Bet. 1997/98:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU12

Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:34 Standarder för

sändning av TV-signaler m.m, jämte en följdmotion. I propositionen föreslås en

ny lag om standarder för sändning av TV-signaler. Lagen föreslås införas för

att genomföra ett EG-direktiv om tillämpning av standarder för sändning av TV-

signaler. Därutöver föreslås i propositionen ändringar i kategorierna av

kulturföremål som kan återlämnas enligt 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. Också detta förslag syftar till att genomföra ett EG-direktiv.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Två reservationer

har fogats till betänkandet.

Propositionen

1997/98:34 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om standarder för sändning av TV-signaler,

2. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Lagförslagen framgår av bilaga.

Motionen

1997/98:K1 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1997/98:34 Standarder för

sändning av TV-signaler, m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att konsumentaspekterna måste belysas bättre.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår en ny lag om standarder för sändning av TV-signaler. Den

nya lagen föreslås införas för att genomföra ett EG-direktiv om tillämpning av

standarder för sändning av TV-signaler.

I den föreslagna lagen finns bestämmelser om standarder för TV-tjänster som

sänds i bredbildsformat, har hög upplösning eller använder digitala

sändningssystem. Enligt dessa bestämmelser skall TV-program sändas med

användning av vissa sändningsstandarder och TV-mottagare utrustas på visst

sätt. Vidare uppställs krav på utrustning och tjänster för villkorad tillgång

till digitala TV-tjänster. Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer föreslås bemyndigas att meddela föreskrifter i dessa avseenden.

Regeringen föreslår att den näringsidkare som bryter mot lagens bestämmelser

eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen vid vite skall kunna

föreläggas att följa bestämmelserna.

I propositionen föreslås också att regeringen skall få bestämma vilka

myndigheter som skall utöva tillsyn över att lagen följs.

Därutöver föreslår regeringen ändringar i kategorierna av kulturföremål som

kan återlämnas enligt bestämmelserna i 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1998.

Bakgrund

Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 24 oktober 1995 ett

direktiv (95/47/EG) om tillämpning av standarder för sändning av

televisionssignaler. Direktivet trädde i kraft den 23 november 1995.

Inom Kulturdepartementet har upprättats promemorian Genomförande av EG:s

direktiv för TV-standarder (Ds 1997:21). I promemorian lämnas förslag till en

ny lag om standarder för sändning av TV-signaler m.m. Promemorian har

remissbehandlats.

Den 17 februari 1997 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett

direktiv (96/100/EG) om ändring av bilagan till direktiv 93/7/EEG om

återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från en medlemsstats

territorium. Av direktivet framgår direkt hur det skall genomföras och det

saknas egentliga valmöjligheter. Regeringen har därför bedömt det vara

obehövligt med en remissbehandling.

Framväxten av EG-direktivet om TV-standarder och pågående svenskt arbete

EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avancerade TV-

tjänster. Utvecklingen av sådana tjänster sker jämsides med utvecklingen av

digital TV.

För att stimulera införandet av avancerade TV-tjänster har EU i flera

direktiv föreskrivit att vissa standarder skall användas. Direktivet (95/47/EG)

av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av TV-signaler

är ett led i det arbetet.

I ett tidigare direktiv från den 11 maj 1992 om standarder för

satellitsändning av TV-signaler, det s.k. MAC-direktivet, fastställdes ett

regelverk med olika standarder för inte helt digital högupplösnings-TV och för

annan inte helt digital satellitsändning och kabeldistribution i

bredbildsformat. Flera medlemsländer har inte genomfört detta direktiv.

Direktivet upphörde att gälla genom ikraftträdandet av det nya direktivet om

TV-standarder.

Den 22 juli 1993 antog EU en handlingsplan för att stimulera införandet av

avancerade TV-tjänster i 16:9-format. Handlingsplanen var neutral ur teknisk

synpunkt och betonade endast att 16:9-format skulle användas för TV-sändningar

i bredbildsformat, oavsett TV-standard och distributionssätt. Denna

handlingsplan upphörde att gälla den 30 juni 1997.

