Bet. 1997/98:KrU15

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU15

Litteraturen och läsandet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:86 Litteraturen och

läsandet jämte ett antal motioner, dels väckta med anledning av propositionen,

dels väckta under allmänna motionstiden hösten 1997.

Enligt regeringens förslag utvidgas det statliga stödet för utgivning av

litteratur med ett distributionsstöd. Förslaget innebär i huvudsak att de

förlag som erhåller stöd för sin utgivning skall tillhandahålla ett exemplar av

varje stödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje

kommun och 100 bokhandlar föreslås få var sitt exemplar.

Regeringen föreslår också ett nytt stöd för läsfrämjande insatser bland barn

och unga samt en barnbokskatalog som riktar sig till föräldrar och till dem som

arbetar med barn och unga. Vidare föreslås att en katalog över utgivningsstödda

titlar skall ges ut i elektronisk form på Internet.

En förstärkning av kredit- och sortimentsstöden till bokhandeln föreslås.

Vidare byggs katalogdatorstödet till bokhandeln ut till ett mer omfattande IT-

stöd.

Stödet till kulturtidskrifter föreslås även omfatta ett stöd till kommunala

bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter och ett stöd till en

kulturtidskriftskatalog på Internet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, dock med viss ändring då det

gäller stödet till kulturtidskrifter. Med anledning av ett motionsförslag anser

utskottet att stöd till inläsning av kulturtidskrifter på kassett i

fortsättningen inte skall vara förbehållet de kulturtidskrifter som går med

förlust utan att det även skall kunna lämnas till andra kulturtidskrifter om de

i övrigt uppfyller de krav som finns i bidragsförordningen och i Kulturrådets

föreskrifter för stödet.

Utskottet tillstyrker även ett motionsförslag som innebär att Kulturrådet

skall sprida kännedom om de möjligheter som finns att erhålla stöd för att

etablera arbetsplatsbibliotek.

Utskottet utgår från att det uppdrag rörande statistik på litteraturområdet

som regeringen avser att ge till Kulturrådet kommer att innebära att en

tillförlitlig och tydlig bild skall kunna ges av statens inkomster av

mervärdesskatt på detta område.

Till betänkandet har fogats tio reservationer.

Propositionen

Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition 1997/98:86 Litteraturen och

läsandet föreslagit att riksdagen godkänner regeringens förslag om

1. ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur

(avsnitt 6),

2. inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (avsnitt

7),

3. ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8),

4. ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).

Motionerna

1997/98:Kr1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag i proposition 1997/98:86 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Kr2 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett distributionsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läsfrämjande åtgärder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning i syfte att visa hur mervärdesskatten på böcker kan

trappas av,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en omedelbar avveckling av mervärdesskatten på barnböcker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om små förlag med kvalitetsinriktning,

6. att riksdagen beslutar att friskolor skall ha samma avdragsmöjligheter för

mervärdesskatt på böcker som de kommunala skolorna har.

1997/98:Kr3 av Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsbibliotek.

1997/98:Kr4 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda effekterna av sänkt moms på litteratur som läsfrämjande

insats,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läsfrämjande insatser för barn och ungdom,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för utgivning och distribution av litteratur,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturtidskrifter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturporto.

1997/98:Kr5 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Statens kulturråd bör få i uppdrag att inom ramen för

kulturtidskriftsstödet ge bidrag för viss utgivning av kassettversioner av

kulturtidskrifter med minst fem kassettprenumeranter oavsett om den tryckta

utgåvan av tidskriften erhåller eller ej erhåller statligt stöd.

1997/98:Kr6 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

om kraftfullt sänkt bokmoms,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

till hur lokal bokhandel kan stödjas med Norge som förebild.

1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett fungerande distributionsnät för tidskrifter.

1997/98:Kr292 av Elver Jonsson och Björn Ericson (fp, s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att främja ett allsidigt stöd till kulturtidskrifter m.m. i avsikt att främja

och stimulera mångfald och kvalitet.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Förläggareföreningen och

Sveriges Författarförbund uppvaktat utskottet om vissa förslag i propositionen.

Skrivelser i ärendet har ingetts av Synskadades Riksförbund och Östlings

bokförlag Symposion AB.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens förslag bygger i huvudsak på vad som föreslagits av Utredningen

om boken och kulturtidskriften i betänkandet Boken i tiden (SOU 1997:141).

I propositionen föreslås förstärkningar av de statliga insatserna inom

nuvarande utgivningsstöd, som byggs ut till att även omfatta

distributionsledet. De förlag som erhåller statligt stöd för sin utgivning

måste åta sig att tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje

utgivningsstödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel.

Regeringen bedömer att det nuvarande stödet för utgivning av litteratur bör

ökas med 17,8 miljoner kronor.

Vidare föreslås att ett stöd för läsfrämjande insatser skall införas. Det

innebär bl.a. att skolor, bibliotek, bokhandlar, folkrörelser,

ungdomsorganisationer, ideella föreningar m.fl. skall få möjlighet att ansöka

om bidrag till verksamheter som syftar till att främja läsning bland barn och

unga. Vidare föreslås att Kulturrådet skall få ansvar för produktion av en

barnbokskatalog över de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Katalogen skall

tryckas samt finnas tillgänglig på Internet. Kulturrådet föreslås även få

särskilda medel för att producera en katalog på Internet över samtliga titlar

som erhåller utgivningsstöd. Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8

miljoner kronor för stödet för läsfrämjande insatser.

De nuvarande stöden till bokhandeln, nämligen sortimentsstödet och

kreditstödet, föreslås bli förstärkta. Vidare föreslås att det nuvarande

katalogdatorstödet till bokhandeln byggs ut och blir ett mer omfattande IT-

stöd. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas men 2,5 miljoner

kronor.

Det nuvarande stödet till kulturtidskrifter föreslås i fortsättningen

innefatta ett stöd till kommunala bibliotek för provprenumerationer på

kulturtidskrifter. Vidare bör Kulturrådet tilldelas medel för att producera en

kulturtidskriftskatalog på Internet. Enligt regeringens bedömning bör stödet

till kulturtidskrifter ökas med 900 000 kronor.

Regeringen bedömer att Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa

utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla,

framställa och presentera statistik. Bidraget till Kulturrådet bör ökas med

2 miljoner kronor för uppdraget.

