Bet. 1997/98:KrU16

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU16

Filmpolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om filmfrågor från allmänna motionstiden

hösten 1997.

Förslag som har samband med ett nytt filmavtal avstyrks med hänvisning bl.a.

till att regeringen inom kort skall tillsätta en filmpolitisk utredning, vars

arbete inte bör föregripas.

Med hänvisning till att riksdagen redan tidigare gett regeringen till känna

att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av 16-mm-film

avstyrks ett motionsyrkande i frågan.

Ett motionsförslag om att utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och

video skall syfta till att täcka hela landet avstyrks då regeringen i

kulturpropositionen hösten 1996 uttalat sig för att detta bör vara målet på

sikt.

Utskottet avstyrker även ett förslag om att regionala resurscentrum för film

och video skall tillåtas producera långfilm på grund av risken för att

statsbidraget inte skulle räcka för sitt egentliga stödändamål.

Ett motionsyrkande om att en utvecklingsfond skall inrättas för

filmproduktion avstyrks. Regeringens överväganden med anledning av betänkandet

Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172) bör inte föregripas.

Utskottet konstaterar - med anledning av ett motionsförslag som avstyrks -

att Sverige genom sitt deltagande i EU verkar för att villkoren för

distribution och produktion av europeisk film och europeiska TV-program skall

förbättras.

Ett motionsförslag om att utvärdera vilka konsekvenser införandet av

mervärdesskatt på entréavgifterna till biografföreställningar har haft för

antalet biobesök avstyrks. Det ankommer på Filminstitutet att följa

utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök.

Fem reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr213 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett nytt filmavtal bör föreläggas riksdagen i sådan tid att det

kan behandlas under våren 1998,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den av tekniska orsaker nödvändiga övergången till nya

visningsformer vad gäller film inte får ske i sådan takt att vissa filmklubbar

och visningsorganisationer slås ut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppbyggnaden av en regional struktur på filmens område,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional filmproduktion.

1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om EU:s medieprogram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandsstöd och inte efterhandsstöd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Filminstitutet.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvecklingsfond för svensk film,

69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av konsekvenserna av en mervärdesskatt på

entréavgifter till biografföreställningar.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till produktion av svensk barnfilm.

Utskottet

Frågor om ett nytt filmavtal

Det statliga stödet på filmområdet uppgår år 1998 till nära 130 miljoner

kronor, varav 61,5 miljoner kronor avser stöd till svensk filmproduktion, ca

57,1 miljoner kronor filmkulturell verksamhet och 9 miljoner kronor regionala

resurscentrum för film och video. Vidare lämnas ett bidrag på drygt 2,2

miljoner kronor till Konstnärsnämndens filmstöd för produktion av kortfilm.

Genom 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet som träffades mellan

staten, film- och videobranscherna samt TV-företagen Sveriges Television och TV

4 stöder avtalsparterna - i varierande omfattning - filmproduktion samt vissa

andra ändamål som anges i avtalet, t.ex. utgivning och lansering av

kvalitetsfilm på video. Avtalet gäller för tiden den 1 januari 1993-31 december

1998. Riksdagen har godkänt de ekonomiska förpliktelser för staten som följer

med avtalet (prop. 1992/93:10, bet. 1992/93:KrU7, rskr. 1992/93:60). För

närmare detaljer om innehållet i 1993 års filmavtal - t.ex. då det gäller

produktionsstödets uppbyggnad - hänvisas till prop. 1992/93:10 bilaga 3 s. 54.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 sagt sig ha för avsikt att

förelägga riksdagen en proposition våren 1998 med utgångspunkt i ett nytt

filmavtal (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2).