Direktivet TV utan gränser (89/552/EEG) från den 3 oktober 1989 innebär att

den sändande staten skall svara för att TV-sändningar som den ansvarar för

uppfyller vissa minimikrav i fråga om innehållet. Den mottagande staten skall å

sin sida tillåta mottagning och inte hindra återutsändning av TV-program från

andra medlemsstater. Direktivet innehåller regler om europeiskt

programinnehåll, reklam och sponsring, skydd för barn och ungdom samt rättelse

av felaktiga sakuppgifter. Direktivets regler är införlivade i svensk

lagstiftning genom bl.a. radio- och TV-lagen. Ett reviderat direktiv (97/36/EG)

med i stort sett samma regler som det ursprungliga antogs av Europaparlamentet

och Europeiska unionens råd i juni 1997.

Med anledning av proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar har riksdagen

beslutat att digital marksänd TV skall införas i Sverige i flera steg med

möjlighet för regering och riksdag att successivt ta ställning till om och på

vilket sätt verksamheten skall fortsätta (bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:

178).

En särskild utredare har fått i uppdrag att förbereda starten av digital

marksänd TV (dir. 1997:19). Utredaren har hittills lämnat förslag på orter där

sändningar skall påbörjas (SOU 1997:103) och skall vidare bl.a. utarbeta former

för samarbete i tekniska frågor mellan TV-företagen.

EG:s direktiv för TV-standarder

Direktivet (95/47/EG) om tillämpning av standarder för sändning av TV-signaler,

som trädde i kraft den 23 november 1995, syftar i huvudsak till följande:

- Direktivet skall fastställa standarder för TV-sändningar och främja

övergången till bredbildsformat.

- Direktivet skall underlätta anslutningen av tillbehör till TV-mottagare,

bl.a. avkodare, genom fastställande av ett standardiserat gränssnitt mellan TV-

mottagaren och avkodaren.

- Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer av digitala

betal-TV-tjänster.

Reglernas konstitutionella karaktär

Gällande regler

Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det

allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet.

Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat

sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Informationsfrihet består i frihet att inhämta och motta upplysningar samt

att i övrigt ta del av andras yttranden.

Begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten får endast göras

genom lag i den utsträckning det särskilt anges i RF (2 kap. 12 §).

Meddelande av föreskrifter som, utan avseende på yttrandes innehåll, närmare

reglerar visst sätt att sprida eller motta yttranden anses enligt 2 kap. 13 §

tredje stycket RF inte som begränsning av yttrandefriheten och

informationsfriheten (s.k. ordningsföreskrifter).

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio,

television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. (1 kap. 1 § första

stycket YGL).

Enligt 1 kap. 3 § tredje stycket YGL får det inte utan stöd i YGL förekomma

att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram

förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel

som behövs för att kunna ta emot radioprogram. Detsamma gäller förbud mot

anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.

I 1 kap. 6 § tredje stycket YGL sägs att det i lag får föreskrivas undantag

från YGL i fråga om bl.a. radioprogram som sänds genom tråd men som inte är

avsedda att tas emot av någon större allmänhet.

Enligt 3 kap. 1 § första stycket YGL har varje svensk medborgare och svensk

juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd.

Av andra stycket framgår dock att föreskrifter kan meddelas om skyldighet för

nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning som behövs

med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning.

Föreskrifter kan också meddelas om ingripanden mot fortsatt sändning av ett

utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder och hets mot

folkgrupp.

I 3 kap. 2 § första stycket YGL anges att rätten att sända radioprogram på

annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om

tillstånd och villkor för att sända.

Vidare sägs i 3 kap. 3 § YGL att i fråga om sådana begränsningar av

sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om

begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra-femte

styckena och 13 § RF.

Propositionen

Regeringen konstaterar att EG:s direktiv för TV-standarder uppställer krav på

att alla TV-tjänster som sänds till publik, oavsett om det rör sig om

kabeldistribution, satellitsändning eller markbunden sändning, skall använda

vissa sändningssystem vid sändning i bredbildsformat, med högupplösning eller

helt digitalt. I direktivet sägs vidare att helt digitala nät bör vara

utformade så att de kan överföra TV-tjänster i bredbildsformat (artikel 2).

Direktivets artikel 5 stadgar att vidaresändning i kabelnät av TV-tjänster i

bredbildsformatet 16:9 åtminstone skall ske i samma format. Vad gäller

sistnämnda krav framhåller regeringen att regleringen gäller vidaresändning och

inte s.k. egensändning. Den frihet att sända radioprogram (ljudradio,

television m.m.) genom tråd som gäller enligt YGL omfattar emellertid både

vidaresändning och andra sändningar (jfr prop. 1990/91:64 s. 54).

