Bet. 1997/98:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU01

Budgetpropositionen - utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt Riksdagens

förvaltningskontors årsredovisning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) såvitt avser

utgiftsområde 1 Rikets styrelse, dels Riksdagens förvaltningskontors

årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96 (1996/97:RFK1). Dessutom behandlas

29 motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås av utskottet uppgå till de av

regeringen föreslagna beloppen, totalt 3 976 700 000 kr, dvs. lika med den av

riksdagen beslutade utgiftsramen. Mot detta reserverar sig v- respektive mp-

ledamoten.

V-ledamoten anser att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör sänkas med 50

miljoner kronor och anslaget C 4 Stöd till politiska partier med 30 miljoner

kronor i förhållande till utskottets förslag.

Mp-ledamoten vill sänka anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

med 30 miljoner kronor, anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. med 100 miljoner

kronor och anslaget C 4 Stöd till politiska partier med 30 miljoner kronor i

förhållande till utskottets förslag.

M- och fp-ledamöterna förklarar i var sitt särskilda yttrande att eftersom

deras respektive partiers budgetförslag avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg anser de det inte meningsfullt att fullfölja sina

respektive anslagsyrkanden.

Med anledning av flera motioner (m), (fp), (c), (mp) och (kd) om ledamöternas

assistent/utredarstöd föreslår utskottet att riksdagen uppdrar åt riksdagens

förvaltningsstyrelse att undersöka ledamöternas åsikter om dispositionen av

assistent/utredarstödet och därefter eventuellt återkomma med förslag till

utformning av stödet.

Med anledning av en c-motion om presstöd förordar utskottet tillkännagivanden

till regeringen om att regeringen bör dels uppmärksamma de tröskeleffekter som

kan drabba tidningar vars upplagor sjunker under kvalifikationsgränsen, dels i

lämpligt sammanhang överväga ökade möjligheter för endagarstidningar att ge ut

provexemplar. Regeringen bör också följa situationen för endagarstidningar som

inte har rätt att ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen samt

därutöver i lämpligt sammanhang pröva om de tidningar som i dag får begränsat

driftsstöd skall kunna få stöd som lokala och regionala lågfrekventa

tidningar.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

1997/98:1 volym 2 avsnitt 1, vari riksdagens förvaltningsstyrelse yrkar att

riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1998

besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter

intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kronor.

1997/98:1 volym 2 avsnitt 1, vari regeringen yrkar

1. att riksdagen medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på

ramanslaget Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget

Regeringskansliet m.m.,

2. att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för

att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra

utgifter,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från

rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4 464

000 kronor som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,

4. att riksdagen godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna

abonnemang på taltidningar,

5. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt följande uppställning:

A 1 Kungliga hov- och slottsstaten; ramanslag; 72 404 000

B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.; ramanslag; 460 000 000

B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag; 460 000 000

B 3 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen; ramanslag; 35 960 000

C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 1 870 944 000

C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011 000

C 3 Allmänna val; ramanslag; 205 000 000

C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200 000

D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 9 199 000

D 2 Datainspektionen; ramanslag; 24 493 000

D 3 Sametinget; ramanslag; 13 365 000

E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 659 000

E 2 Presstöd; ramanslag; 531 579 000

E 3 Stöd till radio- och kassettidningar; ramanslag; 127 300 000

E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8 022 000

E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag; 6 564 000

Motionerna

1997/98:K201 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen uppdrar åt

förvaltningsstyrelsen att lägga fram förslag om politisk sekreterare till

riksdagsledamöter.

1997/98:K206 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter

om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter eventuellt

återkomma med förslag till stödets utformning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:K221 av Birgitta Hambraeus och andre vice talman Görel Thurdin (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar öka ledamöternas resurser i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:K240 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, c, fp, mp, kd) vari yrkas att

riksdagen hos förvaltningsstyrelsen begär förslag om en årligen återkommande

Barnens dag enligt vad i motionen anförts.

1997/98:K242 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att varje riksdagsledamot skall ges möjlighet att,

fr.o.m. mandatperioden 1998, själv anställa en personlig rådgivare för att

bättre kunna styra och prioritera det politiska arbetet,

1997/98:K248 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar

öppna en 020-linje till Sveriges riksdag.

1997/98:K251 av Inger Lundberg och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsråds

rätt till föräldraledighet.

1997/98:K256 av Berit Andnor (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inom sitt ansvarsområde avskaffa systemet med

röstbrevlådor,

1997/98:K310 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett statligt presstöd,

1997/98:K317 av Erling Bager m.fl. (fp, c, v, mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgat

taltidningsstöd.

1997/98:K601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning: C 1 Regeringskansliet

m.m.; (ram); 1 870 944; -50 000 C 4 Stöd till politiska partier; (ram); 145

200; -30 000.

1997/98:K602 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att i enlighet med vad i

motionen anförts redovisa könsbaserad statistik,

1997/98:K603 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslaget E 2 Presstöd,

2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställning: E 2 Presstöd; 531 579; -60 000.

1997/98:K604 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

2. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att se över behovet av

ytterligare handläggare och sekreterarhjälp för riksdagsledamöterna.

1997/98:K605 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen med följande

ändringar i regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse enligt uppställning: E 2 Presstöd; 531 579; -5 000 E 3 Stöd till

radio- och kassettidningar; 127 300; +5 000.

1997/98:K606 av Martin Nilsson och Lars U Granberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

förändringar i presstödsförordningen.

1997/98:K607 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade möjligheter för

tidningar att erhålla taltidningsstöd.

1997/98:K608 av Tuve Skånberg och Michael Stjernström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge även politiskt obundna kristna fådagarstidningar, som Petrus

och Sändaren, presstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge taltidningsstöd även till kristna tidningar som inte får

presstöd.

1997/98:K610 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna till extra provexemplar för endagstidningar i

marknadsföringssyfte,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalifikationsgräns för endagstidningarnas upplaga för att berättiga

till driftstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rättighet för endagstidningar att ingå i samdistribution enligt

likaprisprincipen på samma villkor som gäller för övrig dagspress,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i presstödsförordningen vad avser Haparandabladet,

Laholms Tidning samt Ölandsbladet.

1997/98:K611 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret

1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anslå 231 579 000 kr för Utgiftsområde 1, anslag E

2, Presstödet 1998, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret

1999 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:K612 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar anslå 48 400 000 kr till utgiftsområde 1 anslag C 4 Stöd

till politiska partier 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:K613 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av om elektroniska medier

skall få presstöd,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt Miljöpartiets förslag i tabellen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

för åren 1999 och 2000 enligt tabell.

1997/98:K614 av Fanny Rizell och Ulf Björklund (kd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av kategoriindelningen av riksspridda

dagstidningar i syfte att uppnå en större rättvisa i bidragsgivningen till

dessa.

1997/98:K617 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring vad gäller dagspressens utformning och

tillgänglighet för synskadade.

1997/98:K618 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till C 4

Stöd till politiska partier utgiftsområde 1 för budgetåret 1998 anvisar 30

miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 115 200 000

kr.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

70. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ekonomiskt stöd till

elektroniska medier,

1997/98:Kr302 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att anslaget E 2 (presstöd) inom utgiftsområde 1 minskas med 300 miljoner

kronor,

1997/98:N310 av Martin Nilsson och Carina Hägg (s) vari yrkas

2. att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att vid upphandling av el

till riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el.

1997/98:A603 av Per Sundgren (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lönesättning för statsråden,

Inledning

I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att riksdagen för budgetåret

1998 anvisar anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen, av vilken det framgår att det

totala anslagsbeloppet för år 1998 skall vara 3 976 700 000 kr.

Utgiftsområde 1 omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen

och dess ombudsmän. Dessutom ingår stöd till vissa medieändamål, bl.a. presstöd

och stöd till radio- och kassettidningar, partistöd, allmänna val samt vissa

centrala myndigheter (Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).

Den föreslagna ramen på 3 976,7 miljoner kronor för 1998 innebär en sänkning

i förhållande till den preliminära ramen i den ekonomiska vårpropositionen

(prop. 1996/97:150) med 11 miljoner kronor.

Enligt den nu aktuella propositionen är ett av de viktiga målen för

utgiftsområde 1 att stödja mångfalden inom mediaområdet.Vidare anförs att

prioriteringarna för år 1998 främst rör riksdagen. Inom nuvarande anslagsram

föreslås på tilläggsbudgeten ett tillfälligt driftstöd till dagspressen för

åren 1997 och 1998.

Besparings- och reformåtgärder genomförs enligt propositionen inom

utgiftsområdet i enlighet med vad som angavs i den ekonomiska vårpropositionen.

Konstitutionsutskottet har i yttrande till finansutskottet tillstyrkt att

riksdagen för budgetåret 1998 beslutar om utgiftsramar för utgiftsområde 1

Rikets styrelse i enlighet med förslaget i budgetpropositionen (yttrande

1997/98:KU1y). Finansutskottet har inte haft något att invända mot

konstitutionsutskottets ställningstagande (bet. 1997/98:FiU1). Riksdagen har

den 20 november 1997 bifallit propositionens förslag till ramnivå om 3 977

miljoner kronor för utgiftsområde 1.

Utskottet

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget Kungliga hov- och slottsstaten.

Genom anslaget finansieras statschefens officiella funktioner och

driftkostnaderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll.

Regeringen föreslår att anslaget A 1 Kungliga hov- och slottsstaten för 1998

skall uppgå till 72 404 000 kr.

Av propositionen framgår att Kungliga hov- och slottsstaten inte har något

anslagssparande. Utgiftsprognosen visar ett underskott för 1997. En anledning

till detta uppges vara att Hovstaterna har avvecklingskostnader för personal

som har sagts upp under året.

Hovstaterna och regeringen har kommit överens om att Hovstaterna årligen

skall lämna en berättelse över den samlade verksamheten. En sådan

verksamhetsberättelse har för första gången lämnats för budgetåret 1995/96. Av

verksamhetsberättelsen framgår bl.a. att en omfattande organisationsförändring

har genomförts och att betydande rationaliseringar har gjorts under de senaste

två åren.

Riksrevisionsverket, som granskat Husgerådskammaren och Ståthållarämbetet,

har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen. Här kan nämnas att

Riksdagens revisionsutredning i en skrivelse till talmanskonferensen den 16

oktober 1997 föreslagit att Riksdagens revisorer skall överta uppgiften från

Riksrevisionsverket att granska Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för Kungliga

hov- och slottsstaten för budgetåret 1998.

Riksdagen och dess myndigheter

Till Riksdagen och dess myndigheter föreslås sammanlagt 956 miljoner kronor

Riksdagens budget omfattar dels riksdagsledamöternas ersättningar och resor,

stödet till partigrupperna samt den inre riksdagsförvaltningen, dels riksdagens

ombudsmän (JO). Regeringens förslag grundas på ett förslag från riksdagens

förvaltningsstyrelse. Budgetförslaget för 1998 innebär för riksdagens del i

huvudsak en konsolidering av nuvarande verksamhet. Vissa kostnadsökningar

följer dock av riksdagsvalet 1998. Det gäller teknisk utrustning till nya

ledamöter, valvaka, pensioner och inkomstgarantier till avgående ledamöter samt

nytt informationsmaterial. Vidare finns medel avsatta för viss ombyggnad och ny

teknisk utrustning i plenisalen.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att till B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisas

ett ramanslag för budgetåret 1998 på 460 miljoner kronor. Detta innebär en

höjning av anslaget med ca 32 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1997. För

budgetåren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet till omkring 485 miljoner

kronor.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten till

riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Kostnader

för ledamöternas deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom

Europarådet, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor

finansieras även från anslaget. I anslaget ingår även bidraget till

partigrupperna i riksdagen.

Uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor

Under innevarande budgetår beräknas utgifterna för Riksdagens ledamöter och

partier enligt förvaltningskontorets halvårsrapport uppgå till 438 miljoner

kronor. Detta innebär ett överskridande av det anvisade beloppet för budgetåret

1997 med 9,5 miljoner kronor, vilket beror på ej budgeterad arvodeshöjning för

riksdagsledamöterna.

Anslagsökningen för 1998 hänför sig enligt uppgifter från RFK huvudsakligen

till olika former av ersättningar till ledamöterna, till ledamöternas inrikes

resor, pensioner, försäkringar m.m. Kostnadsökningen beror främst på högre

prisnivåer.

Från den 1 januari 1997 gäller nya regler för ersättningar till ledamöterna

bl.a. vad gäller resor och traktamenten. Ersättningsbestämmelserna finns i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (1995/96:RFK4

och 5, bet. 1995/96:KU26). Enligt en kontroll av utfallet på riksdagens anslag

per den 28 oktober 1997 kommer totalbudgeten för utgifterna enligt

ersättningslagen att hållas. Kostnaderna för inrikes bilersättning har

visserligen ökat väsentligt, men kostnaderna för inrikes traktamenten är

betydligt lägre än förväntat.

