Bet. 1997/98:KU20

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU20

Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

KU20

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens propositioner Staten och trossam-

funden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49) och Staten och trossamfunden -

bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98:

116) jämte följdmotioner. Dessutom behandlas 20 motionsyrkanden från de

allmänna motionstiderna 1996/97 och 1997/98. Utskottet har tillstyrkt propo-

sitionerna och avstyrkt samtliga motionsyrkanden. Åtta reservationer har

avgetts. Reservationerna gäller frågan om särskild lagstiftning för Svenska

kyrkan (fp, v, mp), statlig hjälp med avgift till trossamfund (fp respektive v,

mp), den kyrkliga egendomen (m, fp), trosbekännelse för statschefen (fp, v,

mp) respektive frågan om ledighet för förtroendevalda (m). Ett särskilt ytt-

rande (m) har avgetts i frågan om beräkningen av kyrkoavgift.

Propositionerna

1997/98:49 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen,

2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

1997/98:116 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om trossamfund,

2. lag om Svenska kyrkan,

3. lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan.

Lagförslagen har fogats till detta betänkande som bilagorna 1-2.

Motionerna

Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:49

1997/98:K24 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det i 8:6 RF särskilt anges att Svenska kyrkan

garanteras medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en definition av begreppet trossamfund ges nu,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frågan om behandling av personuppgift bör beredas ytterliga-

re,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Svenska kyrkan bör få kostnaderna täckta för att hålla de

kyrkliga arkiven.

1997/98:K25 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av

bekännelsekravet för statschefen och hans/hennes avkomlingar.

1997/98:K26 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om föl-

jande lydelse av 8 kap. 6 § regeringsformen: "Föreskrifter om trossamfund

meddelas i lag. Vid stiftande, ändring eller upphävande av sådan lag gäller

vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdagsordningen.",

2. att riksdagen beslutar att upphäva de bestämmelser om statschefens sär-

skilda förpliktelser i fråga om bekännelse som finns i punkt 14 övergångsbe-

stämmelserna till regeringsformen och - i fråga om prinsar och prinsessor - i

4 § successionsordningen.

Motioner som väckts med anledning av proposition

1997/98:116

1997/98:K43 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om lagändringar i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till ledighet för förtroendevalda.

1997/98:K44 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Svenska kyrkan framöver själv skall kunna besluta om sina framtida avgifter

och på vad de skall grundas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:K45 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om religionsfriheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till ledighet för förtroendevalda,

3. att riksdagen beslutar att äganderätten till prästlönetillgångarna övergår

till trossamfundet Svenska kyrkan och att vanliga civilrättsliga regler skall

gälla,

4. att riksdagen beslutar att kyrkomötet får tillsynsansvaret för förvaltning-

en av prästlönetillgångarna.

1997/98:K46 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den särskilda lagen

för Svenska kyrkan skall gälla under en övergångsperiod på tio år.

1997/98:K47 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen om Svenska kyrkan skall vara giltig

högst till år 2002,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till därtill nödvändig revide-

ring av lagen om trossamfund enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen antar lag om trossamfund med den ändrade lydelse av 16 §

som anges i motionen,

1997/98:K48 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens förslag om lag om Svenska

kyrkan och lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan be-

slutar om en sådan ändring av propositionens förslag till lag om trossamfund

som anförts i motionen.

2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om rätt till registrering

för fria församlingar inom rörelser som saknar formell gemensam organisa-

tion på nationell nivå,

3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar om att

det är möjligt för en ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning

till samhörighet med mer än ett nationellt trossamfund,

4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av lagförslagen i enlighet

med vad som anförts i motionen att prästlönetillgångarna överförs med

äganderätt till trossamfundet Svenska kyrkan,

5. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår förslaget

att regeringen bemyndigas att besluta om Svenska kyrkans förvaltning av

prästlönetillgångarna.

Motioner från den allmänna motionstiden 1996/97

1996/97:K801 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska

bidrag från kyrkan till den gemensamma sociala välfärden.

1996/97:K802 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny juridisk organisationsform införs för religiös verksam-

het,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anpassa de civilrättsliga och skatterättsliga lagarna till

varand-

ra,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tolkningsföreträde i den nya kyrkolagen för andra religiösa verk-

samheter och filosofier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att religiös verksamhet skall kunna upprätthålla sin egen identitet

och genuinitet.

1996/97:K803 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors rätt till

prästämbetet i Svenska kyrkan.

1996/97:K804 av Roland Larsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den, inför den förändrade relatio-

nen mellan kyrkan och staten, utreder ägoförhållandena för kyrkans mark, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring som an-

ges i motionen.

Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98

1997/98:K321 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens stöd till samfunden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en lag om trossamfund som omfattar alla trossamfund som verkar

i Sverige,

3. att riksdagen - om yrkande 2 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samma konstitutionella skydd för övriga

trossamfund och Svenska kyrkan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om religionsfrihet för statschefen.

1997/98:K340 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att trossamfunden bör regleras i en lag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte i lag reglera något samfunds teologiska innehåll, styrelse-

skick, utbredning och struktur,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om religionsfrihet även för statschefen.

1997/98:K507 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för att reglerna för att använda Svenska kyrkans lokaler

medger möjlighet till aktivitet utan direkt kyrklig prägel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bokning skall kunna göras av en enskild medborgare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att reglerna för lokalutnyttjande av kyrkan förtydligas.

1997/98:K518 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-

förts om behörighet till tjänst som kyrkoherde.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

71. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmänhetens tillgänglighet till kyrkolokaler.

Kyrkomötets yttrande

Kyrkomötet har vid extra sammanträde i november 1997 tillstyrkt de förslag

som behandlas i propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor

(prop. 1997/98:49) samt i huvudsak tillstyrkt de förslag som behandlas i

propositionen Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan

och andra trossamfund (prop. 1997/98:116).

Yttrande från Lagrådet

Konstitutionsutskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet över de lagförslag

som läggs fram i propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor

(prop. 1997/98:49). Lagrådet har i yttrande den 5 mars 1998 föreslagit viss

ändring i den föreslagna ingressen till lagen om ändring i regeringsformen

och en viss komplettering i fråga om 11 kap. 6 § regeringsformen. Lagrådets

yttrande har fogats till detta betänkande som bilaga 3.

Utskottet

Riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten

och Svenska kyrkan

Under år 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om ändrade relationer

mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12).

Reformen är förutsatt träda i kraft den 1 januari 2000.

Principbeslutet innebar bl.a.

- att det i regeringsformen skall införas särskilda regler om lagstiftning

angående Svenska kyrkan och andra trossamfund,

- att Svenska kyrkan själv får reglera sina angelägenheter inom ramen för

bestämmelserna i en lag men utan en från riksdagen delegerad normgiv-

ningskompetens,

- att frågan om handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan skulle utredas

ytterligare med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även

i fortsättningen,

- att en skyldighet för dem som tillhör Svenska kyrkan att betala en lokal

och regional kyrkoavgift i proportion till inkomsten skall ersätta den nuva-

rande församlingsskatten,

- att staten kostnadsfritt skall biträda Svenska kyrkan med uppbörd av av-

giften och att även andra trossamfund - efter beslut av regeringen - kan få

hjälp med uppbörd av avgifter samt

- att den kyrkliga egendomen efter en relationsförändring skall stå till kyr-

kans förfogande.

Regeringens förslag i princippropositionen (prop. 1995/96:80) innebar när-

mare att den särskilda lagen om Svenska kyrkan borde innehålla det som är

principiellt och av grundläggande karaktär för Svenska kyrkan. Där borde

anges bl.a. att kyrkan skall vara en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal

struktur, en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och rikstäckande.

Församlingarnas och stiftens roll och självbestämmande borde framgå. I

lagen borde således ingå vissa grundläggande bestämmelser om Svenska

kyrkans organisatoriska uppbyggnad och om skyldigheten att betala en lokalt

och regionalt beslutad kyrkoavgift.

Riksdagen godkände regeringens förslag till riktlinjer för det fortsatta ar-

betet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (rskr.

1995/96:84). Konstitutionsutskottet utgick från att det förslag till lag om

Svenska kyrkan som skulle läggas fram inte skulle innehålla annat än vad

som är nödvändigt för det i propositionen angivna syftet, nämligen statens

medverkan till att kyrkan behåller sin identitet och förblir rikstäckande och

demokratiskt uppbyggd (bet. 1995/96:KU12). I en reservation (v) yrkades

avslag på propositionen med hänvisning till att alla trossamfund borde vara

fria från statlig reglering. En annan reservation (fp) vände sig mot förslaget

om särbestämmelser om Svenska kyrkan i regeringsformen och en särskild

lag om Svenska kyrkan.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

I propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:

49) föreslås nu vissa grundlagsändringar för att möjliggöra genomförandet av

riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska

kyrkan. I fråga om regeringsformen innebär förslaget att det införs särskilda

regler för lagstiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund. Samtidigt

föreslås att en rad övergångsbestämmelser som gäller Svenska kyrkan skall

upphöra att gälla. Vidare föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen som i

huvudsak innebär att allmänna handlingar kan förvaras hos Svenska kyrkan

även efter relationsändringen, utan att handlingarna därigenom upphör att

vara allmänna.

I propositionen Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyr-

kan och andra trossamfund (prop. 1997/98:116) lämnas förslag till en lag

om trossamfund och en lag om Svenska kyrkan. Förslagen i denna proposi-

tion bygger på de förslag till grundlagsändringar som läggs fram i proposi-

tion 1997/98:49. Utgångspunkten för förslagen är det principbeslut om änd-

rade relationer mellan staten och Svenska kyrkan som riksdagen fattade år

1995.

Genom lagen om trossamfund införs en ny associationsform, registrerat

trossamfund. Ingen av de rättigheter som trossamfunden har i dag, t.ex. rätten

att förrätta vigsel, skall vara knuten till den nya associationsformen. Lagen

innehåller vidare bl.a. bestämmelser om registrerade trossamfunds namn och

statlig hjälp med att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifter från dem

som är medlemmar i eller tillhör trossamfundet.

I lagen om Svenska kyrkan preciseras kyrkans grundläggande identitet för

att denna skall vara oförändrad över relationsändringen. Den i lagen gjorda

preciseringen stämmer överens med kyrkans syn på sig själv. Vidare inne-

håller lagen bestämmelser om grunderna för Svenska kyrkans organisation

och verksamhet samt om den kyrkliga egendomen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

Lagstiftning om trossamfund och om Svenska kyrkan

Proposition 1997/98:49

Regeringen föreslår i propositionen Staten och trossamfunden - grundlags-

frågor (prop. 1997/98:49) att det införs en ny bestämmelse i regeringsformen

om att föreskrifter om trossamfund och föreskrifter om grunderna för Svens-

ka kyrkan som trossamfund meddelas i lag. Sådana föreskrifter skall beslutas

på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser. Nuvarande

normgivningsföreskrifter avseende Svenska kyrkan i regeringsformens över-

gångsbestämmelser upphävs.

Vidare föreslås ett tillägg till 11 kap. 6 § regeringsformen som innebär att

förvaltningsuppgifter skall kunna överlämnas till registrerade trossamfund. I

första hand torde det vara fråga om myndighetsutövning i form av att förrätta

vigsel. Förslaget innebär att om förvaltningsuppgifter lämnas över till regist-

rerat trossamfund, kan dessa uppgifter utföras av trossamfundet eller av dess

registrerade organisatoriska delar. Vidare innebär det att förvaltningsuppgif-

ter kan överlämnas direkt till trossamfundens organisatoriska delar, vilket

enligt propositionen torde bli aktuellt i fråga om den framtida begravnings-

verksamheten.

I tryckfrihetsförordningen föreslås ändringar som medger att allmänna

handlingar som före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos myndig-

heter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller

Svenska kyrkans beslutande församlingar skall kunna förvaras hos Svenska

kyrkan även efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara

allmänna.

Proposition 1997/98:116

Regeringen föreslår att en särskild lag om trossamfund stiftas. Genom den

nya lagen införs en ny associationsform, registrerat trossamfund. Den nya

associationsformen skall stå öppen för alla trossamfund. Enligt regeringen

bör alla trossamfund ges möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende

uppträda just som trossamfund. Eftersom den svenska rättsordningen inte ger

utrymme för detta bör det skapas en särskild associationsform för trossam-

fund.

Enligt 2 § förslaget till lag om trossamfund avses med trossamfund en ge-

menskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.

Definitionen knyter an till definitionen i 4 § andra stycket

religionsfrihetsla-

gen (1951:680), som dock i stället för gemenskap anger sammanslutning. För

att också trossamfund som inte anser sig vara sammanslutningar i gängse

mening skall kunna omfattas av begreppet trossamfund bör enligt regeringen

det något vidare begreppet gemenskap användas. Därigenom undviks enligt

regeringen också en alltför stark koppling till det föreningsrättsliga med-

lemsbegreppet. Begreppet gudstjänst skall förstås i vid bemärkelse så att det

normalt innefattar exempelvis sammankomster för gemensam bön och me-

ditation.

