Bet. 1997/98:KU10

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Innehåll

Sammanfattning

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

KU10

Inledning

Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska

statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har

rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsärenden

och de handlingar som hör till ärendena.

Utöver konselj, regerings- och statsministerprotokoll har vid granskningen

funnits att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och, på

begäran av utskottet, inom Regeringskansliet. Väsentliga delar av detta

material återges i bilaga 1.1-5.2.

Såsom förutskickats i utskottets betänkande 1996/97:KU25 (s. 1) behandlas i

detta betänkande vissa administrativt inriktade granskningsuppgifter angående

regeringsarbetet.

Sammanfattning

Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i

Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Utan att nu söka

urskilja de närmare anledningarna till ökningen noterar utskottet att den

tidigare utvecklingen i riktning mot en minskning av antalet anställda inte

längre tycks fortsätta. Utskottet anser det motiverat att som ett led i

kommande granskningar uppmärksamma de organisatoriska förutsättningarnas

betydelse för regeringsarbetet.

Utskottet har översiktligt granskat löneförhållandena för kvinnor och män i

Regeringskansliet. Granskningen har inte givit anledning till några uttalanden

från konstitutionella utgångspunkter.

Granskningen av regeringsprotokollen har visat att antalet regeringsärenden

fortsatt att minska under år 1996. De uppgick då till sammanlagt 10 241. Från

formell synpunkt har utskottet pekat på att vissa strykningar i protokollen

inte har bestyrkts på något särskilt sätt utöver att protokollen justerats.

Utskottet utgår från att den administrativa praxis som i detta hänseende

tillämpats i regeringsarbetet tas upp till övervägande i Regeringskansliet.

Utskottet har gått igenom regeringens behandling av riksdagens beslut på

grundval av den skrivelse från regeringen som lämnats till riksdagen avseende

i huvudsak tiden den 1 juli 1995-den 30 juni 1996.

Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i

Svensk författningssamling under år 1996. Granskningen har fördjupats jämfört

med tidigare år. Utskottet konstaterar att andelen författningar som kommit ut

mindre än fyra veckor före ikraftträdandet har minskat något sedan föregående

år men fortfarande är oacceptabelt hög. För åtta särskilt granskade departement

kan utskottet konstatera att riksdagsbeslut många gånger fattats så sent att

möjligheterna att få ut en författning i tid i praktiken redan varit försuttna.

Utskottet understryker vikten av att komma till rätta med den ofta alltför sena

utgivningen av författningar och berör olika åtgärder som är möjliga för att nå

det syftet.

Utskottet har också gått igenom de propositioner som lämnats under riksmötet

1996/97 i syfte att granska regeringens remittering av lagförslag till

Lagrådet. Genomgången har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande

från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt

i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har

redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är

det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett

lättillgängligt sätt. Även vissa mindre brister i fråga om remitteringen och

redovisningen av skälen för att underlåta remisser har iakttagits under

granskningen. Med anledning av kritik som Lagrådet anfört mot beredningen av

vissa förslag framhåller utskottet vidare att det är angeläget att

bestämmelserna om beredning av regeringsärenden inte åsidosätts och även att

det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet

följts.

Utskottet har slutligen granskat registreringen av allmänna handlingar inom

Regeringskansliet med särskild hänsyn till vilken inverkan ny teknik har i

detta avseende. Granskningen har givit vid handen att det inom

Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar,

såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som

utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett

tillfredsställande sätt.

1 Regeringskansliet

Under en följd av år har konstitutionsutskottet i sina granskningsbetänkanden

redogjort för personalutvecklingen i Regeringskansliet. Uppmärksamheten har

därvid på senare år bl.a. riktats mot inslaget av politiskt tillsatta

tjänstemän och på jämställdhetsfrågor. Redogörelserna har grundats på

statistiska uppgifter som inhämtats från Regeringskansliet. Den senast

offentliggjorda redogörelsen avser förhållandena den 1 januari 1996 (1995/96:

KU30 s. 11 f.).

Sedan tredje kvartalet 1995 ger Regeringskansliets förvaltningsavdelning

varje kvartal ut en tryckt skrift med uppgifter beträffande tjänstgörande inom

Regeringskansliet. Den innehåller statistiska uppgifter om bl.a. antalet

anställda, antalet politiskt sakkunniga och antalet kvinnor och män inom skilda

personalkategorier. Även löneförhållanden för olika personalkategorier framgår

av skriften. Skriften gör det möjligt att i stora drag överblicka hur

Regeringskansliet utvecklas i fråga om personalens antal, sammansättning och

löneförhållanden.

Den nya möjlighet att följa personalutvecklingen inom Regeringskansliet som

har tillkommit genom förvaltningsavdelningens informationsskrift är allmänt

sett av ett betydande värde. Det är av vikt att kunna överblicka hur

personalförhållandena inom Regeringskansliet utvecklar sig.

Redovisningen gör emellertid inte utskottets återkommande granskning av

utvecklingen överflödig. Utskottet tar även i detta betänkande upp frågor om

personalutvecklingen i Regeringskansliet.

Granskningen avser i huvudsak Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet.

Inte heller personalförhållandena inom kommittéväsendet berörs.

Utrikesförvaltningen och kommittéväsendet granskas för närvarande i annat

sammanhang av Riksdagens revisorer.

Som underlag för utskottets granskning har i första hand de uppgifter som

lämnats i Regeringskansliets informationsskrift tjänat. Utöver vad som framgår

av den har emellertid utskottet inhämtat vissa statistiska uppgifter om

politiskt tillsatta tjänstemän inom Regeringskansliet. Utskottet har också

inhämtat sådana uppgifter om uppdrag för tjänstemän i Regeringskansliet att som

företrädare för staten vara ledamot av företagsstyrelser och styrelser för

affärsverk.

Personal

Antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive UD uppgick den 31 december

1996 till 2 157 personer, en ökning med 167 sedan årets början. Flest anställda

hade Finansdepartementet med 351 personer, en ökning med 22 personer.

Förvaltningskontorets personal bestod av 377 personer, 58 fler än vid årets

början.

Den 30 juni 1997 var antalet tjänstgörande exklusive UD 2 233 personer.

Antalet hade alltså ökat med 76 sedan utgången av år 1996. Antalet anställda i

Finansdepartementet hade ökat med 6 till 357. Förvaltningsavdelningens

anställda uppgick till 396 personer, dvs. 19 fler än vid utgången av året

förut.

Utvecklingen inom Regeringskansliet som helhet kan överblickas om de

uppgifter som låg till grund för utskottets senast genomförda granskning av

personalutvecklingen jämförs med de nya uppgifter som nu blivit tillgängliga

genom den kvartalsvis utgivna redovisningen från Regeringskansliets

förvaltningsavdelning. En genomgång av uppgifterna om antalet anställda vid de

olika departementen (utom Utrikesdepartementet) och den avdelning inom

Regeringskansliet som numera benämns Regeringskansliets förvaltningsavdelning

visar följande om personalutvecklingen från den 1 januari 1996 till den 30 juni

1997.

1996-01-01 1997-06-30

Statsrådsberedningen 51 59 (+8)

Justitiedepartementet 150 159 (+9)

Försvarsdepartementet 116 113 (-3)

Socialdepartementet 158 157 (-1)

Kommunikationsdeparte- 92 103 (+11)

mentet

Finansdepartementet 329 357 (+28)

Utbildningsdepartementet 135 154 (+19)

Jordbruksdepartementet 97 106 (+9)

Arbetsmarknadsdeparte- 146 113 (-33)

mentet

Närings- och handels-

departementet 122 165 (+43)

Civildepartementet 90 - (-90)

Inrikesdepartementet - 150 (+150)

Miljödepartementet 129 130 (+1)

Kulturdepartementet 56 71 (+15)

Regeringskansliets 319 396 (+77)

förvaltningskontor/

Regeringskansliets

förvaltningsavdelning _____ _____ Summa:

1 990

2 233

När man bedömer sammanställningen bör hänsyn tas till de betydande

förändringar i departementsorganisationen som genomförts under år 1996. Inte

minst bör det beaktas att vissa frågor om export m.m. flyttats från

Utrikesdepartementet till Närings- och handelsdepartementet. En närmare

redogörelse för förändringarna finns i utskottets betänkande 1996/97:KU 25 (s.

11). Med beaktande av det som nu anförts kan det ändå noteras att antalet

anställda i Regeringskansliet utom Utrikesdepartementet ökat med 243 personer

( > 12 %) från den 1 januari 1996 till den 30 juni 1997.

Den nuvarande personalsituationen kan också betraktas mot bakgrund av

utvecklingen under en längre tid. Av utskottets tidigare granskningar framgår

att antalet anställda i Regeringskansliet år 1974 var omkring 1 250 personer.

Detta innebar att personalen hade ökat i antal med ca 90 % sedan år 1956. Den

största delen av ökningen hänförde sig till åren före 1967 eller i praktiken i

samband med genomförandet av den departementsreform som beslutades år 1965 (KU

1974:22 s. 4). Med ledning av senare granskningar kan översiktligt konstateras

att antalet anställda i Regeringskansliet utvecklat sig på följande sätt:

År Antal

1974 1 250

1982 2 022

1984 1 942

1986 1 856

1987 1 799

1988 1 782

1990 1 786

1991 1 803

1992 1 720

1993 1 849

1994 1 846

1996 2 157

1997 2 233

Politiskt tillsatta tjänstemän

(Granskningen omfattar i detta avsnitt även Utrikesdepartementet. I den

följande redogörelsen anges för enkelhetens skull hela tal, oavsett att det i

verkligheten kan vara fråga om personer som arbetar mindre än heltid och att

följaktligen fler personer kan vara anställda och antalet tjänstgörande

beräknat efter tjänstgöringens omfattning kan uppgå även till delar av hela

tal).

Vid utgången av år 1996 fanns inom Regeringskansliet 134 politiskt tillsatta

tjänstemän. Av dem var 1 ambassadör, 6 assistenter, 1 generaldirektör, 1

kabinettssekreterare, 4 planeringschefer, 66 politiskt sakkunniga, 23

pressekreterare, 4 sakkunniga, 25 statssekreterare och 3 biträden, bilaga 1.1.

Antalet politiskt tillsatta tjänstemän hade ökat med 7 sedan början av år 1996.

I juli 1997 var antalet 132, alltså något lägre än vid utgången av år 1996.

Det största antalet politiskt tillsatta tjänstemän finns i

Statsrådsberedningen. I juli 1997 var de 34 personer. Finansdepartementet hade

då 15, Arbetsmarknadsdepartementet 11 och Inrikesdepartementet 11 politiskt

tillsatta tjänstemän. Det minsta antalet fanns på Kulturdepartementet som hade

4 politiskt tillsatta tjänstemän. Justitie- , Försvars- och

Jordbruksdepartementen hade vardera 5 politiskt tillsatta tjänstemän.

Sedan hösten 1994 finns en överenskommelse mellan riksdagspartierna om

förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. Regeringen

har lämnat en redogörelse för överenskommelsen i skrivelse 1994/95:225 till

riksdagen.

Anställningsvillkoren för politiskt sakkunniga och informationssekreterare

regleras i det s.k. politikeravtalet, som träffades i november 1997.

Jämställdhetsfrågor

Strävan efter jämställdhet mellan könen kommer på konstitutionell nivå till

uttryck i regeringsformen (1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 11 kap. 9 § andra

stycket). På vanlig lagnivå gäller jämställdhetslagen (1991:433), som har till

ändamål att främja jämställdheten i arbetslivet. Lagen siktar till att

förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet.

Konstitutionsutskottet har tidigare berört jämställdhetsfrågor i samband med

sin granskning av personalutvecklingen inom Regeringskansliet (1994/95:KU 30 s.

19). Utskottet har även i år tagit upp sådana frågor till behandling. Till

grund för granskningen ligger de uppgifter om personalförhållandena som framgår

av redovisningarna från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Granskningen

avser förhållandena den 30 juni 1997 inom hela Regeringskansliet, inklusive UD.

Vissa uppgifter om anställningsförhållanden

Av förvaltningsavdelningens redovisning av personalförhållandena inom

Regeringskansliet framgår bl.a. medellöner och medianlöner för kvinnor och män

inom olika personalkategorier. I det följande återges vissa av dessa uppgifter.

Vad som anförs om löner avser medianlöner per månad.

I förvaltningsavdelningens redovisning upptas personal utan handläggande

uppgifter under rubriken Bas-personal. I denna personalkategori var männens

antal 244, kvinnornas 1 030. Männens lön var 14 700 kr, kvinnornas 16 000 kr.

Antalet departementssekreterare var 1 027. Av dem var 457 män och 570

kvinnor. Männens lön var 22 000 kr, kvinnornas 21 000 kr.

De rättssakkunnigas antal var 159, varav 84 var män och 75 kvinnor. Männens

lön var 26 000 kr, kvinnornas 27 000 kr.

Kansliråden var 217, varav 134 män och 83 kvinnor. Männens lön var 27 800 kr,

kvinnornas 27 400 kr.

Antalet departementsråd var 208. Av dem var 138 män och 70 kvinnor. Männens

lön var 34 500 kr, kvinnornas 35 050 kr.

Chefstjänstemän m.fl. var 37 till antalet, 29 män och 8 kvinnor. Männens lön

var 41 000 kr, kvinnornas 40 800 kr.

Styrelseuppdrag

Staten är som ägare representerad i styrelsen i åtskilliga företag. Det är

inte ovanligt att den statliga företrädaren är en tjänsteman i

Regeringskansliet. I aktiebolag är det i sådana fall vanligen fråga om att

statens ägarinflytande enligt beslut av regeringen utövas av chefen för ett

departement, och att departementschefen uppdragit åt en företrädare för staten

att vid bolagsstämman rösta för att departementstjänstemannen väljs in i

bolagets styrelse. Tjänstemannens uppgift att vara ledamot av bolagsstyrelsen

är i sådana fall nära förbunden med anställningen i departementet. Detsamma kan

sägas om sådana fall där tjänstemän är ledamöter av styrelsen för

affärsdrivande verk. Sådana ledamöter utses vanligen av regeringen.

Utskottet har begärt uppgifter från Regeringskansliet om antalet sådana

uppdrag som nämnts i det föregående och om hur arvodena för uppdragen fördelar

sig mellan kvinnor och män m.m. Uppgifterna framgår av bilagorna 1.2 och 1.3.

Utskottets bedömning

Efter att under 1980-talet ha minskat i antal har de anställda i

Regeringskansliet nu sedan något år åter börjat bli fler. Denna utveckling kan

givetvis ha flera orsaker. Uppenbart är att den högsta ledningen av

statsförvaltningen numera står inför ökande krav på flexibilitet i skilda

hänseenden. Regeringsformen lämnar också ett vitt utrymme för regeringen att

själv bestämma om formerna för sitt arbete och Regeringskansliets organisation.

Bakom detta ligger tanken att riksdagen genom anslagsmakten är tillförsäkrad

ett tillfredsställande inflytande (prop. 1973:90 s. 181).

Utan att nu söka urskilja de närmare anledningarna till att antalet anställda

i Regeringskansliet har ökat, noterar utskottet att den tidigare utvecklingen i

riktning mot en minskning av antalet anställda inte längre synes fortsätta.

Utskottet noterar vidare att förutsättningarna för riksdagens inflytande i

fråga om Regeringskansliets organisation inte har förblivit helt oförändrade

sedan regeringsformens tillkomst. Inte minst den nya organisation av

Regeringskansliet, som har genomförts från och med den 1 januari 1997 och som

innebär att hela Regeringskansliet är en enda myndighet, gör det som utskottet

tidigare uttalat motiverat att som ett led i kommande granskningar uppmärksamma

de organisatoriska förutsättningarnas betydelse för regeringsarbetet (jfr bet.

1996/97:KU 1 s. 16). I övrigt föranleder granskningen inte något uttalande av

utskottet i fråga om antalet anställda i Regeringskansliet.

Den granskning som utskottet har företagit lämnar visserligen inte underlag

för några mera ingående bedömningar av hur jämställdheten mellan könen kan

anses ha förverkligats inom Regeringskansliet. Den översiktliga bild av

löneförhållandena som har kommit fram ger emellertid intryck av en utveckling

som i sådant hänseende får anses gynnsam. I vart fall kan konstateras att det

från konstitutionella utgångspunkter inte finns anledning för utskottet att nu

göra några vidare uttalanden i frågan.

Utskottet avser att vid kommande granskning ta upp frågan om det finns risker

för jäv när tjänstemän i Regeringskansliet har uppdrag som ledamöter av

styrelser för statliga företag och affärsverk.

2 Regeringsprotokollen

2.1 Statistik

I bilaga 2.1 lämnas en redovisning i tabellform av antalet avgjorda

regeringsärenden och deras fördelning på ärendegrupper och departement under år

1996. Av tabellen framgår att det totala antalet ärenden år 1996 var 10 241.

År 1995 var antalet 11 691 och år 1994 var det 12 981. Regeringsärendena har

alltså minskat i antal med 1 450 under året och med 2 740 på två år. År 1993

var ärendeantalet nästan 14 000.

De största ärendegrupperna var under 1996 Dispens- och övriga partsärenden

(2 969), tjänsteärenden (1 919), regleringsbrev samt anslags- och

bidragsärenden (1 435) och författningar (1 403). Av dessa har tjänsteärendena

ökat med 43 sedan förra året, medan de övriga minskat, dispenser m.m. med 366,

regleringsbrev m.m. med 39 och författningar med 37 st. Av övriga förändringar

kan noteras att antalet överklaganden sedan föregående år minskat med 331, från

1 530 till 1 199.

Justitiedepartementet handlade under året det största antalet ärenden, 2 018,

varav 1 200 nådeärenden. Näst största antalet ärenden handlades av

Finansdepartementet med 1 133 ärenden, vilket likväl innebar en minskning med

51 sedan året förut.

Antalet B-protokollärenden inom UD har gått ned kraftigt sedan förra året,

från 566 till 107. Även om utskottet inte har några närmare uppgifter om

anledningen till detta, kan det antas att omläggningen från och med den 1

februari 1996 av förfarandet i ärenden om tillåtelse till utförsel av

strategiska produkter och om krigsmateriel har bidragit till den utveckling som

nu kan iakttas (jfr bet. 1995/96: KU 30 s. 10).

Redovisningen i denna del föranleder inte något uttalande från utskottet.

2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen

I likhet med tidigare år har protokollen över samtliga regeringsbeslut under

föregående år infordrats från departementen. Protokollen har fortlöpande

levererats till utskottet under år 1996 och början av 1997. De har gåtts igenom

översiktligt inom utskottets kansli och senare återställts till departementen.

Den översiktliga genomgången har avsett de protokollerade besluten, inte de

handlingar som hör till besluten. Vid genomgången har uppmärksamheten varit

riktad främst mot den rättsliga grunden för besluten, handläggningen i

departementen samt beslutens utformning. Vid genomgången har iakttagelser

gjorts som meddelats berört departement.

Utskottets bedömning

Under granskningen har iakttagits att protokollen från regeringssammanträdena

ibland innehåller rättelser eller strykningar som gjorts för hand på

protokollsexemplaren av föredragningslistorna och som inte är signerade eller

särskilt bestyrkta på annat sätt än genom att protokollet är justerat. Något

skäl att betvivla protokollens autenticitet finns visserligen inte i något av

de fall som har iakttagits. Vid en granskning i efterhand ter sig den ordning

som tillämpats dock inte idealisk. Utskottet utgår ifrån att den administrativa

praxis som i det nu berörda hänseendet tillämpats i regeringsarbetet tas upp

till övervägande i Regeringskansliet.

Några andra frågor av sådan principiell vikt att de bör tas upp i

granskningsbetänkandet har inte uppmärksammats under granskningen.

3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser

Inledning

Sedan år 1961 lämnar regeringen redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder

regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen

är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Redovisningsperioden omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni, dvs. sammanfallande

med det tidigare brutna budgetåret. Redogörelsen upptar samtliga

riksdagsskrivelser från det senaste riksmötet som är ställda till regeringen,

men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som

slutbehandlade av regeringen tas med.

Utöver själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har i de fyra

senaste årens skrivelser lämnats redovisningar av regelbeståndet och

regelregistreringen. Förra året utökades dessutom skrivelsen med en redogörelse

för det pågående reformarbetet avseende reglers kvalitet, språkvård och

information om regelverket (se skr. 1995/96:15 s. 5-7).

Årets redogörelse

Den nu aktuella redogörelsen (regeringens skrivelse 1996/97:15) avser

huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 juli 1995-den 30

juni 1996. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att vid sitt

utvärderings- och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt har

redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den

egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om

riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. På

samma sätt omfattar redovisningen även de åtgärder regeringen vidtog i

anslutning till den riksdagsskrivelse som överlämnades till regeringen med

anledning av riksdagens beslut under den period i juli 1996 då riksdagen var

samlad för behandling av propositionerna 1995/96:207 och 1995/96:222.

Skrivelsen tar upp 431 riksdagsskrivelser, varav 278 har avgetts under

budgetåret 1995/96, 64 under budgetåret 1994/95 och 89 under tidigare budgetår.

Skrivelserna redovisas i regeringens redogörelse departementsvis.

Det äldsta inte slutbehandlade ärendet är en skrivelse från maj 1986 (bet. LU

1985/86:32, rskr. 1985/86:293) och gäller producentskydd för sceniska och

musikaliska verk. I redogörelsen hänvisas till att frågan diskuteras vid

överläggningar med ansvariga departement i övriga nordiska länder och kommer

att övervägas ytterligare.

Utskottens granskning

Utskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig över de

delar av skrivelsen som har samband med respektive utskotts beredningsområde.

Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet,

jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig, se bilagorna 3.1-3.5.

Övriga utskott har beslutat att avstå från att avge yttrande.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande.

Redogörelsen omfattar 39 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av

betänkanden av konstitutionsutskottet. Nio av dessa skrivelser var inte

slutbehandlade när redogörelsen avlämnades; av dem är två äldre än två år och

fyra härrör från 1994/95. Resterande tre inte slutbehandlade riksdagsskrivelser

är från 1995/96.

Den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen, 1992/93:5, gäller

skyldighet för kommuner och landsting att publicera sina författningar.

Departementspromemorian Kommunala författningssamlingar (Ds 1995:7) har

remissbehandlats. I promemorian föreslogs bl.a. att det skall finnas en

författningssamling för varje kommun och landsting. Regeringen avsåg enligt

redogörelsen att återkomma till riksdagen i ärendet under våren 1997. Utskottet

kan konstatera att regeringen ännu inte lagt fram något förslag till riksdagen

med anledning av departementspromemorian men att regeringen i november 1996

tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till ett moderniserat

rättsdatasystem. Detta anser inrikesminister Jörgen Andersson, enligt ett

interpellationssvar i april 1997, kunna vara ett led i att få de kommunala

författningarna mer överblickbara och tillgängliga.

Riksdagsskrivelse 1993/94:450 handlar om ytterligare åtgärder mot

barnpornografi. Barnpornografiutredningen överlämnade i mars 1997 betänkandet

Barnpornografifrågan, Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) till

justitieministern. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att i december

1997 till riksdagen överlämna en proposition i ämnet. Enligt regeringens

redogörelse framgår det av Rikspolisstyrelsens halvårsredovisning avseende

första halvåret 1996 att Rikskriminalen har inrättat en särskild

underrättelseenhet för att få en bättre överblick av dessa brott. Uppgifterna

delges landets polismyndigheter för att öka kunskaperna om dessa brott och för

att få till stånd bättre spanings- och utredningsarbete.

Riksdagsskrivelse 1994/95:193 gäller Riksdagens revisorers förslag angående

tillsyn - innebörd och tillämpning. Enligt regeringen bereds ärendet.

Regeringen avsåg att ta upp frågan i budgetpropositionen för 1998. Så skedde

inte utan enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att återkomma i

ärendet i en kommande förvaltningspolitisk proposition.

Riksdagsskrivelse 1994/95:219 handlar om utskottets uppföljning och

utvärdering av samhällsinformationen. Enligt regeringen bereds ärendet.

Samhällsguiden har uppdaterats under våren 1996. Inom departementet har

tillsatts Arbetsgruppen för Samhällsguiden (C 1996:A) som bl.a. skall se över

de organisatoriska frågorna avseende kommande uppdateringar. Enligt vad

utskottet inhämtat har Arbetsgruppen för samhällsguiden avslutat sitt arbete

samt avlämnat departementspromemorian Den digitala dialogen, utveckling av

samhällsguiden Ds 1997:12.

Riksdagsskrivelse 1994/95:243 handlar om åtgärder mot våldsskildringar m.m.

Kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (Ju 1994:13) hade bl.a. i uppdrag

att analysera tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

tillämplighet på nya medier samt behovet av justeringar. Regeringen avser att

utreda frågan om filmcensur och Statens biografbyrås framtida inriktning.

Utskottet noterar att Mediekommittén i mars 1997 överlämnade sitt betänkande

Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) till justitieministern.

Riksdagsskrivelse 1994/95:273 handlar om Valprövningsnämnden. Riksdagen gav

regeringen ett tillkännagivande om reglerna om Valprövningsnämndens

sammansättning. Frågan skulle enligt regeringens redogörelse komma att

behandlas i samband med de överväganden som skulle göras med anledning av

betänkandet Vallagen (SOU 1994:30). I proposition 1996/97:70 Ny vallag föreslog

regeringen bl.a. att ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till

landstings- och kommunfullmäktige skall prövas av en nämnd som utsetts av den

tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i en

sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. en nämnd som är

aktuell vid det valet. Utskottet ansåg i betänkande 1996/97:KU16 att förslaget

tillgodosåg utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade regler för

Valprövningsnämndens sammansättning och tillstyrkte förslaget. Riksdagen följde

utskottet.

Finansutskottet bilaga 3.1 konstaterar att åtta av riksdagsskrivelserna inom

utskottets beredningsområde anges som inte slutbehandlade, vilket innebär en

minskning i förhållande till föregående år med två stycken. Enligt utskottets

mening är det tillfredsställande att riksdagens beslut inom utskottets

ansvarsområde i allt väsentligt genomförts i rimlig tid. I betänkandet

1995/96:FiU14 behandlade utskottet frågan om en sammanslagning av

Penninglotteriet och Tipstjänst. När det gällde lokaliseringen av det nya

bolaget gjordes ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet anförde bl.a.

?En inriktning bör vara att huvudkontoret med dess funktioner för den samlade

verksamheten lokaliseras till Visby. Det är också av stor vikt att en betydande

del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas från Gotland så att

sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. Även i

fortsättningen bör verksamhet bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för

Tipstjänst nu har sitt säte och där bolagets huvudkontor är beläget. Utskottet

anser det naturligt att det på båda orterna kommer att finnas högkvalificerade

arbetsuppgifter.? Av regeringens redovisning framgår att det nya bolaget enligt

bolagsordningen skall ha sitt säte i Visby. Däremot framgår inte hur regeringen

avser efterkomma riksdagens uttalande i övrigt. Utskottet utgår ifrån att en

sådan redovisning kommer att lämnas i nästkommande redogörelse från regeringen.

Skatteutskottet bilaga 3.2 anför följande. Finansdepartementets ärende 16

avser ett tillkännagivande som beslutades av riksdagen under våren 1995 om en

skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och

tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna inom Tullverket i

samband med Sveriges anslutning till EU (rskr. 1994/95:240; prop. 1994/95:100

bil. 8, bet. 1994/95:SkU23 och 33). Enligt vad utskottet erfarit av

Regeringskansliet planeras en utvärdering bli igångsatt så snart som möjligt.

Utskottet utgår också ifrån att detta arbete kommer i gång utan ytterligare

dröjsmål. Beträffande Finansdepartementets ärende 1, som gäller införandet av

en avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av

gravplats, vill utskottet erinra om att ärendet avser ett tillkännagivande till

regeringen som riksdagen på förslag av skatteutskottet - som i denna fråga var

enigt - beslutade om år 1989 (rskr. 1988/89:158; bet. 1988/89:SkU22 mom. 22).

Utskottet utgår ifrån att regeringen presenterar en lösning senast i samband

med kommande förslag till ny arvs- och gåvoskattelagstiftning som enligt

redogörelsen är att vänta nästa år. I övrigt föranleder, enligt

skatteutskottet, regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser inga vidare kommentarer.

Justitieutskottet bilaga 3.3 har gjort en genomgång av de åtgärder som

regeringen vidtagit innan skrivelserna ansetts slutbehandlade och utskottet har

inte funnit anledning till yttrande i denna del. Utskottet har också granskat

de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som ännu

inte är slutbehandlade. Inte heller i denna del föranleder granskningen något

yttrande från justitieutskottet.

Justitieutskottet påpekar att det vid motsvarande granskning förra året

anmärkte på att regeringen ansett två ärenden vara slutbehandlade trots att

åtgärder enligt utskottets mening ännu återstod. Det gällde dels

riksdagsskrivelse 1993/94:229 (prop. 1993/94:100 bil. 3; JuU19) Anslag till

polisväsendet, dels riksdagsskrivelse 1994/95:261 (prop. 1994/95:100 bil. 3,

JuU13) anslag till Brottsoffermyndigheten.

I sitt yttrande förra året anförde utskottet att riksdagens skrivelse nr 229

i den delen den avsåg en informationskampanj om ekobrott inte kunde anses

slutbehandlad. Orsaken var att den upplysnings- och informationskampanj som

riksdagen beslutat om ännu inte hade genomförts och att regeringen heller inte

hade fattat beslut om användningen av hela det belopp (10 miljoner kronor) som

riksdagen anvisat till kampanjen. Ärendet har inte återaktualiserats av

regeringen. Justitieutskottet konstaterar nu att en kampanj mot

ekobrottsligheten har inletts med åtgärder av skiftande slag som vänder sig

till olika grupper i samhället, inte minst till ungdomar. Emellertid har

regeringen ännu inte anvisat mer än 6 miljoner kronor av de medel som avsatts

för ändamålet. Ärendet kan enligt justitieutskottet ännu inte anses

slutbehandlat.

I ärendet om anslag till Brottsoffermyndigheten uttalade justitieutskottet

bl.a. att en utvärdering av de senaste årens insatser på brottsofferområdet

borde göras (bet. 1994/95:JuU13). Regeringen tillsatte en utredning och ansåg

därmed ärendet färdigbehandlat. I förra årets yttrande till

konstitutionsutskottet anförde utskottet att skrivelsen bort föras upp som

slutbehandlat först när regeringen avlämnat en slutlig rapport och eventuella

förslag till riksdagen. Ärendet har inte återaktualiserats av regeringen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 i enlighet med utskottets

hemställan lämnat en rapport avseende det hittills utförda arbetet. Utredningen

skall vara avslutad den 1 september 1997. Enligt justitieutskottet bör ärendet

anses slutbehandlat först när regeringen redovisat resultatet av

utredningsarbetet till riksdagen. Detta kan ske antingen i en proposition om

det finns anledning till det eller i annat lämpligt sammanhang.