Enligt regeringen är det i första hand fråga om direktivets krav på tekniska

standarder och förhållningsregler på TV-området utgör ordningsföreskrifter

enligt 2 kap. 13 § tredje stycket RF. I så fall skall de inte anses utgöra en

begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.

I sammanhanget konstaterar regeringen att 2 kap. 13 § tredje stycket RF bör

tolkas restriktivt. Avgörande för om ordningsföreskrifter skall vara ?tillåtna?

är att dessa behandlar åsiktsriktningar lika och alltså inte tar hänsyn till

yttrandes innehåll varvid det ligger i sakens natur att de materiellt sett

endast perifert berör yttrandefriheten.

Enligt regeringen får det anses klart att också frågor rörande tekniska

standarder hör till en kategori som i detta fall inryms under begreppet

ordningsföreskrifter. Regeringen anser att även vid en mycket strikt tolkning

av begreppet bör regler med nu aktuellt innehåll och som på intet sätt påverkar

sändningarnas innehåll eller gör skillnad mellan olika åsiktsriktningar och

inte heller reglerar vem som ägnar sig åt sändningsverksamheten, bedömas på

detta sätt.

Vidare anför regeringen att det, trots att det saknar omedelbar relevans för

bedömningen av vad som utgör ordningsföreskrifter, förefaller angeläget att

påpeka att direktivets huvudsakliga syfte är att främja användandet av ny

teknik och att konsumentintresset utgjort ett tungt vägande skäl för

bestämmelsernas införande. Till bilden hör enligt regeringen också att

direktivets regler underlättar det framtida informationsinhämtandet samt bidrar

till att TV-mediet används på ett effektivt och för samhället och enskilda

tillfredsställande sätt.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att EG:s direktiv för TV-standarder, som nu föreslås

införlivas genom en ny lag om standarder för sändning av TV-signaler,

innehåller krav på tekniska standarder och förhållningsregler på TV-området. I

likhet med regeringen anser utskottet att de aktuella bestämmelserna inte på

något sätt påverkar sändningarnas innehåll eller gör skillnad mellan olika

åsiktsriktningar. De reglerar inte heller vem som ägnar sig åt

sändningsverksamhet. Utskottet delar därför regeringens bedömning att reglerna

är att anse som sådana ordningsföreskrifter som avses i 2 kap. 13 §

regeringsformen. Ett genomförande av direktivet kan således inte anses innebära

någon inskränkning i yttrandefriheten och informationsfriheten.

En särskild lag om TV-standarder

Propositionen

Regeringen föreslår att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas i en

särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler.

Regeringen framhåller att regleringen i direktivet är detaljerad och nästan

uteslutande av teknisk karaktär. Det är enligt regeringen önskvärt att behålla

den svenska lagstiftningstraditionen med förhållandevis kortfattad lagstiftning

samtidigt som skyldigheten gentemot EU uppfylls. Regeringen påpekar att

direktivet inte bara innehåller generella regler som kan behöva konkretiseras.

Det innehåller också regler med hög konkretion. Lagtexten bör därför inte

tyngas med föreskrifter i dessa avseenden. Med ett regelverk av det föreslagna

slaget kommer, enligt regeringen, förväntade lagstiftningsinsatser på grund av

t.ex. den tekniska utvecklingen att underlättas. Således blir det tämligen

enkelt att anpassa reglerna allteftersom exempelvis nya standarder fastställs.

Regeringen anser att genomförandet av dessa ändringar lämpligen bör överlåtas

till de instanser som har lättast att övervaka utvecklingen på området.

Regeringen påpekar vidare att direktivet inte är ett s.k. minimidirektiv, som

kan frångås till förmån för en högre skyddsnivå (kravnivå). Oavsett på vilken

konstitutionell nivå som direktivet införlivas med svensk rätt, måste därmed de

föreskrivande organen hålla sig inom de gränser som direktivet anger i fråga om

standarder m.m.

