Bet. 1997/98:KU28

Konstitutionsutskottets betänkande

1997/98:KU28

Närradion m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

KU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1997/98:77 Närradio m.m. jämte

fem följdmotioner. Dessutom behandlas tre motioner från allmänna motionstiden

1996 och 1997.

I propositionen föreslås att rätten att sända närradio vidgas till en större

krets genom att tillstånd skall kunna ges till lokala föreningar som bildats

för att sända närradio.

Vidare föreslås vissa förändringar av reglerna för sändningstider och

avgifter. Sändningstider skall i första hand fördelas genom frivilliga

överenskommelser mellan tillståndshavarna. Endast när tillståndshavarna inte

kan enas om fördelningen skall Radio- och TV-verket fatta beslut om

sändningstider. Avgifter för att sända närradio avskaffas.

Radio- och TV-verket föreslås kunna tillåta sändningsområden som är större än

en kommun, om det finns synnerliga skäl.

Det föreslås vidare att undantaget från förbudet mot sändning av

centralproducerat programmaterial i närradio, det s.k. riksförbudet, utvidgas.

Utvidgningen innebär att program som främjar kunskap och bildning eller utgör

upptagningar av lokala kulturella tillställningar får sändas under högst tio

timmar per månad.

Slutligen föreslås att Radio- och TV-verkets nuvarande uppdrag att följa

utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet kompletteras med ett

allmänt uppdrag att följa medieutvecklingen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Motionerna avstyrks.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

1997/98:77 vari yrkas

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och

TV-lagen (1996:844),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Radio- och TV-verkets

uppgifter (avsnitt 11.2).

Motionerna

1996/97:K704 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om enskilda föreningars möjlighet

att utan begränsning lägga sig till med allt längre sändningstid i närradion.

1997/98:K28 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Radio-

och TV-verket bör ges möjlighet att medge dispens för ett större antal timmar

gemensamma sändningar över närradiostationer i ett län än de av regeringen

föreslagna 10 timmarna.

1997/98:K29 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om en

sådan ändring av 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen (1996:844), i enlighet med vad

i motionen anförts, att ?riksförbudet? slopas inom regioner.

1997/98:K30 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall bli lättare

att få tillgång till sändningsmöjligheter för närradion.

1997/98:K31 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att i

vissa fall medge dispens för ett större antal timmar gemensamma sändningar över

närradiostationer inom ett län.

1997/98:K32 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av effekterna av en introduktion av digital radio för

närradions del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att bevilja flera sändningstillstånd i en kommun i mån

av frekvensutrymme,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare undantag från riksförbudet.

1997/98:K331 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av närradiolagen.

1997/98:K615 av Marianne Andersson och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

försöksverksamhet med regionala närradiosändningar i Värmland under

beteckningen Kunskapsradion.

Utskottet

Bakgrund

Närradions utveckling

Försöksverksamhet med närradio startade år 1979 och verksamheten permanentades

den 1 januari 1986. Lagstiftarens intentioner för närradion var att den skulle

fungera som ett språkrör för de lokala ideella föreningarna. En

sändningsmöjlighet skulle finnas i varje kommun om föreningslivet önskade

detta. I samband med att reglerna om lokalradio trädde i kraft den 1 april 1993

förändrades reglerna för närradio. Sammanslutningar med tillstånd att sända

närradio fick rätt att sända reklam och sponsrade program på i stort sett samma

villkor som gällde för lokalradion. S.k. närradioföreningar, dvs.

sammanslutningar av flera tillståndsinnehavare för gemensamma närradioändamål,

fick dock inte rätt att sända reklam.

I närradion sänder för närvarande knappt 1 100 tillståndshavare

ljudradioprogram. Antalet tillståndshavare har under de senaste åren minskat

kraftigt. Tillbakagången anses framför allt bero på att flera tillståndshavare

övergått till att sända kommersiell lokalradio. Sändningarna äger rum på ca 150

platser i landet. Radiosändarna är regelmässigt svaga och sändningsområdena

inte större än den kommun där sändningarna äger rum. Undantagsvis förekommer

det dock att två små kommuner fått utgöra ett sändningsområde.

Gällande rätt

Bestämmelserna om närradioverksamhet återfinns i radio- och TV-lagen

(1996:844).