Motionerna

I motion 1997/98:K613 begär Marianne Samuelsson m.fl. (mp) att anslaget B 1

skall minskas med 30 miljoner kronor för 1998 (yrkande 2, delvis). Enligt

yrkande 3, delvis, i samma motion bör anslaget B1 minskas med 30 miljoner även

för åren 1999 och 2000. Enligt Miljöpartiet är anslaget för riksdagen och dess

myndigheter den post som ökar mest i regeringens budgetförslag. Ökningen hänför

sig i första hand till riksdagens förvaltningskostnader och därefter till

riksdagens ledamöter. Miljöpartiet anser att ökningen för riksdagens ledamöter

trots detta sannolikt är undervärderad, eftersom det nya regelsystemet för

ledamöternas ersättningar är starkt kostnadsdrivande. Förändringar i detta

regelverk är därför nödvändiga för att uppnå det mål om oförändrade kostnader

som riksdagen antagit. Miljöpartiet menar också att det är rimligt att uppnå en

oförändrad utgiftsnivå, vilket innebär en minskning av anslaget B 1 med 30

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

I flera motioner begärs ett ökat assistent/utredarstöd till ledamöterna.

I motion 1997/98:K201 hemställer Bengt Harding Olson (fp) att riksdagen

uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att lägga fram förslag om politiska

sekreterare till riksdagsledamöterna. En politisk sekreterares uppgift skulle

vara att på hel- eller deltid tillhandahålla underlag för ledamotens

arbetsuppgifter och därmed avlasta honom eller henne det politiska

vardagsarbetet. Detta skulle föranleda vissa kostnader som inte kan tas ur

nuvarande begränsade anslag till partiernas gruppkanslier, utan som måste bäras

av allmänna medel.

I motion 1997/98:K221 begär Birgitta Hambraeus och andre vice talman Görel

Thurdin (båda c) att riksdagen beslutar öka de resurser som skall stå till

varje ledamots förfogande. Det är enligt motionärerna nödvändigt såväl att

ledamöterna kan anlita den främsta expertisen i olika frågor som att de har en

egen personlig assistent som kan sköta rena sekreteraruppgifter. En sådan hjälp

anses självklar för chefer inom näringsliv och kommuner.

I motion 1997/98:K242 begär Holger Gustafsson (kd) att riksdagen beslutar att

varje riksdagsledamot skall ges möjlighet att fr.o.m. mandatperioden 1998 själv

anställa en personlig rådgivare för att bättre kunna styra och prioritera det

politiska arbetet (yrkande 1). Från och med 1998 års val kommer ledamöterna i

riksdagen att väljas genom ett mer accentuerat personval, påpekar motionären.

Rimligen bör också väljarna därefter bättre kunna följa ledamöternas personliga

insatser också i riksdagsarbetet. I dagsläget styr partierna över

personalresurserna och därmed i hög grad över de politiska prioriteringarna. Om

man som ledamot skall kunna ta ett verkligt personligt ansvar för

prioriteringar och ledning bör man emellertid kunna anställa ?sin egen?

politiske rådgivare, anför motionären. En sådan modell är fullt etablerad i

många andra europeiska parlament och har visat sig leda till fler ledamöter med

hög kompetens och därmed egen politisk profil.

I motion 1997/98:K604 hemställer Ragnhild Pohanka (mp) att riksdagen uppdrar

åt förvaltningskontoret att se över behovet av ytterligare handläggare och

sekreterarhjälp för riksdagsledamöterna (yrkande 2). Motionären anser att

arbetet i riksdagen kräver en 150%-ig arbetsinsats. Det blir en orimlig

arbetsbörda, inte minst för de yngsta och äldsta av ledamöterna.

I motion 1997/98:K206 hemställer förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas

åsikter om dispositionen av assistent/utredarstödet för att därefter eventuellt

återkomma med förslag till stödets utformning. Orsaken till det missnöje med

assistent/utredarresurserna som framkommit i en enkät våren 1994 kan enligt

motionärerna vara att ledamöterna inte själva direkt disponerar eller kan styra

hur anslaget används. Behoven är individuella och en större flexibilitet

beträffande användningen av assistent/utredarstödet skulle uppskattas av många.

Motionärerna menar också att ändrade rutiner för hur anslagen utnyttjas skulle

kunna leda till ett bättre totalt utnyttjande.

Tidigare riksdagsbehandling

I 1996 års budgetproposition föreslog riksdagens förvaltningsstyrelse en

uppräkning av ledamotsbidraget för assistent/utredarstöd från 1 assistent per

2,5 ledamöter till 1 assistent per 2 ledamöter. Motivet för höjningen var bl.a.

att det dittillsvarande assistent- och utredarstödet till de enskilda

ledamöterna enligt en enkät visat sig otillräckligt. Konstitutionsutskottet

tillstyrkte förvaltningsstyrelsens förslag till ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen, innebärande att

beräkningsgrunden för assistent/utredarstöd ändrades till en assistent per två

ledamöter (bet. 1996/97:KU1).

Med anledning av en motion (m) med samma innehåll som den nu aktuella

motionen K206 (m) framhöll utskottet att ledamotsstödet utgår till

partigrupperna och är avsett för utredar-, assistent- och kontorshjälp åt

riksdagsledamöterna. Utskottet uttalade vidare att det står partierna fritt att

med hjälp av bidraget ge ledamöterna ett stöd i enlighet med önskemålen inom

varje partigrupp. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet den då aktuella

motionen.

Utskottets bedömning

I flera motioner har begärts ett ökat assistent/utredarstöd till ledamöterna.

Så sent som hösten 1996 tillstyrkte utskottet att beräkningsgrunden för

ledamotsbidraget avseende assistent/utredarstödet höjdes från en assistent per

2,5 ledamöter till en assistent per 2 ledamöter. Utskottet är därför inte

berett att nu förorda en ytterligare höjning av beräkningsgrunden. Mot bakgrund

av att ledamöternas behov av stöd är individuella finns det emellertid enligt

utskottets mening skäl att undersöka om ledamöterna är nöjda med hur det

nuvarande assistent/utredarstödet disponeras. Riksdagen bör med anledning av

motionerna K201 (fp), K206 (m), K221 (c), K242 (kd) yrkande 1 och K604 (mp)

yrkande 2 uppdra åt förvaltningsstyrelsen att undersöka ledamöternas åsikter om

dispositionen av assistent/utredarstödet och därefter eventuellt återkomma med

förslag till utformning av stödet.

De nya reglerna för bl.a. resor och traktamenten för ledamöterna trädde i

kraft den 1 januari 1997. Enligt de ovan redovisade uppgifterna från

förvaltningskontoret kommer totalbudgeten för utgifterna enligt

ersättningslagen för 1997 att hålla. För 1998 förutser RFK en viss ökning av

ersättningarna till ledamöterna på grund av högre prisnivåer. Utskottet ser

inget skäl att nu ändra regelverket och minska ersättningarna på det sätt som

begärs i motion K613 (mp) yrkande 2, delvis. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag till medelsanvisning för riksdagens ledamöter och

partier m.m. och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga.

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta ställning till anslagen för åren

1999 och 2000 och avstyrker därför även yrkande 3, delvis, i samma motion.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att till anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader

anvisas ett ramanslag om 460 miljoner kronor för budgetåret 1998. Det innebär

en höjning jämfört med innevarande budgetår med drygt 82 miljoner kronor. För

budgetåren 1999 och 2000 beräknas något lägre anslag, 437 respektive 450

miljoner kronor.

Budgetförslaget bygger bl.a. på att antalet nya ledamöter efter valet 1998

beräknas uppgå till ungefär samma antal som efter det senaste valet. Dessa

ledamöter skall förses med teknisk utrustning i form av PC, fax och

mobiltelefon samt datakommunikation mellan hemmet och riksdagen. Vidare finns

medel avsatta för att genomföra den nationella valvakan i riksdagens lokaler. I

budgeten utgår förvaltningsstyrelsen också från att en förstärkning av

riksdagens insatser beträffande information till allmänheten om EU bör göras.

Bland större projekt som finns med i budgetförslaget nämns i propositionen

särskilt plenisalen, där det bl.a. krävs en ny voteringsanläggning, samt ett

moderniserat datorstöd till beslutsprocessen i riksdagen. Vidare beräknas nya

brandlarmanläggningar kosta 22 miljoner kronor, varav 12,5 miljoner under 1998.

Ett nytt budgetkontor skall inrättas med på sikt fem anställda.

Riksdagen har tidigare beslutat om förvärv av fastigheter i kvarteret Aurora

och Kvasten 8 för övernattningbostäder för riksdagens ledamöter. Medelsbehovet

för de båda bostadsprojekten uppgår under 1998 till 28,6 miljoner kronor. I

propositionen föreslår förvaltningsstyrelsen att riksdagen bemyndigar styrelsen

att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i

riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28,6 miljoner kronor

(yrkande 1). Utgifter för ränta och amortering av lånen har beräknats i

förslaget till anslag.

Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret 1995/96

Riksdagens förvaltningskontor avger årligen en berättelse över verksamheten

under föregående verksamhetsår i enlighet med föreskrift i instruktionen för

kontoret. I redogörelsen 1996/97:RFK 1 har förvaltningskontoret lämnat en

redovisning för verksamheten under tiden den 1 juli 1995-31 december 1996. I

redogörelsen ges en översikt av verksamheten samt lämnas uppgifter om

förvaltningskontorets ledning och organisation, om den nya ersättningslagen för

riksdagens ledamöter, om ekonomin, personalen, jämställdhet,

förvaltningsledningen, serviceområde administration, serviceområde lokaler,

säkerhet och intern service, serviceområde data och dokument, serviceområde

information och kunskapsförsörjning samt om kommittéer m.m. tillsatta av

förvaltningsstyrelsen. Redogörelsen har inte föranlett några motioner.

Riksdagens revisorers granskning

Riksdagens revisorer har granskat årsredovisningen och bokslutet avseende

budgetåret 1995/96 för den inre riksdagsförvaltningen. Revisionsberättelsen

innehåller inga invändningar. I en särskild promemoria, vilken bifogats

revisionsberättelsen, har dock lämnats vissa kritiska synpunkter på den

formella handläggningen av anskaffning av varor och tjänster.

Uppgifter från förvaltningskontoret

På ramanslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader, vilket motsvarar de

tidigare anslagen Riksdagens förvaltningskostnader (A 3) och Riksdagens

byggnader (A 4), fanns, som framgår av budgetpropositionen, vid ingången av

budgetåret 1997 ett anslagssparande på 80 miljoner kronor. Häri ingår 27,4

miljoner kronor som härrör från det avskaffade reservationsanslaget Riksdagens

byggnader. Under innevarande budgetår beräknas utgifterna enligt

förvaltningskontorets halvårsrapport uppgå till 417 miljoner kronor.

Anslagssparandet skulle därmed minska till ca 40 miljoner kronor.

Anslagssparandet är till sin huvuddel intecknat för beslutade men ej genomförda

projekt.

Av uppgifter som inhämtats från RFK framgår kostnaderna för vissa större

projekt som inryms i budgetförslaget. Moderniseringen av datasystemet beräknas

till 17 miljoner kronor, ny utrustning till ledamöter 7 miljoner kronor, ny

plenisalsteknik 20 miljoner kronor och ny ärendehanteringsteknik 10 miljoner

kronor. Under 1998 har medel vidare beräknats för investeringar i ett nytt

brandlarm 13 miljoner kronor, förändringar av plenisalen 5 miljoner kronor och

ett utbildningscentrum 5 miljoner kronor.

Om man delar upp ökningen av förvaltningskostnadsanslaget på olika

kostnadsslag framgår enligt uppgifter från RFK att 52 miljoner kronor hänför

sig till ökade driftkostnader, 13 miljoner kronor till ökade löner samt 10

miljoner kronor till ökade investeringar. 8 miljoner kronor är en budgetreserv,

vilket är en ny post i årets budgetförslag. Den stora ökningen av

driftkostnaderna faller främst på data- och tekniksidan. För personal har en

ram fastställts på 200 miljoner kronor. De beräknade utgifterna med nuvarande

personalstyrka uppgår till 204 miljoner kronor. 4 miljoner kronor måste alltså

sparas in bl.a. genom att vakanser inte tillsätts.

