Bet. 1997/98:KrU7

Kulturutskottets betänkande

1997/98:KRU07

Museifrågor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner om främst museifrågor, väckta under allmänna

motionstiden hösten 1997.

Utskottet föreslår - med anledning av två motionsförslag och med hänvisning

bl.a. till att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i landet

genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - att myndigheten Statens

sjöhistoriska museer skall ha sitt säte i Karlskrona samt att överintendenten

vid myndigheten och det centrala kansliet skall omlokaliseras från Stockholm

till Karlskrona.

Motionsförslag rörande ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet,

biblioteken som utställningslokaler och behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska

museet i Stockholm avstyrks. Likaledes avstyrks motioner om inrättande av nya

museer, nämligen ett schlagermuseum i Skara, ett nationellt idrottsmuseum i

Malmö och ett form- och designmuseum i Stockholm. Även yrkanden om att staten

skall ta ansvar för Vadstenaknypplingen och att ett särskilt anslag skall

inrättas för att bevara denna avstyrks.

Två reservationer och två särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Motionerna

1997/98:Kr211 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör förläggas till

Karlskrona.

1997/98:Kr214 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett schlagermuseum i

Skara.

1997/98:Kr231 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att avtal om

ansvars- och arbetsfördelning snarast upprättas för det svenska museiväsendets

olika museer med specialinriktning.

1997/98:Kr232 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett form- och designcentrum

i Stockholm.

1997/98:Kr255 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera

ledningen för myndigheten Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona.

1997/98:Kr256 av Per Rosengren och Kenneth Kvist (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

schlagermuseum med nationellt ansvar i Skara.

1997/98:Kr257 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationalmuseum för

idrottshistoria i Malmö.

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkbiblioteken som utställningsplats för bild, form och

konsthantverk.

1997/98:Kr283 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, m, c, v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ansvaret för den i Sverige unika östgötska Vadstenaknypplingen

måste ligga på nationell nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det utgår ett årligt anslag för att bevara denna konstform

levande och för utveckling av nya mönster och produkter i samarbete med

konstnärer och formgivare.

1997/98:Kr295 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett museum för populärmusik i Skara.

1997/98:Fi210 av Sylvia Lindgren och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Sjöhistoriska museets behov av ombyggnad.

Utskottet

Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet

Fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan museerna i Sverige behandlas

i motion Kr231 (m). Med exemplifiering från det marinmuseala området framhåller

motionären att viktiga arbetsuppgifter som är av nationellt intresse utförs av

ett antal olika institutioner. Motionsyrkandet syftar till samordning av

ansvars- och arbetsfördelningen mellan museer med specialinriktning och till

att formella avtal härom skall upprättas för att undanröja riskerna för

parallell- och dubbelarbete. Härigenom skulle frågorna om det formella ansvaret

och finansieringen för nationellt utförda arbetsuppgifter kunna lösas

permanent.

Enligt utskottets uppfattning är den fråga som aktualiseras i motionen av

stor principiell betydelse. Frågan hänger bl.a. samman med synen på den roll

som ansvarsmuseerna har och deras förmåga att samverka med och företräda

landets museiväsen. Utskottet erinrar bl.a. om att Museiutredningen i sitt

betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51) kunde notera svagheter i de

statliga museernas struktur och arbetssätt och konstaterade att det sätt på

vilket de statliga museerna är organiserade innebär begränsningar för deras

möjligheter att på olika områden utföra det som de bör utföra. Utredningen

ansåg att möjligheten till samverkan och arbetsfördelning för bättre

resursanvändning inte tas till vara i nuvarande organisationsstrukturer (bet.

s. 50-54).

Kulturutredningen som hade i uppgift att ta ställning till Museiutredningens

förslag och remissyttranden med anledning därav har i sitt betänkande

Kulturpolitik (SOU 1995:84) berört ansvarsmuseirollen och förordat att antalet

ansvarsmuseer skall minskas (s. 507). Vidare föreslog utredningen att Statens

kulturråd skulle vara sektorsmyndighet på museiområdet samt att ett museiråd

skulle knytas till Kulturrådet i syfte att stärka samspelet på museiområdet (s.