Närradion är tänkt att vara en lokal förenings- och åsiktsradio. Det är

därför endast vissa sammanslutningar som kan få tillstånd att sända närradio

(4 kap. 4 §). Enligt 4 kap. 2 § skall det finnas möjlighet att sända närradio i

en kommun om en tillståndsberättigad sammanslutning så önskar och det är

tekniskt möjligt. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt finnas mer än

en sändningsmöjlighet för närradio i kommunen. Sändningsområden för närradio

skall ha en diameter på ca 10 km. Radio- och TV-verket får dock i särskilda

fall besluta om större sändningsområden.

Enligt 4 kap. 3 § bestämmer Radio- och TV-verket vilka som får sända närradio

och under vilka tider sändningarna får äga rum. Tillstånd att sända närradio

gäller för viss tid. Sändningstiden fördelas enligt tillståndshavarnas

önskemål. Om dessa inte kan enas om fördelning av sändningstiderna beslutar

verket vem som skall ges förtur. Besluten om sändningstid gäller tills vidare,

dock högst ett år. Besluten kan omprövas om det finns särskilda skäl.

Avgift för närradiosändningar utgår enligt förordningen (1984:463) om

avgifter i ärenden om närradio med 15 kr för varje påbörjad timme. Avgifterna

beräknas kvartalsvis i efterhand. Den som inte sänder reklam kan befrias från

avgiften genom att i efterhand ge in en deklaration om att reklam mot vederlag

eller program mot betalning inte har sänts.

En sammanslutnings programutbud får inte innehålla material som inte har

framställts enbart för den egna verksamheten (det s.k. riksförbudet). I enstaka

fall får det dock förekomma sändningar som inte framställts enbart för den egna

verksamheten, om de är av särskilt intresse för tillståndshavarnas medlemmar (6

kap. 6 §).

Sedan april 1993 är det tillåtet att sända reklam och sponsrade program i

närradio. Radio- och TV-lagens bestämmelser om reklam och annan annonsering

gäller även för närradio (7 kap. 1-3, 5, 8, 9 och 12 §§). Rätten att finansiera

sändningarna med reklam gäller dock inte för närradioföreningar.

Närradioföreningar kan enligt 4 kap. 4 § första stycket erhålla

sändningstillstånd. Närradioföreningar definieras i punkt 5 i den bestämmelsen

som sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för

gemensamma närradioändamål. På vissa orter saknas närradioförening och på några

orter finns två närradioföreningar.

Den sändningsrätt som en närradioförening kan utöva är begränsad. Enligt 6

kap. 6 § får en närradioförenings programutbud innehålla bl.a. uppgifter om

program och programtider samt andra upplysningar om närradioverksamhet på

orten, sändningar från evenemang av gemensamt intresse för tillståndshavarna på

orten, information om kommunal verksamhet och provsändningar.

Granskningsnämnden för radio och TV har enligt 9 kap. 2 § tillsynen över att

bestämmelserna om programinnehållet efterlevs.

Ärendet och dess beredning

Den 28 september 1995 beslutade regeringen om direktiv till en kommitté med

uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar

(dir. 1995:123). Kommittén fick i uppgift att förbättra möjligheterna att

förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions mångfald och

lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas till en livskraftig

radio med lokal anknytning och demokratisk förankring. Kommittén antog namnet

Lokal- och närradiokommittén (Ku 1995:04).

Lokal- och närradiokommittén överlämnade i november 1996 betänkandet Den

lokala radion (SOU 1996:176). Betänkandet har remissbehandlats.

I propositionen lägger regeringen fram förslag till förändringar i reglerna

för närradio som bygger på Lokal- och närradiokommitténs förslag. Regeringens

lagförslag remitterades till Lagrådet som lämnade dem utan erinran. Vissa

redaktionella ändringar gjordes mellan lagrådsremissen och propositionen.

Tillståndshavarkretsen

Propositionen

I propositionen (avsnitt 5) föreslås att rätten att sända närradio utvidgas

till en större krets genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala

ideella föreningar som bildats för att sända närradio. Det nuvarande kravet på

verksamhet på orten under minst ett år föreslås upphävas.

Ett av de skäl regeringen anför för sitt förslag är att en vidgning av

sändningsberättigade skulle kunna vitalisera närradion och göra den mer

attraktiv. Det är angeläget, menar regeringen, att närradion ges möjlighet att

även i framtiden kunna vara ett forum för debatt och meningsutbyte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att vidga rätten att sända

närradio till en större krets.