Motioner

I motion 1997/98:K240 vill Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, c, fp, mp, kd) att

riksdagen hos förvaltningsstyrelsen skall begära förslag om en årligen

återkommande Barnens dag enligt vad som anförts i motionen. Motionärerna pekar

på att det i den franska senaten och nationalförsamlingen varje år anordnas en

Barnens dag, till vilken barn från olika delar av Frankrike inbjuds. De får

under en dag pröva på det parlamentariska arbetet och bland annat arbeta fram

en gemensam deklaration. På samma sätt skulle det enligt motionärerna vara bra

att öppna den svenska riksdagen för barn. En sådan dag bör innehålla både

föredrag för gästerna men också möjlighet för dem att själva debattera och ta

beslut. En uttagning till en sådan dag kunde exempelvis ske genom lottning,

tävling eller utväljning av skolor från olika delar av landet.

I motion 1997/98:K248 begär Karl-Göran Biörsmark (fp) att riksdagen skall

besluta att öppna en 020-linje till Sveriges riksdag. Motionären anser att det

skall vara lätt och kostnadsfritt att ringa till Sveriges högsta beslutande

organ för att få kontakt med sin riksdagsledamot. Samtalet skall inte kosta mer

för den som råkar bo långt från Stockholm. Riktnumret 020 täcker hela Sverige

och den som ringer betalar aldrig mer än en markering. Motionären framhåller

att Rixlex inte är något alternativ till 020-nummer.

I motion 1997/98:K256 vill Berit Andnor (s) att riksdagen skall avskaffa

systemet med röstbrevlådor inom sitt ansvarsområde (yrkande 1). Motionären

anser inte att systemet med röstbrevlådor fungerar som det skall. Den som

ringer till en offentlig institution och hamnar i en röstbrevlåda måste

nämligen ringa om igen för att via växeln nå någon annan person som kanske kan

svara på ens frågor. Även om man på röstbrevlådan lämnar meddelande om vem man

är och lämnar telefonnummer innebär det ett problem att man måste hålla sig på

en och samma plats för att invänta svarssamtal. Detta förhållande är orimligt,

menar motionären, som anser att införandet av röstbrevlådor inte uppfyller

rimliga krav på servicenivå.

I motion 1997/98:N310 begär Martin Nilsson och Carina Hägg (båda s) att

riksdagen skall uppdra åt förvaltningskontoret att vid upphandling av el till

riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el (yrkande 2). Motionärerna påpekar

att i princip medför all den energi som i dag förbrukas i samhället

miljöproblem. Den nyligen omreglerade elmarknaden ger nu köparna av el

möjlighet att välja leverantör och att ställa krav på vad denne skall leverera.

Riksdagen och Regeringskansliet, som yttersta företrädare för den politiska

makten och den politiska ambitionen, bör gå före och välja miljömärkt el.

I motion 1997/98:K602 hemställer Ulla Hoffmann m.fl. (v) att riksdagen

uppdrar åt riksdagens förvaltningskontor att redovisa könsbaserad statistik

(yrkande 1). Motionärerna hänvisar till den skrift ?Riksdagen i siffror? som

förvaltningskontoret ger ut varje år. I denna förtecknas riksdagens olika

aktiviteter, bl.a. antalet tvärpolitiska motioner. Det hade enligt motionärerna

varit intressant att få all den statistik som presenteras i ?Riksdagen i

siffror? uppdelad på kvinnor och män - inte bara antalet kvinnor i riksdagen

och i de olika utskotten.

Bakgrund

Riksdagens förvaltningskontor förbereder för närvarande ett projekt om en

Ungdomsriksdag, som skall äga rum den 15 maj 1998. Gymnasieungdomar från hela

landet kommer då att samlas till en ungdomsriksdag i riksdagshuset, där de för

en dag ikläder sig rollen av riksdagsledamöter. Eleverna kommer att få arbeta

med en proposition och motioner i några ?utskott?, debattera och votera.

Debatten, som kommer att äga rum i andrakammarsalen, kommer att ledas av

talmannen. Uttagningen av de elever som skall få delta sker genom en tävling,

där uppgiften består i att skriva dels en följdmotion till en given

proposition, dels en fristående motion i ett valfritt ämne.

För elabonnemangen till riksdagens fastigheter svarar för närvarande Statens

fastighetsverk, men förvaltningskontoret kommer att ta över fastighetsdriften

fr.o.m. den 1 april 1998. När så sker tar förvaltningskontoret också över

ansvaret för upphandlingen av el. För närvarande finns inget abonnemang av s.k.

miljövänlig el.

De avtal om elleveranser som gäller kan sägas upp med relativt kort varsel

(tre månader) varefter nya upphandlingar kan göras. Förvaltningskontorets

fastighetsenhet har planerat att se över möjligheten att beakta miljökrav vid

val av elleverantörer inför nästa upphandlingstillfälle, oavsett om

upphandlingen görs av Statens fastighetsverk eller av fastighetsenheten.

Enligt uppgift från riksdagens utredningstjänst har utredningstjänsten vid

flera tillfällen haft anledning att efterfråga möjligheten att ta fram den typ

av könsfördelad statistik som motionärerna hänvisar till. Det har gällt både

som underlag för Riksdagen i siffror och för det egna utredningsarbetet.

Utredningstjänsten uppger att det är tekniska skäl som gör att könsfördelade

uppgifter om antalet motioner, interpellationer och frågor inte ingår i

Riksdagen i siffror. I dag finns i Rixlex inget sökfält (utom i PERSREG) som

ger möjlighet att ta fram könsfördelade uppgifter. Med ett sådant sökfält

skulle enligt utredningstjänsten motionärernas krav kunna tillgodoses. Att

manuellt ta fram könsfördelade uppgifter till Riksdagen i siffror vore omöjligt

på grund av den tid detta skulle ta.

Inom riksdagsförvaltningen finns i dag 700-800 röstbrevlådor inkopplade.

Samtliga ledamöter har tillgång till röstbrevlåda. Enligt uppgift från

riksdagens förvaltningskontor efterfrågar allt fler röstbrevlåda. En funktion

som innebär att den som hamnat i en röstbrevlåda kan bli kopplad till

telefonist kommer så småningom att installeras, uppger förvaltningskontoret.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år behandlat och avslagit

motioner om inrättande av 020-nummer för samtal till riksdagen. Utskottet har

därvid hänvisat till STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av

020-linjer inom statlig verksamhet. Vid sin senaste behandling av frågan (se

betänkande 1996/97:KU13) hänvisade utskottet till att riksdagen sedan den 1

januari 1996 har övertagit ansvaret för information om Europeiska unionen. Det

sekretariat för Europainformation som tidigare fanns inom Utrikesdepartementet

hade ett 020-nummer, och riksdagens EU-upplysning har behållit detta nummer.

Utskottet hänvisade också till att ett 020-nummer skulle komma att införas även

för Press- och informationskansliet inom riksdagen fr.o.m. den 1 januari 1997.

Utöver detta nämnde utskottet att prenumerationsavgiften för tillgång till

Rixlex via modem avskaffades vid halvårsskiftet 1996, vilket medfört att

sökning i Rixlex kan göras på ett sätt som i praktiken motsvarar 020-nummer.

Med hänvisning till att användningen av 020-nummer i riksdagen sålunda ökat

vidhöll utskottet sin tidigare bedömning i frågan om införande av ytterligare

020-nummer och avstyrkte den då aktuella motionen.

Utskottets bedömning

Utskottet har noterat den föreslagna höjningen av förvaltningskostnadsanslaget

som måste betecknas som förhållandevis stor. Detta bör emellertid ses mot

bakgrund av att ökningen i stor utsträckning skall användas till en

välmotiverad modernisering och utbyggnad av datasystem och annan teknisk

utrustning. Det handlar visserligen inte om investeringar i formell mening men

om utgifter som inte bör återkomma varje år. För budgetåren 1999 och 2000

beräknas också anslagsbehovet minska. Utskottet tillstyrker således

propositionens förslag till anslag för Riksdagens förvaltningskostnader för

budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker också att förvaltningsstyrelsen

bemyndigas att för budgetåret 1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till

investeringar i riksdagens fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600

000 kr. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen 1996/97:RFK1 till

handlingarna.

Som framgått av den lämnade redovisningen förbereder förvaltningskontoret en

ungdomsriksdag som skall äga rum den 15 maj 1998. Motion K240 (v, s, m, c, fp,

mp, kd) är således redan tillgodosedd och avstyrks därför.

Utskottet ser positivt på att förvaltningskontorets fastighetsenhet avser att

se över möjligheten att beakta miljökrav vid valet av elleverantör vid nästa

upphandlingstillfälle. Motion N310 (s), i vilken begärs att

förvaltningskontoret skall eftersträva inköp av miljömärkt el, påkallar därmed

ingen åtgärd av riksdagen utan avstyrks.

Enligt uppgift har utredningstjänsten av tekniska skäl inte kunnat ta fram

könsbaserad statistik men har vid flera tillfällen haft anledning att

efterfråga möjligheten att kunna göra detta. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det är av intresse att få fram könsuppdelade uppgifter om

riksdagens aktiviteter. Utskottet utgår från att man från förvaltningskontorets

sida vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma tekniska förutsättningar

för sådan statistik och avstyrker motion K602 (v) yrkande 1.

Motionären i motion K256 (s) vill avskaffa röstbrevlådorna i riksdagen med

hänvisning bl.a. till att den som hamnar i en röstbrevlåda måste ringa om igen

för att via växeln nå någon annan person som eventuellt kan svara. Enligt

förvaltningskontoret kommer en funktion att installeras som innebär att den som

ringer upp en röstbrevlåda i riksdagen kan bli kopplad till telefonist.

Utskottet avstyrker motionen ( yrkande 1) med hänvisning härtill.

Från den 1 januari 1997 har införts ett 020-nummer till riksdagens press- och

informationskansli, dit bl.a. allmänheten kan ringa och få frågor besvarade.

Även till EU-upplysningen kan allmänheten ringa på 020-nummer för bl.a.

information om EU och EU-frågornas behandling i riksdagen. Sökning i Rixlex,

via modem eller via riksdagens hemsida, är kostnadsfritt. Utskottet ändrar inte

sin inställning i frågan om införande av ytterligare 020-nummer utan avstyrker

motion K248 (fp).

Riksdagens ombudsmän

Propositionen

Regeringen föreslår att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen,

anvisas ett ramanslag på 35 960 000 kr för budgetåret 1998. Vid

anslagsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora

avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden - inte

kommer att inträffa.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret 1998.

Regeringen m.m.

Utgifterna för regeringen m.m. avser främst anslaget till Regeringskansliet

m.m. (Utrikesdepartementets verksamhet budgeteras dock under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan). I verksamhetsområdet ingår

även anslagen till Svensk författningssamling, allmänna val och stödet till de

politiska partierna. För budgetåret 1998 föreslås 2 222, 2 miljoner kronor. Den

största utgiftsökningen för 1998 utgörs av kostnaderna för de allmänna val som

äger rum under hösten detta år.

Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Fr.o.m. den 1 januari 1997 utgör Regeringskansliet en myndighet, efter att

tidigare ha omfattat femton, i förhållande till varandra självständiga

myndigheter. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen,

tretton departement samt Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Den närmare

organisationen framgår av förordningen (1996:1515, ändrad senast 1997:613). Av

lagen (1997:560) om revision av Regeringskansliet, som trädde i kraft den 1

juli 1997, framgår att Regeringskansliet är föremål för extern revision, som

skall utföras av Riksdagens revisorer. Den första revisionsberättelsen skall

lämnas till regeringen senast den 1 april 1998.

På ramanslaget C 1 Regeringskansliet m.m. fanns enligt budgetpropositionen

vid ingången av budgetåret 1997 ett anslagssparande på 344 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för 1997 slutar på 2 288 miljoner kronor, vilket svarar mot

summan av det anvisade beloppet, 1 945 miljoner kronor, och anslagssparandet.

Något anslagssparande beräknas således inte uppkomma under innevarande år.

För budgetåret 1998 föreslås ett ramanslag om 1 871 miljoner kronor. Det är

drygt 73 miljoner mindre än vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.

Samtidigt föreslår dock regeringen att riksdagen medger att högst 135 miljoner

kronor av anslagssparandet på ramanslaget Utrikesförvaltningen (utgiftsområde

5) överförs som anslagssparande till ramanslaget Regeringskansliet m.m.

(yrkande 1). Medelsbehovet ökar således i själva verket med 62 miljoner kronor.

Liksom tidigare ingår inte i anslaget medel för Utrikesdepartementets

verksamhet. Denna har i stället budgeterats tillsammans med

utrikesrepresentationen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan. Myndigheten Regeringskansliet kommer således även

under nästa budgetår att till den del som avser Utrikesdepartementets

verksamhet finansieras med medel från Utrikesförvaltningen (utgiftsområde 5).

För budgetåren 1999 och 2000 beräknar regeringen anslagen till 1 909 resp. 1

962 miljoner kronor.

