Bet. 1997/98:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU02

Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1997/98

KU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1996/97:142

Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte två motioner (m resp. fp) som

väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås att reglerna

om handlingsoffentlighet skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats

med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna.

Utbildningsutskottet har avgett ett yttrande i ärendet. Konstitutionsutskottet

har tillstyrkt propositionen med den ändringen att lagen skall träda i kraft

den 1 januari 1998 i stället för den 1 november 1997. En reservation (m) har

avgetts.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:142 att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget har tagits in som bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:K39 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser,

1996/97:K40 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändamålet för Stiftelsen

för vård och allergiforskning.

Utskottet

Bakgrund

Under den föregående mandatperioden bemyndigade riksdagen regeringen att med

de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva

stiftelser. Medlen hade tidigare förvaltats av de fem

löntagarfondsstyrelserna, vilka var statliga myndigheter och ingick i AP-

fondens förvaltningsorganisation.

Bildandet av stiftelserna skedde i olika omgångar under 1993 och 1994. I en

första omgång bildades två stiftelser för strategisk respektive

miljöstrategisk forskning. Därefter bildades två s.k. stiftelsehögskolor,

Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Slutligen bildades

ytterligare fem forskningsstiftelser samt en kulturstiftelse och en stiftelse

för innovationsstöd. En av de fem forskningsstiftelserna är Stiftelsen för

vård och allergiforskning. Som angetts i den nu aktuella propositionen har

denna stiftelse till uppgift att främja forskning och forskarutbildning med

inriktning på allergier och annan överkänslighet. Enligt stadgarna för

stiftelsen är dess ändamål emellertid vidare. Stiftelsen har till ändamål att

främja forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och

forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.

Stiftelselagen (1994:1220) beslutades av riksdagen våren 1994 och trädde i

kraft den 1 januari 1996 efter ett mycket långvarigt lagstiftningsarbete.

Dessförinnan fanns det inte någon generell lagstiftning om stiftelser.

Stiftelselagen innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet

samt bestämmelser om tillsyn över stiftelser. Lagen gäller såväl för

stiftelser som har bildats av enskilda som för stiftelser bildade av staten

eller andra offentliga organ.

Hösten 1996 behandlade riksdagen proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser,

vari föreslogs en ändring i stiftelselagen med innebörd att regeringen kan

ändra föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats av

staten, trots att de förutsättningar som stiftelselagen ställer upp för

ändring inte är uppfyllda. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skulle dock

inte få ändras eller upphävas.

Lagutskottet underströk (1996/97:LU2) vikten av att så långt som möjligt slå

vakt om de centrala principer som bär upp stiftelsebegreppet och nämnde därvid

särskilt kraven på ett bestämt ändamål för stiftelsen, avskild förmögenhet av

varaktig natur och självständighet. Det ligger enligt lagutskottet ett

särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt stiftelsebegrepp. Om inte tunga

skäl talar för annat borde därför enligt lagutskottets mening samma regelsy-

stem gälla för alla stiftelser, oberoende av om de tillkommit på enskilt eller

offentligt initiativ.

Trots de skäl som kunde anföras för att de stiftelserättsliga principerna

skulle respekteras var det lagutskottets uppfattning att principerna

självfallet inte borde upprätthållas till vilket pris som helst. Exempelvis

måste de stiftelserättsliga principerna rimligtvis få stå tillbaka i de fall

det skulle visa sig att de kommer i konflikt med grundläggande demokratiska

principer. Lagutskottet pekade på regeringens bedömning att de flesta statliga

stiftelser hade stiftelseförordnanden som var så utformade att de

tillfredsställer intresset av att förvaltningen sker enligt demokratiska

principer och för det allmännas bästa. Behovet av särskilda

permutationsbestämmelser uppkom i de fall där bristen på demokratiskt

inflytande är besvärande samtidigt som förvaltningen rör stora belopp och

avser väsentliga inslag i den offentliga verksamheten. Enligt lagutskottets

uppfattning fanns det ett uppenbart behov av särskilda permutationsregler för

stiftelser som bildats av staten. Uppenbarligen kunde nämligen

stiftelseformen, som den var reglerad i stiftelselagen, utnyttjas inte bara

för att avskilja offentliga medel för en självständig förvaltning utan också

för att samtidigt förhindra att denna förvaltning senare skulle kunna påverkas

genom politiska ställningstaganden i demokratisk ordning. Lagutskottet

tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag.