Förslaget från Utredningen om boken och kulturtidskriften om att ett

kulturpolitiskt undantag skall införas i konkurrenslagen (1993:20) bör enligt

regeringen bli föremål för ytterligare analys.

Fråga om avslag på propositionen

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) yrkar avslag på propositionen. Motionärerna

anser att uppgiften att väcka intresse för böcker och stimulans till läsning

skall vila på hemmet, förskolan och skolan. Bokproduktion och bokspridning är

uppgifter som bör kunna fungera utan marknadsingripanden. Vidare förordar

motionärerna - dock utan att framföra något formellt yrkande - en låg

mervärdesskattesats på böcker och kulturtidskrifter, när det samhällsekonomiska

utrymmet så medger.

Utskottet vill inledningsvis - i likhet med motionärerna - understryka att

det ligger ett stort ansvar på hemmet, förskolan och skolan då det gäller att

väcka och stimulera intresse för böcker och läsning. En av förskolans och

skolans viktigaste uppgifter är utan tvekan att ge alla barn god läsförmåga.

De satsningar som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i

regeringens kulturproposition och i budgetpropositionen för år 1997 syftade

till att öka tillgången på litteratur vid folk- och skolbiblioteken för barn

och unga samt till att - engångsvis för år 1997 - initiera läsfrämjande

insatser, kampanjer, litteraturläger, m.m. för barn och unga (prop. 1996/97:3

s. 52-55 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 6.2, bet. 1996/97:KrU1 s.

74 och s.171, rskr. 1996/97:129). Ett nytt statligt stöd för läsfrämjande

insatser föreslås i den nu aktuella propositionen.

Då det gäller motionärernas synpunkter rörande bokproduktion och bokspridning

vill utskottet anföra följande. Enligt Svenska Förläggareföreningens

beräkningar uppgick den totala konsumtionen av allmänlitteratur under år 1996

till ca 3,9 miljarder kronor exklusive moms (4,1 miljarder kronor inklusive

moms) i konsumentvärde (se närmare härom i SOU 1997:141 s. 391). Statens

satsningar på litteraturområdet uppgick samtidigt till knappt 2 % av den

totala konsumtionen. Syftet med dessa satsningar på litteraturområdet är att

stimulera och stödja en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att värna

kulturtidskriften och bokhandeln. Trots de - i förhållande till den totala

omsättningen på marknaden - hittillsvarande relativt begränsade statliga

insatserna har, enligt utskottets bedömning, det angivna syftet uppnåtts.

Insatserna har på ett verksamt sätt bidragit till att en kulturpolitiskt

angelägen bok- och kulturtidskriftsutgivning kommit till stånd och till att ett

spritt bokhandelsnät kunnat vidmakthållas.

Statens insatser på litteraturområdet bör enligt utskottets mening i

fortsättningen ha samma inriktning som hittills. Utskottet anser också att det

är väl motiverat att - som föreslås i propositionen - bygga ut de befintliga

stöden och att satsa på läsfrämjande åtgärder. Utskottet behandlar i det

följande detaljerna i de föreliggande propositionsförslagen och anknytande

motioner.

Med hänsyn till att motionärerna i motionstexten berör frågan om

mervärdesskattesatsen för böcker vill utskottet hänvisa till att utskottet i

ett senare avsnitt i detta betänkande, nämligen avsnittet Frågor om

mervärdesskatt, kommer att behandla ett antal motionsyrkanden som syftar till

att mervärdesskatten på böcker skall sänkas eller tas bort.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandet i motion

Kr1 (m).

Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6)

I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd för utgivning och

distribution av litteratur. Förslaget innebär att nuvarande utgivningsstöd

skall kompletteras med ett distributionsstöd (prop. s.17-22). De förlag som

erhåller statligt stöd för sin utgivning måste - enligt förslaget - åta sig att

tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje utgivningsstödd titel för

distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje kommun föreslås få ett

exemplar av varje utgivningsstödd titel. Likaledes föreslås 100 bokhandlar få

var sitt exemplar av de utgivningsstödda titlarna. Förslaget innebär att

sammanlagt 270 000 volymer fördelas gratis till kommunerna och de 100

bokhandlarna. Distributionen skall ske via Kulturrådet. Förlagen kompenseras

för distributionen inom ramen för utgivningsstödet med 50 % av

förlagsnettopriset.

Regeringen föreslår att en upplagespärr skall införas som ett villkor i stöd-

ordningen för utgivnings- och distributionsstödet. Spärren innebär att

stödbeloppet reduceras med 50 % när en bok trycks i en förstaupplaga som

innebär att boken kan beräknas gå med vinst. Det grundläggande kravet på

kvalitet är oförändrat.

Grunderna för utgivningsstödet behålls i övrigt i huvudsak oförändrade. Vissa

förändringar föreslås dock. Stödet för litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk, som för närvarande lämnas i form av ett verksamhetsbidrag till

förlag, föreslås i fortsättningen bli ett titelstöd. Vidare inrättas ett

särskilt stöd för provöversättning till svenska. En särskild stödordning

inrättas för nya medier, som t.ex. cd-rom. Slutligen föreslås även ett stöd för

litterära evenemang som t.ex. poesi- och berättarfestivaler. Regeringen bedömer

att stödet för utgivning av litteratur bör ökas med 17,8 miljoner kronor.

I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör regeringens förslag beträffande

utgivnings- och distributionsstödet.

I motion Kr4 (v) delar motionärerna regeringens uppfattning att

utgivningsstödet behöver kompletteras med ett distributionsstöd. Biblioteken

borde emellertid erhålla betydligt fler volymer än de 200 000 som anges i

propositionen, menar motionärerna. Vidare saknar de förslag till åtgärder då

det gäller spridning av nordisk litteratur och stöd till en nordisk bokkatalog.

Slutligen, menar motionärerna, bör regeringens förslag ställas mot effekten av

en eventuellt sänkt mervärdesskatt (yrkande 3).

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att regeringens förslag till

utvidgning av utgivnings- och distributionsstödet bör avslås av riksdagen.

Enligt motionärerna bör biblioteken själva ta ansvar för hur de vill bygga ut

sina bokbestånd. Vidare bör staten inte styra vilka böcker bokhandeln skall

saluföra. Stödet är inte konkurrensneutralt, anför motionärerna (yrkande 1).

