Bet. 1997/98:LU3

Lagutskottets betänkande

1997/98:LU03

Den kooperativa företagsformen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1997/98

LU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:163 Den

kooperativa företagsformen. Propositionen innehåller förslag till vissa

ändringar i lagen om ekonomiska föreningar, i lagen om medlemsbanker samt i

lagen om statlig inkomstskatt. Förslagen gäller reglerna om de kooperativa

företagens organisation och kapitalförsörjning. Syftet är att stärka de

kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdiga arbetsvillkor med andra

företag. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Vidare behandlas i betänkandet två motioner som har väckts med anledning av

propositionen.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Kooperativa institutet. Vidare har

en utfrågning ägt rum med företrädare för Finansdepartementet.

Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till propositionen och avstyrker

motionerna. Vidare lägger utskottet fram förslag som innebär vissa lagtekniska

justeringar.

Propositionen

I proposition 1996/97:163 föreslår regeringen (Inrikesdepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1996/97:L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att

skydda den kooperativa särarten.

1996/97:L17 av Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ett fortsatt utredningsarbete kring företagskooperativa frågor.

Utskottet

Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska föreningar och ideella

föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i den sedan år 1988 gällande

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Förutom

föreningslagen reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som

bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag ger en ekonomisk förening

möjlighet att bedriva bankverksamhet. Lagen om medlemsbanker är i stora delar

uppbyggd på samma sätt som föreningslagen. De skillnader som föreligger mellan

föreningslagen och lagen om medlemsbanker har sin grund i de särskilda

skyddsintressen som måste beaktas beträffande bankverksamhet.

En ekonomisk förening skall registreras. För registrering fordras att för-

eningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller

andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom att

begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt (samhandel).

Föreningslagen ställer således som en förutsättning för registrering upp ett

krav på att verksamheten skall vara av kooperativ natur. Skälet för detta krav

på ett kooperativt inslag är att man har önskat undvika att föreningsformen

kommer till användning i rena kapitalplaceringssyften. Ett kooperativt företag

är en företagsform där de som nyttjar organisationen också äger och finansierar

denna samt tillgodogör sig resultatet av organisationens verksamhet i

förhållande till vars och ens deltagande. Associationsformen ekonomisk förening

har konstruerats för att vara särskilt lämplig för kooperativa företag.

De mest omfattande verksamhetsgrenarna av den svenska kooperationen finns

inom dagligvaruhandeln, lantbrukskooperationen och bostadskooperationen. Det

finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för

sparande och krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter inom bl.a.

åkerinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som under senare år,

liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har rönt ökat intresse.

Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats, framför allt

inom områden som traditionellt räknas till den offentliga sektorn. Exempel på

detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tandvård, hälso- och sjukvård

samt grundskola. Inom den privata sektorn växer det fram nya branscher, som

t.ex. tjänsteföretag, service, turism, energi och miljö, där den kooperativa

företagsformen blir alltmer vanlig.

Våren 1994 behandlade näringsutskottet ett antal motioner rörande de

kooperativa företagens ställning i förhållande till övriga företagsformer.

Näringsutskottet uttalade därvid att det var helt oacceptabelt om

statsmakterna, genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa

företagsformen, åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet

föreslog bifall till de då aktuella motionerna och ett tillkännagivande från

riksdagen om att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra

företag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet.

1993/94:NU15, rskr. 222).

I december 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att

utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra

företagsformer och, om så är fallet, föreslå de ändringar i lagar och andra

författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan olika företagsformer

(dir. 1994:149). Utredningen, som tog namnet Företagskooperativa utredningen,

överlämnade i februari 1996 betänkandet (SOU 1996:31) Attityder och

lagstiftning i samverkan. Betänkandet har remissbehandlats och ligger till

grund för förslagen i denna proposition.

I propositionen läggs fram förslag som avser att stärka de kooperativa

företagens ställning. Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i

lagen om ekonomiska föreningar, lagen om medlemsbanker och lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. Förslagen avser i första hand organisatoriska frågor och

frågor som rör kapitalförsörjningen.

Regeringen anför i propositionen att det i dag finns ett behov av nya företag

för att utveckla ny produktion och förädla redan existerande verksamheter.

Genomgripande strukturella förändringar har under senare år ändrat villkoren

för företagandet. Den tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens

genombrott, har lett till en omfattande förnyelse av produkter och tjänster.

