Bet. 1997/98:KrU4

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU04

Musikfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner som avser musikfrågor, och i ett

fall även en fråga på teaterområdet.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om utvärdering av det statliga stödet

till fonogramproduktion med hänvisning till att utskottet så sent som hösten

1996 tog ställning till inriktningen på det fortsatta fonogramstödet.

Ett motionsyrkande om utvidgning av ändamålet med Nordiska rådets musikpris

avstyrks då frågan för närvarande är under övervägande inom Nordiska rådet.

Två motionsyrkanden behandlar frågan om stöd till det nyligen invigda Eric

Sahlström-Institutet. Utskottet utgår från att det i kommande utvärderingar av

stödet till länsmusiken och av det nationella uppdraget inom musikområdet

prövas om det behövs nya insatser på folkmusikområdet. Motionsyrkandena

avstyrks. Utskottet avstyrker även ett motionsyrkande om exportsatsningar på

svensk folkmusik.

Med hänvisning bl.a. till nyligen gjorda kartläggningar på musikområdet och

till Kulturrådets ansvar för utvärdering av skilda delar av musik- och

teaterområdena avstyrks motionsyrkanden om kartläggningar av landets musikliv

och barn- och ungdomsteater.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:Kr237 av Sten Svensson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av statens stöd till fonogramutgivning,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till att undersöka

möjligheterna att dela ut Nordiska rådets musikpris till alla som skapar,

utövar eller gör särskilda insatser för att göra nordisk musik känd i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Kr254 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

nationellt centrum för folkmusik i Sverige.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av

Sveriges musikliv,

29. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av

barn- och ungdomsteater.

1997/98:Kr293 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att den återkommer med förslag som långsiktigt säkrar en verksamhet vid

Eric Sahlström-Institutet.

1997/98:Kr304 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkmusik som exportvara.

Utskottet

Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion

I motion Kr237 (m) erinras om att anslaget till Svenska rikskonserter

innefattar medel till fonogramverksamhet. Motionären anser att det är

otillfredsställande att Svenska Rikskonserter bestämmer hur stor del av

anslaget som skall användas för subvention av den egna fonogramproduktionen på

märket Caprice och att riksdagen vid beslut om anslag till Rikskonserter inte

får klarhet i hur stort bidraget till fonogramproduktion är. Motionären

framhåller att utgivningen sker i konkurrens med privatägda fonogrambolag, vars

utgivning i allmänhet måste ske utan statliga subventioner.

Sedan utgivningen av Musikaliska akademiens historiska svenska antologiserie

Musica Sveciae har avslutats är tiden enligt motionärens mening mogen för en

utvärdering av vad som åstadkommits genom det statliga stödet till

fonogramutgivning, främst stödet till Caprice och Musica Sveciae. Riksdagen bör

begära att regeringen gör en sådan utvärdering och redovisar resultatet till

riksdagen (yrkande 2).

Kulturutskottet erinrar om att frågan om Rikskonserters fonogramproduktion

togs upp i den kulturpolitiska propositionen hösten 1996 (prop. 1996/97:3 s.

86-87). Regeringen ansåg att det fanns skäl som talade för att de statliga

medlen till fonogramproduktion borde fördelas på flera mottagare för att ge ett

större antal producenter möjlighet att verka på marknaden. I propositionen

framhölls dock att en bred remissopinion hävdat att om utgivningen på märket

Caprice skulle ske på samma villkor som gäller för övriga fonogramproducenter

skulle detta i praktiken innebära en nedläggning av Caprice. Caprice-

utgivningen innebär viktiga arbetstillfällen för tonsättare och frilansmusiker.

Distributionsbolaget CDA, som distribuerar Caprices produktion och är viktigt

för små producenter, skulle drabbas hårt av en nedläggning av Caprice. Mot

bakgrund av bl.a. remissinstansernas farhågor ansåg regeringen att

Rikskonserter även fortsättningsvis borde förfoga över särskilda medel för

fonogramutgivning. Utgivningen borde på ett tydligare sätt anpassas till

inriktningen på Rikskonserters övriga verksamhet. Rikskonserter och Statens

kulturråd borde aktivt arbeta för samordning av sina insatser på

fonogramområdet. Kulturutskottet hade inte något att erinra mot vad som anförts

i propositionen om Rikskonserters fortsatta uppdrag, vilket bl.a. omfattade

produktion av fonogram (bet. 1996/97:KrU1 s. 90-93). I enlighet med

kulturutskottets förslag godkände riksdagen vad regeringen förordat om

inriktningen på Svenska rikskonserters verksamhet (rskr. 1996/97:129).