Medlen bör i stället användas för läsfrämjande insatser (yrkande 2). Denna

senare fråga behandlar utskottet i ett följande avsnitt.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att de

utgivningsstödda titlarna når ut till allmänheten. Bokutredningen har i sitt

betänkande visat att det finns brister i detta hänseende. Spridningen av de

utgivningsstödda titlarna bygger på förlagens möjligheter att sälja böckerna i

olika kanaler, till bokhandeln, bokklubbarna, varuhusen eller på annat sätt.

Utredningen har visat att det är mycket svårt i synnerhet för de små förlagen

att distribuera sina ibland smala titlar och att många bibliotek inte köper dem

(SOU 1997:141 s. 277).

Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att - som föreslås i

motion Kr4 (v) - utöka det antal volymer, ca 200 000, som är avsedda för

folkbiblioteken. Utskottet utgår från att distributionsstödet - efter att det

har varit i kraft en tid - kommer att utvärderas och att regeringen, om den

finner det nödvändigt, kommer att föreslå riksdagen eventuella ändringar av

stödvillkoren.

Utskottet är inte berett att, som föreslås i samma motion, Kr4 (v), förorda

att övriga nordiska länders bokutgivning skall omfattas av det svenska

distributionsstödet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att det inom ramen för

det nordiska samarbetet finns en stödordning för att främja en ökad utgivning

av värdefull nordisk litteratur i översättning i andra nordiska länder. En

särskild stödordning för att främja nordiskt samarbete på folkbiblioteksområdet

finns också.

Utskottet är inte heller berett att - som motionärerna bakom motion Kr4 (v)

föreslår - ta initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella

förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle

sänkas. Utskottet kommer längre fram i detta betänkande att behandla

motionsförslag om sänkt mervärdesskatt.

Utskottet anser vidare att det inte finns någon anledning att, som

motionärerna bakom motion Kr2 (kd), befara en inskränkning i folkbibliotekens

ansvar då det gäller uppbyggnaden av boksamlingarna. Som framgår av

propositionen bör utgångspunkten för förslaget vara att länsbiblioteken i

samarbete med kommunbiblioteken fritt skall få disponera och fördela titlarna

(prop. s. 19). Kommunerna torde således själva få avgöra på vilket av kommunens

folkbibliotek som titlarna skall placeras och hur biblioteken skall använda

titlarna i sin verksamhet.

Då det gäller distributionen av de utgivningsstödda titlarna till bokhandeln

- en fråga som också berörs i motion Kr2 (kd) - erinrar utskottet om att

utgivningsstödet är ett efterhandsstöd. Det innebär att böckerna inte längre är

nyutgivna då de levereras till bokhandeln. Med tanke på att efterfrågan i

bokhandeln i allmänhet är störst när böckerna är nya torde regeringens förslag

inte innebära någon risk för konkurrenssnedvridning eller styrning att tala om

för bokhandelns del. Genom propositionsförslaget kan böckerna få ett längre liv

i bokhandeln än vad som nu är fallet, något som utskottet anser vara mycket

angeläget.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna Kr2 (kd) yrkande 1 och Kr4 (v) yrkande 3.

AB Seelig & Co är både distributör och grossist inom bokbranschen. Ett stort

antal förlag anlitar Seelig som distributör och har sina böcker i deposition

hos företaget (Bokdepån). Seelig har också ett eget grossistlager (Boklagret).

Vidare har Seelig ett bokinformationssystem, som innebär att alla titlar som

lagerförs automatiskt kommer in i Seeligs katalogregister. På så sätt har

användarna - bokhandeln, biblioteken, skolorna m.fl. - möjlighet att få

bibliografisk information om de lagerförda titlarna, dvs. de titlar som

distribueras från Bokdepån eller Boklagret. Även titlar som inte lagerförs utan

som beställs direkt från förlagen, s.k. supplementtitlar, erbjuds plats i

katalogregistret. Bokförlagen betalar vissa avgifter till Seelig, beroende på

vilka tjänster som de vill ha.

I en motion, Kr2 (kd), behandlas frågan om behovet av stöd till små förlag med

kvalitetsinriktning så att de kan presentera sina titlar i Seeligs

katalogdatabas. Regeringen bör - menar motionärerna - undersöka hur stort

behovet är av ett sådant stöd och därefter återkomma till riksdagen med förslag

(yrkande 5).

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionsförslaget,

nämligen att det är angeläget att små förlag med kvalitetsinriktning stöds. Det

utgivnings- och distributionsstöd som redovisats i det föregående torde i hög

grad också komma den i motionen åsyftade kvalitetsutgivningen från de små

förlagen till godo. Utskottet är inte berett att därutöver ta initiativ till

någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslaget. Yrkandet avstyrks

därför.

Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7)

I propositionen (s. 23-25) föreslås att ett nytt statligt stöd för läsfrämjande

insatser skall inrättas.

Ett stöd för läsfrämjande verksamhet liknande det som på försök prövades

under år 1997 föreslås nu få en permanent form. Särskilda medel bör för

ändamålet finnas tillgängliga för Kulturrådet. Förskolor, skolor, bibliotek,

bokhandlar, folkrörelser, föräldraföreningar, folkbildningsförbund,

ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer m.fl. ideella föreningar kommer

därmed att få möjlighet att ansöka om bidrag till verksamheter som syftar till

att främja läsning bland barn och unga.

Regeringen anser att en barnbokskatalog utgör ett viktigt led i arbetet med

att sprida kännedom om de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Därför bör

särskilda statliga medel anvisas för produktion och distribution av en

barnbokskatalog som vänder sig till både föräldrar och till dem som arbetar med

barn och unga. Den sakkunskap som finns hos Kulturrådet bör utnyttjas för

produktion och urval. Katalogen, som skall ges ut i tryckt form och finnas

tillgänglig på Internet, är avsedd att vara en handledning och locka till

läsning. Den bör få största möjliga spridning till bibliotek, bokhandlar,

förskolor, skolor, lärar- och bibliotekarieutbildningar, studieförbund m.fl.

Kulturrådet bör även få särskilda medel för att producera en katalog på

Internet över samtliga titlar, ca 700, som erhåller statligt utgivningsstöd.

Katalogen bör vara attraktiv och stimulerande och innehålla korta uppgifter om

författare, översättare m.m. Därmed kan en bred presentation göras av denna

kvalitetslitteratur till bokhandel, bibliotek och press.

Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8 miljoner kronor för stödet för

läsfrämjande insatser.

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att de medel som regeringen avsett för

ett distributionsstöd i stället bör satsas på läsfrämjande insatser.

Föräldrarna och hemmet spelar den allra viktigaste rollen för att väcka barns

läsintresse. Motionärerna önskar därför att en riksomfattande kampanj som

vänder sig direkt till föräldrarna skall initieras. Vidare bör speciella

insatser göras för att nå barn med lässvårigheter (yrkande 2).

Utskottet vill inledningsvis understryka att regeringens förslag till

läsfrämjande åtgärder är en välkommen markering av läsningens och litteraturens

betydelse för såväl barn som vuxna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av

de förslag som rör barns förhållande till litteraturen. Det är enligt

utskottets uppfattning ytterst angeläget att barn lär sig att umgås med böcker

och litteratur och att goda läsvanor grundläggs tidigt. Det är också av största

betydelse att barn på ett tidigt stadium får uppleva den glädje som det innebär

att få lyssna till högläsning och den tillfredsställelse som det innebär att på

egen hand ha läst en hel bok. Det är viktigt att barn inser att läsning är

något lustbetonat och att förmågan att läsa också öppnar vägen till kunskap och

självkännedom och bidrar till att utveckla den språkliga förmågan.

Vad utskottet anfört kan synas vara självklarheter. Men signaler finns om att

läsandet minskar bland de yngre barnen. Försäljningen av barn- och

ungdomsböcker gick ner under åren 1990-1994. Det råder också hård konkurrens

från andra medier om barnens tid. De satsningar på läsfrämjande åtgärder som

föreslås i propositionen är därför glädjande.

Då det gäller förslaget i motion Kr2 (kd) vill utskottet erinra om att

utskottet i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till ett

distributionsstöd. Utskottet är således inte berett att tillstyrka en sådan

omfördelning av resurserna mellan stödändamålen, som föreslås i motion Kr2

(kd). Vidare utgår utskottet från att det inom ramen för det av regeringen

föreslagna stödet till läsfrämjande insatser kommer att - som motionärerna

föreslår - finnas stora möjligheter att rikta särskilda insatser mot de barn

som har lässvårigheter. Likaledes bör det inom ramen för stödet vara möjligt

att initiera kampanjer och andra läsfrämjande åtgärder som berörts i det

föregående.

Utskottet vill tillägga att utskottet har noterat att regeringen anser att

Kulturrådet i sitt arbete med barnbokskatalogen bör kunna utnyttja den

sakkunskap som finns hos Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet och andra för

att ge katalogen ett så professionellt innehåll och en så tilltalande

utformning som möjligt (prop. s. 25). Utskottet vill i sammanhanget understryka

vikten av att Kulturrådet aktivt verkar för att katalogen uppmärksammas av

bibliotekarier, bokhandlare, lärare, folkbildare m.fl. Det bör t.ex. vara

möjligt för rådet att i samarbete med de nämnda grupperna åstadkomma olika

aktiviteter för att uppnå syftet med katalogen, nämligen att locka barn att

läsa.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag

och avstyrker motion Kr2 (kd) yrkande 2.

Stöd till bokhandeln (avsnitt 8)

I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (prop. s.

26-27). Sortimentsstödet och kreditstödet föreslås bli förstärkta. Enligt

regeringen är det en viktig förutsättning för den mindre bokhandelns överlevnad

att den utnyttjar den nya tekniken och de funktioner som informationstekniken

ger möjligheter till. Vissa bokhandlar har i dag inte möjlighet att inom ramen

för sin verksamhet klara utökade ekonomiska åtaganden. Därför bör - menar

regeringen - det nuvarande katalogdatorstödet byggas ut och förändras till ett

mer omfattande IT-stöd. Det nya stödet innebär att den mindre bokhandeln får

möjlighet att söka bidrag till kostnader för investering i dator, abonnemang

och programvaror. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas med

2,5 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I en motion, Kr6 (mp), föreslås att regeringen skall lägga fram förslag till

riksdagen om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas med Norge som

förebild (yrkande 2). Motionärerna framhåller att många kommuner i Sverige har

minskat sina inköp i bokhandeln till förmån för direktinköp från förlag eller

inköp via en läromedelscentral. I Norge måste kommunerna köpa läromedel genom

sin lokala bokhandel, anförs det. Vidare - påpekar motionärerna - har Norge

inte någon bokmoms.

Utskottet erinrar om den grundlagsfästa principen om kommunal självstyrelse

och om att kommunernas befogenheter regleras av kommunallagen (1991:900), lagen

om offentlig upphandling (1992:1528) och konkurrenslagen (1993:20). Utskottet

är inte berett att i strid med de grundläggande principerna i de nämnda lagarna

förorda lagändringar i syfte att styra kommunernas läromedelsinköp. Utskottet

vill emellertid framhålla följande. Lagen om offentlig upphandling ger ett

utrymme för kommunerna att även ta hänsyn till andra faktorer än priset (se 1

kap. 22 §). Självfallet är det viktigt att kommunerna, då de tar fram

upphandlingsunderlag, överväger behovet och önskvärdheten av bl.a. kvalificerad

service och lagerhållning. Om sådana krav ställs, har den lokala bokhandeln i

många fall goda möjligheter att hävda sig vid avgörandet av

upphandlingsärendet.

Utskottet, som i det följande behandlar frågor om mervärdesskatt, anser att

det inte heller i övrigt finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med

anledning av motionen. Effekterna av förstärkningarna och utvidgningen av

bokhandelsstödet bör inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.

Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9)

I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter

(prop. s. 28-31). Kulturtidskriftsstödet, som administreras av Kulturrådet,

lämnas i form av produktionsstöd och utvecklingsstöd. Regeringen avser att ge

Kulturrådet utökade möjligheter att omfördela medlen mellan de två

stödformerna.

Med hänvisning till sitt ansvar för s.k. utsatta grupper ger Kulturrådet i

dag stöd till utgivning av ett 20-tal kulturtidskrifter på kassett. De

tidskrifter som har kommit i fråga är sådana som erhållit kulturtidskriftsstöd

till sin tryckta utgåva och som kunnat visa att de har minst fem

kassettprenumeranter. För människor med lässvårigheter är kassettutgivningen av

största vikt. Regeringen anser att Kulturrådet även i fortsättningen inom ramen

för kulturtidskriftsstödet bör bidra till viss utgivning av kassettversioner av

tidskrifter som erhåller kulturtidskriftsstöd. Det bör - anförs det - ankomma

på regeringen att utforma närmare föreskrifter för utgivningen.