I en reservation (m och fp) framhölls att alla stiftelser är att betrakta

som självständiga förmögenheter, oberoende av om de har tillkommit på privat

eller på offentligt initiativ. När ett avskiljande av en förmögenhet har skett

för en varaktig förvaltning i enlighet med ett bestämt ändamål har en

självständig och självägande förmögenhet skapats. Det var därför i grunden fel

och därtill vilseledande att på det sätt som gjordes i propositionen tala om

statliga stiftelser. Dessa stiftelser skall, från alla rättsliga

utgångspunkter, kunna hävda sin självständighet på samma grunder som varje

annan stiftelse. Därav följer att även i ?statliga? stiftelser måste

stiftelseförmögenheterna ses som privata medel. Det låg vidare enligt

reservationen ett särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt

stiftelsebegrepp. Samma regelsystem borde av olika skäl gälla för alla

stiftelser oberoende av om de har tillkommit på enskilt eller offentligt

initiativ.

I en annan reservation (c) konstaterades att regeringens förslag äventyrade

tilltron till stiftelseinstitutet. Reservanterna förordade mer begränsade

förändringar. I en reservation (mp) underströks behovet av viss offentlig

insyn och påverkan i de statliga stiftelserna.

Lagutskottets förslag antogs av riksdagen (rskr. 1996/97:62).

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om

rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla också handlingar

hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen för framtidens

kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. Beträffande stiftelsehögskolorna

framhålls att offentlighetsprincipen skall omfatta inte bara stiftelserna utan

också de till stiftelserna knutna bolagen. Det är i samtliga dessa fall fråga

om privaträttsliga subjekt, vilka som sådana i dag inte är underkastade den

offentlighetsprincip som gäller för myndigheter.

Starka skäl talar enligt propositionen för att stiftelsernas handlingar bör

vara offentliga. Stiftelserna har inrättats av staten, och de står för ett

väsentligt inslag i den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket

stora belopp som härrör från det allmänna. Det är vidare enligt propositionen

fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av det allmänna och som då

står under ordinär kontroll och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de

möjligheter till insyn som detta förfarande medger.

I tidigare lagstiftningssammanhang har framhållits att det är viktigt att

användningen av medel som härrör från det allmänna står under demokratiskt

inflytande och demokratisk kontroll. Det har också framhållits att medlen även

efter en stiftelsebildning bör hanteras så att man kan garantera en offentlig

insyn i verksamheten (bet. 1996/97:LU12 s.13 f.). I linje med detta uttalande

ligger enligt den nu aktuella propositionen att allmänheten får rätt att ta

del av de handlingar som finns hos stiftelserna. Därigenom ges möjlighet för

var och en att kritiskt granska stiftelsernas verksamhet och deras förvaltning

av ekonomiska medel. Allmänhetens insyn utgör den yttersta garantin för att

verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt för demokratiska principer

och i enlighet med de grundläggande värderingar som genomsyrar all offentlig

verksamhet.

En tillämpning av offentlighetsprincipen i de nu aktuella stiftelsernas

verksamhet är enligt propositionen väl förenlig med vad som rent faktiskt

tillämpas redan i dag.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Gällande regler

Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen gäller en principiell rätt för var och

en att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som allmän om den

förvaras hos en myndighet och anses inkommen till eller upprättad hos

myndigheten. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet tar

alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga subjekt. Vad som

föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av offentliga

handlingar skall dock enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen

(1980:100) i tillämpliga delar gälla också handlingar hos organ som anges i

bilaga till sekretesslagen. De i bilagan angivna organen skall vid

tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet.

De aktuella bestämmelserna i 1 kap. 8 § fick sin utformning genom en lag-

ändring år 1987. I propositionen (prop. 1986/87:151 s. 148 ff., 184 ff.)

framhölls att den naturliga utgångspunkten syntes vara att

offentlighetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om de

handhas av myndigheter eller enskilda. I det lagstiftningsärendet riktades

tillämpningen av offentlighetsprincipen in på organ som på statens uppdrag

hade hand om förvaltningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning eller

liknande. Departementschefen betonade dock sin allmänna grundinställning att

offentlighet så långt möjligt borde råda i allmänna angelägenheter. En längre

gående utvidgning av offentlighetsprincipen fick anstå i avvaktan på

erfarenheterna av det förslag som lades fram i propositionen.