Regeringen anför att det, som nyss konstaterats, föreligger ett praktiskt

behov av att inte göra lagstiftningen så detaljerad att den hindrar följsamhet

till den tekniska utvecklingen på bl.a. TV-standardområdet. Härvid framhåller

regeringen att den tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-,

data- och massmediekommunikation blir alltmer otydlig. Tjänster som tidigare

varit hänvisade till en viss distributionsteknik kan nu nå sina konsumenter på

olika vägar.

Därutöver framhåller regeringen att Konsumentverket gjort gällande att den

tekniska utvecklingen redan kommit längre än vad direktivet ger uttryck för.

Också Teracom AB har påpekat att direktivet baseras på det tekniska

utvecklingsläge som rådde för cirka fem år sedan.

Regeringen anger att den har beslutat att tillkalla en särskild utredare för

att beskriva den tekniska utvecklingen av elektroniska informationstjänster som

kan antas få betydande inverkan på samhället och som därigenom påverkar

bedömningen av behovet av en samordning och harmonisering av lagstiftningen på

området (dir. 1997:95). Utredarens huvuduppgift är att utreda behovet av,

förutsättningarna för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen

för ljudradio, television, annan radiokommunikation och televerksamhet.

Vidare nämner regeringen att Europeiska kommissionen avser att presentera en

grönbok om konvergensen under år 1997. Syftet är i första hand att beskriva

utvecklingen och dess tänkbara effekter samt införskaffa ett underlag för

fortsatta diskussioner på området.

Enligt regeringen bör i sammanhanget också beaktas, vilket framhållits av

bl.a. Konsumentverket, att hänsyn måste tas till konsumentaspekterna när det

gäller utvecklingen på området. Regeringen anför att vad som sagts om

konvergensproblematik och önskvärdheten i att konsumentfrågorna beaktas i

större utsträckning emellertid inte möjliggör för Sverige att nu undandra sig

skyldigheten att genomföra direktivet. Det är enligt regeringen därför inte

heller lägligt att i detta sammanhang, såsom föreslagits av Konsumentverket,

särskilt behandla konsumenters möjligheter att överblicka programutbud eller

att i övrigt analysera konsumenters behov och önskemål på området. I samband

med en eventuell översyn och revidering av direktivet finns det anledning att

återkomma till dessa frågor.

Motionen

I motion 1997/98:K1 av Ewa Larsson (mp) anförs att Miljöpartiet de gröna

motsätter sig regeringens förslag till lag om standarder för sändning av TV-

signaler. Partiet menar att den tekniska utvecklingen från analog till digital

TV-teknik går så snabbt fram att man inte kan låsa sig för vissa lösningar för

tidigt. I motionen framhålls, som flera remissinstanser påpekat, att den

tekniska utvecklingen på området redan kommit längre än vad EG-direktivet ger

uttryck för. Enligt motionären är vidare en allvarlig brist i regeringens

förslag att konsumentaspekterna inte tillräckligt har tillvaratagits.

Motionären pekar på att det på områden med snabb teknisk utveckling ofta blir

problem för konsumenterna. Miljöpartiet de gröna anser därför att denna fråga

måste belysas bättre för att förebygga de konsumentproblem som annars kan

uppstå. I motionen hemställs att riksdagen avslår propositionen (yrkande 1)

Alternativt yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att konsumentaspekterna måste belysas bättre (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Regeringens förslag innebär att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas i

en särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler. Regeringen har valt

att göra lagen relativt kortfattad. I stället för att överföra alla

bestämmelser i direktivet direkt till lagtext, innehåller lagförslaget

bemyndiganden för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att

meddela föreskrifter i olika avseenden. Regeringen anför att härigenom behålls

den svenska lagstiftningstraditionen med förhållandevis kortfattad lagtext. Med

ett regelverk av det föreslagna slaget kommer vidare, enligt regeringen,

förväntade lagstiftningsinsatser på grund av den tekniska utvecklingen att

underlättas. Utskottet har inget att invända mot den av regeringen valda

lösningen för genomförandet av direktivet.

I motion 1997/98:K1 anförs att Miljöpartiet de gröna motsätter sig

regeringens förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler. Partiet

anser att den tekniska utveckligen går så snabbt att man inte kan låsa sig för

vissa lösningar för tidigt.