Mot bakgrund av att många kulturtidskrifter under senare år har vidkänts ett

stort prenumerationsbortfall föreslår regeringen att det inom ramen för det

statliga kulturtidskriftsstödet skall inrättas ett statligt prenumerationsstöd,

som syftar till att kommunala bibliotek årligen skall erbjudas att teckna en

provprenumeration på fem av de kulturtidskrifter som erhållit statligt

tidskriftsstöd och som biblioteken tidigare inte prenumererat på.

Kulturrådet bör tilldelas särskilda medel för att producera en

kulturtidskriftskatalog på Internet. I detta arbete skall bl.a. ingå att svara

för underhåll och utveckling av katalogen. De tidskrifter som erhåller statliga

bidrag bör obligatoriskt ingå i katalogen.

Regeringen beräknar att stödet till kulturtidskrifter bör förstärkas med

900 000 kronor.

I motion Kr5 (fp) behandlas en fråga som rör principerna för stödet.

Motionärerna erinrar om att produktionsstödet till kulturtidskrifter är ett

förlustbidrag. En konsekvens härav är att de som önskar en kassettversion av en

tidskrift endast får tillgång till tidskrifter som går med förlust, såvida inte

kassettutgivningen bekostas av utgivaren eller någon annan än staten. Denna

regel kan begränsa möjligheten för synskadade och andra läsare som är beroende

av kassettversionen att få del av kulturtidskriftsutbudet, menar motionärerna.

Stöd bör därför utgå för viss utgivning av kassettversioner av

kulturtidskrifter med minst fem prenumeranter, oavsett om den tryckta utgåvan

erhåller stöd eller inte.

Motionärerna bakom motion Kr4 (v) anser att regeringens förslag, då det

gäller stöd för provprenumerationer till biblioteken och stöd till en

kulturtidskriftskatalog på Internet, är bra men att förslagen borde ha ställts

mot effekterna av sänkt mervärdesskatt på kulturtidskrifter (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av förslaget i motion Kr5 (fp) anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att göra viss ändring av

principerna för bidragsgivningen till kassettversionen av kulturtidskrifterna.

Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion Kr5

(fp) konstaterat att utgångspunkten för kulturtidskriftsstödet - och därmed

också för stödet till utgivning av kassettversionen - är att tidskriften går

med förlust. Utskottet accepterar denna utgångspunkt då det gäller stöd för den

tryckta upplagan. Då det gäller stödet för kassettversionen bör emellertid

utgångspunkten vara en annan. Bidraget för kassettversionen bör - bl.a. mot

bakgrund av de läshandikappades behov - i fortsättningen även kunna utgå till

kulturtidskrifter som går med vinst och således inte erhåller statligt stöd

till den tryckta upplagan. I övrigt bör de uppfylla de krav som finns i

bidragsförordningen och i Kulturrådets föreskrifter för stödet. Kravet på minst

fem prenumeranter bör gälla även i fortsättningen.

Utskottet är - då det gäller förslaget i motion Kr4 (v) - inte berett att ta

initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella förslag om

kulturtidskriftsstödet och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på

kulturtidskrifter skulle sänkas. Utskottet kommer - som nämnts i det föregående

- längre fram i detta betänkande att behandla motionsförslag om sänkt

mervärdesskatt.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr5 (fp),

med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr4 (v) yrkande 4

som sin mening ge regeringen till känna.

Motionärerna bakom motion Kr268 (v) framhåller att kulturtidskrifterna har

svårigheter att nå ut till läsarna. Upplagorna är små och de samlade intäkterna

för försäljning uppväger inte de kostnader som finns för att producera och

distribuera tidskrifterna. Ett fungerande distributionsnät för

kulturtidskrifter behöver därför byggas upp (yrkande 5).

Syftet med det statliga kulturtidskriftsstödet är att garantera en värdefull

mångfald i kulturtidskriftsutbudet. Som redovisats i det föregående syftar

några av förslagen i propositionen till att förbättra informationen om

kulturtidskrifterna. Genom att folkbiblioteken ges möjlighet att

gratisprenumerera på tidskrifter kan de lånas och läsas av presumtiva

prenumeranter. Den omständigheten att tidskriftskatalogen i fortsättningen

kommer att ges ut på Internet kan komma att innebära att en ny och betydligt

större publik nås av information om kulturtidskrifterna än vad som hittills

varit möjligt med den tryckta katalogen. Utskottet konstaterar att här nämnda

åtgärder kan innebära att efterfrågan på kulturtidskrifterna ökar. Därmed torde

även tidskrifternas intäkter på sikt förbättras. Enligt utskottets uppfattning

bör effekterna av de föreslagna åtgärderna först utvärderas innan det finns

anledning att överväga behovet av andra stödåtgärder. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I en motion behandlas frågan om Kulturrådets handläggning av

kulturtidskriftsstödet.

Motionärerna bakom motion Kr292 (fp, s) anför att begränsad tillgång på medel

och - ibland - svårighet att hävda optimal rättvisa gör att en del tidskrifter

inte erhåller något tidskriftsstöd. Motionärerna anser att det finns anledning

för riksdagen att påpeka vikten av att långtgående rättvisa eftersträvas vid

fördelningen av statliga medel. Kulturtidskriftsstödet bör vara ett allsidigt

stöd som syftar till att främja och stimulera kvalitet.

Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett snarlikt motionsyrkande.

Utskottet hänvisade då till att Kulturrådets tillämpningsföreskrifter till

stödförordningen anger att stödet syftar till en bred utgivning av kvalitativt

högtstående tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska

debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda

konstarternas områden. Vidare skall stödet främja hög kvalitet och mångsidigt

utbud av åsikter och behandlade ämnen (Kulturrådets författningssamling 1994:2,

numera ersatt av 1997:12 innehållande motsvarande regler på här aktuellt

område). Utskottet framhöll att det ankommer på Kulturrådet att göra

avvägningar utifrån angivna stödkriterier och inom ramen för stödet.