Sändningstider och avgifter

Propositionen

I propositionen (avsnitt 6) föreslås att sändningstider i närradion i första

hand skall fördelas genom frivilliga överenskommelser mellan tillståndshavarna.

När tillståndshavarna inte kan enas skall Radio- och TV-verket besluta om

fördelningen. På begäran skall den enskilde tillståndshavaren lämna upplysning

om sina sändningstider. En sådan begäran skall kunna förenas med vite.

Vidare föreslås att avgifterna för att sända närradio avskaffas.

Som skäl för sina förslag anför regeringen att dagens system för

tillståndsgivning innebär att Radio- och TV-verket måste fatta ett stort antal

beslut i ärenden av förhållandevis okomplicerad natur. Regeringen anser därför,

i likhet med kommittén, att en enklare ordning för fördelning av sändningstider

bör införas, som innebär att verket bara behöver fatta beslut när det

föreligger tvist mellan tillståndshavare om viss sändningstid.

Vad avser förslaget att avskaffa avgifterna anförs i propositionen att skälet

för avgiften - att det är principiellt betänkligt att reklamsändande

närradiostationer skall vara fria från avgifter medan

lokalradiotillståndshavarnas koncessionsavgifter är höga - inte längre är

bärkraftigt. I praktiken har det visat sig att något verkligt

konkurrensförhållande inte föreligger och att det är ovanligt att de som är

ansvariga för sändningarna använder närradion som en avgiftsfri kommersiell

lokalradio. Närradions ställning av ideell radio med ansträngd ekonomi samt

remissinstansernas påpekande att slopandet av avgifterna är en angelägen

förändring för att stärka närradion som föreningsradio utgör ytterligare

anledning att avskaffa avgifterna.

Motionerna

Bestämmelserna om sändningstider tas upp i två motioner från allmänna

motionstiden: motionerna 1996/97:K704 av Håkan Holmberg (fp) och 1997/98:K331

yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, c, kd). I båda motionerna anförs som

exempel att Radio Islam i Stockholm under en längre tid utökat sin sändningstid

så fort någon annan förening upphör med närradiosändningar. Motionärerna anser

att Radio Islams möjlighet att utöka sändningstiden är anmärkningsvärd eftersom

stationen sänder program vars innehåll är rasistiskt. Sändningarna står därför

inte i överensstämmelse med intentionerna för närradion. Motionärerna föreslår

att regeringen ges i uppdrag att skyndsamt se över de bestämmelser som reglerar

sändningstiderna.

Något om yttrandefrihetsbrott i närradio

I propositionen anförs (avsnitt 4.3) att närradio är en åsiktsradio för en stor

mängd sammanslutningar med sinsemellan olika uppfattningar. Det ligger således,

står det vidare, i sakens natur att innehållet i sändningarna av vissa kan

uppfattas som kontroversiellt eller direkt stötande. Möjligheten för staten att

ingripa med straff är begränsad till vissa handlingar som hotar viktiga

allmänna eller enskilda intressen. I fråga om radiosändningar gäller att s.k.

yttrandefrihetsbrott, bl.a. hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning, enligt

5 kap. 1 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen kan medföra i brottsbalken

föreskrivna straff. För hets mot folkgrupp är straffet enligt 16 kap. 8 §

brottsbalken böter eller fängelse i upp till två år beroende på graden av

brottet. En särskild processordning tillämpas för yttrandefrihetsbrott.

Justitiekanslern fungerar som åklagare och ansvarsfrågan prövas av domstol

under medverkan av jury.

Enligt 11 kap. 3 § andra stycket och 4 § radio- och TV-lagen kan dessutom

domstol återkalla sändningstillståndet för en tid av upp till ett år om

domstolen funnit att ett program innefattat ett allvarligt

yttrandefrihetsbrott. Om synnerliga skäl föreligger kan återkallelse ske för en

tid om högst fem år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det förekommit program inom

närradion som lett till fällande domar för yttrandefrihetsbrott. Det har rört

sig om både ansvar för förtal och hets mot folkgrupp. Bl.a. har program som

sänts i den av motionärerna angivna kanalen Radio Islam fällts. I en dom den 25

oktober 1990 (B2838/89) utdömde Svea hovrätt ansvar för otillåtet yttrande i

närradio (hets mot folkgrupp).

Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt, inte bara för närradion

utan också för upprätthållandet av grundläggande demokratiska värden, att brott

mot dessa bestämmelser beivras i föreskriven ordning. Utskottet vill erinra om

att riksdagen under våren 1993 på förslag från regeringen beslutade om åtgärder

mot att närradion används till bl.a. propaganda för organiserad rasism och

annan främlingsfientlighet (prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15). Åtgärderna

innebar att vid dom för allvarliga yttrandefrihetsbrott skall

sändningstillståndet kunna återkallas i högst fem år, om det föreligger

synnerliga skäl. Beslut om återkallelse fattas av domstol med jury. I

propositionen anförde regeringen att uppfattningen om alla människors lika

värde är en av förutsättningarna för demokratin och att organiserad rasism

därför utgör ett angrepp på grundläggande principer i vårt samhälle. Enligt

regeringen ger lagstiftningen om hets mot folkgrupp staten en möjlighet att

försvara sig mot sådana angrepp.

Utskottet vill emellertid också understryka vikten av att värna om

yttrandefriheten och en allmän och fri debatt. Utskottet har tidigare uttalat

sig med anledning av en motion vari föreslogs att uttalanden av innebörden att

Förintelsen aldrig ägt rum skall betraktas som kränkande mot judar och därmed

straffbara i enlighet med förbudet mot hets mot folkgrupp. Motionen var

föranledd av programinslag i kanalen Radio Islam. Utskottet anförde att:

Också påståenden som allmänt uppfattas som huvudlösa och stötande måste kunna

få föras fram i den allmänna debatten så länge det inte är fråga om hot eller

missaktning i sådana avseenden som anges i bestämmelsen om hets mot folkgrupp

eller om annat tryckfrihetsbrott som t.ex. förtal (bet. 1992/93:KU2, s. 29).

Utskottet anser att den typ av brott som aktualiseras i motionerna även

fortsatt bör beivras på nuvarande sätt, dvs. med utgångspunkt från

grundlagsbestämmelser i framför allt yttrandefrihetsgrundlagen. Någon översyn

eller ändring av radio- och TV-lagens bestämmelser i detta hänseende bör

således inte göras.

Vad avser propositionens förslag om sändningstider och avgifter har inga

invändningar anförts i motionerna.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag i denna del och

avstyrker motionerna K704 (fp) och K331 yrkande 3 (fp, m, c, kd).

Sändningsmöjligheter och sändningsområden

Propositionen

I propositionen (avsnitt 7) föreslås att Radio- och TV-verket skall, om det

finns synnerliga skäl, kunna tillåta sändningsområden som är större än en

kommun.

Skälet till regeringens förslag är att huvudregeln om sändningsområdenas

storlek inte stämmer helt överens med de faktiska förhållandena. Regeringen

anser därför att bestämmelserna bör anpassas till nuvarande praxis så att

sändningsområdena för närradio kan vara allt från en diameter på ca 10 km till

full kommuntäckning. Regeringen bedömer vidare att intresset för att sända

närradio i vissa kommuner med gles befolkning skulle kunna öka om

sändningsområdena i vissa fall skulle kunna utökas. Det bör därför vara möjligt

för Radio- och TV-verket att undantagsvis tillåta sändningsområden som är

större än en kommun. Restriktiviteten i tillämpningen bör understrykas genom

att det skall krävas synnerliga skäl för att större sändningsområde skall

tillåtas.

I propositionen redogör regeringen vidare för skälen för att inte genomföra

kommitténs förslag om att möjliggöra sändning från mer än en kanal även utanför

kommuner med stor folkmängd eller flera tätorter. I dag är flera

sändningsmöjligheter endast tillåtet om särskilda skäl föreligger. Regeringen

räknar med att privata programföretag kommer att efterfråga frekvensutrymme för

digitala sändningar när det kommer ut digitala mottagare på marknaden. I så

fall torde det frekvensutrymme som för närvarande är avsett för digitala

ljudradiosändningar inte räcka för att motsvara efterfrågan på

sändningsmöjligheter, utan frekvenser i andra frekvensband kan behöva tas i

anspråk. Om det i enlighet med kommitténs förslag blir lättare att få tillgång

till flera sändningsmöjligheter för närradion kan införandet av digital

ljudradio försvåras genom att flera frekvenser i FM-bandet tas i anspråk för

närradio. Någon större efterfrågan på flera sändningsmöjligheter i en kommun

har hittills inte visats.