506).

I kulturpropositionen redovisade regeringen sin syn på inriktningen på de

framtida statliga insatserna på museiområdet. Regeringen uttalade också att

strukturen på museiområdet bör utvecklas så att regeringen kan få bättre

underlag för överblick och styrning (prop. 1996/97:3 s. 134-137).

I budgetpropositionen för år 1998 informerar regeringen om att de fem

ansvarsmuseerna den 1 juli 1997 redovisat ett regeringsuppdrag om vad

ansvarsmuseirollen har inneburit under den senaste femårsperioden. Vid samma

tidpunkt redovisade de centrala museerna två andra uppdrag, dels rörande planer

för samlingarnas långsiktiga bevarande, dels vilken insamlingspolicy resp.

museum har. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Vidare erinrar regeringen i propositionen om att det inom Kulturdepartementet

pågår en översyn av organisationsstrukturen inom kulturområdet och anför att

översynen kan komma att påverka strukturen inom museiområdet (prop. 1997/98:1

utgiftsområde 17 avsnitt. 11.2).

Enligt utskottets uppfattning är det - som regeringen framhöll i

kulturpropositionen - angeläget att museiväsendet får en tydligare struktur så

att möjligheterna för regeringens styrning förbättras. Det översynsarbete som

pågår inom regeringen torde bl.a. syfta till förslag om

organisationsförändringar som kan påverka ansvars- och arbetsfördelningen inom

museiväsendet, vilket i sin tur har betydelse för effektiviseringen inom

sektorn. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete beaktar de frågor

som framförts i motion Kr231 (m).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör påkalla

någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.

Biblioteken som utställningslokaler

Förslaget i motion Kr269 (v) syftar till att folkbiblioteken i Sverige skall

användas som utställningsplatser för bl.a. bild- och konsthantverk (yrkande

26).

Utskottet vill inledningsvis understryka att det ankommer på kommunerna att -

i enlighet med principen om kommunal självstyrelse - själva besluta hur de

skall använda sina kommunala lokaler.

Därutöver vill utskottet framhålla att det är angeläget att utställningar av

bild- och konsthantverk når ut till en bred allmänhet. Denna uppfattning

överensstämmer med framför allt ett av de kulturpolitiska mål som riksdagen

beslutade om hösten 1996, nämligen det s.k. delaktighetsmålet. Som anförs i

motionen har folkbiblioteken ofta lokalytor som lämpar sig för olika typer av

utställningar, bl.a. av konst. Möjligheten att anordna utställningar utnyttjas

också av många folkbibliotek i landet. Genom att samarbeta med

Riksutställningar, länsmuseer, lokala museer, konstnärer, studieförbund,

kulturför-

eningar m.fl. tar biblioteken till vara möjligheterna att visa utställningar av

olika slag.

Det kan tilläggas att regeringen i 1997 års budgetproposition aviserade att

den avser att ge Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden med

Bildkonstnärsfonden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna

museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur de statliga insatserna skall

utformas så att fler kan ta del av samtida bildkonst, formgivning och

konsthantverk av god kvalitet oavsett var man bor i landet (prop. 1997/98:1

utgiftsområde 17 avsnitt 7.2). Frågan bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Utskottet anser - med hänvisning till det anförda - att motion Kr269 (v) i

här aktuell del bör avslås av riksdagen.

Frågor om Statens sjöhistoriska museer

Riksdagen beslutade hösten 1996 att Marinmuseum i Karlskrona inom myndigheten

Statens försvarshistoriska museer skulle läggas samman med Statens

sjöhistoriska museer (SSHM) den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1

s. 121, rskr. 1996/97:129).

I anslutning till nämnda beslut behandlades även frågan om lokaliseringen av

myndigheten SSHM. Kulturutskottet konstaterade att det finns såväl

kulturpolitiska som regionalpolitiska skäl som talar för att myndigheten skall

ha sitt säte i Karlskrona. Utskottet beslutade att föreslå riksdagen att som

sin mening ge regeringen till känna att den organisationskommitté som på

regeringens uppdrag förberedde sammanläggningen skulle få ett tilläggsuppdrag

att redovisa förutsättningarna för att lokalisera myndighetens säte till

Karlskrona. Riksdagen godkände utskottets förslag.