Självfallet är det alltid en grannlaga uppgift att fördela stöd på ett rättvist

sätt. Kulturrådet har att i sin stödhantering iaktta allmänna

förvaltningsrättsliga principer, anförde utskottet (bet. 1996/97:KrU1 s. 69).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr292 (fp, s) avstyrks.

Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet

(avsnitt 10)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på

litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och

presentera statistik (prop. s. 32-33). Statistiken bör omfatta handeln med

böcker i vid bemärkelse, dvs. bokutgivning, tidskriftsutgivning, bokprisindex,

hushållens läsvanor och inköp av böcker samt fördjupad biblioteksstatistik,

liksom en redovisning av bokhandelns situation vad gäller sortiment och

lönsamhet. Hit hör också statistik över strukturen för bokförlag, bokhandel och

bokklubbar, liksom bokförlagens försäljning i olika kanaler. Bidraget till

Kulturrådet bör ökas med 2 miljoner kronor för det utvidgade uppdraget.

Utskottet har under beredningen av regeringens proposition konstaterat att

det råder osäkerhet om storleken på statens inkomster av mervärdesskatten på

böcker och kulturtidskrifter. Utskottet utgår från att det uppdrag som

regeringen avser att ge till Kulturrådet bl.a. kommer att innebära att

statistiken för den totala försäljningen av böcker och kulturtidskrifter blir

tillförlitlig och att en tydlig bild därmed kan ges av statens inkomster av

mervärdesskatt på detta område.

Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11)

Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande

bedömning.

Utredningen om boken och kulturtidskriften har föreslagit att en bestämmelse

skall införas i konkurrenslagen (1993:20) som undantar avtal mellan företag,

som tillgodoser viktiga kulturella ändamål och som främjar tillkomst,

distribution och försäljning av böcker från förbudet mot konkurrensbegränsande

samarbete mellan företag.

Enligt regeringens bedömning bör frågan bli föremål för fortsatt analys.

Frågor om mervärdesskatt

Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker har tagits upp i fem motionsyrkanden.

I motion Kr4 (v) anförs att det finns skäl att utreda vilka läsfrämjande

effekter som sänkt mervärdesskatt på böcker skulle få. En skattereduktion

skulle antingen kunna göras stegvis ner till 6 % eller också skulle skatten på

en viss kategori litteratur som t.ex. barn- och ungdomslitteratur kunna sänkas

till 6 % (yrkande 1). I samma motion anförs att den bästa läsfrämjande insatsen

för barn och ungdom skulle vara att sänka skatten och därmed priset på böcker

(yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att frågan om sänkt mervärdesskatt

på böcker skall utredas i syfte att införa en avtrappning av skatten (yrkande

3). I samma motion krävs - som ett första steg - att mervärdesskatten på

barnböcker avskaffas redan nu (yrkande 4).

Motionärerna bakom motion Kr6 (mp) anser att en kraftigt sänkt mervärdesskatt

på böcker skulle gynna bokläsandet. Regeringen bör - yrkas det - återkomma till

riksdagen med förslag i detta hänseende (yrkande 1).

Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare under våren 1998

avstyrkts av skatteutskottet, som framhållit att det inte finns något

statsfinansiellt utrymme för att sänka momsen på böcker och tidskrifter till

någon av de lägre skattesatser som tillämpas i Sverige. Att sänka momsen på

bara vissa böcker skulle dessutom - menade skatteutskottet - skapa praktiska

problem och gränsdragningssvårigheter (bet. 1997/98:SkU17).

Kulturutskottet intar samma ståndpunkt som skatteutskottet. Motionsyrkandena

avstyrks.

I motion Kr2 (kd) hävdas att kommunala skolor har möjlighet att göra avdrag för

ingående mervärdesskatt på läromedel, en rätt som de fristående skolorna

saknar. Förslaget i motionen syftar till att också de fristående skolorna skall

ha sådan avdragsrätt (yrkande 6).

Enligt mervärdesskattelagen (1994:200) föreligger det inte någon skatteplikt

för den verksamhet som bedrivs vid kommunala skolor och av andra av det

allmänna erkända utbildningsanordnare (3 kap. 8 §). De har som en följd härav

inte heller någon rätt att dra av ingående mervärdesskatt.

Olika system för konkurrenskorrigering avseende kommunernas och landstingens

kostnader för ingående mervärdesskatt har förekommit sedan skattereformen

genomfördes år 1991. Fr.o.m. år 1996 bygger systemet på kommunal

självfinansiering. Kommuner och landsting gör inbetalningar till de för

ändamålet hos Riksgäldskontoret inrättade mervärdesskattekontona, ett för

kommunernas räkning och ett för landstingens räkning. Kommunerna och

landstingen har, efter ansökan, rätt till ersättning från kontona för ingående

mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen. Bestämmelse

härom finns i 5 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och

landsting. (Se även redovisning i prop. 1995/96:64 s. 52 f.) Eftersom systemet

för konkurrenskorrigering finansieras av kommunerna, innebär det inte någon

skatteförmån för dem.

Kommunerna finansierar skolväsendet. Regeringen har i proposition 1995/96:200

förutsatt att kommunerna beaktar att den fristående skolan har vissa högre

kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller

mervärdesskatt.

En kommitté har tillsatts för att följa utvecklingen av kommunernas

bidragsgivning till fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99.

Enligt sina direktiv skall kommittén kartlägga och analysera olika kommuners

resursfördelningssystem och belysa effekterna av tillämpningen, såväl för

fristående skolor som för kommunerna. Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag

senast den 1 oktober 1999 (dir. 1997:55).

Då det gäller motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Skatteutskottet, som under föregående riksmöte behandlade ett motionsyrkande

liknande det nu aktuella, fann att något riksdagens uttalande inte var påkallat

(bet. 1996/97:SkU6 s. 32). Kulturutskottet utgår vid sin bedömning från att

kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor i

sitt arbete även analyserar i vad mån kommunerna i sin bidragsgivning beaktar

friskolornas högre kostnader, t.ex. då det gäller mervärdesskatt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr2 (kd) yrkande

6.

Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek

Förslaget i motion Kr3 (s) syftar till att Kulturrådet skall sprida information

om de stödformer som finns hos Kulturrådet för etablerande av

arbetsplatsbibliotek.