I februari 1998 beslutade samtliga ovan nämnda parter med undantag för

videobranschen att förlänga nu gällande avtal. Det förlängda avtalet skall

gälla fr.o.m. den 1 januari 1999 t.o.m. den 31 december 1999. Om parterna inte

före den 1 februari 1999 har kommit överens om ett nytt finansieringsavtal

skall avtalet gälla t.o.m. den 31 december 2000. Vissa mindre ändringar har

gjorts i det förlängda avtalet, främst avseende videostödet, som upphör att

utgå i och med att videobranschen inte längre är avtalspart. Vidare kan nämnas

att ett tillägg gjorts i 17 § som innebär att sådana anordnare av

biografföreställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga erhåller stöd.

Kulturdepartementet har i samband med att avtalet förlängdes i ett

pressmeddelande meddelat att en särskild utredare skall lägga fram ett underlag

till den framtida filmpolitiken. Utskottet har inhämtat att regeringen avser

att informera riksdagen om det förlängda avtalet i en skrivelse.

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som har samband med ett nytt

filmavtal.

I motion Kr213 (c), som väcktes i september 1997, behandlas frågan om

tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk proposition. Motionärerna anser

att en proposition om frågor som rör ett nytt filmavtal bör föreläggas

riksdagen i sådan tid att den kan behandlas under våren 1998 (yrkande 8). I

annat fall är - menar motionärerna - risken stor att ett vakuum uppstår i

filmproduktionen, eftersom filmproducenterna kan ha svårt att planera sin

verksamhet innan avtalet godkänts av riksdagen.

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för att regeringen skall

överlämna en filmpolitisk proposition till riksdagen under våren 1998 ändrats,

vilket också framgår av redovisningen i inledningen till detta avsnitt. Enligt

utskottets mening bör resultatet av den aviserade filmpolitiska utredningen -

liksom regeringens ställningstagande därtill - inte föregripas. Motionsyrkandet

avstyrks.

I motion Kr268 (v) behandlas filmproduktionsstödets konstruktion enligt nu

gällande filmavtal. Motionsförslaget syftar till att efterhandsstödet, som

bygger på en films kommersiella framgång, skall upphöra. I stället bör enbart

ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier finnas (yrkande 10).

Utskottet utgår från att frågan om produktionsstödets uppbyggnad kommer att

bli föremål för översyn inom ramen för den utredning om filmpolitiken som

regeringen inom kort skall tillsätta. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

I motion Kr306 (kd) yrkas att minst hälften av produktionsstödet skall användas

för produktion av barnfilm (yrkande 13).

Utskottet avstyrkte yrkanden liknande det nu aktuella under föregående

riksmöte. Utskottet anförde då bl.a. att det av filmavtalet framgår att

Filminstitutets styrelse skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull

svensk filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm.

Styrelsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till

barn och ungdom (23 § i avtalet). Avtalet innehåller emellertid inte någon

bestämmelse som anger hur stor andel av produktionsstödet som skall användas

för barnfilm. Vidare erinrade utskottet om att det ankommer på Filminstitutet

att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika filmgenrer. Det är -

menade utskottet - således inte en uppgift för riksdagen att ange en

procentsiffra för hur stor andel av stödmedlen som bör gå till produktion av

barnfilm. Utskottet utgick från att regeringen i god tid innan ett nytt

filmavtal träffas skulle pröva de olika stödformerna och stödvillkoren och

föreslå de förändringar som kan behövas (bet. 1996/97:KrU1 s. 99).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motionsyrkandet avslås.

Motionärerna bakom motion Kr268 (v) föreslår att Filminstitutet skall få i

uppdrag att i samverkan med folkbiblioteken permanenta försöken att låna ut

klassiska filmverk till allmänheten (yrkande 11).

Den försöksverksamhet med videogram på folkbibliotek som motionsyrkandet

torde avse pågick under åren 1984-1986 på ett tjugotal bibliotek i landet.

Bakom försöksverksamheten stod - förutom Filminstitutet - Bibliotekstjänst,

Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Svenska Kommunförbundet, Sveriges

Television och Utbildningsradion. Kulturrådet bidrog med projektmedel till

enstaka bibliotek för att de skulle kunna delta i försöksverksamheten. Försöket

innebar att film på video endast fick användas internt, dvs. för visning inom

biblioteken och inom ramen för programverksamhet anordnad av biblioteken.