De nu aktuella stiftelserna och de bolag som knutits till stiftelsehögskolorna

är som enskilda rättssubjekt i dag inte skyldiga att följa reglerna om

handlingars offentlighet. I viss utsträckning råder dock ändå offentlighet i

deras verksamhet. Med anledning av ett skriftligt påpekande från

utbildningsministern i december 1994 till forskningsstiftelserna om vikten av

att styrelserna tillämpar samma principer om offentlighet som de

forskningsfinansierande myndigheterna har de sju forskningsstiftelserna

förklarat sig i huvudsak villiga att tillmötesgå utbildningsministerns

önskemål om offentlighet. Också Stiftelsen framtidens kultur arbetar under

stor öppenhet. För Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan

i Jönköping och deras bolag gäller enligt stiftelsestadgarna att de skall

sträva efter en så långtgående öppenhet som möjligt. Denna öppenhet skall

inskränkas bara av bärande hänsyn till stiftelsen, bolagen, de anställda,

studenterna och tredje man.

Propositionens förslag innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga

för dessa stiftelser och bolag på samma sätt som för myndigheter. När det

gäller enskilds personliga och ekonomiska förhållanden finns det en rad

bestämmelser om sekretess som det finns skäl att nämna i detta sammanhang. Så

gäller enligt 4 kap. 3 § sekretesslagen sekretess för uppgift som ingår i

eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under myndighets

överinseende om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften

röjs. Enligt 7 kap. 9 § gäller inom utbildningsväsendet sekretess för uppgift

som hänför sig till bl.a. psykologisk undersökning och uppgift om enskilds

personliga förhållanden hos psykolog, kurator m.m. om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom

närstående lider men. Enligt 7 kap. 11 § gäller sekretess i myndighets

personalsociala verksamhet för vissa uppgifter, och enligt 8 kap. 10 § gäller

sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden för

enskild som trätt i affärsförbindelse med myndigheten om det av särskild

anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det kan

vidare för bl.a. forskningsstiftelsernas del finnas skäl att i vissa fall

åberopa bestämmelserna i 8 kap. 7 §, vilka innebär att sekretess under vissa

förutsättningar gäller i verksamhet som bedrivs av annan än statlig myndighet

och som består av stödverksamhet med avseende på näringslivet. Sekretessen

avser bl.a. uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden,

uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider

skada om uppgiften röjs.

Motionerna

I motion K39 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att riksdagsbeslutet om

ändring av permutationsreglerna för stiftelser var felaktigt från

grundlagssynpunkt mot bakgrund av att stiftelser omfattas av egendomsskyddet i

regeringsformen och Europakonventionen och att grundläggande

stiftelserättsliga principer inte respekterats. Beslutet torde enligt motionen

också stå i strid med den proportionalitetsprincip som är etablerad i

Europadomstolens praxis.

Det nu aktuella regeringsförslaget måste enligt motionen ses i sitt rätta

sammanhang. Bakgrunden är att regeringen med åberopande av krav på demokratisk

kontroll har fått riksdagsmajoritetens godkännande av att förstatliga privat

kapital i strid mot såväl regeringsformen som Europakonventionen och

stiftelserättsliga principer. På motsvarande sätt motiveras det nu aktuella

förslaget med ?respekt för demokratiska principer och det allmännas bästa?.

Vad det ytterst handlar om är att regeringen genom socialisering och

byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda

med myndigheter, dvs. förstatligande. Genom att som nu formellt försöka

underkasta stiftelserna offentlighetsprincipen tas bara ytterligare ett steg i

riktning mot att frånhända dem statusen av privata rättssubjekt. Något reellt

behov av att underställa stiftelserna, stiftelsernas bolag och

stiftelsehögskolorna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet

finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av

stiftelserna. Förslaget innebär enligt motionärernas mening ett försök från

regeringens sida att ge legitimitet åt det tidigare felaktiga beslutet. Mot

den bakgrunden bör riksdagen avslå regeringens förslag.

Margitta Edgren (fp) ställer sig i motion K40 positiv till att

forskningsstiftelsernas tidigare frivilliga accepterande av

offentlighetsprincipen i deras verksamhet nu stadgas i lag. Hon begär

emellertid ett tillkännagivande till regeringen om att i uppgifterna för

Stiftelsen för vård och allergiforskning - utöver vad som anges i

propositionen - också ingår uppgiften att främja forskning och

forskarutbildning inom vården. Detta är enligt motionären viktigt eftersom

Stiftelsen för vård och allergiforskning är den enda finansiär som har

uppgiften att främja forskning och utveckling inom vården i sina stadgar.