I motionen konstateras att intresset för arbetsplatsbibliotek inte är

särskilt stort och att flera arbetsplatsbibliotek har lagts ner. En av

anledningarna är - menar motionären - att flera anslagsändamål förts samman

under ett gemensamt anslag i statsbudgeten, nämligen Kulturrådets anslag för

utvecklingsändamål och att många kommuner därför inte längre känner till

möjligheten att ansöka om bidrag till arbetsplatsbibliotek från anslaget.

Arbetsplatsbibliotek nämns inte heller i anslutning till anslagsposten för

Kultur i arbetslivet. Enligt motionären är arbetsplatsbiblioteken viktiga i det

läsfrämjande arbetet för barn, ungdom och vuxna.

Enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek får

statsbidrag lämnas till kostnader för etablering av arbetsplatsbibliotek. Medel

för ändamålet utgår från anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (utgiftsområde 17).

Bidrag fördelas engångsvis till projekt av utvecklingskaraktär.

Av den promemoria med information om statsbidrag till folkbibliotek som

Kulturrådet sänt ut till kommunerna framgick tidigare att medel kan sökas för

etablering av arbetsplatsbibliotek. Någon sådan upplysning finns inte i de

anvisningar som gäller för år 1998.

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionen, nämligen

att arbetsplatsbiblioteken spelar en viktig roll för att öka läsintresset både

bland arbetstagarna och indirekt deras barn och för att skapa närhet till

böckerna. Det är därför angeläget att kommunerna får kännedom om den möjlighet

som finns att erhålla stöd från Kulturrådets medel för utveckling av

folkbiblioteksverksamheten. Ett tillvägagångssätt vore att Kulturrådet även i

fortsättningen presenterar denna stödmöjlighet i informationen till kommunerna.

Även andra möjligheter att sprida kännedom om stödet bör kunna övervägas, t.ex.

på Kulturrådets hemsida och i den utåtriktade verksamhet som bedrivs av rådet.

På samma sätt bör de möjligheter lyftas fram som finns för organisationer,

främst studieförbund och fackförbund, och andra bidragsberättigade att inom

ramen för Kultur i arbetslivet erhålla projektmedel för arbetsplatsbibliotek.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr3 (s) som sin

mening ge regeringen till känna.

Kulturporto

Motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller att ett av kulturtidskrifternas

problem är att postbefordran tar en allt större del av deras budget. Staten bör

därför förhandla fram ett lågt kulturporto som bör omfatta distributionen av

tidskrifter och föreningspost (yrkande 5).

I propositionen redovisas att regeringen i proposition 1997/98:127 Statens

ansvar på postområdet föreslagit att den nuvarande prisregleringen av

posttjänster skall reformeras i grunden, eftersom den inte återspeglar

postlagens krav på enhetliga och rimliga priser för alla. Det bör finnas

möjligheter för staten att ingripa om prissättningen är orimligt hög. Därför

föreslås ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att priser för tjänster

som ingår i postverksamheten inte får överstiga vissa nivåer. Det föreslagna

bemyndigandet ger möjlighet att vid behov reglera prissättningen för t.ex.

befordran av vissa tidningar och tidskrifter (prop. s. 7).

Propositionen om statens ansvar på postområdet kommer att senare under våren

behandlas i trafikutskottet. Kulturutskottet anser att trafikutskottets

beredning av frågan inte bör föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr1,

res. 1 (m)

2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och

distribution av litteratur

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 1 och 1997/98:Kr4

yrkande 3 godkänner regeringens förslag,

res. 2 (v)

res. 3 (kd)

3. beträffande stöd till små förlag med kvalitetsinriktning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 5,

4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande

insatser

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 godkänner regeringens

förslag,

res. 4 (kd) - villk. 3

5. beträffande ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna

stödjas

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr6 yrkande 2,

res. 5 (mp)

7. beträffande ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr5, med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr4 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 5,

res. 6 (v)

9. beträffande Kulturrådets handläggning av kulturtidskriftsstödet

att riksdagen avslår motion 1997/98:292,

10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Kr4

yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6 yrkande 1,

res. 7 (v)

res. 8 (mp)

res. 9 (kd)

11. beträffande fristående skolors avdragsrätt

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 6,

12. beträffande information om bidragen till arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande kulturporto

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr4 yrkande 5.

res. 10 (v)

Stockholm den 29 april 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s),

Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp),

Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Fråga om avslag på propositionen

som börjar med ?De satsningar? och slutar med ?motion Kr1 (m)? bort ha följande

lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden funnit avgörande skäl som talar mot att

förslagen i propositionen skall genomföras.

Utskottet vänder sig bl.a. mot förslaget att införa ett distributionsstöd för

de redan tidigare utgivningsstödda titlarna. Ett genomförande av förslaget

skulle innebära att böckernas aktualitet skulle ha gått förlorad då de

slutligen - förhållandevis lång tid efter sin utgivning - levereras till

bibliotek och bokhandel. Av samma skäl ifrågasätter utskottet förslaget att

införa en katalog över de litteraturstödda titlarna. Vidare konstaterar

utskottet att ett genomförande av distributionsstödet skulle medföra

kostnadsökningar för biblioteken och risk för godtycke vid urvalet av de 100

bokhandlar som skulle få del av stödet.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte något skäl för riksdagen att

anvisa särskilda medel för att producera en katalog över kulturtidskrifter på

Internet. Aktörer på marknaden torde kunna lösa denna uppgift utan statlig

inblandning under förutsättning att det finns behov av en sådan katalog.

Utskottet vill vidare understryka att ansvaret för att väcka intresse för

böcker bör vila på hemmet, förskolan och skolan samt att bokproduktion och

bokspridning bör fungera utan statligt marknadsingripande.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr1

(m) bör avslå regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr1 avslår regeringens förslag,

2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur

(mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution

av litteratur som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?yrkande 3?

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i likhet med motionärerna bakom motion Kr4 (v) funnit att det

är angeläget att antalet volymer som skall distribueras till folkbiblioteken

utökas väsentligt. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med

förslag i denna fråga.

Vidare är det med tanke på den nordiska gemenskapen viktigt att regeringen -

som föreslås i samma motion - snarast lämnar förslag till hur ett stöd skall

utformas dels för distribution av nordisk litteratur, dels för en katalog över

nordisk litteratur.

Utskottet anser också liksom motionärerna bakom motion Kr4 (v) att regeringen

skall göra en jämförelse mellan de effekter som kan förväntas av regeringens

här aktuella förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på

böcker skulle sänkas.

