beaktas vid arkitekttävlingar.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33 (mp)

yrkandena 6 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande lokal folkomröstning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkandena 6 och 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och estetisk utsmyckning

(mom. 18)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild

(avsnitt 7.1) som börjar med ?Kulturutskottet anförde? och slutar med ?yrkande

7? bort ha följande lydelse:

Som förordas i motion Kr33 (mp) bör minst 1 % av den totala

investeringskostnaden vid ny- och ombyggnation - även i vad avser vägar och

järnvägar - avsättas till konstnärlig utsmyckning. Det finns anledning att

erinra om att riksdagen på förslag av bostadsutskottet i mitten av 1980-talet

beslöt om att bidrag till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden skulle

kunna beviljas. Denna särskilda bidragsmöjlighet finns tyvärr inte längre. Den

avskaffades förra året. Det är nu hög tid för riksdagen och regeringen att

återigen öka ambitionen i enlighet med vad som föreslås i motion Kr33 (mp) om

investeringar i konstnärlig estetisk utsmyckning.

Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen förslag i enlighet med vad nu

anförts. Detta bör riksdagen med anledning av motion Kr33 (mp) yrkande 7 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och

estetisk utsmyckning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr33 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Materialvalet (mom. 19)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild

(avsnitt 7.1) som börjar med ?I anslutning? och slutar med ?yrkande 12? bort ha

följande lydelse:

De i motion Kr33 (mp) upptagna frågorna om betydelsen av materialval för att

kunna hävda de miljömässiga aspekterna är utomordentligt viktiga och

synnerligen värda att föra fram och tydliggöra. Valet av material bör göras

utifrån ett ekologiskt perspektiv. Detta bör riksdagen med anledning av yrkande

12 i motionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande materialvalet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur och formgivning

(mom. 20)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Staten som förebild

(avsnitt 7.1) som börjar med ?Ändamålet med? och slutar med ?Motionsyrkandet

avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i enlighet med motion Kr33 (mp) påminna om statens ansvar för

utbildning och kunskapsspridning när staten är byggherre. För att säkra

delaktighet och kunskaper vid t.ex. en ombyggnad av en arbetsplats bör de

fackliga företrädarna ges möjlighet till utbildning i estetik, arkitektur och

formgivning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33

(mp) yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur

och formgivning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Samverkan mellan högskola och folkbildning m.m. (mom. 23)

Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Samverkansfrågor

(avsnitt 9.1.3) som börjar ?Utskottet instämmer? och slutar med ?yrkande 2?

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först påminna om att regeringen i propositionen (s. 34-35)

bl.a. tar upp frågan om samverkan i bevarande- och utvecklingsområden.

Effektiva former bör skapas för en förbättrad samverkan i sådana områden mellan

stat, kommun, fastighetsägare och näringsliv. Riksantikvarieämbetet avses få i

uppdrag att hitta lämpliga former för hur denna samverkan kan ske mellan den

offentliga och privata sektorn. Som förs fram i motion Kr33 (mp) finns det

också goda skäl att involvera de boende i detta arbete. Det är viktigt att de

boendes erfarenheter av sin miljö tas till vara. Det är betydelsefullt att de

ges möjligheter att delta i den miljödebatt som rör närmiljön för att kunna

påverka dess utformning.

Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna, Kr33 (mp) och Kr39

(c), om att det är angeläget att öka människors kunskap och förståelse för

betydelsen av att den byggda miljön och de formade produkterna är estetiskt

tilltalande och långsiktigt hållbara. Här har folkbildningen en stor uppgift

att fylla. Den fria och frivilliga folkbildningen bestämmer dock utifrån sina

egna mål över innehållet och utformningen av sin verksamhet. Som anförs i

propositionen är samverkan med folkbildningen av central betydelse för

högskolans förmåga att nå ut till människor. Högskolor och universitet har som

en av sina tre huvuduppgifter att föra ut resultaten av sin verksamhet till det

omgivande samhället. Utskottet anser att samverkan mellan högskolan och

folkbildningen bör öka med syfte att stimulera till debatt och öka förståelsen

för att det är viktigt att åstadkomma en långsiktig, bra, uthållig och

estetiskt tilltalande boendemiljö. Genom en sådan verksamhet bör forskare och

folkbildare kunna hjälpa till att hitta nya samverkansformer för utveckling av

boendemiljön.

Riksdagen bör med anledning av yrkande 8 i motion Kr33 (mp) och yrkande 2 i

motion Kr39 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

de boendes delaktighet i utvecklingen av sin boendemiljö och om folkbildningens

och högskolans betydelse för en bättre kunskap och en levande debatt om

bebyggelsefrågor.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande samverkan mellan högskola och folkbildning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr33 yrkande 8 och

1997/98:Kr39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Byggforskningsrådet (mom. 25)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Forskning (avsnitt

9.1.4) som börjar ?Enligt bostadsutskottets? och slutar med ?yrkande 11? bort

ha följande lydelse:

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150 s. 108) anges att det

finns anledning att reducera resurserna till byggforskningen i dess nuvarande

former. Tyvärr verkar det som om de farhågor som förs fram i motion Kr33 (mp)

om neddragningen av verksamheten vid Byggforskningsrådet (BFR) skulle kunna

komma att förverkligas. Ett beslut om BFR:s framtida inriktning och omfattning

bör övervägas av den forskningspolitiska utredningen. Det finns inte några

bärande skäl för att behandla frågan om verksamheten vid BFR separat.

Vad nu anförts om överväganden om verksamheten vid BFR bör riksdagen med

anledning av yrkande 11 i motion Kr33 (mp) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande Byggforskningsrådet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Praktik för studenter (mom. 26)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Praktik för studenter

(avsnitt 9.1.5) som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med ?av

utskottet? bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör i enlighet med vad som anförs bl.a. i motion Kr33 (mp) uttala

att praktikplatser inom statliga myndigheter m.m. bör säkerställas för

arkitekt- och ingenjörsstuderande. Ett särskilt program bör utarbetas.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (mp) yrkandena 3 och 4 som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande praktik för studenter

att riksdagen med bifall till motion Kr33 yrkandena 3 och 4 samt med anledning

motionerna 1997/98:Kr32, 1997/98:Kr34 yrkande 2, 1997/98:Kr36 och

1997/98:Kr39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

16. Praktik för studenter (mom. 26)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Praktik för studenter

(avsnitt 9.1.5) som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med ?av

utskottet? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen och motionerna om att de

statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar bör

redovisa åtgärder för hur praktikmöjligheterna för de studerande inom

arkitektur skall förbättras. Vidare bör dessa myndigheter i enlighet med motion

Kr34 (kd) ägna särskild omsorg åt nyrekryteringen av nyutbildade för att

säkerställa den yrkeskompetens de behöver. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion Kr34 (kd) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande praktik för studenter

att riksdagen med bifall till motion Kr34 yrkande 2 samt med anledning

motionerna 1997/98:Kr32, Kr33 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Kr36 och

1997/98:Kr39 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

17. Waldorfskolans pedagogiska modell m.m. (mom. 27)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Förskola och skola

(avsnitt 9.2) som börjar med ?Vid förnyelsen? och slutar med ?och 14? bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen vid sitt sökande efter pedagogiska modeller

för att integrera arkitektur, formgivning och design i skolarbetet bör

uppmärksamma Waldorfskolans pedagogiska modell.