Motionerna

I motion 1997/98:K30 av Fanny Rizell m.fl. (kd) beklagas att regeringen inte

har föreslagit en förändring, i enlighet med kommitténs förslag, att det skall

bli enklare att få tillgång till flera sändningsmöjligheter för närradion. Att

hushålla med frekvenser är naturligtvis viktigt, men det är principiellt fel

att begränsa den seriösa ideella närradion i de fall intresset för

närradiosändningar är större än tillgången på sändningstid. Detta bör, föreslår

motionärerna, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motsvarande förslag återfinns även i motion 1997/98:K32 av Ingbritt Irhammar

m.fl. (c). Det bör finnas möjlighet att, i mån av lediga frekvenser, bevilja

ytterligare sändningstillstånd i en kommun om det finns ett särskilt behov av

sändningstid (yrkande 2). I motionen välkomnas propositionens förslag att

tillåta större sändningsområden. Motionärerna anser emellertid att det finns

anledning att överväga vilka villkor som bör gälla för program som har ett

regionalt intresse och hur en övergång till digital teknik kommer att påverka

villkoren för närradion. Regelverket för närradion får inte heller försvåra

introduktionen av digital teknik för närradion, eller genom en allmän övergång

till digital teknik för radiosändningar utgöra ett hot mot närradion (yrkande

1).

Utredningar

Förutsättningarna för digitala ljudradiosändningar togs upp av Utredningen om

tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till

allmänheten (U 1991:10). I delbetänkandet Tekniskt utrymme för

reklamfinansierad radio (SOU 1991:108) och i slutbetänkandet Tekniskt utrymme

för ytterligare TV-sändningar (SOU 1994:34) redovisades det dåvarande läget i

fråga om utveckling av digitala ljudradiosändningar. I båda betänkandena

redogörs för det projekt med digital ljudradio (Digital Audio Broadcasting,

DAB) som utvecklats inom projektet Eureka 147.

I slutbetänkandet tas frågan om avvägning mellan rikstäckande, regionala och

lokala marksändningar upp (s. 57). I betänkandet konstateras att detta är en

väsentlig fråga att beakta vid planeringen för digitala marksändningar. Den

största frekvensekonomiska effektiviteten uppnås om alla sändare som sänder

program med visst innehåll använder samma frekvens, s.k. singelfrekvensnät. Men

detta förutsätter att sändningarna faktiskt har samma innehåll. Om man t.ex.

vill att sändningar i angränsande områden skall innehålla olika regionala

program - eller bara att enstaka inslag skall bytas ut mot andra - måste

sändningarna ske på olika frekvenskanaler.

Regeringen beslöt vid sitt sammanträde den 3 juli 1997 att tillkalla en

utredare för att utreda behovet av, förutsättningarna för samt konsekvenserna

av en samordning av lagstiftningarna för ljudradio, television, övrig

radiokommunikation och televerksamhet, med utgångspunkt i att lagstiftningen

bör underlätta utvecklingen av elektroniska informationstjänster och ta till

vara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika behov med avseende på

sådana tjänster (dir. 1997:95). Utredningen har tagit sig namnet

Konvergensutredningen (Ku 1997:05). Radio- och TV-lagen tillhör den

lagstiftning som utredningen skall ta upp.

Bakgrund till utredningen är den snabba utvecklingen inom

informationstekniken. Denna utveckling har möjliggjorts genom digitaliseringen

och att överföringskapaciteten i distributionssystemen ökat. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 oktober 1998.

Regeringen har också tillkallat en utredare med uppdrag att lägga fram

förslag om hur de framtida villkoren för den kommersiella lokalradion skall

vara utformade (dir. 1997:138). Till uppdraget hör att föreslå på vilket sätt

lokalradions medverkan vid en introduktion av digitala ljudradiosändningar kan

underlättas. Som en del i sin analys skall utredaren överväga om de förslag som

riksdagen ställt sig bakom i fråga om digitala ljudradiosändningar skall

utvecklas (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47).

Vad beträffar digitala TV-sändningar har regeringen, med anledning av att

digital marksänd TV skall införas (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178), den 13 november 1997 beslutat att tillkalla en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att följa och utvärdera sändningarna under den första

etappen (dir. 1997:134).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot propositionens förslag och bedömning i

denna del. Mot bakgrund av att det inte finns någon större efterfrågan på fler

sändningsmöjligheter bedömer utskottet att det inte föreligger någon utbredd

intressekonflikt mellan å ena sidan möjligheten att sända närradio och å den

andra att hushålla med frekvenser, bl.a. i syfte att underlätta för digitala

ljudradiosändningar.