Yttrande från utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har i yttrande 1997/98:UbU2y till konstitutionsutskottet

(bilaga 2) anfört att utskottet från sina utgångspunkter inte har något att

erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker förslaget till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100) och avstyrker motionerna. Enligt

utbildningsutskottet är det rimligt att samma regler om handlingsoffentlighet

som gäller för myndigheter - såsom universitet, högskolor och forskningsråd -

också skall gälla för forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna och de till

dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen

Innovationscentrum. De skäl som bär upp offentlighetsprincipen vid verksamhet

som drivs direkt i statlig regi gör sig enligt utbildningsutskottet lika

starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna, dvs.

högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning m.m.

I en avvikande mening (m) förordas att riksdagen med bifall till motion K39

avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen eftersom det

ytterst handlar om att regeringen genom socialisering och byråkratisering

eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter,

dvs. förstatligande.

Utskottets bedömning

Enligt konstitutionsutskottets mening talar bärande skäl för att

offentlighetsprincipen tillämpas i de nu aktuella stiftelsernas och bolagens

verksamhet. Som utbildningsutskottet anfört gör sig samma starka skäl för en

tillämpning av offentlighetsprincipen gällande i dessa verksamheter som när

motsvarande verksamheter bedrivs i direkt statlig regi.

Det förhållandet att öppenhet redan i dag råder hos stiftelserna och bolagen

leder inte till någon annan bedömning än att offentlighetsprincipens

tillämpning är av så central betydelse också hos dem att den bör stadfästas

genom uttrycklig författningsreglering.

En sådan författningsreglering är inte oförenlig med det regelsystem som

gäller i fråga om offentlighetsprincipen. Redan i dag förekommer det att

reglerna om handlingsoffentlighet är tillämpliga på privata rättssubjekt.

Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen skall nämligen vad som föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilaga. De i

bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av sekretesslagen i fråga om

viss angiven verksamhet jämställas med myndighet. Utskottet delar regeringens

bedömning att bilagan också bör omfatta de nu aktuella stiftelserna,

stiftelsehögskolorna och deras bolag.

Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motion K39. Lagen

bör dock träda i kraft först den 1 januari 1998. När det gäller motion K40

konstaterar konstitutionsutskottet liksom utbildningsutskottet att Stiftelsen

för vård och allergiforskning enligt sina stadgar har till ändamål att ?främja

forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och

forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet?. Med

detta klarläggande avstyrks motion K40.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K39 och 1996/97:K40 antar

regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med

den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.

res. (m)

Stockholm den 9 oktober 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson

(s), Birger Hagård (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c),

Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist

(v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg

(fp).

Reservation

Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Inger René (m)

anser

dels att del del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt

konstitutionsutskottets? och slutar med ?uttrycklig författningsreglering?

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening saknas egentliga skäl för att underkasta de fria

stiftelserna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet.

Stiftelserna tillämpar redan offentlighetsprincipen. Förslaget måste ses mot

bakgrund av det beslut hösten 1996 som gav regeringen rätt att ändra

föreskrifter i stiftelseförordnandet. Genom det beslutet togs ett steg i

riktning mot att frånhända stiftelserna deras status som privaträttsliga

subjekt. Det nu aktuella förslaget innebär ytterligare ett steg i denna

riktning. Ytterst handlar det om att genom socialisering och byråkratisering

jämställa de fria stiftelserna med myndigheter. Utskottet avvisar en sådan

form av förstatligande och avstyrker därför propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K39 och avslag på motion

1996/97:K40 avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Utbildningsutskottets yttrande

1997/98:UbU2y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 11 juni 1997 beslutat att bereda

utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:142

Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1996/97:K39 (m) och

1996/97:K40 (fp).

Bakgrund

Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen

att med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva

stiftelser. Av stiftelserna, som bildades huvudsakligen under första halvåret

1994, har sju till ändamål att främja forskning och därtill anknytande

verksamhet. De övriga är två till s.k. stiftelsehögskolor ombildade statliga

högskolor - nämligen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen

högskolan i Jönköping - samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen

Innovationscentrum. Vid utformningen av stiftelseförordnandena eftersträvades

en ordning som skulle säkerställa att riksdag och regering inte fick någon

fortsatt kontroll över stiftelsekapitalet.

I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) behandlades vissa

frågor om det allmännas inflytande över stiftelser som bildats genom politiska

beslut. På grundval av propositionen antog riksdagen en ny bestämmelse i

stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att regeringen, såvitt gäller

stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådana föreskrifter i

stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att detta får ske

utan ansökan och utan styrelsens samtycke (yttr. 1996/97:UbU3y, bet. LU2,

rskr. 62). Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1997.