Vidare anser utskottet att formkunskap bör ges större tyngd i grundskolan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr33 (mp) yrkandena

13 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande Waldorfskolans pedagogiska modell m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr33 yrkandena 13 och 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 4 och 13 §§ väglagen (1971:948)1 skall ha följande

lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 4 §2 |

--------------------------------------------------------

|Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg.|

-------------------------------------------------------

|Vid väghållning skall | Vid väghållning skall|

|tillbörlig hänsyn tagas |tillbörlig hänsyn tas till|

|till enskilda intressen |enskilda intressen och|

|och till allmänna |till allmänna intressen,|

|intressen, såsom |såsom trafiksäkerhet,|

|trafiksäkerhet, |miljöskydd, naturvård och|

|miljöskydd, naturvård och |kulturmiljö. En estetisk|

|kulturmiljövård. |utformning skall|

| |eftersträvas. |

--------------------------------------------------------

| 13 § |

-------------------------------------------------------

|Vid byggande av väg skall | Vid byggande av väg|

|tillses, att vägen får |skall tillses, att vägen|

|sådant läge och utförande |får sådant läge och|

|att ändamålet med vägen |utförande att ändamålet|

|vinnes med minsta intrång |med vägen vinnes med|

|och olägenhet utan oskälig |minsta intrång och|

|kostnad. |olägenhet utan oskälig|

| |kostnad, och att hänsyn|

| |tas till stads- och|

| |landskapsbilden och till|

| |natur- och kulturvärden. |

-------------------------------------------------------

------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

1 Lagen omtryckt 1987:459.

2 Senaste lydelse 1988:953. Med viss ändring av lagtexten i propositionen

återger utskottet den korrekta nuvarande lydelsen av paragrafen.

En komplettering av kursiveringarna i propositionens lagtext har gjorts. Detta

innebär att orden ?tagas? och ?kulturmiljövård? i vänsterspalten och ordet

?tas? i högerspalten har kursiverats.

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 1 §

plan- och bygglagen (1987:10)1 skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 2 kap. |

| 2 §2 |

-------------------------------------------------------

|Planläggning skall, med | Planläggning skall, med|

|beak-tande av natur- och |beak-tande av natur- och|

|kulturvärden, främja en |kulturvärden, främja en|

|ändamålsenlig struktur av |ändamålsenlig struktur och|

|bebyggelse, grönområden, |en estetiskt tilltalande|

|kommunikationsleder och |utformning av bebyggelse,|

|andra anläggningar. Även |grönområden, |

|en från social synpunkt |kommunikationsleder och|

|god livsmiljö, goda |andra anläggningar. Även|

|miljöförhållanden i övrigt |en från social synpunkt|

|samt en långsiktigt god |god livsmiljö, goda|

|hushållning med mark och |miljöförhållanden i övrigt|

|vatten och med energi och |samt en långsiktigt god|

|råvaror skall främjas. |hushållning med mark och|

|Hänsyn skall tas till |vatten och med energi och|

|förhållandena i |råvaror skall främjas.|

|angränsande kommuner. |Hänsyn skall tas till|

| |förhållandena i|

| |angränsande kommuner. |

--------------------------------------------------------

|Vad som anges i första stycket skall beaktas även i|

|andra ärenden enligt denna lag. |

--------------------------------------------------------

| 3 kap. |

| 1 § |

-------------------------------------------------------

|Byggnader skall placeras | Byggnader skall placeras|

|och utformas på ett sätt |och utformas på ett sätt|

|som är lämpligt med hänsyn |som är lämpligt med hänsyn|

|till stads- eller |till stads- eller|

|landskapsbilden och till |landskapsbilden och till|

|natur- och kulturvärdena |natur- och kulturvärdena|

|på platsen. Byggnader |på platsen. Byggnader|

|skall ha en yttre form och |skall ha en yttre form och|

|färg, som är lämplig för |färg som är estetiskt|

|byggnaderna som sådana och |tilltalande, lämplig för|

|ger en god helhetsverkan. |byggnaderna som sådana och|

| |som ger en god|

| |helhetsverkan. |

--------------------------------------------------------

| 10 §3 |

-------------------------------------------------------

|Ändringar av en byggnad | Ändringar av en byggnad|

|skall utföras varsamt så |skall utföras varsamt så|

|att byggnadens särdrag |att byggnadens|

|beaktas och dess bygg- |karaktärsdrag beaktas och|

|nadstekniska, historiska, |dess byggnadstekniska,|

|kultur- historiska, |historiska, |

|miljömässiga och |kulturhistoriska, |

|konstnärliga värden tas |miljömässiga och|

|till vara. |konstnärliga värden tas|

| |till vara. |

-------------------------------------------------------

1 Lagen omtryckt 1992:1769.

2 Senaste lydelse 1995:1197.

3 Senaste lydelse 1994:852.

-------------------------------------------------------

| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 11 kap. |

| 1 § |

--------------------------------------------------------

|Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga|

|föreskrifter i denna lag skall nämnden |

-------------------------------------------------------

|1. verka för en god | 1. verka för en god|

|byggnads- kultur samt en |byggnads- kultur samt en|

|god stads- och |god och estetiskt|

|landskapsmiljö, |tilltalande stads- och|

| |landskapsmiljö, |

--------------------------------------------------------

|2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom|

|kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de|

|initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande|

|och fastighetsbildning, |

| 3. samarbeta med myndigheter, organisationer och|

|enskilda vilkas arbete och intressen berör nämndens|

|verksamhet, |

| 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör|

|nämndens verksamhet, |

| 5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd|

|av lagen meddelade föreskrifter och beslut. |

| Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter|

|lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för|

|enskilda och bör därvid verka för att lagens|

|föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner|

|tillämpning. |

--------------------------------------------------------

-----------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 1 kap. |

| 3 §1 |

-------------------------------------------------------

|Vid planläggning av | Vid planläggning av|

|järnväg och vid prövning |järnväg och vid prövning|

|av ärenden om byggande av |av ärenden om byggande av|

|järnväg skall lagen |järnväg skall lagen|

|(1987:12) om hushållning |(1987:12) om hushållning|

|med naturresurser m.m. |med naturresurser m.m.|

|tillämpas. Vid |tillämpas. Vid|

|planläggning, byggande och |planläggning, byggande och|

|underhåll av järnväg skall |underhåll av järnväg skall|

|hänsyn tas till både |hänsyn tas till både|

|enskilda och allmänna |enskilda intressen och|

|intressen. |all-männa intressen såsom|

| |miljöskydd, naturvård och|

| |kulturmiljö. En estetisk|

| |utformning skall|

| |eftersträvas. |

--------------------------------------------------------

| 4 § |

-------------------------------------------------------

|Vid planläggning och | Vid planläggning och|

|byggande av järnväg skall |byggande av järnväg skall|

|tillses, att järnvägen får |tillses, att järnvägen får|

|ett sådant läge och |ett sådant läge och|

|utförande att ändamålet |utförande att ändamålet|

|med järnvägen vinns med |med järnvägen vinns med|

|minsta intrång och |minsta intrång och|

|olägenhet utan oskälig |olägenhet utan oskälig|

|kostnad. |kostnad, och att hänsyn|

| |tas till stads- och|

| |landskapsbilden och till|

| |natur- och kulturvärden. |

-------------------------------------------------------

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

1 En ändring av kursiveringarna i propositionens lagtext har gjorts. Detta

innebär att orden ?och allmänna intressen? i högerspalten har ändrats till rak

stil.