Regeringen föreslår också att riksdagen medger att anslaget Regeringskansliet

m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen tillgodosågs från

anslagen till Extra utgifter (yrkande 2). Enligt propositionen kan detta gälla

ändamål som inte i sig avser kostnader för Regeringskansliet, men som hänger

samman med den verksamhet som bedrivs inom den sektor av samhällslivet som ett

departements verksamhetsområde omfattar. Någon uppräkning av anslaget begärs

inte för detta. Som exempel på ändamål som brukat tillgodoses från de tidigare

reservationsanslagen Extra utgifter som fanns under olika huvudtitlar kan,

enligt vad utskottet inhämtat, nämnas gåvor till jubilerande förbund, medaljer

och ordnar samt ex gratia ersättningar, såsom ersättningar till patienter som

blivit bestulna på statliga sjukhus.

Regeringen har den 4 september 1997 beslutat om inriktningen av det fortsatta

förändrings- och förnyelsearbetet inom Regeringskansliet (se prop. s. 18-19).

Detta arbete, som utgör en fortsättning på det arbete som ledde till bildandet

av myndigheten Regeringskansliet, skall enligt propositionen säkerställa att

Regeringskansliet är ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i

dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Ett medel att uppnå

detta sägs vara utvecklandet av en intern styrningsprocess för

Regeringskansliet som är utformad utifrån de särskilda förutsättningar som

gäller Regeringskansliet. Styrningsprocessen skall innefatta en gemensam

verksamhetsplanering och uppföljning inom Regeringskansliet. Vidare skall

kompetensförsörjningen i Regeringskansliet ses över. Arbetet, som skall

bedrivas under förvaltningschefens ledning, får enligt propositionen visa vilka

budgetmässiga och administrativa förutsättningar som finns för att

anslagsberäkna hela Regeringskansliet under samma anslag på statsbudgeten.

Motionerna

I motion 1997/98:K601 hemställer Johan Lönnroth m.fl. (v) att anslaget C 1

Regeringskansliet minskas med 50 miljoner kronor för 1998 (yrkandet delvis).

Även om regeringen i årets budgetproposition bantat något på förslaget till

anslaget C 1, anser Vänsterpartiet att en ytterligare nedskärning är befogad.

Vänsterpartiet pekar i motionen på att man i Regeringskansliet har använt sig

av dyrare flygalternativ än nödvändigt vid resor till Bryssel, att vissa

departements personal fått julgratifikationer och att mängden politiska

tjänstemän har ökat.

I motion 1997/98:K613 vill Marianne Samuelsson m.fl. (mp) minska anslaget med

100 miljoner kronor för 1998 (yrkande 2, delvis). Miljöpartiet framhåller att

anslaget till Regeringskansliet enligt regeringens egen prognos för år 1997 ser

ut att bli mer än 17 % högre än vad riksdagen anvisat. Miljöpartiet anser att

även regeringen måste åläggas budgetrestriktioner och att kraftiga

överskridanden bör följa med och leda till krav om att effektivisera

verksamheten. I motionen begärs också ett tillkännagivande om vad som anförts

om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för åren

1999 och 2000 enligt tabell (yrkande 3, delvis). Av bilagd tabell framgår att

Miljöpartiet vill minska anslaget C 1 med 100 miljoner kronor i förhållande

till beräkningarna i budgetpropositionen för vartdera året 1999 och 2000.

I motion 1997/98:A603 vill Per Sundgren (v) att statsrådens löner inte skall

få öka mer än genomsnittet för de statsanställdas löner. Enligt motionären har

löneskillnaderna i Sverige ökat mycket kraftigt under senare år. Utgångspunkten

borde egentligen vara att de förtroendevalda inte skall tjäna mer än dem de

representerar. Möjligen kan det accepteras att statsministern och statsråden

tjänar något mer. Om förslaget genomförs kan den särskilda Arvodeskommittén i

riksdagen avskaffas.

I motion 1997/98:K251 begär Inger Lundberg och Sinikka Bohlin (båda s) att

statsråd skall ges formell möjlighet att vara föräldralediga. Även om det

sannolikt är praktiskt svårt för statsråd att vara föräldralediga är det

knappast rimligt att möjligheten formellt är stängd för dem.

Bakgrund

Statsrådens löner fastställs av Statsrådsarvodesnämnden, vilken är en myndighet

under riksdagen. Nämnden, som består av en ordförande och två andra ledamöter,

skall enligt 1 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. fastställa

det belopp som månadsvis skall betalas i arvode till statsråden och besluta om

avgångsersättning till statsråd. Nämndens verksamhet regleras i lagen

(1993:1427) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden (skr. 1992/93:240,

bet.1993/94:KU11). Som skäl för att inrätta nämnden anfördes att regeringen

bl.a. utifrån allmänna jävsregler inte själv borde besluta om de egna

ledamöternas grundläggande förmåner såsom arvoden samt pensions- och

avgångsersättning. Vidare ansågs att den dåvarande samordningen mellan

statsrådens och riksdagsledamöternas arvoden borde avskaffas.

Konstitutionsutskottet ansåg i det ovan nämnda betänkandet att det borde

överlämnas åt nämnden att avgöra de allmänna utgångspunkter som nämnden skall

ta hänsyn till vid fastställandet av arvodesnivåerna och att instruktionen

därför inte borde innehålla några sådana föreskrifter. Utskottet förutsatte

emellertid att arvodet för statsministern även i fortsättningen skulle komma

att vara högre än övriga statsråds arvoden.

Varken i regeringsformen eller i dess förarbeten finns några uttalanden om

statsrådsuppdragets rättsliga natur som är av betydelse när det gäller

reglering av sjukavdrag m.m. Frågan om statsråds ledighet vid sjukdom berörs

inte heller. Däremot förutsätts att statsministern och annat statsråd kan ha

förfall att fullgöra sina uppgifter. Statsministern kan utse ett av de övriga

statsråden att i egenskap av ställföreträdare fullgöra statsministerns

uppgifter om han har förfall. Om statsministern inte utsett någon

ställföreträdare, eller om denne också har förfall, övertas statsministerns

uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsråden som har varit

statsråd längst tid (7 kap. 8 § regeringsformen). ?Förfall? inbegriper enligt

motiven även semester och annan ledighet (prop. 1973:90 s. 297 f.). Inget

hindrar att statsministern eller annat statsråd under semester eller annan

ledighet inträder för att delta t.ex. i avgörandet av ?något särskilt viktigt

ärende?. I detta sammanhang kan också nämnas 6 kap. 9 § andra stycket RF,

enligt vilket statsråd inte får utöva allmän eller enskild tjänst eller inneha

uppdrag av visst slag m.m. Föreskriften har enligt förarbetena tillkommit i

första hand för att värna om statsrådens integritet men även för att garantera

att statsråden koncentrerar sina krafter på regeringsuppdragets utförande (a.a.

s. 284).

Statsråd har inte rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring (jfr prop. 1996/97:6 om ändrade sjukavdrag för statsråden, bet.

1996/97:KU8). Före den 1 mars 1991 fanns inte någon reglering alls om

sjukavdrag beträffande statsråden. Numera gäller enligt 2 § lagen (1991:359) om

arvoden till statsråden att om ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag på

grund av sjukdom, avdrag skall göras på statsrådets arvode,

avlöningsförstärkning och tillägg för logikostnad. Under de första fjorton

dagarna av en sjukperiod görs avdrag enligt de bestämmelser som gäller för

tjänstemännen i Regeringskansliet. Avdraget per dag därefter är 15 % för den

femtonde till och med den nittionde dagen samt 25 % för de därpå följande

dagarna. Reglerna för sjukavdrag för statsråden skall så långt möjligt ge

ersättningsnivåer som motsvarar dem som gäller vid sjukdom för statsanställda i

allmänhet.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att utgiftsbehovet för myndigheten Regeringskansliet

kommer dåligt fram i begärda anslag. Under innevarande budgetår beräknas, som

påpekas i motion K613 (mp), utgifterna att bli 344 miljoner kronor eller 17 %

högre än det anslagna beloppet. För att täcka det överskjutande beloppet tas

anslagssparande i anspråk. För nästa budgetår begärs ett anslag som med 135

miljoner kronor underskrider utgiftsbehovet. Det beräknade underskottet

föreslås bli täckt genom en överföring av anslagssparande från ramanslaget

Utrikesförvaltningen, som hör till ett annat utgiftsområde. Metoden att

utnyttja anslagssparande på ett anslag inom ett visst utgiftsområde för

utgifter på ett annat utgiftsområde ligger knappast i linje med budgetreformens

principer. Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att överföringen sker

med hänsyn till det nära sakliga sambandet mellan anslagen till

Regeringskansliet och Utrikesförvaltningen och tillstyrker därför att riksdagen

medger den föreslagna överföringen av anslagssparandet (yrkande 1). Det är

emellertid angeläget att regeringen ser till att beräkningarna av

utgiftsbehovet för myndigheten Regeringskansliet i framtiden blir realistiska

och att utgifterna täcks med myndighetens eget anslag eller anslagssparande.

Utskottet förutsätter att frågan tas upp i det förändrings- och förnyelsearbete

som kommer att ske inom Regeringskansliet i enlighet med regeringens ovan

nämnda beslut den 4 september 1997.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag angående anslaget C 1

Regeringskansliet m.m. för 1998 och avstyrker motionerna K601 (v), yrkandet

delvis och K613 (mp) yrkande 2 delvis.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen medger att anslaget

Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta utgifter som ursprungligen

tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter (yrkande 2).

När det gäller motion K613 (mp) yrkande 3, delvis, om anslagen för åren 1999

och 2000 anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta ställning till konkreta

yrkanden som gäller anslagen för 1998 och 1999 och avstyrker motionen i denna

del.

Utskottet anser, liksom vid behandlingen av förslaget till instruktion för

Statsrådsarvodesnämnden hösten 1993, att det bör överlämnas åt

Statsrådsarvodesnämnden att avgöra de allmänna utgångspunkter som nämnden skall

ta hänsyn till vid fastställandet av nivåerna på statsrådens löner. Utskottet

avstyrker därmed motion A 603 (v).

Ett statsråd är inte någon arbetstagare utan har ett uppdrag av en mycket

speciell natur. Ett statsråd förutsätts i princip alltid vara i tjänst, även om

regeringsformen utgår från att statsministern och andra statsråd kan ha förfall

att fullgöra sina uppgifter, t.ex. på grund av sjukdom eller ledighet.

Mot bakgrund av vad som anförts om statsrådsuppdragets särskilda natur anser

utskottet inte att frågan om statsrådens möjligheter att vara föräldralediga

lämpar sig för en lagreglering. Det måste i stället ankomma på regeringen själv

att från fall till fall praktiskt lösa den situation som uppkommer vid ett

statsråds behov av längre ledighet. Med det anförda avstyrks motion K251 (s).

Svensk författningssamling

Propositionen

Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till C 2 Svensk författningssamling

om 1 011 000 kr för 1998.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Svensk

författningssamling för budgetåret 1998.

Allmänna val

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget C 3 Allmänna val år 1998 skall uppgå till 205

miljoner kronor. Beloppet avser kostnader för 1998 års allmänna val till

riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Allmänna val för

budgetåret 1998.

Stöd till politiska partier

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt lagen (1972:625, ändrad senast 1996:1533) om statligt stöd till

politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett

år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistöd lämnas som mandatbidrag.

Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i

riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande belopp

fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1, utg.omr.1, bet.

1996/97:KU1).

Med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen till regeringen i samband

med behandlingen av föregående års budgetproposition (se bet. 1996/97:KU1 s.

20) har regeringen beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att se

över reglerna om det statliga partistödet till de politiska partier som

tidigare varit representerade i riksdagen och lämna förslag till de

förändringar i regelverket som utredaren finner behövliga (dir. 1997:73).

Propositionen

I föregående års budgetproposition höjdes anslaget C 4 Stöd till politiska

partier med 30 miljoner kronor till 145,2 miljoner. Regeringen har i 1997 års

ekonomiska vårproposition beräknat ramen för utgiftsområdet så att denna

anslagsnivå ligger kvar under perioden. Regeringen föreslår därför att anslaget

skall vara 145,2 miljoner kronor för åren 1998-2000.

Motionerna

Motionärerna i motionerna 1997/98:K618 (fp), K601 (v) och K613 (mp) vill att

partistödet skall återgå till den nivå det hade före den senaste höjningen,

dvs. att stödet skall reduceras med 30 miljoner jämfört med regeringens

förslag. I motion 1997/98:K612 vill Moderata samlingspartiet att partistödet

skall minskas till en tredjedel av det nuvarande fr.o.m. år 1998.

I motion 1997/98:K618 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) yrkas att riksdagen till

Stöd till politiska partier för budgetåret 1998 anvisar 30 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslagit eller 115, 2 miljoner kronor. Motionärerna

anser att den tidigare sänkningen av partistödet var ett viktigt symboliskt

beslut, som gav eftertryck åt behovet av att sanera statsbudgeten och sänka

utgifter. De anser inte att tiden ännu är mogen för att återställa partistödet

till dess gamla nivå.