Justitieutskottet anser således att nu nämnda ärenden åter bör föras upp på

förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats.

Utrikesutskottet bilaga 3.4 som i sitt yttrande särskilt berört vissa

riksdagsskrivelser, anser att regeringens skrivelse i allt väsentligt ger en

god bild av regeringens åtgärder inom utrikesutskottets beredningsområde. I de

fall där kortare beskrivningar av åtgärderna givits har den kompletterande

information som inhämtats givit vid handen att ärendena - såvitt utskottet kan

bedöma - beretts på ett tillfredsställande sätt.

Jordbruksutskottet konstaterar beträffande riksdagsskrivelserna 1994/95:

291 och 1995/96:150 att ärendena bör anses som slutredovisade såvitt avser mom.

31 i betänkande 1994/95:JoU13 och mom. 2 i betänkande 1995/96:

JoU4. I övrigt föranleder regeringens redovisning inga kommentarer från

utskottets sida.

Näringsutskottet bilaga 3.5 konstaterar att av de 32 skrivelserna inom

näringsutskottets beredningsområde anges 10 vara ej slutbehandlade. Enligt

näringsutskottet föranleder dess granskning av de berörda skrivelserna inga

sakliga anmärkningar. Ett mindre slarvfel i regeringens skrivelse har

konstaterats. I registret anges riksdagsskrivelsen 1994/95:300 som

slutbehandlad trots att det av den tidigare texten framgår att den inte är det.

Utskottets bedömning

Regeringens årliga skrivelse med en redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen ger information om vilka åtgärder som regeringen

vidtagit med anledning av riksdagens beslut. Som utskottet vid tidigare års

granskningar framhållit fyller den en viktig funktion i riksdagens

uppföljnings- och utvärderingsarbete. För den som vill följa den politiska

beslutsprocessen är den också av stort intresse. Den aktuella skrivelsen

omfattar mer än 400 riksdagsbeslut, vilket kan jämföras med föregående som

omfattade mer än 600 riksdagsbeslut.

I utvärderings- och uppföljningsarbetet tilldrar sig redogörelsen för

åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen ett

särskilt intresse.

När det gäller regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden

underströk utskottet i betänkande 1994/95:KU30 s. 42 att utgångspunkten måste

vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses. Om det visar

sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen

gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen dock kunna underlåta att

vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då enligt

utskottet vara att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för

riksdagen.

Frågan om när en skrivelse skall anses slutbehandlad har diskuterats i

betänkande 1990/91:KU43. Utskottet uttalade då (s. 8) att riksdagsskrivelser

som innehåller framställningar till regeringen om att återkomma med förslag

eller att genomföra åtgärder inte bör anses slutbehandlade förrän de begärda

åtgärderna vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Beträffande

utredningsuppdrag till regeringen ansåg utskottet att dessa kan anses

slutbehandlade när utredningen har tillsatts eftersom dessa uppdrag i regel

utan svårigheter kan följas upp via regeringens kommittéberättelse. I

betänkande 1993/94:KU30 s. 40 underströk utskottet att om riksdagen uttryckt

önskemål om utredning och förslag till riksdagen i ett visst fall är

skrivelsen inte slutbehandlad förrän förslag lämnats till riksdagen eller

riksdagen underrättats om att förslag inte kommer att lämnas.

Justitieutskottet har i sitt yttrande till konstitutionsutskottet påpekat att

utskottet vid föregående granskning anmärkte på att regeringen ansett två

ärenden vara slutbehandlade trots att åtgärder enligt utskottets mening ännu

återstod. Det gällde dels skrivelse 1993/94:229 Anslag till polisväsendet, dels

skrivelse 1994/95:261 Anslag till Brottsoffermyndigheten. Enligt

justitieutskottet kan ärendena ännu inte anses slutbehandlade och bör åter

föras upp på förteckningen över ärenden som ännu inte slutbehandlats.

Konstitutionsutskottet, som inte företagit någon närmare granskning av dessa

ärenden för egen del, finner inte skäl till någon annan bedömning än den som

justitieutskottet gjort. Inte heller beträffande utskottens i övrigt framförda

synpunkter finner konstitutionsutskottet skäl att göra en annan bedömning än

den som respektive utskott gjort.

Granskningen i denna del föranleder inte något annat uttalande från

konstitutionsutskottets sida. Regeringens skrivelse 1996/97:15 bör läggas till

handlingarna.

4 Författningsutgivningen

Inledning

I samband med den sedvanliga granskningen av författningsutgivningen framhöll

konstitutionsutskottet våren 1996 (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) att utskottet

under flera år påpekat att andelen sena författningar är alldeles för hög och

att åtgärder bör vidtas för att bringa ned denna andel. Den fortsatt höga

andelen sena författningar visade att utskottets påpekanden inte hade lett till

önskat resultat. Utskottet ville därför markera att man i kommande granskningar

avsåg att närmare analysera författningsutgivningen. En aspekt som enligt

utskottet var av särskilt intresse i sammanhanget är till vem författningarna

riktar sig. Utskottet påpekade att det är av särskild vikt att författningar

som riktar sig till enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft.

Utskottet anförde vidare i granskningsbetänkandet våren 1996 att den

aviserade närmare analysen av författningsutgivningen också skulle komma att

omfatta EG:s förordningar.

I granskningsbetänkandet våren 1997 redovisade utskottet inte någon

granskning av författningsutgivningen under år 1996. Avsikten har i stället

varit att redovisa en mer fördjupad granskning av författningsutgivningen i ett

granskningsbetänkande under hösten 1997. En sådan granskning har nu företagits.

Denna granskning har dock inte omfattat publiceringen av EG:s förordningar.

Bakgrund

Gällande regler

Författningsbestämmelser

Enligt 8 kap. 19 § regeringsformen skall beslutad lag utfärdas av regeringen

utan dröjsmål och kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall

kungöras så snart det kan ske, om inte något annat föreskrivs i lag. I vissa

fall kan lagar med föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter utfärdas av

riksdagen.

Författningar som har beslutats av riksdagen, regeringen eller kyrkomötet eller

av en myndighet under regeringen, riksdagen eller kyrkomötet skall kungöras

enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (1 §).

I 3 § av den nyss nämnda lagen anges att för kungörande av författningar skall

bl.a. finnas Svensk författningssamling (SFS), författningssamlingar för

centrala myndigheter under regeringen, författningssamlingar för Riksdagens

förvaltningskontor och för förvaltningsmyndigheter under riksdagen samt en

författningssamling för varje län.

Enligt 4 § första stycket skall författning som utfärdas av regeringen kungöras

i SFS. Denna utges genom regeringens försorg.

I andra och tredje styckena föreskrivs undantag från vad som sägs i första

stycket.

I 13 § sägs att det av en författning skall framgå när den träder i kraft.

I författningssamlingsförordningen (1976:725) finns närmare bestämmelser om

kungörande i SFS och andra författningssamlingar. Enligt 4 § kommer SFS ut

varje vecka, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Motivuttalanden m.m.

Utredningen om författningspublicering föreslog i sitt betänkande Bättre

överblick över lagar och andra bestämmelser (SOU 1973:23) bl.a. en lag om

kungörande av lagar och andra författningar. Utredningen föreslog härvid att

det i lagen skulle tas in en bestämmelse av innehåll att en författning, om

inte annat framgår av den, träder i kraft två veckor efter det att den enligt

därå meddelad uppgift getts ut från trycket i författningssamling som avses i

lagen. Denna bestämmelse skulle ersätta den då ännu gällande lagen (1894:44 s.

1) angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft. I denna lag

stadgades att en i SFS införd lag eller annan allmän författning, för vilken

inte angetts någon tidpunkt för ikraftträdandet, skulle träda i kraft fyra

veckor efter den dag, då lagen eller författningen enligt därå meddelad uppgift

kommit ut från trycket.

Utredningen konstaterade att fyraveckorstiden tillkommit i en tid då

kommunikationerna var avsevärt sämre utvecklade än nu (s. 170). I de flesta

andra europeiska länder hade man en kortare frist. Enligt utredningen fanns det

nu skäl att förkorta tiden. Förslagsvis borde den sättas till två veckor. Under

den tiden borde författningarna ha nått fram till mottagarna. Utredningen

anmärkte härvid att SFS numera sänds ut varje vecka.

I proposition 1975/76:112 om kungörande av lagar och andra författningar

konstaterade föredragande statsrådet (s. 83) att det i författningar som tas in

i SFS regelmässigt anges på något sätt när författningar träder i kraft. Den

subsidiära fyraveckorsregeln i lagen angående tiden för allmänna författningars

trädande i kraft hade enligt föredragande statsrådet spelat ut sin roll och

borde därför upphävas. I stället borde med avseende på alla författningar

föreskrivas i lag att det skall framgå av författning när den träder i kraft.

En sådan ordning var väl motiverad från rättssäkerhetssynpunkt.

Vid riksdagsbehandlingen underströks i flera motioner vikten av att en

författning kan nå sina adressater i god tid före ikraftträdandet. Med

anledning härav anförde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:51 s. 8) att som

allmän riktlinje bör gälla att en författning skall träda i kraft först efter

erforderligt rådrum för information om författningens innehåll m.m. Utskottet

förordade att planeringen av arbetet med nya lagar och andra författningar sker

med utgångspunkt i att om möjligt minst fyra veckor bör förflyta mellan en

författnings kungörande och dess ikraftträdande. Är detta ogörligt borde enligt

utskottet helst åtminstone två veckor skilja kungörandet och ikraftträdandet.

Kortare tid än en vecka borde endast kunna komma i fråga i undantagsfall.

Utskottet anförde vidare att till de absoluta minimikraven hör att en

författning skall kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för

envar som berörs av författningen att ta del av författningens innehåll innan

den träder i kraft.

Riktlinjer för författningsskrivning inom Regeringskansliet

I den senaste upplagan av den s.k. Gröna boken, som innehåller riktlinjer för

författningsskrivningen, anger Statsrådsberedningen att tiden mellan det att en

författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande bör vara

minst fyra veckor. Den bör endast i undantagsfall sättas kortare än två veckor.

Vissa frågor av betydelse för författningsutgivningen

Riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen

Genomgripande förändringar av den statliga budgetprocessen har gjorts under

senare år. I 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) föreskrivs att budgetåret börjar

den 1 januari (SFS 1994:1473, 1993/94:TK2, KU18 samt 1994/95:KU2). Från och med

år 1997 sammanfaller det statliga budgetåret därmed med kalenderåret. Enligt

nämnda bestämmelse skall regeringen före budgetårets början avlämna en

proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det närmast

följande budgetåret (budgetpropositionen).

Enligt tilläggsbestämmelse 3.2.1 RO skall budgetpropositionen avlämnas senast

den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september skall den dock

avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om det till följd av

regeringsskifte möter hinder att iaktta detta, skall budgetpropositionen

avlämnas inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt, dock senast den

15 november.

Från och med år 1996 kan riksdagen enligt 5 kap. 12 § RO genom lag besluta

att hänföra statsutgifter till utgiftsområden, den s.k. rambeslutsmodellen. Har

riksdagen fattat ett sådant beslut, skall den för det närmast följande

budgetåret genom ett särskilt beslut fastställa dels för varje utgiftsområde en

utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet

hörande utgifterna högst får uppgå, dels en beräkning av inkomsterna på

statsbudgeten.

I ett andra skede av riksdagsbehandlingen skall anslag eller andra utgifter i

staten fastställas genom ett särskilt beslut. Ett sådant beslut får inte fattas

innan beslut har fattats om en beräkning av statsutgifterna.

Genom tilläggsbestämmelsen 5.12.1 RO, som trädde i kraft den 1 april 1996,

har riksdagen beslutat att dela in den statliga budgeten i utgiftsområden (SFS

1996:158, 1995/96:TK2, KU21).

I tilläggsbestämmelse 3.2.1 tredje stycket RO finns närmare bestämmelser om

regeringens ekonomiska vårproposition. Om regeringen anser att en proposition

med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och anslag

för löpande budgetår (ekonomisk vårproposition) bör behandlas under pågående

riksmöte, skall propositionen, om hinder inte möter, avlämnas senast den 15

april. Enligt RO föreligger inte någon skyldighet för regeringen att lämna en

sådan proposition.

Planering av propositions- och lagstiftningsarbetet

Enligt 3 kap. 3 § RO fastställer riksdagen på förslag av talmannen när

propositioner, som regeringen anser bör behandlas under pågående riksmöte,

senast skall avlämnas i de fall inte särskild tidpunkt föreskrivs i RO.

Av 3 kap. 4 § RO framgår dock att beslut enligt 3 § inte gäller 1) i fråga om

proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen

en utfärdad förordning eller 2) om regeringen finner synnerliga skäl föreligga

att avlämna propositionen senare.

I 3 kap. 5 § RO sägs att regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana

tider att anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebyggs. Regeringen

skall samråda med talmannen härom.

Samrådet med talmannen går i praktiken till så att vid början av höstens och

vårens riksdagsarbete överlämnas en propositionsförteckning med uppgift om

vilka propositioner som är att vänta och vid vilka tidpunkter de beräknas

komma. Utskottet underrättas därefter fortlöpande under hand om de avvikelser

från förteckningen som departementen ser sig tvungna att göra.

Statsrådsberedningen har gett ut en handbok för propositionsarbetet i

Regeringskansliet (DsSB 1987:2). I denna handbok erinras om att det med hänsyn

till den detaljplanering som arbetsförhållandena i riksdagen kräver är viktigt

att tiderna i propositionsförteckningen hålls.

I handboken anges vissa riktvärden för riksdagsbehandlingen av en

proposition. Det erinras om att det efter att en proposition har avlämnats i

kammaren löper en motionstid om 15 dagar och att denna kan förlängas kring påsk

och de sammanträdesfria veckorna. Vidare anges att det i allmänhet tar minst

5-10 dagar från det att motionstiden gått ut till dess att ett ärende kan

föredras i utskottet (mera omfattande propositioner eller ärenden med ett stort

antal motionsyrkanden tar längre tid). Enligt handboken behövs därefter en tid

om 7-16 dagar för utarbetandet av själva betänkandet. Det anges att stora

propositionsärenden kan ta betydligt längre tid i anspråk, upp till en månad

eller mera. Ledamöterna behöver också viss tid att granska förslaget, sedan

detta sänts ut. Vidare anges att utskottskanslierna ofta måste räkna med en tid

av mer än 14 dagar från justering till bordläggning av ett ärende i kammaren.

Tidigare års granskningar

1993/94 års granskning

I samband med 1993/94 års granskning av författningsutgivningen (bet.

1993/94:KU30 avsnitt 6) redogjorde utskottet för en inom Justitiedepartementets

granskningsenhet upprättad promemoria. I denna redovisades en undersökning av

de författningar som under år 1992 kommit ut från trycket senare än två veckor

före ikraftträdandet. Departementet konstaterade att för huvuddelen av

författningarna var den sena utgivningen oacceptabel och måste åtgärdas. Som

tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet föreslog departementet

ändring av tryckrutinerna, att ändra ikraftträdandedatum, att hålla extra

regeringssammanträden och att öka kraven på en realistisk tidsplanering av

propositions- och lagstiftningsarbetet. När det gällde det sistnämnda

konstaterade departementet att, eftersom man måste räkna med att tidsåtgången

mellan utfärdandet och den dag författningen kommer ut från trycket är tolv

dagar, innebär det att författningar som skall träda i kraft den 1 januari bör

utfärdas senast sista veckan i november för att uppfylla Statsrådsberedningens

riktlinjer om fyra veckor. Ett riksdagsbeslut borde enligt departementet därför

fattas senast onsdagen i denna vecka. För att detta skulle vara möjligt, med en

beräknad genomsnittstid om cirka en och en halv månad för utskottsbehandling

m.m., borde en proposition vara avlämnad under första hälften av oktober, helst

före den 10:e.

Utskottet konstaterade att granskningen av författningsutgivningen under år

1993 visade att antalet författningar som kommit ut mindre än två veckor före

ikraftträdandet, i jämförelse med år 1992, minskat från 49 % till 34 %.

Utskottet noterade denna minskning med tillfredsställelse men ville samtidigt

framhålla att antalet sent utkomna författningar fortfarande var alldeles för

högt.

Enligt utskottet borde de åtgärder som föreslogs i Justitiedepartementets

promemoria kunna bidra till att ytterligare minska andelen sent utgivna

författningar. Utskottet ansåg att framför allt vikten av en realistisk

tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet borde framhållas.

Därutöver konstaterade utskottet att det under året hade getts ut 33 s.k.

rättelseblad till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 17

år 1992. Utskottet erinrade om att författningsarbetet borde bedrivas med sådan

omsorg att behovet av rättelser minimeras.

I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.

1994/95 års granskning

I samband med 1994/95 års granskning (bet. 1994/95:KU30 avsnitt 7) konstaterade

utskottet att andelen sent utkomna författningar åter ökat under år 1994. Under

året hade ett ovanligt stort antal författningar kommit ut. Enligt utskottet

förklarade detta faktum i sig en del av den höga andelen sena författningar.

Även regeringsskiftet hösten 1994 och inträdet i EU årsskiftet 1994/95 kunde ha

bidragit till antalet sena författningar.

Utskottet erinrade om den under föregående år redovisade promemorian från

Justitiedepartementet och meddelade att utskottet inhämtat att det nu pågick

försöksverksamhet med heloriginal inom Regeringskansliet. Enligt

Justitiedepartementet borde tryckningen bli både billigare och snabbare med

heloriginal. Utskottet förutsatte att arbetet med att komma till rätta med

förseningarna i författningsutgivningen fortsatte.

Därutöver noterade utskottet att det under året getts ut 20 s.k. rättelseblad

till tidigare utkomna författningar, vilket kunde jämföras med 22 föregående

år.

Avslutningsvis ville utskottet erinra om att Sverige sedan den 1 januari 1995

var medlem i EU. Utskottet påpekade att medlemskapet innebär att

normgivningsmakt överlämnats till Europeiska gemenskaperna (EG), den

överstatliga delen av unionen. Normgivningen som av EU beslutas i form av

förordningar blir därmed direkt tillämplig rätt i Sverige. Utskottet

konstaterade att EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att

publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT).

I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.

1995/96 års granskning

I samband med 1995/96 års granskning (bet. 1995/96:KU30 avsnitt 5) konstaterade

utskottet att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före

ikraftträdandet var oförändrat hög under år 1995. Utskottet noterade att

andelen författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet

minskat något under år 1995 jämfört med år 1994. Utskottet framhöll att det i

riktlinjerna för författningsutgivningen hade lagts fast att tiden mellan det

att en författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande

borde vara minst fyra veckor. Endast i speciella undantagsfall borde tiden

kunna vara mindre än två veckor. Utskottet ansåg att det inte var godtagbart

att ca 60 % av författningarna inte uppfyller de riktlinjer som skall gälla i

normala fall. Att omkring en tredjedel av författningarna under flera år kommit

ut mindre än två veckor före ikraftträdandet var enligt utskottet inte heller

acceptabelt. Utskottet anförde vidare att det var ett självklart minimikrav att

författningar inte kommer ut från trycket först efter ikraftträdandedatumet.

Utskottet konstaterade att det under flera år påpekat att andelen sena

författningar är alldeles för hög och att åtgärder bör vidtas för att bringa

ned denna andel. Den fortsatt höga andelen sena författningar visade att

utskottets påpekanden inte hade lett till önskat resultat. Utskottet ville

därför markera att man i kommande granskningar avsåg att närmare analysera

författningsutgivningen. En aspekt som enligt utskottet var av särskilt

intresse i sammanhanget var till vem författningarna riktar sig. Utskottet

ansåg att det var av särskild vikt att författningar som riktar sig till

enskilda publiceras i god tid innan de träder i kraft.

Vidare konstaterade utskottet att försöksverksamheten med heloriginal

fortsatt under det gångna året. Inom Regeringskansliet pågick också arbete som

syftade till att mer effektivt utnyttja modern informationsteknik. Detta kunde

enligt utskottet bidra till att förseningar i författningsutgivningen minskade.

Därutöver noterade utskottet att det under år 1995 hade getts ut 17 s.k.

rättelseblad till tidigare utgivna författningar, vilket kunde jämföras med att

det under 1994 gavs ut 20 rättelseblad.

Utskottet påpekade också att den normgivning som av EG beslutas i form av

förordningar efter Sveriges inträde i EU blir direkt tillämplig rätt i Sverige.

EG-förordningar träder i kraft uteslutande genom att publiceras i Europeiska

gemenskapernas officiella tidning. Utskottet anförde att den närmare analys av

författningsutgivningen som utskottet aviserat skulle komma att omfatta även

EG:s förordningar.

Vidare erinrade utskottet om att EG-direktiv är, med avseende på det resultat

som skall uppnås, bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat men

överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och

tillvägagångssätt för det nationella införlivandet. Enligt 18 a §

författningssamlingsförordningen skall, om en ny eller ändrad författning helt

eller delvis genomför EG-direktiv, en hänvisning till direktivet göras i den

författningssamling där författningen kungörs.

I övrigt föranledde granskningen inget uttalande från utskottets sida.

Årets granskning

Underlaget för utskottets granskning

Utskottets granskning grundas i första hand på en genomgång av Svensk

författningssamling för år 1996, som utförts inom utskottet. Vidare grundas

granskningen på vad som framgått av en från socialförsäkringsutskottet

överlämnad promemoria av den 16 maj 1997 från riksdagens utredningstjänst, en

promemoria av den 24 februari 1997 från Justitiedepartementet samt vissa

uppgifter som lämnats från Regeringskansliet i en promemoria av den 26 november

1997. Denna promemoria innehåller svar på frågor från utskottet om tiden för

utfärdande av vissa författningar och om den tid som gått åt för tryckningen av

vissa andra. De nu nämnda promemoriorna återfinns i bilagorna 4.1-4.3. Utöver

detta material bygger granskningen på vissa uppgifter om pågående

utredningsarbete rörande ett nytt rättsdatasy- stem som inhämtats muntligen av

utskottets kansli.

Den promemoria som upprättats av riksdagens utredningstjänst gäller

tidsmarginaler mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lag. Den har

upprättats med anledning av ett uppdrag från socialförsäkringsutskottet och

bygger på en genomgång av de ändringar av lagen om allmän försäkring som

behandlats av socialförsäkringsutskottet från och med riksmötet 1975/76 till

mars 1997. Vid genomgången har uppgifter om datum för bordläggning i kammaren

av regeringens propositioner, riksdagsbesluten med anledning av propositionerna

och det datum då den nya lagstiftningen trätt i kraft noterats. Av

kartläggningen kan man enligt vad som anförs i promemorian utläsa följande:

* Tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lagändringar har minskat

under perioden. Minskningen är kraftig om man ser till genomsnittsuppgifter för

femårsperioder.

* Tidsmarginalen mellan proposition och ikraftträdande har minskat på samma

sätt.

* Tiden för riksdagens beredning av lagförslagen har varit relativt konstant

under hela perioden (i genomsnitt 71 dagar per ärende från bordläggning av

proposition till riksdagsbeslut).

De iakttagelser som gjorts under utredningstjänstens kartläggning redovisas i

promemorian på följande sätt i tabellform.

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Period |Genomsnittligt antal dagar mellan |

-------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

| |riksdagsbeslut|proposition|proposition|

| |och |och |och |

| |ikraftträdande|ikraftträdande|riksdagsbeslut|

------------------------------------------------------

|1975/76-1979/80| 142 | 214 | 72|

------------------------------------------------------

|1980/81-1984/85| 117 | 182 | 65|

------------------------------------------------------

|1985/86-1989/90| 145 | 216 | 71|

------------------------------------------------------

|1990/91-1994/95| 89 | 157 | 68|

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|1995/96 | 28 | 115 | 87|

------------------------------------------------------

|1996/97-mars | 23 | 102 | 79|

|97 | | | |

------------------------------------------------------

I promemorian understryks att varje lagstiftningsärende måste analyseras

närmare för sig, om man vill finna rättvisande förklaringar till de skiftande

tidsmarginaler som iakttagits vid kartläggningen. Utredningstjänstens

promemoria har inte varit avsedd att läsas som ett slutfört arbete.

Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 gäller

författningsutgivningen i december 1996. Av promemorian framgår att 518

författningar kom ut från trycket den månaden (SFS 1139-1657). Drygt hälften av

författningarna (237) kom ut från trycket senare än två veckor före

ikraftträdandet. Av de sent utkomna författningarna var 71 lagar och 166

förordningar. Som särskilt anmärkningsvärt noterades att hela 132 författningar

med ikraftträdandedag den 1 januari 1997 kom ut från trycket så sent som den 30

december 1996 och alltså i praktiken inte var allmänhet och berörda myndigheter

till handa förrän efter ikraftträdandet.

I promemorian undersöks varför så många författningar kom ut för sent.

Undersökningen visar att några lagar borde ha kunnat utfärdas tidigare än vad

som skedde och att många förordningar borde ha kunnat trycklovas tidigare än

vad som gjordes. En tiondel av de sena författningarna hade sin grund i att

Regeringskansliet vid ingången av år 1997 ombildades till en myndighet. I

promemorian anförs att det i vart fall från rättssäkerhetssynpunkt inte är så

allvarligt att dessa författningar kom ut så sent. Som en anledning till att

många författningar kom ut sent anges i promemorian att riksdagen behandlade

många propositioner sent. Även om någon undersökning av om förordningarna hade

kunnat beslutas tidigare inte gjorts, synes enligt Justitiedepartementets

promemoria många av de sena förordningarna kunna härledas till samtidigt

utfärdade lagar eller till andra förslag i propositionerna.

I Justitiedepartementets promemoria berörs vidare vad som kan göras för att

författningarna skall komma ut i tid. Därvid anförs att de åtgärder som

föreslogs i departementets promemoria från år 1993 fortfarande är aktuella.

Åtgärderna kommenteras därefter närmare under huvudrubrikerna Tryckrutinerna,

Ändra datum för ikraftträdandet, Extra regeringssammanträden och En realistisk

tidsplanering. Som slutsatser anförs i promemorian att det är viktigt att inför

planeringen av riksdagens arbete även räkna in tidsåtgången mellan beslutet och

den dag författningen kommer ut från trycket. Denna tid är normalt 12 dagar,

men kan om extra trycklovsdagar och regeringssammanträden anordnas förkortas

till 7 dagar. Vidare anförs som viktigt att arbetet på departementen planeras

så att lagarna verkligen utfärdas utan dröjsmål och att de, liksom

förordningarna, kungörs så snart det kan ske.

Inriktningen

Med det nu angivna materialet som underlag har utskottets granskning först

inriktats på att, liksom under tidigare år, konstatera andelen ?sena?

författningar av det sammanlagda antalet författningar. En granskning har också

gjorts av antalet och andelen sena författningar på respektive departement.

Granskningen har därefter inriktats på att för ett antal departement, nämligen

Justitie-, Finans-, Kommunikations-, Försvars-, Social-, Utbildnings-,

Jordbruks- och Kulturdepartementen, skilja ut vilka ?sena? författningar som

utgörs av lagar respektive förordningar. Ett försök har också gjorts att bedöma

vilka ?sena? författningar som kan sägas ha någon betydelse för enskilda.

Författningar som utgör lagar torde endast i undantagsfall sakna betydelse för

enskilda. Bedömningen har därför främst tagit sikte på att bland förordningarna

skilja ut dem som på något sätt kan anses ha enskilda som adressat.

När det gäller lagarna har vidare noterats vissa i detta sammanhang viktiga

tidpunkter, nämligen datum för den underliggande propositionens ankomst till

riksdagen, datum för riksdagsbeslutet och för författningens utfärdande samt

datum då författningen kom ut från trycket (kungörandet).

Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996

Under år 1996 kungjordes sammanlagt 1 657 författningar i SFS. Av dessa

kungörelser avser 27 antingen tillkännagivanden utan anknytning till något

departement eller författningar från Riksgäldskontoret och Statens

bostadskreditnämnd. Nämnda tillkännagivanden och författningar ingår inte i

följande redovisningar.

------------------------------------------------------

|Tid | Antal | Andel|

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|mindre än fyra | 949 | 58 %|

|veckor före | | |

|ikraftträdandet | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|mindre än två veckor | 483 | 30 %|

|före ikraftträdandet | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|efter dagen för | 2 | 0 %|

|ikraftträdandet | | |

------------------------------------------------------

Antal utgivna författningar och andel sent utkomna författningar under perioden

1992-1996

-------------------------------------------------------

|År |Antal |4 veckor |2 veckor |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|1992 |1 777 |72 % |49 % |

-------------------------------------------------------

|1993 |1 750 |62 % |34 % |

-------------------------------------------------------

|1994 |2 093 |61 % |42 % |

-------------------------------------------------------

|1995 |1 730 |61 % |34 % |

-------------------------------------------------------

|1996 |1 630 |58 % |30 % |

-------------------------------------------------------

Antal och andel sent utgivna SFS under år 1996 fördelade på respektive

departement

---------------------------------------------------------

|Departement |Antal | Antal | 4 | 2|

| |totalt | sena | veckor | veckor|

---------------------------------------------------------

|Statsrådsberedningen| 1 | 0 | 0 % | 0 %|

---------------------------------------------------------

|Justitiedepartementet|310 | 139 | 45 % | 18 %|

---------------------------------------------------------

|Utrikesdepartementet| 41 | 27 | 66 % | 39 %|

---------------------------------------------------------

|Försvarsdepartementet| 90 | 62 | 69 % | 27 %|

---------------------------------------------------------

|Socialdepartementet| 157 | 98 | 62 % | 32 %|

---------------------------------------------------------

|Kommunikationsdep.| 101 | 38 | 38 % | 16 %|

---------------------------------------------------------

|Finansdepartementet| 410 | 251 | 61 % | 39 %|

---------------------------------------------------------

|Utbildningsdep. | 93 | 60 | 65 % | 23 %|

---------------------------------------------------------

|Jordbruksdep. | 64 | 53 | 83 % | 61 %|

---------------------------------------------------------

|Arbetsmarknadsdep.| 72 | 44 | 61 % | 31 %|

---------------------------------------------------------

|Kulturdepartementet| 64 | 50 | 78 % | 38 %|

---------------------------------------------------------

|Närings- och | | | | |

|handelsdepartementet| | | | |

| | 86 | 47 | 55 % | 30 %|

---------------------------------------------------------

|Inrikesdepartementet| 56 | 33 | 59 % | 23 %|

---------------------------------------------------------

|Civildepartementet| 28 | 11 | 39 % | 4 %|

---------------------------------------------------------

|Miljödepartementet| 57 | 36 | 63 % | 26 %|

---------------------------------------------------------

Fördelning av ?sena? författningar på lagar respektive förordningar

Som redovisats ovan har vid årets granskning vissa departement valts ut, där en

mer fördjupad granskning har gjorts. Denna har inriktats på att först och

främst skilja ut vilka sena författningar som utgörs av lagar respektive

förordningar. Hur denna fördelning ser ut för dessa departement redovisas

nedan.