Bostadsutskottets yttrande

1997/98:BoU6y

Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,

formgivning & design jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna

i vad ärendet berör bostadsutskottets beredningsområde.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen i vad avser ändringarna

i plan- och bygglagen.

Samtliga motioner avstyrks. Nio avvikande meningar har avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:117 föreslagit riksdagen att

dels anta regeringens förslag till

1. lag om ändring i väglagen (1971:948),

2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

4. mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt

5),

dels godkänna

5. ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design

(avsnitt 10.2).

Propositionen behandlas i detta yttrande i vad avser momenten 2 och 4, det

sistnämnda i motsvarande del.

Motionerna

I yttrandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna

1997/98:Kr30 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till komplettering av väglagen,

plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg, (yrkandet behandlas i

motsvarande del)

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arkitekternas utbildning och roll samt om behovet av bättre

information i plan- och byggfrågor. (Yrkandet behandlas i motsvarande del.)

1997/98:Kr33 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det ekologiska perspektivet och det konstnärliga inslaget skall

finnas med och genomsyra hela processen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minst en procent av investeringskostnaden avsätts för

konstnärlig och estetisk utsmyckning vid all ny- och ombyggnation, dvs. även

vid ny- och ombyggnation av vägar, järnvägar och broar, (yrkandet behandlas i

motsvarande del)

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskare och folkbildare hjälper till att föra debatt och hitta

samverkansformer vid utveckling av boendemiljö,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det befintliga Byggforskningsrådet inte minskas under tiden den

forskningspolitiska utredningen pågår, utan att det inlemmas i densamma,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att val av material tillmäts stor betydelse vid ny- och

ombyggnation. (yrkandet behandlas i motsvarande del)

1997/98:Kr34 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydlighet i tolkningen av begreppet ?estetiskt tilltalande?,

(yrkandet behandlas i motsvarande del)

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att den fysiska miljön ökar tillgängligheten för

handikappade.

1997/98:Kr35 av Ola Rask (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i lagstiftningen för att förstärka arkitektens

ställning under byggprocessen.

1997/98:Kr37 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning genomförs i syfte att

åstadkomma en lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelse,

1997/98:Kr38 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljömål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgänglighetsmål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla begreppet estetiskt tilltalande utformning

av bebyggelsen, (yrkandet behandlas i motsvarande del)

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas skyldighet att upprätta särskilda

boendeplaneringsprogram,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande bygglovsansökningar och bygganmälan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EG-rätten och byggande.

Utskottet

Ändringar i plan- och bygglagen

I propositionen anförs att ändringar bl.a. i plan- och bygglagen (PBL) bör

göras så det av lagen klart framgår att estetiska värden skall beaktas och tas

till vara vid utformningen av vår byggda miljö.

Regeringsförslaget om ändringar i PBL innebär följande.

1. En estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden,

kommunikationsleder och andra anläggningar anges uttryckligen som ett allmänt

intresse (2 kap. 2 §).

Genom att den nya bestämmelsen placeras i den ovan angivna paragrafen

markeras enligt propositionen att det är frågan om grundläggande kvalitetskrav.

Utskottet vill dock fästa uppmärksamheten på vad i propositionen anförs (s. 16)

om att avsikten med ändringarna bl.a. i PBL inte är att åstadkomma en

förskjutning mellan de allmänna och enskilda intressen som skall vägas mot

varandra. Utskottet återkommer nedan till denna fråga.

2. I PBL föreslås anges att byggnader skall ha en yttre form och färg som är

estetiskt tilltalande (3 kap. 1 §). I propositionen görs den bedömningen att

den i förhållande till den äldre byggnadslagstiftningen förändrade synen på

vikten av estetiska värden inte fått det i PBL åsyftade genomslaget. Det anförs

att väl underbyggda och tydligt motiverade ställningstaganden från kommunens

sida underlättar förståelsen för dessa värden. Sådana värden bör behandlas i

planbeskrivningar.

3. I PBL föreslås vidare införas en bestämmelse om att ändringar av byggnader

skall utföras varsamt så att byggnaders karaktärsdrag i stället för som nu

deras särdrag skall beaktas (3 kap. 10 §). Den terminologiska förändringen

avses ge möjlighet att lyfta fram det som verkligen karakteriserar en byggnad

och dess samspel med omgivningen. Enligt propositionen leder begreppet särdrag

lätt tanken till enstaka unika detaljer hos den enskilda byggnaden. Ett

genomförande av den nu redovisade förändringen anges innebära att estetiska och

kulturhistoriska kvaliteter i den vardagliga bebyggelsemiljön skall tas till

vara. Det kan röra sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning och

form.

4. Slutligen föreslås att en bestämmelse införs av innebörd att den eller de

nämnder som skall fullgöra kommunens uppgift inom plan- och byggnadsväsendet -

i PBL betecknad byggnadsnämnd - skall verka för en estetiskt tilltalande stads-

och landskapsmiljö (11 kap. 1 §).

Den grundläggande frågan om behovet av ändringar i PBL för att hävda de

estetiska värdena tas upp i motion 1997/98:Kr30 (m). Motionärerna har ingen

annan uppfattning än den som förs fram i propositionen om att den gemensamma

miljön är av stor vikt för oss alla. Härvidlag är inte minst miljömässiga och

estetiska kvaliteter viktiga. De anför att uppfattningen om vad som är vackert

eller ändamålsenligt är en subjektiv bedömning där olika faktorer tillmäts

olika vikt. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur kan

inte lagstiftas fram. Innebörden i motionen är att estetiska kvaliteter redan i

dag kan hävdas med stöd av PBL. Motionärernas slutsats är att riksdagen bör

avslå regeringens förslag till ändringar i PBL. Ett sådant förslag förs fram i

yrkande 1 i motsvarande del. I motionens yrkande 2 i motsvarande del föreslås

ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om behovet av bättre

information i plan- och byggfrågor. En sådan information skulle förbättra den

offentliga diskussionen i frågor som rör utformningen av den byggda miljön.

Utskottet vill med anledning av förslagen till ändringar i PBL och med

anledning av förslagen i motion 1997/98:Kr30 (m) i vad den behandlas i detta

yttrande anföra följande. Även om det inte främst tillkommer bostadsutskottet

att bedöma frågan om behovet av ett handlingsprogram för arkitektur,

formgivning & design har utskottet uppmärksammat att en stor uppslutning i

motioner finns när det gäller att ge de arkitekturpolitiska frågorna större

tyngd än de har i dag. Som exempel på positiva uttalanden om

handlingsprogrammet kan tas motionerna 1997/98:Kr33 (mp), 1997/98:Kr34 (kd),

1997/98:Kr37 (c) och 1997/98:Kr38 (v). Dessa motioner behandlas nedan i vad de

rör bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet delar uppfattningen i

propositionen och i dessa motioner om att handlingsprogrammet bör förverkligas.

Den kritik mot de föreslagna PBL-ändringarna som tas upp i m-motionen ger

emellertid utskottet anledning att något utveckla sin syn på frågan.