Numera är utlåning av film på video vanligt förekommande på landets

folkbibliotek. En kartläggning som nyligen gjorts av Filminstitutet visar t.ex.

att Bibliotekstjänst årligen säljer mer än 14 000 videokassetter till

folkbiblioteken för utlåning/uthyrning till enskilda (Film landet runt.

September 1997).

Utskottet vill tillägga att Filminstitutet i en rapport till regeringen

hösten 1997 föreslagit att - som ett komplement till videohandeln - särskilda

åtgärder bör vidtas för att stimulera folkbiblioteken till att öka innehavet av

film på video. Filminstitutet anser att det bör ankomma på institutets styrelse

att efter samråd med branschen utforma en lämplig stödordning (Underlag för

överläggningar om ett nytt filmavtal. Rapport från Svenska Filminstitutet).

Utskottet anser sig kunna förutsätta att frågan blir föremål för överväganden

av den av regeringen aviserade filmpolitiska utredningen.

Utskottet konstaterar att det inte finns någon anledning att föreslå något

riksdagens initiativ med anledning av den i motionen aktualiserade frågan.

Motionsyrkandet avstyrks.

I sammanhanget kan även nämnas att det stöd till produktion av kvalitetsfilm

på video som fördelas i enlighet med nu gällande filmavtal kommer att upphöra

fr.o.m. kommande årsskifte på grund av att videobranschen inte är avtalspart i

det förlängda filmavtalet.

Fråga om stöd till visningsorganisationer

Under föregående riksmöte behandlade utskottet ett yrkande om att stöd även

fortsättningsvis borde utgå till visning av 16-mm-film. I sammanhanget

redovisade utskottet bl.a. att 16-mm-filmen håller på att ersättas av 35-mm-

film i samband med att visningsorganisationerna och biograferna engagerat sig i

skolbiovisningar. Även video har kommit att ersätta smalfilmen på en rad olika

användningsområden. Videodistributionen har således blivit ett komplement till

filmdistributionen, medan 16-mm-filmen minskar, anförde utskottet. Vidare

konstaterade utskottet att den pågående utvecklingen innebär att utbudet av

liksom efterfrågan på 16-mm-film successivt minskar och att Filminstitutet

bl.a. mot den bakgrunden valt att prioritera 35-mm-film för visning på biograf.

Utskottet ansåg det vara naturligt att visningsverksamheten i landet förändras

i takt med att tekniken utvecklas och att Filminstitutets ställningstagande i

denna fråga syntes vara i takt med den tekniska utvecklingen. Utskottet kom

emellertid fram till att filmkulturellt stöd till verksamhet med 16-mm-film

skall kunna utgå även i fortsättningen, vilket riksdagen därefter som sin

mening gav regeringen till känna (bet. 1996/97:KrU1 s. 98, rskr. 1996/97:129).

Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att de visningsorganisationer som

inte kan visa 35-mm-film inte skall missgynnas eller få sina bidrag nedskurna

(yrkande 9).

I budgetpropositionen för år 1998 redovisar regeringen att den inhämtat från

Filminstitutet att institutets stöd till filmvisning inom

visningsorganisationerna inte är öronmärkt för 16-mm-visningar resp. 35-mm-

visningar. Institutet har inte heller fattat något principiellt beslut om att

visningar av 16-mm-film inte skall vara stödberättigad verksamhet (prop.

1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.3).

Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom motionen, nämligen att

visningsorganisationer som ännu inte har möjlighet att visa 35-mm-film inte

skall missgynnas vid bidragsfördelningen. Riksdagens tillkännagivande under

föregående riksmöte innebar som framgår av den i det föregående lämnade

redovisningen att Filminstitutet även i fortsättningen skall stödja visning av

16-mm-film. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att riksdagen

än en gång tar något initiativ i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regional struktur och produktion

Frågor rörande regionala resurscentrum för film och video tas upp i två

motionsyrkanden.

Ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video infördes

fr.o.m. budgetåret 1997. Stödet utgår från anslaget Filmstöd under en särskild

anslagspost. Första året uppgick detta stöd till 4,5 miljoner kronor. För

innevarande budgetår har det räknats upp med 4,5 miljoner kronor till 9

miljoner kronor (prop. 1996/97:3 och 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 12.2,

bet. 1996/97:KrU1 s. 100, rskr. 1996/97:129, prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17

avsnitt 12.3, bet. 1997/98:KrU1 s. 106, rskr. 1997/98:87). År 1998 erhåller 12

resurscentrum statligt stöd, jämfört med 9 resurscentrum året innan.

Enligt de regler som gäller för stödet till regionala resurscentrum för film

och video skall medlen främst användas för verksamheter på filmområdet av och

för barn och ungdom såsom videoverkstäder, skolbio eller liknande, inklusive

fortbildning av lärare och annan personal som arbetar med dessa verksamheter,

samt andra verksamheter på det filmkulturella området såsom åtgärder för att

främja spridning och visning av värdefull kvalitetsfilm. Stödet kan även

användas för s.k. plantskolor för unga filmare inom film och video. I viss

begränsad utsträckning kan stödet därutöver användas för produktion och

distribution av kort- och dokumentärfilm (ur Statsliggaren för år 1998

utgiftsområde 17 s. 233).

Vidare utgår medel från anslagsposten för filmkulturell verksamhet till lokal

filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt lokalt arbete med video för

barn och ungdom i den mån stödet till regionala resurscentrum för film och

video inte kan tillgodose dessa verksamheters behov.

Motionärerna bakom motion Kr213 (c) anser att utbyggnaden av regionala

resurscentrum för film och video skall syfta till att så småningom täcka hela

landet. Vidare bör - anser motionärerna - de resurser som används för lokala

videoprojekt bland barn och ungdom överföras till resurscentrumen efter hand

som den regionala strukturen byggs ut (yrkande 10).

Utskottet vill understryka att resurserna för regionala resurscentrum för

film och video, som för närvarande uppgår till 9 miljoner kronor, i

budgetpropositionen för 1998 förutskickats öka ytterligare för år 1999. Därmed

torde det finnas möjlighet att redan under nästa år fortsätta utbyggnaden av

den regionala verksamheten i linje med förslaget i den aktuella motionen. Det

bör tilläggas att regeringen i kulturpropositionen hösten 1996 uttalade att

målet på sikt bör vara att etablera regionala resurscentrum över hela landet

(prop. 1996/97:3 s. 101).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att en uppföljning görs av de

statligt stödda regionala och lokala verksamheterna. I kulturpropositionen

uttalade regeringen att det regionala stödet skall utvärderas kontinuerligt i

treårsintervaller. En första prövning bör kunna ske i samband med

Filminstitutets anslagsframställning för år 2000 (prop. 1996/97:3 s. 101).

Utskottet utgår från att Filminstitutet i anslutning härtill även ser över

andra stödformer som t.ex. stödet till lokalt arbete med video för barn och

ungdom. Utskottet anser att det inte finns skäl att föreslå att riksdagen skall

ta något initiativ i fråga om principerna för resursanvändningen i enlighet med

vad som förordats i den aktuella motionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr213 (c) yrkande 10.

I samma motion, Kr213 (c), yrkas att regionala resurscentrum skall tillåtas

producera såväl långfilm som kort- och dokumentärfilm (yrkande 11).

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett yrkande liknande det nu

aktuella. Utskottet pekade på att kostnaderna för produktion av långfilm är

avsevärt högre än kostnaderna för produktion av kort- och dokumentärfilm. Om

resurscentrumen skulle använda statsbidraget för produktion av långfilm skulle

bidraget till ett resurscentrum kunna förbrukas genom satsning på ett enskilt

långfilmsprojekt. Detta skulle, menade utskottet, innebära att syftet med

bidraget - nämligen att bl.a. stödja barns och ungas skapande med rörliga

bilder - inte skulle uppnås. Utskottet ansåg därför att det var motiverat att

användningen av bidragsmedlen begränsades så som regeringen föreslagit (bet.