Enligt regeringen bör kooperationen ha goda möjligheter att i den

strukturomvandling som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra

till att det skapas ny sysselsättning. Det finns enligt propositionen skäl att

tro att kooperativt företagande kan bli en ny närings- och

sysselsättningspolitisk kraft och att denna företagsform är särskilt lämpad för

att väcka intresse hos människor för att starta företag. Enligt regeringen är

det viktigt att den kooperativa företagsformen har samma förutsättningar och

möjligheter att verka som andra företagsformer. Den skillnad som finns mellan

kooperativa företag och andra företagsformer medför dock att en total

likställighet aldrig kan uppnås. I så fall skulle den kooperativa särarten inte

kunna bibehållas.

När det gäller de organisatoriska frågorna föreslås att en ekonomisk för-

ening skall kunna bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt

dotterföretag. På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera

kooperativ verksamhet i nya strukturer, och enligt regeringens mening bör det

vara möjligt för en ekonomisk förening att ha en organisation där ägandet och

den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer, utan att

föreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening.

Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller reglerna om fusion. I dag är

ett beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga

röstberättigade eller om det har fattats på två på varandra följande

föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två

tredjedelar av de röstande. I propositionen föreslås att kravet på enhällighet

för att kunna fatta beslut om fusion i en ekonomisk förening och en medlemsbank

frångås. Ett beslut om fusion skall enligt förslaget kunna fattas om mer än nio

tiondelar av medlemmarna biträder beslutet.

När det gäller kapitalförsörjningen anser regeringen att gällande regler kan

försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla vinstmedel för

nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på direkt avkastning på deras

eget engagemang. För att underlätta den ekonomiska föreningens

kapitalförsörjning föreslås att utdelningsbara vinstmedel skall få föras över

till medlemsinsatser, s.k. insatsemission, och att medlemmarna skall få

tillskjuta förlagsinsatser utan begränsning. Därutöver föreslås att

begränsningen för insatsutdelning slopas, vilket medför att en mer

marknadsmässig avkastning kan utgå på det kapital en medlem satsar i

föreningen. Syftet är att det skall bli mer attraktivt för medlemmar att

tillskjuta kapital i föreningen genom frivilliga insatser eller beslut om

insatsemission. Enligt regeringens mening går kännetecknet på kooperativt

företagande inte förlorat om marknadsmässig avkastning kan betalas på

medlemsinsatsen. Propositionen innehåller också förslag om att insatsutdelning

på insatser som inte utbetalats skall få lämnas till en avgången medlem.

De förslag i propositionen som syftar till att underlätta den ekonomiska

föreningens kapitalförsörjning avser även medlemsbanker. I fråga om

medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar föreslår regeringen vidare att en

medlems rätt att få tillbaka sina insatser görs beroende av att utbetalning kan

ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna.

Slutligen innehåller propositionen förslag om att avdragsrätten för

kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar i

skattelagstiftningen. Sålunda föreslås ändringar i lagen om statlig

inkomstskatt som innebär att avdrag skall medges för kooperativ utdelning med

ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året före

beskattningsåret minskad med 2 procentenheter multiplicerad med medlemmarnas

omsättning med föreningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Utskottet delar regeringens uppfattning att kooperativa företag utgör en

betydelsefull sektor i svenskt näringsliv. Deras omsättning i relation till BNP

har beräknats till 8 %, och den kooperativa omsättningen i relation till den

privata konsumtionen har angetts till 14 %. Utskottet har ingen annan

uppfattning än regeringen att kooperativa företag har goda möjligheter att i

den strukturomvandling som för närvarande pågår finna nya former för sin

verksamhet och även bidra till att det skapas nya arbeten. Den kooperativa

företagsformen är också lämpad att väcka intresse hos människor för att starta

företag. Enligt utskottets mening är det därför viktigt att den kooperativa

företagsformen ges samma rättsliga förutsättningar och möjligheter att verka

som andra företagsformer och att regelverken inte missgynnar kooperativa

företag. I sammanhanget måste emellertid beaktas de grundläggande skillnader

som finns mellan kooperativa företag och andra företagsformer, vilka innebär

att en total likställighet aldrig kan uppnås.

Enligt utskottet är det mot bakgrund av det anförda positivt att regeringen

nu efterkommit riksdagens begäran och lägger fram förslag som avser att stärka

de kooperativa företagens ställning såväl organisatoriskt som beträffande

kapitalförsörjningen. De förslag som framläggs i propositionen tillgodoser i

huvudsak det behov av lagändringar som enligt utskottets mening föreligger.

Utskottet kan därför i stort ansluta sig till förslagen.