-------------------------------------------------------

| |Antal sena | Lagar |Förordningar|

|Departement | förf. | | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Justitiedepartementet| 139 | 48 | 91|

-------------------------------------------------------

|Kommunikationsdep.| 38 | 8 | 30|

-------------------------------------------------------

|Finansdepartementet| 251 | 145 | 106|

-------------------------------------------------------

|Försvarsdepartementet| 62 | 7 | 55|

-------------------------------------------------------

|Socialdepartementet| 98 | 44 | 54|

-------------------------------------------------------

|Utbildningsdep. | 60 | 7 | 53|

-------------------------------------------------------

|Jordbruksdepartementet| 53 | 4 | 49|

-------------------------------------------------------

|Kulturdepartementet| 50 | 7 | 43|

-------------------------------------------------------

Författningar av betydelse för enskilda

Vid granskningen har också gjorts ett försök att av de sena författningarna

skilja ut vilka som kan sägas ha någon betydelse för enskilda. Nedan redovisas

hur dessa mer ?betydelsefulla? författningar fördelas på respektive

departement.

-------------------------------------------------------

|Departement |Antal sena |?Viktiga?|Lagar|Förordningar|

| |förf. | | | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Justitiedepartementet| 139 | 68 | 47 | 21|

-------------------------------------------------------

|Kommunikationsdep.| 38 | 22 | 7 | 15|

-------------------------------------------------------

|Finansdepartementet| 251 | 165 |134 | 31|

-------------------------------------------------------

|Försvarsdepartementet| 62 | 57 | 7 | 50|

-------------------------------------------------------

|Socialdepartementet| 98 | 91 | 43 | 48|

-------------------------------------------------------

|Utbildningsdep. | 60 | 57 | 7 | 50|

-------------------------------------------------------

|Jordbruksdep. | 53 | 48 | 4 | 44|

-------------------------------------------------------

|Kulturdepartementet| 50 | 48 | 7 | 41|

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

I anslutning till tabellen ovan kan noteras att det också finns förordningar

som visserligen inte har någon direkt betydelse för enskilda, men som ändå är

att anse som betydelsefulla i den meningen att de är av stor vikt för den

aktuella myndigheten. Som ett exempel på detta kan nämnas

myndighetsinstruktioner. Det får antas vara av betydelse för en myndighet att

den har möjlighet att ta del av ändringar i sin instruktion så att den i tid

kan inrätta sig efter dessa. På Justitiedepartementets område utgör 31

förordningar ändringar i myndighetsinstruktioner. På

Kommunikationsdepartementets område återfinns 7 förordningar som avser

ändringar i myndighetsintruktioner och på Finansdepartementets område uppgår

antalet till 24. På Försvarsdepartementet är antalet 23, på Socialdepartementet

18, på Utbildningsdepartementet 18, på Jordbruksdepartementet 5 och på

Kulturdepartementet 27.

Skrivelse från Statsrådsberedningen den 26 november 1997

Bakgrund

Av redogörelsen ovan framgår att det i Justitiedepartementets promemoria av den

24 februari 1997 anges att man inom Regeringskansliet räknar med att det behövs

ca 12 dagar för att efter riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella

författningen, trycklova den och därefter få den tryckt. Granskningen av de

åtta särskilt utvalda departementen visar att en relativt stor mängd

författningar dock har kommit ut från trycket 20 dagar eller mer efter

riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av författningen som har tagit

tid, men förseningar hänför sig ibland också till själva utfärdandet. Detta har

föranlett utskottet att i en skrivelse till Regeringskansliet ställa frågor om

dels varför vissa angivna författningar inte utfärdats tidigare än vad som

skett, dels hur tidsåtgången för tryckningen av vissa angivna författningar kan

förklaras.

Skrivelsen

Från Statsrådsberedningen har den 26 november 1997 till utskottet lämnats en

skrivelse med redogörelser från de åtta departementen (Justitie-, För-svars-,

Social-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruks- och Kulturdepartementen).

När det gäller förklaringar till varför utfärdandet av vissa författningar

har dröjt har i några fall angetts att fördröjningen inte i efterhand går att

förklara. I de flesta fall har en förklaring till fördröjningen lämnats. Som

förklaring har i några fall angetts att riksdagsskrivelsen har kommit den

ansvariga enheten på departementet sent till handa, t.ex. på grund av en

mellanliggande helg eller att skrivelsen har kommit in via ett annat

departement. I några fall har förseningen stått i samband med det

delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av riksdagen

beslutad författning skall utfärdas. I något fall har utfärdandet dröjt

eftersom detta skulle ske samtidigt med utfärdandet av bl.a. en förordning, som

var föremål för politiska överläggningar. När det gäller sent utfärdade

förordningar har som förklaring i några fall angivits att man för utfärdandet

varit beroende av riksdagsbeslut, som fattats sent. I något fall har man för

utfärdandet varit beroende av ett godkännande från EG-kommissionen.

I redogörelserna från departementen har som förklaring för tidsåtgången för

tryckningen i några fall angetts att en mellanliggande helg har försenat

trycklovet. Som förklaringar har också angetts att det har skett något

missförstånd i samband med instruktionerna till tryckeriet eller att

ifrågavarande författning inte har kommit med i det häfte från tryckeriet som

den borde ha kommit med i. I något fall har angivits att tryckningen avsett

tjugo författningar som hörde samman, varför tryckningen har tagit längre tid.

I ett annat fall har angivits att tidsutdräkten möjligen kan ha berott på

anhopning av författningsändringar som skall träda i kraft vid halvårsskiftet.

I ett par fall har någon förklaring inte kunnat lämnas.

Utskottets bedömning

Årets granskning av författningsutgivningen avser författningar kungjorda i SFS

under år 1996. Som redovisats i det föregående har den i granskningsbetänkandet

1995/96:KU30 (avsnitt 5) aviserade granskningen av utgivna förordningar från EG

inte företagits under innevarande år. Utskottet avser att återkomma till denna

fråga i en senare granskning.

När det gäller författningsutgivningen under år 1996 konstaterar utskottet

att andelen författningar som kommit ut mindre än fyra veckor före

ikraftträdandet har minskat något sedan föregående år. Andelen sena

författningar är emellertid alltjämt oacceptabelt hög.

Den förordade tiden om fyra veckor mellan en författnings kungörande och dess

ikraftträdande är enligt utskottets mening i sig snävt tilltagen med tanke på

att den skall medge erforderligt rådrum för information om författningens

innehåll m.m. Detta rådrum är av stor betydelse för medborgarna, både för deras

eget handlande och vid deras kontakter med det allmänna. Att en författning

kommer ut senare än två veckor före ikraftträdandet kan därför inte accepteras

annat än i yttersta undantagsfall. Härvid konstaterar utskottet att andelen

författningar som kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet

visserligen har minskat något sedan föregående år. Andelen utgör dock

fortfarande omkring en tredjedel av under året utgivna författningar. Detta är

enligt utskottets mening inte godtagbart. Under årets granskning har därutöver

noterats två författningar som har kommit ut efter ikraftträdandet.

Som redovisats ovan har under årets granskning valts ut åtta departement där

en fördjupad granskning har genomförts. Denna granskning har bl.a. givit vid

handen att en ungefärlig genomsnittstid för riksdagsbehandlingen av ett

lagstiftningsärende härrörande från dessa departement uppgår till 60- 80

dagar. Härvid kan nämnas att det i den promemoria från riksdagens

utredningstjänst, som upprättats på uppdrag av socialförsäkringsutskottet,

anges att tiden för riksdagens beredning av förslag om ändringar i lagen om

allmän försäkring i genomsnitt uppgår till 71 dagar. Siffran har varit relativt

konstant under den granskade perioden, fr.o.m riksmötet 1975/76 till mars 1997.

Vidare kan noteras att riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen, som skall

vara avlämnad senast den 20 september, har tagit ca 90 dagar i anspråk för hela

behandlingen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna och beräkningen av

inkomsterna på statsbudgeten, dvs. beslutet i första skedet av

budgetbehandlingen, har fattats den 22 november. Anslagsbesluten har därefter

fattats av riksdagen under december månad. Tydligt är att denna handläggning

knappast lämnar tillräckligt utrymme för att författningar som är beroende av

riksdagens beslut och som skall träda i kraft vid årsskiftet skall komma ut i

tid. Inom riksdagen pågår för närvarande en utvärdering av den nya

budgetprocessen. Utskottet utgår ifrån att behovet av att komma till rätta med

den sena utgivningen av författningarna beaktas i det sammanhanget.

Granskningen av de särskilt utvalda departementen ger vidare vid handen att

flertalet riksdagsbeslut fattats så sent att möjligheterna att få ut en

författning i tid i praktiken redan vid denna tidpunkt är försuttna. Att finna

orsakerna till denna omständighet kräver en granskning av beredningen av varje

särskilt lagstiftningsärende. Någon sådan granskning har dock inte företagits

under innevarande år. I sammanhanget kan noteras att riksdagens

utredningstjänst i ovan nämnda promemoria påpekat att när det gäller

lagstiftningsärenden rörande lagen om allmän försäkring har tidsmarginalen

mellan en propositions bordläggning i riksdagen och lagförslagens

ikraftträdande minskat kraftigt om man ser till genomsnittsuppgifter för

femårsperioder.

Utskottet vill erinra om vad utskottet uttalade vid 1993/94 års granskning.

Vikten av en realistisk tidsplanering av propositions- och lagstiftningsarbetet

framhölls då särskilt. Den omständigheten att ett stort antal riksdagsbeslut

fattas alltför sent för att perioden om fyra veckor skall kunna iakttas ger

enligt utskottets mening vid handen att arbetet med tidsplaneringen bör

utvecklas. En betydelsefull faktor i detta sammanhang är samrådet mellan

Regeringskansliet och riksdagen. Ett närmare samråd med utskottens kanslier

inför planeringen och överlämnandet av varje proposition kan vara ett sätt att

få till stånd mera realistiska tidsplaner. Utskottet vill härvid framhålla att

det är av stor vikt att planeringen inom Regeringskansliet för en propositions

överlämnande till riksdagen och ifrågavarande författnings ikraftträdande sker

med hänsyn till att riksdagen skall få tillräckligt rådrum för beredning av

ärendet.

Mot bakgrund av den betydande vikt som bör läggas vid att författningarna

kommer ut i tid vill utskottet också betona att det i sista hand ankommer på

riksdagen själv att säkerställa att tillräcklig tid står till buds för att

utfärda och kungöra lagar. Om det står klart att en lag kan väntas komma ut

från trycket mindre än fyra veckor innan den enligt propositionen skall träda i

kraft, bör det under riksdagens beredning av ärendet allvarligt övervägas om

det från rättssäkerhetssynpunkt finns skäl att skjuta på ikraftträdandet.

Av Justitiedepartementets promemoria av den 24 februari 1997 framgår att man

inom Regeringskansliet räknar med att det behövs ca 12 dagar för att efter

riksdagsbeslutet hinna utfärda den aktuella författningen, trycklova den och

därefter få den tryckt. I samband med utskottets granskning har konstaterats

att en relativt stor mängd författningar har kommit ut från trycket 20 dagar

eller mer efter riksdagsbeslutet. I vissa fall är det tryckandet av

författningen som har tagit tid, men förseningar hänför sig ibland också till

själva utfärdandet. Av de redogörelser som utskottet har inhämtat från vissa

departement framgår att varierande förklaringar lämnas till varför denna typ av

förseningar har uppstått. I några fall har ingen förklaring kunnat lämnas.

Utskottet vill härvid erinra om att det i 8 kap. 19 § regeringsformen

föreskrivs att beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål och

kungöras så snart det kan ske. Även förordningar skall enligt huvudregeln

kungöras så snart det kan ske. När det gäller de fall där förseningen stått i

samband med det delningsförfarande som äger rum i Regeringskansliet när en av

riksdagen beslutad författning skall utfärdas, vill utskottet framhålla att

utskottskanslierna bör ombesörja att justerade utskottsbetänkanden i

lagstiftningsärenden så snart som möjligt kommer den ansvariga enheten inom

Regeringskansliet till handa.

Regeringen beslutade den 28 november 1996 att tillsätta en arbetsgrupp med

uppgift att lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem. Utskottet har under

sin granskning uppmärksammat detta. Arbetsgruppen väntas redovisa det slutliga

resultatet av sitt arbete i januari 1998.

För att komma till rätta med den sena utgivningen av författningarna kan det

komma att krävas åtgärder av skilda slag. Utskottets återkommande granskningar

av författningsutgivningen kan väntas fortsätta. Ett led i de ansträngningar

som måste till bör enligt utskottets mening vara att söka göra det lättare att

skaffa en årlig överblick över i vad mån författningarna kommit ut i tid.

Utskottet vill framhålla att det är önskvärt att ett nytt rättsdatasystem

utformas med hänsyn även till möjligheterna att kontrollera

författningsutgivningen från denna synpunkt.

Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.

5 Regeringens remisser till Lagrådet

Gällande rätt

För att avge yttrande över lagförslag skall enligt 8 kap. 18 § regeringsformen

finnas ett lagråd, vari ingår domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. I

en särskild lag (1979:368) om Lagrådet finns bestämmelser om Lagrådets

sammansättning och arbetsformer. Lagrådet kan bestå av högst fyra avdelningar.

Regeringen bestämmer med hänsyn till arbetsbördan i Lagrådet om det skall bestå

av mer än en avdelning. Normalt skall varje lagrådsavdelning bestå av tre

ledamöter.

Beslut att inhämta yttrande från Lagrådet kan fattas av regeringen eller ett

riksdagsutskott.

Enligt 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör yttrande av Lagrådet

inhämtas innan riksdagen fattar beslut om

- grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i

ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och

andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar,

- lag om begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar,

- lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket (integritetsskydd vid ADB-

registrering), 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 22 § andra stycket

regeringsformen eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag (de grundläggande

fri- och rättigheterna),

- lag om kommunal beskattning,

- lag som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen (lag om svenskt

medborgarskap och civilrättslig eller offentligrättslig lag som gäller

åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga

eller ekonomiska förhållanden),

- lag som avses i 11 kap. regeringsformen (rättskipning och förvaltning),

om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt.

Det angivna gäller dock inte om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på

grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans

behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.

Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som nyss

berörts och har Lagrådets yttrande inte inhämtats dessförinnan skall regeringen

samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill.

Att Lagrådet inte hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens

tillämpning.

I Rättighetsskyddsutredningens betänkande Förstärkt skydd för fri- och

rättigheter (SOU 1978:34) och i propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd

för fri- och rättigheter m.m. görs vissa uttalanden om området för

lagrådsgranskningen. I propositionen anges (s. 65) att åtskilliga av de i 11

kap. regeringsformen avsedda lagarna kan ha stor principiell betydelse för

stora grupper av enskilda. Så är fallet med bl.a. lag om överlämnande av

myndighetsutövning till enskilt organ.

I propositionen diskuteras också undantagsbestämmelsernas tillämpning. Regeln

om att remittering kan underlåtas om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse

på grund av frågans beskaffenhet sägs få sin innebörd främst genom regeln om

inriktningen av Lagrådets granskning.

Inriktningen av lagrådsgranskningen regleras i 8 kap. 18 § regeringsformen.

Lagrådet skall undersöka hur ett lagförslag förhåller sig till grundlagarna och

rättsordningen i övrigt, hur förslagets föreskrifter förhåller sig till

varandra samt hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav. Lagrådet

skall granska såväl om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose

angivna syften som vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Innebörden av den andra undantagsregeln - att Lagrådets yttrande inte behöver

inhämtas, om dess hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så

att avsevärt men skulle uppkomma - sägs i propositionen i viss mån komma att

variera med omständigheterna. Är Lagrådets arbetsprogram ansträngt, kan det

vara nödvändigt att för den skull avstå från remiss dit. Det kan dock ibland

vara möjligt för en lagrådsavdelning att avbryta ett mer omfattande

granskningsarbete och låta ett mindre men brådskande lagförslag få företräde. I

andra fall kan det finnas en möjlighet att inrätta en lagrådsavdelning för

granskning av ett visst lagförslag eller en samling av förslag som det annars

skulle vara svårt att bereda plats för. Givetvis kan det också finnas förslag

som är så brådskande att yttrande av Lagrådet inte kan avvaktas ens om en

avdelning i och för sig skulle kunna ta upp ärendet till behandling utan

dröjsmål.

Konstitutionsutskottet har uttalat (bet. 1978/79:39 s. 15) att granskningen i

Lagrådet har setts som en garanti för att rättssäkerhetsintresset och kravet på

enhetlighet, konsekvens och klarhet iakttas. Som en annan utgångspunkt angavs

att granskningen uteslutande borde ägnas åt lagförslagets juridiska sida och

sålunda aldrig omfatta deras allmänna politiska grunder. Enligt utskottet kan

det nuvarande systemet för lagrådsgranskning karakteriseras som ett mellanting

mellan ett obligatoriskt system och ett system med helt fakultativ granskning.

Härigenom kunde man enligt utskottets mening helt undvika risken för att ett

uteblivet hörande av Lagrådet över ett förslag till lag leder till att lagen i

efterhand genom lagprövning kan åsidosättas i rättstillämpningen. Utskottet

underströk att det alltid i sista hand ankommer på riksdagen att avgöra om

Lagrådet skall höras över ett lagförslag eller inte. Enligt utskottet borde

systemet leda till att Lagrådet, inom ramen för sin kapacitet, får granska alla

de lagförslag som behöver dess granskning, men inga andra. Systemet innebär

enligt vad utskottet bedömde inte någon risk för att Lagrådet eller de högsta

dömande organen över huvud skall få politiskt inflytande.

Lagrådets tjänstgöring och sammansättning

Den 15 juni 1995 förordnade regeringen angående Lagrådets tjänstgöring och

sammansättning under den lagrådsperiod som inleddes hösten 1995 att Lagrådet

skulle bestå av två avdelningar. Den 29 augusti 1996 beslutade regeringen att

Lagrådet under tiden den 2-13 september 1996 skulle ha ytterligare två

avdelningar. Genom skilda beslut under hösten 1996 förordnades att Lagrådets

andra avdelning inte skulle tjänstgöra under tiden den 30 september-den 29

november 1996 samt den 9 december 1996-den 3 januari 1997. Den 16 januari 1997

och den 24 april 1997 beslutade regeringen att Lagrådet under tiden den 3-den

28 februari 1997 respektive den 5-den 16 maj 1997 skulle ha ytterligare en

avdelning, tredje avdelningen.

Tidigare utskottsgranskning

Utskottet har tidigare riktat kritik mot den då ofta förekommande

underhandsgranskningen hos Lagrådet (KU 1978/79:30 s. 7 f. KU1982/83:30 s. 9

KU1983/84:30 s. 6). Utskottet har vidare vid upprepade tillfällen understrukit

att skälen för att underlåta lagrådsremiss måste redovisas i de fall

lagförslagen ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde (bet.

KU1980/81:25 s. 7 och s. 54, bet. KU1981/82:35 s. 6, KU 1983/84:30 s. 6, KU

1984/85:35 s. 10, 1985/86:25 s. 7, KU 1986/87:33 s. 7). Det är inte

tillräckligt att bara återge den lagtext som åberopas för att inte höra

Lagrådet. Anser regeringen att den föreslagna föreskriften inte är viktig för

enskilda eller från allmän synpunkt bör detta klargöras och grunderna för

uppfattningen redovisas. Om regeringen menar att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse på grund av frågans beskaffenhet, skall regeringen motivera denna

bedömning om den inte framstår som självklar (bet. 1991/92:KU30 s. 16,

1992/93:KU30 s. 19, 1993/94:KU30 s.16, 1994/95:KU30 s. 33).

Utskottet har understrukit att när det gäller lagförslag som faller inom det

s.k. obligatoriska granskningsområdet är lagrådsgranskning huvudregel. För

undantag från lagrådsgranskning krävs särskilda skäl. Det saknas utrymme att

avstå från lagrådsremiss enbart av det skälet att en tilltänkt lagstiftning har

motsvarighet i tidigare lagstiftning (bet. 1991/92:KU 30 s. 14). Allmänna

hänvisningar till behovet av skyndsamhet får t.ex. inte urholka tillämpningen

av huvudregeln (bl.a. bet. 1988/89:30 s. 8.). Uppgift om vilket men som skulle

uppstå om lagstiftningsärendet fördröjdes bör enligt utskottet redovisas i

propositionen (1989/90:KU30 s. 18, 1990/91:KU30 s. 19, 1991/92:KU30 s. 16).

Utskottet har också framhållit att det är mycket angeläget att departementen

planerar sitt arbete på ett sådant sätt att arbetsbelastningen i Lagrådet inte

tillåts bli det avgörande skälet för att underlåta lagrådsremiss när sådan i

och för sig bör ske (bet. KU 1982/83:30 s. 9, KU 1985/86:25 s. 6).

Utskottets genomgång

Utskottet har regelbundet, senast våren 1995, granskat regeringens remittering

av lagförslag till Lagrådet och frågor som hänger samman med detta. Inom

utskottets kansli har nu företagits en genomgång av de propositioner som

lämnats under riksmötet 1996/97.

Det totala antalet propositioner med lagförslag var 121. Motsvarande antal

kalenderåren 1991-1994 var 155, 173, 166 respektive 178.

Av de 121 propositionerna låg 107 enligt regeringens uppfattning inom

Lagrådets granskningsområde, jämfört med 132 år 1991, 158 år 1992, 144 år 1993

och 150 år 1994. Lagförslag i 86 propositioner överlämnades till Lagrådet för

granskning, jämfört med 88 år 1993 och 91 år 1994.

Vissa lagförslag har remitterats till Lagrådet från riksdagsutskott. Det gäller

lagförslag i propositionerna 1996/97:22 Statliga stiftelser (lagutskottet),

1996/97:36 Den regionala samhällsorganisationen (konstitutionsutskottet),

1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk

(skatteutskottet), 1996/97:150 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen

om arvsskatt och gåvoskatt (skatteutskottet) och 1996/97:151 i fråga om

beskattning av aktievinster i bolagssektorn (skatteutskottet).

Redovisningen i propositionerna av Lagrådets yttranden

Redovisningen av Lagrådets yttranden och i förekommande fall skälen för att

lagförslag inte blivit föremål för lagrådsgranskning har - bortsett från

budgetpropositionen och vårpropositionen - med något enstaka undantag skett i

ett särskilt avsnitt i enlighet med Statsrådsberedningens rekommendationer (PM

1990:4) att Lagrådets synpunkter tydligt skall framgå av propositionerna. Om

inte inledningsavsnittet är helt kort bör enligt rekommendationerna

underrubriken Lagrådet finnas. Under de avsnitt där Lagrådets synpunkter

behandlas måste dessa markeras typografiskt tydligt. Förslagsvis kan enligt

rekommendationerna Lagrådets synpunkter behandlas i ett eget stycke och ordet

Lagrådet kursiveras. I det avsnitt av propositionen som brukar rubriceras

upprättade lagförslag bör enligt Statsrådsberedningen anges vilka lagförslag

som granskats av Lagrådet.

I budgetpropositionen och vårpropositionen har redovisningen av skälen för

att underlåta remiss till Lagrådet inte varit lika tydlig. Skälen redovisas

ibland i löpande text och innehållsförteckningarna ger ingen vägledning om var

uppgifterna står att finna. Inget av lagförslagen, vilka återfinns i ett

flertal olika volymer, har remitterats till Lagrådet.

Avsaknad av skäl för att underlåta lagrådsgranskning

I några fall saknas motivering för att lagförslag, som faller inom ramen för

Lagrådets granskningsområde, inte remitterats dit.

I proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 19 föreslogs en ändring i lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, ett förslag som inte har

remitterats till Lagrådet, och där skäl för att underlåta remiss inte har

kunnat återfinnas. Ändringarna är dock av enkel beskaffenhet och innebär att

ordet tio byts ut mot ordet åtta och att meningen ?Nedsättningen enligt första

stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter? lades till.

Proposition 1996/97:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. innehåller ett

förslag till ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) som är föranlett av

rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra

säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen

fött barn eller ammar. Ändringen är dock av enkel beskaffenhet och innebär att

18 § kompletteras med orden ?eller 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)?.

Tillämpningen av undantagsreglerna

Som skäl för att underlåta lagrådsgranskning kan åberopas frågans beskaffenhet

eller behovet av skyndsamhet. Frågans beskaffenhet har åberopats i 25

propositioner och skyndsamhet i 3 fall.

Frågans beskaffenhet

I flera av de propositioner där frågans beskaffenhet har åberopats för att

underlåta lagrådsremiss har de berörda lagändringarna karaktär av kortfattade

konsekvensändringar och dylikt. I de följande redovisas övriga propositioner

med lagförslag som ligger inom Lagrådets granskningsområde, men som inte

remitterats dit.

Proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslogs en rad lagändringar. Flera ändringar gäller

skatteområdet och ligger således, liksom vissa andra lagförslag, inom ramen för

Lagrådets granskningsområde. Till stor del är det bara fråga om sifferändringar

men när det gäller fastighetstaxeringslagen är det fråga om något mer utförliga

ändringar, som inte är helt okomplicerade. Enligt regeringen avsåg lagförslagen

ändrade skattesatser och andra justeringar av tekniskt sett enkel beskaffenhet.

Förslagen var därför enligt regeringens bedömning av sådan beskaffenhet att

Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

I propositionen föreslogs också ett särskilt utbildningsbidrag som skall

utgöra skattepliktig inkomst, något som föranledde ändringar i bl.a.

kommunalskattelagen och semesterlagen. Samtidigt gjordes en rättelse i

kommunalskattelagen. Innebörden av ändringsförslagen var enligt regeringen

sådan att ett yttrande av Lagrådet skulle sakna betydelse.

TV-avgiften och olika avgifter inom Biografbyråns verksamhet föreslogs

ändras. Eftersom det endast var fråga om beloppsändringar ansåg regeringen att

lagändringarna var av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behövde

inhämtas.

I propositionen föreslogs vissa ändringar i lagen (1994:2043) om vissa

besiktningsorgan på fordonsområdet. Med hänsyn till att lagförslaget innebar

ett bibehållande av den nuvarande ordningen med ensamrätt för vissa organ att

utföra kontrollbesiktningar och eftersom övriga ändringar endast var

redaktionella justeringar ansåg regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse.

Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle

I propositionen föreslogs bl.a. en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall med innebörd att lagen också skulle gälla för

Europeiska universitetsinstitutet. Regeringen gjorde, med beaktande av att

lagstiftningsfrågan var av enkel beskaffenhet, bedömningen att Lagrådets

hörande skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:14 Vissa punktskattefrågor

Enligt propositionen var lagförslagen tekniskt sett av enkel beskaffenhet och

Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.

Lagförslagen innebar att ordet bränsle byttes ut mot orden ?annat bränsle än

bensin?, att orden ?energiskatten på elektrisk kraft? lades till i en

bestämmelse om återbetalning samt en harmonisering av överklaganderegler.

Vidare kompletterades ordet ?motorredskap? med orden ?klass II? och en

bestämmelse om vilka fordon som belastas med försäljningsskatt kompletterades

med orden ?personbil som hänförs till miljöklass 3?. Ordet personbilar har

tagits bort från andra bestämmelser.

Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m.

Enligt propositionen har förslagen till ändringar i vissa paragrafer inte

granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening emellertid av

enkel beskaffenhet och till sin karaktär i huvudsak närmast följdändringar.

Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.

De aktuella lagändringarna gäller ett par kompletteringar med orden ?ränta

och avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag?.

Vidare gäller det ett par ganska omfattande bestämmelser om skatterättslig

hemvist för anställda vid Europeiska universitetsinstitutet. En ändring som

gäller skatteavdrag innebär att den gällande schablonen ersattes med ett

schablonmässigt belopp på 1 kr 30 öre per kilometer.

Proposition 1996/97:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen

om hemlig kameraövervakning

Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel och lagen (1995:1506)

om hemlig kameraövervakning är tidsbegränsade lagar som regelbundet förlängs.

Enligt regeringens mening är frågan av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande

skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:39, 43 och 44 Dubbelbeskattningsavtal

Dubbelbeskattningsavtalen är överenskommelser med andra länder till undvikande

av att skatt på samma inkomster tas ut av båda länderna. Avtalen innehåller

ingående och omfattande regler som bl.a. gäller förhållandet mellan staterna,

men huvudsakligen är det fråga om regler som berör kommunalskattelagens regler

och andra ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Avtalen ligger därför i

princip inom ramen för Lagrådets granskning.

Regeringen motiverade underlåtenheten att remittera avtalen till Lagrådet med

att avtalen endast innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som

annars skulle föreligga. Regeringen ansåg på grund härav och på grund av

förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:40 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB

I propositionen föreslogs några mindre justeringar av bestämmelser i

bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse, vilka inte blivit föremål

för lagrådsgranskning. Det var fråga om rättelser av hänvisningar som av

förbiseende blivit felaktiga.

Proposition 1996/97:45. Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora

företag

I propositionen föreslogs en ändring i taxeringslagen som inte granskats av

Lagrådet. Ändringen avsåg ett förtydligande som innebar att ett undantag från

skattetillägg inte gäller när oriktig uppgift har kunnat rättas med ledning av

viss kontrolluppgift. Ändringen innebar att det gjordes en hänvisning till en

viss paragraf i lagen om självdeklaration och kontrolluppgift. Enligt

regeringen skulle på grund av ändringens enkla beskaffenhet Lagrådets hörande

sakna betydelse.

Proposition 1996/97:59 Ändringar i lagen (1973:1199) om ersättning från

internationella oljeskadefonden

I propositionen föreslås att en ändring i 1971 års konvention om upprättande av

internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja

skulle införlivas i svensk rätt genom en ändring i lagen om ersättning från den

internationella oljeskadefonden. Genom ändringen infördes vissa ytterligare

sjösäkerhetskrav som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till

fartygsägare.