1996/97:KrU1 s. 101).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Utskottet vill - liksom vid föregående riksmöte - tillägga att de regionala

resurscentrumen bör vara oförhindrade att medverka i långfilmsproduktion under

förutsättning att finansiering sker på annat sätt än genom den här aktuella

stödformen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion

Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) föreslår att en utvecklingsfond skall

bildas för att oberoende filmare skall kunna växa i sitt skapande och för att

svensk television skall kunna öka sin kvalitetsproduktion. Fonden skulle

exempelvis kunna utformas som en riskkapitalfond. Från fonden skulle medel

kunna utgå för att stödja svensk dramaproduktion, novellfilm, dokumentärfilm,

barn- och ungdomsproduktioner etc. Medel till fonden skulle - anförs det -

kunna tas från TV 4:s koncessionsavgift. Enligt motionsförslaget bör

möjligheterna att inrätta en utvecklingsfond utredas (yrkande 66).

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat motionsyrkanden

liknande det nu aktuella. I betänkande 1997/98:KrU11 anförde utskottet

följande.

Genom pressmeddelande den 13 november 1997 aviserade regeringen att den avser

att föreslå ett särskilt permanent stöd till SVT på 75 miljoner kronor per år

för kvalificerad programproduktion såsom dokumentärer, dramatik och program för

barn och ungdom.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag i december 1997 avgett

betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU 1997:172). I betänkandet

behandlas frågor av det slag som de nu aktuella motionsyrkandena tar upp.

Utredaren föreslår att en fond skall inrättas med ändamålet att stödja svensk

kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen. Fonden föreslås bli

finansierad helt med statliga anslag och administrerad av en ny myndighet.

Medel ur fonden skall kunna utgå som produktionsstöd eller som

underlagsbefrämjande bidrag till TV-program inom genregrupperna kortfilm och

dokumentärer. Fonden bör enligt utredaren finansieras med medel ur TV 4:s

koncessionsavgift. Minst 75 miljoner kronor bör årligen avsättas för en treårig

försöksverksamhet, som därefter bör utvärderas. Betänkandet har inte

remitterats.

Utskottet konstaterar att motionärernas förslag aktualiseras i den nämnda

utredningen och anser att riksdagen därför inte bör föregripa regeringens

överväganden om stöd till kvalificerad TV-produktion med anledning av

utredningsförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandena (bet. s. 16).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr270 (mp) yrkande 66

avstyrks.

EU:s medieprogram

För att stödja film- och TV-industrin i Europa tillkom inom Europeiska unionen

(EU) år 1991 programmet Media 95, vilket så småningom kom att kallas Media I.

Ett av syftena med programmet var att minska USA:s dominans över det europeiska

biograf- och TV-utbudet. Media I efterträddes av ett nytt program, kallat Media

II, som löper fr.o.m. år 1996 t.o.m. år 2000. Programmets budget för

femårsperioden uppgår till 310 miljoner ecu, vilket motsvarar 2,6 miljarder

svenska kronor. Media II har tre huvudmål: distribution, utveckling och

utbildning. Inom Media II utdelas inte något produktionsstöd, vilket beror på

att Europarådet sedan år 1989 driver en fond för film- och TV-produktion,

Eurimages.

TV-direktivet, vanligen kallat TV utan gränser, antogs år 1989 och innehåller

regler om europeiskt programinnehåll, karenstider för sändning av biograffilm

m.m. Direktivet tillkom för att skydda den europeiska programindustrin mot den

amerikanska dominansen. (För en utförligare beskrivning av Media II-programmet

och TV-direktivet hänvisas till skriften EU-stöd till svensk kultur. Handbok

och exempelsamling 1998. Stockholm 1997.)