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1998 satt upp som mål för

Svenska rikskonserters fonogramverksamhet att skivutgivning med anknytning till

Rikskonserters övriga verksamhet skall prioriteras. Vidare skall utgivningen

inriktas på genrer som är svagt företrädda inom den kommersiella utgivningen. I

sin resultatredovisning skall Rikskonserter redovisa och kommentera

fonogramverksamhetens resultat. Utvecklingen under de tre senaste åren skall

kommenteras. Redovisningen bör ske på ett sätt som belyser målinriktningen.

Utskottet anser att det inte finns skäl att drygt ett år efter riksdagens

ställningstagande till förslagen i 1996 års kulturpolitiska proposition begära

en särskild utvärdering av det statliga stödet till fonogramutgivning. Med

hänvisning härtill och till vad som i övrigt redovisats i det föregående

avstyrker utskottet motion Kr237 (m) yrkande 2.

Nordiska rådets musikpris

I motion Kr237 (m) framhålls att Nordiska rådets musikpris är en av de

förnämsta utmärkelser som en nordisk tonsättare och - efter 1989 - utövande

musiker kan få. Musikpriset instiftades av regeringarna i enlighet med en

rekommendation av Nordiska rådet (nr 25/1964). Efter 25 år förändrades reglerna

för priset så att det vartannat år skulle utdelas ?för ett verk av en nu

levande kompositör? och vartannat år till ?en större eller mindre ensemble

eller enskild musikutövare för aktivt utövande verksamhet som präglas av

nyskapande på en hög konstnärlig och hantverksmässig nivå?.

Motionären framhåller att nordisk musik behöver allt det stöd den kan få från

officiellt håll och av medierna. Då musikpriset numera delas ut varje år borde

det enligt motionärens mening vara möjligt att utvidga ändamålet med priset så

att det kan delas ut även bland dem som gör särskilda insatser för att göra

nordisk musik mera känd, såsom förlag, grammofonproducenter, distributörer och

dokumenterare i övrigt. Därigenom skulle fonogramutgivningen kunna stimuleras

och musikprisets publicitets- och marknadsvärde ökas. Riksdagen bör hos

regeringen begära åtgärder för att åstadkomma en sådan utvidgning av ändamålet

med det nordiska musikpriset (yrkande 3).

I ett medlemsförslag (A1146/nord) till Nordiska rådets 49:e session har ett

motsvarande förslag lagts fram. Förslaget remitterades till Nordenutskottet som

avstyrkte det med motiveringen att det principiellt sett är den utövande

musikern som bör uppmuntras och stödjas med nordiska medel. Efter debatt i

Nordiska rådet återremitterades betänkandet till Nordenutskottet. Utskottet har

beslutat att inhämta yttrande från Nordiska musikkommittén (NOMUS) som delar ut

det nordiska musikpriset.

Kulturutskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den pågående

beredningen inom Nordiska rådet av det medlemsförslag (A1146/nord) som

motsvarar motion Kr237 (m) yrkande 3. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Folkmusik

I motion Kr254 (s) framhålls att det i en tid av ständigt ökande

internationalisering är viktigt att vårda och vidareutveckla det svenska

kulturarvet och att öka medvetenheten om dess värde. Instrumental folkmusik,

folksång och folkdans får inte gå förlorade för kommande generationer. Det

finns ett stort behov av ett geografiskt välplacerat centrum där genrerna kan

samverka. I de nordiska grannländerna finns flera sådana verksamhetscentrum,

såsom Ole Bull-akademin i Trondheim, ett av fem institut i Norge, och

Folkmusikinstitutet i Kaustinen, ett av Finlands tre institut.

Motionärerna redovisar att en stiftelse, Eric Sahlström-Institutet, har

bildats med uppgift att främja folkmusiken - särskilt nyckelharpans fortlevnad

och utveckling - samt folksången och folkdansen. Verksamheten, som drivs i Tobo

i Norduppland, skall inriktas på ungdomar, bl.a. genom kurser för ungdomar och

fortbildningsverksamhet för lärare.

Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik

i Sverige.

I motion Kr293 (v) anförs att det är av nationellt intresse att ett

folkmusikinstitut kan byggas upp och utvecklas i Sverige. Eric Sahlström-

Institutet har enligt motionen goda förutsättningar att utvecklas till ett

nationellt institut med kurser och seminarier i internatform,

forskningsverksamhet, dokumentation m.m. En förutsättning är dock att

institutet får ett långsiktigt ekonomiskt stöd. Riksdagen bör därför begära att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett sådant långsiktigt stöd

till institutets verksamhet.