Enligt 3 § förslaget till trossamfund är ingen skyldig att tillhöra något tros-

samfund, och ett avtal eller ett löfte som strider mot detta är ogiltigt.

Vidare

föreslås en bestämmelse (4 §) om att barn som fyllt 12 år inte kan inträda

eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke.

I övrigt föreslås lagen innehålla särskilda föreskrifter om den nya associa-

tionsformen för trossamfund och därmed sammanhängande frågor. Med

registrerat trossamfund avses enligt förslaget dels Svenska kyrkan, dels tros-

samfund som registrerats enligt lagen (5 §).

Annat trossamfund än Svenska kyrkan får ställning som registrerat tros-

samfund genom ett registreringsförfarande. De huvudsakliga kraven är att

trossamfundet har stadgar med bestämmelser om ändamål och om hur det

fattas beslut i trossamfundets angelägenheter samt att trossamfundet har

styrelse eller motsvarande organ (7 §).

Registreringen skall omfatta trossamfundets namn och stadgar samt de

personer som ingår i styrelsen eller motsvarande organ eller annars är behö-

riga att företräda trossamfundet. Ärenden om registrering skall handläggas av

den myndighet regeringen bestämmer, och beslut i registreringsärenden skall

kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (8 resp. 17 §§).

De trossamfund som väljer att registrera sig får rättskapacitet såsom regist-

rerat trossamfund. De ges skydd för sitt namn och skall efter beslut av rege-

ringen kunna få hjälp av staten med att beräkna, debitera, redovisa och ta in

avgifter från sina medlemmar (9 §). De rättigheter och skyldigheter som

uppkommit för ett trossamfund som har bedrivit verksamheten som ideell

förening övergår genom registreringsbeslutet till det registrerade trossamfun-

det (10 §). Registreringsmyndigheten skall besluta att trossamfundet skall

träda i likvidation om de krav som gäller för registrering inte längre är upp-

fyllda, om det föreligger likvidationsskyldighet enligt stadgarna eller om

samfundet försatts i konkurs som avslutats med ett överskott (11 §). Ett

trossamfund skall på egen begäran avregistreras utan föregående likvidation

under förutsättning att trossamfundet efter avregistreringen utgör en juridisk

person av annat slag (12 §).

Ett registrerat trossamfunds organisatoriska delar - t.ex. församlingar, stift

och distrikt - skall kunna registreras. Ett registrerat trossamfund och dess

registrerade organisatoriska delar svarar var för sig självständigt för sina

skyldigheter (13 §). Regeringens förslag innebär att organisatoriska delar av

ett trossamfund skall kunna registreras endast om trossamfundet i sin helhet

är registrerat eller begär registrering. På samma sätt som beträffande tros-

samfund i sin helhet finns det skäl att ge en organisatorisk del möjlighet att

i

formellt och rättsligt hänseende uppträda i enlighet med sin syn på sig själv.

Att det finns en mer eller mindre stark bindning inom trossamfundet bör i sig

inte hindra en registrering

Under senare tid har ekumeniska församlingar blivit allt vanligare. Utmär-

kande för dessa är att de är anslutna till flera trossamfund. Även dessa för-

samlingar bör enligt propositionen kunna registreras som organisatoriska

delar av ett trossamfund och därmed få rättskapacitet inom den nya associa-

tionsformen. Regeringen framhåller att det dock inte kan komma i fråga att

registrera dem som organisatoriska delar av mer än ett trossamfund.

I regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan slås trossamfundets evange-

lisk-lutherska identitet fast. Vidare ges en övergripande beskrivning av de

identitetsmässigt mest betydelsefulla delarna av kyrkans organisation. I lagen

anges det också att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan

mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en riks-

täckande verksamhet (1-2 §§).

Svenska kyrkan som trossamfund skall utgöra ett eget rättssubjekt som

bl.a. får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. Svenska kyrkans

församlingar, sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter)

och stift skall var för sig ha samma rätt (3 §).

Svenska kyrkan får genom lag ställning som ett registrerat trossamfund.

Samtidigt får Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift

ställning som registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan.

Församlingen omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bo-

satta inom församlingens område. Undantag görs från territorialprincipen

genom att Svenska kyrkan själv kan bestämma om det skall finnas icke-

territoriella församlingar. Församlingens grundläggande uppgift är att fira

gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (4 §).

Stiftet omfattar församlingarna inom stiftets område. Stiftets grundläggan-

de uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Svenska kyrkans

episkopala struktur görs tydlig genom att det skall finnas en biskop i varje

stift (5 §).

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet får

inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller stifts

uppgift att besluta i (6 §).

Handlingar som avser särskilda områden där Svenska kyrkan skall utföra

uppgifter som tillgodoser allmänna samhälleliga intressen skall enligt propo-

sitionen omfattas av en offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet, och

förslag till reglering aviseras till hösten 1998. Kyrkans andra handlingar

omfattas enligt propositionen av en inomkyrkligt reglerad handlingsoffent-

lighet. Svenska kyrkan skall låta var och en ta del av dessa handlingar, och

rätten till insyn får enligt lagförslaget bara begränsas om det är särskilt

moti-

verat med hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska

förhållanden, Svenska kyrkans ekonomiska intresse eller något synnerligen

väsentligt intresse. Vidare föreslås bestämmelser om bevarande, ordnande

och vårdande av Svenska kyrkans arkiv (10-13 §§).

Förslaget till lag om Svenska kyrkan innehåller också (9 §), liksom försla-

get till lag om införande av Svenska kyrkan (9-11 §§), bestämmelser om

kyrklig egendom. Införandelagen innehåller vidare regler om bl.a. rätten till

ledighet för förtroendevalda (8 §).

Motionerna

I motion 1997/98:K26 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), som väckts med anled-

ning av grundlagspropositionen, begärs med hänsyn till förenligheten med

full religionsfrihet att trossamfundet Svenska kyrkan skall behandlas på

samma sätt som andra trossamfund. Det behövs enligt motionärerna inte

någon särskild lag om Svenska kyrkan. Andra meningen i regeringens för-

slag till 8 kap. 6 § regeringsformen om att i lag också skall meddelas före-

skrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund bör därför utgå

(yrkande 1). Bo Könberg m.fl. (fp) anser i motion 1997/98:K48, som väckts

med anledning av proposition 1997/98:116, att det inte bör finnas någon

särskild lag för Svenska kyrkan. De särbestämmelser som är nödvändiga

under en övergångstid bör ingå i en lag om trossamfund. Bestämmelser som

slår fast att trossamfundet Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt sam-

fund, om Svenska kyrkans organisation och verksamhet och om medlemsav-

giften (1-2 och 7-8 §§) bör inte förekomma. I lagen om trossamfund bör

Svenska kyrkan (5 och 6 §§) inte omotiverat nämnas (yrkande 1). Birgit

Friggebo m.fl. (fp) yrkar i motion 1997/98:K340 ett tillkännagivande till

regeringen om att de särskilda bestämmelser om Svenska kyrkan som kan

behövas under en övergångstid bör regleras i den allmänna lagen om tros-

samfund (yrkande 1). Motionärerna vänder sig mot att en kyrkas teologiska

innehåll, styrelseskick, utbredning och struktur regleras i en särskild lag. I

ett

land med religionsfrihet kan enligt motionen sådant inte regleras av staten

(yrkande 2).

Också motion 1997/98:K47 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vänder sig mot in-

förandet av en permanent särskild lag om Svenska kyrkan. I stället bör i ett

särskilt avsnitt i lagen om trossamfund tas upp frågor som rör handlingsof-

fentligheten, arkivfrågor, egendom m.m. Motionärerna yrkar att riksdagen

skall besluta att lagen om Svenska kyrkan skall vara giltig högst till år 2002.

Riksdagen bör från regeringen begära förslag till den nödvändiga revidering-

en av lagen om trossamfund (yrkandena 1 och 2). Även i motion 1997/98:

K46 av Eva Zetterberg (v) begärs en tidsbegränsning av lagen om Svenska

kyrkan. Motionären yrkar ett tillkännagivande till regeringen om att lagen

skall gälla under en övergångstid på tio år.

Kenneth Kvist m.fl. (v) begär i motion 1997/98:K321 att staten skall stödja

samfunden att verka på sina egna villkor utan att ge ett särskilt samfund en

särställning (yrkande 1). Motionärerna begär också ett tillkännagivande till

regeringen om det positiva med en lag om trossamfund som omfattar alla

trossamfund som verkar i Sverige. Enligt motionen behövs det inte någon

särlagstiftning för Svenska kyrkan (yrkande 2). Om riksdagen väljer att

besluta olika lagar för Svenska kyrkan och de övriga samfunden är det vik-

tigt att alla samfund ges samma konstitutionella skydd (yrkande 3).

I motion 1996/97:K802 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) begärs att det

införs en ny juridisk organisationsform för religiös verksamhet, som ger

civilrättslig och skatterättslig status. En sådan organisationsform skulle

gälla

också trossamfund som inte består av församling och inte har demokratisk

föreningsstyrelse. De civilrättsliga och skatterättsliga regleringarna borde

anpassas till varandra. Den nya lagen om kyrkor bör omfatta alla så att det

finns tolkningsföreträde för de religioner och filosofier som ligger utanför

den typiskt svenska religionen, som har en allsmäktig Gud, och den skall inte

begränsas av antalet utövare, utan hänsyn skall tas till den religiösa och

andliga utövningen (yrkandena 1-4).

I motion 1997/98:K24 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs att det i 8 kap. 6 §

regeringsformen skall införas en bestämmelse som innebär att Svenska kyr-

kan garanteras medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter

(yrkande 1). Vidare begärs en definition av begreppet trossamfund (yrkande

2).

Bo Könberg m.fl. (fp) tar i motion 1997/98:K48 upp frågan om registrering

av fria församlingar inom rörelser som saknar gemensam organisation på

nationell nivå. Motionärerna hänvisar till att regeringen föreslår att ett sam-

funds organisatoriska delar, t.ex. församlingar, stift och distrikt, skall

kunna

registreras endast om trossamfundet i sin helhet är registrerat. Riksdagen bör

till ledning för rättstillämpningen uttala att vad som anförs i propositionen i

denna del inte är bindande om den organisatoriska delen som önskar registre-

ra sig i övrigt uppfyller kvalifikationerna för registrering (yrkande 2).

Vidare bör riksdagsbeslutet innehålla en bestämmelse som gör det möjligt

för en ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning till samhörig-

het med mer än ett nationellt trossamfund (yrkande 3).

Utskottets bedömning

Hösten 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om ändrade relationer mellan

staten och Svenska kyrkan. Beslutet innebär ett hänsynstagande såväl till den

inomkyrkliga opinionen som till de förutsättningar som finns i samhället i

övrigt. Beslutet syftade till att efter den mycket långa perioden av återkom-

mande utredningar få till stånd en varaktig lösning av stat-kyrka-frågan.

Utskottet konstaterar att riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade rela-

tioner mellan staten och Svenska kyrkan innebar att en särskild lag om

Svenska kyrkan borde stiftas. Principbeslutet innebar dessutom att i rege-

ringsformen skall föras in särskilda regler om lagstiftning angående Svenska

kyrkan och andra trossamfund och särskilt konstitutionellt skydd för sådan

lagstiftning. Den av regeringen nu föreslagna lydelsen av 8 kap. 6 § rege-

ringsformen svarar väl mot riksdagens principbeslut i denna del. Utskottet

anser inte att det finns anledning att nu göra en annan bedömning än den som

riksdagen ställde sig bakom år 1995. Enligt utskottets mening behövs inte

någon särskild bestämmelse i 8 kap. 6 § regeringsformen som garanterar

Svenska kyrkan medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter.

Den beredningsskyldighet för regeringsärenden som föreskrivs i 7 kap. 2 §

regeringsformen innebär att yttranden från Svenska kyrkan kommer att be-

höva inhämtas i lagstiftningsfrågor som gäller Svenska kyrkan. Det kan

förutsättas att stor vikt kommer att läggas vid de synpunkter som då fram-

förs. Motionerna 1997/98:K24 yrkande 1 (kd), 1997/98:K26 yrkande 1 (fp)

och 1997/98:K321 yrkande 3 (v) avstyrks därför.

En särskild lag om Svenska kyrkan borde enligt principbeslutet innehålla

det som är principiellt och av grundläggande karaktär för Svenska kyrkan,

nämligen att Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt och att

kyrkomötet är högsta beslutande organ. Vidare borde lagen innehålla be-

stämmelser om stiften och församlingarna liksom om skyldighet att betala en

lokalt respektive regionalt beslutad kyrkoavgift. Dessutom kunde enligt

ställningstagandet några grundläggande regler behövas om den kyrkliga

egendomen. Utskottet gör inte nu någon annan bedömning i fråga om beho-

vet av en särskild lag utan tillstyrker regeringens förslag såvitt avser

stiftan-

det av en särskild lag om Svenska kyrkan. Utskottet anser att det är angeläget

att nu få till stånd en varaktig lösning och är inte berett förorda en tidsbe-

gränsning av lagen. Motionerna 1997/98:K46 (v), 1997/98:K47 yrkandena 1

och 2 (v), 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del (fp), 1997/98:K321 yrkandena

1 och 2 (v) och 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen.