I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) föreslog regeringen

att vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser inrättade med

löntagarfondsmedel skulle riktlinjen vara att regeringen skall utse och

entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Detta godkändes av riksdagen

(bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99). Den 7 januari 1997 beslutade regeringen att

ändra berörda stiftelsestadgar såsom åsyftats. Beslut om utseende och

entledigande av styrelseledamöterna meddelades av regeringen den 9 och den 23

januari 1997.

Stiftelser är privaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den

offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I samband med nämnda ändring

i stiftelselagen uttalades emellertid att stiftelser som har bildats av det

allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt för

demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig insyn

garanteras (prop. 1996/97:22 s. 33 f.).

Mot denna bakgrund föreslås det i nu föreliggande proposition att reglerna

om handlingsoffentlighet - genom en ändring i sekretesslagen (1980:100) -

skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från

avvecklingen av löntagarfonderna. Till grund för förslaget ligger en

promemoria som har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdep.) och

därefter remissbehandlats. Lagrådet har efter granskning av regeringens

lagförslag lämnat detta utan erinran.

Regeringens förslag

Regeringen anför i propositionen att starka skäl talar för att vad som

föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos

myndighet också skall gälla handlingar hos forskningsstiftelserna,

stiftelsehögskolorna, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen

Innovationscentrum.

Skälen härför utvecklas närmare av regeringen enligt följande. Stiftelserna

har inrättats av staten, och de står för ett väsentligt inslag i den

offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp, som härrör

från det allmänna. Det är fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av

det allmänna och som då står under ordinär kontroll och ingår i den statliga

budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn som detta förfarande medger.

Det har bedömts som angeläget att användningen av medel som härrör från det

allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll, liksom

att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan garantera

en offentlig insyn i verksamheten. Allmänhetens insyn, betonar regeringen,

utgör den yttersta garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med

respekt för demokratiska principer och i enlighet med de grundläggande

värderingar som genomsyrar all offentlig verksamhet.

Offentlighetsprincipen bör därför vara en ledstjärna också i de nu aktuella

stiftelsernas verksamhet, framhåller regeringen. En sådan ordning är väl

förenlig med vad som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Regeringen redovisar

i propositionen att stiftelserna, under remissbehandlingen av

Regeringskansliets promemoria med förslag om handlingsoffentlighet vid vissa

stiftelser, också bekräftat att de tillämpar öppenhet i sin verksamhet.

De stiftelser och bolag som sålunda enligt regeringens förslag skall

omfattas av offentlighetsprincipen är följande:

- Chalmers tekniska högskola aktiebolag

- Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag

- Högskolan i Jönköping Service aktiebolag

- Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag

- Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag

- Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

- Stiftelsen framtidens kultur

- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen

och Östeuropa

- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning

- Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid

Lunds universitet

- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

- Stiftelsen för strategisk forskning

- Stiftelsen för vård- och allergiforskning

- Stiftelsen högskolan i Jönköping

- Stiftelsen Innovationscentrum

Offentlighetsprincipen skall enligt regeringens förslag omfatta all verksamhet

vid stiftelserna och bolagen. Verksamheten är, menar regeringen, av sådan art

att den normalt drivs direkt av staten, i vilket fall offentlighetsprincipen

är tillämplig fullt ut. Utgångspunkten måste därför vara att inga

begränsningar bör göras i förhållande till vad som gäller för motsvarande

statliga myndigheter. Att beakta är då att sekretesslagens regler blir

tillämpliga på samma sätt som för myndigheter. Regeringen påpekar att i den

mån ett offentliggörande av handlingar skulle kränka de intressen som skyddas

av sekretesslagen, kan stiftelserna och bolagen alltså åberopa lagens regler

som grund för att vägra ett utlämnande. De allmänt tillämpliga lagreglerna får

enligt regeringen anses tillgodose det berättigade anspråk på sekretess som

kan finnas i de aktuella stiftelsernas och bolagens verksamhet.

Lagtekniskt förs de aktuella stiftelserna och bolagen in i bilagan till

sekretesslagen (1980:100) bland andra enskilda organ som enligt riksdagens

beslut i viss utsträckning skall jämställas med myndighet när det gäller

reglerna om handlingsoffentlighet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1

november 1997.

Motionerna

I motion 1996/97:K39 (m) yrkas avslag på propositionen. Avslagsyrkandet

motiveras bl.a. med att de fria forskningsstiftelserna, stiftelsernas bolag

och stiftelsehögskolorna i praktiken redan tillämpar offentlighetsprincipen.