Organisationskommittén för en sammanläggning av Marinmuseum inom Statens

försvarshistoriska museer med Statens sjöhistoriska museer har därefter till

regeringen överlämnat betänkandet Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska

museiverksamheten (SOU 1997:100). I betänkandet har kommittén använt begreppet

myndighetens ledning för myndighetschefen och det för myndigheten gemensamma

kansliet (bet. s. 31). Kommittén konstaterar att en lokalisering av SSHM:s

ledning till Karlskrona ligger i linje med statsmakternas intentioner rörande

den nya kulturpolitiken och det principiellt viktiga i att öka den geografiska

spridningen av museala ansvarsfunktioner. Vidare konstaterar kommittén att det

finns förutsättningar för en placering av ledningsfunktionen i Karlskrona

fysiskt och miljömässigt, i synnerhet vad avser arbetsmiljön. Kommittén anser

emellertid att det finns skäl för att avvakta med ett ställningstagande om var

myndighetens ledning skall vara lokaliserad mot bakgrund av den översyn av

strukturen på museiområdet som för närvarande pågår inom Kulturdepartementet.

Av förordningen (1990:571) med instruktion för Statens sjöhistoriska museer

(ändrad senast 1997:336) framgår - beträffande ledningen av myndigheten - att

överintendenten är chef för myndigheten (7 §). Vart och ett av de tre museer

som ingår i myndigheten, dvs. Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm

samt Marinmuseum i Karlskrona, utgör en enhet under ledning av en museichef.

Myndigheten har ett centralt kansli som lyder under överintendenten.

Myndigheten bestämmer i övrigt sin organisation (9 §).

I 1997 års budgetproposition anförde regeringen att frågan om lokaliseringen

av SSHM:s ledning hör starkt samman med organisationsstrukturen i övrigt på

museiområdet och bör mot den bakgrunden övervägas i ett vidare sammanhang

(prop. 1997/98:1 utgiftsområde 17 avsnitt 11.3).

I två motioner, nämligen Kr211 (c) yrkande 4 och Kr255 (s), yrkas att

ledningen för Statens sjöhistoriska museer skall förläggas till Karlskrona.

Utskottet har funnit att en rad skäl talar för att lokalisera SSHM:s ledning

till Karlskrona.

Utskottet vill betona att en utgångspunkt för utskottets överväganden har

varit att myndigheten SSHM även fortsättningsvis skall ledas på effektivast

möjliga sätt. Utskottet konstaterar därvid att den väl utbyggda infrastruktur

som råder inom kommunikationsområdet gör det möjligt att redan nu upprätthålla

goda kontakter mellan museets olika enheter, mellan det centrala kansliet och

enheterna samt mellan myndigheten och övriga kultursektorn, försvarssektorn och

statsapparaten i övrigt. Var myndighetens ledning är lokaliserad bör således

inte ha något avgörande inflytande på effektiviteten.

Utskottet anser att det finns ett värde i att sprida statlig verksamhet i

landet genom att t.ex. decentralisera myndighetsfunktioner - inte minst på

museiområdet, där koncentrationen till Stockholm är särskilt stark. På sikt

torde även en omlokalisering av här aktuellt slag få en viss - om än begränsad

- sysselsättningseffekt. Fysiskt och miljömässigt är - som nämnts i det

föregående - förutsättningarna för en lokalisering till Karlskrona goda genom

tillgången på lediga och centralt belägna lokaler. Det förhållandet att

myndighetens överintendent inte samtidigt är chef för någon av de i myndigheten

ingående tre museienheterna underlättar en omlokalisering av ledningen.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att frågan om lokalisering av

ledningen för SSHM torde ha endast marginell betydelse för det övergripande

översynsarbete av myndighetsstrukturen inom kulturområdet som pågår inom

Kulturdepartementet. Den nya grundstrukturen för myndigheten tillkom den 1 juli

1997 och är således mindre än ett år gammal. Enligt utskottets uppfattning är

det en fördel att så snart som möjligt - dvs. innan organisationsstrukturen

inom myndigheten hunnit få en alltför fast form - genomföra en omlokalisering

av ledningen. Därmed får myndigheten i ett relativt tidigt skede besked om en

av grundförutsättningarna för verksamheten inför det fortsatta arbetet med att

utforma ledningsfunktionen.