Utskottet anser mot bakgrund av detta ställningstagande i fråga om infö-

rande av en särskild lag om Svenska kyrkan att det är naturligt att lagen om

trossamfund innehåller bestämmelser som hänvisar till lagen om Svenska

kyrkan (6 §). Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning att

ifrågasätta att Svenska kyrkan mot bakgrund av sin historia, tradition och

omfattning skall anses som registrerat trossamfund (5 §) utan särskilt beslut

om detta. Utskottet avstyrker således motion 1997/98:K48 (fp) yrkande 1 i

denna del.

Frågan om behovet av en definition av begreppet trossamfund tas upp i

motion 1997/98:K24 yrkande 2 (kd). I lagen om trossamfund föreslås en

bestämmelse (2 §) som anger att med trossamfund avses i lagen en gemen-

skap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Mo-

tionsyrkandet får därmed numera anses tillgodosett och avstyrks därför.

Också motion 1996/97:K802 (mp) får anses i huvudsak tillgodosedd. Den

föreslagna nya associationsformen registrerat trossamfund tillgodoser de

önskemål om en ny juridisk organisationsform som begärs i motionsyrkan-

dena 1 och 2. När det gäller yrkande 3 om tolkningsföreträde för andra reli-

giösa verksamheter och filosofier vill utskottet hänvisa till att regeringen i

proposition 1997/98:116 avvisar tanken på att ställa krav som på något sätt

anknyter till religiös åskådning. Motionsyrkande 4 om att religiös verksam-

het skall kunna upprätthålla sin egen identitet och genuinitet tillgodoses

också till stor del av förslaget. Utskottet delar dock regeringens bedömning

att en grundläggande förutsättning för att ett trossamfund skall kunna använ-

da den nya associationsformen är att det skall röra sig om en gemenskap för

religiös verksamhet, där det ingår att anordna gudstjänst, och att trossamfun-

det dessutom bör ha en stabil organisatorisk uppbyggnad med stadgar av viss

fullständighet. Motion 1996/97:K802 yrkandena 1-4 avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om registrering av fria församlingar inom rörelser

som saknar gemensam organisation på nationell nivå gör utskottet ingen

annan bedömning än den som förs fram i motion 1997/98:K48 yrkande 2

(fp). För att en församling skall kunna utgöra en organisatorisk del av ett

trossamfund på det sätt som avses i regeringens förslag, måste såväl trossam-

fundet som församlingen ha en stabil organisatorisk uppbyggnad. I rörelser

som saknar formell gemensam organisation på nationell nivå kan de i rörel-

sen ingående fria församlingarna inte anses utgöra sådana organisatoriska

delar som avses i den föreslagna lagen om trossamfund. En sådan fri försam-

ling kan registreras som ett självständigt trossamfund under förutsättning att

de krav som i övrigt ställs är uppfyllda. Enligt utskottets mening är med detta

klarläggande något särskilt uttalande från riksdagens sida inte påkallat. Mo-

tionsyrkandet får anses tillgodosett och avstyrks följaktligen.

Utskottet är inte heller berett tillstyrka yrkande 3 i samma motion, som

gäller möjlighet för ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning

till samhörighet till mer än ett trossamfund. Om en ekumenisk församling

väljer att registrera sig som organisatorisk del av ett av trossamfunden bör

det enligt utskottets mening inte finnas möjlighet att registreras som del av

ytterligare ett trossamfund. En tillhörighet till flera skilda trossamfund

skulle

nämligen i vissa fall kunna medföra en osäkerhet om församlingens rättsliga

ställning. Den registrering som skall ske omfattar bl.a. stadgar. Om det av

dessa framgår att församlingen är ansluten till eller har samhörighet med mer

än ett trossamfund, bör information om detta kunna intas i registret. Motion

1997/98:K48 yrkande 3 avstyrks följaktligen.

När det gäller den nya associationsformen registrerat trossamfund har ut-

skottet uppmärksammat de svårigheter som ligger i att flera trossamfund

bedriver verksamhet i ett inte ringa antal stiftelser. Stiftelserna har många

gånger tillkommit mot bakgrund av att det saknats en annan lämplig associa-

tionsform för förvaltning av samfundets egendom, och det ter sig naturligt att

det nu ges reella möjligheter att föra över egendomen till den nya associa-

tionsformen. Regeringen har i proposition 1997/98:116 framhållit sin avsikt

att närmare överväga om det finns behov av särskild reglering. Utskottet vill

understryka vikten av att frågan får en lösning som kan tillgodose det aktu-

ella behovet.

Statlig hjälp med avgift till trossamfund, m.m.

Propositionerna

Av riksdagens principbeslut år 1995 framgår att staten skall erbjuda Svenska

kyrkan hjälp att uppbära avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör

trossamfundet. Enligt principbeslutet skall vidare motsvarande erbjudande av

jämställdhetsskäl kunna riktas även till andra trossamfund. Beträffande andra

trossamfund än Svenska kyrkan innebär principbeslutet att hjälpen villkoras

av att staten får ta ställlning i varje enskilt fall och föreskriva de villkor

som

behövs. Att hjälpen skall vara kostnadsfri framgår också av principbeslutet.

När det gäller avgiftens utformning innebär principbeslutet att kyrkoavgiften

på samma sätt som nu bör tas ut i förhållande till inkomsten för den som

skall betala avgiften, dvs. efter bärkraft.

Lagen om trossamfund föreslås i proposition 1997/98:116 innehålla en para-

graf (16 §) om statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Enligt

paragrafen har Svenska kyrkan rätt till hjälp av staten med beräkning, debite-

ring och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt

med att ta in avgifterna. Vidare föreskrivs att även andra registrerade tros-

samfund kan beviljas sådan hjälp och att bestämmelser om förfarandet vid

sådan hjälp meddelas i särskild lag. Lagrådet har mot bakgrund av att sam-

funden bör bli behandlade på ett likvärdigt sätt ansett att i lagen om trossam-

fund borde anges de principer enligt vilka frågan om rätt till hjälp med av-

giften skall prövas. I propositionen hänvisas emellertid till att en

arbetsgrupp

ser över frågan om statens stöd till trossamfunden och till att förslag som

Riksskatteverket lämnat i betänkandet Staten och trossamfunden, Statlig

medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46) för närvarande bereds i

Regeringskansliet. Riksskatteverket har föreslagit att annat trossamfund än

Svenska kyrkan skall inhämta skriftligt medgivande för varje enskild som

omfattas av avgiftsuppbörd via skattesystemet. En proposition med förslag

till närmare utformning av uppbördshjälpen kommer att föreläggas riksdagen

hösten 1998. Regeringen understryker att en förutsättning för hjälp med

avgiften enligt riksdagens principbeslut är att hjälpen kan inordnas i det

gällande skattebetalningssystemet.

Lagen om Svenska kyrkan föreslås innehålla två paragrafer om kyrkoav-

gift. Enligt 7 § skall den som tillhör Svenska kyrkan betala lokal och regional

kyrkoavgift. Enligt 8 § beslutar församlingen om lokal kyrkoavgift. Om

församlingen ingår i en kyrklig samfällighet, får samfälligheten besluta om

hela eller del av avgiften. Stiftet beslutar enligt förslaget om regional

kyrko-

avgift.

Motionerna

I motion 1997/98:K47 yrkande 3 av Kenneth Kvist m.fl. (v) begärs följande

rubrik till och lydelse av 16 § lagen om trossamfund:

Statlig hjälp med avgifter till Svenska kyrkan

16 § Svenska kyrkan har under högst tio år från det att denna lag trätt i kraft

rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning av avgifter

från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. När

Svenska kyrkan inom denna period skapat former och organisation för av-

giftsuppbörd i egen regi skall statens hjälp upphöra.

Tidpunkten för när avgiftshanteringen övergår från staten till Svenska kyr-

kan meddelas genom lag.

Motionärerna ifrågasätter att staten skall erbjuda hjälp till religiösa samfund

men inte till profana organisationer och framhåller att det finns en konflikt

med religionsfriheten också när det gäller avgöranden om vilka trossamfund

som skall få hjälp med avgiftsuppbörden. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege-

ringsformen om att ingen skall tvingas att gentemot det allmänna ge till

känna sin åskådning i religiöst hänseende åberopas också av motionärerna.

Också Bo Könberg m.fl. (fp) vänder sig i motion 1997/98:K48 yrkande 1 i

denna del mot utformningen av rätten till uppbördshjälp. Det är enligt mo-

tionärerna helt omotiverat att Svenska kyrkan skall ha en ovillkorlig rätt till

sådan hjälp medan det beträffande övriga trossamfund endast ges en möjlig-

het för regeringen att besluta om det.

Lennart Hedquist (m) framhåller i motion 1997/98:K44 att den föreslagna

ordningen för kyrkoavgift kan få en rad märkliga effekter som kan leda till

att Svenska kyrkan kommer att förlora många medlemmar i framtiden. Mo-

tionären yrkar därför att Svenska kyrkan framöver själv skall få besluta om

sina framtida avgifter och deras grunder.

Inger Davidson m.fl. (kd) begär i motion 1997/98:K24 ett tillkännagivande

till regeringen om att frågan om behandling av personuppgift bör beredas

ytterligare. Motionärerna ställer sig tveksamma till att behandling av person-

uppgifter kan göras utan den enskildes samtycke. Detta bör dock enligt mo-

tionen kunna lösas inom de enskilda trossamfunden (yrkande 3).

Bengt Silfverstrand (s) tar i motion 1996/97:K801 upp frågan om ekono-

miskt stöd från kyrkan. Regeringen bör enligt motionen ta initiativ för att

åstadkomma någon form av socialt kontrakt med kyrkan innebärande att

denna med hänsyn till de ekonomiska och sociala omständigheterna främst

inom kommuner och landsting lämnar ett ekonomiskt bidrag till de gemen-

samma och i dag underförsörjda verksamheterna inom vård- och omsorgs-

sektorn.

Utskottets bedömning

Enligt uppdraget till den arbetsgrupp som tillsattes samma dag proposition

1997/98:116 beslutades och som bl.a. skall behandla frågan om statlig hjälp

med avgifter till trossamfund bör om ett trossamfund skall kunna komma i

fråga för statligt stöd krävas att det är stabilt och har en egen livskraft.

Vida-

re bör krävas att trossamfundet utövar sin verksamhet med respekt för alla

människors lika värde samt bidrar till en normbildning i samhället som över-

ensstämmer med demokratins idéer. Med utgångspunkt i dessa krav skall

arbetsgruppen pröva att utveckla och föreslå kriterier som kan användas vid

beslut att berättiga trossamfund till statligt stöd.

I det nuvarande bidragssystemet är det regeringen som beslutar vilka tros-

samfund som skall vara berättigade till statsbidrag. Regeringen kommer

enligt direktiven också att i varje enskilt fall - utom när det gäller Svenska

kyrkan - besluta om ett trossamfund skall beviljas statlig uppbördshjälp (se

prop. 1995/96:80 s. 25 f.). Det bör därför vara regeringen som även i fort-

sättningen fattar beslut om vilka trossamfund som skall vara berättigade till

statligt stöd. Det kan dock enligt vad som sägs i uppdraget övervägas om

kriterierna för stöd till trossamfund bör tas in i lag.

Utskottet gör inte nu någon annan bedömning än den som gjordes i samband

med riksdagens principbeslut år 1995 om att som en del i förändringen av

relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör en varaktig lösning inne-

fatta att staten kan medverka i uppbörden av avgifter från dem som är med-

lemmar i trossamfund. Mot bakgrund av Svenska kyrkans historia, tradition

och omfattning finns det anledning att fastställa att Svenska kyrkan skall ha

denna rätt till hjälp. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:K48 yrkande

1 i denna del (fp). Mot bakgrund av detta behov av en varaktig lösning är

utskottet inte heller berett förorda en sådan tidsbegränsad ordning som före-

slås i motion 1997/98:K47 yrkande 3 (v) och som utesluter andra trossam-

fund än Svenska kyrkan. Frågan om behovet av ytterligare regler med krite-

rier för uppbördshjälpen övervägs för närvarande i en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas. Mo-

tionen avstyrks.

Riksdagens principbeslut innebar att regeringens förslag till riktlinjer i frå-

ga om uppbördshjälpen godkändes också i den del som gäller att avgiften

skall tas ut i proportion till inkomsten. Riksskatteverket som senare utredde

frågan närmare har föreslagit lagregler som förutsätter att avgiften skall

beräknas på samma underlag som den kommunala inkomstskatten. Frågan

bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta be-

redningsarbete bör avvaktas och avstyrker motion 1997/98:K44 (m).