Enligt regeringen hade de lagförslag som lades fram i propositionen sin grund

i 1971 års fondkonvention som godkänts av riksdagen. Ändringen innebar endast

att den befintliga uppräkningen i bilaga till lagen av vissa konventioner

kompletterades med ytterligare en konvention. Lagrådets hörande skulle därför

enligt regeringen sakna betydelse.

Proposition 1996/97:70 Ny vallag

Förutom förslag till ny vallag innehåller propositionen en rad lagförslag,

bl.a. en lag om röstlängdsregister som innehåller 11 paragrafer. Denna

sistnämnda lag samt vissa andra lagförslag som är följdändringar till vallagen

ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att dessa

förslag endast innebar mindre anpassningar till förslaget om vallag fann

regeringen att förslaget saknade betydelse.

Datainspektionen hade ifrågasatt behovet av att ha ett röstlängdsregister vid

sidan av det centrala aviseringsregistret men hade också anfört att de

uppgifter som behövs typiskt sett inte är av särskilt integritetskänslig

karaktär.

Proposition 1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av

lantbruk

I propositionen föreslogs ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Lagtexten är ofta av teknisk karaktär och ganska svårtillgänglig. Enligt

regeringen innebär lagförslagen dock endast marginella och tekniska

förändringar inom ett redan befintligt system och därför av sådan beskaffenhet

att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagförslaget remitterades av

skatteutskottet till Lagrådet, som hade en rad synpunkter.

Proposition 1996/97:85 Frågor om mätning m.m. på elmarknaden

I propositionen föreslogs bl.a. en ny regel i ellagen som föreskriver ett tak

på högst 2 500 kronor för de kostnader som nätföretagen får debitera

konsumenter med låg elförbrukning för timregistrerande mätutrustning och dess

installation.

Enligt regeringen innebar den dåvarande lagstiftningen att nätägaren skulle

debitera elkonsumenten för kostnaderna för en mätare och dess installation i

utgångspunkten hos en elkonsument. Det förslag som regeringen lade fram innebar

att ett visst maximibelopp för denna debitering fastställdes beträffande vissa

elkonsumenter. Kostnader som överstiger detta belopp skulle i stället i

fortsättningen komma att ingå i den gemensamma eltariffen i stället för att

debiteras den enskilde elkonsumenten. Vidare föreslog regeringen att en

föreskrift om återbetalning av vissa belopp till en elkonsument i samband med

att han flyttar inte skall omfatta de elkonsumenter som endast får debiteras

nyssnämnda maximibelopp. Förslaget var, enligt regeringens uppfattning, av

sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:98 Höjd lotteriskatt

I propositionen föreslogs att skattesatsen för lotteriskatt skulle höjas från

35 till 36 %. Vidare föreslogs att lotteriskatt skulle tas ut på insatserna

efter avdrag för den faktiska utdelningen till vinnarna i stället för på

insatserna efter avdrag för vinster enligt fastställd vinstplan.

Enligt regeringen avsåg lagförslaget ändrad skattesats och andra justeringar

av tekniskt sett enkel beskaffenhet. Förslaget var enligt regeringens bedömning

därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:105 Kommunal samverkan

Förslaget till lag om ändringar i kommunallagen krävde inte att yttrande

inhämtades från Lagrådet annat än i fråga om vissa bestämmelser om överklagande

i 10 kap. Flertalet bestämmelser hade dock överförts oförändrade från annan lag

och de nya bestämmelser som skulle införas utgjorde enligt regeringen bara

konsekvensändringar på grund av att gemensamma nämnder inrättades. Förslaget

innebär ingen ändring av vad som då gällde enligt förvaltningsprocesslagen.

Regeringen ansåg därför att det på grund av bestämmelsernas art skulle sakna

betydelse att höra Lagrådet.

Proposition 1996/97:108 Ändrad länsindelning och försöksverksamhet i

Västsverige

Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning

hade tidigare granskats av Lagrådet på konstitutionsutskottets initiativ (bet.

1996/97:KU4). De nu föreslagna ändringarna innebar att försöksverksamheten

under åren 1999-2002 skall genomföras även i Västergötlands län m.m. Regeringen

gjorde bedömningen att de ändringar som nu föreslogs i lagen var av så enkel

beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. De lagändringar som

föreslogs i övrigt var enligt regeringen ändringar som följer som en konsekvens

av länsammanläggningen och var av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande

även i dessa fall skulle sakna betydelse. Ändringarna innebar i huvudsak att

ordet ?landstingsfullmäktige? ersatte orden ?landstinget eller, om i länet

finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och

kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som Länsstyrelsen bestämmer

efter befolkningstalen?.

Proposition 1996/97:122 Finsk, rödmärkt olja i motordrivna fordon

I propositionen föreslogs att förbudet mot användning av finsk, rödmärkt olja i

motordrivna fordon slopades såvitt avser motorredskap, traktorer och

personbilar. Ändringen föreslogs begränsad till att avse olja som förts in i

Sverige i normal bränsletank på de nämnda fordonsslagen. Lagförslagen var

enligt regeringen av så lagtekniskt enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande

skulle sakna betydelse.

Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen

I propositionen lades fram förslag till ett trettiotal lagar inom olika

områden, bl.a. skatteområdet. Fastighetsskatten på markvärdet av

vattenkraftverk föreslogs sänkas med 1,21 procentenheter, energiskatten höjas

med 1,4 öre per kWh, den generella koldioxidskatten för industrin och

växthusnäringen höjas med 0,7 % och tobaksskatten höjas med 29 %. Dessa

lagförslag liksom övriga förslag på skatteområdet - bortsett från en ändring i

lagen om arvsskatt och gåvoskatt - innebar huvudsakligen sifferändringar eller

andra enkla förändringar. Enligt regeringen var lagförslagen i allt väsentligt

av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Beträffande

lagen om arvsskatt och gåvoskatt se under rubriken Behovet av skyndsamhet.

Proposition 1996/97:165 Vissa ändringar i TV-avgiftssystemet

Enligt regeringen gav den då gällande lagstiftningen visst utrymme för den

betalningsskyldige att betala TV-avgift på andra tider och på annat sätt än vad

huvudregeln stadgar under förutsättning att ett avtal med denna innebörd

träffats mellan Radiotjänst i Kiruna AB och den avgiftsskyldige

(försöksverksamhet med särskilt betalningssätt). I propositionen föreslogs att

denna möjlighet permanentades. Samtidigt blev, i enlighet med vad Lagrådet

tidigare förordat (se prop. 1988/89:18), TV-avgiftslagens regler om

påminnelser, försenings- och tilläggsavgifter samt verkställighet tillämpliga

också vid detta betalningssätt. Vidare föreslog regeringen att det inte längre

skulle krävas skriftlig anmälan om att TV-innehav upphört. Dessutom innebar

ändringarna att ordet hans byttes ut mot hans eller hennes samt att begreppet

rundradiosändningar ersattes med ordet sändningar. De föreslagna ändringarna

var enligt regeringen av enkel och okomplicerad beskaffenhet som permanentar

eller leder till förenklingar för den enskilde. Mot denna bakgrund och eftersom

förslaget rörande förvaltningen av avgiftsmedlen faller utanför Lagrådets

granskningsområde var, enligt regeringens uppfattning, förslagen av sådan

beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Regeringen hade

därför inte inhämtat yttrande från Lagrådet.

Behovet av skyndsamhet

Behov av skyndsamhet har i tre fall åberopats som skäl för att underlåta

lagrådsgranskning. De men som befarats har i något fall redovisats. I två fall

har Lagrådsgranskning senare skett i samband med riksdagsbehandlingen.

Proposition 1996/97:47 Ändringar i lagen om revisorer

I propositionen föreslogs en komplettering av övergångsbestämmelserna till

lagen (1995:528) om revisorer. Revisionsbolag som var godkända eller

auktoriserade enligt äldre bestämmelser skulle enligt då gällande bestämmelser

anses som registrerade revisionsbolag. Förslaget innebar att sådana

registrerade revisionsbolag vars registrering gick ut före eller går ut under

år 1998 skulle anses registrerade till utgången av år 1998. En ändring

föreslogs också vad avser tidpunkten för ikraftträdande av beslut om avslag vad

gäller godkännande, auktorisation eller registrering. Det framlagda förslaget

var enligt regeringen i och för sig sådant att Lagrådets yttrande borde

inhämtas. Regeringen fann ett snabbt ikraftträdande av de föreslagna

ändringarna särskilt angeläget. Lagrådets hörande skulle enligt regeringens

uppfattning fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle

uppkomma. Ändringarna föreslogs i avvaktan på resultatet av en översyn av

bestämmelserna i revisorslagen som reglerar ägandet i revisionsbolagen.

Revisorsnämnden hade framfört att en översyn brådskar men att noggranna

överväganden krävdes.

Proposition 1996/97:150 Vårpropositionen

I propositionen föreslogs bl.a. en lag om ändring i lagen om arvsskatt och

gåvoskatt. Ändringsförslaget gällde beskattningen av gåva i form av insättning

på barnkonto. Enligt regeringen var dock ändringen av sådan karaktär att

Lagrådets yttrande normalt borde inhämtas. En lagrådsgranskning i denna del

skulle emellertid innebära att ett förslag inte skulle kunna lämnas i sådan tid

att det vore möjligt att klarlägga i vilken omfattning gåvobeskattning skulle

äga rum. Med hänsyn till att Lagrådets hörande skulle fördröja

lagstiftningsfrågans behandling borde därför enligt regeringen Lagrådets

yttrande inte inhämtas. Lagrådsgranskning skedde senare efter remiss av

skatteutskottet. Lagrådet hade inte någon erinran.

Proposition 1996/97:151 Beskattning av aktievinster i bolagssektorn.

Enligt regeringen hade det på senare tid uppmärksammats att en uppskovsregel

kunde ha utnyttjats på sådant sätt och i en sådan omfattning att det var

motiverat med ett omedelbart ingripande. Lagrådets hörande skulle fördröja

lagstiftningsfrågan så att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådsgranskning

skedde senare efter remiss av skatteutskottet. Lagrådet föreslog förtydliganden

på ett par punkter.

Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter

I 28 propositioner har regeringen lagt fram lagförslag, som i inte oväsentlig

mån avviker från vad Lagrådet föreslagit. Nämnas kan också att det är vanligt

förekommande att det efter lagrådsgranskningen görs redaktionella ändringar i

lagtexten.

Proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag

Lagrådets synpunkter omfattar elva sidor i propositionen.

Lagrådet anförde att det vore av värde att under inledande bestämmelser ta in

bestämmelser om att det för handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns

en rättshjälpsmyndighet och att det för prövning av överklaganden i vissa fall

finns en rättshjälpsnämnd. Regeringen ansåg emellertid att en sådan bestämmelse

skulle ge ett något missvisande intryck eftersom Rättshjälpsmyndigheten och

Rättshjälpsnämnden i fortsättningen endast skulle komma att fatta beslut i

begränsad omfattning och föreslog därför att sådana bestämmelser inte skulle

tas in i lagen.

Lagrådet föreslog också en viss bestämmelse mot bakgrund av att den

föreslagna regleringen inte sällan kunde få ekonomisk betydelse för

bodelningsförrättaren. Regeringen instämde i att den föreslagna regleringen

inte var helt tillfredsställande. Enligt regeringens mening var de angivna

nackdelarna dock inte så allvarliga att de borde medföra att staten alltid

skall betala bodelningsförrättarens ersättning. Regeringen vidhöll därför sitt

förslag.

Proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur- och utbildningsområdet

I en paragraf föreskrevs undantag från skatteplikt på idrottsområdet. Lagrådet

föreslog en utformning av paragrafen som regeringen inte tog in i förslaget

till riksdagen. Enligt regeringen var avsikten med den föreslagna regeln bl.a.

att den skulle utgöra definition av idrottsområdet. Regeringen ansåg med hänsyn

till kopplingen mellan denna regel och bestämmelsen om tillämplig skattesats i

en annan paragraf att den i remissen föreslagna utformningen var att föredra.

Lagrådet föreslog också en annan lydelse av en paragraf om skattesatserna för

mervärdesskatt för att klargöra att transport i skidliftar inte avsågs.

Regeringen ansåg att transport i skidliftar liksom dittills var att se som

personbefordran och således inte som en tjänst varigenom någon bereds tillfälle

att utöva idrottslig verksamhet. Ett uttalande av denna innebörd har också

gjorts i författningskommentaren till en annan paragraf. Något särskilt

angivande i lagtexten om detta förhållande ansåg regeringen inte nödvändigt.

Proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m.

I propositionen föreslogs en nedsättning av socialavgifterna, vilket aviserats

i tidigare propositioner och ingick som ett led i regeringens strävan att

stimulera nyanställningar och uppmuntra egenföretagande. Vid beräkning av

arbetsgivaravgifter föreslogs att arbetsgivare skulle få göra avdrag med högst

2 500 kr per månad, och vid beräkning av egenavgifter föreslogs den försäkrade

få göra avdrag med högst 9 000 kr per år. Vidare föreslogs att en särskild

löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till vinst-

andelsstiftelse.

I yttrande den 10 september 1996 uttalade sig Lagrådet, som granskade förslag

till lag om ändring i lagen om socialavgifter och lag om ändring i lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter, kritiskt mot beredningen av ärendet.

Tillfälle syntes enligt Lagrådet inte ha lämnats sammanslutningar eller

enskilda att yttra sig i saken. Det saknades också upplysningar om vilka

synpunkter som under hand inhämtats från Riksskatteverket och

Riksförsäkringsverket. Med tanke på att lagförslagen syntes kunna ge upphov

till problem av såväl principiell som praktisk natur rådde det enligt Lagrådets

mening inget tvivel om att ett mer omfattande informationsinhämtande hade varit

av värde. Lagrådets slutsats var att beredningen av ärendet svårligen uppfyllde

de krav som uppställs i 7 kap. 2 § regeringsformen. Vidare framhöll Lagrådet

att lagrådsremissen inte innehöll någon diskussion om vilken effekt

nedsättningen av avgiftsuttaget kunde få för nyanställningar och

egenföretagande. Såvitt Lagrådet kunde finna kunde förslaget inte annat än

undantagsvis påverka sysselsättningen. Lagrådet anlade också synpunkter på den

föreslagna koncernregeln. Lagrådet framhöll avslutningsvis i de allmänna

synpunkterna att kritik således kunde riktas mot det sätt varpå regeringen

berett ärendet. Det framstod vidare enligt Lagrådet som uppenbart att ett

genomförande av förslaget skulle komma att ge upphov till betydande

tillämpningsproblem. Till detta kom att det inte heller framstod som sannolikt

att lagförslagen mer än marginellt kom att tillgodose de syften som regeringen

angivit. De anförda bristerna var enligt Lagrådets uppfattning sammantagna av

så allvarlig natur att den föreslagna nedsättningen av socialavgifter inte

borde genomföras. Lagrådet avstyrkte de remitterade lagförslagen.

I propositionen kommenterade regeringen närmare Lagrådets ställningstagande

och framhöll att regeringen mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget i

mitten av juni 1996 aviserat en rad förslag som syftar till att halvera

arbetslösheten till år 2000. Enligt regeringens bedömning var det av mycket

stor vikt att förslaget om nedsättning av socialavgifter m.m. kunde träda i

kraft redan den 1 januari 1997. Någon sedvanlig remissbehandling har inte varit

möjlig eftersom det varit nödvändigt att utarbeta en proposition som kunde

lämnas till riksdagen redan i september 1996 för riksdagsbehandling under

hösten. Synpunkter har i stället under arbetets gång inhämtats från

Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Verkens synpunkter har i allt

väsentligt beaktats. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att behövliga

upplysningar och yttranden inhämtats från berörda myndigheter. Vid bedömningen

av behovet av att genom ett sedvanligt remissförfarande lämna enskilda och

sammanslutningar tillfälle att yttra sig måste frågans karaktär och den korta

tid som stått till buds för utarbetandet av förslaget beaktas. Dessutom tillkom

att regeringens ställningstagande om nedsättning och ramarna för nedsättningen

tillkännagivits redan genom proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,

finansiering m.m. och därför varit känt en längre tid. Berörda näringar har

således sedan länge haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets

utformning. Eventuella synpunkter hade, eftersom regeringens ställningstagande

i juni varit tämligen detaljerat och vilat på en bred politisk överenskommelse,

endast kunnat ta sikte på detaljutformningen av förslaget. Regeringen ansåg vid

en samlad bedömning att propositionen borde överlämnas till riksdagen. Frågan

om ytterligare beredning fick prövas av riksdagen.

Regeringen har beaktat Lagrådets synpunkter på lagtexten.

Proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser

Lagrådet ville inledningsvis uttala förståelse för de rättspolitiska skäl som

ligger bakom det remitterade förslaget till lag om ändring i stiftelselagen.

Även om åtgärder kunde behöva vidtas var det emellertid självklart att

åtgärderna inte fick stå i strid med regeringsformen eller Europakonventionen.

Vidare måste ändringarna vara förenliga med det stiftelserättsliga systemet i

stort. Efter ingående diskussion om rådighetsinskränkningar och förhållandet

till grundlagen ansåg Lagrådet sammanfattningsvis när det gäller frågan om det

remitterade förslagets grundlagsenlighet att övervägande skäl talar för att det

inte förelåg någon konflikt gentemot 2 kap. 18 § regeringsformen. Saken måste

emellertid bedömas som tveksam. Redan detta kunde åberopas som ett skäl mot att

förslaget genomförs.

Inte heller utgjorde Europakonventionen enligt Lagrådets mening något hinder

mot att det remitterade förslaget lades till grund för lagstiftning. Något som

emellertid enligt Lagrådet väckte betänkligheter var de skillnader i

regelsystemet som kom att finnas mellan olika typer av stiftelser, om förslaget

genomfördes. De regler som föreslogs i fråga om statliga och kommunala

stiftelser avvek på väsentliga punkter från de principer som gällde på

stiftelseområdet. Lagrådet utvecklade sina synpunkter i detta avseende och

framhöll som sin mening att förslaget inte borde läggas till grund för

lagstiftning. Ett alternativ värt att pröva vore enligt Lagrådet att nöja sig

med att genomföra bestämmelsen i 6 kap. 4 a § första stycket punkt 1 och alltså

begränsa regeringens möjligheter att påverka stiftelseförordnanden till att

avse sådana frågor som anges i 6 kap. 1 § första stycket 2-29.

I propositionen lämnades endast förslag till 6 kap. 4 a § stiftelselagen och

togs inte upp något förslag till särskilda bestämmelser om ändring eller

upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats

av en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Förslaget i propositionen

omfattade således endast stiftelser som har bildats av staten. I propositionen

föreslogs inte heller några särskilda bestämmelser om ändring av föreskrifter i

stiftelseförordnandet som avser stiftelsens ändamål.

Proposition 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för industrin och

växtnäringen

I propositionen föreslogs att koldioxidskatten skulle fördubblas för industrin

och växthusnäringen. Dessutom förslogs vissa skattelättnader i energiintensiv

verksamhet.

Lagrådet konstaterade att lagförslaget inte varit föremål för sedvanlig

remissbehandling och att utformningen av författningsförslaget skett i samråd

med Riksskatteverket. Därutöver hade synpunkter endast under hand inhämtats

från Sveriges industriförbund som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i

lagförslaget var enligt Lagrådet i vissa avseenden sådana att Lagrådets

granskning, utan en närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte hade

kunnat ske på det sätt som är önskvärt. Det gällde särskilt reglerna om

nedsättning av koldioxidskatten och övergångsbestämmelserna. Lagrådet

ifrågasatte vidare det lämpliga i att för lagrådsgranskning överlämna ett

förslag, vars slutliga utformning och genomförande var beroende av utfallet av

EG-institutionernas granskning. Väl kunde en sådan ordning vara försvarbar när

det rörde sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett genomförande kan

ske vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen angavs som enda skäl för att

lämna en proposition innan EG-institutionernas granskning var slutförd att det

var angeläget att de tilltänkta förändringarna kunde träda i kraft så snart som

möjligt. Vad som gjorde detta så angeläget utvecklas dock inte.

Regeringen uttalade att den redan under våren 1995 aktualiserat en

fördubbling av koldioxidskatten för industrin och i en proposition därefter

under hösten 1995 aviserat en sådan skattehöjning i förening med

nedsättningsregler för energiintensiv industri. Lagförslaget i sin helhet blev

offentligt i och med att regeringen under våren 1996 anmält de tilltänkta

förändringarna till kommissionen. Berörda näringar hade således under en längre

tid haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Så

hade också skett, såväl muntligen som skriftligen, i icke obetydlig

utsträckning. Med hänsyn till dessa omständigheter fick kravet på beredning

enligt regeringens mening anses tillgodosett och förslaget lades, eftersom

Lagrådet inte hade haft synpunkter av lagteknisk art, fram för riksdagen.

Proposition 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen av små och medelstora

företag

Förslaget syftade bl.a. till att stimulera investeringar i små och medelstora

företag. Lagrådet sade sig sakna förutsättningar att bedöma i vad mån de

angivna syftena kunde antas bli tillgodosedda, men fann anledning kommentera

den lagtekniska utformningen av förslaget. Lagrådet anslöt sig till

Riksskatteverkets synpunkter under remissbehandlingen att förslaget skulle vara

alltför komplicerat och skulle medföra högst betydande informations-,

hanterings- och kontrollproblem för skatteförvaltningen. Reglerna skulle bli

svåra att förstå och tillämpa för skatteförvaltningen. Lagrådet framhöll att

redan då var de bestämmelser som rör företagsbeskattning i vissa avseenden

mycket svårtillgängliga. Detta gäller bl.a. de speciella reglerna för aktiva

aktieägare i fåmansföretag. Att nu ytterligare öka regelsystemets komplexitet

ingav starka betänkligheter. Lagrådet konstaterade att regeringen hänvisat till

att Skattelagskommittén arbetade med en mera systematisk översyn av

inkomstskatteförfattningarna, men framhöll att även med beaktande av att de

föreslagna reglerna efter en tid kunde komma att förtydligas var reglerna så

svårtillgängliga att det starkt kunde ifrågasättas om de borde föranleda

lagstiftning.

Lagrådet föreslog ändå vissa förtydliganden i lagtexten, vilka i allt

väsentligt följdes av regeringen.

Propositionen 1996/97:65 Ändringar i kreditupplysningslagen

Lagrådet föreslog att ordet villkor i en bestämmelse om att Datainspektionen

får meddela villkor för hur ett företags kreditupplysningsverksamhet skall

bedrivas skulle ersättas med ordet föreskrifter. Regeringen diskuterade de båda

ordens användning och framhöll att avsikten inte varit att ge Datainspektionen

någon normgivningsrätt. I klargörande syfte omformulerades dock bestämmelsen

något med anledning av vad Lagrådet anfört.

Proposition 1996/97:117 Ny förmögenhetsskattelagstiftning

Med de utgångspunkter som valts i remissen fick förslaget enligt Lagrådets

uppfattning anses ha fått en i huvudsak godtagbar utformning, även om

tillämpningsproblem inte skulle kunna undvikas. När det gäller sambeskattningen

konstaterade Lagrådet att det i remissen inte närmare utvecklats vilken

omfattning en illegal skatteplanering skulle kunna få om särbeskattning

infördes vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet framhöll att det från

grundläggande systematisk synpunkt är otillfredsställande att - när nu

inriktningen var att stifta en helt ny lag av modernt snitt - ta över regler om

sambeskattningen från 1947 års lag som i detta hänseende byggde på

samlevnadsförhållanden som var väsentligt mindre varierade till formerna än i

dagens samhälle.

I ytterligare ett avseende kunde det enligt Lagrådet finnas skäl att beröra

ett av remissens förslag från principiell synpunkt, nämligen när det gällde den

lösning som valts i fråga om förmögenhetsbeskattningen av marknadsnoterade

aktier. Efter en beskrivning av motiven för förslaget erinrade Lagrådet om att

förmögenhetens slopande för svenska aktier som inte var marknadsnoterade skedde

som ett provisorium inför den då planerade avvecklingen av förmögenhetsskatten.

Föredragande statsrådet hade då framhållit att den valda lösningen inte kunde

försvaras i ett längre perspektiv.

Enligt Lagrådet syntes det vara svårt att komma ifrån att förslagets

konsekvenser kunde te sig som skäligen godtyckliga. För svenska börsaktier, som

registreras på Stockholms fondbörs A-lista, innebar förslaget att de skulle

beskattas med utgångspunkt i 100 % av börsvärdet medan de börsaktier som

noteras på OTC- och O-listan helt frikallades från förmögenhetsskatteplikt.

Förslaget syntes inte invändningsfritt från det grundläggande intresset av att

lika fall behandlas lika och neutralt. Med hänsyn till det anförda förutsatte

Lagrådet att de praktiska konsekvenserna av den schablonisering som föreslogs

noga följdes. Om detta visat sig bli otillfredsställande, borde en viss

beredskap finnas att se efter om de intressen som låg till grund för förslaget

kunde tillgodoses genom en reglering av annat slag än den föreslagna. Lagrådet

pekade också på de praktiska problem som fanns när det gäller utländska

marknadsnoterade aktier. Lagrådet lämnade inte förslag till justeringar i

lagtexterna.

Enligt propositionen vägde skälen för förmögenhetsskattebefrielse tyngre än det

motstående intresset av att marknadsnoterade aktier beskattades på ett

likformigt sätt. Vidare var den enda möjlighet som stod till buds att göra en

åtskillnad mellan aktier som är noterade på OTC- och O-listorna respektive

aktier som har kvalificerat sig för och inregistrerats på A-listan.

Alternativet var enligt regeringen att alla aktier blev skattepliktiga. Den

gjorda gränsdragningen var enligt regeringen den mest ändamålsenliga.

Proposition 1995/96:121 Systembrister och missbruk inom

socialförsäkringssystemen

I propositionen föreslogs ett antal lagändringar som var avsedda att förbättra

de allmänna försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter i

försäkrings- och bidragsärenden. Bl.a. föreslogs att en allmän försäkringskassa

för att bedöma om någon har rätt till de ersättningar som betalas ut av

försäkringskassan får dels göra förfrågan hos den enskilde eller någon annan

som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. Om

den försäkrade vägrar att ta emot besök skulle försäkringskassan få dra in

eller sätta ned ersättningen om omständigheterna motiverade det. Motsvarande

regler föreslogs i princip införas inom hela försäkrings- och bidragsområdet.

Lagrådet ansåg att regeringsformens bestämmelser om skydd mot husrannsakan

måste vara åtminstone analogt tillämpliga på sådana undersökningsåtgärder som

avsågs. Intresset av att motverka missbruk av socialförsäkrings- och

bidragssystemet var enligt Lagrådet utan tvekan ett sådant ändamål som var

godtagbart från de synpunkter som anges i 2 kap. 12 § regeringsformen

(ändamålet måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå

utöver det ändamål som föranlett det). Det måste emellertid enligt Lagrådet

anses tvivelaktigt om det var väl förenligt med nämnda lagrum att, som skett i

förslaget, ge föreskrifterna en avfattning som legitimerar en generellt eller

stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon individualiserad

prövning i det särskilda ärendet. Lagrådet ansåg att paragrafen i fråga borde

kompletteras på ett sådant sätt att det skulle komma att stå klart att en

prövning i det särskilda fallet förutsattes. Lagrådet föreslog att bestämmelsen

om besök utformades så att besök bara blir tillåtet om det kan antas vara av

väsentlig betydelse för utredningen.

Regeringen gjorde bedömningen att besök hos en försäkrad som ett led i en

utrednings- eller kontrollåtgärd i ett ersättningsärende förutsätter att det

finns sakliga skäl för åtgärden. Skälen kan vara individuella och föreligga i

det enskilda ärendet. När det gäller besök som kontrollåtgärd kan det

emellertid också finnas skäl som generellt talar för att besök genomförs i en

viss typ av ärenden inom ramen för samlad insats. Även sådana generella skäl

borde enligt regeringens mening kunna läggas till grund för beslut om besök,

vilket därmed enligt regeringen torde bli vad Lagrådet kallar generellt eller

stickprovsmässigt inriktade. Det finns då inte något underlag för ett antagande

i varje särskilt fall att besöket kommer att bli av väsentlig betydelse för

utredningen. Däremot kan sådana besök, och än mer vetskapen hos allmänheten om

att de kan förekomma, vara av väsentlig betydelse när det gäller att inskärpa

vikten av att lämna korrekta uppgifter.

Regeringen var medveten om att det handlade om en åtgärd som kunde upplevas

som integritetskränkande men framhöll att det inte var fråga om en

tvångsåtgärd, även om det kunde sägas ligga ett indirekt tvång i att en vägran

att ta emot besöket kunde leda till indragning av en ersättning, om

omständigheterna i övrigt motiverar det. Det fick också observeras hur

jämförelsevis begränsad räckvidd bestämmelserna hade. Den lagreglerade åtgärden

gällde bara sammanträffandet med den enskilde, inte tillträde till bostaden

eller rätt att undersöka den. Under dessa omständigheter ansåg regeringen att

intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av besök för

att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är tillräckligt starkt

för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär för de försäkrade.

Proposition 1995/96:128 Ny växtförädlarlag

Lagrådet ansåg i fråga om en paragraf att det i klarhetens intresse var

motiverat med en bestämmelse motsvarande artikel 16 (1) (i) i

växtförädlarkonventionen. Enligt regeringen kunde emellertid en sådan regel

skapa missförstånd angående bestämmelsens generella tillämplighet inom

immaterialrätten. Med andra ord fanns det risk för det felaktiga motsatsslutet

att en annan ordning skulle gälla på patentområdet, där en uttrycklig

lagbestämmelse saknas. Det man skulle vinna i klarhet när det gällde

växtförädlarrätt skulle man förlora i fråga om patent. Med hänsyn härtill

föreslog regeringen inte någon bestämmelse av det slag Lagrådet förordat.

Beträffande en annan paragraf (3 kap. 2 §) föreslog Lagrådet en annan lydelse

i förtydligande syfte. Regeringen följde inte förslaget utan fann det motiverat

att välja en sådan utformning som stämde nära överens med konventionstexten.

Lagrådet hade också vissa synpunkter på formuleringen av

övergångsbestämmelserna som delvis inte följdes av regeringen med åberopande av

att det aktuella uttrycket tidigare använts i lagstiftningsärenden.

Proposition 1996/97:130 Registrering av fartyg

Lagrådet ansåg att det fanns anledning att överväga om det inte för vissa

undantagsfall behövdes någon särskild tidsspärr eller motsvarighet till en

annan reglering som finns i lagen. Enligt regeringen skulle detta emellertid

kunna få till följd att ett fartyg avregistreras från det svenska

skeppsregistret utan att vara registrerat i något annat lands register och då

bli statslöst. Regeringen följde därför inte Lagrådets förslag på denna punkt.