Utskottets ställningstagande innebär att myndigheten SSHM bör ha sitt säte i

Karlskrona samt att överintendenten och myndighetens centrala kansli bör

lokaliseras till Karlskrona.

Som framgår av organisationskommitténs betänkande har SSHM i ett

remissyttrande till kommittén framhållit att lönekontoret vid SSHM ger service

även till Folkens museum - etnografiska, Tekniska museet och Telemuseum. Vid en

utflyttning av hela ledningsfunktionen för SSHM, dvs. överintendenten och

myndighetens centrala kansli, är det möjligt att denna samverkan bör upphöra av

praktiska skäl. De övriga museerna kan eventuellt komma att behöva finna andra

lösningar för sin löneadministration. I sammanhanget erinras om att riksdagen

beslutat att Folkens museum - etnografiska fr.o.m. den 1 januari 1999 skall

ingå som en del i en samlad etnografisk museimyndighet med säte i Göteborg.

Olika alternativa lösningar kan därför behöva övervägas då det gäller

lönekontorets lokalisering. Det bör ankomma på SSHM att utifrån de praktiska

förutsättningarna besluta om lönekontorets lokalisering. Vad utskottet sålunda

anfört om lokaliseringen av ledningen och det centrala kansliet för SSHM till

Karlskrona bör riksdagen med anledning av motionerna Kr211 (c) yrkande 4 och

Kr255 (s) som sin mening ge regeringen till känna.

I en motion, Fi210 (s), påtalas behovet av ombyggnad av en av enheterna inom

myndigheten SSHM, nämligen Sjöhistoriska museet i Stockholm. Av motionen

framgår att det tekniska underhållet av museibyggnaden är eftersatt. Under

många år har det pågått en diskussion om museets lokalisering, vilket påverkat

den långsiktiga planeringen för museet. Nu när frågan om museets lokalisering

förefaller vara avgjord bör museets behov av ändamålsenliga upprustningar

lösas, anför motionärerna.

Utskottet har inhämtat att myndigheten SSHM i den mål- och resultatdialog som

förs med Kulturdepartementet har framfört att Sjöhistoriska museet är i stort

behov av att rustas upp och byggas om. Vidare har utskottet inhämtat att SSHM

och Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar den byggnad som museet är

inhyst i, nyligen har påbörjat överläggningar om vilka åtgärder som skall

vidtas med anledning av de ombyggnads- och upprustningsbehov som föreligger.

SFV har påbörjat arbetet med ett lokalprogram för museet.

I likhet med motionärerna anser utskottet att den byggnad som Sjöhistoriska

museet är inhyst i bör hållas i gott skick och att verksamheten bör ha

ändamålsenliga lokaler. Utskottet förutsätter att behovet av upprustning och

ombyggnad som motionärerna påtalar kan åtgärdas sedan frågan om en annan

lokalisering inte längre är aktuell. Utskottet konstaterar att det ankommer på

SFV att inom sina ramar ansvara för löpande underhåll av fastigheten. Vidare

ankommer det på regeringen att - om en om- eller tillbyggnad skulle

aktualiseras - i budgetprövningen väga in museets behov av medel för en ökad

hyreskostnad.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi210 (s).

Inrättande av nya museer m.m.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Utskottet har vid ett flertal tillfällen redovisat de principiella

ställningstaganden som utskottet gjort i museifrågor (senast i bet.

1995/96:KrU1 s. 3). Ställningstagandena innebär i korthet

- att det i princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer,

dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer,

- att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra en klassificering

av museerna eller att bedöma om ett museum har större eller mindre

riksintresse,

- att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta de statliga museerna

dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för

en hela riket omfattande insamling,

- att - i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i

tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts - detta i första hand

får ske inom den rådande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade

insatser, samt

- att det ankommer på regionala eller lokala intressenter att inrätta

avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer.