Förslag om inrättande av en garantifond för stöd till audiovisuell produktion

lämnades år 1995 av EU-kommissionen. Kommissionens förslag har kritiserats och

reviderats på flera punkter. I regeringens skrivelse 1997/98:60 redovisas att

Sverige har ställt sig negativt till förslaget bl.a. mot bakgrund av att

finansieringen av bidraget från EG-budgeten inte är klar och att TV-sektorn

inte omfattas av förslaget. Förslaget har överlämnats till det brittiska

ordförandeskapet med uppdrag att särskilt analysera frågor kring distribution

av filmproduktioner (skr. s. 183).

Förslaget i motion Kr268 (v) syftar till att villkoren för den europeiska film-

och TV-produktionen skall förbättras. Det är - framhåller motionärerna -

angeläget att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar spridningen

av svensk film och svenska TV-program (yrkande 8).

Utskottet konstaterar att Sverige genom sitt deltagande i EU deltar i och

verkar för att villkoren skall förbättras för distribution och produktion av

europeisk film och europeiska TV-program i enlighet med syftet bakom motion

Kr268 (v).

Det bör i sammanhanget tilläggas att utskottet noterat att det avtal inom

ramen för OECD om multilaterala investeringar (Multilateral Agreement on

Investments, MAI) som för närvarande är föremål för förhandling även berör

kultur- och mediesektorn. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och

media inom Europaparlamentet har tidigare i år i ett yttrande till utskottet

för externa ekonomiska förbindelser framfört farhågor beträffande

konsekvenserna av tillämpningen av det multilaterala avtalet, bl.a. då det

gäller klausulen om likabehandling av utländska och inhemska företag samt

klausulen om mest gynnad nation. Likabehandling skulle i detta fall innebära

att tredje land, som har egna blomstrande audiovisuella industrier, skulle få

tillgång till EU:s och medlemsländernas stödsystem som t.ex. Media II, vilket

skulle upphäva det ursprungliga syftet med dessa program. Utskottet för kultur,

ungdomsfrågor, utbildning och media har därför understrukit att ingenting får

äventyra EU:s eller dess medlemsstaters frihet att ta initiativ för att främja

och stödja kulturell och språklig mångfald nu eller i framtiden och hävdar att

en villkorslös avreglering av kulturindustrin kommer att motverka

kulturpolitikens egentliga mål. Om grundprinciperna för det multilaterala

avtalet om investeringar, dvs. principerna om likabehandling av utländska och

inhemska företag och om mest gynnad nation, tillämpas på kultursektorn kommer

detta att direkt underminera verksamheten inom EU:s olika initiativ för

kultursektorn och den audiovisuella sektorn (Betänkande med Europaparlamentets

rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna inom ramen för

OECD om ett multilateralt avtal om investeringar, A4-0073/98).

I en interpellationsdebatt i riksdagen har kulturministern nyligen redovisat

att en majoritet av EU:s kulturministrar är överens om att kultur- och

mediesektorn behöver ett särskilt skydd eller undantag i MAI-avtalet. Inom EU-

kretsen diskuteras olika alternativ för hur kultur- och medieområdet kan

behandlas i avtalet (prot. 1997/98:88).

Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta förhandlingsarbetet har

som utgångspunkt att syftet med nuvarande stödprogram på kultur- och

medieområdet inom EU inte skall riskera att motverkas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr268 (v) yrkande

8.

Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna

Som ett led i Sveriges anpassning till EG:s mervärdesskatteregler är

biografbiljetter fr.o.m. den 1 juli 1996 belagda med 6 % mervärdesskatt, vilket

är den lägsta svenska mervärdesskattesatsen. I proposition 1995/96:191 anförde

regeringen bl.a. att den i sina beräkningar av effekterna av att införa

mervärdesskatt på entréavgifterna kommit fram till att en skattesats på 6 % är

kostnadsneutral för branschen, en bedömning som delades av filmbranschen.