När det gäller frågan om behandling av personuppgifter vill utskottet hän-

visa till att också denna fråga bereds inom Regeringskansliet. Riksskatte-

verket har föreslagit att andra samfund än Svenska kyrkan skall inhämta

skriftligt medgivande för varje enskild som omfattas av avgiftsuppbörd via

skattesystemet. Utskottet anser att det beredningsarbete som nu pågår inom

Regeringskansliet med detta förslag som grund bör avvaktas. Motion

1997/98:K24 yrkande 3 (kd) avstyrks.

När det härefter gäller frågan om ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan

kan nämnas att riksdagen år 1994 - mot bakgrund av att även de kyrkliga

kommunerna ansågs böra bidra till saneringen av statens finanser - beslutade

att dessa fr.o.m. år 1995 skulle ersätta staten för administrationen av försam-

lingsskatten. Ersättningen har fr.o.m. år 1996 årligen fastställts till 4 % av

de

kyrkliga kommunernas skattefordran. Vidare kan nämnas att staten och

Svenska kyrkan genom det s.k. miljardprogrammet för kyrkliga arbeten 1998

-2000 samarbetar för att skapa ökad sysselsättning inom kyrkan. Program-

met beräknas enligt Kulturdepartementet skapa ca 4 000 arbetstillfällen. Av

kostnaderna för programmet, 1 425 miljoner kronor betalar Svenska kyrkan

merparten eller 1 275 miljoner kronor medan staten bidrar med 150 miljoner

kronor.

Den nuvarande lagstiftningen begränsar församlingarnas möjligheter att

använda sina medel. Av 11 kap. 1 och 4 §§ kyrkolagen framgår att försam-

lingarna själva eller i samverkan skall sköta de församlingsangelägenheter

som anges i kyrkolagen och som har anknytning till deras område eller till

kyrkokommunernas medlemmar. Församlingsskatt får inte användas till

annan verksamhet. Medel från olika stiftelser o.d. får bara användas för

ändamål som är fastställda i stiftelseurkund eller lag.

Genom relationsförändringarna mellan staten och kyrkan öppnas möjlig-

heter för Svenska kyrkan att på ett annat sätt än det finns utrymme för i dag

bidra till samhällsverksamhet utanför kyrkan. Detta blir emellertid en inom-

kyrklig fråga. Utskottet är inte berett att nu förorda ett tillkännagivande

till

regeringen om behovet av ett socialt kontrakt med kyrkan i fråga om ekono-

miskt bidrag till vård och omsorg inom kommuner och landsting. Utskottet

avstyrker därför motion 1996/97:K801 (s).

Den kyrkliga egendomen m.m.

Proposition 1997/98:116

I propositionen görs en indelning av den kyrkliga egendomen i olika katego-

rier med hänsyn till egendomens ursprung och de rättsregler som styr. Den

specialreglerade kyrkliga egendomen består huvudsakligen av egendom av

äldre ursprung med stiftelsekaraktär som skall tjäna vissa ändamål som lag-

stiftaren ansett vara särskilt skyddsvärda som äldre kyrkor och domkyrkor,

deras fastigheter och fastighetsfonder, prästgårdar och biskopsgårdar, präst-

lönefastigheter och prästlönefonder (prästlönetillgångar) samt kyrkofonden

och kyrkofondsfastigheter. Huvuddelen av dessa tillgångar anses ha stiftelse-

karaktär och vara självägande, men deras ursprung är ofta oklart. Omfatt-

ningen av den del av denna egendom som ingår i finansförmögenheten upp-

går till sammanlagt ca 560 000 ha, och det totala värdet av finansförmögen-

heten har uppskattats till mellan åtta och nio miljarder kronor. För förvalt-

ningförmögenheten, som tjänar kyrkan genom sin användning, har något

ekonomiskt värde inte kunnat fastställas.

Kyrkokommunal egendom är sådan som förvärvats under senare tid för

kyrkokommunala medel. Det är fråga om sådan egendom som anskaffats för

kommunala medel sedan församlingen blivit en självständig juridisk person

(år 1817 på landet och år 1834 i stad). Det rör sig om bl.a. kyrkor, begrav-

ningsplatser, församlingshem, kanslibyggnader och tjänstebostäder för an-

ställda. I huvudsak sker beträffande den kyrkokommunala egendomen ingen

förändring efter relationsförändringen.

Den tredje kategorin kyrklig egendom är fri stiftelse- och föreningsegen-

dom, som är egendom inom Svenska kyrkan som i regel tillförts kyrkan

genom insamlingar och donationer. Exempel på sådan egendom är stiftsgår-

dar, folkhögskolor och sjömanshem samt stiftelseägda församlingshem och

småkyrkor. Egendomen ägs i allmänhet av en stiftelse eller en förening med

särskild anknytning till Svenska kyrkan.

Regeringens förslag innebär att de äldre kyrkor som i dag betraktas som

egendom av stiftelsekaraktär med tillhörande inventarier, kyrkotomt och

kyrkogård skall ägas av den församling där kyrkan är belägen. Egendomen

skall användas för samma ändamål som tidigare, tills annat beslutas av

Svenska kyrkan.

En församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond eller en domkyrkas fas-

tighet och fastighetsfond skall också ägas av den församling där kyrkan är

belägen och användas för samma ändamål som tidigare. För ändring av än-

damålet skall krävas tillstånd av Kammarkollegiet.

Lunds domkyrka och domkyrkans fastigheter och fastighetsfond skall dock

enligt förslaget behållas som självständig förmögenhet och förvaltas av

Svenska kyrkan. Egendomen skall också i fortsättningen utgöra en egen

juridisk person och användas för samma ändamål som tidigare.

De prästgårdar som i dag betraktas som egendom av stiftelsekaraktär skall

enligt förslaget ägas av den kyrkliga samfälligheten eller, om sådan inte

finns, den församling där egendomen är belägen. Biskopsgårdar som inte

hyrs enligt särskilda avtal skall ägas av trossamfundet Svenska kyrkan.

Kyrkofondens tillgångar skall enligt förslaget ägas av trossamfundet

Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ändamål, sedan ett så stort kapital

avskilts som motsvarar åtagandena för utgående pensioner och gjorda pen-

sionsutfästelser för präster och biskopar. Kyrkofondsfastigheterna skall ock-

så ägas av trossamfundet Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ända-

mål.

De s.k. kronoanslagen - kyrklig egendom som anslagits av kronan under

historiens gång - skall enligt förslaget ägas av trossamfundet Svenska kyr-

kan, olika organisatoriska delar av trossamfundet eller särskilda rättssubjekt

som förvaltas av Svenska kyrkan beroende på vilken typ av egendom det är

fråga om.

Prästlönetillgångar är en gemensam benämning på prästlönefastigheter och

prästlönefonder. Prästlönefastigheter är fast egendom eller tomträtt vars

avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst

eller vissa pastorat. Med prästlönefond avses ersättning för prästlönefastighet

på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller lik-

nande och som skall fonderas. De enskilda tillgångarnas ursprung och ägar-

förhållanden är oklara. En del av egendomen utgörs av kronoanslag som

staten efter reformationen har ställt till kyrkans förfogande. Kammarkollegiet

har i en kartläggning visat att huvuddelen av tillgångarna emellertid har

medeltida ursprung. De har tillkommit genom gåvor och donationer och i

regel har ändamålet varit att egendomens avkastning skulle utgöra avlöning

till den lokala prästen. Med hänsyn till detta har egendomen ansetts ha stif-

telsekaraktär och regeringen ansluter sig till denna uppfattning.

Sedan 1910 har gällt att avkastning från prästlönetillgångarna kan använ-

das för andra församlingar vars lönetillgångar inte räckt för att täcka

prästens

lön. I nuvarande utjämningssystem gäller att femtio procent av avkastningen

av prästlönetillgångarna skall betalas in till kyrkofonden för att täcka

kostna-

derna för utjämning.

Från att helt ha förvaltats av den lokala församlingen har jorden, skogen

och fonderna övergått till att förvaltas av de kyrkokommunala egendoms-

nämnderna.

Vid valet mellan ett ägandealternativ och det nu föreslagna lagstiftnings-

alternativet fäster regeringen särskild vikt vid att det i principbeslutet om

ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan slås fast att den lösning

som väljs skall trygga egendomens bestånd för avsedda ändamål. Det är ett

allmänt intresse att de ändamål som är knutna till egendomen fullföljs och

med den föreslagna ordningen tar samhället genom riksdagen ett delansvar

för att detta sker.

Prästlönetillgångarna föreslås i propositionen bibehållas som självständiga

förmögenheter och förvaltas av Svenska kyrkan. Förmögenheten skall vara

placerad på ett godtagbart sätt. Prästlönetillgångarna skall ha till ändamål

att

bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

Endast avkastningen får användas för ändamålet. De skall också i fortsätt-

ningen utgöra juridiska personer. Regeringen får enligt förslaget besluta om

tillsyn av förvaltningen. Enligt propositionen begränsas bestämmelserna till

de grundläggande stadganden som är nödvändiga för att ange egendomens

ställning.

Motionerna

Anders Björck m.fl. (m) begär i motion 1997/98:K43 att prästlönetillgångar-

na skall övergå med äganderätt till Svenska kyrkan. Enligt motionen är

äganderättsmodellen att föredra eftersom oklarheten består och det kan inne-

bära konflikt med stiftelselagen om egendomen behåller sin stiftelseliknande

karaktär. De säregna stiftelserna kan innebära onödig byråkrati och bli en

hämmande faktor för strategiska ingrepp i kyrkans förmögenhetsförvaltning

från kyrkomötets sida. Andra skäl för att prästlönetillgångarna skall tillfalla

Svenska kyrkan med äganderätt är att äganderätten innebär en stark garanti

för opåkallade ingrepp och att grundtanken bakom den historiska relations-

förändringen är att Svenska kyrkan skall bli så självständig som möjligt i

förhållande till staten. 9 § i förslaget till lag om Svenska kyrkan liksom 10 §

i

införandelagen bör därför utgå och 9 och 11 §§ i införandelagen omarbetas

(yrkande 1).

Också i motion 1997/98:K48 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs att prästlö-

netillgångarna överförs till trossamfundet Svenska kyrkan med äganderätt. I

annat fall kvarstår en osäkerhet om vad som långsiktigt kan hända (yrkande

4). Motionärerna yrkar också att regeringen inte ges bemyndigande att be-

sluta om tillsyn av förvaltningen mot bakgrund av att tillsynen kan anses

obehövlig (yrkande 5).

Fanny Rizell m.fl. (kd) framhåller i motion 1997/98:K45 att det vore en

fördel att få äganderättsfrågan när det gäller prästlönetillgångarna en gång

för alla avgjord. Äganderätten till prästlönetillgångarna bör enligt motionä-

rerna övergå till trossamfundet Svenska kyrkan i dess helhet och vanliga

civilrättsliga regler bör gälla (yrkande 3). Motionärerna begär vidare att

tillsynsansvaret läggs på kyrkomötet i stället för att regeringen ges rätt att

besluta om tillsynen (yrkande 4).

Roland Larsson (c) framhåller i motion 1996/97:K804 att det sammantaget

är mycket stora mark- och fastighetsvärden som statskyrkan förfogar över.

Förvaltningsansvaret för dessa är enligt lag lagt på stiftens egendomsnämn-

der. Försäljningar och avkastningar av ägda och utarrenderade fastigheter har

under årens lopp dessutom inbringat mycket stora belopp som placerats i

kyrkofonden och även förvaltas av stiften. När det nuvarande sambandet

mellan kyrkan och staten upphör är det enligt motionären rimligt att såväl

äganderätt och förvaltningsansvar som beslutanderätt både formellt och reellt

återgår till sitt ursprung, dvs. i första hand församlingarna. Den nuvarande

lagen bör ändras så att detta blir möjligt (yrkande 2). Inför det statliga sam-

bandets upphörande bör den formella äganderätten till kyrkans mark och

fastigheter utredas och så långt det är möjligt klarläggas för att därmed ge

underlag för hur ägar- och förvaltningsstrukturen i den framtida kyrkliga

organisationen skall se ut (yrkande 1).

I motionerna 1997/98:K507 av Ewa Larsson (mp) yrkandena 1-3 och

1997/98:Kr270 yrkande 71 av Birger Schlaug m.fl. (mp) tas frågan om an-

vändningen av kyrkobyggnaderna upp. Kyrkan måste enligt motionerna

göras mer tillgänglig. Det behövs en attitydförändring för att kyrkobyggna-

der skall kunna användas för aktiviteter utan direkt kyrklig prägel. Kyrkolo-

kaler passar enligt motionärerna utmärkt som konsertlokaler. Reglerna för

användning av kyrkorummet bör vara tydliga men också väsentligt mer

liberala. Bokningar bör kunna göras av enskild medborgare.

Inger Davidson m.fl. (kd) framhåller i motion 1997/98:K24 att Svenska

kyrkan bör få kostnaderna för att hålla de kyrkliga arkiven täckta (yrkande

4).