Schlagermuseum i Skara

Yrkanden som alla syftar till att staten skall medverka ekonomiskt vid

tillkomsten av ett schlagermuseum i Skara framförs i motionerna Kr214 (s),

Kr256 (v) och Kr295 (c).

Inom Skaraborgs länsmuseum förbereds för närvarande en schlagerutställning

som skall öppnas i början av sommaren och pågå till mitten av november 1998.

Utställningen skall bl.a. visa samtliga återutgivna och tillgängliga cd-skivor

med svensk populärmusik, den tekniska utvecklingen m.m. Museet har även mer

långtgående planer som innebär att man på sikt avser att inrätta en fast

avdelning för svensk populärmusik, Popmus. Utgångspunkten för museet har varit

att betrakta schlagermusiken som en kulturyttring av samma dignitet som den

klassiska folkmusiken, sagorna och myterna. Museet har erhållit ekonomiskt stöd

- nämligen en stödenhet, dvs. 100 000 kronor - från Kulturrådet för att

vidareutveckla idén. Medel har även lämnats för ändamålet av Skaraborgs läns

landsting och Skara kommun.

Enligt utskottets uppfattning är det initiativ som tagits av Skaraborgs

länsmuseum välkommet. Populärmusiken har hittills inte uppmärksammats i någon

större utsträckning av museerna. En sådan satsning på en folklig kulturyttring

kan förhoppningsvis dra till sig andra grupper än de traditionella

museibesökarna. Som framgår av den i det föregående lämnade redovisningen för

kulturutskottets principiella ställningstaganden i museifrågor bör frågan om

inrättande av avdelningar inom ett länsmuseum ankomma på de regionala

intressenterna. Det bör således inte ankomma på riksdagen eller regeringen att

ta initiativ på området.

Utskottet vill tillägga att det är rimligt att förvänta sig att

musikbranschen är intresserad av att bidra med resurser till det långsiktiga

projektet med att inrätta en fast populärmusikavdelning inom museet.

Det anförda innebär att här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

Idrottshistoriskt museum i Malmö

I motion Kr257 (m) föreslås att ett nationellt museum för idrottshistoria skall

inrättas i Malmö.

Idrottsmuseer med kommuner och föreningar som huvudmän finns på ett flertal

platser i landet, bl.a. i Malmö. Idrottsmuseet i Malmö är ett kommunalt museum

som är inhyst i en levande idrottsmiljö i Baltiska hallen. Museet som speglar

idrottens utveckling nationellt och internationellt samlar och förvarar olika

tidsdokument för framtiden, utrustningar, redskap, priser etc. Museet deltar i

det arbete som bedrivs av Samdok, de svenska kulturhistoriska museernas

sammanslutning för insamling, dokumentation och forskning.

Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionen. Utskottet hänvisar till de principiella ställningstaganden som

refererats i det föregående. Ställningstagandena innebär bl.a. att det i

princip ?för närvarande? inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga

museer eller med dem jämställda museer. Vidare erinrar utskottet om att det

inte finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett regionalt

eller lokalt museum har större eller mindre riksintresse. Motionen avstyrks

således.

Form- och designcentrum i Stockholm

I en motion, Kr232 (m), framförs förslag om att en förutsättningslös utredning

snarast skall tillsättas för att undersöka möjligheterna att etablera ett form-

och designcentrum i Stockholm.

I kulturpropositionen lämnade regeringen en arkitekturpolitisk

programförklaring och angav grunderna för inriktningen på de framtida

insatserna för arkitektur och formgivning (prop. 1996/97:3). Rapporten

Framtidsformer: Förslag till handlingsprogram för arkitektur och formgivning

(Ds 1997:86) har därefter utarbetats av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet.

Rapporten har remissbehandlats.

I rapporten erinrar arbetsgruppen om att Statens konstmuseer har ansvar för

att bevara och förmedla den historiska utvecklingen på konsthantverksområdet.