Även Vänsterpartiet anser i motion 1997/98:K601 att partistödet bör

återställas till 1996 års nivå och således sänkas med 30 miljoner kronor

(yrkandet delvis). Motionärerna anför att även om de har uppfattningen att

partistödet är av vikt för demokratin måste en höjning betraktas som stötande i

ett läge då så många andra drabbats av nedskärningar.

Miljöpartiet vill i motion 1997/98:K613 (mp) minska anslaget C 4 Stöd till

politiska partier med 30 miljoner kronor för vart och ett av åren 1998, 1999

och 2000 (yrkandena 2 delvis och 3 delvis). Motiveringen till yrkandena

återfinns i motion 1997/98:Fi219. Enligt denna ser Miljöpartiet inget hållbart

skäl till att de politiska partierna skall få ökade bidrag när

statsförvaltning, myndigheter, landsting, kommuner och en stor del av

folkhushållet tvingas till kraftiga åtstramningar.

I motion 1997/98:K612 hemställer förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

att riksdagen beslutar anslå 48,4 miljoner till anslag C 4 Stöd till politiska

partier för 1998. Motionärerna anser att partierna måste förmå att hålla sig

oberoende gentemot alla särintressen och också vara oberoende av stöd från den

offentliga sektorn. Sveriges ansträngda ekonomi ställer dessutom krav på

återhållsamhet med de offentliga utgifterna. Detta gäller även stödet till de

politiska partierna. Moderata samlingspartiet har under en följd av år krävt

att partistödet skall minskas och på sikt reformeras. Av det skälet avvisade

partiet förslaget att öka partistödet med 30 miljoner kronor för år 1997.

Motionärerna håller nu fast vid kravet på att stödet bör reduceras och föreslår

en minskning av partistödet till en tredjedel av det nuvarande, vilket innebär

en årlig besparing på 96, 8 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000.

Utskottets bedömning

Utskottet anser liksom tidigare att det är av väsentlig betydelse för

demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser för att bedriva

sin opinionsbildande verksamhet. Den höjning av partistödet som vidtogs förra

året innebar i stort sett att stödet återgick till den nivå det hade före de

båda senaste sänkningarna. Mot den nu angivna bakgrunden tillstyrker utskottet

propositionens förslag till medelsanvisning till C 4 Stöd till politiska

partier och avstyrker motionerna K618 (fp), K601 (v), delvis, K613 (mp) yrkande

2, delvis och K612 (m).

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta ställning till konkreta anslags-

yrkanden för budgetåren 1999 och 2000 och avstyrker därför motion K613 (mp)

yrkande 3, delvis.

Centrala myndigheter

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget D 1 Justitiekanslern anvisas 9 199 000 kr för

budgetåret 1998. Det innebär en höjning jämfört med föregående budgetår med 460

000 kr.

Anslaget D 2 Datainspektionen föreslås anvisas 24 493 000 kr för 1998, vilket

innebär en höjning jämfört med föregående år med drygt 4 %.

Enligt propositionen har Riksrevisionsverket på uppdrag av

Jordbruksdepartementet analyserat Sametingets resursbehov och kommit till

slutsatsen att ytterligare medel borde anvisas för 1998. Den ökade

medelstilldelningen skulle bl.a. avse partistöd, förberedelser för nästa val

(år 2001), ett nyligen beslutat nordiskt parlamentariskt råd samt plenum. Bl.a.

mot bakgrund av RRV:s analys har regeringen beräknat att anslaget bör höjas med

2,5 miljoner kronor i jämförelse med 1997 års anslagsnivå. Anslaget D 3

Sametinget föreslås därför anvisas 13 365 000 kr för 1998. Föregående budgetår

anvisades 10 497 000 kr. Regeringen har också föreslagit att Sametinget på

tilläggsbudget anvisas 2 miljoner kronor extra för innevarande budgetår.

Riksdagen har den 20 november 1997 godkänt förslaget (yttrande 1997/98:KU5y,

betänkande 1997/98:FiU11).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag för Justitiekanslern,

Datainspektionen och Sametinget för budgetåret 1998.

Mediefrågor

För utgifterna inom verksamhetsområdet Mediefrågor, i vilket ingår anslagen

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och

kassettidningar, Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV,

föreslår regeringen anslag för 1998 om sammanlagt 679,7 miljoner kronor.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet till

dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det

statliga stödet till radio- och kassettidningar. De två nämndernas

förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli.

Propositionen

Regeringen föreslår att 5 659 000 kr anvisas till anslaget E 1 Presstödsnämnden

och Taltidningsnämnden för 1998. Budgetåret 1995/96 uppkom ett anslagssparande

om 897 000 kr. Detta avses enligt propositionen användas för att göra en

förstudie om taltidningssystem baserat på öppna standarder och för att göra

offentlig information elektroniskt tillgänglig. Prognosen för år 1997 indikerar

ett visst anslagssparande. Den ovannämnda förstudien är numera genomförd och

redovisas nedan (se s. 34).

Motionen

I motion 1997/98:K611 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) hemställs

att riksdagen beslutar avveckla Presstödsnämnden fr.o.m. budgetåret 1999 och

att resterande uppgifter, såsom bevakningsuppgifter avseende ännu återstående

lån m.m., handläggs av Kammarkollegiet till dess att verksamheten helt har

avvecklats (yrkande 3). Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna i ett

annat yrkande i samma motion föreslår att presstödet avvecklas helt fr.o.m. den

1 januari 1999. Efter en avveckling av presstödet kommer Presstödsnämnden inte

längre att ha någon uppgift att fylla, konstaterar motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning för

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1998.

I det följande uttalar utskottet att det statliga presstödet är en nödvändig

del i en mediepolitik som syftar till att upprätthålla mångfalden inom

dagspressen. För att fördela presstödet till presstödsberättigade tidningar

behövs Presstödsnämnden. Motion K611 (m) yrkande 3 avstyrks.

Presstöd (anslaget)

Propositionen

Regeringen föreslår att 531 579 000 kr anvisas till anslaget E 2 Presstöd för

år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas ingen förändring av anslaget.

Beräkningarna utgår från ett oförändrat antal stödberättigade tidningar. En

neddragning av ramen för anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998

beräknades i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150, FiU 20).

Underutnyttjandet av anslaget är bl.a. en följd av att många stödberättigade

tidningars upplagor minskar. Som en konsekvens av detta minskar utbetalningen

av driftsstöd, eftersom stödet baseras på upplagenivån. Regeringen har i

förslaget till tilläggsbudget för 1997 föreslagit att ett tillfälligt

driftsstöd införs under 1997 och 1998 inom ramen för ett oförändrat anslag.

Riksdagen har den 20 november 1997 godkänt riktlinjerna för det tillfälliga

driftsstödet (yttrande 1997/98:KU5y, betänkande 1997/98:FiU11).

Motionerna

I motion 1997/98:K310 begär Marianne Andersson m.fl. (c) ett tillkännagivande

till regeringen om att ett statligt presstöd är en nödvändig del i en

mediepolitik som skall upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och

därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom Sverige.

I motion K611 (m) hemställs att riksdagen anslår 231 579 000 kr till anslaget

E 2 Presstöd för 1998, dvs. 300 miljoner mindre än regeringens förslag (yrkande

2). Motionärerna vill vidare att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret

1999 (yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittills gjorda erfarenheter att

presstödspengarna till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter. Stödet har alltså inte använts till nödvändiga

rationaliseringsåtgärder. Dessutom har ett stort antal tidningar lagts ner

under årens lopp, trots att presstöd har utgått. Mot denna bakgrund framstår

enligt motionärerna behovet av en reformering och avveckling av presstödet som

uppenbart. Presstödet bör därför avvecklas i två etapper genom att anslaget

skärs ned med 300 miljoner för 1998 och resterande belopp lyfts ur budgeten för

1999. Därmed kan också Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1999

(se yrkande härom ovan under avsnittet E 1).

I motion 1997/98:Kr302 hemställer Lars Leijonborg m.fl. (fp) att anslaget E 2

Presstöd minskas med 300 miljoner kronor för budgetåret 1998 (yrkande 3).

Folkpartiet anser att det nu är dags att inleda avvecklingen av stödet till

pressen. Som allt branschstöd verkar presstödet snedvridande, anför

motionärerna. Tidningarna har en tendens att anpassa sig till presstödets

regler. Andratidningar som skulle tvingas till nytänkande och förnyelse kan

ibland överleva tack vare presstödet. Förstatidningar missgynnas, och det kan

inte vara statsmaktens uppgift att i en situation då hela tidningsbranschen

står inför svåra utmaningar försvåra för de mest livskraftiga tidningarna.

Motionärerna påpekar att för vissa tidningar kan ett borttagande av

reklamskatten kompensera minskningen av presstödet.

I motion 1997/98:K603 föreslår Michael Stjernström (kd) att anslaget E 2

Presstöd minskas med 60 miljoner kronor för åren 1998 (yrkande 2), 1999 och

2000 (yrkande 1).

I motion 1997/98:K605 vill Dan Ericsson (kd) göra en omfördelning från

anslaget E 2 Presstöd till anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar

med 5 miljoner kronor. Syfte med åtgärden är enligt motionären att stärka

möjligheten till mångfald bland taltidningarna, eftersom också synskadade bör

omfattas av den strävan efter mångfald som ligger bakom regeringens förslag

till införande av ett tillfälligt driftsstöd för dagstidningar.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i motion K310 (c) att ett statligt presstöd är en

nödvändig del i en mediepolitik som syftar till att upprätthålla mångfalden

inom dagspressen och tillstyrker följaktligen regeringens förslag till

medelsanvisning till anslaget E 2 Presstöd samt avstyrker förslagen i

motionerna K611 (m) yrkande 2, Kr302 (fp) yrkande 3, K603 (kd) yrkande 2 och

K605 (kd), vari föreslås att anslagen minskas i förhållande till regeringens

förslag. Vad utskottet anfört om värdet av ett statligt presstöd tillgodoser

syftet med motion K310 (c), som alltså avstyrks.

Med samma motivering avstyrker utskottet yrkande 1 i motion K611 (m), vari

begärs att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1999.

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till konkreta yrkanden

som gäller anslagen för 1999 och 2000 och avstyrker därför motion K603 (kd)

yrkande 1.

Ändringar av presstödsförordningen

I flera motioner läggs fram förslag som syftar till ändringar av bestämmelser i

presstödsförordningen (1990:524, omtryckt 1996:1607).

Dagstidningsbegreppet

Bakgrund

Presstöd ges endast till dagstidningar. I 1 kap. 6 § presstödsförordningen

definieras vad som i förordningens mening skall anses vara en dagstidning och

därmed berättigad till stöd. Av definitionen framgår att med dagstidning inte

avses en tidning som normalt kommer ut med ett eller två nummer i veckan och

vars redaktionella innehåll till övervägande del är inriktat på avgränsade

intresseområden eller delar av samhället såsom näringsliv och affärsverksamhet,

konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv eller frågor med anknytning

till kyrkoliv och religion. Vidare är dagstidningar enligt förordningen

indelade i kategorierna högfrekvent (sex till sju nummer per vecka),

medelfrekvent (tre till fem nummer per vecka) och lågfrekvent (ett till två

nummer per vecka). I förordningen ges också särskilda regler beträffande

dagstidningar som definieras som storstadstidningar respektive anses ha

riksspridning.

Motionerna

I motion 1997/98:K608 hemställer Tuve Skånberg och Michael Stjernström (båda

kd) att även politiskt obundna, kristna fådagarstidningar, som Petrus och

Sändaren, skall ges presstöd (yrkande 1). Enligt motionärerna är det orimligt

att göra skillnad mellan kristna tidningar som är politiskt obundna och sådana

som är knutna till ett visst politiskt parti. Däremot är det angeläget att slå

vakt om såväl den politiska, religiösa som ideologiska mångfalden.

I motion 1997/98:K614 begär Fanny Rizell och Ulf Björklund (båda kd) en

översyn av kategoriindelningen av riksspridda dagstidningar i syfte att uppnå

en större rättvisa i bidragsgivningen till dessa. Motionärerna anser att den

nuvarande kategoriindelningen medför ett relativt sett mycket stort stöd till

de högfrekventa storstadstidningarna. De vill införa två nya kategorier med

beteckningarna medelfrekvent rikstidning och lågfrekvent rikstidning i syfte

att öka stödet till tidningar som har god spridning i hela landet, men som inte

är högfrekventa, t.ex. tidningen Dagen.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med behandlingen av kulturpropositionens förslag till förändringar av

dagstidningsbegreppet (prop. 1996/97:3) avstyrkte konstitutionsutskottet

motioner med samma syfte som den nu aktuella motion K608 (kd) yrkande 1 (bet.