Vad avser förslaget i motion K32 (c) om att utreda vilka konsekvenser som

övergången till digital radio kan få för närradion vill utskottet erinra om att

denna aspekt redan övervägts av Utredningen om tekniska förutsättningar för

utökade sändningar av radio och television till allmänheten. Utredningen

konstaterar bl.a. att vid ?... planeringen av sändarnät för digitala

marksändningar kommer det ... att vara nödvändigt att ta hänsyn till den

önskade fördelningen mellan rikstäckande, regionala och lokala sändningar? (SOU

1994:34, s. 57). Utskottet utgår från att denna typ av överväganden kommer att

göras framgent efterhand som det digitala nätet för marksändning byggs ut.

Vidare kommer Konvergensutredningen att få anledning att överväga närradions

roll vid sin granskning av behovet av samordning av lagstiftning för radio, TV

och televerksamhet. Det är också rimligt att anta att utredningen om den

framtida kommersiella radion kommer att få anledning att beröra närradions

villkor när utredningen studerar hittillsvarande erfarenheter av digitalradions

utveckling och framtida möjligheter för digital kommersiell lokalradio.

Med vad utskottet anfört tillstyrks propositionens förslag i denna del.

Motionerna K30 (kd) och K32 (c) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Programregler

Propositionen

I propositionen (avsnitt 8) föreslås att förbudet mot sändning av

centralproducerat programmaterial i närradio - det s.k. riksförbudet - i

princip behålls. Det nuvarande undantaget föreslås dock utvidgas till att gälla

under högst tio timmar per månad för sändningar som främjar kunskap och

bildning eller som utgör upptagningar av lokala kulturella tillställningar. Det

utvidgade undantaget skall utvärderas efter två år.

Syftet med en utvidgning av undantaget är att göra det möjligt för

tillståndshavarna att i viss omfattning kunna utbyta material som kan stimulera

till kunskapsutveckling och kulturellt utbyte. En sådan utvidgning bör avse

centralproducerat material av kunskaps- eller bildningskaraktär eller som

ursprungligen utgör en upptagning av ett lokalt kulturellt evenemang och som

det finns intresse av att sända i andra delar av landet. I propositionen ges

exempel på sådant innehåll som kan komma i fråga. Det kan vara föreläsningar

från högskolor, nyhetssändningar, samhälls- eller debattprogram. Det kan också

vara upptagningar från konserter, teaterföreställningar, gudstjänster eller

poesidagar som anknyter till den sammanslutning som låtit göra upptagningen.

Tanken är, anförs i propositionen, att programmen skall spegla kulturella

tillställningar i den region i landet där de spelats in.

Motionerna

I motion 1997/98:K615 av Marianne Andersson och Kjell Ericsson (c), som väcktes

under allmänna motionstiden, föreslås att en försöksverksamhet inleds med

regionala närradiosändningar i Värmland under beteckningen Kunskapsradion.

Sådana program produceras i dag över Radio Solsta i Karlstad. Motionärerna

menar att den begränsning som riksförbudet innebär framstår som alltmer

otidsenlig. Ett motsvarande förslag framförs även i motion 1997/98:K29 av Isa

Halvarsson (fp). Motionären pekar på att propositionsförslagets begränsning av

undantaget till tio timmar inte kommer att göra det möjligt att sända

programmen ?Kunskapsradion i Karlstad? i regionen trots att de flesta

närradiosändarna i Värmland står tysta under större delen av dagen.

Tidsbegränsningen i propositionen om tio timmar per månad kritiseras i tre

motioner: 1997/98:K28 av Gullan Lindblad och Göthe Knutsson (m), 1997/98:K31 av

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) och 1997/98:K32 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) yrkande 3. I dessa motioner föreslås att det bör vara möjligt att medge

dispens för ett större antal timmar gemensamma sändningar över

närradiostationer inom ett län. Dispensen bör kunna beviljas av Radio- och TV-

verket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att riksförbudet i princip bör

behållas. Den vidgning av undantaget för centralproducerat programmaterial som

regeringen föreslår är enligt utskottets bedömning väl avvägd.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del. Motionerna K615 (c), K28

(m), K29 (fp), K31 (s) och K32 (c) yrkande 3 avstyrks.