Enligt regeringens bedömning torde därför införandet av mervärdesskatt inte

behöva medföra någon större förändring av biljettpriserna (prop. s. 7).

I en motion, Kr270 (mp), föreslås att en utvärdering skall göras av vilka

konsekvenser införandet av mervärdesskatt på entréavgifterna till

biografföreställningar har haft för antalet biobesök (yrkande 69).

Av den kartläggning om spridningen i hela landet av biograffilm m.m., som

Filminstitutet gjorde år 1997 och som nämnts i det föregående, framgår att

antalet biobesök sjunkit från 1990/91, då publiken uppgick till 15 702 408

personer, till 1995/96, då publiken uppgick till 15 214 883 personer (Film

landet runt).

Utskottet har från Filminstitutet inhämtat att antalet biobesök år 1996

uppgick till 15 399 830. Motsvarande siffra för år 1997 uppgår till 15 209 926,

vilket är en minskning med 1 %.

Vidare har utskottet inhämtat att det genomsnittliga biljettpriset uppgick

till

- 62 kronor i december 1995,

- 67 kronor i december 1996 och

- 65 kronor i december 1997.

Enligt Filminstitutet bör stor försiktighet iakttas vid bedömningen av

orsakerna till utvecklingen av besökssiffrorna och biljettpriserna. Institutet

anser dock att - i den mån biljettpriset ökat - detta inte beror på införandet

av mervärdesskatt utan på ökade lönekostnader och nyinvesteringar i

biograferna.

Utskottet konstaterar att mindre än två år hunnit förflyta sedan

entréavgifterna belades med mervärdesskatt. Det är därför inte möjligt att nu

avläsa någon trend eller långt mindre dra någon slutsats då det gäller

mervärdesskattens eventuella påverkan på antalet biobesök. Utskottet nöjer sig

därför med att konstatera att antalet biobesökare synes vara stabilt över

tvåårsperioden samt att de påvisade variationerna på biljettpriset kan bero på

en sådan faktor som hur många barnfilmer - med lägre biljettpriser - resp.

vuxenfilmer - med högre biljettpriser - som råkar ha haft premiär under det

gångna året. Det bör enligt utskottets uppfattning ankomma på Filminstitutet

att kontinuerligt följa utvecklingen av biljettpriset och antalet biobesök och

att rapportera eventuella förändringar till regeringen. Enligt utskottets

mening bör motionsyrkandet - med hänvisning till det anförda - inte föranleda

någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att - som redovisats inledningsvis i

detta betänkande - det förlängda filmavtalet innehåller en ny bestämmelse som

innebär att föreningsägda biografer, vilka saknar avdragsmöjlighet för ingående

mervärdesskatt, fr.o.m. år 1999 kommer att erhålla kompensation till följd av

de högre kostnader som de åsamkas på grund av att biografbiljetterna belagts

med mervärdesskatt (avtalet 17 §).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tidpunkten för avlämnande av en filmpolitisk

proposition

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 8,

2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 10,

res. 1 (v)

3. beträffande produktion av barnfilm

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 13,

res. 2 (kd)

4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 11,

res. 3 (v)

5. beträffande stöd till visningsorganisationer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 9,

6. beträffande utbyggnaden av regionala resurscentrum för film och

video

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 10,

7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr213 yrkande 11,

res. 4 (c)

8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 66,

res. 5 (mp)

9. beträffande EU:s medieprogram

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 8,

10. beträffande konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 69.

Stockholm den 23 april 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson

(s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica

Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring

(v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Elizabeth Nyström (m), Christina

Pettersson (s), Rune Berglund (s), Eva Arvidsson (s) och Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt

filmavtal som börjar med ?Utskottet utgår? och slutar med ?avstyrks därmed?