1996/97:KU1). Utskottet hade inga invändningar mot propositionens förslag att

lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till övervägande del riktar sig mot

avgränsade intresseområden eller delar av samhället, inte skall räknas som

dagstidningar. Utskottet konstaterade dels att endast ett fåtal tidningar

skulle komma att drabbas av regeländringen, dels att dessa genom att bredda

sitt innehåll har en möjlighet att åter kvalificera sig för presstöd efter

prövning i Presstödsnämnden.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning beträffande dagstidningsbegreppet och

avstyrker motion K608 (kd) yrkande 1. Utskottet ser heller inget skäl att nu

göra en översyn av kategoriindelningen av riksspridda dagstidningar och

avstyrker därför även motion K614 (kd).

Driftsstödet

Motionerna

En förutsättning för allmänt driftsstöd till en en- eller tvådagarstidning är

bland annat att tidningen har en abonnerad upplaga på minst 2 000 exemplar

(presstödsförordningen 2 kap. 1 § 1 och 3 § 1).

I motion 1997/98:K610 vill Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) att

betalda försålda lösnummer skall få räknas in i kvalifikationsupplagan för

endagarstidningar (yrkande 2). Motionärerna vill också att Presstödsnämnden

efter särskild ansökan skall pröva möjligheterna att i marknadsföringssyfte ge

ut extra provexemplar av endagarstidningar (yrkande 1). Att sprida den egna

tidningen till nya grupper är det bästa sättet att öka upplagan, anser

motionärerna.

I motion 1997/98:K606 begär Martin Nilsson och Lars U Granberg (båda s) att

presstödsförordningen kompletteras så att presstöd kan ges även till tidningar

med en utgivningstäthet av två dagar per vecka. Motionärerna gör gällande att

presstöd kan ges till tidningar som utkommer 1, 3, 4, 5, 6 eller 7 dagar per

vecka men inte till tidningar som har två utgivningsdagar per vecka.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med behandlingen av förslagen till nya presstödsregler i

kulturpropositionen avstyrkte utskottet en motion (c) om ändrad

kvalifikationsgräns med hänvisning till att en förutsättning för att en tidning

skall kunna få driftsstöd är att den har en abonnerad upplaga på minst 2 000

exemplar och att denna regel gäller för såväl hög- och medelfrekventa som

lågfrekventa dagstidningar (bet. 1996/97:KU1 s. 33). Utskottet påpekade att

syftet med att införa begränsningen var att förhindra att nya tidningar

startades i spekulationssyfte med anledning av bidragsmöjligheterna och

hänvisade till förarbetena, proposition 1971:27 och betänkande KU 1971:31.

Ett motionsyrkande om möjligheter att utreda provexemplar avstyrktes

samtidigt med hänvisning till att en förutsättning enligt presstödsförordningen

för att en lågfrekvent dagstidning skall vara berättigad till allmänt

driftsstöd är att dess totala upplaga till övervägande del är abonnerad. Enligt

utskottet kunde denna bestämmelse begränsa möjligheterna att dela ut

provexemplar. Utskottet påpekade att det i övrigt inte fanns några särskilda

bestämmelser om provexemplar i förordningen.

Utskottets bedömning

Som ovan nämnts är en av förutsättningarna för att en- och tvådagarstidningar

skall få allmänt driftsstöd att tidningen har en abonnerad upplaga på minst 2

000 exemplar. Om upplagan sjunker under denna kvalifikationsgräns mister

tidningen en avsevärd del av sitt stöd enligt avtrappningsreglerna i

presstödsförordningen.

Utskottet vill inte tillstyrka att försålda lösnummer skall få inräknas i

kvalifikationsgränsen för endagarstidningar såsom föreslås i motion K610 (c),

men utskottet anser det angeläget att presstödsreglerna utformas så att

mångfalden inom dagspressen kan upprätthållas. Regeringen bör därför

uppmärksamma de tröskeleffekter som kan drabba tidningar, vars upplagor sjunker

under kvalifikationsgränsen och om så erfordras föreslå riksdagen åtgärder i

syfte att komma till rätta med de problem som kan uppkomma i samband med

sviktande upplagor för de tidningar som ligger nära denna gräns. Vad utskottet

här anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Det är enligt utskottets mening angeläget att mångfalden i dagspressen

upprätthålls. Kännedomen om tidningarnas innehåll måste kunna stärkas för att

spridningen skall kunna öka. Detta förutsätter bl.a. marknadsföring genom

gratisutdelning. Presstödsförordningen ger tidningar med fler utgivningsdagar

och högre upplagor goda möjligheter till sådan marknadsföring.

Endagstidningarna har naturligtvis samma behov. Det bör därför i ett lämpligt

sammanhang övervägas vilka förutsättningar som finns att ge lokalt och

regionalt spridda lågfrekventa tidningar ytterligare möjligheter att

marknadsföras genom gratisutdelning. Vad utskottet här anfört med anledning av

motion K610 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

I presstödsförordningen definieras en lågfrekvent dagstidning som en

dagstidning som normalt utkommer med ett eller två nummer per vecka (1 kap. 6

§). En lågfrekvent dagstidning som kommer ut två gånger per vecka får allmänt

driftsstöd med de belopp som anges i 2 kap. 5 § förordningen. Motion K606 (s),

i vilken begärs att presstöd skall kunna ges till tidningar med en

utgivningstäthet av två dagar per vecka, är således tillgodosedd och avstyrks

därför.

Begränsat driftsstöd

Bakgrund

Enligt 2 kap. 7 § presstödsförordningen kan begränsat driftsstöd lämnas för en

dagstidning, vars utgivningsort är Gotlands, Borgholms, Mörbylånga eller

Laholms kommuner, om tidningen uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt

driftsstöd utom den om högsta täckningsgrad.

Begränsat driftsstöd kan vidare lämnas enligt 2 kap. 8 § för en dagstidning

vars utgivningsort är Haparanda, Kalix, Överkalix eller Övertorneå kommun, om

tidningen uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftsstöd utom den om

högsta täckningsgrad och om tidningen, trots att den till övervägande delen är

på svenska, har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 % är skrivet på

finska.

Storleken på begränsat driftsstöd enligt 7 och 8 §§ bestäms av

Presstödsnämnden efter vad som i det enskilda fallet är skäligt. Stödet får

dock inte överstiga 1 688 000 kr.

Motionen

I motion K610 (c) begärs förändringar i presstödsförordningen så att det klart

framgår Haparandabladet, Laholms Tidning samt Ölandsbladet, som i dag uppbär

driftsstöd och väl fyller kriterierna, skall omfattas av samma regler som

gäller för motsvarande tidningar med allmänt driftsstöd (yrkande 4). Enligt

motionärerna medför dagens specialregel stor olägenhet för dessa tre tidningar,

såväl vad gäller den administrativa belastningen att årligen tvingas söka

driftsstödet som beträffande den osäkerhet som skapas i och med denna ordning.

Utskottets bedömning

Begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall utgår till tidningar på

Gotland, Öland, i Laholm och Haparanda. Regelverket innebär att stödet utgår om

tidningen behöver stödet för att utgivningen skall kunna upprätthållas.

Sedan detta stöd infördes har de ekonomiska förutsättningarna för

tidningsutgivning förändrats. Huruvida skäl fortfarande föreligger för att, som

nu, särskilt pröva om ovan nämnda tidningar behöver stödet för att utgivningen

skall kunna upprätthållas eller om det, såsom motionärerna föreslår, skall

kunna utgå med samma belopp som för lokala och regionala lågfrekventa tidningar

bör också kunna prövas i ett lämpligt framtida sammanhang. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Driftsstöd till elektroniskt distribuerade tidningar

Bakgrund

Genom ett initiativ av utskottet hösten 1996 fick Presstödsnämnden möjlighet

att jämka stödet till elektroniska dagstidningar, s.k. IT-tidningar. Eftersom

elektroniska tidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än

tidningar som trycks på papper fanns det enligt utskottets mening risk för att

det skulle komma att utgå ett oskäligt högt driftsstöd till en elektronisk

tidning som bedömts vara en dagstidning (bet. 1996/97:KU1 s. 30).

Enligt 2 kap. 11 a § presstödsförordningen får sålunda distributionsstöd för

elektroniskt distribuerade dagstidningar jämkas om det är skäligt med hänsyn

till kostnaderna för produktion och distribution.

Motionerna

I motion 1997/98:K613 (mp) begärs en utredning av om elektroniska medier skall

få presstöd (yrkande 1). Elektroniska dagstidningar kan distribueras till

avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper, anför Miljöpartiet.

Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds

nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör därför

utredas och i avvaktan på ett sådant underlag bör enligt Miljöpartiet

möjligheterna att få presstöd nu begränsas till papperstidningar. Ett

motsvarande yrkande framförs också i motion 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug

m.fl. (mp), yrkande 70.

Utskottets bedömning

Bestämmelsen i 2 kap. 11 a § presstödsförordningen om jämkning av stöd till

elektroniska tidningar trädde i kraft så sent som den 1 januari 1997. Enligt

propositionen har hittills inga ansökningar om stöd till elektroniskt dis-tr-

ibuerade tidningar lämnats till Presstödsnämnden. Utskottet ser inget skäl att

redan nu utreda frågan om presstöd till elektroniska medier och avstyrker

därför motionerna K613 (mp) yrkande 1 och Kr270 (mp) yrkande 70.

Distributionsstöd

Motionen

Ett av villkoren för distributionsstöd är enligt 4 kap. 5 § 2

presstödsförordningen att de samdistribuerade tidningarna normalt utkommer med

minst två nummer per vecka.

I motion K610 (c) begärs att reglerna i presstödsförordningen ändras, så att

endagarstidningar kan ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen på samma

villkor som gäller för övrig dagspress (yrkande 3). Den enda del av svensk

dagspress som är undantagen från rättigheten att ingå i samdistribution enligt

likaprisprincipen är endagarstidningarna, anför motionärerna. Enligt

motionärerna innebär regleringen en orimlig diskriminering som saknar saklig

grund.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksdagsbehandlingen av kulturpropositionen, som bl.a. innehöll nya

presstödsregler, väcktes en motion om distributionsstöd till endagarstidningar.

Konstitutionsutskottet avstyrkte motionen och anförde (bet. 1996/97:KU1 s. 35).

Enligt utskottets mening är behovet av en väl fungerande distribution av

dagstidningar stort. Grunden för en samordnad distribution av tidningar är att

den är kostnadseffektiv och ger dagspressen möjlighet att nå prenumeranter på

samma villkor. Samdistributionsfrågan har vid flera olika tillfällen under

årens lopp varit föremål för diskussioner och utredning. Svårigheterna att

organisera en samdistribution som kan omfatta alla dagstidningar som önskar

delta, dvs. även endagarstidningar och andra tidningar som faller utanför

stödsystemet, är väl kända. Hittills har det inte varit möjligt att finna en

ordning som tillfredsställer alla intressen.

Ett problem är att ett distributionsföretag kan få en monopolliknande

ställning, som kan missbrukas på det sättet att tidningsföretag utanför

stödsystemet vägras deltagande i samdistributionen. Därigenom kan de hamna i en

sämre konkurrenssituation än de tidningar som distribueras via dessa företag.

En konsekvens av detta kan bli att tidningsföretag som är eller skulle kunna

bli viktiga för mångfalden inte klarar konkurrensen.

Utskottet vill erinra om att det finns möjligheter till ingripande mot

företag som missbrukar en dominerande ställning enligt 19 § konkurrenslagen

(1993:20). Regeringen bör följa tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på

dagspressområdet och om så erfordras föreslå riksdagen åtgärder i syfte att

komma till rätta med problem av de slag som här har beskrivits inom

samdistributionen av tidningar.

Utskottets bedömning

Som utskottet påpekade hösten 1996 är svårigheterna att organisera en

samdistribution som kan omfatta även endagarstidningar och andra tidningar som

faller utanför stödsystemet väl kända. Det har hittills inte varit möjligt att

finna en ordning som tillfredsställer alla intressen. Utskottet ser svårigheter

med att införa ett system som innebär att alla endagarstidningar får ingå i

samdistributionen enligt likaprisprincipen på samma villkor som övrig

dagspress. Utskottet anser emellertid att regeringen uppmärksamt bör följa

situationen för de aktuella endagarstidningarna och, om det visar sig påkallat,

återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte att komma till rätta

med de problem som kan uppstå för de stödberättigade dagstidningar som inte har

rätt att ingå i samdistribution enligt likaprisprincipen. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion K610 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelserna i

förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

Anslagsbehållningen på 4,3 miljoner kronor från ett äldre anslag för samma

ändamål disponeras också av Taltidningsnämnden. Dessa medel avses användas för

att starta ytterligare taltidningar. Stödet till radio- och kassettidningar

skall förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och

sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning

samt afatiker och dyslektiker.