Som framgått ovan är avsikten med lagförslagen enligt propositionen inte att

åstadkomma en förskjutning mellan å ena sidan de allmänna och å andra sidan de

enskilda intressen som skall vägas mot varandra. Avsikten med lagändringarna

är, fortfarande enligt propositionen, att ge de estetiska värdena en tydligare

ställning. I propositionen erinras om att förarbetena till den s.k. PBL-

propositionen (prop. 1985/86:1 s. 479 f.) ger stöd att ställa krav på en sådan

placering, utformning och färgsättning att den yttre miljön får en god estetisk

kvalitet. Vad nu refererats om regeringens inställning skulle kunna leda till

slutsatsen att några ändringar i PBL inte skulle vara erforderliga för att

kunna hävda de estetiska värdena i vår bebyggelsemiljö. Utskottet vill

emellertid inte motsätta sig de i propositionen föreslagna ändringarna i PBL.

Motivet för dessa anges i propositionen främst vara att dagens bestämmelser i

PBL stämmer mindre väl överens med den förändrade synen på vikten av att hävda

det estetiska i bebyggelsemiljön. PBL i sin nuvarande utformning anses inte ha

fått de genomslag som åsyftats.

Ett genomförande av ändringarna i PBL avses således att ytterligare markera

att planläggningen också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av

bl.a. vår bebyggelsemiljö. Utskottet finner det viktigt att kommunerna i

arbetet med översiktsplaneringen formulerar övergripande mål för hur kravet på

en estetiskt tilltalande miljö skall kunna tillgodoses. Sammanfattningsvis

anser utskottet att ändringarna i PBL kommer att innebära att också det

estetiska perspektivet i vår miljö kommer att kunna hävdas i rimlig omfattning.

Med hänvisning till vad nu anförts och i propositionen föreslagits om

ändringar i PBL tillstyrker utskottet lagförslaget. Avslagsyrkandet i motion

1997/98:Kr30 (m), yrkande 1 i motsvarande del, avstyrks alltså.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka motionens yrkande 2 i motsvarande

del om behovet av bättre information i plan- och byggfrågor. Utskottet vill

erinra om att Boverket - enligt regleringsbrevet - genom lättillgänglighet och

tydlig information skall bidra till enhetlig tillämpning bl.a. av PBL. Dessutom

vill utskottet erinra om vad i propositionen (s. 48) anförs om betydelsen av

Stadsmiljörådets verksamhet. Rådet som är ett rådgivande organ inom Boverket

har till uppgift att verka för att den byggda miljön utvecklas så att den

främjar god livskvalitet samt stimulera till debatt i den andan. Slutligen bör

erinras om att verket enligt sin instruktion (SFS 1996:124) har att informera

om nya eller ändrade regler inom sitt verksamhetsområde.

Vad nu redovisats leder utskottet till uppfattningen att det kan antas att

sådana informationsinsatser som tagits upp i motion 1997/98:Kr30 (m) kommer att

genomföras utan någon riksdagens begäran, om behov därav anses erforderligt.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motionen i motsvarande del.

I motion 1997/98:Kr38 (v) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om behovet av att utveckla begreppet ?estetiskt tilltalande

utformning av bebyggelsen?. Motionärerna föreslår att bl.a. Boverket ges ett

uppdrag med detta syfte. Också i motion 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 1 föreslås

att tolkningen av begreppet görs tydlig så att klara riktlinjer för tillämpning

av lagstiftningen skapas. De båda yrkandena behandlas i detta yttrande vad rör

PBL.

Även i propositionen (s. 17) tas upp frågan om det lämpliga i att precisera

begreppet ?estetiskt tilltalande? och vad en sådan precisering i så fall skall

innehålla. I propositionen anförs i denna del sammanfattningsvis att det är

svårt att finna en lämplig utformning av vad som avses med estetiska värden.

Estetiska värderingar är bedömningar och därmed, liksom andra värderingar,

föränderliga över tiden. Estetiska krav måste utgå från värderingar som har en

allmän acceptans.

Utskottet har förståelse för den uppfattning som redovisas i propositionen.

Mot denna uppfattning, som delvis är utgångspunkten för de nu behandlade

motionerna, kan berättigad kritik inte anföras. Även om det finns brister när

det gäller utformning av den byggda miljön finns enligt utskottets mening inte

tillräcklig anledning för riksdagen att ge sitt stöd för en uppfattning som

skulle innebära att en utveckling av det estetiska perspektivet skulle

begränsas eller ges en viss inriktning. Det kan nämligen på goda grunder

befaras att en precisering av begreppet ?estetiskt tilltalande? skulle kunna få

en effekt motsatt den motionärerna eftersträvar. Statsmakterna har ett

självklart ansvar för utvecklingen av den byggda miljön. Detta konstaterande

innebär emellertid inte att riksdag och regering genom uttalande i den ena

eller andra riktningen skall formulera de ytterligare motiv som enligt

motionärerna bör vägleda ändringarna i PBL. Tvärtom finns goda skäl för

uppfattningen att de estetiska värdena och kvaliteterna bäst utvecklas och

vidmakthålls genom olika insatser och initiativ på den lokala nivån bl.a. genom

att sådana värden i befintliga miljöer tas till vara och förstärks. Utskottet

finner de i propositionen framförda motiven nu tillräckliga. När lagstiftningen

varit i kraft någon tid får det anses naturligt att följa upp om lagändringarna

haft åsyftad effekt.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall till de nu

behandlade v- och kd-motionerna i de delar som behandlar frågan om begreppet

?estetiskt tilltalande?.

I motion 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande

till regeringen om att en utredning genomförs i syfte att åstadkomma en

lagstiftning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen. Motionären hänvisar

till att man i Norge har en lagstiftning med denna inriktning.

Som framgått av vad ovan redovisats är avsikten med de föreslagna ändringarna

i PBL att öka medvetenheten om de estetiska värdena och kvaliteterna i

bebyggelsemiljön och ge dessa företeelser ökad tyngd. Avsikten med ändringarna

i PBL är givetvis att inte acceptabla bebyggelsemiljöer skall kunna förhindras

samt att befintliga sådana miljöer skall kunna ges en mera tilltalande

utformning i vart fall sett i ett någorlunda långt perspektiv.

Även om det kan vara vanskligt att nu fullt ut bedöma de kommande effekterna

av de ändringar i PBL som föreslås i propositionen finns enligt utskottets

uppfattning inte tillräcklig anledning att göra det i motionen föreslagna

tillkännagivandet om en utredning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen.

Syftet med förslaget i motion 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 får anses tillgodosett

utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsförslaget bör avslås av

riksdagen.

En förändring av lagstiftningen för att förstärka arkitektens ställning

föreslås i yrkande 2 i motion 1997/98:Kr35 (s). Motionären anför att det är

viktigt att den ansvarige arkitekten får möjlighet att fullfölja ansvaret för

den arkitektoniska processen. Motionären anser att det finns behov av

förändringar i lagstiftningen så att arkitektens ställning förstärks. Därmed

kommer vi att få en mera genomtänkt arkitektur.

Som utskottet uppfattat motionen avser den att förstärka både den

arkitektkompetens som skall finnas i byggnadsnämnden samt sådant arbete som

avser den arkitektoniska processen utanför nämnden.