Proposition 1996/97:131 Prövningstillstånd i hovrätt

Lagrådet diskuterade inledningsvis omständigheter som talade mot att nu ta

ställning till en så omfattande reform som den föreslagna men hade i princip

ingen erinran mot det föreslagna systemet med ett generellt krav på

prövningstillstånd i hovrättsprocessen. På de i remissen angivna skälen kunde

det enligt Lagrådet antas att den föreslagna ordningen var förenlig med de

internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, och den kom inte

heller i konflikt med svenska grundlagsbestämmelser.

Lagrådet uttalade att den föreslagna formuleringen av ändringsdispensen på

ett avsevärt bättre sätt än den dåvarande gav uttryck för grundtanken att

prövningstillstånd inte skall vägras i de fall där tingsrättens avgörande är

materiellt felaktigt. Lagrådet föreslog dock en viss ändring av utformningen av

ändringsdispens som skulle medföra att det inte skulle finnas behov av

granskningsdispens. Regeringen ansåg dock att Lagrådets förslag var mindre

tydligt och lättillämpat än det remitterade förslaget.

Lagrådet föreslog vidare en generell regel i rättegångsbalken i fråga om

översändande av handling till statlig myndighet, som regeringen ansåg alltför

långtgående. I övrigt godtog regeringen Lagrådets förslag.

Proposition 1996/97:133 Domstols sammansättning m.m.

Enligt Lagrådet tedde det sig mindre tillfredsställande att i dåvarande skede

av domstolsväsendets reformering ta ställning på grundval av ett underlag som

var inriktat enbart på en förhållandevis avgränsad fråga och inte närmare

belyste vilken betydelse den föreslagna lösningen fick, sett i ett större

sammanhang. Som exempel nämndes att det i remissen inte ens redovisats eller

getts synpunkter på att det nyligen föreslagna systemet med generellt krav på

prövningstillstånd i hovrätt torde leda till en inte oväsentlig beskärning av

nämndemannamedverkan i andra instans. Lagrådet bedömde dock att det inte

framkommit något som från de aspekter Lagrådet främst hade att beakta utgjorde

hinder mot att genomföra förslagen. Lagrådet hade dock synpunkter i några

detaljbetonade frågor. I ett par avseenden avvek regeringens förslag från

Lagrådets.

Proposition 1996/97:154 Kapitalförluster och organisationskostnader vid

beskattningen, m.m.

Lagrådet ifrågasatte om det mot bakgrund av allmänna principer fanns ett behov

av en särskild bevisregel. Regeringen vidhöll dock sitt förslag med ingående

motivering.

Proposition 1996/97:155 Enhetlig registerlagstiftning på

socialförsäkringsområdet, m.m.

Lagrådet berörde frågan om huruvida det som får registreras i de elektroniska

akterna bör uttryckas som ?handlingar? eller ?uppgifter?. Enligt Lagrådet kunde

användning av begreppet handling i detta sammanhang vålla missför-stånd.

Lagrådet förordade därför att det i lagen i övrigt använda begreppet uppgift

användes även i det aktuella sammanhanget. Enligt regeringens mening fanns det

påtagliga fördelar med att använda begreppet handling för att ange det som får

registreras enligt särregleringen om elektroniska akter. Att föremålet för

särregleringen om ekonomiska akter i lagförslaget uttrycks som handlingar

motiverades främst av att en sådan lösning erbjuder en lämplig avgränsning

mellan de uppgifter i registret som omfattas av särregleringen och övriga

uppgifter. I flera avseenden föreslogs särskilda begränsningar för hanteringen

av de förstnämnda uppgifterna, och dessa måste därför kunna identifieras i

registren. Att det till följd av missförstånd om begreppen i detta sammanhang

skulle uppstå olägenheter av sådan betydelse att det skulle uppväga fördelarna

bedömde regeringen inte som sannolikt.

Proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Lagrådet ifrågasatte om det var lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt

remissförslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kunde komma att

upphävas inom kortare tid genom införandet av en ny miljöbalk. Enligt

regeringen fanns det inte anledning att tro att det efter miljöbalkens

ikraftträdande skulle komma att bli nödvändigt att göra annat än mindre

korrigeringar i årsredovisningslagen.

I lagrådsremissen hade föreslagits att bestämmelser om skyldighet att lämna

miljörelaterad information skulle införas även i de särskilda

redovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive

försäkringsföretag. Lagrådet ansåg att frågan om det finns tillräckliga skäl

att genomföra de föreslagna ändringarna behövde övervägas ytterligare.

Regeringen motiverade sin ståndpunkt och vidhöll förslaget i denna del.

Dessutom föreslog Lagrådet en ändring i en paragraf, som i huvudsak godtogs

regeringen.

Proposition 1996/97:170 Reformerad skatteflyktslag

Lagrådet framförde tveksamheter mot förslaget men ville inte motsätta sig det.

Lagrådet hänvisade i frågan om grundlagsenligheten till tidigare

lagrådsgranskningar. Lagrådet framhöll att det är en nästan olöslig uppgift att

utforma en verksam generalklausul så att det blir möjligt för den enskilde att

i varje situation avgöra om klausulen är tillämplig på ett visst använt eller

planerat förfarande. Det måste godtas att skatteflyktsreglerna blir tämligen

allmänt hållna och att det inte alltid med säkerhet kan förutses om de i ett

enskilt fall kommer att tillämpas eller inte. I en viss fråga ifrågasatte

Lagrådet om lagtexten uppfyllde kraven på tydlighet men ansåg att den

föreslagna bestämmelsen fick anses ge mera vägledning än den dåvarande

bestämmelsen. Lagrådets synpunkter kommenterades av regeringen.

Utskottets bedömning

Utskottets genomgång har bl.a. visat att skälen för att inte inhämta yttrande

från Lagrådet med något enstaka undantag redovisats tydligt och lättillgängligt

i propositionerna och med särskild rubrik. I budget- och vårpropositionerna har

redovisningen dock ännu inte funnit sina former. Enligt utskottets mening är

det angeläget att redovisningen också i dessa propositioner görs på ett

lättillgängligt sätt.

I ett fåtal fall saknas en redovisning av skälen för att inte inhämta

yttranden från Lagrådet. Även om det här är fråga om lagändringar av enkel

beskaffenhet vill utskottet understryka att skälen för att underlåta att

inhämta yttrande från Lagrådet skall redovisas när det gäller förslag till lag

som ligger inom ramen för Lagrådets granskningsområde.

När det gäller de lagförslag som inte har granskats av Lagrådet och där skäl

för underlåtelsen redovisats framstår det enligt utskottets mening i vissa fall

som om en lagrådsgranskning skulle ha kunnat tillföra lagstiftningsärendet

synpunkter av värde. Det gäller bl.a. ändringar i fastighetstaxeringslagen

(prop. 1996/97:1 och 74), vilka angetts vara av teknisk karaktär.

Bestämmelserna är just på grund av sin tekniska karaktär inte helt

lättillgängliga och en lagrådsgranskning skulle ha haft ett värde, i vart fall

när det gäller proposition 1996/97:74. Denna proposition remitterades också

till Lagrådet av skatteutskottet.

Behovet av skyndsamhet har åberopats i tre fall och det avsevärda men en

fördröjning skulle föra med sig framgår i vart fall indirekt av

bakgrundsbeskrivningen. Det skulle dock enligt utskottets mening vara en fördel

om det avsevärda men som befarades genomgående på ett klart och tydligt sätt

hade redovisats under rubriken Lagrådet.

När det gäller inkorporering av internationella överenskommelser som

dubbelbeskattningsavtal kan det inte bortses från att regleringarna ofta är

svårtillgängliga och i för sig skulle ha behövt bli föremål för

lagrådsgranskning. Överenskommelserna är emellertid resultatet av förhandlingar

med andra länder, och detta kan utgöra ett hinder mot att beakta i och för sig

värdefulla synpunkter från Lagrådet. Utskottet är mot denna bakgrund inte

berett att nu göra en annan bedömning än regeringen när det gäller inhämtande

av yttrande från Lagrådet i dessa lagstiftningsärenden.

När de gäller Lagrådets synpunkter kan konstateras att Lagrådet i ett par fall

kritiserat beredningen av ärendet med utgångspunkt från beredningsskyldigheten

i 7 kap. 2 regeringsformen. Det gäller proposition 1996/97:21 Nedsättning av

socialavgiften m.m., där Lagrådet också ifrågasatte om syftet med

bestämmelserna skulle kunna uppnås och proposition 1996/97:29 Höjning av

koldioxidskatten för industrin och växtnäringen. - Enligt 7 kap. 2 §

regeringsformen skall vid beredningen av regeringsärenden behövliga

upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter och i den

omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att

yttra sig. Utskottet vill med anledning av Lagrådets kritik framhålla att det

självfallet är angeläget att dessa bestämmelser inte åsidosätts och även att

det av lagrådsremissen kan utläsas hur bestämmelserna om beredningsskyldighet

följts.

Det kan konstateras att regeringen i de flesta fall följt Lagrådets

synpunkter och när så inte skett ingående motiverat sina ställningstaganden.

I några fall har Lagrådet avstyrkt förslagen. Det gäller proposition

1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m., där de remitterade förslagen

avstyrktes, proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser, där Lagrådet ansåg att

förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning, och proposition

1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet, där Lagrådet

föreslog att vissa lagförslag borde övervägas ytterligare. Beträffande

proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser gäller att lagrådsyttrandet ledde

till en annan utformning i förslaget till riksdagen. Mot bakgrund av att

Lagrådets funktion endast är rådgivande saknas enligt utskottets mening

anledning att ifrågasätta regeringens beslut att lägga fram de aktuella

propositionerna. Utskottet vill dock rent allmänt understryka vikten av att

Lagrådets centrala ställning i lagstiftningsarbetet inte urholkas.

6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken

Ärendet

I samband med utskottets granskning under riksmötet 1994/95 av regeringens

nominering av svenska befattningshavare vid EU:s institutioner (bet.

1994/95:KU30, avsnitt 26) konstaterade utskottet att det hade kommit fram klara

brister i registreringen av handlingar hos Utrikesdepartementet. Detta var

också uppfattningen hos dem som hade frågats ut i granskningsärendet. Utskottet

anförde att de bristfälligheter som såväl utskottet som Utrikesdepartementet

konstaterat inte nu föranledde något ytterligare uttalande av utskottet.

Utskottet uttalade att det avsåg att senare återkomma till en mer systematisk

granskning av registrering av handlingar inom Regeringskansliet och av vilken

inverkan användningen av ny teknik har i detta avseende.

Till konstitutionsutskottet har vidare den 22 september 1997 kommit in en

granskningsanmälan, bilaga 5.1. I anmälan framhålls att det är viktigt att det

finns ett väl fungerande system för den administrativa hanteringen av den

inkommande och utgående elektroniska posten för regeringen och

Regeringskansliet. Anmälaren pekar på att offentlighetsprincipen skall kunna

gälla även för den post som skickas elektroniskt. Säkerhet skall också råda för

att post verkligen kommer fram till rätt mottagare. Konstitutionsutskottet bör

därför granska regeringens administrativa hantering av den elektroniska posten

med särskild inriktning på hur man klarar kraven på allmänna handlingars

offentlighet.

Från Statsrådsberedningen har inhämtats en promemoria upprättad inom

Regeringskansliets förvaltningsavdelning, bilaga 5.2.

Gällande regler

Allmänna handlingar

Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF, skall varje svensk medborgare

till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt

att ta del av allmänna handlingar.

Med allmän handling förstås framställning i skrift eller bild eller en

upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med

tekniskt hjälpmedel om handlingen förvaras hos myndigheten och är att anse som

inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket TF).

I 2 kap. 5 § TF anges att med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen,

kyrkomötet och beslutande kommunal församling.

En handling anses vara inkommen så snart den anlänt till myndigheten eller

kommit behörig befattningshavare till handa (2 kap. 6 § TF). Med behörig

befattningshavare åsyftas sådan tjänsteman hos myndigheten, som antingen har

till särskild uppgift att motta handlingar enligt föreskrifter härom i

arbetsordning eller instruktion - t.ex. registrator - eller eljest ta

befattning med det mål eller ärende till vilket handlingen hör (Bohlin,

Allmänna handlingar s. 112) .

Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling vara upprättad när den

har expedierats. Har den inte expedierats, anses den upprättad när det ärende

till vilket handlingen hör har slutbehandlats hos myndigheten. Om handlingen

inte hör till ett visst ärende, anses den upprättad när den har justerats av

myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I 2 kap. 7 § andra stycket anges vissa undantag i förhållande till vad som

gäller enligt första stycket. Bland annat sägs att diarium, journal samt sådant

register eller annan förteckning som förs fortlöpande anses upprättade, när

handlingen har färdigställts för anteckning eller införing.

Minnesanteckningar anses i regel inte vara allmänna handlingar, om de inte tas

om hand för arkivering (2 kap. 9 § första stycket TF). Med minnesanteckning

förstås föredragningspromemorior och andra anteckningar som görs under

beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet några sakuppgifter.

I regel anses inte heller utkast eller koncept till en myndighets beslut vara

allmänna handlingar, om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § andra

stycket TF).

Elektroniska allmänna ?handlingar?

Begreppet ?handling? innefattar inte endast pappershandlingar utan även

upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med

tekniskt hjälpmedel. Den avgörande skillnaden brukar sägas vara att begreppet

handling i traditionell miljö tar sikte på bäraren av informationen medan de

IT-baserade motsvarigheterna avser själva informationsinnehållet (SOU 1997:39

s. 471). Det finns inte något originalexemplar av en upptagning. Varje

?exemplar? som görs läsbart t.ex. på en bildskärm eller i en utskrift håller

lika hög kvalitet. Man brukar därför i stället tala om originalinnehåll.

Det är också möjligt att ta fram de befintliga uppgifterna i helt nya

konstellationer. Sådana sammanställningar brukar kallas potentiella handlingar.

Upptagningar anses förvarade hos en myndighet om de är tillgängliga för

myndigheten med tekniska hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för

överföring i sådan form att de kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat

sätt (2 kap. 3 § andra stycket TF).

Det har inte någon betydelse om lagringen av data faktiskt sker i myndighetens

lokaler eller om myndigheten bara har tillgång till data via uppkoppling. Denna

tillgänglighetsprincip innebär att varje konstellation av sakligt

sammanhängande uppgifter är att betrakta som en handling och skall vara

tillgänglig för envar i samma utsträckning som för myndigheten själv (SOU

1988:64 s. 88). En sådan upptagning anses tillgänglig om den kan tas fram genom

rutinbetonade åtgärder (prop. 1990/91:60 s. 29). Detta gäller oavsett om

myndigheten själv använder viss funktion i datorprogrammet eller ej.

I 2 kap. 10 § TF finns en särskild regel som innebär att en handling inte är

allmän hos en myndighet som förvarar den enbart som ett led i teknisk

bearbetning eller lagring för annans räkning. Regeln har tillkommit särskilt

med tanke på upptagningar för automatisk databehandling, men är tillämplig även

i fråga om konventionella handlingar.

En upptagning anses inkommen till myndigheten när någon annan har gjort den

tillgänglig för myndigheten så att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på

annat sätt (2 kap. 6 § första stycket TF). Det kan t.ex. gälla uppgifter som

kommer in till en myndighet via elektronisk post. Att en upptagning anses

allmän så snart den har gjorts tillgänglig för myndigheten innebär också att

handlingen anses inkommen så fort någon behörig tjänsteman kan ?ta fram?

uppgiften i en form som går att uppfatta med mänskliga sinnen.

Ingen av bestämmelserna i TF om upprättade handlingar - 2 kap. 7 § och 9 § -

tar särskilt sikte på handlingar som utgör tekniska upptagningar. Samma regler

gäller för dessa som för traditionella handlingar. Register som förs

fortlöpande med ADB och där uppgifter kontinuerligt förs in eller ändras anses,

precis som register i pappersform, upprättade redan när registren tas i bruk (2

kap. 7 § andra stycket 1 TF).

Pågående beredning av frågor om IT m.m.

En nationell IT-strategi

I mars 1996 överlämnade regeringen propositionen 1995/96:125 Åtgärder för att

bredda och utveckla användningen av informationsteknik till riksdagen.

Regeringen redovisade i propositionen förslag till mål för en övergripande

nationell IT-strategi. Därvid lämnade regeringen förslag till prioriterade

statliga uppgifter samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik.

I propositionen angav regeringen bl.a. att inom rättsordningen var ett prio-

riterat rättsområde ett regelverk för elektronisk dokumenthantering. Regeringen

konstaterade att elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen blev allt

vanligare samtidigt som det saknades en fungerande rättslig reglering. Inom tre

år skulle det, enligt regeringen, finnas en generell rättslig reglering för

elektronisk dokumenthantering, inbegripet elektroniska signaturer inom

förvaltningen.

Riksdagen godkände regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter

för en nationell IT-strategi (bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282).

IT-utredningens betänkande

Regeringen beslutade i maj 1994 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att utarbeta de förslag till rättslig reglering som kunde behövas i samband med

inrättandet av s.k. elektroniska anslagstavlor och för användningen av

elektroniska dokument inom både förvaltningen och näringslivet (dir. 1994:42).

Utredaren avlämnade sitt betänkande Elektronisk dokumenthantering (SOU 1996:40)

i mars 1996.

I betänkandet behandlas bl.a. vissa praktiska frågor med anledning av den

snabba övergången till elektronisk post. Utredaren lämnar härvid förslag på nya

bestämmelser i bl.a. förvaltningslagen om inkommande elektroniska handlingar.

Som huvudregel föreslås gälla att handlingar som överförs elektroniskt skall

anses ha kommit in till en myndighet när data som representerar handlingen har

nått myndighetens tekniska funktion för att ta emot e-post. Detta avses gälla

oberoende av om denna funktion är placerad direkt i myndighetens

informationssystem eller om ett förmedlingsföretag tillhandahåller tjänsten så

att ?brevlådan? finns hos förmedlaren. Bestämmelserna föreslås kompletteras med

vissa undantagsregler som i huvudsak motsvarar gällande rätt, samt med

föreskrifter om rätt för myndigheter att anlita annan för teknisk bearbetning

av elektroniska handlingar så att de kan läsas eller annars uppfattas.

Datalagskommitténs förslag

Datalagskommittén avlämnade under mars 1997 sitt slutbetänkande Integritet

Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). Kommittén har haft i uppdrag att

analysera hur EG-direktivet om skydd för personuppgifter skall införlivas i

svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området.

Kommittén har vidare haft i uppdrag att se över reglerna i 2 kap. TF om

medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar (dir. 1995:91).

När det gäller den sistnämnda delen av uppdraget föreslår kommittén bl.a. att

det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall vara ?allmän uppgift? i

stället för ?allmän handling?. Begreppet uppgift är teknikneutralt och

sekretesslagen bygger redan nu på det.

Vidare föreslår kommittén att begreppet handling skall finnas kvar i lagen

som en ?förvaringsplats? för uppgifter. Kommittén anför att en handling har ett

bestämt innehåll, nämligen det innehåll som den som en gång skrev handlingen

gav den. Det har ingen betydelse om handlingen har formen av ett papper eller

om den finns i digital form. Sådana förvaringsplatser som inte är handlingar

kallar kommittén databaser. Uppgifter kan alltså finnas antingen i handlingar

eller i databaser.

Kommittén påpekar att det på 1970-talet infördes en bestämmelse som innebär

att allt som är tekniskt tillgängligt för en myndighet anses förvarat hos

denna. Kommittén konstaterar att en sådan regel inte går att tillämpa i en

modern IT-miljö där snart sagt allt är ?tekniskt tillgängligt?, t.ex. via

Internet. En förutsättning för att offentlighetsprincipen skall fungera i

praktiken är enligt kommittén att gränserna mellan myndigheterna upprätthålls.

Kommittén föreslår att begreppet förvar återfår sin egentliga betydelse, men

att den får innefatta även elektroniskt förvar. Myndighetens skyldighet att

lämna ut allmänna uppgifter skall alltså omfatta sådana uppgifter som den

förvarar, antingen rent fysiskt (på papper eller på en cd-romskiva, diskett

eller hårddisk) eller logiskt ( i ett elektroniskt arkiv som tillhör

myndigheten).

Kommittén föreslår vidare en utvidgning av offentlighetsprincipen när det

gäller utlämnandet av allmänna uppgifter. Enligt kommitténs förslag bör

offentlighetsprincipen även omfatta en rätt att få ut allmänna uppgifter i

elektronisk form.

Regeringen beslutade den 30 oktober 1997 att överlämna en lagrådsremiss till

Lagrådet som innehåller förslag till en personuppgiftslag. I lagrådsremissen

anför regeringen att frågan om en anpassning av 2 kap. TF till den nya tekniken

kräver ytterligare överväganden. Regeringen kommer inom en snar framtid att ta

ställning till hur frågan lämpligen skall beredas vidare.

Sekretesslagens regler om registrering av handlingar

För att underlätta tillgängligheten till allmänna handlingar ges i 15 kap.

sekretesslagen vissa föreskrifter om registrering av handlingar. Syftet med

bestämmelserna är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna

handlingar.

När en allmän handling har kommit in till eller upprättats hos en myndighet

skall handlingen registreras utan dröjsmål (15 kap. 1 § första stycket). I

fråga om allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller, får registrering

underlåtas om handlingarna i stället hålls ordnade så att det utan svårighet

kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats. En ovillkorlig

registreringsskyldighet omfattar således endast handlingar för vilka sekretess

gäller.

Som ett generellt undantag från vad som sägs i första stycket gäller att

handlingar som uppenbarligen är av ringa intresse för en myndighets verksamhet

varken behöver registreras eller på annat sätt hållas lättillgängliga.

I 15 kap. 2 § första stycket anges de minimikrav som måste uppfyllas vid

registrering av allmänna handlingar. Av registret skall framgå 1) datum då

handlingen kom in eller upprättades, 2) diarienummer eller annan beteckning som

åsatts handlingen, 3) i förekommande fall från vem handlingen har kommit in

eller till vem den har expedierats samt 4) i korthet vad handlingen rör. Enligt

15 kap. 2 § andra stycket skall dock uppgift enligt första stycket 3) eller 4)

utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall

kunna företes för allmänheten.

Vidare sägs i 15 kap. 2 § tredje stycket att regeringen beträffande vissa

register får föreskriva att föreskriften i andra stycket inte skall tillämpas,

om denna annars skulle omfatta flertalet i registret upptagna handlingar.

I 15 kap. 13 § sägs att om upptagning för automatisk databehandling förs in i

ett ADB-register, som är tillgängligt för flera myndigheter för överföring i

läsbar form, är endast den myndighet som gör införingen registreringsskyldig

enligt 1 §.

Gällande regler för registrering av handlingar inom Regeringskansliet

Enligt 49 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet

skall det i varje departement för registrering av allmänna handlingar finnas

ett eller flera diarier som förs med hjälp av ADB.

Vidare sägs att ett diarium bara får innehålla sådana uppgifter som anges i

15 kap. 2 § SekrL och uppgifter som i övrigt behövs för ärendets beredning.

I departementen har enligt den nyss angivna bestämmelsen expeditionschefen

tillsyn över diarieföringen. För UD gäller dock att tillsynen åligger den

tjänsteman som bestäms i en arbetsordning. Inom Statsrådsberedningen har

rättschefen denna uppgift och inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning den

som är kansliarkivarie.

I 50 § sägs att handlingar som rör EU och samarbetet inom unionens olika organ

skall, utom i Utrikesdepartementet, registreras i ett särskilt diarium som förs

med hjälp av ADB. Handlingar i ärenden som väntas leda till beslut vid

regeringssammanträde skall dock även vara registrerade i departementets

huvuddiarium.

Promemorior från Statsrådsberedningen

Inledning

I en promemoria från Statsrådsberedningen (PM 1982:3) lämnas upplysningar och

råd om registrering av allmänna handlingar i Regeringskansliet. Promemorian har

provisoriskt reviderats i februari 1990, bl.a. med anledning av utvecklingen på

ADB-området. En ny revidering pågår och skall avslutas under hösten 1997.

Vidare har i Statsrådsberedningen framställts en PM som särskilt behandlar

frågor rörande elektronisk post och allmänna handlingar (PM 1995-11-30). Även

denna PM revideras under hösten 1997.

Innehållet i PM 1982:3 om registrering av handlingar i allmänhet

I PM 1982:3 konstateras inledningsvis att det i Regeringskansliet förekommer en

mångfald av handlingar. Hänsyn kan inte tas till alla de typer av handlingar

som kan bli aktuella. Förhållandena i de olika departementen varierar dessutom

i hög grad. Den registreringsteknik som tillämpas kan också skifta. De

synpunkter på hanteringen av allmänna handlingar som ges i promemorian kan

därför inte i alla delar passa i samtliga departement.

I promemorian konstateras vidare att med hänsyn till önskvärdheten av största

möjliga enhetlighet inom Regeringskansliet bör avvikelser från

Statsrådsberedningens råd dock bara göras om förhållandena i departementet

påkallar det.

I fråga om registreringen framhålls i promemorian att det är nödvändigt att

allmänna handlingar som kommer direkt till något statsråd eller någon

tjänsteman omedelbart överlämnas till den registrerande tjänstemannen i alla de

fall då registrering skall ske. Handlingen bör därvid vara försedd med en av

mottagaren signerad uppgift om vilken dag han tog emot handlingen. Också

utgående allmänna handlingar och sådana framställda handlingar som är allmänna

fastän de inte har gått ut skall tillställas den registrerande tjänstemannen i

fall där registrering skall ske.

I promemorian ges vidare exempel på typer av handlingar som i enlighet med 15

kap. 1 § första stycket SekrL varken behöver registreras eller hållas ordnade

på särskilt sätt, eftersom de uppenbarligen är av ringa betydelse för

departementens verksamhet. Som exempel nämns bl.a. pressklipp och statistiska

meddelanden.

Promemorian innehåller också exempel på lämpliga kategorier av allmänna

handlingar för vilka sekretess inte gäller som - i stället för att registreras

- får hållas ordnade på ett lättillgängligt sätt. Bland annat nämns

regeringsprotokoll, ärendeförteckningar (utan beslutsmening till

regeringssammanträden) samt riksdagens föredragningslistor och meddelanden från

kammarkansliet.

Vad gäller formen för registreringen konstateras i promemorian att inom den

ram som sekretesslagstiftningen och förordningen (1996:1515) med instruktion

för Regeringskansliet drar upp står det i princip varje departement fritt att

lägga upp registreringen av allmänna handlingar på det sätt som framstår som

mest ändamålsenligt för departementets del.

Vissa riktlinjer kan, dock enligt promemorian, ställas upp. För att

möjligheten till överblick över departementens handlingar och ärenden skall bli

tillfredställande från allmänhetens synpunkt bör antalet diarier i varje

departement inte vara större än vad som från interna administrativa synpunkter

är nödvändigt. Departementen bör sträva efter att ha så få diarier som möjligt.

T.ex. bör alla sådana skrivelser till eller från ett statsråd som är allmänna

handlingar registreras i det departementsdiarium till vilket skrivelsen hör på

grund av sitt ämne och inte i ett särskilt statsrådsdiarium.

Sådana inkomna handlingar genom vilka ett ärende väcks bör enligt promemorian

alltid registreras i ett diarium. Om dagboksblad förs i ett ärende behöver dock

skriftväxlingen under ärendets handläggning inte redovisas i diariet utan kan

redovisas på dagboksbladet. Det bör emellertid inte förekomma att vissa

allmänna handlingar i ett diariefört ärende inte registreras alls utan bara

hålls ordnade. Enligt promemorian bör det beslut varigenom ett uppkommet ärende

avslutas noteras i diariet så att detta ger upplysning om vilka ärenden som

avgjorts och vilka som står öppna.

Vidare anges i promemorian att vad gäller initiativärenden bör den handling

som först får karaktären av allmän handling registreras i ett diarium. I övrigt

gäller vad som sagts om registreringen i ärenden som väckts genom en inkommen

handling.

När det gäller handlingar som varken ger upphov till eller ingår i ärenden

kan enligt promemorian dessa läggas ad acta utan att något formellt beslut

meddelas. Uppgift om att handlingarna läggs ad acta bör omgående tillställas

registratorn för anteckning i diariet.

I promemorian påpekas att registreringen av handlingar som hänför sig till

det internationella samarbetet erbjuder särskilda problem, bl.a. med hänsyn

till att de i regel är skrivna på ett främmande språk. En möjlighet anges vara

att departementet låter diarieföra ett ärende för varje internationellt organ

som en skrivelse erhålls från. Inkomna och expedierade handlingar registreras

däremot på dagboksblad i ärendena på respektive enhet. Ärendena registreras som

avslutade vid årets slut. En annan möjlighet är att man lägger upp ett ärende

för en viss konferens eller för ett visst internationellt organs hela

verksamhetstid. Sådana ärenden registreras som avslutade i diariet när

konferensen har ägt rum eller när organets verksamhet har upphört.

I promemorian framhålls att en uppgift som har förts in i ett diarium i

princip inte får utplånas. En förutsättning för att en redan införd felaktig

uppgift skall få ändras är därför att den felaktiga uppgiften fortfarande är

klart avläsbar (jfr. KU 1982/83:12). Från denna princip torde undantag få göras

när det gäller rena misskrivningar. I linje med nämnda princip torde gälla att

en diarieförd handling inte får förstöras annat än då det finns stöd för det i

någon författning om t.ex. gallring av arkivhandlingar.

Promemorian behandlar också frågan om registrering av handlingars

överlämnande till ett annat departement. Härvid konstateras bl.a. att om en

till ett visst departement inkommen handling, som är registrerad där,

överlämnas till ett annat departement, finns det ibland - nämligen om det är

fråga om ett regeringsärende - ingen skyldighet enligt sekretesslagen att

registrera handlingen i det andra departementet. Av ordningsskäl och för att få

överblick över de olika departementens arbetssituation bör en omregistrering

dock alltid ske.

I promemorian konstateras vidare att det i sådana departement där

registreringen av allmänna handlingar sker i flera olika register kan vara

lämpligt att det på registratorskontoret finns ett anslag som anger vilka olika

register som finns i departementet. I varje fall bör all personal på

registratorskontoret känna till saken och på förfrågan kunna lämna allmänheten

korrekta upplysningar i ämnet. Enligt promemorian bör det lämpligen också

finnas ett anslag som anger vilka kategorier allmänna handlingar som inte

registreras utan bara hålls ordnade och var handlingarna finns tillgängliga för

granskning. I varje fall bör även i detta avseende all personal på

registratorskontoret på begäran kunna lämna korrekta upplysningar.