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen framhåller att den

tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-, data- och

massmediekommunikation blir alltmer otydlig. Regeringen har därför i juli 1997

tillkallat en särskild utredare med huvuduppgift att utreda behovet av,

förutsättningarna för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen

för ljudradio, television, annan radiokommunikation och televerksamhet. Även

inom EU pågår arbete med konvergensfrågan. Regeringen påpekar vidare att, när

det gäller utvecklingen på detta område, hänsyn måste tas till konsument-

aspekterna. I likhet med regeringen vill utskottet härvid framhålla att Sverige

dock inte nu kan undandra sig skyldigheten att genomföra direktivet. Utskottet

anser således att propositionen bör godkännas när det gäller förslaget till en

lag om standarder för sändning av TV-signaler. Motionens förslag om avslag på

propositionen i denna del avstyrks därför (yrkande 1).

Vidare konstaterar utskottet att regeringen anser att det i samband med en

eventuell översyn och revidering av direktivet finns anledning att återkomma

till bl.a. frågor om konsumenters behov och önskemål på området. Mot denna

bakgrund anser utskottet att vad som anförts i motionen om att regeringen bör

ges till känna att konsumentaspekterna bör belysas bättre inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks även i denna del (yrkande 2).

Återlämnande av kulturföremål

Propositionen

Regeringen föreslår att bilagan till 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. ändras på så sätt att det införs en ny kategori, 3 a. Akvareller, gouacher

och pasteller med en värdegräns om 256 000 kr. Följdändringar bör göras i

kategori 3 och 4.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om standarder för sändning av TV-signaler

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:K1 yrkande 1 antar regeringens

förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler,

res. 1 (mp)

2. beträffande belysning av konsumentfrågan

att riksdagen avslår motion 1997/98:K1 yrkande 2,

res. 2 (mp) - villk. res. 1

3. beträffande lagen om kulturminnen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950)

om kulturminnen m.m.

Stockholm den 2 december 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Axel

Andersson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus (c),

Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Frank Lassen

(s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos

(s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Reservationer

1. Lag om standarder för sändning av TV-signaler (mom. 1)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Regeringens

förslag? och på s. 8 slutar med ?(yrkande 1)? bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas

i en särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler. Genom denna lag

genomförs ett EG-direktiv om vissa TV-standarder. Utskottet vill härvid

framhålla att den tekniska utvecklingen från analog till digital TV-teknik går

mycket snabbt. Enligt utskottets mening bör man inte alltför tidigt låsa sig

för vissa lösningar på detta område. Som har påpekats av flera remissinstanser

har den tekniska utvecklingen redan kommit längre än vad det nu aktuella

direktivet ger uttryck för. Mot bakgrund av vad som nu har anförts anser

utskottet med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 1 att regeringens förslag

bör avslås i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lag om standarder för sändning av TV-signaler

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 1 avslår regeringens

förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler,

2. Belysning av konsumentfrågan (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 1

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Vidare

konstaterar? och slutar med ?(yrkande 2)? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är en allvarlig brist i regeringens förslag att

konsumentaspekterna inte har tillvaratagits på ett tillfredsställande sätt.

Utskottet vill härvid framhålla att det på områden med en snabb teknisk

utveckling ofta uppstår problem för konsumenterna. Utskottet anser att

konsumentfrågan måste belysas bättre för att förebygga de problem som annars

kan uppstå efter det att EG-direktivet har genomförts. Vad som nu anförts bör

med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande belysning av konsumentfrågan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionen..............................................1

Utskottet.............................................1

Propositionens huvudsakliga innehåll................1

Bakgrund............................................2

Ärendet och dess beredning........................2

Framväxten av EG-direktivet om TV-standarder och pågående svenskt

arbete 2

EG:s direktiv för TV-standarder...................3

Reglernas konstitutionella karaktär.................3

Gällande regler...................................3

Propositionen.....................................4

Utskottets bedömning..............................5

En särskild lag om TV-standarder....................6

Propositionen.....................................6

Motionen..........................................7

Utskottets bedömning..............................7

Återlämnande av kulturföremål.......................8

Propositionen.....................................8

Utskottets bedömning..............................8

Hemställan..........................................8

Reservationer.........................................9

1. Lag om standarder för sändning av TV-signaler (mom. 1)9

2. Belysning av konsumentfrågan (mom. 2)............9

Bilaga Propositionens lagförslag...................11