I PBL slås fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga

användningen av mark och vatten. Som framgår av vad ovan redovisats föreslås en

ändring i PBL i avsikt att klargöra att detta ansvar även omfattar att verka

för en estetiskt tilltalande miljö. I kommunen tillkommer uppgiften närmast den

eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och

byggnadsväsendet, i lagen betecknad byggnadsnämnd. Enligt PBL (11 kap. 4 §)

skall byggnadsnämnden till sitt biträde ha minst en person med

arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och

med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra

sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Inga delade meningar torde råda om arkitektens yrkeskunskaper skall tas till

vara bl.a. när det gäller vår bebyggelsemiljö i allmänhet. Inte minst viktigt

är detta när det gäller den fråga som nu diskuteras. Utskottet har inte belägg

för annat än att byggnadsnämnderna redan i dag tar till vara den möjlighet det

innebär att ha tillgång till tjänstemän med arkitektkompetens. Lagstiftaren har

genom den ovan redovisade utformningen av PBL också givit uttryck för denna

uppfattning. Om motionärens avsikt är att ansvaret i byggnadsnämnden skall

fördelas annorlunda än i dag tar bostadsutskottet avstånd från motionärens

förslag. Att inflytandet över den arkitektoniska processen skulle förskjutas

från de förtroendevalda i nämnden till dess tjänstemän är utskottet främmande.

Framsynta och progressiva kommunalpolitiker är kapabla att - inom de ramar PBL

ställer upp - ta det ansvar för bebyggelsemiljöns utformning som lagstiftningen

ålägger dem. Att de kommunala förtroendemännen värderar de råd och synpunkter

som den ansvarige tjänstemannen för fram får närmast anses självklart.

Utskottet delar för övrigt uppfattningen i propositionen att frågan om den

kompetens som behövs är tillräckligt reglerad i PBL. Vad gäller den

arkitektoniska processen utöver vad nu behandlats kan det inte, som motionären

föreslår, anses lämpligt att genom förändringar i lagstiftningen förstärka

arkitektens ställning. Det görs bäst genom att på andra sätt öka kompetensen

hos yrkesverksamma bl.a. inom byggande. I propositionen (s. 37-38) behandlas

frågan om en förbättrad utbildning inom arkitektur och samhällsplanering. Den i

motionen aktualiserade frågan har alltså delvis uppmärksammats i propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1997/98:Kr35 (s)

yrkande 2 om arkitektens ställning under byggprocessen.

Förslagen i motion 1997/98:Kr33 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 1

går ut på att större hänsyn än i dag skall tas till miljön och kvaliteten i

bebyggelsen. I mp-motionen anförs att det ekologiska perspektivet och det

konstnärliga inslaget skall genomsyra hela byggprocessen. I v-motionen

framhålls det angelägna i att staten verkar för att en hållbar utveckling

kommer till stånd när det gäller den byggda miljön. Motionärerna anser att även

ett miljömål bör finnas bland de mål efter vilka statens insatser i det

arkitekturpolitiska programmet bör bedrivas.

Den omständigheten att ett miljömål inte formulerats så som motionärerna

önskar innebär inte att de miljömässiga och ekologiska strävandena fått stå

tillbaka i handlingsprogrammet. Beträffande den ekologiska aspekten vill

utskottet erinra om vad i propositionen upplysts (s. 30-31) nämligen om de

insatser riksdagen och regeringen gjort och gör i sammanhanget. I propositionen

anförs i denna del bl.a. att kommuner som ansöker om bidrag inom ramen för de

lokala investeringsprogrammen för ekologiska omställningar skall redovisa hur

de arkitektoniska kvaliteterna skall tas till vara. Miljömålet genomsyrar

utformningen av handlingsprogrammet som sådant. Utifrån de aspekter som

bostadsutskottet närmast har att beakta vill utskottet erinra om att flera av

de föreslagna ändringarna i PBL har som motiv just att fokusera på omsorgen om

vår miljö. Bl.a. gäller detta ändringen i 2 kap. 2 § PBL. Denna ändring går,

som anförts ovan, ut på att en estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelsemiljön uttryckligen skall anges som ett allmänt intresse i PBL.

Förutom vad nu redovisats finns anledning erinra om att riksdagen efter

förslag av bostadsutskottet initierat ett utredningsarbete om ekologiskt

byggande samt om miljö- och hälsodeklaration av bostäder. Detta arbete som

utförts av Boverket har nyligen redovisats. Enligt vad utskottet erfarit kommer

verkets uppdrag förmodligen att redovisas i den till i maj 1998 aviserade

byggpropositionen.

Med hänvisning till vad nu anförts och mot bakgrund av att riksdagen under

nästa riksmöte kan väntas delvis behandla sådana frågor som tagits upp i

motionerna 1997/98:Kr33 (mp) yrkande 1 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 1 om miljön

och kvaliteten i bebyggelsen avstyrker utskottet bifall till de båda

motionsyrkandena.

I motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 2 tas

upp frågan om tillgängligheten och att denna bör få en tydligare framtoning i

handlingsprogrammet.

Den av motionärerna aktualiserade frågan har uppmärksammats i propositionen.

Där anförs (s. 20) att de farhågor som under beredningen av propositionen förts

fram om att förändringarna i PBL kan komma att motverka tillgängligheten för

personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt regeringen är

överdrivna. Kraven på tillgänglighet har enligt propositionen starkt stöd i PBL

och i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.,

byggnadsverkslagen (BVL). I propositionen framhålls att kravet är ett starkt

allmänt intresse.

Vidare kan erinras om att frågan om tillgänglighet i bebyggelsen har

behandlats av utskottet och riksdagen tidigare i vår (se bet. 1997/98:BoU4 och

BoU5). I sistnämnda betänkande redovisades socialutskottets av riksdagen

godkända betänkande vari anfördes att lagstiftning för att uppnå ökad

tillgänglighet kunde komma i fråga om bl.a. ökad information och kommunala

tillgänglighetsprogram som en del i den kommunala översiktsplaneringen inte

visade sig tillräckliga. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen senare

under våren uppdra åt Boverket att samordna arbetet med att utforma ett

generellt program för ökad tillgänglighet. En redovisning av det hittills

gjorda arbetet kommer troligen att redovisas i byggpropositionen i maj i år.

Utskottet anser även beträffande denna fråga att resultatet av de pågående

övervägandena i regeringens kansli bör avvaktas. Med det anförda avstyrker

utskottet v- och kd-motionerna i motsvarande delar.

Under denna rubrik i yttrandet behandlar utskottet också motion 1997/98:Kr33

(mp) yrkande 7 och yrkande 12. I yrkande 7 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om att minst en procent av

investeringskostnaden för ny- och ombyggnad skall användas till konstnärlig

estetisk utsmyckning. I yrkande 12 föreslås ett riksdagens tillkännagivande av

att val av material skall tillmätas stor betydelse vid ny- och ombyggnation.

Motionsyrkandena behandlas i detta yttrande i vad det avser sådana

bebyggelsemiljöer som hävdas med stöd av PBL.

Det finns anledning att även beträffande de nu redovisade motionsyrkandena

knyta an till vad i propositionen (s. 30-31) anförts bl.a. om de lokala

investeringsprogrammen för ekologisk omställning och utveckling. Regeringen har

inom ramen för programmet bl.a. lyft fram den byggda miljöns betydelse. Således

skall kommunerna i de lokala investeringsprogrammen redovisa hur de

arkitektoniska kvaliteterna tas till var i de projekt för vilka medel söks.