Innehållet i PM 1995-11-30 om registrering av elektronisk post

I en promemoria med särskilda riktlinjer för hanteringen av elektronisk post

(PM 1995-11-30) anförs följande vad gäller inkommande meddelanden (avsnitt

1.1). Ett meddelande som kommer in till ett departement via elektronisk post

från en myndighet eller en enskild person utanför departementet är förvarat hos

departementet, när meddelandet gjorts tillgängligt för departementet i sådan

form att det kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

När det gäller utgående meddelanden anges i promemorian att ett meddelande

som har sänts med elektronisk post från ett departement till en extern adressat

i regel anses expedierat och har därmed blivit en allmän handling.

I promemorian ges vidare exempel på meddelanden som sänds eller tas emot med

elektronisk post och som inte blir allmänna handlingar. Som exempel nämns

interna meddelanden som sänds eller tas emot inom Regeringskansliet, delningar

samt meddelanden som någon får eller sänder enbart som ledamot i en

partistyrelse eller något annat partiorgan eller i en bolagsstyrelse, där

meddelandet uteslutande avser mottagaren respektive avsändaren i den

egenskapen. Därutöver nämns som exempel en ADB-upptagning som ingår i en

myndighets bibliotek, t.ex. en sökning i Rättsbanken eller en

informationssökning via Internet utan samband med ett enskilt ärende.

I fråga om kraven på allmänna handlingar framhålls i promemorian att ett

externt meddelande som tas emot eller skickas via elektronisk post och som är

en allmän handling måste, precis som traditionella handlingar, vara

tillgängligt för allmänheten. När någon begär ett meddelande utlämnat skall det

kunna läsas hos myndigheten eller lämnas ut i utskrift. Ett meddelande som

begärs utlämnat skall hållas tillgängligt genast eller så snart det är möjligt.

Sekretessprövningen skall kunna göras på vanligt sätt innan meddelandet lämnas

ut. Dessa krav innebär att man måste ha en god överblick över vilka meddelanden

som finns och hanteras genom elektronisk post. I promemorian påpekas att SekrL

ställer krav på att myndigheter som använder ADB skall ha en ?god

offentlighetsstruktur?.

Vad gäller registrering av meddelanden som kommit via elektronisk post och

som utgör allmänna handlingar påpekas i promemorian att alla sådana meddelanden

skall föras över till registratorn. Efter överföringen finns det från

offentlighetssynpunkt inga krav på mottagaren att spara meddelanden i sin

dator.

I promemorian anges att uppgifter för vilka sekretess gäller inte skall

hanteras i systemet för elektronisk post. Kommer ett meddelande med sådana

uppgifter in till ett departement skall det självfallet diarieföras. Men

därefter skall meddelandet tas ut ur systemet och hanteras i pappersform på

sedvanligt sätt. Inte heller meddelanden som innehåller integritetskänsliga

uppgifter skall hanteras i datorsystemet. De tas ut på papper och raderas

sedan. Som exempel på integritetskänsliga uppgifter nämns information som utgör

ett omdöme eller innehåller värderande upplysningar om en enskild person.

PM från Regeringskansliets förvaltningsavdelning

I en promemoria om extern elektronisk post i Regeringskansliet upprättad den 13

november 1997 inom Regeringskansliets förvaltningsavdelning anges bl.a.

följande. De programvaror som används för såväl intern som elektronisk post är

Team Links Mail och c.c.Mail. Som överföringsprotokoll för den externa posten

används i huvudsak Transmission Control Protocol and Internet Protocol (TCP/IP)

och standarden x.400. För det s.k. personregistret Regeringspost används

programvaran First Class.

För den externa e-posten gäller att Team Links Mail samt First Class

genererar automatiska loggningsfiler som visar när och till vem eller från vem

ett meddelande sänts. Under förutsättning att den som avsänder ett meddelande

angivit vad meddelandet handlar om återges även denna uppgift (helt eller

delvis). Motsvarande funktion finns inte för c.c.Mail. Detta innebär att det

ännu inte finns tekniska förutsättningar för att logga extern e-post som går

via UD:s c.c.Mail (t.ex. från representationen i Bryssel eller andra

utlandsmyndigheter).

I promemorian erinras om att samma bestämmelser som gäller för övrig

hantering av post till eller från Regeringskansliet gäller rent generellt för

hanteringen av e-post. Promemorian hänvisar härvid till Statsrådsberedningens

PM 1982:3 och PM den 30 november 1995 (se ovan). Vidare anges att

Regeringskansliets förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en

?lathund?, Till dig som använder e-post i Regeringskansliet, med upplysningar

om hur e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m. I

?lathunden? framhålls särskilt att e-posten inte är avsedd att användas för

privat bruk. I promemorian anförs vidare att förvaltningsavdelningen har

utbildat alla som har fått tillgång till e-post i tjänsten och därvid upplyst

om reglerna för diarieföring.

När det gäller de loggningsfiler som Team Links Mail automatiskt genererar

anges i promemorian att en sådan i sig är en allmän handling och skall enligt

gällande regler (SB:s PM 1995) dagligen skrivas ut på papper och sparas. Den

utgör inte ett diarium utan är bara till för att underlätta sökandet efter

handlingar som hanteras via e-posten. Loggningslistan erbjuder medier och

allmänhet en insyn i e-posttrafiken. Vidare anges i promemorian att

loggningslistan skall granskas av registratorn under överinseende av

expeditionschefen och undersökas hur den förhåller sig till diariet. Ansvaret

för att meddelanden som är allmänna handlingar och som enligt gällande regler

skall diarieföras åvilar den som tar emot eller upprättar dem.

Expeditionscheferna och registratorerna kan numera även ta del av

loggningsfilen direkt på sin skärm.

I promemorian anges därutöver att även First Class har en automatisk

loggningsfunktion. Den tas dock inte ut på papper, utan finns bara i systemet

och måste läsas på skärmen.

Enligt promemorian har särskilda gallringsregler för såväl meddelanden som

loggningsfiler utfärdats av kansliarkivarien (Regeringskansliets protokoll

1997-06-30, § 19) med stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för

Regeringskansliet.

För meddelanden som genom sitt innehåll eller sin funktion har tillfällig

eller ringa betydelse gäller att de skall gallras när de inte behövs för

regeringens eller Regeringskansliets verksamhet. För e-postmeddelanden vars

innehåll förts över till annat format eller annan databärare gäller också att

de skall gallras när de inte behövs för regeringens eller Regeringskansliets

verksamhet. Detsamma gäller för inkomna e-postmeddelanden som kommit in och som

inte är underskrivna. De skall gallras under förutsättning att en handling med

samma innehåll och med originalunderskrift har kommit in senare. I promemorian

anges vidare att för loggningsfiler och loggningslistor gäller att de skall

gallras när de inte längre behövs för versamheten, dock tidigast efter två

månader.

Enligt promemorian utgör den e-post som går under beteckningen

personregistret Regeringspost ett särproblem. Ändamålet med registret, som

inrättades efter regeringens beslut den 16 januari 1997, skall vara att lagra

och återsöka meddelanden som utväxlas med regeringen via elektronisk post och

att utgöra stöd för diarieföringen och den administrativa hanteringen i övrigt

av dessa meddelanden. Ett ändamål är också att göra meddelandena åtkomliga för

allmänheten via terminal eller på annat medium för automatisk databehandling.

Meddelandena hanteras via programvaran First Class. Systemet åstadkommer ett

eget diarium. Meddelanden som omfattas av sekretess eller som innehåller

uppgifter som på grund av sitt innehåll normalt skulle föranleda en sådan

åtgärd som avses i 8 eller 9 § datalagen (1973:289) skall, om uppgiften inte

ingått i en allmän handling, överföras till pappersutskrift och gallras från

registret. De tas bort från systemet och förs över till Fövaltningsavdelningens

diarium. Övriga uppgifter i systemet ligger kvar tills vidare. De är inte

gallringsbara enligt de gallringsregler som angetts ovan. Systemet innehåller

till dags dato ca 10 000 registrerade e-postmeddelanden.

I promemorian anges vidare att från och med november månad 1997 överförs

systemet Regeringspost till den av Regeringskansliet fastställda Windows NT-

miljön. I samband med överflyttningen sker förbättringar som bland annat

innebär att samtliga departements registratorer ges sökmöjlighet i fulltext.

Avsikten är att inom kort hos Regeringskansliets centralarkiv (forskarsalen)

placera datorutrustning så att allmänheten där kan ta del av innehållet i

personregistret Regeringspost.

När det gäller arkivering anges i promemorian bl.a. följande. Den inkomna

och/eller upprättade e-posten som inte skall gallras enligt gällande regler tas

om hand för arkivering. Det innebär att om ett meddelande hör till ett

regerings- eller regeringskansliärende skall det arkiveras tillsammans med

övriga handlingar i ärendet (i formella akter eller dossiéer).

Om meddelandet inte hör till något särskilt ärende skall det arkivläggas i

särskild ordning, t.ex. i en årsakt för handlingar som läggs ad acta eller i en

upprättad dossié.

Arkiveringen sker enligt de föreskrifter om arkivbildning m.m. som

kansliarkivarien beslutat (1997-07-04, Regeringskansliets protokoll, § 20) med

stöd av 59 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Avslutningsvis anges i promemorian att det inom Regeringskansliet för

närvarande förs en diskussion avseende system för elektronisk post. I samband

med bl.a. denna diskussion har frågan väckts huruvida det skulle vara möjligt

att en handläggare på sin skärm automatiskt skulle få frågan om ett

elektroniskt meddelande är av den arten att det skall diarieföras. Ett

meddelande skulle inte kunna tas emot eller sändas utan svar på frågan.

Nuvarande e-postsystem har dock inte de tekniska förutsättningarna för ett

sådant förfaringssätt. Vid ett eventuellt byte av e-postsystem år 1998 kommer

emellertid frågan att beaktas.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett väl utformat regelsystem för hur

allmänna handlingar skall registreras eller på annat sätt hållas ordnade är en

förutsättning för att principen om allmänna handlingars offentlighet skall

kunna fungera i praktiken. En annan förutsättning är goda kunskaper om

regelsystemet hos dem som har att hantera allmänna handlingar. Vad som nu sagts

gör sig inte minst gällande i en situation där myndigheter i allt större

utsträckning börjar använda sig av extern elektronisk post.

Utskottet konstaterar att det inom Statsrådsberedningen har upprättats

promemorior som innehåller upplysningar och råd dels allmänt om registrering av

allmänna handlingar i Regeringskansliet, dels särskilt om elektronisk post och

allmänna handlingar. Promemoriorna revideras under hösten 1997.

Genom granskningen har vidare inhämtats att Regeringskansliets

förvaltningsavdelning i september 1997 har givit ut en ?lathund? för den som

använder e-post i Regeringskansliet. ?Lathunden? innehåller upplysningar om hur

e-posten skall hanteras vad gäller diarieföring, sekretess m.m.

Förvaltningsavdelningen har också utbildat alla som har fått tillgång till e-

post i tjänsten och därvid upplyst om reglerna för diarieföring. I detta

sammanhang kan också noteras att de programvaror, med ett undantag, som inom

Regeringskansliet valts för den elektroniska posten genererar loggningsfiler

som också erbjuder insyn i ?e-posttrafiken?.

Enligt utskottets mening ger granskningen vid handen att det inom

Regeringskansliet finns en ordning för registrering av allmänna handlingar,

såväl vad gäller traditionella handlingar som elektroniska meddelanden, som

utgör en god grund för att registreringen skall fungera på ett

tillfredsställande sätt.

Granskningen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets sida.

Utskottet

Hemställan

Utskottets anmälan

Resultatet av den i det föregående redovisade granskningen av statsrådens

tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning samt av regeringens

skrivelse 1996/97:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

till regeringen m.m. får utskottet härmed för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 december 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Birger Hagård (m), Barbro

Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger

René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg (fp).

SAKREGISTER

till konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden 1971-1996/97

AB Volvo och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94

Adoption, utredning om kostnaderna kring1985/86:33 s. 69

Affärsbankernas stöd till forskning....1986/87:33 s. 69

Aidsdelegationen, formen för reglering av verksamhet i1991/92:30 s. 22

Akademiska sjukhuset - vissa anslagsfrågor1981/82:35 s. 41

Aktievinstbeskattning, befrielse från......1973:20 s. 6

........................................1974:22 s. 27

Algeriet, viss kreditutfästelse avseende1984/85:35 s. 38

Allmänna arvsfonden, utdelning ur......1989/90:30 s. 94

Allmänna förlaget.........................1975:12 s. 29

Allmänna handlingar, principer för registrering av1988/89:30 s. 14

Amalgamsanering.......................1996/97:25 s. 177

Angola, bistånd till...................1975/76:50 s. 37

Anslagsfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 76

....................................1992/93:30 s. 115

.....................................1996/97:25 s. 12

Anställningsförordningen, ändring i....1985/86:25 s. 45

Apoteksbolaget AB......................1995/96:20 s. 42

Arbetskraft till biståndsprojektet Bai Bang1982/83:30 s. 43

.....................................1983/84:30 s. 44

Arbetsmarknadskonflikten

1980.................................1980/81:25 s. 23

1986.................................1986/87:33 s. 53

ARE-bolagen, upphandling av konsulttjänster från i

samband med oljebesparingskampanjen.......1974:22 s. 41

Arlandabanan, beredningen av regeringsärende1994/95:30 s. 171

Arvode för utredningsuppdrag (vissa TV-kassettfrågor)1974:22 s. 39

ASSI i Karlsborg, avveckling av en pappersmaskin vid1991/92:30 s. 70

Assi Domän AB

arbetsgrupp för granskning av aktietilldelningen1994/95:30 s. 164

försäljning av statligt ägda aktier.1994/95:30 s. 144

Asylärenden, se Utlänningsärenden

Atle Förvaltnings AB:s köp av aktier i vissa

riskkapitalbolag......................1995/96:30 s. 134

Automat- och roulettspel, tillsyn och kontroll av1973:20 s. 15

Avgångsvederlag till vissa direktörer i Nordbanken1994/95:30 s. 88

Avlyssning med anledning av mordet på Olof Palme1990/91:30 s. 42

Avtalsförhandlingarna på lärarområdet..1989/90:30 s. 63

B3LA-projektet.........................1978/79:30 s. 27

Bai Bang, biståndsprojektet............1982/83:30 s. 43

.....................................1983/84:30 s. 44

Bankkrisen, vissa frågor

Fondkommissionärsfirman Alfred Berg..1994/95:30 s. 98

Nordbanksfrågor......................1994/95:30 s. 84

Gota-koncernen, Trygg-Hansa SPP Holding1994/95:30 s. 96

ordförande i bankrörelsen............1994/95:30 s. 98

Barn- och ungdomsdelegationen, medelsutdelning

genom..................................1991/92:30 s. 78

Basbeloppet, ändrade regler för........1980/81:25 s. 52

Bastionen..............................1981/82:35 s. 35

Begravningsplats, lagskydd av invigd...1975/76:50 s. 49

Belöning, utfästelse av................1987/88:40 s. 65

Bemyndigande

inrättande av Stiftelsen framtidens kultur1994/95:30 s. 216

privatisering........................1993/94:30 s. 79

Bemyndiganden i normgivningshänseende

från riksdagen.........................1975/76:50 s. 39

......................................1983/84:30 s. 5

.....................................1985/86:25 s. 10

.....................................1986/87:33 s. 12

.....................................1987/88:40 s. 10

.....................................1989/90:30 s. 17

.....................................1990/91:30 s. 28

.....................................1991/92:30 s. 21

.....................................1992/93:30 s. 24

Bengbulan, särskilda s.k. jämställdhetspengar

till filmen...........................1995/96:30 s. 143

Bensinransoneringen 1973..................1974:22 s. 20

Beredningen av regeringsärenden.........1977/78:35 s. 3

......................................1984/85:35 s. 8

......................................1985/86:25 s. 7

......................................1989/90:30 s. 9

Arlandabanan........................1994/95:30 s. 171

ett tredje järnvägsspår över Riddarholmen1995/96:30 s. 147

högskolor i stiftelseform...........1993/94:30 s. 173

Berglingfallet, regeringens befattning med1987/88:40 s. 43

Beskattning av aktievinster, befrielse från1973:20 s. 6

........................................1974:22 s. 27

Beslutsbefogenhet för överdirektören vid Statens

invandrarverk.........................1994/95:30 s. 221

Beslutsform vid medelsutdelning till särskilda

jämställdhetsåtgärder..................1991/92:30 s. 78

Beslutsformer i regeringen..............1980/81:25 s. 4

Beslutsmotiveringar, allmänt hållna....1990/91:30 s. 17

.....................................1991/92:30 s. 24

Besvärsrätt för organisationer.............1972:26 s. 9

Besvärsärenden, regeringens handläggning av1974:22 s. 31

........................................1975:12 s. 33

......................................1975/76:50 s. 5

.....................................1979/80:50 s. 14

Besvärsärendenas omfattning och utvecklingen av

antalet ärenden........................1975/76:50 s. 74

Betygssystemet för grundskola och gymnasium1972:26 s. 15

Bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana,

upphandling av.........................1987/88:40 s. 65

Bibelkommissionen, flyttning av från Utbildnings-

departementet till Civildepartementet..1983/84:30 s. 44

Bibliotekspersonal, utbildningen av.......1972:26 s. 15

Bildtaffären (Carl Bildts resa till USA våren 1983)1983/84:30 s. 29

Bilindustrin, regeringens kontakter med1994/95:30 s. 137

Bistånd till

Angola...............................1975/76:50 s. 37

Estland..............................1991/92:30 s. 49

Indonesien...........................1987/88:40 s. 64

Kuba och Vietnam.....................1996/97:25 s. 81

Sri Lanka (Kotmaleprojektet).........1981/82:35 s. 25

vissa radarinstallationer...........1996/97:25 s. 111

Zimbabwe-Rhodesia, befrielserörelser i1979/80:50 s. 34

Biståndsavtal, befogenhet att underteckna vissa1994/95:30 s. 255

Biståndsfrågor.........................1991/92:30 s. 77

Biståndskontorschef, utseende av......1993/94:30 s. 149

Biståndsprojektet Bai Bang.............1982/83:30 s. 43

.....................................1983/84:30 s. 44

Biståndsverksamheten, planer för..........1975:12 s. 10

BITS, svensk hjälp till skogsindustrin m.m. i Polen1992/93:30 s. 56

Blekingen AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69

Blockbetygen...........................1982/83:30 s. 39

Bodströmaffären, UD:s rutiner vid kontakter

med massmedia..........................1984/85:35 s. 29

Bofors export av Robot 70..............1985/86:25 s. 31

Bofors medverkan vid uppförandet av fabrik i Iran1985/86:25 s. 32

Bolagsfrågor, vissa....................1991/92:30 s. 69

.....................................1995/96:30 s. 42

Bomullsföretag - avtal mellan staten och svenska

bomullsföretag.........................1978/79:30 s. 40

Bostadsarrende, översyn av bestämmelserna1993/94:30 s. 172

Bostadsdepartementet, handläggningstider i1990/91:30 s. 40

Bostadsdepartementets handläggning av vissa

förvaltningsärenden....................1989/90:30 s. 85

BPA och algeriska staten, tvist mellan.1984/85:35 s. 38

Brev till Rysslands president om ubåtskränkningar1994/95:30 s. 107

Brofjordenfrågan (byggandet av oljeraffinaderi)1971:34 s. 19

Bromma, regeringens handläggning av fråga om

jetdrivna flygplan på.................1993/94:30 s. 162

Brottmål, nåd i............................1972:26 s. 7

.....................................1989/90:30 s. 34

.....................................1993/94:30 s. 55

Budgetpropositionen

1982/83, ändring av belopp i.........1982/83:30 s. 44

1990/91, utbildningsanslag...........1990/91:30 s. 25

avlämnandet av.......................1989/90:30 s. 21

Bulltofta.................................1973:20 s. 16

Burma

krigsmaterielexport till.............1990/91:30 s. 54

.....................................1991/92:30 s. 59

vapenexport till.....................1983/84:30 s. 40

.....................................1991/92:30 s. 59

Byggnadslagstiftningen, tillämpning och

handläggningstider.....................1977/78:35 s. 18

.....................................1978/79:30 s. 19

.....................................1980/81:25 s. 28

.....................................1982/83:30 s. 41

.....................................1989/90:30 s. 83

Cancun, internationell konferens i.....1981/82:35 s. 40

Carnegie Fondkommission AB, PK-bankens förvärv av1988/89:30 s. 88

Cavefors, Bo, Klassiker och Förlag AB, kreditgaranti till1980/81:25 s. 71

Celsius Industrier AB, privatisering av1993/94:30 s. 93

Cementmonopolet - fusionen mellan Cementa AB

och AB Gullhögens bruk....................1974:22 s. 41

Chilensk familj, utvisning av..........1981/82:35 s. 41

Clearingfonden, bidrag från för oljeprodukter1975/76:50 s. 40

Cogéma och Svensk Kärnbränsleförsörjning (SKBF),

avtal mellan...........................1980/81:25 s. 68

Crownair AB, skyldighet för statliga myndigheter

att anlita................................1974:22 s. 40

Cuba - viss skriftväxling mellan Cubas premiärminister

Fidel Castro och statsminister Olof Palme.1975:12 s. 17

Danmark och vissa gränsdragningsförhandlingar1983/84:30 s. 31

Datafrågor, regeringens handläggning av1975/76:50 s. 38

.....................................1983/84:30 s. 21

.....................................1985/86:25 s. 22

Datainspektionens styrelse, sammansättningen av1985/86:25 s. 25

Dataregister i Regeringskansliet.......1989/90:30 s. 17

Datasaab - Tercasaffären...............1981/82:35 s. 21

Datorer för försvaret, upphandling av.....1973:20 s. 19

Datorlingvistik, utnämning av professor i vid

Universitetet i Uppsala................1989/90:30 s. 82

Decentralisering av beslutanderätt.........1972:26 s. 6

.........................................1973:20 s. 5

Dentala material, kontroll och tillsyn över1990/91:30 s. 87

Departementen, organisation och arbetsformer1974:22 s. 3

.........................................1975:12 s. 4

......................................1976/77:44 s. 8

......................................1978/79:30 s. 5

......................................1982/83:30 s. 5

......................................1984/85:35 s. 5

......................................1986/87:33 s. 4

......................................1987/88:40 s. 4

......................................1988/89:30 s. 5

......................................1989/90:30 s. 6

......................................1991/92:30 s. 7

Departementstjänstemän i statliga företag, utseende av1971:34 s. 19

Devalveringen

1977.................................1977/78:35 s. 28

1982.................................1982/83:30 s. 33

Diarieföringen i departementen............1974:22 s. 29

........................................1975:12 s. 17

.................................1975/76:50 s. 36, 49

.....................................1978/79:30 s. 38

.....................................1984/85:35 s. 15

.....................................1988/89:30 s. 17

Diarieföringen i Regeringskansliet..1983/84:30 s. 9, 30

Direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71

Dispens från Sydafrikalagen............1980/81:25 s. 60

Dispens från tätbebyggelseförbud.....1982/83:30 s. 321

Dispensfrågor, allmänt.....................1971:34 s. 9

DIVAD (vapenexport till USA)...........1982/83:30 s. 24

Domartjänst, tjänstledighet från viss..1984/85:35 s. 54

Domartjänster, tillsättning av ordinarie1990/91:30 s. 78

Domstolsverket - tjänsteförslagsnämnden1975/76:50 s. 48

se Tjänstetillsättningar.............1987/88:40 s. 59

Domänverkets s.k. Italienaffärer.......1982/83:30 s. 26

Drivmedelsransonering, beslut om införande av1974:22 s. 20

EES, information till riksdagen.......1994/95:30 s. 116

EG-frågor

ansökan om EG-medlemskap.............1991/92:30 s. 46

beredningen av det europeiska integrationsarbetet1989/90:30 s. 96

insyn i..............................1990/91:30 s. 32

regeringens förberedelser för rekrytering till tjänster

inom EG/EU-institutioner............1993/94:30 s. 148

Elavbrottet december 1983, kraftledningar i

östra Svealand.........................1983/84:30 s. 42

EMU:s tredje fras, olika regeringars uttalanden1995/96:30 s. 127

Energipolitiken........................1976/77:44 s. 32

.....................................1977/78:35 s. 26

.....................................1978/79:30 s. 26

.....................................1980/81:25 s. 68

.....................................1986/87:33 s. 78

Entledigande av högre tjänsteman i Regeringskansliet1984/85:35 s. 57

Entledigande av landshövdingen i Kopparbergs län1974:22 s. 39

Entledigande av ledamot i Utrikesdepartementets

antagningsnämnd (Hugo Lindgren)........1984/85:35 s. 31

Ersättning, enskilt fall

Tony Bodmark.........................1976/77:44 s. 38

Evald Hallisk.......................1994/95:30 s. 100

Halvar Alvgard.......................1991/92:30 s. 85

Ersättning för personskada på grund av brott1974:22 s. 25

Ersättningssystemet för vuxentandvård, proposition om1994/95:30 s. 34

Estland, oljebistånd till..............1991/92:30 s. 49

Etablering för tillverkning av oljeutvinningsplattformar1975:12 s. 32

Etableringsrätt för läkare, besvär angående1979/80:50 s. 37

.....................................1979/80:52 s. 13

Etnografiskt centralmuseum i Göteborg.1996/97:25 s. 140

EU-avtalet, Broschyren................1994/95:30 s. 133

EU-frågor

allmänna handlingar..................1995/96:30 s. 27

regeringens organisation.............1995/96:30 s. 26

vissa regeringsuttalanden...........1995/96:30 s. 122

EU-handlingar, utlämnande av..........1994/95:30 s. 135

EU-medlemskap

konsekvensutredningar inför.........1994/95:30 s. 121

information till hushållen inför....1994/95:30 s. 128

medel för informationsinsatser......1992/93:30 s. 129

medel för informationsinsatser inför

folkomröstningen....................1994/95:30 s. 131

EU-nämnden, justitieministerns samråd med1996/97:25 s. 129

EU:s institutioner, nomineringen av svenska

befattningshavare vid.................1994/95:30 s. 236

Europakommissionen - sekretessen i

förlikningsförhandlingar...............1986/87:33 s. 69

Expeditionsministärs befogenheter och

sammansättning.........................1989/90:30 s. 10

Export av Viggenplanet, viss garantiutfästelse1976/77:44 s. 39

Export av örlogsfartyget Göta Lejon till Chile1973:20 s. 19

Exportfrämjande åtgärder...............1984/85:35 s. 34

Exportkontrollrådet, tillsättning av ledamöter1995/96:30 s. 61

Exportkreditgarantier (Algeriet, Nicaragua,

Vietnam m.fl. länder)............1973:20 s. 19, 25, 193

.......................................1974:12 s. 196

.............................1984/85:35 s. 33, 35, 38

Falsterbo - Fotevikens våtmarksområde, bevarande av1989/90:30 s. 84

Familjepolitiken, vissa frågor.........1975/76:50 s. 49

Fastighetsstrukturen i skogsmark, viss försöksverksamhet1972:12 s. 29

Fermaffären

se även Handhavandet av viss hemlig handling1983/84:30 s. 30

FFV, se Förenade fabriksverken

Finansinspektionen, byte av chef......1993/94:30 s. 139

Fjällnära skogar.......................1986/87:33 s. 84

Flygplanskapningen på Bulltofta...........1973:20 s. 16

Flygplats, regeringens beslut att medge polismyndighet

rätt att mot ersättning utföra säkerhetskontroll på1993/94:30 s. 173

Flygtrafik, koncession för.............1985/86:25 s. 37

Flyguppvisningar, försvarsministerns och

Försvarsdepartementets roll i.........1993/94:30 s. 118

Flyktingar via Tyska demokratiska republiken (DDR)1985/86:25 s. 28

Flyktingpolitiken......................1992/93:30 s. 93

FN-alliansen, krigsmateriel till länder som deltog i1990/91:30 s. 59

FN:s konvention om barnets rättigheter.1995/96:30 s. 94

Fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete1974:22 s. 29

Forskarutbildningens meritvärde - regeringens

åtgärder med anledning av riksdagens beslut1984/85:35 s. 24

Forskningsstiftelser, utbildningsministerns åtgärder1994/95:30 s. 233

Frågor och interpellationer............1977/78:35 s. 16

.....................................1979/80:50 s. 13

.....................................1980/81:25 s. 19

Främmande fartyg, avvisande av på svenskt

territorialvatten.........................1975:12 s. 32

Fyren Märket - gränsdragning mellan Sverige

och Finland............................1982/83:30 s. 23

Fållan, arbetsplan för Nynäsvägen.........1973:20 s. 18

Fältsjukhus, det svenska...............1990/91:30 s. 60

Förenade fabriksverken (FFV)

export av vapen......................1983/84:30 s. 40

krigsmaterielexport..................1990/91:30 s. 49

.....................................1991/92:30 s. 52

uppgifter rörande.......................1972:26 s. 14

Föreningsverksamhet i myndighets lokal....1974:22 s. 38

Företagsdemokrati vid organisationsförändringar i

statsförvaltningen........................1973:20 s. 12

Förmögenhetsinnehav, statsråds

.....................................1983/84:30 s. 36

.....................................1992/93:30 s. 42

....................................1993/94:30 s. 157

....................................1994/95:30 s. 202

.................................1996/97:25 s. 28, 30

Förordning om rätt för vissa asylsökande att få

stanna i Sverige......................1994/95:30 s. 209

Förordning, utfärdande av i visst fall (behörighet

att utöva yrke inom hälso- och sjukvård)1986/87:33 s. 13

Försvarsbeslut, utlämnande av underlag rörande

kommande..............................1994/95:30 s. 245

Försvarsfrågor, vissa..................1991/92:30 s. 59

Försvarsväsendet, krediter för investeringar i

rationaliseringssyfte inom................1976:12 s. 30

Förvaltningsbeslut, normgivning genom..1990/91:30 s. 29

Förvaltningsbyggnaden Bastionen........1981/82:35 s. 35

Förvaltningsmyndigheterna, internationella

överenskommelser.......................1992/93:30 s. 29

Förvaltningsärende, återtagande av återkallelse i1987/88:40 s. 60

Förvar av barn, asylsökande............1990/91:30 s. 70

Garantiutfästelse (export av Viggenplanet)1976/77:44 s. 39

GATT - notifiering till om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102