Enligt propositionen uppvisar stödet till radio- och kassettidningar i allt

väsentligt önskvärda effekter. De flesta synskadade som så önskar kan abonnera

på en dagstidning och utvidgningen av taltidningar täcker nästan hela landet.

Introduktionen av digitala taltidningar, s.k. RATS-tidningar (radiosänd

talsyntestidning för synskadade), har dock gått långsammare än planerat, bl.a.

beroende på problem med talsyntesens kvalitet.

Regeringen föreslår att anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar

anvisas 127,3 miljoner kronor för 1998.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner förslaget om ändrade

villkor för att teckna abonnemang på taltidningar (yrkande 4). Regeringen anser

att det nuvarande kravet på intyg som styrker behovet av att få abonnera på

radio- och kassettidningar bör tas bort för samtliga abonnenter av analoga

radio- och kassettidningar. När det gäller radiosända talsyntestidningar för

synskadade (RATS-tidningar) bör intygskravet tills vidare bibehållas, främst av

kostnadsskäl. Motivet för det tidigare intygskravet för afatiker och

dyslektiker var att verksamheten innefattade sådana kostnader att det var

angeläget att insatserna kom de verkligt behövande till godo. Enligt

Taltidningsnämnden är emellertid risken liten för att obehöriga skall teckna

ett taltidningsabonnemang.

Motionerna

I förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar definieras

dagstidning på samma sätt som i presstödsförordningen. Det innebär att

taltidningsstöd inte kan utgå till tidningar som inte anses som dagstidningar i

presstödsförordningens mening.

I motionerna 1997/98:K317 av Erling Bager m.fl. (fp, c, v, mp), 1997/98:K607 av

Anders Svärd (c) och K608 (kd) yrkande 2 begärs att taltidningsstödet utformas

så att stöd även kan ges till tidningar som arbetar med speciell bevakning av

livsåskådning, religion, kyrka, tro och sociala frågor. Som exempel på

tidningar som borde komma i fråga för taltidningsstöd nämns Sändaren, Petrus,

Kyrkans Tidning och Sändebudet. Enligt motionärerna behandlas dessa ämnen

sällan eller aldrig i lokala och regionala dagstidningar. Det övervägande

motivet för taltidningsstöd bör vara efterfrågan från synskadade, afatiker och

dyslektiker.

I motion 1997/98:K617 begär Charlotta Bjälkebring (v) förslag till ändring vad

gäller dagspressens utformning och tillgänglighet för synskadade. I dag kan den

synskadade enbart abonnera på en rikstäckande dagstidning, anför motionären.

Mångfald är emellertid lika viktigt för alla tidningsabonnenter, även

handikappade. Motionären anser därför att målsättningen måste vara att även

synskadade abonnenter på sikt skall ha tillgång till hela dagspressen. Detta

kan åstadkommas på olika sätt, t.ex. genom att bygga ut taltidningsverksamheten

till att omfatta fler dagstidningar eller genom insatser så att synskadade med

hjälp av datorer kan ta del av de dagstidningar som finns tillgängliga på

Internet.

I motion K605 (kd) begärs en omfördelning från anslaget E 2 Presstöd till

anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar med 5 miljoner kronor.

Motivet för yrkandet, som behandlas ovan under avsnittet Presstöd, är att

stärka mångfalden också avseende taltidningar.

Bakgrund

Regeringen gav den 9 november 1995 i uppdrag åt Taltidningsnämnden att utreda

de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för den framtida

taltidningsverksamheten. Utredningen innefattade bl.a. en genomlysning av den

tekniska utvecklingen vad gäller taltidningsteknik och annan näraliggande

informationsteknik. Taltidningsnämnden överlämnade den 29 mars 1996 sin rapport

Taltidningar nu och framgent - utvärdering och förslag till regeringen. I

rapporten föreslogs bl.a. att en förstudie borde göras i syfte att utröna

möjligheterna att göra en kravspecifikation för ett taltidningssystem baserat

på öppna standarder. I regleringsbrevet för 1997 gav regeringen

Taltidningsnämnden i uppdrag att göra denna förstudie. Resultatet av förstudien

föreligger i en rapport, Taltidningar med öppna standarder, avgiven i maj 1997.

En standard är i detta sammanhang en rekommendation att utforma en produkt på

ett visst bestämt sätt. En öppen standard är en standard som är tillgänglig för

alla tillverkare.

Ett digitalt taltidningssystem innebär att den datorlagrade tidningstexten

hämtas ur tidningens datorsystem och därefter överförs till abonnenten

trådlöst, genom telenätet eller med annan teknik. Systemet består väsentligen

av tre delar: en utrustning hos tidningen, ett transmissionssystem och en

utrustning hos abonnenten. Abonnenten förfogar över en dator med

mottagarutrustning, ett program för sökning i och återgivning av texten samt

ett läshjälpmedel, vanligen syntetiskt tal.

Om taltidningssystemet baserades på principen om öppna system, dvs. produkter

som kan köpas på allmänna marknaden och kopplas samman och samverka enligt

öppet tillgängliga, allmänt vedertagna och tillämpade standarder, skulle detta,

enligt rapporten, medföra ökad valfrihet och flexibilitet.

Slutsatsen i rapporten är att det finns konkurrensmöjligheter och etablerade

standarder i taltidningssystemets alla tre delar, men att konkurrensen till

vissa delar är begränsad. Enligt rapporten kan dock situationen ändras

betydligt inom den närmaste femårsperioden, då det finns tecken på att

standardprodukter kommer att kunna utnyttjas i högre grad än nu, t.ex. genom

att röststyrning och taligenkänning byggs in i vanliga persondatorer.

En upphandling av ett öppet taltidningssystem bör enligt rapporten täcka de

närmaste fem årens behov och dra nytta av den kommande tekniska utvecklingen.

Utskottets bedömning

Såsom redovisats ovan under avsnittet Dagstidningsbegreppet tillstyrkte

utskottet hösten 1996 att lågfrekventa tidningar, vilkas innehåll till

övervägande del riktar sig mot avgränsade intresseområden eller delar av

samhället, inte skall räknas som dagstidningar och därmed vara berättigade till

presstöd. Riksdagens beslut låg till grund för den nu aktuella definitionen av

dagstidning i presstödsförordningen och därmed också i förordningen om statligt

stöd till radio- och kassettidningar.

Utskottet har ovan vidhållit sin inställning beträffande dagstidningsbegreppet

i presstödsförordningen och ser inget skäl att införa en annan definition av

detta begrepp i förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

Utskottet avstyrker därför motionerna K317 (fp, c, v, mp), K607 (c) och K608

(kd) yrkande 2.

Regeringen har som ovan framgått låtit utföra en förstudie i syfte att bl.a.

bedöma förutsättningarna för att digitala taltidningssystem skall kunna

upphandlas i konkurrens. Målet är att ge ökad valfrihet och flexibilitet för

konsumenterna. Utskottet avstyrker motion K617 (v) med hänvisning till det

anförda.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för Stöd

till radio- och kassettidningar för budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker

också förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på taltidningar

(yrkande 4).

Radio- och TV-verket

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget E 4 Radio- och TV-verket anvisas 8 022 000 kr

för år 1998. En besparing med 219 000 kr föreslås tas ut under året.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för Radio-

och TV-verket för budgetåret 1998.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

Granskningsnämnden för radio och TV finansieras från rundradiokontot och över

statsbudgeten. Regeringen föreslår att 6 564 000 kr anvisas anslaget E 5

Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998. Från rundradiokontot bör

nämnden enligt propositionen anvisas 4 464 000 kr för 1998, vilket nämnden har

att redovisa på statsbudgetens inkomstsida (yrkande 3).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för

Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1998. Utskottet tillstyrker

också att riksdagen godkänner regeringens förslag om medelstilldelning från

rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 (yrkande

3).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,

att riksdagen

a) medger att högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet på ramanslaget

Utrikesförvaltningen överförs som anslagssparande till ramanslaget

Regeringskansliet m.m.,

b) medger att anslaget Regeringskansliet m.m. får användas för att bekosta

utgifter som ursprungligen tillgodosågs från anslagen till Extra utgifter,

c) godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning från

rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för år 1998 på 4

464 000 kr som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,

d) godkänner förslaget om ändrade villkor för att teckna abonnemang på

taltidningar,

e) med bifall till proposition 1997/98:1 i denna del anvisar anslagen

under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 1,

f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K601, 1997/98:K603 yrkande 2,

1997/98:K605, 1997/98:K611 yrkande 2, 1997/98:K612, 1997/98:K613 yrkande

2, 1997/98:K618 och 1997/98:Kr302 yrkande 3,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

2. beträffande lånebemyndigande

att riksdagen bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret

1998 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens

fastigheter intill ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kr,

3. beträffande Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för

verksamhetsåret 1995/96

att riksdagen lägger redogörelsen 1996/97:RFK1 till handlingarna,

4. beträffande beräkning av anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och

partier för 1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,

5. beträffande beräkning av anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för

1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,

6. beträffande beräkning av anslaget C 4 Stöd till politiska partier

för 1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:K613 yrkande 3, delvis,

7. beträffande beräkning av anslaget E 2 Presstöd för 1999 och 2000

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K603 yrkande 1 och 1997/98:K611 yrkande

1,

8. beträffande ledamöternas assistent/utredarstöd

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:K201, 1997/98:K206,

1997/98:K221, 1997/98:K242 yrkande 1 och 1997/98:K604 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande Barnens dag i riksdagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:K240,

10. beträffande upphandling av miljövänlig el

att riksdagen avslår motion 1997/98:N310 yrkande 2,

res. 3 (c, v, mp)

11. beträffande könsbaserad statistik

att riksdagen avslår motion 1997/98:K602 yrkande 1,

12. beträffande avskaffande av röstbrevlådor i riksdagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:K256,

13. beträffande 020-nummer till riksdagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:K248,

14. beträffande statsrådens löner

att riksdagen avslår motion 1997/98:A603 yrkande 2,

15. beträffande statsrådens möjligheter till föräldraledighet

att riksdagen avslår motion 1997/98:K251,

16. beträffande avveckling av Presstödsnämnden från år 1999

att riksdagen avslår motion 1997/98:K611 yrkande 3,

17. beträffande dagstidningsbegreppet i presstödsförordningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K608 yrkande 1 och 1997/98:K614,

18. beträffande kvalifikationsgränsen för driftsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande provexemplar

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande presstöd till lågfrekventa dagstidningar

att riksdagen avslår motion 1997/98:K606,

21. beträffande begränsat driftsstöd

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande presstöd till elektroniska medier

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K613 yrkande 1 och 1997/98:Kr270

yrkande 70,

res. 4 (mp)

23. beträffande samdistribution av endagarstidningar

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K610 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande dagstidningsbegreppet i förordningen om statligt stöd

till radio- och kassettidningar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K317, 1997/98:K607 och 1997/98:K608

yrkande 2,

25. beträffande ökad mångfald för synskadade

att riksdagen avslår motion 1997/98:K617.

Stockholm den 25 november 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Mats

Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Regeringskansliet m.m.,

Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med

?yrkande 2, delvis? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det finns utrymme för

nedskärningar i anslaget till Regeringskansliet. Exempelvis bör man inte inom

Regeringskansliet använda sig av dyrare flygalternativ än nödvändigt vid resor,

man bör avstå från julgratifikationer till personalen och begränsa mängden av

politiska tjänstemän. Med bifall till motion K601 (v), delvis, och med

anledning av motion K613 (mp) yrkande 2, delvis föreslår utskottet att till

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1998 anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag 50 miljoner kronor lägre belopp.

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Stöd till politiska

partier, Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?och 612 (m)? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet att även om partistödet är av

vikt för demokratin måste den höjning som genomfördes fr.o.m. 1997 betraktas

som stötande i ett läge då så många andra drabbas av nedskärningar. Med bifall

till motionerna K601 (v), delvis, K613 (mp) yrkande 2, delvis, och K618 (fp)

och med anledning av motion K612 (m) föreslår utskottet att riksdagen till

anslaget C 4 Stöd till politiska partier anvisar ett i förhållande till

regeringens förslag 30 miljoner kronor lägre belopp.

dels att utskottet bort anföra:

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet Vänsterpartiets förslag till

anvisning av anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998

enligt uppställning i bilaga 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt till anslag inom

utgiftsområde 1, Rikets styrelse och avstyrker motionerna K310 (c), K603 (kd)

yrkande 2, K605 (kd), K611 (m) yrkande 2, K613 (mp) yrkande 2, delvis, och

Kr302 (fp) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) = utskottet

d) = utskottet

e) med anledning av regeringens förslag i proposition 1997/98:1 i denna

del, med bifall till motionerna 1997/98:K601, 1997/98:K613 yrkande 2,

delvis och 1997/98:K618 samt med anledning av motion 1997/98:K612 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt

den som ?Reservation 1? betecknade uppställningen i bilaga 1,

f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K603 yrkande 2, 1997/98:K605,

1997/98:K611 yrkande 2, 1997/98:K613 yrkande 2, delvis och 1997/98:Kr302

yrkande 3.