Regeringen anser det vidare viktigt att de arkitektoniska kvaliteterna tas till

vara och utvecklas. I det fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning

ingår att behandla frågor om styrmedlens konsekvenser för den byggda och

formade miljön.

De i mp-motionen behandlade frågorna om estetisk utsmyckning och materialval

kan alltså förutses komma att uppmärksammas i det fortsatta arbetet med

arkitektur och formgivning. Något tillkännagivande till regeringen kan därför

inte anses erforderligt. Motionen avstyrks i motsvarande del.

I detta avsnitt av yttrandet behandlar utskottet avslutningsvis yrkande 8 i

motion 1997/98:Kr33 (mp). Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen

föreslås som går ut på att forskare och folkbildare bl.a. skall etablera

samverkansformer i avsikt att föra ut debatten om vår boendemiljö.

Utskottet har erfarit att Statens byggforskningsråd (BRF) anslagit medel till

Arkitekternas utvecklingsstiftelse ARKUS för fördjupning och utveckling av

bl.a. sådana frågor som motionärerna aktualiserat. Dessutom vill utskottet

erinra om att regeringen enligt propositionen avser att ge

Riksantikvarieämbetet i uppdrag att studera lämpliga former för hur den

offentliga och privata sektorn skall samverka inom särskilda bevarande- och

utvecklingsområden. Syftet med förslaget i mp-motionen om samverkansformer för

att fördjupa kunskapen om vår boendemiljö får därmed anses i inte ringa del

tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Yrkande 8 i mp-motionen 1997/98:Kr33

avstyrks med hänvisning till det anförda.

Övriga frågor

I detta avsnitt behandlar bostadsutskottet fyra motionsyrkanden som inte direkt

kan anses ha anknytning till proposition 1997/98:117. Det gäller yrkandena 4-6

i motion 1997/98:Kr38 (v) och yrkande 11 i motion 1997/98:Kr33 (mp).

I yrkande 4 i v-motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om att kommunerna skall ha skyldighet att upprätta

boendeplaneringsprogram i anslutning till arbetet med den kommunala

översiktsplanen. I yrkande 5 förordas ett tillkännagivande av innebörd att

formerna runt bygglovsansökan liksom bygganmälan inför byggstart bör utvecklas

för att ge större tyngd åt allmänintresset. Syftet är enligt motionärerna att

uppnå effektivitet i byggprocessen.

Utskottet instämmer med motionärerna när de erinrar om att Vänsterpartiet vid

upprepade tillfällen fört fram kravet på boendeplaneringsprogram. Senast

behandlades frågan av riksdagen i december 1997. Utskottet vill nu erinra om

att av översiktsplanen bl.a. skall framgå kommunens syn på hur den byggda

miljön skall utvecklas och bevaras. Program av den typ motionärerna önskar kan

arbetas fram i anslutning till översiktsplanarbetet. Någon skyldighet härvidlag

kan inte anses erforderlig. Det bör överlåtas åt den enskilda kommunen att i

detta hänseende ge planarbetet den inriktning och omfattning som kan anses

lämplig. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Kr38 (v) yrkande 4.

Även frågan om bygganmälan har utskottet behandlat tidigare under riksmötet

(se bet. 1997/98:BoU4). Utskottet erinrade då bl.a. om att vissa överväganden

om byggkontrollens utformning pågick i regeringens kansli. Nu kan tilläggas att

i den till i maj 1998 aviserade byggpropositionen överväganden om byggkontroll

och bygganmälan kan förväntas. Regeringens kommande förslag bör avvaktas.

Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet gör samma bedömning beträffande yrkande 11 i motion 1997/98:Kr33

(mp). Förslaget i denna motion är att någon neddragning av Byggforskningsrådets

(BFR) verksamhet inte bör ske så länge den forskningspolitiska utredningen

pågår. Frågan bör, enligt motionärerna, i stället övervägas av den utredningen.

Också frågan om BFR:s verksamhet kommer att redovisas i den till i maj i år

aviserade byggpolitiska propositionen. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

I motion 1997/98:Kr38 (v) tas upp frågan om EG-rätten och byggandet.

Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att

denna aktivt bör delta vid utformningen av sådana EG-direktiv som bl.a. styr

byggande.

Utskottet, som vid olika tillfällen erhållit information bl.a. om regeringens

arbete inom EU avseende frågor som regleras i det s.k. byggproduktdirektivet,

har inte anledning till annat antagande än att dessa frågor drivs med den

målmedvetenhet som också motionärerna finner väsentlig. Ett tillkännagivande

enligt deras förslag kan inte anses tjäna något reellt syfte. Utskottet anser

att riksdagen bör avslå motionsförslaget.

Stockholm den 21 april 1998

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola

Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s),

Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Lena Larsson (s),

Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf

Björklund (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).

Avvikande meningar

1. Ändringar i PBL m.m.

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m) och Ulla Löfgren (m)

anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken Ändringar i

plan- och bygglagen som börjar med ?Utskottet vill? och omedelbart före

rubriken Övriga frågor slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1997/98:Kr30 (m) är det lätt att instämma i

propositionens utgångspunkter att den gemensamma miljön är av stor vikt för oss

alla. Lika lätt är det att dela motionärernas uppfattning om att vad som är

vackert och ändamålsenligt är en subjektiv bedömning. Det ankommer på

byggherrar, planerare, byggnadsnämnder och arkitekter att i en ständigt

pågående process medverka i sådana avvägningar så att vid förändringarna i

bebyggelsemiljön också den estetiska aspekten beaktas. Som hävdas i motionen

finns det risk att denna process hämmas om den snörps in i en rigid

lagstiftning. Arkitektur är en skapande konstform. Konst och skapande kultur

kan inte lagstiftas fram.

Som framgår av propositionen är avsikten med förändringarna i lagstiftningen

inte att åstadkomma en förskjutning mellan å ena sidan de allmänna och å andra

sidan de enskilda intressen som skall vägas mot varandra vid prövningen bl.a.

enligt PBL. Inte heller är förändringar av PBL, enligt propositionen (s. 19),

nödvändiga för att hävda en estetiskt god kvalitet när det gäller placering,

utformning och färgsättning av den yttre miljön. Sådana krav kan nämligen

enligt propositionen redan i dag hävdas med stöd av PBL. Utskottet delar denna

uppfattning. Med hänvisning till vad i propositionen anförts kan man på goda

grunder ställa sig frågan om lagstiftning verkligen är den mest lämpliga

åtgärden för att öka medvetenheten och betydelsen av att ge vår bebyggelsemiljö

en estetiskt tilltalande utformning och kvalitet. Svaret på denna fråga måste

bli nej. Det troliga är att ett genomförande av de av regeringen föreslagna

PBL-ändringarna kommer att motverka sitt syfte nämligen att ta tillvara och

utveckla estetiska värden.

Som anförs i m-motionen måste andra vägar sökas för att fördjupa insikten och

behovet av en god estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. För detta

behövs i stället för lagstiftning bättre information än i dag. Det gäller bl.a.

att så tidigt som möjligt i bebyggelseprocessen väga samman ekonomi och estetik

när det gäller funktion och utformning.

Med hänvisning till vad nu anförts föreslår bostadsutskottet att riksdagen

avslår propositionen om ändringar i PBL och som sin mening ger regeringen till

känna vad nu anförts om information i plan- och byggfrågor. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion 1997/98:Kr30 (m) yrkandena 1 och 2, båda yrkandena

i motsvarande del.