Utvecklingen inom medierna

Propositionen

I propositionen (avsnitt 11.2) föreslås att Radio- och TV-verkets nuvarande

uppdrag att följa utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet

kompletteras med ett allmänt uppdrag att följa medieutvecklingen.

Skälet till regeringens förslag är att den tekniska utvecklingen är snabb och

gränsupplösande. På medieområdet är detta mycket tydligt. Det finns inga skarpa

gränser mellan radio, TV, text och andra nyhets- och informationstjänster.

Dessutom innebär den pågående integrationen av mediemarknaden att det är

nödvändigt att beakta hela mediesektorn för att få en korrekt bild av

utvecklingen. Radio- och TV-verkets nuvarande uppdrag att följa utvecklingen

inom ljudradio- och televisionsområdet bör därför kompletteras med ett uppdrag

att följa utvecklingen av mediesektorn som helhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga invändningar mot propositionens förslag i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillståndshavarkretsen

att riksdagen antar 4 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i radio- och TV-

lagen (1996:844),

2. beträffande sändningstider och avgifter

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på motionerna

1996/97:K704 och 1997/98:K331 yrkande 3 antar 4 kap. 3 §, 9 kap. 9 §

första stycket, 10 kap. 9 § första stycket 6, 10 kap. 10 § och 11 kap. 3 §

förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),

3. beträffande sändningsmöjligheter och sändningsområden

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på motionerna

1997/98:K30 och 1997/98:K32 yrkandena 1 och 2 antar 4 kap. 2 §, förslaget

till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),

4. beträffande programregler

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på motionerna

1997/98:K28, 1997/98:K29, 1997/98:K31, 1997/98:K32 yrkande 3 och

1997/98:K615 antar 6 kap. 6 §, 9 kap. 9 § andra stycket och 10 kap. 9 §

första stycket 7 förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen

(1996:844),

res. 1 (m, c, fp)

5. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring

i radio- och TV-lagen (1996:844) i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt ovan under momenten 1-4,

6. beträffande utvecklingen inom medierna

att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om Radio- och TV-verkets

uppgifter,

Stockholm den 14 april 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Bo Könberg

I beslutet har deltagit: Bo Könberg (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Birger

Hagård (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel

Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger

René (m), Peter Eriksson (mp), Margitta Edgren (fp) och Nikos Papadopoulos (s).

Reservation

Programregler (mom. 4)

Bo Könberg (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus (c),

Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 11 slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det finns ett rättmätigt

behov för många föreningar att distribuera material som är av allmänt intresse

i regionen. Kunskapsradion i Värmland är ett sådant exempel. Sändningarna

fyller en viktig funktion för att nå fler människor med informativa program och

för att sprida den kunskap som annars bara förmedlas i föreläsningssalar.

Utskottet kan mot denna bakgrund tillstyrka den utvidgning av undantaget från

riksförbud som föreslås i propositionen med den ändringen att det i 6 kap. 6 §

radio- och TV-lagen införs en bestämmelse om att ytterligare undantag för

sändningar av särskilt lokalt eller regionalt intresse kan medges. Undantagen

skall kunna beviljas av Radio- och TV-verket.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion K32 (c) yrkande 3 samt

med anledning av propositionen i denna del och motionerna K615 (c), K28 (m),

K29 (fp) och K31 (s) bör anta 6 kap. 6 § i förslaget till lag om ändring i

radio och TV-lagen (1996:844) med den ändring utskottet föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande programregler

att riksdagen med bifall till 1997/98:K32 yrkande 3 och med anledning av

propositionen och motionerna 1997/98:K28, 1997/98:K29, 1997/98:K31 och

1997/98:K615

dels antar 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen

(1996:844) med den ändringen att ett tredje stycke läggs till med följande

lydelse: ?Ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket kan

beviljas av Radio- och TV-verket för sändningar av lokalt eller regionalt

intresse.?,

dels antar 9 kap. 9 § andra stycket och 10 kap. 9 § första stycket 7

förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................2

Utskottet...........................................3

Bakgrund 3

Närradions utveckling 3

Gällande rätt 3

Ärendet och dess beredning 4

Tillståndshavarkretsen 4

Sändningstider och avgifter 5

Något om yttrandefrihetsbrott i närradio 6

Sändningsmöjligheter och sändningsområden 7

Programregler 10

Utvecklingen inom medierna 11

Hemställan 11

Reservation........................................13

Programregler (mom. 4) 13