Utskottets bedömning

Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan

innebar bl.a. att den kyrkliga egendomen även efter en relationsförändring

mellan staten och Svenska kyrkan skulle stå till kyrkans förfogande. Rättsli-

ga lösningar som krävdes för att uppnå detta och trygga den kyrkliga egen-

domens bestånd för avsedda ändamål skulle utredas vidare. I det fortsatta

utredningsarbetet borde i möjligaste mån undersökas egendomens ursprung

och omfattning.

I december 1995 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att i möjli-

gaste mån undersöka den kyrkliga egendomens ursprung och omfattning

samt kartlägga hur de olika slagen av egendom berörs av relationsändringen.

I mars 1997 avlämnade Kammarkollegiet betänkandet Staten och trossam-

funden - Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47). Kammarkollegiet redovi-

sade en översiktlig kartläggning av kyrkans egendom och sökte beskriva den

specialreglerade kyrkliga egendomens ursprung. En viktig erfarenhet av

kartläggningsarbetet var att vissa förhållanden numera är så oklara att det

inom ramen för ett vanligt utredningsarbete inte längre är meningsfullt att

söka reda ut dem. Kammarkollegiet fann att det fanns ett behov av att också i

fortsättningen ha ett bestämt ändamål för prästlönefastigheter och prästlöne-

fonder. Kammarkollegiet ansåg också att det kunde vara lämpligt att ett

bestämt förvaltningsmål gäller i fortsättningen, dvs. att det klargörs efter

vilka principer egendomen skall förvaltas. Lagstiftningsalternativet är enligt

Kammarkollegiet det alternativ som mest liknar dagens förhållanden och

som visar störst respekt för de historiskt givna förutsättningarna. Lagstift-

ningsalternativet löser inte äganderättsfrågan fullt ut, men därmed ansågs

inte att situationen skulle bli särskilt otillfredsställande. För alla

ägoslagen

utom prästlönefastigheter och prästlönefonder klaras situationen ut. Kam-

markollegiets mening var vidare att någon tillsyn inte behövdes, men att

lagen bör lämna utrymme för att särskild tillsyn anordnas om det skulle visa

sig finnas behov av en sådan.

Utskottet gör samma bedömning som Kammarkollegiet, kyrkomötet och

regeringen om att några nämnvärda skillnader i fråga om effekten inte före-

ligger mellan regeringens förslag och ägandealternativet. Synen på prästlö-

netillgångarnas ursprung och nuvarande ägandeförhållanden är som rege-

ringen framhållit av grundläggande betydelse när det gäller att ta ställning

för

ett av förslagen. De enskilda tillgångarnas ursprung och ägarförhållandena

har konstaterats vara oklara och huvuddelen har medeltida ursprung. Mot

bakgrund av att tillgångarna i regel tillkommit genom gåvor och donationer

o.d. med ändamål att bidra till avlöning åt prästen vid lokalkyrkan har egen-

domen ansetts ha stiftelsekaraktär.

Vid valet mellan lagstiftningsalternativet och det äganderättsalternativ som

föreslås i motionerna 1997/98:K43 yrkande 1 (m), 1997/98:K48 yrkande 4

(fp) och 1997/98:K45 yrkande 3 (kd) anser utskottet att riksdagens princip-

beslut bör ha avgörande betydelse. Egendomens bestånd för avsedda ända-

mål bör således tryggas. Utskottet anser mot bakgrund av att egendomen

byggts upp under lång tid under medverkan av hela befolkningen att det är

ett allmänt intresse att de ändamål som är knutna till egendomen fullföljs.

Detta intresse kan enligt utskottets mening bäst tillgodoses genom att riksda-

gen genom lagstiftning också tar ett ansvar för att så sker. Utskottet

avstyrker

följaktligen nämnda motionsyrkanden. Utskottets ställningstagande för lag-

stiftningsalternativet innebär således att det enligt utskottets mening inte

heller finns anledning att förorda att äganderätt och förvaltningsansvar för

egendomen återgår till sitt ursprung, dvs. församlingarna. Även motion

1996/97:K804 yrkande 2 (c) avstyrks följaktligen.

Mot bakgrund av att ägandeförhållandena när det gäller den aktuella egen-

domen enligt utskottets bedömning numera klarlagts så långt detta rimligtvis

låter sig göra är utskottet inte berett förorda en fortsatt utredning i

ägandefrå-

gan. Motion 1996/97:K804 yrkande 1 (c) avstyrks därför.

När det gäller frågan om tillsyn av förvaltningen av egendomen gör ut-

skottet inte heller någon annan bedömning än regeringen. Samma allmänna

intresse gör sig gällande här som när det gäller ansvaret i övrigt för egendo-

men. Det bör således enligt utskottet finnas en möjlighet för regeringen att

besluta i fråga om tillsynen, om detta i framtiden skulle kunna behövas. Som

Lagrådet påpekat innebär den föreslagna bestämmelsen inte att regeringen

ges möjlighet att meddela föreskrifter i frågan. Mot den angivna bakgrunden

avstyrker utskottet motion 1997/98:K48 yrkande 5 (fp) och 1997/98:K45

yrkande 4 (kd).

Frågan om användningen av kyrkobyggnaderna regleras för närvarande i

40 kap. kyrkolagen. Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för

Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av en församling eller en kyrklig

samfällighet får upplåtas för andra ändamål än gudstjänst eller kyrkliga

handlingar bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier

kommer att behandlas med aktsamhet och pietet. De får inte upplåtas för

ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske

så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i

övrigt. Frågor om upplåtelse av kyrka prövas i sådana fall som avses i mo-

tionerna 1997/98:K507 yrkandena 1-3 och 1997/98:K270 yrkande 71 (båda

mp) av kyrkorådet efter yttrande av kyrkoherden. Kyrkorådet får uppdra åt

bl.a. kyrkoherden att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av

kyrka. Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet.

Utskottet är inte berett att nu före de ändrade relationerna mellan staten

och Svenska kyrkan föreslå ändringar i regler som inom förhållandevis snar

framtid avses bli inomkyrkliga. Motionerna avstyrks därför.

När det slutligen gäller frågan om ersättning för att hålla de kyrkliga arki-

ven har denna fråga behandlats av Kommittén angående det kyrkliga kultur-

arvet i betänkandet Staten och trossamfunden - Den kulturhistoriskt värde-

fulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43). Svenska

kyrkan föreslås där svara för kostnaderna för förvaring av arkiven fram till

dess att de överlämnats till arkivmyndigheterna. Det rör sig här inte om

någon tillkommande omkostnad, utan det är frågan om kostnader som finns

och finansieras av kyrkan redan i dag. När det gäller de varaktiga, långsikti-

ga kostnaderna för den fortsatta förvaringen av de allmänna handlingarna

fann kommittén vid en samlad bedömning att det är rimligt att staten svarar

för dessa. Detta bör även gälla de engångskostnader som kan uppstå för

arkivmyndigheterna för att kunna ta emot arkiven. Frågan bereds närmare

inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma till riksdagen i

frågan under hösten 1998. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag i

denna del avvaktas. Motion 1997/98:K24 (kd) yrkande 4 avstyrks därför.

Kvinnliga präster

Motionerna

Ingbritt Irhammar m.fl. (c) begär i motion 1996/97:K803 ett tillkännagivande

till regeringen om att det bör övervägas att i lagen om Svenska kyrkan införa

en icke-diskrimineringsparagraf, som garanterar att kvinnor självklart har

fortsatt rätt att prästvigas i Svenska kyrkan. Ingbritt Irhammar begär dess-

utom tillsammans med Birgitta Hambraeus (c) i motion 1997/98:K518 ett

tillkännagivande till regeringen om det brådskande behovet av att ändra

förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster så att endast den som

är beredd att samverka i alla med tjänsten förenade uppgifter är behörig att

söka tjänst som kyrkoherde. Kvinnor och män kan och får, framhåller motio-

närerna, utföra alla de uppgifter som ligger i uppdraget att vara präst.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte berett att nu inför den förestående relationsförändringen

mellan staten och Svenska kyrkan förorda bestämmelser inom ett område

som inom förhållandevis snar framtid avses omfattas av en inomkyrklig

reglering. Utskottet vill också hänvisa till att jämställdhetslagens bestämmel-

ser i princip också fortsättningsvis kommer att gälla för Svenska kyrkan.

Motionerna 1996/97:K803 och 1997/98:K518 avstyrks följaktligen.

Övergångsregler

Proposition 1997/98:116

I anslutning till ikraftträdandebestämmelsen i lagen om trossamfund före-

skrivs enligt lagförslaget att religionsfrihetslagen (1951:680) upphävs.

Regeringen föreslår vidare att särskilda övergångsbestämmelser ges i en lag

om införande av lagen om Svenska kyrkan. Genom införandelagen föreslås

en rad lagar upphävas, nämligen lagen (1951:691) om viss lindring i skatt-

skyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan, lagen (1972:704) om

kyrkofullmäktigeval, m.m., lagen (1992:288) om medlemskap i icke-

territoriella församlingar, kyrkolagen (1992:300) och lagen (1992:301) om

införande av kyrkolagen. Bestämmelserna om tystnadsplikt i 36 kap. 1 §

kyrkolagen föreslås dock fortfarande gälla i fråga om uppgifter som anför-

trotts före den 1 januari 2000.

Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas rättigheter och skyl-

digheter övertas vid relationsförändringen av motsvarande församling, kyrk-

liga samfällighet eller stift. Stiftelser som vid utgången av år 1999 förvaltas

av en församling eller kyrklig samfällighet föreslås förvaltas av motsvarande

enhet också i fortsättningen. Detsamma gäller om en församling eller kyrklig

samfällighet har till uppgift att utse styrelseledamöter i en sådan stiftelse.

Ärenden som vid relationsförändringen enligt lag eller förordning hand-

läggs hos pastor, pastorsämbetet, kyrkoherde, kontraktsprost, biskop, dom-

kapitel, Domkyrkorådet i Lund, Kyrkofondens styrelse, Kyrkomötets be-

svärsnämnd, Ansvarsnämnden för biskopar eller Svenska kyrkans centralsty-

relse föreslås överlämnas till Svenska kyrkan för fortsatt handläggning.

Kyrkomötet föreslås vid sammanträde under år 1999 ha de befogenheter

med avseende på tiden efter relationsförändringen som följer av lagen om

Svenska kyrkan trots bestämmelserna i kyrkolagen. En motsvarande be-

stämmelse föreslås gälla för församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift

sedan det blivit klart vilka dessa är genom anmälan till det statliga

registret.

I införandelagen föreslås också ingå bestämmelser om rätt till ledighet för

förtroendevalda. Ledamöter och ersättare i beslutande församlingar hos

Svenska kyrkans organisatoriska delar samt ledamöter och ersättare i kyrko-

mötet skall enligt lagförslaget fram t.o.m. den 31 december 2009 ha rätt till

den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdragen. Detsamma

skall gälla de personer som ingår i en styrelse eller motsvarande organ inom

Svenska kyrkan.

Motionerna

I motion 1997/98:K43 av Anders Björck m.fl. (m) begärs att rätten till ledig-

het för förtroendevalda begränsas till pågående mandatperiod. En sådan

ordning är svår att motivera när församlingarnas och samfälligheternas

kommunstatus upphör. Också den större likställigheten mellan trossamfun-

den talar enligt motionen emot en lagstadgad rätt till en sådan ledighet (yr-

kande 2).

Fanny Rizell m.fl. (kd) begär däremot i motion 1997/98:K45 yrkande 2 att

det inte skall finnas någon tidsbegränsning när det gäller rätten till ledighet

för förtroendevalda. För att underlätta för Svenska kyrkan att bibehålla en

demokratisk och rikstäckande organisation är det väsentligt att inte försvåra

för de förtroendevalda eller de som funderar på att engagera sig kyrkopoli-

tiskt.

I denna motion begärs också (yrkande 1) ett tillkännagivande till regering-

en om att upphävandet av religionsfrihetslagen och införandet av lagen om

trossamfund inte innebär någon förändring beträffande religionsfriheten i

Sverige.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening är det angeläget att det inför de förestående rela-

tionsförändringarna mellan staten och Svenska kyrkan skapas bästa möjliga

förutsättningar för en fungerande demokrati inom Svenska kyrkan. Intresset

av en samsyn med kyrkomötet gör vidare att kyrkomötets önskan om att det

skall finnas en lagreglerad rätt till ledighet i möjligaste mån bör

tillgodoses.

Utskottet anser att en regel om rätt till ledighet, som innefattar en tidsbe-

gränsning till år 2009, är väl avvägd. Utskottet är därför inte berett förorda

en

tidsbegränsning för en kortare tid. Mot bakgrund av principen om ökad lik-

ställighet mellan trossamfunden finns det enligt utskottets mening inte heller

anledning att helt avstå från tidsbegränsning. Motionerna 1997/98:K43 yr-

kande 2 (m) och 1997/98: K45 yrkande 2 (kd) avstyrks följaktligen.