GATT - rapport om Sveriges handelspolitik1996/97:25 s. 137

Gemensamma EES-kommittén, information till riks-

dagens EES/EFTA-delegation och utskott före beslut i1994/95:30 s. 116

Generaldirektörer - utnämningar av åren 1976-19861986/87:33 s. 66

Gota-koncernen, statsrådets kontakter med

Trygg-Hansa SPP Holding................1994/95:30 s. 96

Gramma AB, Utbildningsdepartementets anlitande av1994/95:30 s. 80

Granskningsexemplar av tryckt skrift till

Universitetsbiblioteket i Umeå............1974:22 s. 37

........................................1975:12 s. 33

Gryt, sambandscentralen i..............1986/87:33 s. 81

Gränsdragningsförhandlingar med Danmark1983/84:30 s. 31

Guldmynt, prägling av.....................1973:20 s. 19

Gulfkriget, Sverige och................1990/91:30 s. 57

Göta Lejon, försäljning till Chile........1973:20 s. 19

Hallisk, Evald, ersättningsanspråk....1994/95:30 s. 100

Handelsförbudet mot Sydafrika, undantag från1992/93:30 s. 118

Handhavandet av viss hemlig handling (Fermaffären)1984/85:35 s. 14

Handläggningsfrågor, utlänningslagen...1990/91:30 s. 74

Handläggningstider

i Bostadsdepartementet...............1990/91:30 s. 40

i Regeringskansliet, viss ansökan förfallen1990/91:30 s. 17

i utlänningsärenden..................1990/91:30 s. 64

Hastighetsbegränsningar, beslut om vissa1989/90:30 s. 106

Herbicidresistent raps, utlämnande av

EU-handlingar om......................1994/95:30 s. 135

Hornborgasjön, restaurering av.........1987/88:40 s. 62

Hylte Bruk, utbyggnaden av................1972:26 s. 15

Hälso- och miljöfarliga varor, tillämpning av lagen om1981/82:35 s. 39

Hälso- och sjukvårdsfrågor.............1990/91:30 s. 85

sjukvård i krig......................1986/87:33 s. 76

Högskolan för lärarutbildning, lokalisering av1992/93:30 s. 39

Högskoleplatser, utökning av antalet..1992/93:30 s. 115

Högskolor i stiftelseform, regeringens beredning1993/94:30 s. 173

Hörnefors massafabrik, utvärdering ....1981/82:35 s. 11

IB-affären.................................1974:22 s. 6

Idrottshögskolan i Stockholm, anslag till1992/93:30 s. 117

Inbjudan till Kinas president.........1996/97:25 s. 123

Indien, krigsmaterielexport till.......1991/92:30 s. 59

Indonesien, bistånd till...............1987/88:40 s. 64

Indonesien, krigsmaterielexport till..1993/94:30 s. 130

Industridepartementet - särskilda delegationer inom1978/79:30 s. 37

Industridepartementet och Statens industriverk1979/80:30 s. 37

Information till riksdagen i EES-frågor1994/95:30 s. 116

Informationsinsatser inför folkomröstningen om

svenskt EU-medlemskap.................1994/95:30 s. 128

Informationsinsatser om europeisk integration,

medel för.............................1992/93:30 s. 129

Injektionslagen, ändring i.............1985/86:25 s. 45

Inlandsbanan, beslut om................1991/92:30 s. 72

Internationell konferens i Cancun......1981/82:35 s. 40

Internationella studentfonden i Genève.1980/81:25 s. 66

Internationella överenskommelser

förvaltningsmyndigheternas 1992-1993.1992/93:30 s. 29

genomgång 1985-1986..................1988/89:30 s. 19

genomgång 1987-1990..................1991/92:30 s. 33

publicering..........................1991/92:30 s. 36

regler och praxis vid ingåendet av.......1975:12 s. 7

.....................................1988/89:30 s. 19

.....................................1991/92:30 s. 33

Interpellationer och frågor............1977/78:35 s. 16

.....................................1979/80:50 s. 13

.....................................1980/81:25 s. 19

Interpol, utseende av rådgivare vid (Holmér)1989/90:30 s. 81

Invandrarverket, beslutsbefogenhet för överdirektören1994/95:30 s. 221

Investeringsavgift, befrielse från för oprioriterade byggen1971:34 s. 19

Irak, krigsmaterielexport till.........1990/91:30 s. 55

Irak, sanktionerna mot.................1991/92:30 s. 50

Iraks president, statsministerns brev till1990/91:30 s. 60

Iran, krigsmaterielexport till.........1991/92:30 s. 58

Iranier, utbildning av i Sverige.......1984/85:35 s. 47

Japanska bilar, import av..............1988/89:30 s. 90

JAS-projektet

politiskt sammansatt kommission efter haveriet år 19891993/94:30 s. 110

redovisning till riksdagen 1986-1988 av den

tekniska utvecklingen...............1993/94:30 s. 111

vissa frågor med anknytning till....1993/94:30 s. 109

Jordbrukspolitiska frågor, stråförkortningsmedel

och spannmålsbeslut................1987/88:40 s. 63, 64

Jordförvärvslagens tillämpning i visst fall1985/86:25 s. 35

.....................................1989/90:30 s. 89

Journalistmiddagen med utrikesminister Lennart

Bodström, UD:s rutiner vid kontakter med massmedia1984/85:35 s. 29

Jugoslavien, krigsmaterielexport till..1991/92:30 s. 57

Justitiedepartementet, information från angående ny

vårdnadslagstiftning 1976..............1977/78:35 s. 32

Justitiekanslern, förordning med instruktion för1984/85:35 s. 56

Jämställdhetsfrågor, Regeringskansliet m.m.1983/84:30 s. 20

.....................................1984/85:35 s. 19

.....................................1985/86:25 s. 20

.....................................1986/87:33 s. 56

.....................................1988/89:30 s. 69

.....................................1994/95:30 s. 19

Jämställdhetsombudsmannen, förordning med

instruktion för........................1984/85:35 s. 56

Jämställdhetsåtgärder, beslutsform vid medelsutdelning1991/92:30 s. 78

Järnförädling AB i Hälleforsnäs, stöd till1978/79:30 s. 32

Jäv för statsråd.......................1978/79:30 s. 36

.....................................1981/82:35 s. 38

.....................................1992/93:30 s. 42

.....................................1995/96:30 s. 30

.................................1996/97:25 s. 28, 30

Kalmar Varv AB, statligt stöd till.....1980/81:25 s. 64

Kapitalbeskattningen, förslag till höstriksdagen 1975

om ändring i...........................1975/76:50 s. 49

Kapningen av ett svenskt flygplan på Bulltofta1973:20 s. 16

Karolinska sjukhuset, fråga om remiss av utredningen

om överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset till

Stockholms läns landsting..............1979/80:50 s. 34

Kashmir, regeringens åtgärder med anledning av

kidnappning ...........................1991/92:30 s. 48

Kockum Construction AB, bidrag till....1981/82:35 s. 37

Kockums AB, anslag till................1986/87:33 s. 83

Kollektiva försäkringar, regeringsbeslut om1984/85:35 s. 52

Kollektivanslutning till politiskt parti1975/76:50 s. 31

Kommittédirektiv, visst...............1996/97:25 s. 186

Kommittésekreterare, tillsättning av..1992/93:30 s. 108

Kommittéväsendet..........................1972:26 s. 11

........................................1975:12 s. 20

.....................................1975/76:50 s. 18

.....................................1976/77:44 s. 11

.....................................1992/93:30 s. 10

.....................................1993/94:30 s. 11

.....................................1994/95:30 s. 22

.................................1995/96:30 s. 12, 21

.....................................1996/97:25 s. 32

Kommundelningar (Botkyrka, Vaxholm, Vara,

Norsjö, Vännäs)........................1981/82:35 s. 32

Kommunikationsdepartementets handläggning av

ett överklagat beslut av Vägverket......1993/94:30 s. 8

Kommunministern - vissa uttalanden angående

delning av kommuner....................1977/78:35 s. 31

Koncessioner för vissa kraftledningar i östra Svealand1983/84:30 s. 42

Konjunkturstimulerande åtgärder, förslag till1974:22 s. 23

Konsekvensanalyser i propositioner.....1990/91:30 s. 23

.....................................1993/94:30 s. 41

Konsekvensutredningarna inför ett svenskt

EU-medlemskap.........................1994/95:30 s. 121

Konseljbeslut

motivering av...........................1972:26 s. 10

offentliggörande av......................1971:34 s. 5

.........................................1972:26 s. 2

.........................................1973:20 s. 3

Konsulttjänster

upphandling av i samband med energi-

besparingskampanjen 1973................1974:22 s. 41

Regeringskansliets upphandling.......1994/95:30 s. 43

upphandling 1992......................1992/93:30 s. 8

upphandling åren 1990-1993...........1994/95:30 s. 66

Utbildningsdepartementets upphandling

åren 1992-1994.......................1994/95:30 s. 79

Konsumentombudsmannen, förordning med

instruktion för........................1984/85:35 s. 56

Kooperativa rådet, formen för reglering av

verksamhet i...........................1991/92:30 s. 22

Kotmaleprojektet i Sri Lanka, bistånd till1981/82:35 s. 25

Kraftledningar i östra Svealand, koncession för1983/84:30 s. 42

Kreditgaranti till Bo Cavefors Klassiker och Förlag AB1980/81:25 s. 71

Kreditupplysningslagen, tillämpningen av1984/85:35 s. 57

Krigsmateriel till länder som deltog i FN-alliansen1990/91:30 s. 59

Krigsmaterielexport

AB Bofors export av Robot 70.........1985/86:25 s. 31

AB Bofors medverkan vid uppförandet och driften

av en fabrik i Iran..................1985/86:25 s. 32

bakgrund, m.m........................1987/88:40 s. 14

.....................................1988/89:30 s. 23

.....................................1989/90:30 s. 38

.....................................1990/91:30 s. 48

.....................................1991/92:30 s. 52

befogenhet att underteckna vissa samarbetsavtal1994/95:30 s. 225

den rådgivande nämndens roll i krigsmateriel-

exportfrågor.........................1985/86:40 s. 31

.....................................1995/96:30 s. 57

FFV:s affärer........................1990/91:30 s. 49

.....................................1991/92:30 s. 52

FFV:s s.k. Englandsavtal.............1987/88:40 s. 24

.....................................1991/92:30 s. 55

följdleveranser......................1996/97:25 s. 39

godkännande av licenstillverkningsavtal,

samarbetsavtal och komponentleveranser1995/96:30 s. 65

krigsmaterielbegreppet...........1987/88:40 s. 34, 42

medborgarkommissionens rapport.......1989/90:30 s. 38

meddelade domar......................1991/92:30 s. 54

Nobelkrut............................1990/91:30 s. 48

organisationen för tillstånd.........1995/96:30 s. 56

praxisutvecklingen...................1996/97:25 s. 39

till Burma...........................1983/84:30 s. 40

.....................................1990/91:30 s. 54

.....................................1991/92:30 s. 59

till Chile - örlogsfartyget Göta Lejon..1973:20 s. 19

till Gulfstaterna....................1996/97:25 s. 78

till Indien......................1987/88:40 s. 27, 37

.....................................1989/90:30 s. 53

.....................................1991/92:30 s. 59

till Indonesien......................1980/81:25 s. 71

.....................................1986/87:33 s. 40

.................................1987/88:40 s. 33, 41

....................................1993/94:30 s. 130

.....................................1996/97:25 s. 63

till Irak............................1990/91:30 s. 55

till Iran............................1986/87:33 s. 50

.....................................1991/92:30 s. 58

till Iran - patrullbåtar.............1987/88:40 s. 35

till Jugoslavien.....................1991/92:30 s. 57

till Oman............................1995/96:30 s. 74

till Pakistan........................1975/76:50 s. 45

till Singapore.......................1986/87:33 s. 32

till Storbritannien (de s.k. Englandsavtalen)1987/88:40 s. 24, 36

tillstånds- och kontrollfrågor...1987/88:40 s. 20, 40

.....................................1989/90:30 s. 41

till Thailand........................1990/91:30 s. 50

....................................1993/94:30 s. 136

till USA - luftvärnssystemet DIVAD

(Division Air Defence)...............1982/83:30 s. 24

till USA - lyftkranar................1987/88:40 s. 35

till Västra Gulfstaterna............1993/94:30 s. 133

Krigspropaganda, lagstiftning mot.........1971:34 s. 19

Krisuppgörelserna i september 1992....1993/94:30 s. 172

Kronförsvaret.........................1996/97:25 s. 173

Kränkning av svenskt farvatten............1975:12 s. 32

Kränkning av svenskt luftrum den 9 augusti 19841984/85:35 s. 27

Kvinnliga präster - fråga om prästvigning av kvinnor1972:26 s. 143

Kärnbränsle, utförsel av använt........1982/83:30 s. 25

Kärnenergi - import och export av klyvbara

radioaktiva produkter..................1986/87:33 s. 79

.....................................1988/89:30 s. 86

Kärnkraftsfrågan.......................1976/77:44 s. 32

.....................................1977/78:35 s. 25

.....................................1978/79:30 s. 26

.....................................1980/81:25 s. 68

.................................1982/83:30 s. 14, 25

.....................................1984/85:35 s. 51

.....................................1986/87:33 s. 79

Kärnkraftsreaktorer, laddning av.......1984/85:35 s. 51

Kärnvapenfri zon i Europa..............1982/83:30 s. 14

Körkort, dispens rörande indragning av.....1971:34 s. 9

Lagrådet, remisser till....................1972:26 s. 6

........................................1973:20 s. 10

........................................1974:22 s. 28

........................................1975:12 s. 21

.....................................1975/76:50 s. 19

.....................................1976/77:44 s. 15

......................................1977/78:35 s. 8

......................................1978/79:30 s. 7

......................................1979/80:50 s. 7

......................................1980/81:25 s. 6

......................................1981/82:35 s. 6

......................................1982/83:30 s. 8

......................................1983/84:30 s. 6

.....................................1984/85:35 s. 10

......................................1985/86:25 s. 5

......................................1986/87:33 s. 6

......................................1987/88:40 s. 7

......................................1988/89:30 s. 8

.....................................1989/90:30 s. 18

.....................................1990/91:30 s. 18

.....................................1991/92:30 s. 12

.....................................1992/93:30 s. 12

.....................................1993/94:30 s. 12

.....................................1994/95:30 s. 25

Lagrådet, underhandsföredragning i......1982/83:30 s. 8

......................................1983/84:30 s. 6

.....................................1984/85:35 s. 11

.....................................1991/92:30 s. 16

.....................................1992/93:30 s. 18

.....................................1993/94:30 s. 24

.....................................1994/95:30 s. 31

Lagrådet, utskottsremiss om ersättningssystemet

för vuxentandvård......................1994/95:30 s. 34

Lagrådet, utskottsremisser till........1984/85:35 s. 11

.....................................1991/92:30 s. 17

.....................................1992/93:30 s. 18

.....................................1993/94:30 s. 24

.....................................1994/95:30 s. 32

Lagrådets synpunkter, regeringens beaktande av1993/94:30 s. 22

Landshövding i Norrbottens län, utnämning av1992/93:30 s. 112

Ledamotskap i UD:s antagningsnämnd

(Hugo Lindgren)........................1984/85:35 s. 31

Lekmannainslaget i länsstyrelserna........1972:26 s. 15

LKAB-aktier

försäljning..........................1991/92:30 s. 69

till teknikbrostiftelserna..........1993/94:30 s. 172

Lokalisering av det nya Plan- och bostadsverket1987/88:40 s. 55

Lottförsäljningsautomat, regeringens beslut

om tillstånd......................... 1995/96:30 s. 139

Läkemedelsindustridelegationen, direktiv till1975/76:50 s. 48

Länsbostadsdirektör i Blekinge län, utnämning av1989/90:30 s. 81

Länsläkarorganisationens avveckling....1981/82:35 s. 38

Länsstyrelses styrelse, val av ledamöter till1976/77:44 s. 41

Lärarkonflikten hösten 1989............1989/90:30 s. 63

Löner och arvoden till ledningarna i de

statliga bolagen......................1994/95:30 s. 168

Löntagarfondernas styrelser, val till..1984/85:35 s. 56

Löntagarfondsmedel, upprättande av stiftelser1994/95:30 s. 217, 229

Massmedierna, departementens uppgiftslämnande till1983/84:30 s. 45

Massmedierna, rådet för mångfald......1994/95:30 s. 250

Materielbeställningar 1990 och 1991 till militära

försvaret..............................1991/92:30 s. 59

Medbestämmandelagen (MBL)

förberedelser för tillämpningen av på den

offentliga sektorn...................1976/77:44 s. 25

tillämpningen av vid högre tjänstetillsättningar1979/80:50 s. 25

vid beredningen av regeringsärenden..1978/79:30 s. 13

.....................................1983/84:30 s. 14

vid organisationsförändringar i statsförvaltningen1973:20 s. 12

Medborgarskapsärenden.....................1972:26 s. 15

.........................................1973:20 s. 8

Militära flygplan, regleringen av luftvärdighet m.m.1993/94:30 s. 114

Militära försvaret, materielbeställningar 1990 och 19911991/92:30 s. 59

Militära underrättelsetjänsten, regeringens kontroll1990/91:30 s. 34

Mordet på statsminister Olof Palme

kontakter med åklagarna..............1988/89:30 s. 57

kontakterna mellan regeringen och spaningsledningen1986/87:33 s. 17

.....................................1988/89:30 s. 55

ny organisation av mordutredningen...1986/87:33 s. 20

olovlig avlyssning...................1990/91:30 s. 42

regeringens kontakter med den s.k.

Ebbe Carlsson-affären................1988/89:30 s. 47

regeringens åtgärder.................1986/87:33 s. 14

.....................................1987/88:40 s. 10

.................................1988/89:30 s. 24, 34

telefonavlyssning på kriminalvårdsanstalt1988/89:30 s. 39

Motorvägsbygget mellan Stenungsund och Ljungskile1988/89:30 s. 80

Musikaliska akademiens bibliotek, tillsättning av

vikariat som överbibliotekarie.....1980/81:25 s. 15, 18

Myndighets anslagsanvändning, begränsning i1971:34 s. 19

Myndighets rätt att meddela föreskrifter, begränsningar i1971:34 s. 19

Myndighets skyldighet att vid trycksaksframställning

samråda med Allmänna förlaget.............1975:12 s. 29

Myndighetsutövning i tillfälliga organ under regeringen1992/93:30 s. 27

Märket, Fyren - gränsdragning mellan Sverige

och Finland............................1982/83:30 s. 23

Naturvården inom de svenska fjällområdena1986/87:33 s. 84

NCB, stöd till.........................1980/81:25 s. 54

.....................................1982/83:30 s. 26

NJA, regeringens åtgärder..............1977/78:35 s. 23

Nobelkrut, krigsmaterielexport.........1990/91:30 s. 48

Nominering av svenska befattningshavare vid EU:s

institutioner.........................1994/95:30 s. 236

Nongrata-förklaring av utländsk diplomatisk personal1986/87:33 s. 64

.....................................1989/90:30 s. 17

se även Rysk regeringsdelegation, besök av

Nordbanken

avtal om avgångsvederlag.............1994/95:30 s. 88

grundläggande information............1994/95:30 s. 84

ledningsfrågor i.....................1990/91:30 s. 93

nyemission i, m.m....................1991/92:30 s. 61

statens stöd.........................1994/95:30 s. 85

utövande av statens ägande...........1994/95:30 s. 90

Nordisk passkontrollöverenskommelse....1979/80:50 s. 24

......................................1979/80:52 s. 1

Nordiska bataljonens uppgifter i Bosnien, ÖB:s

pressmeddelande om den................1995/96:30 s. 112

Nordiskt musikkonservatorium...........1979/80:50 s. 36

Normgivning genom förvaltningsbeslut...1990/91:30 s. 29

Normgivningsmakten, regeringens utövning av 1979/80:50 s. 11

.....................................1980/81:25 s. 13

......................................1983/84:30 s. 5

.....................................1987/88:40 s. 10

.....................................1988/89:30 s. 13

.....................................1990/91:30 s. 28

.....................................1991/92:30 s. 21

.....................................1992/93:30 s. 24

.....................................1993/94:30 s. 33

Norra Länken..........................1996/97:25 s. 160

Norrbottens järnverk - regeringens åtgärder1977/78:35 s. 23

Norrländska Skogsägares Cellulosa AB (NCB), stöd till1980/81:25 s. 54

.....................................1982/83:30 s. 26

Norrmalmstorgsdramat, augusti 1973........1974:22 s. 17

Notifieringen till GATT om jordbrukspolitiken1989/90:30 s. 102

Nyemission i Nordbanken m.m............1991/92:30 s. 61

se även Nordbanken

Nyemission i UV Shipping...............1988/89:30 s. 91

Nynäsvägen, arbetsplan för................1973:20 s. 18

Nåd i brottmål..........................1981/82:35 s. 8

.....................................1989/90:30 s. 34

.....................................1993/94:30 s. 55

Näringsfrihetsombudsmannen, instruktion för1984/85:35 s. 56

Näringshjälp, Arbetsmarknadsstyrelsens handläggning

av visst ärende...........................1974:22 s. 40

Närradioverksamhet, kulturministerns uttalanden om1992/93:30 s. 127

Nödsituationer, regler för regeringens handlande i1973:20 s. 16

.....................................1975/76:50 s. 32

Ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm1975/76:50 s. 32

Offentliga utredningar....................1972:26 s. 11

........................................1975:12 s. 20

.....................................1975/76:50 s. 18

.....................................1976/77:44 s. 11

Offentlighet och sekretess, tillämpning av reglerna1990/91:30 s. 30

Oljebistånd till Estland m.m...........1991/92:30 s. 49

Oljekrisen 1973-1974......................1974:22 s. 20

Oljetransit AB, försäljning av statens aktier i1986/87:33 s. 84

Oljeupphandling i Iran.................1984/85:35 s. 45

Oljeutvinningsplattformar, etablering för tillverkning av1975:12 s. 32

Ombudsmannainstitutioner under regeringen1984/85:35 s. 56

Onkologi, radiologisk, beslut om.......1984/85:35 s. 24

Pakistan, vapenexport till.............1975/76:50 s. 45

Parlamentarismen och regeringens beslutsformer1980/81:25 s. 4

Partiledaröverläggningar................1990/91:30 s. 8

Partnerskap för fred (PFF), svensk medverkan

i samarbetet inom.....................1995/96:30 s. 101

Pensionsarbetsgruppen, statsrådet Bo Könbergs

ledning av............................1994/95:30 s. 207

Personalkontroll, vid kommendering av värnpliktiga1991/92:30 s. 60

Personalkontrollfråga - tjänstetillsättningsärende

vid Tullverket.........................1984/85:35 s. 52

Personalkontrollsystemets tillämpning..1986/87:33 s. 74

.....................................1987/88:40 s. 47

Personalpolitik, statlig...............1990/91:30 s. 80

Personalsituationen i Regeringskansliet

årsskiftet 1990/91...................1990/91:30 s. 11

årsskiftet 1991/92....................1991/92:30 s. 9

årsskiftet 1992/93....................1992/93:30 s. 8

årsskiftet 1993/94....................1993/94:30 s. 9

årsskiftet 1994/95...................1994/95:30 s. 19

årsskiftet 1995/96...................1995/96:30 s. 11

Personregister, upprättande av (Reader's Digest AB)1975/76:50 s. 256

PK-bankens förvärv av Carnegie fondkommission AB1988/89:30 s. 88

Plan- och bostadsverket, lokalisering av1987/88:40 s. 55

Polen

direktavvisningar till under 1990....1990/91:30 s. 71

svensk hjälp till skogsindustrin m.m.1992/93:30 s. 56

Polisingripanden i september 1989, VM-kvalmatchen

i fotboll..............................1990/91:30 s. 84

Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1994/95:30 s. 21

.....................................1995/96:30 s. 11

Post- och järnvägsterminal till Solna, lokalisering av1976/77:44 s. 34

Posten, lön till VD...................1994/95:30 s. 169

Pressmeddelande

Nordiska bataljonen.................1995/96:30 s. 112

rörande portot......................1996/97:25 s. 193

Prisregleringslagen, tillämpningen av....1971:34 s. 112

........................................1973:20 s. 18

Prisstoppet

1970....................................1971:34 s. 19

1973....................................1973:20 s. 18

Privatiseringen av Celsius Industrier AB1993/94:30 s. 93

Privatiseringen av statliga företag....1993/94:30 s. 79

Procordia AB, affären mellan AB Volvo och1990/91:30 s. 94

....................................1992/93:30 s. 127

Propositioner, konsekvensanalyser......1990/91:30 s. 23

.....................................1993/94:30 s. 41

Propositionernas redovisning av lagrådsyttrandena 1993/94:30 s. 14

.....................................1994/95:30 s. 26

Propositionsavlämnandet till riksdagen....1971:34 s. 17

........................................1975:12 s. 24

.....................................1975/76:50 s. 26

.....................................1976/77:44 s. 21

.....................................1977/78:35 s. 10

......................................1978/79:30 s. 8

......................................1979/80:50 s. 7

......................................1980/81:25 s. 7

......................................1981/82:35 s. 6

.....................................1982/83:30 s. 13

......................................1983/84:30 s. 7

.....................................1984/85:35 s. 12

.....................................1985/86:25 s. 12

.....................................1986/87:33 s. 10

......................................1987/88:40 s. 9

.....................................1988/89:30 s. 11

.....................................1989/90:30 s. 21

.....................................1990/91:30 s. 21

.....................................1991/92:30 s. 18

................................1992/93:30 s. 19, 130

Prägling av guldmynt......................1973:20 s. 19

Publicering av regeringsbeslut........1975/76:50 s. 256

Radiologisk onkologi, beslut om........1984/85:35 s. 24

Raineraffären, utnämning av statsråd...1983/84:30 s. 34

Reader's Digest AB - tillstånd för upprättande av

centralt personregister...............1975/76:50 s. 256

Regelbeståndet och regelregistreringen.1992/93:30 s. 33

.....................................1993/94:30 s. 30

Regeringens beaktande av Lagrådets synpunkter1993/94:30 s. 22

Regeringens befogenhet att överlämna vissa museala

tillgångar som gåvor......................1975:12 s. 18

Regeringens handlande i nödsituationer....1973:20 s. 16

.....................................1975/76:50 s. 32

Regeringens kontakter med bilindustrin1994/95:30 s. 137

Regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet

se säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet

Regeringens normgivningsbemyndiganden,

registrering av........................1993/94:30 s. 33

Regeringens rätt att ingå överenskommelse med

annan stat eller med mellanfolklig organisation1988/89:30 s. 19

.....................................1991/92:30 s. 33

Regeringens sammansättning och regeringsarbetets

organisation ...........................1985/86:25 s. 1

......................................1986/87:33 s. 4

......................................1989/90:30 s. 6

......................................1990/91:30 s. 6

......................................1991/92:30 s. 7

.....................................1992/93:30 s. 7

.....................................1993/94:30 s. 6

....................................1994/95:30 s. 13

......................................1995/96:30 s. 8

Regeringens tillämpning av 3 kap. 2 § tredje stycket

riksdagsordningen.......................1980/81:25 s. 8

Regeringens tillämpning av svensk lag i förhållande

till FN:s konvention om barnets rättigheter1995/96:30 s. 94

Regeringens utnyttjande av anslag som står till

regeringens egen disposition...........1996/97:25 s. 12

Regeringens utnämningspolitik

se även Tjänstetillsättningar och Utnämning av

statsråd till visst ämbete...........1988/89:30 s. 73

.....................................1996/97:25 s. 36

Regeringsarbetet den 1/3-13/3 1986.....1986/87:33 s. 16

Regeringsarbetets organisation..........1990/91:30 s. 6

......................................1991/92:30 s. 7

......................................1992/93:30 s. 7

......................................1993/94:30 s. 6

....................................1994/95:30 s. 13

......................................1995/96:30 s. 8

Regeringsbeslut

den språkliga utformningen av........1991/92:30 s. 25

rättelse av..........................1991/92:30 s. 26

om utlämning, utformningen av........1990/91:30 s. 13

publicering av.......................1975/76:50 s. 14

Regeringskansliet

kostnadsansvaret för resor företagna av statsråd

och politiskt tillsatta tjänstemän..1994/95:30 s. 215

politiskt tillsatta tjänstemän......1993/94:30 s. 18

.....................................1994/95:30 s. 21

revisionen...........................1995/96:30 s. 24

statistik och andra redovisningar....1989/90:30 s. 14

.....................................1990/91:30 s. 11

......................................1991/92:30 s. 9

......................................1992/93:30 s. 8

.....................................1993/94:30 s. 9

.....................................1994/95:30 s. 19

.....................................1995/96:30 s. 11

Regeringskansliets organisation och arbetsformer1974:22 s. 3

.........................................1975:12 s. 4

......................................1976/77:44 s. 8

......................................1978/79:30 s. 5

......................................1982/83:30 s. 5

......................................1984/85:35 s. 5

......................................1986/87:33 s. 4

......................................1987/88:40 s. 4

......................................1988/89:30 s. 5

......................................1989/90:30 s. 6

......................................1991/92:30 s. 7

.....................................1992/93:30 s. 8

.....................................1993/94:30 s. 6

.....................................1994/95:30 s. 13

......................................1995/96:30 s. 8

.................................1996/97:25 s. 11, 19

Regeringsprotokoll, formell granskning.1993/94:30 s. 7

....................................1994/95:30 s. 16

.....................................1995/96:30 s. 10

Regeringsskiftet

1976..................................1976/77:44 s. 4

1978..................................1978/79:30 s. 3

1979..................................1979/80:50 s. 4

1981..................................1981/82:35 s. 3

1982..................................1982/83:30 s. 3

1986 (med anledning av statsminister Olof Palmes död)1985/86:25 s. 3

1990..................................1989/90:30 s. 7

1991..................................1991/92:30 s. 5

1994.................................1994/95:30 s. 10

1996..................................1996/97:25 s. 8

Regeringsuttalanden i vissa EU-frågor.1995/96:30 s. 122

Regeringsärenden, handläggning enligt 7 kap.