Utskottets ställningstagande innebär att skäl saknas att i sak behandla de

motioner i vilka bl.a. behandlas vissa förtydliganden i PBL. Motionerna

1997/98:Kr33 (mp) yrkandena 1, 7, 8 och 12, 1997/98:Kr34 (kd) yrkandena 1 och

3, 1997/98:Kr35 (s), 1997/98:Kr37 (c) yrkande 1 samt 1997/98:Kr38 (v) yrkandena

1-3, det andra, fjärde, femte och sistnämnda yrkandet i motsvarande del.

2. Begreppet ?estetiskt tilltalande?

Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av bostadsutskottets

yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med

?Utskottet har? och slutar med ?estetiskt tilltalande? bort ha följande

lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i propositionen om ändringar i

PBL. Ett genomförande av lagförslaget innebär att det bättre än för närvarande

ges möjligheter att beakta hur de estetiska värdena skall hävdas och tas till

vara vid utformningen av vår byggda miljö. Som anförs i motionerna 1997/98:Kr34

(kd) och 1997/98:Kr38 (v) bör begreppet ?estetiskt tilltalande? utvecklas för

att närmare kunna tillämpas i den praktiska hanteringen. Det finns goda skäl

instämma med motionärerna om att begreppet bör preciseras för att ge

lagstiftningen det genomslag som bedöms rimligt. Boverket bör ges i uppdrag att

i samråd med andra myndigheter utveckla begreppet estetiskt tilltalande

utformning av bebyggelsen. Vad nu förordats är i sak en anslutning till yrkande

1 i kd-motionen och till yrkande 3 i v-motionen, de båda yrkandena i

motsvarande del. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av de båda

motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.

3. Utredning som förhindrar en förfulning av bebyggelsen

Rigmor Ahlstedt (c) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under

rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Som framgått? och

slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Det är bra att regeringen förelagt riksdagen förslag om ändringar i PBL i

avsikt att bättre än i dag hävda de estetiska värdena och den estetiska

kvaliteten i vår bebyggelse. Det är emellertid omedelbart dags att gå vidare

och öka ambitionen på detta område. Som anförs i motion 1997/98:Kr37 (c) har

man i Norge en lagstiftning som förhindrar ful bebyggelse och fula hus. Det kan

finnas anledning att i det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för

arkitektur m.m. ge arbetet uppmärksamhet också på den fråga som tagits upp i c-

motionen. Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag i enlighet med vad nu

anförts.

Riksdagen bör med anledning av yrkande 1 i motionen som sin mening ge

regeringen till känna vad nu anförts om en utredning om lagstiftning som

förhindrar en förfulning av bebyggelsen.

4. Miljön och kvaliteten i bebyggelsen

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets

yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Den

omständigheten? och slutar med ?båda motionsyrkandena? bort ha följande

lydelse:

I motionerna 1997/98:Kr33 (mp) och 1997/98:Kr38 (v) tas upp frågor av stor

betydelse när det gäller att ge det arkitekturpolitiska programmet den

betydenhet det onekligen bör ha. Det är av stor vikt att programmet i den

praktiska hanteringen verkligen genomsyrar utformningen och omdaningen av vår

miljö i avsikt att fokusera bebyggelsemiljön på estetisk kvalitet.

Inledningsvis formuleras i propositionen (s. 12) vissa mål för statens arbete

med arkitektur, formgivning och design. Dessa mål är i och för sig bra men inte

till fyllest. Vad som saknas är en målformulering som klart och tydligt ger

uttryck för och betonar vikten av miljön och kvaliteten i bebyggelsen. Inte

minst viktigt i sammanhanget är det ekologiska perspektivet och det

konstnärliga inslaget i miljön. Viktigt är också att den byggda miljön är

mångsidig och att materialen är hälsomässigt och ekologiskt anpassade.

Vad nu anförts är en anslutning till yrkande 1 i motion 1997/98:Kr33 (mp) och

till yrkande 1 i motion 1997/98:Kr38 (v). Riksdagen bör med anledning av dessa

båda yrkanden som sin mening ge regeringen till känna vad i motionerna anförts

om det ekologiska perspektivet och om miljömål när det gäller genomförandet av

det arkitekturpolitiska programmet.

5. Tillgänglighet i bebyggelsen

Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av bostadsutskottets

yttrande under rubriken Ändringar i plan- och bygglagen som börjar ?Den av? och

slutar med ?motsvarande delar? bort ha följande lydelse:

Frågan om hur ändringarna i PBL kommer att påverka tillgängligheten i miljön

har tagits upp i propositionen och i motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och

1997/98:Kr38 (v) yrkande 2. Utgångspunkten är givetvis att

tillgänglighetsaspekten skall tillgodoses i miljön över huvud taget. Till denna

fråga kan finnas anledning att återkomma vid behandlingen av den till i maj

1998 aviserade byggpropositionen. Vad gäller den nu behandlade frågan om det

arkitekturpolitiska handlingsprogrammet delar utskottet motionärernas

uppfattning att handikappaspekterna bör få en tydligare utformning. Utskottet

delar också de farhågor som under arbetet med propositionen uttryckts av en del

remissinstanser om att lagändringarna kan motverka ökad tillgänglighet och

användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Självfallet skulle dessa farhågor minska om också tillgängligheten uttryckligen

angavs som ett av målen för statens engagemang i arbetet med

handlingsprogrammet. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen detta till känna. Vad nu anförts innebär en anslutning till

motionerna 1997/98:Kr34 (kd) yrkande 3 och 1997/98:Kr38 (v) yrkande 2.

6. Estetisk utsmyckning och materialval

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken

Ändringar i plan- och bygglagen som börjar med ?Det finns? och slutar med

?motsvarande del? bort ha följande lydelse:

De i mp-motionen 1997/98:Kr33 upptagna frågorna om estetisk utsmyckning och

om materialval för att hävda de miljömässiga aspekterna är utomordentligt

viktiga och synnerligen värda att föra fram och tydliggöra.

Vad gäller den estetiska utsmyckningen kan erinras om att företrädare för

Miljöpartiet också drivit frågan i den bostadspolitiska utredningen och att den

även aktualiserats i mp-motionen 1997/98:Bo21 som väckts med anledning av den

bostadspolitiska propositionen 1997/98:119. Denna kommer att behandlas av

riksdagen senare i vår.

Det finns naturligtvis också anledning att föra fram frågan i detta yttrande.

Som motionärerna förordar bör minst 1 % av den totala investeringskostnaden vid

ny- och ombyggnation avsättas till konstnärlig utsmyckning. Det finns anledning

att erinra om att riksdagen på förslag av bostadsutskottet i mitten av 1980-

talet beslöt om att bidrag till konstnärlig utsmyckning av bostadsområden

skulle kunna beviljas. Denna bidragsmöjlighet finns tyvärr inte längre. Den

avskaffades förra året. Det är nu hög tid för riksdagen och regeringen att

återigen öka ambitionen i enlighet med vad som föreslås i mp-motionen om

investeringar till konstnärlig estetisk utsmyckning. Givetvis skall vid den

estetiska utformningen liksom vid byggande över huvud taget valet av material

göras utifrån ekologiskt perspektiv.

Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen förslag i enlighet med vad nu

anförts. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr33 (mp)

yrkandena 7 och 12 båda i motsvarande del som sin mening ge regeringen till

känna.