Detta ansvar täcker dock inte hela formgivnings- och designområdet, framhåller

arbetsgruppen. Någon statlig institution med sådant ansvar finns inte. Moderna

museet har i dag som sin uppgift att visa nutida konst och Arkitekturmuseet

skall verka för att belysa byggnadsutveckling och samhällsplanering. Områdena

arkitektur, formgivning, design och konst tenderar många gånger att gå in i

varandra. Arbetsgruppen föreslår att regeringen skall överväga hur de båda

museernas ansvar skall kunna förtydligas och utvecklas för att på så sätt

möjliggöra en bättre samordning av insatser för att exponera modern formgivning

och design.

En proposition rörande ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning

kommer att överlämnas inom kort till riksdagen.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens proposition inte föregripas.

Motionen avstyrks därför.

Utskottet vill tillägga att Röhsska museet i Göteborg, som är landets enda

specialmuseum för konsthantverk och formgivning, har fått ett nätverksansvar

för nutida konsthantverk och formgivning, vilket innebär att museet har ett

ansvar för samverkan mellan befintliga institutioner.

I sammanhanget bör även nämnas att Föreningen Svensk Form som är

opinionsbildare och kunskapsförmedlare inom designområdet arbetar för att få en

mötesplats i Stockholm där föreningen kan visa sina formutställningar, inbjuda

till debatter m.m. Svensk Forms lokalförening för Skåne och Blekinge har sedan

år 1974 en utställningslokal centralt belägen i Malmö.

Den östgötska spetsknypplingen

I motion Kr283 (fp, m, c, v) redovisas kortfattat spetsknypplingens bakgrund

och utveckling i Östergötland. År 1962 bildades Riksföreningen Svenska Spetsar

med säte i Linköping. Föreningen är ansluten till Svenska

hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Föreningen skall främja knypplingen och

bevara och utveckla knypplingskonsten. Föreningens verksamhet omfattar

rådgivning, information, undervisning och försäljning. Motionärerna framhåller

att den ekonomiska ersättningen för den tidskrävande spetstillverkningen är

mycket låg. Föreningen har inte heller råd att marknadsföra produkterna.

Ansvaret för att den unika östgötska Vadstenaknypplingen skall kunna fortleva,

utvecklas och behålla en hög kvalitet måste ligga på nationell nivå och inte på

en ideell förening med knappa resurser och på de få kvarvarande skickliga

knypplare som garanterar att kvaliteten upprätthålls (yrkande 1). Ett årligt

statligt anslag bör utgå för att bevara konstformen levande och utveckla nya

mönster och produkter i samarbete med konstnärer och formgivare (yrkande 2).

Riktlinjer för det nuvarande statliga stödet till hemslöjden fastställdes år

1981 (prop. 1980/81:87, bet. NU 1980/81:42, rskr. 1980/81:276). Nämnden för

hemslöjdsfrågor är beslutande organ på central nivå. Medel för främjande av

hemslöjden anvisas under ett särskilt anslag som disponeras av nämnden för

bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet. Ett uttryck för riksdagens

och regeringens syn på vikten av att spetskonsten bevaras och utvecklas är att

statligt bidrag till en rikskonsulent verksam som spetskonsulent ingår i

bidraget till hemslöjdskonsulenterna sedan budgetåret 1985/86.

Spetskonsulenten, som är knuten till Riksföreningen Svenska Spetsar, har hela

riket som sitt ansvarsområde. Nämnden för hemslöjdsfrågor lämnar bidrag till

projekt för utveckling av hemslöjden. På senare år har bidrag lämnats bl.a.

till ett treårigt projekt som rör spetsen i folkdräkten.