3 § andra meningen regeringsformen.....1991/92:30 s. 25

......................................1993/94:30 s. 7

Regeringsärendenas antal, utvecklingen av..1971:34 s. 2

.........................................1972:26 s. 2

.........................................1973:20 s. 2

.........................................1974:22 s. 2

.........................................1975:12 s. 3

......................................1981/82:35 s. 2

......................................1983/84:30 s. 3

......................................1984/85:35 s. 4

......................................1985/86:25 s. 4

......................................1986/87:33 s. 5

......................................1987/88:40 s. 6

......................................1988/89:30 s. 6

.....................................1989/90:30 s. 16

.....................................1990/91:30 s. 12

.....................................1991/92:30 s. 11

.....................................1992/93:30 s. 11

.....................................1993/94:30 s. 6

....................................1994/95:30 s. 15

......................................1995/96:30 s. 9

Regeringsärendenas beredning

......................................1977/78:35 s. 3

......................................1984/85:35 s. 8

......................................1985/86:25 s. 7

......................................1989/90:30 s. 9

i fråga om Arlandabanan.............1994/95:30 s. 171

Regionalpolitiskt stöd.................1977/78:35 s. 32

.....................................1985/86:25 s. 41

Regleringsbrev, expediering av............1971:34 s. 18

Regleringsbrev för budgetåret 1981/82..1982/83:30 s. 44

Rekrytering till tjänster inom EG/EU-institutioner1993/94:30 s. 148

Religionsundervisning, befrielse från.....1972:26 s. 15

........................................1973:20 s. 19

Remissbehandling av besvärsärenden........1974:22 s. 31

........................................1975:12 s. 33

......................................1975/76:50 s. 5

.....................................1979/80:50 s. 14

Remissförfarande, beslutsmotiveringar,

handläggning av........................1990/91:30 s. 14

Remissyttranden i propositioner, redovisningen av1972:26 s. 12

........................................1973:20 s. 11

Resning, möjlighet till i ärende som avgjorts av

regeringen.............................1980/81:25 s. 15

Revision i Regeringskansliet...........1995/96:30 s. 24

Riddarholmen, beredning av frågan om byggandet av

ett tredje järnvägsspår...............1995/96:30 s. 147

Riksbanken, samråd med regeringsföreträdare om

penningpolitiken.......................1991/92:30 s. 80

Riksbanksfullmäktige, dröjsmål vid tillsättning av

ordförande................................1975:12 s. 31

Riksdagens bemyndiganden i normgivningshänseende,

redovisning av.........................1975/76:50 s. 39

......................................1983/84:30 s. 5

.....................................1985/86:25 s. 10

.....................................1986/87:33 s. 12

.....................................1987/88:40 s. 10

.....................................1989/90:30 s. 17

.....................................1990/91:30 s. 28

.....................................1991/92:30 s. 21

.....................................1992/93:30 s. 24

.....................................1993/94:30 s. 31

Riksdagens privatiseringsbemyndigande, regeringens

handläggning med anledning av..........1993/94:30 s. 79

Riksdagens skrivelser, regeringens behandling av1971:34 s. 20

.........................................1972:26 s. 5

........................................1973:20 s. 14

........................................1974:22 s. 29

........................................1975:12 s. 26

.....................................1975/76:50 s. 31

.....................................1976/77:44 s. 24

.....................................1977/78:35 s. 15

.....................................1978/79:30 s. 13

.....................................1979/80:50 s. 27

......................................1979/80:52 s. 1

.....................................1980/81:25 s. 26

.....................................1981/82:35 s. 10

......................................1983/84:30 s. 4

.....................................1984/85:35 s. 22

.....................................1985/86:25 s. 39

.....................................1986/87:33 s. 78

.....................................1987/88:40 s. 60

.....................................1988/89:30 s. 23

.....................................1989/90:30 s. 24

.....................................1990/91:30 s. 38

.....................................1991/92:30 s. 27

.....................................1992/93:30 s. 31

....................................1993/94:30 s. 33

....................................1994/95:30 s. 38

.....................................1995/96:30 s. 16

Riksdagsledamots tjänstledighet från statlig befattning1985/86:25 s. 46

Riksdagsordningen 3 kap. 2 § tredje stycket,

regeringens tillämpning av..............1980/81:25 s. 8

Riktlinjer för yrkesmässig trafik.........1975:12 s. 32

ROT-verksamheten, regeringens åtgärder med

anledning av riksdagens beslut.........1992/93:30 s. 40

Rutiner för avvisande av främmande fartyg på

svenskt territorialvatten.................1975:12 s. 32

Rysk regeringsdelegation, besök av.....1991/92:30 s. 49

Rysslands president, brev om utbåtskränkningar till1994/95:30 s. 107

Rådet för exportkontrollfrågor.........1995/96:30 s. 57

Rådet för mångfald inom massmedierna..1994/95:30 s. 250

Rådgivande nämnden/Exportkontrollrådet.1995/96:30 s. 57

Rättspsykiatriska undersökningar.......1988/89:30 s. 74

Rörelsehindrade elevers gymnasiestudier1988/89:30 s. 93

Saab-Scania AB, tillstånd att anlägga en bilindustri

på Kockums område i Malmö..............1987/88:40 s. 61

Samarbetsavtal på krigsmaterielområdet, befogenhet

att underteckna.......................1994/95:30 s. 225

Samer, utbildningsministerns sammanträffande med1992/93:30 s. 56

Samhällsägda utvecklingsbolag, inrättande av1980/81:25 s. 26

Sammansatt finans- och skatteutskott -

handläggningen av skattefrågor.........1975/76:50 s. 49

Samråd mellan regeringsföreträdare och Riksbanken

om penningpolitiken....................1991/92:30 s. 80

Sanktionerna mot Irak..................1991/92:30 s. 50

SAS - de s.k. frikorten................1977/78:35 s. 29

Schein, Harry - arvode för utredningsuppdrag1974:22 s. 39

Sekretesskyddad handling, landstings utlämnande av

till statlig myndighet....................1974:22 s. 39

Sekretesslagens tillämpning i Utrikes- och Försvars-

departementen..........................1985/86:25 s. 15

.....................................1988/89:30 s. 17

.....................................1990/91:30 s. 30

Serafimerlasarettet

placering av medicinska forskartjänster vid

nedläggning..........................1979/80:50 s. 35

portalbyggnader, överlåtelse till Stockholms

kommun...............................1982/83:30 s. 37

Sjuk- och tandvårdsersättning.........1996/97:25 s. 177

Sjukjournaler, utlämnande av från landstings-

kommunalt organ till statlig myndighet (besvärsärende)1974:22 s. 39

Sjukvårdsfrågor, hälso- och............1990/91:30 s. 85

Skadestånd till en f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32

Skeppsankaret AB, direktiv till statens företrädare1991/92:30 s. 69

Skogsbrukares trygghetsförsäkring......1984/85:35 s. 25

Skogsindustrin m.m. i Polen, svensk hjälp till1992/93:30 s. 56

Skoimporten, inskränkningar i..........1975/76:50 s. 37

Skolbyggen, lånetillstånd för finansiering av1971:34 s. 20

Skolöverstyrelsen

Birgitta Ulvhammars förordnande som

generaldirektör......................1981/82:35 s. 36

Slopandet av beteckningen Kunglig i namnet på

statliga myndigheter......................1975:12 s. 31

Småbåtshamn, våtmarkskonvention om.....1989/90:30 s. 86

Socialdepartementet, regeringsprotokoll1994/95:30 s. 18

Socialutredningen, direktiv till.......1976/77:44 s. 41

Socionomutbildningen och vuxenutbildningen,

vissa frågor..............................1972:26 s. 15

Sovjetunionen, uppgift om svensk underrättelse-

verksamhet på 1950-talet...............1994/95:30 s. 99

Spannmålsbeslut, 1985 års..............1987/88:40 s. 64

Spannmålshandeln, reglering av underskott i1985/86:25 s. 41

Språkgranskning av vissa UD-dokument...1983/84:30 s. 33

SSAB - vissa frågor rörande den ekonomiska upp-

görelsen i samband med bildandet av Svenskt Stål AB1982/83:30 s. 36

Stadsplan

för kvarteret Bryggeriet i Lund......1980/81:25 s. 31

för kvarteret Triangeln i Malmö......1985/86:25 s. 43

Stasidokument, regeringens agerande i frågan om att

utfå vissa handlingar från myndigheter i annat land1993/94:30 s. 166

Statens konstmuseer, regeringens handläggning av

fråga om bevakning och säkerhet vid...1993/94:30 s. 171

Statens strålskyddsinstitut

handläggning av skrivelse från.......1978/79:30 s. 39

utseende av styrelse................1995/96:30 s. 151

Statens stöd till Nordbanken...........1994/95:30 s. 85

Statlig personalpolitik................1990/91:30 s. 80

Statliga företag

förhållandet till regeringen.........1995/96:30 s. 35

försäljning av aktier i Assi Domän AB1994/95:30 s. 144

löner och arvoden till ledningarna..1994/95:30 s. 168

privatiseringen av...................1993/94:30 s. 79

ägandet av Nordbanken................1994/95:30 s. 90

Statliga verk och företag, statstjänstemän som

styrelseledamöter i.......................1971:34 s. 19

........................................1972:26 s. 13

.....................................1986/87:33 s. 71

Statsföretag AB, ledningen av.............1971:34 s. 19

.....................................1982/83:30 s. 26

Statsminister Bildts

anförande ?Sverige och de baltiska länderna?

den 17 november 1993................1993/94:30 s. 153

brev till Rysslands president.......1994/95:30 s. 107

uttalande i fråga om sovjetiska spionerianklagelser1994/95:30 s. 99

Statsminister Carlssons brev till Iraks president1990/91:30 s. 60

Statsminister Palmes brevväxling med

Kubas premiärminister.....................1975:12 s. 17

.....................................1975/76:50 s. 36

Statsråd

innehav av värdepapper...............1992/93:30 s. 42

....................................1993/94:30 s. 157

jäv för..............................1978/79:30 s. 36

.....................................1981/82:35 s. 38

.....................................1992/93:30 s. 42

.....................................1995/96:30 s. 30

.................................1996/97:25 s. 28, 30

kontakter med Gotakoncernens huvudägare

Trygg-Hansa SPP Holding..............1994/95:30 s. 96

vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43

...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127

.....................................1993/94:30 s. 60

...................................1994/95:30 s. 244

....................................1995/96:30 s. 122

Statsråd och politiskt tillsatta tjänstemän i Regerings-

kansliet, konstnadsansvaret för resor.1994/95:30 s. 215

Statsrådens tjänsteresor...............1985/86:25 s. 47

Statsråds beslutanderätt...............1976/77:44 s. 12

......................................1977/78:35 s. 5

Statsråds förmögenhetsinnehav..........1983/84:30 s. 36

.....................................1992/93:30 s. 42

....................................1993/94:30 s. 157

....................................1994/95:30 s. 202

.....................................1996/97:25 s. 28

Statsrådsberedningen, uttalande av ang. boken

Industrispionage.......................1984/85:35 s. 30

Statsrådsgrupperna, de nya..............1990/91:30 s. 7

Statsrådsprotokoll, offentliggörande av....1971:34 s. 3

Statsrådsprotokoll, redovisning av innehåll i1974:22 s. 2

.........................................1975:12 s. 3

Stiftelsen framtidens kultur

bemyndigande att inrätta............1994/95:30 s. 216

utbyte av styrelseledamöter.........1994/95:30 s. 230

Stiftelser, agerande mot vissa........1994/95:30 s. 229

Strategiska produkter..................1995/96:30 s. 56

Stråförkortningsmedel, användning av...1987/88:40 s. 63

Strålskyddsinstitutet, utseende av styrelse1995/96:30 s. 151

Studiestödsförordningen avseende Nordiskt

musikkonservatorium....................1979/80:50 s. 36

Stålverk 80-projektet..................1976/77:44 s. 28

.....................................1977/78:35 s. 23

Svensk författningssamling (SFS), utgivningen av1971:34 s. 15

........................................1974:22 s. 33

........................................1975:12 s. 22

.....................................1975/76:50 s. 20

.....................................1976/77:44 s. 17

.....................................1977/78:35 s. 12

.....................................1978/79:30 s. 10

......................................1979/80:50 s. 8

......................................1980/81:25 s. 9

......................................1981/82:35 s. 8

......................................1983/84:30 s. 8

.....................................1984/85:35 s. 13

.....................................1985/86:25 s. 14

......................................1986/87:33 s. 9

......................................1987/88:40 s. 7

......................................1988/89:30 s. 9

.....................................1989/90:30 s. 19

.....................................1990/91:30 s. 20

.....................................1991/92:30 s. 20

.....................................1992/93:30 s. 21

.....................................1993/94:30 s. 26

....................................1994/95:30 s. 36

.....................................1995/96:30 s. 13

Svensk kustfart, utländska fartyg i...1989/90:30 s. 101

Svensk medverkan i samarbetet inom Partnerskap

för fred (PFF)........................1995/96:30 s. 101

Svenska Dagbladet - tryckfrihet och sekretess1983/84:30 s. 33

Svenska Dagbladet, tryckfrihetsåtal mot1986/87:33 s. 73

Svenska fältsjukhuset..................1990/91:30 s. 60

Sverige och Gulfkriget.................1990/91:30 s. 57

Sveriges lantbruksrepresentation i utlandet1974:22 s. 29

Sveriges Radio AB, vissa frågor.......1992/93:30 s. 130

Sveriges Radio-koncernen, ordförande och styrelse-

ledamöter inom.........................1991/92:30 s. 80

Sveriges turistråd.....................1991/92:30 s. 76

Swedish Ordnance AB, bildandet av......1991/92:30 s. 71

Sydafrika, undantag från handelsförbudet1992/93:30 s. 118

Sydafrikalagen, dispens från...........1980/81:25 s. 60

Säkerhetsfrågor, regeringens befattning med1987/88:40 s. 47

.....................................1991/92:30 s. 60

Säkerhetsfrågor, skrivelse om vissa...1993/94:30 s. 173

Säkerhetskontroll på flygplats, regeringens beslut att

medge polismyndighet rätt att mot ersättning utföra1993/94:30 s. 173

Säkerhetspolisens (Säpo) verksamhet

betr. sjukvårdsförvaltningen i Göteborg1975/76:50 s. 42

regeringens kontroll av..............1978/79:30 s. 33

.....................................1979/80:50 s. 34

.....................................1982/83:30 s. 41

.....................................1988/89:30 s. 60

Säkerhetspolitiska frågor, statsminister Bildts

agerande i vissa.......................1994/95:30 s. 99

Särskilda organ för utredning, rådgivning och

förvaltning............................1995/96:30 s. 21

Södra Skogsägarna AB, statligt engagemang i1984/85:35 s. 48

Tandläkarutbildning för iranier........1984/85:35 s. 47

Tandvårdstaxan - tillämpningen av tandvårdsförsäkringen1975:12 s. 30

.....................................1990/91:30 s. 90

Taxitrafiken i Lerum...................1979/80:50 s. 37

......................................1979/80:52 s. 6

TCO-konflikten våren 1985..............1985/86:25 s. 17

Teknikbrostiftelserna, tillförandet av LKAB-aktier1993/94:30 s. 173

Tekofrågor, regeringens handläggning av med

anledning av riksdagsbeslut............1981/82:35 s. 11

TELUB-ärendet - utbildning i Sverige av

libyska medborgare.....................1979/80:50 s. 30

......................................1979/80:52 s. 4

.....................................1980/81:25 s. 31

.....................................1981/82:35 s. 39

Terroristbestämmelser, utvisning enligt1990/91:30 s. 72

Terroristlagstiftningen, tillämpningen av1975/76:50 s. 43

.....................................1977/78:35 s. 32

.....................................1980/81:25 s. 70

.....................................1984/85:35 s. 15

Terrängkörningslagen - bemyndigande till regeringen1975/76:50 s. 39

Thailand, krigsmaterielexport till.....1990/91:30 s. 50

....................................1993/94:30 s. 136

Tillfälliga organ under regeringen, myndighets-

utövning i.............................1992/93:30 s. 27

Tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen i fråga om

vägar och flygplatser..................1975/76:50 s. 31

Tjeckoslovakiska medborgare, utvisning av1986/87:33 s. 64

Tjernobylkatastrofen 1986..............1986/87:33 s. 51

Tjänstebrev och distribution av visst informations-

material från intresseorganisation........1975:12 s. 32

Tjänsteman i flygvapnet, överförande av till

disponibilitet.........................1985/86:25 s. 47

Tjänstetillsättningar m.m.

biståndskontorschef.................1993/94:30 s. 149

Domstolsverket.......................1975/76:50 s. 48

.....................................1987/88:40 s. 59

dröjsmål i fråga om tillsättning av viss landshövding1974:22 s. 39

generaldirektör vid Skolöverstyrelsen1981/82:35 s. 36

EG/EU-institutioner, rekrytering till tjänster inom1993/94:30 s. 148

Finansinspektionen, byte av chef....1993/94:30 s. 139

generaldirektörer åren 1976-1986.....1986/87:33 s. 66

kommittésekreterare.................1992/93:30 s. 108

krigsmaterielinspektör...............1995/96:30 s. 58

landshövding i Norrbottens län......1992/93:30 s. 112

ledamöter i Exportkontrollrådet......1995/96:30 s. 61

politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet1993/94:30 s. 10

.....................................1995/96:30 s. 11

kyrkliga tjänster.......................1972:26 s. 15

lektor i organisk kemi vid Lunds universitet

(Hellmers-ärendet)...................1975/76:50 s. 49

.....................................1976/77:44 s. 41

.....................................1981/82:35 s. 42

länsbostadsdirektör i Blekinge län...1989/90:30 s. 81

medbestämmandelagens tillämpning vid tillsättning

av högre tjänster....................1979/80:50 s. 25

ordförande i Riksbanksfullmäktige.......1975:12 s. 31

Postverket...........................1984/85:35 s. 56

professor i datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala1989/90:30 s. 82

professor i musikvetenskap vid Lunds universitet1986/87:33 s. 68

.....................................1987/88:40 s. 60

regeringens praxis i förhållande till jämställdhetslagen1983/84:30 s. 20

.....................................1984/85:35 s. 19

Regeringsrätten......................1987/88:40 s. 59

rådgivare vid Interpol, m.m..........1989/90:30 s. 81

skoldirektör i Lomma.................1979/80:50 s. 35

Tullverket...........................1984/85:35 s. 52

styrelse för Statens strålskyddsinstitut1995/96:30 s. 151

styrelseledamöter, Vägverket och

Trafiksäkerhetsverket...............1992/93:30 s. 113

universitetslektor i fysik vid Lunds universitet1986/87:33 s. 67

utlandsmyndigheter, svenska, chefer för1987/88:40 s. 57

verkschefer..........................1986/87:33 s. 66

.....................................1987/88:40 s. 57

.....................................1988/89:30 s. 73

.....................................1989/90:30 s. 79

.....................................1990/91:30 s. 77

verkställande direktör i Svensk Bilprovning AB1985/86:25 s. 35

vikariat som överbibliotekarie vid Musikaliska

akademiens bibliotek..........1980/81:25 s. 15, s. 18

Tjänstledighet från viss domartjänst...1984/85:35 s. 54

Tobaksrökning, åtgärder mot...............1971:34 s. 20

.....................................1976/77:44 s. 40

Trafiksäkerhetsverket, utnämning av styrelse-

ledamöter i...........................1992/93:30 s. 113

Trafiktillstånd för viss busstrafik....1975/76:50 s. 46

se även Yrkestrafikförordningen

Trav- och galoppskolans framtida lokalisering1995/96:30 s. 153

Tredje spåret över Riddarholmen.......1995/96:30 s. 147

Triangeln i Malmö, stadsplan för.......1985/86:25 s. 43

Trygg-Hansa SPP Holding, statsråds kontakter 1994/95:30 s. 96

Trygghetsförsäkring för skogsbrukare...1984/85:35 s. 25

Tulltaxa, rättelse i lagen om..........1981/82:35 s. 40

Tätbebyggelseförbud, undantag från.....1980/81:25 s. 31

.....................................1982/83:30 s. 41

Ubåt 137 - grundstötning i Blekinge skärgård1981/82:35 s. 12

Ubåtsincidenten i Gåsefjärden..........1981/82:35 s. 12

Ubåtsincidenten i Hårsfjärden..........1982/83:30 s. 23

Ubåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109

Ubåtsskyddskommissionen

diarieföringen av det s.k. Fermbrevet1983/84:30 s. 30

ledamoten Carl Bildts resa till USA..1983/84:30 s. 29

UD:s antagningsnämnd, visst ledamotskap i1984/85:35 s. 31

UD:s rutiner vid kontakter med massmedier1984/85:35 s. 29

Umeå universitetsbibliotek, granskningsexemplar

av tryckt skrift till.....................1974:22 s. 37

........................................1975:12 s. 33

Underrättelse- och säkerhetsfrågor, vissa1991/92:30 s. 60

se även Personalkontroll och Värnpliktiga

Underrättelseverksamhet mot Sovjetunionen

på 1950-talet..........................1994/95:30 s. 99

Ungdomslagen, tillämpningen av.........1983/84:30 s. 43

Uppgiftslämnande till massmedierna.....1983/84:30 s. 45

Upphandlingsfrågor

ARE-bolagen.............................1974:22 s. 41

av datorer för försvaret................1973:28 s. 19

bevakningstjänster i Stockholms tunnelbana1987/88:40 s. 65

Crownair AB.............................1974:22 s. 40

konsulttjänster.........................1974:22 s. 41

.....................................1994/95:30 s. 43

Regeringskansliets riktlinjer..........1994/95:30 s. 47

Utbetalning av visst skadestånd till f.d. handelssekreterare1975:12 s. 32

Utbildningsanslag i budgetpropositionen 1990/911990/91:30 s. 25

Utbildningsdepartementet

administration.......................1995/96:30 s. 24

.....................................1996/97:25 s. 16

anlitande av Gramma AB...............1994/95:30 s. 80

anslagsfrågor.......................1992/93.30 s. 115

regeringsprotokoll...................1994/95:30 s. 17

upphandling av konsulttjänster.......1994/95:30 s. 79

Utbåtskränkningar, brev till Rysslands president1994/95:30 s. 109

?Utflaggningsärende? - tillstånd till överlåtelse av fartyg1979/80:50 s.

32

Utlandssvenskarnas rösträtt............1975/76:50 s. 47

Utlämnande av underlag rörande kommande

försvarsbeslut........................1994/95:30 s. 245

Utlämning, utformningen av regeringsbeslut om1990/91:30 s. 13

Utländska fartyg i svensk kustfart....1989/90:30 s. 103

Utländskt fastighetsförvärv............1983/84:30 s. 43

Utlänningsnämnden, förordnande av ledamöter i1991/92:30 s. 83

Utlänningsärenden

angående de s.k. Åselefamiljerna.....1995/96:30 s. 97

asylsökande från Bosnien.............1993/94:30 s. 75

asylsökande från republiken Makedonien1994/95:30 s. 209

avvisning av vissa peruanska medborgare1992/93:30 s. 103

.....................................1993/94:30 s. 70

avvisningsbeslut av asylsökande med såväl

bosniskt som kroatiskt medborgarskap.1995/96:30 s. 91

barns rättigheter....................1990/91:30 s. 69

behandlingen av asylansökningar från kosovoalbaner1993/94:30 s. 77

direktavvisningar till Polen under 19901990/91:30 s. 71

förvar av barn.......................1987/88:40 s. 53

.....................................1990/91:30 s. 70

.....................................1990/91:30 s. 74

handläggningstider...................1982/83:30 s. 10

.....................................1984/85:35 s. 15

.....................................1987/88:40 s. 50

.....................................1988/89:30 s. 63

.....................................1989/90:30 s. 72

.....................................1990/91:30 s. 64

invandrarministern, visst uttalande..1987/88:40 s. 55

.....................................1992/93:30 s. 93

Invandrarverket, regeringens kontakter med1992/93:30 s. 93

medborgarskap............................1973:20 s. 7

regeringens praxis i asylärenden.....1990/91:30 s. 65

.....................................1993/94:30 s. 64

Schengenavtalet.....................1992/93:30 s. 103

terroristbestämmelserna..............1987/88:40 s. 52

.....................................1988/89:30 s. 66

.....................................1990/91:30 s. 72

tillämpningen av utlänningslagen.....1977/78:35 s. 32

.....................................1979/80:50 s. 20

......................................1979/80:52 s. 1

.....................................1980/81:25 s. 70

.....................................1982/83:30 s. 10

.....................................1983/84:30 s. 11

.....................................1984/85:35 s. 15

....................................1996/97:25 s. 166

utländskt medborgarskap, befrielse från1990/91:30 s. 75

utvisningsärenden, praxis i..........1987/88:40 s. 50

.....................................1988/89:30 s. 64

.....................................1989/90:30 s. 74

viseringspraxis......................1989/90:30 s. 77

vissa handläggningsfrågor............1990/91:30 s. 74

visumplikt, införande av.............1992/93:30 s. 93

Utnämning av statsråd till visst ämbete

(Ove Rainer till justitieråd)..........1983/84:30 s. 34

Utnämning av verkställande direktörer.1992/93:30 s. 114

Utnämningar av generaldirektörer och verkschefer m.fl.

se Tjänstetillsättningar

Utnämningar, ordinarie domartjänster...1990/91:30 s. 78

Utnämningspolitik, regeringens.........1995/96:30 s. 52

Utrednings- och remissväsendet............1972:26 s. 11

........................................1975:12 s. 20

.....................................1975/76:50 s. 18

.....................................1976/77:44 s. 11

Utrikesdepartementets organisation.........1975:12 s. 5

Utrikesdepartementets rutiner vid kontakter med

massmedierna...........................1984/85:35 s. 29

Utrikesfrågor, vissa...................1991/92:30 s. 46

Utrikesförvaltningen

extra utbetalning till anställda....1996/97:25 s. 168

Utrikesnämnden

regeringens information.............1996/97:25 s. 118

vissa frågor rörande.................1975/76:50 s. 36

Uttalanden av statsråd

ifrågasatt överensstämmelse med regeringens

uppfattning..........................1993/94:30 s. 63

om rättsavgöranden...................1993/94:30 s. 61

statsminister Bildt om viss underrättelseverksamhet1994/95:30 s. 102

utrikesminister Lena Hjelm-Wallén om veto-

rätten inom EU......................1995/96:30 s. 122

vissa uttalanden.....................1991/92:30 s. 43

...........................1992/93:30 s. 93, 104, 127

....................................1994/95:30 s. 244

.....................................1995/96:30 s. 38

..........................1996/97:25 s. 126, 189, 197

Utvisning enligt terroristbestämmelserna1990/91:30 s. 72

Utvisning på grund av brott............1983/84:30 s. 11

UV Shipping, fördelning av aktier i samband

med nyemission.........................1988/89:30 s. 91

Vapenexport

se Krigsmaterielexport

Vapenvägrare - nåd i brottmål...........1981/82:35 s. 8

Varvsfrågor

Kockums AB, visst anslag till........1986/87:33 s. 83

statligt stöd till Öresundsvarvet, Kalmar Varv AB

och Kockum Construction AB...........1980/81:25 s. 63

.....................................1981/82:35 s. 37

Vellinge kommun, omläggning av väg 100 i1989/90:30 s. 86

Verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes

utredningsnämnd........................1979/80:50 s. 36

Verkschefers bisysslor.................1986/87:33 s. 72

Verkschefsfrågor

Datainspektionen - Socialstyrelsen -

Riksrevisionsverket..................1985/86:25 s. 33

Verksledningsbeslutet och myndighetsinstruktionerna1989/90:30 s. 32

Verkställande direktörer, utnämning av1992/93:30 s. 114

Vetebiståndet till svältande länder....1975/76:50 s. 47

Vietnam och viss skuldreglering........1984/85:35 s. 43

Viggenplanet, export av och garantifrågor1976/77:44 s. 39

Villkorslagen, tillämpningen av........1978/79:30 s. 26

Viseringsfrågor inom UD................1988/89:30 s. 22

VM-kvalmatchen i fotboll, polisingripanden

i september 1989 i.....................1990/91:30 s. 84

Volvo AB och Procordia AB, affären mellan1990/91:30 s. 94

....................................1992/93:30 s. 127

Volvo-Renaultaffären..................1994/95:30 s. 137

Volvoärendet - principavtal mellan AB Volvo och den

norska staten om bildandet av svensk-norsk koncern1978/79:30 s. 29

Vuxentandvård, ersättningssystemet för.1994/95:30 s. 34

Vuxenutbildningen och socionomutbildningen1972:26 s. 15

Vårdhemmet Majgården i Gnesta, kommunikations-

ministerns engagemang i................1992/93:30 s. 55

Våtmarkskonvention om småbåtshamn och omläggning

av väg 100 i Höllviken i Vellinge kommun1989/90:30 s. 86

Väganslag, disposition av..............1976/77:40 s. 40

Vägomläggning vid Sätra i Skaraborgs län,

arbetsplan för.........................1985/86:25 s. 47

Vägverket, tillsättande av styrelseledamöter i1992/93:30 s. 113

Vägverket, överklagat beslut av.........1993/94:30 s. 8

Värdepapper, statsråds innehav av ....1992/93:30 s. 42

....................................1994/95:30 s. 202

Värnpliktiga

personalkontroll i samband med kommendering av1991/92:30 s. 60

regeringsbeslut att avbryta pågående försök med

förkortad grundutbildning av.........1991/92:30 s. 60

regeringsbeslut om mobiliserings- och förpläg-

nadstjänst..........................1993/94:30 s. 170

Värnpliktsvägrare - nåd i brottmål......1981/82:35 s. 8

Västra Gulfstaterna, krigsmaterielexport till1993/94:30 s. 133

Västtyska ambassaden, ockupation av i april 19751975/76:50 s. 32

Yrkesmässig trafik med buss, riktlinjer för1975:12 s. 32

Yrkestrafikförordningen - Försvarets civilförvaltnings

dispens från reglerna i (försöksverksamhet betr. fria

värnpliktsresor med chartrade bussar)..1975/76:50 s. 46

Åselefamiljerna, regeringens handläggning av

utlänningsärendet......................1995/96:30 s. 97

Äldreomsorgens organisation, hälso- och sjukvård1990/91:30 s. 85

ÖB:s pressmeddelande om den nordiska bataljonens

uppgifter i Bosnien...................1995/96:30 s. 112

Öresundsbron

beslutsunderlag för....................1991/92:30 s. 74

fast förbindelse över..................1990/91:30 s. 95

redovisning till riksdagen av de ekonomiska

förutsättningarna för.................1994/95:30 s. 191

Öresundsvarvet i Landskrona, fråga om nedläggning1980/81:25 s. 63

Överläggningar med partiledarna.........1990/91:30 s. 8

Innehållsförteckning

Inledning.............................................1

Sammanfattning........................................1

1 Regeringskansliet...................................2

2 Regeringsprotokollen................................7

2.1 Statistik.......................................7

2.2 Formell granskning av regeringsprotokollen......8

3 Regeringens behandling av riksdagens skrivelser.....8

4 Författningsutgivningen............................14

5 Regeringens remisser till Lagrådet.................28

6 Registrering av handlingar inom Regeringskansliet och den nya tekniken49

Utskottets anmälan...................................60

Bilagor 1.1 5.2......................................61

Sakregister 1971 1996/97............................168