2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Riksdagens ledamöter

och partier, m.m., Utskottets bedömning? som börjar med ?De nya reglerna? och

slutar med ?är i fråga? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att besparingar bör kunna göras på

anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Genom bl.a. förändringar i

regelsystemet för ledamöternas ersättningar kan uppnås en oförändrad

utgiftsnivå, vilket innebär en minskning av anslaget B 1 i förhållande till

regeringens förslag med 30 miljoner kronor. Med bifall till motion K613 (mp)

yrkande 2, delvis, föreslår utskottet att till anslaget B 1 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas 430 miljoner kronor.

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Regeringskansliet m.m.,

Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med

?yrkande 2, delvis? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sveriges ekonomi ställer krav på återhållsamhet med de

offentliga utgifterna. Utgifterna till Regeringskansliet ser enligt regeringens

egen prognos för år 1997 ut att bli mer än 17 % högre än vad riksdagen anvisat.

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att även regeringen måste åläggas

budgetrestriktioner och att kraftiga överskridanden bör leda till krav på

effektiviseringar av verksamheten. Med bifall till motion K613 (mp) yrkande 2,

delvis, och med anledning av motion K601 (v) delvis föreslår utskottet att till

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1998 anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag 100 miljoner kronor lägre belopp.

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken ?Stöd till politiska

partier, Utskottets bedömning? som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?och 612 (m)? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser i likhet med Miljöpartiet inget hållbart skäl till att de

politiska partierna fr.o.m. 1997 får ökade bidrag när statsförvaltning,

landsting, kommuner och en stor del av folkhushållet tvingas till kraftiga

åtstramningar. Med bifall till motionerna K613 (mp) yrkande 2, delvis, K601

(v), delvis, och K618 (fp) och med anledning av motion K612 (m) föreslår

utskottet att riksdagen till anslaget C 4 Stöd till politiska partier anvisar

ett i förhållande till regeringens förslag 30 miljoner kronor lägre belopp.

dels att utskottet bort anföra:

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet Miljöpartiets förslag till anvisning

av anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt

uppställning i bilaga 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt till anslag inom

utgiftsområde 1, Rikets styrelse och avstyrker motionerna K310 (c), K603 (kd)

yrkande 2, K605 (kd), K611 (m) yrkande 2 och Kr302 (fp) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse,

att riksdagen

a) = utskottet

b) = utskottet

c) = utskottet

d) = utskottet

e) med anledning av regeringens förslag i proposition 1997/98:1 i denna

del, med bifall till motionerna 1997/98:K613 yrkande 2 och 1997/98:K618

samt med anledning av motionerna 1997/98:K601 och 1997/98:K612 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 1998 enligt

den som ?Reservation 2? betecknade uppställningen i bilaga 1,

f) avslår motionerna 1997/98:K310, 1997/98:K603 yrkande 2, 1997/98:K605,

1997/98:K611 yrkande 2 och 1997/98:Kr302 yrkande 3.

3. Upphandling av miljövänlig el (mom. 10)

Birgitta Hambraeus (c), Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?Utskottet ser

positivt? och slutar med ?utan avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion N310 (s) yrkande 2 att riksdagen, som

yttersta företrädare för den politiska makten, bör gå före och välja miljömärkt

el, nu när den omreglerade elmarknaden ger köparna av el möjlighet att ställa

miljökrav. Utskottet anser att det bör uppdras åt förvaltningskontoret att vid

upphandling av el till riksdagen eftersträva inköp av miljömärkt el. Detta bör

riksdagen med bifall till motion N310 (s) som sin mening ge

förvaltningskontoret till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande upphandling av miljövänlig el

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N310 yrkande 2 som sin mening ger

förvaltningskontoret till känna vad utskottet anfört,

4. Presstöd till elektroniska medier (mom. 22)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Bestämmelsen

i? och slutar med ?Kr270 (mp) yrkande 70? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att frågan om huruvida elektroniska

medier skall få presstöd bör utredas. I avvaktan på utredningens resultat bör

möjligheterna till presstöd begränsas till papperstidningar. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K613 (mp) yrkande 1 och Kr270

(mp) yrkande 70 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande presstöd till elektroniska medier

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K613 yrkande 1 och

1997/98:Kr270 yrkande 70 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Inger René (m) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anför:

Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater

och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster

avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.

Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 - som var 397 miljoner

kronor mindre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag - har

emellertid avslagits av riksdagens majoritet i budgetprocessens första steg

genom riksdagsbeslutet den 20 november. Då majoriteten valt en annan inriktning

av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 1.

För budgetåret 1998 förordar vi i vår kommittémotion K612 att partistödet

minskas till en tredjedel av det nuvarande och på sikt reformeras. Vi anser

att Sveriges ansträngda ekonomi ställer krav på återhållsamhet med de

offentliga utgifterna och att detta även gäller stödet till de politiska

partierna.

I vår kommittémotion K611 föreslår vi att riksdagen till anslaget E 2

Presstöd anvisar ett i förhållande till regeringens förslag 300 miljoner kronor

lägre belopp. Enligt vår uppfattning har presstödet inte använts för nödvändiga

rationaliseringar utan i stor utsträckning för att täcka löpande kostnader.

Presstödet har inte heller förhindrat att ett stort antal tidningar lagts ned

under årens lopp. Moderata samlingspartiet anser därför att att presstödet bör

avvecklas helt och att därmed Presstödsnämnden kan läggas ned.

Som ovan anförts deltar vi inte i beslutet om anslagsfördelning och vi avstår

därför från att yrka bifall till våra anslagsmotioner.

I konsekvens med vår grundinställning att presstödet bör avvecklas anser vi

det inte heller meningsfullt att genomföra de förslag till detaljändringar i

presstödsförordningen som framförs i olika motioner, men vi avstår från att

reservera oss mot utskottsmajoritetens förslag till tillkännagivanden med

anledning av en centermotion vad gäller kvalifikationsgränsen, provexem-plar,

begränsat driftsstöd och samdistributionen av endagarstidningar. Vi anser dock

att om upplagan för en stödberättigad tidning sjunker under

kvalifikationgränsen är detta en indikation på att läsarna inte uppskattar

tidningen i fråga och inte något som bör föranleda ökade stödåtgärder från

samhällets sida. Vi vill också peka på risken för att distributionsföretag kan

få en monopolliknande ställning som kan missbrukas på det sätttet att

tidningsföretag utanför stödsystemet vägras deltagande i samdistributionen.

Detta leder till djupa orättvisor och hotar mångfalden inom dagspressen. Så

länge presstödet finns kvar anser vi att reglerna för presstöd bör vara

utformade så att diskriminering vid samdistribution av dagstidningar inte skall

kunna vara möjlig.

2. Birgit Friggebo (fp) och Bo Könberg (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård,

skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg, men även för

utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se

reservationerna nr 1 och 29 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram

för utgiftsområde 1 - som var 330 miljoner kronor mindre än Socialdemokraternas

och Centerpartiets förslag och innebar en sänkning av partistödet med 30

miljoner och av presstödet med 300 miljoner - har emellertid avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag utgör

en helhet anser vi inte att det i detta andra steg är meningsfullt att

fullfölja våra anslagsyrkanden och vi avstår följaktligen från att yrka bifall

till dem.

Folkpartiet har emellertid inställningen att den tidigare sänkningen av

partistödet var ett viktigt symboliskt beslut, som gav eftertryck åt behovet

att sanera statsbudgeten och sänka utgifterna. Vi anser inte att tiden ännu är

mogen för att återställa partistödet till dess gamla nivå.

Folkpartiet har vidare grunduppfattningen att stödet till dagspressen bör

avvecklas på längre sikt och Presstödsnämnden läggas ned. Vi anser i konsekvens

härmed att det inte är meningsfullt att genomföra de förslag till

detaljändringar i presstödsförordningen som framförs i olika motioner, men vi

avstår från att reservera oss mot utskottsmajoritetens förslag till

tillkännagivanden med anledning av en centermotion vad gäller

kvalifikationsgränsen, provexemplar, begränsat driftsstöd och samdistributionen

av endagarstidningar. Vi har i dessa frågor samma inställning som

utskottsmajoriteten hade hösten 1996.

Folkpartiet har motionerat om att taltidningsstödet skall utvidgas så att

stöd även kan ges till tidningar som bevakar livsåskådningsfrågor, religion,

kyrkofrågor och sociala frågor, m.m. Vi vill framhålla att Folkpartiet inte

delar majoritetens uppfattning att dagstidningsbegreppet skall definieras så

snävt att utgivningen av fådagarstidningar begränsas till sådana som utges av

politiska partier. Denna definition av dagstidningsbegreppet medför beklagligt

nog att inte heller taltidningsstöd kan ges till tidningar som bevakar

exempelvis livsåskådningsfrågor.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna har avgivit särskilda

yttranden.

---------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Utskottets|Reservanternas|

| |Anslag |förslag|förslag i|

| | | |förhållande |

| | | |till |

| | | |utskottets |

| | | |förslag |

--------------------------------------------------------

| | | |Res. 1|Res. 2|

| | | | (v) | (mp)|

| | | | | (mp)|

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|A |Statschefen |

--------------------------------------------------------

|1 |Kungliga hov- och slottsstaten|72 404 | | |

| |(ram) | | | |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|B |Riksdagen och dess ombudsmän |

--------------------------------------------------------

|1 |Riksdagens ledamöter och |460 000| | -30|

| |partier m.m. (ram) | | | 000|

--------------------------------------------------------

|2 |Riksdagens |460 000| | |

| |förvaltningskostnader (ram) | | | |

--------------------------------------------------------

|3 |Riksdagens ombudsmän, | | | |

| |Justitieombuds- |35 960 | | |

| | männen (ram) | | | |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|C |Regeringen m.m. |

--------------------------------------------------------

|1 |Regeringskansliet m.m. (ram) | 1 870 | -50 | -100|

| | | 944 | 000 | 000|

--------------------------------------------------------

|2 |Svensk författningssamling | 1 011 | | |

| |(ram) | | | |

--------------------------------------------------------

|3 |Allmänna val (ram) |205 000| | |

--------------------------------------------------------

|4 |Stöd till politiska partier |145 200| -30 | -30|

| |(ram) | | 000 | 000|

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|D |Centrala myndigheter |

--------------------------------------------------------

|1 |Justitiekanslern (ram) | 9 199 | | |

--------------------------------------------------------

|2 |Datainspektionen (ram) |24 493 | | |

--------------------------------------------------------

|3 |Sametinget (ram) |13 365 | | |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

|E |Mediefrågor |

--------------------------------------------------------

|1 |Presstödsnämnden och | | | |

| |Taltidningsnämnden (ram) | 5 659 | | |

--------------------------------------------------------

|2 |Presstöd (ram) |531 579| | |

--------------------------------------------------------

|3 |Stöd till radio- och |127 300| | |

| |kassettidningar (ram) | | | |

--------------------------------------------------------

|4 |Radio- och TV-verket (ram) | 8 022 | | |

--------------------------------------------------------

|5 |Granskningsnämnden för radio | 6 564 | | |

| |och TV (ram) | | | |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet | 3 976 | -80 | -160|

| | | 700 | 000 | 000|

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Motionerna............................................2

Inledning...........................................5

Utskottet.............................................6

Kungliga hov- och slottsstaten......................6

Riksdagen och dess myndigheter......................7

Riksdagens ledamöter och partier m.m..............7

Riksdagens förvaltningskostnader.................10

Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för verksamhetsåret

1995/96 10

Riksdagens revisorers granskning...............11

Riksdagens ombudsmän.............................15

Regeringen m.m.....................................15

Regeringskansliet m.m............................15

Svensk författningssamling.......................19

Allmänna val.....................................20

Stöd till politiska partier......................20

Centrala myndigheter...............................22

Mediefrågor........................................22

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden..........22

Presstöd (anslaget)..............................23

Ändringar av presstödsförordningen...............25

Begränsat driftsstöd.............................28

Stöd till radio- och kassettidningar.............30

Radio- och TV-verket.............................33

Granskningsnämnden för radio och TV..............33

Hemställan...........................................34

Reservationer........................................36

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)36

2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1, Rikets styrelse, (mom. 1)37

3. Upphandling av miljövänlig el (mom. 10).........39

4. Presstöd till elektroniska medier (mom. 22).....39

Särskilda yttranden..................................39

Bilaga Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse.............................................42