När det gäller frågan om huruvida regeringens förslag innebär någon för-

ändring beträffande religionsfriheten i Sverige finns det enligt utskottets

mening flera inslag som talar för att förslaget kan anses stärka religionsfri-

heten. Den nya associationsformen för även andra trossamfund än Svenska

kyrkan innebär att trossamfunden kan bedriva sin verksamhet i en form som

bättre kan överensstämma med samfundens egen bild av sin verksamhet.

Bestämmelsen i 4 § förslaget till lag om trossamfund om att barn som fyllt

12 år inte kan inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke

kan också anses utgöra ett inslag av ökad religionsfrihet.

Religionsfrihetslagen, som föreslås upphävas, innehåller numera bara fyra

paragrafer. Bestämmelsen i 4 § motsvarar i huvudsak 2-3 §§ i förslaget till

lag om trossamfund. Det skydd för religionsfriheten som religionsfrihetsla-

gen i övrigt ger motsvaras i huvudsak av skyddet för religionsfriheten i

2 kap. 1 § regeringsformen. Regeringsformens skydd för religionsfriheten

hindrar inte föreskrifter med hänsyn till den allmänna ordningen. Sådana

finns i ordningslagen (1993:1617), som redan i dag omfattar också samman-

komster som hålls för religionsutövning (2 kap. 1 § första stycket 3).

Regeringsformen stadgar att varje medborgare gentemot det allmänna är

tillförsäkrad religionsfrihet; frihet att ensam eller tillsammans med andra

utöva sin religion. Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande

till regeringen om innehållet i detta skydd för religionsfriheten. Motion

1997/98:K45 yrkande 1 (kd) avstyrks således.

Trosbekännelse för statschefen m.fl.

Proposition 1997/98:49

Någon ändring i fråga om successionsordningens eller regeringsformens

övergångsbestämmelses bekännelsekrav för statschefen föreslås inte. Enligt

propositionen är denna fråga inte beroende av de förslag om ändrade relatio-

ner mellan staten och Svenska kyrkan som läggs fram. Det kan enligt rege-

ringen konstateras att det föreligger delade meningar om hur man skall se på

frågan om statschefens tro.

Motionerna

I motion 1997/98:K26 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs, lik-

som i motionerna 1997/98:K340 yrkande 3 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) och

1997/98:K25 av Kenneth Kvist m.fl. (v), att bestämmelserna i punkt 14

övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall upphävas. Bestämmel-

serna gäller statschefens särskilda förpliktelser i fråga om bekännelse. Sam-

tidigt bör 4 § successionsordningen, som gäller prinsars och prinsessors

trosbekännelse, upphävas. Också motion 1997/98:K321 av Kenneth Kvist

m.fl. (v) tar upp frågan om religionsfrihet för statschefen (yrkande 4). I de

tre

sistnämnda motionerna begärs tillkännagivande till regeringen i frågan,

medan det i folkpartimotionen 1997/98:K26 begärs att riksdagen beslutar i

frågan.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar liksom regeringen att det föreligger delade meningar

om hur frågan om statschefens tro skall betraktas och att bl.a. Riksmarskalks-

ämbetet har föreslagit att nuvarande rättsliga reglering av frågan om bekän-

nelsekrav för statschefen skall bibehållas. Frågan är i sig inte beroende av de

nu aktuella förslagen och bör enligt utskottets mening lösas först när den är

mera brett förankrad i samhället. Utskottet anser därför i likhet med rege-

ringen att någon ändring i fråga om bekännelsekravet för statschefen inte nu

bör genomföras. Utskottet är inte heller berett förorda ändringar i succes-

sionsordningen i fråga bekännelsekravet för prinsar och prinsessor. Motio-

nerna 1997/98:K25 (v), 1997/98:K26 yrkande 2 (fp), 1997/98:K321 yrkande

4 (v) och 1997/98:K340 yrkande 3 (fp) avstyrks följaktligen.

Lagrådets synpunkter

Lagrådet har förordat att orden ?nämnda lag? i ingressen till lagen om änd-

ring i regeringsformen ersätts med ordet ?regeringsformen?. Vidare har

Lagrådet förordat att 11 kap. 6 § tredje stycket första meningen regerings-

formen för tydlighetens skull efter orden ?registrerat trossamfund? avslutas

med orden ?eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild indi-

vid?.

Lagrådet har också framhållit att de föreslagna bestämmelserna i 8 kap. 6 §

regeringsformen innebär att förutom ändringar i lagen om trossamfund och

lagen om Svenska kyrkan kommer även ändringar i lagen om införande av

lagen om Svenska kyrkan att behöva göras i den särskilda ordning som före-

skrivs beträffande stiftande av riksdagsordningens huvudbestämmelser.

Utskottet delar Lagrådets bedömning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska

kyrkan

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:49 och med avslag på

motionerna 1997/98:K24 yrkande 1, 1997/98:K26 yrkande 1 och

1997/98:K321 yrkande 3 som vilande antar regeringens förslag till ly-

delse av 8 kap. 6 § regeringsformen,

res. 1. (fp, v)

2. beträffande avslag på förslaget om införande av en lag om

Svenska kyrkan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K46, 1997/98:K47 yrkandena

1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del, 1997/98:K321 yrkandena

1 och 2 samt 1997/98: K340 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (fp, v,mp)

3. beträffande definition av begreppet trossamfund

att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 2,

4. beträffande ny associationsform

att riksdagen avslår motion 1996/97:K802 yrkandena 1-4,

5. beträffande registrering av organisatorisk del av trossamfund

att riksdagen avslår motion 1997/98:K48 yrkande 2,

6. beträffande ekumenisk församlings registrering

att riksdagen avslår motion 1997/98:K48 yrkande 3,

7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 i denna del samt

med avslag på motionerna 1997/98:K47 yrkande 3 och 1997/98:K48

yrkande 1 i denna del som vilande antar 16 § regeringens förslag till lag

om trossamfund,

res. 3 (fp)

res. 4 (v,mp)

8. beträffande underlaget för avgiftsberäkning

att riksdagen avslår motion 1997/98:K44,

9. beträffande behandling av personuppgift

att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 3,

10. beträffande ekonomiskt stöd från kyrkan

att riksdagen avslår motion 1996/97:K801,

11. beträffande lagen om trossamfund i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 och med avslag på

motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del som vilande antar regering-

ens förslag till lag om trossamfund i den mån det inte omfattas av vad

utskottet ovan anfört,

res. 5 (fp)

12. beträffande den kyrkliga egendomen

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 i denna del samt

med avslag på motionerna 1996/97:K804 yrkandena 1 och 2, 1997/98:

K43 yrkande 1, 1997/98:K45 yrkandena 3 och 4, 1997/98:K48 yrkan-

dena 4 och 5 som vilande antar regeringens förslag till lag om Svenska

kyrkan, såvitt avser 9 §, samt förslag till lag om införande i lagen

(1999:000) om Svenska kyrkan, såvitt avser 9-11 §§,

res. 6 (m, fp)

13. beträffande användningen av kyrkobyggnaderna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K507 yrkandena 1-3 och

1997/98:Kr270 yrkande 71,

14. beträffande de kyrkliga arkiven

att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 4,

15. beträffande kvinnliga präster

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K803 och 1997/98:K518,

16. beträffande förtroendevaldas rätt till ledighet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K43 yrkande 2 och 1997/98:

K45 yrkande 2,

res. 7 (m)

17. beträffande innehållet i religionsfriheten

att riksdagen avslår motion 1997/98:K45 yrkande 1,

18. beträffande trosbekännelse för statschefen m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26 yrkande 2,

1997/98:K321 yrkande 4 och 1997/98:K340 yrkande 3,

res. 8 (fp, v, mp)

19. beträffande ingressen till lagen om ändring av regeringsformen

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:49 beslutar om en

sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i

regeringsformen att begreppet ?nämnda lag? ersätts med ordet

?regeringsformen?,

20. beträffande lydelsen av 11 kap. 6 § regeringsformen

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:49 i denna del som

vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen,

såvitt avser 11 kap. 6 § regeringsformen med den ändringen att para-

grafen erhåller lydelse i enlighet med Utskottets förslag i bilaga 4,

21. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionerna 1997/98:49 och

1997/98:116 som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i

regeringsformen, lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, lag om

Svenska kyrkan samt lag om införande av lagen (1999:000) om Svens-

ka kyrkan i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet hem-

ställt ovan.

Stockholm den 14 maj 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Bo Könberg

I beslutet har deltagit: Bo Könberg (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s),

Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s),

Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s),

Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Anders

Johnson (fp).

Reservationer

1. Grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan

(mom. 1)

Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v) och Anders Johnson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Hösten

1995? och slutar med ?yrkande 3 (v) avstyrks därför? bort ha följande ly-

delse:

Religionsfriheten förutsätter enligt utskottets mening att staten förhåller sig

neutral i trosfrågor. Staten får inte särbehandla ett trossamfund framför and-

ra. Den föreslagna ordningen med en särskild hänvisning i regeringsformen

när det gäller lagstiftning om Svenska kyrkan och införandet av en särskild

lag om Svenska kyrkan är enligt utskottets mening inte förenligt med en full

religionsfrihet där alla trossamfund har en likvärdig ställning. Genom infö-

randet av en lag om Svenska kyrkan kvarstår ett moment av statskyrka, vilket

enligt utskottets mening inte är rimligt med hänsyn till vikten av vidast möj-

liga religionsfrihet. Utskottet anser därför att 8 kap. 6 § regeringsformen

inte

bör innehålla en hänvisning till lagstiftning om Svenska kyrkan. Motionerna

1997/98:K24 yrkande 1, 1997/98:K26 yrkande 1 och 1997/98:K321 yrkande

3 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska

kyrkan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K24 yrkande 1,

1997/98:K26 yrkande 1 och 1997/98:K321 yrkande 3 och med anled-

ning av proposition 1997/98:49 i denna del som vilande antar rege-

ringens förslag till lag om ändring i regeringsformen såvitt avser

8 kap. 6 § regeringsformen med den ändringen att paragrafen erhåller

lydelse i enlighet med Reservanternas förslag i bilaga 5.

2. Avslag på förslaget om införande av en lag om Svenska

kyrkan (mom. 2)

Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v), Peter Eriksson (mp) och Anders John-

son (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?En särskild

lag? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser av religionsfrihetsskäl att det inte bör stiftas en särskild

lag

om Svenska kyrkan. I en gemensam lag om trossamfund bör i stället tas in de

särbestämmelser i fråga om Svenska kyrkan som ändå är nödvändiga under

en övergångstid. Utskottet tillstyrker således motionerna 1997/98:K46,

1997/98:K47 yrkandena 1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del,

1997/98: K321 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avslag på förslaget om införande av en särskild lag

om Svenska kyrkan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K46, 1997/98:K47

yrkandena 1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del, 1997/98:

K321 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2 av-

slår regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan och lag om infö-

rande av lagen (1999: 000) om Svenska kyrkan.

3. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7)

Bo Könberg och Anders Johnson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

gör? och på slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den särbehandling för Svenska kyrkan som föreslås i

16 § lagen om trossamfund är helt omotiverad. Det är enligt utskottets me-

ning olämpligt att ett av trossamfunden, nämligen Svenska kyrkan, skall ha

rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering, uppbörd och redovisning

av avgifter, medan övriga trossamfund endast har viss möjlighet att beviljas

sådan hjälp. Utskottet anser att samma regel bör gälla för alla slags trossam-

fund och tillstyrker därför motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del. Ut-

skottet är inte berett tillstyrka motion 1997/98:K47 yrkande 2 om en tidsbe-

gränsad hjälp till Svenska kyrkan med avgiftsuppbörden.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna

del samt med anledning av proposition 1997/98:116 och motion

1997/98:K47 yrkande 3 som vilande antar regeringens förslag till lag

om trossamfund såvitt avser 16 § med den ändringen att paragrafen

erhåller följande lydelse:

Registrerade trossamfund kan beviljas hjälp av staten med beräkning, de-

bitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör trossamfundet samt

med att ta in avgifterna.

4. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7)

Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

gör? slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ifrågasätta regeringens förslag att staten skall medverka vid

uppbörd av avgift till trossamfund. Det är enligt utskottets mening tveksamt

att staten skall kunna ge uppbördshjälp till religiösa samfund men inte till

profana organisationer. Det förhållandet att förslaget innebär att staten skall

bedöma vilka trossamfund som skall ha rätt till uppbördshjälpen strider en-

ligt utskottets mening mot religionsfriheten och den viktiga principen att

regeringen bör förhålla sig neutral i trosfrågor. Till detta kommer att försla-

get ter sig tveksamt också med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege-

ringsformen som innebär ett skydd mot tvång att ge till känna sin åskådning i

bl.a. religiöst hänseende. För den som omfattas av uppbördshjälpen kan

förslaget innebära en skyldighet att ge till känna sin religiösa åskådning. Mot

denna bakgrund bör uppbördshjälp vara en övergångslösning för Svenska

kyrkan under högst tio år, och denna hjälp skall inte erbjudas andra sam-

fund. Utskottet tillstyrker således motion 1997/98:K47 yrkande 3. Utskottet

är inte berett att tillstyrka motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del som

utgår från att staten bör ge hjälp till trossamfund.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K47 yrkande 2 samt med

anledning av proposition 1997/98:116 och motion 1997/98:K48 yr-

kande 1 i denna del som vilande antar regeringens förslag till lag om

trossamfund såvitt avser 16 § med den ändringen att paragrafen er-

håller lydelse i enlighet med Reservanternas förslag i bilaga 6.