7. Samverkansformer för att fördjupa kunskapen om vår boendemiljö

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken

Ändringar i plan- och bygglagen som börjar ?Utskottet har? och slutar med ?det

anförda? bort ha följande lydelse:

I propositionen (s. 34-35) tas upp frågan om samverkan i bevarande- och

utvecklingsområden. I propositionen anges att effektiva former bör skapas för

en förbättrad samverkan i sådana områden mellan stat, kommun, fastighetsägare

och näringsliv. Riksantikvarieämbetet avses få i uppdrag att hitta lämpliga

former för hur denna samverkan kan ske mellan den offentliga och privata

sektorn. Det är bra att dessa samverkansformer studeras. Emellertid finns, som

förs fram i motion 1997/98:Kr33 (mp), också goda skäl att involvera de boende i

detta arbete. Det är viktigt att de boendes erfarenheter av sin miljö tas till

vara. Det är betydelsefullt att de ges möjligheter att delta i den miljödebatt

som rör närmiljön för att kunna påverka dess utformning.

Riksdagen bör med anledning av yrkande 8 i motion 1997/98:Kr33 (mp) som sin

mening ge regeringen till känna vad nu anförts om de boendes delaktighet i

utvecklingen av sin boendemiljö.

8. Boendeplaneringsprogram och bygganmälan

Owe Hellberg (v) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken

Övriga frågor som börjar med ?Utskottet instämmer? och slutar med

?Motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1997/98:Kr38 (v) finns goda skäl för uppfattningen att

kommunerna skall vara skyldiga att upprätta särskilda boendeplaneringsprogram

som skall antas i samband med den obligatoriska översynen av översiktsplanen.

Dessa boendeplaneringsprogram skall förmedla en beskrivning av tillståndet i

den byggda miljön och hur man vill förändra frågor som berör den fysiska

miljön, trafikfrågor, segregationsproblem, utvecklingen mot det ekologiskt

hållbara boendet, liksom naturligtvis de estetiska värdenas betydelse.

Programmen skall sedan antas av kommunfullmäktige och föregås av en bred debatt

med demokratisk förankring.

När det gäller själva byggprocessen bör förändringar göras för att ge

allmänna intressen större insyn och påverkansmöjligheter när det gäller den

byggda miljön.

Inga formella krav ställs för samråd med byggnadsnämnden innan en

bygglovsansökan lämnas in. När det gäller igångsättning av ett bygge, räcker

det med en bygganmälan senast tre veckor före byggstart. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om att formerna för bygganmälan bör ses över.

Förfarandet avseende bygganmälan inför byggstart bör utvecklas för att ge

större tyngd åt allmänintressen, för att uppnå effektivitet i själva

byggprocessen och därmed lägre kostnader samt för att på bästa sätt ta till

vara estetiska värden. Det är också viktigt med tanke på tillgängligheten för

handikappade, kvalitetsfrågor rörande miljövärden och bästa möjliga val av

material. Boverket bör ges i uppdrag att komma med förslag till förändringar.

Vad utskottet nu med anledning av yrkandena 4 och 5 i motion 1997/98: Kr38

(v) anfört om boendeplaneringsprogram och bygganmälan bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

9. Byggforskningsrådets verksamhet

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande under rubriken

Övriga frågor som börjar ?Utskottet gör? och slutar med ?av riksdagen? bort ha

följande lydelse:

Tyvärr verkar det som om de farhågor som förs fram i motion 1997/98:Kr33 (mp)

om neddragningen av verksamheten vid Byggforskningsrådet (BFR) kommer att

förverkligas åtminstone om regeringen får som den vill. I vårpropositionen

anges nämligen (s. 108) att det finns anledning att reducera resurserna till

byggforskningen i dess nuvarande former. Ett beslut om BFR:s framtida

inriktning och omfattning bör övervägas av den forskningspolitiska utredningen.

Det finns inga bärande skäl att behandla frågan om verksamheten vid BFR

separat.

Vad nu anförts om överväganden om verksamheten vid BFR bör riksdagen med

anledning av yrkande 11 i mp-motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................2

Ärendets beredning..................................4

Utskottet...........................................5

Inledning.........................................5

Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (avsnitt

5) 6

Lagstiftning (avsnitt 6).........................10

Behovet av lagändringar (avsnitt 6.1)..........10

Plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen

(1995:1649) om byggande av järnväg (avsnitten 6.2 och 6.3)

10

Arbetsmiljölagen...............................18

EG-rätten......................................19

Lokal folkomröstning m.m.......................20

Offentligt och förebildligt (avsnitt 7)..........20

Staten som förebild (avsnitt 7.1)..............20

Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter (avsnitt 7.2)23

Ekonomiska styrmedel (avsnitt 7.3).............24

Det offentliga rummet (avsnitt 8)................24

Helhetsperspektiv på det offentliga rummet (avsnitt 8.1)24

Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden (avsnitt 8.2)25

Kunskap och kompetens (avsnitt 9)................25

Universitet och högskolor (avsnitt 9.1)........25

Arkitektutbildning (avsnitt 9.1.1)...........25

Designutbildning (avsnitt 9.1.2).............27

Samverkansfrågor (avsnitt 9.1.3).............27

Forskning (avsnitt 9.1.4)....................29

Praktik för studenter (avsnitt 9.1.5)........30

Förskola och skola (avsnitt 9.2)...............31

Information, debatt och marknad (avsnitt 10).....32

Inledning......................................32

Debatt och utställning (avsnitt 10.1)..........33

Nationellt uppdrag inom formgivning och design (avsnitt 10.2)34

Design och näringsliv (avsnitt 10.3)...........34

Kostnadskonsekvenser (avsnitt 11)................35

Övrigt...........................................35

Hemställan.......................................36

Reservationer......................................39

1. Ett miljömål m.m. (mom. 2), (c, v, mp)........39

2. Ett tillgänglighetsmål (mom. 3), (v, kd)......39

3. Väglagen, plan- och bygglagen samt lagen om byggande av järnväg

(mom. 5, 6 och 7), (m)

40

4. Information i plan- och byggfrågor (mom. 8), (m)41

5. Begreppet estetiskt tilltalande (mom. 9), (v, kd)42

6. Arkitektens roll och ställning (mom. 11), (m).42

7. Vissa yrkesgruppers inflytande över byggprocessen (mom. 12), (v)43

8. Boendeplaneringsprogram, bygglovsansökan och bygganmälan vid

byggstart (mom. 13), (v)

43

9. Lokal folkomröstning m.m. (mom. 16), (mp).....44

10. Viss del av investeringskostnaden till konstnärlig och estetisk

utsmyckning (mom. 18), (mp)

45

11. Materialvalet (mom. 19), (mp)................45

12. Fackliga företrädares utbildning inom estetik, arkitektur och

formgivning (mom. 20), (mp)

46

13. Samverkan mellan högskola och folkbildning m.m. (mom. 23), (c, mp)46

14. Byggforskningsrådet (mom. 25), (mp)..........47

15. Praktik för studenter (mom. 26), (mp)........47

16. Praktik för studenter (mom. 26), (kd)........48

17. Waldorfskolans pedagogiska modell m.m. (mom. 27), (mp)48

Bilagor

Bilaga 1 Propositionens lagförslag.................49

Bilaga 2 Bostadsutskottets yttrande 1997/98:BoU6y..53