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) ifrågasätter utskottet

konstruktionen av det nuvarande stödet till filmproduktion, som innebär att

kommersiellt framgångsrika filmer erhåller ett efterhandsstöd. Utskottet har

därför kommit fram till att den utredning om den framtida filmpolitiken som

regeringen inom kort skall tillsätta bör utgå från att produktionsstödet i

framtiden enbart skall vara ett förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v)

yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande filmproduktionsstödets konstruktion

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Produktion av barnfilm (mom. 3)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt

filmavtal som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?Motionsyrkandet

avslås? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr306 (kd) vill utskottet framhålla

vikten av att hög kvalitet upprätthålls i svensk barnfilmsproduktion. Utskottet

anser därför att den utredning om den framtida filmpolitiken som regeringen

inom kort skall tillsätta i sitt arbete skall utgå från att minst hälften av

stödet för filmproduktion skall gå till produktion av barnfilm av hög kvalitet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr306 (kd)

yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande produktion av barnfilm

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr306 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om ett nytt

filmavtal som börjar med ?Numera är? och slutar med ?Motionsyrkandet avstyrks?

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) att

det kan vara svårt att få tag på kvalitetsfilm hos de kommersiella

videouthyrarna. Därför bör - som föreslagits i en rapport från Filminstitutet

till regeringen - en särskild stödordning utformas för att stimulera

folkbiblioteken till att öka sina innehav av kvalitetsfilm och filmklassiker på

video. Den utredning om den framtida filmpolitiken som inom kort skall

tillsättas av regeringen bör få i uppdrag att lämna förslag i detta hänseende.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr268 (v)

yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utlåning av klassiska filmverk till allmänheten

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr268 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Regional struktur och

produktion som börjar med ?Utskottet avstyrkte? och slutar med ?avstyrks

motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att det är angeläget att

professionell långfilm kan produceras även på regional nivå. Det är därför

rimligt att - som föreslås i motion Kr213 (c) - de regionala resurscentrumen

för film och video i fortsättningen får möjlighet att använda de statliga

bidragsmedlen även för långfilmsprojekt.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr213 (c)

yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr213 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Fråga om inrättande av

en utvecklingsfond för filmproduktion som börjar med ?Utskottet har? och slutar

med ?66 avstyrks? bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser utskottet att det

finns starka skäl att inrätta en utvecklingsfond i syfte att stödja svensk

filmproduktion. Sedan motionen väcktes har en särskild utredare överlämnat

förslag till regeringen som ligger i linje med motionsförslaget (Bidrag till

fri svensk TV-produktion, SOU 1997:172). Regeringen bör med det snaraste

förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp)

yrkande 66 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 66 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8)

Marianne Andersson (c) anför:

Jag erinrar om att företrädare för Centerpartiet i en kommittémotion, K310 (c),

väckt under allmänna motionstiden hösten 1997, föreslagit att regeringen

snarast skall lämna förslag till riksdagen om att inrätta en fristående fond

för att främja kvalitetsproduktion för TV (yrkandena 13 och 14). I samma motion

uttalades att kvalitetsproduktionen av TV-filmer skulle kunna finansieras med

intäkter från den ökade TV-reklamen. Motionen har behandlats i kulturutskottets

betänkande 1997/98:KrU11.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................2

Frågor om ett nytt filmavtal......................2

Fråga om stöd till visningsorganisationer.........4

Regional struktur och produktion..................5

Fråga om inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion7

EU:s medieprogram.................................7

Konsekvenser av mervärdesskatt på biografavgifterna9

Hemställan.......................................10

Reservationer......................................12

1. Filmproduktionsstödets konstruktion (mom. 2), (v)12

2. Produktion av barnfilm (mom. 3), (kd).........12

3. Utlåning av klassiska filmverk till allmänheten (mom. 4), (v)12

4. Långfilmsproduktion vid regionala resurscentrum (mom. 7), (c)13

5. Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (mp)13

Särskilt yttrande..................................15

Inrättande av en utvecklingsfond för filmproduktion (mom. 8), (c)15