5. Förslaget till lag om trossamfund i övrigt (mom. 11)

Bo Könberg och Anders Johnson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

anser? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för utskottets överväganden är att Svenska kyrkan inte

bör inta någon särställning i lagen om trossamfund. Svenska kyrkan bör

således inte omotiverat anges i lagen, vilket görs i förslagets 5, 6 och 13 §§.

Utskottet anser att 5 § punkt 1, 6 § och 13 § fjärde stycket bör utgå ur lagen

om trossamfund. Mot bakgrund av att det inte bör finnas en särskild lag om

Svenska kyrkan eller en lag om införande av en lag om Svenska kyrkan finns

det emellertid skäl att i lagen om trossamfund ta in vissa särbestämmelser om

Svenska kyrkan i förslaget till de nämnda lagarna, vilka bestämmelser är

nödvändiga under en övergångstid. Motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna

del tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förslaget till lag om trossamfund i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna

del och med anledning av proposition 1997/98:116 som vilande antar

regeringens förslag till lag om trossamfund i övrigt med de ändring-

arna

dels att 6 § och 13 § fjärde stycket utgår,

dels att 5 § erhåller följande lydelse:

Med registrerat trossamfund avses trossamfund som registrerats enligt denna

lag.,

dels att övergångsbestämmelserna erhåller den lydelse som framgår

av Reservanternas förslag i bilaga 7.

6. Den kyrkliga egendomen (mom. 12)

Bo Könberg (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m) och Anders Johnson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet

gör? och på s. 21 slutar med ?yrkande 4 (kd) ? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är äganderättsmodellen att föredra av flera skäl.

Den innebär att en bestående oklarhet om tillgångarnas stiftelseliknande

karaktär undviks och att onödig byråkrati motverkas. Om beslutanderätten

över medlen nu inte slutgiltigt förs över till Svenska kyrkan kvarstår en osä-

kerhet om vad som kan hända med egendomen på längre sikt. Ett vägande

skäl är också vikten av att ägandeförhållandena bör renodlas i samband med

relationsförändringarna mellan staten och Svenska kyrkan. Utskottet vill

understryka att själva grundtanken i den historiska reformen är att Svenska

kyrkan skall bli så självständig som möjligt i förhållande till staten. I prin-

cipbeslutet har därför fastslagits att egendomen skall stå till kyrkans förfo-

gande. Enligt utskottets mening är det angeläget att ägandeförhållandena nu

blir klargjorda en gång för alla. Prästlönetillgångarna bör således föras över

till Svenska kyrkan. Av detta följer också att regeringen inte bör ges möjlig-

het att besluta om tillsyn, utan detta får bli en inomkyrklig fråga. Utskottet

föreslår mot denna bakgrund vissa omarbetningar i regeringens förslag till

lag om Svenska kyrkan och lag om införande av lagen om Svenska kyrkan.

Motionerna 1997/98:K43 yrkande 1, 1997/98:K45 yrkandena 3 och 4 och

1997/98:K48 yrkandena 4 och 5 tillstyrks. Motion 1996/97:K804 yrkandena

1 och 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande den kyrkliga egendomen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K43 yrkande 1,

1997/98:K45 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:K48 yrkandena 4 och 5,

med anledning av proposition 1997/98:116 och med avslag på motion

1996/97:K804 yrkandena 1 och 2,

dels avslår regeringens förslag såvitt avser 9 § förslaget till lag

om

Svenska kyrkan,

dels som vilande antar regeringens förslag till lag om införande av

la-

gen (1999:000) om Svenska kyrkan såvitt avser 9-11 §§ med de änd-

ringarna att 10 § utgår, hänvisningen till 9 och 10 §§ i 11 § ersätts av

en hänvisning till 9 § samt att 9 § erhåller lydelse enligt Reservanternas

förslag i bilaga 8.

7. De förtroendevaldas rätt till ledighet (mom. 16)

Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Enligt ut-

skottets mening och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydel-

se:

Enligt utskottets mening är det svårt att motivera att de förtroendevalda

inom Svenska kyrkan skall ha rätt till ledighet när församlingarnas och sam-

fälligheternas kommunstatus upphör. Utskottet anser att behovet av ökad

likställighet mellan Svenska kyrkan och övriga trossamfund talar mot en

sådan ordning. Det är dock rimligt att de nuvarande reglerna får gälla under

den innevarande mandatperioden. Detta bör med bifall till motion 1997/98:

K43 yrkande 2 ges regeringen till känna. Motion 1997/98:K45 yrkande 2

avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande de förtroendevaldas rätt till ledighet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K43 yrkande 2 och

med avslag på motion 1997/98:K45 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Trosbekännelse för statschefen m.fl. (mom. 18)

Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v), Peter Eriksson (mp) och Anders John-

son (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet

konstaterar" och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit att reglerna om statschefens bekännelse för när-

varande inte skall ändras. Utskottet anser däremot att det är angeläget att

frågan tas upp i detta sammanhang. Reglerna om statschefens samt prinsars

och prinsessors trosbekännelse i regeringsformen och successionsordningen

strider uppenbarligen mot principen att staten skall vara neutral i trosfrågor.

Utskottet anser därför att reglerna om statschefens trosbekännelse i punkt 14

övergångsbestämmelserna till regeringsformen bör tas bort, liksom motsva-

rande bestämmelser om prinsar och prinsessor i 4 § successionsordningen.

Motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26 yrkande 2, 1997/98:K321 yrkande 4

och 1997/98:K340 yrkande 3 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande trosbekännelse för statschefen m.fl.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26

yrkande 2, 1997/98:K321 yrkande 4 och 1997/98:K340 yrkande 3

som vilande antar motionärernas förslag att

dels punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen

skall upphöra att gälla med utgången av år 1999,

dels 4 § successionsordningen skall upphöra att gälla med ut-

gången av år 1999.

Särskilt yttrande

Underlaget för avgiftsberäkning (mom. 8)

Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla

m) anför:

I motion 1997/98:K44 av Lennart Hedquist (m) framhålls de olägenheter

som följer av att kyrkoavgiften kommer att beräknas efter den kommunalt

beskattningsbara inkomsten av tjänst, proportionellt och utan tak. Medan de

som enbart har kapitalinkomster helt slipper avgift måste de som har en

hygglig inkomst av tjänst betala ett belopp som kan tyckas bli orimligt högt

för en frivillig tillhörighet till ett samfund. Med det föreslagna avgiftssys-

temet torde många som i och för sig skulle vara beredda att kvarstå i kyrkan

komma att begära sitt utträde, vilket allvarligt kan påverka kyrkans ekonomi.

En egendomlighet som följer av kopplingen till den kommunalt beskatt-

ningsbara inkomsten är att Svenska kyrkans avgifter kommer att påverkas

varje gång det sker en förändring av kommunalskattelagens regler, t.ex.

beträffande grundavdrag eller reseavdrag.

Riksskatteverket har vid åtskilliga tillfällen framhållit att en förutsättning

för att man skall kunna biträda med uppbörden är att kyrkoavgiften beräknas

på samma underlag som den kommunala inkomstskatten. Motionären menar

dock att modern informationsteknik gör att ett sådant påstående saknar

trovärdighet.

Emellertid har, som motionären framhåller, några krav på ett annat system

än det föreslagna inte förts fram av kyrkan själv. Trots de invändningar man

kan ha är det därför enligt vår mening inte rimligt att nu lägga fram något

alternativt förslag. Däremot bör beredskapen vara hög för att tillmötesgå

framtida önskemål från Svenska kyrkan om ändrat beräkningssätt för utta-

gande av kyrkoavgift när sådana framöver kan komma att framföras.

Lagförslag proposition 1997/98:49

1. Förslag till lag om ändring i regeringsformen

2. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Lagförslag proposition 1997/98:116

1. Förslag till lag om trossamfund

2. Förslag till lag om Svenska kyrkan

3. Förslag till lag om införande av lagen (1999:000) om

Svenska kyrkan

Lagrådets yttrande

Av utskottet framlagt förslag till ändring i regeringens förslag

till lag om ändring i regeringsformen

Regeringens förslag

Utskottets förslag

11 kap.

6 §

Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala äm-

betsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder

under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan

lag är myndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.

Förvaltningsuppgift kan överläm-

nas till bolag, förening, samfällighet,

stiftelse, registrerat trossamfund eller

enskild individ. Innefattar uppgiften

myndighetsutövning, skall det ske

med stöd av lag.

Förvaltningsuppgift kan överläm-

nas till bolag, förening, samfällighet,

stiftelse, registrerat trossamfund

eller någon av dess organisatoriska

delar eller till enskild individ. Inne-

fattar uppgiften myndighetsutövning,

skall det ske med stöd av lag.

Reservanternas förslag till ändring i regeringsformen, såvitt

avser 8 kap. 6 §

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

8 kap.

6 §

Föreskrifter om trossamfund med-

delas i lag. I lag skall också medde-

las föreskrifter om grunderna för

Svenska kyrkan som trossamfund.

Vid stiftande, ändring eller upphä-

vande av sådan lag gäller vad som

sägs i 16 § om stiftande av riksdags-

ordningen.

Föreskrifter om trossamfund med-

delas i lag.

Vid stiftande, ändring eller upphä-

vande av sådan lag gäller vad som

sägs i 16 § om stiftande av riksdags-

ordningen.

Reservanternas (v) förslag till lydelse av 16 § lagen om

trossamfund jämte rubrik

Regeringens förslag

Statlig hjälp med avgifter till

registrerade trossamfund

Reservanternas förslag

Statlig hjälp med avgifter till

Svenska kyrkan

16 §

Svenska kyrkan har rätt till hjälp

av staten med beräkning, debitering

och redovisning av avgifter från dem

som tillhör Svenska kyrkan samt

med att ta in avgifterna. Även andra

registrerade trossamfund kan bevil-

jas sådan hjälp.

Bestämmelser om förfarandet vid

sådan hjälp meddelas i särskild lag.

Svenska kyrkan har under tio år

från det att denna lag trätt i kraft rätt

till hjälp av staten med beräkning,

debitering och redovisning av av-

gifter från dem som tillhör Svenska

kyrkan samt med att ta in avgifterna.

När Svenska kyrkan inom denna

period skapat former och organisa-

tion för avgiftsuppbörd i egen regi

skall statens hjälp upphöra.

Tidpunkten för när avgiftshante-

ringen övergår från staten till Svens-

ka kyrkan meddelas genom lag.

Reservanternas förslag till övergångsbestämmelser till lagen

om trossamfund

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. Genom lagen upphävs religionsfrihetslagen (1951:680).

3. Genom lagen upphävs vidare

a) lagen (1951:691) om viss lind-

ring i skatteskyldigheten för den som

icke tillhör Svenska kyrkan,

b) lagen (1972:704) om kyrkofull-

mäktigeval, m.m.,

c) lagen (1992:288) om medlem-

skap i icke-territoriella församlingar

d) kyrkolagen (1992:300),

e) lagen (1992:301) om införande

av kyrkolagen.

Bestämmelserna om tystnadsplikt i

36 kap. 1 § kyrkolagen gäller dock

fortfarande i fråga om uppgifter som

har anförtrotts före den 1 januari

2000.

4. Ansvaret för de skyldigheter

som har uppkommit för en försam-

ling eller kyrklig samfällighet före

den 1 januari 2000 övergår vid den

tidpunkten till motsvarande försam-

ling, kyrkliga samfällighet eller stift

inom Svenska kyrkan. Den 1 januari

2000 övergår också en församlings

eller kyrklig samfällighets rättighe-

ter till motsvarande församling,

kyrklig samfällighet eller stift inom

Svenska kyrkan.

5. En stiftelse som vid utgången av

år 1999 förvaltas av en församling

eller en kyrklig samfällighet skall

från och med den 1 januari 2000

förvaltas av en motsvarande för-

samling, kyrklig samfällighet eller

stift.

Motsvarande skall gälla om en

församling eller en kyrklig samfäl-

lighet skall utse en styrelseledamot i

en stiftelse.

6. De ärenden som i enlighet med

lag eller förordning handläggs hos

pastor, pastorsämbetet, kyrkoherde,

kontraktsprost, biskop, domkapitel,

Domkyrkorådet i Lund, Kyrkofon-

dens styrelse, Kyrkomötets be-

svärsnämnd, Ansvarsnämnden för

biskopar eller Svenska kyrkans cen-

tralstyrelse vid utgången av år 1999

skall överlämnas till Svenska kyrkan

för fortsatt handläggning.