Utskottet anser att det är viktigt att den del av landets kulturarv som

hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas. Inom hemslöjden finns många unika

och kvalitativt högtstående verksamhetsområden, ibland med stark regional

anknytning, däribland knypplingen, som bör bevaras. För att hålla dessa

traditioner levande krävs både ideellt och offentligt engagemang. Utskottet

anser att det inte finns ekonomiskt utrymme för en ny form av bidrag till

regional hemslöjdsverksamhet av det slag som föreslås i motionen, vilket även

innefattar stöd till produktionen. Det är dock viktigt att dessa frågor följs

med uppmärksamhet även när det inte finns utrymme för ökade satsningar. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr283 (fp, m, c, v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan

museerna i Sverige

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr231,

2. beträffande biblioteken som utställningslokaler

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 26,

3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och

1997/98:Kr255 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 1 (m, fp, mp, kd)

4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi210,

res. 2 (mp)

5. beträffande schlagermuseum i Skara

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr214, 1997/98:Kr256 och 1997/98:Kr295,

6. beträffande idrottshistoriskt museum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr257,

7. beträffande ett form- och designcentrum i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr232,

8. beträffande den östgötska spetsknypplingen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr283.

Stockholm den 3 mars 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn

Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa

Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s) och Elizabeth Nyström (m).

Reservationer

1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson

(fp), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens

sjöhistoriska museer som börjar med ?Utskottet har vid? och slutar med ?till

känna? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig kunna utgå från att frågan om lokaliseringen av ledningen

för Statens sjöhistoriska museer behandlas inom Kulturdepartementet i den

pågående översynen av organisationsstrukturen på museiområdet. Enligt

utskottets uppfattning bör resultatet av översynen avvaktas innan frågan om

lokaliseringen av myndighetens ledning avgörs. Motionsyrkandena avstyrks

således.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ledningen för Statens sjöhistoriska museer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr211 yrkande 4 och 1997/98:Kr255,

2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor om Statens

sjöhistoriska museer som börjar med ?I likhet? och slutar med ?Fi210 (s)? bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att underhållet av den byggnad som Sjöhistoriska museet

är inhyst i under lång tid blivit eftersatt. Frågan om en annan lokalisering av

museet har nämligen påverkat all långsiktig planering rörande tekniskt

underhåll m.m. Eftersom lokaliseringen av museet nu inte längre är aktuell

anser utskottet att det är hög tid att påbörja en ändamålsenlig upprustning och

ombyggnad av museet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Fi210 (s)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fi210 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5)

Marianne Andersson (c) anför:

Jag har ställt mig bakom utskottets förslag att avstyrka yrkanden som syftar

till att staten nu skall medverka ekonomiskt vid tillkomsten av ett

schlagermuseum i Skara. Jag erinrar om att jag i min motion Kr295 (c) anfört

att en statlig delfinansiering kommer att krävas för att förverkliga planerna

på ett schlagermuseum. Jag förutsätter att frågan åter aktualiseras, när den nu

planerade verksamheten vid länsmuseet i Skara pågått en tid och

förutsättningarna för en fortsatt utveckling bättre kan överblickas.

2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Som framgår av de aktuella motionerna är populärmusik den kulturyttring som når

flest människor. Det är därför viktigt att populärmusiken uppmärksammas på

samma sätt som t.ex. folkmusiken. Jag vill påminna om att jag tidigare tagit

upp frågan om en övergripande musikutredning där musiklivet skulle ses över i

ett helhetsperspektiv (bet. 1997/98:KrU4 res. 3). En sådan översyn skulle även

kunna se över det ansvar som musikbranschen själv bör ta för att bevara

musiktradition och musikkultur. Jag återkommer med förslag i frågan i samband

med nästa budgetproposition.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Ansvars- och arbetsfördelningen inom museiväsendet 2

Biblioteken som utställningslokaler 3

Frågor om Statens sjöhistoriska museer 4

Inrättande av nya museer m.m. 7

Principiella ställningstaganden i museifrågor 7

Schlagermuseum i Skara 7

Idrottshistoriskt museum i Malmö 8

Form- och designcentrum i Stockholm 8

Den östgötska spetsknypplingen 9

Hemställan 10

Reservationer........................................11

1. Ledningen för Statens sjöhistoriska museer (mom. 3), (m, fp, mp, kd)

11

2. Behovet av ombyggnad av Sjöhistoriska museet (mom. 4), (mp) 11

Särskilda yttranden..................................12

1. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (c) 12

2. Schlagermuseum i Skara (mom. 5), (v) 12