Motionärerna anför att det faktiskt inte föreligger något behov - vare sig

från det allmännas synpunkt eller från demokratisynpunkt - att genomföra

lagändringen. Regeringens förslag om att reglerna om handlingsoffentlighet

skall bli tillämpliga på stiftelserna kan enligt motionärernas mening inte ses

isolerat utan måste bedömas utifrån vad som tidigare förevarit i

stiftelseärendet, såsom ändringen hösten 1996 i stiftelselagen. Vad det

ytterst handlar om, hävdar motionärerna, är att regeringen genom socialisering

och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna

jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade.

Inledningsvis uttrycks i motion 1996/97:K40 (fp) en positiv inställning till

att det nu regleras i lag att offentlighetsprincipen skall gälla för

forskningsstiftelsernas verksamhet, något som stiftelserna redan tidigare

frivilligt accepterat. Dock vill motionären ha ett förtydligande av ändamålet

för Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Hon påtalar att det i

propositionen anges att stiftelsens forskningsstödjande uppgift är inriktad på

allergier och annan överkänslighet. Det är viktigt att lyfta fram att

stiftelsens uppgift även omfattar att främja forskning och forskarutbildning

inom vårdområdet, anför motionären.

Utbildningsutskottets bedömning

Ärendet i propositionen rör en principiell fråga om tryckfrihetsförordningens

regler om handlingsoffentlighet skall göras tillämpliga på vissa stiftelser.

Som sådant faller ärendet under konstitutionsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet överlämnar åt konstitutionsutskottet att bedöma

lämpligheten av regeringsförslaget i frågan om stiftelser som privata

rättssubjekt till fullo skall omfattas av offentlighetsprincipen.

Utbildningsutskottet har emellertid från sina utgångspunkter inte något att

erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker att riksdagen antar

förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och därmed avstyrker

motion 1996/97:K39. Utskottet finner det vara rimligt att samma regler om

handlingsoffentlighet som gäller för myndigheter - såsom universitet och

högskolor och forskningsråd - också skall gälla för forskningsstiftelserna,

stiftelsehögskolorna och de till dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens

kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. De skäl som bär upp

offentlighetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig

lika starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna,

dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning, m.m. Utskottet

delar därvid regeringens bedömning att respekten för demokratiska principer

kräver att öppenhet kan garanteras. Allmänhetens insyn i högskolor och andra

institutioner inrättade med offentliga medel, som t.ex. finansierar forskning,

är av stor principiell och praktisk betydelse. Stiftelserna bör därför enligt

utskottets uppfattning jämställas med universitet och högskolor och övriga

forskningsstödjande organ i fråga om öppenhet i verksamheten.

När det gäller Stiftelsen för vård- och allergiforskning konstaterar

utskottet att denna enligt sina stadgar (bilaga till regeringsbeslut 1994-06-

23 nr 62) har till ändamål ?att främja forskning och forskarutbildning på

vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier

och annan överkänslighet?. Med detta klarläggande av stiftelsens uppgifter

anser utbildningsutskottet att motion 1996/97:K40 bör avstyrkas av

konstitutionsutskottet.

Stockholm den 18 september 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta

Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund

Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kd) och Margareta E Nordenvall (m).

Avvikande mening

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund, Margareta E Nordenvall

(alla m) anför:

Vi delar inte bedömningen att respekten för demokratiska principer och

hänsynen till det allmännas bästa kräver att de fria stiftelserna underkastas

tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet. Något reellt behov

av detta finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av

stiftelserna. Enligt vår uppfattning handlar det ytterst om att regeringen

genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria

forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade. Som vi

tidigare framhållit i en partimotion hösten 1996 tillförsäkrades

forskarvärlden genom bildandet av de fristående stiftelserna ett antal

långsiktigt stabila finansiärer, som stod fria från politisk styrning och som

tog sin utgångspunkt i forskningens långsiktiga behov i stället för i

kortsiktiga politiska beslut. Genom att formellt underkasta stiftelserna,

stiftelsernas bolag och stiftelsehögskolorna offentlighetsprincipen tas

ytterligare ett steg i riktning mot att frånhända dem statusen av privata

rättssubjekt. I konsekvens med våra ställningstaganden under hösten 1996 - då

vi yrkade avslag på regeringens förslag både om ändring i stiftelselagen och

om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena - anser vi att riksdagen

med bifall till motion 1996/97:K39 bör avslå regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).