Eric Sahlström-Institutet i Tobo invigdes den 23 januari 1998. Verksamheten

startade under år 1997 med kurser, möten och en konsert. Institutets verksamhet

föregicks under några år av ett folkmusikprojekt i norra Uppland med stöd bl.a.

från Statens kulturråd och Musik i Uppland. Bidrag till Eric Sahlström-

Institutets verksamhet har beviljats engångsvis av Stiftelsen Framtidens

Kultur, Sparbanksstiftelsen Upland, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt

Uppsala läns landsting. Något kontinuerligt utgående driftbidrag har inte

erhållits.

Utskottet erinrar om att statligt stöd till folkmusiken kan utgå i form av

tidsbegränsat utvecklingsbidrag från Statens kulturråd och som bidrag till

lokala musikarrangörer. I 1996 års kulturpolitiska proposition diskuterades

huruvida statligt stöd till olika genrer skulle utgå i form av bidrag till

olika genreprofilerade centrum i enlighet med Kulturutredningens förslag (SOU

1995:84 s. 405-406). Riksdagen följde emellertid förslaget i

kulturpropositionen att - i stället för en satsning på genrecentrum - genrer

såsom folkmusik, jazzmusik m.fl. skulle stödjas genom ett förstärkt bidrag till

lokala musikarrangörer (prop. 1996/97:3 s. 87-89, bet. 1996/97:KrU1 s. 93-94).

Bidraget har på initiativ av kulturutskottet förstärkts för budgetåret 1998

utöver förslaget i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s.

84-86, rskr. 1997/98:97).

Det framhölls i kulturpropositionen år 1996 att ett län, eller flera län i

samverkan, inom ramen för det samlade stödet till regional musikverksamhet bör

kunna utveckla en genreprofil utifrån lokala musiktraditioner och andra

särskilda förutsättningar. Utskottet erinrar också om att Falun Folkmusik

Festival, vars verksamhet omfattar etnisk musik från hela världen, under åren

1997-1999 får ett bidrag om en miljon kronor per år för ett treårigt nationellt

uppdrag som arrangörer inom området musik. Även det statliga stödet till

folkbildningen har betydelse för folkmusiken, folksången och folkdansen.

Slutligen vill utskottet nämna att kommunerna har ett stort ansvar för det

lokala musiklivet, vilket de också i stor utsträckning tar trots ett besvärligt

ekonomiskt läge.

Utskottet instämmer i vad som anförs i de nu aktuella motionerna om vikten av

att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och föras

vidare till kommande generationer. Folkmusiken är en mycket betydelsefull och

variationsrik del av musiklivet i hela landet, som engagerar både amatörer och

professionella, både unga och gamla. Ett institut som inriktar sig på

folkmusiken i hela dess bredd och i synnerhet på pedagogisk verksamhet kan

därvid bli betydelsefullt. Inom olika delar av musikområdet, lika väl som inom

andra områden, kan institutioner av olika slag få nationell betydelse inom sitt

verksamhetsområde, även om de inte har ett statligt uppdrag och ett statligt

stöd. I många fall byggs sådan verksamhet upp och utvecklas tack vare

eldsjälars och frivilliga krafters arbete.

Utskottet anser att det i första hand ankommer på initiativtagarna, regionala

och lokala organ och andra intressenter att pröva hur ett institut som Eric

Sahlström-Institutet skall finansiera verksamheten. Utskottet utgår från att

det i kommande utvärderingar och uppföljningar av både den regionala

musikverksamhetens utveckling i landet och det nuvarande nationella uppdraget

inom musikområdet redovisas hur folkmusiken och stödet till den utvecklats samt

att det i sammanhanget även prövas om det behövs nya insatser på området och i

så fall vilken form ett sådant stöd bör ha. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna Kr254 (s) och Kr293 (v).

I motion Kr304 (c) framhålls att intresset för folkmusik, världsmusik och

folkdans är mycket stort. Svensk folkmusik har stora möjligheter att väcka

intresse utomlands. Exportsatsningar på svensk folkmusik bör prioriteras

(yrkande 2). Det framgår inte av motionen vilka slag av satsningar som avses.

Utskottet vill först redovisa att en rapport, Den svenska musikindustrins

export 1994-1995, nyligen publicerats av Export Music Sweden i samarbete med

andra representanter för musikindustrin. I rapporten har för första gången

uppgifter sammanställts om storleken på exportinkomsterna från den svenska

musikindustrin avseende musikproduktion, upphovsrättigheter och framträdanden.

Den totala exporten för musikindustrin beräknas omfatta ungefär 1 500 miljoner

kronor år 1994 och 1 569 miljoner kronor år 1995. Någon uppdelning på genrer

har inte gjorts.