Utskottet anser - - - (= utskottet 17 rader) - - - mycket angeläget.

Vad utskottet sålunda anfört om utgivning och distribution av litteratur bör

riksdagen med bifall till motion Kr4 (v) yrkande 3, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion Kr2 (kd) yrkande 1 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution

av litteratur

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 3, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur

(mom. 2)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution

av litteratur som börjar med ?I likhet? och slutar med ?yrkande 3? bort ha

följande lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion

Kr2 (kd) funnit att starka skäl talar för att regeringens förslag att utvidga

utgivningsstödet med ett distributionsstöd bör avslås av riksdagen.

Ett genomförande av förslaget skulle innebära en hård styrning av vad

medborgarna skall läsa och ett brott mot konkurrensneutraliteten. Det bör i

sammanhanget påpekas att långt ifrån alla kvalitetsböcker erhåller

utgivningsstöd och att de därmed inte heller skulle ha möjlighet att erhålla

distributionsstöd om regeringens förslag förverkligades.

Vidare anser utskottet att det inte är en uppgift för staten att avgöra vilka

böcker som folkbiblioteken skall ha i sina samlingar. Det bör även

fortsättningsvis ankomma på biblioteken att själva ansvara för hur deras

bokbestånd skall byggas upp. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom

förslaget att 100 bokhandlar skall få del av distributionsstödet, bl.a. mot

bakgrund av att många kommuner saknar bokhandel.

Utskottet avstyrker de förslag som framförs i motion Kr4 (v) yrkande 3.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr2

(kd) yrkande 1 bör avslå regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution

av litteratur

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 avslår regeringens

förslag och motion 1997/98:Kr4 yrkande 3,

4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Fanny Rizell (kd) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för läsfrämjande insatser som

börjar med ?Vad utskottet? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) att större

satsningar bör göras på läsfrämjande insatser, främst bland barn. Genom att

stimulera barns intresse för böcker och läsning, bl.a. med sagostunder på

biblioteken, i förskolan och i skolan, kommer efterfrågan på böcker att öka.

Vidare bör, som föreslås i samma motion, särskilda insatser göras för barn med

lässvårigheter. Riksomfattande läsfrämjande kampanjer som vänder sig till

föräldrarna bör initieras för att uppmärksamma läsandet i hemmen.

Utskottets ställningstagande i här aktuellt avseende leder fram till

slutsatsen att de medel som regeringen avsett för distributionsstödet i stället

bör användas för läsfrämjande verksamhet (jfr reservation 3).

Vad utskottet sålunda anfört om läsfrämjande insatser bör riksdagen med

bifall till motion Kr2 (kd) yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande

insatser

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 och med anledning av

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till bokhandeln som börjar med

?Utskottet erinrar? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr6 (mp) att åtgärder

utöver dem som regeringen här föreslagit bör vidtas för att stödja den lokala

bokhandeln. Därvid bör regeringen undersöka bl.a. de stödprinciper som

tillämpas i Norge och som redovisats i det föregående. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till kulturtidskrifter som

börjar med ?Syftet med? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) konstaterar utskottet att

kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till presumtiva läsare. Sålunda

har lösnummerförsäljningen i det närmaste upphört. Läsarna hänvisas till att

prenumerera på tidskrifterna i stället. Bristerna i distributionen gör att

upplagorna minskar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till hur ett fungerande

distributionsnät för kulturtidskrifterna skall kunna byggas upp.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr268 (v)

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr268 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar

med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom bl.a. motion Kr4 (v) yrkande 1 att

starka skäl talar för att de läsfrämjande effekterna av sänkt mervärdesskatt på

böcker skall utredas. Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i

yrkande 2 i samma motion, nämligen att en sänkt mervärdesskatt på böcker synes

vara den bästa åtgärden för att öka bokinköpen och stimulera till läsning.

Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram

förslag i enlighet med vad som framförs i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v)

yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkandena 3 och 4

och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Kr6

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar

med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bokläsandet påtagligt gynnats i de länder som

kraftigt sänkt mervärdesskatten på böcker. Utskottet anser liksom motionärerna

bakom motion Kr6 (mp) att det inte är rimligt att Sverige även fortsättningsvis

skall behålla nuvarande höga mervärdesskatt på böcker. Regeringen bör därför

snarast återkomma till riksdagen med förslag till en betydande sänkning av

denna skatt.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp)

yrkande 1, med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkande 3 och Kr4 (v) yrkandena

1 och 2 samt med avslag på motion Kr2 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 1, med anledning av

motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 3 och 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 samt

med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar

med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) yrkande 3 att

starka skäl talar för att en avtrappning av mervärdesskatten bör genomföras.

Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram

förslag i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i yrkande 4 i samma

motion, nämligen att mervärdesskatten på barnböcker med det snaraste skall

avskaffas. Regeringen bör därför redan i höst återkomma till riksdagen med

förslag i frågan.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 (kd)

yrkandena 3 och 4 och med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkandena 1 och 2

och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och med

anledning av motionerna 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Kulturporto (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att utskottets yttrande under rubriken Kulturporto som börjar med ?I

propositionen? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 6) konstaterat att

kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till sina läsare. En anledning

härtill är - som motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller - de höga

kostnaderna för postbefordran. Utskottet anser liksom motionärerna i den

aktuella motionen att det är angeläget att staten i sina förhandlingar med

Posten AB förhandlar fram ett kulturporto som till en låg kostnad skall få

användas för distribution av tidskrifter och föreningspost.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v)

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kulturporto

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................2

Motionerna..........................................2

Ärendets beredning..................................3

Utskottet...........................................3

Propositionens huvudsakliga innehåll 3

Fråga om avslag på propositionen 4

Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6) 5

Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7) 7

Stöd till bokhandeln (avsnitt 8) 9

Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9) 10

Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet (avsnitt 10)

12

Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11) 12

Frågor om mervärdesskatt 13

Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek 14

Kulturporto 15

Hemställan 15

Reservationer......................................17

1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1), (m) 17

2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av

litteratur (mom. 2), (v) 17

3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av

litteratur (mom. 2), (kd) 18

4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser

(mom. 4), (kd) 19

5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6),

(mp) 19

6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8), (v) 20

7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (v) 20

8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (mp) 21

9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (kd) 21

10. Kulturporto (mom. 13), (v) 22