Vad gäller förslaget till ändringar i 2 § 8 mom. första stycket lagen om

statlig inkomstskatt anser utskottet att en mer ändamålsenlig utformning av

begränsningsregeln är att avdrag medges för kooperativ utdelning med högst ett

belopp som motsvarar 80 % av statslåneräntan vid utgången av november andra

året före taxeringsåret multiplicerad med medlemmarnas omsättning med

föreningen. Med en sådan utformning av begränsningsregeln skulle vissa

progressiva effekter vid förändringar i statslåneräntans storlek kunna

undvikas. Vidare får paragrafen därigenom en lydelse som, i fråga om tidpunkten

för bestämmande av räntesatsen, överensstämmer med de av riksdagen tidigare i

år beslutade ändringarna i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning

(jfr prop. 1996/97:12, bet. SkU7). Paragrafen bör enligt utskottets mening

erhålla den lydelse som framgår av bilaga 2. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och

hur dessa kan komma att påverka de kooperativa företagen.

Utskottet övergår därmed till att behandla de två motioner som har väckts med

anledning av propositionen. Marianne Carlström och Nils T Svensson (s) begär i

motion L17 ett tillkännagivande om behovet av fortsatt utredningsarbete kring

företagskooperativa frågor. Enligt motionärernas mening är regeringens förslag

alltför begränsat såvitt avser de organisatoriska frågorna. Motionärerna

hänvisar till Företagskooperativa utredningen, vars förslag var mer långtgående

än regeringens, bl.a. när det gäller möjligheten att registrera s.k.

medlemsfrämjande föreningar. Vidare påpekas i motionen att HSB Riksförbund

föreslagit att kooperativ verksamhet även skall få bedrivas i bolag som ägs av

flera ekonomiska föreningar. Olika former för kooperativt samarbete över

gränserna bör enligt motionärerna också belysas.

I motion L16 av Yvonne Ruwaida och Ronny Korsberg (mp) anförs att nu

framlagda förslag beträffande den kooperativa företagsformen är bra och

efterlängtade. De förslag i propositionen som syftar till att öka möjligheten

till kapitaluppbyggnad kan dock, enligt motionärernas mening, innebära en risk

att incitamenten att driva ett kooperativt företag förändras på så sätt att

företaget i första hand används för att förränta kapital. Enligt motionärerna

bör utvecklingen noga följas så att man i tid kan vidta förändringar om detta

skulle behövas. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av att skydda

den kooperativa särarten.

Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att Kooperativa rådet,

som varit ett samrådsorgan för regeringen i kooperativa frågor, ombildades

genom regeringens beslut den 18 september 1997. I uppdraget till rådet ingår

numera, förutom att vara regeringens rådgivande organ i kooperativa frågor, att

medverka vid genomförande av olika insatser i syfte att stärka utvecklingen av

kooperativa företag. En av rådets uppgifter är att bevaka den kooperativa

företagsformens ställning i relation till andra företagsformer, bl.a. när det

gäller finansieringsfrågor och utveckling av associationsformen.

Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion L17 kommer att bli

föremål för behandling i Kooperativa rådet. Något initiativ från riksdagens

sida med anledning av motion L17 är, enligt utskottets mening, inte behövligt.

Motionen avstyrks.

Vad härefter gäller motion L16 erinrar utskottet om att en ekonomisk för-

ening, till skillnad från övriga företagsformer, inte har något eget

vinstsyfte. I stället syftar verksamheten till att, genom medlemmarnas

deltagande, skapa en fördel i medlemmarnas egna verksamheter. De i

propositionen framlagda lagförslagen innebär ingen ändring i dessa avseenden.

De nya reglerna har endast betydelse när det gäller möjligheten att utveckla

verksamheten och tillgodoser ett uppenbart behov av att förbättra de ekonomiska

föreningarnas kapitalförsörjning. Utskottet förutsätter att de spörsmål som tas

upp i motion L16 bevakas av Kooperativa rådet i den mån det är erforderligt.

Något tillkännagivande eller annan åtgärd från riksdagens sida med anledning av

motionen kan, enligt utskottets mening, inte anses erforderligt. Utskottet

avstyrker bifall till motionen.

Under ärendets beredning har uppmärksammats att en redigering bör ske även i

8 kap. 13 § föreningslagen. Riksdagen beslutade i april 1997 om ändringar i

andra och tredje styckena nämnda paragraf (prop. 1996/97:114, bet. FiU26, rskr.