7. Vid sammanträde under år

1999 har kyrkomötet med avseende

på tiden från och med den 1 januari

2000 befogenheter, som inte begrän-

sas av bestämmelserna i kyrkolagen

(1992:300).

De församlingar, kyrkliga samfäl-

ligheter och stift som det har läm-

nats uppgifter om för registrering

enligt 13 § har med avseende på

tiden efter den 1 januari 2000 befo-

genheter som inte begränsas av

bestämmelserna i kyrkolagen.

8. Ledamöter och ersättare i be-

slutande församlingar hos Svenska

kyrkans organisatoriska delar samt

ledamöter och ersättare i kyrkomötet

har till och med den 31 december

2009 rätt till den ledighet från sina

anställningar som behövs för upp-

dragen. Detsamma gäller de perso-

ner som ingår i styrelse eller mot-

svarande organ inom Svenska kyr-

kan.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

9. Från och med den 1 januari

2000 skall Svenska kyrkan eller

församling eller kyrklig samfällighet

som avses i 4 ha äganderätten till

sådan egendom som avses i 38 kap.

1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §, 41 kap.

1 § samt 23 §, 24 § och 26 § kyrko-

lagen (1992:300). Därvid skall gälla

att

a) kyrkofondens tillgångar och

kyrklig jord vars avkastning tillförs

kyrkofonden (kyrkofondsfastighet)

skall ägas av Svenska kyrkan och

användas för kyrkliga ändamål,

b) kyrkor och domkyrkor med till-

hörande inventarier, kyrkotomt och

kyrkogård, uppförda före 1817 på

landet eller före 1843 i stad, skall

ägas av den församling där kyrkan

är belägen och, tills annat beslutas

av Svenska kyrkan, användas för

samma ändamål som tidigare,

c) egendom som avses i 41 kap.

1 § första stycket 1 kyrkolagen

(1992:300) (prästlönefastigheter)

och 41 kap. 23 § kyrkolagen (präst-

lönefonder) skall tillkomma Svenska

kyrkan och om inte annat beslutas

enligt andra stycket användas för

samma ändamål som tidigare,

d) kyrklig jord vars avkastning är

avsedd för församlingskyrkas behov

(församlingskyrkas fastighet) och för

domkyrkas behov (domkyrkas fastig-

het) skall ägas av den församling

där kyrkan är belägen och, om inte

annat beslutas enligt andra stycket,

användas för samma ändamål som

tidigare,

e) ersättning för församlingskyr-

kas fastighet eller domkyrkas fastig-

het som har fonderats och vars av-

kastning skall användas för försam-

lingskyrkas respektive domkyrkas

behov (församlingskyrkors och dom-

kyrkors fastighetsfonder) skall ägas

av den församling där kyrkan är

belägen och, om inte annat beslutas

enligt andra stycket, användas för

samma ändamål som tidigare,

f) kyrklig jord där tjänstebostad är

anvisad åt en kyrkoherde eller kom-

minister (prästgård) skall ägas av

den kyrkliga samfälligheten eller, om

sådan inte finns, den församling där

egendomen är belägen,

g) kyrklig jord där tjänstebostad

är anvisad åt en biskop (biskops-

gård) skall, med undantag av sådan

tjänstebostad som hyrs enligt särskilt

avtal, ägas av Svenska kyrkan.

För att ändra ändamål för egen-

dom som avses i första stycket c, d

och e krävs tillstånd av Kammar-

kollegiet. Därvid skall tillämpas de

grunder för ändring som anges i 1 §

permutationslagen (1972:205) samt

3 och 4 §§ samma lag.

Första stycket b, d och e gäller

inte Lunds domkyrka och dess fas-

tigheter och fastighetsfond. Denna

egendom skall också i fortsättningen

förvaltas som en självständig förmö-

genhet. Lunds domkyrka utgör ett

särskilt rättssubjekt som får förvärva

rättigheter och ta på sig skyldigheter

samt föra talan vid domstol och

andra myndigheter. För Lunds dom-

kyrkas skyldigheter svarar endast

domkyrkans tillgångar. Egendomen

skall användas för samma ändamål

som tidigare och förvaltas av Svens-

ka kyrkan. Egendom som skall ge

avkastning skall vara placerad på

godtagbart sätt. Endast avkastning-

en får användas för ändamålet.

10. Den som före ikraftträdandet

av denna lag var ägare eller hade

särskild rätt till kyrklig egendom

som avses i lagen och lider förlust

genom att egendom överförs enligt 9

har rätt till skälig ersättning av

staten.

Reservanternas förslag till lydelse av 9 § lagen om införande av

lagen (1999:000) om Svenska kyrkan

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

9 §

Från och med den 1 januari 2000 skall Svenska kyrkan eller församling

eller kyrklig samfällighet som avses i 4 ha äganderätten till sådan egendom

som avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §, 41 kap. 1 § samt 23 §, 24 §

och 26 § kyrkolagen (1992:300). Därvid skall gälla att

1. kyrkofondens tillgångar och kyrklig jord vars avkastning tillförs kyrko-

fonden (kyrkofondsfastighet) skall ägas av Svenska kyrkan och användas för

kyrkliga ändamål,

2. kyrkor och domkyrkor med tillhörande inventarier, kyrkotomt och kyr-

kogård, uppförda före 1817 på landet eller före 1843 i stad, skall ägas av den

församling där kyrkan är belägen och, tills annat beslutas av Svenska kyrkan,

användas för samma ändamål som tidigare,

3. kyrklig jord vars avkastning är

avsedd för församlingskyrkas behov

(församlingskyrkas fastighet) och för

domkyrkas behov (domkyrkas fas-

tighet) skall ägas av den församling

där kyrkan är belägen och, om inte

annat beslutas enligt andra stycket,

användas för samma ändamål som

tidigare,

4. ersättning för församlingskyrkas

fastighet eller domkyrkas fastighet

som har fonderats och vars avkast-

ning skall användas för försam-

lingskyrkas respektive domkyrkas

behov (församlingskyrkors och dom-

kyrkors fastighetsfonder) skall ägas

av den församling där kyrkan är

belägen och, om inte annat beslutas

enligt andra stycket, användas för

samma ändamål som tidigare,

3. egendom som avses i 41 kap.

1 § första stycket 1 kyrkolagen

(1992:300) (prästlönefastigheter)

och 41 kap. 23 § kyrkolagen (präst-

lönefonder) skall tillkomma Svenska

kyrkan och om inte annat beslutas

enligt andra stycket användas för

samma ändamål som tidigare,

4. kyrklig jord vars avkastning är

avsedd för församlingskyrkas behov

(församlingskyrkas fastighet) och för

domkyrkas behov (domkyrkas fas-

tighet) skall ägas av den församling

där kyrkan är belägen och, om inte

annat beslutas enligt andra stycket,

användas för samma ändamål som

tidigare,

5. ersättning för församlingskyrkas

fastighet eller domkyrkas fastighet

som har fonderats och vars avkast-

ning skall användas för försam-

lingskyrkas respektive domkyrkas

behov (församlingskyrkors och dom-

kyrkors fastighetsfonder) skall ägas

av den församling där kyrkan är

belägen och, om inte annat beslutas

enligt andra stycket, användas för

samma ändamål som tidigare,

5. kyrklig jord där tjänstebostad är

anvisad åt en kyrkoherde eller kom-

minister (prästgård) skall ägas av

den kyrkliga samfällighet eller, om

sådan inte finns, den församling där

egendomen är belägen,

6. kyrklig jord där tjänstebostad är

anvisad åt en biskop (biskopsgård)

skall, med undantag av sådan tjäns-

tebostad som hyrs enligt särskilt

avtal, ägas av Svenska kyrkan.

För att ändra ändamål för egen-

dom som avses i första stycket 3 och

4 krävs tillstånd av Kammarkollegi-

et. Därvid skall tillämpas de grunder

för ändring som anges i 1 § permu-

tationslagen (1972:205) samt 3 och

4 §§ samma lag.

6. kyrklig jord där tjänstebostad är

anvisad åt en kyrkoherde eller kom-

minister (prästgård) skall ägas av

den kyrkliga samfällighet eller, om

sådan inte finns, den församling där

egendomen är belägen,

7. kyrklig jord där tjänstebostad är

anvisad åt en biskop (biskopsgård)

skall, med undantag av sådan tjäns-

tebostad som hyrs enligt särskilt

avtal, ägas av Svenska kyrkan.

För att ändra ändamål för egen-

dom som avses i första stycket 3, 4

och 5 krävs tillstånd av Kammar-

kollegiet. Därvid skall tillämpas de

grunder för ändring som anges i 1 §

permutationslagen (1972:205) samt

3 och 4 §§ samma lag.

Första stycket 2-4 gäller inte

Lunds domkyrka och dess fastighe-

ter och fastighetsfond. Denna egen-

dom skall också i fortsättningen

förvaltas som en självständig förmö-

genhet. Lunds domkyrka utgör ett

särskilt rättssubjekt som får förvärva

rättigheter och ta på sig skyldigheter

samt föra talan vid domstol och

andra myndigheter. För Lunds dom-

kyrkas skyldigheter svarar endast

domkyrkans tillgångar. Egendomen

skall användas för samma ändamål

som tidigare och förvaltas av Svens-

ka kyrkan. Egendom som skall ge

avkastning skall vara placerad på

godtagbart sätt. Endast avkastningen

får användas för ändamålet.

Regeringen får besluta om tillsyn

av förvaltningen.

Första stycket 2 och 4-5 gäller

inte Lunds domkyrka och dess fas-

tigheter och fastighetsfond. Denna

egendom skall också i fortsättningen

förvaltas som en självständig förmö-

genhet. Lunds domkyrka utgör ett

särskilt rättssubjekt som får förvärva

rättigheter och ta på sig skyldigheter

samt föra talan vid domstol och

andra myndigheter. För Lunds dom-

kyrkas skyldigheter svarar endast

domkyrkans tillgångar. Egendomen

skall användas för samma ändamål

som tidigare och förvaltas av Svens-

ka kyrkan. Egendom som skall ge

avkastning skall vara placerad på

godtagbart sätt. Endast avkastningen

får användas för ändamålet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 1

Motionerna 1

Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:49 1

Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:116 2

Motioner från den allmänna motionstiden 1996/97 3

Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98 4

Kyrkomötets yttrande 5

Yttrande från Lagrådet 5

Utskottet 5

Riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och

Svenska kyrkan 5

Propositionernas huvudsakliga innehåll 6

Lagstiftning om trossamfund och om Svenska kyrkan 7

Proposition 1997/98:49 7

Proposition 1997/98:116 7

Motionerna 9

Utskottets bedömning 11

Statlig hjälp med avgift till trossamfund, m.m. 13

Propositionerna 13

Motionerna 14

Utskottets bedömning 15

Den kyrkliga egendomen m.m. 16

Proposition 1997/98:116 16

Motionerna 18

Utskottets bedömning 20

Kvinnliga präster 22

Motionerna 22

Utskottets bedömning 22

Övergångsregler 22

Proposition 1997/98:116 22

Motionerna 23

Utskottets bedömning 23

Trosbekännelse för statschefen m.fl. 24

Proposition 1997/98:49 24

Motionerna 24

Utskottets bedömning 25

Lagrådets synpunkter 25

Hemställan 25

Reservationer 27

1. Grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan

(mom. 1) 27

2. Avslag på förslaget om införande av en lag om Svenska kyrkan

(mom. 2) 28

3. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) 29

4. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) 29

5. Förslaget till lag om trossamfund i övrigt (mom. 11) 30

6. Den kyrkliga egendomen (mom. 12) 30

7. De förtroendevaldas rätt till ledighet (mom. 16) 31

8. Trosbekännelse för statschefen m.fl. (mom. 18) 32

Särskilt yttrande 32

Underlaget för avgiftsberäkning (mom. 8) 32

Bilaga 1 Lagförslag proposition 1997/98:49 34

1. Förslag till lag om ändring i regeringsformen 34

2. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen 36

Bilaga 2 Lagförslag proposition 1997/98:116 38

1. Förslag till lag om trossamfund 38

2. Förslag till lag om Svenska kyrkan 42

3. Förslag till lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska

kyrkan 45

Bilaga 3 Lagrådets yttrande 48

Bilaga 4 Av utskottet framlagt förslag till ändring i regeringens

förslag till lag om ändring i regeringsformen 51

Bilaga 5 Reservanternas förslag till ändring i regeringsformen,

såvitt avser 8 kap. 6 § 52

Bilaga 6 Reservanternas (v) förslag till lydelse av 16 § lagen om

trossamfund jämte rubrik 53

Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund 53

Statlig hjälp med avgifter till Svenska kyrkan 53

Bilaga 7 Reservanternas förslag till övergångsbestämmelser till

lagen om trossamfund 54

Bilaga 8 Reservanternas förslag till lydelse av 9 § lagen om

införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan 58