Utskottet erinrar om att Statens kulturråd, Svenska rikskonserter och Svenska

institutet disponerar medel till internationellt kulturutbyte och lansering av

svensk musik utomlands. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra

ett uttalande om prioriteringar inom ramen för dessa medel i enlighet med

motion Kr304 yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.

Kartläggning av musiklivet

I motion Kr270 (mp) anförs att konsekvenserna av nedskärningarna av det

statliga bidraget till länsmusiken och omprioriteringarna av vissa medel

avsedda bl.a. för lokala musikarrangörer är mycket oklara. Motionärerna anser

därför att en eventuell framtida omprioritering av stödet till musiklivet måste

föregås av en kartläggning av Sveriges musikliv (yrkande 19).

Kulturutredningen, som föregick 1996 års kulturpolitiska beslut, redovisade i

sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84 s. 394-411)

huvuddragen i utvecklingen inom musikområdet efter 1974 års kulturpolitiska

beslut. Utredningen grundade sina slutsatser och förslag bl.a. på sin rapport

Tjugo års kulturpolitik 1974-1994 (SOU 1995:85 s. 155-181) och en tabellbilaga

till rapporten (s. 147-210). Under år 1997 har Kulturrådet på regeringens

uppdrag gjort en ingående kartläggning av länsmusiken, Bredd, kvalitet &

mångfald, Kulturrådets kartläggning av länsmusiken 1997. Rapporten har legat

till grund för regeringens förslag i 1997 år budgetproposition om minskning av

det statliga bidraget till länsmusiken för budgetåren 1998 och 1999 (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 55-57, 80-84, rskr. 1997/98:97).

Riksdagen godkände hösten 1996 övergripande mål för Statens kulturråd (prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:KrU1 s. 66-67, 153-154, rskr. 1996/97:129). I

kulturpropositionen preciserades Kulturrådets övergripande utvärderingsansvar

(prop. 1996/97:3 s. 203-206). Kulturrådet har nyligen beslutat att inom sitt

övergripande utvärderingsansvar göra en utvärdering av orkesterinstitutioner

och musikteaterinstitutioner som erhåller statligt stöd i form av stödenheter.

Utskottet utgår från att Kulturrådet - utan att riksdag och regering tar några

särskilda initiativ - på motsvarande sätt kommer att utvärdera även andra delar

av musikområdet.

Mot bakgrund av det anförda, och då riksdagens kulturpolitiska beslut hösten

1996 endast tillämpats under drygt ett år och beslutet hösten 1997 om minskning

av bidraget till länsmusiken genomförs under budgetåren 1998 och 1999, anser

utskottet att riksdagen inte bör besluta om en sådan kartläggning av musiklivet

som förordas i motion Kr270 (mp) yrkande 19. Motionsyrkandet avstyrks.

Kartläggning av barn- och ungdomsteater

I motion Kr270 (mp) anförs att det behövs ett permanent nationellt uppdrag för

barn- och ungdomsteater. Regeringen bör därför göra en kartläggning av den

verksamhet som finns i dag inom området. Kartläggningen bör även innefatta

frågan om hur barn- och ungdomsteatern kan stödjas och i vad mån befintlig

verksamhet bör kompletteras (yrkande 29).

Utskottet erinrar om att riksdagen hösten 1996 godkände att sex

tidsbegränsade (treåriga) nationella uppdrag skulle inrättas, varav ett avsåg

barn- och ungdomsteater (prop. 1996/97:3 s. 63-64, bet. 1996/97:KrU1 s. 78-79,

rskr. 1996/97:129). Utskottet anser att verksamheten med nationella uppdrag bör

prövas under den nu pågående treåriga perioden innan en förändring övervägs.

Utskottet utgår från att verksamheten under den första treårsperioden

utvärderas inför kommande förslag om en eventuell fortsatt eller förändrad

verksamhet. Utskottet vill också erinra om att Kulturrådet inom sitt

övergripande utvärderingsuppdrag har möjlighet att göra kartläggningar m.m.

beträffande barn- och ungdomsteater utan att riksdagen gör ett uttalande i

frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr270 (mp) yrkande 29.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till

fonogramproduktion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 2,

res. 1 (m)

2. beträffande Nordiska rådets musikpris

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr237 yrkande 3,

3. beträffande Eric Sahlström-Institutet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr254 och 1997/98:Kr293,

res. 2 (c, mp)

4. beträffande exportsatsningar på svensk folkmusik

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr304 yrkande 2,

5. beträffande kartläggning av musiklivet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 19,

res. 3 (v, mp)

6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 29.

res. 4 (mp)

Stockholm den 5 februari 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders

Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c),

Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L

Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars

Lilja (s), Elizabeth Nyström (m), Birgitta Wichne (m) och Christer Eirefelt

(fp).