214, SFS 1997:457). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1997. Med

anledning av proposition 1996/97:100 beslutade riksdagen i maj 1997 om vissa

ändringar i paragrafens fjärde stycke. Ändringarna träder i kraft den 1

november 1997 (bet. 1996/97:SkU23, rskr. 276, SFS 1997:533). I sistnämnda

lagstiftningsärende blev de av riksdagen tidigare under våren beslutade

ändringarna inte beaktade, varför en redaktionell ändring av paragrafens andra

och tredje stycken bör ske. Även i paragrafens fjärde stycke är en redaktionell

ändring påkallad. 8 kap. 13 § föreningslagen bör sålunda ändras i enlighet med

det av utskottet i bilaga 3 framlagda lagförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagen om ekonomiska föreningar

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar,

dels beslutar att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-

eningar skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i

bilaga 3,

dels beslutar om sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som föranleds

härav,

2. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

dels lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den

ändringen att 2 § 8 mom. skall erhålla den i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade lydelsen,

3. beträffande fortsatt utredningsarbete

att riksdagen avslår motion 1996/97:L17,

4. beträffande den kooperativa särarten

att riksdagen avslår motion 1996/97:L16.

Stockholm den 21 oktober 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg

(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding

Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),

Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| |

| 2 §[1] |

-------------------------------------------------------

|8 mom. Har en kooperativ | 8 mom. Har en kooperativ|

|förening av vinsten av den |förening av vinsten av den|

|kooperativa verksamheten |kooperativa verksamheten|

|lämnat rabatt eller |lämnat rabatt eller|

|pristillägg i förhållande |pristillägg i förhållande|

|till gjorda köp eller |till gjorda köp eller|

|försäljningar, medges |försäljningar, medges|

|avdrag för denna |avdrag för denna|

|utdelning. Om en förening |utdelning. Om en förening|

|har medlemmar som får |har medlemmar som får|

|skattefri utdelning enligt |skattefri utdelning enligt|

|3 § 7 mom. första stycket |3 § 7 mom. första stycket|

|och det inte är fråga om |och det inte är fråga om|

|endast enstaka sådana |endast enstaka sådana|

|medlemmar, medges |medlemmar, medges|

|föreningen avdrag med |föreningen avdrag med|

|högst ett belopp |högst ett belopp|

|motsvarande |motsvarande |

|statslåneräntan vid |80 procent av|

|utgången av november året |statslåneräntan vid|

|före beskattningsåret |utgången av november andra|

|minskad med två |året före taxeringsåret|

|procentenheter |multiplicerad med summan|

|multiplicerad med summan |av medlemmarnas omsättning|

|av medlemmarnas omsättning |med föreningen. |

|med föreningen. | |

--------------------------------------------------------

|En kooperativ förening har också rätt till avdrag för|

|utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda|

|insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska|

|föreningar. I fråga om andra insatser än|

|förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den|

|del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7|

|§ 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser|

|denna del av utdelningen högst 10 procent av|

|utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock|

|utdelningen i sin helhet avdragsgill. |

| Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt|

|centralorganisation för kooperativa föreningar, har|

|centralorganisationen, även om den inte är kooperativ|

|enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag|

|för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett|

|förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket|

|skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av|

|utdelningen som föranlett frikallelse från|

|skattskyldighet enligt nämnda stycke. |

| Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som|

|utdelningen hänför sig till. |

| Avdrag medges endast om föreningen visar att|

|förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om|

|avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär|

|som Riksskatteverket fastställer. |

| Sparbank får göra avdrag för bidrag till|

|Sparbankernas säkerhetskassa. |

--------------------------------------------------------

|Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för|

|utdelning till sparbankerna. |

| En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att|

|anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina|

|angelägenheter tillämpar lika rösträtt. |

| |

| |

--------------------------------------------------------

| |

| För att en förening skall anses vara öppen fordras|

|inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att|

|när som helst anta nya medlemmar, utan också att den|

|faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och|

|en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde|

|eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder|

|sig att följa föreningens stadgar och beslut och som|

|därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra|

|till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna|

|syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat|

|föreningsorgan äger rätt att pröva|

|inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som|

|inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,|

|betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det|

|fall att en förening säljer till utomstående kan den|

|som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär|

|vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han|

|brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser|

|föreningens styrelse emellertid, att vederbörande|

|köpare på grund av rent personliga förhållanden inte|

|kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som|

|säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje|

|fall inskränka försäljningen till personer, som skulle|

|vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för|

|att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt|

|hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge|

|honom samma återbäring på köpta varor som medlem|

|erhåller. |

| Kooperativa föreningars centralorganisationer är att|

|anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana|

|lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen|

|uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk|

|soliditet, och även om endast ett enda företag inom|

|varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på|

|lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte|

|dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess|

|förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter|

|föreningarnas medlemsantal. |

--------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1995:1626.

Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse[2]1 |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 8 kap. |

| 13 § |

--------------------------------------------------------

|Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en|

|revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen|

|skall överlämnas till föreningens styrelse senast två|

|veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna|

|skall inom samma tid till styrelsen återlämna de|

|redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. |

-------------------------------------------------------

|Revisionsberättelsen skall | Revisionsberättelsen |

|innehålla ett uttalande om |skall innehålla ett|

|huruvida årsredovisningen |uttalande om huruvida|

|har upprättats enligt |årsredovisningen har|

|denna lag eller, i fall |upprättats enligt denna|

|som avses i 9 kap. 15 och |lag eller, i fall som|

|16 §§, enligt |avses i 9 kap. 15-17 §§,|

|årsredovisningslagen |enligt tillämplig|

|(1995:1554). Innehåller |årsredovisningslag. |

|inte årsredovisningen |Innehåller inte|

|sådana upplysningar som |årsredovisningen sådana|

|skall lämnas enligt 9 kap. |upplysningar som skall|

|eller, i fall som avses i |lämnas enligt 9 kap.|

|9 kap. 15 och 16 §§, |eller, i fall som avses i|

|enligt årsredovisnings- |9 kap. 15-17 §§, enligt|

|lagen, skall revisorerna |tillämplig |

|ange detta och lämna |årsredovisningslag, skall|

|behövliga upplysningar i |revisorerna ange detta och|

|sin berättelse, om det kan |lämna behövliga|

|ske. |upplysningar i sin|

| Har revisorerna vid sin |berättelse, om det kan|

|granskning funnit att |ske. |

|någon åtgärd eller | |

|försummelse som kan | Har revisorerna vid sin|

|föranleda |granskning funnit att|

|ersättningsskyldighet |någon åtgärd eller|

|ligger en styrelseledamot |försummelse som kan|

|eller verkställande |föranleda |

|direktören till last eller |ersättningsskyldighet |

|att en styrelseledamot |ligger en styrelseledamot|

|eller verkställande |eller verkställande|

|direktören på annat sätt |direktören till last eller|

|har handlat i strid mot |att en styrelseledamot|

|denna lag eller, i fall |eller verkställande|

|som avses i 9 kap. 15 och |direktören på annat sätt|

|16 §§, mot |har handlat i strid mot|

|årsredovisningslagen eller |denna lag eller, i fall|

|mot stadgarna, skall det |som avses i 9 kap.|

|anmärkas i berättelsen. |15-17 §§, mot tillämplig|

|Revisionsberättelsen skall |årsredovisningslag eller|

|även innehålla ett |mot stadgarna, skall det|

|uttalande i frågan om |anmärkas i berättelsen.|

|ansvarsfrihet för |Revisionsberättelsen skall|

|styrelseledamöterna och |även innehålla ett|

|verkställande direktören. |uttalande i frågan om|

|Revisorerna kan även i |ansvarsfrihet för|

|övrigt i berättelsen |styrelseledamöterna och|

|anteckna de upplysningar |verkställande direktören.|

|som de önskar meddela |Revisorerna kan även i|

|medlemmarna. |övrigt i berättelsen|

| |anteckna de upplysningar|

| |som de önskar meddela|

| |medlemmarna. |

--------------------------------------------------------

|I revisionsberättelsen skall också anmärkas om|

|revisorerna funnit att för- |

|eningen inte har fullgjort sin skyldighet |

| 1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen|

|(1997:483), |

| 2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 §|

|skattebetalningslagen, |

| 3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller|

|10 § skattebetalningslagen, eller |

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse | Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|4. att i rätt tid betala | 4. att i rätt tid betala|

|skatter och avgifter som |skatter och avgifter som|

|omfattas av 1 och 2 §§ |omfattas av 1 kap. 1 och|

|skattebetalningslagen. |2 §§ |

| |skattebetalningslagen. |

--------------------------------------------------------

|Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att|

|föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet|

|som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna|

|genast sända in en avskrift av den till|

|skattemyndigheten. |

| Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda|

|uttalanden om fastställande av balansräkningen och|

|resultaträkningen samt om det förslag till|

|dispositioner beträffande föreningens vinst eller|

|förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. |

| I en moderförening skall revisorerna avge en särskild|

|revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall|

|första-tredje och sjätte styckena tillämpas. |

| Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte|

|stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga|

|avskrift av anmälningen. |

--------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[2]:1 Senaste lydelse 1997:533.