Reservationer

1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1)

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Elizabeth Nyström (m) och Birgitta Wichne

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utvärdering av det

statliga stödet till fonogramproduktion som börjar med ?Kulturutskottet

erinrar? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens

inriktning (SOU 1995:84) föreslog att de medel till fonogramstöd som disponeras

av Kulturrådet och Rikskonserter skulle sammanföras till ett enda fonogramstöd

som fördelas av Kulturrådet. Utredningen fann det angeläget att statliga medel

används så att det bidrar till att bevara och öka antalet fria producenter inom

fonogramutgivningen och till att bredda utgivningen. I kulturpropositionen

(prop. 1996/97:3) anförde regeringen att det finns skäl som talar för att

medlen till fonogramproduktion bör fördelas på flera. Regeringen föreslog dock,

bl.a. med hänvisning till remissyttranden över utredningsförslaget, att

Rikskonserters fonogramutgivning skulle fortsätta i oförändrad omfattning.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr237 (m) att det behövs

en utvärdering av de resultat som statens stöd till fonogramutgivningen har

givit. Det bör klarläggas om produktionen, främst på Rikskonserters märke

Caprice och genom Musikaliska akademiens antologiserie Musica Sveciae,

motsvarar de mål som satts upp för det statliga stödet till fonogramproduktion.

Resultatet av utvärderingen bör redovisas för riksdagen.

Vad utskottet anfört om en utvärdering av det statliga fonogramstödet bör

riksdagen med anledning av motion Kr237 (m) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr237 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3)

Marianne Andersson (c) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Folkmusik som börjar med

?Utskottet anser? och slutar med ?och Kr293 (v)? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den verksamhet som nu påbörjats vid Eric Sahlström-

Institutet har goda förutsättningar att utvecklas till ett nationellt

folkmusikinstitut. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr293 (v) om

att en förutsättning för en sådan utveckling är att institutet får ett

långsiktigt statligt stöd. Riksdagen bör med bifall till motionen begära att

regeringen förelägger riksdagen förslag om ett sådant stöd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Eric Sahlström-Institutet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr293 och med anledning av motion

1997/98:Kr254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av

musiklivet som börjar med ?Kulturutredningen, som? och slutar med ?Motions-

yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr270 (mp) om att konse-

kvenserna av redan beslutade nedskärningar och omprioriteringar på musikens

område är mycket oklara. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är

nödvändigt att göra en kartläggning av hela Musiksverige. Riksdagen bör i

enlighet med motion Kr 270 (mp) yrkande 19 som sin mening ge regeringen till

känna att en sådan kartläggning bör göras. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med en rapport om resultaten av kartläggningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kartläggning av musiklivet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 19 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Kartläggning av barn-

och ungdomsteater som börjar med ?Utskottet erinrar? och slutar med ?yrkande

29? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr270 (mp) att det

behövs ett nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater. Införandet av ett

sådant bör föregås av en kartläggning av den verksamhet som finns i dag inom

barn- och ungdomsteatern och eventuella behov av en komplettering av befintlig

verksamhet. Vid kartläggningen bör även prövas hur stödet till barn- och

ungdomsteater bör utformas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

rapport om kartläggningen. Vad utskottet anfört om en kartläggning av barn- och

ungdomsteatern bör riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 29 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kartläggning av barn- och ungdomsteater

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 29 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4)

Marianne Andersson (c) anför:

I motion Kr304 (c) framhålls det stora intresse för folkmusik som finns både

inom och utom landet. Som motionären anför bör det finnas stora möjligheter att

väcka intresse utomlands för svensk folkmusik. Jag förutsätter att de instanser

som har ansvar för det statliga stödet till internationellt kulturutbyte

uppmärksammar folkmusiken när svensk kultur presenteras utomlands.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion 2

Nordiska rådets musikpris 3

Folkmusik 4

Kartläggning av musiklivet 6

Kartläggning av barn- och ungdomsteater 6

Hemställan 7

Reservationer.........................................8

1. Utvärdering av det statliga stödet till fonogramproduktion (mom. 1),

(m) 8

2. Eric Sahlström-Institutet (mom. 3), (c, mp) 8

3. Kartläggning av musiklivet (mom. 5), (v, mp) 9

4. Kartläggning av barn- och ungdomsteater (mom. 6), (mp) 9

Särskilt yttrande....................................10

Exportsatsningar på svensk folkmusik (mom. 4), (c) 10